Situationen i Ryssland/Ukraina och Kina år 2016
(Uppgifterna sammanställda av Bertil Lundberg. Senaste informationen i slutet på sidorna.)
Notiser om Ryssland år 1998
Notiser om Ryssland år 1999
Notiser om Ryssland år 2000
Notiser om Ryssland och Kina år 2001
Notiser om Ryssland och Kina år 2002
Notiser om Ryssland och Kina år 2003
Notiser om Ryssland och Kina år 2004
Notiser om Ryssland och Kina år 2005
Notiser om Ryssland och Kina år 2006
Notiser om Ryssland och Kina år 2007
Notiser om Ryssland och Kina år 2008
Notiser om Ryssland och Kina år 2009
Notiser om Ryssland och Kina år 2010
Notiser om Ryssland och Kina år 2011
Notiser om Ryssland och Kina år 2012
Notiser om Ryssland och Kina år 2013
Notiser om Ryssland och Kina år 2014
Notiser om Ryssland och Kina år 2015

Mänskliga rättigheter i Kina: Chinese Voices for Justice.

Massprotester på flera håll i Kina. I en stad i centrala Kina drabbade invånare i går samman med polis. Tusentals personer demonstrerade mot vad de ser som korrupta lokala tjänstemän och politiker som har lurat invånarna på deras besparingar. Tusentals demonstranter strömmade till järnvägsstationen i staden Anyang i Henan-provinsen i går. Vissa av dem ville ta sig till Peking för att där lämna in sina klagomål till de nationella myndigheterna. Men vid järnvägsstationen väntade rader av kravallpoliser. Demonstranterna stoppades. Det här är de senaste i en rad ovanligt uppmärksammade protester mot korruption runt om i Kina. Den senaste tiden har det rapporterats flitigt om liknande protester i Kina. I Guangdongprovinsen till exempel tog invånare kontroll över byn Wukan i protest mot vad de såg som markstöld av lokala partibossar. Men de här protesterna är bara den lilla, lilla toppen på ett stort isberg. Kinesiska myndigheter kallar sådana här protester för "massincidenter". Varje år beräknas cirka 90 000 massincidenter äga rum i Kina. Men, de flesta får ingen medial uppmärksamhet alls, myndigheterna gör vad de kan för att tysta ned protesterna, rädda att de ska utmynna i missnöje inte bara mot lokala politiker, utan även mot kommunistpartiet i sin helhet. SR 160102.

Femte bokhandlare försvunnen i Hongkong. En femte person med anknytning till en bokhandel i Hongkong har försvunnit. 65-årige Lee Bo anmäldes saknad på nyårsdagen. Han är delägare i bokhandeln Causeway Bay Books som specialiserat sig på att sälja spekulativa biografier om kinesiska ledare. Enligt uppgifter från hans fru ska Lee ha ringt henne flera gånger från ett nummer i Shenzhen på kinesiska fastlandet och meddelat att han deltar i en utredning. Polisen i Hongkong ska inte ha registrerat någon utresa. Lee Bo är den femte försvunna personen med anknytning till bokhandeln. SR 160103.

Ryskt importstopp välkomnas av ukrainare. Snart stoppar Ukraina importen av ryska livsmedel, som ett svar på ett ryskt förbud av ukrainsk import. Beslutet har starkt stöd bland ukrainare, som på egen hand redan bojkottar ryskt. SR 160104.

"Rysk-ortodoxa kyrkan är en religion utan Gud". Patriarken Kirill driver rysk-ortodoxa kyrkan mot att bli en alltmer sluten, rigid, kontrollerande och byråkratisk organisation. Det hävdar den nyligen sparkade chefredaktören för rysk-ortodoxa kyrkans egen tidning. Ärkeprästen Sergiej Chapnin sparkades från sitt jobb som chefredaktör för Moskvapatriarkatets Journal i december, sedan han hamnat på kollisionskurs med patriarken Kirill, den rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud. Anledningen var att han kritiserat patriarkens hårda nypor gentemot prästerskapet och den tystnad som han menar sänkt sig över kyrkan. Han ska också ha kritiserat den allt närmare relationen till president Putin och sagt att "man absolut inte ska anamma strukturer som utmanar den ortodoxa tron", skriver AsiaNews. Han säger också att kyrkan kan liknas alltmer vid ett statligt organ och kan i dag beskrivas som en "ortodoxi utan Gud". Att Chapnin själv fått sparken tolkar han som ett sätt att rensa bort obekväma röster inom kyrkan. I december sparkades även ärkeprästen Vsevolod Chaplin från posten som ordförande för Rysk-ortodoxa synodens departement för kyrka och samhälle. Anledningen, enligt nyhetsbyrån AsiaNews, ska ha varit att han försökt påtala att kyrkan borde bli lite mer kritisk när myndigheterna agerar "omoraliskt". Dagen 160107. Kommentar: Helt sann bedömning av Sergiej Chapnin. Kyrkan i Ryssland har blivit ett lydigt redskap för maktens människor och dess nationalistiska ideologi.

Baptister dömdes till samhällstjänst. I maj 2015 ordnade nio baptister ett möte i byn Maryanovka på Krim. De blev då stoppade och förhörda av polis och ålagda att betala böter. Senare skärptes domen för tre av dem. Tre av de åtta som förhördes av polis vägrade att betala de böter på 10-20 000 ryska rubel som de anmodats betala för att ha brutit mot förordningen gällande organisering och ledande av möte, demonstration eller procession, skriver Evangelical Focus. Enligt Forum 18 News pekar baptisternas organisation Council of Churches Baptists på att de förhörda medlemmarna bara utövade sin rätt att fritt utöva sin religion. Flera av dem vägrade därför betala böter. Då skärptes straffet av Krims Högsta domstol, och tre av dem har nu dömts till tjugo veckors samhällstjänst. Klimatet för många kyrkor och samfund hårdnar i den sedan mars 2014 autonoma republiken Krim och idag saknar cirka 1.100 kyrkor legal status, skriver Evangelical Focus. Innan den ryska annekteringen av halvön hade kyrkor och samfund laglig status i Ukraina. Fram tills nu har det funnits en utökad deadline för registrering av religiösa samfund, men den gick ut 1 januari 2016. Endast 400 religiösa organisationer har kunnat återregistrera sig. Ryska ortodoxa kyrkan, romersk-katolska kyrkan, vissa protestantiska kyrkor samt muslimska grupper och Jehovas vittnen finns bland de religiösa grupper som är registrerade. Dagen 160111.

Försvarministern presenterar försvarsavtal med Danmark. Sverige ska skriva ett militärt samarbetsavtal med Danmark. Avtalet med Danmark ska till exempel kunna innefatta byte av information och att kunna använda varandras baser och hamnar. Men det som beslutats i dagsläget är endast att en process för att utreda hur samarbetet ska se ut ska inledas, så konkreta detaljer kommer att komma vid ett senare tillfälle. Igår och i dag har dock statsminister, utrikesministern och försvarsministern betonat att den svenska alliansfriheten ska vara kvar, men trots att Danmark är ett Nato-land och att ett värdlandsavtal med Nato ska klubbas igenom i Riksdagen i år så säger försvarsministern att det inte handlar om man sakta närmar sig försvarsalliansen. Det militära avtalet med Danmark är endast avsett för verksamhet i fredstid och inte i en eventuell konfliktsituation. Men Peter Hultqvist menar att det kan vara en ömsesidig tillgång ändå. "Det är väldigt viktigt att man har ett grepp över det som händer. Det är också så att vi kan ha fördelar bägge två av att kunna använda varandras hamnar och baser i olika lägen." SR 160111.

Nato-debatten tar allt mer fart. Peter Hultqvist pekar å sin sida på att det fortfarande finns ett starkt stöd i riksdagen för en alliansfri linje. Förutom Socialdemokraterna och Miljöpartiet är också Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet motståndare till Nato. Samarbetet med Nato är så nära att många länder ser Sverige som Nato-medlem i praktiken. Men eftersom Sverige inte är Natomedlem på riktigt, så omfattas vi inte av den garanti som alla Natomedlemmar har om att få hjälp om de attackeras. SR 160111.

Stefan Nilsson (Mp): Vitryssland - den sista Sovjetstaten. Vitryssland förtjänar att kallas för Europas sista diktatur. President Lukashenko ägnar sig åt valfusk. Att besöka Vitryssland är som att resa tillbaka i tiden. I höstas höll landet presidentval och Aleksandr Lukashenko, president sedan 21 år, omvaldes med 83 procent av rösterna. Som förstagångsbesökare och en av drygt 40 OSSE-valobservatörer var det en mycket speciell upplevelse. Att på nära håll se hur en regering helt kan styra utgången av ett val var beklämmande. Lika trist att se var rädslan hos rösträknarna för att göra fel och inte leverera vad som förväntats. En parlamentskollega från Tyskland uttryckte det så här: Det är som det var i DDR: Rent och snyggt utanpå och mycket rädsla under ytan. Vitryssland förtjänar benämningarna Den sista Sovjetstaten och Europas sista diktatur. Landets ekonomi domineras av statligt ägda företag och kollektivjordbruk. Hallandsposten 160112.

Ryssland rustar försvaret. Ryssland expanderar försvaret ytterligare och skapar tre nya militära regementen i västra Ryssland. Det blir också nya divisioner med strategiska kärnvapen. Det sa försvarsministern Sergej Sjojgu vid en tv-sänd presskonferens i dag. Fem regementen för strategiska kärnvapen ska tas i bruk i år, enligt den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. Dessutom kommer tre nya divisioner placeras i västra Ryssland. Det kommer att byggas med all infrastruktur och bostäder för militären där, enligt försvarsministern. Satsningen är en del av mångmiljardsatsningen på upprustning av den ryska försvarsmakten. Försvarsministern sa att Ryssland fortsätter att etablera sitt försvar både i Arktis och på de kurilska öarna. Öar som Ryssland kontrollerar. Japan hävdar att de fyra sydligaste öarna tillhör Japan. SR 160112.

Svensk människorättsaktivist gripen i Kina – många frågetecken kvarstår. Den svensk som gripits i Peking efter att ha arbetat med människorättsfrågor har fortfarande inte kunnat kontaktas av sina anhöriga. Det är oklart var mannen befinner sig och om han kan få den medicinska behandling han behöver. 35-åringen misstänkts i Kina för att ha "hotat statens säkerhet", enligt de uppgifter hans far fått. Enligt bekanta till mannen har han agerat försiktigt i sin verksamhet. Enligt Gabriella Augustsson som är ambassadråd i Peking försöker man att få tillstånd att träffa den frihetsberövade svensken. Flickvännen till den frihetsberövade svensken i Peking är också försvunnen, men får ingen hjälp av svenska myndigheter eftersom hon är kinesisk medborgare. Den senaste tiden har kinesiska myndigheter gripit ett flertal aktivister för bland annat arbetsrätt och kvinnors rättigheter, samt advokater som specialiserat sig på deras fall. Kina är sedan tidigare mycket restriktivt mot icke-statliga organisationer och arbetar på en ny lag som enligt det nuvarande förslaget förbjuder utländska organisationer att arbeta med politisk och religiös verksamhet i Kina. SR 160113.

OSSE:s fredsövervakare angripna i östra Ukraina. För andra gången på kort tid har fredsövervakare från OSSE angripits i östra Ukraina. Ingen skadades när en bil besköts i separatistkontrollerat område nära Donetsk. Fullständigt oacceptabelt, skriver den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE:s chef i Ukraina om den senaste incidenten. SR 160117.

Bokhandlare har överlämnat sig till kinesiska myndigheter. Den svensk som är bokförläggare i Hong Kong säger i statlig kinesisk television att han har överlämnat sig själv till kinesiska myndigheter. Men i ett uttalande i Hong Kong-tidningen Apple Daily säger bokhandlarens dotter att fadern inte kan ha överlämnat sig själv frivilligt. UD har ingen kommentar i nuläget, mer än att de tagit del av medieuppgifterna. SR 160117.
Pen-klubben i Kina tillbakavisar uppgifter om försvunnen bokhandlare. Gui Minhai sägs ha återvänt frivilligt till Kina. Det tillbakavisas nu kraftfullt av Huang Beiling, från den oberoende kinesiska Pen-klubben. "Jag är skakad, eftersom den kinesiska sidan använder sig av uppenbara lögner när de säger att han återvänt frivilligt och överlämnat sig själv," säger Huang Beiling som är ordförande i den oberoende kinesiska Pen-klubben och bekant med den nu gripne svenske medborgaren sedan studietiden i Peking på 1980-talet. "På eftermiddagen den 17 oktober hade han köpt mat och bad personalen i huset att bära upp den, han sade att han bara skulle gå ut en stund och sedan komma tillbaka. Hur skulle det kunna tolkas som att kan tänkte åka tillbaka till Kina för att överlämna sig?," säger Huang Beiling. Gui Minhai och fyra andra personer knutna till bokhandeln Causeway Bay Bookstore i Hongkong försvann alla under märkliga omständigheter mellan oktober och december förra året. Bokhandeln har under flera år sålt spekulativa skildringar av kommunistpartiets ledare och deras privatliv. Böckerna är populära bland kinesiska turister som besöker Hongkong, eftersom de är förbjudna på det kinesiska fastlandet. SR 160118.

Kritik mot utvisningar i Norge. "FN säger att Ryssland inte har ett fungerande asylsystem." Norska Stortinget har i kväll debatterat landets omtvistade utvisningar av asylsökande. 2015 kom nästan 5 500 asylsökande på cykel över gränsen från Ryssland till Norge, via den så kallade arktiska flyktingrutten som fick stor uppmärksamhet i omvärlden. I kväll gick, enligt uppgift, den första bussen med asylsökande åt andra hållet, tillbaka till Ryssland. Det skedde trots att företrädare för FN i dagarna har vädjat till Norge om att stoppa utvisningar dit, med motiveringen att Ryssland inte är ett tryggt land för asylsökande. SR 160119.

Fängslad svensk visades upp i kinesisk tv. Svensken Peter Dahlin som sitter fängslad i Kina har framträtt i kinesisk tv i natt. I ett inslag i statliga CCTV anklagas Dahlin för att ha bildat en olaglig organisation som spridit fabricerad och förvrängd information och för att ha finansierat verksamhet som äventyrat den kinesiska statens säkerhet. I ett åtta minuter långt inslag i den statliga tv-kanalen läggs påstådda bevis för Dahlins och hans organisations illegala aktiviteter fram punkt för punkt. Grafiken är välgjord och i inslaget syns förutom Peter Dahlin också flera andra som anklagas för kopplingar till den grupp Dahlin varit med och grundat och som ger rättsstöd till kinesiska människorättsaktivister. Peter Dahlins organisation kallar anklagelserna och erkännandet falska och förvrängda. SR 160120.

Rapport: Putin godkände sannolikt giftmordet på Litvinenko. Rysslands president Vladimir Putin godkände sannolikt giftmordet på den avhoppade agenten Alexander Litvinenko i Storbritannien. Det framkommer i en rapport som publiceras i Storbritannien i dag. Den brittiske domaren Robert Owen säger att president Putin sannolikt godkände den ryska säkerhetstjänsten FSB:s plan att mörda den avhoppade agenten Alexander Litvinenko. Robert Owen säger också att han är säker på att Litvinenko gavs en kopp te som var spetsad med en dödlig dos polonium på en hotellbar i London. Den radioaktiva isotopen polonium 210 är ett ämne, som inte vem som helst kan komma över. Den produceras i hårdbevakade och ibland helt hemliga ryska kärnanläggningar. SR 160121.
Litvinenkos änkas ord efter nya rapporten. "Min mans ord har bevisats." I en ny rapport pekas rysk säkerhetstjänst och Rysslands president Vladimir Putin ut som troliga beställare av lönnmordet på tidigare agenten Alexander Litvinenko i London 2006. Nu kräver hans änka Marina Litvinenko nya sanktioner mot Ryssland. "Vladimir Putin och Nikolaj Patrusjev, då chef för säkerhetstjänsten FSB, godkände personligen mordet på min make och jag är mycket nöjd med att min mans ord på dödsbädden, då han anklagade herr Putin för mordet, har bevisats av en brittisk hög standard av rättvisa och oberoende," sa Marina Litvinenko i dag. Uttalandet kommer sedan den brittiske domaren Robert Owens oberoende utredning i dag presenterats. Där framgår att Litvinenko dödades av radioaktivt polonium, som Andrej Lugovoj och Dmitrij Kovtun lade i Litvinenkos te. De hade tidigare förgiftat den före detta FSB-agenten med samma polonium, men i lägre dos. Owen hävdar dessutom att mordet beställts av högste FSB-chefen i Moskva och att med största sannolikhet var president Vladimir Putin införstådd. SR 160121.
Ryssland: Litvinenko-rapport "politiskt motiverad". Ryska utrikesdepartementet säger i ett uttalande att utredningen är politiskt motiverad och saknar transparens. Utredningen kommer vidare att störa de bilaterala relationerna mellan Ryssland och Storbritannien, säger utrikesdepartementet. SR 160121.

Reportrar utan gränser vill se sanktioner mot medieföretag i Kina. De senaste dagarna har den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua och den statliga tv-kanalen CCTV spridit filmsekvenser med så kallade bekännelser från två frihetsberövade svenska medborgare. Offentliga erkännanden och ursäkter som Reportrar utan gränser menar bär alla tecken på att vara påtvingade. Det gäller svenskarna Peter Dahlin som arbetat med rättshjälp åt människorättsaktivister i Kina samt Hong Kong-baserade bokförläggare Gui Minhai. Reportrar utan gränsers ordförande Jonathan Lundqvist säger på organisationens sajt att de så kallade bekännelserna inte har något informationsvärde och menar att det liknar "den medeltida skampålen". "Det här är någonting man ser som auktoritära regimer har en förkärlek för att hålla på med, den här typen av estetik. Att låta folk paradera - ångerfyllda, gärna tårdrypande bekännelser - där man nästan på knä ska be folket och regeringen om ursäkt, att utplåna sig själv," säger Jonathan Lundqvist. SR 160122.

Wallström: Oacceptabelt av Kina. Utrikesminister Margot Wallström är mycket upprörd över hur Kina behandlar de två gripna svenskarna Peter Dahlin, från Stenungsund, och Gui Minhai. "Det är helt oacceptabelt att man tvingar dem att paradera. Det är ett oacceptabelt beteende, och vi använder alla våra diplomatiska kontakter för att försöka få så mycket information som möjligt och få träffa dem som är frihetsberövade," säger Wallström till TT. SR 160122.

Peter Dahlin utvisas ur Kina. Människorättsaktivisten Peter Dahlin, som har suttit fängslad i Kina sedan den 3 januari, har släppts ur häktet och utvisas nu ur Kina. Den senaste tiden har kinesiska advokater som försvarat politiskt känsliga fall behandlats mycket hårdhänt av myndigheterna i Kina och enligt människorättsgrupper sitter minst 13 av dem häktade. Av dem som frisläppts beskriver en del att de blivit torterade för att sedan läsa upp bekännelser framför en kamera. SR 160125.

"Sverige kan vara i krig om några år". Arméchefen Anders Brännström går nu längre än vad försvaret och försvarspolitiker brukar göra och säger att Sverige kan vara i krig om några år. Orsaken är den negativa demokratiska utvecklingen i Ryssland, landets stärkta försvarsförmåga, allt flitigare övande kring Östersjön och angrepp mot Georgien och Ukraina. Försvarsmaktens officiella linje står kvar, trots Brännströms uttalanden. På försvarsmaktsbloggen skriver generallöjtnant Dennis Gyllensporre att det i dag inte finns något direkt militärt angreppshot mot Sverige men att ett militärt angrepp aldrig kan uteslutas, även om det är osannolikt. SR 160126.

Peter Dahlin: Jag är hemma nu. "Jag är tillbaks i Sverige nu. Jag är glad att vara tillbaka, men tre av mina kollegor och nära vänner sitter fortfarande fast." Dahlin är frisläppt av medicinska och diplomatiska skäl. SR 160126.

Flyktingar tar vägen via finsk-ryska gränsen. Allt fler nordiska länder har infört id-kontroller på färjor och tåg till Norden. Den finsk-ryska gränsen är ytterligare ett sätt för flyktingar att ta sig hit. Finlands inrikesminister Petteri Orpo uteslöt inte en stängning av den hundra mil långa gränsen mot Ryssland, och sa att vidare åtgärder från Finlands sida är att vänta i slutet av veckan. Bland de som Antti Kuronen har mött finns både människor som flugit direkt till Moskva från länder i Mellanöstern som Libanon och Syrien, och de som vistats en tid i Ryssland på till exempel studievisum som nu håller på att gå ut. SR 160127.

Natos upprustning den största på länge. "Vi har genomfört den största uppladdningen sedan slutet av kalla kriget," förklarade Jens Stoltenberg här från Natos högkvarter i Bryssel. Han presenterade sin årsrapport på 117 sidor där en rad exempel på uppladdningen under förra året lyftes fram. Det handlar om alltifrån en ökad spaning i luftrummet över de baltiska länderna med hjälp av fler militärflygplan än tidigare och där stridsflygplan placerats ut av Nato i Polen och Rumänien. I fjol var det också fler militärfartyg från Nato i Östersjön, Svarta havet och Medelhavet. Ett annat exempel är också att Natos snabbinsatsstyrka ökade från 13 000 till 40 000 soldater, redo att sättas in och försvara de 28 medlemsländerna på bara några dygn. Säkerhetsläget har förändrats radikalt på flera områden, enligt Nato. SR 160128.

Hans bröder sköts ihjäl efter gudstjänsten. Pastorns söner mördades. Diakonen blev kidnappad och nästan ihjälslagen. Situationen för protestantiska kristna i östra Ukraina är mycket svår. Det finns en religiös aspekt inbakad. Rebellerna tillåter bara rysk-ortodoxa kyrkan i sitt område. Därför har protestantiskt kristna hamnat i kläm. Många har dödats och rebellerna har konfiskerat protestantiska kyrkor – bland annat den stora Livets ord-kyrkan i Donetsk. Ukrainas religiösa landskap är grovt uppdelat i ortodoxa, katolska och frikyrkliga rörelser. De ortodoxa kristna i landet är uppdelade i tre kyrkor. Två är lojala med Kiev medan den tredje lyder under patriarkatet i Moskva. Ända sedan 1990-talets början har dessa kyrkor befunnit sig i konflikt, den senaste tidens utveckling har gjort striden ännu bittrare. Den samlade pingströrelsen har omkring 300 000 aktiva medlemmar i omkring 1 500 församlingar. Dagen 160129.

"Ukraina behöver mer stöd än någonsin." För tjugofem år sedan var engagemanget stort för Ukraina i svenska frikyrkor. Men det har avtagit. "Det är nu de verkligen behöver hjälp", säger Svenåke Dahlqvist, ordförande för Pingsts arbete i Ukraina. Dagen 160129.

Finland och Ryssland förhandlar om flyktingar. Finland förhandlar med Ryssland om de flyktingar som kommer över den ryska gränsen och söker asyl i Finland. Finlands statsminister Juha Sipilä träffade idag den ryska premiärministern Dmitrij Medvedev för att försöka få Ryssland att sluta tillåta personer utan visum att resa vidare mot Finland. Men mötet får kritik av de som anser att det kringgår EU:s sanktioner mot Ryssland. SR 160129.

Utländska medborgare åtalas i Kina. En kanadensisk medborgare som drivit ett kafé vid gränsen till Nordkorea, åtalas nu i Kina för att ha spionerat och stulit kinesiska statshemligheter. Samtidigt utreder svensk polis i Thailand nu hur den svenske medborgaren Gui Minhai försvann därifrån tillsammans med kinesiska män förra året. Den åtalade Kevin Dawn Garratt har tillsammans med sin fru Julia Dawn Garratt drivit ett kafé med tydlig kristen inriktning i staden Dandong vid gränsövergången till Nordkorea. De har bott i Kina i ett trettiotal år. Båda greps i augusti 2014 anklagade för att ha stulit militära hemligheter. Samtidigt som parets greps anklagade kanadensiska myndigheter Kina för att riktat en cyberattack mot en viktig statlig kanadensisk forskningsinstitution. Den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua meddelade i går att kinesiska myndigheter funnit bevis för att Kevin Garratt ska ha arbetat på uppdrag av kanadensiska spionorganisationer. Julia Dawn Garrat är sedan tidigare villkorligt frigiven i Kina. Enligt det kristna parets son är anklagelserna mot hans föräldrar "galet absurda". Samtidigt pågår också vad som verkar vara en långvarig kampanj mot kinesiska advokater som tar sig an politiskt känsliga fall. Så sent som i morse meddelade en domstol i Guangzhou att den kände människorättsadvokaten Tang Jingling får fem års fängelse anklagad för att ha bedrivit statsomstörtande verksamhet. Amnesty International beskriver domen som ett rättsövergrepp. Dagen 160129.
Utländsk kristen åtalas för spioneri i Kina. Kevin Dawn Garrat, som tillsammans med sin fru, drev ett kristet kafé i Kina nära gränsen till Nordkorea åtalas nu för att ha stulit kinesiska statshemligheter. I sommar instiftades en rad nya nationella säkerhetslagar i Kina som utökade Beijings möjligheter att tolka olika situationer som en säkerhetsrisk för landet, uppger The Telegraph. Även andra utländska medborgare har på senaste tiden blivit anklagade för spioneri i Kina. Dagen 160130.

Kadyrov dödshotar oppositionsledare. Den tjetjenska delrepublikens president Ramzan Kadyrov har tagit ännu ett steg i sin kamp mot det han ser som ryska förrädare. Senaste inlägget på nätet är svårt att inte tolka som tydligt dödshot mot oppositionsledaren och före detta premiärministern Michail Kasjanov. Kadyrovs järnstyre av den tjetjenska delrepubliken har givit honom unikt stöd från Kreml, i jämförelse med andra delrepublikpresidenter. Han tillåts styra utanför den ryska författningens ramar så länge han håller sina undersåtar i schack. Han har också hållit tjetjener misstänkta för mordet på Nemtsov om ryggen, så att ryska polisen inte fått förhöra dem. SR 160202.

Besvikelsen stor efter revolutionen i Ukraina. Revolutionen hade ett högt pris för Ukraina. Maktvakuumet gjorde att Ryssland passade på att ta Krimhalvön och separatister utropade egna republiker i östra delen av landet. Splittring och oro blev följden. Sedan konflikten bröt ut har ekonomin dessutom gått åt helt fel håll. Industrin har drabbats hårt av konflikten och arbetslösheten stiger. Visserligen har landet nyligen slutit ett frihandelsavtal med EU. Om allt går enligt planerna ska avtalet leda till visumfrihet och ett närmande till EU. Man skulle kunna säga att demonstranterna på Majdantorget nått sitt mål. Det var just ett avtal med EU som demonstranterna krävde. Men först väntar tuffa reformer. Och korruptionen på hög nivå är fortfarande kvar. Ett litet gäng oligarker som styr både politik och näringsliv. "Folk vill ha förändring direkt. Men det fungerar ju sällan så." Dagen 160203.
Expert: Osannolikt att östra Ukraina kan återtas. Ukrainas president har lovat att återta de ockuperade områdena under 2016. Men det är osannolikt att han lyckas. Det menar Niklas Bernsand, Ukrainaexpert på Lunds universitet. Varje dag skjuts det. Ett lågintensivt krig, men ändå. 70 gånger har vapenvilan brutits den senaste veckan, enligt den ukrainska nyhetssajten Liveuamap. Totalt har över 8.000 människor dött sedan konflikten startade 2014. Dagen 160203.

Åklagare måltavla i ny video från konstnärsgruppen Pussy Riot. Den ryska konstnärsgruppen Pussy Riot släppte idag en ny video med en sång som kräver den ryske riksåklagaren Jurij Tjajkas avgång. I videon spelas på ett lekfullt sätt scener upp med tortyr i fängelser och korrupta poliser. Låtens text driver med kulten kring Rysslands president Vladimir Putin och den ryska patriotismen som utmålas som en slags läpparnas bekännelse. SR 160203.

Report: Nato risks defeat in Baltics if Russia invades. The Rand Corporation, a US think tank, says Russian forces would reach Riga or Tallinn in 36-60 hours if it launched an invasion to test Nato. It said Nato should deploy tanks and thousands of soldiers to deter aggression or it risks either nuclear escalation or capitulation. EU Observer 160204.

Lars Gyllenhaal: Ett militärt försvar kan knappast fungera om det civila samhället är i totalt kaos. Nyligen skrev Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg artikeln ”Nato större hot än Putin”. Artikelns många halvsanningar och rena felaktigheter blev offentligt granskade av Patrik Oksanen, politisk redaktör på Hudiksvalls tidning (C). Som Patrik Oksanen korrekt påpekar har Ryssland landgräns med inte mindre än 14 stater och bara fem av dessa är med i Nato, nämligen Norge, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Dessutom: före Kremls beslut att invadera Ukraina var den permanenta närvaron av andra Natoländers trupp i dessa länder nästan mikroskopisk, det handlade om några hundra personer. Någon ”inringning” går det på grund av dessa länder inte att tala om eftersom Ryssland har över tjugotusen kilometer landgräns och faktiskt bara lite över tusen av dessa kilometrar är med Nato-stater. Märkligt okunnig var kulturchefen på Sveriges största tidning också om antalet länder som Ryssland har militärbaser i. Hon kunde bara hitta tre av sju stater. Tillåt mig gissa att Linderborg också är okunnig om att Ryssland gick om USA på den latinamerikanska vapenmarknaden, alltså på USA:s bakgård, redan 2010. Andra ämnen som Nato-motståndarna inte tar upp är att vad gäller antalet kärnvapen, stridsvagnar och brigader, är USA inte alls den jätte som dess enorma militärbudget kan få en att tro (löner och vapenpriser gör skillnad). Faktum är att Ryssland, särskilt i Europa, är jämbördigt eller överlägset USA i dessa hänseenden. USA har dessutom att ta hänsyn till Kinas växande militär. Världen idag 160205.
Patrik Oksanen bemöter Åsa Linderborg: Rysslands senaste besked om att sätta upp tre divisioner i västliga militärdistriktet innebär lika många nya stridsvagnar som Frankrike, Tyskland och Storbritannien har - tillsammans. Enligt FOI är det troligt att Ryssland nu har kärnvapen i Kaliningrad och att man sammanlagt har 500-600 taktiska kärnvapen i västra Ryssland. USA, enligt FOI:s uppskattning, har ca 200 taktiska kärnvapen i Europa. Ryssland har alltså redan en lokal överlägsenhet som ökar, exempelvis beräknas man kunna inta de baltiska staterna på 48 timmar. Natos flyg och roterande förband är mer ett sätt höja ett politiskt pris för konflikt än något som kan stoppa eller ännu mindre utgöra ett aggressivt hot. Påstående: Ryssland har en bas på Krim, nån mindre på Syriens kust, möjligen nån enstaka i Kazakstan. Man samarbetar även med Vitryssland. Det är allt. Sakförhållande: Tittar vi på hur det såg ut innan Krimkrisen hade Ryssland baser i sju länder som tidigare var en del av Sovjetunionen. Det handlade om 33 200 man samt flyg, stationerade i Ukraina (Krim), i Armenien, Tadjikistan, Kirgisistan, Vitryssland, Georgien (utbrytardelarna) och Transnistrien (utbrytardel från Moldavien). Jämför det med Natobaserna som nämns i inringningsmyten. Hela Hälsingland 160118.

USA förstärker närvaro i Europa. USA:s president Barack Obama föreslår en kraftig ökning av försvarsbudgeten för att förse Central- och Östeuropa med mer tunga vapen och annan utrustning. Syftet är framför allt att avskräcka ryska angrepp mot Europa. USA:s försvarsminister Ash Carter presenterade nyheten själv. USA förstärker sin militära närvaro i Europa inom ramen för Natosamarbetet. Budgeten för Europasamarbetet 2017 ökas till 3,4 miljarder dollar, jämfört med 789 miljoner dollar nu - mer än fyra gånger mer pengar alltså. "Det räcker till mycket, fler militärer som kan stationeras i Europa, fler övningar tillsammans med våra allierade, mer utrustning utplacerad i Europa och förbättrad infrastruktur," sa Carter. "Tillsammans med det som redan är på plats kommer vi snabbt kunna svara kraftfullt om det skulle behövas." Heather Conley, sakkunnig i försvarsfrågor på CSIS, Center for International and Strategic Studies, tycker att försvaret av Gotland har strategisk betydelse för avskräckning av Ryssland. Från Gotland skulle det vara möjligt för Ryssland att skära av eventuella Natotransporter av trupper eller materiel till regionen. SR 160206.

Ukraina riskerar en ny regeringskris. Ukraina riskerar en ny regeringskris sedan tre ministrar med nyckelpositioner krävt att få avgå. Även den alltmer impopuläre premiärministern Arsenij Jatsenjuk hotade i fredags att avgå. Maktkampen handlar om försöken att riva upp ett byråkratiskt och korrupt styrt ukrainskt system. Redan i december lämnade infrastrukturminister Andrij Pyvovarskij in sitt avsked. I en intervju i tidningen Kyiv Post berättar han hur hans försök att sparka korrupta chefer inom de 3 000 statsägda företagen misslyckats. Varför försök har lett till att han åtalats av dem som sparkats och snart har de kommit tillbaka igen. De statsägda företagen är misskötta och ofta styrda av genomkorrupta byråkrater, sådana som skulle ha bytts ut, men som i sin tur har starka krafter bakom dem. SR 160207.

"Missnöjet kan förändra Ryssland dramatiskt". "Det är helt självklart att det i Ryssland kommer en omfattande omvälvning, det kan vara en revolution eller ett inbördeskrig," säger Gennadij Gudkov. Han är pappa till Dmitrij Gudkov, den ende i ryska parlamentet som röstade emot Krimannekteringen. Gennadij har själv suttit i duman för partiet Rättvisa Ryssland, men uteslöts sedan han gick emot partilinjen och han har dessutom ett förflutet i säkerhetstjänsten FSB. I dag presenterar han sig som politisk analytiker, analyser som oftast riktar kritik mot Kremls makthavare. SR 160208.

Ilskna låntagare protesterade i Ryssland efter rubelfallet. Under en dryg timme protesterade drygt 300 ryska valutalåntagare utanför ryska centralbanken i dag. De anser sig vara offer för det kraftiga rubelfallet – och kräver nu en statlig rekonstruktion. Men ingen från banken ville möta dem. Sedan ett halvår kan de inte betala av på de fem miljoner rubel de är skyldiga. Räntan och amorteringarna har trefaldigats enbart beroende på rubelns fall gentemot dollar och euro. SR 160208.

Försvarsministern avfärdar att värdlandsavtal kan leda till kärnvapen i Sverige. Det svenska värdlandsavtalet med Nato, kommer absolut inte leda till att några kärnvapen placeras i Sverige, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. SR 160209.

Säkerhetsexperten: "Sverige skulle lätt kunna bli medlem i Nato". Idag avslutades den årliga säkerhetskonferensen i München där en lång rad internationella toppolitiker deltog. Även den svenske försvarsministern Peter Hultqvist medverkade i debatten om Natos framtid och han målade då upp bilden av ett stort ryskt hot och ett farligt militärt läge i Europa. Trots det är Sveriges militära utgifter bland de lägsta. Nicholas Burns, tidigare en av de abosluta toppfigurerna i amerikanska UD och i Nato sa sig vara imponerad av Hultqvists framträdande som han menade låg i linje med Natos. "Det som Hultqvist sa är fullständigt förenligt med det som ministrar från NATO-länderna säger, jag såg ingen som helst skillnad," säger Burns. "Sverige skulle lätt kunna bli medlem i Nato," säger han. "När jag var Nato-ambassadör brukade vi säga att om Sverige ansökte på tisdag så skulle Sverige kunna bli medlem på onsdag, så viktigt är det för Nato," säger Burns till ekot. Den polske utrikesministern Witold Wasczykowski sa lite tillspetsat efter att ha hört Hultqvist att Sverige borde bli medlem senast i sommar. SR 160214. Kommentar: Sverige borde bli medlem i NATO senast till sommaren.

Ukrainas premiärminister avgår inte - trots presidentens krav. Den ukrainske presidenten krävde i dag riksåklagarens och regeringens avgång, eftersom de förlorat allmänhetens förtroende. Men hittills har bara riksåklagaren hörsammat presidentens begäran, något som varit ett stående krav från reformanhängare och Majdanaktivister under en lång tid. Sjokin anses ha bromsat korruptionsutredningar av såväl före detta makthavare, som nuvarande och blivit något av symbolen för landets rättslöshet. SR 160216.

Kina placerar luftvärnsrobotar på omstridd ö. Kina har placerat luftvärnsrobotar på en omstridd ö i Sydkinesiska sjön, enligt uppgifter från USA och Taiwan. Kinesiska myndigheter har inte velat kommentera vad som finns på ön, som är en källa till militär spänning i hela regionen. Ön som kallas Woody Island på engelska och Yongxing på kinesiska hör till den omstridda ögruppen Paracel i Sydkinesiska sjön. Redan 2012 grundade den kinesiska regeringen en stad på ön Yongxing. Den nyanlagda staden Sansha saknar färskvatten och har få invånare men utgör bas för en civil administration som ska styra över den region av rev och atoller i Sydkinesiska sjön som Kina hävdar rätten till. Kinas officiella militärbudget har länge växt med omkring en tiondel om året, samtidigt som militären håller på att organiseras om för att bli mer högteknologiskt samtidigt som antalet soldater minskas. SR 160217.

Så går rekryteringen av Gotlands stridsgrupp. Nu pågår rekryteringen av Gotlands stridsgrupp med 160 anställda och de hitresta deltidssoldater som ska öva på Tofta. "Tanken är att vi ska vara klara och utbildade i Skövde i september-oktober 2017, och därefter gruppera ut på Gotland. Rekryteringen pågår för fullt just nu," säger stridsgruppens chef Stefan Pettersson. SR 160220.

Hårdare grepp om medier i Kina. Kinesiska medier lovar att följa Kommunistpartiet efter en ovanligt kraftfull ny kampanj ledd av president Xi Jinping för att säkerställa att han har kontroll över landets samtliga både statsägda och privatägda medier. "Alla medier ska bära partiets efternamn" är det citat som spridits mest efter att president och partisekreterare Xi Jinping besökte de viktiga kinesiska statsmediernas redaktioner i fredags. "En korrekt tankemässig inriktning måste upprätthållas i varje aspekt och led i arbetet med nyheter och opinionsbildning," citerade statstelevisionen Xi Jinping efter hans linjetal till Kinas medier, där han särskilt underströk att de nya hårdare direktiven gäller alla former av medier utan undantag. Även de tidigare mer frispråkiga privatägda medierna tycks ha chockats av den nya kampanjen, och inga offentliga protester har hörts från någon redaktion. SR 160224. Kommentar: Det finns bara ett ord för en sådan styrning från statsmakten: DIKTATUR.

Ryska protester mot uteblivna löner. Över hela Ryssland protesteras mot sänkta eller uteblivna löner. I Vladivostok har anställda vid en militärfabrik varit utan lön i över ett halvår. Företagsledningen säger sig ha varit i Moskva för att vädja om statligt stöd då det handlar om försvarsindustri. De har sagt till de anställda att allt beror på den ekonomiska krisen. Över hela Ryssland förekommer nu protester som har med den ekonomiska krisen att göra, men som oftast riktas mot lokala makthavare och inte mot centralmakten i Moskva. Den superrike oligarken Vladimir Jevtusjenkov är en av ägarna till fabriken. Jevtusjenkov tillhör de 20 rikaste i Ryssland, enligt Forbes. Han äger investmentbolagen Sistema, som är största ägare till telekombolaget MTS. De anställda i Vladivostok börjar också tvivla på presidenten. "Putin har ju sagt att vi behöver teknisk kunskap, så varför inte stötta oss. Hela världen är just nu emot oss, vi måste satsa på försvarsindustrin. Jag vet inte längre vem jag ska tro på när de säger en sak och gör något annat," säger Natalja Viktorovna. SR 160226.

Ekot erfar: Regeringspartierna överens om Nato-avtal. Regeringspartierna är nu överens om värdlandsavtalet med Nato. Enligt vad Ekot erfar så godkände i går Miljöpartiets riksdagsgrupp den lagrådsremiss om avtalet som regeringen kommer att lägga fram inom kort. Som en kompromiss skrivs flera av kraven i stället in i texten i den proposition som regeringen kommer lägga fram, exempelvis att kärnvapen inte får tas in i Sverige och att avtalet med Nato inte ändrar den svenska alliansfriheten. SR 160226.

Känd advokat ber om ursäkt i kinesisk tv. Zhang Kai, en välkänd kinesisk människorättsadvokat som varit försvunnen i månader, har dykt upp i statlig tv där han säger sig erkänna brott. Zhang företrädde en grupp kristna som gripits efter att de motsatt sig en statlig kampanj som gick ut på att förstöra kors i Zhejiangprovinsen. Människorättsgrupper säger att sådana här uttalanden kränker de anklagades rättigheter. Dagen 160227. Kommentar: Vad gör inte en människa efter hot eller tortyr?

Ökad stormaktskamp runt Island. USA är på väg att åter öka sin militära närvaro i Nordatlanten. Det är flera experters tolkning av den amerikanska marinens begäran om nya pengar för att rusta upp en tidigare amerikansk militärbas på Island. 2006 lämnade USA sin fasta militärbas här på Island. Ryssland har byggt upp sin militära förmåga i området på senare år, och nu begär den amerikanska marinen drygt 21 miljoner dollar för 2017 för att kunna bygga om den tidigare Keflavikbasen. Tanken är att hangarer och landningsbanor ska kunna ta emot de nya ubåtsjaktplanen P-8 Poseidon. "Ryssland kommer säkert uppfatta det här som aggressivt. I det här läget uppfattar Ryssland allt som USA och Nato gör som aggressivt. Jag tror att det har blivit en normal reaktion från Moskva." SR 160229.

Alliansfrihet och kärnvapenförbud tas upp i bakgrundstext. Värdlandsavtalet med Nato som kritiserats av såväl miljöpartister som socialdemokrater ändrar inte den svenska alliansfriheten och kärnvapen får inte föras in på svenskt territorium. Det slår regeringen fast i den lagrådsremiss om värdlandsavtalet som i dag offentliggörs. "Sverige är militärt alliansfritt och vi ska vara det även i framtiden. Så det här avtalet handlar över huvud taget inte om några sådana saker," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Värdlandsavtalet med Nato ska antas av riksdagen i vår och träda i kraft vid halvårsskiftet. Socialdemokrater på vänsterkanten och många miljöpartister har menat att det innebär ett närmande till Nato som hotar alliansfriheten. Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom lagrådsremissen där regeringen stryker under att Natostyrkor bara kan komma hit på svensk inbjudan. SR 160229.

Dyrare Gripen äter upp försvarsbudgeten. Inköpen av nya Jas Gripen, nya u-båtar och en rad andra vapensystem till Försvarsmakten kan bli flera miljarder kronor dyrare än hittills beräknat. Det visar Försvarsmaktens budgetunderlag som lämnades till regeringen idag. nligt uppgift till Ekot höjs nu också priserna för en rad andra, vapensystem som nytt luftvärn, sjömålsrobottar, torpeder och det nya signalspaningsfartyget Orion. Totalt sett innebär det ökade kostnader med fem miljarder kronor fram till 2020 och nio miljarder till 2028, enligt budgetunderlaget. För att klara ekonomin vill nu försvarsmakten ta en del pengar från förbanden där soldaterna övar och utbildas - något som kan påverka försvarsförmågan på sikt. SR 160301.

Ryska bilgiganten Avtovaz vd Bo Andersson sitter löst. Trots massuppsägningar och fyradagars vecka så fortsätter förlusterna för den ryska bilgiganten Avtovaz. Nu sitter bolagets vd svensken Bo Andersson löst, enligt uppgifter i den ryska affärstidningen Vedomosti. Avtovaz går med stor förlust trots att Bo Andersson stängt flera fabriker och gjort sig av med 25 000 anställda - kvar i dag är 45 000. En förklaring till förlusterna är att försäljningen på den ryska bilmarknaden, där Avtovaz säljer sina modeller, har halverats i spåren av den ryska ekonomiska krisen. I en intervju i förra veckan i Dagens Industri, sa Bo Andersson när han kommenterade konkursrykten om bolaget, att han egentligen ville göra ännu större neddragningar men fått nej av den ryska regeringen. Den ryska ekonomiska krisen märks på alla plan i samhället. Det låga oljepriset har kraftigt minskat den ryska statens inkomster. Industriproduktionen sjunker, liksom konsumtionen. Inflationen är hög, rubelns värde har halverats mot dollaren det senaste året vilket gör att importerade varor är dyra för den ryske konsumenten. Därtill kommer EU:s sanktioner som skapar problem för ryska företag och banker att låna på den internationella kapitalmarknaden. Någon snar vändning i ekonomin syns inte, och någon draghjälp från marknaden lär inte Bo Andersson kunna räkna med i år. Prognoserna för bilförsäljningen i Ryssland förutspår ett ytterligare svagt år för de inhemska tillverkarna.   SR 160301.

Allt fler sajter blockeras i Ryssland. Samtidigt som nästan alla ryssar idag har tillgång till nätet blockeras allt fler nätsajter av övervakningsmyndigheten Rozkomnadzor i enlighet med striktare lagar. Men nära 600 000 sajter har blockerats utan någon förklaring alls. "Förbjud Facebook och Google om de inte följer våra ryska lagar!" Det är det tydliga budskapet från presidentens rådgivare i internetfrågor German Klimenko i ett antal intervjuer. Klimenko har också krävt att den ryska tjänsten Telegram, som är en app för att skicka meddelanden, måste ge tillgång till sina användares uppgifter eller riskera samma öde som de utländska sociala nätföretagen. Med argument som kamp mot extremism och terror och nya hårdare lagar har svängrummet för det tidigare mycket fria ryska nätet minskat betydligt. Censurmyndigheten Rozkomnadzor blockerar allt fler nätsajter. Enligt Rozkomsvoboda, en totalt nära 600 000 blockerade domäner på nätet. Majoriteten är spelsajter, pornografiska och extremistiska hatsajter. Men även nyhetsmedier drabbas. I år väntas nya restriktioner för att stoppa det material, som kan kanaliseras via VPN och Tor tjänster. Presidenten har begärt av säkerhetstjänsten att krypteringstjänster ska undersökas mer. SR 160301.

Sista chansen för ukrainska piloten i rätten. Idag är hennes sista chans att göra ett offentligt anförande i domstolen innan hon med största sannolikhet döms till 23 års fängelse i någon av alla dessa gudsförgätna platser där ryska fångläger placerats. Men redan igår, när åklagaren yrkade på det långa fängelsestraffet, hade Ukrainas första kvinnliga helikopterpilot hållit ett av sina passionerade anföranden från den glas- och stålbur där hon sitter under rättegången. Det var ett nära 18 minuter långt tal, som hon höll på ryska för att minimera tiden det annars skulle ta att tolka det från ukrainska - det språk hon vanligtvis talar och som hon också hörts tala i rättegången. Hon förklarade att om inte domen faller inom två veckor kommer hon att inleda en total hungerstrejk, utan att vare sig äta eller dricka. Det skulle bli den tredje hungerstrejk hon gör i protest mot rättsprocessen. Precis som försvaret, och Ukraina officiellt, hävdar Savtjenko att detta är en skådeprocess, en del av ett politisk spel från rysk sida. Hennes försvarsadvokater, som själva är kända från motsvarande processer i Ryssland mot till exempel Pussy Riot, har inte tillåtits presentera det alibi som de säger sig ha för Savtjenko: Att hon redan hade gripits av ryska separatister och inte hade fysisk möjlighet att ange positionen för de två journalister som dödades under ett granatanfall i östra Ukraina. SR 160303.

Svensk militär deltar i stor Natoövning i Nordnorge. I Nordnorge pågår just nu den stora militärövningen Cold Response med 15 000 soldater från 14 länder, däribland 2 000 från Sverige. Övningen är den största i år för det svenska försvarets del och hålls i Nordtröndelag mellan Trondheim och Namsos. Den pågår i nästan två veckor med 14 deltagande länder, däribland Sverige som är det tredje största landet i övningen efter Natoländerna Norge och USA. SR 160303.

Anne Applebaum: Is this the end of the West as we know it? Right now, we are two or three bad elections away from the end of NATO, the end of the European Union and maybe the end of the liberal world order as we know it. In the United States, we are faced with the real possibility of Republican Party presidential nominee Donald Trump, which means we have to take seriously the possibility of a President Trump. Hillary Clinton's campaign might implode for any number of reasons, too obvious to rehash here; elections are funny things, and electorates are fickle. That means that next January we could have, in the White House, a man who is totally uninterested in what presidents Obama, Bush, Clinton, Reagan — as well as Johnson, Nixon and Truman — would all have called "our shared values". Trump has advocated torture, mass deportation, religious discrimination. He brags that he "would not care that much" whether Ukraine were admitted to NATO; he has no interest in NATO and its security guarantees. Of Europe, he has written that "their conflicts are not worth American lives. Pulling back from Europe would save this country millions of dollars annually." In any case, he prefers the company of dictators to that of other democrats. "You can make deals with those people," he said of Russia. "I would have a great relationship with [Vladimir] Putin."
A year from now, France also holds a presidential election. One of the front-runners, Marine Le Pen of the National Front, has promised to leave both NATO and the E.U. , to nationalize French companies and to restrict foreign investors. Like Trump, she foresees a special relationship with Russia, whose banks are funding her election campaign.
By the time that happens, Britain may also be halfway out the door. In June, the British vote in a referendum to leave the E.U. Right now, the vote is too close to call — and if the “leave” vote prevails, then, as I’ve written, all bets are off. Washington Post 160304.

Lars Gyllenhaal: De kritiska frågorna till Ryssland lyser med sin frånvaro. Det ännu inte avslutade Ukrainakriget föregicks av Georgienkriget 2008. Kort efter det kriget frågade en tysk tv-reporter Vladimir Putin om Krim var Rysslands nästa mål. Putins svar förtjänar att bli ihågkommet: "Krim är på inget sätt ett ifrågasatt territorium." Som bekant fortsatte lögnerna om vems soldater det var på Krim ända till dess att halvön var helt erövrad, varefter Putin kovände och plötsligt började hylla sina elitsoldater för deras "hjältemod" på Krim. De kritiska frågorna till ryska myndigheter lyser med sin frånvaro. Förutom en minst sagt sparsam bevakning av Ukrainakriget missar vår public service gång efter gång allvarliga nyheter från våra absolut närmaste grannar. Bara två exempel: Flera finska åtgärder för snabbare mobilisering samt ryskt ifrågasättande av Norges syn på Svalbard. Världen idag 160305.

USA vill flytta högteknologiska vapen till Sverige. USA vill flytta högteknologiska vapnen fram och tillbaka till Sverige, som en del av en militär övning. Men om det blir så, är för tidigt att säga, säger Socialdemokraten Åsa Lindestam, vice ordförande i försvarsutskottet. Åsa Lindestam påpekar att det i sista hand är regeringen som beslutar vilka vapen som tas in i Sverige. "Det går inte till så att ett annat land säger nu vill vi komma och öva i Sverige. Utan det går till som jag säger: Försvarsmakten tänker till vad man behöver och sedan om det är ett annat land som är inblandat så går man till regeringen och hör att det är ok," säger Lindestam. SR 160307.

Sveriges Radios korrespondent överfallen i Ingusjien. Sveriges Radios Moskvakorrespondent, Maria Persson-Löfgren, överfölls i dag den ryska delrepubliken Ingusjien. Hon skadades lindrigt vid attacken men är nu i säkerhet. Ett tjugotal beväpnade och maskerade män överföll, misshandlade och rånade under onsdagseftermiddagen fyra journalister som färdades i sällskap med människorättsaktivister från den ansedda ryska Kommittén mot tortyr, i Ingusjien. Det var när journalisterna var på väg mot Groznyj, i konvoj med människorättsaktivisterna, som deras fordon stoppades av männen, som var beväpnade med påkar och knivar. Alla passagerare, även chauffören, slets ut ur bilen och misshandlades. Deras bil sattes därefter i brand. Överfallet skedde cirka fem mil från Groznyj, på huvudvägen mot Baku. SR 160309.

Moderaternas försvarspolitiker Hans Wallmark välkomnar att USA vill öva med luftvärnssystemet Patriot i Sverige. Nu kräver han besked av försvarsministern i frågan. Patriot är ett system med luftvärnsrobotar som är mer avancerat och ger ett bättre skydd över större områden än Sveriges nuvarande luftvärn. Det gör det extra motiverat att få hit systemet för att studera det inför en eventuell svensk anskaffning, anser Moderaterna. Folkpartiledaren Jan Björklund ville 2013 köpa in Patriotsystemet och ställa det på Gotland. Kommentar: Bra idé. Sverige behöver patriot på Gotland och i närheten av Stockholm. DN 160310.

Russian State-Owned Media Outlet: 'Why American GDP Won't Matter In A War With Russia'. On March 1, 2016, the Russian state-owned media outlet Sputnik published an article by Russian political scientist Ivan Zadorozhny titled "Why American GDP Won't Matter in a War with Russia." The article states that a U.S.-Russia war might happen in the foreseeable future, and that if it does, the U.S.'s apparent economic advantage over Russia will not last long. U.S. assets, the article says, are overvalued, and in the event of such a war, "a fall of asset values will follow, accompanied by a drop in the exchange rate of the U.S. dollar, which would decimate America's GDP." Then, the article states, U.S. military spending would "crumble." In contrast, the article says, Russia would not be affected by the war; should Russia's GDP fall in dollar terms, it "will not mean fewer tanks," merely that the tanks have, in U.S. dollars, become "cheaper to produce." Furthermore, the U.S. military requires more funds than the Russian army to sustain its operations, because of "its focus on fighting beyond its homeland." "In a possible clash with Russia, America would likely be striking across half the globe at Russian positions in Europe or Asia, complicating its logistics and raising the costs," the article stated, further explaining that a conventional war with Russia would raise "the specter of a nuclear Armageddon". Memri 160311.

Putin stänger svenska propagandasajten. Svenska delen av den ryska statskontrollerade sajten Sputnik News har stängts ner. Den svajiga ryska ekonomin får president Putins propagandaoffensiv att krackelera. Bedömare har beskrivit satsningarna på regimtrogna medier och "trollfabriker" – stora propagandaorganisationer som på nätet hyllar Putin och smutskastar inhemska och utländska politiska motståndare – som en del av ett informationskrig mellan Putins Ryssland och väst. Men också som ett sätt att kontrollera den egna befolkningen. "Det är det absolut viktigaste, att behålla kontrollen över opinionsbildningen inom landet," säger Carolina Vendil Pallin. Expressen 160311.

Ny film avslöjar rysk påverkan i Baltikum. I Baltikum diskuteras åter Rysslands inflytande och avsikter i Östersjöregionen. En ny dokumentärfilm om hur ryska statens pengar används har väckt debatt. De hade i förra veckan premiär i Lettland för sin dokumentärfilm The Master Plan, som visar hur ryska pengar finansierar organiserat påverkansarbete med syfte att till exempel föra ut den ryska versionen av vad som pågår östra Ukraina. Journalisterna på Re: Baltica berättar att de har arbetat med researchen till filmen i två år. "Till en början kunde vi få uppgifter från den ryska statens egna stiftelser, som var öppna på sina hemsidor med vilka organisationer de stödde i utlandet. Men sedan vi började ställa kritiska frågor har de slutat publicera all sådan information," säger Sanita Jemberga. SR 160312.

Säpo: Ryssland vill splittra Sverige. Säpo gör analysen att Ryssland bedriver ett psykologiskt krig mot Sverige i syfte att manipulera, splittra och påverka demokratiska beslut, rapporterar Dagens Nyheter. Både beslutsfattare och allmänheten är måltavlor, skriver Säpo i sin årsbok som presenteras i dag. "Sådan påverkan kan ske genom stöd till ytterlighetsrörelser, informationsoperationer och desinformationskampanjer", skriver Säpo, som konstaterar hur snabbt och lätt "förvrängda och förvanskade budskap" får spridning. I sin förra årsbok skrev Säpo att det största spionagehotet mot Sverige kommer från Ryssland, och nu konstateras det att ett tiotal av de ryska diplomaterna i Sverige är agenter. Rysk ambassadpersonal har under 2015 ombetts lämna Sverige. SR 160317.
Ryssland bedriver ett psykologiskt krig menar Säpo. Säkerhetspolisen gör analysen att Ryssland bedriver att psykologiskt krig mot Sverige. Syftet är att manipulera, splittra och påverka demokratiska beslut. SR 160317

Säpo: Ryssland vill splittra och manipulera. Sverige är utsatt för psykologisk krigföring från Ryssland. Ett tiotal av de ryska diplomaterna i Sverige är i själva verket agenter. Ett av deras mål är att manipulera, splittra och påverka demokratiska beslut, enligt Säkerhetspolisen. Utöver traditionellt spionage och krigsförberedelser satsar Ryssland allt mer resurser på psykologisk krigföring. Ett exempel som Säpo nämner är det förfalskade brev med försvarsminister Peter Hultqvists (S) namnteckning som DN rapporterat om. I brevet gratulerade Hultqvist företaget BAE Bofors till en kanonorder från det krigförande Ukraina. Förfalskningen har enligt DN:s källor spårats till S:t Petersburg. Att en svensk myndighet uttryckligen pekar ut en annan nation som ansvarig för desinformation och påverkan riktad mot Sverige har inte skett tidigare. Liksom tidigare är Ryssland det land som bedriver det mest intensiva spionaget mot Sverige. På andra plats ligger Iran medan tredjeplatsen innehas av Kina, uppger Säpo. Enligt Säpo arbetar en tredjedel av de ryska diplomaterna i Sverige under falsk flagg. De är i själva verket underrättelseofficerare för den militära underrättelsetjänsten GRU eller dess civila motsvarighet SVR. Ryssland har för närvarande 37 ackrediterade diplomater. DN 160318.

Sårbara system står fortfarande utan skydd. Enligt Säpo kartlägger ryska agenter samhällsviktiga anläggningar i Sverige. Säkerhetspolisen ser det som en del i ryska krigsförberedelser. Samtidigt larmar svenska krismyndigheten MSB om att viktig infrastruktur står utan skydd och krisberedskap. Enligt MSB saknar en rad viktiga verksamheter reservaggregat för el och riskerar att slås ut vid strömavbrott. Även när det gäller dricksvatten finns det i många områden inga alternativ om vattenförsörjningen skulle slås ut. I flera landsting saknas också möjlighet att förse sjukhus med vatten om det kommunala vattensystemet inte skulle fungera. Sjukvården saknar också kapacitet att hantera händelser med ett stort antal skadade. Krig är ett av de scenarier som MSB utgår från när de gör risk- och hotbedömningen. Enligt Säkerhetspolisen bedriver ryska agenter just nu krigsförberedelser i Sverige och samhällsviktiga anläggningar och infrastruktur kartläggs. Särskilt intresse har ryska underrättelsetjänsterna visat för svenska energi- och kommunikationssystem. DN 160318.

China Cracks Down on Official Church Leaders, Religious Rights Attorneys. China’s crack-down on state-approved churches continued last month with a harsh sentence given to a pastor of an official church in Zhejiang Province after he criticized authorities’ demolition of church crosses. Pastor Bao Guohua of Holy Love Christian Church in Jinhua received a sentence of 14 years in prison, and his wife Xing Wenxiang 12 years, after they were convicted of "corruption, financial crimes and gathering people to disturb social order," according to The New York Times, citing the Feb. 26 Zhejiang Daily, the province’s official newspaper. Their son, Bao Chenxing, was handed a three-year prison sentence. The three were arrested last August after they publicly criticized the Chinese Communist Party’s (CCP’s) policy of demolishing crosses on churches in Zhejiang; area Christians believe they are being persecuted for their protests. The court also reportedly ordered 600,000 renminbi (US$92,000) be confiscated from Bao, and that he pay a fine of $15,300; confiscation of $92,000 from his wife, and a fine of nearly $14,000, were also ordered. Nine other members of the church staff were also reportedly convicted and received lesser sentences. The previous week, authorities detained 16 pastors in the greater Wenzhou area over the removal of crosses. Morning Star News 160318.

Polisen: Misstankarna riktas österut. Det är fortfarande oklart vem eller vilka som låg bakom den omfattande IT-attacken mot flera svenska medier i går kväll. Angreppet sätter fingret på IT-samhällets sårbarhet, enligt en expert. "Att döma av det vi vet hittills pekar kontot österut. Men ingen tycks ännu ha tagit på sig ansvaret." Världen idag 1603320.

DN ledare: Det ryska hotet mot omvärlden, inklusive Sverige, blir allt starkare. Ändå finns det svenska debattörer som väljer att ursäkta Putins agerande och hävdar att det viktigaste är att "förstå" honom. Säpos årsbok som presenterades i veckan är oroande läsning. Ryssland ägnar sig förutom åt spioneri också åt att ”påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen”. Säpo drar slutsatsen att "Ryssland genom offentliga uttalanden har försökt påverka debatten om Sveriges säkerhetspolitiska vägval". Säkert bidrar bilden av ett aggressivt USA till att ge Vladimir Putin sympatisörer även i väst. Det är en föreställning som vinner genklang inte minst hos delar av den traditionella vänstern, som fortfarande ser Washington och Moskva som lika goda kålsupare och Nato som en aggressionspakt. Då blir det lättare att blunda för de hårresande kränkningarna av mänskliga rättigheter som Putin bedriver på hemmaplan, med attacker på medier, mord på och trakasserier av oppositionella och en hatisk retorik mot hbtq-personer. 1990-talet och 2000-talets början var en period av avspänning och nedrustning. Det som har förändrats därefter kan helt tillskrivas Kremls agerande, med invasioner, hätsk retorik, hotfullt uppträdande och ett eskalerande propagandakrig. Kärnan i resonemanget hos Putins svenska vänner är att det inte är ens fel att två träter. Men det kan det visst vara. Nato hade ingen anledning att träta med Ryssland och gjorde det heller inte. Men Vladimir Putin valde att med våld ändra spelreglerna för den europeiska säkerhetsordningen, och vi bör alla vara oroliga. DN 160320.

Nadezhda Savchenko döms till fängelse i rysk domstol. En ukrainsk helikopterpilot som tillfångatogs av proryska rebeller, har dömts som skyldig till medhjälp till mord i en rysk domstol. Internationellt kallas hela fallet för en politisk skenrättegång. Åklagaren kräver 23 års fängelse för den ukrainska helikopterpiloten. I den lilla rättssalen får få medier plats. De flesta journalister följer processen via en tv i en annan byggnad. En ukrainsk parlamentariker, som ville närvara under processen vägrades inresa vid ryska gränsen och är nu förbjuden att komma till Ryssland under fem år. Samma sak har drabbat Savchenko syster Vira. I ryska officiella medier ges enbart en version där Savchenkos skuld varit klar från första början. Där har inte, som i de oberoende få alternativa nyhetskällorna, funnits Savchenkos egna passionerade tal eller det som försvaret anfört under rättegången. SR 160321.

Putins kupol på plats i Paris. Den rysk-ortodox katedralen som byggs i skuggan av Eifeltornet har fått sin första lökkupol. Hela projektet har fått sin välsignelse från Rysslands president Vladimir Putin, och finansieras helt från Kreml. Det finns kritiker som menar att kyrkan, och dess tillhörande kulturhus, kan komma att användas för att spionera på Frankrike. Något som från ryskt håll avvisas. Dagen 160324.

Försvunnen bokhandlare har återvänt. Ytterligare en av de fem bokhandlare som försvann från Hongkong förra året, och som tros ha befunnit sig i Kina, har nu återvänt, uppger Hongkongpolisen. Brittisk-kinesiske Lee Bo blir den tredje av de fem försvunna som återvänder. En av de som fortfarande saknas är svenske Gui Minhai. SR 160325.

Putin stöttar Tjetjeniens ledare. Rysslands president Vladimir Putin fortsätter att ge sitt stöd till den ryska delrepubliken Tjetjeniens hårdföre ledare Ramzan Kadyrov. De två har just mötts traditionellt inför tv-kamerorna, sittande på var sin sida av ett skrivbord. SR 160327.

Länder kräver tribunal för ansvariga bakom MH17-nedskjutningen. Flera länder vill ha en tribunal för att ställa de ansvariga för nedskjutningen av MH17 över Ukraina 2014 inför rätta. Tribunalen bör sättas upp när den holländska brottsutredningen blir klar. Och det kan ske redan inom några månader. 298 människor dog när MH17 sköts ned över Ukraina 2014. Ombord det malaysiska planet fanns främst passagerare från Nederländerna, Australien och Belgien. Det är dessa länder, tillsammans med Ukraina, som nu försöker hitta ett alternativ att ställa de ansvariga inför rätta sedan Ryssland blockerade ett förslag i FN att sätta upp en internationell tribunal. Sedan tidigare har en holländsk utredning av flygkraschen kommit fram till att MH17 sköts ned från marken av en rysktillverkad så kallad BUK-missil och från ett område som kontrolleras av ryskstödda separatister. En separat brottsutredning i Nederländerna väntas inom kort lägga fram bevis för den exakta platsen där luftvärnsmissilen avfyrades mot passagerarplanet. Rent rättsligt är det inte bara de män som avfyrade missilen som de inblandade länderna vill ställa inför rätta, utan också de som bär politiskt ansvar för att så kunde ske. Jurister specialiserade på internationell rätt hävdar att nedskjutningen kan ses som krigsförbrytelse och därmed hör hemma i Haagtribunalen. SR 160328.

Kina försvårar inresa för syrier. Trots år av handelsutbyte tycks nu även Kina stänga gränserna för syrier, enligt affärsmän i den internationella handelsstaden Yiwu. Kina har skrivit på FN:s avtal om flyktingar, men tillåter i praktiken varken flyktingar eller annan invandring. Fram till slutet av förra året hade Kina godkänt 26 personer från Syrien som asylsökande, enligt UNHCR i Peking. FN-organisationen uppger att inte fler än 157 personer någonsin beviljats asyl i Kina. Efter att de fått flyktingstatus har samtliga skickats vidare till andra länder, till exempel Sverige, USA och Kanada. Invandring är fortfarande nästan okänt i Kina. Trots att hundratusentals personer utan kinesiskt medborgarskap bor i landet, har endast några tusental uppehållstillstånd, så kallade green cards, beviljats. De flesta invandrare måste förnya sina uppehållstillstånd en gång om året, eller oftare. "Även om du bor här tills du är hundra år, säger folk ändå laowai, utlänning, till dig, de kommer aldrig att acceptera dig," säger Nasser Khantoumani, vars fyra barn alla växt upp och gått i lokala skolor här. SR 150329.

Kontroversiell riksåklagare i Kiev avsatt. Det tog drygt en månad, men i dag röstade ukrainska parlamentet med en överväldigande majoritet för att entlediga landets kontroversielle riksåklagare. Omröstningen skedde efter omfattande protester i Kiev för att avsätta Viktor Sjokin och påtryckningar från internationella långivare. Kritiken mot Sjokin är omfattande. Det handlar om brister i utredningar av korruptionsanklagelser mot framträdande makthavare, både nuvarande och de tidigare under Viktor Janukovytj. Dessutom har inga ansvariga dragits inför rätta för de över 100 dödade under Majdanprotesten. För reformanhängarna är avskedet bara en delseger, flera av Sjokins närmaste män i riksåklagarämbetet finns kvar och utgör samma typ av bromskloss som Sjokin var. De kräver också att riksåklagarmyndigheten avpolitiseras och blir en fristående juridisk instans oberoende av vem som har den politiska makten. SR 160329.

Xi:s tuffa ledarstil väcker motstånd i kommunistpartiet. Det jäser av kritik under ytan mot Kinas mäktige president Xi Jinping. Han har i tre år tystat oliktänkande, krävt total lydnad av medier och skrämt egna partimedlemmar. Den senaste tiden har han mött motstånd på flera håll – även i partiets eget maktcentrum. Hårdheten i hans stil som ordförande för det kinesiska kommunistpartiet har de senaste veckorna för första gången, så vitt känt, mötts av skarpa reaktioner internt. I fokus står Xi:s försök att samla all makt kring sin egen person. I ett öppet brev kräver lojala partimedlemmar hans avgång - för landets och hans eget bästa. Brevet publicerades först på en sajt i USA och därefter märkligt nog på en hemsida i Kina, Wujie, som har kopplingar till landets ledning. Xi anklagas där för att skapa en kult kring sin person. En skrämmande utveckling, enligt skriftställarna. "De av oss som gått igenom kulturrevolutionen känner i hemlighet oro", skriver de. Få tror att Xi Jinping kommer att störtas från makten. Han har på kort tid avskaffat den gamla doktrinen att Kina ska styras genom gemensamma beslut i partitoppen. Han har skaffat sig ett individuellt inflytande som Kommunistpartiet hade beslutat aldrig skulle återkomma efter Mao Zedongs dagar. Uppropet i början av mars raderades snabbt av Kinas censur. Ett fåtal såg det, men partitoppen reagerade våldsamt. Brevet som kräver Xi Jinpings avgång kommer sannolikt inte från några partimedlemmar. DN 160401.

Censuren slog till mot den svenske ambassadören. För snart sex månader sedan försvann den svenske bokförläggaren Gui Minhai i Thailand. Han dök upp i polisförvar i Kina och har tvingats till två helt olika bekännelser i kinesisk tv. När Sveriges ambassadör i Kina skrev ett inlägg på ambassadens mikroblogg blev det censurerat. Myndigheterna tystar kritiken mot den uppenbara bristen på rättssäkerhet som omgärdar fallet. De fem på förlaget i Hongkong greps när förlaget hade för avsikt att publicera en bok om kvinnorna kring Kinas president Xi Jinping. I ett inlägg på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter, skrev ambassadör Lars Fredén den 2 mars: "Jag har i dagarna noterat att den frihetsberövade svenske medborgaren Gui Minhai ännu en gång framträtt på kinesisk tv. Vi vill understryka att den här sortens offentliga erkännanden oroar oss, och är något som många hoppades hade upphört i Kina redan för flera decennier sedan. I ett rättssamhälle förs åtal i domstol och den åtalade svarar på anklagelser endast i närvaro av en försvarsadvokat." Dagen efter stängdes kommentarsfältet. Några dagar senare försvann hela inlägget. Då hade det lästs nästan 1,4 miljoner gånger. DN 160402.

USA placerar 4200 soldater i Östeuropa intill ryska gränsen 2017. En amerikansk brigad bestående av omkring 4200 soldater inklusive militärfordon och annan utrustning kommer att stationeras i Östeuropa i början på 2017 som ett svar på ett "aggressivt" Ryssland. Det kommer att bli USA:s tredje fullt bemannade brigad i regionen uppger AFP/TT. NewsVoice 160402. SvD 160331.

Finansministern: Ett olämpligt sätt att arbeta. Det har kallats tidernas största dokumentläcka och den avslöjar bland annat att den svenska banken Nordea erbjuder sina rikaste kunder att undvika skatt i skatteparadis. Avslöjandet är en del av ett internationellt samarbete med över 100 redaktioner som kan avslöja att alltifrån världsledare, som Rysslands president Vladimir Putin och och Syriens president Bashar al-Assad, till sportprofiler som Lionel Messi och toppar inom Fifa är indragna i härvan. Det stora avslöjande internationellt sätt är att många personer med nära kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin (nära anhöriga) har genomfört transaktioner på hundratals miljoner dollar mellan banker och bolag. Putins talesperson har avböjt att kommentera uppgifterna. Även anhöriga till Kinas styrande skikt pekas ut, bland annat president Xi Jinpings svåger. Fler är bland annat Islands premiärminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Brasiliens expresident "Lula" da Silva och Ukrainas president Petro Porosjenko. SR 160403.

Leaked Panama Docs: Putin Has Vast Offshore Wealth. Russia's President Vladimir Putin has called on his citizens to bring all their offshore wealth back into the country, but he has sat least $2 billion in wealth squirreled away overseas, The Guardian reports. Putin keeps the money in the hands of his friends, but has access to anything he wants, the newspaper reports. Newsmas 160403.

För Pingst Land-AU Ukraina: Ukraina behöver oss lika mycket nu. Mitt uppe i nöden kan vi naturligtvis glädja oss över att kyrkorna växer. Dagen 160405.

Världen rustar upp militärt. De militära utgifterna i världen ökar för första gången på fem år. Kina står för den största ökningen. USA, som nu skickar soldater till länder i Baltikum för att i avskräckande syfte skydda dem mot Ryssland, står ännu för de högsta militärutgifterna i Sipris jämförelse. Men det är i Kina som försvarsutgifterna ökade mest under fjolåret. Ökningen av militära utgifter i Ryssland förklaras med att landet, förutom sin aggressiva hållning gentemot Ukraina, ännu bygger upp sitt försvar efter det forna Sovjetunionens kollaps. Dagen 160405.
Världen rustar upp militärt igen. De militära utgifterna i världen ökade förra året med en procent, motsvarande 140 miljarder kronor. Samtidigt har ekonomiskt kärva tider fått många regeringar att skära ner på sina försvarsbudgetar. SR 160405.

Panamadokumenten - så drar de nytta av brevlådeföretag. Toppolitiker, storbanker och kändisar finns med i Panama­dokumenten. 11,5 miljoner läckta interna dokument från en advokatbyrå beskriver hur stora summor pengar göms i brevlådeföretag i skatteparadis. Upp till 500 svenskar finns med i dokumenten.
Putin. Personer som står nära den ryske presidenten Vladimir Putin har hanterat omkring två miljarder dollar i brevlådeföretag som satts upp av advokatbyrån Mossack Fonseca. Bland dessa vänner finns cellisten Sergie Rolddugin. Putins talesperson avfärdar uppgifterna som ett försök att väcka misstro mot presidenten inför kommande val. Bland andra Pakistans premiärminister Nawaz Sharif, Ukrainas president Petro Porosjenko och anhöriga till Kinas president Xi Jinping finns också med. SR 160405.

Ukrainas president Porosjenko utreds efter Panama­avslöjande. En ukrainsk myndighet, som hanterar beskattning och korruption, inleder nu en undersökning av president Petro Porosjenkos offshorebolag i Panama. Samtidigt fortsätter ukrainska tv-kanalen Hromadske publicera nya detaljer från Panamadokumenten. Samtidigt som kanalen visar nya detaljer kring hur ukrainska toppolitiker och elit gömt undan tillgångar via offshorebolag eller brevlådeföretag i skatteparadis säger den ukrainska motsvarigheten till skattemyndigheten att den nu ska analysera avslöjandena kring president Petro Porosjenkos bolag. SR 160405.

Panamaaffären oroar finansmarknadsminister Per Bolund. Det handlar om mycket stora pengar i affärerna runt skatteparadiset Panama, enligt SVT:s Uppdrag granskning. I Europa runt 650 miljarder i undanhållen skatt - varje år. Enligt uppgifter som ska redovisas i Uppdrag granskning beräknas förmögna svenskar gömma 500 miljarder i skatteparadis. Det innebär drygt 7 miljarder i undanhållen skatt varje år. Lägger man till svenska bolags skatteplanering blir summan på årligt undanhållen skatt 56 miljarder. De avslöjanden som kommit nu gäller ett land, Panama, och en advokatbyrå, Mossack Fonseca som hjälpt till med brevlådeföretag och annat. Men detta är bara en liten del av alla pengar som överförts till en rad skatteparadis, enligt Torsten Fensby, expert på internationell skatteflykt. "Det är bara en droppe i havet av de totala summorna som finns registrerade och parkerade i skatteparadisen." SR 160405.

Företag i skatteparadis kopplas till kommunistparti i Kina. Minst tre av sju medlemmar i det kinesiska kommunistpartiets högsta ledning har släktingar med företag i skatteparadis, enligt de läckta dokumenten från advokatfirman Mossack Fonseca. Kinesiska kontrollmyndigheter arbetar för att hindra att den kontroversiella nyheten sprids eller diskuteras i landet. Därför är nyheten om hans egen svågers Deng Jiagui gömda företag utomlands ett hot mot Xi Jinpings rykte i Kina. De läckta så kallade Panamadokumenten från advokatfirman Mossack Fonseca bekräftar att flera kända personer inom partieliten har familjemedlemmar som kontrollerat bolag på brittiska Jungfruöarna. Däribland finns ytterligare två ledamöter i partiets innersta maktkrets: propagandaansvarige Liu Yunchan vars svärdotter hörde till Mossack Fonsecas kunder, och vice premiärminister Zhang Gaoli vars svärson var delägare i tre företag i skatteparadiset. Enligt en undersökning av New York Times hade fem av nio medlemmar av den dåvarande partitoppen under förre presidenten Hu Jintao nära släktingar med undangömda företag utomlands. Ändå har dokumenten från firman i Panama sprängkraft, just eftersom de bekräftar misstankarna. Därför tog det inte många timmar innan censurens tjänstemän tagit kontroll över nyhetsmediernas rapportering. De försiktiga artiklar som publicerats om Putins och Messis kopplingar till undangömda företag togs bort från nätet och den statliga brandväggen förstärktes för att inte släppa igenom sökningar på Panamadokumenten. Även i vanliga fall räknas information om höga ledares familjer och privatliv som statshemligheter, och oinvigda har svårt att veta vem som är släkt med vem inom den adelsliknande och priviligierade elit som kommunistpartiet fostrat fram. SR 160407.
Tyst om skatteparadis när censuren styr i Kina. De över stora delar av världen omskrivna Panamadokumenten är ett nästan okänt begrepp i Kina. Tystnaden breder ut sig när censuren griper omkring sig. Inte en rad i tidningarna om att en svåger, en svärson och en svärdotter till tre av de sju mäktigaste kinesiska ledarna finns på listan över dem som skaffat brevlådeföretag i skatteparadis. Kina har varit byråns bästa marknad. Över 8 000 miljarder kronor beräknas ha lämnat Kina förra året. Till stor del är det eliten i samhället som ser om sitt hus, orolig för att dess besparingar inte är säkra i Kina. De pengarna har sedan bidragit till att pumpa upp priser på fastigheter på skilda håll i omvärlden. Censuren har gått på högvarv sedan i måndags. Följande instruktion utgick då, enligt en läcka, från kinesiska myndigheter till medier, uppger China Digital Times, en webbsida vid University of California: "Radera allt material om Panamadokumenten, inklusive nyhetsrapportering, mikrobloggar, WeChat, forum, samhällssidor, anslagstavlor, kommentarer och interaktiva medier." Två artiklar är allt som i skrivande stund publicerats i Kina om saken. I Global Times, som står Kommunistpartiet nära, antyds i en ledarartikel att läckan ingår i en desinformationskampanj ledd av USA. Den andra artikeln nämner inte heller med ett ord kinesisk inblandning. Om elitens privilegier avslöjas kan reaktionen från folket bli kraftig. Den vetskapen är av allt att döma vad som oroar partitoppen. Framför allt har Xi Jinping som Kinas nya ledare byggt bilden av sig själv som en rättskaffens man som osjälviskt jagar korrupta partimedlemmar. Den imagen får inte störas – därför jobbar nu censuren övertid för att skapa ett tomrum. DN 160408.

Ingen litar på polisen i Ingusjien. Det är farligt att tala öppet om brotten mot mänskliga rättigheter i de kaukasiska delrepublikerna i södra Ryssland. I Tjetjenien riskerar de som kritiserar makthavarna att föras bort, misshandlas och dödas. Men rättslösheten finns också i granndelrepubliken Ingusjien. De som ska se till att lagarna följs, polisen, vågar ingen längre lita på. SR 160407.

Putin: Panamadokumenten en informationskampanj mot Ryssland. "Kompromat planterat av utländska säkerhetstjänster för att destabilisera Ryssland inför parlamentsvalet i september." Så har den ryske presidentens presstalesman Dmitrij Peskov redan i förväg kritiserat avslöjandena i Panamadokumenten, det globala avslöjandet från ett nätverk av journalister, med blevlådeföretag i offshoreparadis och finansiella transaktioner där länders makthavare varit inblandade. På torsdagen kommenterade president Vladimir Putin Panamadokumenten vid ett media forum i St Petersburg. Han hävdade i linje med sin presstalesman att detta är del i en informationskampanj mot Ryssland, ledd av USA. När det gäller de två miljarder dollar, som cellisten Sergej Roldugin äger i offshorebolag, kommenterade Putin att han inte har gjort något fel. "Jag är stolt över Roldugin, som satsat så mycket av sina egna pengar för att främja kulturprojekt i Ryssland," sa presidenten. Roldugin är en mycket nära vän till president Putin sedan 70-talet. Han förekommer själv i biografier över Putin, där han kallar deras vänskap för brödraskap. Roldugin är gudfader till Putins äldsta dotter Maria och introducerade Vladimir Putin för dåvarande frun Ljudmilla. Men Roldugin har också en intressant affärsmannasida där han slussat miljarder via brevlådeföretag i Panama och Brittiska Jungfruöarna. Att slussa pengarna till söner, döttrar eller andra närstående familjemedlemmar verkar ha varit ett sätt för den ryska eliten. I Panamapappren syns det mönster, som redan avslöjats i flera ryska oberoende medier de senaste åren. Den amerikanska författaren Karen Dawisha, som i sin bok Putins kleptokrati har flera parallella avslöjanden om hur makt och pengar fördelats i den ryska makteliten, kommenterar de nya avslöjandena så här: I Ryssland kan ingenting ske utan Vladimir Putins ja eller nej, bakom alla stora affärer finns alltid landets ledare. Dawishas bok visar just hur den politiska makten i Ryssland är knuten till landets stora tillgångar. En undersökning gjord av Credit Suisse för två år sedan visade att 85 procent av de ryska tillgångarna kontrolleras av en tiondel av de ryska medborgarna och att trenden att allt färre äger mer och en ökad fattigdom för majoriteten har blivit allt tydligare i Ryssland. SR 160408.
De oåtkomliga. Länge var de oåtkomliga. De fick göra vad de ville, föra ut pengar ur Ryssland som de ville. Vänskapen med Vladimir Putin och schweiziska advokater skyddade Putins krets. Nu har världen förändrats på ett sätt som de inte hade förutsett. Panamaläckan blev ett obehagligt uppvaknande för Putins pojkar. Putins närmaste vänner är så skygga för pressen att det rentav är svårt att hitta fotografier av dem. Till exempel affärsmannen Nikolaj Sjamalov, vars son Kirill är gift med Putins dotter. Panamapapperen avslöjar en mängd höga tjänstemän som har haft tillgångar utomlands, till exempel ekonomiminister Aleksej Uljukajev, Moskvas vice borgmästare Maksim Liksutov och vice inrikesminister Aleksandr Machonov. År 2013 konstaterade Putin själv att ungefär 111 miljarder dollar hade lämnat Ryssland i bolagsarrangemang i skatteparadis – pengar som kunde ha beskattats. Det handlar alltså om ett problem av gigantiska mått. Putins namn finns inte på ett enda av de dokument som Panamaläckan har avslöjat. Frågan som kvarstår är varför han ingenting gör. Enligt grävande bloggare som Aleksej Navalnyj och utländska experter som Karen Darwisha beror det på att en stor del av dessa tillgångar tillhör Putin själv, inte formellt, men i praktiken. Hans vänner har rätt att hantera dessa förmögenheter bara så länge de ser till att Putin alltid får sin del. Reaktionerna inom den elit som har åkt fast med byxorna nere är inte det minsta ångerfulla. Upprörda är de däremot. DN 160408.

Lars Gyllenhaal: Är det bara ett storkrig i Europa som kan ändra på hur mediachefer prioriterar? Svenska ministrar och andra utsätts för lögnaktiga angrepp i ryska medier. SR lägger då ner sin ryska redaktion. Hur kan vi bara åse hur public service-cheferna fortsätter att fokusera på underhållning? Här följer ett axplock av de senaste veckornas i Sverige okända nyheter om det säkerhetspolitiska läget i Nordeuropa:
Putin har åter i stor skala övat sina vassaste styrkor nära baltstaterna och Finland. Så pass nära Finland att man kunde se flygövningarna från finska sidan av gränsen. En bild från övningen, tagen på finsk sida, blev 23 mars stor nyhet i en av Finlands största tidningar.
Den stridsvagnsarmé (ett enormt pansarförband) som krossade Pragvåren 1968 har återupprättats och ställs nu upp med splitternya stridsvagnar, liksom en rad andra förband, mot Västeuropa. Att USA från nästa år växlar upp i Europa från totalt två till tre brigader - det har däremot rapporterats i Sverige. Genom att de senaste månadernas ryska upprustning så sparsamt skildrats i svenska medier blir lägesbilden något skev.
I norra Sveriges närområde har Kreml det senaste året sannolikt ökat antalet kärnvapen, enligt norska Barents Observer. Samtidigt verkar Ryssland på fullt allvar vilja placera ut många extremt radioaktiva batterier i Arktis, en fara både för miljön och ett lockande byte för terrorister. Flera norska medier rapporterar om en stor ökning av rysk ubåtsaktivitet i Norges närhet. Världen idag 160408.
Ryssland övade vid finska gränsen - DDOS-angrepp mot finska försvarsministeriet och riksdagen. Ryssland startade i måndags den militära anfallsövningen Ladoga 2016, som sker inom synhåll från finska gränsen. Samtidigt angreps igår finska försvarsministeriets websida och idag angreps finska riksdagen. Man kan gissa att det inte bara är traditionella militära förband som övas. Ryssland är världens till ytan största land. Ändå väljer man att köra övningen Ladoga 2016 precis vid den finska gränsen. Förutom den planerade övningen drog man även igång en oannonserad beredskapsövning (eng snap excercise) med 30 000 man, 3 800 fordon och artilleripjäser och 100 flygplan i västra militärdistriktet. Bland annat har man transporterat och luftlandsatt luftburna förband från VDV med 15 transportflygplan. Inte nog med det, man har även dragit igång en övning av de strategiska robotstyrkorna, dvs de interkontinentala kärnvapenrobotstyrkorna, plus en övning med de semiballistiska robotförbanden med Iskanderrobotar i just västra militärdistriktet närmast Sverige. cornucopia 160323.
Ryssland bryter mot ett sjätte avtal - Spetsbergstraktatet. Ryssland och Kreml ser nu ut att bryta mot ett sjätte internationellt avtal. Man har landsatt militär trupp på Svalbard utan tillstånd, vilket bryter mot Spetsbergstraktaten. Sedan tidigare har man brutit mot Budapestavtalet om Ukrainas territoriella integritet, INF-avtalet mot medeldistansrobotar och mot avtalet om NATO:s obehindrade expansion från 1997. Man bryter också mot Wiendokumentet genom att inte anmäla militära övningar och har sagt upp CFE-avtalet som begränsar konventionella militära styrkor i Europa. Tillägg: Man bryter också mot kärnvapennedrustningsavtalet New START från 2008, vilket innebär sju avtalsbrott. Kreml och därmed Ryssland går inte att lita på när det gäller internationella avtal inom säkerhetspolitik och försvar. Inga utfästelser Ryssland och Kreml gör inom områdena går att lita på och svensk säkerhetspolitik kan inte utgå från att Ryssland följer ett enda internationellt avtal, inte ens Genevékonventionen. conucopia 160408.

Ukrainas premiärminister avgår. Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk meddelade i dag i ett tv-sänt tal att han avgår. Han hänvisade bland annat till den politiska krisen i landet. "Jag har fattat beslutet att avgå som Ukrainas premiärminister. På tisdag, den 12 april, meddelar jag parlamentet," säger Jatsenjuk. Den avgående premiärministern säger i ett sex minuter långt tv-tal att han gör detta för att rädda stabiliteten i en tid av krig. Att man inte kan ägna sig åt att diskutera det här mer, att den politiska krisen i regeringen förhindrar och "paralyserar" möjlighet till "verklig förändring" i landet. Det är nu under en lång tid som parlamentet har försökt att avsätta premiärministern men inte lyckats. Nu säger han alltså själv att det är tid att avgå. Vad detta betyder för den politiska stabiliteten i Ukraina är oklart, men enligt Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren finns redan en efterträdare. "Det finns redan en ny premiärminister, Volodymyr Hrojsman, som är nuvarande talesman i parlamentet. Det har både den avgående premiärministern och presidenten enats om att han ska tillträda och därmed också kunna tillsätta en ny regering," säger Maria Persson Löfgren. SR 160410.

Ukraina får troligen en ny regering. dag får Ukraina av allt att döma en ny regering. Nuvarande premiärminister Arsenij Jatsenjuk sa i söndags att han avgår efter anklagelser om bristande handlingskraft och korruption. Opinionsundersökningar har visat sjunkande stöd för både Jatsenjuk och hans parti Folkfronten. Samma sak för presidenten och hans Block Porosjenko. Genom Panamadokumenten avslöjades att Porosjenko har brevlådeföretag i Brittiska Jungfruöarna och det har ytterligare försvagat presidentens ställning. Därför har Porosjenko och Jatsenjuk i det längsta velat undvika ett nyval nu, som skulle kunna innebära regeringsskifte. Oppositionsblocket, som är format ur den störtade president Viktor Janukovytj Regionparti, har ökat sitt stöd. I parlamentet i dag har ledamöter från Oppositionsblocket hårt attackerat nuvarande regeringens brister i reformarbetet och för att inte utrota korruptionen. Porosjenko och Jatsenjuk föreslår en regering under Volodimyr Grozjman, som i dag är parlamentets talman. Han står presidenten nära och kritiseras av reformanhängare för att han hittills bromsat flera reformlagar, till exempel en ny skattelag. Den drevs hårt av finansminister Natali Jaresko, hon kommer inte fortsätta i en regering ledd av Grozjman. Amerikanskättade Jaresko har varit avgörande för att Ukraina fått internationella krediter men de krediterna hålls just nu inne eftersom reformerna stannat av. SR 160412.

Ryskt plan uppträdde aggressivt mot USA-jagare. Ryskt militärflyg har genomfört en serie "aggressiva" överflygningar mot en amerikansk jagare på internationellt vatten i Östersjön, enligt en amerikansk försvarstjänsteman. Vita huset är kritiskt mot Rysslands agerande. SR 160413.

Ökad rädsla i Hongkongs bokvärld. Under vintern har bokförläggare och bokhandlare i Hongkong försvunnit på märkliga sätt. Det gäller fem personer som arbetat med bokaffären Causeway Bay Books. En bokhandel som säljer böcker som de kinesiska myndigheterna inte tillåter och som anses ha ett känsligt innehåll. Causeway bay är nu igenbommad. Bokhyllorna i skylten är tomma, Författaren Wing Mui Tsoi läser på den stora blå skylt som visar att det är här Causeway Bay Books ligger. I trapphuset sitter reklamaffischer kvar på böcker som dom sålt och vi möter två affärsmän från Kina som undrande står framför den låsta dörren och tittar på hänglåset. Dom har inte nåtts av informationen att affären har stängt och att fem av deras medarbetare under mystiska omständigheter försvunnit från Hongkong. Bredvid den låsta dörren sitter bilder på de 5 försvunna bokhandlarna. Under står det ”missing”. Folk har satt dit lappar och klotter för att stötta verksamheten. Författaren Wing Mui Tsoi berättar att hon har själv skrivit en förbjuden bok : Zhou Enlais hemliga känsloliv. En bok där hon skriver att han, som var Kinas premiärminister 1949-1976 och väldigt nära Mao Zedong var homosexuell. Hon bläddrar i boken och berättar att anledningen till att dess innehåll anses vara kontroversiellt är för att den berättar privata detaljer om en person i partiledningen. Både förläggaren Bao Pu och Wing Mui Tsoi tycker att försvinnandena av de fem bokhandlarna visar på att Kina inte respekterar överenskommelsen från 1997 "Ett land två system", som infördes när Storbritannien lämnade över staden till Kina. Och ser det som bokhandlarnas försvinnanden som en inskränkning av yttrandefriheten. SR 150614.

Volodymyr Hrojsman blir Ukrainas nya premiärminister. Ukraina har fått sin yngste premiärminister sedan Volodymyr Hrojsman röstats in med 257 röster i parlamentet. 38 årige Hrojsman var president Petro Porosjenkos val. Hrojsman var fram tills nu talman i parlamentet. Han är jurist och har tidigare varit borgmästare i staden Vinnitsa söder om Kiev. Han är också den förste judiske premiärministern i Ukrainas historia. "Jag är medveten om vilka hot vi står inför. Jag skulle särskilt vilja understryka tre saker - korruption, ineffektiv byråkrati och populism, vilka inte utgör mindre hot än fienden i östra Ukraina, sade Hrojsman, med hänvisning till de proryska separatisterna. SR 160414.

Putin svarade på frågor i årets TV-maraton. Rysslands ekonomiska kris tar slut nästa år och regeringen gör allt rätt, menade president Vladimir Putin idag i sin årliga tv-maraton där han i direktsändning svarar på folkets frågor. Årets tv-maraton handlade också mest om rysk inrikespolitik. I september arrangeras dumaval i landet. Särskilt landets ekonomiska kris var på tapeten. En av de första frågorna var varför matpriserna har fördubblats. "Jag förstår att läget är svårt men prishöjningen är tillfällig, jordbruksproduktionen är redan på plus och priserna stabiliseras snart," svarade Putin. "Jag tror inte att EU tänker häva sanktionerna den närmaste framtiden, sa han. Därför finns det heller ingen orsak för oro bland våra jordbrukare." De utrikespolitiska frågorna kretsade kring Ukraina, Turkiet och Syrien. Putin kallade Turkiet för ett vänligt inställt land.yle 160414.
"Putins frågestund ger en glimt av den riktiga presidenten." Hur offentligt går det att kritisera Putin i dagens Ryssland? "Så länge du inte kränker honom och tar upp hans privatliv är det okej. Ryssland är inte Nordkorea, än. Men det finns en tendens att människor som trodde att de kunde uttrycka sin ilska över honom har slutat i fängelse," säger hon. yle 160414.

Putin ber finansjätte om ursäkt. Vladimir Putin bad på fredagen om ursäkt för att felaktigt ha påstått att den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung ägs av den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs. I ett uttalande från Kreml säger Putin, via sina presstalesman, att han blivit felinformerad av sin stab. SR 160415.

Ukrainsk ortodox kyrka bildas i Sverige. Vill locka svenskar som är nyfikna på ortodox tro, men vill inte ta med sig kyrkokonflikterna från Ukraina. Kyrkan får ett dekanat som omfattar hela Skandinavien. Matteus Furemalm är ärkepräst i kyrkan, och den som kommer att leda stiftets verksamhet. Han var tidigare varit präst i Svenska kyrkan, innan han konverterade till ortodox kristendom. Han berättar att det nya samfundet kommer att ha omkring 4 000 medlemmar, och att människor med olika nationell bakgrund kommer till deras gudstjänster. Den kyrka som nu är på väg att etablera sig i Sverige har sitt patriarkat i Kiev, Ukrainas huvudstad, och i den pågående konflikten motsätter den sig de ryska intressena. Men det finns också en ukrainsk-ortodox kyrka som vilar under Moskvas patriark. Dagen 160415.

Kalla kriget: Så skulle Sovjet invadera Sverige. SvD 150421.

Expert: USA kan inte skjuta ned ryska plan i Östersjön. Tonen hårdnar mellan Ryssland och USA. Efter veckans incident där ryska jaktplan flög mycket nära en amerikansk jagare på Östersjön riktar nu USA:s utrikesminister John Kerry hård kritik mot Ryssland och säger att flygplanen kunde ha skjutits ner. "Den säkerhetspolitiska situationen har trappats upp och det är oroväckande," menar militärstrategen Stefan Ring. SvD 160415.

Hårdare övervakning på nätet i Ryssland. Ryska medier och internetsajter kommer nu att övervakas ännu hårdare genom ett nytt kodsystem. Enligt myndigheten Roskomnadzor väntas systemet fungera från slutet av 2016. Det handlar om ett automatiserat system där vissa ord i texter ska slå larm för att blockera hela texterna. Bloggar, nätsajter och vanliga medier kommer drabbas av detta. Ordförande i ryska journalistförbundet Pavel Gusev, som också är chefredaktör för tidningen Moskovskij Komsomolets säger att det liknar censur. Det nya systemet innebär också krav på nätoperatörer att kontrollera användarna, ingen ska kunna koppla upp sig anonymt mot wifi, enligt Roskomnadzors plan. Myndigheten har enligt sin egen statistik stoppat 7 000 sajter och kontrollerat 15 000 operatörer. 1500 sajter spred propaganda för terrororganisationen Islamiska staten, andra var spel eller porrsajter. Men där fanns också vanliga medier, som råkat använda vissa ord som nu är rödmärkta. En ännu hårdare censur förespråkades nyligen i en intervju med den mäktige Alexander Bastrykin, chefen för den ryska motsvarigheten till FBI. Han vill ha en censur som i Kina. Men hans modell är inte en modell, som förespråkas av till exempel presidenten och kritiken efter intervjun har varit omfattande. SR 160420.

Kritik mot SVT-dokumentär om Ukraina. Nästa vecka visar SVT:s Dokument utifrån den franska dokumentären "Ukraina - revolutionens mörka sida". Dokumentärfilmen handlar om hur högerextrema grupper uppbackade av USA ska ha haft en betydande roll i Majdan-revolutionen i Ukraina. Men filmen kritiseras för att vara konspiratorisk, innehålla faktafel och för att vara en del av det ryska propagandakriget. Igår publicerades ett öppet brev där en rad exil-ukrainska organisationer kritiserar filmen. SR 160421.

Han kämpar för rättvisa mot Putin. Bill Browder är affärsmannen som i slutet av 1990-talet var den största utländska investeraren i Ryssland, och kom att utmana ett antal oligarker och avslöja grava oegentligheter. När han kom i vägen för Putins ekonomiska intressen blev responsen förtal, anklagelser, frihetsberövande och förvisning. Juristen Sergej Magnitskij tog sig an Browders rättsliga fall. För detta fick han plikta med sitt liv; den 16 november 2009 dog Magnitskij i Butyrkafängelset efter ett års psykisk och fysisk tortyr. Den lika skakande som detaljerade berättelsen finns nedtecknad i Browders bok "Mitt krig mot Putin: Den sanna historien om stora pengar, mord och en mans kamp för rättvisa" (Albert Bonniers Förlag 2015). Han berättar om en nyligen sänd ”dokumentär” i den ryska tv-kanalen Rossija, där anklagelsen om att Browder skulle vara CIA-agent ”avslöjades”, men med så uppenbart fabricerade underlag att trovärdigheten uppenbart inte var det viktiga. Bill Browder har kallat sin bok en motåtgärd, "om jag blir mördad vet alla vem som gjorde det". Säkerhetsarrangemangen omgärdar vårt möte. Han lever med vetskapen att den ryska regimen har satt ett pris på hans huvud. På en presskonferens 2013 sade Medevev att han tyckte det var "verkligen synd att Bill Browder lever och är på fri fot". " Sergej Magnitskij blev mördad för att han avslöjade att statstjänstemän stal 230 miljoner dollar ur statskassan. Vi har hittills spårat 200 av de 230. Det har resulterat i att elva olika kriminalutredningar har startats världen över, och har lett till beslag av 43 miljoner dollar av tillgångar från pengatvättare. För dem som är beredda att döda för pengar är det här mycket skrämmande, också för att tillslagen och utredningarna exponerar andra brott som de har begått." SvD 160424.

USA om eventuellt hot mot Sverige: Vi hjälper våra vänner. Om Sverige utsattes för någon form av anfall skulle USA vara ytterst oroat. Det är i den typen av situationer som USA hjälper sina vänner. Det beskedet gav i dag USA:s biträdande försvarsminister Robert Work efter en träff med sina nordiska och baltiska motsvarigheter. Vid en kris kring Östersjön menar försvarsexperter att Gotland är ett nyckelområde för den som vill behärska Östersjön. Robert Work håller med. "Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle vara vara mycket intresserade av vad som händer vid en kris," säger han. SR 160426.

Sjukhus bombat i Aleppo i Syrien trots vapenvila. Oroligheterna i Syrien ökar igen trots vapenvilan. FN-sändebudet Staffan de Mistura nu kräver omedelbara initiativ från USA och Ryssland för att rädda fredssamtalen. I natt bombades bland annat ett sjukhus i staden Aleppo. Enligt frivilligorganisationer ökar attackerna mot sjukvårdsinrättningar. Trots vapenvilan har de senaste dygnens strider i Syrien har krävt många dödsoffer. Regimen uppges vilja återerövra storstaden Aleppo och enligt AFP har nästan 200 människor dödats där den senaste veckan. I natt bombades ett sjukhus och bland dem flera barn och stadens sista barnläkare. Sjukhuset är helt sönderbombat berättar Katrin Kisswani som tidigare är ordförande för svenska Läkare utan gränser. "Vi pratar om ett sjukhus som tog hand om barnsjukdomar, med akutvårdsavdelning, primärhälsovård och intensivvårdsavdelning. Bara i år har sju av de sjukhus som läkare utan gränser stöttar bombats. Trots att internationell rätt säger att sjukhus ska skyddas i konflikter. Katastrofen i Syrien är ett av de största och vi borde ha vår största humanitära insats där, på grund av säkerhetsläget kan inte vi bedriva sjukvård, det är en fruktansvärd situation." SR 160428. Kommentar: Ryssland är i första hand ansvarigt för dessa krigsbrott mot mänskligheten.

Ryske utrikesministern Sergej Lavrov: "Om Sverige går med i Nato kommer vi att vidta nödvändiga åtgärder." "Om Sverige beslutar sig för att gå med i Nato så tror vi inte för den skull att svenskarna kommer att anfalla oss. Men då den svenska militära infrastrukturen i det läget kommer att vara underställd Natos högsta kommando kommer vi naturligtvis att vid våra nordliga gränser vidta nödvändiga militärtekniska åtgärder, eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne." DN 160428.

Kina skärper kontrollen över icke-statliga organisationer. I Kina antogs idag en ny lag som ska skärpa kontrollen över utländska icke-statliga organisationers arbete i Kina. Lagen förväntas slå mot organisationer som arbetar inom politiskt känsliga områden som mänskliga rättigheter. Den nya lagen ger kinesisk polis större befogenheter att ingripa mot utländska organisationer som arbetar i Kina. En annan viktig förändring är att mer ansvar läggs över på inhemska samarbetspartners i Kina, enligt professor Jia Xijin som leder forskningsinstitutet för icke-statliga organisationer vid Tsinghua-universitet i Peking. "Inom områden som rättighetsfrågor, politik och religion kan myndigheterna genom den nya lagen kontrollera utländska organisationer indirekt," säger professor Jia Xijin. Kinesiska medborgargrupper har börjat kontrolleras hårdare sedan president Xi Jinping kom till makten. Vissa organisationer har stängts av myndigheterna. Yirenping som arbetade för hepatitsmittades rättigheter och mot diskriminering, och Liren som grundade skolbibliotek på landet är bara två exempel. Aktivister har gripits i stor omfattning samtidigt som de advokater som är villiga att ta sig an politiskt känsliga fall löper större risk att själva gripas. SR 160428.Kommentar: Kina går mot diktatur.

Krimtatarernas parlament förbjuds. På den av Ryssland annekterade halvön Krim har en domstol förbjudit folkgruppen krimtatarernas eget parlament Mejlis efter att det anklagats för extremism. Europarådet och Amnesty kräver att förbudet hävs. När Ryssland annekterade Krim för två år sedan gavs löften om respekt för nationella minoriteters rättigheter, som krimtatarerna. Men sedan dess har den krimtatariska tv-kanalen ATR förbjudits och flera av krimtatarernas ledare får inte komma tillbaka till Krim. Trycket på folkgruppen har varit hårt, eftersom de aktivt motarbetade det ryska övertagandet av den ukrainska halvön. Flera av krimtatarernas ledare har fått sina hem genomsökta av polis. Europarådets människorättskommissionär och Amnesty kräver att de ryska myndigheterna på Krim upphäver förbudet. Det ska också överklagas, enligt Mejlis advokat. Motståndet mot Ryssland bottnar i det som hände i maj 1944 då Stalin med våld deporterade alla krimtatarer från Krim. De stuvades in i järnvägsvagnar och kördes till Sibirien, Uzbekistan och Kirgizistan, många dog på vägen. Först när Sovjetunionen brutits upp i början av 90-talet tilläts de återvända till Krim. Men det nationella traumat lever vidare än i dag och minnesdagen 17:e maj brukar samla tiotusentals för att minnas. SR 160502.

Dystert budskap fra patriarken: "Verden går rett til helvete." Patriark Kirill gir 150 millioner russiskortodokse troende en dyster start på historisk påskefeiring. Kirill begrunnet sin uttalelse ved å vise til "farene som truer den moderne sivilisasjonen": "Hvis du ødelegger det moralske fundamentet til en person, ødelegger hans indre liv, så stopper mennesket å være et menneske," sa patriarken. Han viste spesielt til situasjonen i Europa. Mange russere, som i stor grad bygger sitt virkelighetsbilde på nyhetene de får servert fra de statskontrollerte TV-kanalene, vil si seg enig med patriarken om at det går til helvete. Nesten hver dag viser nyhetssendingene repriser av bilder av terrorangrepene i Paris og Brussel, eller fra voldelige demonstrasjoner. Russere som stoler på TV, tror at de er heldige som lever i Russland. Den russiskortodokse kirken er i kraftig fremmarsj i Russland. Antallet russere som sier de anser seg som troende, har økt fra 30 til 72 prosent. Den vanligste påskefeiringen for russere er: Å dekorere påskeegg (66 %). Bake eller lage påskekake (64 %). Besøke kirkegård (24 %). Gå i gudstjeneste (6 %). Aftenposten 160502.

Han avslöjar den ryska propagandan. Lögner och desinformation i ryska massmedier har väckt oro hos många politiker och andra bedömare i väst. Den ryske journalisten Alexej Kovaljov arbetade tidigare på en stor statlig nyhetsbyrå, men avslöjar nu istället den ryska propagandan på sin blogg. Ryssland satsar tre miljarder euro på sina medier. "På alla statliga nyhetsbyårer står sedan Sovjettiden gula telefoner en del av dem utan nummerskiva. Det är en direktlinje till Kreml och det händer än i dag att presidentadministrationen ringer och talar om vilka ämnen som ska undvikas," säger journalisten Alexej Kovaljov. SR 160503.

Ryssland vill låna hamn på Gotland. Nästa år vill ryska Gazprom ha tillgång till Slite hamn under 1,5 år, för att bygga ytterligare två gasledningar i Östersjön. De lokala myndigheterna på Gotland har enligt utrikesminister Margot Wallström ett stort mått av självständighet att själva fatta dessa beslut. Region Gotland är positiv till ryskägda Nordstreams förfrågan om att återigen få använda Slite hamn som uppläggningsplats för gasrör under ett och ett halvt år, för att bygga ytterligare två gasledningar i Östersjön med start nästa år. Regionrådet Björn Jansson (S), säger till Sveriges Radio Gotland att regionstyrelsen är positiv till förfrågan men vill gärna veta vilka konsekvenser det får när Nordstream kommer till hamnområdet. Det ska tekniska nämnden nu utreda. Den estniska nationella kongressen i Sverige antog i slutet av april en resolution som uttryckte oro över säkerhetssituationen i Östersjön. Resolutionen pekar på risken med ökade investeringar från Nord Stream på Gotland. Nord Streams agerande kan, i framtiden, användas för att legitimera expansionen av intressesfären som Kreml har i Östersjön, enligt den estniska tidningen Eesti. "Gotland är en strategisk bas för alla som vill kontrollera Östersjön," menar svensk-estniske Aho Rebas, som tidigare varit chef för Estlands militära underrättelse- och säkerhetstjänst liksom kultur- och fritidschef i Partille kommun. "Man försöker från politiskt hålla att beskriva frågan som om det handlar om ekonomiska frågor, en lokal fråga om marknadsekonomi, när det egentligen handlar om säkerhetspolitik för hela Sverige," säger han till Inblick. Inblick 160506.

Alliansen redo köra över Socialdemokraterna i Nato-frågan. Den borgerliga alliansen öppnar nu för att köra över Socialdemokraterna i frågan om Nato-medlemskap. 38 procent av de tillfrågade vill att Sverige går med i Nato – för första gången är fler svenskar för ett medlemskap än emot, enligt den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet. SR 160506.

China: Who Uses Offshore Tax Havens.

Drottning Elisabeth kritiserar kinesiska företrädare. I Storbritannien får det i dag stor uppmärksamhet, att den 90-åriga drottning Elisabeth har kritiserat uppförandet hos deltagarna i det kinesiska statsbesöket nyligen. Det är ytterst ovanligt att drottningen gör den typen av uttalanden. "Very Rude. De var mycket ohövliga mot ambassadören," säger drottning Elisabeth på videon från en promenad i parken vid Buckingham Palace. SR 160511.

Danmark köper nya omstridda stridsflygplan - trots kritik. Danmarks försvarsminister Peter Christensen bekräftade i dag ryktet att det blir det amerikanska stridsflygplanet F-35 Joint Strike Fighter som kommer att ersätta landets åldrande flygvapenflotta. Men valet av nytt stridsflyg har vållat stor debatt i Danmark senaste tiden. F-35 har kritiserats för att vara det dyraste alternativet och många bedömare har ifrågasatt om Danmark kommer ha råd. Men i dag avvisade ministern kritiken och hävdade att man valt det billigaste planet. Danmark planerar att köpa 27 plan, och den samlade prislappen har tidigare uppskattats till 30 miljarder i inköp och ytterligare 60 miljarder i drift under planens livstid. F-35 kommer vara framtida ryggraden i det amerikanska flygvapnet. SR 160512.

USA ska försvara Europa. I dag startar USA`s kontroversiella missilförsvar för Europa på allvar när den första landbasen officiellt invigs i Rumänien. USA säger att den syftar till att försvara Europa mot anfall från främst Iran men i Moskva hävdar man att det verkliga skälet är att kunna stoppas ryska kärnvapenmissiler. Det är 24 missiler som i dag tas i bruk på en gammal flygbas i södra Rumänien. Missilerna är tänkta att kunna skjuta ner anfallande robotar långt innan de nått fram till sitt mål. En bas i Polen kommer att tas i bruk 2018. USA säger att av både geografiska och tekniska skäl är det principiellt omöjligt att systemet kan användas mot de ryska kärnvapenstyrkorna. I Moskva är man misstänksam och säger att missilförsvaret kan komma att förses med nya mer avancerade robotar än idag. Utöver i Europa bygger USA också upp ett eget missilförsvar på hemmaplan, i Kalifornien och Alaska. SR 160512.

Xi Jinping – mäktigast sedan Mao. När han tillträdde anade ingen att han skulle vrida klockan tillbaka och bli Kinas mest allenahärskande ledare sedan Mao Zedong, som startade kulturrevolutionen för exakt ett halvt sekel sedan. Det har tystnat i Peking. Ännu för tre år sedan var det inga svårigheter att träffa professorer, aktivister och advokater. De vågade uttrycka sina åsikter och kom med friska förslag på hur samhället skulle utvecklas. I dag är de skrämda eller gripna. Exempel statueras för att få grupper att tiga som tidigare kunnat uttrycka åtminstone mild kritik mot systemet. Efter tre år vid makten styr Xi Jinping nu Kina med fruktan och kontroll som sina främsta vapen. "När någon säger att han gillar Xi Jinping så är han rädd för honom." Xi har på några få år skrotat den gamla överenskommelsen att landet efter Mao aldrig igen skulle ledas av en enda stark man, utan av ett kollektiv i toppen. Xi Jinpings första utlandsresa som president gick till Vladimir Putin och Ryssland, där Xi Jinping utöver att köpa stridsflygplan och ubåtar, sa: "Vi liknar varandra du och jag". 2022, ska Xi Jinping, enligt interna regler, träda tillbaka som partiordförande efter tio år i toppen. DN 160513.

Uppgifter: Konsekvent rysk dopning under Sotji-OS. Många ryska idrottare, däribland åtminstone 15 OS-medaljörer, var dopade under vinter-OS i Sotji, uppger New York Times. Den ryska dopningen under OS var systematisk, ledd av det ryska statliga sportministeriet och gällde flera av Rysslands största stjärnor, uppger Rysslands antidopningsbyrås dåvarande chef Grigorij Rodtjenkov till New York Times. Enligt ryska tv-kanalen Match säger de att dopningsanklagelserna är "nonsens och kränkande". Uppgifterna har ännu inte bekräftats av ytterligare part och förnekas av den ryska idrottsminstern Vitaly Mutko som säger att New York Times artikel är en fortsättning på det pågående informationskriget mot rysk idrott. SR 160513.

Rysslands ökade militära närvaro i Östersjön fördöms. "Vi är enade i vår oro över Rysslands alltmer växande aggressiva militära närvaro," sade Obama enligt TT. Samtidigt underströk Löfven betydelsen av samarbetet mellan länderna. " Det transatlantiska samarbetet är viktigare mer än någonsin," sade Löfven på presskonferensen. Obama betonade att de nordiska länderna är "extremt viktiga" för USA och den internationella ordningen. Världen skulle vara säkrare om fler länder agerar som Norden, sade Obama. "Varför sätter vi inte de här små länderna vid makten i världen ett tag," skojade Barack Obama. SR 160513.

Två år efter revolutionen – misströstan i Ukraina. Pessimism och misströstan präglar reformrörelsen i Ukraina. Drygt två år efter Majdanrevolutionen har alla reforminriktade ministrar och departementschefer tvingats bort. Och i går valdes en ny riksåklagare, som saknar juridisk utbildning, men är en av president Petro Porosjenkos nära allierade. Mustafa Nayem är en dem som startade Majdanrevolutionen och en av dem som alltmer tappat tilltron till att det går att reformera det ukrainska systemet. "Jag förstår inte hur det inte går att hitta någon som har juridisk utbildning till posten som riksåklagare. Jag förstår inte hur parlamentet kan rösta för en förändring av lagen där det inte krävs juridisk utbildning och därmed rösta för Jurij Lutsenko, som inte har någon juridisk utbildning," säger han. "I vår nya verklighet har vi varken anledning att vara optimister, lita på våra myndigheter eller ha några förväntningar alls", skriver Mustafa Nayem på sin Facebooksida. De senaste som försvinner har varit inblandade i reformeringen av polisen. Georgiskfödda vice inrikesministern Jekaterina Zguladze Glucksmann har avgått, frustrerad över svårigheterna att driva ut korrupta poliser och rensa systemet från de gamla byråkraterna. "Små öar av framgång kommer drunkna i oceaner av korruption, nihilism och byråkrati", har hon tidigare sagt. SR 160514.

FOI: Ryssland har ny strategi för psykologisk krigföring. Konkreta hot i stället för raljanta påhopp. Så har Ryssland bytt strategi i sin psykologiska krigföring. Landet satsar allt på att framstå som en stormakt, menar Johan Eellend på FOI. "Ryssarna vill återta den roll som Sovjetunionen hade under kalla kriget", säger han. Orsaken till att det är så viktigt för Ryssland att visa musklerna är att det skapar politisk legitimitet hos den ryska befolkningen. "Nu när ekonomin går dåligt, och EU:s sanktioner stryper oljeinkomsterna, måste den politiska makten ena människor kring något. Då fyller man tomheten med patriotism, bilden av att Ryssland är en stormakt, nästan jämbördig med USA." Ett annat sätt är att försöka påverka politiska partier och organisationer. "Internationellt har det redan skett. Både det estniska centerpartiet Keskerakond och franska Front National har fått pengar från ryska aktörer kopplade till staten. Men jag har svårt att se att ett svenskt parti skulle gå den vägen." Däremot är det inte alls osannolikt att Ryssland kommer att försöka nästla sig in i svenska och internationella tankesmedjor, antingen genom att påverka befintliga personer eller plantera ryssvänliga personer där, menar han. SvT 160514.

Efter Jamalas seger: Ukraina i extas – Ryssland ursinnigt. Reaktionerna i Ukraina på Jamalas seger är extatiska. Att det var just Ryssland som Jamala besegrade under de sista skälvande minuterna gör reaktionerna än mer triumfartade, med tanke på att Ryssland i dag kontrollerar en stor del av ukrainskt territorium. För Ukraina handlar det om en dubbel triumf. Segrarinnan Jamala Jamaldynova är krimtatar och kommer från Krimhalvön, det område som Ryssland annekterade år 2014. I en situation där Ukraina kämpar med hostande reformer och en korruption som snarare ökar än minskar är Jamalas seger ett oerhört mentalt lyft. DN 160515.
Jamalas seger, en seger för alla Europas minoriteter. Jamalas Eurovisionsseger för Ukraina är också en seger för alla Europas minoritetsfolk. Jamala sjunger om sin krimtatariska familjs tragedi då en kvarts miljon deporterades av Stalin från Krimhalvön 1944. Men ryska medier och politiker stormar mot det som kallas en politisk seger, en del av informationskriget mot Ryssland. Ryska utrikesutskottets svensktalande ordförande Konstantin Kosatjov säger att geopolitiken vann och att segern kommer att destabilisera Ukraina ännu mer. Ryssland bör inte delta nästa år, hette det i andra kommentarer i media och från ryska parlamentariker. SR 160515.

Angreppen mot den Putinkritiska oppositionen allt mer brutala. I Ryssland blir angreppen mot den Putinkritiska oppositionen allt mer brutala. I södra Ryssland i Anapa angreps Alexej Navalny av män i kossackuniform i går. En av flera attacker mot ryssar, som brännmärks som utländska agenter. Vad var det som hände egentligen när oppositionsledaren Aleksej Navalny och hans vänner kom till flygplatsen i Anapa efter att ha bergsvandrat i Kuban i södra Ryssland? Hur visste kossackgruppen att Navalnys sällskap där barn och kvinnor ingick hade hajkat i bergen och skulle ta flyget till Moskva just då? En koordinerad attack, skriver Navalny själv, sedan han och de andra först fått mjölk hällda över sig. Enligt rysk folklore en form av rening, enligt kossackerna själva var det mildare och lättare att tvätta bort än den gröna "seljonka" ett antiseptiskt medel som tidigare använts av nationalister mot ryssar som brännmärks som förrädare eller helt enkelt utländska agenter. I videon hörs tydligt kossacker skrika: Ockupanter ni är inte välkomna här, lämna vårt Kuban, samtidigt som de fysiskt knuffar gruppen och slutligen boxas Artjom Torsjinskij till marken. Han jobbar på oberoende tv kanal Dozd och blev sparkad när han låg på marken. Han skadades svårast av sex som togs till sjukhus. Polis kom först sedan en kvinna förtvivlat skrikigt på hjälp. Människorättsveteranen 90 åriga Ljudmilla Alexejeva säger till Ekot att våldet är något nytt och ett mycket skrämmande tecken på hur lite mänskliga rättigheter respekteras i dagens Ryssland. SR 160518.

"Risk att det blir lätt att komma åt Gotland." Att ryskägda Nordstream återigen kan få klartecken att nyttja Slite hamn på Gotland för nya gasledningar, väcker oro mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Lena Asplund (M) vill nu ha svar från försvarsminister Peter Hultqvist (S) om hans riskbedömning av projektet. Nordstream vill använda Slite hamn på Gotland och planen är att bygga ytterligare nya gasledningar mellan Ryssland och Tyskland. "Gotland har ett otroligt viktigt strategiskt läge om Ryssland skulle vilja attackera något eller göra något i de baltiska länderna," säger hon. Region Gotland har ställt sig positiv men regionstyrelsen skriver i ett uttalande att man inte tagit hänsyn till "säkerhetspolitiska aspekter eftersom dessa frågor behandlas på ett nationellt plan". Världen idag 160520.

Relationer med Kina den stora utmaningen. I Taiwan har i dag landets första kvinnliga president svurits in. Men Tsai Ing-wen måste tackla både en sviktande ekonomi och inte minst relationen till Kina. Hon vann en jordsskredsseger i valet bland annat på grund av sin självständighets-linje. Nu börjar det svåra arbetet för Tsai som måste bevisa att hon och hennes nya regering klarar av den diplomatiska balansakten med Kina utan att skada de viktiga handelsförbindelserna, och därmed den krympande taiwanesiska ekonomin. Tsai Ing-wen har lovat att verka för en fredlig och stabil utveckling av relationerna mellan Taiwan och Kina, men måste samtidigt tillfredsställa de väljare som ansåg att den tidigare presidenten från nationalistpartiet gick för långt, då han bland annat deltog i vad som såg ut som ett intimt toppmöte med Kinas president Xi Jinping. Kina och Taiwan uppnådde en filosofisk konsensus 1992 då båda sidors ledare kom överens om att det bara finns ett Kina, men att var och en kan göra sin egen tolkning av vad Kina innebär. Det kinesiska kommunistpartiets ledning har sagt att denna konsensus är nödvändig för framtida relationer. SR 160520.

Oroad Margot Wallström deltar på Natos ministermöte. Utrikesministrarna inom försvarsalliansen Nato träffas idag i Bryssel för att diskutera det förändrade säkerhetsläget, med Ryssland i fokus. För första gången deltar också ministrar från samarbetsländerna Sverige och Finland vid mötet, utan några särskilda restriktioner. Så här beskriver utrikesminister Margot Wallström diskussionerna om Ryssland: " Jag de är alla väldigt bekymrade över det här, och menar att man måste svara kraftfullt och samtidigt betonar alla att man vill ha en politisk dialog. Ingen önskar ju att det här ska eskalera ytterligare. Utan man vill att det här ska lugna ner sig och att man sakta men säkert ska ta steg mot en normalisering av relationerna och helst ska kunna ha möten mellan Ryssland, EU och Nato." SR 160520.

Försvaret: "Vi vet att Ryssland övervakar övningen". 850 personer, 15 fartyg samt helikoptrar och stridsflyg deltar i den stora svensk-finska militärövningen Swefinex utanför Gotland. Bland annat handlar det om ubåtsjakt och att skydda sjöfarten från fingerade hot. "Två tredjedelar av den svenska marinen är här," säger kommendör Ewa Skoog-Haslum. Swefinex, som pågår 16-26 maj, är en årligen återkommande övning. I år deltar Sverige totalt med cirka 600 personer och Finland med 250. Ubåtar, ytstrids-, minröj- och stödfartyg samt helikoptrar, spanings- och jaktflyg från flertalet av marinens och flygvapnets förband deltar i övningen, uppger Försvarsmakten. Huvudområdet för övningen är västra delen av Gotska sjön, men det övas även runt hela Gotland. SvD 150520.

USA avvisar förslaget: Inget samarbete med Ryssland. Ryske försvarsministern Sergej Shoigu föreslår USA ett samarbete med flygbombningar av Nusrafronten och andra väpnade grupper i Syrien som bryter mot vapenvilan. Men USA är kallsinnigt. SvD 160520.

Kinesiska myndigheters nätpropaganda kartlagd. Varje år kan nära 500 miljoner kommentarer på internet i Kina skrivas i propagandasyfte inne på myndighetskontor, enligt en ny studie från Harvard-universitetet i USA. Studien tar sin utgångspunkt i e-post ur en läcka från ett lokalt propagandakontor i provinsen Jiangxi 2013 och 2014. Forskarna har sedan analyserat mer än 40 000 inlägg på nätet som man med säkerhet kan spåra till myndighetskontor. Utifrån mängden kommentarer som vällt ut från kontoren i Jiangxi har forskarna sedan beräknat att volymen som produceras av tjänstemän i hela landet kan uppgå till omkring 488 miljoner per år, vilket motsvarar var 178:e nätkommentar på det kinesiska nätet. SR 160521.

Husägaren: "Ifrågasätter snart Sverige som rättsstat". Skyddade av diplomatisk immunitet fortsätter ryska medborgare att bo gratis på Lidingö i ett hyreshus som Ryssland inte längre äger. Husets ägare – svenska LKO – tycker att de snart kan ifrågasätta Sverige som rättsstat. SvD 160522.

Kyrkor i Kina tvingas plocka ner sina kors. I den kinesiska provinsen Zhejiang har myndigheterna tvingat mellan 1200 och 1700 kyrkor att ta ner sina kors. Detta skrämmer kristna i hela Kina som nu fruktar ett ökat statligt förtryck. New York Times rapporterar nu från Zhejiang om att det ser ut som om en tyfon gått fram över landskapet. De fallna korsen ligger på gårdar, hustak eller har blivit begravda. Enligt tidningen har mellan 1200 och 1700 avlägsnats i ett försök att rensa området på kristna symboler. "Det är väldigt svårt att göra något åt det. Vi kan kan bara böja våra knän och be," säger en ledare till tidningen. Men en del kristna har protesterat. När ett kors skulle avlägsnas från en kyrka i staden Wenzhou beskyddades det av hundratals församlingsmedlemmar. Till slut gav man dock upp, bland annat eftersom medlemmar hotades med att sägas upp från sina jobb eller att förlora affärskontrakt.Beslutet har dock gett upphov till splittring. Enligt New York Times har de unga i kyrkan slutat att gå på söndagar och har egna samlingar i protest mot att kyrkans ledning gav med sig. Pastorer som protesterat har råkat illa ut. Bao Guohua och hans fru Xing Wenxiang dömdes i vintras till långa fängelsestraff för bland annat korruption, men syftet kan ha varit att avskräcka andra kristna ledare från att protestera. Kampanjen i Zhejiang verkar just rikta sig mot kyrkor, varken moskéer eller tempel ska ha blivit drabbade. President Xi Jinping har förklarat att religionerna i Kina måste bli mer kinesiska. Det handlar om att kristna ska göra som staten säger och inte protestera. Det är i dagarna 50 år sedan kulturrevolutionen inleddes, vilket innebar ett fruktansvärt lidande för de kristna i landet. Dagen 160525.

Mikael Oscarsson, KD: Svensk försvarsförmåga måste öka för att undvika krig. Både konflikten i Georgien 2008 och aggressionen mot Ukraina visar att Ryssland är beredd att använda militära medel för att nå sitt politiska mål. Ryssland har visat förmåga att utan förvarning snabbt kraftsamla och genomföra komplexa operationer i sitt närområde. Vi kan också konstatera att Ryssland återigen börjat använda kärnvapenretorik. Samtidigt ökar den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöregionen och rysk militär uppträder utmanande i Sveriges närområde. Vi är inte vaccinerade för all evighet mot konflikter och krig. Vi måste ha ett försvar som fungerar och kan ge skydd mot yttre hot. Armén saknar 5 000 soldater, flygvapnet baser, marinen kvalificerat luftvärn. Det tar 20 år innan våra förband fyllts av utbildade soldater. Sverige har en väl fungerande Försvarsmakt för fredsbevarande insatser utomlands. Men om Sverige skulle bli indraget i en militär konflikt på eget territorium är det värre. För det ändamålet har vi alldeles för få förband. Att så är fallet – också vid ett begränsat angrepp – blev känt för svenska folket när före detta ÖB myntade begreppet ”enveckasförsvar”. Vårt försvar bygger i dag på att vi får militärt stöd av andra länder. Något vi inte kan räkna med – eftersom vi tyvärr inte är medlemmar i Nato. År 1990 kunde armén mobilisera cirka 400 000 personer. I dag har Sverige en armé där det saknas cirka 5 000 av cirka 12 000 anställda. Huvuddelen har aldrig övat ihop och det saknas grundläggande utrustning, till exempel lastbilar. Logistikorganisationen är underdimensionerad eftersom inte alla förband kan slåss samtidigt. Vad det gäller marinen har vi exempelvis utmaningen att våra stridsfartyg (korvetter) saknar kvalificerat luftvärn. Vi saknar i dag en adekvat ubåtsjaktförmåga eftersom vi inte har helikoptrar med lämplig utrustning. För flygvapnet är det problematiskt att vi saknar krigsbaser för att kunna sprida flygplanen geografiskt. Vi saknar också luftvärn med medelräckvidd för att skydda baser och vital infrastruktur. Totalförsvarsplaneringen har legat nere under cirka 15 år. Sverige är sårbart. Om lastbilstransporterna i Sverige av någon anledning skulle upphöra, tar mjölk och bröd slut första dagen. Under dag två är färskvarorna slut i livsmedelshandeln och det råder brist på drivmedel på mackarna. Redan dag fyra upphör busstrafiken. Flygtrafiken ställs in och sophämtningen slutar att fungera. Försvarsfrågan handlar om att värna våra viktigaste värden. Frihet, rättvisa, människovärde och demokrati. Detta är värden värda att försvaras. Sverige är värt att försvaras! Världen idag 160601.

Emil Strand: De ryska hoten finns inte bara i Östersjön. Ryssland har i Murmanskområdet i huvudsak baserat sin strategiska andraslagsförmåga i och med baserna för de kärnvapenbärande strategiska robotubåtarna i Murmansk. Runt dessa ubåtar finns dels Rysslands största flotta, norra flottan med landets enda hangarfartyg och på land ett väl utbyggt baskomplex. SvD 160602.

Ola Wong: Kina lyssnar inte på hot - har blivit globalt problem. 2013 besökte president Xi Jinping fiskeläget Tanmen i Hainanprovinsen och uppmanade fiskarna att: "Bygg större skepp, åk längre bort på Oceanerna och fånga större fiskar”. Sedan dess har kinesiska fiskare gripits över hela världen. I mars sköt och sänkte Argentinas kustbevakning en kinesisk tjuvfiskande båt som hade försökt ramma dem. I december vädjade 24 afrikanska länder Kina att upphöra med tjuvfisket som tar maten ur munnen från afrikanska fiskare. Kinas fiskare har blivit ett globalt problem som både orsakar och är orsakade av samma sak: utfiskade hav och hundra år av katastrofal fiskepolitik. Men fiskeflottan är också en avgörande styrka i Kinas strategi för att ta Sydkinesiska havet. Bara för att Kinas fiskeflotta ödelagt sina egna vatten borde de inte tillåtas göra det med resten av världen. SvD 160602.

Svenskar i flera Natoövningar kritiseras. I dag inleds en stor Natoövning på Östersjön där Sverige deltar med fartyg, Gripenplan och amfibietrupper. Samtidigt är svenska soldater och transportfordon på väg från Skåne till årets största Natoövning i Polen. Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson Stig Henriksson är kritisk till deltagandet. I dag inleds Baltops med 45 fartyg, 60 flygplan och helikoptrar och 6 000 personer som övar över hela Östersjön. Sverige ställer upp med amfibiesoldater, 6 Gripenplan, en u-båt och en korvett och en del av övningen blir i Stockholms södra skärgård där exempelvis amerikanska och brittiska helikoptrar ska delta, tillsammans med gripenplanen. Parallellt pågår den mycket stora övningen Anakonda med över 25 000 man i Polen. SR 160603.

Opposition i Hongkong splittrad i fråga om minnesceremoni. Hongkong är den enda stad på kinesiskt territorium där en öppen minnesceremoni kan hållas för att hedra offren för massakern i Peking 1989. Men den demokratiska oppositionen har splittrats och deltagarna i minneshögtiden i morgon förväntas bli färre sedan Hongkongs studentförbund bestämt sig för att inte delta. Studenterna vill arbeta för lokal demokrati i Hongkong i stället. SR 160603.

Baltländer gillar ökat svenskt Nato-samarbete. I de baltiska länderna välkomnar man Sveriges ökade samarbete med Nato. Där ses Sverige och Finland redan som självklara Nato-partner. En av Estlands främsta försvarsexperter, författaren och tidigare överstelöjtnanten Leo Kunnas: "Det skulle vara mycket svårt att försvara Baltikum utan att använda svenskt och finskt territorium och luftrum. Och om en sådan krigs- eller krigsliknande situation någonsin skulle uppstå, så är det det som Sverige och Finland kommer att få säga ja eller nej till. Beslutet skulle behöva fattas fort, inom ett par dagar," säger Leo Kunnas och fortsätter: "Ett ja skulle i praktiken innebära anslutning till Nato, även om ni inte var medlemmar sen tidigare. Om det blir ett nej - ja, då skulle vi vara i fortsatt stor nöd." SR 160603.

Kriget i cyberrymden. Försvaret har fått regeringens uppdrag att utveckla sin förmåga att upptäcka digitala attacker mot svenska system och att själva slå till mot andra länder. Det säger Överbefälhavare Micael Bydén i Ekots Lördagsintervju i dag. SR 160604.

Dödliga strider i Ukraina trots vapenvila. De dagliga rapporterna från talesmannen för den så kallade antiterroroperationen, ATO , i östra Ukraina har de senaste veckorna varit fyllda av nya dödsfall. Bara under maj dödades 26 ukrainska soldater i allt intensivare strider. Brotten mot vapenvileavtalet Minsk II har snarare blivit regel än undantag. SR 160605.

Anne Applebaum and Edward Lucas: The danger of Russian disinformation. Russia does not seek to promote itself, but rather to undermine the institutions of the West, often using discordant messages. RT pumps out scare stories about migrants, and also portrays the West as racist and xenophobic. Russian-backed websites promote conspiracy theories — 9/11 was an “inside job,” Zika was created by the CIA — while ridiculing the excellent Western investigative journalism that revealed the ties among Russian politics, business, organized crime and intelligence. Some countries are waking up to this, especially those that have been hardest hit. The invasion, occupation and dismemberment of Ukraine in 2014 was preceded by a highly effective propaganda blitz that fomented confusion in Russian-speaking areas and blinded both Ukrainians and Westerners to what was really going on. In response, Ukrainian organizations such as StopFake began to expose and ridicule Russian propaganda. Washington Post 160606.

Sverige fördjupar det militära samarbetet med USA. Den svenske försvarsministern Peter Hultqvist har underteckat ett avtal med USA i dag om fördjupat och breddat försvarssamarbete mellan länderna. Avtalet innebär en säkerhetspolitisk signal, säger Peter Hultqvist, intervjuad i Washington. " Det är en fortsättning på ett samarbete som vi nu fördjupar och sätter in i en bredare bild, samtidigt som vi sätter en tyngd i det också genom att underteckna på försvarsministernivå. Det här har också en bäring som säkerhetspolitisk signal." Det avtal Peter Hultqvist tecknat är en avsiktsförklaring som inte är legalt bindande. Länderna ska stärka sitt samarbete med mer informationsutbyte och i gemensamma övningar, men också i multilaterala insatser både i FN:s och Natos regi. Enligt en punkt ska avtalet säkra den kapacitet och forskning som behövs för luftförsvar, ubåtsjakt och angrepp i cyberrymden. Att Sverige vill försäkra sig om en tätare förbindelse med USA bygger på bedömningen att hotet från Ryssland ökat i Österjöområdet. SR 160608.
USA välkomnar militärt samarbete med Sverige. Samarbetet mellan länderna ökar och fördjupas och ska gälla övningar, materiel och information bland annat. USA har stor nytta av svensk kapacitet och kunskap, säger den amerikanske vice biträdande försvarsministern Jim Townsend, en av arkitekterna bakom uppgörelsen. "Vi ser världen på samma sätt," hävdar Jim Townsend, om Sverige och USA och hoppas på ett än mer integrerat samarbete mellan länderna. Det gäller information, övningar, materiel och strategi och byggs upp inte minst som en reaktion på det ryska agerandet i närområdet. SR 160609.

Kritik mot försvaret - mörkade information om ubåtskränkning. Efter den omfattande ubåtsjakten i oktober 2014 slog Försvarsmakten fast att det var ett intrång från en främmande ubåt. Men det viktigaste beviset för att det var ett utländsk ljud höll inte. Enligt vad Ekot erfar kom det i själva verket från en svensk källa. Försvaret erkände redan i höstas att deras främst bevis inte höll. Men vad för sorts ljud man registrerat höll militären hemligt. Moderaten Hans Wallmark i riksdagens försvarsutskott tycker att det är allvarligt beteende. Det var alltså militärens avgörande ljudbevis som inte höll. Men trots det står militären fast vid att det var en främmande ubåt. Det finns bottenspår och andra observationer, enligt försvaret. Men mycket mer säger inte Försvarsmakten. "Vi kommenterar inte det här över huvud taget idag därför att det omfattas av sekretess. Men vad jag kan säga är att Försvarsmaktens analys från resultatet av underrättelseoperationen ligger fast," säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten. SR 160611.

Viral hämnd efter Medvedevs hån mot fattiga. Fattigdomen växer i Ryssland. Var sjunde ryss beräknas nu vara fattig. Värst är det för pensionärer och sjuka. En pension på 8000 rubel motsvarar ungefär 1000 svenska kronor. Enligt en undersökning lägger ryssarna nu mer än hälften av sin inkomst på mat. På gatorna i Moskva syns betydligt fler tiggande äldre jämfört med tidigare och välgörenhetsorganisationer med soppkök rapporterar om fler som kommer för att få hjälp. SR 160612.

USA och Ryssland rustar upp sina kärnvapen. Antalet kärnvapen som USA och Ryssland förfogar över har minskat betydligt de senaste åren, men samtidigt har båda länderna satt igång en omfattande modernisering av sina arsenaler. Att USA och Ryssland satt igång en modernisering av arsenalerna leder till en dyster prognos för kärnvapnens framtid, säger Shannon Kile på Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri. "Vad vi ser är att kärnvapenmakterna och framförallt USA och Ryssland planerar att hålla fast vid sina kärnvapen förmodligen för resten av det här seklet." Den kärnvapenfria värld som till exempel president Obama talade om i Prag 2009 är alltså mycket långt borta. "Trenden är färre men modernare kärnvapen." USA satsar till exempel 350 miljarder dollar till 2024 på att förfina sina arsenaler, det är mer än 2800 miljarder kronor. Och Ryssland är igång och skaffar sig nya robotar, ubåtar och bombflygplan. SR 160613.

IAAF portar Ryssland i OS - här är Zalars kommentar. Internationella friidrottsförbundet (IAAF) häver inte avstängningen av rysk friidrott från internationellt tävlande, uppger ryska nyhetsbyrån TASS. Därmed är sannolikheten stor att ryska friidrottare utesluts från OS i Rio. Men bara ett par dygn före IAAF:s möte släppte den internationella antidopningsbyrån Wada en rapport om det ryska arbetet mot dopning efter avstängningen i november. Den pekade på flera problem som mött Wada och internationell expertis när de försökt arbeta i Ryssland. Kontrollanter har haft svårt eller helt stoppats från att närvara vid mästerskap för att utföra tester, de har utsatts för hot från personer från säkerhetstjänsten FSB, mängder av prover har ogiltigförklarats, bland annat för att de öppnats av ryska tullen och tester har inte kunnat genomföras för att aktiva hållit sig undan. SR 160617.

Glädje i Kappelshamn över Försvarets köp. I Kappelshamn är de som kämpat för att hamnen inte skulle hamna i privata händer glada, efter beskedet att Fortifikationsverket får köpa hamnen. Försvaret sa så sent som i vintras att man inte var intresserade. Det är bland annat försvarets upprustning av Gotland, som fått dom att ändra sig. "För hela Gotland är det bra att vi får ett alternativ till hamnen i Visby." SR 160617.
Gotlands regionstyrelse har beslutat att Kappelshamns hamn säljs för 2,1 miljoner kronor till Fortifikationsverket. Tidigare har militären inte velat köpa hamnen, men har nu ändrat sig med hänvisning till det försämrade omvärldsläget och ökade militära satsningen på Gotland, säger Philip Simon, presschef vid Försvarsmakten, till P4 Gotland. SR 160616.

Ryssland uteblev från historiskt ortodoxt möte. Ortodoxa kyrkoledare från hela världen samlades i helgen i Grekland. Men frånvaron av flera kyrkor är en stor besvikelse. Bortsett från Ryssland är dessutom de ortodoxa kyrkorna i Bulgarien och Georgien frånvarande. Båda anses stå nära Moskva. Det antiokiska patriarkatet har också valt att inte delta på grund av ett bråk med Jerusalem över utnämningen av präster i Qatar. Enligt AFP har förberedelserna inför mötet på Kreta pågått i över 50 år. Dagen 160620.

Rysk ilska efter IOK:s beslut om portning från OS. I Ryssland är reaktionen hård mot IOK:s beslut att i princip upprätthålla förbudet för ryska friidrottare att delta i OS i Brasilien – också bland vanliga medborgare. Det här är ett rent politiskt beslut, menar Sergej Pirogov som tror att det är USA som ligger bakom allting. President Putin var också snabbt ute och fördömde beslutet som han menade var orättvist. Det är dock sannolikt att Ryssland kommer att gå vidare på juridisk väg och försöka få förbudet åtminstone uppmjukat. SR 160621.

Gigantisk rysk militärövning: "Skickar signal". Det finns de som spekulerar i att mer än två miljoner man var inblandade i Rysslands nyligen genomförda nio dagar långa överraskningsövning. Men det är svårt att veta säkert. När Ryssland genomför en militärövning är det mycket som är hemligt. En sak står i alla fall klar: den här övningen skiljde sig från tidigare övningar. "Anaconda-16", det var namnet på den Natoövning som i början av juni genomfördes i Polen. Enligt TT var det 31 000 soldater från 24 Natoländer och före detta Sovjetstater som under tio dagar övande för att "kontrollera alliansens förmåga att försvara sin östra flank" – ett uttalande från Polens försvarsminister. Bland länderna som deltog fanns USA, Storbritannien och Polen – men även Sverige. En bit in i Natoövningen, närmare bestämt den 14 juni, satte Ryssland igång med en militärövning. Ryssland meddelade själva öppet på sitt försvars hemsida att övningen ägde rum, och att den satts igång på order av självaste Putin. Övningen avslutades den 22 juni. Världen idag 160627.

USA anklagar Ryssland för en trakasseri- och skrämselkampanj mot amerikanska diplomater och deras familjer i Moskva. Bland annat diskuterade utrikesminister John Kerry frågan med ryske presidenten Vladimir Putin i mars, uppger utrikesdepartementets talesperson Elizabeth Trudeau. "De senaste två åren har trakasserier och övervakning av vår diplomatiska personal i Moskva, utförd av säkerhetspersonal och trafikpolis, ökat märkbart," sade hon till reportrar under en presskonferens. En del diplomater säger att inkräktare har brutit sig in i deras hem på natten och flyttat på möbler, tänt lampor och till och med uträttat sina behov på deras vardagsrumsmatta, uppger tidningen The Washington Post. En diplomat i Moskva uppger att hans hund ska ha dödats. Moskva anklagar å andra sidan USA för att trakassera Rysslands diplomater och säger att landet endast vidtar åtgärder som svar. "Vi har på senare tid känt av en märkbar ökning av press på vårt lands ambassad och konsulat i USA," uppgav ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova förra veckan. Trudeau förnekar anklagelserna. Sydsvenskan 160628.

Turkey Apologizes to Russia. On the same day as Turkey and Israel were announcing a historic rapprochement, the Kremlin announced that Turkish President Erdogan has apologized to Russian leader Vladimir Putin for the shoot down of a Russian military aircraft by Turkey last year. Although there was no immediate announcement of a lifting of Russian economic sanctions on Turkey, officials in Ankara expressed hopes for a rapid restoration of friendly ties. ICEJ 160628.

Putin och Erdogan löste sina konflikter över telefon. För första gången sedan Turkiet sköt ner ett ryskt stridsflygplan i november förra året och Ryssland och Turkiet blev bittra fiender så samtalade under onsdagen presisdenterna Putin och Erdogan med varandra per telefon. Ledarna beslöt att nu snabbt börja normalisera förbindelserna mellan de två länderna, bland annat på turistområdet. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov sa att Ryssland och Turkiet nu sannolikt kommer att börja samarbeta för att få ett slut på kriget i Syrien. Ryssland ska omedelbart häva förbudet mot charterturism till Turkiet, sa president Putin efter telefonöverläggningarna med med Erdogan. Förra året, före nerskjutningen, var det nästan 4 miljoner ryska turister som besökte Turkiet. I år har den siffran sjunkit drastiskt efter att Ryssland införde olika ekonomiska sanktioner men från och med nu är det alltså fritt fram igen. Det var i måndags som Erdogan skickade ett brev till Putin där han i lätt inlindande formuleringar bad om ursäkt för det som skedde. SR 160629.

Omstridd lag försvårar mission i Ryssland. Religionsfriheten i Ryssland blir allt mer inskränkt. Inom kort förväntas president Vladimir Putin godkänna en lag som kraftigt begränsar missionsverksamhet i landet. Den nya lagstiftningen innebär att all form av missionsarbete begränsas till speciellt godkända områden. Det blir också brottsligt att inte rapportera kriminella handlingar. Teleoperatörer måste också spara samtal och textmeddelanden. Brott mot detta kommer att kunna ge böter på motsvarande knappt 150.000 kronor för organisationer och upp till 7.500 kronor för privatpersoner. Den nya lagen definierar missionsverksamhet som all form av religiös utövning som sker utanför särskilda etablissemang, kyrkogårdar, byggnader för tillbedjan eller religiösa skolor. Lagen gäller tillbedjan, ceremonier, distribution av litteratur och förkunnelse. Dessutom anses spridande av tro och religiös övertygelse via massmedier och internet vara missionsverksamhet. "Lagen är riktad mot evangeliskt protestantiska," förtydligar Rauli Lehtonen, som menar att läget är väldigt allvarligt. "I det ryska samhället, speciellt efter Ukrainakrisen, ses evangelikala kyrkor ofta som trojanska hästar för väst. Därför vill man försvåra deras möjlighet att bedriva verksamhet i Ryssland." Rauli Lehtonen jämför dagens situation med hur det såg ut i Sovjetunionen efter 1929. Dagen 160701.
Kyrkoledare skickade protestbrev till president Putin. Vladimir Putin måste godkänna den nya lagen om religionsfrihet för att den ska träda i kraft. Nu har oroliga ryska kyrkoledare vänt sig direkt till presidenten. Kyrkoledarna, som representerar Rysslands protestantiska kyrkor, avslutar brevet med en tydlig uppmaning till Vladimir Putin om att inte godkänna den inskränkande och ickekonstitutionella lagen. Dagen 160701.

Nato vill placera 4 000 man runt Östersjön. Det politiska huvudnumret på Natos toppmöte blir beslutet att placera fyra internationella bataljoner med totalt runt 4 000 man i de tre baltiska länderna och Polen. De här bataljonerna har knappast militär kraft att stoppa ett eventuellt ryskt anfall, utan ska snarare ses som en politisk avskräckning, "en snubbeltråd", som man säger här på Natos högkvarter. Samtidigt poängterar Natochefen att Nato inte är ute efter militär konfrontation eller ett nytt kallt krig. SR 160704.

ÖB öppnar för mer satsningar på försvaret av Gotland. Överbefälhavaren Micael Bydén öppnar för mer satsningar på försvaret av Gotland under en utfrågning i Almedalen. Nästa år ska den nya Stridsgrupp Gotland vara på plats. Men satsningen har fått kritik för att det bland annat saknas luftvärn och artilleri på ön. Hur länge kan Gotland försvaras vid ett angrepp? Det går inte att sätta en tid på det. Lettlands president har sagt att Gotland skulle vara det troligaste ryska angreppsmålet i en konflikt med väst. Det är klart att den som kontrollerar Gotland har en fördel ur ett militärt perspektiv. 160 man finns på Gotland i ett stridsfordonskompani. Det finns inget luftvärn, det ska komma från Halmstad och artilleriet från Boden. SR 160704.

Gripen-piloten Daniel Jannerstad är alltid på tå. 160705.

Fler plan flyger utan transponder. Det blir vanligare att plan flyger över södra Östersjön utan att ge sig tillkänna med transpondrar som anger planens höjd, hastighet och position. "Sedan man började rusta upp i Ryssland har vi sett att det är en hel del trafik som rör sig i den här riktningen som rör sig utan transponder." Luftfartsverkets generaldirektör Olle Sundin visar var flygtrafiken utan transponder framförallt rör sig - ut från Finland och Estland - intill Gotland och ner över södra Östersjön. Förra året upptäcktes 29 plan utan transponder och redan under årets första sex månader har lika många fall rapporterats. De utan transpondrar har primärt varit ryska plan som har utfört signalspaning. SR 160705.

Kyrkor i Kina tvingas ge kollekt till regimen. Regimen i Kina har tvingat kyrkor att lämna över kollekt och andra insamlade medel direkt till staten, uppger människorättsorganisationen China Aid. China Aid rapporterar om kyrkor i Zheijang-provinsen i östra Kina som tvingats ge vidare sin kollekt direkt till statliga tjänstemän, skriver Christian Post. I rapporten skriver organisationen även att kinesiska staten har upprättat ett regelverk som rör allt från arkitekturen på kyrkorna till innehållet i predikningarna med syfte att stämma överens med den styrande regimens önskemål. Dagen 160705.

Försvaret kommer öva mer på Gotland. Det kommer att bli mer försvarsövningar på Gotland, sa försvarsminister Peter Hultqvist på en presskonferens i morse. Övningarna med Nato kommer också att öka. Till P4 Gotland säger generallöjtnant Anders Silwer att försvarsmakten också vill se fler övningar med Nato på Gotland och utesluter inte att Nato kommer att öva med luftvärn på Gotland. SR 160706.

Högmod tar ut sin rätt. Efter en långsam islossning för den evangeliska kyrkan av Sovjetunionens Michail Gorbatjov på 1980-talet till påtaglig öppenhet, har tumskruvarna successivt dragits åt i Ryssland. På söndag sätter president Putin med största sannolikhet sitt namn under den hårdaste religionslagen sedan Sovjetunionens diktator Nikita Chrusjtjovs dagar på 1950-talet. Aktiva utländska missionsarbetare i samarbete med evangeliska kyrkan får knappast visum, många har redan utvisats och kristna som vittnar för grannar eller vänner utanför kyrkan kan dömas till höga böter. Putin hänvisar till att ryska kristna hotas av västerländsk liberalteologi, men motiven är uppenbarligen maktkampen med EU och USA. Evangeliska kyrkans medlemmar har haft flera dagar av fasta och bön, men många har också skickat namninsamlingar till Putin och vädjat om stopp för den nya lagen. Från början opponerade sig också ortodoxa kyrkans teologer när ryska Duman antog lagen. Den fick korrigeras eftersom Putin håller den ortodoxa kyrkan om ryggen. Påtagliga exempel kan ges hur högt uppsatta ortodoxa kyrkoledare genom åren mutats till lojalitet eller fått andra förmåner. Men de protestantiska kyrkorna får istället allt svårare. De får sällan tillstånd att bygga ny kyrka eller hyra lokaler för sina gudstjänster. Enda möjligheten att behandlas lite vänligare har ofta varit att de startat rehabanläggningar för drogmissbrukare, eftersom oerhört många ryssar har drabbats av alkoholfloden utan myndigheternas restriktivitet sedan decennier. Men även den verksamheten kan evangeliska kyrkor få problem att fortsätta med den nya lagen. Hur lagen i verkligheten kommer att tillämpas vet man inte helt säkert. Hemmets Vän 160707.

Ryssland till hårt angrepp mot Sverige. Det ryska utrikesdepartementet gick i dag till hårt angrepp mot Sverige och den svenske överbefälhavaren Micael Bydén. Sluta använda massmedia i ert land till propaganda om att Ryssland skulle innebära ett hot mot Sverige, var budskapet. "Tyvärr ser vi gång på gång hur Sverige medvetet undviker kontakter med Ryssland och istället ägnar sig åt propaganda," sa det ryska utrikesdepartementets taleskvinna Maria Zacharova på sin pressbriefing idag. Vad ryska UD reagerade mot var överbefälhavaren Micael Bydéns framträdande vid Almedalsveckan, där Ryssland utmålades som ett militärt hot. Något sådant hot finns inte, försäkrade Zacharova och kom med en direkt uppmaning till Bydén. "Sluta upp med att använda svenska massmedia till att skapa spänning och att skrämma upp folk med prat om ett ryskt hot," sa Zacharova. SR 160707.

Det var sannolikt en tysk ubåt i svenska vatten förra året. Den utländska ubåten som siktades utanför fyren Vindbåden i Stockholms södra skärgård förra året var sannolikt tysk, enligt nya uppgifter till Ekot. Men Sverige har inte protesterat. Förra våren siktades en ubåt av militär personal i samband med en marinövning i Stockholms södra ytterskärgård, vid fyren Vindbåden. Föremålet var ovanför vattenytan i tre, fyra sekunder och dök sedan ner igen för att strax återigen sticka upp i några sekunder. Den här händelsen redovisades vid mötet i december 2015, enligt Ekots källor. Beskedet då var att nationaliteten på ubåten var okänd. Orsaken till det var att det inte med säkerhet gick att säga att det var en tysk ubåt som siktats. Men slutsatsen var alltså att det sannolikt var en tysk ubåt och inte en rysk som observerades vid Vindbåden den 14 april 2015. SR 160708.

Lars Gyllenhaal: Neutralitet har sällan funnits. De största tyska militärförråden i Sverige under andra världskriget totalförstördes i en brand härom veckan. När jag skriver dessa rader är det ännu oklart om den enorma branden i Luleå var anlagd eller ej. Icke-politiska brandorsaker är möjliga, men nog är det rätt märkligt att det skedde exakt 75 år efter beslutet i den svenska samlingsregeringen om att, efter tyska påtryckningar, tillåta genomfarten av en tysk division. Oavsett brandorsak är det hög tid att vi alla tar till oss både "tyskmagasinens" historia och vad som följde. Att Hitlers krigsmakt hade betydande förråd i Luleå var uppenbarligen okänt för väldigt många svenskar, inklusive många journalister. Jag har ägnat historien om förråden (varav de två största, nu nedbrunna, kallades "tyskmagasinen") några månader av mitt liv. Jag har berättat om dem i två böcker, varför det var naturligt att lokala medier och TT kontaktade mig när branden blev känd. Världen idag 160708.

Ny rysk lag skakar kristna: "Stor osäkerhet". President Vladimir Putin ska nu ha undertecknat den lag som bland annat riskerar att strypa kristet arbete i Ryssland. Nu säger kristna i landet att man är beredda att återigen gå under jorden för att utöva sin tro. Rauli Lehtonen, ordförande i Pingst Internationellts regionråd för Eurasien, kallar lagen ”något av det mest negativa och begränsande sedan Chrustjovs antireligiösa kampanj startades på 1950-talet”. Lagen kan komma att begränsa alla missionärers möjligheter till insatser inom ramarna för enbart registrerade organisationer och kan stänga dörrarna för insatser i områden av Ryssland där det kristna budskapet inte är spritt. Och nu är ryska kristna beredda att gå under jord, så som skedde under Sovjettiden, för att få fortsätta utöva sin tro. "Det är fortfarande färre än 50 procent av kyrkorna som har egna lokaler, mycket tyder på att det blir svårare att hyra ut lokaler för religiöst bruk." Dagen 160708.

Putin skrev under antiterrorlag - mission försvåras. Rysslands president Vladimir Putin har godkänt nya antiterrorlagar som kraftigt inskränker möjlighet till mission i landet. Ryska Duman röstade igenom flera nya antiterroristlagar den 24 juni. Efter beslutet utlyste protestantisk kyrkledare böne- och fastedagar samtidigt som olika typer av manifestationer mot terrorlagarna genomfördes över hela Ryssland. President Putin har också fått brev med vädjanden om att inte skriva under lagstiftningen. Men protesterna var verkningslösa. Förra veckan godkändes lagarna - och nu bävar Rysslands kristna för konsekvenserna. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att all form av missionsarbete begränsas till speciellt godkända områden. "Varje missionär måste i samband med förkunnelse bära med sig dokument som visar samhörighet med en registrerad reli–giös grupp", uppger den ryska nyhetssajten Meduza. Den ryska människorättsorganisationen Sova säger samtidigt att den nya lagen inte bara hotar ickeregistrerade religiösa grupper utan även registrerade organisationer, framför allt protestantiska kyrkor. Även från internationellt håll har kritiken varit hård. Bland annat beklagar USA:s kommission för internationell religionsfrihet (USCIRF) den nya lagstiftningen. Enligt Evangelical Focus kommer den nya lagstiftningen att träda i kraft den 20 juli. Men den norska människorättsorganisation Forum 18, som primärt fokuserar på länderna i före detta Sovjetunionen, uppger att ryska jurister redan har börjat förbereda ett överklagande till konstitutionsdomstolen i Ryssland. Dagen 160711.

Equmenias läger stoppades av säkerhetstjänsten i Ryssland. De nya antiterrorlagarna gör att Equmenia har fattat beslut om att ställa in två fotbollsläger i Ryssland i augusti. Nyligen tvingades de likaså avbryta ett pågående läger. "Vid invigningen av lägret läste en pastor en bibeltext och sedan bad vi. Tydligen hörde en person allt och rapportera detta till myndigheterna. Nästa dag, när vi kom till sportcentret, stod personal från FSB (Federala säkerhetstjänsten i Ryssland) utanför grindarna och vägrade att släppa in oss. Totalt handlade det om ett hundratal personer som stoppades och fick stå ute i regnet." Chefen för sportcentret, som hade ställt anläggningen till förfogande för lägret, avskedades med omedelbar verkan. Dagen 160712.

Kina förlorar strid i skiljedomstolen. Kina har inga historiska rättigheter till Sydkinesiska sjön och har brutit mot Filippinernas suveräna rättigheter. Det slår den internationella skiljedomstolen i Haag fast. Filippinerna vände sig till skiljedomstolen år 2013, eftersom landet anser att Kinas anspråk på havsområden inte är förenligt med FN:s konvention om havsrätt. "Kina har brutit mot Filippinernas suveräna rättigheter i dess exklusiva ekonomiska zon genom att störa filippinskt fiske och oljeprospektering, genom att bygga konstgjorda öar och misslyckas med att förhindra kinesiska fiskare från att fiska i området", sa Haag-baserade internationella skiljedomstolen i ett uttalande. Domstolen har därmed gått helt på Filippinernas linje. Den har sagt att domstolen har rätt att avgöra i den här konflikten. Något som Kina har gått emot. Det viktigaste är dock att den slår fast att de historiska rättigheter som Kina anser sig ha i sydkinesiska sjön inte gäller. Eftersom man nu har rätt till dem här områden, kan man inte heller hävda ekonomiska rättigheter. Just på Spratly öarna tros det finnas mycket olja. Nu har Kina inte rätt till en exklusiv ekonomisk zon där. Domstolen slår också fast att Kina har orsakat skador på koralreven på de här öarna som inte går att åtgärda. Beijing har hela tiden sagt att man inte kommer att bryr sig om en eventuell dom. SR 160712.

Avstängning av ryska webbsidor får kritik. I Ryssland har fyra webbsidor som uppmanar till bojkott av parlamentsvalet i september stängts ner, vilket har fått den ryska valmyndigheten att reagera. I Ryssland har det blivit vanligare att staten stänger ner misshagliga webbsidor, och det senaste beslutet gäller just de fyra sidor som uppmanade till bojkott av parlamentsvalen i september. Enligt riksåklagaren är det liktydigt med extremism. Men just i det här fallet har den ryska valmyndigheten reagerat och undrat vad internetövervakarna håller på med. SR 160712.

Nytt försök för Nato och Ryssland. I dag ska samarbetsrådet Nato-Ryssland mötas i Bryssel. Det blir i praktiken första gången som de två sidorna möts sedan Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön för mer än två år sedan, vilket lett till något av ett nytt kallt krig i Europa. En av de frågor som ska diskuteras är flygsäkerheten i Östersjöområdet, men i de stora frågorna är misstron mellan de två sidorna mycket djup. SR 160713.

Evangeliska alliansen: Be för Ryssland. "Låt oss be att Gud använder denna tid av prövning till att låta hans kyrka stärkas och växa". Det är ett av de böneämnen som Europeiska evangeliska alliansen ger till kristna sedan Ryssland antagit en lagstiftning som enligt kyrkorna inkräktar kraftigt på religionsfriheten. Många bedömare anser att den nya lagen slår särskilt hårt mot kristna grupper utanför den inflytelserika rysk-ortodoxa kyrkan. Dagen 160713.

End-Times Persecution Is Here: Russia Just Banned Evangelism and China Has Torn Down Thousands of Crosses. Russia just banned virtually all types of evangelism outside of a church or religious site. And China has been tearing down thousands of crosses and has been demolishing dozens of churches in a renewed crackdown on the growth of Christianity in that nation. Overall, there are 53 countries that now have laws that restrict the Christian faith according to one recent report. Sadly, Russia has now decided to revert back to the old Soviet ways. This new law, which Vladimir Putin wanted, represents almost a complete and total ban on sharing the gospel. The law, which will come into force on July 20, will prohibit evangelism anywhere outside a church or religious site – including private homes and online - and those in breach of it will be fined. Only named members of religious organisations will be able to share their faith, and even informal witnessing between individuals is forbidden. According to the New York Times, this ban also includes "preaching and praying" that is done outside the boundaries of "officially recognized" religious institutions. Meanwhile, government officials in China have launched a renewed crackdown on Christians as the underground church continues to grow like wildfire. According to some reports, the government has torn down more than 2,000 crosses in Zhejiang Province alone in recent months. But sometimes government officials don't stop there and decide to tear down an entire church. In fact, since the beginning of this year, at least 49 churches have been destroyed in Zhejiang Province. Just recently, one group of believers defied the government and returned to their destroyed church to hold a worship service. But even the churches that have been left standing in Zhejiang Province are also feeling the pain of the crackdown. According to China Aid, there is a new law that is forcing many churches "to turn over all of their tithes and donations to state authorities." Charisma 160713.

Ny FN-rapport: Många avrättningar i östra Ukraina. I en ny FN-rapport beskrivs hur bägge sidor i kriget i östra Ukraina genomfört ett stort antal avrättningar av tillfångatagna soldater och civilpersoner samtidigt som förövarna i princip alltid slipper undan rättsligt ansvar. De allra flesta civilpersoner har dock dödats vid artilleribeskjutning mot vanliga bostadsområden. Sedan oroligheterna i Ukraina inleddes har cirka 9 500 människor dödats i konflikten och i dag rapporterar FN att av dem är runt 2 000 civilpersoner. Då är inte de knappt 300 människor som dödades när det Malaysiska planet sköts ner medräknade. Det enda positiva är rapporten är att det mesta av övergreppen ägde rum 2014 och i början av 2015. Sedan ett och ett halvt år råder officiellt vapenvila och frontlinjen har inte flyttat sig. Men hela tiden pågår det beskjutning och de senaste veckorna har stridshandlingarna ökat märkbart i omfattning; det finns farhågor för att kriget återigen ska ta fart på allvar. SR 160714.

Hätskt mellan Filippinerna och Kina efter domslut om Sydkinesiska sjön. Efter Permanenta skiljedomstolens utslag i Haag om konflikten i Sydkinesiska sjön hårdnar nu tonen från Filippinerna gentemot Kina. Filippinerna kräver nu att landet ska respektera domslutet. Rent konkret slog domstolen fast att Kina inte har någon exklusiv ekonomisk rätt till vattnen kring Spratlyöarna och alltså inte får leta efter olja upp till 320 kilometer från land. Kina har hela tiden sagt att landet inte respekterar varken domstolens rätt att avgöra frågan eller utlåtandet. Kina har också i dag hotat att svara bestämt mot provokationer i Sydkinesiska sjön. På sociala medier i Kina uppmanar personer till bojkott av filippinska varor. SR 160714.

Två år sedan malaysiskt plan sköts ned. I dag är det precis två år sedan det malaysiska passagerarplanet sköts ner över östra Ukraina och samtliga 298 människor ombord dog. Haverikommissionen har slagit fast att planet sköts ner av en rysktillverkad luftvärnsrobot av typ BUK. Dock pågår den kriminaltekniska utredningen fortfarande om vem eller vilka det var som avfyrade roboten. Flygplanet MH17 var på väg från Amsterdam i Holland till Kuala Lumpur i Malaysia när det blev nerskjutet. På marken pågick samtidigt hårda strider vilket kom att försvåra arbetet med att ta hand om alla kropparna och säkra tekniska bevis. I höstas kom den holländsk-ledda haverikommissionen med sin rapport och enligt den blev planet nerskjutet av en så kallad BUK-robot, en rysktillverkad luftvärnsrobot som dock finns både i den ryska och den ukrainska krigsmakten. Haverikommissionen pekade inte ut någon ansvarig utan den uppgiften ligger nu på en ren brottsutredning som fortfarande pågår. Haveriutredningen sa dock att roboten skickades upp från ett område som till allra största delen kontrollerades av de ryskstödda separatisterna och privatspanare säger sig ha hittat den exakta platsen där roboten var grupperad. Separatisterna och Ryssland förnekar dock all inblandning; senast idag visade den största ryska nyhetskanalen ett TV-reportage där ansvaret i alla fall indirekt las på Ukraina. SR 160717.

Rapport: Staten ligger bakom rysk doping. I nästan alla idrottsgrenar i Ryssland förekommer dopning och den dirigeras direkt från sportministeriet, det är en statsstyrd verksamhet och även säkerhetstjänsten FSB har hjälpt till med fusket. Det är innehållet i en rapport från den internationella dopningsmyndigheten WADA idag. Det kan leda till att Ryssland helt utestängs från OS i Brasilien nästa månad. Rapporten handlar framförallt om Vinter-OS i Sotji 2014 men även om andra stora internationella mästerskap i Ryssland de senaste åren. Enligt rapporten, som utarbetats under ledning av den kanadensiske professorn Richard McLaren, tvättades systematiskt olika ryska deltagares dopingtester så att de framstod som rena när de i själva verket var dopade; man bytte helt enkelt ut ett färskt urinprov mot ett gammalt utan några förbjudna ämnen. I Sotji sköttes det här direkt av den ryska säkerhetstjänsten FSB, före detta KGB. Ryssland har på senare tid medgivit att dopning förekommer men framställt det som något som sköts på lägre nivå och sagt att man inte ska politisera det hela. Det för Ryssland förödande med dagens rapport är att den säger att detta var en ren statsstyrd verksamhet, alltså godkänd ovanifrån, och man pekar speciellt ut en vice sportminister som den som direkt ryckte i trådarna. SR 160718.
Återhållsamt rysk mottagande av dopningsrapport. Alla ryssar som omnämnts i dagens dopningsrapport kommer att tills vidare stängas av från sina arbetsuppgifter. Det sa president Vladimir Putin som första kommentar till utredningen där Ryssland beskylldes för att bedriva statsstödd dopningsverksamhet som dirigeras från regeringen och säkerhetstjänsten FSB. I sitt uttalande sa Putin att det inte finns någon plats för dopning inom idrotten och att Ryssland är redo att samarbeta; han bad även om mer information från antidopningsorganisationen Wada. Han sa också att alla ryska funktionärer som omnämndes i rapporten tills vidare är avstängda. Men han framförde också tvivel om utredningen och sa att den bara grundades på uppgifter från ett håll. Om Ryssland skulle stängas av helt från OS kommer det troligen bli ett annat ljud i skällan. Enligt Wadarapporten har Ryssland under de år man undersökt, 2011-2015, haft ett statligt styrt dopningsprogram där en del ryska idrottare dopats samtidigt som man på ett försåtligt sätt lyckats dölja verksamheten för omvärlden, bland annat vid vinter-OS i Sotji 2014. SR 160719.
Ryska idrottschefer stängs av. Fyra toppnamn inom rysk idrott stängs av efter den hårda kritiken i antidopningsbyrån Wadas rapport som släpptes i måndags. Rysslands idrottsminister Vitalij Mutko säger till nyhetsbyrån R-Sport att han stängt av sin egen rådgivare Natalija Zjelanova, det statliga idrottscentrets chef Irina Rodionova, topptjänstemannen Avak Abaljan samt Jurij Tjizov, chef för Moskvas antidopningslaboratorium. Rysslands president Vladimir Putin sa i går att alla ryssar som omnämns i dopningsrapporten kommer att stängas av från sina arbetsuppgifter. SR 160719.
IOK undersöker om de kan stänga av ryska idrottare i OS. Internationella olympiska kommittén tar juridisk hjälp för att kunna stoppa Rysslands deltagande i OS i Rio. Det meddelar IOK efter ett krismöte i dag. IOK vill också stoppa alla förberedelser inför planerade tävlingar i vinter i Ryssland. Då hotas längdåkarnas finaltävlingar i Tiumen. Fokus i Wadas rapport låg på ryskt dopningsfusk under vinter -OS i Sotji 2014. Nu säger IOK att man på nytt ska analysera alla de dopningsprover som då togs och återigen utreda de ryska OS-deltagarna i Sotji. När det gäller OS i Rio med start om två veckor säger IOK att man ska undersöka alla juridiska alternativ för att se om det är möjligt att att kollektivt stänga Ryssland ute. Då ska också vägas in att alla inblandade bedöms individuellt och rättvist. IOK kommer inte heller att ge ackreditering till Rio-OS till några företrädare för det ryska sportministeriet. SR 170719.

Intensivare strider i Ukraina – flera döda. Striderna i östra Ukraina har ökat kraftigt i omfattning de senaste veckorna och i dag uppgav det ukrainska militärhögkvarteret att sju av deras soldater dödats bara det senaste dygnet. Det är den största förlustsiffran på länge. Sedan ett och ett halvt år råder det nominellt vapenvila i östra Ukraina men militära sammanstötningar fortsätter varje dag och de senaste veckorna har striderna blivit allt intensivare.I dag rapporterar den ukrainska krigsmakten att sju soldater dödats och 14 skadats bara de senaste 24 timmarna. Det skedde vid strider på tre platser norr och nordost om staden Donetsk som kontrolleras av de ryskstödda separatisterna. SR 160719.

Oksanen: Länsstyrelsen utnyttjad i rysk propaganda-TV. En tjänsteman på Länsstyrelsen blev intervjuad om naturreservaten på Gotland, men användes i ett reportage om krigsförberedelser mot Ryssland i den Gazprom-ägda och statskontrollerade kanalen NTV. "Det här är ett exempel av väldigt många som vi ser i västvärlden och Europa just nu på hur den ryska informationskrigföringen sker. Det har ju skett och uppmärksammats i bland annat Frankrike att rysk TV har intervjuat personer, påstått att de har sagt saker och sen när man konfronterar intervjupersonerna så visar det sig att det var tvärtom. Här har vi då fått ett gotländskt fall på samma mönster," säger Patrik Oksanen. SR 160719.

Motvärn mot ryskt missionsförbud. I dag träder Rysslands nya stränga lag mot missionsverksamhet i kraft. Ledare för protestantiska samfund och församlingar har agerat aktivt för att förmå Putin att inte skriva under den lag som i princip förbjuder all kristen förkunnelse utanför kyrkportarna. Presidenten lät sig dock inte rubbas, och Ryssland anno 2016 bär nu stora likheter med Sovjetunionen för 50 år sedan. Världen idag 160720.

Ukrainsk journalist dödad av bilbomb. I Kiev i Ukraina mördades i morse en landets mest kända journalister. Pavel Sjeremet, som ursprungligen kom från Vitryssland, dödades när en bomb exploderade i den bil som han åkte i. SR 160720.

Trumps krav om Nato-länder vill ha USA:s försvar. Om Donald Trump blir USA:s president så är det inte säkert att landet kommer att ställa upp och försvara ett Nato-land om det blir attackerat. Det säger Trump själv i dag i en uppmärksammad tidningsintervju. Uttalandet kommer säkert skapa oro i de baltiska länderna där man länge varnat för ett möjligt ryskt anfall. Donald Trump uttalar sig i en lång intervju i tidningen New York Times där han lägger fast en utrikespolitisk linje som radikalt skiljer sig från vad tidigare republikanska presidenter stått för och även demokratiska. På en fråga om han är beredd att militärt försvara de baltiska staterna om de skulle anfallas av Ryssland sa han att det skulle han göra bara om de utfört sina skyldigheter gentemot USA. Med det menade han att de måste lägga ut tillräckligt mycket pengar på sitt eget försvar. Donald Trump har även tidigare uttalat sig ganska förklenande om Nato och sagt att organisationen börjat överleva sig själv. För samtliga amerikanska presidenter de senaste 60 åren har tvärtom Nato och den transatlantiska länken varit en grundpelare i utrikespolitiken. Trump återkom gång på gång till att om han blir president så kommer han först och främst att koncentrera sig på problemen på hemmaplan i USA och vara mindre aktiv på den utrikespolitiska arenan. SR 160721.

Ryska friidrottare får inte delta i OS. I dag kom beskedet från Cas att ryska friidrottare inte kommer att få delta i OS. Det har lett till starka reaktioner i Ryssland. Internationella friidrottsförbundet (IAAF) beslutade i juni att stänga ute samtliga ryska friidrottare från spelen, som en konsekvens av den systematiska dopning som antidopningsbyrån Wada avslöjat. Friidrottarna överklagade till Cas, men på torsdagsförmiddagen kom beskedet att Cas går på IAAF:s linje – de ryska friidrottarna stoppas från Rio. "Vi är bedrövade över domslutet. Det är en kollektiv bestraffning som drabbar rena idrottare," sa den ryske sportministern Vitalij Mutko på en presskonferens, och han förnekade att det finns någon statligt styrd dopning i Ryssland. Ryska utrikesdepartementet tog till hårdare ord och sa att domslutet var ett brott mot sporten. SR 160722.

Polen fördömer ukrainsk massaker som folkmord. En allvarlig schism håller på att segla upp mellan Polen och Ukraina - en schism som har historiska rötter. Igår, fredag, antog det polska parlamentet en resolution som fördömde en massaker under andra världskriget på uppemot 100 000 polacker, utförda av ukrainska nationalister, som ett folkmord. Polen och Ukraina är två länder som egentligen har väldigt mycket gemensamt idag, bland annat är de båda hårda motståndare till vad de ser som rysk aggression. Men nu håller den vänskapen på att urholkas av händelser drygt 70 år tillbaka i tiden. Då mördades tiotusentals, kanske mer än 100 000 polacker och även andra av ukraniska nationalister i den så kallade Ukrainska Upprorsarmén, UPA, och flera hundratusen drevs på flykt. Det skedde i dagens västra Ukraina men vad som då var Polen, fast ockuperat av Nazi-Tyskland. UPA mördade polacker för att kunna skapa ett etniskt rent Ukraina. SR 160723.

IOK: Inget OS-förbud för Ryssland. Ryssland förbjuds inte att delta i OS i Rio trots de omfattande dopningsskandalerna. Det beskedet lämnar den internationella olympiska kommitténs, IOK:s ordförande Thomas Bach. Det blir alltså inget generellt förbud för Ryssland att delta i OS i Rio. Men de ryska idrottare som vill vara med måste själva bevisa att de är, och har varit, rena från dopning. Och alltså inte varit med i det systematiska fusk som avslöjats i antidopningsorganisationen Wadas rapporter. SR 160724.

Filippinerna får ge med sig om Sydkinesiska sjön. Konflikten i Sydkinesiska sjön var den överskuggande frågan när de tio sydöstasiatiska länderna i Asean-gruppen hade toppmöte. Och det såg länge ut som om länderna inte skulle lyckas enas kring ett gemensamt uttalande. Men till sist fick Filippinerna ge med sig. Landet hade krävt att Haag-domstolens beslut i landets konflikt med Kina om vattnen och öarna i Sydkinesiska sjön skulle nämnas i kommunikén – domstolen gav ju Filippinerna rätt. Filippinerna ville också ha med en uppmaning om att alla ska respektera internationell havsrätt, men Kambodja, som står Kina nära, vägrade. Kina har redan tackat Kambodja. Flera av länderna i den tio nationer starka Asean-gruppen har intressen i Sydkinesiska sjön och slits mellan sina länders anspråk och en önskan om att gruppen ska ha goda relationer med Kina. SR 160727.

Osäkerhet om nya ryska lagens effekter. En stor grupp konferensbesökare kommer från Ryssland, där Livets ord har hela 700 församlingar och över 100 000 medlemmar. "Allt är mycket nytt och vi vet inte så mycket än om hur den kommer att påverka oss." Dagen 160727.
"Syftet är inte att försvåra." Den ryska anti-terrorlag som ska börja gälla i Ryssland har skapat oro hos många troende. Men pastorn Mats-Ola Ishoel, som leder en av Rysslands största församlingar, vill vänta och se vad lagen innebär, innan han drar några slutsatser. – Vi tror inte att syftet är att göra det svårare för kristna, säger han. Världen idag 160802.

"Alla kan stoppa desinformation". Allmänheten måste ta ett större ansvar för att motarbeta hotet med så kallad desinformation från andra länder, tycker inrikesminister Anders Ygeman. Den psykologiska krigföringen blir ett allt större hot mot Sverige och främmande makter försöker dagligen sprida falsk information. Det är främst Ryssland som Anders Ygeman lyfter fram som avsändare av avsiktligt förvrängda uppgifter som syftar till att förvilla eller påverka allmänhet och beslutsfattare. Men som Ekot rapporterat tidigare i dag så handlar det även om IS och andra aktörer. SR 160727.

Svenska makthavare utnyttjas i informationskriget. Det är vanligt att svenska makthavare utnyttjas av andra länder i informationskrig och en av de som utsatts flera gånger är före detta utrikesminister Carl Bildt. nu senast anklagades han för att lägga sig i Storbritanniens folkomröstning om EU. Allt utifrån en falsk DN-artikel. "De gjorde ju den för att sedan kunna referera i Ryssland och Storbritannien till att det har stått i Dagens nyheter. Och då använder de Dagens nyheters trovärdighet för att skapa trovärdighet för falsk information i Ryssland eller i Storbritannien," säger Carl Bildt. Det var alltså en helt falsk artikel som påstod att före detta utrikesminister Carl Bildt hade tagit initiativ till att bilda en organisation som skulle motarbeta EU-skeptiker. Organisationen skulle också arbeta för att stärka EU:s institutioner. Syftet är helt uppenbart att underminera EU, enligt Carl Bildt. Att han används i så kallat desinformationskampanjer är inget nytt. "Det är man utsatt för relativt ofta och det kan ha olika former. Misstänkliggörande attacker eller direkt spridande av falsk information. Det förekommer nästan på daglig basis om man tittar på sociala medier," säger han. Mycket av desinformationen kommer från Ryssland, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Och som Ekot berättat tidigare i dag utökar myndigheten nu sin styrka som ska motarbeta informationshotet. Enligt Mikael Tofvesson, som är enhetschef på MSB: "Ryssland gör det här helt klart. De har en stor organisation för att arbeta med det här. De gör det här systematiskt och vi har identifierat att det finns ungefär 72 myndigheter, institutioner eller statliga organ som i någon omfattning jobbar med informationspåverkan. Det är enormt mycket," säger Mikael Tofvesson. SR 160727.

Säpo varnar för spioneri från främmande makter. Främmande makter spionerar på svenska myndigheter, varnar Säkerhetspolisen. Genom att starta företag som sen säljer tjänster till myndigheterna kan de få insyn i så kallad "skyddsvärd verksamhet". Det kan röra upphandlingar av exempelvis IT-drift, bevakning eller lokalvård på svenska myndigheter, då syftet alltså är att spionera och ibland påverka myndigheterna. SR 160728.

Rysk helikopter nedskjuten i Syrien - fem döda. En rysk militärhelikopter med fem personer ombord har skjutits ner i Syrien, uppger flera nyhetsbyråer. Ryska försvarsdepartementet bekräftar uppgifterna. Enligt Ryssland ska det röra sig om en transporthelikopter på väg tillbaka till en rysk bas efter att ha levererat humanitär hjälp i Aleppo. Alla fem ombord ska ha omkommit enligt Kreml. SR 160801.

Kristen aktivist fängslad i Kina. En kristen aktivist har fängslats i Kina, misstänkt för statsfientlig verksamhet. Straffet: mer än sju års fängelse. Situationen för Kinas kristna har de senaste åren blivit svårare, tron får bara uttryckas i kyrkor som regimen godkänt. Utöver dessa finns en mängd underjordiska församlingar, som motarbetas av myndigheterna. Hu Sighen, ledare i församlingen Holy Love Church, i staden Jinhua har ansetts vara ett hot mot den nationella säkerheten och anklagas för att ha skadat den sociala stabiliteten. Därför döms han till mer än sju års fängelse, rapporterar den kristna brittiska nättidningen Premier. Det är inte första gången Hu Sighen blir dömd till fängelse aktiviteter som staten ogillar. 1994 dömdes han till 20 års fängelse för sina politiska aktiviteter, och släpptes 2008. Dagen 160803. Kommentar: Kina är en diktatur, trots alla handelsförbindeser man har med västvärlden. Mänskliga rättigheter finns inte på kartan.

Han cyklar genom Sverige för Kinas glömda barn. Den kinesiske missionären Joseph Lim genomför just nu en Sverigetur på cykel. Hans budskap: Glöm inte bort Kinas övergivna barn! "Jag cyklar genom Sverige för att göra människor uppmärksamma på de 61 miljoner övergivna barn i Kina som har så stora behov." Detta är inte på något sätt är kopplat till landets ettbarnspolitik. Det här handlar om de barn som överges på landsbygden på grund av att barnens föräldrar tvingas söka jobb på fabriker och flyttat in till större städer. Barnen överges, eller får växa upp med sina far- och morföräldrar och får inte träffa sina föräldrar mer än någon enstaka gång per år. Ibland ännu mer sällan, menar Joseph Lim. "Det här skadar barnen emotionellt och de får beteendeproblem i skolan." Dagen 160803.

Borgmästare dömd till fängelse för mutbrott i Ryssland. En borgmästare i Ryssland med koppling till oppositionen mot president Putin har dömts till ett långvarigt fängelsestraff för påstådda mutbrott. Borgmästaren är bara en i en lång rad den senaste tiden av högt uppsatta personer som gripits eller dömts i olika påstådda korruptionshärvor. Domaren hade bråttom när han läste upp domen mot Jevgenij Urlasjov, tidigare borgmästare i Jaroslavl, en stad av Göteborgs storlek. Han dömdes till 12,5 års fängelse som ska avtjänas på en anstalt med högsta säkerhetsklass. Urlasjov försågs sedan med handbojor och fördes under visst tumult ut ur rättsalen. 2012 valdes han till borgmästare i Jaroslavl, han vann närmast en jordskredsseger över kandidaten från president Putins parti. Men det hann bara gå ett år innan han greps av polisen som anklagade honom för att ha tagit emot mutor på sammanlagt motsvarande 3,5 miljoner kronor. Urlasjov har förnekat anklagelserna och kommer att överklaga domen. Tidigare i somras greps guvernören i Kirovlänet, Nikitia Belych, också han anklagades för mutbrott och även han hade en bakgrund i oppositionen, han var tidigare ledare för Rysslands högerliberala parti. Mot honom pågår fortfarande förundersökningen. Det kan vara lätt att dra slutsatsen att polisen inriktar sig på vad som finns kvar av oppositionen, men de senaste åren har 15 borgmästare och några guvernörer gripits eller dömts för korruptionsbrott och de flesta har hört till president Putins eget parti. Kampanjen verkar närmast ha intensifierats. Förra veckan anklagades högsta tullchefen i Ryssland för inblandning i en gigantisk smugglingsaffär, han ligger nu på sjukhus i väntan på rättsutredningen. För några dagar sedan greps också vicechefen för kriminalpolisen i Moskva, också han för tagande av mutor. Samtidigt verkar president Putin försöka öka kontrollen över statsapparaten. Förra veckan roterade han och nyutnämnde folk på en rad höga poster i regionerna; många av dem har haft en bakgrund i säkerhetsapparaten. Den nya guvernören i Kaliningrad vid Östersjökusten har till exempel tidigare ingått i Putins livvaktsstyrka. SR 160803.

Kristen aktivist dömdes i Kina. Ännu en kinesisk människorättsaktivist, Gou Hongguo, har dömts för "omstörtande" verksamhet i Kina. Det är fjärde fallet inom loppet av fyra dagar, varav två gällt kristna. Den kristne aktivisten Gou Hongguo hade åkt utomlands för att utbildas i "att störta statsmakten", enligt den domstol i Tianjin som på fredagen tog upp hans fall. Han anklagas för att vända allmänheten mot regeringen och försöka störta det socialistiska systemet, bland en rad andra brott. Efter en snabb rättegång dömdes Gou Hongguo till tre års villkorligt fängelse. Dagen 160805.

Japan kräver att Kina lämnar område kring öar. Spänningen mellan Kina och Japan steg i dag när kinesiska kustbevakningsfartyg eskorterade ett stort antal fiskebåtar till vattnen runt några öar som båda länderna gör anspråk på. Japanska myndigheter kräver att de kinesiska fartygen lämnar området. Det är ingalunda första gången som kinesiska fartyg är nära vattnen kring öarna som japanerna kallar för Senkaku och Kina för Diaoyu. Men det är ovanligt att så många kinesiska båtar kommer dit samtidigt. Det ska ha rört sig om sex kustbevakningsfartyg, varav tre bestyckade, och 230 fiskebåtar enligt japanska utrikesdepartementet. Japan har i dag kallat till sig kinesiska diplomater och krävt att Kina lämnar området. SR 160806.

Ryssland stoppas från Paralympics. Nu är det bekräftat. Alla ryska idrottare stoppas från att delta i Paralympics i Rio i september. Det meddelande den internationella paralympiska kommittén (IPC) på en presskonferens idag. Ryssland kommer att överklaga beslutet till idrottens internationella skiljedomstol, Cas, enligt den ryska nyhetsbyrån Tass. SR 160807.

Gas på agendan när Putin möter Erdogan. I morgon (tisdag) kommer presidenterna Vladimir Putin från Ryssland och Recep Erdogan från Turkiet att träffas för överläggningar i Sankt Petersburg. Mötet ska normalisera relationerna mellan Ryssland och Turkiet sedan Turkiet sköt ner ett ryskt stridsflygplan i november. Ett konkret resultat kan bli att planerna på en kontroversiell rysk gasledningen kommer att återupplivas. Ryssland och Turkiet hade ett omfattande ekonomiskt utbyte och ganska bra politiska relationer - men allt tog slut den 24 november förra året när Turkiet sköt ner ett ryskt stridsflygplan. Förbindelserna gick från goda till iskalla på bara några dagar. Det ekonomiska samarbetet sattes på sparlåga och de miljontals ryska turister som brukat besöka Turkiet fick istället se sig om efter andra semestermål. Men efter att Erdogan har framfört någon form av ursäkt för nerskjutningen ska han och Putin nu mötas. Syrien blir förstås huvudfrågan fast överläggningarna kan också ge andra resultat... "Förmodligen kommer man att ge klartecken för att återigen sätta igång arbetet på en ny stor gasledning mellan Ryssland och Turkiet," det tror Turkietexperten Vladimir Sotnikov. Planeringen för den var igång men efter nerskjutningen stoppades projektet av Erdogan. Nu tror alltså Sotnikov att pipelinen på nytt får grönt ljus av presidenterna. SR 160808.

Ikea i Ryssland utsatt för polisrannsakan. Ikea:s huvudkontor i Ryssland har idag varit utsatt för en polisrannsakan. Enligt den ryska ekonomiska dagstidningen Vedomosti misstänks företaget för ekonomiska oegentligheter i omfattande skala. Polisen kom till Ikea:s huvudkontor strax utanför Moskva tidigt i morse och var kvar där åtminstone till lunchtid. Enligt uppgift söker man efter handlingar som rör hur Ikea fick förfoganderätten över den mark där bland annat kontoret ligger. Företagets informationsavdelning säger att allt gått lugnt till, att man samarbetar med polisen och att arbetet i övrigt på huvudkontoret fortsätter som vanligt. Ikea har utsatts för flera polisrannsakningar tidigare, den senaste i april i år. Då sa företagets advokat att de uppfattar det hela som en pågående kampanj för att komma över den mark där huvudkontoret ligger, precis bredvid det allra första Ikea-varuhuset i Ryssland. Tvisten har pågått flera år. Ett lokalt företag anser att Ikea på skumma vägar fick förfoganderätten över marken, det var 1993 när det ofta var oklart vilka lagar och regler som gällde. Så sent som i juni beslöt dock en avdelning inom ryska Högsta Domstolen att Ikea har rätt till marken, vilket tydligen inte hindrat polisen att göra en förnyad räd. Ikea är en av de största utländska investerarna på den ryska marknaden; den pågående juridiska tvisten visar vilka stora problem det ofta kan innebära att driva företag i Ryssland. SR 160809.

Erdogan: Stärkta band med Moskva. Förbindelserna mellan Turkiet och Ryssland ska återupprättas. Det är budskapet efter att länderna löst den bilaterala krisen och presidenterna träffats i S:t Petersburg. "Jag tror att våra relationer har blivit ännu starkare," säger Erdogan. Kamerorna ville aldrig sluta smattra när de två presidenterna förenades i en handskakning i Konstantinpalatset i S:t Petersburg. Mötet är det första sedan relationerna frös till is efter det att Turkiet sköt ned ett ryskt stridsplan vid gränsen mot Syrien i november förra året. En rasande Vladimir Putin beskrev handlingen som en dolkstöt i ryggen och straffade sin gamla samarbetspartner med ekonomiska sanktioner. Men nu är länderna redo att lappa ihop relationerna igen. Mötet är också Recep Tayyip Erdogans första utlandsbesök efter kuppförsöket förra månaden. Det hårdföra efterspelet har lett till sämre relationer med EU och USA medan Putin var en av de första som ringde upp för att uttala sitt stöd. Erdogan, som kallat besöket en milstolpe i de turkisk-ryska relationerna, tackade för Putins telefonsamtal efter kuppförsöket och sade att samarbetet med Ryssland kommer att hjälpa till att lösa problem i regionen. Tongångarna var också positiva kring ländernas stora meningsskiljaktighet – Syrien – där Moskva är regimens viktigaste allierade medan Ankara gett stöd till rebeller som vill störta Bashar al-Assad. Men enligt Putin är det möjligt att komma överens kring hur krisen ska lösas. "Jag tror att det är möjligt att likrikta våra åsikter och synsätt," sade Putin till journalister på plats. DN 160809.

Exklusiv intervju - hör den fängslade förläggarens dotter Angela Gui. Gui Minhai publicerade populära böcker i Hongkong om det kinesiska kommunistpartiets ledare och deras privatliv. Hösten 2015 försvann han plötsligt från sin semesterbostad i Thailand. Hör hans dotter Angela Gui om försvinnandet, och om kampen för att få sin pappa fri. "Man tror ju inte att något sådan här ska hända," berättade Angela Gui i Radiokorrespondenterna. Hon anade att något var fel när hennes pappa, den svenske förläggaren Gui Minhai, slutade svara på hennes samtal och sms. "Jag fick ett mail från hans kollega att han har varit försvunnen i över 20 dagar och att de misstänker att han blivit kidnappad av kinesiska säkerhetsageneter av politiska skäl," säger Angela Gui. Nu har han varit försvunnen i nio månader. Svenska UD har fått besöka honom en enda gång, i februari 2016. Angela Gui berättar att hon då och då tillåtits att kommunicera med sin pappa under övervakning. Kinesiska myndigheter hävdar att Gui Minhai vill avsäga sig sitt svenska medborgarskap och att han inte skulle vilja ha hjälp av svenska myndigheter. Hans dotter Angela Gui tror att kinesiska myndigheter har ett intresse av att framställa etniska kineser som kinesiska medborgare. "Det är viktigt att komma ihåg att min pappa är lika svensk som någon annan svensk." SR 160810.

Ryssland anklagar Ukraina för sabotage. Ryssland anklagar Ukraina för att ha försökt skicka in sabotagegrupper till Krimhalvön som Ryssland annekterat. Två ryska soldater ska ha dödats i de strider som följder. Ukraina förnekar uppgifterna, men spänningen i området är nu hög. Enligt vad den ryska säkerhetstjänsten FSB hävdar så ska det ha gjorts försök vid två tillfällen i helgen att skicka in sabotagegrupper till Krim som Ryssland ockuperade för 2, 5 år sedan. De ska ha varit utrustade med vapen och sprängladdningar med syftet att förstöra olika infrastrukturobjekt. Försöken stoppades dock, säger säkerhetstjänsten, men vid de strider som uppkom ska en rysk soldat och en FSB-agent ha dödats. Den ukrainska försvarsmakten var snabbt ute och dementerade de här uppgifterna; invånarna på Krim är ukrainska medborgare och vi har ingen anledning att tillfoga dem skada, sa man. SR 160810.

Kina har världens största bibeltryckeri. Många av världens alla biblar trycks i Kina, av en stiftelse som är den enda som har rätt att sälja biblar i Kina. Anläggningen i Nanjing i södra Kina täcker ett område stort som åtta fotbollsplaner och sägs vara den största ”bibelfabriken” i världen. Här arbetar 600 anställda med att trycka 70 biblar per minut, bland till synes ändlösa rader maskiner och tusentals ton papper. Den 18 juli tryckte företaget den bibel som gjorde att räkneverket på antal biblar tryckta sedan start 1988 kunde slå över till 150 miljoner. "Hälften av vår produktion går till kinesiska kristna, och andra hälften går utomlands. Vi trycker biblar på omkring 90 språk och skickar dem till 70 olika länder," sa Vivian Wei Zheng, en av ledarna för Amity Foundation, till den spanska dagstidningen El Mundo, som gjorde ett bildreportage från tryckeriet. Dagen 160810.

Par kan tvingas abortera i åttonde månaden. "Förlora jobben eller abortera." Det är valet som ett kinesiskt par, där kvinnan är gravid i åttonde månaden, står inför. Kvinnan och mannen, som är anställda av kinesiska myndigheter, har var sitt barn sedan tidigare och trodde att det var inom den nya tvåbarnspolicyn att skaffa ett barn till. Diskussionen om huruvida det handlar om ett barn eller inte vid en abort i åttonde månaden verkar inte vara i fokus. Så länge en abort utförs i samtycke med den gravida kvinnan är den inte olaglig i Kina, oavsett när den sker. Världen idag 160810.

Spänningarna ökar efter anklagelsen mot Ukraina. Spänningen har i dag ökat runt Krim efter att Ryssland anklagat Ukraina för att försöka skicka in sabotagegrupper på halvön. Ryska UD har hotat med motåtgärder och i Ukraina har militären försatts i högsta beredskap. Rysk tv har i dag visat förhör med vad man hävdar är en ukrainsk sabotör. Vid två tillfällen i helgen, säger man, ska ukrainska sabotörsgrupper utrustade med vapen och sprängmedel ha försökt infiltrera Krimhalvön som ockuperats av Ryssland, två ryska soldater ska då ha dödats. Ukraina hävdar att allt är uppdiktat och att Ryssland i själva verket söker ett skäl att slå till militärt. SR 160812.

Ommöblering i Kreml – Putin avskedar sin stabschef. Samtidigt som spänningen mellan Ryssland och Ukraina har stegrats så har president Putin genomfört en radikal ommöblering i Kreml. I dag avskedade presidenten sin stabschef Sergej Ivanov som varit hans kanske närmaste och mäktigaste medarbetare. "Sergej Borisovitj, vi har arbetat många år tillsammans och jag är nöjd med hur ni fullgjort alla uppgifter." Med sådana mjuka formuleringar började Putin samtalet men snabbt övergick han till att förklara att Sergej Ivanov inte längre är stabschef i presidentadministrationen. Enligt Putin avgick Sergej Ivanov frivilligt men det är nog en förklaring som långtifrån alla accepterar. Ivanov som tidigare varit både vice premiärminister och försvarsminister och senast alltså stabschef har både genom sin ställning och gamla kontakter med Putin framstått som kanske den näst mäktigaste i Kreml, som en av få som kunnat säga emot presidenten. Nu ska han istället få ägna sig åt transporter och miljövård, en för honom mycket tydlig degradering. Som hans efterträdare som stabschef har Putin utnämnt en 44-årig före detta diplomat, Anton Vaino. Han är född i Estland och barnbarn till en tidigare estnisk kommunistledare. SR 160812.

Upptrappade tonläget, valtaktik från Putin? Vapenskramlet på Krim vållar huvudbry hos Rysslandskännare. Är det ökade tonläget ett sätt för Ryssland att påverka fredsavtalet, eller taktik inför det stundande parlamentsvalet i Ryssland. Dessutom finns mängder av uppgifter på sociala medier om att ryska truppförstärkningar, vapenleveranser och ökad militär aktivitet ska ha inletts innan de påstådda ukrainska provokationerna. FN:s säkerhetsråd höll igår kväll, på Ukrainas begäran, ett möte om de ökade spänningarna. Ukrainas FN–ambassadör hävdade att Ryssland har koncentrerat 40.000 soldater på norra Krimhalvön och han varnade för att truppförstärkningen kunde tyda på "mycket dåliga avsikter". Något annat västerländska experter funderar över är om det kanske är så att Putin genom att öka spänningarna kan tvinga fram förändringar i det avtal som ska skapa fred i östra Ukraina. Det gällande så kallade Minsk-avtalet säger nämligen att Ukraina ska återfå kontrollen över sin gräns mot Ryssland, nåt som allvarligt skulle försvåra fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till separatisterna. SvT 160812.

Ryssland placerar avancerade missiler på Krim. Ryssland placerar ut avancerade S-400-luftvärnsmissiler på Krimhalvön. Samtidigt hotar landet att bryta förbindelserna med Ukraina. På fredagen sade Rysslands premiärminister Medvedev att Ryssland kan komma att bryta sina diplomatiska förbindelser med Ukraina efter de påstådda sammandrabbningarna på Krim. Enligt statliga nyhetsbyråer sade Medvedev att han inte vill bryta banden, men att "om det inte finns något annat sätt att förändra situationen, kan presidenten ta det här steget", skriver AP. SR 160812.

Ryssland placerade toppmoderna missiler på Krim. Det ryska försvarsministeriet bekräftade igår att man har levererat luftvärnsmissiler av typen S-400, som ska delta i en stor kommande militärövning. S-400 är Rysslands mest avancerade luftvärnsmissil med en räckvidd på 400 kilometer, och de kan användas både mot inkommande missiler och stridsplan. Ryssland ska nästa månad genomföra en stor militärmanöver i de södra delarna av landet, inklusive annekterade Ukraina, vilket har ökat spänningen kring Krim igen. yle 160813.

Ryska bombplan lyfter från Iran till Syrien. För första gången har ryska bombplan lyft från en flygbas utanför Syrien för att bomba terrorgruppen Islamiska staten, IS, i Syrien. Det meddelade ryska försvarsministeriet i ett uttalande i dag. Tillkännagivandet markerar en betydande utveckling i Rysslands upptrappade militära insatser i Syrien, både mot terrorgruppen IS och rebellgrupper som strider mot Assadregeringens trupper. Ryssland har aldrig tidigare använt ett annat lands territorium i Mellanöstern för att utföra militära operationer inne i Syrien, förutom just syriskt territorium. Enligt uttalandet från ryska försvarsministeriet lyfte flera ryska bombplan från en flygbas i Iran, nära staden Hamadan, tidigare under tisdagen. Planen bombade terrorgruppen IS och al-Qaidas gren i Syrien, Nusrafronten, som nyligen bytt namn till Fath al-Sham, i provincerna Aleppo, Deir el-Zor och Idlib. SR 160816.

Alliance Between Russia, Turkey, Iran on Syria Taking Shape. Turkey is considering a coalition with Russia and Iran against terrorists in Syria. President Recep Tayyip Erdogan will soon visit Tehran to discuss the issue. The visit is also expected to normalize ties between Turkey and Iran, the two powers seeking dominance in the region. Next week, Erdogan will visit Tehran to discuss a Russia-Turkey-Iran coalition to fight terrorism in Syria, Fars news agency reported. Sputniknews 160818.

Finländsk mission oroas över rysk lag. Finländska missionsorganisationer oroas av den nya lag i Ryssland som kraftigt begränsar kristna missionsorganisationer. Pingstpastorn Kenneth Grönroos varnar för att det blir allt trängre för de evangeliska kyrkorna. Säkerhetstjänsten har fått utökad tillgång till människors kommunikation och missionsverksamhet begränsas till platser som är till för religiös verksamhet. Gatuevangelisation blir därmed förbjuden. Missionärer måste dessutom bära med sig dokument som styrker att de arbetar för en kyrka i Ryssland. Den som bryter mot lagen kan få böta över hundratusen kronor och riskerar också utvisning i flera år. Kenneth Grönroos från Finlands svenska Pingstmission tycker att lagen är otydligt skriven. "Vi har varit ganska oroade över hur det ska gå med arbetet för de evangeliska kyrkorna i Ryssland," säger han till den finländska tidningen Kyrkpressen. Dagen 160820.

Vid fronten i Ukraina. I dag firar Ukraina sin 25:e självständighetsdag och för tredje året i rad så sker det samtidigt som det pågår krig i den östra landsändan. Visserligen råder det officiellt vapenvila men strider förekommer ändå varje dag. Ett av de mest oroliga frontavsnitten är samhället Marinka utanför Donetsk, de ryskstödda separatisternas inofficiella huvudstad. Sveriges Radios utsände Sten Sjöström har varit där. "Fiendens närmaste ställningar är bara 500 meter åt det där hållet," säger prickskytten Monia och pekar. Det är enkelt inom räckhåll för hans specialgevär som har har en skottvidd på gott och väl 1,5 kilometer. Jag får låna hans kikare och jag ser då tydligt en bunkerliknande anläggning nära vad som tidigare var en stallbyggnad. SR 160824.

Böneförbud på sjukhus. Allt gudstjänstfirande på sjukhus i provinsen Zhej­iang har förbjudits av kinesiska myndigheter. Inte ens bön är tillåten. Åtgärden ses som ett steg i den alltmer hårdnande attityden mot kristna i Kina, enligt lokala kristna företrädare. Wenzhou i Zhejiang brukar kallas ”Kinas Jerusalem” på grund av den stora andelen kristna som bor där. Enligt den kungörelse som förra veckan satts upp på Centralsjukhuset i Wenzhou är alla religiösa aktiviteter förbjudna på sjukhuset. Centralsjukhuset var ursprungligen ett protestantiskt sjukhus, men i dag får alltså patienterna varken be eller gå till gudstjänster. Andakter, religiösa symboler, predikande och till och med privat bön är förbjudet. Pastorer och präster får inte ordna gudstjänster eller be för eller med patienter, skriver Radio Free Asia. Dagen 160825.

Joe Biden gav Sverige energipolitiska råd. Den planerade andra gasledningen i Östersjön, Nord Stream 2, som ska transportera naturgas från norra Ryssland till EU, avrådde han ifrån. Det är inte bra att öka beroendet av den ryska gasen, ansåg han, och slog ett slag för naturgas från USA i stället. Det geografiska säkerhetsläget togs också upp. Joe Biden hoppades att Sverige går med i Nato, men tillade att detta förstås var en sak för svenska folket att avgöra. Han påpekade att Nato-stadgans artikel 5, om ömsesidiga säkerhetsgarantier för Natos medlemsländer, är helig. Inga gränskränkningar kommer att tolereras, sade Biden, med adress till president Putin på andra sidan Östersjön. SR 160825.

Plötslig rysk militärövning. Ryssland har utan varsel inlett en storskalig militärövning och försatt sina styrkor i områden som gränsar till Ukraina och baltstaterna i full stridsberedskap, meddelar landets försvarsminister Sergej Sjojgu. Övningen inleddes klockan sex på torsdagsmorgonen, svensk tid, efter beslut av Rysslands president Vladimir Putin, som även är landets överbefälhavare, enligt försvarsministern. Militärövningen äger rum i ett område som omfattar den omstridda Krimhalvön, regioner som gränsar till Ukraina och Nato-medlemmarna Estland, Lettland och Litauen samt ett territorium som sträcker sig från Uralbergen till centrala Sibirien. Den ska enligt planerna pågå till slutet av augusti. TT och AB 160825.

Russia's Su-27, Su-24 warplanes fire missiles in Baltic drills. The Russian Baltic fleet’s naval aviation has delivered missile and bomb strikes in drills in the country’s westernmost Kaliningrad region, the fleet’s press office reported on Thursday. "As part of planned flight and tactical exercises, Sukhoi Su-24 attack aircraft from the fleet’s naval aviation have carried out launches of air-to-surface precision missiles and rockets and delivered bomb strikes against the target field of the aviation practice range," the press office said in a statement. The warplanes have destroyed all the targets, the press office said. Tass 160825.

Första åtalet enligt den nya ryska lagen. En domare frikände nyligen en anhängare till Hare Krishna som åtalats för otillbörlig missionsverksamhet i staden Tjerkessk. Det var det första åtalet enligt den del av Rysslands nya antiterrorlagstiftning som inskränker möjligheten för religiösa samfund att sprida sina budskap. Domaren frikände 19-åringen den 15 agusti, sedan han konstaterat att den åtalade inte kunde anses som en "officiell representant" för sitt samfund - något som krävs för att förbudet ska gälla. Om Vadim Sibirjev befunnits skyldig, hade han fått böta motsvarande 6500 kronor. Lagen säger inte något om privatpersoner som delar sin tro på eget initiativ, utan nämner religiösa föreningar och deras företrädare. Inte heller sägs explicit var ett religiöst samfund är förbjudet från att missionera, bortsett från i privata hem och i andra samfunds lokaler. Världen idag 160825.

Russian defense minister hails improvement of air defense system. he efficiency of Russia’s air defense system in the northwestern strategic area has grown 1.5 times over the past three years, Russian Defense Minister Sergei Shoigu said on Wednesday. "The district troops have been reequipped and received new warplanes and the S-300V4, S-400, Buk-M2 air defense missile systems, the Pantsir-S1 combined short to medium range surface-to-air missile and anti-aircraft artillery weapon system. As a result, the efficiency of the country’s anti-aircraft defense in the northwestern strategic direction has improved 1.5 times," he said. According to the minister, Russia formed 13 divisions and brigades and 22 regiments in Southern Military District over 3 years. Tass 160827.

Ryssland ville inte ha Thors på OSSE-post. Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE saknar för tillfället minoritetsombudsman. Orsak: Ryssland ska ha gjort klart att man inte hade intresse av att förlänga Astrid Thors mandat. Den 19 augusti gjorde Astrid Thors sin sista arbetsdag i Haag som minoritetsombudsman för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. För tre år sedan valdes Thors till posten. Ombudsmannen har som uppgift att förebygga och lindra spänningar som berör nationella minoriteter i medlemsländerna. Efter att Thors hade kommit med ett uttalande där hon bekymrade sig för tatarernas situation och läget på Krimhalvön reagerade Ryska utrikesministeriets talesman Alexander Lukasjevitj med bestörtning och sade att det "inte är första gången som Thors kommer med uttalanden som inte har något att göra med verkligheten". Lukasjevitj kritiserade Thors för att förtiga "hoten mot den rysktalande befolkningen i Ukraina" och sade att han tvivlade på att Thors kunde bedöma situationen i Ukraina objektivt och utan fördomar. HBL 160829.

Flera dömda för evangelisation i Ryssland. Fem kristna och en medlem av Hare Krishna har åtalats i Ryssland sedan den nya lagen som förbjuder spridning av religiös tro trätt i kraft. Sedan lagen trädde i kraft den 20 juli har fem personer åtalats: Två baptister, en pingstvän, en protestant, en sjundedagsadventist och en medlem av Hare Krishna, rapporterar Forum 18. Tre av dem har nu dömts till höga böter. SR 160831.

Natomedlemskap avskräcker Ryssland. Västs förmåga att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön ökar sannolikt om Sverige går med i Nato. Men ett Natomedlemskap kan leda till upprustning i regionen och löser inte det svenska försvarets brister. Det är några effekter av ett medlemskap i försvarsalliansen, enligt utredningen om Sveriges försvars och säkerhetspolitiska samarbeten. Den mest påtagliga militära effekten anses bli att osäkerheten undanröjs kring hur Sverige kommer att agera tillsammans med främst Natoländer vid en konflikt i Östersjön. "Den gemensamma konfliktavhållande förmågan skulle, av allt att döma, därigenom öka", står det i utredningen. Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum. Ryssland kan då, eller i ett tidigare skede, vilja placera ut luftvärnssystem på svenskt territorium, till exempel Gotland, för att stoppa Natoflyg över Östersjön. Ett svenskt Natomedlemskap är emellertid "ingen genväg" för att lösa försvarets brister, bedömer utredningen. "För Natomedlemmar är den första försvarslinjen de nationella resurserna", heter det. Utredningen bedömer att Sverige skulle välkomnas in i Nato och att det skulle ta 12-15 månader att behandla en svensk ansökan. En sådan ansökan bedöms leda till en politisk kris med Ryssland, "vars omfattning är svårbedömbar". AB 160901.

Oenighet om säkerhetspolitisk utredning. Flera borgerliga partier ser uppgifter från den säkerhetspolitiska utredningen som ett stöd för att Sverige borde gå med i Nato. Socialdemokraterna håller dock inte med om att ett svenskt medlemskap skulle vara konfliktavhållande. Utredningen slår fast att om Sverige gick med i Nato skulle det stärka möjligheterna att undvika en konflikt med Ryssland kring Österjsjön. Detta ser de borgerliga partier som en uppmuntran att diskutera ämnet igen. "Det är tydligt att Sverige behöver bygga säkerhet tillsammans med andra och ett Natomedlemskap gör ju det tydligt för oss själva och för andra. Vi kommer omfattas av försvarsgarantier och ingår i den gemenskapen," menar Moderaternas utrikespolitiska talesperson Karin Enström. SR 160902.

Maktvacuum efter diktatorns död. Efter flera dagars rykten kom bekräftelsen till slut. Uzbekistans regering meddelade tidigt på fredagskvällen, svensk tid, att landets president Islam Karimov är död. Att ingen vet vem som ska efterträda honom och det faktum att dödsfallet tycks ha tystats ner skapar oro både i Uzbekistan och i omvärlden. 78-årige Islam Karimov har styrt Uzbekistan med järnhand i 27 år och det innebär att Karimov satt vid makten redan då landet var en del av Sovjetunionen. SR 160902.

Flera domar för kristen mission. Allt eftersom kommer nu information om tillämpningen av den nya lagstiftning som begränsar möjligheten för mission i Ryssland. Fem av de personer som hittills åtalats i enlighet med lagen är kristna, och fyra av dem har dömts till böter. En av dem som både åtalats och dömts till böter för olaglig missionsverksamhet är den amerikanske baptistpastorn Donald Ossewaarde, stationerad i staden Orjol, 35 mil söder om Moskva. På hans blogg kan man läsa hur han i augusti greps av polis i sitt hem när han ledde bibelstudier, och kort därpå dömdes att betala 40 000 rubel i böter. "Problemet är inte boten, som motsvarar omkring 700 dollar, utan det faktum att rätten fann att Donald utfört en olaglig handling när han utövade sin rätt att sprida Jesus Kristi evangelium enligt sin tro", står det i en skrivelse som Donald Ossewaardes jurister rått pastorn att sprida till media. Rätten höll också det emot Donald Ossewaarde att han ska ha bjudit in till sina bibelstudier genom lappar som satts upp på offentlig plats – något som pastorn förnekar – och att han inte anmält sina möten i förväg till myndigheterna. (Läs vidare om fler exempel.) Världen idag 160902.

Russia’s electronic warfare systems can protect from space threats - manufacturer. The Russian-made electronic warfare systems can protect infrastructure facilities from air and space attacks already now, Deputy Director General of the Radio-Electronic Technologies Group (KRET) Yuri Mayevsky told TASS on Saturday. "The systems and development tools of KRET that exist today can already solve the key tasks to ensure protection from air and space attacks," Mayevsky said. The system will be deployed on the ground as well as on air and sea carriers. The electronic warfare system is the extension of such systems as Krasukha and Moskva-1 but at new technical and technological levels, he added. "We took into consideration the characteristics of modern and future radio-electronic systems of a potential enemy which this complex is designed to neutralize," he explained. Tass 160903.

Putin-May Talks Could Start New Phase in Bilateral Ties. Executive Director of Russo-British Chamber of Commerce (RBCC) Trevor Barton said that dialogue between Russia and the United Kingdom at all levels is helpful for new phase in bilateral relations. he recent meeting between Russian President Vladimir Putin and UK Prime Minister Theresa May could be an introduction to a new phase in bilateral relations and might boost bilateral business prospects, Executive Director of Russo-British Chamber of Commerce (RBCC) Trevor Barton told Sputnik Tuesday. Sputniknews 160906.

Russia developing aircraft armed with new generation laser weapon. September 6. /TASS/. Russia is working on a plane armed with a new generation laser weapon, a source in the defense-industrial complex has told TASS. "Research is underway into a new generation airborne laser weapon," the source said, adding that he was referring to a plane mentioned in open sources as the A-60 project. Attempts at creating an airborne laser were made back in the Soviet era. Tass 160906.

Ryskt oberoende opinionsinstitut "agentstämplat". Med mindre än två veckor kvar till det ryska parlamentsvalet har landets enda helt oberoende opinionsinstitut, Levada center, hamnat på regeringens lista över "utländska agenter". De senaste åren har en rad ideella organisationer fått stämpeln och kritiker menar att detta är ett tecken på ett allt hårdare politiskt klimat i Ryssland – där obekväma röster riskerar att tystas. "Politiskt väntar jag mig ett allt hårdare klimat med mer repression," säger Lev Gudkov, chef för opinionsinstitutet Levada center. Lagen om utländska agenter kom till 2012 och sågs som en del av den ryska ledningens hårdare tag mot oberoende eller kritiska röster. En ickekommersiell organisation kan klassas som "utländsk agent" om den syssla med politik eller får pengar från utlandet. Men lagen har använts mycket godtyckligt och främst drabbat organisationer som ägnar sig åt frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. En organisation som bland annat har fått stämpeln är Golos som övervakar ryska val och människorättsorganisationen Memorial. Levada center har sedan 2003 undersökt ryssars inställning i politiska frågor och har tidigare hotats med att hamna på listan. Förra veckan publicerade institutet sin senaste opinionsmätning som ger det så kallade maktpartiet, Enade Ryssland, det sämsta resultatet på länge. En del menar att den mätningen kan ha varit den utlösande faktorn. Opinionsinstitutet kommer att överklaga justitiedepartementets beslut. SR 160907.

Debatt hårdnar om stängsel i Norge. I Norge hårdnar debatten om det stängsel man håller på att bygga vid landets enda gränsövergång till Ryssland, längst uppe i nordöstra Norge. Kritiker varnar för att stängselbygget kan försämra relationerna mellan Norge och Ryssland. Den "arktiska flyktingrutten" blev världsberömd förra hösten när tusentals asylsökande kom på cykel över gränsen från Ryssland till Norge. Sedan i vintras är gränsstationen, Storskog, i praktiken stängd för asylsökande. Ändå håller Norge nu på att bygga ett 200 meter långt och 3, 5 meter högt stålstaket där. Regeringen anser att stängslet behövs för att styra möjliga framtida flyktingströmmar. Barentssekretariatets chef Lars Georg Fordal: "På 196 kilometer byggs ett stängsel på 200 meter. Det löser inga problem, men sänder samtidigt onödiga negativa signaler." SR 160908.

Samtal om Sydkinesiska sjön avslutat. Asean-länderna avslutade i dag mötet i Laos. Den viktigaste frågan har varit det spända läget i Sydkinesiska sjön. I ett enat uttalande beskriver man den senaste utvecklingen som allvarlig och oroande. Under onsdagen ökade spänningen ytterligare när den Filippinske försvarsminister skickade ut bilder som sades visa sex kinesiska fartyg runt det omstridda Scarborough skären, som ligger endast 230 kilometer från det Filippinska fastlandet, där USA också har en militärbas. SR 160908.

Nya ryska gasledningen Nordstream 2 debatteras i riksdagen. Kristdemokraten Mikael Oscarsson kräver att regeringen stoppar det Rysslands-kontrollerade bygget. "Sverige har möjlighet dels med utgångspunkt av FN-stadgan där det pågående kriget i Ukraina väger högre än havsrätten. Därför bör Sverige ta på sig ledartröjan och inte förlita sig på att EU ska fatta besluten utan själva ta den här ställningen och säga tack, men nej tack," säger Mikael Oscarsson. Han föreslår också att Sverige ska hindra projektet från att till exempel använda hamnen i Slite på Gotland. Rysk gas går i dag till exempel i ledningar över Ukrainas territorium och hyresintäkterna från Ryssland är av stor betydelse för Ukrainas ekonomi. Och det finns en risk att Ryssland skulle kunna pressa Ukraina ekonomiskt om gasen istället kan gå i Nordstream 2. Formellt finns i praktiken inte rättsligt något som kan stoppa Nordstream 2 om inte miljön skadas eller om till exempel fisket hindras. Bygget av Nordstream 2 ska enligt planerna vara igång om två år. SR 160908.
"Det är inte i Europas intresse." Mikael Oscarsson slog också fast att saker förändrats sedan beslutet om Nord Stream 1, inte minst har Ryssland olagligen annekterat Krim. " Självklart kan regeringen säga att Ryssland inte får låna viktigt territorium för sitt bruk, Sverige bör ta ställning. Hade ett svenskt företag bett om tillgång till hamnen i ryska Kaliningrad är Oscarsson övertygad om vad svaret hade blivit: "Njet." Världen idag 160909.
Nord stream 2 i konflikt med EU och klimatpolitiken. Sverige kommer troligen att lyssna på Tyskland när det gäller gasledningen Nord stream 2 genom Östersjön. Nästa vecka väntar tillståndsansökan om att få den ryska gasledningen under Östersjön, Nord stream 2, genom Sveriges ekonomiska zon att landa på regeringens bord. I dag debatterades frågan i riksdagen. Regeringen ogillar tanken på ytterligare en gasledning i Östersjön, Nord Stream 2, men har inga rättsliga grunder för att stoppa projektet. Så kan man sammanfatta utrikesminister Margot Wallströms (S) besked i riksdagen. Påståendena från kristdemokraten Mikael Oscarsson att det går att säga nej utifrån folkrätten, kallar hon för svammel. Däremot ska Sverige agera utifrån säkerhetspolitiska och miljöpolitiska skäl för att inom EU verka för att den nya gasledningen inte byggs, enligt Margot Wallström. SR 160908.

Splittrat Ryssland inför parlamentsval. Nästa söndag hålls parlamentsval i Ryssland, men den entusiasm som präglade valrörelsen för fem år sedan är borta. Efter annekteringen av den ukrainska Krimhalvön och den försämrade relationen med väst har många ryssar slutit upp kring landets ledning och de som fortsatt är kritiska håller nu tyst med sina åsikter. Men det finns också de som driver aktiva valkampanjer med målet att försöka göra Ryssland mer demokratiskt. För tre år sedan blev Dmitrij Gudkov utesluten ur partiet han valdes in till, Rättvisa Ryssland – han hade blivit för oppositionell. Nu kandiderar han istället för det liberala partiet Jabloko, som inte haft en plats i parlamentet på snart tio år. Från en scen på ett annat torg i en annan del av Moskva ropar kandidaten Vladimir Zalisjtjak från partiet Parnas ut orden "Ryssland utan Putin", men det tar ingen riktig fart i publiken som består av ett par hundra personer. Sist det hölls parlamentsval i Ryssland, i december 2011, var stödet för det så kallade maktpartiet Enade Ryssland och för Vladimir Putin, som då var premiärminister, nere på rekordlåga nivåer. På nätet spreds begreppet "skojarnas och banditernas parti" och regimkritiker med bloggaren Aleksej Navalnyj i spetsen uppmanade människor att gå och rösta, på vad som helst, bara inte på maktpartiet av skojare och banditer. Enade Ryssland vann trots det en klar seger men det skedde med hjälp av omfattande fusk. Och månaderna efter valet hölls demonstrationer med tiotusentals deltagare. Nu, fem år senare, är läget mycket annorlunda. Flera av de som demonstrerade då har dömts till långa fängelsestraff. Aleksej Navalnyj som länge sågs som proteströrelsens självklara ledare kan själv inte ställa upp i val eftersom han har två villkorliga domar mot sig. Den nationalistiska stämningen efter annekteringen av ukrainska Krimhalvön och konflikterna med västvärlden har gjort att fler nu sluter upp bakom landets president Vladimir Putin. Stödet för maktpartiet Enade Ryssland är fortsatt ganska lågt men protestviljan är borta. Det låga oljepriset och de ekonomiska sanktionerna, omvärldens svar på Krimannekteringen, gör att många ryssar har nog med att få det egna livet att gå ihop. Från scenen har Dmitrij Gudkov börjat svara på frågor. En äldre kvinna säger att allt hon hört låter bra men undrar vad Dmitrij har att säga om Krimfrågan. Dmitrij Gudkov var en av få parlamentsledamöter som inte röstade för att ansluta Krimhalvön till Ryssland i mars 2014. "Problemet är att Krim återtogs i strid mot internationell rätt och det ledde till ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Än så länge finns det pengar att ta av, men så snart som de pengarna är slut kommer industrier att tvingas till nedläggning. Vi förlorar enorma summor pengar, enorma," säger han. SR 160908.

Ökad splittring i Natofrågan. Sprickan om Sveriges säkerhetspolitik ökar i svensk politik. Försvarsminister Peter Hultqvist (s) varnar för att Alliansen kan splittra nationen. Natodebatten tog fart redan under presskonferensen då regeringens säkerhetspolitiska utredning presenterades. Allianspartierna anser att utrednings slutsatser tydligt talar för att Sverige behöver gå med i Nato. Utrikesminister Margot Wallström (S) varnar för Alliansens "tvära kast" i säkerhetspolitiken och för att från en dag till en annan svängt i Natofrågan. Utredningen tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato, men en av de viktigaste slutsaterna är att ett Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från en militär konflikt i Östersjön. "En Natoansökan skulle inte bidra till avspänning," säger dock Wallström. Moderaternas Hans Wallmark gör en annan tolkning. Han tycker att utredningen tydligt visar att Sveriges säkerhet i Östersjöregionen skulle öka med svenskt Natomedlemskap. Han vill att det tas fram en "färdplan" för Sveriges väg in i försvarsalliansen. Utredaren, ambassadör Krister Bringéus, bedömer att Sverige skulle välkomnas in i Nato och att en svensk ansökan bara skulle ta 12 till 15 månader att behandla. Men en svensk Natoansökan skulle leda till en politisk kris med Ryssland. SvT 160909.

Säkerhetspolitiska utredningen: Fördelar och risker i samarbetet med Finland. Regeringen driver hårt ett allt närmare samarbete med Finland vad gäller försvars- och säkerhetspolitik. Med gemensamma planer för hur länderna ska agera militärt vid en kris stärks deras gemensamma kapacitet, enligt utredningen, och det minskar risken för en konflikt i Östersjöområdet och förstärker Sveriges övriga samarbeten. Men det finns obalanser i samarbetet. Ett kombinerat försvar får ur finskt perspektiv ett större djup västerut med Sverige i ryggen, men svenskt dras längre österut - direkt mot den ryska gränsen. "Finland får ett säkerhetstillskott medan det det för svensk del innebär en riskexponering" konstaterar utredningen. SR 160909.

Putin wants new state armaments program draft prepared by July 1, 2017. Russian President Vladimir Putin has instructed the government to present by July 1, 2017 a new state armaments program draft, ensuring its continuity with the current one. "It is necessary to ensure continuity of the current and new program (of armaments) that we’ll discuss with you today," the president said at a meeting on the main parameters of the state armaments program for 2018-2025. Tass 160909.

Russia's new S-300V4 air defense system to get three types of hypersonic missiles. The S-300V4 anti-aircraft missile defense system, which has been supplied to the Russian troops since the end of 2014, will be equipped with three types of hypersonic missiles, a representative of Russia’s air defense weapons’ manufacturer - Almaz-Antey Concern, told reporters on Friday at the Army 2016 Forum. "The versatility of the S-300V4 system, according to the ‘efficiency - cost’ criterion, is achieved by using of three types of missiles - all SAM (surface-to-air missiles) in it - solid fuel, two-stage, hypersonic, maximally unified with each other", he said. Tass 160909.

Ryssland visade upp sin militär på Krim. Idag avslutas den stora ryska militärövningen "Kaukasus 2016", som ska manifestera ett nytt modernare ryskt försvar. På den annekterade Krimhalvön deltog marin, flygvapen och armé i övningen av en simulerad attack mot halvön av en främmande makt. Under nära två timmar hade armé, marin och flygvapen simulerat en utländsk makts angrepp på Krimhalvön. Attackplan avfyrade missiller mot tänkta mål i Svarta havet. Marinen genomförde landstigningsövning i skydd av brinnande napalm, stridsvagnar drog upp stora bruna moln av sand från den torra jorden på övningsområdet mellan Kersj och Feudosia. Allt en del i en veckolång, monumental rysk militärövning kallad Kaukasus 2016, som avslutas i dag. Försvarsminister Sergej Sjojgu följde övningen igår tillsammans med inbjudna utländska militärattachéer och journalister. Men bara 13 länders attachéer hade kommit till Krim. " Vi har Venezuela, Nicaragua, Laos och många länder." Bland de 13 som deltog fanns främst länder som köper vapen från Ryssland. De tidigare ukrainska militärflygfälten är nu fulla av ryska militärplan och helikoptrar. SR 160910.

Förutsägbart val i Vitryssland. I dag är det parlamentsval i Vitryssland, landet som brukar kallas Europas sista diktatur. Men inte ens de mest optimistiska bedömarna ser valet som avgörande. Det rådde inga tvivel om att president Aleksander Lukasjenka skulle väljas igen vid förra årets presidentval, trots att också oppositionen hade presidentkandidater. Utgången av dagens parlamentsval är minst lika given, det blir inte någon av oppositionens kandidater i det nya parlamentet i år heller. 488 kandiderar till 110 platser, men där inte heller oppositionskandidaterna själva tror sig ha någon chans. Några riktigt rättvisa valkampanjer har inte förekommit och systemet med tidig röstning har också den här gången säkrat att regimen behåller makten. Byråkrater, statsanställda lärare och läkare liksom studenter tvingas rösta tidigt och det möjliggör fusk. Valfusk vid tidig röstning har registrerats av människorättsorganisationerna Vjasna och Belarus Helsingforskommitté. En simulerad demokratisk fasad av presidenten säger Ales Logvinets, oppositionskandidat som diskvalificerats av valkommissionen. Även andra av de mer kända oppositionskandidaterna har underkänts av valkommissionen. Redan på måndag planerar de en gemensam protest mot valet. SR 160911. Kommentar: Med andra ord, valet är ett spel för galleriet.

Ryska bönder protesterar mot korruption. En bondeprotestmarsch med traktorer stoppades på väg till Moskva. Då sände några bönder en videovädjan till den ryske presidenten för att få stöd mot korrupta lokala makthavare och stora jordbruksföretag. Ryskt jordbruk har blivit investerarnas nya kassako. "I Krasnodars regionen säger politiker att småföretagare ska få hjälp, men i verkligheten är det holdingbolag och stora agrobusiness, som tar över med hjälp av lokala beslutsfattare och korrupta domstolar," säger Igor Maslov i videon. En av dem som tjänar stort på agroboomen är jordbruksministern Alexander Tkachev, tidigare var guvernör i Krasnodar. Familjeföretaget Agrocomplex JSC:s nettovinst trefaldigades från 2013 till 2015 till 6,6 miljarder rubel. När han blev minister ägde bolaget 200 000 hektar jordbruksmark, idag ägs mer än dubbelt så mycket eller fyra gånger staden New Yorks yta. Ministerns familjeföretag är ett av Rysslands tio största markholdingbolag. "Vi säger det här för att vi kämpar mot korruptionen, precis som vår president," säger småbrukaren Nina Karpenko. Vi bor här och vi ser vad som händer och vi är emot det. I 20 år har vi inte fått något stöd alls och nu stjäl de vår mark. SR 160913.

Två stora militärövningar i sydkinesiska sjön. Just nu pågår två större internationella militärövningar i östra Asien. Kina och Ryssland tränar för första gången tillsammans i Sydkinesiska sjön, samtidigt som USA och Sydkorea tränar i luften med amerikanska bombplan som en reaktion på Nordkoreas atomprovsprängning i fredags. Fem ryska fartyg kom i går till den sydkinesiska staden Zhanjiang och ska under en ? träna tillsammans med kinesiska fartyg och ubåtar. Tillsammans med stridsflygplan och helikoptrar ska de bland annat öva på att landa på och återta öar. Kina och Ryssland har hållit gemensamma militärövningar sedan 2012, men tidigare år har övningarna ägt rum utanför ryska Vladivostok och i Gula havet i norra Kina. Det här är första gången en rysk-kinesisk övning görs i Sydkinesiska sjön, ett val som kan provocera Kinas grannländer. Trots att övningen inte sägs omfatta några av de omstridda öarna i Sydkinesiska sjön har bland annat Filippinerna nyligen uttryckt starka protester mot att Kinas regering ignorerat en dom i den internationella domstolen i Haag som skulle begränsa kinesiska anspråk på öar i regionen. SR 160913.

Demokratisk by i Kina stängd efter protester. Det demokratiska experimentet i det kinesiska fiskesamhället Wukan i Kina tycks vara över. Sedan igår är byn stängd. Polisen har skjutit tårgas och gummikulor mot omfattande gatuprotester, enligt vittnen. Stora belöningar utlovas för de bybor som anger efterlysta som deltagit i protesterna. Det är som en krigszon här, värre än under den japanska invasionen, uppgav ett ögonvittne som ska ha haft kontakt med tidningen South China Morning Post i Hongkong. Byn Wukan som ligger på den kinesiska östkusten i provinsen Guangdong har gjort sig känd som en by med friare byval än på andra platser i Kina. Wukan fick rätten att nominera fria kandidater till valen efter stora protester 2011 som utlösts av att de tidigare byledarna från kommunistpartiet hade sålt delar av byns mark. Den nya folkvalda byledaren Lin Zuluan var en av protestledarna. Efter att han på nytt försökt ordna ett möte om att få tillbaka den förlorade marken, greps han tidigare i år och dömdes förra veckan till fängelse för korruption. Domen mot byledaren har fått protesterna i Wukan att börja igen. Belöningar på över 100 000 kronor har utlovats av den lokala polisen via den lokala TV:n till dem som kan hjälpa till att hitta fem efterlysta som ska flytt efter protesterna. Händelserna i Wukan är belagda med nyhetsförbud i Kina och invånare berättar att det nu krävs ID-kontroll för att komma in i området. I Kina förekommer varje år tusentals våldsamma lokala protester, men de flesta trycks ner och förtigs av nervösa lokala kommunistpartiledare. Provinsens Guangdongs högste ledare Hu Chunhua lär vara särskilt oroad, eftersom han länge nämnts som en man som har chans att flyttas uppåt i kommunistpartiets topp vid partikongressen nästa år. Där är inte en självstyrande by någon merit att visa upp. SR 160914.

Next strategic military exercise due in 2017 in western Russia — General Staff. Russia's previous strategic exercise in the western regions was held in 2013 and involved 10,000 troops. The Kavkaz-2016 exercise was conducted in the Southern Military District on September 5-10. A total of 120,000 troops and civilians were involved in different southern areas of Russia, but no more than 12,500 simultaneously at any one time. Tass 160914.

Fast stridsgrupp på Gotland stärker beredskapen. ÖB: "I grund och botten handlar det om ett ryskt agerande. En annektering av Krim och fortsatta händelser i Ukraina. Ett Ryssland som fortsätter sin militärreform, satsar stora ekonomiska medel, har visat att man är beredd att använda sina militära maktmedel för att nå sina mål," säger Micael Bydén. Enligt ÖB finns dock inget omedelbart militärt hot mot Sverige. Det snabbinsatsförband, ett mekaniserat skyttekompani på 150 soldater, som just nu övar på Gotland har nu på morgonen fått order att stanna kvar på ön. SR 160914.

Kristna i Vitryssland mer hoppfulla. I de nyligen hållna parlamentsvalen i Vitryssland fick oppositionen några få röster. "Presidenten kan inte längre stänga parlamentet för oppositionella röster", säger en kristen källa. Oppositionens kandidater fick två av de 110 platserna i Vitrysslands parlament vid valen som hölls 11 september. Det kan tyckas vara en liten siffra - men det är ändå en betydelsefull förändring i ett land som hittills har hållits i järngrepp av president Alexander Lukasjenko, skriver Evangelical Focus. Både Amnesty International och andra NGO:s beskriver Lukasjenko som en envåldshärskare. De två oppositionella rösterna tillhör två kvinnor. Den ena av dem arbetar för en "nationell väckelse" medan den andra har finansiella förändringar som fokus, säger källan. Internationella observatörer var inte välkomna vid valen, och i Vitryssland finns inte pressfrihet, yttrandefrihet eller mötesfrihet. Att man nu ändå kan se små förändringar beror på att landet befinner sig ett mycket trängt läge, menar den kristna källan. "Regeringen höjer hela tiden skatterna för att fylla ett stort hål i budgeten, folk blir fattigare och konsumtionen faller, lönenivån sjunker och på det följer inflation," säger källan. Dagen 160915.

Rosenbad äger frågan om Slite. Riksdagsdebatten för en vecka sedan om gasledningen i Östersjön och det ryska lånet av Slite hamn skapade fler frågor än svar. Utrikesminister Margot Wallström gjorde svepande hänvisningar till "nationella lagar och regler och internationell rätt", "den svenska kontinentalsockellagen och FN:s havsrättskonvention Unclos", för att sedan referera till "energiunionen (...) miljö-, upphandlings- och inremarknadsregler". Dessutom hänvisade Wallström vid fyra tillfällen till EU-kommissionen när hon hävdade att Sverige inte kan säga nej till den ryska gasledningen i Östersjön. Vad Wallström konsekvent undvek att tala om var det faktum att Sverige mycket väl kan säga nej till att låna ut Slite hamn till det ryska gasledningsprojektet. Det är nämligen Sverige – närmare bestämt den svenska regeringen med Stefan Löfven som statsminister, Margot Wallström som utrikesminister och Peter Hultqvist som försvarsminister - som helt och hållet avgör vem som får tillgång till Slite hamn. Statliga ryska medier har redan börjat förbereda hemmaopinionen på att ett övertagande av Gotland är nödvändigt. Tidigt i år visade Gazprom-ägda tv-kanalen NTV ett reportage där Gotland framställdes som en tänkt bas för angreppskrig mot Ryssland. Budskapet illustrerades av en tjänsteman från länsstyrelsen, som i själva verket pekade ut alla naturreservat på ön, samtidigt som speaker-rösten deklarerar att Gotland har varit i centrum för alla krig under 1900-talet. Det är alltså ett oerhört högt spel från regeringen om de medverkar till att den ryska gasledningen får tillgång till Slite hamn. Framtidens dom kan komma att bli mycket hård. Inblick 160915.

Lagar tystar ryska regimkritiker. På söndag hålls parlamentsval i Ryssland men till skillnad från efter valet för fem år sedan väntas inga stora regimkritiska demonstrationer den här gången. Sedan Vladimir Putin åter valdes till landets president 2012 har en rad nya lagar och bestämmelser gjort det svårare att demonstrera och på andra sätt uttrycka regimkritiska åsikter. Över 30 nya lagar har tillkommit sedan Vladimir Putin för tredje gången blev Rysslands president, våren 2012. Lagar som gör det svårare och mer riskabelt att demonstrera, som ger säkerhetspolisen rätt att under vissa förutsättningar öppna eld mot folksamlingar, som stämplar frivilligorganisationer som får bidrag från utlandet som utländska agenter och som ökar kontrollen över vad som sägs på telefon och skrivs på nätet. SR 160915.

Löfven vill inte ha någon EU-armé. Sveriges regering kan tänka sig att vidareutveckla det militära samarbetet inom EU, men vill inte ha något gemensamt försvar eller någon EU-armé. Det sa statsminister Stefan Löfven på ett möte med EU-nämnden i dag. "Vi har ju säkerhetshot också i EU och det finns konflikter utanför EU som påverkar oss. Då är det klart att om vi kan ha ett samarbete både civilt och militärt som ökar EU:s förmåga att hantera konflikter utanför så ska vi göra det," säger Löfven och fortsätter. "Det innebär inte någon EU-armé. Det är vi definitivt emot och det har vi sagt tydligt ifrån. Det innebär inte ett gemensamt försvar, utan ett samarbete som ökar säkerheten för medlemsstaternas medborgare däremot." Frågan diskuterades när EU-nämnden träffades i riksdagen i dag inför morgondagens EU-toppmöte i Bratislava, där unionens framtid efter Storbritanniens utträde ska diskuteras. Tyskland och Frankrike driver på för ett ökat försvarssamarbete i EU nu när Storbritannien lämnar. SR 160915.

Ryska superfonden dräneras i rasande takt. Den ryska regeringen håller på att tömma landets oljefond i snabb takt. Om inte oljepriset stiger rejält kommer fonden att vara slut år 2017, enligt det internationella finansinstitutet, IFI. Oljefonden uppgick till 91,7 miljarder dollar för två år sedan. Nu har den minskat till 32,2 miljarder dollar. Ryssland har fortfarande en pensionsfond, den så kallade välfärdsfonden, med 70 miljarder dollar. Men de pengarna har reserverats för pensioner och stora infrastrukturprojekt. Dessutom har centralbanken 395 miljarder dollar i guld och valutareserver, men även där har pengarna forsat ut. För tre år sedan, i oktober 2013, var reserverna på 524 miljarder dollar. Det betyder att 140 miljarder dollar har använts, till stor del på att försvara den ryska valutan. I januari i år föll rubeln till sitt lägsta värde någonsin mot dollarn. Då motsvarade en dollar 82 rubel. Sedan dess har rubeln stärkt sig, så att en dollar nu motsvarar 65 rubel. Den ryska ekonomin har också påverkats av den kostbara annekteringen av Krimhalvön och de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört – men kanske inte så mycket som de västliga länderna hade hoppats på. EU förlängde sina sanktioner i sex månader den 16 september. Oljan står idag för 37 procent av den ryska statens inkomster, jämfört med 50 procent för två år sedan. SvD 160916.

Putins parti tog brakseger i dumavalet. Ryssland fick president Vladimir Putins stödparti, Enade Ryssland en brakseger i gårdagens dumaval. Då så gott som alla röster har räknats meddelade valkommissionen att Enade Ryssland har fått över 54 procent av rösterna. Med 54,3 procent av rösterna ser Enade Ryssland ut att få 338 av dumans 450 platser. Med stor egen majoritet kan Enade Ryssland stärka sin dominans över duman ytterligare. Det är Putins fortsatta popularitet som ger Enade Ryssland så gott resultat och resultatet, i sin tur, verkar bli en bra språngbräda för Putin inför presidentvalet 2018. De Kremlkontrollerade oppositionspartierna - högerpopulistiska LDPR och kommunisterna har fått drygt 13 procent av rösterna vardera. Partiet Ett rättvist Ryssland låg på drygt 6 procent. Alla de här tre partierna tenderar att rösta med Enade Ryssland i alla viktiga frågor i duman och undviker all kritik mot Putin. Inget av de egentliga oppositionspartierna kom över femprocentsspärren. Oppositionen får sällan någon tv-tid och förtalas systematiskt av statliga medier. Valdeltagandet låg på knappt 48 procent. Det är över tio procentenheter lägre än vid dumavalet 2011. Det förekom en hel del rapporter om valfusk under valdagen. Exempelvis valorganisationen Golos publicerade videon som visade hur valfunktionärer proppade in färdigt ifyllda valsedlar i valurnor. Nyhetsbyrån Reuters utsända såg hur väljare röstade i en vallokal i Mordvinien, i Volgaområdet och sedan kom tillbaka en stund senare och röstade igen. Till och med statskontrollerad rysk tv visade en del valfusk. Trots det ansåg valkommissionen igår kväll att det inte förekommit fusk i så stor skala att det nödvändigtvis skulle behöva utredas. yle 160919.

Anna-Lena Laurén: Likgiltigheten och cynismen fällde ut ryska oppositionen. Putinpartiet Det enade Ryssland fick proportionellt fler röster i dumavalet än för fem år sedan. Det beror inte på att partiet har blivit populärare – utan på att ryska väljare inte röstar. Det låga valdeltagandet (knappt 48 procent när över 93 procent av rösterna är räknade) i ryska parlamentsvalet, kombinerat med ett extra lågt valdeltagande i de stora städerna Moskva och Sankt Petersburg, är manna från himlen för Putinpartiet Det enade Ryssland. Det innebar att de enkelt kunde håva in en brakseger på över 54 procent. När få röstar blir andelen Kremllojala väljare, som ofta bussas in (till exempel soldater, militärer, lärare, poliser) större. I Moskva röstade ungefär trettio procent av väljarna – mot sextio procent i förra dumavalet 2011. Siffrorna i Sankt Petersburg är ännu mer förkrossande – 25 procent mot 54 procent för fem år sedan enligt nuvarande siffror. Det enade Ryssland får nu minst 343 av 450 mandat i duman. Det innebär att de kan ändra grundlagen utan stöd av några andra partier. Samma partier sitter kvar i duman som förr – Det enade Ryssland, kommunisterna, högerpopulistiska LDPR och Ett Rättvist Ryssland. Det sistnämnda partiet, som helt och hållet anses vara en skapelse av Kreml, passerade femprocentsspärren med ett nödrop. Mycket tyder på det var ett medvetet beslut av Kreml att lyfta in dem. Det äldsta liberala oppositionspartiet Jabloko får 1,89 procent, Parnas 0,71 procent. Ingendera lyckades få in någon representant i enmansvalkretsarna. Det innebär att ryska duman inte kommer att ha en enda medlem som till exempel motsatte sig annekteringen av Krim. Valfusket har varit omfattande även i detta val, även om det inte var lika grovt som år 2011. Valorganisationen Golos fick dock in hundratals anmälningar och lade ut flera videor på hur valtjänstemän proppar en massa färdigt ifyllda valsedlar ner i urnorna. I Rostov vid Don ogiltigförklarades resultatet efter att en video cirkulerade hela natten på hur tjänstemän fyller valurnorna med sedlar. DN 160919.

Strider i östra Ukraina blossar upp på nytt. Efter internationella påtryckningar finns det hopp om att ett nytt förslag om eldupphör ska stoppa det uppblossade våldet i Ukraina. Men det innebär fortfarande bara ett myrsteg på den svåra vägen mot en lösning på konflikten. Den senaste tiden har striderna mellan ukrainska styrkor och proryska separatister i östra Ukraina trappats upp igen. Men nu kan ett sju dagars ömsesidigt eldupphör vara på väg att falla på plats. Det har dock ännu inte kommit några officiella bekräftelser om ett ömsesidigt eldupphör. SvD 160920.

Russia’s Northern Fleet begins large scale drills involving combat ships, subs, aircraft. Russia’s Northern Fleet has begun a large-scale exercise involving combined forces. "At various phases of the wargames twelve surface ships, nuclear and diesel submarines and ten logistics ships will be used," the fleet’s press-service has said. Various types of aircraft will fly about 20 sorties." Taking part in the exercise will be coastal missile and artillery units, army aviation, the Northern Fleet’s air defenses and logistics units. The exercises are expected to evaluate staff officers’ skills in controlling subordinate forces and test compliance with rules and norms. There will be various combat drills and firing practices. Tass 160920.

Russia’s Northern, Pacific fleets hold joint exercise in Arctic. The Northern Fleet’s ships began their Arctic voyage on August 30. Russia’s Northern and Pacific Fleets have held joint exercises, including missile launches and artillery firing practices in the area of the Novosibirsk islands in the Arctic, the Russian Defense Ministry has told the media. "Acting in cooperation the ships organized protection of a combat naval group from enemy aircraft and ships and carried out missile and artillery firing practices with on-board weapon systems," the chief of the Russian Navy’s combat training department, Viktor Kochemazov is quoted by the Defense Ministry’s news release as saying. Also, the naval personnel practiced ships’ protection from underwater saboteurs and recaptured a ship seized by a hypothetical enemy. Tass 160921.

Rysk militärövning på Krim. Ryska försvaret har fått allt större andel av den ryska statsbudgeten. Ett upprustat modernt försvar har varit ett mål, som till en del redan uppfyllts. Förändringen syns också i attityden till media, dagligen håller försvarsdepartementet presskonferenser och den militäre talesmannen Igor Konosjenkov hörs oftare än någon annan hög general. Under en dryg vecka pågick övningen kallad Kaukasus 2016 på flera olika platser i södra Ryssland. Till övningen på annekterade Krimhalvön flög försvaret in två busslaster med ryska och utländska journalister. Mitt ute på södra Krim på ett brundammigt fält har militären satt upp en rad tält där pressen ska hålla till, tält för officerare och tält för de besökande militärattachéerna. De kommer från länder som Laos, Vietnam, Nicaragua, Venezuela och Mali. Länder som handlar vapen från Ryssland och har goda diplomatiska relationer med Kreml. Enligt en rapport från SIPRI i april ökade anslagen till ryska försvaret i rubel med 7,5 procent 2015, men den sämre ekonomin har gjort att Ryssland förlorat sin tredje plats i världen när det gäller militäranslag. Räknat i dollar satsar både USA, Saudiarabien och Kina mycket mer än Ryssland. Men sett till andel av landets bruttonationalprodukt, BNP, ligger fortfarande Ryssland trea i världen med 4,5 procent av BNP till försvaret. I USA utgör försvarskostnaderna 3,5 procent av BNP och i Kina 2,1 procent. SR 160921.

Åter oro i Ryssland över omhändertagna barn med rysk bakgrund i Finland. En ny tvist mellan Ryssland och Finland angående omhändertagande av barn har dykt upp i ryska medier. Konflikten gäller omhändertagandet av tre barn med rysk bakgrund. Ryska medier rapporterar om att finländska myndigheter har omhändertagit en rysk kvinnas barn i Seinäjoki. Den ryska modern och de tre omhändertagna barnen uppges vara fast bosatta i Petroskoj och ryska medborgare. Rysslands nya barnombudsman Anna Kuznetsova har vädjat bland annat till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och till guvernören i ryska Karelen, Aleksandr Chudilainen, för att få klarhet i fallet och utredningar om bakgrunden till konflikten. Liknande tvister har förekommit tidigare mellan ryska och finländska myndigheter. De finländska socialvårdsmyndigheterna har förnekat att ryssar skulle behandlas annorlunda än andra i vårdnadstvister och omhändertaganden. De anser att den ryska upprördheten kan förklaras med kulturskillnader och olika uppfattningar om hur man får och inte får uppfostra sina barn. yle 160921.

Russia to deploy S-400 air defense missile systems in Leningrad region. Two regiments of the S-400 air defense missile systems will be delivered to the Air Force and Air Defense unit deployed in the Leningrad region in the near future, the head of Russia’s Western Military Command’s press service Igor Muginov told journalists on Wednesday. The S-400 Triumph is a long-range anti-aircraft missile system that went into service in 2007. It is designed to target aircraft and cruise missiles at a distance of up to 400 km, it is also able to engage ballistic targets flying at the speed of up to 4.8 km per second at a distance of 60 km. As reported earlier, in 2016 the Russian Army is supposed to receive five regiments of the S-400 systems. Consequently, by the end of the year the Russian military will have 16 regiments armed with these air defense missile systems. Tass 160921.

Nya ryska missilsystem nära finska gränsen. Ryssland har placerat ut nya moderna luftvärnsmissiler med lång räckvidd nära Finlands gräns i Sankt Petersburg-området, rapporterar ryska medier. Missilerna är av typ S-400 Triumf och har enligt den ryska militären en räckvidd på upp till 400 kilometer. Det är Rysslands mest avancerade luftvärnsmissil som kan användas både mot inkommande missiler och mot stridsplan. Missiler av samma typ stationerades nyligen på den ockuperade Krimhalvön och då Turkiet sköt ned ett ryskt stridsplan i fjol stationerades S-400-missiler i Syrien som svar på incidenten. Enligt talesmän för Rysslands västra militärdistrikt är det frågan om två batterier som nu stationerats i Leningrads oblast (län) som omger Sankt Petersburg. Hur många missiler det är frågan om uppgavs inte. Ryssland har redan tidigare meddelat att man placerar likadana missilsystem på Kolahalvön och på Krim. yle 160922.

Over 60 Topol, Topol-M, Yars missile launchers taking part in Russia's large-scale drills. Over 60 standalone Topol, Topol-M and Yars missile launchers are making "intensive maneuvers" on combat patrol routes from the Tver Region to the Irkutsk Region, Russia’s Defense Ministry said in a statement. "Overall, some 1,700 items of large-size hardware are used in the maneuvers," the statement said. Tass 160922.

"Egor Putilov" gjorde miljonvinst i mystisk bostadsaffär. Experten: "Alla varningsklockor ringer". SD-desinformatören Alexander Fridback, även känd som Egor Putilov, beskrivs som en potentiell säkerhetsrisk efter en suspekt fastighetsaffär med en rysk affärsman, rapporterar Ekot. Aftonbladet 160923.
SD-tjänstemannen gjorde miljonvinst med rysk affärsman - "potentiell säkerhetsrisk", enligt experter. SR 160923.
Migrationsverket ska granska alla Putilovs ärenden. SR 160923.
Försvarsministern: Jimmie Åkesson måste uttala sig. SR 160923.
Aleksej Sachnin drabbades av "Egor Putilovs" förtal: "Jag trodde inte sånt här kunde hända i Sverige". Vad "Egor Putilov" med Arbetarens hjälp lyckades göra var att smutskasta Aleksej Sachnin genom att utmåla honom som Putinagent. Detta fick till följd att det blev svårare för vänsteraktivisten att få gehör för sin kritik av de ryska och ukrainska regimerna. Det var ofta någon av Putins ungdomsorganisationer, inte ryska säkerhetstjänsten, FSB, som skapade ryktena. När Egor Putilov skrev sin första artikel mot mig, som först publicerades i en rysk tidning, så tänkte jag att något liknande inte skulle kunna ske i Sverige som ju har en kultur av demokratisk debatt. Men artikeln publicerades här också, på sex sidor i Arbetaren. Internationalen 160908.
SD:s Putinlakejer är ett säkerhetshot. SD kallar sig Sverigevänner. Men den senaste skandalen med säkerhetsrisken i riksdagen är ännu ett tecken på att partiet gärna öppnar dörren för Vladimir Putin. Det är faktiskt inte så paradoxalt som det låter. För trots den hårda retoriken finns det starka Putin-vänliga krafter i partiet. I EU-parlamentet har exempelvis de två SD-ledamöterna röstat för en Rysslandsvänlig linje, alternativt lagt ned sina röster. Denna proryska hållning är SD inte ensamma om bland främlingsfientliga och högerpopulistiska partier i Europa. Det är delvis en följd av att den ryska regimen under lång tid har odlat kontakter med partier som ungerska Jobbik och bulgariska Attack. Franska Front National har rentav lånat nio miljoner euro av en rysk bank för att finansiera den kommande presidentvalskampanjen. Exp 160923.
Lotta Gröning: Affären Alexander Fridback är synnerligen oroväckande. Exp 160923. Bekräftat: "Egor Putilov" säger upp sig. AB 160924.
Granskade SD-tjänstemannen Egor Putilov säger upp sig. Den man som kallar sig Egor Putilov säger upp sig från Sverigedemokraternas riksdagskansli. Uppsägningen gäller med omedelbar verkan, och är hans eget beslut, skriver han i ett mejl till Ekot. SR 160924.
Ekots reporter kommenterar granskningen kring Putilov. SR 160924.
DOKUMENT: Avslöjandena som fällde SD-tjänstemannen. Efter skandalerna: Alexander Fridback säger upp sig. AB 160924.
Riksdagspartier ska diskutera Putilovaffären. Riksdagspartiernas gruppledare ska diskutera den förre SD-tjänstemannen som kallar sig Egor Putilov. Det efter Ekots avslöjanden om mannen, då han bland annat har pekats ut som en potentiell säkerhetsrisk av flera experter. Nu kräver Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson svar av Sverigedemokraterna. SR 160926.
Ekeroths sekreterare stängs av. Sverigedemokraterna stänger av en politisk sekreterare åt Kent Ekeroth i justitieutskottet. Avstängningen sker efter att helahälsingland.se avslöjat att personen spridit rysk propaganda och haft kontakt med högerextrema grupper runt om i Europa. SR 160928.
Kräver utredning om SD:s Egor Putilov. Säkerheten i riksdagen har varit uppe på agendan. Detta efter Putilovaffären briserade. Nu kommer krav från flera håll om en utredning av vad som hänt. Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson tycker säkerhetsfrågan i riksdagen är allvarlig. Detta efter vad som framkommit om den man som kallar sig Egor Putilov, som jobbat i riksdagen för Sverigedemokraterna. Egor Putilov, använder sig av minst fem olika namn. Aftonbladet kunde koppla ihop mannens rätta identitet med hans alias "Egor Putilov" redan i början av september. SR 160928.

Kinas höga tillväxt ifrågasätts. Det finns många experter som menar att statistik från Kina inte är tillförlitlig, att det finns en osäkerhetsfaktor. Enligt de analyser som Bart van Ark på The Conference Board gjort, och som han säger att organisationen hållit på med under lång tid och lagt ned mycket möda på, så är Kinas tillväxt avsevärt lägre än dom officiella siffrorna, det handlar nästan om en halvering. Andra kvartalet i år var tillväxten 6,7 procent enligt officiell statistik, men Bart van Ark menar att 3,5 procent är en betydligt mer korrekt siffra. Det baserar han på analyser av bland annat industriproduktionen. Han hävdar att priserna systematisk underskattas i Kina, vilket gör att det inte tillverkas lika mycket som myndigheterna tror. Dessutom är tillväxten i tjänstesektorn betydligt lägre än de officiella siffrorna. SR 160925.

Azerbajdzjans President stärker sin makt genom en grundlagsändring. I oljelandet Azerbajdzjan väntas en folkomröstning i dag säkra en stärkning av presidentmakten genom en grundlagsändring. Men omröstningen fördöms av internationella bedömare och den hårt ansatta oppositionen i landet. Oljelandet styrs i praktiken redan av president Ilham Alijev och hans familj, men dagens så kallade folkomröstning kommer ge presidenten ännu större makt via flera ändringar i grundlagen. Befolkningen förväntas svara på 29 frågor bland dem att ändra presidentens mandatperiod från fem år till sju år, att ge presidenten makt att utlysa nyval när som helst eller att upplösa parlamentet. Minimiåldern för den som kan bli president ska också tas bort, vilket ses som ett led i presidentens plan att sätta sin son på presidentposten, på samma vis som han själv tog över efter sin far 2003. Redan har presidenten möjlighet att sitta kvar livet ut på sin post, efter en annan folkomröstning om att ta bort begränsningen i hur många perioder en president kan sitta på sin post. SR 160926.

"Missilerna avfyrades från separatistområde." Malaysia Airlines flight MH17, som störtade i östra Ukraina för två år sedan, sköts ner av en robot som avfyrades från ett område kontrollerat av ryskstödda separatister. Det visar den internationella utredning som presenterades i dag. Utredarna har också kommit fram till att MH17 sköts ner av en BUK-robot av typen 9M38. BUK-systemet uppges ha transporterats in i Ukraina från Ryssland, och sedan förts tillbaka till Ryssland efter nedskjutningen. Åklagarna som utrett händelsen kommer från Nederländerna, Australien, Belgien, Malaysia och Ukraina. 200 personer ska ha jobbat med utredningen. Genom radaruppgifter kunde utredarna fastställa att planet skjutits ner från marken. På presskonferensen spelades det bland annat upp ett band där en prorysk soldat hörs säga: "Jag behöver en BUK i morgon, annars går allt åt helvete". En BUK är en luftvärnsrobot och det var den, som sköt ner MH17-planet. De inspelade samtalen visar att soldaterna krävde en BUK och fick den, säger åklagarna. Även teknisk analys av vrakrester på nedslagsplatsen visar att planet sköts ner av en BUK. Många vittnen har också sett vapnet transporteras och det finns flera filmer på vapnet. Dessutom har rester av roboten hittats i passagerare och besättning ombord på det nedskjutna planet. "Ytterligare telefonsamtal visar hur de proryska soldaterna fört vapnet till den exakta platsen. Strax efteråt kraschen har vapnet flyttats. Även detta beläggs med telefonsamtal från dagen efter kraschen, då BUK:en var tillbaka i Ryssland. Vi har inget tvivel över huvud taget att vår slutsats att vapnet som sköt ner MH17 kom från Ryssland," sade en av utredarna på presskonferensen och tillade: "Nästa fråga är förstås vem som har ansvaret och vi arbetar vidare på detta." Cirka 100 identifierade personer var involverade i förflyttningen av BUK:en och avfyrandet. Det som utredarna ännu inte kunnat klargöra är vem som gav ordern att använda vapnet. Däremot sägs att bara utbildade militärer kan handha en så avancerad luftvärnsrobot, vilket pekar mot att det var ryska soldater som avfyrade den. SR 160928.

Rivstart för införande av mönstring. Regeringens utredare föreslår att mönstring återinförs redan nästa år, och inryckning till värnplikt 2018. Detta gör man för att utöka antalet soldater vid ett försämrat säkerhetsläge. Värnplikten avskaffades sommaren 2010. I stället övergick Sverige till en frivilligförsvarsmakt. Nu har den väckts till liv igen. Mönstring ska enligt regeringsförslaget införas för personer födda 1999 och 2000, och ska gälla redan från och med den 1 juli 2017. Skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt ska gälla från den 1 januari 2018. Antalet personer som kallas till mönstring och värnplikt beror på hur många som frivilligt söker sig till försvaret. Plikten gäller både kvinnor och män, men därmed inte sagt att det blir lika många av varje kön på alla funktioner. SR 160928.

Regeringen vill stärka psykförsvaret. Statskontoret får nu i uppdrag att gå igenom vad olika myndigheter kan göra för att förbättra försvaret och i går beslutade regeringen att Sverige ska gå med i Natos center för strategisk kommunikation. "Vi måste stärka vår förmåga när det gäller det psykologiska försvaret, vår möjlighet att identifiera påverkanskampanjer och försvara oss mot den." SR 160930.

Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev: "Rysskräcken sitter långt inne i svenskarnas hjärnor". Det finns inget hot mot Sverige. När Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev intervjuades i Lördagsintervjun gick han till hårt angrepp mot svenska massmedier som han menar lider av "russofobi". Säpo har i sin årsbok konstaterat att ungefär en tredjedel av de diplomater som jobbar på ryska ambassaden agerar under täckmantel och egentligen är underrättelseofficierare. Det ville inte Tatarintsev kommentera i Lördagsintervjun. I intervjun fick Tatarintsev också frågor om den syriska regimens och Rysslands bombningar av östra Aleppo där bland annat tunnbomber och klusterbomber sägs användas mot civilbefolkningen. Senast i morse bombades ett sjukhus. Men även i det här fallet avfärdade Tatarintsev alla anklagelser mot Ryssland som grundlösa. Hans budskap var istället att det är just Rysslands inblandning i kriget i Syrien som varit avgörande för att begränsa terrorgruppen IS framgångar. "Det är det resoluta bidraget från Ryssland som gjort susen," sade han. SR 161001.

Main checks of 2016 start on October 3 in over 300 Russian military units. The first checks will be held on October 3-15, followed by the second stage at the end of October. Main checks for 2016 will start on Monday in the Russian Armed Forces, the Defense Ministry’s department of information and mass communications said noting that checks will involve over 300 formations and units. "Checks will be held at over 120 training ranges and will involve 100% of formations, military units and organizations of the Russian army. Higher-ranking military officials will hold checks at over 300 formations and units of different types of forces, military districts and fleets," the department said in a statement. During the checks, tactical drills will he held. The issues of military and mobilization readiness will be checked, along with daily routine and psychological condition of the personnel. The formations and units of the Southern, Central and Western Military Districts. Tass 161003.

Missionär fälld för proselytism. En baptistmissionär har blivit fälld i domstol för brott mot en ny lag som begränsar kristen mission i Ryssland. Den amerikanske missionären Don Ossewaarde är en av de första som blir fällda av den nya lagen. Den så kallade Yarovaya-lagen, efter dess upphovsperson Irina Yarovaya, antogs i juli och begränsar mission i landet. Ossewaarde åtalades för proselytism, vilket betyder att försöka omvända någon troende från en religion till en annan, och dömdes till böter. Don Ossewaarde har tillsammans med sin hustrun Ruth bott och verkat i staden Oryol sedan fjorton år tillbaks. Ossewaarde kommer att överklaga till de högre domstolarna i Moskva. Dagen 161004.

"Finland borde gå med i Nato före Sverige". Martti Ahtisaari: "Vi borde lämna svenskarna bakom oss." Finlands forne president, fredspristagare Martti Ahtisaari, tycker att landet borde gå med i Nato före Sverige. Det säger han i en omtalad debattbok som utkom i dag. Boken innehåller också långa avsnitt om det förändrade Ryssland och Finlands och omvärldens förhållningssätt till Putin. Ahtisaari, som själv varit tydligt för att ge Ryssland en roll i fredsförhandlingarna i Syrienkriget, säger att det samtidigt är viktigt att hårt fördöma hur Ryssland mer och mer börjat agera i strid med internationella överenskommelser. Även att omvärlden har varit för splittrad och vag i sina ställningstaganden sedan Ryssland annekterade Krimhalvön för två år sedan. "Vi spekulerar för mycket i vad Ryssland tänker, vad de kan komma att göra och hur de ska reagera på sådant vi gör. Men det är ju de som hotar andra," säger Ahtisaari i boken. SR 161004.

Ukraina hoppas på samarbete med Sverige. Ukrainas försvarsminister Stepan Poltorak hoppas att Sverige ska kunna hjälpa Ukraina att förbättra det ukrainska försvarets kapacitet och förmåga. Det framkom när han i dag träffade försvarsminister Peter Hultqvist i Stockholm. Sedan tidigare har Sverige hjälpt Ukrainas försvarsmakt med sjukvårdsutbildning och nu hoppas försvarsminister Stepan Poltorak på mer samarbete. Exempelvis direkt mellan försvarsmakternas högkvarter i Sverige och Ukraina, men han och den ukrainska försvarsledningen vill också lära sig mer av svenska försvarsmaktens kunskaper om territorialförsvar och erfarenheter av att hantera nedgrävda hemgjorda bomber. Ryssland har placerat mer trupper på Krim, rustat Svarta havsflottan och placerat avancerat luftvärn där. Samtidigt större styrkor placerats i södra Ryssland. Försvarsministern nämner exempelvis att de ryska fartygen nu har raketer med en räckvidd på 240 mil och då kan stora områden nås. SR 161006.

Ryskt flyg ska ha kränkt finskt och estniskt luftrum. I dag har det kommit rapporter i bland annat Dagens Nyheter om nya luftrumskränkningar gjorda av ryskt militärflyg i Östersjöområdet. Det är Finland och Estland som observerat inflygningarna och nu görs kopplingar till annan rysk aktivitet i regionen. Två gånger igår, först vid halv fem på eftermiddagen och sedan vid halv tio på kvällen, observerade och filmade det finska flygvapnet ett ryskt jaktplan i Finlands luftrum.Och i natt rapporterades ett plan av samma typ, SU-27, flyga över en av de estniska öarna i finska viken. I Estland har händelserna fått diplomatiska konsekvenser och Rysslands ambassadör har kallats till utrikesministeriet för att förklara händelserna. Luftrumskränkningar har blivit till ett fenomen som snarare är norm än undantag kring den här delen av Östersjön och några verkliga svar på motiven bakom dem finns inte att få, eftersom Ryssland oftast förnekar att de ens ägt rum. SR 161007.

USA anklagar Ryssland för hackerattacker mot politiska kampanjer. Säger sig vara "säkra" på att ryska regeringen ligger bakom senaste tidens försök till hackerattackerna mot det demokratiska partiet och andra politiska grupper i landet. Det är två myndigheter, Department of Homeland Security och Office of the Director of National Intelligence on Election Security som ligger bakom det gemensamma uttalandet. "Dessa stölder och läckor är menade till att störa den amerikanska valprocessen" skriver myndigheterna i uttalandet. Datahackers ska på uppdrag av ryska regeringen tagit sig in i den databas som Demokratiska partiets nationalkommitté i USA använder internt. En talesperson i Kreml säger att USA:s anklagelser om att Ryssland ligger bakom dataintrång mot USA är "nonsens", skriver Reuters. USA säger att man kommer att svara på Rysslands attack "vid en tid och plats som vi själva väljer", enligt talespersoner. Det skriver AFP. SR 161007.

V: Skydda Kinas troende. Flera riksdagsledamöter för Vänsterpartiet lyfter i en motion om Kina också fram de kränkningar många troende i landet utsätts för. I förslaget som bland andra Hans Linde, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, står bakom tar man upp flera områden där de mänskliga rättigheterna brister i Kina, som exempelvis situationen för yttrande- och tryckfrihet. Man nämner också de många övergreppen på troende. Vänsterpartisterna anser att den svenska regeringen bör verka för att "etniska och religiösa minoriteters kulturella, språkliga och religiösa rättigheter i Kina respekteras". Världen idag 161010.

Hultqvist: Ryska robotar provokation. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) reagerar nu på Rysslands beslut att flytta avancerade robotar som kan bära kärnvapen till Kaliningrad. "Det är att betrakta som en provokativ signalpolitik," säger han till TT. Robotarna har en räckvidd på omkring 40 mil och kan styckas med kärnvapen. "De säger själva att det är att betrakta som en markering mot Nato och militär närvaro i Baltikum och Polen. Då ska man komma ihåg att den militära närvaro som Nato har bygger på önskemål från de här länderna. Och det i sin tur är en konsekvens av den annektering som skett av Krim och den väpnade konflikt som pågår i Ukraina och den samlade ökade övningsverksamheten från den ryska sidan," säger Hultqvist. Enligt DN förflyttades robotarna i fredags under skydd av ryska jaktplan, som då även ska ha kränkt finskt luftrum. Omni 161010. HBL 161010.

Turkiet och Ryssland undertecknade gasledningsavtal. Turkiet och Ryssland enades på måndagen om att bygga gasledningen Turk Stream under Svarta havet. Ledningen ska föra rysk gas till Europa genom Turkiet. Ländernas energiministrar undertecknade avtalet i samband med Rysslands president Vladimir Putins besök i Istanbul på måndagen. Länderna har förbättrat sina relationer under sommaren trots att de fortfarande är djupt oense om inbördeskriget i Syrien.? HBL 161010.

Finland samlar kunskap om hybridhot. Finland kan snart bli säte för EU:s nya institut för forskning om så kallade hybridhot, kombinerade militära och civila säkerhetshot som exempelvis spridandet av desinformation. Vesa Häkkinen, chef på det finska utrikesministeriets informationsenhet, visar den senaste artikeln han fått på sitt bord. Den är från den ryska tabloidtidningen Moskovskij Komsomolets. "Det är en ganska vanlig artikel som säger "ta inte era barn till Finland för där riskerar de att bli omhändertagna från sina föräldrar"," förklarar Häkkinen. Påståenden om att Finland är ett land där ryska barn systematiskt förs bort av myndigheterna och placeras i vinstdrivande fosterhem, hör till den vanligaste sortens desinformation som Vesa Häkkinen och hans kollegor har att hantera. Det är bland annat den här sortens erfarenheter som nu ska samlas, när EU ska bygga sitt eget centrum för forskning om hybridhot. Hurdan desinformation som förekommer i olika länder, varifrån den kommer, vad syftet kan vara och om kampanjerna sammanfaller med politisk eller militär aktivitet. Finland är, med sin geografiska närhet till Ryssland och en gemensam historia av både krig och nära kulturella och ekonomiska band, ett av de länder i världen där Ryssland diskuteras mest i offentligheten. Det gör Finland attraktivt för den som vill påverka den större diskussionen om Ryssland. Det planerade kunskapscentret är en del av EU:s nya ökade försvarssamarbete. Att förlägga det i Finland skulle förstås få säkerhetspolitisk betydelse som en markering gentemot Ryssland. Men Vesa Häkkinen på utrikesministeriet tror att kunskaperna som finns här kan appliceras på många av världens konfliktområden. "Det visar Finlands vilja att samarbeta med andra EU-länder som är intresserade att se den här helhetsbilden vi har idag, inte bara med Ryssland utan med världen," säger han. SR 161010.

"Viktigt ha dialog med Ryssland." Det är viktigt att fortsätta ha dialog med Ryssland, samtidigt som man fördömer deras agerande i Ukraina och Syrien. Det anser Finlands utrikesminister Timo Soini som igår tog emot internationell press i Helsingfors. SR 161012.

Russia orders all officials to fly home any relatives living abroad, as tensions mount over the prospect of a global war. Politicians and high-ranking figures are said to have received a warning from president Vladimir Putin to bring their loved-ones home to the 'Motherland', according to local media. According to the Russian site Znak.com, administration staff, regional administrators, lawmakers of all levels and employees of public corporations have been ordered to take their children out of foreign schools immediately. Failure to act will see officials jeopardising their chances of promotion, local media has reported. The exact reason for the order is not yet clear. But Russian political analyst Stanislav Belkovsky is quoted by the Daily Star as saying: 'This is all part of the package of measures to prepare elites to some 'big war'.' Relations between Russia and the US are at their lowest since the Cold War and have soured in recent days after Washington pulled the plug on Syria talks and accused Russia of hacking attacks. The Kremlin has also suspended a series of nuclear pacts, including a symbolic cooperation deal to cut stocks of weapons-grade plutonium. Just days ago, it was reported that Russia had moved nuclear-capable missiles near to the Polish border as tensions escalated between the world’s largest nation and the West. The Iskander missiles sent to Kaliningrad, a Russian enclave on the Baltic Sea between Nato members Poland and Lithuania, are now within range of major Western cities including Berlin. Mail Online 161012.

Russia 'urgently recalls officials’ families living abroad' as WW3 threat looms. VLADIMIR Putin has reportedly told officials to fly relatives living abroad back to Russia – as relations with the West deteriorate. Russian politicians and officials with children studying in the West have been told to bring them home to the “Fatherland”, local media is reporting. They have also been told to recall any older relatives – such as parents – living in foreign countries, sources claim. The worrying development – which comes after Putin suddenly cancelled a visit to France – applies to ALL state employees. Workers were reportedly told to pull their children out of school immediately, even if it was in the middle of term. The edict applies to administration staff, regional administrators, lawmakers of all levels and employees of public corporations. The reason for the urgent recall is unclear. But at least one analyst suggested it is to prepare the elite for "big war". The move may be meant to guard the children against western influence. But Russian political analyst Stanislav Belkovsky said: "This is all part of the package of measures to prepare elites to some 'ig war'. It comes after Russia held civil defence drills for 40 million citizens in apparent preparation for an apocalyptic nuclear war. Ash Carter, US secretary of state, has told the Pentagon Russia could be plotting a "unprecedentedly terrible attack" using its superior nuclear firepower. Earlier this month, Putin’s ministers announced they had built nuclear bunkers capable of holding all of Moscow’s 12 million residents. Daily Star 161012.

Putin could be readying for world war, calls Russians back to Motherland. Russian President Vladimir Putin could be prepping for global war, in the wake of deteriorating relations with the United States and other Western countries, according to an incendiary new report. Putin sent out an order to top Russian officials, politicians and their children across the world demanding that they return to the Motherland, the Daily Star claimed. The order comes amid rising tensions with the US over Syria and Putin’s last-minute cancellation of a planned trip to Paris to meet with French President François Hollande. "This is all part of the package of measures to prepare elites to some big war," Russian political analyst Stanislav Belkovsky told the Daily Star. Making matters worse, Putin scrapped plans to visit Paris after Hollande accused Russia of carrying out airstrikes to aid Syrian forces, which had committed a “war crime” in the devastated city of Aleppo. Russian foreign policy analyst Fyodor Lukyanov considered Putin's cancellation of his Paris visit a “serious step” toward Cold War relations with the West. New York Times 161012.

A key ally of Putin's warned that Americans should vote for Donald Trump as president next month or risk being dragged into a nuclear war. Vladimir Zhirinovsky, a flamboyant veteran lawmaker known for his fiery rhetoric, told Reuters in an interview that Trump was the only person able to de-escalate dangerous tensions between Moscow and Washington. By contrast, Trump's Democratic rival Hillary Clinton could spark World War Three, said Zhirinovsky, who received a top state award from Putin after his pro-Kremlin Liberal Democratic Party of Russia (LDPR) came third in Russia's parliamentary election last month. Newsmax 161013.

Sockerbrist indikation på ekonomisk kris i Egypten. ör första gången på decennier ransoneras basvaror i Egypten, till exempel har det blivit mycket svårt att få tag på socker. För många ett tydligt tecken på tillståndet i landets ekonomi. Sedan president Sisi tog makten och avsatte det muslimska brödraskapet, har Egypten kunnat räkna med generösa bidrag från Gulfstaterna och i synnerhet Saudiarabien. Men nu har en potentiellt allvarlig kris uppstått i relationen mellan Egypten och Saudiarabien efter att Egypten gick emot Saudierna i en FN omörstning om Syrien och istället gav sitt stöd till Ryssland. Att ett sunnimuslimskt land föll ur ledet och ställde sig på Rysslands, Irans och den syriska regimens sida, ansågs oförlåtligt. Saudiarabien ställde in sina oljeleveranser till Egypten och bedömare befarar att även andra Saudiska ekonomiska bidrag till Egypten är i fara. Många frågar sig om Egypten är på väg att byta finansiär och ersätta Saudiarabien med Ryssland. Så sent som igår tillkännagav Ryssland och Egypten att de redan i helgen för första gången inleder en gemensam militärövning med fallskärmsjägare i El Alamein, på Egyptens Medelhavskust. SR 161013.

Kina begränsar frihet för kristna. Den kinesiska regeringen skärper tonen mot religiös utövning i landet efter några år av lättnader. Förbud kring gudstjänster på internet samt att organisera utlandsresor för kristna till teologisk utbildning, återfinns i ett nytt förslag. Med ett nytt regeringsförslag tillför nu 26 nya regleringar kring religiösa aktiviteter i Kina. Presidenten Xi Jinping har sedan han kom till makten för tre år sedan skärpt tonen mot människorättsaktivister och religiösa utövare. I början av året samlades kommunistpartiet till ett möte kring religion. Nästa steg är alltså att uppdatera den statliga förordningen för religiösa angelägenheter från 2005. De tidigare 48 punkterna blir nu totalt 74, och mer detaljerade. I slutet på förra veckan gick remisstiden ut för synpunkter på förslaget, som ska träda i kraft i dagarna. De nya regleringarna talar bland annat om förbud mot gudstjänster på internet, och mot att anordna religiösa aktiviteter i skolor. Vidare om förbud mot att organisera för att kristna och andra religiösa utövare ska kunna åka utomlands för religiös träning eller att besöka konferenser. I Kina har regeringen en särskild statlig myndighet för religiösa angelägenheter (State administration för religious affairs, SARA). Christianity Today berättar hur en policy-expert inom religionsområdet i Kina, som vill vara anonym, radar upp flera religiösa verksamheter som först måste godkännas av den statliga myndigheten för att överhuvud taget bli av. Det gäller: religiösa aktiviteter, mötesplatser för gudstjänster (inklusive i hemmet eller familje-bibelstudier), publicering av religiöst material, donationer till religiösa organisationer, såväl i Kina som utomlands, att få titeln pastor, teologiska studier samt internationellt utbyte på det religiösa området. Utan godkännande av myndigheten kan alltså inget av ovanstående äga rum. "Tilläggen till regleringarna av religion skulle inte ge något utrymme för oregistrerade husförsamlingar i Kina, och skulle avsevärt inskränka många av aktiviteterna i den officiella Tre-Själv-kyrkan," varnar experten till den kristna internationella samarbetsorganisationen ChinaSource, enligt Christianity Today. Dagen 161013.
Kinaexpert: Underjordiska kyrkorna drabbas hårdast. "Mycket tyder på att det blir tuffare för de underjordiska kyrkorna i Kina framöver," säger Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. SR 161013.

Låsta positioner i Natofrågan. Utrikesminister Margot Wallström (S) anklagades i riksdagens säkerhetspolitiska debatt för att lägga sig för Ryssland genom att säga nej till Nato. "Hon säger precis det som Kreml önskar," sa Liberalernas Jan Björklund. Allianspartierna anklagade Wallström och regeringen för att sticka huvudet i sanden, för neutralitetsnostalgi och för Amerikahat. De hävdade att den enda slutsatsen som går att dra av den nyss presenterade säkerhetspolitiska utredningen är att ett svenskt Natomedlemskap skulle minska konfliktrisken i Östersjöområdet. Men Wallström varnade för att ett Natomedlemskap leder till militär upprustning i regionen och att konfliktriskerna ökar om man förlitar sig på militär avskräckning. Hon uppgav att regeringens mål är att förebygga konflikter. SR 161013.

"The Kremlin Playbook": Putin’s secret guide to world domination. Russia has launched a campaign to undermine the West using clandestine economic and political tactics, according to a report released Thursday by an American-based research group. The report, called "The Kremlin Playbook: Understanding Russian Influence in Eastern and Central Europe", states that the Russian government has swayed friendly politicians to its side and has sought to seize control of energy markets, as well as to subvert anti-corruption laws to attract the governments of Bulgaria, Hungary, Latvia, Serbia and Slovakia, Reuters said. "In certain countries, Russian influence has become so pervasive and endemic that it has challenged national stability as well as a country’s Western orientation and Euro-Atlantic stability", said the report of a 16-month study by the Center for Strategic and International Studies in Washington and the Sofia, Bulgaria-based Center for the Study of Democracy. New York Post 161013.

Helicopter downed by Donbass militia reportedly had NATO instructors on board. The militia command of the self-proclaimed Donetsk People’s Republic (DPR) has received information that the helicopter downed by the militia on Thursday, was carrying some instructors from NATO’s member states, the DPR Operations Command Spokesman Eduard Basurin told journalists on Friday. "There were several military instructors from NATO member states onboard during the combat flight," the Donetsk News Agency quoted Basurin as saying. According to the DPR sources, the helicopter landed on the outskirts of the Krasnogorovka settlement. Sources in the command elaborated that the area was locked down and mobile communication was turned off. On Thursday, October 13, head of the DPR Alexander Zakharchenko announced that the Ukrainian military, with the support of a combat helicopter, had attempted to carry out an attack on the DPR militia’s positions but the helicopter had been shot down. Tass 161014.

US prepped for massive cyber assault on Russia. The Obama administration is threatening to launch a vast cyber war against Russia in response to the country's alleged interference with the presidential election. Vice President Joe Biden told NBC News Friday that “we’re sending a message” to Russian President Vladimir Putin and that the wide-ranging “clandestine” cyber operation will take place. "We’re sending a message," Biden said during an interview with "Meet the Press" that will air on Sunday. "We have the capacity to do it. It will be at the time of our choosing, and under the circumstances that will have the greatest impact," New York Post 161014.

Russia’s UN ambassador: Tensions with US are probably worst since 1973. Russia’s U.N. ambassador said that tensions with the United States are probably the worst since the 1973 Mideast war. But Vitaly Churkin said Friday that Cold War relations between the Soviet Union and Russia more than 40 years ago were different than U.S.-Russia relations today. "The general situation I think is pretty bad at this point, probably the worst … since 1973," he said. Churkin said that “even though we have serious frictions, differences like Syria, we continue to work on other issues … and sometimes quite well. "That wasn’t the case generally during the Cold War." Chukin said Russia would like to normalize relations with the United States. New York Post 161015.

WW3: 'Get ready for Russian invasion' Americans in Alaska told to prep for IMMINENT ATTACK. RESIDENTS of the US state of Alaska - just 50 miles from the Russia border – are being warned they may be invaded by Vladimir Putin’s troops. An unnamed former senior military officer has apparently claimed all evidence shows Russian submarines will enter the US via the small village of Wasilla, in Alaska. According to the ex-Navy brass, the stretch of coastline is totally unprotected and would be ideal to stage an attack from. He said: "Our feeling in the Navy was that Obama had turned Alaska into a defenseless area that will serve as a forward base of operations when World War III begins. We are the verge of being invaded from Alaska all the way down into Canada and eventually the Northwest." The Daily Star 161015.

FIRST PICS: Russian fleet to pass ONE MILE from UK as Putin goes on warpath. VLADIMIR Putin’s mightiest warships have left port and are heading straight for Britain. Images of the colossal battleships have emerged as they begin to make their way towards British waters. The Russian fleet could potentially pass just one mile away from British shores if the warships pass through the English Channel. Defence chiefs have put the Royal Navy on high alert as the vessels begin their ominous cruise. Today the fleet left their base in Severomorsk, in Russia, and is currently making its way through the Barents Sea on route for the Norwegian Sea and then the North Sea. The warships will pass the coast of Norway and Denmark before they begin their pass of British waters - with Navy chiefs expecting them to head down the UK's Eastern coast before making for the Channel. Sitting at the head of the fleet is the monstrous nuclear-powered aircraft carrier the Admiral Kuznetsov, the biggest ship in the Russia’s navy. The 43,000 ton bulk is also flanked by the nuclear battlecruiser Peter the Great, the flagship of the Kremlin’s Northern Fleet. The battlegroup are also joined by the anti submarine destroyer the Severorsk, along with a number of other smaller vessels. The Daily Star 161015.

Rysk tv-kanal utan brittisk bank. Den ryska Kreml-tv-kanalen RT, tidigare Russia Today, har sagts upp av sin brittiska bank. Att kanalen sagts upp är ett politiskt beslut och en attack på yttrandefriheten, hävdade tv-kanalens chefredaktör och ryska UD:s talesman. Men brittiska regeringen förnekar att den har något att göra med bankens beslut. "Det är upp till banken att besluta om vilka kunder de vill erbjuda service," förklarar brittiska premiärministern Theresa May. Men någon förståelse för bankers oberoende verkar inte finnas i det officiella Ryssland. Det visas av reaktionerna på en brittisk banks beslut att säga upp den statsstyrda tv-kanalen RT från december. Chefredaktören Margarita Simonyan kallar bankens beslut ett brott mot pressfriheten och politiskt. Ryska utrikesministeriets talesman kräver en förklaring från brittiska regeringen och det kommer krav på att brittiska BBC:s ryska bankkonton ska frysas. SR 161018.

Uppgifter: Gripen-plan kan komma att flyttas från Ronneby. Jas Gripen-planen som finns i Ronneby kan, om det behövs militärstrategiskt, komma att flyttas till andra baser i Sverige uppger tidningen Expressen. Bakgrunden är Rysslands flyttning av robotar. Det handlar om robotsystemet Iskander, som är möjligt att utrusta med kärnstridsspetsar. Ryssland har beslutat att flytta systemet till enklaven Kaliningrad vid Östersjön. Robotarna ska ha en räckvidd på 40 mil och kan nå sydöstra Sverige, enligt överbefälhavare Micael Bydén. En ledamot i riksdagens försvarsutskott säger anonymt till tidningen att det handlar om att sprida flygstridskrafterna till sidobaserna Jokkmokk, Vidsel, Hagshult, Ärna och Visby. I dag är Försvarsmaktens Jas Gripen-plan stationerade i Luleå, Såtenäs och Ronneby, med möjlighet att stationera plan i Linköping. SR 161019.

Striden om Georgiens gräns. En femtedel av Georgien är i dag ockuperad mark. Två utbrytarområden Abchasien och Sydossetien har utropat sig som självständiga stater, men fungerar inte utan ryskt stöd. Ett stöd som ökat efter det korta rysk-georgiska kriget om Sydossetien 2008. Sen kriget har den inofficiella gränsen mellan Sydossetien och Georgien sakta flyttats längre in i Georgien. Gränsflytten och nattliga ryska skjutövningar inne i Sydossetien oroar georgier. I Tsinvali bor mer än hälften av invånarna i det som de kallar det oberoende Sydossetien, ett land erkänt bara av Ryssland, Nicaragua, Venezuela och Nauru. En av många frysta konflikter i det forna sovjetriket, som underhålls av Ryssland. På ett ställe löper taggtråden bara 100 meter från den stora motorvägen från Georgiens huvudstad Tbilisi till Batumi vid Svarta havskusten. Något som ses som ett tydligt ryskt hot i Georgien. SR 161019.

Färdplan för fredsprocessen i Ukraina. En färdplan för fredsprocessen i Ukraina, det var det mest konkreta resultatet som förbundskansler Merkel och hennes franske kollega i natt kunde presentera efter krismötet om Ukraina och Syrien i Berlin. Om Ukraina ska en färdplan upprättas för att konkretisera och bestämma ordningen för aktiviteterna i den fredsplan som redan antagits men som har kört fast. Dagligen bryter såväl ukrainska styrkor som de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina en överenskommen vapenvila. I november ska utrikesministrarna i de fyra länderna har utarbetat en plan för tillbakadragandet av militära styrkor, den politiska processen och hur man ska lösa humanitära frågor som fångutväxling.
Vid mötet riktades också skarp kritik mot Rysslands roll i Syrien. President Putin fick igår höra tydliga och hårda ord om det ryska agerandet i Syrien, som enligt både Merkel och Frankrikes Francois Hollande innehåller inslag av krigsbrott. Den massiva bombarderingen av Aleppo är fruktansvärd och omänsklig, det går inte att skilja på terrorister och civila, sa Merkel och underströk att det urskiljningslösa våldet omöjliggör en politisk process. SR 161020.

EU: Putins oljeledning "strider mot Europas intressen". På tisdagen röstade Europaparlamentet igenom ett betänkande där gasledningen Nord Stream 2 beskrivs som emot "Europas intressen". Socialdemokraterna i EU-parlamentet röstade för betänkandet, men parlamentsledamoten Marita Ulvskog försvarar den svenska regeringens agerande i frågan. I ett betänkande om EU:s strategi för flytande naturgas och lagring av gas smög sig ett par punkter om den kontroversiella utbyggnaden av gasledningen Nord Stream in. Bland annat skriver parlamentet att utvidgningen genom Nord Stream 2 "strider mot Europas intressen". "Det är klart att det är en tuff mening men jag tror att det är bra att vi är väldigt öppna med det", säger Marita Ulvskog, socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet. Den socialdemokratiska parlamentsgruppen valde att rösta för betänkandet. Marita Ulvskog poängterar att det är en avvägning mellan energiförsörjningen hos medlemsländer som i dag är beroende av rysk gas och säkerhetspolitiska överväganden. Hon påminner om när ryska Gazprom stängde av alla gasleveranser till Europa via Ukraina vintern 2009. DI 161025.

330 amerikanska soldater till Norge. USA stationerar 330 soldater i Norge som ett led i ett militärt övnings- och träningssamarbete mellan länderna, skriver NRK. "Sammantaget sänder detta olyckliga signaler österut. Det vi riskerar är att områdena i norr återigen kan bli ett konfrontationsområde," säger den pensionerade sjöofficeren Jacob Børresen. Sedan Norge blev Nato-medlem 1949 har landet fört en politik om att inte tillåta fast basering av utländska soldater på norsk mark i fredstid. Men nästa år inleds ett försök med att låta runt 330 amerikanska marinsoldater vara vid Værnes, utanför Trondheim, för det som kallas rotationsbaserad övning och träning. Enligt försvarsminister Ine Eriksen Søreide är det här inte ett brott mot baspolitiken. "Försvaret av Norge är beroende av förstärkning från allierade. Det är avgörande för norsk säkerhet att våra allierade kommer till oss för att få kunskap om att operera i Norge och tillsammans med norska styrkor." Samarbetet väntas inledas i januari 2017, och förfrågan från USA kommer att utvärderas i slutet av året. SR 161025. Kommentar: Nord-Norge är redan ett konfrontaionsområde och Ryssland kan komma att ockupera Nord-Norge ner till Narvik och Lofoten.

Ryska missilfartyg in i Östersjön - kan avfyra kärnvapen. Ryssland förflyttade på onsdagskvällen två korvetter till Östersjön – bestyckade med långdistansmissiler som når ända till Island och som kan bära kärnvapen. Placeringen beskrivs av källor inom svenska marinen som en "game changer". "Det här ändrar den militära balansen i Östersjön," säger forskaren Tomas Ries på Försvarshögskolan. "Plötsligt har vi fartyg bestyckade med kryssningsrobotar i vårt närområde som dessutom kan laddas med taktiska kärnvapen," säger en källa inom marinen. Korvetterna är försedda med långdistansmissiler av typen Kalibr som uppges ha en räckvidd på hela 2600 kilometer. Det kan jämföras med den för dryga två veckor sedan stort uppmärksammade placeringen av Iskander-robotar i Kaliningrad som har en räckvidd på 500 kilometer. I princip når de nu aktuella Kalibr-robotarna, som kan bestyckas med kärnvapenstridsspetsar, hela Europa inklusive Island. Dessutom visade Ryssland att robotsystemet är fullt funktionsdugligt så sent som i slutet av augusti i år. På propagandafilmer som lagts upp på Youtube av det ryska försvarsdepartementet har hundratusentals personer sett hur de två aktuella korvetterna avfyrar långdistansrobotar mot mål i Syrien. Nu är samma fartyg som användes i Rysslands Syrien-krig flyttade till Östersjön. Om placeringen är permanent eller tillfällig är än så länge okänt. AB 161025. SR 161025.

Ryska robotfartyg oroar Hultqvist. Det bidrar inte till avspänning, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) om att två ryska korvetter med långdistansrobotar stationeras i Östersjön. Men Sverige har koll på läget, enligt ministern. "Vi kan bekräfta att två ryska krigsskepp nyligen har gått in i Östersjön," säger Dylan White, talesperson på Natos högkvarter i Bryssel, till SVT på onsdagen. Dessutom uppger den ryska tidningen Izvestija att det före år 2020 ska ansluta ytterligare tre fartyg i samma klass till flottstyrkan i Östersjön. "Skapandet av en division av små robotfartyg som del av Östersjöflottan har redan inletts. Vi räknar med att vara klara inom två-tre år. Den nya formationen har redan tagit emot sina första fartyg och robotsystem," säger en rysk försvarsdepartementskälla till tidningen. "Rent militärt betyder det att man kan angripa mål över hela Norden och att man har fått ett mycket kvalificerat vapen mot andra ytfartyg här uppe." AB 161026.

Ryssland ser sig som hotat av Nato – förklarar ökade närvaron i Östersjön. Den ökade militära närvaron i Östersjön, som oroar bland annat Sverige, ges en annan förklaring i Ryssland, rapporterar Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Hur ser Moskva på det här som ur vårt perspektiv ses som en militär upptrappning? "Här säger man att det är ett "värdigt svar" på uppbyggnaden som Nato har i de baltiska länderna och motiverar att det finns ett behov för Ryssland att visa att man kan försvara Kaliningradområdet," säger Maria Persson Löfgren. Där finns sedan länge en stor marinbas i Baltisk och det är den som ska rustas upp. Sedan Ukrainakriget har Ryssland betonat att det är Nato som hotar Ryssland och inte tvärtom. USA beskrivs i rysk retorik som den stora fienden och oftast görs ingen skillnad på försvarsalliansen Nato och USA. Ju närmare det amerikanska presidentvalet i november, desto hårdare rysk retorik. Det kan ses som ett sätt att positionera sig inför valet, att Ryssland markerar så här hårt. Hur stor uppmärksamhet får de två korvetterna i Östersjön? "Inte så stor i detalj, men däremot förekommer det dagligen i varje nyhetsprogram ett slags krigshysteri, budskapet säljs in som att ryssar i allmänhet måste oroa sig för att Ryssland är hotat och därför måste Ryssland rusta upp." SR 161026.

IKEA åtalas för skattesmitning i Ryssland. Ikea åtalas i Ryssland efter misstanke om att ha smitit undan motsvarande 4,6 miljarder kronor i skatt. Möbeljätten försvarar sig med att aktuella skattetransaktioner skett enligt rysk och internationell lagstiftning. Bakgrunden är en affär 2011 då ett tyskt Ikeabolag köpte 99,99 procent i ett ryskt Ikeabolag, rapporterar ryska Izvestija. Enligt tidningen var köpeskillingen 35 miljarder rubel (cirka 5 miljarder kronor) fast det egentliga marknadsvärdet översteg 162 miljarder rubel (drygt 23 miljarder kronor). Slutsatsen ryska åklagare drar är ett Ikea därmed undandragit sig 32,3 miljarder rubel i inkomstskatt (cirka 4,6 miljarder kronor). SR 161026.

Ryssland blir inte medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Ryssland misslyckats med att bli återvalt som medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter, MR-rådet. Generalförsamlingen valde istället in Ungern och Kroatien som representanter för östra Europa. MR-rådet har 47 medlemmar som väljs på tre år i taget. Alla FN:s 193 medlemsstater kan kandidera till rådet, som har sin bas i Genève i Schweiz. SR 161028.

Val i Moldavien kan bli ett närmande till Ryssland. För första gången på 20 år kan invånarna i Moldavien i dag välja sin president. Av de nio kandidaterna leder en klart i opinionen. Han vill återupprätta goda förbindelser med Ryssland och vända EU ryggen. De fattiga moldaverna har traditionellt arbetat i Ryssland. Men landets EU-samarbete har inneburit stoppad export till Ryssland och försvårat för migrantarbetare med nya ryska regler. Igor Dodon heter den 41-årige socialisten och ekonomen, som kan bli Moldaviens nye president. I alla fall om opinionsmätningarna stämmer, så leder den proryske Dodon stort framför de andra åtta kandidaterna i valet i dag. Tvåan, EU-positiva ekonomen Maia Sandu, jobbade tidigare för Världsbanken. SR 161030.

Rapport: Dubbelt så många politiska fångar i Ryssland. I år noterar ryska människorättsorganisationen Memorial mer än en fördubbling av antalet politiska fångar från 50 till 102. Organisationen listar i år 102 politiska fångar, det är mer än dubbellt så många som förra året. Men Memorial skriver i en kommentar att det verkliga antalet är högre, det tar tid att analysera varje fall utifrån de strikta kriterier Memorial har för att någon ska kategoriseras som politisk fånge. Årets lista är tvådelad, en handlar om fångar, som förvägrats rätten till religionsfrihet. Där finns till exempel anhängare av Hizb-ut-Tahrir från Krim. I Ryssland är den islamiska organisationen terrorstämplad, men i Ukraina är den tillåten. Den andra listan är politiska fångar, men Memorial betonar att inga av de 102 har uppmanat till våld eller utfört våldsamma handlingar. De har enbart fängslat på grund av sin tro eller sin politiska ståndpunkt. Där finns inte enbart fångar i fängelse utan också sådana som dömts till husarrest i väntan på rättegång. Ett exempel 57 åriga bibliotekarien Natalja Sjarina, som var chef för det statsstödda biblioteket för ukrainsk litteratur. Hon greps anklagad för uppviglig i sin professionella position. Eftersom inget brott begåtts är detta fråga om en politisk process skriver Memorial. En rad av fångarna är kopplade till händelserna i Ukraina, det är krimtatarer som fängslats i Ryssland, det är spionanklagelser mot ukrainska medborgare och det är ryska medborgare, som på bloggar kritiserat Rysslands krig i östra Ukraina. Men där finns också de som deltog i protesterna på Bolotnaja-torget i Moskva. En av dem släpptes nyligen Alexej Gaskarov släpptes efter tre och ett halvt år i fängelse. SR 161101.

Nils-Erik Engström och Magnus Lindeman från Ljus i Öster: Rysslands kristna under press. Religionsfriheten sätts ur spel i Ryssland. Är Sovjetperiodens förtryck på väg tillbaka? Definitionen för missionsverksamhet är under den nya lagen "verksamhet av en religiös förening, som syftar till att sprida information om sin tro och religiösa övertygelser bland personer som inte är medlemmar i denna förening." Det innebär att du anses missionera om du på uppdrag av en religiös förening predikar, gör inbjudningar, ger bort litteratur och annat tryckt material, ljudinspelningar eller video. Enligt lagen kan endast religiösa ledare bedriva mission. De måste dessutom ha skriftligt tillstånd och får i stort sett endast utöva sin verksamhet i församlingens egna lokaler. Att ha möten i privata lägenheter är exempelvis förbjudet. Om man som privatperson pratar med någon om sin tro, är det inte formellt förbjudet enligt lag. Men om man bjuder in till en kyrka, distribuerar religiösa trycksaker eller media-material räknas aktiviteten till missionsverksamhet. I praktiken är det därför svårt att definiera den linje som skiljer personliga vittnesbörd från en persons arbete för en religiös förening. Påföljder för brott mot missionsverksamhet i lagen kan exempelvis innebära böter för en kyrka/religiös organisation på upp till 140 000 kr. En rysk medborgare eller utlänning kan få böta upp till 7 000 kronor. De första domarna för brott mot de nya lagarna har fallit. Exempelvis har en pastor från Ghana som bor i Ryssland bötfällts med 50 000 rubel (7 000 kronor). Enligt domstolen har pastor Ebenezer Tuah genomfört religiösa ceremonier, anordnat religiösa sammankomster och lagt ut information om sin tro på Internet i syfte att propagera. Han har även genomfört missionsverksamhet i staden Tver, utan tillstånd. Exempelvis har pastor Ebenezer anordnat dop i en pool och möten i en konferenslokal på ett sanatorium, skriver Forum 18. Ett yttrande av fel person på fel plats kan ge mycket dryga böter. Att bötfällas för att man talar om sin tro, blir i praktiken förföljelse. Dagen 161102.

Nordiska politiker vill granska rysk gasledning. Den konservativa partigruppen i Nordiska rådet vill att de nordiska länderna gemensamt granskar det omstridda gasledningsprojektet. "Det är ett försämrat säkerhetsläge i Östersjöregionen. Då tycker jag att det är viktigt att se att också energi kan användas som ett möjligt påtryckningsmedel och ett vapen. Därför menar vi att Nord Stream 2 i grunden strider mot EU:s energiunion och långsiktigt är ett hot mot Europas intressen," säger den moderata riksdagsledamoten Hans Wallmark. Partigruppen med de svenska moderaterna i spetsen vill att de nordiska länderna gemensamt granskar och på sikt försöker stoppa den nya gasledningen som ska gå genom Östersjön från Ryssland till Tyskland. Den svenska regeringen har tidigare sagt att den är oroad över planerna på gasledningen, men att Sverige rent rättsligt inte har något mandat att förhindra bygget eftersom ledningen inte är tänkt att gå genom svenskt territorialvatten. Frågan om Nord Stream 2-projektets förenlighet med principerna för EU:s energiunion, där beroende av enskilda starka aktörer ska undvikas, har aktualiserats då flera europeiska samarbetspartners hoppat av projektet och det ryska statligt ägda Gazprom nu ensamt driver det vidare. SR 161102.

Amnestys Moskvakontor stängs ner utan förvarning. Internationella människorättsorganisationen Amnestys kontor i Moskva har stängts av hyresvärden Moskva stad. Det har skett utan någon förklaring eller förvarning. När de anställda på Amnestys Moskvakontor kom till jobbet i dag möttes de av en förseglad dörr med utbytta lås. Förseglingen var gjord av den statliga hyresvärden utan någon förklaring till varför. Amnesty har hyrt samma kontor i 20 år och inte fått någon förvarning om uppsägning från hyresvärden. Människorättsorganisationen har bara ett kontor för hela Ryssland. Ingen företrädare för den statliga organisation som hyr ut kontoret vill kommentera saken. Inte heller presidentens talesman, Dmitrij Peskov, som fått frågor från journalister, har någon förklaring. Han säger att han inte kände till att Amnestys kontor blockerats. Amnesty kritiserar regelbundet ryska myndigheter för politiska rättegångar och för hur fångar behandlas - senast igår när den politiske fången Ildar Dadin i ett brev vittnat om hur han torterats i fängelse. SR 161102.
Ryssland har stängt människorättsorganisationen Amnesty Internationals kontor i Moskva. Lokala myndigheter stängde kontoret i natt och lät inte anställda komma in i morse. "Anställda som anlände till kontoret i morse upptäckte att någon hade brutit sig in, stängt av strömmen och satt nya lås på dörrarna," säger Sergej Nikitin, Amnestys chef i Ryssland. Nikitin försäkrar att man har betalat hyran i tid och man inte var medveten om några problem med staden Moskva. Enligt ett officiellt meddelande som hade satts upp på dörren tillhör lokalen staden Moskva och ingen tillåts komma in på kontoret utan att stadens tjänstemän är närvarande. Både inhemska och utländska människorättsorganisationer i Ryssland har länge klagat över ökande trakasserier och allt strängare lagstiftning som begränsar deras verksamhetsmöjligheter. Många ryska medborgarorganisationer har stämplats som "utländska agenter" eftersom de har fått ekonomiskt stöd från andra länder. Amnesty har inte heller varit rädd för att kritisera människorättsförhållanden och bristen på yttrandefrihet i Ryssland. Organisationen krävde senast på tisdagen att Ryssland slutar att använda tortyr och övergrepp i fängelser. Uttalandet kom efter att den fängslade aktivisten Ildar Dadin hade klagat över att han misshandlats och hotats i fängelset. yle 161102.

Nya insatser mot korruption i Ukraina. Lyxbilar, fastigheter, smycken och konst. Ukrainare har alltid kopplat politik till pengar. Men nu ska allt deklareras offentligt i ett nytt system. Motståndet mot denna offentlighet har varit stor från vissa parlamentariker, men har varit ett krav för att få mer internationella lån. Sista dagen för deklarationen löpte ut sista oktober i Ukraina, men hela denna vecka kan politiker och tjänstemän komplettera sina uppgifter. De elektroniska deklarationerna är ett led i att rensa upp i korruptionen och ett system där politik kopplas till landets superrika miljardärer, oligarkerna. Kravet ställs från såväl internationella långivare som från EU. Inrikesminister Jurij Lutsenko säger att de offentliga elektroniska deklarationerna bara är början. Alla som deklarerat mer än 100 000 dollar i kontanter kommer undersökas extra och den som inte deklarerat ärligt riskerar 15 års fängelse. En genomsnittlig månadslön i Ukraina ligger på runt 1 600 kronor. Få ukrainare förvånas över makthavarnas rikedomar, de har länge sett politik som ett sätt att berika sig, men detaljerna som nu avslöjas väcker stor bitterhet. Hela Majdanrevolutionen handlade om att bli kvitt korruptionen och oligarkväldet. Att bli kvitt expresident Viktor Janukovytj sätt att berika sig själv och sin familj. Hur omfattande den lyx Janukovytj unnade sig och familjen avslöjades i hans herrgård Mesjerija utanför Kiev. Guldtoaletter, eget zoo, helikopterplatta, allt tecken på gränslöst slöseri med pengar. Men de som tog över efter Majdan, verkar ha samma lust till dyra klockor, bilar, konst och antikviteter att döma av de nu offentliga deklarationerna. SR 161103.

Odessas guvernör avgår. Efter ett och ett halvt år som guvernör i Odessa avgår georgiske expresidenten Micheil Saakasjvili från posten. Han lägger skulden på mannen som utsåg honom, Ukrainas president. Saakasjvili expresident i Georgien tillsattes för att rensa upp i Ukrainas mest kriminella och korrupta stad Odessa vid Svarta havskusten. Han utnämndes av president Porosjenko i maj 2015, men har sedan dess kommit på kollissionskurs med både president och andra ministrar i Kiev. Saakasjvili avgår för att han inte fått tillräckligt stöd i sin kamp för att rensa upp i korruptionsträsket Odessa. Men det är också en protest mot hur den ukrainska eliten, de politiska makthavarna fortsatt berika sig. Något som blivit extra tydligt i och med offentliggörandet av deklarationerna förra veckan. Där syns hur de som sa sig vilja ha ett mer rättvist Ukraina med mindre korruption och nepotism fortsatt på samma spår som sina föregångare med att spendera på en nivå som de flesta ukrainare knappt kan drömma om. Avslöjandena om ikonsamlingar, extravaganta viner, klockor, konstverk, lyxbilar och gamla samovarer väcker mycket ilska bland dem som fått veta att de måste skära ned när avgifter för el och gas höjts och nya skatter införts för vanliga inkomststagare. Åtstramningar som varit en del i kraven för att ge Ukraina nya krediter från Internationella valutafonden och EU. Han lägger skulden för sin avgång på makthavarna i Kievs motstånd mot att rensa upp i Odessa. De unga reformvänner som Saakasjvili tog med till Odessa avgår också. Sen tidigare har flera andra reforminriktade ministrar i Kiev hoppat av i protest mot bristen på vilja att verkligen reformera landet och bli kvitt korruptionen. SR 161107.

Enorm ilska i Hongkong efter Kinas agerande. Kinesiska folkkongressens ständiga utskott har nu gått in och tolkat lagen innan Hongkongs egna rättsinstanser avgjort frågan. Något som skulle kunna leda till att två folkvalda parlamentariker hindras från att ta sina platser i Hongkongs parlament. "Om man inte svär eden på ett korrekt sätt så anses man inte villig att ta sin plats i den lagstiftande församlingen," sa Hongkongs ledare Lung i morse. Han är utsedd av Peking och lägger till att han kommer följa de hela från Peking. Vilket tyder på att Peking nu har tagit kontroll även över den folkvalda lagstiftande församlingens arbete i Hong Kong. SR 161107.

Henrik Lindberg: Inte mindre kristet att förespråka Nato. Att utmåla Ryssland som ett offer för Natos aggressioner och därmed ursäkta dess folkrättsvidriga övergrepp mot Krim och Ukraina är en mycket märklig verklighetsbeskrivning. Det är orimligt att lägga skulden på Väst för att den demokratiska utvecklingen i Ryssland har gått i helt fel riktning och att den nuvarande regimen är auktoritär och inte drar sig för att använda militära medel för att påtvinga sina grannländer sin vilja. Ljungberg nämner Natos­ operationer i Afghanistan, Irak och Libyen som exempel på agerande som har försvagat Natos trovärdighet. Sverige har deltagit i två av dessa tre operationer, trots att vi inte är medlemmar av Nato. Ett medlemskap handlar dock inte om att delta i sådana operationer, vilket vi gör ändå, utan om att få garantier för att vi skulle få hjälp av Nato om som Sverige utsätts för ett militärt angrepp. Artikel 5 i Nato-stadgan innebär att ett angrepp på en medlemsstat uppfattas som ett angrepp på alla medlemsstater, vilket ger de övriga en skyldighet och rätt att undsätta landet som har blivit utsatt för ett angrepp. Sverige bör därför snarast söka medlemskap i Nato, samtidigt som vi behöver öka våra ansträngningar att återskapa en försvarsmakt som klarar av uppgiften att försvara landet mot främmande makters angrepp. Det senare kommer dock att ta långt tid, även om vi skulle höja försvarsanslaget väldigt mycket. Man kan inte vara säker på att vi kommer att få den tiden, med tanke på utvecklingen i vårt närområde. Sammanlagt finns det ungefär 800 amerikanska militärbaser i varierande storlek i 70 länder i samtliga världsdelar, bemannade av 150 000 soldater. Det är mer än alla andra länder i världen tillsammans. Kina flyttar fram sina strategiska positioner i Asien och utmanar med militära installationer på konstgjorda öar i sydkinesiska sjön. Samtidigt är relationerna med Filippinerna drastisk försämrade och amerikansk militär kan bli utkastade från sina baser där. Hur Donald Trump ser på säkerheten i det nordisk-baltiska området vet ingen, men svaret kan bli som en rysk intressesfär, där Putin och hans regim får härja bäst man vill. Dagen 161108.

Jonas Gummesson: Trump kan rycka upp Sveriges säkerhet med rötterna. Donald Trumps valseger kan rycka upp den svenska säkerhetspolitiken med rötterna. Vad som händer nu med det amerikanska försvarssamarbetet är höljt i dunkel. Detsamma gäller Natos kollektiva försvarsgarantier och Europas säkerhet. Under 70 år, hela perioden efter andra världskriget, har USA och den transatlantiska länken varit garanten för den säkerhetsordning som etablerades i Europa efter krigsslutet. Europa har levt i decennier i den trygga förvissningen om att man är ett per definition prioriterat område. Nu, med Donald Trump i Vita Huset, vet ingen vad som händer. Trump slirade också på innebörden i försvarsalliansens artikel 5 om kollektivt försvar, det har aldrig hänt under andra presidenter. Nu hamrades det budskapet in redan tidigt i valkampanjen. Obama har förstärkt USA:s närvaro i Östeuropa och i Baltikum efter den ryska annekteringen av Krim 2014, senast med 300 marinkårssoldater i Norge. Utan USA i ryggen finns inget Nato i den skepnad vi har vant oss vid. Men USA har också gigantiska militära åtaganden över hela världen, inte bara i Europa. SvD 161109.

Försvaret pressar regeringen att stoppa ryska gasplaner. Försvarsmakten sätter ökat tryck på regeringen att stoppa den ryska gasjätten Gazproms planer på att lagra rör i Slite hamn med hänsyn till rikets säkerhet, erfar SvD. Ett sätt kan vara att kompensera region Gotland ekonomiskt för uteblivna intäkter. För att bygga Nord Stream 2 behöver Gazprom, kontrollerat av den ryska staten, hamnkapacitet i Slite på Gotland och i Karlshamn i Blekinge för att kunna transportera och lagra rör till gasledningarna. Både Karlshamns kommun och Region Gotland ser projektet som affärsmöjligheter som dessutom kan generera arbetstillfällen. I Gotlands fall kan det handla om inkomster på cirka 50 miljoner kronor. Vid ett möte i försvarsutskottet på torsdagen redovisade chefen för Högkvarteret generallöjtnant Dennis Gyllensporre mer konkret Försvarsmaktens syn på vilka riskerar Nord Stream 2, som ska läggas ut i svensk ekonomisk zon, kommer att medföra. En punkt var att rörledningarna som ska transportera gasen mellan ryska och tyska hamnar kan förses med avlyssningsutrustning av den ryska militären som då får en möjlighet att fånga upp känslig kommunikation på den svenska sidan. En annan är att hamnen i Slite, med stora kajområden och ett djup på åtta meter, skulle kunna användas av rysk militär vid en landstigningsoperation på Gotland i händelse av en konflikt i Östersjöområdet. Juridiskt är möjligheterna att agera mot Gazproms planer på en ny gasledning på Östersjöns botten begränsade. Enligt kontinentalsockellagen och havsrättskonventionen kan regeringen inte stoppa en ledning som går utanför svenskt territorialvatten. SvD 161110.

Ny rysk anti-terrorlag slår hårt mot kristna. Lagen kom till för att stävja muslimsk extremism. Men hittills är det främst kristna minoriteter som drabbats. Dagen har träffat Anatoly Pchelintsev, advokaten som försvarar kristna som åtalas för olaglig mission. Bakgrunden till lagen är att Ryssand ville hitta ett sätt att komma åt muslimsk extremism. Men lagen har hittills bara använts mot kristna minoritetsgrupper, främst evangeliskt kristna. "Vi har cirka 20 domstolsbeslut, och större delen av dem är inte till de troendes fördel," säger Anatoly Pchelintsev. Ett av fallen kan inom kort komma att tas upp i Högsta domstolen, då polisen slog till mot en husförsamling som de menade bedrev otillåten religiös verksamhet. Anatoly Pchelintsev säger att de gärna driver frågan hela vägen till Europadomstolen. När han berättar om de olika fallen handlar det om att polisen slagit till mot kristna som vill berätta om sin tro. Som studenten från Ghana som läste Bibeln i studenthemmet, där flera andra studenter var närvarande. Polisen kom dit, och anklagade honom för missionerande verksamhet med hänvisning till anti-terrorlagen. Det slutade med böter på cirka 7 000 kronor. Ett annat fall handlade om en amerikansk missionär som vittnade i en kyrka om sin tro. Men han hade inte rätt intyg för att vittna i just den kyrkan, och det blev ett polisärende. "Av en slump var jag i samma stad, och kunde försvara honom," berättar Anatoly Pchelintsev. Det slutade med att åtalet lades ned. Anatoly Pchelintsev berättar att polisen har krav på sig att lagföra ett visst antal brott. Och när det gäller att förhindra mission är det betydligt lättare att ge sig på kristna minoriteter än de jihadistgrupper som lagstiftarna ville komma åt. Dagen 161111.
Dålig kunskap om ny lag. I juli i år antog det ryska parlamentet (Duman) ett paket av nya lagar. I det ingick en antiterrorlag, som åklagare och polis i Ryssland uppfattat som ett förbud mot att missionera. Advokat Anatolij Ptjelintsev har ägnat mycket tid och kraft åt att motbevisa denna tolkning. Detta redogjorde han kunnigt för under sitt besök i Sverige. Professor Ptjelintsev skrev personligen de delar av den ryska grundlagen, som berör just de nämnda områdena. Den skrivningen anses av oberoende experter vara en av de mest heltäckande och välformulerade i hela världen inom området mänskliga rättigheter. Ptjelintsev arbetade då inom juridiska avdelningen inom det ryska försvaret. När han begärde avsked därifrån 1993 var det för att få större frihet att försvara troende, vilkas rättigheter hela tiden kränktes. Trots de nya religionslagarna levde nämligen många myndighetspersoner ännu kvar i den mentalitet de levt i under Sovjetsystemets dagar. Som jurist har Ptjelintsev försvarat kristnas rätt och drivit ett tusental processer över hela landet. Anatolij Ptjelintsev ägnar under kvällen mycket tid åt att sakligt och ingående gå igenom ett antal rättsfall som han själv drivit och agerat försvarare i. En del har gått ända upp till Europadomstolen i Strasbourg. I de flesta fall har Ptjelintsev blottlagt en närmast pinsam brist på kunskap hos polis, åklagare och domare. Vid ett tillfälle försökte åklagaren få en pingstförsamling att stänga sin kyrka. Anledningen var att församlingen tillämpade förbön för helande, vilket åklagaren hävdade att de behövde en medicinsk licens för. När Ptjelintsev hänvisade till lagen om religionsfrihet, visade det sig att varken domaren eller åklagaren var insatt i lagen. Domaren bad till och med Ptjelintsev om ett exemplar av den. Efter vissa turer slutade det hela med att yrkandena avskrevs och kyrkan fick fortsätta sin verksamhet, som för övrigt blomstrar. Anatolij Ptjelintsev ser nästan lite generad ut och slår ut med armarna i en beklagande gest, när han avfärdar den nya skrivningen av lagen, som han beskriver som oegentlig. Han beskriver fall där åklagare agerat på så låg nivå att Ptjelintsev upplevt att det blivit helt absurt. Men Ptjelintsev påpekar att om man är insatt i lagen så går det att kringgå den. Därför ägnar han mycket tid åt att föreläsa och skriva böcker om hur lagen bör tillämpas. En av böckerna fick han till sin förvåning till och med ett litterärt pris för. De ryska myndigheterna är i synnerhet angelägna om att anklaga utländska medborgare för påstådd missionerande verksamhet. När det gäller sådan verksamhet, menar Ptjelintsev att det inte behöver ställa till några problem, om man förhåller sig till vissa nyanser. Hur ska man då undvika att bli ett offer för lagen? Anatolij Ptjelintsev gav några tydliga råd: bestrid anklagelserna och ge er inte in i någon diskussion, utan kräv rätt till advokat och svensk tolk (vilket Ptjelintsev skämtsamt antog skulle räcka som skäl till frisläppande). Det stora problemet är, som Ptjelintsev ser det, att polis och åklagare inte känner till lagens innehåll och därför gör en felaktig tillämpning av punkten om missionerande verksamhet. Att det sedan finns intressen som aktivt arbetar för att försvåra för kristna, höll Ptjelintsev med om, men det som finns att förhålla sig till i dag är den gällande lagtexten. Ptjelintsev påpekade det motsägelsefulla med att antiterrorlagen inte medverkat till att en enda terrorist gripits. Däremot har ett antal kristna åtalats med stöd av den lagen, som enligt Ptjelintsev är en tandlös lag, som motverkar sitt egentliga syfte. Världen idag 161111.

Bulgariens premiärminister avgår. Många tror att Bulgarien blir mer Rysslandsvänigt med nye presidenten. Bulgariens premiärminister Bojko Borisov avgår efter att hans partis kandidat förlorat presidentvalet. Vann gjorde i stället den segertippade före detta flygvapenchefen Rumen Radev. Enligt vallokalsundersökningar som nyhetsbyrån Reuters rapporterar om får socialistpartiets kandidat omkring 58 procent av rösterna, mer än tjugo procentenheter mer än regeringspartiets kandidat. Bulgarien riskerar nu att hamna i en politisk kris. SR 161113.

Stora förhoppningar på Trump i Ryssland. Det finns stora förväntningar i Ryssland på den nyvalde amerikanske presidenten Donald Trump. Förhoppningen är att Trumps löften om hävda sanktioner och en bättre relation mellan länderna ska ge en ny injektion i den ryska ekonomin. Sanktionerna har gjort det svårt för ryska ekonomins viktigaste branscher olja och gas att investera och utvecklas. Amerikanska bolag, som deltagit i prospektering av nya fält, har helt lämnat Ryssland. Många andra utländska företag har också lämnat eller stängt ned inom en rad områden. Biltillverkaren Ford har helt stoppat tillverkningen vid sin fabrik i Leningrads län fram till årsskiftet. Kraftigt minskad bilförsäljning är också i Ryssland ett tecken på ekonomins nedgång. Försäljningen av nya bilar har gått ned med över tio procent i Ryssland under 2016. Rysk bilindustri har under året fått många miljarder i statligt stöd för att överleva. Den ryska prognosen för de kommande fem åren visar minskade statsutgifter på alla områden, även när det gäller försvarsposten vars andel av BNP kommer att minskas mest procentuellt sett jämfört med andra utgifter. SR 161114.

Försvarspolitiker oroas av Trump. Valet av Donald Trump till USA:s nästa president bidrar till ökad säkerhetspolitisk oro kring Östersjön. Nu kommer krav på att det snarast tillsätts en ny svensk försvarsberedning. Donald Trump sa under sin valkampanj att han vill se om allierade satsar tillräckligt mycket på försvaret innan han avgör om de kan få hjälp. Det gör inte att den svenska försvarsbudgeten måste höjs omedelbart, enligt svenska försvarspolitiker. Sveriges försvarsbudget motsvarar i dag på drygt en procent av bruttonationalprodukten. Inom Nato är målet att länderna ska lägga två procent av BNP på försvaret. Och i valrörelsen sade Donald Trump att han vid en rysk attack mot Baltikum först skulle se om länderna satsat tillräckligt på försvaret, innan han beslutar om ett amerikanskt stöd, vilket skapat stor osäkerhet i området. "Det är inget tu tal om att Sverige måste öka också, att ligga på nordisk nivå, 1,5 procent det är något vi måste ta steg upp till," säger Kristdemokraternas Mikael Oscarsson. "Kan vi förbättra vår luftvärnskapacitet, kan vi bana vägen för nästa generationen Gripen, får vi de nya u-båtarna, får vi nya granatkastarsystem, får vi bättre pansarvärnsförmåga, etablerar vi stridsgruppen på Gotland så gör vi något i realiteten som får militär betydelse," säger Peter Hultqvist. SR 161114.

Nye moldaviske presidenten – mindre prorysk efter segern. I Moldavien har den proryske kandidaten vunnit presidentvalet. I ett segertal lovade Igor Dodon att bli en president för hela landet, även för sina motståndare. Han var inte lika konfrontatorisk som inför valet. 41-årige Igor Dodon vann med sina proryska löften om att återupprätta relationen med Ryssland och lämna avtalen med EU. Men i natt lätt Dodon betydligt mer försonlig när han hölls sitt segertal på moldaviska. Han sade att han vill bli en president för alla de drygt 3,5 miljoner invånare i landet, och ha goda relationer både med EU och Ryssland. Stödet för en EU-anslutning har minskat drastiskt bland moldavierna, i spåren av en omfattande bankskandal som svärtat ned EU-positiva politiker. Dodon fick 54 procent av rösterna och Maja Sandu 46 procent, när 98 procent räknats. Det är första gången sedan 1997 som en president väljs i direkta val. Den 41-årige socialisten Dodon har lovat vända Moldaviens kurs från EU mot Ryssland, och riva upp det associationsavtal som det fattiga Moldavien har med EU. Ett avtal som är en del av EU:s strategiska samarbete med sex forna Sovjetländer och som allt fler i de länderna börjat tröttna på, då de inte fått det de mest ville ha – visumfrihet till EU. Handelsavtalen har samtidigt inneburit kollisionskurs med Ryssland, som i Moldaviens fall stoppat import av framför allt vin och frukt. För moldaviska gästarbetare i Ryssland har det blivit mycket krångligare än förut, vilket ytterligare försämrat den ekonomiska situationen i ett land som är starkt beroende av pengar som skickas hem av moldaver som arbetar utomlands. Men utgången i valet är också en följd av att få röstade, bara lite mer än hälften av de valberättigade gick och röstade i andra valomgången. SR 161114.

Porosjenko tonar ner Trumps seger. Ukrainas president Petro Porosjenko tonar ner betydelsen av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Trump har öppnat för möjligheten att erkänna Krimhalvön som ryskt territorium. Men det kommer inte att ske, sade Porosjenko som idag besöker Stockholm. "Vi har ingen information om möjligheterna av någon slags uppgörelse mellan USA och Ryssland om Krim. Inget land i världen, förutom möjligtvis Nordkorea och Venezuela, har erkänt Krim. USA är inte Nordkorea," sade Ukrainas president på en pressträff tillsammans med Sveriges statsminister Stefan Löfven. Trump har flera gånger uttryckt sin beundran för Rysslands president Vladimir Putin och i somras öppnade han för ett erkännande av Krim som ryskt territorium - eftersom Krimborna, enligt vad Donald Trump hört, föredrar Ryssland framför Ukraina. Regeringen i Kiev har hittills kunnat lita på starkt stöd från Washington gentemot ett aggressivt Ryssland. Med Trump som USA:s president blir läget betydligt mer oförutsägbart - och det har till och med spekulerats i en framtida möjlig uppgörelse mellan Donald Trump och Vladimir Putin där USA är beredd att offra Ukraina för att nå andra mål. Mot det talar att det också finns starka krafter inom det republikanska partiet som är mycket kritiska till Rysslands president Vladimir Putin och landets agerande i Ukraina. SR 161114.

Ryskt stridsplan kraschade i Medelhavet. Ett ryskt stridsflygplan av typen Mig-29 kraschade på måndagen i Medelhavet efter att ha lyft från ett ryskt hangarfartyg. Det ryska stridsflygplanet var stationerat på hangarfartyget "Admiral Kuznetsov" som skickats till Medelhavet för att delta i striderna i Syrien. Piloten lyckades skjuta ut sig och ska ha klarat sig oskadd, skriver den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Enligt nyhetsbyrån rörde sig om en olycka orsakad av ett tekniskt fel. DN 161114.

Mikael Holmström: Trumf vill inte låta Sverige åka snålsjuts. Efter Donald Trumps valseger är det inte längre Ryssland utan USA som blivit den stora osäkerhetsfaktorn för Europa. När Trump går från ord till handling kommer Natoländerna – och inte minst Sverige – att pressas till att satsa mer på sina egna försvar. Donald Trump har i sin valkampanj kallat försvarsalliansen Nato föråldrad, ifrågasatt om USA ska försvara sina allierade och uttryckt beundran för Rysslands president Putin. Vid det kalla krigets utbrott bildades Nato 1949 som med USA i spetsen sedan dess bevarat freden i Europa. USA har i dag drygt 60.000 militärer kvar här, de flesta i Tyskland. Men nu riskerar allt detta att ställas på huvudet. Att Donald Trump ska leda supermakten USA sprider en genuin osäkerhet runt om i Europa, även i Sverige. Av EU:s 28 länder är 22 i dag med i Nato. Men Trump har under valkampanjen öppet ifrågasatt själva grunden för försvarsalliansen. Det är artikel 5 i Natofördraget som stadgar att en attack mot en är en attack mot alla. Men när Trump i juli fick frågan om USA skulle försvara de baltiska Natoländerna mot ett ryskt angrepp var det inte tal om någon garanterad hjälp. Utan hjälpen var villkorad, först skulle man räkna på om det angripna landet betalt för sig och levt upp till sina förpliktelser. "Trump har sedan slutet av 1980-talet hävdat att stora, feta, välfärdsstater i Europa betalar för lite för sina försvarsmakter. Detta är något av en fix idé hos honom," säger USA-experten Mike Winnerstig, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. USA har mer än dubbelt så höga försvarsutgifter som alla de 26 Natomedlemmarna i Europa tillsammans. Européerna hävdar att i den summan ingår USA:s åtaganden på andra håll, inte minst i Asien. Dessutom är USA:s försvar ett egenintresse som ger Washington ett stort politiskt inflytande också på en rad andra områden. Men faktum är att endast fyra europeiska länder når Natos riktmärke från 2014: att sätta av 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till försvaret inom tio år. Det är Estland, Grekland, Polen och Storbritannien. USA ligger på 3,4 procent. "Den amerikanska allmänheten är trött på att subventionera sina Natoallierade. Trump har inte hittat på detta, utan har slagit an en sträng hos befolkningen. Alltför länge har européerna tagit för givet att amerikanerna ska stå för försvarsutgifterna. Men en stor del av amerikanerna ifrågasätter vår vidsträckta avskräckning, "varför inte bara försvara vårt hemland"." Det säger Michael Carpenter till DN. Han är Obamaregeringens biträdande statssekreterare i Pentagon för Ryssland, Ukraina och Euroasien. Tio dagar före presidentvalet talade Carpenter på den internationella Riga conference. Natos nivå på 2 procent borde inte vara ett mål utan ses som en miniminivå, enligt Pentagon. "Hur kan vi leva med ett existentiellt hot från öst och ändå i den här delen av världen ha länder som kämpar för att komma upp i 2 procent?" frågade Michael Carpenter. De här länderna borde i stället satsa 3, 4 eller 5 procent på sitt försvar ansåg han. DN 160914.

Hårdbevakat lokalval i Peking. Idag är det lokalval i Peking. Röstandet tycks vara enkelt – med modern teknik och kandidater som alla är godkända av kommunistpartiet. Valdeltagandet väntas bli högt, eftersom alla som har arbeten röstar på jobbet. "Över 80 eller 90 procent röstar," upplyser en valförättare med festligt rött band på bröstet. På bordet i vallokalen ligger broschyrer där väljarna kan ta sig en titt på valkretsens tre kandidater till två platser i den lokala folkkongressen. Däremot behöver inte väljarna känna sig särskilt betungade. Arbetet med att gallra bland kandidaterna är i stort sett nämligen redan gjort. Kandidaterna är kända för att vara lojala på arbetet och har solida kopplingar till kommunistpartiet. I år meddelade visserligen 18 personer utanför kommunistpartiets kontroll att de ställt upp som kandidater i Pekings lokalval till lokala folkkongresser. De har vittnat om intensifierad övervakning, och lagom till valdagen tycks alla tillfälligtvis ha "försvunnit". Ett tecken på hur allvarligt kommunistpartiet ser på utomstående som gör anspråk på att göra bruk av den demokrati som finns inskriven i den kinesiska konstitutionen. Mönstret går igen i lokalval som nu hålls successivt över hela landet. Innan året är slut ska omkring två och en halv miljon representanter valts till lokala folkkongresser, vilka i sin tur väljer högre nivåer av representanter och ledare. SR 161115. Kommentar: Så fungerar demokratin i en diktatur. Tyvärr gör världen i stort ingenting för att sätta press på diktaturens ledare.

Nu sätts sarkofagen på plats i Tjernobyl. I går inleddes arbetet med att skjuta den nya säkerhetsinneslutningen på plats över reaktor fyra som exploderade för 30 år sedan. Den nya inneslutningen kallas ibland för Sarkofagen. Det är en enorm välvd struktur som påminner om en tunna som kluvits på längden. Den täcker en yta som 6 fotbollsplaner och är högre än tornet Big Ben. Närmare bestämt 257 meter bred, 162 lång och 108 meter hög, och den ska väga 36 000 ton. Sarkofagen har byggts på plats under flera års tid och ska nu under flera dagar dras drygt 327 meter med hjälp av hydrauliska domkrafter som flyttar den 60 centimeter åt gången, ända tills den täcker reaktorn och den nuvarande inneslutningen. Det nuvarande säkerhetsskalet byggdes med start direkt efter själva olyckan under mycket svåra omständigheter och med stora uppoffringar från tusentals ditkommenderade arbetare. Det var ett kaosartat bygge och det bedömdes efterhand att den skulle kunna hålla i omkring 30 år. De åren har nu alltså gått. Den nya inneslutningen ska kunna hålla radioaktiviteten inne i 100 år. I taket har den system med avancerade kranar som ska göra det möjligt att ta ut allt det radioaktiva materialet som finns kvar inne i reaktorn och hantera det på ett säkert sätt, så att det kan läggas i ordentligt förvar. Det handlar bland annat om hela den nedsmälta härden, inklusive kärnbränslet. När ett sådant arbete skulle kunna komma igång och hur det ska bekostas, det är ännu oklart. SR 161115.

Balansgång för Sverige när EU diskuterar samarbete i försvarsindustrin. Hur omfattande samarbete när det gäller försvarsindustrin ska EU-länderna egentligen ha? Det är huvudfrågan när EU:s försvarsministrar träffas i Bryssel idag. Frankrike och Tyskland vill till exempel ha ett mer omfattande samarbete. Sverige tillhör dock de länder som är avvaktande och säger nej till allt för djupgående samarbete, säger försvarsminister Peter Hultqvist. "Vi är beredda att delta i ett sådant samarbete, men inte på ett sådant sätt att erodera vår egen kompetens och förmåga i Sverige," säger Peter Hultqvist. Ett av samtalsämnen är annars det faktum att USA:s blivande president Donald Trump pratat med den ryske presidenten Vladimir Putin. Något som den svenske försvarsministern Peter Hultqvist förundras över. "Det är klart att man alltid kan prata med varandra. Men Donald Trump har ju genom sitt eget agerande skapat många frågetecken kring sin syn på Ryssland. Det gäller nu att USA förklarar att man står fast vid att annekteringen av Krim är ett brott mot internationell rätt och folkrätt. En hållningslöshet i förhållandet till Ryssland kommer inte gagna stabiliteten i vår del av Europa," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 161115.

Rysk minister inför rätta för mutbrott. I Ryssland har för första gången på 25 år en hög minister i regeringen gripits anklagad för mutbrott. Ekonomiutvecklingsministern Aleksej Uljukajev har suttit i regeringen sedan 2013, i dag ställs han inför rätta. Fallet har väckt oväntad debatt om vad som egentligen ligger bakom gripandet. I Radiokanalen Silver Regn är nyheten om gripandet av ekonomiutvecklingsministern Aleksej Uljukajev förstås toppnyhet. Men när statskontrollerad tv slår fast att detta är en del i en större antikorruptionskamp finns de tvivlande rösterna i radiokanaler och medier som inte slaviskt följer Kremls linje. Premiärminister Dmitrij Medvedev har krävt en grundlig utredning av saken. Det är ingen hemlighet att ministern står nära Medvedev och för politiska bedömare här finns tecken på att detta är en del i en pågående maktstrid inom Kreml mellan fallangen hårdföra anförda av Sechin och de mer marknadsliberala kring premiärminister Medvedev. Uljukajevs telefoner och mejl ska ha avlyssnats av säkerhetstjänsten FSB. Han riskerar fängelse mellan åtta och 15 år. SR 161115.

Rysk professor: Inget omval för Putin. Rysslands Vladimir Putin kommer inte ställa upp i nästa presidentval och valet kommer hållas redan nästa år istället för 2018. Det hävdas i en intervju i en av Rysslands största dagstidningar. Men artikeln togs bort från nätet inom några timmar. Ett scenario där Vladimir Putin inte ställer upp för omval till presidentposten 2018 är inte något Kreml vill ska diskuteras allmänt i Ryssland. Så när en artikel i Moskovskij Komsomolets nyligen påstod just detta försvann artikeln från tidningens nätupplaga inom några få timmar. Professorn, som intervjuades, Valerij Solovej, anses ha goda kontakter inom Kreml och har tidigare förutspått personförändringar inom ryska eliten. Men intervjun i dagstidningen blev tydligen för mycket, maktkampen är inte avgjord än och någon allmän diskussion om efterträdare till Putin är Kreml inte intresserade av. Trots att artikeln bara låg ute drygt fyra timmar hann den få stor spridning och debatten var snabbt igång. Solovej hävdar att Vladimir Putin inte kommer ställa upp i nästa presidentval och att en grupp inom Kreml vill få tillbaka Dmitrij Medvedev på posten, men att de mer hårdföra inom eliten spjärnar emot eftersom de ser Medvedev som ett svagt alternativ. SR 161115.

Expert: Kan vara folkrättsbrott att Ryssland inte ratificerar ICC-avtalet. I dag kom beskedet att Vladimir Putin drar tillbaka Rysslands stöd för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Något som kan betecknas som ett folkrättsbrott, menar Ove Bring, professor i internationell rätt. "Även om Ryssland inte har ratificerat avtalet blev landet redan genom sin signatur förpliktigad att respektera avtalets grundläggande syfte. Och det gör de inte nu. De är arga på att domstolen undersöker vad som hände i Georgien 2008, och de menar att domstolen inte är oberoende, säger Ove Bring, professor i internationell rätt. Ryssland är dock inte det enda landet att ifrågasätta Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Den senaste tiden har också flera afrikanska länder meddelat att de tänker lämna domstolen. Framför allt Sydafrika, Gambia, Burundi och Kenya. En återkommande kritik från de här afrikanska länderna har varit att domstolen enbart fokuserat på brott från deras kontinent. Till skillnad från Ryssland har dessa länder ratificerat det så kallade Romfördraget, som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen. Domstolen som ligger i Haag fungerar som en sista utväg för att pröva världens värsta krigsbrott. Flera viktiga länder är inte med, däribland USA, Kina, Ryssland och Indien. USA drog tillbaks sin avsikt att ratificera avtalet redan under George W Bush, och i dag meddelade även ryska utrikesdepartementet att man drar tillbaks sin underskrift. En underskrift som annars på sikt skulle leda till en juridiskt bindande ratificiering av avtalet. Beslutet motiveras med att domstolen misslyckats med att leva upp till förväntningarna från det internationella samfundet, och ska ha fattats av president Vladimir Putin. "Det kan betecknas som ett folkrättsbrott därför att de blir redan genom sin signatur förpliktade att respektera avtalets grundläggande syfte," säger Ove Bring. SR 161116.

Försvaret återanvänder gammalt robotsystem – testas runt Gotland. Försvarsmakten återinför nu ett robotsystem som fanns på 1990-talet och som lades ner när kustartilleriet försvann. Roboten RBS15 som transporteras på lastfordon har en räckvidd på tio mil och testas nu i en stor försvarsövning Swenex på östkusten och runt Gotland. "Det här handlar om att återinföra ett system som bidrar till ökad förmåga att verka från land mot sjömål. Det här är ett system som tidigare har funnits i svensk försvarsmakt, alltså markbaserad tung kustrobot som kan skjuta minst hundra kilometer," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Jörgen Elfving anser att beslutet att återinföra Robot 15 var nödvändigt. Han menar att robotsystemet är effektivt mot sjöstridskrafter i Östersjön och att det är välrenommerat. "Det har sålts till ett antal länder i olika versioner och det hade man inte gjort om det inte var ett bra system. Det är lite märkligt att vi gjorde oss av med det en gång i tiden men nu återinför det," säger han. SR 161118.
Robotsystem återupplivas: "Återskapar vår förmåga". Sverige återupplivar robotsystemet Robot 15, som lades ner år 2000. Systemet testas nu bland annat vid Gotland under övningen Swenex. "Vi har sett en ökad rysk aktivitet i Östersjön och då är det naturligt att vi försöker förstärka så gott det går," säger försvarsexperten Jörgen Elfving. Försvarsmakten meddelade på fredagen att man återinför Robot 15, RBS 15, som från stora avstånd kan skjuta mot mål till sjöss från land. Systemet finns i dag inom flygvapnet och marinen, men den landburna varianten avvecklades 2000. Det återinförda systemet testas nu under den pågående marinövningen Swenex, uppger Försvaret. Övningen pågår i farvattnen mellan Södertörn och Västervik och runt Gotland. Robotsystemet har återskapats av bland annat delar från det nedlagda kustrobotbatteriet samt från delar ur avvecklade robotbåtar och korvetter. SvD 161118.

Ny uppmaning till nödhjälp för Ukraina. Situationen i Ukraina är akut. Det lågintensiva och bortglömda kriget i östra Ukraina fortsätter dag ut och dag in. Fasader är sönderbombade. Rutor krossade. Människor har lämnat sina hem, hals över huvud. Kriget i östra Ukraina har pågått i två år. Det var i samband med att Ryssland annekterade Krimhalvön som ryskunderstödda rebellgrupper passade på att utropa egna republiker i städerna Luhansk och Donetsk. Sedan dess har den ukrainska armén försökt återta dessa områden, men utan att lyckas. "Det har lett till en svår flyktingkatastrof inom landet. Tre miljoner människor är internflyktingar, vilket gör att läget i Ukraina är så att alla delar behöver hjälp. Även de västra som inte är drabbade av kriget." Valutan håller på att haverera, med kraftig inflation. Lägg därtill att en normal inkomst för många ligger på motsvarande 600 kronor per månad. Dagen 161120.

Misstankarna skärpta mot man som fotade skyddsobjekt. Misstankarna mot den man som fotade ett skyddsobjekt i närheten av Bålsta i söndags, har nu stärkts. Mannen är misstänkt för brott mot skyddslagen. Åklagare Johan Strömbäck bekräftar att den misstänka mannen ska ha ett polskt medborgarskap. Där mannen greps ligger ett militärområde där en av Sveriges två stridslednings- och luftövervakningscentraler finns. Den benämns "Grizzly". Den andra, "Cobra", ligger i Hästveda i Hässleholms kommun. Anläggningarna är inrymda i bergrum som inte på något sätt är iögonfallande från allmän väg. SR 161122.
Man som fotade skyddsobjekt släpps fri. Uppsala tingsrätt har kommit fram till att åklagaren inte har presenterat tillräcklig bevisning för att den misstänkte ska kunna häktas. Mannen har fotat och filmat men inte på ett sätt som har varit avsiktligt att bryta mot lagen. SR 161123.

Ny rysk robot vid Östersjön. Ryssland fortsätter att förstärka sina militära styrkor i Kaliningradområdet vid Östersjökusten. Det senaste är att man placerat ut ett mycket avancerat kustrobotsystem som kommer att kunna bekämpa fartyg i större delen av södra Östersjön. Det nya kustrobotsystemet har namnet Bastion och med hjälp av det kommer den ryska militären att kunna täcka havsytan ända bort till Öresund och Stora Bält, hävdar experter till nyhetsbyrån Interfax, och det skulle betyda att man i en krissituation kommer att kunna förhindra eller försvåra för militäralliansen Nato att skicka in flottförstärkningar i Östersjön. Ryssland har sedan tidigare en annan kustrobot med kortare räckvidd i Kaliningrad som är en rysk enklav inkilad mellan Nato-länderna Polen och Litauen. Det är ännu oklart om Bastionsystemet verkligen är fullt operativt men det är bara den senaste i raden av ryska förstärkningar vid Östersjön. Tidigare i höstas rapporterades det till exempel att Ryssland stationerat så kallade Iskanderrobotar i Kaliningradområdet, de är byggda för att också kunna bära kärnladdningar. Från rysk sida antyddes det då att de bara var där tillfälligt som ett led i en övning. Men de har ännu inte dragits tillbaka vilket förstärker intrycket att de är där permanent. Man har också placerat ut ett hypermodernt luftförsvarssystem där, S400, och flyttat över två robotbåtar från Svarta havet till Östersjön. De är utrustade med kryssningsrobotar och att de är effektiva visas av att fartygen använts för angrepp mot mål i Syrien. Från rysk sida motiveras uppbyggnaden med att man måste kunna försvara sig mot ett möjligt anfall västerifrån med till exempel Nato:s marinstridskrafter och man ser Kalingrad som utsatt. Men i Nato är man istället rädd för att Ryssland håller på att skaffa sig kontroll över södra Östersjön så att dess markstridskrafter och andra styrkor kan användas för offensiva aktioner utan att västländerna kan förhindra det. SR 161122.

Putin tvingas till kraftig sänkning av militärutgifter. Den ryska militärens anslag kommer att skäras ned kraftigt 2017, enligt det nu liggande budgetförslaget. Enligt den ryska regeringens budgetförslag sjunker försvarets andel från 23,7 procent 2016 till 17,6 procent 2017. Siffrorna ligger kvar på en motsvarande nivå även 2018 och 2019. 2016 ligger militärutgifternahar på 3 889 miljarder rubel, eller 4,7 procent av BNP. Översatt till dollar skärs försvarsutgifterna ned från 61,6 miljarder till 45,1 miljarder dollar. Vid sidan av försvaret drabbas även centrala områden som vård och skola av stora anslagsminskningar. Om oljepriset skulle gå upp kan underskottet minska. Uppgifter som rör militären ligger i hög utsträckning under sekretess. Det kan också innebära att militärrelaterade kostnader finns under andra anslag och inte är synliga. Länder som spenderar mest på försvarsutgifter. USA 36% av världens samlade försvarsutgifter(10 gånger mer än Ryssland i pengar). Kina 13%. Saudiarabien 5,2%. Ryssland 4%. Storbritannien 3,3%. Sverige ligger på 1,05% av BNP (lägst nivå av länderna kring Östersjön). SvD 161122.

Uppgifter: Facebook utvecklar censurverktyg till Kina. För att få komma in på den kinesiska marknaden arbetar Facebook på en metod som kan ge myndigheterna möjlighet att censurera innehållet, enligt källor till New York Times. Facebook är blockerat i Kina sedan 2009. Nu säger källor till New York Times att företaget utvecklat ett verktyg som kan bli vägen in på den kinesiska marknaden. Men verktyget skulle innebära att Facebook lämnar ifrån sig kontrollen av vad som visas i människors flöden i landet. Verktyget kan användas för att stoppa inlägg från att alls dyka upp i användarnas flöden. Facebook skulle inte styra det här själva utan lämna över kontrollen till en tredjepart, förmodligen ett kinesiskt företag. Redan i dag plockar Facebook bort material i vissa länder om det kommer krav från myndigheter. Under andra halvåret 2015 drabbades 55 000 inlägg av detta i länder som Turkiet, Ryssland och Pakistan. Skillnaden är att de togs bort i efterhand, det nya verktyget skulle ge en kinesisk organisation möjligheten att stoppa material innan det dyker upp i medborgarnas flöden. SR 161123.

Svenska soldater skulle skjuta drönare. När ett okänt flygande föremål nyligen störde den svenska militärövningen Swenex avbröts övningen och vapnen laddades med skarp ammunition för att skjuta ner det. På tisdagen rapporterade Expressen att ett okänt flygande föremål observerats under den svenska marinövningen Swenex på Östersjön. Nu skriver DN, som hänvisar till anonyma källor, att "uppvaktningen var så närgången att flera övningsmoment ställdes in och försenades tills luften var fri". Även DN:s källor uppger att det rörde det sig om en fjärrstyrd drönare. Enligt tidningens uppgiftslämnare bytte militära enheter ut sin lösa övningsammunition mot skarpa skott och stod redo att skjuta ner drönaren. Men inga skott avlossades. Det är inte första gången som främmande farkoster ses i närheten av svenska militärövningar. Sedan tidigare är det känt att en främmande drönare sågs vid Utö i samband med marinövningen Baltops i juni i år. Exp 161123. Kommentar: Och varför sköt man inte ner den? Skulle Ryssland inte ha gjort det om det var en rysk övning?

Rysslands försvar: Putins vaktrobotar. Ryssland biffar upp sin militära närvaro kring Östersjön rejält, med robotar som kan täcka in stora delar av Europa och även Sverige. För att försvara de nya militäranläggningarna sätter Ryssland in nya högteknologiska system: Varsågod, möt Putins senaste leksaker – vaktrobotarna. En video som ryska försvarsdepartementet har publicerat på nätet visar hur betongrör på befälhavarens order öppnas för att släppa fram de vapensystem som döljs däri. Systemet är bestyckat med bland annat en granatkastare, enligt ryska medier. I videon visas även bilder på hur militärerna som har i uppdrag att försvara ryska robotsystem fjärrstyr stridsfordon på larvfötter, fordon som Ryssland utvecklat både för bevakning och för strid. "Komplexet har förmågan att styra vapen, följa med och slå mot måltavlor i automatiskt och semiautomatiskt läge eftersom den utrustats med elektrooptisk- och radarspaning”," skriver försvarsdepartementet i sitt uttalande.
Kalibr: fartygsbaserade kryssningsrobotar. De fartygsbaserade kryssningsrobotarna av varianten Kaliber kan bestyckas med kärnvapen eller vanliga stridsspetsar. De har en lång räckvidd och kan enligt uppgifter en räckvidd som sträcker sig över nästan hela Europa. Ryssland flyttade två robotfartyg med Kalibr-system till Kaliningrad förra månaden.
Bastion: Har använts i kriget i Syrien. Landbaserad kustförsvarsrobotar som Ryssland i oktober placerade i enklaven. Sedan dess har de också använts i kriget i Syrien där Moskva stöder president Bashar al-Assads regim. Robotarna kan användas mot Nato-fartyg i Östersjön.
S-400: Högteknologiskt luftvärn. Rysslands högteknologiska luftvärn som Ryssland har placerat ut i Syrien och på eget territorium. Robotarna han slå mot flyg på hög höjd och lång distans och kan nå flygplan i en stor del av Östersjön.
Iskander-M: Kan bestyckas med kärnvapen. De landbaserade robotarna kan bestyckas med kärnvapen och nå Gotland och delar av södra Sverige. Det överensstämmer med avtal som slöts mellan Sovjetunionen och USA. Exp 161123.

Peter Hultqvist: "Vi ska inte vara naiva". Vi följer försiktigt och fredligt vad trenden blir i Ryssland. Under nästan ett decennium har de ökat sin budget och trots att deras ekonomi inte fungerar så väl har de lagt mycket pengar på försvaret, säger han. Har Sverige och Finland samma inställning till om det skulle bli skarpt läge i Baltikum? "Man ska inte spekulera i olika scenarier. Man ska förhålla sig till det som inträffar. Det som har inträffat är en långsiktig rysk militär upprustning, mer pengar och mer övningar, och att de visat att de är beredda att använda militär förmåga för att nå politiska syften. Det måste vi förhålla oss till. Då har vi den strategin att fördjupa samarbete och höja nationell förmåga. Det här finsksvenska samarbetet ingår i det. Jag upplever att vi har en gemensam plattform i synen på både omvärld och vad vi ska göra med Finland. Vi ligger väldigt nära varandra," säger Hultqvist. Exp 161124.

Steven Seagal gör en "Depardieu". Den amerikanske Hollywoodstjärnan Steven Seagal har följt sin franske kollega Gerard Depardieus exempel och antagit ryskt medborgarskap. Vid en ceremoni i Kreml i går tog han emot sitt nya ryska pass av president Vladimir Putin. "Jag vill gratulera och uttrycka min förhoppning om att det här ska vara ytterligare ett, om än litet, steg mot gradvis normalisering av relationen mellan våra länder," sade Putin enligt Reuters. Putin beskrivs som en beundrare av den typ av kampsport som Seagal ofta utövar i sina actionfilmer. Seagal själv rapporteras ha sagt sig hedrad. Han har enligt sin hemsida ofta besökt Ryssland där hans filmer, som "Under siege" och "Sniper: Special ops" är populära. SR 161126.

Ryssarna vill få bättre relation med väst. En majoritet av ryssarna vill förbättra relationen med väst. Det visar en ny opinionsundersökning från respekterade Levada centret och det är en omsvängning i attityden mot tidigare. För ett år sedan ville bara hälften av ryssarna förbättra politiska, ekonomiska och kulturella relationer med väst. I år är det 72 procent, visar en ny opinonsundersökning från det oberoende Levadainstitutet i Moskva. Faktum är att det är den högsta noteringen sedan 2001, då 70 procent ville förbättra västförbindelserna. Sedan Ukrainakonflikten har väst närmast blivit ett skällsord i statlig propaganda och i Kremltrogna medier. Krims annektering besvarades med västliga sanktioner och sedan ryska motsanktioner. Djupfryst diplomati och isolering av ryska makthavare på den internationella arenan. Med Syrien som vapen har Ryssland sökt nya vägar för att komma in igen, men inte nått ända fram. Enligt Levada anser lite mer än hälften av ryssarna att Östeuropa inte behöver frukta Ryssland, samtidigt som 57 procent hävdar att Ryssland har skäl att frukta NATO. Undersökningen genomfördes tredje veckan i november bland 1600 slumpvis utvalda från 28 ryska regioner. SR 161130.

Ryssar tros ligga bakom misslyckad kupp i Montenegro. I Montenegro sitter flera personer häktade – misstänkta för att ha planerat en statskupp på valdagen den 16 oktober med syfte att bland annat mörda landets tidigare premiärminister Milo Djukanovic. Enligt Montenegros chefsåklagare ska den planerade kuppen ha organiserats av ryska nationalister och efter ett oväntat besök i Serbien av det ryska säkerhetsrådets sekreterare florerar nu misstankar om att det i själva verket är den ryska staten som ligger bakom kuppförsöket - med målet att hindra Montenegro från att gå med i Nato SR 161130.

Putin höll årligt tal till nationen. Årets tal av den ryske presidenten Vladimir Putin kännetecknades kanske mer av det som inte sas än det som sas. Mycket av spekulationerna inför talet kom på skam. Ingenting om nästa presidentval eller om relationen med Ukraina. "Vi söker inte fiender och har aldrig sökt fiender. Vi behöver vänner," sade den ryske presidenten Vladimir Putin i sitt årliga tal i den ståtliga guld och marmorsalen kallad Sankt Georgssalen inne i Kreml. Han sade sig se fram emot att samarbeta med den nya amerikanska administrationen, men på jämbördiga villkor. Underförstått att Ryssland bara accepterar ett samarbete där de ryska villkoren inte rubbas i till exempel fallet Ukraina. Ukraina nämndes dock inte alls, utom i en bisats om bron som Ryssland bygger till Krim. Tidsplanen håller, lovade Putin. Åhörarna var dumaledamöter, affärsmän, guvernörer och de tre "statsreligionernas" ledare, islam, judendom och ryskortdoxa kyrkan. SR 161201.

Försvaret vill öva samarbete med Nato och USA på svensk mark. Försvarsbudgeten måste på sikt höjas för att klara framtidens mer komplexa krig med olika former av angrepp. Dessutom vore det bra om Sverige kunde förbereda och öva ett försvar av Sverige och Östersjön direkt tillsammans med Nato och USA. Det skriver försvarsmakten i en framtidsstudie. "All militär verksamhet har en större förutsättning att lyckas och bli bra om man får tid att planera den och på så vis få bättre operativ effektiv effekt," säger konteramiral Jonas Haggren. Enligt Försvarsmaktens bedömning kommer Rysslands militära förmåga fortsätta öka medan Sveriges kommer minska efter 2020 om inte budgeten höjs. Enligt försvaret behövs en större förstärkning. SR 161202.

Efter Taiwansamtalet – Kina skickar protest till USA. Efter den blivande amerikanske presidenten Donald Trumps telefonsamtal med Taiwans president Tsai Ing-wen på fredagen har Kinas utrikesdepartement nu skickat en officiell protest. Kina kräver att alla länder man har diplomatiska relationer med erkänner det självstyrande Taiwan som en del av Kina. Donald Trumps tio minuter långa telefonsamtal med Taiwans president Tsai Ing-wen i fredags var unikt. Sedan USA erkände Folkrepubliken Kina 1979 ska inte någon amerikansk vald eller sittande president ha tagit direkt kontakt med sin taiwanesiska motsvarighet. Det styrande kommunistpartiet i Peking kräver nämligen att omvärlden ska hålla med om principen att Taiwan är en kinesisk provins för att få ha diplomatiska relationer med Kina. Den saken tycks utrikesdepartementet i Peking nu tvunget att ge den nyvalde Donald Trump en snabblektion om. "Principen om ett enat Kina är den politiska grunden för relationerna mellan USA och Kina", meddelade det kinesiska utrikesdepartementet på lördagen i ett uttalande efter att man skickat en officiell protest. Protesten ska ha skickats till vad man kallade "relevant motpart", vilket antyder att man inte vill lasta USA:s officiella administration för den diplomatiska fadäsen. Däremot får Taiwans regering kritik från Peking för att ha inlett kontakt med den nyvalde presidenten i USA. Enligt Tsai Ing-wens talesperson ska båda sidor ha varit överens om att ha kontakt innan den taiwanesiska sidan ringde upp. Donald Trumps Twitterkonto skrev på lördagen i ett kort meddelande: "Intressant att vi säljer militär utrustning till Taiwan för miljarder dollar varje år men att jag inte antas svara på ett gratulationssamtal". Uttalandet får den nyvalde presidenten och affärsmannen att verka närmast häpen över den internationella uppståndelsen efter att han rört vid en av världens känsligaste och mest långvariga konflikter. SR 161203.

Kontroversiell kyrka i Paris invigd av patriarken. Patriark Kirill invigde på söndagen en stor rysk-ortodox kyrka i närheten av Eiffeltornet i Paris. Kyrkan ses av vissa som en kontroversiell symbol på president Vladimir Putins inflytande i Europa. Putin har länge kämpat för en ny rysk kyrka i Paris vilket föranledde kritik från människorättsgrupper när planen först godkändes 2008. Från början var det tänkt att Putin skulle ha invigt komplexet i Paris där kyrkan ingår i oktober, men han avbröt resan till Frankrike efter fransk ilska mot Rysslands bombningar i den syriska staden Aleppo. Dagen 161205.

Ryssarna kan få hyra hamnen på Gotland. Ryska Nord stream 2 väntas få hyra Slite hamn på Gotland. Försvarsexperten Karlis Neretnieks tycker att gotlänningarna är naiva. "De tänker inte längre än vad näsan räcker," säger han. Nu har UD kallat lokalpolitikerna till möte i Stockholm. - De ska få "information". Samma sak gäller Karlshamn i Blekinge. Där vill det ryska företaget också hyra in sig. AB 161205.
Anders Lindberg: Hyr inte ut svenska hamnar till Putin. Har ni hört talas om Matthias Warnig? Kanske inte. Men han ingår sedan flera år i Vladimir Putins cirkel av lojala affärsmän och har sin bakgrund som agent för östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Enligt The Wall Street Journal träffades de båda i Dresden i slutet av 80-talet när Putin var KGB-agent där. Numera är Matthias Warnig vd för Nord stream 2 och arbetar för att lägga en ny rysk gasledning genom Öster­sjön. I går meddelade regionstyrelsens ordförande på Gotland, Björn Jansson (S), att de vill hyra ut Slite hamn till projektet. "Utgångspunkten är att avtalet godkänns," säger Björn Jansson till TT. Men att det har gått så här långt är faktiskt lite svårt att förstå. Hur kan någon seriöst överväga att hyra ut en hamn, som är utmärkt för militära transporter, till Vladimir Putin? På Gotland av alla ställen? AB 161205.

Kina skärper nätcensuren. Kinesiska myndigheter minskar utrymmet för kinesiska medier att rapportera självständigt. I ett nytt direktiv kräver internetcensurmyndigheten att rubriker på artiklar som publiceras av privata kinesiska nätmedier ska formuleras på exakt samma sätt som i statliga medier. Kinas privatägda nyhetsportaler varnas nu för att skriva egna rubriker på artiklar. Enligt Pekings internetmyndighet har flera av landets största nyhetsportaler utövat vad man kallar "ont inflytande" genom att sätta sina egna rubriker på nyhetsartiklar. Kungörelsen blev offentlig i går kväll då den publicerades av bland annat den statliga TV:ns nätsida. Exemplen på så kallade förbrytelser var skrivna i uppseendeväckande röd text. Under Xi Jinpings styre har censuren ökat och myndigheter som kontrollerar internet har fått mer makt. Censurmyndigheterna skärper övervakningen nu av privatägda medier genom att också kontrollera att rubriker följer den statliga nyhetslinjen till punkt och pricka. Det är ett tecken på att kinesiska myndigheter fortsätter att följa den väg som kommunistpartiets ledare Xi JInping pekade ut för snat ett år sedan, då han i ett känt tal krävde att alla medier ska vara lojala och "bära partiets efternamn." SR 161206.

"S bryr sig inte om att det är Putin som betalar". Slite hamn föreslås hyras ut till det ryska företaget Gazprom under tiden som bygget pågår, något som har beskrivits som en säkerhetspolitisk risk för Sverige. Den 15:e december ska det första beslutet om bygget av gasledningen Nord Stream 2 tas på Gotland. Frågan är om Slite hamn ska hyras ut till det ryska företaget Gazprom under tiden som bygget pågår, något som har beskrivits som en säkerhetspolitisk risk för Sverige. "Vi väger inte in de säkerhetspolitiska aspekterna. Vi har att hålla oss till den kommunala kompetensen. Säkerhetspolitiken bedöms av regering och riksdag," säger Björn Jansson (S), ordförande för regionstyrelsen på Gotland. SR 161206.

Informationsträff ska förbereda svensken för kris. Svenskarna är för dåligt förberedda för en eventuell kris. Det menar Anna Torndahl på organisationen Försvarsutbildarna. Hon är projektledare för en pågående kampanj som ska lära oss ta hand om oss själva när det oförutsedda händer. 72-timmarsregeln: Alla medborgare bör klara försörjning av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn - 72 timmar - vid en samhällskris. Krislåda: Campingkök med bränsle. Mat som klarar rumstemperatur. Kontanter. Tändstickor. Stearin- och värmeljus. Ficklampa/pannlampa med extra batterier. Radio som drivs av vev, solceller eller batterier. Sovsäck, filtar och varma kläder. Fotogenlampa med bränsle. Individuellt husapotek. Vatten. SR 161206.

Mannen i Bålsta anhållen på sannolika skäl. En man greps under tisdagen misstänkt för brott mot skyddslagen och sitter nu anhållen på sannolika skäl, som är den högre misstankegraden. Stefan Ring, militärstrategisk expert på Försvarshögskolan säger att Bålsta är intressant för länder som vill spionera på Sverige. "Bålsta är en viktig plats för flygvapnet, därifrån leder flygvapnet sin verksamhet, bland annat när det gäller incidentberedskap," säger han. Dessutom pågår en utredning som handlar om att försvarets olika försvarsgrensledningar ska utlokaliseras. En tanke är att ledningen för flygvapnet ska placeras i Bålsta. Samtidigt skulle ledningen för marinen eventuellt hamna i Muskö och armén i Enköping eller i Kungsängen. Bakgrunden till det är att dagens lösning, där alla försvarsgrensledningarna sitter samlade på en plats i Stockholm, kan vara alltför sårbar. "Det finns ett klart intresse från andra stater att få en inblick i detta," säger Stefan Ring. Den 20 november greps en man som fotograferade i samma område nära Bålsta. Enligt Stefan Ring så kan det finnas ett samband. "Vi har en militärpolitisk utveckling i vårt närområde som är oroväckande. Den här sortens verksamhet kan sättas i samband med det," säger Stefan Ring. SR 161207.

Kina på väg att sluta avtal med Vatikanen. Vatikanen kan vara på väg att sluta ett unikt avtal med Kina. Det skulle kunna ge större frihet åt landets tio miljoner katoliker. Men en kinesisk kardinal kritiserar påven Franciskus för att vara naiv. Dagen 161207.

De tog stegen för att upplösa Sovjetunionen. För ett kvarts sekel sen i dag skrevs Sovjetunionens dödsdom under i total enighet. De tre sovjetiska delrepublikernas ledare i Ryssland, Ukraina och Vitryssland träffades i en jaktstuga i nationalparken Belovesjkaja Pusjtja 30 talet mil sydväst om huvudstaden Minsk för exakt ett kvarts sekel sen i dag. Ukrainas president Leonid Kravtjuk, Vitrysslands ledare Stanislav Sjusjkevitj och Rysslands president Boris Jeltsin. SR 161208.

Generaler får nyckelpositioner hos Trump. Nu väntas de höga militärerna kämpa om att få gehör hos presidenten, som själv saknar erfarenhet av det militära. Kelly, Mattis och Flynn är alla kända för sin frispråkighet, men skillnaderna framför allt mellan Flynn och de övriga två är stora: medan Flynn ibland slirar med sanningen är Mattis känd som en läsande strateg. Deras syn på Ryssland skiljer sig markant åt: Flynn har fått betalt för att medverka i rysk propaganda-tv; Mattis betraktar president Vladimir Putin med stor skepsis. Till ambassadör i Kina har Trump föreslagit Terry Branstad, guvernör i Iowa, en man som har en mångårig personlig relation till Kinas president Xi Jinping. DN 161208.

Landet som har tröttnat på Europa. Moldavien är Europas fattigaste land. Var femte invånare lever under fattigdomsgränsen. Fria val och hundratals miljoner i EU-bidrag har inte skapat välstånd. DN har besökt landet som EU håller på att förlora. DN 161208.

S-400 missile systems put on combat duty in northwestern Russia. During the combat duty the S-400 regiments will check their integration in the existing system of air and space defense of the Western Military District. Several S-400 Triumf air defense missile systems were put on combat duty on Thursday to protect the air borders in northwestern Russia, spokesman for the Western Military District Igor Muginov said. "During the combat duty the S-400 regiments will check their integration in the existing system of air and space defense of the Western Military District in the northwestern strategic direction and carry out a series of special trainings," Muginov said. The S-400 Triumf is a long-range anti-aircraft missile system that went into service in 2007. It is designed to target aircraft and cruise missiles at a distance of up to 400 km, it is also able to engage ballistic targets flying at the speed of up to 4.8 km per second at a distance of 60 km. Tass 161208.

"Medaljvinnande strategi och konspiration". I London la i dag utredningen om doping inom rysk idrott fram sin slutrapport. Den konstaterar att det åtminstone sedan 2011 funnits en statsstödd organisation som sysslade med dopning och manipulering av dopningsprov i 30 olika idrotter. "Det var en institutionaliserad, medaljvinnande strategi och konspiration." Det sa professor Richard McLaren när han i dag la fram slutrapporten om doping inom den ryska idrotten. Slutrapporten bekräftar och förstärker den delrapport som utredningen la fram i somras och som visade på en avancerad organiserad rysk operation som sysslade med dopning i närmast industrialiserad skala. Utredarna har identifierat omkring 1000 ryska idrottare från 30 olika sporter som deltagit i dopningprogrammet och fått sina prover manipulerade. Bland dem finns två manliga idrottsmän som vann 4 guld vid vinter-OS i Sochi liksom en kvinnlig idrottare som vann ett silver. Också ryska deltagare i Paralympics har dopats. McLaren sa också, att OS i London 2012 hade korrumperats av en dopningsskandal utan motstycke från den ryska truppen, men att vi nog aldrig kommer att få veta, hur omfattande dopnings-bruket var. Ryska idrottare vann 24 guld, 26 silver och 32 bronsmedaljer i London. SR 161209.
RF-basen Björn Eriksson om den ryska statsdopningen: "Jag mår illa". "Det är helt emot idrottens idé. Det känns som att man är tillbaka i en organiserad kriminell värld." SR 161209.
Ryssland förnekar anklagelserna. I Ryssland kommer avståndstaganden och förnekanden på anklagelserna från flera håll. "Precis som i hela världen handlar det alltid om den enskilde idrottarens beslut att dopa sig eller inte," kommenterar Svetlana Sjurova tidigare idag den senaste rapporten om systematisk rysk dopning vid minst två olympiska spel. SR 161209.

Värnplikt kan minska försvarsförmågan. På kort sikt skulle färre soldater och befäl vara beredda att rycka ut med kort varsel, om de används för att utbilda värnpliktiga, enligt Officersförbundet. "Tittar man på armésidan skulle det definitivt bli färre förband som skulle vara gripbara direkt och ha den här höga beredskapen som vi byggt upp nu," säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker. I höstas föreslog en utredning att värnplikten skulle återinföras. Orsaken är att Försvarsmakten i snitt bara lyckats locka ungefär 2 500 personer per år till grundutbildningen och det räcker inte för att fylla försvaret med soldater och officerare. Med hjälp av plikt skulle i stället 4 000 utbildas per år från 2018. Men då behövs fler som lär upp soldaterna. Efter 2021 vill utredaren att 6 000-8 000 soldater ska utbildas per år. Då måste riksdagen skjuta till mer pengar, enligt såväl försvaret som utredaren. Annars kommer inte ekonomin gå ihop. SR 161209.

Struggle against fake information about events in Ukraine. StopFake.org

Peter Hultqvist: "Godkänn inte Krim som ryskt". Försvarsminister Peter Hultqvist varnar för att internationella krafter vill godkänna Rysslands annektering av Krim, vilket kan rubba världsordningen. För svensk del måste man vara förberedd på "mörka scenarier" och Hultqvist understryker allvaret: "Försvaret av Sverige är ingen hobbyverksamhet." Den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump har berömt Rysslands president Vladimir Putin. Allt fler röster hörs för att i praktiken acceptera Putins annektering av Krim i Ukraina, är något som Peter Hultqvist (S) varnar för. "När det gäller världsordningen är det väldigt viktigt att vi inte får någon acceptans i efterhand av den ryska annekteringen av Krim. Den är i strid med internationell lag och rätt, rubbar den europeiska säkerhetsordningen och ifrågasätter det internationella regelverket i Europa och världen." För ett halvår sedan undertecknade Peter Hultqvist ett avtal om försvarssamarbete med USA. Nu vill Hultqvist och Finlands försvarsminister Jussi Niinistö få till stånd ett trepartsmöte med USA:s tillträdande försvarsminister James Mattis. Peter Hultqvist som också ser bekymmer på närmare håll: "De högernationalistiska krafterna i Europa är ett problem. Många av dem har ju också någon form av relation till Ryssland." Hultqvist varnade tidigt för Rysslands upprustning, försöken att undergräva våra baltiska grannar och psykologisk krigföring mot både dem och Sverige.
Försvarsutgifter: Donald Trump har krävt att andra länder betalar mer för sitt försvar. Natos riktlinje är att försvarsutgifterna ska vara minst 2 procent av bruttonationalprodukten. Försvarsutgifter runt Östersjön 2016, procent av bruttonationalprodukten. Ryssland 5,4 - Estland 2,2 - Polen 2,0 - Lettland och Litauen 1,5 - Finland 1,3 - Tyskland och Danmark 1,2 - Sverige 1,1 DN 161209.

Försvaret emot svenskt samarbete med Nordstream. Försvarsmakten vill inte att det ryska gasföretaget Gazprom ska få använda svenska hamnar för att lagra rör till den planerade gasledningen Nord Stream 2 som är tänkt att gå genom Östersjön. SR 161211.

Svenskt jordbruk skulle slås ut av långvarig kris. Svensk livsmedelsproduktion riskerar slås ut av en långvarig kris, till exempel vid en krigshändelse. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. En av de livsmedelsproducenter som skulle få problem vid en långvarig kris, om Sverige till exempel skärmades av från omvärlden, är mjölkbonden. Sedan tidigt 90-tal, efter kalla krigets slut, så har Sverige inte någon beredskapsplan för jordbruket. Detta gör att en långvarig kris, till exempel ett krig med stoppad import av insatsmedel som bränsle och handelsgödsel, i princip skulle slå ut stora delar av svensk livsmedelsproduktion. Det menar forskaren Camilla Eriksson vid Sveriges lantbruksuniversitet som i ett pågående projekt undersöker beredskapen på svenska gårdar. "I dagsläget är den i stort sett obefintlig. Det finns ingen lagerföring heller." Men på grund av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge så slog regeringen förra våren fast att beredskapsarbetet inom det civila försvaret ska återupptas. Än så länge har det dock inte skjutits till några pengar, säger forskaren Camilla Eriksson. SR 161212.

MSB:s brev till samtliga kommuner: Rusta för krig. Sveriges kommuner måste bli bättre rustade för att möta krigshot och andra krisartade situationer. Detta meddelar Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) i ett officiellt brev till Sveriges samtliga kommuner. Brevet från MSB gick i dagarna ut till säkerhetscheferna i Sveriges samtliga kommuner, med krav på bättre krigsberedskap på kommunal nivå. I dokumentet står bland annat att kommunerna måste bli bättre på ”operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter". SvD 161212.

Han utmanar Putin i Rysslands presidentval. Oppositionspoltikern Aleksej Navalnyj säger att han tänker ställa upp i presidentvalet 2018. "Ryssland bör bli ett rikt, fritt och starkt land," så inleder den 40-årige oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj sin deklaration på den sida som skapats för hans kandidatur till presidentvalet i Ryssland 2018. Vladimir Putin anses ohotad i nästa val med tanke på det stora stöd han har, men har faktiskt ännu inte sagt officiellt att han tänker kandidera. SR 161213.

Ryssvänlig oljechef blir utrikesminister. Han leder ett av världens största energibolag och har varit nära vän med Rysslands president Vladimir Putin i flera år. Rex Tillerson, vd för oljejätten Exxon Mobil, har nu nominerats till posten som USA:s utrikesminister. Texasfödde Rex Tillersons nära relation med Vladimir Putin, som han enligt egen utsago känt sedan 1999, oroar många. 2013, två år efter att Exxon Mobil ingått ett partnerskap med den ryska energijätten Rosneft, tilldelade Putin Tillerson den höga utmärkelsen Vänskapsorden. "Jag stödde partnerskapet mellan Exxon Mobil och Rosneft till en början," berättar statsvetarprofessorn Michael McFaul, som var USA:s Rysslandsambassadör mellan 2012 och 2014, för tv-kanalen NBC. "Men sedan gick Ryssland in i Ukraina, man annekterade Krim - Jag anser att Obamaregeringen gjorde rätt som utfärdade sanktioner gentemot ryska bolag, inklusive chefen för Exxons partner Rosneft." Sanktionerna kan inte hävas på grund av "ekonomiska intressen", Ryssland måste ändra sig, anser McFaul och pekar därmed på en potentiell intressekonflikt för den presumtive utrikesministern. Världen idag 161213.

KD samlar namn mot rysk gasledning. "Nej till ryska rör på Gotland." Med det budskapet startade KD på Gotland under måndagen en namninsamling mot planerna på att hyra ut Slite hamn till statsägda ryska Gazprom. Vanligt folk – både på Gotland och ute i landet – måste få säga sitt i frågan, menar partiet. EU-ledare från åtta länder har protesterat till EU-kommissionen över planerna på ännu en rysk gasledning. Det innebär risker för energitillgången i Central- och Östeuropa, anser de. De åtta länderna är Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Estland, Lettland och Litauen. Världen idag 161213.

Regeringens besked om hamnarna och Nordstream. Användning av hamnarna i Slite och Karlshamn till Nordstream 2 kommer att ha en negativ påverkan på svenskt försvar, sa försvarsminister Peter Hultqvist på en presskonferens efter ett möte med representanter från de båda kommunerna. Försvarsministern sa också att regeringen är beredd att stötta Gotland och Karlshamn ekonomiskt om det inte blir någon uthyrning av hamnarna. SR 161213.

Försvarsmakten ska få sköta om sin egen utrustning. Försvarsmakten ska återigen få ansvar för att styra och sköta om olika vapensystem som flygplan och fartyg i stället för Försvarets materielverk, föreslår en statlig utredning. Förhoppningen är att förändringen ska leda till stärkt försvarsförmåga och bättre möjlighet att snabbt mobilisera i ett krisläge. SR 161214.

Vattenfall i långvarigt avtal om ryskt kärnbränsle. Det svenska energibolaget Vattenfall ska framöver köpa kärnbränsle från den ryska staten till svenska kärnkraftsreaktorer. Kontraktet sträcker sig fram till 2025. Det är Tvel, ett dotterbolag till den statliga ryska koncernen Rosatom, som ska tillverka kärnbränslet som Vattenfall ska köpa. I oppositionen i riksdagen är kritiken mot affären hård men Vattenfalls chef för kärnbränsle Per-Olof Nestenborg försvarar beslutet. "För oss är det viktigt att det ligger affärsmässiga bedömningar i botten när vi bestämmer vilka leverantörer vi ska ha, och Ryska Tvel är ett mycket kompetent företag," säger Nestenborg. SR 161214. Kommentar: Vattenfall är ett inkompetent företag.

Gotland och Karlshamn nobbar Nord Stream 2. Både region Gotland och Karlshamns kommun säger nej till medverkan när den planerade ryska gasledningen byggs. Att ledningen mellan Ryssland och Tyskland byggs kan Sverige inte hindra. Ledningen ska gå över svensk ekonomisk zon men där kan Sverige inte stoppa projektet. Nu meddelar region Gotland att man inte kommer att hyra ut Slite hamn när Nord Stream 2 ska byggas. Också Karlshamns kommun är negativ. Alla formella beslut om att säga nej är inte fattade ännu. I går satte regeringen hårt tryck på de båda kommunerna att säga nej till att medverka när Nord Stream 2 byggs. Regeringen sa på gårdagens möte till Björn Jansson (S), regionstyrelsens ordförande på Gotland, och till Per-Ola Mattsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn, att regeringen anser att gasledningen Nord Stream 2 kan skada Sveriges försvarskapacitet och att det skulle påverka Sverige negativt om kommunerna hyr ut sina hamnar till Nord Stream. Enligt TT är dagens besked om nej till gasledningen resultatet av det mötet. Det formella beslutet på Gotland fattas av tekniska nämnden på torsdag. SR 161214.Kommentar: Glädjande. Nord Stream 2 behövs inte.

Nord Stream överraskat över negativt besked. Det ryska bolaget Nord Stream 2 är överraskat av regeringens negativa besked igår. Det finns ingen färdig plan för att klara projektet utan två svenska hamnar. "Jag tror vi alla är ganska överrumplade över hur snabbt den här hamnfrågan blåst upp och att det har kunnat gå så långt att Sverige uppmanar kommuner att vägra tillträde till hamnarna," säger Lars O Grönstedt, Nord Streams rådgivare i Sverige. "Men i grunden, vad vi behöver är depå-hamnar i Östersjön, och får vi inte utnyttja svenska depå-hamnar så är grundinställningen att vi kommer att utnyttja dom vi har i Tyskland och Finland," säger Lars O Grönstedt. SR 161214.

Kinesiska protester mot smog tystas. Kinas allvarliga luftföroreningar flyttar västerut i landet, och med dem kommer oro för hälsan. I storstaden Chengdu i sydvästra Kina har myndigheterna reagerat kraftfullt för att tysta protester mot smog de senaste dagarna. – Smogen i Chengdu har varit grym på sista tiden, och fast jag är vuxen har jag ont i halsen, och man ser folk med munskydd på gatorna berättar Ru Gang, som har ett barn på dagis. Han märker att många är oroliga för hälsan efter att luften har blivit sämre i den sydvästliga regionen som för några år sedan inte förknippades med den allvarliga smog som Peking och andra städer i nordöstra Kina lidit länge av. Efter att Chengdu drabbats av flera dagars allvarliga föroreningar skickades kallelser till protester under helgen omkring på sociala medier, vilket ledde till att polisen bland annat förde bort en grupp konstnärer som organiserat en protest iförda munskydd. Flera myndigheter ska ha gripit in för att på olika sätt tysta protesterna. Lokala nyhetsmedier har förbjudits att publicera bilder av smogen och tvingats att få sina nyhetsrapporter godkända av Chengdus miljömyndighet. Vissa av stadens skolor ska ha utfärdat förbud både mot att bära munskydd och mot att ställa in luftrenare i klassrummen. SR 161214.

Tommy Gardell (S): Ett tungt beslut. Nu har tekniska nämnden beslutat att inte hyra ut hamnen i Slite till det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. Majoriteten i tekniska nämnden var från början positiva till att hyra ut Slite hamn en andra gång till ett gasledningsbygge, och det fanns ett färdigt förslag på kontrakt inför dagens möte. Men, uthyrningen har ifrågasatts av försvars- och säkerhetspolitiska skäl. I tisdags var regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) i Stockholm och fick information från utrikesministern och försvarsministern om att hamnuthyrningen är en risk. Och den informationen gjorde att Björn Jansson sa att det är svårt att säga ja till uthyrning. Nu har alltså tekniska nämnden avgjort frågan med ett enigt nej. Nämndens ordförande Tommy Gardell (S) säger att han beklagar att nämnden var tvungen att säga nej, men att han litar på det som sagts till Björn Jansson. "Samtidigt är det ett tungt beslut. Det hade betytt mycket för regionen och för Slite som samhälle om vi fått till ett avtal." SR 161215.

Miljarder satsas på propaganda i ryska medier. Redan för fyra år sen talade den ryske presidenten om en ny informationsstrategi för Ryssland: att nå utrikespolitiska mål genom "softpower". I det ingår bland annat en säkerhetstjänst som styr informationsflödet och medier som blir som megafoner för Kreml. För journalister anställda inom statskontrollerade medier märktes satsningen genom att lönerna både tre och fyrdubblades. "Hundratusentals dollar läggs på alla de tv-kanaler som finansieras av staten och hundratusentals arbetar inom propagandaapparaten totalt. Det är inte bara media utan IT experter, säkerhetstjänsten FSB och experter på manipulation," säger Konstantin Borovoj. Han är känd oppositionspolitiker och grundare av partiet Västligt val. Han har suttit i ryska duman, parlamentet, tidigare och var den som grundade den första ryska börsen i Moskva. Borovoj har specialstuderat en av tv-kanalerna Life News, en kanal som sägs ha nära kontakter med ryska säkerhetstjänsten FSB. En tv-kanal, som märkligt nog alltid fanns på plats i början av Ukrainakriget vid avgörande strider i östra Ukraina. Konstantin Borovoj är bloggare och ofta intervjuad i radio, han riskerar åtal för extremism som hänger just nu över honom, eftersom han återgav det FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon sagt att Ryssland kan utredas för krigsförbrytelser efter flygbombningarna mot en humanitär konvoj i Syrien. "Enligt brottsutredningen ska jag ha ägnat mig åt aggresiv extremism," säger han. Ännu en del av propagandaapparatens försök att tysta kritiska röster, säger Borovoj. En av de bäst betalda journalisterna i Ryssland är programledaren för helgprogrammet Vetsjer - kväll - Vladimir Solovjev. Det sänds i första kanalen och har en panel som diskuterar aktuella politiska frågor, men många av grundsatserna i programmet är helt fel eller faktiskt lögn. Tv-kanalen NTV har publicerat flera propagandastycken, de kallar dokumentärer. Där fanns till exempel fallet med länsstyrelsetjänstemannen på Gotland som pekade ut naturreservat, men i NTV:s version påstods peka ut nya svenska militärbaser. SR 161215.

Föreslår mer pengar till försvaret. Det måste satsats mer på det svenska försvaret om det ska vara modernt även i framtiden, det anser en statlig utredning som föreslår att Budgeten för Forskning och utveckling inom försvarsområdet måste höjas med 200-300 miljoner kronor per år. "En höjning av anslagen är motiverad," säger regeringens utredare Björn von Sydow. Det krävs exempelvis mycket pengar till forskning för att utveckla viktiga vapensystem som ubåtar och flygplan. Det är ett skäl till att forskningsanslagen behöver höjas för att klara framtida hot, enligt Björn von Sydow. Dagens försvarsforskning är dessutom snårig med flera olika departement och myndigheter inblandade. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) behöver därför få ett tydligare ansvar för att samordna den. SR 161215.

Tro och Under - Ukraina i juletid. Intervju med Hannu Haukka som besökt krigszonen i Ukraina utanför Mariupol. You tube 25:27. IRR-TV 161215.

Japan och Ryssland enade om samtal kring omtvistade öar. Rysslands president Vladimir Putin besök i Japan har hittills ramats in av bad och vänskapliga tal, men också präglats av frågan om ett antal öar som båda länderna gör anspråk på. Historien har varit närvarande under samtalen mellan Putin och Abe, då de bland annat har diskuterat omstridda öar i ögruppen Kurilerna, som Sovjetunionen tog fullständig kontroll över efter att Japan kapitulerat i andra världskriget. För Ryssland är de glesbefolkade öarna värdefulla som en isfri skärgård genom vilken ryska ubåtar året runt kan gå ut i Stilla havet. Men Japan vill fortfarande få tillbaka de fyra sydligaste Kurilöarna, som på japanska kallas för Nordterritoriet. President Abe sade till journalister i Tokyo innan han flög till mötet med Putin att han skulle bära med sig den "längtan" som de japanska invånarna från Kurilerna haft sedan de förvisades från sina hem av rysk militär. Den 70-åriga konflikten om Kurilerna hindrar fortfarande Japan och Ryssland att skriva under en fredsuppgörelse. Även om Ryssland knappast har en tanke på att lämna ifrån sig öarna, hoppas Japan kunna vinna uppnå ett ekonomiskt samarbete inom ögruppen, och större möjligheter för japanska medborgare att resa dit. Men trots att toppmötet mellan Abe och Putin har en varm inramning, förväntas inga stora genombrott i diskussionen om öarna. Bild på Kurilöarna.   SR 161216.

Obamas attack mot Ryssland: De är ett vekt land. Under Barack Obamas tal på fredagskvällen, svensk tid, fanns ingen tvekan om hans stora irritation mot Ryssland. "Ryssarna kan inte förändra oss eller försvaga oss. De är ett mindre land. De är ett vekare land," sade han. Tidigare under talet hade han tydligt pekat ut Ryssland för att ha hackat sig in till bland annat Demokraternas mejlserver i somras. Under dryga minuten utbrast Obama i flera verbala attacker mot Ryssland. "Deras ekonomi producerar ingenting som någon vill köpa förutom olja, gas och vapen. De förnyar inte. Men de kan påverka oss om vi blir vilsna i vilka vi är. De kan påverka oss om vi lämnar våra värden," sade Obama i talet. Han menade även att det inte bara är USA som Ryssland vill försvaga. "Putin kan försvaga oss precis som han försöker försvaga Europa om vi börjar köpa föreställningar att det är okej att skrämma pressen eller låsa in oliktänkande, eller diskriminera människor på grund av vad de tror och hur de ser ut," sade Obama. SR 161216.

Amnesty: Läget allt värre på Krim. Ryssland bryter mot flera internationella konventioner som ockupationsmakt på Krim. Det skriver Amnesty i sin senaste rapport, "Krim i mörker – att tysta allt motstånd". Där listas flera fall av människorättsbrott på Krim. "Det blir bara värre. Tyvärr måste vi säga att det blir värre," säger Krassimir Jankov, som gjort den nya rapporten. "Det är allt för lite uppmärksamhet internationellt för vad som pågår på Krim två och ett halvt år efter Rysslands ockupation och annektering, vi hoppas kunna väcka opinion för att Ryssland ska släppa in fler internationella organisationer," säger Jankov. Att Ryssland hittills vägrat göra det, kritiseras också i rapporten. Amnesty begärde möten med riksåklagaren och ombudsmannen på Krim, utan att få något svar. Egentligen ska han som utredare inte välja något fall, som berörde honom mest. Men två sticker ändå ut. "Fallet med ukrainske journalisten Mykola Semena, som både berövats inkomst och tillgång till sina bankkonton, samtidigt som han behöver en ryggoperation, men inte tillåts lämna Simferopel," berättar Krassimir Jankov. Semena skrev för utländska medier under pseudonym, omedveten om att FSB redan hackat hans dator. När han greps i februari av säkerhetstjänsten anklagades han utifrån skärmdumpar av artiklar, där han skrev emot den ryska ockupationen av Krim och Donbass. Extremism, hävdar de ryska makthavarna. Det andra fallet handlar om lokale kommuntjänstemannen Emir Usein-Kuku i Jalta, krimtatar och människorättsförsvarare. När FSB inte lyckades värva honom blev han först misshandlad, sedan gripen, anklagad som medlem av Hiz but Tahrir. Sedan han gripits blev familjen måltavla - även Emirs nioårige son Bekir. Utanför skolan väntade en man på Bekir och presenterade sig som FSB, han sa till Bekir att hans pappa är kriminell och kommer få sitta minst tio år i fängelse. När föräldrarna polisanmälde mannen resulterade det i stället i en utredning om föräldrarnas förmåga att skydda sitt barn från främlingar. De oroas nu över att de kommer bli fråntagna sin son.
En majoritet på Krim sägs vara nöjda med att nu vara en del av Ryssland, men de som inte håller med har blivit allt hårdare ansatta. Framförallt drabbas krimtatarerna. Deras Mejlis – parlament – är förbjudet. Deras tv, radio och tidningar tillåts inte längre och Ryssland har även blockerat möjligheten att se krimtatarisk tv via nätet, genom att blockera sidorna. Det existerar inte någon mötesfrihet längre, demonstrationer tillåts inte och det har blivit farligt att säga att Krim tillhör Ukraina. SR 161217.

Per Ewert: Maktfullkomligt Kina behöver skakas om. Diplomatisk finess tillhör inte Donald Trumps största talanger, och ingen förväntar sig att USA:s nye ledare ska följa inarbetade spelregler i relation till andra ledare. Ett telefonsamtal till Trump Tower har dock satt igång större internationella förvecklingar än andra. Med sitt korta samspråk med Taiwans president lyckades den blivande presidenten reta upp ledningen i Peking till kontrollerat ursinne. Just den här gången kan dock Trumps tramp i det diplomatiska klaveret oavsiktligt ha kommit ganska lägligt. Samtidigt som USA:s nya ledning tycks vara på väg att närma sig Ryssland, börjar stämningen mellan USA och Kina tvärtom bli alltmer obekväm. Men det behöver inte vara något enbart negativt. Den kinesiska ledningen har bara det senaste året tagit tydliga steg mot ökad maktfullkomlighet. Och det finns anledning att öka pressen på Mittens Rike. På senare tid har Kinas kommunistiska ledning ökat sina maktambitioner på åtminstone tre områden. Med hjälp av fraktskepp och betong har Kina snabbt och mycket medvetet flyttat fram sina schackpjäser i Sydkinesiska sjön. På bara något år har de byggt om ensligt belägna korallrev till konstgjorda öar med bland annat landningsbanor för stridsflyg. Detta är oroväckande i sig, och blir dubbelt obehagligt när vi betänker att dessa nya öar ligger långt utanför Kinas erkända territorialvatten, i områden som Filippinerna och andra stater anser tillhör dem. President Xi Jinping har under året också pekat med hela handen mot kinesiska massmedier. Den redan hårt övervakade pressen har fått beskedet att de tagit sig alltför stora friheter i enpartidiktaturen Kina. Slutligen står också religionsfriheten under hård attack. Regeringen har de senaste två åren tvingat flera tusen kristna kyrkor att montera ner sina kors. Andra kyrkor har förstörts, och den byråkratiska kontrollen kring församlingars verksamhet och förkunnelse har dragits åt ytterligare – samtidigt som antalet kristna bara fortsätter att växa, också under förföljelsen. Kristendomen betraktas av Pekingregimen som en farlig västerländsk infiltration. Världen idag 161219.

Rysslands ambassadör i Ankara, Andrej Karlov, har skjutits till döds på en fotoutställning i Ankara. Enligt den ryska nyhetsbyrån Ria Novosti har ambassadören avlidit. Enligt nyhetsbyrån AP:s fotograf ska beväpnade män ha attackerat ambassadören under en fotoutställning. Den ryska nyhetsbyrån Tass rapporterar att ambassadören sköts i ryggen när han höll på att avsluta ett tal på utställningens invigning. Enligt turkiska medier har gärningsmannen, som var kostymklädd, kommit in genom att säga att han är polis och visat ett polis-id. Han ska ha pratat turkiska och arabiska och innan han sköt skrikit "vi dör i Aleppo ni ska dö här". Hurriyets reporter i Ankara uppger att säkerheten på platsen inte var tillräcklig. Turkiska myndigheter har infört begränsningar för mediers rapportering av händelsen. SR 161219.
Turkiet och Ryssland värnar relation efter ambassadörsmord. Gärningsmannen är en 22-årig polis som tjänstgjorde i Ankara. Han kom in på fotoutställningen genom att utge sig för att vara medlem i ambassadörens livvaktsteam. Turkiets och Rysslands relationer har precis tinat upp efter att ha varit på bristningsgränsen sedan Turkiet sköt ner ett ryskt stridsflygplan för drygt ett år sedan. Den nu mördade ambassadören var en av nyckelpersonerna i att återupprätta relationen. Både Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan säger att dådet uppenbart hade som mål att förstöra det nyvunna förtroendet länderna emellan men att detta inte ska tillåtas ske. Erdogan sa i ett uttalande att Ryssland kommer att delta i förundersökningen av mordet och att ländernas relationer i stället ska stärkas. I dag ska till exempel utrikesministrarna för Turkiet, Ryssland och Iran träffas i Moskva för att diskutera Syrien. SR 161220.
Putin vill veta vem som styrde mördarens hand - intensifierar kampen mot terror. I Moskva anser man att mordet på Rysslands ambassadör i Turkiet, Andrej Karlov, var ett desperat försök att förstöra relationerna mellan länderna. President Putin kallade dödsskjutningen för en provokation. "Det här brottet är en provokation som eftersträvar att stoppa normaliseringen i den rysk-turkiska relationen, men också ett försök att stoppa fredsprocessen i Syrien," sa president Vladimir Putin igår kväll efter ett möte i Kreml. yle 161220.
Mördad ambassadör begravd. Den ryska statsledningen, diplomater och anhöriga har tagit farväl av Andrej Karlov, Rysslands ambassadör i Turkiet, som mördades i Ankara. President Vladimir Putin deltog i en minnesceremoni på utrikesdepartementet i Moskva. Han lade ned röda rosor vid kistan och pratade med Karlovs änka, sedan lämnade han ceremonin utan att göra några uttalanden. SR 161222.

Ingen mediefrihet i Vietnam - bloggare fängslas. I Vietnam kan man dömas för "missbruk av den demokratiska friheten". En tänjbar lag som tillsammans med många andra gummilagar flitigt används mot journalister och bloggare som skriver om politik och miljö. Ofta frihetsberövas de och anklagas för brott mot staten. I reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för i år placerar sig Vietnam på plats 175 av 180. Alltså endast fem platser från den absoluta botten. "Och om man börjar blogga om religion, kräva mer politisk frihet, miljöbrott eller kritiserar regeringen då får man räkna med att staten gör allt för att tysta dig" säger bloggaren Trang när vi träffas i Hanoi.
En av de mer uppmärksammade bloggare som gripits är den 37-åriga tvåbarnsmamman Quynh som bloggat under pseudonymen Me Nam som översatt betyder Mother Mushroom. Den 10 oktober i år greps och är nu anklagad för brott mot staten. Ingen har fått besöka henne. Men ingen tillåts heller besöka hennes hem. Vännen Duong Lâm, berättar att, han misshandlades svårt av polisen när han försökte i våras. "Polisen och myndigheterna gjorde allt för att stoppa mig från att träffa Mother Mushrooms barn. De är fyra och tio år gamla och bor nu med sin mycket gamla mormor," säger Duong Lâm och lägger till att när han inte gav upp sin försök så blev han misshandlad av lokalpolisen. Mother Mushroom skrev bland annat kritiska inlägg om regeringens agerade mot det Taiwanesiska företaget Formosa som låg bakom ett giftutsläpp som gjorde att flera ton död fisk flöt upp utanför Vietnams kust. Hon är nu anklagad för att ha publicerat propaganda mot staten och riskerar 12 års fängelse. "Vi har försökt lämna mat, medicin och kläder men vet inte om hon fått det," säger Duong Lâm. SR 161221.

Putin vill ha bättre kärnvapen. President Vladimir Putin vill förstärka Rysslands kärnvapenpotential. Enligt presidenten är det viktigt att Ryssland har vapen som kan tränga igenom alla försvarssköldar. Putin sade att arméns beredskap har förbättrats avsevärt, men betonade att den måste stärkas ytterligare så Ryssland kan neutralisera alla militära hot. "Vi måste noga följa eventuella förändringar i maktbalansen och i den politiska och militära situationen i världen, särskilt längs den ryska gränsen, och snabbt anta planer för att neutralisera hot mot vårt land," sade Putin. Putin säger att det är viktigt att Ryssland har kärnvapenmissiler som kan "tränga igenom alla befintliga och eventuella framtida missilförsvarssystem.
Försvarsminister Sergej Sjoigu sade att 162 typer av vapen och utrustning har testats i Syrien. Sjoigu presenterade detaljerade siffror över vad Ryssland har åstadkommit under sina 71 000 flygattacker i Syrien. "Ryska stridsplan har förstört 725 träningsläger, 405 vapenfabriker och verkstäder och 35 000 soldater," sade Sjoigu. Han nämnde inget om civila offer. yle 161222.

Putin says Russia is stronger than any aggressor 'but no time to relax'. Russia is stronger than any potential aggressor, President Vladimir said at the Defense Ministry board meeting. At the same time, the president warned that there was no time for the military to relax and let its guard down. "There is still much work to be done, but taking into account our achievements, not only military ones, but also our history, geography, the state of the Russian society - we can say with confidence that at present we are stronger than any potential aggressor," Putin stressed. "Given the rapidly changing situation in the world, we will not have the time to notice it," the president noted. Putin went on to say that "the work that has been going on over the past several years, very much depends upon" military commanders. "I expect you to carry on with teamwork and fulfill your duty in a responsible manner." According to the president, "thus we will carry out the important tasks aimed at enhancing Russia’s military capabilities." Putin also said that "in the past several years, much has been done to boost the country’s military capabilities." At the same time, he admitted that "we still lack many things and we have to do much to take nuclear weapons to a higher level, enhance the capabilities of the Navy and the Aerospace Force as well as improve intelligence and communications systems." Tass 161222.

Russian defense contractor to start working on 3rd generation doomsday planes. Airborne command posts were called 'doomsday planes' in the United States: they were expected to be used in case of a nuclear war if ground command centers were destroyed. The United Instrument Manufacturing Corporation (UIMC) plans to start developing third-generation airborne command posts in 2017, the company's CEO Alexander Yakunin told TASS on Thursday. "We plan to start works on the next generation of these planes in 2017," Yakunin said. Last year, The United Instrument Manufacturing Corporation delivered the first Ilyushin Il-80M second-generation airborne strategic command post to the customer, he said. "Now the plane has been made operational and has already taken part in the first exercises where it has successfully performed a number of missions as part of the Armed Forces’ operational training," the CEO said. Polyot R&D Enterprise CEO Alexei Komyakov announced in August last year about the development of third-generation airborne command posts. Later, Yakunin said the third generation of airborne command posts also known as doomsday planes would appear in Russia in five-seven years. The United Instrument Manufacturing Corporation said later that such planes would be developed on the basis of the Il-96-400 aircraft. Airborne command posts were called doomsday planes in the United States: they were expected to be used in case of a nuclear war, if ground command centers were destroyed. The US E-4B plane based on the Boeing 747 airliner and the Russian Il-80 aircraft developed on the basis of Il-86 passenger jets are the most well-known models of such airborne operations centers. Tass 161222.

IOK utreder 28 ryska idrottare. Internationella olympiska kommittén meddelar att de startar dopningsutredningar kring 28 ryska idrottare som deltog i OS i Sotji 2014. Sex av dem ska vara längdåkare och stängs nu av från allt tävlande under utredningen. Samtidigt förnekar Rysslands president Vladimir Putin statsstödd dopning i sitt jultal. SR 161223.

Sorgedag utlyst i Ryssland efter flygkrasch. I Ryssland har en sorgedag utlysts för de 92 offren från flygkraschen i morse i Svarta havet. De flesta ombord var musiker, som skulle framträda för rysk militär på en bas i Syrien vid nyårshelgen. Det var i morse som det Sovjetbyggda Tupolevplanet störtade strax efter starten från Adlerflygplatsen i Sotji. Planet var på väg till en rysk militärbas i Syrien med musiker och dansare från Alexandrov-ensemblen, känd som Röda Arméns kör. Nio tv-journalister fanns också med. "Röda armé-kören är en institution, en kulturell, musikalisk och propagandainstitution i Ryssland." Kören har haft och har en väldigt viktig roll när det gäller att forma den nationalistiska andan. SR 161225.
Fel på klaffar orsakade den ryska kraschen. Flygkraschen utanför Sotjis kust i söndags berodde på klaffel på Tupolovplanets vingar. Det ska framgå från planets färdskrivare och inspelningar av piloternas sista ord. Olyckan chockar ryssarna och förtar något av den framgång Kreml tillskrivit sig i att lösa Syrienkonflikten. SR 161228.

EU-kommissionär vill stoppa Nord Stream 2. EU:s energi- och klimatkommissionär Miguel Arias Cañete skulle stoppa den omdebatterade gasledningen Nord Stream 2 om han kunde. Det säger han i en exklusiv intervju med Ekot. Gasledningen är tänkt att placeras bredvid den första, på botten av Östersjön, från Ryssland till Europa. Kommissionen går nu igenom EU:s regelverk för att se om det finns någon laglig väg att stoppa projektet. Det är det ryska energiföretaget Gazprom som vill bygga Nord Stream 2. EU använder fortfarande stora mängder olja och gas och en tredjedel av den kommer från Ryssland. Ukraina har använts som knutpunkt för vidare transport av gasen, men med Nord Stream 2 skulle Ukraina kunna plockas bort från gasflödet. På så sätt blir den nya ledningen en bricka i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Miguel Arias Cañete ser politiska motiv till att Gazprom vill bygga Nord Stream 2. "Helt klart finns det ett politiskt intresse här, eftersom gastillförseln via Ukraina kan strypas om man bygger Nord Stream 2," säger han. Efter ryssarnas annektering av Krim och det skärpta säkerhetsläget i regionen finns det en rad länder i Europa, däribland Sverige, som gärna vill stoppa ledningen. EU har dessutom numera en energiunion, vars huvudsyften är att minska EU:s importbehov av energi och öka andelen förnybart. Nord Stream 2 skulle innebära en motsatt utveckling. Enligt Miguel Arias Cañete finns det inte några affärsmässiga skäl att bygga gasledningen, med tanka på att all EU:s elektricitet ska komma från förnyelsebara källor 2050. SR 161226.

Tre röster om Sovjetunionen – 25 år efter dess fall. Den röda fanan med hammaren och skäran halades för sista gången under julhelgen för 25 år sedan, och ersattes av 15 nya länders hymner och fanor i andra färger och med nya ord. Under julhelgen för 25 år sedan halades för sista gången den sovjetiska fanan och unionens siste ledare Michail Gorbatjov avgick officiellt. Mer än 70 år av kommunistiskt enpartistyre var över. Euforin och frihetskänslan många hade då har glömts bort och givit rum för en ny nostalgivåg efter det sovjetiska. Men nostalgin till trots är det få i den gamla unionen som vill tillbaks till Sovjet-tiden - vår korrespondent rapporterar från Ukraina. SR 161227.

Pantsir-S1 air defense systems arrive in West Siberia. Pantsir-S1 air defense systems arrive in West Siberia. In mid-December, anti-aircraft gunners have successfully completed the program of firing exercises. A set of cutting-edge air defense system Pantsir-S1 has arrived in Novosibirsk, Yaroslav Roschupkin, aide to the commander of Central Military District (CMD) forces, told reporters on Tuesday. "Cutting-edge air defense systems Pantsir-S1 have arrived in Novosibirsk, where they will be put on combat duty to protect important military and industrial facilities in the sphere of responsibility of the Central Military District. Pantsir-S1 will strengthen the air defense system of West Siberia," Roschupkin said.In mid-December, anti-aircraft gunners have successfully completed the program of firing exercises at the Ashuluk training range in the Astrakhan Region. "They marched for around 4,000 kilometers along the railway," he noted. Tass 161227.

Kinesiskt hangarfartyg markerade mot Taiwan. Kinas hangarfartyg har genomfört sin första övning i Stilla havet, och gått i en symbolisk halvcirkel kring Taiwan för att markera sin syn på öns tillhörighet, något som lett till ökad vaksamhet även från Japan. Det var japansk kustbevakning som först rapporterade om att Kinas första och fortfarande enda hangarfartyg Liaoning på juldagen gått ut mellan Japan och Taiwan tillsammans med ytterligare fem krigsfartyg. Det kinesiska hangarfartyget har tidigare hållit sig till övningsplatser innanför den så kallade första ökedjan utanför Kinas kust. Förflyttningen till Stilla havet är därmed en viktig symbolisk manöver för att visa Kinas stärkta inflytande i regionen. Den kinesiska flottan fortsatte övningen med att göra en halvcirkel kring Taiwan innan hangarfartyget rapporterats ha nått en flottbas på den kinesiska ön Hainan idag. På en ordinarie presskonferens i Peking på onsdagsmorgonen upprepade talespersonen på myndigheten för taiwanfrågor att Kinas regering vill uppnå en fredlig återförening med Taiwan. En röst som inte höll tillbaka var den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times, som medan övningen pågick skrev: "När Kinas flotta av hangarfartyg en gång uppenbarar sig utanför USA:s kust kommer det att sätta igång tankarna kring vilka regler som gäller till havs." SR 161228.

USA utvisar 35 ryska diplomater. USA utvisar 35 ryska diplomater, skriver New York Times. Det ska vara som svar på att amerikansk personal i Ryssland utsatts för "trakasserier". Diplomaterna har 72 timmar på sig att lämna landet. Enligt tidningen New York Times ska det här också vara ett svar på anklagelserna om att Ryssland ska ha försök att påverka det amerikanska valet. Samtidigt stänger man också två ryska fastigheter i New York och i Maryland, säger en anonym myndighetskälla till Reuters. "De har stängt ett par ryska anläggningar där de säger att det pågår spioneri, man inför sanktioner mot ryska underrättelsemyndigheter och några personer på de här myndigheterna," säger Ekots korrespondent i USA Inger Arenander. Samtidigt meddelar USA:s president att en rad sanktioner kommer att riktas mot Ryssland med anledning av de misstänkta cyberattackerna i samband med det amerikanska presidentvalet, rapporterar AFP. Enligt The New York Times kommer sanktionerna drabba två av Rysslands ledande underrättelsetjänster, inklusive minst fyra högt uppsatta militärer. SR 161229.
Ryssland utvisar inga diplomater. I går kom beskedet att USA utvisar 35 ryska diplomater. Trots att Rysslands utrikesminister uppmanade Vladimir Putin att svara med samma mynt kommer nu beskedet att inga amerikanska diplomater utvisas. Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov uttalade under fredagen att 35 amerikanska diplomater borde utvisas. 31 från ambassaden i Moskva och fyra från konsulatet i St Petersburg. Detta efter att USA utvisat 35 ryska diplomater sedan man påstått att Ryssland gjort dataintrång med anslutning till det amerikanska valet. "Lavrov sa att exakt samma som USA gjort mot Ryssland så ska Ryssland svara på samma sätt. Det är den typen av svar som ges inom diplomatin," säger Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Men under eftermiddagen kom ett skriftligt svar på Kremls officiella hemsida. Ryssland kommer inte utvisa några amerikanska diplomater. I uttalandet skriver man att USA:s agerande är diplomatiskt oansvarigt och dåligt för både det ryska och amerikanska folket. I uttalandet gratulerar Vladimir Putin det amerikanska folket till deras nya president Donald Trump och beklagar sig över nuvarande president Obamas sista tid. Något som påminner om tidigare mönster. "Det finns en tendens att man inte säger att det är den amerikanska regeringen och presidenten som beslutat utan man talar om Obama och att han bara har tre veckor kvar. Att det var onödigt men snart kommer en mer ryssvänlig president till makten i USA," säger Maria Persson Löfgren. SR 161230.
Experterna: "Smart och sensationellt". Vladimir Putins svar på USA:s sanktioner är oväntat och sensationellt, säger experter som SVT Nyheter talat med. Samtidigt känns taktiken från Kreml igen. "De flesta hade trott att Rysslands svar till USA:s utvisning av 35 ryska diplomater skulle vara svidande och hårt. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs rekommendation var också att lika många amerikanska diplomater skulle utvisas, och att amerikaner skulle vägras tillträde till två fastigheter som de använder.
Men Vladmir Putin valde att överraska världen. Inga amerikanska diplomater kommer att utvisas. I sitt uttalande sänder han i stället nyårshälsningar till president Barack Obama och hans familj, till den tillträdande presidenten Donald Trump och hela det amerikanska folket. Han bjuder också barn till amerikanska diplomater till en nyårsfest på Kreml. "Åh vad smart! Han tänker helt utanför boxen," säger Elena Namli, professor vid centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet.
Men Rysslandskännaren Carolina Vendil Pallin, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut, känner igen strategin från rysk inrikespolitik. "Det är inte helt ovanligt i inrikespolitiken att det först kommer ett hårt utspel och sedan framstår Putin som den som är återhållsam och klok och pragmatisk. Det sätter honom i god dager," säger hon. "Samtidigt vet vi att inget händer i Ryssland utan att Putin har ett finger med i spelet." SvT 161230.

Tjeckien fick specialstyrka mot rysk propaganda. Tjeckien har inrättat en specialiststyrka på 20 personer som har i uppdrag att motarbeta falska nyheter och propaganda på nätet. Meningen är att förhindra manipulering av det tjeckiska parlamentsvalet i oktober. Tjeckiska tjänstemän säger sig vara övertygade om att Ryssland ligger bakom tiotals sajter som sprider radikala åsikter, konspirationsteorier och falsk information på tjeckiska. - Det primära målet med den ryska propagandan i Tjeckien är att så tvivel hos folk om att demokrati är det bästa sättet att organisera ett land, att bygga upp en negativ bild av EU och Nato och att avskräcka folk från att delta i demokratiska processer, säger regeringens talesman Tomáš Prouza till The Guardian. Även EU har ett mindre team på nio personer som sysslar med att avslöja rysk propaganda. yle 170101.

Nytt system för deklarationer ska bekämpa korruption i Ukraina. I Ukraina gäller från och med januari ett nytt deklarationssystem på nätet. Databasen är ett led i att utrota korruptionen bland statsanställda och beslutsfattare. Det var i november som ukrainare fick en första inblick i sina politikers rikedomar via den nya offentliga deklarationsdatabasen. Avslöjanden om dyrbar konst och ikonsamlingar, lyxbilar, lägenheter, dyrbara klockor och sällsynta medaljer väckte stor indignation bland den stora majoriteten allt fattigare ukrainare. Bara räknat i reda pengar på bankkonton eller kontant hade 413 riksdagsmän tillsammans deklarerat 480 miljoner dollar. Det i ett land där medellönen ligger på 170 dollar i månaden. SR 170103.

KD vill höja försvarsbudgeten i år. Kristdemokraterna vill nu höja försvarsmaktens budget redan i år för att stärka den svenska försvarsförmågan. Bakgrunden är den säkerhetspolitiska osäkerheten som valet av Donald Trump till USAs president innebär i kombination med Rysslands utveckling. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill sedan tidigare snabbt höja försvarsanslagen. Försvarsminister Peter Hultqvist har avfärdat partierna önskemål om anslagshöjningar som en auktion om vem som är bäst på att höja budgeten. Mikael Oscarsson håller inte med. "Jag förutsätter att regeringen inser allvaret och är beredd att höja anslaget. Något alternativ finns inte egentligen. Vår försvarsförmåga är inte tillräckligt bra." SR 170103.

Anders Lindberg: Hur länge ska väst underskatta Putin? Den 24 december 2011 samlades över 100 000 människor i Moskva för att protestera mot det massiva fusket i parlamentsvalet tidigare samma månad. "Vi tillåter inte att Putin får plats i Kreml. Tjuvar ska inte få plats i Kreml," sa dåvarande oppositionsledaren Boris Nemtsov. De omfattande gatuprotesterna beskrevs som medelklassens uppror och många trodde att utvecklingen skulle leda till ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men så blev det inte. Fem år senare ekar inga protester på Moskvas gator - och ingen bär längre det vita band som var demonstranternas symbol. Boris Nemtsov är död, han sköts strax utanför Kremls murar i februari 2015. När Barack Obama i veckan utvisade 35 ryska diplomater som vedergällning för Kremls inblandning i USA:s presidentval svarade Putin med en axelryckning. I hans strategiska kalkyl är Obama redan gårdagens spelare, ingen att bry sig om. Enligt Vilhelm Konnander, Rysslandskännare med lång erfarenhet från regionen, har Vladimir Putin hela tiden haft ett långsiktigt strategiskt perspektiv som väst aldrig riktigt förstått. Kreml såg med ogillande på EU:s utvidgning och var särskilt kritiska till att Nato ökade samarbetet österut. Att stödja extremhögern blev ett sätt att på lång sikt destabilisera EU och motverka mer integration i Europa. Samtidigt ökade den inhemska repressionen. Kreml upplevde civilsamhället och de fria medierna som ett systemhot, kärnan i en potentiell "färgrevolution" även i Ryssland. 2008 gick Ryssland in militärt i Georgien och stoppade därmed effektivt landet från att närma sig Nato. Det blev en vändpunkt, västvärldens svar på Putins politiska och militära offensiv var förvirrat och splittrat. Efter fusket i det ryska parlamentsvalet 2011 var gatuprotesterna omfattande men Putin hade förberett sig väl - det blev ingen "färgrevolution". När den politiska turbulensen i Ukraina började på hösten 2013 var strategin för länge sedan strategin klar. Putin gick på offensiven, först med propaganda och påtryckningar mot olika aktörer – till slut militärt med ockupationen av Krim. Mönstret verkar återupprepas varje gång. Ryssland gör något oväntat som ställer väst inför fullbordat faktum. Efter ett tag anpassar vi oss efter den nya situationen. AB 170103.

Underrättelsechef: Ryssland är ett hot mot USA. Tre av USA:s högsta underrättelsechefer upprepade i en utfrågning inför senatens försvarsutskott i dag att de anser sig ha klara bevis för att Ryssland genom både dataintrång och andra metoder gjorde allt för att manipulera det amerikanska valet i november – något som den blivande presidenten Donald Trump öppet betvivlar. Men högste chefen James Clapper sa sig aldrig tidigare ha upplevt så aggressiva ryska försök att påverka ett val. James Clapper och hans kollegor sa sig i dag var än mer övertygade än i höstas om att det är ryska aktörer – hackare, säkerhetstjänster och andra – som på order från högsta ort gjort omfattande dataintrång framförallt hos demokraternas nyckelpersoner. De är övertygade om att stulna dokument och uppgifter, möjligen via tredje part, gavs till bland andra Wikileaks, som publicerade allt på nätet i månader. Clapper poängterade dessutom att de så uppmärksammade dataintrången bara var en del av de ryska attackerna mot den amerikanska demokratin. Det handlar enligt underrättelsechefen om en storskalig rysk desinformationskampanj som fortfarande pågår, och som innehåller allt från klassisk propaganda till stora mängder så kallade falska nyheter, spridda via sociala medier. En del av dramatiken i hela frågan beror på att Trump i grunden ifrågasatt både uppgifterna och de amerikanska underrättelsetjänsterna, samtidigt som han uttrycker sig mycket positivt om den ryske presidenten Vladimir Putin. Den majoritet republikanska politiker som istället ser Ryssland som det största hotet mot USA:s nationella säkerhet fick än mer bränsle i dagens utfrågning. "Ryssland utgör ett hot mot USA," slog James Clapper fast. SR 170105.

Duterte intresserad av militärövningar med Ryssland. Filippinernas president Rodrigo Duterte vill inleda gemensamma militärövningar med Ryssland och ska i vår besöka Vladimir Putin i Moskva. Det kommer att bli ett mycket viktigt steg i vänskapen mellan våra länder, sa den ryska ambassadören i Filippinerna vid en presskonferens i Manila. "Vi håller på och förbereda detta mycket viktiga möte som kommer att ta vår vänskap ett stort steg framåt," sa Igor Khovaev till lokala medier. I Manilas hamn har det de senaste dagarna legat två stora ryska krigsfartyg och dess marina soldater har haft uppvisningar i en närliggande park. De kamoflageklädda soldaterna har visat upp sina färdigheter med knivar och vapen. Och till förtjusning av de unga besökarna visat hur de kan krossa glasflaskor på sina huvuden. Presidentens talesperson Ernesto Abella sa i ett uttalande att Duterte var öppen för att inleda gemensamma militärövningar med Ryssland som en del av att göra världen mer fredlig. Men att det inte kommer innebära att rysk militär blir placerad i Filippinerna så som de amerikanska varit. Den filippinske presidenten har upprepade gånger förklarat att han är mer intresserad av att arbeta med Ryssland och Kina än USA som kritiserat Dutertes krig mot droger. Hans besök i Moskva är planerat till i april men redan under fredagen väntas Duterte besöka de ryska krigsfartygen i Manilas hamn. SR 170106.

"Trump påverkar säkerhetsanalysen i Sverige". Det är naturligt att svenska försvarspolitiker just nu talar ännu mer än tidigare om höjda försvarsanslag, menar säkerhetspolitiska experter som Ekot talat med. Inte minst Donald Trumps uttalanden om att Natoländerna behöver satsa mer på försvaret och hans positiva ton mot Ryssland påverkar säkerhetsanalysen, menar säkerhetspolitiska forskaren Gunilla Herolf. SR 170106.

Ryssland drar ned på sitt militära engagemang i Syrien. Ryssland har påbörjat en neddragning av sin militära närvaro i Syrien, meddelar den ryske generalstabschefen, enligt ryska nyhetsbyråer. Först ut att lämna krigszonen är ett hangarfartyget som funnits utanför syriska kusten sedan i oktober. "Kamrater vid ryska arméns generalstab! Sedan 8 november har ryska Arktisflottan varit i Syrien, uppdraget är nu slutfört," sa den ryska Syrieninsatsens högsta befäl general Andrej Kartapolov via videolänk från Syrien vid ryska generalstabens tv-sända briefing i Moskva i dag. Budskapet är att den ryska reträtten nu inletts i och med att Rysslands enda hangarfartyg det sovjetisktbyggda Admiral Kuznetsov jämte några mindre fartyg nu lämnar Syrien. Enligt Kartapolov ska hangarfartygets flyg under fem månader gjort 420 starter och attackerat mer än 1200 terroristmål. Men i själva verket har majoriteten av de ryska flygattackerna inte gjorts från hangarfartyget, som haft en hel del problem. Två flygplan missade till exempel landningsbanan och störtade i havet. General Kartapolov sa också att Ryssland fortfarande har tillräckligt med flygstridskrafter kvar i Syrien. Eftersom det saknats officiella siffror över antalet ryska militärer och det samtidigt anlänt nya militärpoliser är det svårt att bedöma exakt hur stor reträtten egentligen är. Ytterligare förhandlingar om en riktig fred i hela Syrien vill Ryssland, Turkiet och Iran hålla i Astana Kazakstan senare i januari. SR 170106.

Hultqvist vill höja försvarsförmågan stegvis. Det svenska försvaret kommer att stärkas kraftigt framöver, men det handlar inte bara om pengar. Höjd försvarsförmåga tar tid att bygga. Det sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i Ekots lördagsintervju. Det var ett svar på allianspartiernas krav de senaste dagarna om mer pengar till försvaret, genast. "Jag kan ju se att nu har vi en budgivning där Liberalerna ligger på 28 miljarder, Moderaterna på 8,5 och Centern på 11. KD har presenterat en rätt så lång önskelista. Jag är inte beredd att delta i någon auktion om pengar eller olika typer av belopp." " Vi kommer nu, för att öka på personalstaben inom försvarsmakten, att driva ett beslut om att få igenom den allmänna värnplikten igen. Och det kommer vi att ta itu med så snart remissomgången i slutet av januari är klar. Vår ambition är att ett sådant system ska kunna komma i gång under 2018. Men det tar ju tid innan de soldaterna är klara och krigsplacerade." SR 170107.

Håller det svenska försvaret måttet? Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde beskrivs som alltmer osäkert. Flera oppositionspartier vill ge försvaret mer pengar. Men vad vill regeringen? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte är beredd att förhandla i den offentliga debatten om större anslag till försvaret. Han ser också allvarligt på rapporterna om att Ryssland lagt sig i det amerikanska valet och menar att det inte går att utesluta en likanande händelse i Sverige. SR 170107.

Underrättelsetjänst: Putin gav order om dataintrång. Den samlade amerikanska underrättelsetjänsten anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att ha "beordrat" försök att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att ha försökt hjälpa Donald Trump till valseger. Underrättelsemyndigheterna har gjort en samlad rapport om de dataintrång de anklagar Ryssland för. En del av den rapporten offentliggjordes i går och där går myndigheterna ett steg längre än hittills. De anklagar den ryske presidenten Vladimir Putin inte bara för att ha känt till, utan för att ha "beordrat" intrången för att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att vilja svartmåla demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton för att hjälpa Donald Trump att segra. SR 170107.

Trump på Twitter: Vill ha god relation med Ryssland. Den tillträdande presidenten i USA, Donald Trump, skriver på Twitter att det är en bra sak, inte en dålig, att ha goda relationer med Ryssland. Det är bara "dumma" människor eller dårar som tycker det är bra med dåliga relationer, skriver Trump. Den tillträdande presidenten Donald Trump, som informerades även om de hemliga delarna av rapporten, drog slutsatsen i ett skriftligt uttalande efteråt att cyberattacker inte har haft någon effekt för valresultatet och kritiserade det demokratiska partiet för dålig datasäkerhet i sina partisystem. Vi har tillräckligt med problem i världen utan att skaffa oss ett till, menar Trump och skriver att när han blir president kommer Ryssland visa mycket störe respekt mot USA och att länderna, förhoppningsvis, ska samarbeta för att lösa en del av världens "många stora och överhängande problem". SR 170107.

Lugnande besked om rysk fånge. Från Ryssland kommer lugnande besked om en känd samvetsfånge. Ildar Dadin flyttades från ett fångläger i Karelen där han vittnat om systematisk tortyr. I över en månad var han spårlöst försvunnen, men i dag tilläts han plötsligt ringa sin fru. Nu visar det sig att Dadin i största hemlighet hållits i förvar i en annan stad innan han skickades vidare till slutdestinationen i västra Sibirien, drygt 400 mil ifrån Karelen. Dadin blev den första i Ryssland att dömas för enmansdemonstrationer utanför Kreml i Moskva. Som Ekot berättat tidigare kan den som grips i samband med sådana protestaktioner mer än fem gånger inom ett år dömas till flera år i fängelse. Dadin dömdes till tre år, ett straff som sedan minskades till ett halvår. SR 170108.

Löfven vill närma sig Ryssland. Sverige vill få till mer dialog med Ryssland för att minska spänningarna. Det beskedet gav statsminister Stefan Löfven under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på söndagen. "Det är inte smart att först öka spänningen och sedan söka ett ökat skydd i ett NATO-medlemskap. Det är bäst att se till att spänningen inte ökar," säger Stefan Löfven. Det finns inga konkreta åtgärder på hur spänningarna med Ryssland ska minskas. "Det är något som vi måste fundera kring hela tiden. Utrikesminister Margot Wallström ser gärna ett möte med Rysslands utrikesminister Lavrov," säger Stefan Löfven. Däremot gör han klart att Sverige inte kommer att släppa på kritiken mot Rysslands annektering av Krim SR 170109.

Försvaret på Gotland ska ses över. En ny försvarsberedning tillsätts av regeringen. Förutom allmän analys av Sveriges säkerhetsläge och förslag om det framtida försvaret får beredningen specifika uppgifter som att se över försvaret av Gotland och samarbetet med andra länder. – Som försvarsminister måste jag kunna ha en tydlig uppfattning. Det är väldigt viktigt att förbereda nästa steg på Gotland. Jag tror också att det är viktigt att markera att vi är beredda på ytterligare steg med Finland, säger försvarsminister Peter Hultqvist. De borgerliga partierna har länge krävt en ny försvarsberedning som ska ta fram underlag inför kommande beslut om hur försvaret ska utvecklas. I dag på Folk och försvar i Sälen presenterade Peter Hultqvist inriktning där han förutom en bred översikt också ska se över specifika områden om försvaret Gotland, liksom om försvarets krigsorganisation är rätt utformad och totalförsvarets utformning.
Överbefälhavaren Micael Bydén välkomnade i sitt tal diskussionen om mer pengar till försvaret de närmaste åren. Men det är viktigt att nya pengar satsas på rätt ställen, där de kan få långsiktigt positiva effekter och Micael Bydén gav exempel: "Det handlar om personal och då är det kontinuerligt tjänstgörande det vill säga heltidsanställda eller deltidsanställda. Det kan vara materiel, det skulle kunna vara ledningssystem det kan vara övningar - våra egna övningar, övningar inom totalförsvaret och internationella övningar." SR 170109.

Fortsätter samarbete med Ryssland. Samtidigt som Ryssland beskrivs som ett militärt hot och att Nordiska Ministerrådets kontor i Sankt Petersburg och Kaliningrad varit stängda i nästan två år, efter att ha klassats som utländska agenter – satsar Nordiska Ministerrådet 18 miljoner i olika samarbetsprojekt med nordvästra Ryssland under 2017. "Ministrarna beslutade att man inte skulle fortsätta verksamheten med kontoren i nordvästra Ryssland som bas, men samtidigt såg man ett ömsesidigt intresse av att fortsätta med själva verksamheten," säger Jens Nytoft Rasmussen som är senior rådgivare på Nordiska Ministerrådet. Nordiska Ministerrådets kontor i Ryssland är alltså stängda. Överklagan av beslutet att klassa dem som utländska agenter ligger och väntar i domstol. Men Jens Nytoft Rasmussen konstaterar att det finns en vilja från båda de nordiska länderna och Ryssland att fortsätta verksamheten. Tidigare har Nordiska Ministerrådet anslagit 12 miljoner till projektsamarbete på miljö- och hälsoområdet. Nu delas ytterligare sex miljoner ut i ett öppet program med 13 olika projekt, som kommer att drivas under 2017 och 2018. De handlar bland annat om arbetsmarknad, kultur, utbildning och forskning. Just i tider som dessa är det kanske extra viktigt att slå vakt om erfarenhetsutbytet mellan Norden och Ryssland och påminna sig om att det handlar om ett nordiskt grannland, säger Jens Nytoft Rasmussen. "Ryssland och de nordiska länderna är ju grannländer och oberoende av den geopolitiska situationen så finns det ett behov för grannar att tala med varandra och utväxla erfarenheter." SR 170109.

Mikael Oscarsson: "Vi är väldigt sårbara". Vi måste rusta oss innan det är för sent. Det menar Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson, Mikael Oscarsson. Han anser att miljardbelopp behöver tillsättas till försvaret, snarast. "Jag tycker att vi behöver fokusera på 2018-2019 och tala om vad som behöver göras redan nu. Sedan får man komma fram till vad det kommer kosta. Det kommer dock handla om belopp i miljardklassen," säger han. Mikael Oscarsson menar att det svenska försvaret är mycket bristfälligt. Några av de saker som skulle behöva göras, enligt Mikael Oscarsson, är att avveckla det nuvarande systemet, ta fram befintlig utrustning som ”finns i förråden”, skaffa in nytt material och genomföra övningar. "Vi har haft fred i 200 år nu. Man kan bli krigsskadad, men man kan också bli fredsskadad. Vi kan inte ta för givet att vi ska fortsätta vara lyckligt lottade." Världen idag 170111.

Report: Russia spread fake news and disinformation in Sweden. Russia has coordinated a campaign over the past two years to influence Swedish decision-making by using disinformation, propaganda and false documents, according to a report by researchers at The Swedish Institute of International Affairs. One of the main tools for spreading false information was the Swedish language version of the state-funded news website, Sputnik News, one of the reports co-author's Sebastian Åsberg told Radio Sweden. The website was active between spring 2015 and spring 2016, publishing nearly 4,000 articles. The report also said that armies of trolls were targeting journalists and academics on social media and that mainstream media sources had wittingly, or unwittingly, spread disinformation. SR 170111.

Nato-trupper anländer till Polen. De första amerikanska Nato-trupperna anländer nu till Polen, där man ser de så kallade roterande styrkorna som en viktig markering mot Rysslands agerande i närområdet. "Det här är mycket välkommet eftersom det tryggar vår säkerhet," säger Joanna Szczypinska, ledamot i parlamentet för Polens regeringsparti Lag och Rättvisa. "Polen ligger där det ligger geografiskt och utvecklingen i Ukraina och Ryssland är mycket oroande." Polen är först ut med att ta emot den förstärkning av Natos så kallade östra flank som USA:s president Barack Obama halvt lovade redan för två och ett halvt år sedan och som beslutades om på toppmötet här i Warszawa i somras. SR 170112.

Blivande försvarsminister: Ryssland främsta hotet mot USA. Donald Trumps tilltänkta försvarsminister general James Mattis svarade i senatsförhör att han ser Ryssland som det främsta hotet mot USA. "Jag ser Ryssland som det främsta hotet mot USA," sa James Mattis som svar på en öppen fråga. Den pensionerade generalen, med decennier som aktiv militär bakom sig sa att han inte har något emot samarbete men att det är viktigt att vara realistisk om vad den ryske presidenten Vladimir Putin vill. "Vi måste inse att han försöker bryta sönder Nato och vi måste försvara oss tillsammans med våra allierade," sa Mattis som frågades ut med stor respekt av både republikaner och demokrater. Senaten kommer att godkänna honom efter att ha ändrat en regel som krävde sju år som civil för att kunna bli försvarsminister.
Donald Trumps val som chef för alla underrättelsemyndigheterna, Director of National Intelligence, förre senatorn Dan Coats, är inte utfrågad än men är välkänd Rysslandshök och förbjöds att resa in i landet under sin tid i kongressen. SR 170113.

Fångar på båda sidorna i östra Ukraina. I östra Ukraina hålls fortfarande ett okänt antal krigsfångar och civila helt utomrättsligt, vilket kritiseras av människorättsorganisationer i både Ukraina och internationellt. En av dem som själv arbetar för förhandla fram att fångar friges är parlamentarikern Pavel Lisjanskij. "Jag har väldigt många problem och utsätts för många hot," säger Pavel Lisjanskij som är ledare för en ukrainsk människorättsorganisation och parlamentsledamot för Udar, partiet som leds av Kievs borgmästare den kände före detta tungviktsboxaren Vitalij Klytjko. Human Rights Watch har i en rapport visat hur båda sidor tar civila som fångar för att använda, som medel att utväxla fångar. De ryskstödda separatisterna har ett större antal ukrainska militärer som fångar och därför har ukrainska säkerhetstjänsten gripit helt oskyldiga civila på den ukrainska sidan, som ska användas för fångutväxling. De anklagas för att vara medlöpare till utbrytarna i Donetsk och Luhansk, men får inte advokat eller rättegång. Enligt Pavel är situationen ännu värre och mer omfattande i utbrytarområdena. Där är rättslösheten total. "Den som grips har inga rättigheter varken till advokat eller en rättegång," säger Pavel. Många används som slavarbetare, det har frigivna ukrainska militärer berättat om. SR 170113.

Ryska myndigheter till angrepp mot Frälsningsarmén. De kallas "Yarovaya-lagarna" och har tillkommit för att stoppa islamistisk radikalisering. Men den senaste tiden har ryska myndigheter kritiserats för att ha gett sig på bland annat Frälsningsarmén och en yoga-lärare. Frälsningsarmén har funnits i Ryssland sedan början av 1900-talet, men förbjöds under ett antal år och först 1993 kunde man börja verka mer fritt. Men nu hotas alltså verksamheten av nya förordningar. I slutet av december blev Frälsningsarmén i Vladivostok bötfälld för att ha felmärkt sina biblar. Enligt tidningen Deutsche Welle handlar det om att det inte framgick tillräckligt tydligt att biblarna var distribuerade av just Frälsningsarmén. Böterna - 30 000 rubel (cirka 4 500 svenska kronor) - åtföljdes av ett krav på att förstöra biblarna. Men då ingrep ortodoxa kyrkan, och lyckades stoppa förstöringen av biblarna, 36 av dem på ryska och 4 på engelska. Dagen 170112.

Försvaret krävs på svar om ryska rör. Karlshamns kommun vill veta varför kommunen inte bör låta ryska rör lagras i hamnen. Är det ryska bolaget Gazprom problemet? Eller "en ökad trafik i Östersjön"? På måndag åker Karlshamns kommundirektör och vd:n för Karlshamns hamn till Stockholm för att träffa försvarsmakten. Kommunen vill ha ett tydligt svar på varför de inte bör lagra ryska rör i Karlshamns hamn. SR 170115.

Trump och Ryssland får Estland att mobilisera. Donalds Trumps varning och Rysslands militära upptrappning i området. Båda är skäl för Estland att mobilisera - försvarsanslagen ökas samtidigt som landets hemvärn nu ser en klar medlemsökning. Estland är ett av bara fem Natoländer som lever upp till alliansens krav att avsätta minst två procent av statsbudgeten till försvaret. Estland har därför beslutat att utöka sin försvarsbudget från 2 procent 2015 och beräknat 2,07 procent under 2016, till 2,2 procent av BNP under 2017. I Sverige är motsvarande andel 1,05 procent. "Hemvärnet" i Estland har nu 25 000 medlemmar. Medlemmarna har egna vapen, bland annat svensktillverkade AK-4:or som förvaras i hemmet. Medlemmarna förväntas delta i övningar som oftast sker på helgerna. Målet är 30 000 medlemmar år 2020. SvD 170115.

Regimkritiker flyr Ryssland. Den kände performanceartisten och regimkritikern Pjotr Pavlenskij har lämnat Ryssland och ska söka politisk asyl i Frankrike med sin familj. I en intervju med ukrainska tv kanalen hromadskje hävdar 32-årige Pjotr Pavlenskij att han och hans fru hotats med ett långt fängelsestraff. Pavlenskij är bara en i en lång rad regimkritiker, som känt sig tvingade att lämna Ryssland sedan de hotats. SR 170117.

I Moskva är förväntningarna inför maktbytet i Vita Huset stora. Tv kanaler ägnar ovanligt mycket tid åt USA och har nedräkning till fredagens installation. En rysk armébutik erbjuder "installationsrabatt" med ett gigantiskt foto av Donald Trump. Men det finns kritiska röster också. "Det stör mig eftersom jag inte har någon aning varför mr Trump är så snäll mot mr Putin. Deras politiska åsikter är 100 procent olika från migration till ekonomi de har helt olika uppfattningar. Men de gillar varandra och det är konstigt," sade ryske oppositionsledaren Alexej Navalny i BBC:s program Hardtalk i dag. Men för de Kremltrogna medierna är den annalkande dagen då Donald Trump formellt svärs in som USA:s president mycket stor. Sällan har USA tagit så mycket tid i anspråk i de ryska nyhetssändningarna. Kanal ett har en nedräknare till Trumps installation. Mitt emot den amerikanska ambassaden i Moskva har den ryska armébutiken satt upp stora affischer med den blivande presidenten på. Den som vill köpa ryska arméprylar får tio procents rabatt för att fira Trumps stora dag i morgon. SR 170119.

Nyheterna som medierna missade - vikten av pansar och artilleri. Vet du till exempel vilken sorts vapensystem som de flesta ukrainska stupade i Kremls maskerade krig har fallit offer för? Ukrainakriget innebar att väldigt många vapensystem användes av bägge parterna, ett faktum som utnyttjades för att skapa osäkerhet hos västjournalister om att Ryssland förde in vapen och förband över den ukrainska gränsen. Men under striderna i Ukraina i början av 2015 dök så ett filmklipp upp som tydligt visade en version av T-72 exklusiv för den reguljära ryska armén: T-72B3. Den känns igen genom det sikte av modell Sosna-U som sticker upp från tornet. Genom att filmsekvensen filmats av separatistsidan inne i Ukraina så fick Kreml ännu ett klockrent fotobevis mot sig (och fler har det blivit). Västmedier som Finlands största svenskspråkiga tidning har tagit upp detta, men medierna i Sverige ansåg kanske att nyheten var för ”pansarnördig”? Vi får ofta se stridsvagnar eller soldater med kalasjnikovs illustrera artiklar om Ukrainakriget men det inte är de som har åstadkommit de största förlusterna. Drygt åttio procent av Ukrainas förluster i strid har nämligen orsakats av indirekt eld, alltså från artilleripjäser, raketartilleri och granatkastare. militart.nu.

Officersutbildningen oroar försvarsministern. Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten. I eftermiddag träffas de partier som står bakom försvarsbeslutet för att diskutera försvarets behov de närmaste åren. Försvarsminister Peter Hultqvist är oroad över att för få går ut från officersutbildningen. Det är en av frågorna som han kommer ta upp, liksom behovet av att återinföra värnplikten. "Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken," säger Peter Hultqvist. Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven. De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare. SR 170125.

Mikhail Gorbachev: 'It All Looks as if the World Is Preparing for War'. Today, however, the nuclear threat once again seems real. Relations between the great powers have been going from bad to worse for several years now. The advocates for arms build-up and the military-industrial complex are rubbing their hands. We must break out of this situation. We need to resume political dialogue aiming at joint decisions and joint action.I think the initiative to adopt such a resolution should come from Donald Trump and Vladimir Putin - the Presidents of two nations that hold over 90% of the world’s nuclear arsenals and therefore bear a special responsibility. Time 170126.

Telefonsamtal Trump - Putin om nya relationer. Både Vladimir Putin och Donald Trump beskriver telefonsamtalet som början på något helt nytt. Sanktionerna mot Ryssland har dock inte tagits upp. För de ryska journalisterna i presidentpoolen var väntan lång. Det tog Kreml nästan två timmar innan några detaljer kom ut, under tiden visades en stillbild på Trump med en telefonlur i rysk tv. Ett nästan en timmes långt samtal, som framföralllt beskrivs som en nystart på relationerna mellan USA och Ryssland. Rent konkret handlade samtalet om kamp mot den gemensamma fienden terrorismen. Enligt Kreml också om Ukraina och Koreahalvön. Vita Huset kallade samtalet för ett gratulationssamtal från Moskva, medan Moskva kallar det för en nystart på relationerna och att det kommer bli regelbundna kontakter nu. SR 170129. Kommentar: Återstår att se hur länge den vänskapen varar. Hur många månader?

Nord Stream får lagra rör i Karlshamn. Regeringen backar när det gäller beskedet att Karlshamn inte bör tillåta att det ryska gasprojektet Nord Stream 2 får använda hamnen i Karlshamn till att lagra rör till den planerade gasledningen. Regeringens gav sitt tidigare besked på grund av brister i försvarsmaktens underlag, enligt uppgift till Ekot. Underlaget tog inte hänsyn till att Karlshamn har en omfattande övrig trafik av ryska handelsfartyg. Regeringen kommer vid ett möte ikväll att ge besked till kommunledningen i Karlshamn att en affärsuppgörelse med Nord Stream-projektets entreprenör inte är att betrakta som ett säkerhetspolitiskt eller försvarspolitiskt hot mot Sverige. "Man har tagit fram mer underlag om situationen i Karlshamn. Karlshamn kommunledning vill gärna ha det här kvar, så de har sagt att man ska bevaka rören. Tullen, Kustbevakningen och polisen ska ha koll på rören," säger Ekots reporter Erik Ridderstolpe. "Man har också presenterat underlag som visar att det är 700 anlöp av ryska fartyg i Karlshamns hamn, och då blir det ologiskt att man skulle förbjuda Nord Stream-projektet, men tillåta allt det andra." Det är sedan Karlshamn kommunstyrelse som imorgon fattar beslut i frågan. När det gäller Gotland och hamnen i Slite så har Region Gotland redan tackat nej till att lagra rör för Nord Stream. "I Slite är det annorlunda säger regeringen. Där är det uthyrning av ett område och en kaj i Slite hamn och inte en omfattande kommersiell verksamhet som det är i Karlshamn," säger Erik Ridderstolpe. SR 170130.
Beslutet taget - Karlshamn lagrar rören. Nu har Karlshamn tagit det formella beslutet i kommunstyrelsen. Tio personer röstade ja, fyra personer röstade nej. SR 170131.
Gunnar Hökmark: "Säljer ut svensk säkerhet". Regeringens nej till nyttjande av Gotland och Karlshamn för den ryska gasledningen Nord Stream 2 har nu bytts till ett ja när det gäller Karlshamn. På tisdagens röstade kommunledningen för att ge ryska intressen tillgång till hamnen. Regeringen Löfven överlåter svensk säkerhet till Karlshamns kommun, menar Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark. Flera militära experter har varnat för att ge ryska intressen tillgång till svenska hamnar, och den moderata Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark köper inte ministrarnas förklaringar. "Det faktum att man ska vidta särskilda och hemliga åtgärder för att hantera detta hot innebär att regeringen är medveten om den skada det innebär för landets säkerhet”," skriver han på sin blogg. "I en tid då Ryssland aggressivt utsträcker sina intressen, rustar och ställer krav på sin omvärld öppnar den svenska regeringen för ett projekt som den själv anser hotar svensk säkerhet. Man låter en kommun mot pengar sälja ut vår säkerhet." Världen idag 170201.

Hårda strider i Ukraina - brott mot vapenvilan. Hårda strider rasar för tredje dagen kring staden Avdijevka i östra Ukraina. Minst åtta människor har dödats sen igår. El och värme är utslagen för tiotusentals civila i området. En evakuering av staden är förberedd. I Moskva läggs skulden på Kiev för de upptrappade striderna, som påstås ha initierats av "terrorister från Högra sektorn", men den ukrainska armén å sin sida påstår att rysk militär tillsammans med separatisterna i Donetsk inledde offensiven för att försöka ta över den viktiga industridelen av Avdijevka. Ukrainska Avdijevka ligger bara fem kilometer från Donetsk, som kontrolleras av utbrytarna i den självutnämnda republiken Donetsk. Trots nästan tre års krig har 20 000 invånare valt att stanna kvar i staden, där industrier fortsatt fungera som vanligt. Men nu hotas en av Europas största kokstillverkare att tvingas stoppa produktionen på grund av striderna. Tack vare den gigantiska fabriken har invånarna till viss del haft värme i sina hus och arbete. Verkets direktör skriver på sin hemsida på nätet att naturgasen som håller verket igång håller på att ta slut och att en nedstängning förbereds. Skulle det hända kommer det vara mycket komplicerat och ta lång tid att starta verket igen. SR 170131.

Försvaret förbereder sig för första storövningen på 24 år. I september kommer Försvarsmakten för första gången på 24 år att hålla en övning - Aurora - där flygvapnet, armén och flottan övar ihop för ett angrepp mot Sverige. Dessutom deltar utländska styrkor. Scenariot är ett angrepp mot Sverige utifrån, med fokus på Gotland sedan på Stockholm och Mälardalen. I övningen deltar också 1 000 utländska soldater. Bland annat kommer sannolikt stridsvagnar, attackhelikoptrar och luftvärn från USA, liksom luftvärn från Frankrike och flyg och helikoptrar från Finland. SR 170201.

Wallström och Lavrov ska mötas. Utrikesdepartementet har försökt få till ett möte mellan Sveriges och Rysslands utrikesministrar Margot Wallström och Sergej Lavrov. Nu är det i praktiken klart. Vad tänker du ta upp på det mötet? "Jag tror att vi har en ganska lång dagordning. Det är de bilaterala relationerna, och det är hur vi ser på konflikter och Rysslands och Sveriges roll i samarbetet i FN:s säkerhetsråd. Och förstås också EU och Ryssland," säger Margot Wallström. Dessutom kommer Margot Wallström ta upp säkerhetsläget kring Östersjön då Ryssland exempelvis placerat nya robotar i Kaliningrad och tagit fartyg till Östersjön som kan bära kärnvapen. "Det är klart att det är det som vi kommer att prata om, säkerhetsläget runt Östersjön. Och också hur vi ska ha det med samarbetet framöver. Och det är allt ifrån folkkontakter, vår handel och våra relationer rent allmänt, till säkerhetspolitiken," säger Margot Wallström. SR 170201.

Striderna i Ukraina fortsätter. Trots internationella uppmaningar om ett eldupphör fortsätter striderna kring staden Avdijevka. Samtidigt som offren för de senaste dagarnas hårda strider begravdes i Kiev kom rapporter om ytterligare dödade. Fyra kistor omgivna av anhöriga, vänner och kamrater från den 72:a brigaden av ukrainska armén. Präster förrättade begravningsceremonin mitt på Majdan i centrum av Kiev och torget var fullt av människor som ville hedra Andrej, Vladimir, Dmitrio och Vladimir som dödades i helgen i Avdijevka. Samtidigt fortsatte de hårda striderna och ytterligare dödsoffer rapporterades: 19 dödade hittills på fyra dagar. "Situationen är allvarlig med över 5 000 brott mot vapenvileavtalet Minsk," säger NATO:chefen Jens Stoltenberg, som manar Ryssland att utöva sitt inflytande på utbrytarna i Donetsk för att få slut på våldet. FN, EU och USA har också reagerat. SR 170201.

Putin besöker Ungern för samtal med Orban. Ungerns premiärminister Viktor Orban är en av få EU-ledare som fortsatt hålla regelbundna möten med Rysslands president efter annekteringen av Krim och landet vill gärna se sanktionerna mot Ryssland hävda. "Ungern har förlorat över sex miljarder euro, omkring 56 miljarder svenska kronor, de senaste två åren på grund av sanktionerna mot Ryssland. Dessutom fungerar de inte," säger Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering. Hittills har Ungern ställt sig bakom EU:s sanktioner men nu, menar man, är det hög tid att ompröva den politiken. Viktor Orban har länge kritiserats för att gå Rysslands väg i synen på demokrati och yttrandefrihet. Den kritiken har också kommit från USA under Barack Obamas tid som president men med Donald Trump i Vita huset ser den ungerska regeringen helt nya möjligheter framför sig. "Det politiskt korrekta språket och den så kallade liberala synen på världen kommer inte att vara det enda som gäller längre," säger Zoltan Kovacs. SR 170202.

USA:s FN-ambassadör fördömer rysk aggression i Ukraina. USA höjer tonen mot Ryssland efter de senaste blodiga drabbningarna i östra Ukraina och säger att sanktionerna kvarstår. Men den ryske presidenten Vladimir Putin anklagar Kiev för att ha blåst liv i konflikten med de proryska separatisterna - för att få stöd av USA:s nya administration. "Vi vill förbättra vår relation till Ryssland. Men den förfärliga situationen i östra Ukraina är en sådan som kräver ett tydligt och starkt fördömande av ryskt agerande," sade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley i sitt första offentliga uttalande i säkerhetsrådet, enligt nyhetsbyrån AFP. De amerikanska sanktionerna mot Moskva som infördes efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 kommer att kvarstå "tills Ryssland återlämnar kontrollen över halvön till Ukraina", säger Haley.
Putin hävdade tidigare under dagen att Ukrainas regering dels försöker samla stöd på hemmaplan, dels provocera fram en reaktion från USA. "Mot bakgrund av tydliga misslyckanden ekonomiskt och socialt har oppositionen (i Ukraina) vaknat. Då behöver den tystas och allmänheten mobiliseras för att stötta den nuvarande regeringen," sade Putin på en presskonferens tillsammans med premiärminister Viktor Orbán vid ett besök i Ungern, skriver nyhetsbyrån Interfax. Mötesvärden betonade för sin del EU:s linje i Ukrainafrågan: att Minskuppgörelsen från 2015 ska uppfyllas "fullständigt". "Vi ser ingen annan lösning," sade Orbán i huvudstaden Budapest.
Mitt i den uppblossande konflikten säger Ukrainas president Petro Porosjenko i en intervju att han planerar en folkomröstning om Natomedlemskap, enligt tyska Funke Mediengruppe. Detta sedan opinionsundersökningar har visat att stödet för ett medlemskap ökat från 16 till 54 procent på fyra år. "Som president vägleds jag av folkets åsikter, och jag kommer att hålla en folkomröstning i frågan om Natomedlemskap, säger Porosjenko. Han svär också att "göra allt jag kan" för att uppnå medlemskap om utslaget i folkomröstningen ger ett ja. SR 170203.

Hackerattack mot norska Säpo. Norges säkerhetspolis PST hävdar att en grupp knuten till ryska myndigheter har utfört en hackerattack mot flera anställda vid centrala samhällsfunktioner, som försvaret och utrikesdepartementet. Enligt den norska säkerhetspolisen riktades angreppet mot nio norska e-postkonton tillhörandes bland annat PST självt, socialdemokratiska Arbeiderpartiet, Strålskyddsmyndigheten, och vissa personer på utrikesdepartementet och inom norska försvarsmakten. "De vi menar står bakom är en grupp som kallar APT 29. De har tidigare utfört en serie angrepp mot västliga mål de senaste åren, och APT 29 är knuten till ryska myndigheter," säger Martin Bernsen, informationschef på PST, till Ekot. Den ryska hackergruppen APT 29 misstänks bland annat ligga bakom dataintrånget hos Demokraternas nationella kommitté i USA förra året. Gruppen kan ha varit ute efter information som kopplas till Norges Nato-medlemskap, säger Joel Westerholm. Martin Bernsen säger till Ekot att det inte finns tecken på att hackarna ska ha kommit över hemligstämplad information. PST är dock oroligt för den här typen av datorangrepp mot centrala, känsliga delar av det norska samhällssystemet. SR 170203.

En av Kinas rikaste försvunnen – kan vara bortförd. Investeraren Xiao Jianhua försvann från sitt boende i Hongkong. Fallet väcker starka känslor, då det misstänks att han förts bort genom order av kinesiska politiker, trots att Hongkong har ett eget rättssystem. Partisekreteraren Xi Jinping har gått hårt fram mot politiska rivaler genom att mobilisera anti-korruptionskampanjer. Hongkong ska enligt sin konstitution ha självstyre och ett oberoende rättsväsende inom Kinas gränser, och har tidigare setts som en plats relativt säker från kinesiska myndigheters ingripanden. Men Hongkongs status tycks nu bli allt mer undergrävd. Vad som än händer den försvunne Xiao Jianhua, kommer hans fall sannolikt att ha en avskräckande effekt på andra rika affärsfamiljer, som härmed varnas att sluta upp bakom Xi Jinping medan han samlar än mer makt runt sin egen person inför den viktiga partikongressen i höst. SR 170204.

Trump vill jobba för fred i Ukraina. Donald Trump lovade i ett samtal med Ukrainas president Petro Porosjenko att arbeta tillsammans med Ukraina, Ryssland och andra parter för att återställa fred längs med Ukrainas gränser. Telefonsamtalet mellan presidenterna kom efter en vecka av de dödligaste striderna på länge mellan ukrainsk militär och rysktstödd milis från utbrytarområdet Donetsk. Värst utsatt har industristaden Avdijivka varit. Men telefonsamtalet var i neutral ton och saknade samma klara ställningstagande för Ukrainas sak, som från den tidigare administrationen i Washington. Under veckans strider har 19 ukrainska militärer dödats, enligt officiella uppgifter. Från utbrytarsidan är dödstalen också höga, men skiftar beroende på vilken av ledarna i de så kallade folkrepublikerna som uttalar sig. Men för civilbefolkningen är läget mycket svårt. El och vatten fungerar inte och många höghus har inte värme i bitande vinterkyla. SR 170205.

Wallström oroas över läget i Ukraina. När EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel är striderna i Ukraina i fokus. Utrikesminister Margot Wallström är mycket bekymrad över läget i landet och Rysslands inblandning i konflikten. Efter den ryska annekteringen av Krim för tre år sedan har striderna i Östra Ukraina trappats upp. 40 människor uppges ha dödats. Och både Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för det upptrappade läget som sker i ljuset av det av att USA har fått en ny president. Därmed anses både Ryssland och Ukraina helt enkelt vilja se hur Donald Trump kommer att reagera och vilken sida han kommer att ta fortsättningsvis. Under helgen löd dock ett uttalande från Vita huset i Washington att USA kommer att arbeta med Ukraina, Ryssland och alla andra berörda parter för att hjälpa dem att återskapa fred längs gränsen. SR 170206.

Ryssland stängs ute från friidrotts-VM i London. Beslutet att förlänga Rysslands avstängning över VM 2017 togs enligt BBC av det internationella friidrottsförbundet (IAAF) på måndagen. "Det är tragiskt att Ryssland inte har kommit tillrätta med dopningsproblematiken och kan vara med igen som vanligt, säger Sveriges förbundskapten i friidrott, Karin Torneklint, till Radiosporten. Det kan dock bli så att vissa ryska friidrottare tillåts tävla i VM i London under neutral flagga. SR 170206.

Russia demands Fox News apologises for calling Vladimir Putin 'a killer' during Donald Trump interview. The Kremlin has demanded that Fox News apologises for referring to Vladimir Putin as "a killer" during an interview with Donald Trump. Fox host Bill O’Reilly made the comments while speaking to the President before the Super Bowl, when he asked him about US-Russian relations. Mr Trump said he “respects” the Russian President and added: "It’s better to get along with Russia than not". Mr O’Reilly responded by saying: “He’s a killer though. Putin’s a killer,” in an apparent reference to opponents of the Russian President who have been found dead and to military tactics deployed in Syria and Ukraine. Independent 170206.

Dom stoppar Navalnyjs presidentambitioner. Den ryske Putinkritikern Aleksej Navalnyj kommer inte kunna ställa upp i presidentvalet 2018 efter ett domstolsbeslut, uppger hans advokat enligt Interfax. Navalnyj, ett affischnamn för oppositionen, dömdes för ett förskingringsbrott 2013 till fem års fängelse. I november underkände Rysslands högsta domstol domen, och skickade ärendet tillbaka till lägre instans. Detta väckte hoppet hos hans anhängare att han skulle kunna kandidera om presidentposten. Domstolen har dock beslutat att Navalnyj är skyldig till förskingring, uppger Tass. SR 170208.

Putin orders Russian air force to prepare for 'time of war'. Russia's air force has been ordered to prepare for a "time of war". President Vladimir Putin has ordered a "snap check" of the country's armed forces, accoording to defense minister Sergey Shoigu. As well as checking whether agencies and troops are ready for battle, the same order will ensure that systems are ready to fight, according to state news agency TASS. Those preparations have already begun, according to Russian ministers. "In accordance with the decision by the Armed Forces Supreme Commander, a snap check of the Aerospace Forces began to evaluate readiness of the control agencies and troops to carry out combat training tasks," he said, according to TASS. "Special attention should be paid to combat alert, deployment of air defense systems for a time of war and air groupings’ readiness to repel the aggression," Shoigu added. Independent 170208.

Ryska kvinnorättsgrupper protesterar mot familjevåld. Lagen som avkriminaliserar våld i familjen i Ryssland är antagen. I helgen planerar kvinnorrättsgrupper en ny protest mot lagen och för bättre skydd för misshandlade kvinnor. Beräkningar visar att minst 10 000 kvinnor dödas varje år i Ryssland i nära relationer. Det är en dödad kvinna var fyrtionde minut. Enligt lagen är misshandel som inte leder till sjukhusvård eller brutna ben inte brottsligt. Istället kallas det en förseelse som kan ge böter – eller fängelse för den som inte betalar sina böter. Den misshandlade måste själv driva sitt fall och lägga fram bevis i den administrativa domstolen, utan stöd från advokat. Ända sedan det ryska parlamentet i januari började rösta om lagen har kvinnorättsgruppen begärt demonstrationstillstånd. Tre gånger har de nekats tillstånd och för varje gång erbjudits en ny plats längre från centrum. Lagen har röstats igenom utan större motstånd i duman tre gånger och i tisdags skrevs den under av presidenten Vladimir Putin. I den populära dagstidningen Komsomolskaja Pravdas vetenskapssektion hävdades på fullt allvar i samband med att lagen antogs, att det finns en fördel för kvinnor med våldsamma män: "Nya vetenskapliga studier visar att kvinnor med våldsamma män har anledning att vara stolta över sina blåmärken. Biologer säger att misshandlade kvinnor har en värdefull fördel: de föder oftare pojkar ". SR 170209.

Rysk nätkampanj mot Wallström. Bara dagar innan Sveriges utrikesminister Margot Wallström ska träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov sprids nu ett falskt uttalande bland ryska användare på sociala medier. Den 21 februari ska Sveriges utrikesminister Margot Wallström träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov i Moskva. Men inför mötet pågår nu en kampanj mot Wallström bland ryska användare på sociala medier. Ett konto på Twitter med nästan 30 000 följare har delat en text som översatt till svenska lyder: "Vardag i den civiliserade världen. Sveriges utrikesminister föreslår att kastrera alla vita män". Till meddelandet finns en engelsk text bifogad där Wallström påstås ha fällt kommentaren i samband med en föreläsning för studenter vid Lunds universitet. Sveriges ambassad i Moskva skriver på Twitter att meddelandet är falskt: "Varning: Fejk!", skriver ambassaden, som också vädjar om att meddelandet ska raderas. Till tidningen säger Wallströms pressekreterare Pezhman Fivrin att kampanjen bara är den senaste i raden av flera liknande fall. "Det sprids tyvärr ganska mycket felaktigheter om Sverige och svenska politiker. I vissa fall är det mer oskyldig trollverksamhet men i vissa fall är det frågan om ren desinformation där man förvrider och vill sätta en negativ bild av Sverige." SR 170211.

Kinesisk protest mot Sydkoreas planerade missilförsvar. Kinesiska myndigheter genomför vad som uppfattas som en kulturbojkott mot sydkoreanska artister, efter att grannlandet beslutat att installera ett amerikanskt missilförsvar. Kina har tidigare uttryckt starkt missnöje med att Sydkorea planerar missilförsvaret nära den kinesiska gränsen. Populära sydkoreanska artister var tidigare ett självklart inslag i kinesisk tv-underhållning. Kinas militär oroas över att systemets kraftfulla radar skulle kunna användas för att övervaka kinesiskt territorium. Förra veckan besökte USA:s nya försvarsminister James Mattis Sydkorea under sitt första utlandsuppdrag för Donald Trumps regering. Besöket bekräftade att USA ser Sydkorea som en viktig allierad. Under besöket gjorde amerikanska och sydkoreanska representanter klart att det kontroversiella missilförsvaret kommer att byggas. Kina är Sydkoreas viktigaste handelspartner och köper omkring en fjärdedel av landets export. SR 170211.
Missionärer utvisade från Kina. 32 sydkoreanska missionärer har utvisats från Kina. Många hade arbetat där i mer än tio år, rapporterar sydkoreanska medier. Missionärerna hade sin bas nära gränsen till Nordkorea. Dagen 170211.

Känd poet utslängd från Vitryssland. Ukrainas mest kände poet Serhij Zjadan greps mitt i natten på sitt hotellrum i Minsk och anklagas för "inblandning i terrorism". Han skulle ha deltagit i en poesifestival, men måste lämna landet senast idag. Det var mitt i natten vid två som maskerade män trängde in i den 42-årige författarens hotellrum i Minsk. Serhij Zjadan är Ukrainas just nu mest kände och populäre poet och författtare. Han har blivit känd utomlands genom sina romaner Depeche Mode och Anarchy in the UKR. Polis tillsammans med den fruktade säkerhetstjänsten KGB tog honom från hotellrummet mitt i natten till häkte. Där fick han veta att han sen 2015 finns på en rysk förbudslista över personer som inte får komma in i Ryssland för att de av Ryssland stämplas som inblandade i terroraktiviteter. – Eftersom Belarus och Kazakstan ingår i samma tullunion gäller förbudet automatiskt i alla tre länderna, oturligt nog för mig, skriver författaren på sin Facebooksida. Ukraina har protesterat mot avvisningen och kallat upp den vitryske ambassadören. Minsks relation med Moskva har på senare tid blivit allt mer kylslagen, särskilt sedan Ryssland ensidigt satte upp gränskontroller. Detta trots att tullunionen skulle fungera med öppna gränser. Den vitryske presidenten har också markerat mot Moskva genom att ge sitt stöd för Kiev när det gäller den ryska annekteringen av Krimhalvön. Zjadan bor i Kharkiv i östra Ukraina, men är från Luhansk, som nu ockuperas av ryskstödda utbrytare. Han stödde Majdanrevolutionen och är fortfarande aktiv för att samla in pengar för att hjälpa dem som bor i krigsområdena. SR 170212.

När två pass hotade Moskva. Redan år 2014 trädde en ny lag om ett andra medborgarskap i kraft i Ryssland. I det här landet pratar man förresten inte om ”dubbelt medborgarskap” eftersom Moskva inte godkänner fenomenet. Det finns bara ett undantag. Ryssland har ett avtal om saken med Tadzjikistan. I det här landet heter fenomenet därför "ett andra medborgarskap". Och det finns många personer i Ryssland som går omkring med två pass i fickan. Enligt inrikesministeriet har sex miljoner utländska medborgare fått ryskt pass sen 1992. Hur många som bor i Ryssland är oklart. I vilket fall som helst så insåg duman redan för tre år sen att personer med dubbelt medborgarskap är ett problem. Ett stort problem. "De här typerna hotar vårt lands nationella säkerhet," skrek dumaledamöterna. Personer med utländskt pass är förrädare, landets akilleshäl och femtekolonnare som saknar all lojalitet! Duman stiftade därför en lag som krävde att alla ryska medborgare som har ett annat lands pass ska anmäla sig till ett speciellt register. Den som inte dök upp hotades med böter. För den här familjen var debatten som pågick den hösten minst sagt otrevlig. Men vi gick snällt och skrev upp barnen i registret. Tillsammans med 50 000 andra. Lika många kom in för sent och fick böter. Hur många som struntade i det hela vet ingen. Yle 170212.

Ryssland uppges använda förbjudna robotar. Tidningen New York Times uppger att Ryssland tagit i bruk en ny typ av kryssningsmissil som USA säger är ett brott mot ett epokgörande nedrustningsavtal mellan de två länderna. Ryssland förnekar att missilen strider mot avtalet men uppgifterna innebär en ytterligare belastning i de komplicerade relationerna med USA. Kryssningsroboten som i väst går under namnet SSC-8 har varit under utveckling i många år och för tre år sedan anklagade USA formellt Ryssland för att bryta mot det så kallade INF-avtalet. Det avtalet som presidenterna Reagan och Gorbatjov skrev under 1987 förbjuder medeldistansmissiler med en räckvidd över 500 km och enligt uppgifter i väst kan SSC-8 flyga mycket längre än så. Men nu har Ryssland, enligt New York Times, gått ett steg längre och tagit den nya roboten i bruk i sin krigsmakt. Två bataljoner med sammanlagt runt 50 missiler ska nu vara stridsberedda. SSC-8 anses vara mer eller mindre identisk med kryssningsroboten Kaliber som finns på ryska örlogsfartyg och som bland annat används i attacker mot mål i Syrien. Det är oklart varför Ryssland nu skulle ha valt att placera ut missilen på ryska fastlandet i stället för på fartyg, där det är tillåtet enligt INF-avtalet. Det avtalet, som ledde till att mer än 2600 missiler drog bort från Europa, är nu något av i gungning. Om det skulle falla är det det andra nedrustningsavtalet som går upp i rök. 2001 sade USA ensidigt upp det så kallade ABM-avtalet som förbjuder antimissilförsvar. Den republikanske senatorn John McCain sade igår att utplaceringen av den nya missilen var ett försök från rysk sida att testa Donald Trump. Det är svårt att bedöma men att uppgifterna läcker ut just nu i USA blir förstås ytterligare en ingrediens i de invecklade relationerna mellan USA och Ryssland och inte minst i det inrikespolitiska spelet i USA. Putins presstalesman Dmitrij Peskov förnekade på ett pressmöte i dag att den nya kryssningsroboten bryter mot INF-avtalet. I samma veva sade han att det inte finns några fakta som stöder anklagelserna att ryska agenter skulle ha haft kontakter med medarbetare till Trump under valkampanjen. SR 170215.

Ryssland: Vi ger inte tillbaka Krim. Ryssland har inga planer på att lämna tillbaka Krimhalvön till Ukraina, enligt landets utrikesdepartement. Beskedet kommer efter ett uttalande från Vita huset på tisdagen, enligt vilket Donald Trump har sagt att han förväntar sig att kontrollen över Krim ges tillbaka till Ukraina. "Vi ger inte tillbaka vårt eget territorium. Krim är ett territorium som tillhör Ryska federationen," säger talespersonen Maria Zacharova. Ryssland annekterade Krim 2014, något som föranlett sanktioner mot landet från både EU och USA. Sydsvenskan 170215.

Ryssland och Nato debatterades i riksdagen. Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach säger att Ryssland har varit ett hett ämne i svensk utrikesdebatt ända sedan de annekterade Krim. "Svenska riksdagspartier är eniga i sin syn på Ryssland och det har också gjort att Sverige är en av Europas hökar i EU när det gäller inställningen till Ryssland. Vi är till exempel ett av de EU-länder som är starkast emot att ta bort sanktionerna som infördes efter annekteringen," säger han. Nu ska utrikesminister Margot Wallström snart träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov och hon kommer att ha ögonen på sig. "Hon kommer att få kritik om hon inte är tillräckligt tuff." SR 170215.

Ryssland: Ny vapenvila i östra Ukraina. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppger nu att en vapenvila i östra Ukraina kommer att träda i kraft på måndag. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Uttalandet kommer efter ett möte mellan den ryske utrikesministern och hans ukrainska, franska och tyska motsvarigheter. "Det har varit väldigt många beslut om vapenvila, och det är därför svårt att se att det kommer hålla den här gången," säger Maria Persson Löfgren, vår Rysslandskorrespondent. "Framför allt efter att den ukrainske utrikesministern upprört gått ut från samma möte. Så finns det viss tvekan över att det blir så," säger hon. Vapenvila ska enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gälla mellan ukrainska armén och pro-ryska rebeller. Den ska träda i kraft på måndag. Lavrov benämnde efteråt beslutet som "positivt", men han underströk samtidigt att några "bestående framgångar" inte uppnåtts under mötet mellan ministerkollegorna. Samtidigt kom det besked på lördagen om att Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under ett dekret om att pass utfärdade i de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina ska börja gälla. Vad betyder det här? "Det är ytterligare en brandfackla för den ukrainska sidan och det visar att Ryssland är på väg att till hälften erkänna de så kallade folkrepublikerna som självständiga, i och med att man tillåter att de reser på sina tillverkade pass, säger Maria Persson Löfgren. SR 170218. svt 170218.

Konflikt om vem som ska äga dyr katedral. Konflikten om vem som ska bestämma över den gigantiska Isakskatedralen i Sankt Petersburg samlar tusentals demonstranter varje helg. I dag gick präster och fotbollshuliganer i procession för att rysk ortodoxa kyrkan ska ta över helt och hållet. De kom i bussar, kamouflageklädda nationalister, som stöder utbrytarna i Donbass, kosacker. De ökända fotbollsfansen från lokala laget Zenit gick tillsammans med präster och vanliga troende i procession runt Isaakskatedralen i centrum av Sankt Petersburg. De stöder guvernörens beslut att museet åter ska bli en kyrka. Mot dem finns över 300 000, som skrivit under en petition om att det förblir ett museum, som sköts och finansieras av staten. Men där kyrkan kan hålla gudstjänst då och då, precis som idag. SR 170219.

Säkerhetspolitiska konferensen avslutad. I dag avslutades den årliga säkerhetspolitiska konferensen i München som främst är ett forum för Nato-länderna. Det som främst dominerade mötet var Trumpadministrationens militära engagemang i Europa. Den största frågan i år har varit om den nya Trumpadministrationen i Washington är beredd att fortsätta att engagera sig militärt i Europa som USA gjort sedan andra världskriget. Trumps uttalanden i frågan anses av många ha varit tvetydiga. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har medverkat i Münchenmötet alla dagar och han säger att han är lugnad av de besked han hört. "Där har man betonat väldigt hårt att man står bakom Nato, man betonar enigheten i Nato, enigheten i Europa. Man markerar också att Krimannekteringen inte är acceptabel och att aggressionen mot Ukraina inte är acceptabel. Det här är naturligtvis ett stabiliserande budskap," säger han. Men samtidigt är det många som undrar om det här är något som president Trump står för? "Ja, jag har då tagit del av Mattis har sagt, vad Pence har sagt och man får väl utgå ifrån att de representerar den regering de ingår i." SR 170219.

Ryska försvaret grundar informationstrupper. Den ryska försvarsmakten har grundat en särskild truppenhet för informationsoperationer. Försvarsminister Sergej Sjojgu berättade om planerna för det ryska parlamentets underhus duman. Enligt Sjojgu ska trupperna kunna idka kontrapropaganda starkare och effektivare än i dag. yle 170222.

Ryssland rustar mot fejknyheter. Falska nyheter och informationskrig hävdas nu officiellt i Ryssland vara ett stort hot. En "cyberarmé" har skapats inom försvarsdepartementet. I ryska tv-kanaler kallas det russofobi eller beskrivs som västs kommande krig mot Ryssland. "Amerikanska soldater och militär utrustning fortsätter strömma in i de baltiska länderna," säger speakern i ryska försvarsministeriets tv-kanal Zvjesda - Stjärnan. Det är samma försvarsdepartement som nu skapar en cyberavdelning, som ska stoppa informationskriget och fake news, falska nyheter. I tv-inslaget hävdas att de baltiska länderna nu förbereder sig på ett krig mot Ryssland och anledningen är den stora russofobin i länderna. Förutom tv-bilder med mängder av rullande stridsvagnar och överdrivna uppgifter om hur många amerikanska soldater, som finns i de baltiska länderna intervjuas Dmitrij Linter. Den 43-årige Linter är en känd Kremlaktivist i Estland, han stöder det så kallade Novorossijaprojektet och har propagerat för att göra en Krim i hemlandet. Han har kandiderat i val i Estland både till EU parlamentet då han fick 107 röster och i estniskt parlamentsval fick han drygt 122 röster. I inslaget påstår han att de ryskspråkiga i Estland hotas och att baltiska länder driver en russofobisk agenda, som till och med kan leda till krig. Där talas om ett krigets cancan runt Kaliningrad, som påstås speciellt hotat om Finland och Sverige går med i NATO kommer det innebära att enklaven inringas. De baltiska länderna beskrivs som bankrutta och deras presidenter som krigiska. Försvarsminister Sergej Sjojgu offentliggjorde planerna på en cyberavdelning inom försvarsministeriet i onsdags i parlamentet. Men några ytterligare detaljer gavs inte. Utrikesdepartementet i Ryssland har hunnit före genom att på sin hemsida publicera nyheter från utländska medier, som påstås vara falska och rödstämpla dem med texten Fake. Det har bland annat drabbat amerikanska New York Times. Sedan tidigare har utrikesdepartementets talesman Maria Zacharova tagit för vana att vid sina återkommande veckodragningar med utländska medier anklaga olika utrikeskorrespondenter för felaktig eller till och med lögnaktig rapportering. Särskilt ofta utsätts brittiska BBC, men också nyhetsbyrån Reuters. Hon har sagt att den nya Fakestämpeln kan användas om inte den ryska ståndpunkten anges eller om utrikesministeriet anser att det är fel vinkel. Oberoende radiostationen Echo Moskvas chefredaktör Alexej Venediktov säger i en kommentar att de medier som stämplas med Fake bör se det som ett adelsmärke och ett tecken på att de har rätt. SR 170223. Kommentar: I Ryssland är de sanna nyheterna fejknyheter och russofobi så det är klart att de behöver en "cyberarmé" men samtidigt är det oroande att en så stor nation hjärntvättas. Ryssland förbereder sig för något som kan vara ett tredje världskrig.

Rysk oligark leder budgivning på hamn på Gotland. Vladimir Antovov, rysk oligark, har lagt det ledande budet på marinvarvet i Fårösund enligt tidningen Dagens Industri. Finansmannen Joachim Kuylenstierna köpte hamnen, kustparken och andra områden i Fårösund efter att Ka3 lagts ned. Nu har försvaret ändrat sig och vill ha hamnen igen och de har bett Fortifikationsverket köpa tillbaka Fårösunds marinvarv. SR 170225.
Hultqvist: Ubåtshamnen i Fårösund viktig för försvaret. Risken för köpare som står den ryska regimen nära har fått Liberalernas partiledare Jan Björklund att kräva att regeringen tvångsförvärvar anläggningen. Försvarsminister Peter Hultqvist vill i dagsläget inte säga om han är beredd att tvångsköpa hamnen. "Vi tar ställning till det i ett eventuellt sådant läge. Jag noterar att den möjligheten har nämnts i debatten." SR 170225.

Tusentals ryssar marscherade till minnet av Boris Nemtsov. Uppskattningsvis 15 000 människor tågade på söndag eftermiddag genom centrala Moskva till minnet av oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades för två år sedan. Polisen i Moskva uppskattade antalet demonstranter till 5 000, men enligt nyhetsbyrån AFP:s och arrangörernas bedömning var de kring 15 000. Minneståget var en viktig markering av oppositionen - också för att demonstrationer av det här slaget sällan tillåts numera. Redan på förmiddagen lade många ner blommor vid mordplatsen på Bolsjoj Moskovoretskij-bron, bara ett stenkast från Kreml. Där sköts Nemtsov i ryggen med flera skott på kvällen den 27 februari 2015. Han hade samma dag givit en radiointervju där han hade kritiserat president Vladimir Putin för kriget i Ukraina och uppmanat folk att delta i en demonstration mot Putins politik. Fem tjetener står anklagade för mordet på Nemtsov och den rättegången fortsätter fortfarande. Men demonstranterna ser mordet som ouppklarat så länge inte beställaren har hittats och ställts inför rätta. De fem tjetjenerna greps och åtalades rätt snabbt efter mordet. Sedan såg spåren ut att leda till Tjetjeniens ledare och Putins skyddsling Ramzan Kadirov och då lades utredningen ner. Manifestationer till Nemtsovs minne har också blivit en del av den ryska oppositionens kamp för demokratiska reformer och yttrandefrihet. På söndagen hölls manifestationer också på andra håll i Ryssland. Bland annat i S:t Petersburg och i Nemtsovs hemstad Nizhny Novgorod. I S:t Petersburg deltog omkring 2 000 personer. yle 170226.
Boris Nemtsov hyllas med ny dokumentärfilm. Inför tvåårsdagen för mordet på den ryska oppositionspolitikern Boris Nemtsov får nu en omtalad dokumentärfilm biopremiär i Ryssland. Filmen har hittills visats enbart på mindre filmfestivaler. I slutet av 1990-talet var Boris Nemtsov vicepremiärminister och en av landets mest populära politiker. Han var president Boris Jeltsins favorit och många ansåg att Nemtsov hade stora möjligheter att efterträda Jeltsin som president. Men allt förändrades år 1999 när Jeltsin och hans närmaste anhängare valde att satsa sina kort på en viss Vladimir Putin som då var chef för säkerhetspolisen FSB. Den två timmar långa filmen baseras på intervjuer med vänner, kolleger och familjen. Filmen innehåller rikligt med arkivmaterial. Filmen presenterar ingenting nytt om själva mordet år 2015 och det finns inte heller några spekulationer om eventuella motiv. I filmen konstateras det bara att Nemtsov var landets främsta representant för den utomparlamentariska oppositionen när han sköts till döds på en bro strax utanför Kreml i Moskva. Polisen lyckades i ett tidigt skede gripa fem misstänkta, men rättegången fortsätter fortfarande. Alla fem misstänkta är hemma i Tjetjenien och de har kopplingar till ett lokalt militärförband som kontrolleras av republikens ledare Ramzan Kadyrov. Hittills har polisen haft stora svårigheter att få tillstånd ett förhör av det tjetjenska förbandets befäl. Den person som myndigheterna misstänker att organiserade mordet är fortfarande på fri fot och efterlyst internationellt. yle 170223.
Moskva minns mördade Nemtsov. I dag är det precis två år sedan den kände ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov mördades på en bro i Moskva. Och sen dess bevakas mordplatsen dygnet runt. Inga manifestationer tillåts och blommor, fotografier och minnestexter tas bort - men det kommer ständigt nya. "Allt: blommor, ljus, ikoner och porträtt av Nemtsov tar de bort när de kommer på natten, fortsätter Grigorij. Fascisterna är värst, de våldsamt fram, slår alla som vaktar här, även kvinnor, säger han. Oftast är det städpatruller eller polisen som kommer på natten." När minnesmarschen för den mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov hölls igår blev det nej till att gå till själva bron. Det har bara skett en gång direkt efter mordet och då kom tiotusentals ryssar ut för att hedra den mördade. Men både årets och förra årets minnesmarscher fick nej till att gå till mordplatsen. Fem tjetjenska män är gripna som misstänkta för mordet. De greps i mars 2015, men bara en av dem har erkänt Zaur Dadajev, med nära band till Ramzan Kadyrov, hårdför ledare för delrepubliken Tjetjenien. Men familjen Nemtsov är skeptiska till rättsaken och tror inte att beställaren någonsin kommer avslöjas. Dottern till Boris Nemtsov har lämnat Ryssland av säkerhetsskäl och jobbar nu för fonden som skapats i faderns namn. Hon sa nyligen i EU parlamentet att hon inte tror att mordet kommer få någon lösning på många år och hon vädjade om stöd från EU för att trycka på regimen i Kreml i frågan. SR 170227.

Nej till att låta rysk bolag använda Norrköpings hamn. "Inget jobb eller affär kan vara så viktig att vi tar några som helst risker beträffande säkerheten". Det skriver den styrande kvartetten för Norrköping i ett gemensamt uttalande idag om Nordstream-projektet. "Om jag bara hade tänkt jobb och pengar då hade jag utan att blinka sagt ja. Men säkerhet är viktigare," säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjärnkvist. SR 170227.

Baltländer satsar på inhemskt försvar. Estland gör nya försvarssatsningar och ökar markant budgeten för sitt hemvärn som ska få ytterligare en miljon euro i anslag årligen. Det meddelar landets försvarsministerium sedan regeringen undertecknat en utvecklingsplan för de kommande fyra åren. Även i de andra baltiska länderna ökar försvarsanslagen och i bakgrunden finns både fortsatt oro för grannen Ryssland, och avvaktan inför utvecklingen hos den nära allierade USA. Estland ska i år öka sin försvarsbudget från dagens 2,07 procent av BNP till drygt 2,2 procent. En stor del av de nya anslagen går till att modernisera det estniska hemvärnet Kaitseliit, den paramilitära frivilligorganisationen som med sina mer än 15 000 medlemmar utgör en integrerad del av landets försvarsstyrkor. Litauen som häromåret beslutade att återinföra allmän värnplikt väntas uppnå sina två procent nästa år. SR 170301.

Värnplikten återinförs i Sverige. I dag beslutar regeringen om att återaktivera värnplikten så att alla som är födda 1999 eller senare kan tvingas genomgå mönstring från 1 juli och göra militär grundutbildning från och med nästa år. "Vi har haft svårigheter att bemanna krigsförbanden på frivillig väg och det måste på något sätt åtgärdas. Därför är det nödvändigt att reaktivera värnplikten," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Men är det rimligt och rättvist att kanske 4 000 18-åringar kan tvingas göra värnplikt medan kanske 90 000 eller 100 000 slipper? "Det är klart att man kan föra den typen av resonemang, men vi måste fylla de förband som riksdagen har beslutat att vi måste ha." Sedan 2010 har det varit frivilligt att göra militär grundutbildning. Men med dagens beslut måste tjejer och killar som fyller 18 precis som i dag fylla i ett beredskapsunderlag och de som är intressanta kallas sedan till mönstring som de alltså måste genomföra. Av de som mönstrar väljs de mest lämpade ut till grundutbildning och de kan sedan ta anställning i försvaret eller krigsplaceras med repetitionsutbildningar i upp till 15 år. En avgörande punkt för vilka som väljs ut lär bli hur intresserade de är. Därför tror inte Peter Hultqvist att böter eller fängelse för vapenvägran som nu också aktiveras kommer drabba särskilt många. 2018 och 2019 ska 4 000 genomgå grundutbildning med plikt enligt regeringsbeslutet och för att nå dit kommer cirka 13 000 kallas till mönstring. Sedan 2010 gäller plikten både kvinnor och män. Peter Hultqvist hoppas att pliktsystemet ska leda till fler kvinnor i försvaret. I utredningen som ligger till grund för dagens regeringsbeslut finns flera andra förslag som att framöver sakta höja antalet som gör grundutbildning till 8 000 per år och att införa olika typer av bonussystem för att anställda soldater ska varar kvar längre. SR 170302.

Svart hål i Kina - pengarna flödar ut ur landet. En aldrig förr skådad mängd kapital har flödat ut ur Kina under de senaste två åren. Det väntas leda till ovanlig kritik bakom kulisserna vid folkkongressen mot ledningens ekonomiska politik. Samtidigt som kapitalet flyr Kina har landets rekordartade valutareserver minskat med hela tusen miljarder amerikanska dollar. "Ett väldigt svart hål har uppstått i Kinas finansiella system. Transaktionerna sköts via illegala banker som fungerar under myndigheternas radar," konstaterades det i ett regeringsutlåtande som offentliggjordes en knapp vecka innan den kinesiska folkkongressen inleder sin årliga session i Peking. Kineserna och företagen är också rädda för att valutans, yuanens, värde ytterligare ska minska. I förhållande till den amerikanska dollaren är yuanen nu värd nästan tio procent mindre än för ett år sedan, även om regeringen har använt hundratals miljarder dollar för att försvara valutan. Regeringen har infört strikta regler för att stoppa kapitalflykten. Både individer och företag kan ändå lätt kringgå reglerna genom att vända sig till illegala banker som under de senaste åren har vuxit upp som svampar ur jorden.
Årets session överskuggas av en ommöblering av ledarskapet som verkställs senare i år. Det är meningen att hela fem av de sju medlemmarna av det styrande kommunistpartiets högsta organ, politbyråns stående kommitté, går i pension efter en partikonferens på hösten. Bara presidenten och partichefen Xi Jinping samt premiärministern Li behåller sina befattningar. Olika falanger inom partiet har länge kämpat om de övriga platserna i den stående kommittén. Xi har allt mer kraftfullt gått in för att befästa sin ställning genom att se till att hans anhängare blir utnämnda till inflytelserika poster. Han har också börjat sköta en del av de uppgifter som premiärministern traditionellt har ansvarat för. yle 170303.

Kinas försvarsbudget växer inte lika mycket som förr. Kinas försvarsbudget växer i år endast med sju procent, vilket är den minsta ökningen av försvarsanslagen sedan år 2010. I fjol växte försvarsbudgeten med 7, 6 procent efter att ha stigit med över tio procent årligen under de föregående åren. Den minskade ökningen av försvarsanslagen beror delvis på att även Kinas ekonomiska tillväxt har avmattats. Ekonomin väntas i år växa med högst 6,5 procent. Försvarsbudgetens storlek avslöjades inför den kinesiska folkkongressens årliga session som börjar på söndag i Peking. Parlamentets taleskvinna Fu Ying sade att försvarsbudgeten kommer att utgöra 1,3 procent av hela budgeten och att den exakta penningsumman avslöjas på söndag. Den officiella försvarsbudgeten var drygt 130 miljarder euro i fjol, men det är endast riktgivande eftersom alla försvarsanslag inte ingår i den summan. Kinas försvarsbudget motsvarar endast omkring en fjärdedel av USA:s försvarsanslag. yle 170304.

Putins nya resurs: "Satan 2" kan slå ut yta som Texas. Ryssland har de senaste åren satsat stora resurser på att modernisera sina väpnade styrkor. På onsdagen presenterade försvarsminister Sergej Sjojgu nya satsningar för duman. Utöver ett nytt missilsystem finns nya atomubåtar och ett avancerat luftförsvarssystem. SvD 170305.
Russia to test unstoppable 'Satan 2' stealth nuke capable of wiping out an ENTIRE NATION. Moscow meda claims terrifying weapon can dodge radar defences and bring destruction to an area the size of 'Texas or France'. Russia is preparing to test-fire a nuclear weapon which is so powerful it could reportedly destroy a whole country in seconds. The "Satan 2" missile is rumoured to be the most powerful ever designed and is equipped with stealth technology to help it dodge enemy radar systems. This terrifying doomsday weapon is likely to strike fear into the hearts of Western military chiefs, as current missile defence technology is totally incapable of stopping it. Its official name is the RS-28 Sarmat and it will replace aging Soviet R-36M missiles, which NATO military experts nicknamed "Satan". "In this sense, the Sarmat missile will not only become the R-36M's successor, but also to some extent it will determine in which direction nuclear deterrence in the world will develop," the Russian news network Zvezda reported. The missile is expected to be capable of delivering up to a dozen warheads, allowing to effectively destroy an area the "size of Texas or France", the broadcaster continued. It is expected to have a range of 10,000 km, allowing Moscow to attack European cities including London as well as major cities on America's west and east coasts. The missiles will then be in active service at some point before 2020. Mirror 160510.

EU inrättar ett militärt högkvarter. EU har beslutat att inrätta ett slags militärt högkvarter. Det är inte aktuellt med en EU-armé, men utrikeschef Federica Mogherini säger att dagens beslut verkade ganska otänkbart för bara ett halvår sedan. Det handlar om att inrätta ett högkvarter, kallat MPCC, här i Bryssel med ett 30-tal anställda. De ska samordna EU:s militära träningsmissioner, som i dag är tre stycken; i Mali, Somalia och Centralafrikanska Republiken. EU-ländernas regeringar enades i dag också om att fortsätta utveckla flera andra militära samarbeten, som inrättandet av en försvarsfond som ska finansiera militär forskning och utveckling i Europa. På några års sikt är tanken att fonden ska uppgå till 90 miljoner euro, eller över 800 miljoner kronor. En annan fråga gäller framtiden för EU:s stridsgrupper, som har funnits på plats i tolv år, men aldrig använts vid militära uppdrag. Det är i hög grad Tyskland som trycker på för ökat militärt samarbete i EU, påskyndat av osäkerheten om Rysslands agerande och den brittiska folkomröstningen om att lämna EU. Britterna har annars varit mycket skeptiska till allt som kan liknas vid en "EU-armé". Sverige är nu med på tåget, men försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill i dag tona ner betydelsen av de här stegen framåt. SR 170306.

Hårt liv i by på frontlinjen i östra Ukraina. Situationen för dem som bor i frontområdet i östra Ukraina har blivit mycket värre den senaste månaden. Byn Zaitsevo ligger direkt på frontlinjen, halva kontrolleras av ukrainsk militär och halva av de ryskstödda utbrytarna. Horlivka är närmaste storstad, som precis som halva andra delen av byn ligger i den så kallade Donetsk folkrepublik, ett låtsasland som inte skulle finnas utan ryskt finansiellt och militärt stöd. SR 170308.

Kina protesterar mot amerikanskt robotförsvar i Sydkorea. Samtidigt som FN:s säkerhetsråd kraftfullt fördömer Nordkoreas senaste provskjutning kräver Kinas utrikesminister Wang Yi att Sydkorea omedelbart stoppar uppbyggnaden av ett amerikanskt robotförsvar i Sydkorea. Men trots Kina och Nordkoreas protesterar mot upprustningen så tycks förberedelserna för ha påskyndats. Sydkoreansk och amerikansk militär arbetar nu snabbt för att förvandla en golfbana i sydöstra Sydkorea till en bas för det kontroversiella robotförsvaret THAAD. Redan igår anlände två avfyrningsramper till en sydkoreanska militärbas. Golfbanan i Seongju ska nu cementeras och enligt den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap kan sydkoreansk militär komma att börja testa radarsystemet redan under mars månad, vilket är tidigare än förväntat. I grannlandet Kina har protesterna växt kraftigt. I morse uppmanade utrikesministern Wang Yi Sydkorea att, Citat "stanna vid avgrundens rand" och stoppa robotförsvaret. I kinesiska städer har sydkoreanska bilar slagits sönder och den tidigare populära sydkoreanska varuhuskedjan Lotte har tvingats att stänga på många platser. Kinas regering ser ett starkt hot från THAAD-systemet eftersom det skulle kunna användas för att övervaka kinesiskt territorium. Sydkoreas och USA:s regeringar och hävdar däremot att det är nödvändigt för att möta hotet från Nordkorea vars senaste provskjutning av fyra robotar i måndags har fördömts av FN:s säkerhetsråd. SR 170308.

Mer samarbete om försvar i Norden. Det förändrade säkerhetsläget runt Östersjön har gjort att flera av Sveriges nordiska grannländer nu lägger allt mer vikt vid ett nordiskt försvarssamarbete. – Betydelsen av ett nordiskt försvarssamarbete har ökat för Danmark på grund av den säkerhetspolitiska situationen runt Östersjön, säger Kristian Søby Kristensen vid centret för militära studier vid Köpenhamns univeristet. I Danmark har försvarspolitiken traditionellt fokuserat mer på relationen med USA än med de nordiska grannarna, men Rysslands agerande och signaler från USA om att Europa borde ta större ansvar för sin egen säkerhet börjar nu sätta spår i dansk debatt. I en kommentar till Ekot skriver försvarsminister Claus Hjort Frederiksen att Nato förblir hörnstenen i dansk försvarspolitik, men att Danmarks engagemang i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco nu ska stärkas. Även i Finland har fjolårets intensiva Nato-debatt lagt sig något och det talas mer om försvarsrelationerna med grannländerna. Finland blev just återigen ordförande Nordefco och kommer enligt försvarsminister Jussi Niinistö att bland annat verka för att redan i år besluta om till exempel byråkratiska förenklingar, för att underlätta de gemensamma militärövningarna. Norge är troget Nato sedan 1949, men på senare tid har det varit en allt intensivare försvarsflört mellan Norge och Sverige. Grannländerna ska återinföra försvarsattachéer i Stockholm och Oslo för att stärka det militära informationsutbytet. Norge och Sverige ska också delta mer i varandras militärövningar. Samtidigt har Norge stärkt sina militära band till USA genom att 300 amerikanska marinsoldater finns på Værnes-basen utanför Trondheim sedan mitten av januari. SR 170310.

Norsk journalist portas från Ryssland. Norge följer EU:s sanktioner mot Ryssland, vilket Ryssland nu besvarar genom att göra egna stopplistor. En av de norrmän som nekas inresa den senaste tiden är redaktören för den oberoende norska nättidningen Independent Barents Observer. I veckan stoppades Thomas Nielsen av ryska säkerhetspolisen FSB. SR 170310.

Vad betyder mötet mellan Putin och Erdogan för Syrien? Turkiets president Erdogan sa efter mötet under fredagen att landets samarbetar helt med Rysslands trupper i Syrien. Statsvetaren Micael Sahlen analyserar. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan träffade under fredagen Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. Relationerna mellan de två länderna har de senaste åren varit ansträngda över konflikten i Syrien. Erdogan var positiv efter mötet och sa att Turkiet nu väntar sig att Ryssland ska lyfta de ekonomiska sanktioner mot landet som Moskva införde efter att Turkiet skjutit ned ett ryskt stridsflygplan 2015. Erdogan sa också att Turkiet nu samarbetar "helt" med Rysslands stridskrafter i Syrien. Vad tror kommer att betyda för den fortsatta utvecklingen i Syrien? "Det finns en risk att de USA-stödda kurdiska trupperna kommer att hamna i strid med turkiska trupper i Syrien." "Det finns en stor möjlighet att det kommer att komma många fler flyktingar från Syrien som via Turkiet vill fly till Europa." SR 170311.

Allt fler kristna fängslas i Kina. Förtrycket av religiösa ökade förra året dramatiskt i Kina. Allt fler kristna grips och fängslas. Det visar en rapport från organisationen China Aid. Efter en tid av större frihet för troende i Kina så dras nu tumskruvarna åt igen. Den maoistiske presidenten Xi Jinping har varit tydlig med att han vill att alla religioner ska underordna sig landets kommunistparti. Den kristna biståndsorganisationen China Aid rapporterar att denna strategi nu också syns i statistiken. Enligt organisationens årliga rapport har antalet fall av förföljelse ökat med 20 procent från 2015 till 2016. Antalet kristna som har frihetsberövats har ökat med hela 148 procent, och fler kristna har också dömts till olika typer av straff. China Aid fruktar att detta bara är början på en tid av fördjupat förtryck. Under 2017 införs nämligen nya hårdare riktlinjer för hur myndigheterna ska hantera religiösa aktiviteter. Detta kan leda till att ännu fler kristna hamnar i fängelse. Myndigheterna inriktar sig speciellt på de kyrkor som är fristående från staten, så kallade husförsamlingar. De kyrkor som vägrar att inordna sig försöker myndigheterna att stänga, vilket resulterar i konflikter. Världen idag 170312.

500 miljoner mer till försvaret redan i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens. Regeringen har kommit överens med M, C och KD. Partierna som står bakom den nuvarande försvarspolitiska inriktningen 2016-2020 har kommit överens om att höja försvarsanslaget för i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens. Liberalerna är inte en del av försvarsöverenskommelsen. Partiledaren Jan Björklund är inte nöjd med dagens besked. "Det är en stor besvikelse. Hotet från Ryssland och Putin är allvarligt och det växer. Sverige måste förstärka försvarsförmågan," säger han. Björklund menar att försvaret borde få betydligt mer pengar än de anslagna ytterligare 500 miljonerna. "Det behövs belopp i storleksordningen fyra miljarder redan i år. Jag tycker Sverige ska ta till sig det utgiftsmål för försvaret som Nato-länderna satt upp på två procent av BNP," säger Björklund. SR 170313.
ÖB Micael Bydén välkomnar höjningen. Bättre beredskap, fler övningar och mer material, det kommer extramiljonerna bland annat gå till, säger ÖB Micael Bydén. Även civilförsvaret kommer att ta del av satsningen, bekräftade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens i dag. 75 miljoner ska gå till kommuner och landsting för höjd beredskap, bland annat vad gäller IT-säkerhet och cyberhot. "För att klara av försvaret av landet så är det en helhet som gäller. Ett totalförsvarskoncept där den militära försvaret är ena delen och förstärkningar av det civila är den andra." SR 170313.

Högre utgifter för Nato. Militäralliansen Nato ökar sina försvarsutgifter, för första gången sedan 2009, visar en rapport idag. Generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att hotet mot Nato inte har varit större än nu sedan Kalla krigets slut. "Inte sedan slutet på det Kalla Kriget har Nato stått inför större utmaningar för vår säkerhet än idag," sa Jens Stoltenberg vid en presskonferens på Natohögkvarteret i Bryssel idag. Natochefen talade idag om Ryssland och terrorgruppen IS som hot mot militäralliansens säkerhet. Stoltenberg verkade samtidigt nöjd med att alliansen, för första gången sedan 2009, nu ökar sina militärutgifter. Under 2016 gick i genomsnitt 1,47 procent av ländernas bruttonationalprodukter till försvaret, vilket är en liten uppgång med 3 hundradels procentenheter jämfört med året före. USA står ensamt för nästan tre fjärdedelar av Natos totala militära utgifter, och president Donald Trump har krävt det han kallar en mer rättvis bördefördelning inom militäralliansen. På Natohögkvarteret slog Jens Stoltenberg idag fast att 23 av 28 medlemsländer ökade sina försvarsutgifter under fjolåret. Även om ökningen kan vara ett trendbrott är det idag bara fem av 28 Nato-länder som lever upp till alliansens mål om att länderna ska satsa 2 procent av BNP på försvar. SR 170313.

Pascal Andreasson: Ta tillbaka den kristna visionen om fred. Är vi pingstvänner beredda att skjuta på ryska pingstvänner? Dagen 170309.
Christian Mölk: "Kristna bör inte kriga för den här världen". För mig är det uppenbart att vi kristna inte bör kriga för den här Världens rike, utan i stället lägga vårt "krut" på att skapa fred. Dagen 170314.
Mikael Karlendal: Är kristna för fina och heliga för att vara soldater? Det finns ingen antydan i Romarbrevet, att kristna inte skulle kunna upprätthålla rätten och skipa rättvisa genom att vara poliser eller soldater. Dagen 170317. Christian Mölk: Pacifism är att agera för fred - inte att fegt titta på. En kristen måste sätta gränser för sitt deltagande i det världsliga. Vår primära kristna identitet är nämligen först och främst i det himmelska Guds rike, och först i andra hand det världsliga Svea rike. Om man som kristen vill arbeta som exempelvis polis och anser sig kunna hantera den frågan på ett vist och bra sätt, så är jag inte emot det. Men vad gäller krig anser jag det annorlunda. Dagen 170324.

Protest mot gripanden av journalister i Belarus. Det oberoende journalistförbundet i Belarus, BAJ, protesterar mot gripandet av 18 av deras medlemmar i helgen vid olika protestmöten i landet. Journalistförbundet skriver i ett pressmeddelande att de 18 journalisterna och bloggarna greps i fyra olika städer när de skulle bevaka demonstrationer. Fyra av dem hölls kvar över natten men övriga släpptes när gatuprotesterna var över. Det oberoende belarusiska journalistförbundet kräver nu en utredning av det som hände i helgen och att myndigheterna i framtiden inte hindrar journalister från att rapportera från massmöten. Under de senaste veckorna har flera demonstrationer hållits mot den ekonomiska politiken i det auktoritärt styrda Belarus och en stor demonstration planeras i huvudstaden Minsk i slutet av månaden. SR 170314.

Risk att EU-fientliga partier får större inflytande i Europa. Inför de kommande valen i Europa finns det en stor risk att EU-fientliga partier får större inflytande i Europa med hjälp av desinformationskampanjer, så kallade "fake news". Det säger Janis Sarts, chef på Natos center för strategisk kommunikation, i en exklusiv intervju med Studio Ett i dag. Han pekar ut Ryssland som det främsta hotet. "De använder den nya informationsplattformen där falska nyheter är ett sätt att sprida information som människor är redo att ta till sig. Och de använder det för att sprida sin propaganda," säger Janis Sarts. Det som falska nyheter handlar om är kort och propaganda, som ofta är arrangerat av den ryska staten. "Det handlar om statsstyrda falska nyheter," säger Janis Sarts. Många pekar mot Ryssland och påstår att de ligger bakom detta, men kan vi säkert säga att det är Ryssland? "Ja." SR 170314.

Storbråk över ryskt bidrag till Eurovision Song Contest. Rysslands bidrag till årets Eurovision Song Contest ställer till det för värdlandet Ukraina. Nu är frågan om den ukrainska regeringen kommer att släppa in henne i landet. Tobias Sahlén, kulturredaktionens melodifestivalexpert, kommenterar det som hänt hittills. "Den stora kontroversen ligger i att det har kommit fram att den ryska artisten uppträdde på Krim efter att Ryssland annekterade halvön. Detta rapporteras av flera medier och Julia själv har bekräftat det. Hon har alltså då brutit mot ukrainska lagen och borde inte få komma in i landet. En talesman från det ukrainska inrikesministeriet har dock, på Facebook, sagt att hon borde släppas in, men att hon måste straffas för det hon gjort. Och det talas om att hon ska betala böter." Att Ryssland skulle gå med på att betala böter känns ju inte så troligt i dagsläget. Och ska Ukraina släppa in artisten ändå och på så sätt visa att deras lag är ganska uddlös. SR 170315.

Så ska Säpo avvärja hoten mot Sverige. Spioner inom svenska, skyddsvärda verksamheter och cyberattacker utförda av främmande makt. Behovet av ett utökat säkerhetsarbete hos svenska myndigheter betonades när Säpo presenterade sin årsbok i dag. Under förra året granskade Säpo flera misstänkta insiderfall inom svenska, skyddsvärda verksamheter. Det handlar om personer som rekryterats för att överlämna information till främmande makt eller andra aktörer. Uppgifterna framgår av Säkerhetspolisens årsbok som presenteras i dag. Men exakt hur många fall det rör sig om vill Säpochefen inte säga. Sårbara IT-system, bristande skydd av byggnader och illojal personal pekas ut som några exempel på brister som kan utnyttjas för att komma åt eller förstöra hemlig information hos myndigheter och institutioner. "Aldrig tidigare har vi haft en större och mer komplicerad uppgift," säger Anders Thornberg. SR 170316.

Alla Gotlands skyddsrum ska inventeras. 350 skyddsrum ska kontrolleras under året, berättar Mats Berglund som är enhetschef för enheten för räddningstjänst på MSB. På ön finns cirka 350 skyddsrum med plats för cirka 35 000 personer, varav de flesta i Visby, Slite och Fårösund. Klintehamn har däremot bara ett skyddsrum med 60 platser. Sedan skyddsrummen byggdes har det bara gjorts stickprov, men nu ska alltså alla öns rum gås igenom. Att detta sker på just Gotland beror enligt MSB på det speciella läget i Östersjön och upprustningen. SR 170320.

Sverige vill bidra med Rysslandkunskaper till USA. Överbefälhavare Micael Bydén har träffat USA:s fösvarstabschef Joseph Dunford i Washington angående det militära samarbetet. Syftet med mötet var att bekräfta att det militära samarbetet mellan USA och Sverige ligger fast även med den nya administrationen säger överbefälhavaren till Ekot. "Vi har tagit fram några områden som vi jobbar med, bland annat handlar det om cyberområdet, luftvärn och undervattensfrågor. Det är allting från rena forsknings- och utvecklingsfrågor till praktiska övningar," säger Micael Bydén, överbefälhavare. SR 170321.

Ekots reporter: Penningtvätt i stora mått. Under måndagskvällen avslöjades en stor internationell penningtvättshärva där även svenska banker nu dras in. Myndigheterna i Moldavien och Lettland har under flera år utrett den stora internationella penningtvättshärvan och att det publiceras nu beror på att det journalistiska nätverk, som även var med och avslöjade Panamadokumenten förra året. Tidningen The Guardian skriver att siffran 20 miljarder dollar, som ska ha slussats ut från öst till väst via ett antal kända banker, är en låg siffra i sammanhanget. De tror snarare att siffran 80 miljarder dollar hamnar närmare det skulle vara 720 miljarder kronor som under fyra år har kommit från kriminell verksamhet via flera kända banker, både brittiska och amerikanska, och även skandinaviska. Myndigheter i Moldavien har arbetat med den frågan men ska ha stött på patrull när de försökt klarlägga vad som hänt? "Det finns enormt stora intressen, och det här är ju som sagt den ryska makteliten på något sätt, oligarker, människor med otroligt mycket pengar som ligger bakom de här överföringarna. Och sen är det naturligtvis personer i mellanled som tjänar på den här typen av affärer och till exempel i Moldavien har man ju avsatt domare som varit inblandade i det här också." I slutändan är tanken att de här pengarna ska hamna på något konto i ett skatteparadis, Panama, Seychellerna och Brittiska Jungfruöarna tillexempel. SR 170321.

Ukraina stoppar rysk artist i Eurovision. Ukrainas säkerhetstjänst har beslutat stoppa Rysslands sångerska Julia Samojlova från att deltaga i Eurovisionsschlagerfestivalen i finalen i Kiev i maj, rapporterar vår Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Sångerskan, som utsetts av ryska tv kanal 1, att representera Ryssland har nämligen framträtt på det av Ryssland annekterade Krim. Om hon hade valt att åka till Krim landvägen från Ukraina hade det varit grönt ljus, men nu flög hon direkt från Ryssland till Krim. Därmed har hon brutit mot ukrainsk lag och är persona non grata i Ukraina de närmaste tre åren, enligt beskedet från SBU. Härifrån Moskva är reaktionen stark på beskedet, vice utrikesministern Grigorij Karasin kallar beslutet från Kiev för cyniskt och omänskligt i en intervju med nyhetsbyrån Interfax. Julia Samojlova är rullstolsburen. Hon framträdde vid Sotji OS paraolympics och vid konserten på Krim handlade det också om att framhäva handikappidrotten. Redan före säkerhetstjänstens beslut har Ukraina anklagat Ryssland för en provokation, genom att utse just denna sångerska. En pressekreterare till den ryske presidenten Vladimir Putin har tidigare sagt att om Samojlova inte får åka till Ukraina, kommer Ryssland inte att skicka någon ersättare. SR 170322.

Utredning om hur Sverige ska besluta om militär hjälp. "Vad gör vi om vi hamnar i en kris eller en krigssituation om det är så att vi behöver ta hjälp eller ge hjälp till Finland? Vem fattar de besluten? Vad är regeringens roll och vad är riksdagens roll och hur kan vi se till att det här går relativt fort i ett sådant läge?" säger försvarsminister Peter Hultqvist. Så det är viktigt att alla vet exakt vad de ska göra och att det fattas snabba beslut om det skulle bli en sådan här kris? "Ja, det är hela syftet med utredningen. Att reda ut de här regelverken så man inte står och famlar i ett sådant läge." Enligt regeringens bedömning i direktiven till utredningen som nu tillsätts så är det riksdagen som bör fatta beslut om att Sverige ska ge eller ta emot hjälp, så nu får utredningen bland annat titta på hur riksdagen ska kunna fatta det beslutet tillräckligt snabbt. Förutom en ren krigssituation kan det handla om att ge eller ta emot hjälp i samband med en kris eller en kränkning av landets gränser. Dessutom ska utredningen se vilka befogenheter en utländsk trupp som kommer hit i sådant läge skulle ha och vilka beslut den skulle kunna fatta. Peter Hultqvist. "Det samarbetet vi har måste vara effektivt och hur de befälsordningarna ska se ut i ett sådant läge är ju sådant som man får återkomma med genom utredningen. Det är syftet med det hela," säger Peter Hultqvist. Då det svenska försvarssamarbetet är mest omfattande med Finland så är det Finland regeringen fokuserar på i utredningsdirektiven. Men eventuella regeländringar kommer vara generella och Sverige är berett att ge och ta emot hjälp också i förhållande till övriga länder inom EU och Norden och har också ett nära samarbete med USA. Så förändringarna skulle också underlätta beslut om att ta emot hjälp från Nato-länder. SR 170323.

Hon tar över om det blir krig i Sverige. Socialdemokraten Jennie Nilsson från Hylte är del av riksdagens krigsdelegation. Häromdagen övade de för första gången på 20 år. "Det är en delegation av ungefär 50 stycken ledamöter som är valda för att kunna träda in i riksdagens ställe vid händelse av krig eller krigsfara," förklarar Jennie Nilsson (S) som är en av medlemmarna i krigsdelegationen. Krigsdelegationen inträder i ett läge där man bedömer att riksdagen av säkerhetsskäl inte kan sammanträda, för att folk inte kan ta sig till riksdagen, exempelvis, alternativt att man måste kunna ta snabba beslut. "Man kan säga att det är en väldigt slimmad version av riksdagen," säger Jennie Nilsson. Ni övade häromdagen, vad händer under en övning med krigsdelegationen? "Innehållet kan man inte berätta, och krigsdelegationen har inte övat på 20 år, så detta är inte så jättevanligt. Man övar på scenarion som ska vara hyfsat realistiska, för att se om man klarar av att fatta beslut och för att se att det fungerar." Det lär inte bli någon ny övning för krigsdelegationen än på ett tag. "Det är inget man kommer göra med en hög frekvens. Det kommer nog dröja rätt länge till nästa period – dock inte 20 år. Men kanske en gång per mandatperiod." SR 170323.

20 000 evakueras efter explosion i vapendepå. Tiotusentals personer evakueras efter att en vapendepå på en militärbas i östra Ukraina sprängts av okända sabotörer, uppger den ukrainska militären. Ingen skadades i explosionen i depån, där omkring 138 000 ton artilleri- och stridsvagnsammunition förvarades. Sabotörer har tidigare försökt spränga vapendepån som ligger i Balakleya i Kharkivregionen, rapporterar Reuters. Säkerheten runt andra militära anläggningar har förstärkts efter attacken, enligt militärtalespersonen Oleksander Motuzyanyk. Senare i dag väntas Ukrainas premiärminister Volodymyr Groysman besöka området runt Balakleya i östra Ukraina där explosionen ägde rum. Sedan 2014 har över 10 000 personer dödats i konflikten mellan den Ukrainska militären och separatisterna i landets östra delar. SR 170323.

Rysk exilpolitiker skjuten på öppen gata i Kiev. En rysk avhoppad dumaledamot har skjutits ihjäl nära ett lyxhotell i Kiev. Den ukrainske presidenten anklagar Ryssland för mordet och kallar det statsterrorism. Moskva kallar anklagelsen för absurd. På trottoaren ligger 45-årige Denis Vorenenkov i en pöl av blod, död. Nära honom en man, som skadats men får hjälp att resa sig och om hörnet ännu en skottskadad man i röda sneakers och vit luvtröja. En av dem är mördaren, den andre är ryske exdumaledamoten Vorenkovs livvakt. 20 tomhylsor från två sovjetisktillverkade pistoler har hittats av polisen, enligt riksåklagaren.En annan rysk exilpolitiker i Ukraina, Ilja Ponomarev, var på väg för att träffa Vorenenkov vid lunchtid i centrum. "Det är förståeligt att Moskva talar illa om Vorenenkov, kallade honom för tjuv och mutkolv. Det är samma system som används mot dem som är i opposition," sa Ponomarev vid en presskonferens efter mordet i Kiev. Riksåklagaren Jurij Lutsenko och presidenten Petro Porosjenko anklagar Kreml för mordet och kallar det rysk statsterrorism. Vorenenkov var en del av Moskvasocieteten tillsammans med sin operastjärna till fru Maria Maksakova. Båda hade plats i duman och visade få tecken på verklig opposition. Maksakova röstade emot att stoppa ryska adoptioner till USA och Vorenenkov var emot Rysslands annektering av Krim, men sade i intervjuer i Kiev att alla var tvungna att rösta för. Han har i Kiev namngivit ryska FSB agenter, som hotat honom till livet. När en brottsutredning inleddes mot honom och han i tv utpekades som korrupt valde paret i december att ta bilen till Kiev. Där fick de både asyl och medborgarskap i utbyte mot att de vittnar mot den landsflyktige ukrainske expresidenten Viktor Janukovytj. Vorenenkov, som också hade en militär karriär, sågs som ett viktigt nyckelvittne i Kievs kamp mot Moskva. Kremls talesman Dmitrij Peskov kallar Kievs anklagelser mot Ryssland för absurda. SR 170323.

Minsk laddar för protest mot parasitskatt. I dag går tusentals belarusier ut på gatan i Minsk. De protesterar mot en ny lag som förbjuder så kallat lösdriveri. Lagen, som innebär att alla som saknar officiellt arbetsavtal tvingas betala en straffskatt, har lett till den största demonstrationsvågen på tio år i Belarus. En rad demonstrationer har ordnats i hela landet sedan februari och flera hundra personer har fängslats. Protesterna har redan lett till resultat. Dekretet har visserligen inte avskaffats, men stoppats tillfälligt i ett år. Den ekonomiska lågkonjunkturen har lett till utbredd arbetslöshet och många som nu förväntas betala straffskatt har helt enkelt inga inkomster. Nyligen införde Belarus bland annat visumfrihet för EU-medborgare för besök på högst fem dagar. Samtidigt är Belarus ekonomiskt helt beroende av Ryssland och befinner sig i en djup lågkonjunktur ända sedan krisen 2015. DN 170325.
57 personer uppges gripna i räder i Belarus. Belarusiska myndigheter har gjort räder hos frivilligorganisationer och fängslat tiotals personer inför de protester som är planerade att hållas under lördagen, uppger människorättsorganisationen Vjasna. Personer på plats beskriver Minsk som en krigszon. "57 människor har gripits, bland dem utländska observatörer", skriver människorättsorganisationen Vjasna på sin hemsida. Bland dem som gripits finns en av landets ledande oppositionspolitiker, Vladimir Nekljajev. På den plats där demonstrationerna skulle hållas fanns en massiv polisstyrka på plats för att stoppa protesterna, "det var fler poliser än demonstranter". "Människorna började genomföra spontana demonstrationer i olika områden i Minsk, men alla dessa blev våldsamt uppbrutna av polis. Demonstranterna blev misshandlade av polis och greps." DN 170325. SR 170325.

Bildspel: Här grips observatörerna på människorättsorganisationen. Runt 200 människor har gripits i en massiv polisinsats i Vitrysslands huvudstad Minsk, inför en planerad demonstration mot president Aleksandr Lukasjenko. "Det är som en krigszon i Minsk. Polisen är överallt, säger Ena Bavcic," som bevittnade en av räderna. Hon var på väg till ett möte på människorättsorganisationen Vjasnas kontor i Minsk, när polisen genomförde en razzia och grep samtliga 57 personer som befann sig på kontoret. "Det här är första gången på 20 år som protester sker över hela Vitryssland. Nu försöker Lukasjenko skrämma alla vanliga medborgare från att demonstrera," säger Ena Bavcic till TT. Bland dem som gripits finns en av landets ledande oppositionspolitiker, Vladimir Nekljajev, som skulle ha talat vid protestmötet i Minsk. De senaste veckorna har över 200 människor gripits och över 60 dömts i samband med protesterna mot Lukasjenko, enligt Joanna Kurosz, som är programchef för Östeuropa och Centralasien vid Civil Rights Defenders. "Uppenbarligen känner han sig pressad, eftersom han har behov av att slå tillbaka och gripa människor redan innan demonstrationerna sker," säger hon. SR 170326. Kommentar: En diktatur tål inte protester för mänskliga rättigheter.
Norsk turist greps vid demonstration i Minsk. I Vitryssland gjordes idag ett nytt försök till protester i Minsk. Människor greps av polis, bland annat en norsk turist. I samband med gårdagens stora regimkritiska protester har nu totalt över 1000 människor gripits i den vitryska huvudstaden. Några äldre kvinnor ropar med gråt i halsen upprörda över polisövermakten på torget i centrum av Minsk. Tamara säger att hon arbetar, sköter sig, men ingen lyssnar på henne och så tar de till sådana, säger hon och sveper med handen mot Omon, elitpolisen som sakta närmar sig. Några av dem filmar dem som vågar vara på torget. En polis skriker i megafon: "Kära medborgare ni måste lämna torget, det här är en otillåten samling." I samlingen finns mest journalister, men ändå stormar snart poliser in och griper 26 personer. En av dem tillhör människorättsorganisationen Vjasna, Tatsiana Revjaka, en poet Stas Karpov och hans bror, Pavel Belous från Art-Sadziba och hans fru, flera journalister främst inhemska och så en norsk turist vid namn Terje Hansen. "En mycket obehaglig upplevelse", berättar han i telefon sedan han släppts efter två timmar. "Vi ställdes mot en vägg, beordrades ha benen vitt isär och armarna över huvudet i en timme. En polis slog mot benen med batong." På sjukhus finns flera, som misshandlades ännu värre igår och idag. Gripandena fortsätter över hela landet. "Det här är mot mig, jag är inte en dålig människa och de använder armén mot oss," säger Irina upprört. SR 170326.

Bulgarien anklagar Turkiet för att lägga sig i valet. I dag är det parlamentsval i Bulgarien, ett val som är osäkert in i det sista. Kampen står i första hand mellan borgerliga GERB och socialistpartiet men inget av dem kan tänkas regera utan stöd från mindre partier. En viktig faktor är Bulgariens stora turkiska minoritet – och de bulgariska myndigheterna har anklagat Turkiet för att att lägga sig i och försöka påverka valutgången. Av Bulgariens sju miljoner invånare hör cirka en tiondel till den turkiska minoriteten. Många av dem bor också i Turkiet och ultranationalisterna har försökt stoppa dem från att ta sig över gränsen och rösta. De hävdar att president Erdogan pressar dem till att stödja ett mindre proturkiskt parti. Men även regeringen i Sofia har protesterat mot vad man uppfattar som inblandning från Turkiet. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har GERB ett litet övertag över konkurrenten, socialisterna, men bägge partierna ligger kring 30 procent och behöver stöd från andra. Till exempel ifrån nationalisterna Förenade patrioter, eller från det traditionella partiet för Bulgariens turkiska minoritet. Eller från ett nybildat populistparti av Trumpmodell. Ytterligare något parti kanske klarar fyraprocentspärren. Bulgarien är ett av Europas allra fattigaste länder och valkampanjen handlar mycket om den eländiga ekonomiska situationen men kanske ändå mer om den väldigt omfattande korruptionen. Och så har alltså nationalistiska frågor seglat upp som viktiga. Valet har också geopolitisk betydelse. Bulgarien är medlem av både EU och militäralliansen Nato men socialisterna liksom president Radev vill öka samarbetet med Ryssland. Om GERB får bilda regering kommer inriktningen även i fortsättningen att vara mot EU och Nato. SR 170326.

Oppositionsledare gripen i Moskva. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har gripits vid ett protestmöte i centrala Moskva. Gripandet kommer i samband med landsomfattande demonstrationer mot korruptionen i landet — protester som Navalnyj står bakom. Hundratals demonstranter omringade polisbilen i ett försök att stoppa gripandet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters reporter i Moskva. "Jag uppmanar er att delta i protesterna. Om vi fortsätter tiga och stannar hemma kommer de att fortsätta att stjäla från oss", skrev Navalnyj i sitt nyhetsbrev i fredags, enligt Moscow Times. Tusentals människor uppges ha hörsammat hans uppmaning, trots myndigheternas avrådan. Bilder från den ryska huvudstaden visar en massiv polisnärvaro och hur poliser bär i väg med demonstranter, redan innan demonstrationerna hunnit starta. Och tiotals personer har gripits i demonstrationer i Sibirien och östra Ryssland, rapporterar Radio Free Europe. Även i St Petersburg demonstrerar människor, uppger den ryska nyhetsbyrån Interfax. Navalnyj — som säger att han ska ställa upp i presidentvalet 2018 — har de senaste åren varit en av de hårdaste Kremlkritikerna inom Ryssland. SR 170326. Kommentar: Om Aleksej Navalnyj fortsätter så här rakryggat så är det väl inte säkert att han lever vid presidentvalet 2018, och lever han blir han nog inlåst och kan inte delta i valet.
Rysslandskännaren: Myndigheterna är rädda för ett folkligt uppror. Oppositionsledaren i Ryssland, Aleksej Navalnyj greps i Moskva i dag, efter landsomfattande protester mot korruption. "Troligen ville myndigheterna undvika att han höll tal, vilket hade kunnat göra protesterna värre," säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. Enligt Malcolm Dixelius gjordes gripandet för att undvika att demonstrationerna utvecklas till ett folkligt uppror, som kan hota president Vladimir Putins ställning. Förutom oppositionsledaren har ytterligare hundratals människor gripits, efter att ha deltagit i protester runtom i Ryssland. Det har varit demonstrationer i flera tiotal städer, främst på grund av den ekonomiska situationen i landet. Hittills har man haft reserver man har kunnat använda men nu börjar de ta minska och sedan beroende på korruptionen. Upproren i Ukraina 2014 ses som en stor risk för ledarna kring Putin. Myndigheterna försöker hela tiden att Aleksej Navalnyj blir en politiker på riktigt. Myndigherna försöker få bort en ledare som skulle kunna elda massorna, Navalnyj kan komma att dömas för uppvigling. SR 170326.

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen? 7 000 asylsökande kom till Norge och Finland via Ryssland för drygt ett år sedan. Många av de här människorna smugglades in av kriminella ligor. Trafiken över gränsen ledde till att Gränsbevakningen gjorde 200 brottsutredningar och ett tiotal har gått till åklagaren. Sedan slutet av 1950-talet har gränssamarbetet mellan Finland och Ryssland varit förstklassigt, anser Rysslandsexperten René Nyberg som tidigare varit Finlands ambassadör i Moskva. Enligt honom är det uppenbart att den ryska statsledningen visste vad som pågick, men motiven är svåra att förstå. "Det är ryska myndigheter som kontrollerar gränserna och ingenting händer på gränsen utan att de vet om det. När vi talar om myndigheterna så menar jag gränsbevakningen som är en del av underrättelsetjänsten FSB som är direkt underställt president Putin," säger René Nyberg. Tycker du det var en lyckad operation ur Rysslands synvinkel? "Den var totalt misslyckad ur rysk synvinkel. När tusentals människor dyker upp i Murmansk eller Kandalaksja och har rest dit med hjälp av kriminella organisationer. Då väcks frågan varför ryska myndigheter samarbetar med kriminella organisationer," säger René Nyberg. yle 170326.

Ester och ryssar allt mer integrerade. I Estland blir de två invånargrupperna ester och ryssar alltmer integrerade. Fler ur den ryska minoriteten studerar på estniska än tidigare, och premiärministern vill öppna den känsliga frågan om medborgarskap för de ryskspråkiga som ännu lever som statslösa, vissa i flera generationer. SR 170327.

USA:s utrikesminister träffar de baltiska utrikesministrarna. Säkerhetspolitiska frågor står högst på agendan när USA:s utrikesminister Rex Tillerson möter de baltiska utrikesministrarna idag. Relationen med USA och ett starkt Nato för de baltiska länderna inget mindre än existentiella frågor. Estland som är det enda av de tre länderna som både håller tvåprocentskravet och ligger över det, har tydligt signalerat detta ända sen i höstas. Lettland och Litauen räknar bägge med att komma upp i nivå under nästa år. När de tre baltiska utrikesministrarna Sven Mikser, Edgars Rinkevics och Linas Linkevicius nu tillsammans ska träffa delar av Trumpadministrationen och en rad amerikanska senatorer och säkerhetsrådgivare, är deras förhoppning att kunna resa hem återförsäkrade om att banden över Atlanten ska vara fortsatt starka. SR 170328.

Relationen till Ryssland viktig för serbiska väljare. På söndag är det val i Serbien och valet kommer som vanligt handla om balansgången mellan målet att få medlemskap i EU och ett fortsatt nära samarbete med Ryssland. Den serbiske presidentkandidaten och premiärministen Aleksandar Vucic besökte under gårdagen president Putin. Aleksandar Vucic pratade ryska när han och Vladimir Putin utbytte artighetsfraser inför tv-kamerorna i Moskva i går. Ett av samtalsämnena var leveransen av de sex stridsflygplan som Ryssland skänkte till Serbien förra året. Aleksandar Vucic, sedan 2014 Serbiens premiärminister, utsågs i februari till det styrande partiets kandidat i presidentvalet nu på söndag och ses som mer EU-vänlig än den nu sittande presidenten, Tomislav Nikolic. Serbien har väckt oro för att gamla konflikter kan vara på gång att blossa upp igen. Under tiden, säger Marijana Toma, forskare vid det Natovänliga Centret för euroatlantiska studier i Belgrad, ökar Ryssland sin närvaro i regionen med ett tydligt syfte – att underminera de här ländernas närmande till EU. SR 170328.

Rauli Lehtonen: "Många kristna i Ryssland stödjer Putin". I Ryssland vänder sig nu många unga mot korruptionen i samhället. Protesterna har lett till massiva polisinsatser.Men Rysslandskännaren Rauli Lehtonen menar att president Putin är så populär att hans ställning inte är hotad. Ryska tidningar och tv-kanaler brukar inte förmedla nyheter som gynnar den ryska oppositionen. Aleksej Navalnyj har dock valt en annan väg för att organisera protesterna. Han och hans medarbetare använder sig skickligt av sociala medier för att undgå censuren. På så sätt når de och mobiliserar speciellt de unga. "Det är något som inte staten riktigt har lyckats kontrollera," säger han. Många ryssar upplever att Ryssland hotas av omvärlden. Rauli Lehtonen menar att ryska medier förmedlat bilden av att Putin är den starke ledaren som kan skydda och leda landet mot yttre fiender. Dagen 170329.

Anna-Lena Laurén: En rysk joker som Putin inte vet hur han ska ta. Ett tiotal aktivister som deltog i söndagens demonstrationer mot korruption ställdes på tisdagen inför rätta i Moskva. Den ryska huvudstaden surrar av rykten om att en ny protestvåg mot regimen inletts. I spetsen står bloggaren och Putinkritikern Aleksej Navalnyj, 40. När demonstrationerna mot Putinregimen plötsligt samlade stora massor under åren 2011–2012 var Aleksej Navalnyj en ledare av flera. I dag, fem år senare när den andra protestvågen rullar in, är han ensam herre på täppan. I motsats till sina företrädare är Navalnyj varken liberal eller vänsteraktivist. Att det just nu går så bra för Navalnyj beror inte enbart på att han har valt en övertygande fråga. Det beror på att han är övertygande själv. För att citera flera av de liberala ryska medierna: Makten vet inte hur man talar med Youtubegenerationen, men det vet Navalnyj. Ett mycket effektivt vapen har varit hans videoframträdanden där han på ett ironiskt och underhållande sätt avslöjar hur korrumperade ryska makthavare är. Den stora frågan är Navalnyjs nationalistiska tendenser. Tidigare har han deltagit i den årliga nationalistmanifestationen Ryska marschen. Under borgmästarvalet i Moskva beskyllde han invandrare för att höja kriminaliteten och han har flera gånger pläderat för att införa visumtvång mot de forna sovjetrepublikerna i Centralasien. Annekteringen av Krim gjordes på fel sätt, säger han, men anser samtidigt att Krim nu tillhör Ryssland. DN 170329.

EU-kommissionen tveksam till Nord Stream 2. EU-kommissionen ser inget behov av ett projekt som är så stort som det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. Kommissionen skriver till den svenska och danska regeringen att gasledningen går på tvärs med EU:s energipolitik och att Ryssland, som en redan stark aktör, bara skärper sin dominans. Om det ska bli en gasledningen vill kommissionen ha mandat från EU-länderna att förhandla med Ryssland. Enligt kommissionen kan det inte vara rysk lag som ska gälla. Den anser att en särskild lagstiftning, med rötter i EU-lag, måste till för att reglera till exemepl prissättning och tillgång för tredje part i Nord Stream 2. Men det finns inte mycket som talar för att kommissionen ska säga slutligt nej, enligt energiminister Ibrahim Baylan (S). Karlshamns kommun har sagt ja till att lagra rör till gasledningen. SR 170331.

Partitoppar i möte om säkerhetshot inför valet. Det finns en risk att någon utomstående kommer försöka påverka det svenska valet nästa år. Det sade statsminister Stefan Löfven efter att samtliga åtta riksdagspartier träffat säkerhetspolisen i dag för att informeras om hur de politiska partierna ska stärka sin förmåga att skydda sig mot den här typen av hot. SR 170331.

Nya robotar ska säkra svenskt vatten. Svenska staten köper in nya bättre robotar till flygvapnet och marinen som kan användas mot fientliga fartyg. Kostnaden är 3,2 miljarder kronor. Så här motiverar försvarsminister Peter Hultqvist (S) köpet. "Det handlar om att långsiktigt behålla en hög tröskel i det militära försvaret. Det är ett viktigt vapensystem och för att säkra områden som Östersjön," säger han. Det är en ny version av Försvarsmaktens sjömålsrobot 15 som görs av Saab med bättre räckvidd och bättre radar som nu ska köpas in. Meningen är att de ska sitta på marinens modernast fartyg, Visby-korvetterna, och den nya kommande versionen av Jas Gripen. Och den ska kunna användas fullt ut från mitten av 2020-talet. De nuvarande sjömålsrobotarna håller till mitten av 2020 så frågan är om det är risk för ett glapp där Sverige en period står utan den här typen av robotar. "Syftet är att det inte ska bli så utan vi ska inte ha något "förmågeglapp"," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 170331. Kommentar: Räcker inte. Sverige behöver från 1 januari 2018 ett antirobotsystem på Gotland, utanför Karlskrona, i Stockholms skärgård och i Norrbotten vid Esrange och Haparanda som kan skjuta ner fientliga robotar och flygplan.

Demonstranter avhysta från Triumftorget. Ett fyrtiotal personer greps i Moskva i eftermiddags sedan de hade deltagit i oppositionens så kallade promenad. I Novosibirsk gick 400 personer ut på gatan. Organisatörerna kallade det hela en ”promenad” som skulle hållas utan att ropa slagord eller hålla i plakat. Trots att detta är lagligt började kravallutrustade poliser snabbt gripa de fredliga demonstranterna. Motsvarande aktioner ordnades också i Sankt Petersburg, Tjeljabinsk och Novosibirsk. De här så kallade promenaderna är en uppföljning av demonstrationen för en vecka sedan. Då gick sammanlagt över 60.000 personer ut och demonstrerade över hela Ryssland mot korruption i bland annat Novosibirsk, Vladivostok, Sankt Petersburg och Jekaterinburg. Den största enskilda demonstrationen hölls i Moskva där enligt polisen mellan 7.000 och 8.000 personer samlades. (Enligt demonstranterna var de betydligt fler.) Organisatören Aleksej Navalnyj sitter fortfarande av ett fängelsestraff på femton dagar, liksom en mindre del av de över tusen demonstranter som då greps. En stor del av deltagarna både förra veckan och i dag var tonåringar. Inför demonstrationen hade myndigheterna stängt ner ett antal sajter som förmedlade information om den. I Sankt Petersburg greps ett femtiotal personer, inklusive organisatören Arsenij Vesnin. I Tjeljabinsk har tio personer gripits. DN 170402.

Explosionen utreds som terrordåd. Minst tio personer har dödats och runt 50 skadats efter en explosion i ryska S:t Petersburgs tunnelbana. Händelsen utreds som ett terrordåd. Ryska myndigheter har efterlyst två personer som misstänks ha planerat dådet. Den ene tros ha placerat bomben på tunnelbanevagnen; den andre misstänks ha placerat sprängladdningen på Plosjtjad Vosstanija (som inte detonerade), rapporterar statliga nyhetsbyrån Interfax.SR 170403.
Sorg i S:t Petersburg dagen efter tunnelbanedådet. Tre dagars sorg har utlysts i S:t Petersburg och från hela världen strömmar nu kondoleanser och fördömanden av dådet in. Under kvällen pekades en ensam självmordsbombare ut som gärningsman, säger källor till ryska nyhetsbyrån Interfax. En man från Kirgizistan misstänks ligga bakom dådet. Mannen är född i Kirgizistan men har ryskt medborgarskap, säger Kirgizistans säkerhetstjänst. SR 170404.

Danmark kan stoppa Nord stream 2. Planen är att den ryska gasledningen Nord stream 2 ska gå genom danskt vatten, vilket ger Danmark möjlighet att helt stoppa projektet. Idag lämnade företaget bakom gasledningen in sin formella ansökan till danska myndigheter. Företaget måste ha tillåtelse av alla länder i vars ekonomiska zon ledningen är tänkt att passera - bland annat Sverige - men det är bara i Danmark Nord Stream 2 ska passera innanför territorialvattengränsen på 12 sjömil, vilket ger Danmark större möjligheter att helt avvisa projektet. Det handlar om 14 mil gasledning öster om Bornholm, och idag kom den formella ansökan om en miljöprövning in till danska Energistyrelsen. För att minska det politiska trycket på Danmark har danska regeringen bett EU-kommissionen förhandla med Ryssland. Komissionen lovade i förra veckan att inleda förhandlingar, men konstaterade samtidigt att EU inte har rättslig grund att förbjuda projektet. Och frågan är nu om EU:s medlemsländer ens kan hitta en gemensam politisk linje. SR 170403.

Finland blir "hotcenter" för EU och Nato. Det är nu klart att Finland blir säte för EU:s och Natos nya gemensamma forskningscenter kring hybridhot. Ett flertal länder, däribland Sverige, kommer att bidra med experter till det nya centret som väntas börja sin verksamhet redan i höst. Med hybridhot avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot som exempelvis cyberattacker och spridandet av desinformation. Det nya forskningscentret har varit på gång sedan förra året och är en viktig symbol för EU:s och Natos önskan om att öka sitt samarbete i praktiken. Det ska förläggas till Helsingfors och en arbetsgrupp som leds av den finska skyddspolisen har nu börjat planera för hur det ska fungera. SR 170403.
Lanseringen av forskningscentret fick snabbt konkurrens av ett proryskt initiativ med ett snarlikt namn. De två tillställningarna ägde rum bara några hundra meter från varandra i Helsingfors centrum. I det finska statsrådets festvåning undertecknades under högtidliga former samarbetet mellan ett tiotal länder, däribland Finland, Sverige, USA och Storbritannien, om att upprätta det nya forskningscentret om så kallade hybridhot. Med hybridhot brukar avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot – exempelvis spridning av desinformation. Samma dag, på ett lyxhotell på andra sidan gatan, bjöds medier och allmänhet in till en konferens med rubriken "Rysk-västliga relationer i en mångpolär värld". Konferensen anordnades av en nybildad förening i Finland som skickade ut inbjudningar under det engelska namnet The European Centre of Excellence for Counteracting Hybrid Threats, ungefär "Centret för framstående kunskaper i bekämpandet av hybridhot". Namnet är nästan identiskt med det officiella forskningscentret som just har grundats i Finland. Endast ordet "counteracting" avslöjar skillnaden, det officiella forskningscentret använder ordet "countering". Den finländska föreningen är grundad av Johan Bäckman, forskare, författare och politisk aktivist i Finland som stödjer Rysslands annektering av Krim och är kontaktperson i norra Europa för den ryska statens institut för strategisk forskning, RISS. Till sin konferens hade han bjudit in den ryske filosofen Alexander Dugin, känd för mycket kontroversiella uttalanden om Ukraina och med på USA:s sanktionslista då han anses understödja Rysslands inblandning i kriget i östra Ukraina. Dugin har även tidigare bjudits in för att föreläsa i Helsingfors av Bäckman. Under denna tillställning fick besökarna en pamflett i handen med titeln "EU:s infokrig mot Ryssland", publicerad av Bäckmans nya förening. SR 170415.

DN: al-Assad kan tacka Putin. Vladimir Putin och Bashar al-Assad sprider som vanligt sin alternativa sanning om inbördeskriget i Syrien. De hävdar att regimen i Damaskus inte hade något att göra med de kemiska stridsmedel som dödade ett 70-tal människor i tisdags. I stället påstås de härröra från en vapenfabrik tillhörig terrorister, som kom i vägen för ett flyganfall. Så brukar det låta. Och det är rena nyset. FN-utredningar visar att den syriske slaktardiktatorn åtskilliga gånger har använt kemiska vapen mot civilbefolkningen. Att regeringssidan bombar vad som helst, från sjukhus till bostadsområden, är inbördeskrigets vardag sedan sex år tillbaka. Jihadisterna är skoningslösa, men al-Assad är landets överlägset värste mördare. al-Assad vägrar diskutera minsta tillstymmelse till maktdelning. Han backas upp av Ryssland, Iran och diverse shiitiska miliser. När regimen vacklade hösten 2015 ingrep Putin militärt. Men ryssar och iranier vill inte erkänna någon skuld ens när små barn dödas av stridsgas. DN 170406.

Lars Gyllenhaal: Angående Kremls agerande. Det förekommer efter 2015 sällan på förstasidorna, men i dagens Europa finns det dock ett oavslutat krig som fortsätter att skörda flera dödsoffer så gott som varje dag. Över tiotusen har dött, drygt två miljoner människor har tvingats bli flyktingar. Smaka på de siffrorna en stund. Detta krig inleddes med Kremls först förnekade invasion av Krimhalvön, som efter att ha genomförts erkändes och firades med medaljer, på vars baksidor startdatumet för operationen står präglat: den 20 februari 2014.
Flera ryska tv-dokumentärer och böcker har släppts, av vilka det framgår att sovjetiska specialförband i fredstid opererade i främmande staters vatten utan dessa staters tillstånd. Ett exempel, ur den ryska dokumentärfilmen "Diversanter": "Det måste sägas att vad gäller de sovjetiska undervattensdiversanterna så var de förstklassiga, de mest kompetenta specialisterna på undervattenskrig under kalla krigets period. Det var inte en gång utan tiotals gånger som de på territoriet av andra länder osanktionerat utförde skarpa uppdrag. Hur många gånger de for in på utländska staters territorium vet bara få." Världen idag 170403.

Flera svenska medier pekas ut som Rysslandsfientliga. En rysk rapport namnger svenska journalister och medier för att sprida en negativ bild av Ryssland. Eskilstuna-Kuriren toppar listan. "The Russian Institute for Strategic Studies", som står bakom rapporten, har starka kopplingar till den ryska regeringen och president Putin. Eva Burman, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren tror att det har att göra med ledartexter som tidningen publicerat. "Jag gissar att det beror på att vår ledarredaktion har skrivit en hel del om Ryssland, Putin och situationen på Krim. Så jag skulle gissa att det handlar om det," säger hon. The Russian Institute for Strategic Studies är en utbredd organisation med sex olika kontor runt om i Ryssland och man har representanter på olika platser i Europa. Chefen för institutet utses direkt av Rysslands president. Sedan januari i år är det den tidigare premiärministern Mikhail Fradkov, som sitter på den positionen. På institutets hemsida står att man har som huvudsaklig uppgift att förse den ryska regeringen med information. Materialet som institutet publicerar har tidigare används som underlag till artiklar på bland annat högerradikala amerikanska nätsajter, som till exempel Info wars. Rapporten bygger på uppgifter som lämnas från Rysslands statliga nyhetsbyrå ”Ryssland idag” (Rossia Sevodnia). Tio svenska medier namnges och rangordnas efter två kategorier i en tabell och tio enskilda journalister i en annan. De två kategorier man mätt är: antal "neutrala artiklar skrivna om Ryssland" och ”antal negativa artiklar skrivna om Ryssland". Och så finns något som kallas "aggressivitets- index". Exakt hur man mätt det här indexet är inte helt lätt att förstå av rapporten. SR 170405. Medievärlden 170404. Se hela rapporten (inte den senaste versionen, den här avser 2015, utgiven 2016) här på ryska. Tjeckien ligger på första plats som det värsta landet. 2. Polen. 3. Tyskland. 4. Ukraina. 5. USA. 6. Österrike. 7. Japan. 8. Sverige. 9. Estland. 10. Schweitz. 11. Storbritannien. 12. Lettland. 13. Georgien. 14. Frankrike. 15. Spanien. 16. Kanada. 17 Norge. 18. Danmark. 19. Italien. 20. Förenade Arabemiraten. 21. Qatar. 22. Finland. 23. Saudi-arabien. 24. Litauen. 25. Libanon. 26. Island. 27. Brasilien. 28. Singapore. 29. Argentina. 30. Indien. 31. Irak. 32. Moldavien och Chile. 34. Egypten. 35. Turkiet. 36. Oman. 37. Venezuela. 38. Mexico och Sydafrika. 40. Iran.

Duterte beordrar ockupation av öar. Spänningen i Sydkinesiska havet risker nu att ytterligare öka då den Filippinske presidenten Rodrigo Duterte idag beordrade sin militär att ockupera öar i ögruppen Spratley. "Eftersom alla kan lägga beslag på dessa öar så har jag nu beordrat att vi ska ta dem som fortfarande är lediga," sa Duterte till reportrar i samband med att han besökte en militär division på ön Palawan inte långt ifrån Spratley öarna. Redan för en månad sedan gav Duterte en order om att man skulle börja reparera den lilla flygplats på ön Thitu där Filipinerna sedan gammalt har haft både militär och civil personal. Men det är en ö som även Kina hävdar är deras. "Kanske att jag själv åker ut dit på vår nationaldag i juni med en filippinsk flagga," sa Duterte. Sammanlagt är det mellan nio och tio öar och skär i Spratley som Filippinerna hävdar är deras. Denna nya svängning av den filippinske presidenten kommer oväntat. SR 170406. Kommentar: Duterte och Trump har likheter.

Russia Warns of 'Extremely Serious' Consequences From US Strike in Syria. Russia warned on Friday that U.S. cruise missile strikes on a Syrian air base could have "extremely serious" consequences, as President Donald Trump's first major foray into a foreign conflict opened up a rift between Moscow and Washington. The warships USS Porter and USS Ross in the Mediterranean Sea launched dozens of Tomahawk missiles at the Shayrat air base, which the Pentagon says was involved in a chemical weapons attack this week. It was Trump's biggest foreign policy decision since taking office in January and the kind of direct intervention in Syria's six-year-old civil war his predecessor Barack Obama avoided. The strikes were in reaction to what Washington says was a poison gas attack by the government of Syrian President Bashar al-Assad that killed at least 70 people in rebel-held territory. Syria denies it carried out the attack. They catapulted Washington into confrontation with Russia, which has advisers on the ground aiding its close ally Assad. "We strongly condemn the illegitimate actions by the U.S. The consequences of this for regional and international stability could be extremely serious,” Russia's deputy U.N. envoy, Vladimir Safronkov, told a meeting of the U.N. Security Council on Friday. Russian Prime Minister Dmitry Medvedev charged that the U.S. strikes were one step away from clashing with Russia's military. U.S. officials informed Russian forces ahead of the missile strikes and avoided hitting Russian personnel. Satellite imagery suggests the base houses Russian special forces and helicopters, part of the Kremlin's effort to help Assad fight Islamic State and other militant groups. newsmax 170407.

Kondoleanser från Putin efter terrordådet i Stockholm. Rysslands president Vladimir Putin skickar sina kondoleanser till kungen. "Ers majestät, var vänlig att ta emot våra djupaste kondoleanser för de tragiska konsekvenserna av terrorattacken i Stockholm. Folket i vårt land känner av egen erfarenhet till den internationella terrorismens förfärligheter. I den här svåra timman lider ryssarna tillsammans med det svenska folket", hälsar Putin i ett telegram enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.
Från Konstantin Kosatjov, ordförande i det ryska överhusets utrikesutskott, kommer samtidigt tämligen syrliga kommentarer. "Vi sörjer tillsammans med Sverige. Vi är redo för samarbete. Men Sverige är inte det. Det ligger på riksdagsledarnas och partiernas samveten, eftersom de konstant avvisat alla förslag om kontakt," säger Kosatjov till Interfax. Källa: TT SR 170407.

Saab får order på signalspaningsfartyg. Saab får uppdraget att designa, producera och leverera ett signalspaningsfartyg. En order som är värd 730 miljoner kronor. Marinens nuvarande signalspaningsfartyg HMS Orion sjösattes 1984 och har sedan dess moderniserats ett flertal gånger. Nu byts hon alltså ut mot ett nytt modernt fartyg som enligt beställningen ska levereras någon gång under 2020. Gunnar Wieslander som är chef för Saabs affärsområde Kockums säger i ett pressmeddelande att beställningen är en bekräftelse på varvets förmåga att leverera ytfartyg. Fartyget blir 71 meter långt med en vikt på cirka 2 300 ton. Helena Dahlberg på Saabs presscenter säger att företaget inte lämnar fler kommentarer än de som står i pressmeddelandet som gick ut idag. SR 170411.

Ryssland stoppar FN-resolution om Syrien. Ryssland lägger sitt veto i FN:s säkerhetsråd en resolution som kräver att Syrien medverkar i en oberoende utredning av den misstänkta kemvapenattacken i förra veckan. Det är åttonde gången som Ryssland stoppar en FN-resolution om Syrien under det sex år långa Syrienkriget. USA, Storbritannien och Frankrike och USA hade lagt fram förslaget, något omskrivet från en tidigare text från i förra veckan, med anledning av den misstänkta giftgasattacken i staden Khan Sheikhun. Tio länder röstade ja och två röstade nej, ett av dem Ryssland som i kraft av permanent medlem har vetorätt. Även Bolivia röstade nej. Tre länder lade ner sina röster, bland dem Kina, som också är permanent medlem. SR 170412.

Tillerson: Förtroendet mellan våra länder är lågt. USA:s utrikesminister Rex Tillerson mottogs med iskyla i Kreml sedan USA och Ryssland hamnat på kollisionskurs om Syrien. Hans ryske kollega Sergej Lavrov sade att det amerikanska anfallet mot en syrisk flygbas var ett brott mot internationell lag som inte får upprepas. "Förtroendet mellan våra båda länder är lågt. Världens främsta kärnvapenmakter kan inte ha den här sortens relation," sa USA:s utrikesminister Rex Tillerson vid en gemensam presskonferens med den ryske utrikesministern Sergey Lavrov. Resultatet av mötet verkar vara att de båda länderna har bekräftat de positioner de haft tidigare, både när det gäller kriget i Syrien och president Bashar-al-Assads framtid och andra frågor. Lavrov upprepade kravet om en oberoende undersökning av kemgasattacken i Syrien nyligen då mer än 80 människor dog. Men under kvällen lade Ryssland återigen in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot formuleringarna i ett resolutionsförslag formulerat av USA, Frankrike och Storbritannien. Ryssland anklagar USA för krigsbrott och USA anklagar Ryssland för att ha låtit kemgasattacken ske. SR 170412.

Domstol kritiserar Ryssland för skolmassaker. Ryska myndigheter begick allvarliga misstag i samband med gisslandramat i en skola i Beslan 2004, där över 330 människor dödades, varav hälften var barn. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast. Detta sedan 400 anhöriga och överlevande vänt sig till domstolen. De anser att ryska myndigheter använde övervåld vid stormningen av skolan, där över 1 000 barn och vuxna varit instängda av tjetjenska terrorister i två dygn. Europadomstolen konstaterar att ryska myndigheter hade information om att ett terrordåd planerades, riktat mot en utbildningsinstitution i området, men att de "inte gjort tillräckligt" för att förhindra attacken. Trots informationen hade heller ingen varning gått ut till allmänheten och säkerheten på skolan hade inte skärpts. "Sådana formuleringar, för ett land som har drabbats av en attack, är fullständigt oacceptabla," säger Dimitrij Peskov, talesperson för Kreml. Under stormningen av skolan användes tunga vapen som stridsvagnskanoner och granatkastare, vilket domstolen anser ökade antalet offer ytterligare. Ryssland döms att betala tre miljoner euro (knappt 29 miljoner kronor) i skadestånd till de berörda. Men Peskov säger att anklagelserna är grundlösa och att domen kommer att överklagas, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. En advokat för offren och de anhöriga ser domen som en delseger, men säger att ersättningen är för liten. "Offren vidhåller att myndigheterna bär skulden för den dåligt genomförda operationen för att frita gisslan i Beslan," säger Sergej Knyjazkin, som representerar Beslanmödrarna. SR 170414.

Ny Natobataljon installerades i Estland. Nato stärkte på torsdagen Estlands försvar mot Ryssland med en ny bataljon soldater och stridsmateriel. Bataljonen på 1 200 man inledde tjänstgöringen med en parad på militärbasen i Tapa öster om Tallinn. De nya Nato-trupperna är ett led i Natos strategi att stärka sin östgräns efter att Ryssland invaderade Ukraina och annekterade Krim. Bataljonen består av brittiska och franska trupper utrustade med bland annat stridsvagnar och artilleri. De franska byts ut mot danska vid årsskiftet. Estlands högsta ledning var närvarande vid paraden i Tapa tillsammans med bland andra försvarsministrarna från Storbritannien och Danmark. "Vi kommer aldrig att stå ensamma igen," sade Estlands försvarsminister Margus Tsahkna i ett tal till trupperna. Han hänvisade till att ingen kom till Estlands försvar då landet ockuperades av Sovjetunionen 1939. yle 170420.

1 000 amerikanska militärer till Gotland. USA sätter in 1.000 militärer på och runt Gotland för att delta i den svenska försvarsövningen Aurora i höst. Amerikanerna ser Gotland som en grundbult för säkerheten i Östersjöområdet och statsminister Stefan Löfven (S) understryker hur viktigt samarbetet med USA är. Det framgår för DN under de besök på hög nivå som skett på Gotland de senaste dagarna, först från USA och sedan av Sveriges regeringschef. Den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David Perkins flög med helikopter över Gotland och bekantade sig sedan på marken med Sveriges militära återuppbyggnad här. Högt på USA-generalens agenda står den svenska försvarsmaktsövningen Aurora med över 19.000 deltagare som hålls i september. DN 170420.
Aurora 17 är den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta. Dessutom deltar ett flertal myndigheter och andra länder i Aurora 17. Övningen kommer att genomföras i luften, på marken och till sjöss. Förband i hela Sverige kommer att beröras men de största övningsområdena kommer att vara i Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg. För att stärka det nationella försvaret och öva förmågan att möta ett angrepp mot Sverige kommer deltagande förband att ta sig fram och öva i områden som ligger utanför Försvarsmaktens egna övnings- och skjutfält. Försvarsmakten.

Jehovas vittnen förbjuds i Ryssland. Högsta domstolen i Ryssland förbjuder Jehovas vittnen på uppmaning av justitiedepartementet som begärt att "extremistorganisationen" ska upplösas. HD-domaren Jurij Ivanenko säger att domstolen beslutat att stänga Jehovas vittnens huvudkvarter och lokala organisationer och överlämna deras egendomar till ryska staten. Beslutet togs sedan justitiedepartementet funnit tecken på "extremistisk aktivitet" inom rörelsen. "Det utgör ett hot mot mänskliga rättigheter, allmänna ordningen och säkerheten," säger Svetlana Borisova på justitiedepartementet enligt ryska medier. Rörelsen, som har totalt 395 samlingslokaler i Ryssland, tänker överklaga HD-beslutet. – Jag väntade mig inte att det här kunde vara möjligt i det moderna Ryssland, där författningen garanterar frihet att utöva religion, säger Jaroslav Sivulskij vid rörelsens administrativa centrum. SR 170420.
Ryssland förbjuder Jehovas vittnen. Högsta domstolen i Ryssland beslöt på torsdagen att klassa Jehovas vittnen som en extremistorganisation. Huvudkvarteret nära S:t Petersburg stängs ner, likaså lokala underavdelningar. Verksamheten förbjuds helt och organisationens egendom beslagtas. Flera av organisationens publikationer har också lagts till på en lista över förbjuden extremistisk litteratur. Ryska åklagare har länge ansett att Jehovas vittnen förstör familjer, odlar hat och hotar liv. Organisationen själv hävdar att den beskrivningen är falsk. Det var det ryska justitieministeriet som för ungefär en månad sedan väckte åtal mot organisationen. Jehovas vittnen uppskattade då att följderna kunde bli katastrofala för religionsfriheten i Ryssland. Organisationen har i Ryssland redan tidigare förbjudits att dela ut sina texter. Det finns över 170 000 Jehovas vittnen i Ryssland. yle 170420.
Ryska biskopar kritiserar förbud mot Jehovas vittnen. Katolska biskopar i Ryssland fördömer beslutet att förbjuda Jehovas vittnen. Katolska biskopskonferensens generalsekreterare Igor Kovalevskij befarar att beslutet öppnar vägen för djupare diskriminering av icke-ortodoxa kristna och kallar den nu rådande situationen i Ryssland för "komplicerad och svår". "Regeringen måste försäkra medborgarna om att deras religionsfrihet respekteras. Jehovas vittnen har lika stor rätt att värna om sin värdighet och sin tro som alla andra medborgare." Dagen 170503.

Russia moves troops, helicopters and armoured vehicles to its border with North Korea as Putin braces for war. Footage allegedly shows a mass military mobilisation in Vladivostok - about 11 miles from its border with North Korea. RUSSIA’S president Vladimir Putin is reinforcing his border with North Korea by relocating troops and equipment, according to reports. Video footage is said to show one of three trains loaded with military equipment moving towards the 11 mile-long land frontier between Russia and the repressive state. Another scene shows military helicopter appearing to move towards the North Korean border and manoeuvres across rough terrain by army combat vehicles. Other reports suggest there have been military moves by road as well. There have been concerns that if a conflict breaks out Russia could face a humanitarian exodus from North Korea. But Putin has been warned, too, that in the event of a US strike on Kim Jong-un’s nuclear facilities, contamination could swiftly reach Russia. “Railway trains loaded with military equipment moving towards Primorsky region via Khabarovsk have been noticed by locals,” reported primemedia.ru in the Russian far East – linking the development to the North Korean crisis. "The movement of military equipment by different means of transport to southern areas is being observed across Primorsky region over the past week," said military veteran Stanislva Sinitsyn. "Many relate this to the situation in the Korean peninsula." The Sun 170420.

OSSE-observatör dödad i Ukraina. En amerikansk observatör, i den ukrainska OSSE övervakningsmissionen, dödades och en tysk observatör skadades i krigsområdet i östra Ukraina. Det är första gången under mer än tre års krig som en observatör dödas. "Tragiska nyheter från Ukraina, en patrullbil har kört på en landmina, en observatör från OSSE har dödats", så bekräftade Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz nyheten. Redan innan hade ryska och ukrainska medier rapporterat att övervakningsmissionen, från OSSE Europeiska säkerhets och samarbetsorganisationen, förlorat en medarbetare och ytterligare en skadats när deras bil körde på en landmina. Det skedde tidigt på söndagen nära Luhansk, huvudort för den andra så kallade folkrepubliken, som skapats av utbrytare med stöd från Ryssland. I ryska medier kom genast uppgifter om att OSSE:s bepansrade patrullbil skulle ha kört på en "förbjuden väg" och därmed utsatte sig själva för fara. Men observatörerna har mandat att röra sig i hela utbrytarområdet, något som inte alltid accepterats av de ryskstödda separatisterna. Tidigare har observatörer stoppats fysiskt och blivit beskjutna. Men aldrig under de tre åren av krig har någon observatör dödats, som i dag. Fördömanden har kommit internationellt och krav på fullständig utredning om orsaken. SR 170423.

Rysk grupp kan ha hackat Danmarks försvar. Danmark anklagar Ryssland för att ha hackat danska försvarsmakten. Hackarna ska inte ha kommit över hemlig information, men Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen ser ändå allvarligt på angreppen. "Det här är mycket allvarligt och Ryssland för en väldigt aggressiv politik på det här området," kommenterar Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen i danska TV2. Det är danska militära underrättelsetjänsten som beskriver angreppen i en färsk rapport till danska regeringen som tidningen Berlingske fått tillgång till. Angreppen ska ha ägt rum mellan 2015 och 2016 och hackarna ska ha lyckats få tillgång till flera e-postkonton hos anställda inom försvarsmakten, och kunnat tappa dem på information. Ingen hemlig information ska ha hamnat i hackergruppens händer, men angreppen anses ändå utgöra en allvarlig säkerhetsrisk för Danmark. Enligt militära underrättelsetjänsten är det hackergruppen Fancy Bear som ligger bakom, en grupp man menar är knuten till Rysslands president Vladimir Putin själv. Det ska också vara samma grupp som låg bakom delar av cyberangreppen på demokraternas partiorganisation i USA inför presidentvalskampanjen. Den danska rapporten visar också att samma grupp försökt hacka danska utrikesministeriet, men utan att lyckas. Ryssland har tidigare förnekat inblandning i attackerna mot demokraternas partiorganisation, men har ännu inte kommenterat de danska anklagelserna. SR 170424.

Kina visar musklerna med sitt första egenbyggda hangarfartyg. I morse gjorde Kinas första egenkonstruerade hangarfartyg sin jungfrufärd. Landets växande militära styrka förändrar förhållandet till den amerikanska militären. Hangarfartyget som fortfarande inte har ett namn sågs idag glida ut från varvet i Dalian i nordöstra Kina, och blev morgonens nyhet i kinesiska medier. Det första egenbyggda kinesiska hangarfartyget har större plats på däck för stridsflyplan och helikoptrar än sin föregångare, hangarfartyget Liaoning. Liaoning togs i bruk redan 2012 men var inte byggt i Kina utan var från början ett avlagt sovjetiskt fartyg som köptes begagnat genom mellanhänder. I januari i år användes det för första gången av den kinesiska flottan för att segla utanför Taiwan, där amerikanska hangarfartyg tidigare opererat utan rivaler. Trots det senaste tillskottet av ett nytt hangarfartyg beräknas Kinas flotta bara ha en kapacitet motsvarande några procent av USA:s, men uppbyggnaden av den kinesiska militären bidrar till den ökande militära spänningen i regionen. Kina ser med stor misstänksamhet på hur USA:s militär rustar upp i grannlandet Sydkorea. Senast i natt fördes nya komponenter in på en före detta golfbana som nu byggs om till en ny bas för ett robotförsvar mot Nordkorea. Kinas planer att bygga flera hangarfartyg och ubåtar påverkar också maktbalansens kring Sydkinesiska havet. SR 170426.

Frostiga relationer mellan USA och länder i Asien. Samtidigt som Kina i dag sjösatte sitt första eget byggda hangarfartyg samlas länderna i Sydostasien till ASEAN toppmöte i Filippinernas huvudstad Manila. Spänningen i Sydkinesiska havet blir ett av huvudämnena under mötet. Men samtidigt knyts allt fler länder i regionen närmare Kina samtidigt som man vänder USA ryggen. Filippinerna som i år är ASEAN:s ordförandeland har historiskt alltid varit allierad med USA men det var något som ändrades när Rodrigo Duterte tillträdde som president förra sommaren. Och trots att tonen mot USA mildrats något sedan Donald Trump tillträdde så beslöt Filippinerna nyligen att den gemensamma årliga militärövning som länderna hållit sedan i början av 2000 i år skulle omvandlas till en gemensam humanitär övning. Men Filippinerna är inte ensam i regionen om att allt mer luta sig mot Kina i stället för USA - både vad gäller handelsförbindleser och rent militärt. Sedan relationerna mellan Thailand och USA blev frostiga i samband med militärkuppen för tre år sedan har Thailand haft gemensamma militärövningar med Kina samt köpt både kinesiska pansarvagnar och ubåtar. Den amerikanska marina enheten, Seabees, som planerade 20 olika projekt som skolor och sjukhus i Kambodja blev häromveckan ombedda av regeringen att lämna landet. I januari höll man sin andra marina övning med Kina samtidigt som man meddelade att den övning som planerats med USA till i juni inte blir av. Dessutom har Kambodja försetts med militärfordon, helikoptrar och vapen av Kina. Och Malysia har också knytit allt närmare band med Kina som också för samtal med Burma för att få tillgång till hamnar i Indiska Oceanen, vilket oroar Indien. Så frågan är om det kommer att bli några gemensamma skarpa uttaladen från ASEAN gällande Kinas aktiviteteter i Sydkinesiska havet vid detta möte. I november hålls det årliga stora toppmötet och häromdagen meddelade Vita Huset att Donald Trump kommer till Filippinerna då. SR 170426.

Rysk-ortodoxa kyrkan tvingar invånarna att lämna ön Valamo. Före 2013 bodde mellan 300 och 400 personer på ön Valamo i ryska Ladogasjön. I dag har siffran sjunkit till strax över 100 personer. Enligt den ryska statsvetaren Gleb Yarovoy är det rysk-ortodoxa kyrkan som har tvingat bort människor för att kunna tjäna mer pengar. "När jag började skriva om Valamo och klostret var min huvudfråga varför kyrkan inte ville att några andra skulle bo på ön. Men jag insåg ganska snart att klostret är ett helt företag som är mest intresserat av pengar." "Jag tror bara att det är en tidsfråga innan även civilbefolkningen på Solovetskijöarna i Vita havet där Solovetskijklostret ligger börjar köras bort." I sina artiklar beskriver han ett kluster av företag och organisationer som på olika sätt är sammankopplade med klostret och som drar in stora summor pengar till klostrets verksamhet. Han beskriver också hur delrepubliken bidrar med miljontals kronor varje år. Dagen 170426.

Ryska lastbilschaufförer i protest mot makthavare. Ryska långtradarchaufförer har i nästan en månad strejkat i över 60 städer. De protesterar mot en ny skatt, men protesten har också utvecklats till ett generellt missnöje med makthavare, som upphört att lyssna på folket. Samtidigt börjar det bli brist på varor i vissa ryska regioner. SR 170426.

Kina förbjuder religiösa namn i Xinjiang. Kinesiska myndigheter införde 1 april hårdare regler som sägs bidra till att "Stabilisera" den oroliga Xinjiangregionen i västra Kina och göra den ”mer kinesisk”. Myndigheterna i Xinjiangregionen förbjuder också föräldrar att ge sina barn namn som anses alltför religiösa. Åtgärderna fördöms nu av organisationer för mänskliga rättigheter, men den kinesiska kontrollen av namn är redan tidigare kontroversiell i Xinjiang. "Efternamnet Jakob till exempel, om det skrivs ner med kinesiska tecken blir det: Ya he fu - det låter vidrigt" säger en ung turkisktalande kvinna från Xinjiang. Namn på andra språk låter väldigt annorlunda när de skrivs md kinesiska tecken. En omsorgsfull översättare väljer en teckenkombination som ser vacker ut och där meningen påminner om positiva saker. Så gör kinesisktalande föräldrar när de väljer namn åt sina barn. De är fria att välja bland många tusen tecken, och det sätts så stort värde på ett bra namn att många betalar konsulter för att välja rätt kombination. Men när uiguriska föräldrar kommer till en polisstation i Xinjiang för att registrera namn går det ofta till på ett helt annat sätt. "Föräldrarna säger namnet och polisen väljer de första tecken som kommer upp i deras skrivprogram i datorn, sen klickar de ”enter” och där har du ditt namn, berättar min intervjuperson. Allt beror på personen som sitter där i luckan om du har någon rätt att välja vilka tecken som blir ditt barns namn, vi har inga sådana rättigheter," säger hon. Uigurers namn på kinesiska får ofta andra kineser att dra på munnen, eftersom namnen framstår som så obildade och fula. Min intervjuperson har samma problem själv. "Det första tecknet de har valt är ya som i tand, och alla skrattar när de läser mitt namn. Då blir jag arg," berättar hon. Det är inte troligt att de upprörda känslorna hos den muslimska befolkningen i Kinas Xinjiangregion kommer att minska i och med de nya namnestriktionerna. SR 170427.

Demokratiaktivister gripna i Hongkong. Nio demokratiaktivister i Hongkong har gripits, anklagade för att ha deltagit i protester i november till stöd för två parlamentsledamöter som Kina då portade från att inta sina platser. SvD 170427.

Kreml förbjuder organisation bakom planerad massprotest. Bara dagarna före en planerad stor oppositionsprotest i Ryssland har åklagare förbjudit en av organisationerna bakom protesten. Kreml hävdar att protesten är olaglig och organisationen bakom Open Russia har fått sitt kontor genomsökt av polis. "Nadojelo" eller "Det är nog" på svenska, står det på gula lappar klistrade över munnen på ett foto av ryske presidenten Vladimir Putin. En symbolisk bild för ryssar som tröttnat och kräver ett maktskifte efter sjutton år med Putin. De planerar delta i en stor protest i mer än trettio städer över hela Ryssland. Men igår förbjöds organisationen bakom protesten, Open Russia eller Öppna Ryssland och idag kom besked från Kreml att den planerade oppositionsprotesten är olaglig och polisen kommer stoppa varje försök. SR 170427.

Landsomfattande protester mot Putin. I Ryssland har oppositionen genomfört en anti-Putinprotest i en rad städer - i stort sett utan våld. I Moskva var polisnärvaron stor, men de som protesterade tilläts lämna sina protestbrev vid presidentens kontor i centrum. Breven innehåller krav på att president Putin inte ställer upp till omval nästa år. De deltog i aktionen "Nadajelo" vilket ungefär kan översättas som "det är nog, det räcker". De vill inte ha fler år med Vladimir Putin som president och i breven kräver de att han inte ställer upp till omval nästa år. Motsvarande protester hölls i 30-talet städer över hela Ryssland i dag. De flesta hade fått tillstånd, men inte den i Moskva. Organisatörerna i OpenRussia, Öppna Ryssland, hävdar dock att de inte bryter mot lagen utan bara, precis som grundlagen säger, utövar sin medborgerliga yttrandefrihet. Trots ett kraftigt polisuppbåd i Moskva gick aktionen lugnt till i huvudstaden. I flera andra, som St Petersburg och Kemerova, greps 70-talet aktivister och deras pappkartonger med brev till Putin beslagtogs. Men i de flesta genomfördes aktionen utan polisens ingripande eller våld. Alla som deltog filmades dock. Det kan användas mot dem senare, men det skrämde inte studenterna Alexander och Katja. "Unga har en färskare och mer levande uppfattning om situationen socialt och i skolor. De önskar sig ett systemskifte och inte att allt blir sämre och sämre," säger Katja. SR 170429.

Jessikka Aro - utsatt för dödshot efter avslöjande om ryska nättroll. Jessikka Aros namn blev känt världen över efter att hon rapporterat om ryska nättroll i Finland. Efter rapporteringen utsattes hon för en massiv hatkampanj med bland annat ryktesspridning, grävande i hennes förflutna, falska artiklar och demonstrationer utanför hennes arbetsplats, det finska tv-bolaget YLE. Med tiden anslöt sig även "vanliga personer" till kampanjen mot henne och till och med en finsk riksdagsledamot har delat artiklar om Jessikka Aro och skrivit att hon är en skam för journalistkåren. Händelserna var en av orsakerna till att 22 finska chefredaktörer undertecknade ett upprop mot oseriösa, främlingsfientliga och otillförlitliga medier. Jessikka Aro är tvåfaldigt prisad för sin granskning av de ryska nättrollen. Hon utbildar journalister, tjänstemän och experter i hur de kan känna igen och motverka propagandakampanjer samt i att utveckla kommunikationsstrategier. Sedan april i år är hon tjänstledig för att arbeta med en bok "Vladimir Putin’s Troll Empire" som i somras fick en finansiering på över 30 000 dollar via crowdfunding. Fojo 170430.
Hon mobbades av proryska nättroll. I mars i år gick 22 mediechefer i Finland ut och fördömde vad de kallade lögnmedier,alltså mediekanaler och aktörer som förgiftar samhällsdebatten genom att medvetet sprida vilseledande information. Bakgrunden till det ovanliga uppropet var dels rykten som spritts om brott som invandrare påstås ha begått, men som senare visar sig ha varit felaktiga, men en annan minst viktig orsak till uppropet var att mediecheferna tydligt ville markera mot det alltmer aggressiva proryska informationskriget. Det finns nämligen en högst påtaglig – och skrämmande – anledning till deras upprördhet. Journalisten Jessikka Aro jobbar på Yle, Finlands motsvarighet till SVT. Hon bestämde sig för att granska aktörerna i informationskriget och har bland annat gjort reportage om den så kallade trollfabriken i S:t Petersburg, det kontor där ett par hundra personer är anställda för att debattera och sprida prorysk propaganda i sociala medier, i kommentarsfält och bloggar. Aros rapportering om de proryska ”trollen” satte i gång en massiv smutskastningskampanj mot henne personligen, orkestrerad av de aktörer som hon granskat. Trakasserier, hotfulla telefonsamtal, näthat och rent förtal har blivit en del av hennes vardag. De 22 mediecheferna formulerar sig så här: "Vi stöder enskilda journalister som på grund av sitt jobb utsätts för förtalskampanjer. Vi godkänner inte att journalister tystas genom påtryckning." Jessikka Aro har fått ett av Finlands finaste mediepris för sin granskning. Nu pågår en rättslig utredning i några av förtalsfallen. Det som Aro råkat ut för måste bli ett uppvaknande även för svenskar, så att vi bättre rustar oss för att hantera - och se igenom - alla typer av försök att manipulera och kväsa den öppna åsiktsbildningen. UNT 160607.

Carl Bildt: Ukraina har stor betydelse, Ryssland är beroende av väst, USA är oberäkneligt. Är Minskavtalet ett dött avtal – avtalet som var avsett att få till stånd fred i östra Ukraina? "Nej kanske inte dött – men det händer ju inte så mycket. Min teori är att Putin inte är beredd att göra någonting förrän han klarat av presidentvalet i mars nästa år. Han är inte kapabel till några kompromisser. I Berlin har man kanske ännu mera dystra förväntningar.Man ser ju hur han reglerar striderna upp och ner. Sådant sker inte utan att det finns ryska officerare i kommandokedjan." yle 170502.

Mötet mellan Putin och Merkel tydliggjorde stora klyftor. Mötet mellan Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Angela Merkel var enligt Merkel konstruktivt. Men vid presskonferensen efter mötet märktes framförallt de totalt olika uppfattningar som de båda ländernas ledare har i en rad frågor. "Vi har aldrig blandat oss i andra länders politik och vi vill inte att andra lägger sig i vår politik," svarade den ryske presidenten på en av frågorna som handlade om rysk inblandning i valprocesser från det amerikanska presidentvalet till de europeiska stundande valen. Det är bara rykten, sa Vladimir Putin vid den korta presskonferensen med Angela Merkel efter deras möte i Sotji. Frågan ställdes av tyska journalister och är känslig inför både franska presidentvalet, där kandidaten Marine Le Pen fått miljonlån från Ryssland och varit en ofta sedd gäst i Moskva och inför det tyska parlamentsvalet 24:e september. Den tyska säkerhetstjänsten har haft flera rapporter om ryska påverkansoperationer, ägnade att påverka politiken i Tyskland. SR 170502. yle 170502.

Lukasjenko agerade så att oljesmuggling kunde fortsätta. Vitryssland diktator, president Lukasjenko, agerade personligen så att oljesmuggling genom landet kunde fortgå, visar dokument som Ekot har. Ryssland anklagade Vitryssland för att smuggla stora mängder rysk olja 2012. Genom att exportera oljeprodukter under falsk beteckning slapp man betala tullskatt till Ryssland. Vitryssland fick köpa rysk olja och bensin till rabatterat pris för sin egen konsumtion, men om den exporterades vidare skulle de betala tull till Ryssland. Ryssarna hävdade att Vitryssland snuvat Ryssland på skatteintäkter på en miljard dollar genom att märka om bensin till aceton och andra lösningsmedel som inte omfattades av de ryska skattekraven. SR 170503.
Så smugglades oljeprodukter via Vitryssland. Dokument som Ekot har tillgång till visar hur den högsta politiska ledningen i Vitryssland sanktionerat oljesmuggling. SR 170503.
Former KGB-agent reveals illegal oil smuggling from Belarus. Documents seen by Swedish Radio's Ekot show how the government of Belarus enabled smuggling of petroleum products through its country. This is how it was done. SR 170503.
Bakgrund: Vem är Andrei Molchan? Andrei Molchan är en före detta KGB-agent från staden Vitebsk i norra Vitryssland. Från hans militärbok framgick att han anställdes av KGB 2000 och att han jobbade där tills han avskedades i juni 2010. Han hade då majors grad. I Sverige har Migrationsverket tagit del av hans militärbok och anser att hans identitet är styrkt, liksom att han jobbat på KGB. SR 170503.

Putin föreslår "säkra zoner" i Syrien. Ledarna i Syrien och Turkiet säger sig fast beslutna att samarbeta för att lösa konflikten i Syrien, trots att de stöder rivaliserande parter. Vid deras möte i ryska Sotji förde Vladimir Putin fram ett förslag om "säkra zoner" i det krigshärjade landet. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och hans ryske kollega Vladimir Putin träffades på Putins sommarresidens i Sotji vid Svarta havet. Det var deras första möte sedan den dödliga kemvapenattacken mot den syriska staden Khan Sheikhun den 4 april. Erdogan lade skulden på Rysslands allierade, den syriska regimen, medan Putin antytt att rebellerna fejkat attacken för att misskreditera Bashar al-Assads regering. Attacken ansträngde den sköra relationen mellan Moskva och Ankara, men vid onsdagens möte förklarade de båda att de är redo att samarbeta för att få slut på konflikten i Syrien, som har gjort landet till plantskola för våldsamma islamistiska grupper. Putin sade att de var överens om att inrättandet av säkra zoner skulle leda till nedtrappade strider. Tidigare har USA:s president Donald Trump talat om säkra zoner i Syrien och Putin sade att "såvitt han förstod" så hade Trump stöttat förslaget när de diskuterade det i telefon i tisdags. SvD 170503.

Ministerbesök från Ryssland får finländarna att minnas gamla tider. I dag möttes Finlands och Rysslands utrikesministrar Timo Soini och Sergej Lavrov utanför Helsingfors för att diskutera internationella och bilaterala frågor. I Finland frågar sig allt fler om landet är på väg att få en roll i världspolitiken liknande den man hade under kalla kriget. Nu är det 2017 och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker sin finländske kollega Timo Soini i ett Finland som firar hundra år som självständig republik. SR 170504.

Kremlkritiker får inte lämna Ryssland för vård. Den ryske Kremlkritikern Aleksej Navalnyj, vars öga skadades vid en attack i veckan, kommer inte få lämna Ryssland för att söka expertvård för sitt skadade öga. Ögats hornhinna har skadats och Navalnyj har bara 15 procents syn kvar, enligt läkare. Navalnyjs försvarsadvokat fick en varning via telefon från fängelsemyndigheterna: Våga inte försöka lämna landet. Detta eftersom Navalnyj i senaste rättegången dömts till fem års villkorligt. En dom som Navalnyj och oppositionen ser som ännu ett politiskt försök från Kreml att stoppa hans ambition att ställa upp i presidentvalet 2018. SR 170505.

Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten. Mycket bra program om korruptionen i de forna kommunistländerna, här med speciellt fokus på Vitryssland och Ryssland. SR 170506.

Våld mot kvinnor i hemmet är ett problem i Ryssland. "Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer". I Ryssland har nyligen en lag antagits, där maxstraffet för våld i nära relationer mildrats kraftigt och dessutom flyttats bort från brottsbalken. Staten ska inte lägga sig i om en man slår sin fru eller sina barn enligt parlamentsledamöter som röstade för, men kvinnoorganisationer oroas för att ännu fler ryskor kommer att misshandlas till döds nu. Örfilar och dask mellan makar och från föräldrar mot barnen ger inga straff alls om det sker bara någon gång per år. Blir våldet värre blir det böter, knappt 5000 kronor. Den som inte betalar kan åka i fängelse i max två veckor. Uppskattningsvis 14000 kvinnor i Ryssland dör varje år av att deras man slår ihjäl dem. Fast det börjar nästan alltid med översvallande uppvaktning. Sen kommer kontrollerandet. "Fyra av tio barn som sett misshandel mellan föräldrar upplever samma sak i egna relationer senare," berättar Dinesh Sethi som är chef för förebyggande av våldsskador på WHOs Europakontor. Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer. Världssnittet är ännu värre. Var tredje kvinna på jorden har blivit slagen av en partner eller sexuellt utnyttjad under sitt liv enligt Världshälsoorganisationen. Marina Pisklakova-Parker startade kvinnoorganisationen ANNA med Rysslands första hjälptelefon och skyddade boenden efter svensk modell. Förra året blev hennes organisation klassad som utländska spioner för att man rör sig i ett politiskt känsligt område och får internationellt stöd. Den nya ryska lagen som likställer våld i nära relationer med förseelser som fortkörning är verkligen ett bakslag anser hon. I Jekaterinenburg har antalet polisanmälningar om kvinnovåld mer än fördubblats sedan dess, och borgmästaren säger att det sannolikt beror på att män nu tror det är fritt fram nu att misshandla sin fru. Få kvinnor ser heller någon vits att gå till polisen för att anmäla. I Ural svarade en kvinnlig polis till en desperat kvinna att de skulle komma nästa morgon och hämta henne till bårhuset. Men nedmonteringen av kvinnoskydd sker inte bara i Ryssland just nu, lägger Marina Pisklakova-Parker till och får medhåll av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och forskare vid Kaliforniens universitet i San Diego som pekar på oroande förslag från president Donald Trump att minska bidragen till kvinnoskydd i USA och göra det möjligt för försäkringsbolag att inte betala för vård till våldsutsatta kvinnor. 70 procent av ryssarna tycker trots allt inte att det är Okej att män slår sina fruar visar opiniosundersökningar. Marina Pisklakova-Parker hopas Ryssland kommer välja en annan väg framöver. SR 170509.

Ökade krav på fungerande el och kommunikationer vid kris eller krig. För att stärka totalförsvaret uppmanar nu regeringen en rad viktiga myndigheter, landsting och kommuner att se till att de kan fungera vid kris och krig. Det handlar exempelvis om att de ska kunna arbeta från alternativa, säkra platser och där ha el, säker kommunikationsutrustning och mat. Bakgrunden är Sveriges försämrade säkerhetspolitiska läge och riksdagens beslut om att totalförsvaret ska stärkas. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får nu regeringens uppdrag att verka för att myndigheter som arbetar med exempelvis energi, transporter, ekonomiska system och skydd och säkerhet kan fungera vid kriser och arbeta från exempelvis skyddade platser - en förmåga som försämrats sen kalla kriget. Också viktiga kommuner och landsting ska ha samma förmåga. Dessutom måste de berörda myndigheterna se till att personer krigsplaceras på alla på viktiga tjänster så att de är på plats och systemen fungerar vid höjd beredskap. Peter Hultqvist. Regeringen fattar i dag också ett annat beslut där Luftfartsverket, sjöfartsverket, Trafikverket och transportstyrelsen får i uppdrag att redovisa vad de gjort och tänker göra för att säkra att transporter och infrastruktur fungerar vid stora olyckor, sabotage eller i värsta fall krig. Infrastrukturminister Anna Johansson. "Syftet är att både öka insikten om att det behövs en beredskap, att man har identifierat de mest kritiska transportlederna till exempel och att man tänker in i förväg olika typer av scenarier och har en beredskap att hantera dem." SR 170511.

Fyra dödade i Ukraina strax före ESC-finalen. Hård beskjutning av staden Avdiivka i östra Ukraina har dödat fyra civila i ett vanligt bostadsområde. De upptrappade striderna fick den ukrainske presidenten Petro Porosjenko att ställa in sin planerade närvaro vid finalfesten i Kiev. Attackerna mot Avdiivka har intensifierats de senaste dagarna och bara i maj har 14 människor dödats. Från det separatistkontrollerade Donetsk rapporteras också beskjutning, men inga dödsfall. Avdiivka ligger bara några kilometer från demarkationslinjen och har varit svårt utsatt för angrepp i de dryga tre år striderna pågått. SR 170513.

Småflickor föräldralösa efter attacker i östra Ukraina. I kriget i Ukraina blev två småflickor föräldralösa när deras hus träffades i allt hårdare attacker mot Avdiivka i öster. Enligt ukrainska militären har antalet attacker ökat kraftigt det senaste dygnet. I dag skadades fyra ukrainska soldater. Attackerna mot staden intensifierades i går kväll. På Sobornagatan förändrades livet för alltid för två småflickor, sju och sex år gamla. Familjen hade satt sig till bords vid sjutiden när deras hus träffades av tung granatbeskjutning. Flickornas föräldrar och ytterligare två vuxna kvinnor i huset dödades direkt. Huset ligger nära demarkationslinjen, men i ett bostadsområde långt från närmsta militärpostering. Den ukrainska militäre talesmannen säger nu under morgonen att antalet attacker det senaste dygnet varit 61, vilket är en tydlig upptrappning. Fyra ukrainska soldater har skadats under attackerna. Mariupolområdet i sydöst besköts 30-talet gånger längs frontlinjen och enligt ukrainska militären användes tungt artilleri och raketer. Mot Hnutove användes luftvärn. Mykolajvka, Pavlopil och Tjermalyk attackerades med automatvapen och lättare handeldvapen. Mariinka attackerades med 120 mm och 82 mms granatkastare. I norra delen kring Luhansk attackerades Novozvanivka och Troitske med tyngre vapen. De flesta attackerna från de ryskstödda utbrytarna kom från Donetsk området mot Avdiivka och Svitlodarsk. Systematiskt besköts utkanterna av staden Avdiivka med granatkastare laddade med 82 mm och 120 mm. Bloggare på den rysk kontrollerade andra sidan hävdar att beskjutningen mot Avdiivka kom från Mariinka. Guvernören för den ukrainskkontrollerade delen av Donetsk län har ställt in dagens firande av Europadagen, som en följd av de dödade civila. Sedan den senaste vapenvilan började gälla 1 april har striderna trappat upp och i maj har 14 människor dödats. Totalt har över 10 000 dödats i kriget och nära 3 miljoner tvingats på flykt. SR 170514.

Kinesisk höst - kulturen satt under hård press. Det viktigaste för Xi Jinpings regering är inte att utlänningar stängs ute från den kinesiska marknaden, utan att kinesiska barn slipper utsättas för den indoktrinering som läsning av västerländska barnböcker tros innebära. Dissidenten och författaren Murong Xuecun och flera andra författare jag möter menar att det hårdnande kulturklimatet beror på den försämrade ekonomiska situationen. En pressad ekonomi ger en pressad befolkning. När möjligheterna att tjäna snabba pengar försvinner, är det som om en viktig ventil upphör att fungera. Priserna stiger – lönerna halkar efter. Långt efter. Människors drömmar finner inget utlopp längre, och det inser regimen. Instängda ambitioner och uteblivet hopp gör det kinesiska samhället till en tryckkokare. Så länge Kinas ekonomi gick på högvarv, till svindlande nytta för utländska investerare och oss glupska konsumenter i väst, blev det kutym att låtsas som om diktaturen Kina var en normal marknad. I goda tider är det lätt att blunda för obekväma sanningar. Lite svårare att göra det nu. Enorm kapitalflykt, överkapacitet i tillverkningsindustrin och skenande skulder, skriver Svenska Dagbladets Andreas Cervenka, gör världens största ekonomi till en av världens skakigaste. Företag efter företag varslar om massuppsägningar, medan regimen försöker ställa om från industri och investeringar till service och konsumtion. Vilket kan bli svårt eftersom Kina inte har lyckats bli något välfärdssamhälle av västerländskt mått. De sociala skyddsnäten är för svaga, pensionerna för låga, individen är utelämnad åt eget sparande, vilket dämpar den inhemska konsumtionen. Mitt i alltihop funderar den rikaste delen av den kinesiska medelklassen över hur man på bästa sätt får sina sparpengar ur landet. Enligt en enkätundersökning beställd av dagstidningen The Financial Times överväger 45 procent av Kinas medelinkomsttagare att växla in minst 10 procent av sina tillgångar i utländsk valuta. Många kineser har sett en generation växa upp med en levnadsstandard som man tidigare bara har kunnat drömma om. Och under tiden har den kinesiska regimen ingått en skrämmande pakt med befolkningen: om ni lämnar oss ifred, kommer vi att låta er vara. Bli hur rika ni vill, skaffa er en massa personlig frihet, men håll er borta från politiken! "För äldre kineser, som växte upp med Mao Zedong", skriver Murong Xuecun, "har just friheten ibland känts överväldigande". Är det slut med den nu? SR 170516.

Peter Hultqvist om militärt samarbete med USA. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist är i USA för att träffa den amerikanska försvarsministern James Mattis. Sverige och USA har ett militärt samarbete och det kommer att fortsätta på samma sätt även med den nya administrationen, enligt Hultqvist. Det är "business as usual", säger han. "Det vi har som avtal som land, det handlar ju om övningsverksamhet, internationella operationer samt försvarsmateriel- och forskningsverksamhet. Och jag utgår från att det här är områden som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Jag ser ju också att Finland har ett liknande avtal. Så sammantaget bidrar det här till stabilitet i vår del av världen," säger försvarsminister Hultqvist. SR 170516.
Hultqvist och Mattis i "konstruktivt" möte. Försvarsminister Peter Hultqvist har diskuterat försvarssamarbetet med USA med sin amerikanske kollega James Mattis i Pentagon. "Det var i alla delar ett mycket konstruktivt och bra möte," säger Hultqvist. Inför mötet sade James "Mad Dog" Mattis till Dagens Nyheter att Sverige kan räkna med USA:s hjälp om Ryssland skulle angripa. "Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad," sade James Mattis till tidningen.

Visumfritt till EU för ukrainare – ett historiskt steg. I dag finns Ukrainas president Petro Porosjenko i EU-parlamentet i Strasbourg för att officiellt skriva på beslutet om visumfrihet till EU för ukrainska medborgare. Från mitten av juni får ukrainare rätt att vistas tre månader i EU utan visum. Visumfrågan har tagit sex år och ses av makthavarna i Kiev som en viktig symbolisk framgång på vägen mot europeisk integration. Fri inresa under 90 dagar för besök, turism och studier, men inte för arbete. Men någon stor folkvandring av de drygt 40 miljonerna ukrainare till EU är inte att vänta. 3 300 000 ukrainare har redan biometriska pass, vilket krävs för att resa till EU, sa presidenten.
EU har krävt en rad reformer av Ukraina och nya lagar mot korruption och diskriminering. Aktivister som framförallt drivit på för reformerna i Ukraina varnar för att den processen nu kan brytas när visumfriheten är vunnen. Ett exempel är presidentens senaste dekret där populära sociala medier förbjuds i Ukraina, eftersom företagen bakom är ryska. Sajter som har miljontals användare i Ukraina, som Yandex, Odnoklasnikij och VK (före detta Vkontakte) ska nu blockeras. Kritiker hävdar att det är censur och slår mot yttrandefriheten, medan förespråkarna säger att det är nödvändigt av säkerhetsskäl så länge Ukraina är i krig med Ryssland och att det finns andra internetportaler som ukrainare kan använda istället för de ryska. SR 170517.

Anna-Lena Laurén: Porosjenkos agerande blir mer och mer ogenomtänkt. Den ukrainska presidenten Petro Porosjenko förbjöd nyligen ett antal ryska sociala medier och även tv-kanalen RBK, som tillhör den oberoende ryska mediekoncernen RBK. Tidningen RBK har tagit stora risker i sina avslöjanden om den korrupta Putinregimen. DN 170518.

New York Times: Kina dödade CIA:s uppgiftslämnare. Kina har dödat eller fängslat över ett dussin hemliga källor till CIA mellan slutet av 2010 och 2012, vilket innebar ett stort bakslag för den amerikanska underrättelsetjänsten, rapporterar The New York Times. Tidningen citerar tio nuvarande eller tidigare amerikanska tjänstemän som vill vara anonyma. Två av dem som tidningen talat med säger att det rör sig om så många som 18 till 20 CIA-källor som antingen dödats eller fängslats. En uppgiftslämnare sköts framför sina kollegor i vad som sågs som en tydlig varning till andra som kunde vara spioner, enligt tidningen. CIA:s jakt på en läcka i Kina var mycket intensiv efter det inträffade. Nästan alla anställda på den amerikanska ambassaden i Peking granskades grundligt, enligt tidningen. Till slut riktades misstankarna mot en person. Men bevisen var inte tillräckligt starka, och han lever nu i ett annat asiatiskt land, uppger källorna. CIA betraktar landet som en av sina högsta prioriteter, men Kinas omfattande säkerhetsapparat gör det extremt svårt för spioner i västvärlden att skaffa källor där. HBL 170521.

Kinesiska kyrkor straffas efter nej till övervakningskameror. Myndigheter i den kinesiska provinsen Zhejiang har stängt av elektriciteten till två kyrkor sedan församlingarna trotsat kravet på att övervakningskameror ska installeras. Gemensamt för de två kyrkorna som nu har fått strömförsörjningen avstängd är att de är de enda två kyrkorna i området som inte har installerat övervakningsutrustning. Det var i början av mars som myndigheterna i Zhejiangprovinsen krävde att kyrkor tillhörande den statligt tillåtna Tre själv-kyrkan skulle installera övervakningskameror. Officiellt hävdar myndigheterna att kamerorna ska förbättra kyrkornas säkerhet, men kritikerna konstaterar att kamerorna kan användas av myndigheterna för att övervaka den religiösa aktiviteten. China Aid uppger att hundratals poliser samlades vid en stor kyrka i Wenzhou den 21–24 mars för att säkerställa att kyrkan installerade övervakningskameror. Församlingsmedlemmar som motsatte sig installationen fick ta emot slag och en lokal kristen förklarade att församlingsmedlemmar ifrågasatte varför de behövde ytterligare övervakning när kyrkan redan kontrolleras av myndigheterna. Några kristna kvinnor som ställde sig utanför kyrkan av fruktan för att kyrkan eventuellt skulle rivas greps och släpptes först när kamerorna var uppsatta. Enligt China Aid förstörde tjänstemän också kyrkans reception och andra delar av byggnaden, inklusive kyrkans port för att komma in. Dagen 170527.

Montenegro snart med i Nato-familjen. Vid Natotoppmötet i Bryssel i torsdags satt för första gången Montenegros ledare med vid förhandlingsbordet - i början av juni väntas landet bli försvarsalliansens 29:e medlem. Men det är inte okontroversiellt. Dagen innan försvarsalliansen Nato inledde sitt toppmöte i Bryssel i torsdags startade en spektakulär rättegång i Montenegros huvudstad Podgorica. Fjorton personer, däribland två ryska medborgare, anklagas för att ha försökt störta Montenegros ledning och mörda dåvarande premiärministern Milo Djukanovic i samband med parlamentsvalet som hölls i höstas. Rysslands ledning motsätter sig Natos utvidgning österut och utrikesminister Sergej Lavrov sade tidigare i år att Montenegros medlemskap skadar relationen länderna emellan. I april stoppade Ryssland importen av vin från Montenegros största vintillverkare. Officiellt på grund av dålig kvalitet men i Montenegro gör man en direkt koppling till Natofrågan. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade i veckan att Montenegros inträde i försvarsalliansen är ett steg framåt för stabiliteten på västra Balkan. Där, i länder som Serbien, Montenegro och Makedonien, finns en oro över ett växande ryskt inflytande. SR 170528.

Rysk maffia bakom oljesmugglingen i Vitryssland. Det företag som smugglade ut oljeprodukterna hade tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten i Sankt Petersburg. Nordkoreas senaste robotuppskjutning under natten, svensk tid, ska enligt uppgift ha landat i Japans ekonomiska zon i Japanska havet. Det har väckt starka reaktioner, inte minst från Japans premiärminister. "Vi kan inte fortsätta tolerera dessa provokationer från Nordkorea, trots upprepade varningar. Tillsammans med USA kommer vi att vidta konkreta åtgärder mot Nordkorea," sade Japans premiärminister Shinzo Abe efter ännu en robotuppskjutning från Nordkorea. Kina säger i ett skriftligt uttalande att man motsätter sig Nordkoreas nya robotuppskjutning som man menar strider mot FN:s resolutioner och uppmanar Pyongyang att återgå till dialog. Även Ryssland fördömer den nya uppskjutningen men manar, liksom Kina, till återhållsamhet för att spänningarna inte ska eskalera. SR 170529.

Krig på agendan när Macron tog emot Putin. I eftermiddag möttes Frankrikes nya president Emmanuel Macron och den ryske presidenten Vladimir Putin i Versailles. Mötet kretsade runt krig, kemiska vapen och mänskliga rättigheter. De två presidenterna har också diskuterat en annan konflikt av stort intresse för länderna - kriget i Ukraina. Även i denna konflikt önskar Macron se en fredlig lösning och att Minskavtalet om fred i Ukraina ska respekteras. Enligt Macron ska de två ledarna enats om att nya fredssamtal bör hållas inom "dagar eller veckor". Putin sa under presskonferensen att västs sanktioner mot Ryssland på grund av landets aktiviteter i östra Ukraina inte tillför något för att stabilisera situationen i konfliktområdet. Macron väckte även frågan om mänskliga rättigheter och situationen för minoriteter i Ryssland, ett aktuellt exempel är Tjetjenien där homosexuella män har fängslats och torterats. SR 170529.

Putin: Sverige i Nato är ett hot mot Ryssland. Ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato ses som ett hot mot Ryssland och skulle försämra de bilaterala relationerna. Det säger president Vladimir Putin till nyhetsbyrån TT. "Om Sverige går med i Nato kommer det självklart att ha negativ effekt på våra bilaterala relationer. För oss betyder det att Nato expanderar mot våra gränser, till och med från svenskt territorium," säger Vladimir Putin. Den ryske presidenten beskriver ett svenskt Natomedlemskap som ett hot mot Ryssland, som skulle "behöva överväga vad som är ett lämpligt svar". "Självklart betyder det inte att vi kommer att bli hysteriska och göra våra robotar redo, men vi kommer att fundera på ett lämpligt svar. Det skulle vara ytterligare ett hot mot Ryssland," säger Putin. SR 170601.

FRA: Statlig aktör bakom stor IT-attack. Försvarets radioanstalt, FRA, pekar ut en statlig aktör som ansvarig för den mycket omfattande IT-attacken Cloud Hopper som blev känd i april. Angreppet tros ha pågått under lång tid och FRA säger sig ha haft en stor roll i att avslöja attacken. Vid IT-attacken stals stora mängder information från ett stort antal länder, bland annat Sverige. När intrånget uppmärksammades i medierna pekades en grupp kinesiska hackare ut men enligt FRA var det alltså en statlig aktör. Det säger FRA:s talesperson Fredrik Wallin till Svenska Dagbladet. FRA avslöjar dock inte vilken stat man misstänker ligga bakom angreppet. SR 170604.

Åtal mot rysk aktivist "skådeprocess" enligt Memorial. En känd historiker och människorättsaktivist från ryska Memorial ställs idag inför rätta i karelska Petrozavodsk anklagad för barnpornografibrott. 61 årige Jurij Dmitrijev är känd för sitt arbete med kartläggning av Stalins terror för 80 år sedan, bland offren fanns också de så kallade Kirunasvenskarna. Arbetare som åkte till Sovjetunionen för att bygga socialismen, men aldrig kom tillbaka. "Jag vill tro på rättvisa i domstolen och om det blir rättvist kommer pappa få komma hem igen," säger Jekaterina Klodt, dotter till Jurij Dmitrijev i Petrozavodsk. Hennes välkände 61 årige pappa greps i december förra året och anklagades först för spridande av barnpornografi. En absurd anklagelse byggd på ett foto, av ett barnbarn och en 11 åriga adoptivdotter, som badar i ett badkar. Senare las ett åtal till om vapenbrott, Dmitrijev påstods ha gömt ett vapen utan licens i sin bostad. Det förnekas av Dmitrijevs familj. Redan tidigare har familjen utsatts för flera hot och inbrott i sin bostad. Dmitrijev är en välkänd människorrättsaktivist och forskare för människorrättsorganisationen Memorial, som kartlägger Stalintidens repression. Under mer än 20 års arbete i Karelen har Dmitrijev kartlagt avrättningsplatser, grävt upp kvarlevor och skapat två stora minnesplatser över Stalinterrorns offer. I år är det 80 år sedan Stalins stora terror inleddes 1937 då människor greps utan anledning och avrättades med en kula i nacken. Dmitrijev kartlade genom att forska i säkerhetstjänsten gamla arkiv hur de svenska arbetare, som åkt till Sovjetunionen, också föll offer för Stalin och avrättades just i Karelen. Memorial hävdar att det är en ny form av skådeprocess, en politisk rättegång för att svärta ned organisationen, som just inletts i Petrozavodsk i norra Ryssland. Dottern Jekaterina hävdar också att detta är en följd av pappans arbete. "Uppenbarligen finns det de som inte vill att han ska fortsätta med sitt arbete," säger hon. SR 170601.

Russian Reactions To The Putin-Macron Meeting. uring the press conference, Macron criticized the Russian media outlets RT and Sputnik, which he had previously banned from his election campaign. He also stressed that he will be closely monitoring the situation of LGBT people in Chechnya. Macron however, mollified this criticism of Russia by adding that "history is bigger than us," and that "no issue can be addressed without a dialogue with Russia. Overall the reactions of Russian lawmakers to the meeting were positive. The Russian media outlet Gazeta.ru commented that "despite [Macron's] criticisms towards Russia, during the presidential campaign, Macron is a pragmatic person and understands the importance of French-Russian relations." MEMRI 170602.

Bibliotekarie dömd till fängelse – kallas "skenrättegång". En 59 årig rysk bibliotekarie dömdes idag till fyra års villkorligt för spridande av extremistisk litteratur och uppvigling av hat mot ryssar. "Av de 20 tal böcker, som använts mot mig i fallet hade majoriteten redan rensats ut," sa den 59 åriga Natalja Sjarina efter att domaren slagit fast att hon spridit så kallad extremistisk litteratur, som chef för det statliga ukrainska biblioteket. Detta trots att anställda från biblioteket vittnade i rättegången att polisen själva planterat de påstått extremistiska böckerna vid en räd. Sjarina greps redan i oktober 2015 och har suttit i husarrest med fotboja. Hennes fall har rönt omfattande kritik, hon är adopterad som samvetsfånge av Amnesty International och ryska Memorial kallar rättssaken för en politisk skenrättegång. Sjarina kommer överklaga och sa att hon var överraskad, eftersom åklagaren själv kallat det för en politisk rättegång. "Om några år kommer människor minnas den här tiden, som de idag minns 1937 års stalinistiska skenrättegångar," sa Sjarina. Men åklagaren, i blå uniform med stjärnor på axelklaffarrna och blont utslaget långt hår, sa efteråt att det var en mild dom. Biblioteket för ukrainsk litteratur i Moskva grundades 1918 och hade 52 000 böcker och tidskrifter. Men idag gapar många hyllor tomma och samlingarna kommer spridas till andra bibliotek. Redan före Sjarina greps hade flera böcker rensats ut för att de ansågs som extremistiska, i svallvågorna efter Euromajdan och den ryska annekteringen av Krimhalvön. SR 170605.

Kraftig ökning av brott mot vapenvila i östra Ukraina. Åter rapporteras en kraftig ökning av antalet brott mot avtalet om vapenvila i krigets östra Ukraina. Enligt OSSE:s oberoende fredsövervakare var det förra veckan en ökning med 45 procent. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, har 500 observatörer som på plats. De ska dagligen följa brott mot vapenvilan. Trots att båda sidor lovat dra tillbaka tunga vapen, har det inte skett och kriget har hamnat i medieskugga också i Ukraina. Under en dag kan det förekomma 1 000 tals explosioner, landminor har inte röjts vare sig på regeringskontrollerad sida eller den andra. SR 170602.

Ryska plan markerar mot militärövning. Samtidigt som försvarsövningen Baltops 2017 pågår runt Östersjön, med 14 deltagande länder, har Ryssland skickat upp flygplan som markering. Under dagen har först ett stridsflyg skickats upp för att markera mot ett amerikanskt bombplan, och senare även ett jaktplan för att markera mot ett norskt spaningsflyg, som enligt Ryssland båda befunnit sig nära den ryska gränsen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Tass. Både USA och Norge deltar i försvarsövningen. SR 170606.

EU-pengar till nya försvarssystem. EU-kommisisonen föreslog i dag nya miljarder till forskning och upphandling av försvarsmateriel. Det här är första gången som pengar ur EU:s budget går till försvaret. EU-kommissionen föreslår en försvarsfond på drygt 50 miljarder kronor per år som ska finansieras gemensamt av EU och av medlemsländerna. Syftet är att få ned kostnaderna för upphandling av nya försvarssystem som drönare, helikoptrar eller stridsvagnar. Enligt EU-kommissionen kan medlemsländerna spara upp till 30 procent av sina försvarsutgifter genom att samarbeta. Det ger stordriftsfördelar, och främjar gemensamma standarder inom EU. I dag har EU-länderna till exempel 17 olika typer av stridsvagnar, medan USA har en, och 20 olika typer av stridsplan medan USA har sex. Från och med 2021 ska 1,5 miljarder euro ur EU:s budget årligen gå till forskning, till exempel för att ta fram prototyper av drönare och robotar. Det här är första gången som EU-pengar går till militära ändamål. SR 170607.

Ny lag kan begränsa friheten på nätet ytterligare i Ryssland. Ryska parlamentet duman överväger en ny lag som kommer att minska friheten på internet ytterligare. Om lagen antas förbjuds tjänster som gör det möjligt att kringgå blockerade sajter. Redan i dag är det ryska nätet hårt kontrollerat och en censurmyndighet Roskomnadzor beslutar dagligen om nya blockeringar. Det kan handla om sidor som anses extremistiska eller nyhetssajter. Särskilt hårt gäller restriktionerna rapporteringen om Ukraina, det är bland annat förbjudet att säga att Krimhalvön är ukrainsk och inte rysk. Oberoende mediers möjligheter har beskurits kraftigt i Ryssland, men nu kommer ett nytt lagförslag, som skärper censuren ytterligare. Tjänster som VPN och Tor som gör det möjligt att komma åt sajter som är blockerade i Ryssland blir förbjudna om lagen antas. Ett första steg togs på fredagen, men det krävs tre omröstningar för att lagen ska bli verklighet. De stora amerikanska bolagen Google och Facebook anställer nu personal, som enbart ska hantera situationen för sociala medier i Ryssland. Ett tecken på att företagen räknar med förändringar. SR 170610.

Många gripna i ryska protester. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj greps i samband med nya demonstrationer mot korruption över hela Ryssland. Över 1 000 personer uppges hittills ha gripits under protesterna. Navalnyjs fru skriver på hans Twitter-konto att han greps i trapphuset på väg till demonstrationen i Moskva, men att det inte ändrar planerna. Samtidigt ska strömmen till kontoret ha kapats, så att internetsändningar därifrån brutits. Enligt organisationen OVD-info, som dokumenterar gripanden vid demonstrationer, har 731 personer gripits i huvudstaden. I S:t Petersburg har omkring 500 personer gripits i samband med protester, rapporterar Reuters SR 170612.

Ortodoxa kyrkan tiger om ryska korruptionen. I Ryssland har hundratals demonstranter gripits i veckan. Det är speciellt de unga som vänder sig mot den utbredda korruptionen. Den mäktiga ortodoxa kyrkan har valt att inte delta i protesterna. Den mäktiga ryska ortodoxa kyrkan säger sig i och för sig vara mot korruption, men samarbetar också med den politiska ledningen i Kreml. Kyrkan har inte uttalat något stöd för Alexei Navalny. Även om en del av demonstranterna ropar att Putin ska avgå så är stödet för presidenten fortfarande stort bland vanliga ryssar. Dagen 170613.

Putin höll sin årliga tv-show - "Västvärldens sanktioner har gjort Ryssland starkare". Rysslands president Vladimir Putin har hållit sin årliga tv-sända frågestund för folket. Det var femtonde gången som Putin svarade på allmänhetens frågor i direktsänd tv. Den här gången höll den mycket välregisserade frågestunden, som började klockan 12 finsk tid, på i fyra timmar. Enligt ryska medier skickades över en miljon frågor in på förhand, om allt från dåliga vägar till sanktionerna mot Ryssland och konflikten i Ukraina. Ekonomin var ett huvudtema under fjolårets frågestund. Det är omvärldens sanktioner mot Ryssland på grund av läget i Ukraina som har fått den ryska ekonomin i gungning. Putin lovade ändå att recessionen i den ryska ekonomin skulle vara över i år. Det var också en fråga om ekonomi som Putin först fick svara på i år. Och enligt Putin har den ryska ekonomin börjat växa igen, medan inflationen är rekordlåg. Andelen ryssar som lever under fattigdomsgränsen har ändå ökat och Putin lovade att han ska skrida till åtgärder för att höja levnadsstandarden i Ryssland.
Ryssland har enligt honom fått ett lyft tack vare sanktionerna, som har minskat det ryska beroendet av utländsk energi och gett landet en orsak att utveckla den egna industrin. Sanktionerna är bara en följd av de inrikespolitiska problemen i USA. Skulle det inte vara för situationen på Krim skulle USA hitta på något annat svepskäl för att införa sanktioner mot Ryssland, enligt Putin, som sökte exempel i historien. "Då våra partners ute i världen har känt att Ryssland är en seriös konkurrent har de använt olika svepskäl för att införa begränsningar. Det fanns olika svepskäl under sovjettiden och till och med före Oktoberrevolutionen. Det här har hänt genom hela vår historia." "Om omvärlden häver sina sanktioner mot Moskva kommer vi att häva våra sanktioner mot andra länder," sade han. Putin kommenterade också läget i Syrien.
"Den ryska militären har fått "ovärderlig" erfarenhet i Syrien, och den ryska militärindustrin har fått möjligheten att testa sina nya vapen i strid," sade Putin.
Enligt presidenten minskar Rysslands ekonomi i år med 0,3 procent, men redan nästa år förväntas landets BNP öka. Putin kunde dock inte lägga fram en konkret plan för hur målet ska nås, utan nämnde enbart en "ökad effektivitet".
De frågor som presidenten svarar på i direktsändningen har sållats fram på förhand av administrationen. Tillställningen är välregisserad och presidenten är alltid väl förberedd på vilka teman som tillåts. I studion sitter även en publik med politiker, tjänstemän och representanter för olika yrken. Även de här frågorna har repeterats. yle 170615. yle 170614.
"Putins frågestund ger en glimt av den riktiga presidenten". Under torsdagen höll Rysslands president Vladimir Putin sin årliga frågestund där han svarade på det ryska folkets frågor. Vissa anser ändå att hela frågestunden är ett spel för galleriet. En av dem är Katja Portnova. Den allt mer kringskurna yttrandefriheten i Ryssland har också haft direkta konsekvenser för Katjas liv. Hon har medvetet valt att inte rapportera om politik och fokuserar istället på mer nöjesinriktad ämnen som resor. "Det kanske låter själviskt, men jag vill inte skapa problem för mig själv. Yttrandefrihet är viktigt, men med tanke på läget nu vill jag inte leka med elden." yle 170614.

Gripen E i stridsläge under premiärturen. Testpiloten Marcus Wandt var nöjd efter flygningen med Sveriges nya stridsflygplan, Gripen E. Men det har varit en lång väg dit. Se bilder från flygningen och från utvecklingen av nya Gripen E. Fortfarande återstår mycket arbete och det dröjer till 2019 innan det första planet ska vara klart för leverans till flygvapnet. SvD 170616.

Banden stärks mellan svenska högerextremister och Putins maskineri. Det handlar om direkta kopplingar mellan extrema rörelser i Sverige och Putinvänliga aktörer. Det handlar också om en gemensam verklighetsbild som sprids av nazister och andra högerextrema rörelser. Martin Kragh är seniorforskare och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Han har tillsammans med medförfattaren Sebastian Åsberg gått igenom en stor mängd nyheter som har sänts i de Kreml-styrda kanalerna Sputnik News och RT, som tidigare hette Russia Today. Tv-kanalen RT sänder över nätet på engelska och publicerar nyheter på nätet på fem andra språk. RT når via sina sändningar på nätet ut över en stor del av världen. Webbsajten och radiokanalen Sputnik News sänder på över 30 språk, och sände under ett knappt års tid också på svenska, finska, danska och norska. Meningen är att nå ut med det Putinvänliga perspektivet, genom snävt vinklade nyheter. Här ser man tydliga kopplingar till den främlingsfientliga svenska nättidningen Fria Tider. Av Kraghs och Åsbergs undersökta period kommer det fram att Fria Tider ofta spred vidare det innehåll som Sputnik News producerade på svenska, och vice versa. "Sverige är det ett antal högerextrema aktörer som har citerats eller lyfts upp gång på gång i Sputnik eller Russia Today," säger Kragh. Kragh tillägger att det finns exempel också på vänsterextrema aktörer som får utrymme i ryskstyrda kanaler. Ett exempel är gruppen Läkare för mänskliga rättigheter. Gruppen har påstått att kemgasattacker i Syrien var en bluff. Ryssland kallade organisationen expertvittnen, men gruppens trovärdighet ifrågasätts allmänt. Men också påhittade nyheter får stor spridning inom alternativa medier i Sverige. Ett känt exempel är en nyhet som härstammar från ett förfalskat brev av försvarsminister Peter Hultqvist, som gratulerar till en vapenaffär mellan svenska Bofors och Ukraina. Ett annat förfalskat brev ser ut att ha skickats från en kvinnlig beväpnad grupp inom Islamiska staten, som ber utrikesminister Margot Wallström om finansiellt stöd. Kragh kan peka på 26 falska nyheter som har fått spridning i den svenska mediemiljön.
Samtidigt syns alltfler kopplingar mellan personer inom högerextrema rörelser i Ryssland och Sverige. Det tydligaste exemplet är den nazistiska Nordiska motståndsrörelsen som är aktiv i Finland, Norge och Sverige. Aktiviteterna har ökat i Sverige under de senaste åren. Daniel Poohl, som är chefredaktör för tidningen Expo har granskat relationerna mellan den ultranationalistiska Ryska imperiska rörelsen och Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Som exempel nämner Poohl Ryska imperiska rörelsens frontfigur Stanislav Vorobjevs tal på en scen år 2015 hos NMR utanför Skara. NMR har också tagit emot pengar av rörelsen, enligt Expos källor. En koppling i Sverige är det svenska förlaget Arktos som ger ut högerextrem litteratur, och som också ger ut Dugins böcker på engelska. SR 170619.

Skärpt tonläge mellan Ryssland och USA. Amerikansk militär sköt i går kväll ned ett syriskt arméplan utanför Raqqa-provinsen. Ryssland beskriver detta som en eskalering och aggression. Tonläget mellan USA och Ryssland om Syrienkonflikten har skärpts rejält efter att USA skjutit ned ett syriskt stridsflygplan nära Raqqa. Nu säger det ryska försvarsministeriet att man kan se alla stridsflygplan från den USA-ledda koalitionen som befinner sig väster om floden Eufrat som tänkbara mål. Det är en tydlig och farlig eskalering av konflikten mellan USA och Ryssland som stöder olika sidor i Syrienkriget, men som också har gemensamma fiender. USA leder flyganfallen som understödjer den kurdledda allians som försöker befria Raqqa från IS. Även Ryssland attackerar IS men är också nära allierad med den syriska regeringen. Enligt USA attackerade det syriska stridsflygplanet kurdledda styrkor i Raqqa-provinsen. Ryssland fördömer nedskjutningen med ursinne och kallar den en tydlig överträdelse som kommer att få stora konsekvenser. Ryssland säger att man med omedelbar verkan avbryter den gemensamma kommunikationskanal som öppnats för att förhindra incidenter i luften när både USA och Ryssland attackerar IS mål. De kommer också övervaka samtliga flygplan och drönare från den USA-ledda anti-IS koalitionen som rör sig väster om floden Eufrat. Dessa kommer ses som legala mål av det ryska luftvärnet. Syrien har förnekat att stridsflygplanet igår attackerade de USA-stödda styrkorna. Enligt den syriska armén var stridsflygplanet på uppdrag mot IS när det sköts ned. Händelsen riskerar nu att dra USA djupare in i Syrienkonflikten. SR 170619.
Ryssland varnar USA i hårda ordalag efter att USA på söndagen sköt ner ett syriskt stridsflygplan. Rysslands vice utrikesminister Sergei Rajbkov kallar nedskjutningen en aggression som bryter mot internationell rätt. Ryska utrikesministeriet meddelar att från och med nu betraktas alla luftfarkoster som rör sig i den zon där ryska flygvapnet opererar som potentiella mål. Ryssland lägger också ner den ”heta linjen” mellan länderna som har använts för att undvika incidenter samt koordinera stormakternas strid mot terrorgruppen IS.
Efter att Ryssland lade ner heta linjen mellan länderna vill USA återuppta den. Som orsak uppger en högt uppsatt amerikansk general till nyhetsbyrån AFP att telefonlinjen har varit ytterst viktig för att garantera att bägge länderna tryggt kan verka i området. yle 170619.




 

www.tidenstecken.se