Situationen i Ryssland- och Kinaregionerna år 2018

Hälften tror på hjälp från Nato om Sverige hotas. 46 procent av svenskarna tror att vi skulle få hjälp från Nato om vi blir hotade militärt, visar DN/Ipsos stora årliga mätning av svenska folkets uppfattning i försvars- och Natofrågor. Undersökningen, som genomfördes under första halvan av december, visar också att Natomotståndet i Sverige ökar. 57 procent av Natomotståndarna tror på hjälp från Nato trots att Sverige inte är med. 22 procent av alla tillfrågade tror inte på hjälp från Nato över huvud taget. Omni 180106.

Taiwan protesterar över nya kinesiska flygrutter. Nya kinesiska flygrutter över Taiwansundet har lett till en officiell protest från Taiwan, som ser de nya flygrutterna som ett led i en utveckling där Kina tränger sig närmare Taiwan militärt. Taiwan protesterar mot att den kinesiska luftfartsmyndigheten meddelat att kinesiska lastflygplan från och med i torsdags denna vecka har tillåtits att flyga en omtvistad flygrutt genom Taiwansundet, nära den taiwanesiska militärens övningsområden. Taiwans president Tsai Ing-wen skrev i ett twittermeddelande i fredags att Kinas agerande kan destabilisera regionen. Den taiwanesiska myndigheten för kontakter med Kina har framfört en officiell protest. "Vi anser att Kinas enväldiga beslut är oacceptabelt," sade Taiwans vice transportminister. På den kinesiska sidan svarade den ansvariga myndighetspersonen för taiwanfrågor, Ma Xiaoguang, på kritiken med att uppmana den taiwanesiska sidan att "inta en korrekt attityd", enligt tidningen China Times. Den kontroversiella så kallade flygrutt M503 och tre sidorutter har varit aktuella sedan 2015, då Taiwan styrdes av den kinavänliga presidenten Ma Ying-jeou. Redan då tog Kina sig rätten att använda rutten i begränsad omfattning, men gick med på att förhandla med Taiwan om användning i större skala. Efter att Taiwan valde den mer kinakritiska president Tsai Ing-wen 2016 har Kina avbrutit den officiella kontakten med Taiwan och anser sig inte bundet av tidigare löften om förhandlingar. Taiwan bröt sig loss från Kina redan på 40-talet efter det kinesiska inbördeskriget. Men i det kinesiska kommunistpartiets retorik anses det nu demokratiska Taiwan vara en kinesisk provins som ska återförenas med det så kallade "fäderneslandet". Samtidigt som Kina öppnat för användning av de nya civila flygrutterna nära Taiwan har den militära närvaron i området också ökat. För drygt ett år sedan gick ett den kinesiska flottan med ett hangarfartyg för första gången ut i Stilla Havet runt Taiwan. Under 2017 har också det kinesiska flygvapnet markerat genom att öva nära Taiwan. Den taiwanesiska regeringen planerar nu att öka sin försvarsbudget. Ön har också en försvarsöverenskommelse med USA. SR 180107.

Vrede bland ukrainare efter spektakulärt mord. Ett spektakulärt mord på en 38 årig advokat väcker vrede bland ukrainare. Fallet har på ett tydligt vis avslöjat att rättsrötan består trots löften om ett reformerat rättsväsende och en ny polis. En mördare har gripits och erkänt, men ukrainare tror han agerar front för de verkliga förövarna. "Om det här var ett normalt samhälle skulle Iryna ha suttit hemma, rättssystemet fungerat och hon hade inte blivit mördad," säger Rostislav Sjaposjnikov journalist, på nyhetstjänsten Dorosjnij kontroll - som betyder " vägkontroll ". För det var en bilkrasch, som ledde till mordet på 38 åriga juristen Iryna Nosdrovska i nyårshelgen. "Min syster dödades av en narkotikapåverkad man, men polisen slarvade med bevismaterialt," sa Iryna för två år sen när hennes 25 åriga syster körts ihjäl av en drogpåverkad man. Mannen, brorson till en lokal domare, känd för att köra drogad, men skyddad av sin familj. Iryna drev fallet och lyckades till slut få Dmytro Rossosjanskij dömd till sju års fängelse. Hon och hennes familj mottog flera hot. "Min dotter vågar inte ens gå ensam till skolan," berättade Iryna i en tv-intervju. I deecember begärde Rossosjanskij nåd och i rättssalen hotades Iryna igen av pappa Jurij Rossosjanskij 64 år. Hon skulle passa sig. Men hon lyckades stoppa att Dmitry släpptes fri. Två dagar före nyårsafton försvann hon på väg hem och hittades 1:a januari mördad, med flera knivhugg i huvud och hals och slängd naken i en flod. I Kiev demonstrerade upprörda för hennes skull och kritiken mot polisens agerande var massiv. På tisdagen häktades pappan för mordet och erkände. "Sluta anklaga oss för att inte göra något, vi gör maximalt för att gripa skyldiga och ni måste bli bättre på att hjälpa oss och ge information," kommenterade polischefen i Kiev Vjateslav Abroskin. Han hävdade också att mordet skett i affekt och inte var planerat. Men den ovanligt snabba utredningen har spätt på misstron mot polisen. Ukrainare håller med familjen att de verkliga beställarna av mordet kommer gå fria. De anser att domstolarna fortfarande inte är oberoende utan styrs av ekonomiska eller politiska makthavare. Allt för många ouppklarade mord och mördare, som tillåts gå fria påverkar opinionen här. SR 180111.

Putin säger att en"slug och mogen" nordkoreansk ledare har "vunnit denna rundan". Rysslands president Vladimir Putin sa på torsdagen att den norrdkoreanske ledaren Kim Jong Un var "slug och mogen" och hade vunnit den senaste striden med väst över sitt kärn- och missilprogram. "Jag tror att herr Kim Jong Un uppenbarligen har vunnit denna rundan. Han har avslutat sin strategiska uppgift: han har kärnvapen, han har missiler med global räckvidd, upp till 13 000 km, vilket kan nå nästan alla ställen i världen", sa Putin till ryska journalister vid en TV-intervju. Ryssland har röstat i FN för att stödja internationella sanktioner gentemot Nordkorea över deras kärnvapenprogram, samtidigt som man uppmanar väst att visa återhållsamhet och uppmanar till samtal om frågan. Putin upprepade att dialogen med Nordkorea var berättigad, och sade att Kim nu ville lugna situationen. "Han är redan en slug och mogen politiker", sa Putin. Nordkorea och Sydkorea höll samtal i tisdags efter en lång period av spänning på den koreanska halvön över Norkoreass missil- och kärnvapenprogram. Reuters 1801111.

Evangelikal megakyrka revs i norra Kina. En evangelikal kyrka med 50 000 medlemmar i Shanxi-provinsen i norra Kina revs i söndags av myndigheterna, bara en månad efter att en kyrka i grannprovinsen Shaanxi gick samma öde till mötes. Brittiska The Guardian skriver om hur polisen enligt ögonvittnen spärrade av området kring "Gyllene lampfotens kyrka" i staden Linfen innan byggarbetare sprängde byggnaden inifrån. Kyrkan byggdes 2008, för motsvarande 21,4 miljoner kronor, uppger förstepastor Yang Rongli för The Guardian. Nyhetsbyrån AP skriver att församlingen, som hade fler än 50 000 medlemmar, råkat i konflikt med myndigheterna flera gånger tidigare. Den anklagades för att ha brutit mot byggregler och avtal om markanvisningar – anklagelser som ofta riktas mot icke-santionerade kyrkor. År 2009 ska polisen ha vandaliserat kyrkan och beslagtagit biblar, och flera församlingsledare dömdes till långa fängelsestraff. Yang Rongli tillbringade själv sju år i fängelse efter att ha anklagats för att "störa trafiken med folksamlingar" och har stått under polisövervakning ända sedan hon frigavs i oktober 2016, enligt den kristna organisationen China Aid i USA. "Jag tror att det här kan vara ett nytt mönster, riktat mot oberoende huskyrkor som har en byggnad eller som tänker uppföra en. Det kan också vara början på de nya regleringar i religiösa frågor som träder i kraft i februari," säger China Aids grundare Bob Fu till The Guardian. De reglerna innebär bland annat att det blir svårare att sätta upp statyer utanför kyrkor, och att den som ägnar sig åt "icke-sanktionerad religiös aktivitet" kan beläggas med upp till motsvarande 377 000 kronor i böter. En katolsk kyrka i en by i grannprovinsen Shaanxi revs i december, 20 år efter att den öppnade, enligt AsiaNews. Även det ska ha skett utan förklaring från myndigheterna. Redan 2013 började myndigheterna att slå ner hårdare på kyrkor med kors och höga byggnader. I provinsen Zhejiang har över 1 200 kors plockats ner, enligt kristna aktivister. Världen idag 180111.

Få frivilliga gör militär grundutbildning. Försvarsmakten har fortsatt problem med att locka till sig frivilliga soldater. Förra året behövde 3 500 personer genomgå grundutbildningen. Men inte alls så många ryckte in. Och av de 2 230 personer som ryckte in kommer kanske en fjärdedel att hoppa av. "Resultatet är inte alls det önskvärda förstås. Sedan finns det anledningar till varför vi har hamnat här," säger Anders Åkermark som är chef för Försvarsmaktens rekryteringsenhet. Hur allvarligt är det för Försvarsmakten? "Det är förstås allvarligt, att vi inte lyckats fylla de utbildningsplatser som vi har behov av och i sin tur bemanna krigsförbanden i den utsträckning som vi behöver." För att fylla behovet av anställda soldater och officerare i Försvaret hade alltså 3 500 personer behövt inleda grundläggande militär utbildning förra året. Men efter att tillräckligt många valts ut efter testerna, så hoppade en stor del av dem av och bara 2 230 inledde utbildningen Enligt Anders Åkermark beror det bland annat på att Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten som genomför testerna, samtidigt förberett återinförandet av värnplikten och därför har det varit för lång tid mellan besked om antagning och inledning av utbildningen. Och på grund av avhopp under utbildningen så kommer sannolikt bara ungefär hälften av de 3 500 som behövs gå igenom med godkänt resultat. "Ja, det stämmer och det är inte alls en önskvärd situation för Försvarsmakten. Men vi gör det vi kan just nu för att bibehålla den personalen som har ryckt in, ge dem en bra utbildning och kraftsamla på det," säger Anders Åkermark. Men att alldeles för få inleder grundutbildningen och att för många av dem sedan hoppar av är samma problem som Försvarsmakten haft alla år sedan det frivilliga försvaret infördes. "Vi har just nu en högkonjunktur i samhället och vi konkurrerar om den här personalen med en mängd andra branscher, högskolor och så vidare," säger Anders Åkermark. Nu återinförs plikten och därmed kommer sannolikt tillräckligt många soldater utbildas varje år. Men kristdemokraten Mikael Oscarsson är kritisk till hur frivilligheten fungerat och att för få utbildats. "Det är väldigt oroväckande och ett stort misslyckande. Utan uppfyllda förband, kan vi inte öva och utan övade förband har vi ingen effekt. Så det här är ytterst allvarligt. Därför har Kristdemokraterna varit pådrivande för att vi ska få ett system likt Norge, där vi har anställd personal men också värnpliktiga", säger Mikael Oscarsson. SR 180112.

KD vill dubbla försvarsbudgeten på tio år. Kristdemokraterna vill dubbla försvarets anslag till 2027. Brigaderna, stridsfartygen och Gripenplanen måste bli fler, anser partiet. Med hjälp av höjningar av försvarsanslagen på 0,1 procentenhet per år ska anslagen upp till motsvarande 2 procent av BNP till 2027. Det kan motsvara en fördubbling till cirka 90 miljarder. Dagen 180112.

Nato-medlemskap dominerade M-ledarens tal. Moderatledaren Ulf Kristersson: "Ett Nato-medlemskap skulle höja tröskeln, och minska risken, för ett angrepp mot Sverige. Samtidigt höjs tröskeln för ett angrepp på Finland och på våra baltiska grannländer. Rysslands militära handlingsfrihet i Östersjöområdet är ett helt centralt, men inte alls legitimt, skäl för Kreml att så oerhört starkt motsätta sig fortsatt Nato-utvidgning." De bilaterala samarbeten med olika länder, i och utanför Nato, som Sverige har, kan inte ersätta ett medlemskap i Nato, betonade Kristersson. "Medlemskap är en fortsättning på solidaritetsklausulen i EU-fördraget och på vår egen solidaritetsförklaring." SR 180114.

Sverige velar - Det här är konventionen mot kärnvapen. 123 länder röstade för FN-konventionen, bland dem Sverige, medan 38 var emot. Övriga länder lade antingen ner sina röster eller deltog överhuvudtaget inte omröstningen i generalförsamlingen. Det var den 7 juli förra sommaren och därmed var FNs konvention om kärnvapenförbud antagen. Men för att träda i kraft måste den ratificeras, det vill säga slutligen godkännas av 50 stater, och det skedde hösten 2017. Sverige har ännu inte ratificerat avtalet. Enligt den svenska regeringen finns det brister eller oklarheter med konventionen och de ska utredas innan frågan läggs på riksdagens bord. Konventionen förbjuder utveckling, förvaring, transport och användning av kärnvapen och också hot om att sätta in sådana vapen. Enligt anhängarna är konventionen ett viktigt steg mot nedrustning, om inte annat genom att det innebär en opinionsmässig påtryckning på kärnvapenmakterna. Enligt motståndarna är det antingen ett slag i luften som dessutom kan undergräva det så kallade icke-spridningsavtalet eller något som kan omintetgöra kärnvapeninnehavarnas vedergällningsförmåga. Alla de stora kärnvapenländerna, som USA och Ryssland, röstade emot avtalet i generalförsamlingen, medan Kina avstod från att delta i omröstningen. Konventionen fick massivt stöd från till exempel länderna i Latinamerika och Afrika. I Europa var det utöver Sverige bara Österrike, Irland, Lichtenstein och Malta som röstade för (Schweiz avstod). Samtliga europeiska NATO-länder röstade emot (utom Nederländerna som avstod). Förklaringen är att NATOs strategi ytterst bygger på att kärnvapen ska kunna användas för att avskräcka Ryssland från att använda sina. Strax efter att generalförsamlingen antagit konventionen kom det påtryckningar från USA och NATO om att Sverige inte ska ratificera avtalet. Om så skedde skulle det innebära att Sveriges numera mycket nära samarbete med NATO inte kan fortsätta, hette det. Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt att Sverige inte ska företa sig något som skulle äventyra vår militära samverkan med NATO. SR 180115.

Gui Minhai bortförd igen – Sverige kallar upp Kinas ambassadör. I lördags fördes bokförläggaren och den svenske medborgaren Gui Minhai bort av kinesiska myndighetspersoner, mitt framför ögonen på två svenska diplomater. Gui Minhais dotter, Angela Gui, säger att hon är orolig för sin far. "Trots att jag inte kan säga att jag är helt överraskad så var det såklart en chock. Jag är väldigt rädd att det här kan innebära att hans tid i Kina kommer att bli ännu mer utdragen, och jag är väldigt orolig över att jag kanske inte får prata med honom igen på länge," säger Angela Gui. Gui Minhai släpptes från kinesiskt fängelse i oktober men har sedan dess suttit i husarrest i staden Ningbo, utanför Shanghai. Bortförandet skedde på ett tåg mot Peking som Gui befann sig på då han tillsammans med de svenska diplomaterna var på väg till Sveriges ambassad för en läkarundersökning. Han ska ha fått symptom som kan tyda på att han drabbats av nervsjukdomen ALS. Det var anledningen till att han tillsammans med de svenska diplomaterna var på väg till Sveriges ambassad, där han skulle undersökas av läkare. Men resan fick ett abrupt slut när tio civilklädda män steg på tåget under ett stopp, och förde bort Gui. Det är oklart varför han fördes bort, och var han nu befinner sig. Kinesiska myndigheter har inte velat uttala sig om händelsen överhuvudtaget. Men att han fördes bort i lördags bekräftas av svenska UD. Utrikesminister Margot Wallström vill dock inte gå in på några detaljer. "Den svenska regeringen har ingående kännedom om vad det är som har hänt, och jag har kallat upp Kinas ambassadör. Jag har även blivit utlovad besked om Gui Minhais öde, och därför så vill jag av omsorg om honom inte för dagen säga något mer," säger Margot Wallström. Gui Minhai skrev och publicerade böcker i Hongkong. Böckerna handlade ofta om kommunistpartiet och dess ledare. Det är ett känsligt ämne i Kina, men i Hongkong råder i alla fall formellt pressfrihet. När Gui befann sig i Thailand 2015 försvann han plötsligt. Han fördes bort av kinesiska agenter, och togs till Kina. Officiellt anklagades han för att 2003 ha kört rattfull och varit inblandad i en trafikolycka som krävde en ung kvinnas liv. SR 180122.
Kina: Diplomater måste respektera kinesisk lag. Kinesiska utrikesdepartementet säger att svenska diplomater kan ha brustit i respekt för kinesisk lag i samband med det nya gripandet av bokförläggaren Gui Minhai, rapporterar vår korrespondent i Peking. "Problemets kärna är att ingen utländsk medborgare, inte heller ambassad- eller konsulattjänstemän får bryta mot internationella eller kinesiska lagar medan de arbetar i Kina," svarade det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua4 Chun1ying2 på utländska journalisters frågor om vad som hänt i fallet Gui Minhai. Hon antydde därigenom att kinesiska myndigheter ser problem med hur svenska myndigheter har försökt att bistå den svenske förläggaren Gui Minhai. (Kommentar: Bistå för att undersöka hur sjuk han är. Är det så att de kinesiska myndigheterna inte vill att det ska komma ut hur sjuk han är för att han ska hinna dö inom en snar framtid så att fallet är över? Är det isåfall de kinesiska myndigheterna som har gjort honom sjuk med denna nervsjukdom?) Gui som publicerade böcker i Hongkong om bland annat kinesiska ledares privatliv, försvann från sin semesterbostad i Thailand 2015. Han hölls i förvar av kinesiska myndigheter och ska sedan i oktober ha hållits under övervakning i staden Ningbo. Han ska tidigare ha uppgett för bekanta att han söker vård för allvarliga hälsoproblem. Enligt förläggarens dotter Angela Gui var han på väg till ett läkarbesök tillsammans med två svenska tjänstemän då han åter fördes bort under en tågresa i lördags. Varken kinesiska eller svenska myndigheter har hittills bekräftat var Gui försvann, eller var han befinner sig nu. Det oroar dem som verkar för att Gui Minhai ska släppas fri, bland dem ordföranden i en av de oberoende kinesiska Pen-klubbarna för kinesiska författare, Huang Beiling. "Om Sverige vill kalla sig ett demokratiskt land kan man inte låta världens journalister och alla som bryr sig om Gui Minhai bara gissa vad som hänt," säger poeten och författaren Huang Beiling som är gammal vän till Gui Minhai och lever i exil i Taiwan. Svenska UD har från början framhållit att man försöker att verka för Gui Minhais rättigheter genom så kallad tyst diplomati, och har sagt sig agera på hög politisk nivå efter det senaste försvinnandet. Men Huang Beiling menar att bristen på uppgifter riskerar att göra att Gui Minhais fall faller i glömska. Han ser paralleller till det som hände Nobels fredspristagare författaren Liu Xiaobo. Han dömdes till ett långt fängelsestraff och dog under 2017, en kort tid efter att han tillåtits flytta till ett sjukhus. Han hade då utvecklat sista stadiet av levercancer. "Om vi hade vetat tidigare att Liu Xiaobo hade fått levercancer hade vi inte väntat tills han var döende med att vädja för honom," säger Huang Beiling som är mycket orolig då Gui Minhai misstänks ha drabbats av en allvarlig nervsjukdom. SR 180123.
Kina avvisar krav på att frige Gui Minhai. Idag upprepade EU:s representant i Peking det svenska kravet på att kinesiska myndigheter ska frige den svenske medborgaren Gui Minhai. Men kraven avvisades av det kinesiska utrikesdepartementet. "Jag tycker inte att det är rimligt, alla främmande stater måste respektera att Kina tar hand om utländska medborgares fall i Kina enligt kinesisk lag," sade talespersonen för det kinesiska utrikesdepartementet, Hua Chunying, vid den dagliga presskonferensen i Peking idag. Hon sade samtidigt att Kina uppfyller de internationella lagar som ger stater rätt att bistå sina medborgare utomlands, men tillade att ingen har rätt att bryta mot den kinesiska lagen. I dag upprepade EU:s ambassadör i Kina, Hans Dietmar, den svenska regeringens förväntan på Kina om att frige Gui Minhai omedelbart, för att låta honom träffa sina anhöriga och få sjukvård. Varken det kinesiska eller det svenska utrikesdepartementet har hittills meddelat någon information om var Gui Minhai senast försvann eller var han finns nu. SR 180124.

Nytt luftvärnssystem kan få betydligt högre prislapp än budgeterat. Priset på det nya luftvärnssystem Sverige vill köpa kan springa iväg. Den offert på Patriot som Sverige beställt kan innebära ett pris på 25 miljarder kronor istället för de tio miljarder som tidigare nämnts. Av den svenska begäran om en offert som inom kort kan godkännas av USA:s kongress framgår att Sverige vill få ett pris inklusive 200 PAC3-robotar för att möta ryska ballistisk Iskanderrobotar och 100 enklare robotar. En så stor mängd robotar beräknas kosta 15 miljarder, enligt FMV, men så många kommer inte Sverige köpa, allt för att få en rimlig grundkostnad och sedan stegvis eventuellt köpa in fler robotar. Om Sverige till slut exempelvis skaffar 150 robotar skulle totalpriset kunna bli 17-18 miljarder kronor. Ett alternativ för att hålla nere priset är att Sverige inte köper fyra enheter till de två luftvärnsbataljonerna utan bara tre. Men då skulle på lång sikt bara tre i stället för fyra begränsade områden i Sverige kunna skyddas mot eventuella ryska raketattacker. Kritiker har menat att ett fransk-italienskt luftvärnssystem, SampT, skulle vara billigare och bättre. FMV bekräftar att deras grundläggande bud med fyra enheter och ett antal robotar var på ungefär 8,5 miljarder kronor. Men enligt FMV passar Patriot bättre i kombination med Gripenplanen och det tyska luftvärn som redan köpts och som ska täcka lägre nivå. SR 180123.
M: Patriot kommer kräva högre försvarsbudget. Moderaterna har ställt sig bakom att begära en offert på Patriot. Hans Wallmark tycker att det är helt fel att minska antalet enheter för att hålla en budget, snarast kan fler än fyra behövas på sikt. "Jag tror att i grunden måste man skjuta till det vi behöver för att stärka svensk försvarsförmåga. Då tror jag inte att man på marginalen ska skära i det befintliga projektet." Sverigedemokraterna menar att fransk/italienska Samp/T är billigare och bättre, exempelvis med en radar som ser åt alla håll, vilket Patriots radar inte gör. SD menar att Patriotköpet riskerar att bli en gökunge med för dåligt innehåll. " Gökunge är ett väldigt bra ord för det, för vi ser att det kommer att bli väldigt dyrt. Om det innebär att vi ska minska antalet enheter, inte ha 360 graders täckning och ha få robotar i lager så får vi inte det luftvärn vi behöver," säger Mikael Jansson, Sverigedemokraternas försvarspolitiska talesperson. SR 180123.

Pussy Riot-medlemmar söker asyl i Sverige. Två medlemmar i den ryska performancegruppen Pussy Riot har sökt asyl i Sverige, rapporterar SVT Nyheter. De berättar att de båda fram tills dess hade misshandlats, förföljts, fängslats och trakasserats i sitt hemland, efter deras performancegrupp Pussy Riots olika Putinkritiska aktioner. SR 180123. Kommentar: Det har ett pris att offentligt kritisera Putin.

Kristen ledare avråder ryssar från att rösta på Putin. En biskop i ryska ortodoxa kyrkan avråder från att rösta på sittande president Putin i det kommande presidentvalet. I en intervju i förra veckan i den statliga televisionen liknade president Vladimir Putin kommunismen med kristendomen och beskrev den förre diktatorn Lenin som ett helgon. Detta får biskop Yevtikhy Kurochkin i staden Ishim i Sibirien att reagera. Han uttalar sig offentligt genom en bestämd avrådan att rösta på Putin i presidentvalet som hålls om två månader. "Skulle jag gå emot Kristus och rösta för mörkret eller säga till andra att också göra det? Nej, nej och åter nej," skriver biskopen enligt tidningen Novaya Gazeta som citeras av christiantoday.com. Att en företrädare för ryska ortodoxa kyrkan går emot presidenten på det sättet är ovanligt. Biskopen kallar Putins ord för "hädelse" och drar sig inte för att öppet kritisera landets mäktige president. I valet i mars vill Putin bli omvald och han gör allt för att lyckas i sin ambition. Många undrar nu hur Putin ska reagera på utspelet av biskopen i Ishim. I sitt eget parti, kommunistpartiet, får dock presidenten som väntat applåder för sina kontroversiella uttalanden. Det ryska presidentvalet hålls söndag den 18 mars. En andra valomgång sker formellt den 8 april men experter menar att Putin högst sannolikt kommer att se till att det inte blir någon sådan. Om biskopens utspel kommer att sätta käppar i hjulet återstår att se. Dagen 180123.

Fler aktivister flyr från Ryssland. En majoritet av aktivisterna i ryska Kubanområdet (Sotji och Krasnodar) har tvingats fly från Ryssland. De har alla på olika sätt protesterat mot makthavarna, dels under OS i Sotji och även senare. De har genomfört aktioner precis som Pussy Riot, som nu söker asyl i Sverige. Bland dem finns miljöaktivister, journalister och professorer. "Jevgenij Titov, journalist på oberoende tidningen Novaja Gazeta har flytt, sedan han dödshotats flera gånger och fått sin bil sönderslagen. Han är i Estland nu. Nina Solovjova har flytt, liksom professor Michael Sava. Först slog de sönder hans bil och sedan satt han ett halvår i häkte. Han har flytt till Ukraina och fått nytt jobb där," säger journalisten Anna Gritsevitj. Många har tvingats fly inom ett dygn och lämnat familjen kvar i Kubanområdet där storstäderna Sotji och Krasnodar ingår. Oberoende journalisten Anna Gritsevitj och miljöaktivisten Vladimir Kemajev försöker räkna ut hur många av Sotjis och Krasnodars aktivister som finns kvar. De kommer fram till att kanske 40 av alla som varit aktiva på olika sätt är kvar och nära 100 har flytt efter att ha hotats eller riskerat fängelse för att ha deltagit i olika typer av protester. Så många har lämnat Ryssland att de inte ens kommer ihåg alla namn, när de försöker räkna ihop dem. Senast i söndags häktades en kritisk ung bloggare i två månader i Sotji. Han anklagas för att ha tagit mutor och riskerar sju års fängelse. Enligt hans försvarsadvokat finns inga som helst bevis för mutorna, utan allt handlar om bloggarens kritik. "Den typen av människor finns, men de är få. Sådana unga, som stöder Navalny till exempel, men majoriteten av dem lämnar Ryssland. De kämpar för en normal rysk civilisation, men de kan inte förverkliga sig själva. Vi har utmärkta intelligenta unga, men de kan inte komma någon vart här," förklarar Vladimir Kemajev, som är medlem av miljöorganisationen Echo Wachta. Det är en av Rysslands mest respekterade, men har stämplats som utländsk agent och fått en stor del av sin verksamhet förstörd. En av frontfigurerna Suren Gazerian lämnade Ryssland i samband med OS i Sotji. Både Vladimir Kemajev och Anna Gritsevitj har också gripits och häktats några dagar, utan att ställas inför rätta. De driver nu sina fall vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassbourg. SR 180124.

ÖB sparkar generalmajor från hög tjänst. Generalmajor Anders Brännström flyttas från sin tjänst sedan han kritiserat försvaret i en tidningsartikel, rapporterar Dagens nyheter. I en intervju i Dagens nyheter sade Brännström bland annat att många förband saknade möjlighet att öva sina soldater samt saknade fordon men också skyddsmateriel och annat vilket gör deras krigsduglighet sämre än vad riksdagen har satt upp som målsättning och som innebär att krigsdugligheten inte blir tillräckligt hög. Han höll också med om att vi är chanslösa i strid mot en kvalificerad motståndare. Även i en debattartikel i Svenska Dagbladet har Brännström tillsammans med två ledamöter i Krigsvetenskapsakademien framfört kritik mot försvaret. Brännström, som bland annat varit chef för armén, kallades på fredagen till överbefälhavare Micael Bydén. "Där fick jag veta att jag sparkas som chef för ledningsstabens totalförsvarsavdelning där jag från och med årsskiftet arbetat med bland annat hållbarhetsfrågor och ledningsfrågor," säger han till DN. Enligt Brännström råder det ingen tvekan om varför han petas från tjänsten. "Det var på grund av uttalandena i DN och debattartikeln. Det var väldigt tydligt." ÖB Micael Bydén skriver på Försvarsmaktens blogg att det handlar om en förtroendefråga och att det finns en historik av händelser som ligger till grund för hans beslut. Han skriver också att Anders Brännström kommer att fortsätta leda den internationella övningen Viking 18. SR 180126.
Micael Bydén: "Jag vänder mig väldigt mycket emot i artikeln är uttrycket "chanslösa", det är inte min personal som säger så. Vi kommer att göra allt vad vi kan oavsett vilket hot vi har att möta". Med två år in försvarsbeslutsperioden är det en ÖB som sliter med att få en till synes omöjlig ekvation att gå ihop. Ekvationen mellan ekonomi, förväntningar, tid, personal, behov och omvärldsläge. Efter år av skrotad totalförsvarsplanering och historiska neddragningar ska nu svenskt försvar byggas upp på nytt. Men pengarna räcker inte till. Varken idag eller i morgon. Hur mycket som behövs här och nu kommer Försvarsmakten att lämna till regeringen om en dryg månad. "Jag kommer att äska mer medel redan nu så att vi kan nå målen. Det har att göra med urholkningseffekterna, som vi inte är ekonomiskt kompenserade för." Marginalerna är slut. Handlingsfriheten är obefintlig. Trots att det råder en bred parlamentarisk överenskommelse om att ambitionen är för låg med dagens försvarsbeslut finns ännu inga planeringsdirektiv att dagens nivå ens ska ha finansiering efter 2020. Hela Hälsingland 180126.
Planeringen av Sveriges försvar måste utgå från de reella militära förmågorna hos potentiella angripare - inte från gissningar om sannolikheten för ett angrepp. Sådana bedömningar bör avskaffas i försvarspolitiska sammanhang, skriver tre ledamöter av Kungl Krigsvetenskapsakademien. (Debattartikeln i SvD är borttagen).
ÖB sparkar hög chef – efter en knapp månad. Enligt Dagens Nyheter hade avskedet också att göra med en intervju. "Det var på grund av uttalandena i DN och debattartikeln. Det var väldigt tydligt," säger Brännström till tidningen. ÖB:s agerande att sparka Brännström väcker kritik. "Det är väldigt anmärkningsvärt att en av Försvarsmaktens mest erfarna personer, han var ju arméchef under flera år, får sparken bara för att han säger som det är," säger Mikael Oscarsson (KD), riksdagsman och ledamot i försvarsutskottet. "Man måste få säga sanningen." ÖB säger vidare: "Han kommer inte att få jobbet som chef för Högkvarterets totalförsvarsavdelning. Anledningen till det är en förtroendefråga. Min uppfattning är att Anders Brännström inte är lämplig för den befattningen." AB 180126. Kommentar: Får svenska folket och Riksdagen veta sanningen av ÖB om hur det ligger till med försvarets förmåga? Det kanske borde vara Anders Brännström som borde utses till ÖB?

Nationalisternas hatobjekt George Soros. Konspirationsteorierna om finansmannen och filantropen George Soros är många. Vilka är de politiska krafterna som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen (judehatet). I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker. SR 180127.

Gulaghistoriker Jurij Dmitrijev frisläppt i Ryssland. I Ryssland har den välkände experten på Stalins terror Jurij Dmitrijev släppts ur fängsligt förvar. Dmitrijev greps för över ett år sen anklagad för barnpornografibrott men anklagelserna ifrågasattes starkt. Lagom för att fira sin 62 årsdag imorgon släpps Jurij Dmitrijev fri och poserar tillsammans med sin äldsta dotter Jekaterina Klodt på ett foto i hemmet i Petrozavodsk i morse. "Allt är normalt och hälsan är utmärkt," kommenterar Dmitrijev till ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta. Hans försvarsadvokat ser frisläppandet av Gulaghistorikern och Memorialchefen Dmitrijev som ett steg mot seger. Vägen dit har varit lång. För mer än ett år sedan greps och fängslades Jurij Dmitrijev anklagad för barnpornografibrott. Ett åtal grundat på foton av en adopterad dotter. Foton, som togs för att visa att dottern växte och hade hälsan. Det är inte ovanligt för adoptivföräldrar i Ryssland, som vill visa gentemot myndigheterna att de barn de tar hand om utvecklas och mår bra. Flera experter har i domstol underkänt fotona som barnpornografi och hela rättssaken ses som en modern skådeprocess. Dmitrijev är känd för att ha kartlagt Stalins terror i Karelen, genom att granska arkiv och hitta massgravar i skogarna kring Petrozavodsk. Han är ordförande för Memorial i Karelen, den ryska organisation, som framförallt kartlagt Sovjettidens förbrytelser och som arbetar för mänskliga rättigheter. Memorial har hela tiden helhjärtat stött Dmitrijev, men stödet har också varit omfattande internationellt. För offren kom också från andra länder. Från Sverige kom de så kallade Kirunasvenskarna, hängivna kommunister reste för att bygga Sovjetstaten, men slutade sina liv med ett nackskott, när Stalins terror var som värst 1937 till 1938. Dmitrijev är fri i sitt hem, men fortfarande belagd med reseförbud och ny rättegång hålls om en månad. Men försvarsadvokaten hävdar att frisläppandet visar att åtalet inte håller. SR 180127.

Visselblåsare: Alla ryska friidrottare dopade i OS 2008. Samtliga ryska friidrottare var dopade i Peking-OS 2008. Det hävdar Grigorij Rodtjenkov, dåvarande chef för ryska antidopningslaboratoriet och senare visselblåsaren som avslöjade den statsstödda dopningen i landet. SR 180129.

Putins fiende vill få Sverige att införa sanktioner mot ryssar. Finansmannen och aktivisten Bill Browder betraktas som en fiende av Kreml och lever under dödshot. Nu tänker Browder försöka få Sverige att anta en lag som straffar ryssar för människorättsbrott. "Jag har dödshotats, jag har hotats med att bli kidnappad, jag har hotats med att bli arresterad, jag har stämts för falsk konkurs, jag har – hittills – blivit dömd till 18 års arbetsläger i Ryssland i min frånvaro," säger Bill Browder. Bill Browder hävdar att Putin personligen har stulit 200 miljarder dollar från det ryska folket under sin 18-åriga period vid makten. Tillsammans med folk i hans omgivning har omkring 1000 miljarder dollar stulits. Och de pengarna är placerade i väst. Om pengarna kom Ryssland till del skulle i stort sett allar ryssar kunna ha en levnadsstandard som en västlig medelklass. DN 180203.
Sofia Nerbrand: Inför sanktioner mot de ryska skurkarna. Bill Browder var en av de första utländska investerarna i Ryssland efter Berlinmurens fall. Han är son till ordföranden för det kommunistiska partiet i USA, men gjorde fadersuppror genom att bli kapitalist. Browder tjänade astronomiska summor åt sig själv och sina kunder under 1990-talet då ryska statliga tillgångar privatiserades. Men i sitt arbete upptäckte han ofattbart stor förskingring – statliga tjänstemän och oligarker stal i det fördolda. Browder såg till att få medialt ljus på detta och kom efter tio år i Moskva att bli fiende först till oligarkerna, som berikat sig på ett otillbörligt vis, och sedan även till Putin. Browder slängdes ut från Ryssland och lever sedan dess under dödshot i London. Men han gav sig inte. Han anlitade en advokat, Sergej Magnitskij, som hittade än mer korruption och blev en nagel i ögat för Kreml. Magnitskij sattes därför i fängelse och torterades under ett års tid. Mycket medtagen av misshandeln slogs han till slut ihjäl den 16 november 2009, 37 år gammal. De som styr i Ryssland är farliga brottslingar. De drivs av egenintresse och är beredda att använda alla medel, även utanför landets gränser. Ryssland utgör ett existentiellt hot mot den liberala ordningen i väst. Landet startade krig i Ukraina, söndrar i Syrien, undergräver EU och Nato, påverkar demokratiska val, sprider lögner på nätet, stödjer nationalister i allehanda länder och har en inte obetydlig militärmakt. Det vore förnämligt om fler tar till sig detta obehagliga faktum och lämnar naiviteten bakom sig. Det är precis vad Bill Browder arbetar för. I dagarna var han i Stockholm för att träffa politiker, journalister och allmänhet för att berätta om hur Ryssland fungerar. Browders historia går också att läsa i hans bok "Mitt krig mot Putin". Browder menar att ett effektivt sätt att bekämpa ryska skurkar är att hindra dem från att glassa runt i världen genom att införa sanktioner mot dem. USA, Kanada, Storbritannien, Estland och Litauen har alla infört en så kallad Magnitskij-lagstiftning som gör det möjligt att svartlista privatpersoner. Sanktionerna behöver naturligtvis inte bara beröra ryssar. Kanada har även lagt till namn från Venezuela och Sydsudan. Även Sverige borde ansluta sig till de länder som inför sanktioner mot enskilda. Inte bara för vår egen säkerhets skull, utan även för att värna de många miljoner ryssar som dagligen lider under ett fåtal hänsynslösa maktmänniskors förtryck. Mördare ska inte kunna köpa lyxvaror i västerländska huvudstäder. De ska sättas på plats. Putin och hans lakejer ska inte få fortsätta att leva rövare. VK 171123.

Kina kritiserar USA:s nya kärnvapenpolicy - också Ryssland kritiskt. Kärnvapenmakten Kina opponerar sig mot Förenta staternas förnyade kärnvapenstrategi och betecknar USA:s spekulationer om Kinas intentioner som vilda gissningar. Det amerikanska försvarsministeriet Pentagon publicerade på fredagen sin nya kärnvapenpolicy som till stora delar handlar om Ryssland, men flera sektioner handlar om bristen på transparens angående Kinas kärnvapenprogram. Enligt rapporten har Kina tagit fram nya slags kärnvapen inklusive mobila interkontinentala ballistiska missiler och en ny kärnvapenbestyckad ubåt. Den kinesiska militärens talesman Ren Guoqiang säger att rapporten kommer med vilda gissningar om Kinas intentioner och överdriver hotet från landets kärnvapenstyrka. Talesmannen säger att Kina alltid har hållit sin kärnvapenstyrka på den miniminivå som är nödvändig för att trygga den nationella säkerheten. Ren påpekade att USA har världens största kärnvapenarsenal och sade att Kina hoppas att USA överger sin kalla kriget-mentalitet. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) har Kina världens femte största kärnvapenarsenal med cirka 300 stridsspetsar mot 7 000 för Ryssland och 6 800 för USA. Militärtalesmannen sade att Kina alltid står fast vid principen om att använda kärnvapen bara om landet redan angripits med kärnvapen. Ren sade vidare att Kina aldrig hotar med eller använder kärnvapen mot länder som inte har kärnvapen. Det ryska utrikesministeriet säger att man i Ryssland är djupt besvikna över innehållet i USA:s kärnvapenpolicy. Ministeriet anser att dokumentet är konfrontativt och antiryskt och framhåller att de amerikanska beskyllningarna är felaktiga. Ministeriet framhåller att det finns bara två lägen där Ryssland kan ta till kärnvapen: Som ett svar på en kärnvapenattack mot Ryssland eller landets allierade eller som ett svar på en konventionell attack som hotar den ryska statens existens. USA:s president Donald Trump bestämde i januari 2017 att landets kärnvapenpolicy ska uppdateras. yle 180204.

Wallström kräver att Kina släpper svensk. Utrikesminister Margot Wallström (S) kräver i ett uttalande att den svenske förläggaren Gui Minhai frisläpps. Hon fördömer Kinas agerande efter att civilklädda poliser fört bort Minhai från ett tåg på väg till läkare i sällskap med svenska diplomater. Sveriges utrikesminister Margot Wallström kommer nu med ett starkt uttalande mot att Kina fängslat den svenske medborgaren Gui Minhai. "Det är mycket allvarligt att den svenske medborgaren Gui Minhai fortfarande är fängslad i Kina." skriver utrikesminister Margot Wallström på regeringskansliets hemsida. Hon skriver också att det kinesiska agerandet skett i strid med grundläggande internationella regler om konsulärt stöd. "Det brutala ingripandet i januari mot en svensk stödinsats genomfördes trots kinesiska upprepade försäkringar om att Gui Minhai vid tillfället var en fri man. Det kinesiska agerandet skedde i strid med grundläggande internationella regler om konsulärt stöd. Den nuvarande situationen väcker också frågor om tillämpningen av rättsstatens principer, däribland förbudet mot godtyckliga frihetsberövanden. Vi kräver att vår medborgare ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal och att han frisläpps så att han kan återförenas med sin dotter och familj." Angela Gui, dotter till den svenske förläggaren Gui Minhai, har inte hört något från sin pappa sedan han frihetsberövades på nytt i Kina den 20 januari. "Jag hoppas att Sverige och andra regeringar trycker på så mycket som möjligt," säger hon till nyhetsbyrån AFP. "Jag vill att de tar upp faktiska konsekvenser, i stället för att bara upprepa hur oacceptabelt detta är." SR 180205. Kommentar: Margot Wallström har bara ord att komma med.
Kina medger: Vi har Gui Minhai i förvar. Kina medger nu att man har den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minahi i förvar. Vid en pressbriefing i Peking i dag sa en talesperson att Gui Minhai är föremål för kinesiska tvångsmedel, rapporterar Reuters. Den 20 januari färdades Gui Minhai på tåg i sällskap av två svenska diplomater för att besöka läkare på svenska ambassaden. Under ett stopp klev poliser ombord och förde bort honom, något som Svenska UD igår protesterade emot. Sveriges utrikesminister Margot Wallström skrev också i uttalandet att det kinesiska agerandet skett i strid med grundläggande internationella regler om konsulärt stöd. SR 180206.
Fängslade Gui Minhai framträdde under pressträff. Den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai har av allt att döma tvingats fram i kinesisk tv där han avgett ett erkännande. "Vi har sett den här typen av video tidigare och jag vill framhålla då, att den här videon förändrar ingenting utan vi kräver att ha ska frisläppas och återförenas med sin dotter och sin familj. Och vi kräver också att han ska få träffa både diplomatisk och medicinsk personal," säger Patric Nilsson, presschef på utrikesdepartementet, till Ekot. Allt var arrangerat som en presskonferens där Gui Minhai sade att svenska myndigheter bär skulden för hans situation. "Jag används som en schackpjäs av den svenska regeringen för att skapa problem för Kinas ledning." Under presskonferensen avsade sig Gui Minhai också sitt nyligen tilldelade tryckfrihetspris Prix Voltaire från International publishers association. SR 180209. Kommentar: Helt uppenbart att han under hot tvingats att säga detta.
Svenska PEN-klubbens ordförande i Studio Etts kvällsupplaga: "Framträdandet framstår som framtvingat". Elisabeth: Åsbrink säger bland annat att det är viktigt att fortsatt hålla ljuset riktat mot människor som bara sitter fängslade för sina åsikters och tankars skull. SR 180210.
Gui Minhais framträdande har väckt starka reaktioner. Nationalistiska medier i Kina anklagar Sveriges utrikesdepartement för att försöka väcka internationellt uppseende i fallet med den bortförde svenske medborgaren Gui Minhai. Samtidigt har bokförläggarens vänner och människorättsorganisationer under helgen fördömt vad som antas vara en ny framtvingad så kallad intervju med den frihetsberövade svensken i Kina. Den svenske förläggaren Gui Minhais tredje framträdande i kinesiska medier sedan han frihetsberövades har väckt starka reaktioner. Både hos dem som hävdar att Gui tvingats att tala, och hos dem i Kina som misstänker att den svenska regeringen försöker att skapa internationell opinion mot kinesiska myndigheters agerande. Förläggaren Gui Minhai ingick i en krets kring den nu stängda bokhandeln Causeway Bay Books i Hongkong. I skydd av tryckfriheten där publicerade Gui Minhais förlag skvallerbetonade böcker om kinesiska ledares privatliv. Genren frodades länge i Hongkong men har alltid varit förbjuden av kommunistpartiet i Kina. Med början hösten 2015 försvann fem män i kretsen kring bokhandeln under oklara omständigheter. Däribland Gui, som försvann medan han semestrade i Thailand. De fyra andra har släppts. En av dem har vittnat om starka påtryckningar av kinesiska myndigheter, däribland framtvingade medieframträdanden. I oktober 2017, två år efter att han försvann, uppgavs Gui Minhai vara fri. Han tycks ha hållits under bevakning i en lägenhet i Ningbo, men försvann igen i januari då han var tillsammans med två svenska diplomater på väg till en läkarundersökning. Kinesiska medier inbjöds nyligen att göra en så kallad intervju med Gui Minhai. Bland dem fanns den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua, den nationalistiska tabloiden Global Times och Hongkongtidningarna Hongkong's Oriental Daily och South China Morning Post. Den senare ägs av det kinesiska konglomeratet Alibaba och fick snabbt kritik för att ha medverkat till en intervju som kan misstänkas vara framtvingad. Reportern som gjorde intervjun för South China Morning Post har under helgen försvarat publiceringen med att intervjun hade kunnat ge den fängslade en chans att ropa på hjälp. Bland de som stämmer in kören av kinesisk kritik mot både Gui och svenska myndigheter finns Global Times. Tidningen som står nära kommunistpartiet hävdar att Gui Minhai "läckt statshemligheter och underrättelser till utländska grupper" och anklagar Sveriges utrikesdepartement för att ha försökt att ordna en så kallad "flykt" för Gui Minhai med olagliga medel. Under intervjuerna som kinesisk polis arrangerade på ett häkte i Ningbo hördes Gui Minhai uttala kritik mot svenska myndigheter: "Om de fortsätter att lägga sig i mina angelägenheter kan jag överväga att avsäga mig mitt svenska medborgarskap." Det är inte förvånande, med tanke på att framtvingade medieframträdanden har blivit vanligt i Kina. Guis framträdande under veckan har kritiserats av bland annat människorättsorganisationerna Amnesty och Human Rights Watch. Svenska UD har meddelat att man inte beaktar vad Gui har sagt under de ofria omständigheterna och krävt att han ska få tillgång till advokat och bistånd från Sverige, enligt internationella överenskommelser. SR 180211.
Utrikesminister Margot Wallström (S) undvek att kritisera Kina och att nämna den fängslade svensken Gui Minhai i utrikesdeklarationen. I dag hölls årets första utrikespolitiska debatt i riksdagen, efter att utrikesminister Margot Wallström läst upp regeringens utrikespolitiska deklaration. I deklarationen markerade regeringen framförallt mot Ryssland och debatten kom att präglas av frågan om ett svenskt Nato-medlemskap. Många hade innan deklarationen lästes upp även undrat om, och i sådana fall hur, regeringen skulle ta upp fallet med den i Kina fängslade svenske medborgaren Gui Minhai. Men varken utrikesministern eller oppositionen nämnde Gui Minhai vid namn. Efter debatten motiverade utrikesministern saken så här: "Vi nämner inga vid namn, det gjorde vi inte i fjol heller. Vi skall beskriva hur vi arbetar konsulärt med de här fallen, och vi gör alltid det som vi tror också är bäst för de här personerna. Och vi får alltid en diskussion, om vi skulle nämna ett namn, så får vi en diskussion efteråt: "ja men varför bara den här personen, varför inte de andra fångarna som ni har runt om i världen", sa utrikesminister Margot Wallström. Om Kina var formuleringen i regeringens utrikespolitiska deklaration kortfattad. "Vår relation med Kina är omfattande. Landets roll i världen växer, och med det följer ett ökat ansvar, inklusive med skydd för de mänskliga rättigheterna," sa Wallström. Och just i fallet med svensken Gui Minhai vill oppositionen inte bråka med regeringen. Inte heller dess företrädare nämnde Gui vid namn under debatten. Tvärtom förklarade sig Moderaternas nye utrikespolitiska talesperson Jonas Jacobsson Gjörtler nöjd med hur regeringen hanterar fallet. "Vi får viss information löpande, och vi känner oss trygga med regeringens agerande," sa Jacobsson Gjörtler. SR 180214. Kommentar: Man borde absolut nämna namnen på de personer som kämpar för sina mänskliga rättigheter. Offentlig publicitet är bra och sätter press på dessa nationerna. Ingen nation vill ha dålig publictet. Sverige kan bättre.
Kina nekade läkare att träffa Gui Minhai. Sverige har krävt tillträde med en svensk läkare till den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai som är fängslad i Kina. Men Kina nekade tillträde och en hög kinesisk ambassadtjänsteman har kallats upp på utrikesdepartementet för att motta en protest, uppger en UD-källa för TT. "Vi har i dag kallat upp den ställföreträdande kinesiska ambassadören för att motta en protest med anledning av att läkaren inte fick tillträde till Gui," säger källan. Utrikesminister Margot Wallström kallar händelsen för oacceptabel i ett pressmeddelande. "Jag har i dag tvingats konstatera att Kina återigen har nekat en svensk tillresande läkare att träffa vår frihetsberövade medborgare Gui Minhai. Det kinesiska agerandet är oacceptabelt och bryter tidigare löften om att vår medborgare skall ges möjlighet att få träffa en svensk läkare. Vårt arbete med fallet fortsätter med oförminskad styrka. Vi fortsätter att kräva att Gui Minhai ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal och att han frisläpps, så att han kan återförenas med sin dotter och familj." Den 53-årige svenske förläggaren Gui Minhai drev bokförlaget Mighty Current och bokhandeln Causeway Bay i Hongkong. Förlaget gav ut känsliga böcker med frätande satir om det kinesiska ledarskiktet. Gui Minhai har i omgångar varit fängslad i Kina. Första gången han försvann var i oktober 2015. Den 20 januari i år färdades han på ett tåg med två svenska diplomater för att besöka den svenska ambassaden. Under ett stopp klev tio civilklädda poliser ombord och förde bort honom, enligt dottern Angela Gui. Nu anklagas Gui Minhai för att ha delat hemligstämplad information med svensk ambassadpersonal. Under onsdagen hade Sverige begärt att en svensk läkare ska få träffa Gui Minhai, men kinesiska myndigheter vägrade. "Detta är så klart helt oacceptabelt," säger UD-källan. Protesten mottogs av Kinas charge d'affaires eftersom den ordinarie ambassadören inte är i Sverige just nu. Källan uppger att läkaren finns i Kina för att få undersöka Gui Minhai. "Det handlar om att vi vill få reda på vilket tillstånd han är i och det kan vi bara göra med hjälp av en svensk läkare." EU:s utrikeschef Federica Mogherini har sagt att Kinas agerande kring Gui Minhai "bryter mot internationella regler och väcker allvarliga frågor om hur Kina tillämpar rättsstatsprinciperna". Uttalandet från EU i mitten av februari kom sedan Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) i förra veckan krävt att Gui Minhai släpps. "Vi fortsätter att jobba aktivt och är mycket angelägna om att få tillträde till Gui," säger UD-källan. SR 180308.
Fängslade förläggaren mår bra enligt Kina. Kina tillbakavisar det svenska utrikesdepartementets kritik mot att den fängslade svensk-kinsesiske förläggaren Gui Minhai inte fått träffa en svensk läkare. "När det gäller den svenska sidans obefogade kritik, så kan Kina absolut inte acceptera den," säger Geng Shuang, en representant från det kinesiska utrikesdepartementet. Kina uppger att Gui Minhai är vid god hälsa, och att han själv nekat erbjudandet att träffa en svensk läkare. Detta efter att Sverige på onsdagen begärt att läkaren skulle få tillträde till Gui Minhai. Men kinesiska myndigheter vägrade. Den kinesiska sidan slår ifrån sig kritiken. "Trots att den svenska läkaren anlände utan inbjudan, så informerade den kinesiska sidan Gui Minhai om att läkaren hade kommit för att göra en undersökning," säger Geng Shuang en företrädare från det kinesiska utrikesdepartementet, enligt nyhetsbyrån Reuters. Dessutom hävdar talespersonen att Kina redan har gjort en medicinsk undersökning av Gui Minhai, och att han mår både psykiskt och fysiskt bra. Enligt samma person ska Gui Minhai inte velat träffa den svenska läkaren. Enligt dottern Angela Gui så kan Gui Minhais tillstånd vara livshotande. Han ska ha fått symptom som kan tyda på att han drabbats av nervsjukdomen ALS. Minhai drev tidigare ett bokförlag som gav ut satirböcker om kinesiska ledare. Han släpptes fri av kinesiska myndigheter i höstas, men greps igen i januari. SR 180309. Kommentar: Tala om rävspel på högsta nivå!

Putins utmanare Sobtjak vill komma närmare USA. Ksenija Sobtjak är tidigare journalist och dotter till Putins mentor och många menar att hennes kandidatur mest är ett sätt att få det ryska valet att verka mer demokratiskt. En av utmanarna till Vladimir Putin i det ryska presidentvalet befinner sig just nu på valkampanj - i USA. Till Sveriges Radios Washingtonkorrespondent säger hon att Putin måste bort - men att det kan ta tid. Putin bär ansvar för att Ryssland idag befinner sig i ett bedrövligt skick, säger Ksenija Sobjak och räknar upp korruption, nepotism och ickefungerande domstolar som några av huvudproblemen. Samtidigt menar hon att Putin måste erbjudas någon form av amnesti om han nånsin ska lämna i från sig makten. "Förändringen i Ryssland måste ske stegvis och smidigt," säger Ksenie Sobjak. Det är ovanligt för en rysk presidentkandidat att befinna sig i USA med mindre än två månader kvar till valdagen, kanske är ett av skälen att skänka legitimitet åt valet internationellt, ett annat verkar vara att argumentera mot de amerikanska sanktionerna mot ryssland. Sanktionerna ökar antiamerikanismen och det är inte bra, varnar Knenia Sobtjak. Så hur ser hon då på ett av skälen till att sanktionerna infördes - den misstänkta ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet? Det där har blivit en bricka i det interna politiska spelet för och emot president Trump säger Ksenia Sobtjak. Men om Ryssland lade sig i så ber jag om ursäkt å mitt lands vägnar. SR 180207.

Försvarsmaktens nya helikopter - ett sorgebarn. Helikopter 14 är mycket dyr att flyga och underhålla. Därför finns risk för att de nio helikoptrarna som är avsedda för användning på land läggs i malpåse, om inte regering och riksdag skjuter till mer pengar, erfar Ekot. Helikopter 14 är ett sorgebarn för Försvarsmakten. Alla helikoptrarna skulle ha levererats 2009, men köpet av den helt nya sameuropeiska helikoptern har försenats med nästan tio år. Nu när alla helikoptrarna till slut är på plats så visar det sig att det kostar så mycket som 200 000 kronor i timmen för Försvarsmakten att använda helikoptern. En förklaring är att det är en modern helikopter med avancerade system som är dyra att underhålla, enligt Jonas Nellsjö, chef för helikopterflottiljen. SR 180208.

Sju kandidater utmanar Putin om presidentposten. Sju män och en kvinna har registrerats av ryska valkommissionen som kandidater till presidentposten. 18 mars hålls det så kallade presidentvalet. Inte ens de sju utmanarna tror sig kunna vinna över Vladimir Putin. Men några nya namn har ökat intresset för valet. "Om det handlar om ifall nästa president blir jag eller Vladimir Wolfovitj så har jag har en större chans," säger 57-årige Pavel Grudinin när han debatterar med veteranpolitikern och kandidaten i de senaste sex presidentvalen Vladimir Zhirinovskij, 71 år. Den senare kandiderar för sitt parti LDPR, vilket står för liberala demokratiska partiet, men knappast kan kallas vare sig liberalt eller demokratiskt, utan snarare ett supernationalistiskt populistiskt parti, som helhjärtat stöder Putin och maktpartiet Enade Ryssland. Sovchosdirektören Pavel Grudinin väntas som nykomling vinna större stöd, trots att han inte direkt låter som en kommunist snarare som en blandning av en selfmade amerikansk miljonär och en sovjetisk nostalgiker. "Världens största land raserades, det var en förbrytelse som stöddes av amerikanska underrättelsetjänsten," sa Grudinin i tv-debatten om Sovjetunionens sammanbrott. Leninsovchosen söder om Moskva har allt det Grudinin vill se i Ryssland, ett blomstrande företag, som ordnar bostäder, bra skolor och daghem för dem som bor där. Ett mönstersamhälle, som just nu visas upp i de statliga tv-kanalerna. Men även om Grudinin säger att han kan vinna över Zhirinovskij tror varken han eller någon annan att han kan vinna över Vladimir Putin. Det är, enligt många bedömare, inte heller hans mål. Hans kampanj handlar om att få en position för att bli guvernör i Moskva län sen. Ingen av utmanarna kommer synas i debatt i tv med presidenten Vladimir Putin själv. Putin behöver inte heller presentera något politiskt program eller utsättas för utfrågningar i tv. Att det är så kritiseras av den yngsta av alla utmanarna, Ksenija Sobtjak, 36 år. Hon tror inte heller hon kan bli president. Hennes kampanj ska locka dem som tidigare kunde rösta emot alla, ett alternativ som inte längre finns i valet. Vad hennes långsiktiga mål är efter 18:e mars är inte helt klart, eftersom hon är ny i politiken. Hennes deltagande har skapat en stor spricka i oppositionen, är hon ett Kremlprojekt som ska ge valet legitimitet och vad betyder hennes kopplingar till Putin själv? Oppositionspartiet Jablokos veterankandidat Grigorij Javlinskij, 65 år, är en äkta liberal. I valet 2000 mot Putin fick han sex procent av rösterna, men stödet i dag är lägre. Den som hade haft största chans att på riktigt utmana Putin, Aleksej Navalnyj, får inte ställa upp alls. Ytterligare tre nya män kandiderar: Boris Titov, 57 år, nominerad av ett företagarparti. Sergej Baburin, 59 år, aktiv i politiken mot Jeltsin på 90-talet och nominerad av ett litet nationellt parti. De senaste åren har han inte varit politiskt aktiv utan rektor på ett universitet i Moskva. Maxim Surajkin, 39 år, dataingenjör, nominerad av ett alternativt kommunistparti. Han har tidigare ställt upp i guvernörsvalet i Nisjnij Novgorod och fått två procent av rösterna. SR 180209.

Är du redo om krisen kommer? Att aktivt förbereda sig för nödsituationer brukas populärt kallas preppning - de som preppar benämns preppare. Orden kommer från engelskans prepping och bland många amerkaner är prepping en livsstil. Wikipedia förklarar att preppare ofta införskaffar akutmedicin, tränar självförsvar, bunkrar mat och vatten, förbereder sig för att bli självförsörjande och bygger underjordiska skygg eller liknande som kan hjälpa dem att överleva en katastrof. Dagen 180209.

Rysk skolkris efter flera våldsdåd. I Ryssland debatteras säkerheten i skolor efter flera våldsdåd i Sibiriska skolor. En del föräldrar kräver mer säkerhet och bevakning, medan andra tror att det som behövs är helt enkelt bättre förhållanden. Men förändring är inte lätt att få till. Vår korrespondent mötte en lärare som kastades ut ur skolan bara för att hon visat på hur illa det sköttes. "De sparkade ut mig ur skolan sista dagen före nyårslovet, den 28:e december," säger Jelena Noziva, 29-årig lärare i biologi och geografi. "Då hade jag publicerat en video från mitt klassrum där stolarna saknade ryggstöd eller säte, böckerna var sönderrivna och förhållandena var fruktansvärda." Noziva hade jobbat på mellanstadiet i skolan i Sotji i ett och ett halvt år. Hon flyttade från Krasnodar med sin femåring, efter att ha fått löften om högre lön från rektorn. Men hon chockades över skolans brister. Hon undervisade klasser på 40 till 45 elever, stolar saknades eller var så trasiga att de var farliga att sitta på. Böcker räckte inte till eller var sönderrivna. Hon skrev flera klagomål till skolledningen lokalt och till slut i förtvivlan till presidenten. En lokal politiker i Sotji uppmuntrade hennes kamp, men videon blev droppen för skolans rektor, som sparkade henne. Ett avsked som strider mot arbetsrättsliga regler i Ryssland och kommer samtidigt som debatten är intensiv efter flera våldsdåd i skolor i Perm och Ulan Ude i Sibirien. Bättre bevakning, kräver föräldrar, men andra påpekar just hur skolorna förfaller och därmed skapar grogrund för förbittrade elever, som tar till våld och vill hämnas. Det var bakgrunden till ett av våldsdåden, en före detta elev ville hämnas på lärare och elever. 29-åriga Jelena driver sitt fall i domstol, men är samtidigt glad över att uppmärksamheten tvingat fram några förbättringar i skolan. Hennes före detta elever har ringt henne och tackat. SR 180210.

"Pingstkyrkor startas som aldrig förr i Ukraina". Situationen i östra Ukraina är fortsatt svår när konflikten nu går in på sitt femte år. "När man skjuter på tanter som sätter potatis och skottar snö," då är det inget annat än statsterrorism, säger Björn Wågstrand, medlem i Pingstkyrkan i Karlsborg. Situationen i östra Ukraina har förvärrats på senare tid. Vid frontlinjen (där pro-ryska separatister och den ukrainska armén krigar) skjuts det dagligen. Enligt observatörsorganisationen OSSE skjuts det tre gånger så mycket som för några år sedan. Konflikten har långsamt gröpt ur den ukrainska ekonomin som är sämre än på många år. "Det är märkbart att beskjutningarna intensifierats," säger Björn Wågstrand som nyligen besökte orten Maryinka, precis vid frontlinjen. Samtidigt startas nya församlingar som aldrig förr i den östra delen av landet. Det ideella engagemang växer när samhället brister i sina åtaganden. "Det är en väckelse som sprider sig och engagemanget är stort att starta nya församlingar. Människor hittar varandra och visar på ett stort driv," säger Svenåke Dahlqvist. Fram till år 2020 har den ukrainska pingstunionen beslutat att 400 nya församlingar ska startas. Dagen 180210.

Saakasjvili utvisad från Ukraina. Georgiens tidigare president Micheil Saakasjvili deporterades på måndagen från Ukraina till Polen. Ukrainsk gränspolis har deporterat den före detta Odessaguvernören och georgiske presidenten Micheil Saakasjvili till Polen. Han greps av uniformerade maskerade män på en restaurang i centrum av Kiev. "Den här personen befann sig olagligt på ukrainskt territorium och skickades därför tillbaka till det land som han kom ifrån" meddelade en talesman för gränspolisen enligt Reuters. Det var i september som Saakasjvili tog sig in i Ukraina med hjälp av sina anhängare, trots att presidenten berövat honom pass och medborgarskap. Sen dess har han och hans anhängare demonstrerat för att avsätta presidenten. Sedan tidigare har tre av Saakasjvilis georgiska medarbetare i Ukraina gripits och satts på ett flyg tillbaka till Georgien. SR 180212.

Ryssland: Krav på att tillåta legosoldater efter dödlig attack. Krav väcks nu i det ryska parlamentet på att tillåta legosoldater sedan stridande ryska medborgare dödats och skadats i en amerikansk attack i Syrien. En pensionerad rysk general, som sitter i ryska parlamentet, vill i dag skynda fram en ny lagstiftning kring militärföretag. Rysk lag tillåter för närvarande inte legosoldater. Ändå har de använts både i Ukraina och nu i Syrien. Officiellt har varken Ryssland eller USA bekräftat hur många av de dödade som var ryssar. Händelsen har lett till att ryska parlamentet nu skyndar på en lag, som kommer att reglera och tillåta ryska legosoldater. Detaljerna kring den tre timmar långa attacken i Deir Ezzor i Syrien är nu många och nästan otroliga. Där finns inhyrda ryska legosoldater från militärföretaget Wagner. Där finns påstådda syriska oljelöften till ryssarna. En svartvit video har lagts ut på ryska nätsajter och publicerats av amerikanska CNN. Den sägs visa attacken då minst 200 dödades. Bilder där stridsvagnar, militärfordon och flyende soldater träffas av amerikansk beskjutning från luften. Men är det äkta eller är det som Counter strike - ett videospel på nätet? Oberoende tidningen Novaja Gazeta har dock kartlagt händelsen och har 13 namn på listan över dödade ryska medborgare vid attacken. Den undersökande gruppen Conflict Intelligence Team, här i Moskva, har åtta namngivna ryssar, som för betalning hyrts in av Wagner för att strida i Syrien och som nu är döda. På militärsjukhus i Moskva och St Petersburg ska det finnas många svårt skadade från attacken, oklart hur många. I går förnekade presidentens talesman några ryska förluster i Syrien förra veckan. Samma sak har sagts från Washington. En bekräftelse skulle bli mycket besvärande för de amerikansk-ryska relationerna. I dag vill en pensionerad rysk general, som sitter i ryska parlamentet, skynda fram lagstiftning kring militärföretag. Rysk lag tillåter inte legosoldater. Ändå har de använts både i Ukraina och nu i Syrien. I höstas dog också många från Wagner i Syrien, men dödsfallen blir inte offentliga som när reguljära ryska soldater dödas i strid. Tystnadslöfte ingår i kontraktet för Wagners anställda stridande. Wagner grundades i St Petersburg av Dmitrij Utkin, pensionerad rysk officer. Han finns på USA:s sanktionslista. För att kunna operera i Syrien ska Wagner haft ett ryskt oljehandelsbolag, Evro Polis, som front. Det ägs av en annan man på sanktionslistan, känd som Putins chefskock, Jevgenij Prigozjin. Han har restauranger i presidentens hemstad och en cateringfirma som ofta anlitats av Kreml för både toppmöten, konferenser och middagar för diplomater. Enligt Conflict Intelligence Team, CIT, är det möjligt att den ryska militären i Syrien inte kände till att det fanns legosoldater bland de syriska, som attackerades den 7:e februari. Samordningen mellan de ryska kontraktsanställda och den reguljära ryska armén är enligt CIT inte särskilt bra. SR 180215.

Putin - trött på alltihop men vågar inte lämna makten. Vladimir Putin, 65 år, valdes första gången till Rysslands president i mars år 2000. Sedan dess har han aldrig lämnat makten. Visserligen trädde han tillbaka till den mindre inflytelserika premiärministerposten mellan åren 2008 och 2012, eftersom en rysk president inte kan sitta mer än två mandatperioder i rad. Fast enligt de allra flesta var det Vladimir Putin som ytterst bestämde också under de fyra åren. Inför hans återkomst till Kreml förlängdes presidentens mandatperiod från fyra till sex år. Efter valet om en månad har han alltså sex år kvar. Men många som analyserar den ryska politiken tror inte på ett Ryssland utan Putin. Och vad han själv, egentligen vill, spelar längre ingen roll. Marina Litvinovitj arbetade för Vladimir Putin under hans första presidentvalskampanj, för 18 år sedan, men är sedan länge kritisk till utvecklingen i Ryssland. Nu kampanjar hon istället för det här valets uppstickare: Tv-kändisen Ksenija Sobtjak. "Vladimir Putin inser att han inte kan avgå," säger Marina Litvinovitj. "Han ser att oenigheten inom den grupp inflytelserika personer som omger honom blir allt större. De kommer inte att kunna enas kring vem de tycker ska efterträda Putin. Och om den samstämmighet, som hittills rått kring Vladimir Putin som ledare, inte längre finns ja då hotar sammanbrott, kaos." Därför, säger Marina Litvinovitj, pågår sedan över ett år diskussioner inom makteliten om hur man skulle kunna komma runt problemet genom att till exempel ändra på landets konstitution så att Putin istället blir ledare för en ny maktstruktur där den formella makten ligger. Presidentposten skulle i ett sådant scenario bli mer ceremoniell, säger Marina Litvinovitj. "Vladimir Putin," säger Marina Litvinovitj, "har på ett sätt blivit fånge i det system han själv varit med om att bygga upp. Det är ett system som inte bygger på institutioner, på oberoende domstolar, på fria val, fria medier, på maktdelning. Det bygger istället, säger Marina Litvinovitj, på informella strukturer av vänskapsband och lojalitetspakter och det enda som håller systemet samman är Putin själv. Försvinner han väntar en maktkamp mellan mycket inflytelserika och extremt resursstarka personer som i första hand värnar sina egna intressen." SR 180216.

Efter dödlig attack i Syrien – ryska soldater förbjuds använda smarta telefoner. Den ryska militären tänker förbjuda smarta mobiltelefoner för soldater i tjänst. Soldaterna ska bara ha tillgång till enkla mobiler, utan GPS och möjlighet att ta bilder eller videor. Bakgrunden är förra veckans attack i Syrien då ett stort antal ryssar dödades. I ryska oberoende radiokanalen Echo Moskvy diskuteras nya avslöjanden kring hur många ryska medborgare, som dog förra veckan i Syrien. Ryska reportrar från nyhetsbyrån Thomson Reuters här i Moskva har med stöd av flera källor kommit fram till att det handlar om 100-tals dödade ryssar. En stor del av informationen om rysk militär och legosoldaterna hittat via sociala medier och soldaternas egna publiceringar. Därför vill ryska militären förbjuda smartphones och bara tillåta telefoner som kan ringa och skicka sms. De dödade var inhyrda av ett ryskt militärt företag Wagner. Se som överlevde och skadades vid attacken ligger nu på arméns militärsjukhus. Anonyma läkare har bekräftat för Reuters att många av dem är så svårt skadade att de kanske inte klarar sig. Fler och fler vittnesmål kommer från familj och vänner till dem som dödats och frågan som diskuteras nu i radiokanalen och ryska medier är hur det i längden går att skilja på de ryska legosoldaterna och den reguljära armén syrieninsatsen. "Vi vet inte vad de gör där, de åker dit för pengarna, dödar för pengarna och dör för pengarna. De är ju ryska medborgare och därmed har Ryssland ansvar för också dem," heter det i radiodebatten. Utrikesministeriets talesperson sa igår att fem dödats och alla andra uppgifter är en del i en antirysk informationskampanj. Officiellt har hittills 44 ryska militärer dödats i Syrienkriget. Om det visar sig att så många, som över 100 har dödats, kan det påverka presidentens stöd i ett känsligt läge inför 18:e mars. Även om de var legosoldater och inte tillhörde reguljära armén. SR 180218.

Prisad ukrainsk pastor död. Aleksander Khomchenko greps och torterades i samband med ett bönemaraton i Donetsk i östra Ukraina våren 2014. Nu har han dött, 59 år gammal. "Ukraina sörjer den evangelikala pastorn Aleksander Khomchenko (59). Han hölls fången och torterades svårt av ryska styrkor i det ockuperade Donetsk. Han återfick därefter aldrig sin hälsa. Vila i frid!", skriver Ukrainas ambassadör i Österrike, Aleksander Scherba, på Twitter. Efter frigivningen har Aleksander Khomchenko, som tidigare var pastor i Livets ords församling i Donetsk, bland annat intervjuats om sina upplevelser i rapporten "De som överlevde helvetet". Han har även besökt Europaparlamentet för att väcka opinion mot Rysslands agerande i Ukrainakonflikten. Sommaren 2016 utsågs Aleksander Khomchenko till Folkets hjälte i Ukraina. Dagen 180219.

Dyr nota för avskräckande försvar. Försvarsinvesteringar på ytterligare 168 miljarder kronor till 2030 skulle ge Sverige ett avskräckande försvar, enligt försvarsmaterielutredningen. "Då talar vi om en försvarsmakt som är mycket stygg och farlig," säger utredaren Ingemar Wahlberg. Utredningen konstaterar att stora materielinvesteringar behövs för att Sveriges försvarsförmåga inte ska börja avta efter 2020. Som en vägledning för politikerna har utredningen bedömt och prioriterat en lång rad försvarsprojekt som anses vara relevanta. Att genomföra alla skulle sammanlagt kosta 168 miljarder kronor till 2030, utöver nuvarande ekonomiska ramar. Och då är inte ökade personalkostnader med. En sådan satsning skulle, enligt Wahlberg, ge en väldigt potent försvarsmakt med högre uthållighet, tillgänglighet och slagkraft och med god överlevnadsförmåga. "Det blir en väsentlig skillnad," säger han. Ambitionen är att försvarsmakten ska kunna möta ett väpnat angrepp i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare. Helst i tre månader utan hjälp från andra länder. Wahlberg vill inte spekulera i hur länge Sverige skulle kunna stå emot ett angrepp. Enligt honom skulle dock ett sådant försvar vara "väldigt krigsavhållande" eftersom det skulle kosta så mycket att angripa Sverige. I fall inte politikerna vill gå hela vägen och satsa 168 miljarder, så har utredningen prioriterat projekten i tre olika steg. Mest prioriterat är att stärka förbanden genom att köpa in mängdmateriel, som till exempel soldatutrustning och se till att befintlig materiel kan användas fullt ut. Dessutom förordas bland annat ytterligare kustrobotar, stärkt sjöminerings- och amfibieförmåga, att Sverige behåller fem ubåtar och att man satsar på mer artilleri och luftvärn. De åtgärderna skulle kosta 56 miljarder. I det andra steget, som kostar 65 miljarder, ligger stort fokus på att stärka stridsflygsystemet. Det handlar om att hitta en balans med bra sensorer, till exempel radar, fungerande stridsledningssystem, större vapenarsenal och förmåga att sprida ut flygvapnet på baser så att det inte lätt kan slås ut av en angripare. Wahlberg beskriver flygstridskrafterna som "väldigt sårbara" och uppger dessutom att flygplanen har för lite vapen. I det tredje steget, som kostar 47 miljarder, satsas framför allt på marinstridskrafterna, med bland annat ytterligare ubåtar, men även till exempel raketartilleri till armén. Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman tycker att utredningen inte ger politikerna något annat val en att satsa på alla de tre stegen för 168 miljarder. "Det är ett mycket kärvt och ärligt budskap som serveras," säger han. Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark vill att regeringen nu ger besked om långsiktigt stärkt försvarsekonomi. Centerns Daniel Bäckström anser att utredningen visar på ett "stort uppdämt" materielbehov som måste fyllas. Utredningen lägger dock också förslag på omprioriteringar om politikerna inte vill utöka dagens ekonomiska ramar. Framför allt vill man skjuta på inköpet av luftvärnssystemet Patriot, vilket skulle ge tolv miljarder kronor att lägga på annat. Framför allt på att underhålla befintlig materiel i förbanden och på basutrustning till 50 000 soldater. Sverigedemokraterna vill avbryta inköpet av Patriot och satsa på en annan lösning. De anser att utredningen ger dem rätt. Utredningen bedömer också att de planerade åtgärder som riksdagen beslutat om för försvarsperioden 2016–2020 är underfinansierade med sex miljarder kronor. SR 180220.
Försvaret vill ha fler U-båtar och stridsflygplan. Den här perspektivstudien som försvaret lämnar till regeringen i morgon kommer att ligga till grund för flera politiska försvarsbeslut framöver och betecknas som viktig. För att kunna försvara Sverige 2035 behövs fler armébrigader, ubåtar, korvetter och stridsflygplan, enligt Försvarsmakten. Myndigheten vill också ha större satsningar på underrättelsetjänster och förmågan inom cyberrymden. Även obemannade system och möjligheter till precisionsbekämpning med lång räckvidd är viktiga ingredienser i det framtida försvaret, enligt perspektivstudien, som Försvarsmakten presenterar i morgon förmiddag. I en delrapport som lämnades till regeringen i höstas bedömde försvarsmakten att hoten fram till 2035 väntas bli svårare att identifiera och mer komplicerade att hantera. Dagens försvarsmakt möter inte förändrade utvecklingen i omvärlden, anser den själv enligt ett pressmeddelande i dag. I delrapporten beskrevs också de olika alternativ, optioner, som perspektivstudien kommer att innehålla. Om utbyggnaden av försvaret blir mindre gäller option 1, ett försvar med mindre djup och med återhållen respons. En starkare försvarssatsning leder till option 2, ett försvar med stort djup där försvaret kan möta angriparen med en kraftfull respons. I båda alternativen ingår att andra länder Sverige samverkar med, ska på plats i Sverige hjälpa till att skydda viktiga områden och infrastruktur. SR 180222.
Försvaret vill mer än fördubbla försvarsbudgeten till 2035. Försvarsbudgeten behöver öka från dagens 53 miljarder kronor till 75-85 miljarder kronor år 2025, enligt Försvarsmaktens perspektivstudie. 2035 bör budgeten uppgå till 115 miljarder kronor. Försvarsorganisationen behöver växa med fler krigsförband, armébrigader, ny materiel, nya förmågor och mer personal för att kunna försvara Sverige 2035, framhåller konteramiral Jonas Haggren vid en pressträff. "Det beror på den osäkra omvärldsutveckling vi ser och att den går i negativ riktning med ökade hot på olika sätt. Det här försvaret skulle ge större handlingsfrihet och större tröskeleffekt och minska den säkerhetspolitiska risken," säger Haggren till TT. Försvarsmakten nämner framför allt utvecklingen i Ryssland som bakgrund till slutsatserna i sin studie. Anledningarna till att försvaret måste vidareutvecklas är flera, enligt Försvarsmakten:
Omvärldsutvecklingen är oförutsägbar.
Ryssland har genom sitt agerande i Georgien och Ukraina visat att man inte tvekar att använda militära maktmedel.
Ryssland planerar dessutom att öka sin militära förmåga efter 2020.
Ytterligare anledningar är att samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar och krigföring riktar sig mot samhället som helhet.
Försvaret skriver i sin studie: Ryssland stärker sin förmåga att snabbt kraftsamla sin militära förmåga till offensiva operationer i sitt närområde. Studien tar sikte på tiden efter 2020 och fram till år 2035. Exempelvis behövs det också, enligt Försvarsmakten, fler armébrigader än dagens två, fler korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik.
Försvaret anser att det behövs bland annat:
Fyra brigader.
Ett jägarregemente.
Tjugofyra ytstridsfartyg.
Sex ubåtar.
Åtta flygdivisioner med 120 Gripenflygplan.
Försvaret skriver att Sverige måste kunna ta ett större ansvar för fred och säkerhet i Östersjöområdet. Den säkerhetspolitiska risken ska minska och Sveriges handlingsfrihet ska öka. Försvaret skriver att det inte blir lätt att utöka försvaret på det sätt som krävs enligt studien. Det tar lång tid innan komplicerade vapensystem kan vara på plats och innan fler soldater och annan personal kan vara i tjänst. Studien, som formellt kallas perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021—2025. I sin sammanfattning skriver Försvaret att uppbyggnaden av Försvaret "tar tid och måste stödjas av långsiktiga beslut och en betydande ökning av den ekonomiska ramen". SR 180223.

"Kreml anser att Putins utmanare Sobtjak är ofarlig". En verklig opposition till Vladimir Putin eller en ren produkt, till för att ge det ryska presidentvalet legitimitet? Åsikterna om tv-kändisen Ksenija Sobtjaks deltagande i det ryska presidentvalet om drygt tre veckor går isär. Men en sak är alla överens om – hur kritisk hon än är utgör hon inget hot för makten i Ryssland. Vladimir Putin arbetade i början av sin politiska karriär som rådgivare åt hennes pappa, Sankt Petersburgs förste demokratiskt valde borgmästare Anatolij Sobtjak. Men i samband med protesterna som följde på det fuskkantade parlamentsvalet 2011 lämnade hon underhållnings-tv och började gå i demonstrationer mot Putin och hans sätt att styra Ryssland. Och nu ställer hon alltså upp i presidentvalet, med Putins goda minne. "Kreml anser att hon är ofarlig," säger journalisten Marina Litvinovitj, som ingår i Ksenija Sobtjaks valstab. "Hade hon haft opinionssiffror på uppåt 20 procent hade de naturligtvis inte låtit henne delta. Nu ser de istället hennes deltagande som ett sätt att höja intresset för ett val som för många framstår som meningslöst - eftersom alla vet att Vladimir Putin kommer att segra." Kritiker menar att Sobtjak genom sitt deltagande legitimerar ett orättvist val, men Marina Litvinovitj resonerar annorlunda. Det ger, menar hon, en unik möjlighet att uttala kritik mot hur Ryssland styrs som annars aldrig hörs, i alla fall inte i de stora tv-kanalerna. "En sådan möjlighet måste man utnyttja," säger Marina Litvinovitj. SR 180223.

Russia's war warning: Putin's fearsome Su-57 stealth fighters spotted being unleashed. Vladimir Putin has sent his fearsome new state-of-the-art Su-57 stealth fighters for combat trials in the Syrian war zone. The aircraft made its maiden flight in December last year and there was surprise at its deployment in Syria during its testing phase. Earlier this month deputy Russian defence minister Yuri Borisov said: "We are buying Su-57 jets for combat trials. The first stage of state trials has been concluded." He said at the time: "There has only been one flight. Everything seems normal, but as you might imagine, this is a whole range of trials. Many test flights must be carried out. As a rule, such testing requires two-three years." The ultra-modern warplane is designed for "air superiority and attack roles". The aircraft fitted with a revolutionary avionics system capable of autonomous calculations of the battlefield dynamics to assist the pilot. The fighter is also equipped with "airborne active phased array radar", which allows it to 'see' air, ground and naval targets at distances far beyond most modern systems. Once in full service - expected next year - it will be capable of striking the enemy with a variety of modern weapons, including short, medium and long-range air-to-air, air-to-ground, and special anti-radar missiles. Express 180222.

Bäddat för Xi Jinpings fortsättning - Presidentens mandatperioder förlängs i Kina. Kinas styrande kommunistparti vill häva begränsningarna för presidentens mandatperioder. Partiets centralkommitté föreslår att presidenten och vicepresidenten kan fortsätta längre än de två mandatperioder som gäller nu. - Kommunistpartiets centralkommitté föreslår att man slopar uttrycket "Presidenten och vicepresidenten får tjänstgöra högst två mandatperioder i följd", skriver nyhetsbyrån Xinhua. Om förändringen genomförs som väntat ger det den 64-årige presidenten Xi Jinping en möjlighet att fortsätta på sin post efter år 2023 då hans mandatperiod löper ut. Kommunistpartiet gav Xi i höstas förnyat förtroende, då han fick fortsätta en andra femårsperiod som partiets generalsekreterare och president. Generalsekreterare Xi Jinping utses formellt till president för en andra mandatperiod, vid den kinesiska Folkkongressens öppningssession den 5 mars. Xi är för närvarande också ordförande för partiets mäktiga centrala militärkommission samt Folkrepubliken Kinas centrala militärkommission. Kinas högste ledare har därmed koncentrerat makten i sina händer samtidigt som han har packat centralkommittén och politbyrån med sina anhängare. Centralkommittén bekräftade på söndagen också partikongressens beslut om att skriva in Xi Jinpings ideologi i partiets grundstadga. Hans iedologi beskrivs där med slagordet "Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska förtecken i en ny era." Xi är den andra kinesiska ledaren efter landsfadern Mao Tse Tung vars ideologi och namn skrivs in i gundstadgan medan de ännu lever. Deng Xiaoping fick sitt namn inskrivet först efter sin död. yle 180225.

Kinesisk människorättsjurist mystiskt död på sjukhus. En välkänd kinesisk rättighetsjurist, som har förvarat kristna i landet, avled på måndagen av leversvikt. En källa med insyn i fallet uppger för nyhetsbyrån Reuters att Li Baiguang avled på ett armésjukhus i Nanjing i östra Kina. "Efter ett plötsligt sjukdomsutbrott misslyckades ansträngningarna för att rädda honom och han avled. Han hade inte gjort någon hälsokontroll nyligen så vi vet inte om det finns en långvarig bakomliggande orsak," säger källan som har begärt att få vara anonym. Sjukhuset där Li Baiguang dog har samtidigt avböjt att kommentera fallet. Bob Fu, ordförande för den kristna människorättsorganisationen China Aid och nära vän till Li Baiguang, säger att dödsfallet verkar misstänkt med tanke på antal högprofilerade människorättsaktivister som har dött av leversvikt i fängelse de senaste åren. "Li drack inte alkohol och han rökte inte. Att någons lever slutar att fungera över natten vid 49 års ålder är mycket otroligt." "Med tanke på att så många människorättsjurister har stängts av, fängslats, försvunnit och torterats sedan 2015 borde familjen få tillåtelse att göra en helt oberoende medicinsk utredning och få svar på Li Baiguangs tidsmässigt märkliga död." År 2008 fick Li Baiguang en amerikansk utmärkelse för sitt arbete för fängslade kristna pastorer. Dagen 180228.

Ryska hackare i cyberattack mot tyska ministerier - kan vara den största hittills. Enligt nyhetsbyrån DPA misstänks den ryska hackergruppen APT28, också känd som Fancy Bear, ha brutit sig in i det tyska utrikesministeriets och försvarsministeriets datanätverk. Hackergruppen ska ha stulit information från båda ministerierna i samband med datasäkerhetsintrången. Dessutom misstänks de ha brutit sig in i nätverk som tillhör förbundskanslerns kansli och revisionsdomstolen. Om cyberattacken kan bekräftas i sin helhet så är det den största som någonsin gjorts mot Tyskland. Hackergruppen har tidigare länkats till Rysslands militära underrättelsetjänst och har anklagats för cyberattacker mot Hillary Clintons presidentvalskampanj år 2016. Enligt DPA ska hackergruppen ha lyckats plantera skadeprogram i ministeriernas nätverk redan för ett år sedan. Tyska myndigheter upptäckte internetspionaget i december förra året. Det tyska försvarsministeriet säger att man isolerat attacken och har nu situationen under kontroll. Förra året varnade säkerhetsexperter för att ryska hackare kan försöka störa det tyska förbundsdagsvalet. Konkreta bevis saknas, men de tyska myndigheterna misstänker ändå samma hackergrupp också för cyberattacken som lamslog den tyska förbundsdagens nätverk år 2015. Under den attacken fick hackarna tag på 17 gigabyte med data och man var rädd för att informationen skulle användas för att svartmåla eller utpressa ledamöter. yle 180228.
Omfattande hackerangrepp på tyska regeringen. Tyska regeringen har utsatts för en omfattande hackerattack. Enligt medieuppgifter har attacken pågått fram till för en vecka sedan, och kan vara del av ett större angrepp mot flera EU-länders utrikes- och försvarsministerier. Den tyska regeringens dataservrar och de överföringar som använts för att sända information mellan olika departement berörs. Överföringar ska vara specialsäkrade mot intrång, men hackare har trots detta lyckats ta sig in till utrikes- och möjligen även försvarsministeriet. Intrånget gjordes genom att skicka e-mail till särskilt utvalda medarbetare på ministeriet. Mailen som skickades innehöll trovärdig information om personens hotell- eller konferensbokningar, och när adressaten klickade på de bifogade länkarna installerades en spionmjukvara. It-säkerhetsexperter misstänker att en hackergrupp med anknytning till den ryska säkerhetstjänsten GRU står bakom angreppet. Gruppen har redan tidigare försökt angripa IT-systemen för försvarsalliansen Nato. Hackergruppen ska sedan några veckor ha försökt ta sig in i andra EU-länders regeringsservrar, uppger den amerikanska It-säkerhetsexperten Benjamin Read, vars företag har regeringar som kunder. Idag på eftermiddagen håller tyska parlamentets utskott för digitala frågor ett krismöte. SR 180301.

Aktivister uppmärksammar rysk smog. Luften i sibiriska Krasnojarsk är en av Rysslands mest förorenade. De farliga partiklarna i luften är tidvis fyra gånger högre än Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer. Dessa fakta hade inte kommit fram utan ett medborgarinitiativ i staden. Igor Sjpecht borrar två hål i den röda tegelväggen några våningar ovanför en lekplats i Krasnojarsk. Han hänger en liten metallåda på väggen och i den placeras den fransktillverkade luftmätaren. Det är den åttonde mätaren, som Igor och hans grupp aktivister själva köpt och placerat ut i den sibiriska staden. De publicerar mätresultaten på sin sajt. Krasnojarsk är känd för sin smog, här finns tiotals fabriker och världens största aluminiumverk. Tidvis är luften så full av partiklar att sikten över floden Jenisej från bergen runt omkring försvinner. Luftmätarna dokumenterar det människor i industristaden länge misstänkt och känt av. Halten av farliga partiklar är tidvis extremt hög, särskilt under vinterhalvåret med kolkraftverk för uppvärmning. "Många invånare säger 'vi vet ju att luften är dålig, varför måste det mätas'", säger Igor. Men först nu kan vi se exakt var luften är dålig och hur höga halterna av farliga partiklar är. Sådana fakta behövs för att få myndigheterna att göra något åt saken, fortsätter han. Reaktionen från myndigheterna var först att stämma Igor för att ha gjort en icke licensierad mätning och publicering av mätresultaten i realtid. Men åtalet i december drogs tillbaka sedan miljöministern gett sitt stöd till det privata initiativet, och de lokala myndigheterna erkänt att de inte har råd att själva köpa in modern mätutrustning. SR 180301.

Försvaret begär tio miljarder extra till 2021. Förvarsmakten begär tre miljarder kronor i utökade ekonomiska anslagsnivåer från och med 2019 och ytterligare två miljarder kronor från och med 2020. Utöver detta anser Försvarsmakten att det behövs ytterligare fem miljarder kronor från 2021, "för att motverka en förmågenedgång". Det kommer att krävas svåra prioriteringar framöver, enligt Försvarsmakten. "De ekonomiska tillskott som tillförts är positiva och har bidragit till förmågetillväxten, men de löser inte alla utmaningar som följer av ökade kostnader, fortsatt minskad köpkraft och ofinansierade beslut", skriver ÖB Micael Bydén i budgetunderlaget för 2019-2021. I planeringen för 2019-2021 behöver Försvarsmakten senarelägga, nedprioritera och sänka ambitionen i övningar, projekt och investeringar. Enligt Försvarsmakten kommer "förmågeökningen" inom försvaret att avstanna före 2020 med nuvarande planering för att därefter vika. "Flera av de satsningar som tillkommit genom de senaste årens ekonomiska tillskott kommer inte fullt ut kunna genomföras som planerat eller vidmakthållas", står det i budgetunderlaget. "Försvarsmaktens krigsduglighet ökar relativt läget 2016, vi vidmakthåller förband såväl hemma som långt borta och får en mer stabil personaluppbyggnad," säger Micael Bydén och fortsätter: "Vi stärker ledningsförmågan och ökar förutsättningarna för våra brigader att utvecklas. Men samtidigt som vi planerar för det här så är planeringsläget klart utmanande för oss. Vi har därför och återigen tvingats göra tuffa avvägningar och prioriteringar." Generaldirektör Peter Sandwall framhåller att kostnaderna för materiel ökat successivt mer än planerat. "De ekonomiska ramarna har satt tydliga begränsningar. Vi har gjort ett stort och omfattande arbete för reducera och senarelägga investeringar för att komma in i de ekonomiska ramarna," säger han. "Den samlade omfattningen är tydlig, det får en negativ inverkan på krigsdugligheten de kommande åren. Den avstannar 2020 och viker därefter snabbare än planerat," säger Sandwall. Enligt ÖB så skulle de pengar Försvarsmakten begär innebära att försvaret är tillbaka på grundplanen och kan undvika förmågetapp. Nyligen presenterades utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov fram till 2030. I den bedömdes att Försvarsmaktens budget enbart för vidmakthållandet av befintlig materiel och materielunderhåll för 2018—2025 är underfinansierad med åtminstone sex miljarder kronor. Oförutsedda kostnadsökningar är ett ständigt problem för planeringen av försvarsbudgeten. Materielutredningen konstaterade att materielunderhållskostnaderna har ökat med över 300 procent från 2012 till 2017 och förväntas öka ytterligare fram till 2025. SR 180301.
Politisk gräl om höjt försvarsanslag. Försvarsmaktens önskan om att höja budgetanslaget med tio miljarder, för att hindra att försvarets förmåga minskar, har lett till ett politiskt gräl. Flera borgerliga partier är beredda att skjuta till pengarna, men försvarsminister Peter Hultqvist (S) tycker att underlaget måste analyseras först. Försvarsmakten föreslår att det årliga anslaget till försvaret stegvis höjs med totalt tio miljarder kronor från dagens nivå på drygt 47 miljarder. Om inte höjningen görs så kommer försvaret behöva skära ner i övningar, inte anställa soldater som tänkt och skjuta på investeringar i vapensystem liksom underhåll. Resultatet är att försvarsförmågan går ner, enligt försvarets budgetunderlag. "Det som kommer att hända är att ett antal av våra krigsförband inte kommer nå den duglighet som vi har satt i planen. Vi når inte den förmåga som behövs," säger överbefälhavare Micael Bydén. Orsak till problemen är att kostnaderna för vapeninköp ökar snabbare än tänkt och att det saknas finansiering för en del politiska beslut. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill redan höja försvarsbudgeten mer. Men försvarsminister Peter Hultqvist vill gå igenom budgetunderlaget innan han ger besked om eventuella höjningar. Han är kritisk till exempelvis Liberalernas snabba besked i dag. SR 180301.

Putin presenterade nya kärnvapen i årligt linjetal. I sitt årliga linjetal presenterade Rysslands president Vladimir Putin landets nya vapenarsenal. Till år 2020 kommer Ryssland ha nya långdistansrobotar som enligt Putin har "oändlig" räckvidd. Det årliga linjetalet brukar vanligtvis hållas i december. I år valde Vladimir Putin att flytta fram det. Bedömare menar att talet kan ses som ett inofficiellt valtal inför presidentvalet den 18 mars. Vladimir Putin inledde talet med att utlova stora välfärdsreformer, råda bot på landets infrastrukturproblem, höja löner och pensioner och halvera fattigdomen. "Rysslands högsta prioritering är befolkningens välstånd," sa Vladimir Putin. Vidare gick Putin över till att presentera landets nya vapenkapacitet. Ryssland har under de senaste fem åren kraftigt utökat sin försvarsförmåga. Enligt Putin utgör numera kärnvapen med en "oändlig" räckvidd, en del av vapenarsenalen. "Till alla er som har drivit på kapprustningen under de senaste 15 åren, försökt vinna över Ryssland med ensidiga fördelar, infört olagliga sanktioner som har syftat till att hämma landets utveckling, alla ni har misslyckats, sa Putin. Han gick också ut med en varning till USA. Om landet skulle attackera Rysslands allierade med kärnvapen är han beredd att svara med kärnvapen. SR 180301.

Vem leder egentligen ryssarna som strider i Syrien? Efter att ett antal ryska legosoldater dödats i Syrien under en amerikansk attack i februari frågar sig nu allt fler vem som egentligen för befälet över de ryssar som strider där, men som inte gör det på uppdrag av den ryska försvarsmakten. I centrum för spekulationerna står affärsmannen Jevgenij Prigozjin - som går under smeknamnet "Putins kock" och som nyligen också åtalades i USA för påverkansförsök på presidentvalet 2016. Den amerikanska tidningen Washington Post kunde i slutet av förra veckan med hänvisning till underrättelsekällor berätta hur den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjin dagarna före och efter attacken i februari var i tät kontakt med presidentadministrationen i Kreml. Jevgenij Prigozjin, som genom sin restaurang- och cateringverksamhet fått smeknamnet "Putins kock" har sedan tidigare av ryska medier kopplats till det ryska militärförbandet Wagner, vars legosoldater tidigare stridit i östra Ukraina och nu på Bashar al-Assads sida i Syrien. I somras publicerade den ryska nättidningen Fontanka uppgifter om ett avtal mellan ett ryskt bolag, som kopplades till Prigozjin, och som gick ut på att Wagnertrupperna skulle ta tillbaka olje- och gasfält från IS, i utbyte mot 25 procent av pengarna från oljan och gasen. Nu spekuleras det i att det var ett liknande uppdrag Wagner-soldaterna var ute på när de hamnade under amerikansk beskjutning. Ryska UD var snabbt ute och distanserade sig från det inträffade; Ryssarna som dödades och sårades hade rest till Syrien på eget bevåg, sade man. Men i Ryssland är det många som tvivlar på det. "Vem är det som håller på att outsourca den ryska staten?" Undrar den utrikespolitiske analytikern Vladimir Frolov i tv-kanalen Dozjd. Han menar att en sådan här händelse skulle kunna leda till det som många befarat – att ryssar och amerikaner hamnar i direkt strid med varandra i Syrien. "Är det här i den ryska statens intresse? Nej, naturligtvis inte, säger Vladimir Frolov, och då uppstår ju frågan: Vem är det som har gett kommandot?" Jevgenij Vysjenkov, vice chefredaktör för nättidningen Fontanka som i somras publicerade uppgifterna om affärsmannen Jevgenij Prigozjins Syrienkopplingar är övertygad om att han har välsignelse från högsta ort, i Kreml, men att Rysslands försvarsminister, Sergej Sjojgu, knappast är särskilt glad över det som sker. SR 180302.

Förebilden Putin. Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här? "Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen." Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket? För många har begreppet "Putins Ryssland" blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? SR 180303.

Apple tvingas lagra användardata i Kina. Teknikföretaget Apple flyttar användarnas innehåll till Kina. Apple flyttar sina kinesiska användares bilder, texter och personliga information från servrar i USA till servrar som ligger i ett nybyggt digitaldistrikt i provinsen Guizhou i sydvästra Kina. Anpassningen har fått kritik för att kunna skada användarna, men hyllas i Kina där en ny lag tvingar utländska företag att lagra sina data i landet. "Det är precis som med andra produkter som importeras från utlandet, de måste uppfylla kinesisk standard," säger professor Wei Qin på Institutet för utveckling av industri för stora datamängder vid Guizhous universitet. Hon välkomnar Apples dataflytt till Guizhou. Kinesiska politiker hoppas att den nya lagen ska stötta kinesiska teknikföretag och göra det lättare för kinesiska myndigheter att kontrollera användarna. Vissa användare har uppskattat att Apple hittills har behandlat deras data enligt amerikansk lag. Det vill säga kinesiska myndigheter har behövt gå genom det amerikanska rättssystemet för att till exempel göra en brottsutredning. En del av de användarna överger nu Apples tjänster i Kina. Men många fler kommer sannolikt att uppskatta att snabbheten i tjänsterna ökar när servrarna kommer närmare användarna. Europeiska länder har också börjat att kräva tillbaka kontroll över sina användares data från de stora amerikanska teknikbolagen som till exempel Facebook, Google och Apple. Så Kina är långt ifrån ensamt om att vilja lagra de stora datamängderna lokalt. Men flytten av kinesiska användares data ger inte bara fördelar som att gynna lokal industri och underlätta polisutredningar. Den är också förknippad med oro för mänskliga rättigheter. Det kinesiska rättssystemet erbjuder inte alltid oberoende advokater åt misstänkta. Det förekommer både tortyr, försvinnanden och bestraffningar för oliktänkande. De teknikföretag som vill finnas kvar på den kinesiska marknaden måste planera för att lagra data lokalt. Apple satsar på ett stort teknikcenter som ska stå klart här i Guizhou 2020 och på ytterligare ett i kinesiska Inre Mongoliet. SR 180303.

Ny myndighet ska övervaka statsanställda i Kina. Kinesiska statsanställda ska övervakas av en ny myndighet. Den så kallade Inspektionskommissionen ska få i uppgift att bekämpa korruption och kommer att få makt att undersöka alla offentliganställda i Kina men också lärare och läkare. Myndigheten ska nu godkännas av den pågående Folkkongressen. Kampen mot korruptionen har gjort Xi Jinping till det kinesiska kommunistpartiets mest inflytelserika ledare sedan Mao Zedong. Det är den kampen som blivit hans politiska varumärke och som gjort honom populär bland folk och fruktad av fifflande tjänstemän och politiska motståndare. Nu ska kampanjerna mot korruption permanentas i en ny myndighet. "Målet är stärka partiets förmåga att motverka korruption, och kommissionen ska täcka alla som arbetar inom den offentliga sektorn," förklarade Folkkongressens vice generalsekreterare Zhang Yesui, vid en presskonferens dagen innan Folkkongressen öppnade. Den nya Nationella inspektionskommissionen kommer inte bara att få makt att övervaka partitjänstemän och anställda på centrala och lokala myndigheter utan också till exempel lärare och läkare som är offentliganställda. Tidigare har kommunistpartiet främst använt sin interna Centrala kommission för disciplininspektion för att jaga fuskande partimedlemmar som berikat sig med hjälp av sina maktpositioner och skattebetalarnas pengar. Den nya myndigheten ska skapas genom en sammanslagning av partiets disciplinkommission och andra myndigheter. Myndighetens funktion ska skrivas in i konstitutionen genom några av de sammanlagt 21 ändringsförslag som lämnats till Folkkongressen. Folkkongressen har mest en ceremoniell funktion och förväntas godkänna ändringarna. Förändringen av grundlagen innebär förutom en ny övervakningsmyndighet också att tidsbegränsningen för presidentmakten tas bort. Xi Jinpings maktspel inom kommunistpartiet inför partikongressen i höstas gör nu alltså permanenta avtryck också i den kinesiska lagstiftningen, som enkelt böjs efter partiets vilja. SR 180306.

Rysk dubbelagent kan ha förgiftats. I Storbritannien spekuleras det om vad som kan ha hänt en före detta spion som hittats medvetslös tillsammans med sin dotter i ett shoppingcenter. Den ryske mannen har tidigare suttit i fängelse i Ryssland. Händelsen för tankarna till den tidigare ryske agenten Aleksandr Litvinenko som förgiftades i London 2006. Det var i söndags som 66-årige Sergei Skripal hittades medvetslös på en bänk i ett shoppingcenter i staden Salisbury i södra England. Bredvid honom fanns en 33-årig kvinna i samma tillstånd. De fördes till sjukhus i kritiskt tillstånd efter att ha blivit utsatta för en okänd substans. Ett saneringsteam skickades dit och en restaurang som Skripal besökt spärrades av. Skripal har tidigare arbetat åt den brittiska underrättelsetjänsten med att spionera på Ryssland. Han åkte senare fast och dömdes för spioneri i Ryssland till 13 års fängelse 2006. Enligt domen skulle han ha lämnat ut namn på ryska hemliga agenter som arbetade i Europa. Redan efter fyra år i fängelse släpptes Skripal fri. Han ingick i en utväxling av fångar mellan Moskva och Washington. Skripal bosatte sig sedan i Storbritannien där han hållit en låg profil sedan 2010. Det är fortfarande oklart om Sergei Skripal precis som Aleksandr Litvinenko blivit utsatt för ett brott. Mark Rowley som ansvarar för anti-terrorarbetet för den brittiska polisen sade i dag till BBC att det inte går att slå fast någonting i nuläget. "Exil-ryssar är inte odödliga och vi måste vara medvetna om att det finns en tendens till konspirationsteorier, men Litvinenko-fallet visar också att det finns ett hot från andra stater," sade Mark Rowley. SR 180306.
Nervgift förgiftade ryske agenten i England. Den före detta ryske agenten Sergei Skripal som hittades medvetslös i sydvästra England har blivit utsatt för en attack med nervgift. Polisen utgår från att brottet är riktat mot Skripal och hans vuxna dotter. Tillståndet för både den förre agenten Sergei Skripal och hans 33-åriga dotter Julia är mycket kritiskt, det berättade polisen vid en presskonferens. "Sammantaget så behandlas fallet som en allvarlig händelse inklusive ett mordförsök med hjälp av nervgift," sade Mark Rowley, som är chef för den brittiska polisens antiterrorenhet som utreder brottet. De två hittades medvetslösa på en parkbänd i staden Salisbury i söndags. Enligt polisen var ex-spionen och hans 33-åriga dotter målet för giftattacken. Vid presskonferensen i kväll berättade polisen också att en polis blivit skadad, även han allvarligt. "Sorgligt nog är en polis som var en av de första att komma till platsen i ett allvarligt tillstånd på sjukhus," sade Mark Rowley. Polisen informerade alltså om att det rör sig om ett nervgift, men vill inte säga något alls om vilken typ av nervgift det handlar om. Den brittiske inrikesministern Amber Rudd understryker att det viktiga nu är att samla in bevis och inte spä på någon ryktesspridning. Det misstänkta brottet har redan utvecklats till en mindre diplomatisk kris mellan Storbritannien och Ryssland. Det beror på antydningar från den brittiske utrikesministern Boris Johnson om att den ryska staten kan ha varit inblandad. Men det förnekas av den ryska regeringen. "Vi ser det här som desinformation och som vanligt falska anklagelser," sade Maria Zakharova, som är talesperson på det ryska utrikesdepartementet, tidigare i dag till BBC. Sergei Skripal dömdes 2006 till fängelse i Ryssland för spioneri för Storbitannien, men släpptes senare fri genom en fångutväxling med USA. En annan omständighet som spär på spekulationerna om vad som kan ha hänt är att flera av Sergei Skripals familjemedlemmar har dött de senaste fyra åren. I fjol dog hans son av leverskador i Sankt Petersburg. Dessutom dras här i Storbritannien parallellen till mordet på en annan rysk före detta agent Aleksandr Litvinenko i London 2006. Det mordet misstänks av många ha varit godkänt av den ryske presidenten Vladimir Putin. SR 180307.
Mats Larsson: Nervgift är inget vanliga kriminella har i fickan. Det var alltså nervgift som användes för att försöka mörda Sergej Skripal. Inte riktigt någon vanlig metod. Så inte undra på att misstankarna leder mot Moskva. De som ligger bakom överfallet på den 66-åriga Sergej Skripal och hans 33-åriga dotter Julia kan lyckas än med sitt uppsåt. De kämpar fortfarande bägge för sina liv på ett sjukhus i Salisbury. Det var där utanför ett köpcentrum som de två kollapsade i söndags eftermiddag. Fradga kring munnen, vitt uppspärrade ögon. I sanningens namn kom spekulationerna om rysk inblandning i gång så fort det på måndagen stod klart vem offret var. Sergej Skripal arbetade tidigare för ryska säkerhetstjänsten FSB men hade varit dubbelagent åt brittiska MI6. Han greps i Ryssland och dömdes till fängelse 2006. Han utlämnades till Storbritannien vid en stor spionutväxling 2010. Två säkerhetskällor uppger för Reuters att den brittiska polisen misstänker att den ryska staten på något sätt är inblandat. Det är inte så underligt att britterna har sådana misstankar. De har ju varit med om det här förr. Och giftmord är en favoritmetod som den ryska säkerhetstjänsten använt sig av många gånger. Det mest ökända exemplet i modern tid är mordet på Alexander Litvinenko, även han en före detta FSB-agent, som förgiftades 2006 med det radioaktiva ämnet polonium som hade lagts i hans tekopp på ett hotell i London. Han avled några dagar senare, en utdragen plågsam död. Exp 180307.
Nervgiftet som användes på den ryska spionen och dottern drabbade 21 andra. Den före detta ryska spionen och hans dotter verkar ha utsatts för ett sällsynt nervgift. Förutom de två offren har ytterligare 21 personer sökt vård till följd av attacken. På intensivvården ligger den före detta ryska spionen Sergei Skripal och hans dotter Yulia. Deras tillstånd är fortfarande kritiskt men stabilt. En prisbelönt polis ligger också på sjukhuset, men återhämtar sig sakta. Förutom dessa tre personer sökte ytterligare 21 personer vård och har granskats på sjukhuset, tagit blodprover och fått läkarhjälp. Attacken har fått Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW att reagera. Organisationen uttrycker stor oro för att två personer drabbats allvarligt efter användningen av ett nervgift och uppger att de kommer att hålla kontakt med de brittiska myndigheterna. Ryska Sergei Skripal och dottern Yulia hittades medvetslösa på en bänk i Salisbury. Storbritanniens inrikesminister Amber Rudd kallar attacken ett "upprörande brott" och "en vårdslös och farlig attack". I Ryssland har medierna varit relativt tysta om den förgiftade ryska spionen Sergei Skripal. Nu har incidenten fått utrymme på den statsägda kanal 1 där nyhetsankaret Kirill Kleimenov kommenterade situationen. "Jag önskar ingen illa men varnar alla som har dylika drömmar," sade Kleimenov. "Yrket som förrädare är världens farligaste." Kleimenov tillade att de som gör ett sådant val inte blir långlivade. yle 180308.
Sannolikt att Ryssland ligger bakom giftattacken. Det är "högst troligt" att det är Ryssland som försökt förgifta den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal, säger Storbritanniens premiärminister Theresa May. Theresa May sade i sitt uttalande att Sergi Skripal och hans dotter förgiftades med ett militärt nervgift som tagits fram i Ryssland. Det, samt det faktum att Ryssland tidigare har sett ryska avhoppare som legitima måltavlor, har gjort att den brittiska regeringen dragit slutsatsen att Ryssland ligger bakom attacken. Det finns nu två möjliga förklaringar till vad som hänt, sade May. "Antingen var det här ett direkt dåd från den ryska staten eller så har Ryssland tappat kontrollen över ett livsfarligt nervgift," sade May. Den ryska regeringen har nu fått till och med i morgon på sig att komma med en förklaring. Britterna vill dessutom ha full insyn i det ryska programmet för tillverkning av nervgift. Theresa May hotade också med att genomföra en rad sanktioner mot Ryssland om den ryska regeringen inte kan ge fullgoda svar på. Men, det ryska utrikesdepartementet har under kvällen slagit ifrån sig anklagelserna. En talesperson för departementet kallade de brittiska anklagelserna för en "cirkus" i det brittiska parlamentet. SR 180312.
Ilska i Moskva över brittiska anklagelser. I Ryssland fortsätter förnekandena och motanklagelser mot London för förgiftningen av den före detta GRU-agenten Sergej Skripal. Officiella kommentarer är sparsamma. I går ville Vladimir Putin inte svara på frågan från brittiska BBC om Ryssland låg bakom förgiftningen av Sergej Skripal eller ej, när han besökte en jordbruksmässa i Krasnodar. "Här är vi upptagna med jordbruksfrågor och att göra livet bättre för folk och så frågar ni om sådana tragedier, gå till botten med det själva först och sedan kan ni återkomma," sade presidenten. Att nervgiftet som allvarligt förgiftat 66-årige Skripal och hans 33-åriga dotter Julia är ett militärt sovjetiskt tillverkat gift var då redan känt. Men det anses officiellt i Ryssland inte heller bevisa något ryskt ansvar för den före detta GRU-agenten. Från första dagen har den ryska hållningen varit att det här är ett sätt för London att spä på ryssofobin och att få världen att bojkotta fotbolls-VM i Ryssland i juni. En tv-kommentar av Kirill Klejmenov i Pervije kanal gav många Kremlkritiker i Ryssland och i exil extra rysningar. "Jag önskar ingen att dö, men har ett pedagogiskt råd till alla som drömmer om en sådan karriär. Yrket förrädare är ett av de farligaste i världen, farligare än knarkkurirens. De faller ut från fönster, får hjärtinfarkt, förgiftas och det sker särskilt i London, av någon anledning," sa Klejmenov och tyckte att förrädare borde välja något annat land att bo i. I Ryssland är ordet förrädare inte bara synonymt med avhoppade agenter från GRU, som Sergej Skripal, utan alla, som i officiell rysk retorik uppfattas som kritiska till makten. Många av dem, säger att de ständigt lever med en hotbild och vet att de är övervakade också utomlands. SR 180313.
Storbritannien kräver svar från Ryssland före midnatt. Ryssland fortsätter att förneka att de varit inblandade i mordförsöket på en före detta rysk dubbelagent i England för drygt en vecka sedan. Storbritannien har krävt att den ryska regeringen kommer med fullgoda svar på vad som hänt före midnatt i dag. I annat fall väntas premiärminister Theresa May svara med motåtgärder inom kort. Det är med starkt stöd i ryggen som den brittiska regeringen sätter press på Ryssland när klockan tickar mot midnatt i London. I eftermiddags sa USA:s president Donald Trump att han ser det som ett faktum att Ryssland med stor sannolikhet ligger bakom mordförsöket i Salisbury på Sergei Skripal och hans dotter. Han litar på att den brittiska regeringen har rätt. Även Nato och EU ger sitt fulla stöd till Storbritannien. Den ryske utrikesministern Sergai Lavrov höll i dag en presskonferens där han sa att Ryssland är oskyldigt. Han sa att Ryssland endast är beredda att samarbeta om Storbritannien delar med sig av ett prov av det nervgift som användes i mordförsöket. Enligt BBC har han också sagt att Ryssland bör få tio dagar på sig att svara på anklagelserna enligt de internationella reglerna inom ramen för konventionen om förbud av kemiska vapen. Men den brittiska regeringen vill inte vänta. Redan i morgon väntas åtgärder från Storbritannien om ryssarna inte svarar på ett tillfredställande sätt före midnatt, säger utrikesminister Boris Johnson. Premiärminister Theresa May sa i går att Ryssland antingen är direkt inblandat i dådet eller så har landet tappat kontrollen över ett livsfarligt nervgift. Hon sade också att hon ska återkomma med ett paket av omfattande åtgärder mot Ryssland om inte den ryska regeringen kan svara på vad som hänt. SR 180313.
Storbritannien utan svar från Ryssland. Ryssland svarade inte på Storbritanniens ultimatum efter nervgasattacken mot den ryske tidigare dubbelagenten Sergej Skripal. Britterna krävde svar innan klockan ett i natt svensk tid på hur nervgasen, som tillverkats i sovjet, hamnat i Storbritannien. Men ett svar kommer inte förrän Ryssland fått prover på den kemiska substansen, uppger ryska ambassaden i London för Reuters. Den ryske utrikesministern Sergai Lavrov höll i går en presskonferens där han sa att Ryssland är oskyldigt. Han sa att Ryssland endast är beredda att samarbeta om Storbritannien delar med sig av ett prov av det nervgift som användes i mordförsöket. Enligt BBC har han också sagt att Ryssland bör få tio dagar på sig att svara på anklagelserna enligt de internationella reglerna inom ramen för konventionen om förbud av kemiska vapen. SR 180314.
May utvisar 23 ryska diplomater. Theresa May avbryter nu all kontakt med Ryssland på hög nivå, sa hon i ett anförande inför det brittiska parlamentet. Det är den största utvisningen sedan kalla kriget. Theresa May fastställde i sitt tal att det är Ryssland som ligger bakom nervgiftattacken. All kontakt med landet på hög nivå är nu bruten, men May framhöll ändå att det inte ligger i Storbritanniens intresse att bryta all dialog med Ryssland. De 23 diplomaterna får en vecka på sig att lämna landet. "Under Wienkonventionen kommer vi nu att utvisa 23 ryska diplomater som har identifierats som hemlig underrättelsetjänst. Det här reflekterar det faktum att det inte är första gången som den ryska staten agerat mot vårt land," säger hon. Theresa May hade gett Ryssland fram till tisdag midnatt på sig att förklara hur ett nervgift utvecklat av Sovjetunionen har kunnat användas på brittisk mark. Ryssland har nekat till all inblandning i attacken och har vägrat att uttala sig ytterligare förrän provsvar på den kemiska substansen har färdigställts. Den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov har sagt att Storbritanniens anklagelser är oberättigade. "Moskva accepterar varken ogrundade anklagelser utan bevis eller ett språkbruk fullt med ultimatum. Vi hoppas att det sunda förnuftet kommer att segra," säger han. Premiärministern är dock säker. "Det finns ingen alternativ slutsats annat än att Ryssland är skyldig för mordförsöket på mr Skripal och hans dotter, och för att ha hotat livet på andra brittiska medborgare i Salisbury. Det är ett olagligt användande av våld av den ryska staten mot Storbritannien." Theresa May sa också att det är tragiskt att Putin har agerat på det här sättet. Premiärministern sa även att inga regeringsföreträdare eller kungligheter kommer att åka till fotbolls-VM i Ryssland senare i år. Premiärministern påpekade också att det är viktigt för allierade att gemensamt försvara säkerheten. FN:s säkerhetsråd ska mötas skyndsamt för att informera medlemmarna om nervgiftattacken, rapporterar nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till brittiska UD. Mötet kommer att hållas onsdag eftermiddag. SR 180314.
EU och Nato uttrycker stöd för Storbritannien. Både EU och Nato ser allvarligt på uppgifterna från London i dag. Natos medlemsländer erbjöd i dag sig också att hjälpa till i utredningen av nervgiftsattacken. Natos 29 medlemsländer träffades i Bryssel i dag, genom Natos Nordatlantiska råd. Under mötet lämnades information från Storbritannien till de andra medlemsländerna i Nato. Direkt efter mötet kom ett uttalande där medlemsländerna uttryckte "djup oro över att det här är den första gången som ett nervgiftsmedel använts på Natos territorium sedan Nato grundades" 1949. Medlemsländerna i Nato erbjöd också stöd och hjälp under den pågående utredningen i Storbritannien. SR 180314.
USA kräver aktion: "Ryssland ansvarigt". Storbritannien tar krafttag mot Ryssland efter giftattacken på brittisk mark – och Ryssland hotar med vedergällning. USA kräver vid ett krismöte i FN:s säkerhetsråd att Ryssland hålls ansvarigt. Enligt Theresa May finns det inga andra förklaringar än att Ryssland är skyldigt till giftattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal. "Det här innebär en olaglig våldshandling av den ryska staten mot Storbritannien," säger hon i ett tal inför det brittiska parlamentet. I säkerhetsrådets extrainsatta möte på onsdagskvällen fick Storbritannien stöd bland annat av Sverige och USA. "USA tror att Ryssland är ansvarigt för attacken på två personer i Storbritannien med ett militärklassat nervgift," säger den amerikanska FN-ambassadören Nikki Haley, och höjer krav på att säkerhetsrådet agerar mot Rysslands "brott". Sverige ställer sig bakom kraven på att Ryssland ska förklara hur det sovjettillverkade Novitjok-giftet kunde användas mot ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter på brittisk mark. Utrikesminister Margot Wallström har talat med sin brittiske motsvarighet Boris Johnson och uttryckt solidaritet. "Från svensk sida har vi noterat premiärminister Theresa Mays bedömning att nervgiftet ifråga är av en typ som utvecklats som ett kemiskt vapen i Sovjetunionen och senare övertagits av Ryssland, och att rysk inblandning i dådet ter sig som högst sannolik", säger Wallström i ett skriftligt uttalande. 23 ryska diplomater ska ha lämnat Storbritannien inom en vecka, förklarade Theresa May i det brittiska parlamentet tidigare på onsdagen. Dessutom kapas de diplomatiska banden med Ryssland på högsta nivå — vilket bland annat innebär att en invit till den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att komma till London dras tillbaka. "De har behandlat användningen av militärt klassat nervgift i Europa med sarkasm, förakt och trots," säger Theresa May. "Många av oss såg på Ryssland efter Sovjet med hopp. Vi ville ha en bättre relation och det är tragiskt att president Putin har valt att agera på det här sättet," säger May. Vissa ryska statliga tillgångar i Storbritannien kommer att frysas. Den brittiska kungafamiljen och ministrar kommer nu inte heller att resa till fotbolls-VM i Ryssland i sommar. Ryssland kräver att det läggs fram konkreta bevis för "påstådda ryska spår" vid giftattacken, säger FN-ambassadören Vassilij Nebenzia inför säkerhetsrådet. Det ryska utrikesdepartementet säger att Storbritannien söker konfrontation med Ryssland, samt att Sergej Lavrov aldrig accepterat någon inbjudan att komma till London. Talmannen för det ryska federationsrådet, Valentina Matvijenko, säger till den statliga nyhetsbyrån Ria att landet kommer att svara "snabbt, hårt och på motsvarande sätt". Sergej Lavrov sade tidigare under onsdagen att Storbritannien inte vänt sig till dem utan "iscensatt en politisk tillställning". Han har också hävdat att "anti-ryska aktörer" kan ligga bakom förgiftningen. Den ryske handels- och industriministern Denis Manturov säger till den ryska nyhetsbyrån Interfax att alla kemiska vapen från Sovjettiden har förstörts. Storbritannien kommer också att vända sig till andra länder för att köpa gas framöver, säger Theresa May. Den ryska gasjätten Gazprom aviserar på onsdagen att de kommer att flytta hundratals jobb från sina kontor i Europa – det största är i London – till Sankt Petersburg. Den brittiska mediemyndigheten Ofcom har sagt att det kan bli aktuellt att stoppa den statliga ryska tv-kanalen Russia Today. Regeringen kommer inte att lägga sig i deras hantering, säger May. SR 180314.
Ryssland: Mays anklagelser "sinnessjuka". Storbritanniens premiärminister Theresa Mays anklagelser om rysk inblandning i nervgiftsattacken i Salisbury är "sinnessjuka", enligt utrikesdepartementet i Moskva. USA ger Storbritannien sitt fulla stöd i konflikten. Ryssland beskriver den brittiska reaktionen som "utomordentligt farlig" och flaggar för utvisning av brittiska diplomater. Uttalandena från Ryssland är en upptrappning av det diplomatiska bråket mellan London och Moskva. I onsdags meddelade May att det inte finns några andra förklaringar än att Ryssland ligger bakom giftattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal. Skripal och hans dotter som förgiftades med det Sovjettillverkade nervgiftet Novitjok i brittiska Salisbury i början av mars. SR 180315.
Västländer: Vi är chockade. Regeringarna i Berlin, Paris, London och Washington skriver i ett gemensamt uttalande att de är chockade över nervgiftsattacken i Salisbury. Det finns ingen annan rimlig förklaring än att Ryssland ligger bakom dådet i Salisbury, enligt det gemensamma uttalandet. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA beskriver förgiftningen av den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter som en attack mot Storbritannien. "Det är ett angrepp mot brittisk suveränitet. All sådan användning (av nervgift) av en stat är ett tydligt brott mot kemvapenkonventionen och strider mot internationell rätt. Det hotar säkerheten för oss alla", skriver länderna i det gemensamma uttalandet, enligt nyhetsbyrån Reuters. De fyra regeringarna kräver nu att Ryssland ger Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) fullständig insyn i det så kallade Novitjokprogrammet. Novitjok är namnet på det Sovjettillverkade nervgift som användes i attacken. Även en lång rad andra länder har ställt sig bakom Storbritannien och uppmanat Ryssland att svara på de frågor som ställts. SR 180315.
"Västs ryssrädsla har lett till grundlösa anklagelser". Ryssland har fortfarande inte kommit med något konkret svar på utvisningen av 23 diplomater från Storbritannien. Men kommentarerna är hårda från ryske utrikesministern Sergei Lavrov. Inför ett forum med unga ryssar talade utrikesminister Sergej Lavrov i dag om Västs provokationer, sanktioner och Västs ryssrädsla. Enligt den ryske utrikesministern är det det som har lett fram till, de enligt Ryssland grundlösa, anklagelserna om att ha förgiftat den före detta GRU agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia i engelska staden Salisbury. Lavrov och utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova hävdar att Ryssland i fyra diplomatiska noter begärt att få samarbeta om utredningen, men inte fått något gehör från Storbritannien. Storbritannien hävdar å sin sida att de inte fått något svar från Ryssland. Nervgiftet novitjok tillverkades i Sovjetunionen på 70-talet och ska, enligt experter som citeras här, inte ha lagrats på ett säkert sätt. Ungefär som att vem som helst skulle ha kunnat stjäla det och förgifta Skripal. Påståenden som avvisas av andra experter, som säger att det inte är möjligt för vem som helst att använda det här extremt farliga giftet. Ryssland kommer att ge någon form av svar på utvisningen av de 23 ryska diplomaterna. Men trots löften om ett snabbt svar har det ännu inte kommit, vilket visar hur känslig frågan är för Ryssland, som snart håller presidentval och vill att fokus ligger på det och inte på en förgiftad ex-agent. SR 180315.
Ryska svaret: 23 brittiska diplomater utvisas. Tidigt imorse kallades brittiske ambassadören till ryska UD för beskedet att 23 brittiska diplomater måste lämna Moskva inom en vecka. Dessutom stängs the British Council och konsulatet i Sankt Petersburg. Allt en följd av nervgiftattacken på en rysk före detta agent i brittiska Salisbury. "Ryska utrikesdepartementet har förklarat 23 brittiska diplomater vid ambassaden i Moskva som persona non grata." De får en vecka på sig att lämna landet, rapporterar ryska statliga tv kanalen Rossija 24. Beskedet gavs till brittiske ambassadören när han kallades till UD i morse. Där gavs också besked om att rätten att hålla ett generalkonsulat i Rysslands andra stad Sankt Petersburg dras in och att British Council, som främjar brittisk kultur och har språkkurser, måste stänga alla sina kontor i Ryssland. Ryssland håller öppet för fler åtgärder om Storbritannien agerar provokativt och orättvist i spåren av nervgiftattacken 4:e mars mot Sergej Skripal och hans dotter Julia. De brittiska anklagelserna mot Ryssland för attacken avvisas helt här. Olika andra teorier har framförts, som att det är en brittisk försök att påverka det ryska presidentvalet. Men brittisk polis ska nu åter undersöka 14 fall där ryssar i exil dött. Det senaste handlar om ryske affärsmannen Nikolaj Glusjkov, som visade sig ha strypts enligt obduktionen. Glusjkov tillhörde kretsen till den Kremlkritiske affärsmannen Boris Berezovskij. Han flydde från Ryssland undan anklagelser för förskingring som chef för flygbolaget Aeroflot. Storbritannien har också varnat politiska oppositionella ryssar i exil att vara på sin vakt. Relationerna mellan länderna har blivit lika kylslagna, som 2006 då en före detta KGB agent Alexander Litvinenko dog efter att ha förgiftats av ett radioaktivt ämne, polonium. Trots att polisen då lyckades spåra ämnet till två ryska medborgare, Andrej Lugovoj och Dmitrij Kovtun, har de aldrig ställts inför rätta utan kunde ta sig tillbaka till Ryssland. Lugovoj sitter idag i ryska parlamentet Duman. Även då förnekade Ryssland all inblandning. SR 180317.
Skripal troligen förgiftad via sin ytterdörr. Brittisk polis tror att den 66-årige forne ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans 33-åriga dotter Julia Skripal utsattes för nervgiftet vid entrédörren till Sergej Skripals bostad i brittiska Salisbury. "Specialister har identifierat de hittills högsta koncentrationerna av nervgiftet på ytterdörren till adressen", skriver polisen i ett uttalande. Tidigare har olika teorier framförts om var far hur och dotter Skripal utsattes för giftet: allt från en restaurang, på en pub till via ventilationssystemet i Sergej Skripals bil. Dean Haydon, chef för kontraterrorenheten på Metropolitan Police, bekräftar för Reuters att ytterdörren tros vara den första kontaktpunkten. "Vi fokuserar därför mycket av våra ansträngningar vid och omkring deras adress." De två hittades okontaktbara på en parkbänk i Salisbury den 4 mars i år. SR 180328.
Nya teorin: Nervgiftet fanns vid ytterdörren. I Storbritannien fokuserar nu polisen sin utredning om mordförsöket på den ryske dubbelagenten Sergei Skripal kring hans bostad i staden Salisbury. Anti-terrorpolisen tror att han och hans dotter kom i kontakt med nervgiftet första gången vid ytterdörren. Efter veckor av spekulationer om hur Segei Skripal och hans dotter fått i sig det ryska nervgiftet kom till slut anti-terrorpolisen med fakta. Spår av nervgiftet har hittats på flera ställen i den lilla engelska staden Salisbury, men störst mängd fanns vid ytterdörren till den före detta dubbelagentens bostad. Omkring 250 anti-terrorutredare arbetar med fallet, tillsammans med experter från andra organisationer. Bland annat ska 5 000 timmar med videomaterial tittas igenom noggrant. Dessutom finns det omkring 500 vittnen från den där söndagen för 3,5 vecka sedan. Polisen arbetar efter teorin att det var där som mordförsöket ägde rum och tänker koncentrera sina resurser dit, står det i ett pressmeddelande. Mindre kraft läggs nu på området kring gallerian där de hittades medvetslösa. Det är fortfarande oklart hur paret kunde få i sig ett av de farligaste nervgifterna vid bostaden och sedan ta sig till gallerian om det är så det gått till. Enligt brittiska myndigheter har totalt mer än 130 personer i Salisbury kommit i kontakt med nervgiftet som också hittats i små mängder inne på en restaurang där Skripal åt samma dag som mordförsöket. Ingen är allvarligt skadad förutom Skripal och hans dotter som fortfarande är medvetslösa och troligen kommer så hjärnskador om de överlever. SR 180329.
Julia Skripals tillstånd förbättrat. Den före detta ryske dubbelagenten Sergej Skripals 33-åriga dotter Julia Skripals tillstånd har förbättrats, och hon befinner sig inte längre i ett kritiskt tillstånd, rapporterar brittiska medier. Hennes tillstånd beskrivs nu som stabilt. SR 180329.
Tidslinje: Fallet Skripal. detta har hänt.
1993 - Sergei Skripal, officer i den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, rekryteras av - och börjar spionera för - den brittiska underrättelsetjänsten SIS (ofta kallat för MI6) när han var stationerad i Spanien.
1999 - Skripal lämnar den militära underrättelsetjänsten och börjar arbeta för Rysslands utrikesministerium i Moskva. Han fortsätter dock att lämna information till SIS.
2004 - I ett decennium lämnar Skripal information till britterna i utbyte mot pengar. Bland annat avslöjar han dussintals ryska spioner i väst. Men 2004 avslöjas i sin tur Skripals spioneri av en rysk spion i Spaniens underrättelsetjänst och han grips i Ryssland.
2006 - Skripal döms för förräderi till 13 års straffarbete.
2010 - Skripal benådas och tillåts lämna Ryssland. Hans frigivning var del i ett fångutbyte mellan Ryssland och väst, som även innebar att tio ryska spioner som avslöjats i USA tilläts återvända till Ryssland.
2011 - Skripal köper ett hus i Salisbury i England och slår sig ned där tillsammans med sin fru och dotter.
2012 - Skripals fru dör i cancer.
2017, juli - Skripals son dör hastigt och under oklara omständigheter under en semesterresa i S:t Petersburg. Enligt vissa uppgifter togs han till sjukhus på grund av leversvikt, enligt andra uppgifter var han del i en trafikolycka.
2018, 3 mars - Skripals dotter, Yulia Skripal, återvänder med flyg till Storbritannien efter ett besök i Ryssland.
2018, 4 mars - Sergei och Yulia skripal bevistar en pub i Salisbury innan de äter en sen lunch på en restaurang. De lämnar restaurangen klockan 15.35 och beger sig till ett köpcentrum. Klockan 16.15 besvarar polis ett anrop om att två personer, som sedan visar sig vara Sergei och Yulia Skripal, befinner sig på en bänk i en park i Salisbury och uppenbarligen inte mår bra. De båda tas till sjukhus. SR 180329.

Förmögen jordbruksdirektör tror han kan rubba Putin. Kommunistpartiets presidentkandidat är en kapitalstark jordbruksdirektör, som just nu ligger tvåa enligt opinionsmätningarna. Till skillnad från flera av de sju, som utmanar Vladimir Putin, anser Grudinin att han kan vinna. "Kom igen 19:e mars då jag planerar att vara president," säger 57-årige Pavel Grudinin. Hans kandidatur var oväntad och även hur han exponerats i statskontrollerad tv. Där har hans framgångar på Leninsovchosen hyllats, det sociala företagandet, lite som ett minisovjet strax utanför Moskva med gratis skola, daghem och sjukvård för 4 000 boende på sovchosen. En hel del har Grudinin betalat ur egen kassa, men den exakta finansieringen är hemlig. Hans egna finanser höll på att fälla honom, några konton i Schweiz hittades samtidigt som Grudinin försvann från Kremlkontrollerade medier. Var han står ideologiskt är svårt att beskriva. Han var medlem av maktpartiet Enade Ryssland, men kallar sig idag socialist. Kommunist är han inte, säger han. Med sin kraftiga mustach liknar han Stalin, som han gärna framhåller som en stor ledare. SR 180308. Kommentar: Men mustachen är inte svart.

Kinas president får livstidsmandat. Kina president Xi Jinping får sitta kvar på livstid sedan Nationella folkkongressen har sagt ja till att avskaffa begränsningarna för hur många mandatperioder som landets president kan sitta vid makten. Beslutet var inte oväntat, under sin halvsekellånga existens har folkkongressen aldrig röstat ned ett förslag från det enväldiga kommunistpartiet. Bara två av de nästan 3 000 ledamöterna röstade mot och tre avstod från att rösta. 2 958 röstade för. Den nuvarande begränsningen på två mandatperioder infördes av Deng Xiaoping för att öka stabiliteten i landet efter diktatorn Mao Zedong som styrde landet fram till sin död 1976. Presidenttiteln har i mångt och mycket en rent ceremoniell betydelse, men de tidigare begränsningarna hade inneburit att Xi Jinping fått avsäga sig ämbetet 2023. Kommunistpartiet säger att lagändringen bara likställer presidentämbetet med titlarna partiordförande och överbefälhavare, som båda saknar tidsbegränsning. Xi Jinping tillträdde som partiordförande 2012. Hans väg mot toppen har kantats av skärpta restriktioner för privatpersoner, där aktivister och jurister fängslats och hårdare kontroll av internet. Samtidigt har han gjort sig populär genom att slå ner hårt på korruption och straffat mer än en miljon politiska tjänstemän. SR 180311.
Livstidsledare i Kina ger skrämselhicka. Xi Jinping utses till president på obegränsad tid och Kina flyttar fram sina positioner alltmer. Det borde få omvärlden att ta sig en funderare på hur man ska förhålla sig till den mäktiga jätten i öst, anser Kinakännaren Kristina Sandklef. The chairman of everything, det vill säga alltings ordförande. Så har The Economist - med glimten i ögat - kallat den kinesiske presidenten. Men bakom skämtet vilar ett djupt allvar. Inte minst i Kina har chockvågor gått sedan planerna tillkännagavs om att göra det möjligt för Xi Jinping att sitta kvar på obestämd tid, ett beslut som klubbades igenom av Nationella folkkongressen. Efter Mao Zedongs envälde övergick Kina till ett mer kollektivt ledarskap som balanserades upp av politbyråns ständiga utskott. När nu en återgång till ett än mer auktoritärt ledarskap skett skapar det oro både i Kina och utomlands, skriver AFP. Vad ska Xi Jinping egentligen använda sin utökade makt till? "Redan 2012 när Xi Jinping kom till makten föresatte han sig att förverkliga vissa mål. Som president utan begränsad mandatperiod får han mer tid att genomföra sina ekonomiska reformer, som han uppenbarligen anser att ingen annan är kapabel till," säger Kristina Sandklef till TT. Får han inte ordning på Kinas stora skuldberg finns risk för att ekonomin går in i en svår lågkonjunktur, påpekar Kristina Sandklef. Mycket av de stora skulderna hör ihop med den gigantiska infrastruktursatsning, med bland annat snabbjärnvägar, som påbörjades under finanskrisen 2008 för att stimulera ekonomin. Nu krävs en rad åtgärder för att komma till rätta med skulderna. "I det ingår bland annat att avveckla olönsamma statliga företag," säger Kristina Sandklef som är fristående Kinaanalytiker och tidigare har arbetat vid Försvarsmakten med fokus på Kina. Tidigare under kongressen signalerades varningar om att tuffare tag mot Taiwan och mot dissidenter i Hongkong. I Xi Jinpings mål ingår också att ta itu med den omfattande miljöförstöringen och den utbredda korruptionen. Xi Jinping har också tagit hårdare tag mot dissidenter i landet och under hans tid vid makten har censuren tilltagit. "Den kinesiska dröm som vi har i väst, om ett mer demokratiskt Kina, är ännu mer avlägsen just nu," konstaterar Kristina Sandklef. Kinas intressen i Sydkinesiska sjön är välkända, men landet utvidgar sina anspråk även på andra håll i regionen. I Afghanistan har kinesiska gruvföretag startat verksamhet och det ryktas också om att Kina ska bygga en ny militär hamn i Pakistan, något som skapar stor oro i Indien. Och både USA och EU har klagat på att Kina inte har hållit sitt löfte om att underlätta för utländska företag att etablera sig i landet. GP 180311.

USA anklagas för att blanda sig i ryska intressen. Ryske presidenten Vladimir Putin avfärdar i en amerikansk tv-intervju all rysk inblandning i amerikanska val. Däremot hävdar Putin har USA alltid blandat sig i ryska angelägenheter. De 13 åtalade ryssarna i USA kanske inte ens är ryssar utan ukrainare, tatarer eller judar, säger Putin: "De kanske inte är ryssar, utan ukrainare, tatarer eller judar, som har ryskt medborgarskap eller de kanske har amerikanskt green card. Det måste undersökas," säger ryske presidenten Vladimir Putin om de 13 åtalade ryska medborgarna, i amerikanska tv-kanalen NBC. Att Putin nämner judar har kommenterats ilsket i Israel, där Putin annars har starkt stöd. Intervjun gjordes i två omgångar 1:a och 2:a mars i St Petersburg och Kaliningrad av Megyn Kelly. En stor del handlar om den misstänkta ryska inblandningen i amerikanska presidentvalet och om de 13 ryska medborgare, som åtalats. En av dem brukar kallas Putins kock Jevgenij Prgozjin, men honom vill Putin inte alls kännas vid, som vän. En "småföretagare", som presidenten inte har något att göra med. Enligt Putin är det "omöjligt" för Ryssland att genomföra någon påverkan av val, medan USA "alltid" blandat sig i ryska val. Som bevis framför Putin att internet kontrolleras av amerikanska företag och inte av ryska. Han påstår också att Ryssland förgäves försökt få fram avtal om cyberkrig med USA, men nekats sådana. När Kelly frågar om Putin, som 65 år kanske suttit länge nog som president, ser Vladimir Putin irriterad ut och säger: "Många politiker är äldre än jag och arbetar fortfarande aktivt. Den som kommer först måste ta ansvar och arbeta hårt, men vi har författningen och den följer jag. Jag har aldrig ändrat i författningen," sa Putin. Enligt rysk författning kan Putin inte omväljas till ännu en period 2024, något som det spekulerats en hel del kring. SR 180311.

Presidentkandidaten Ksenija Sobtjak kräver att rysk topp-politiker avgår – efter anklagelser om sexuella trakasserier. I dag på Internationella kvinnodagen firar Ryssland helg i fyra dagar. Men presidentkandidaten Ksenija Sobtjak höll ensamdemonstration utanför ryska parlamentet och krävde Leonid Slutskis avgång. Han anklagas för sexuella trakasserier av flera kvinnor. I dag bad han dem om ursäkt via sociala medier eftersom det är just kvinnornas dag. "Minns att 8:e mars inte bara är dagen då män gratulerar kvinnor och säger vackra ord. Nu är det 2000-tal och fortfarande kan en parlamentariker som Leonid Slutskij ostört utsätta kvinnliga reportrar i duman för sexuella trakasserier." Ksenija Sobtjak demonstrerade utanför duman idag med kravet att Slutskij ska avgå. Flera politiska reportrar har vittnat om Slutskijs sliskiga sexuella anspelningar och inviter. Dumans talman svarade att de inte borde vara i duman då. En ledamot från samma parti som Slutskij, en kvinna, protesterade och krävde en ny lag mot sexuella trakasserier. Kvinnorna som råkat ut för Slutskij kommer både från ryska medier och från brittiska BBC. Det finns bandade bevis mot honom. Hans partiledare Vladimir Zjirinovskij kandiderar mot Sobtjak i presidentvalet. Vid en tv-sänd debatt kallade han henne för hora. Men Slutskij har dagen till ära bett alla, som känner sig trakasserade av honom om förlåtelse. Det var inte illa menat, skriver han på sin Facebooksida. Sotjak nöjer sig inte, hon kräver fortfarande att han avgår. SR 180308.

Kristna kineser vädjar om asyl i Tjeckien. Kristna kineser som har fått avslag på sina asylansökningar överklagar nu beslutet. I slutet av februari meddelade tjeckiska myndigheter att åtta kristna kineser hade beviljats asyl i landet, medan 70 stycken inte hade fått sina ansökningar beviljade. Det skriver Prague Daily Monitor. Vilken typ av kristen tillhörighet kineserna hade framgår inte. Att de tillhörde en minoritetsgrupp i hemlandet räckte inte för att få asyl, utan de var tvungna att bevisa att de var förföljda. Dagen 180312.

Lång väg till Nato för Ukraina. Ukraina är ett av fyra länder, som hoppas på ett Nato-medlemskap. Nato:s publicering nyligen på sin hemsida av de fyra aspiranterna, Ukraina, Georgien, Bosnien-Herzegovina och Makedonien väcker starka förhoppningar i Ukraina. Men vägen till ett medlemsskap kan bli lång. Rubrikerna i ukrainska medier kan ge illusionen om att ett Nato-medlemskap finns runt knuten. Presidenten Petro Porosjenko kallar Nato:s beslut för logiskt och länge efterlängtat, sedan Nato officiellt publicerat att Ukraina nu är ett aspirantland. Nästa steg bör tas snart, som innebär en plan för medlemsskap, hävdar Porosjenko. Men exemplet Georgien visar att vägen kan bli lång, Georgien önskade sig medlemsskap i Nato redan 2004 efter den så kallade rosrevolutionen. Landet har hittills inte nått den standard, som försvarsalliansen kräver för att ett land ska bli medlem. I juni förra året röstade parlamentet i Kiev för att ett framtida Nato-medlemsskap är en av grundbultarna i den ukrainska utrikespolitiken. Opinionen till Nato har svängt i och med den ryska annekteringen av Krim och kriget i öster. Tidigare var en majoritet av ukrainarna emot ett medlemsskap, idag är en majoritet för. Sedan 2015 har Ukraina deltagit i Nato:s militärövningar. SR 180313.

USA riktar nya sanktioner mot ryssar. USA riktar nya sanktioner mot ryska medborgare och organisationer för påstådd inblandning i det amerikanska presidentvalet och cyberattacker, uppger det amerikanska finansdepartementet. USA:s beslut att nu införa sanktioner mot 19 ryssar och fem ryska företag och organisationer är en hämnd för flera cyberangrepp de senaste åren. Främst är åtgärderna ett svar på Rysslands försök att påverka presidentvalet 2016. En av organisationerna man nu inför sanktioner mot är Internet Research Agency, organisationen som också kallats trollfabriken i S:t Petersburg, där hundratals människor arbetade för att försöka försvaga den politiska processen i USA, bland annat genom sociala medier. Även andra cyberangrepp omnämns i ett pressmeddelande från Trumpadministrationen, bland annat NotPetya-angreppet som i juni förra året påverkade banker, flygplatser och energibolag runtom i hela världen. Enligt USAs finansdepartementet var NotPetya det mest kostsamma cyberangreppet någonsin. Rysslands inblandning i kriget i Ukraina och de den senaste tidens anklagelser om att Rysslands ska beordrat mordet på en dubbelagent i Salsibury Storbritannien, omnämns också. Flera av personerna som USA nu inför sanktioner mot åtalades tidigare i år av Muellerutredningen. SR 180315.

Aktivister gripna i Ryssland inför valet. I Rysslands näst största stad, Sankt Petersburg, har de senaste dagarna tiotalet medarbetare till oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj gripits och i de flesta fall dömts till kortare fängelsestraff. Navalnylägret tror att orsaken är att myndigheterna på det här sättet vill försvåra för oppositionens valövervakning. I Navalnyjs kampanjkontor i centrala Sankt Petersburg arbetar ett 20-tal människor, nästan alla unga, med att planera för valövervakning av presidentvalet på söndag. Men det finns lite oro i luften. "Närsom helst kan polisen komma hit och gripa någon," säger Pjotr Popov som är vicechef för Navalnyjs verksamhet i Sankt Petersburg, det hände till exempel häromdagen mitt framför ögonen på alla. "De senaste två-tre dagarna har åtta av våra aktivister gripits," säger Popov. Två dömdes till böter, resten till fängelse i tio dagar. Sedan tidigare är chefen för Navalnyjkontoret i Sankt Petersburg fängslad. Många av de som gripits anklagas för att ha medverkat i en demonstration i slutet av januari som genomfördes utan myndigheternas tillstånd. Att de fängslas först nu, precis före valet, är ingen tillfällighet, menar Popov. "Många av dem som gripits har arbetat i staben här med valövervakningen och vad makthavarna försöker göra är att sabotera det arbetet," säger Pjotr Popov som för tillfället tagit ledigt från sociologistudierna på universitetet. Det viktigaste för Kreml anses vara att det blir ett högt valdeltagande och Navalnyjs anhängare tror att man kommer att använda fuskmetoder för att uppnå det. Navalnyj som själv inte fick ställa upp i valet har manat till bojkott - och Pjotr Popov tror att många kommer att följa hans uppmaning. "Alla förstår att det här inte är något riktigt val utan ett dåligt skämt. De kandidater som får medverka är godkända av makten och ingen oberoende kandidat får ställa upp," säger Pjotr Popov. Även på andra håll i Ryssland har Navalnyjanhängare gripits inför valet men Sankt Petersburg ett av de ställen där myndigheterna gått fram hårdast. "Det är en specialitet för staden", säger Popov ironiskt. SR 180316.

Livstidspresident kan ge Kinas kristna svår framtid. I söndags kom beskedet att Kinas president kan sitta kvar på livstid. Det innebär att situationen för landets kristna kommer fortsätta att vara svår, menar den forne Hongkongmissionären Eskil Albertsson. "Kontrollerna blir allt striktare," säger han. Kors tas ned från kyrkor, den som är under 18 får inte påverkas av religiösa budskap och en partitrogen grupp måste finnas i alla församlingar. Det är verkligheten för Kinas kristna, berättar Svenska alliansmissionens före detta föreståndare, Eskil Albertsson. Han har själv bott i Hongkong i tolv år och har varit i Kina ett tjugotal gånger. Att Kinas president Xi Jinping, efter en omröstning i Nationella folkkongressen i söndags, kan sitta kvar på livstid, gör inte saken bättre för de kristna, menar han. "Jag befarar att det kan bli värre," säger han. Eskil Albertsson berättar att Xi Jinping tidigare var guvernör i just den provins där kors har tagits ner på omkring 2 000 kyrkor. Enligt Albertsson var det Xi Jinping som satte i gång förfarandet. Samma kristendomsfientliga politik bedrivs nu i landet i stort, påpekar han. "Kontrollerna blir allt striktare. Det sätts upp övervakningskameror utanför kyrkor, och familjer uppmanas byta ut religiösa symboler i hemmet mot ett porträtt på presidenten. Nyligen såg jag en skylt utanför en kyrka där det stod: "Tillträde förbjudet för barn, studenter och partimedlemmar"," säger Eskil Albertsson. Enligt den forne missionären blir Xi Jinpings inflytande över Kina allt större. "All makt samlas i hans hand. Hans tankar är numera inskrivna i konstitutionen och han har fått titeln "kärnledare"." Samtidigt som presidentens makt blir större, blir folkets frihet allt mindre, menar Albertsson. "Internettrafiken är väldigt begränsad, vilket bland annat innebär att Facebook och Google är blockerade. Jag har själv märkt att mejl som jag har skickat till kristna vänner i landet inte har kommit fram," säger han. Varför upplever Xi Jinping de kristna som ett hot? "Alla grupper som man inte har kontroll över ser man som ett hot. Kristendomen ser man dessutom som "utländskt inflytande"." Hur ser de kristna på situationen? "Det finns ett uttryck bland kristna som är ungefär så här: "Om det är grönt ljus trycker vi gasen i botten. Om det är rött ljus hittar vi kringvägar." När en kyrka tvingades ta ner sitt kors sade en grupp ungdomar: "Då trycker vi upp t-shirtar med kors på". Det visar något av andan i Kina." Han påpekar att de kristna dessutom är väl organiserade i hemgrupper, vilket är en fördel när församlingarna stöter på patrull. Enligt Albertsson är det – trots åtstramningarna – alltfler partimedlemmar som dras till kyrkan. "Jag har träffat partimedlemmar som direkt efter pensionen har blivit kristna – ofta på grund av kristna fruar. Många av dessa blir sedan bra ledare i församlingen. En av de mest hängivna evangelisterna som jag har träffat i Kina var en före detta general." Trots att det finns vissa glädjeämnen för kyrkan i Kina, oroas Eskil Albertsson över situationen. "Det är jobbigt. Jag lider med de kristna," säger han. Världen idag 180316.
Kristna i Kina hålls i husarrest. Kristna i staden Shangqiu hålls i husarrest utan att veta vad de är anklagade för. Kors har också rivits ner från kyrkor och kristna har förbjudits att samlas, enligt organisationen China Aid. Enligt de senaste rapporterna från China Aid - som rapporterar om förföljelse av kristna - slår kinesiska myndigheter i allt högre grad ned på kristna. Kyrkor i Zhumadian, Zhoukou och Gushi har fått order om att inte ha samlingar. I Tanghe har myndigheterna tvingat husförsamlingar att registrera sig, skriver tidningen The Christian Post (17.3). Enligt tidningen The Economist (17.3) krymper utrymmet nu för kyrkor och husförsamlingar. Det beror på nya lagar, som kommit i bruk i februari i år. Dagen 180318.
Church members interrogated, four Christians detained. Breaking into a church in China's northwestern Xinjiang on Monday, officials accused the 10 Christians meeting there of gathering illegally and detained three of the members. A Christian said that policemen and religious affairs bureau agents interrupted a service at Jiamei Church in Urumqi, saying the church members gathered illegally and "violated the Religious Affairs Regulations" by meeting in an unregistered venue. They then took the Christians to the police station and interrogated them. Authorities also tried to make a church member surnamed Huang and three other women sign a document admitting that they gathered illegally and incited and tricked their congregation, promising to release them as soon as they signed it. When the Christians refused, they were administratively detained on a 10-day sentence. "The government fabricated the crimes simply because they were members of a house church and had participated in Sunday gatherings," an anonymous Christian familiar with the situation said. Urumqi is becoming increasingly hostile towards people with religious beliefs, and many of them are no longer able to enter or exit religious venues freely. Officials often require them to present identification cards when entering state-run religious institutions, including the official Three-Self Churches. ChinaAid exposes abuses, such as those suffered by the members of Jiamei Church, in order to stand in solidarity with persecuted Christians and promote religious freedom, human rights, and rule of law. China Aid 180315.
Pressure increases for Henan Christians. Authorities across several counties China's central Henan province issued a warning on March 8, forbidding any Christian gatherings in the area and placing Christians under house arrest. Additionally, officials continue to tear down couplet door decorations that use Christian language. According to an anonymous source in Shangqiu, Henan, Christians there have been placed under house arrest without charge, with police officers watching their residence and requiring them to report where they are going every time they wish to leave the house. "I heard that many churches in Sheqi County also received a notice that believers cannot gather anymore," a Christian in Nanyang, Henan said. "Christians are afraid of gathering and they don't have anywhere to gather either. Times have changed. It feels like the Cultural Revolution." The Cultural Revolution refers to the period between 1966 and 1976, when Mao Zedong attempted to destroy all influences besides Communism in China, and was a period of great economic and societal hardship, especially for citizens who practiced religion. Atheism began to be enforced as the official religious belief of the Communist Party. A Christian named Wang spoke with a reporter on March 9, explaining that the day previous, a notice had gone out to all churches in the cities of Zhumadian and Zhoukou, as well as Gushi County, announcing that all religious activities in the area are cancelled until further notice. Though the warning stipulates that any who refuse to comply will be punished, the nature of that punishment is unclear. In Tanghe County, authorities forcibly disbanded house church meetings and ordered all participants to register with a government operated Three-Self Church instead. Christians were warned that any who continued to meet would be fined 30,000 yuan (U.S. $4,700). China Aid 180316.
Christian chef blocked from jobs, accused of cult involvement. A house church Christian in China's southern Guangdong province has been blacklisted out of employment after being arrested for his faith. Ruan Haoan, a member of Fengle Church in the city of Jiangmen, discovered that after his release from a month-long detention last year, employers in the area have been warned not to hire him. Though he serves as a receptionist for the church, before his detention he was a hotel chef, but now, none will give him a job. Both he and a pastor of the church, Li Wanhua, were accused of "using an evil cult to undermine law enforcement" and detained in June 2017. Police tried to coerce Ruan into signing an admission of engaging in "cult activities" but Ruan refused and was sent to criminal detention. Both were released about a month later on bail. "When I came out," Ruan said, "I went to work at the original hotel. They would not hire me, saying I was a cultist. None of the big hotels wanted me either. After checking my ID, they said they knew I had been detained and was in a cult. Some hotels asked me to wait for a response at home, but I never got an answer. Now, I can only work in a small restaurant for minimum wage." There are five people in Ruan's family. He cares for his elderly mother and his wife just gave birth to his second child. "I now have to support five people on my own income. I do not know how to feed my family if the wages are so low and I have no stable job." Fengle Church has dozens of members who meet once a week. During the June arrests, police confiscated 12 Bibles, 48 hymnals, and more than 1,000 leaflets from the church. ChinaAid reports on instances of religious persecution, such as the discrimination against Ruan Haoan and Fengle Church, in order to expose abuses committed by the Chinese government and promote religious freedom and rule of law. China Aid 180224.
Renowned Christian human rights lawyer mysteriously dead. Physicians in China's eastern Jiangsu province declared renowned Christian human rights lawyer Li Baiguang dead at 3:00 a.m. on Feb. 26 (Feb. 25 U.S. time) despite a previous record of clean health. Li went to the hospital for a minor stomachache and was declared dead hours later. The hospital alleged that he had liver problems and that he bled to death, but Li was previously healthy. China has a history of either neglecting the medical conditions of human rights activists until they succumb to them or declaring previously healthy people dead, as exemplified in the cases of Nobel Peace Prize laureate Liu Xiaobo, pro-democracy activist and Christian Yang Tianshui, and prisoner of conscience Peng Ming. Just weeks before his death, Li attended the National Prayer Breakfast in Washington, D.C., with ChinaAid President Bob Fu and a delegation of Chinese human rights activists. In the past, he represented numerous illegally arrested Chinese pastors and received the Democracy Award from the National Endowment for Democracy (NED) for his efforts to advance human rights and religious freedom in China. President George W. Bush also met with him three times due to his courageous work. Li's bravery knew no bounds, and he steadfastly defended the oppressed despite death threats made against him. A few months ago, he was kidnapped by Chinese officials in Zhejiang province, beaten, and forced to leave the area on the threat of dismemberment for defending farmers whose land was illegally taken by the government. Upon hearing of his demise, many human rights activists called for China to allow an honest investigation into his death. "We are deeply saddened by the loss of one of China's most courageous, pro-constitution lawyers," Fu, who remained a close friend and co-worker Li for more than a decade, said. "He was treated violently last year and was threatened a number of times recently by the Chinese regime. He has been a bold and compassionate human rights lawyer, always ready in defense of the persecuted and vulnerable ... The whole world should demand that the Chinese government give a full, independent, and transparent account on what caused Dr Li's sudden death." ChinaAid calls on the international community and leaders of the free world to speak out against Li's death and call China to an account for its abusive actions so that no other person will suffer a similar fate. This organization will continue to expose the abuses enacted against human rights activists and religious practitioners in order to secure religious freedom, human rights, and rule of law for all Chinese citizens. China Aid 180225.

Förre rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson: Utan kontanter blottar vi oss för fienden. Frågan om kontanters betydelse i krissituationer har belysts alldeles för dåligt. De flesta tycker nog att möjligheten att kunna genomföra betalningar är en kärnfråga som bör garanteras av det allmänna. Så är det i princip alla länder, men inte i Sverige. Här hade Riksbanken tidigare det ansvaret, men i någon form av avregleringsiver 2005 lades ansvaret i stället i händerna på privata banker och kortföretag. Marknadsekonomi i all ära, men så här i backspegeln har vi fått bekräftelse på att det som står i grundkursen i nationalekonomi stämmer: att naturliga monopol fungerar dåligt att lägga ut på privata aktörer. Bankerna bevisar tesen genom att avveckla viktig infrastruktur i glesbygd och för svaga grupper eftersom den för bankerna bara är olönsam business. Säkerhetsfrågorna sätts på spel. Banker och kortföretag driver igenom avvecklingen av kontanter utan att intressera sig för om samhället har en backup-plan i krislägen. Den enda fungerande sådan vi har i dag är just kontanter, ett robust betalmedel som fungerar i alla lägen och som samhället har förtroende för. Utan dem står vi helt utan plan om, eller snarare när, betalsystemen av någon anledning bryter samman. Ett modernt krig kan mycket väl handla om att slå ut ett lands betalsystem. Ändå har frågan om kontanters betydelse i krissituationer belysts mycket dåligt. Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker att stänga av våra digitala betalningssystem? MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, har nyligen gått ut med direktiv för krisberedskap som innebär att vi ska klara oss själva i upp till en vecka om viktiga samhällsfunktioner skulle slås ut. Där räknas kontanter som en nödvändighet. Hur planen ska kunna realiseras får vi dock inte veta. Exp 180306.

China's Leap Toward One-Man Rule Should Alarm the World. President Xi Jinping's power grab will affect the future of China and the world. President Xi came to power in 2013. Under the existing rules, he would have to leave office in 2023 after his second five-year term ends. But the constitutional revision means he could keep ruling as head of the world's most populous nation for as long as his heart beats. Emperor for life. This has alarming implications for the future of China and the world. The Trumpet 180307.

"Jag bad om att få kopiera Putins läxa, men han sa nej". Svetlana Potaptjuk, 64, minns det än. Hur "Putja" sa tvärnej när hon bad om att få kopiera hans läxuppgift i tyska. Han var mycket bättre i tyska än vad hon var, konstaterar hon. Det var därför Svetlana en gång bad om att få lite hjälp när hon inte hunnit med att göra sin hemläxa. Men hon är inte långsint. Så den 18 mars lägger hon sin röst på sin gamla klasskamrat. På Vladimir Putin. Vladimir Putin visade nämligen också stort intresse för samhällskunskap och var duktig i humanitära ämnen som litteratur. Vladimir Putin var också en elev som alltid gjorde sina läxor, en allvarlig ung man som kunde ge rätt vassa och korta svar om han inte gillade frågan. "Det kan jag känna igen hos honom ännu," säger Svetlana Potaptjuk. Han kan vara rätt skarp ibland i sina svar. Precis som då. Exp 180312. Vladimir Vladimirovitj Putin är född 7 oktober 1952 och är inne på sin fjärde presidentperiod. 18 mars 2018 omvaldes Putin återigen till Rysslands president med 76 procent av rösterna och blev därmed den ryske ledare som suttit längst på sin post näst efter Josef Stalin. Putin är internationellt omstridd och han anses av många bedömare vilja permanenta sin ledarroll i Ryssland. Hans uttalande 2005 om att "Sovjetunionens kollaps var en av århundradets stora geopolitiska katastrofer" blev uppmärksammat. Putins agerande att med våld försvara ryska intressen utanför Rysslands gränser - och även ockupera utländskt territorium (bland annat Krim och delar av Georgien) - har lett till ansträngda relationer med ett antal av Rysslands grannländer. Internt i Ryssland åtnjuter dock Putin stor popularitet, och han ses som en stark ledare som bringat ordning i både ekonomin och samhällssystemet. Detta har skett till priset av ökad statlig kontroll av både landets företagande, det politiska livet och opinionsbildningen.

Putin skyller valfusk på judar. Rysslands president antyder i en ny intervju att "judar" med ryskt medborgarskap kan ligga bakom manipulationer av det amerikanska valet. Klassisk antisemitism, menar gruppen Anti-Defamation League, som kräver att Putin ska ta avstånd från sitt utspel. Det var i en intervju som NBC News sände i lördags som Rysslands president Vladimir Putin på nytt förnekar att han haft något att göra med manipulationer av det amerikanska valet. Han spekulerade i stället kring möjliga förövare: "Kanske var det ukrainare, tatarer, judar som råkar ha ryskt medborgarskap." Det faktum att Putin väljer att addera judar till sin lista över misstänkta har gett upphov till starka reaktioner, inte minst i USA, där många – intressegrupper och folkvalda – anklagar honom för att sprida antisemitism. Anti-Defamation League (ADL) har som organisation i drygt 100 år arbetat för att motverka fördomar och förföljelse mot judar. Nu kommenterar ordförande Jonathan A Greenblatt: "Putin har på ett bisarrt sätt börja peka ut syndabockar. Det handlar då om judar och andra minoriteter i hans land. Det är djupt stötande att se presidenten ge nytt liv åt klassiska antisemitiska stereotyper som har plågat Ryssland i hundratals år, med en kommentar som kunde ha rivits ut från "Sions vises protokoll"." Det antisemitiska dokumentet, som ofta hänvisas till av högerextremister, nämns även då organisationen American Jewish Committee fördömer Putins uttalande, som man tycker lägger sig "kusligt" nära den sortens världsbild, med föreställningar om en judisk konspiration. Jonathan A Greenblatt: "Vi lever i en tid då antisemitiskt våld ökar och ord kan få allvarliga konsekvenser, särskilt om de kommer från offentliga personer eller folkvalda politiker som president Putin. Vår förhoppning är att han ska klargöra vad han menar innan det här skadar de grupper som han räknar upp." Knessetledamoten Ksenia Svetlova i Israel som representerar Sionistunionen kräver att landets regering ska fördöma presidentens utspel. "Judar kanske manipulerade valet i USA. Judar kanske styr världen. Judar kanske slaktade judar i Polen. Alla dessa ­påståenden har en och samma grund: hatet mot judar," säger hon till nyhetsbyrån Associated Press. ETC 180313.

Brittisk polis inleder mordutredning kring dödsfallet av exilryssen Nikolaj Glushkov. I Storbritannien har polisen inlett en förundersökning om mord efter att den tidigare affärsmannen Nikolaj Glushkov hittades död. Det var i måndags som exilryssen och affärsmannen Nikolaj Glushkov hittades död i sitt hem i London. Enlig obduktionen dog Nikolaj Glushkov på grund av skador på nacke eller hals. Nikolaj Glushkov har tidigare varit affärsman och även nära vän till regimkritikern Boris Berezovskij. Berezovskij hittades död i sitt hem i Storbritannien år 2013. Glusjkov levde i Storbritannien under politisk asyl, efter att han avtjänat fängelsestraff för bland annat penningtvätt och bedrägeri i Ryssland. Han hittades död drygt en vecka efter att den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter hittades förgiftade med ett nervgift på en parkbänk i Salsburry. Deras tillstånd är kritiskt. Den brittiska regeringen har anklagat Ryssland för att ligga bakom mordförsöket på Skripal, enligt brittisk polis finns det i nuläget inga samband mellan mordförsöket på Skripal och Nikolaj Glushkovs död. Glushkov blev 68 år gammal. SR 180316.

Ryska evangelikaler röstar på Putin. I morgon går Ryssland till val. Sittande presidenten får starkt stöd, också från evangelikaler. Men valet är långt ifrån demokratiskt, menar många. "Vanliga människor kan "helt enkelt inte värja sig" för den Putinpropaganda som landet svämmar över av." Kristna i Ryssland tenderar, liksom majoriteten, att stödja Putin. Dagen 180317.

Ryssland pekar ut Sverige efter nervgiftsattacken i Storbritannien. Storbritannien hävdar att nervgiftet Novitjok kan ha använts vid mordförsöken på Sergej Skripal och hans dotter. Något som Ryssland påstår kommer från västländer. Sveriges utrikesminister Margot Wallström går till hårt angrepp mot anklagelserna att nervgiftet som förgiftade den tidigare ryske spionen Sergej Skripal skulle ha kommit från Sverige eller ett annat västland. På twitter skriver hon att anklagelserna är oacceptabla och ogrundade, och att Ryssland borde besvara Storbritanniens frågor istället. Novitjok är det nervgift som myndigheter i Storbritannien hävdar kan ha använts för mordförsöken på Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury. Ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova påstår idag att det inte finns något som heter så i Ryssland eller i Sovjetunionen. Zacharova påstår att ordet uppfunnits i väst och att nervgiftet troligen kommer från Sverige, Storbritannien, Slovakien eller USA. "Aldrig i Sovjetunionen eller i Ryssland har det funnits något Novitjok, det är ett uttryck som väst hittade på när flera länder började forska på kemiska ämnen med stöd av före detta sovjetiska vetenskapsmän i början av 90-talet," sa Maria Zacharova i en intervju tidigare i dag i ryska statliga kanalen Rossija 24. Hon hävdar att själva uttrycket Novitjok, som betyder ungefär nybörjare, skapats i väst och att det nu används för att kasta skuld på Ryssland. Men enligt henne ligger skulden för nervgiftsförgiftningen av Sergej Skripal och hans dotter Julia i Storbritannien eller till och med i Sverige. "Det är USA, Storbritannien, Slovakien, Sverige och några till stater, som har haft program om dessa kemiska substanser som de kallar för Novitjok," säger Zacharova. Hon kritiserar Theresa May för att kalla det, det Zacharova kallar schablonen, Novitjok och inte den kemiska beteckningen för det gift som användes. Hon förnekar att Sergej Skripal alls varit rysk spion, bara brittisk, när han i själva verket började som militär underrättelseofficer vid GRU och sedan blev agent för MI6 och angav många av sina forna kollegor. Ryssland har idag svarat med utvisning av 23 brittiska diplomater, förbjudit ett brittiskt konsulat i Sankt Petersburg och kultur och språkinstitutet The British Council. Det hålls också öppet för mer svar beroende på Storbritanniens agerande. SR 180317.

Putin. Vladimir Putin har i praktiken styrt Ryssland hela tiden sedan 1 januari 2000. Åren 2008 till 2012 lämnade han av konstitutionella skäl tillfälligt över presidentposten till Dmitrij Medvedev men han behöll ändå den yttersta makten. Den 18 mars kommer han av allt att döma utses till rysk president i ytterligare sex år. Putin föddes i en fattig familj i Sankt Petersburg. Han utbildade sig till jurist och hamnade direkt efter universitetet i säkerhetstjänsten KGB. Där gjorde han en medelmåttig karriär, han skickades till dåvarande Östtyskland och avancerade till överstelöjtnant. "Jag tyckte om att värva agenter", sa han nyligen i en intervju. I spåren av kalabaliken efter Sovjetunionens fall 1991 blev han medarbetare till Sankt Petersburgs första demokratiska borgmästare, Anatolij Sobtjak. Efter det förflyttades han till Moskva, blev chef för KGB:s efterföljare FSB och därefter premiärminister. Kretsen kring dåvarande presidenten Boris Jeltsin såg Putin som en lättstyrd marionett och manövrerade fram honom till presidentposten. Efter att Jeltsin avgick på nyårsafton 1999 tog Putin över. I början sågs Putin som en ganska reforminriktad politiker. Men successivt har han slagit in på en mer icke-liberal ekonomisk politik, satt rysk nationalism i högsätet och vridit utrikespolitiken i en starkt antivästlig riktning. Viken linje som Putin kommer att driva den kommande presidentperioden är en öppen fråga liksom hur länge han kommer att inneha makten. Frågan är om han blir kvar hela sexårsperioden ut. Eller om han kommer att se till att han på något sätt fortsätter att sitta kvar – också efter 2024.
De sju (chanslösa) rivalerna. Putin har sju motkandidater i presidentvalet, men ingen av dem anses ha någon som helst chans att på allvar utmana. Enligt, de i och för sig ganska otillförlitliga, opinionsundersökningarna är det knappast troligt att någon får så mycket mer än 10 procent av rösterna, även om det kan bli överraskningar. Att de tillåts vara med ger åtminstone intrycket av att valet är demokratiskt. Pavel Grudinin ställer upp för kommunistpartiet och andra vänsterkrafter. Partiets mångårige ordförande Gennadij Zjuganov har fått stå åt sidan. Grudinin har lite mer av en socialdemokratisk inriktning men har också uttalat sig positivt om Stalin, han är troende, vd för ett jordbruksföretag och miljonär med pengar placerade i Schweiz. Vladimir Zjirinovskij är en populistisk nationalist som funnits i det ryska politiska livet i 30 år och som flera gånger ställt upp i presidentvalet. Nominellt är hans parti, LDPR, i opposition till Putin men i praktiken stöder man nästan allt Kreml beslutar och Zjirinovskij fungerar mest som politisk clown. Ksenija Sobotjak är en tidigare tv-kändis som blivit oppositionspolitiker. Hon är den första kvinnliga presidentkandidaten på 14 år och den yngsta (36 år) sedan 2004. Hon står för en liberal politik och har bland annat fördömt den ryska annekteringen av Kreml. Hon är dotter till Anatolij Sobtjak och känner Putin sedan barnsben. En del misstänker att Kreml accepterar att hon ställer upp bara för att locka ungdomsväljare att rösta, för att få upp valdeltagandet. Grigorij Javlinskij har hört till den reforminriktade oppositionen ända sedan tiden före Sovjetunionens sammanbrott och har han redan tidigare ställt upp i presidentvalet för det socialliberala partiet Jabloko. Hans stjärna har dock börjat dala på senare tid. Sergej Baburin en starkt konservativ och nationalistisk politiker som länge varit känd i Ryssland. Boris Titov leder det företagsvänliga partiet Tillväxtpartiet som har en oppositionell inriktning men han har också en officiell ställning som chef för Putins kommission för företagarnas rättigheter. Maxim Surajkin är en kommunist på yttersta vänsterkanten och en uttalad stalinist.
Navalnyj som inte får ställa upp. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har förbjudits att ställa upp i valet och han har blivit elefanten i rummet som ingen i Kreml talar om. Putin vägrar att ta hans namn i munnen och använder istället omskrivningar om han måste tala om honom. Navalnyj var tidigare mest känd som bloggare, som avslöjade korruption högt upp i makten, men på senare år har han seglat upp som den ledande oppositionspolitikern. Hans politiska linje är dock lite oklar även om han är åt det borgerligt-liberala hållet. I början hade Navalnyj också en ganska stark nationalistisk och invandrarkritisk hållning men den sidan har successivt tonats ner. Till skillnad från andra oppositionspolitiker har Navalnyj lyckats väl med att appellera till de vanliga ryska medborgarna, inte minst till unga och till människor runt om i hela landet. Det senaste åren har han arrangerat stora demonstrationer och möten i en rad städer. Även om Navalnyj kanske inte skulle få så många röster uppfattas han som ett politiskt hot av de styrande i Kreml och han har förbjudits att delta i presidentvalet. Motiveringen är att han har dömts till villkorligt fängelse för ekonomisk brottslighet vilket enligt rysk lag är ett hinder för att få ställa upp i val. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har i ett utslag sagt att rättegången mot Navalnyj inte gick rätt till och många anser att domen mot honom var politisk. Trots att Navalnyj inte får ställa upp har han byggt upp en omfattande kampanjorganisation landet runt. Navalnyj har flera gånger gripits av polisen och dömts till kortare fängelsestraff för att ha organiserat osanktionerade demonstrationer. Eftersom han stoppats från att delta i valet uppmanar han nu till valbojkott.
Ella Pamfilova är ordförande i ryska centrala valkommissionen, den myndighet som ska se till att valet sker i enlighet lagboken. Den ryska presidenten väljs numera för en period på sex år. I den första valomgången får samtliga godkända kandidater delta. Om någon av dem får mer än 50 procent av rösterna är valet redan avgjort, annars blir det en andra valomgång där de två kandidater som fick flest röster får delta. Prognoserna tyder på att Putin kommer att få mer än 50 procent redan i första omgången. Men för Kreml är det viktigt att han får mer än så och inte minst att det blir ett högt valdeltagande. Om han bara får drygt hälften av rösterna med 50 procents valdeltagande så skulle hans legitimitet bli starkt underminerad. Kremls mål sägs därför vara att han ska få 70 procent av rösterna med 70 procents valdeltagande. Det senaste presidentvalet uppfattades av många som fuskartat och det ledde till omfattande protestdemonstrationer. För att öka tilltron till valsystemet tillsattes Ella Pamfilova som valgeneral; hon har rykte om sig att vara en sällsynt hederlig oppositionspolitiker. Men många har blivit besvikna, under hennes ordförandeskap har till exempel Navalnyj förbjudits att delta i valet. Ändå ser det ut som om valet på själva valdagen och i vallokalerna kommer att bli mer korrekt den här gången än tidigare, med större insyn. Men det betyder inte att valprocessen som helhet är acceptabel. Först och främst är det ju i praktiken bara de kandidater som Kreml tillåter som får ställa upp. Dessutom är det hela tiden en massiv propaganda för Putin i de stora massmedia och myndigheterna, från lokal nivå och till riksplanet, favoriserar Putin. Övriga kandidater seglar i motvind och har mycket svårt att nå ut. Men även om inte Putin hela tiden konsekvent gynnades så skulle han antagligen ändå vinna, också om valet genomfördes hederligt. Kommentar: Den intensiva propagandan för Putin påverkar stort och där hans korruption brutalt tystas ner.
Makten i Ryssland. Medeltidsborgen Kreml i Moskva är sedan lång tid tillbaka Rysslands verkliga maktcentrum. Här arbetar Putin och presidenten har enligt den ryska konstitutionen mycket stora befogenheter. Premiärminister Dmitrij Medvedev huserar lite längre upp längs Moskvafloden i det som lokalt kallas Vita Huset. Men Medvedev och hans många ministrar har mycket mindre inflytande än sina motsvarigheter i parlamentariska demokratier. Makten finns i och nära Kreml och president Putin medan regeringsmedlemmarna på det stora hela är teknokrater som genomför vad som åläggs dem. Hur makten utövas i Kreml och hur beslutsgången går till där är en omtvistad fråga. Insynen är kraftigt begränsad och buden om vad som pågår är många. Att spåna om detta är vad kremlologer håller på med. Enligt en skola är makten totalt koncentrerad till Putin. Han bestämmer allt. Enligt en annan är han en mer sammanhållande kraft som balanserar olika starka intressen mot varandra, som till exempel säkerhetstjänsten och de rika miljardärerna, oligarkerna. Många tycker sig se att Putin börjat släppa lite på greppet över olika dagspolitiska frågor vilket lett till viss turbulens på senare tid. Framförallt efter att Putin kom tillbaka som president 2012 har det politiska klimatet i landet hårdnat. Oppositionspolitiker har dömts till kortare eller längre fängelsestraff, oberoende samhälleliga organisationer har fått allt svårare att arbeta och utrymmet för fristående medier minskar. Ryssland är förstås inte en demokrati av västerländskt snitt men det är inte heller en klassisk diktatur. Jämfört med den sovjetiska tiden har fortfarande de ryska medborgarna väsentligt större politiska friheter. Och deras möjligheter att utforma sitt eget privata liv är också avsevärt större än då, inte minst när det gäller att ha kontakt med omvärlden.
Ekonomin. Igor Setjin är chef för Rosneft, världens största börsnoterade oljebolag. Han är en typisk representant för dem som styr det ryska näringslivet där ekonomi, politik och säkerhetstjänsten är djupt sammanblandade. Setjin var ursprungligen en KGB-man, han växlade över till politiken där han hamnade i Putins stab för att sedan alltså bli hög oljechef. Stora delar av det ryska näringslivet privatiserades under 1990-talet under ofta ljusskygga omständigheter vilket ledde till att det skapades en grupp superrika miljardärer, de så kallade oligarkerna. De finns kvar men under Putin har en andra våg av chefer inom statsförvaltningen skaffat sig stora förmögenheter. Ryssland är idag ett extremt ojämlikt land. Enligt affärstidningen Vedomosti har 40 procent av hushållen inte tillräckliga inkomster för att klara sig varje månad. Även om Ryssland har många privata företag är fortfarande staten den dominerande ekonomiska aktören. Viktiga nationella projekt, även på det privata området, måste godkännas av Putin. Ett stort problem är att den ryska ekonomin fortfarande domineras starkt av energi- och råvaruutvinning. Den gigantiska korruptionen på alla samhällsnivåer gör att stora resurser försvinner ner i ett svart hål, ofta flyttas pengarna utomlands. I början av Putins tid utvecklades ekonomin starkt och levnadsstandarden ökade snabbt. Men de senaste tio åren har det gått trögare. Annekteringen av ukrainska Krimhalvön ledde till att väst införde sanktioner som slagit hårt mot många företag. Men ett ännu allvarligare slag var det dramatiska fallet i oljepriset. De ökade militärkostnaderna är också en tung börda. Det senaste året har den ryska ekonomin ändå så smått kvicknat till och statsfinanserna anses vara i ganska gott skick. Men prognoserna för de närmaste åren är trots det dystra, tillväxten väntas fortfarande bli låg. Ett skäl är att det finns få tecken till Putin kan tänka sig några mer betydelsefulla reformer som till exempel skulle minska beroendet av olje- och gasindustrin.
Ny nationell ideologi. Ledaren för den ryskortodoxa kyrkan, patriarken Kirill, ses allt oftare i viktiga offentliga sammanhang i Ryssland. Ledande politiker - inte minst president Putin - visar gärna upp sig vid sidan av patriarken. Den stärkta ställningen för kyrkan har gått hand i hand med att konservativa strömningar blivit markant starkare i samhällslivet. Kyrkans nyvunna ställning är remarkabel. På den sovjetiska tiden var religionen i praktiken förbjuden, kyrkobyggnader skövlades och blev till lagerlokaler och präster dödades. Men efter Sovjetunionens fall har alltså kyrkan gjort comeback. I brist på andra ideologier med lyskraft har den ortodoxa tron fått något av rollen av sammanhållande samhällskitt. Stora pengar har lagts ner på att renovera gamla kyrkor eller bygga nya. Den samhällssyn som kyrkan förespråkar är djupt konservativ och det passar som hand i handske i den politik som Putin, åtminstone officiellt, förespråkat. Det hårdnande klimatet mot till exempel homosexuella är något som inte minst den ortodoxa kyrkan har drivit fram. Kyrkans företrädare har också ofta med framgång lyckats stoppa olika misshagliga verk inom kultursektorn. Kyrkan har även varit ledande i att beskriva västländerna som dekadenta och kontrasterat det mot det naturliga livet i Ryssland, något som legat i linje med Putins utrikespolitik. Samtidigt finns det givetvis riktningar inom den ortodoxa kyrkan som är modernare och inte konservativt inriktad. Av opinionsundersökningar att döma så är ryska medborgare nu ofta religiösa, det är modernt att döpa sina barn och att bära kristna symboler. Men djupare intervjuer visar att den religiösa övertygelsen inte går så djupt och att människorna inte låter sig påverka så mycket i vardagslivet av kyrkans förmaningar. Utöver den kristet ortodoxa tron har Ryssland tre "officiella religioner": islam, buddhism och judendomen. Andra religiösa samfund har ofta svårt att kunna verka som de tänkt sig.
Det isolerade Ryssland. Sergej Lavrovs bistra framtoning har länge varit Rysslands ansikte utåt. Han är en av världens nu mest erfarna och långlivade utrikesministrar. Trots det är det oklart vilket eget inflytande han egentligen har över rysk utrikespolitik. Sannolikt är han mer av den perfekta teknokratiska verkställaren av en politik som mejslas fram på annat håll, runt Putin. För Putin har utrikespolitiken kommit att bli mer och mer viktig, därifrån hämtar han allt oftare legitimitet och det är runt den som man nu försöker mobilisera det ryska folket. Under Putins första år vid makten var det utsikterna om en bättre ekonomi som man försökte entusiasmera medborgarna med, nu är det att Ryssland återigen har blivit en stormakt att räkna med. Samtidigt som utrikespolitiken blivit viktigare har den också ändrat inriktning. I början hade Putin en välvillig hållning gentemot väst. Vid den här tiden försökte Ryssland att hitta en nisch i den världsordning som hade USA som centralpunkt. Men med början någon gång kring 2007 har politiken blivit alltmer fientlig mot västvärlden. Nu vill istället Ryssland, tillsammans med Kina, störta det nuvarande internationella systemet och få en ordning med flera maktcentra, där Ryssland givetvis ska vara ett. Ryssland vill behandlas som en stormakt som ska ha inflytande över alla viktiga händelser i världen. Enligt Putin går västvärldens politik ut på att förneka Ryssland en rättmätig roll i världen och ytterst att få till stånd en upprepning av Ukrainarevolutionen i Ryssland. Den ryska annekteringen av Krim och den militära inblandningen i östra Ukraina är en logisk konsekvens av Putins världssyn. De händelserna ledde också till att Ryssland kommit att isoleras alltmer, i första hand från västvärlden. Putins största utrikespolitiska framgång, enligt ryskt synsätt, är interventionen i Syrien. Den har inte bara säkrat president Assads grepp om makten men också lett till att Ryssland fått en avgörande roll för utrikespolitiken i hela Mellanösternregionen.
Ryssland rustar upp. Sergej Sjojgu har aldrig gjort någon värnplikt men nu är han general och försvarsminister och den som leder Rysslands militära upprustning. Trots sin militära titel är han egentligen den perfekta civila ämbetsmannen som haft toppositioner i det ryska samhället ända sedan 1991. Sjojgu blev försvarsminister 2012 och på de bara sex åren sedan dess har den ryska krigsmakten förändrats kraftigt så att den nu uppfattas som hotfull från omgivningen. Dessförinnan, under två decennier efter Sovjetunionens upplösning, befann sig de väpnade styrkorna i förfall. Problemen under krigsinsatserna i Tjetjenien och mot Georgien 2008 tolkades av den ryska statsledningen som att något måste göras och en kraftig upprustning och modernisering inleddes. Den motiverades också av att nästan samtliga europeiska grannar gick med i Nato vilket förvärrade Rysslands militära läge. De ryska styrkorna är fortfarande underlägsna det som Nato kan ställa upp med men inom vissa geografiska områden kan de få lokalt övertag. I takt med att krigsmakten förstärkts har också president Putin blivit mer benägen att sätta in den i strid. Först vid annekteringen av Krim och för att underblåsa kriget i östra Ukraina, sedan i Syrien. Syrieninsatsen har också används för att testa en rad av Rysslands nya vapentyper. Men upprustningen kostar pengar och har blivit en börda för ekonomin. Det senaste året har militärutgifterna krympt något, av statsfinansiella skäl. Mot den bakgrunden är den svårt att se hur Ryssland ska kunna genomföra den omfattande upprustning på kärnvapenområdet som Putin talade om nyligen i sitt årliga rapport om läget i nationen. Sovjetunionen kollapsade i hög grad för att militärkostnaderna blev för höga när man kapprustade med USA. Samma sak riskerar nu att ske med Ryssland. SR 180318.

"Valkampanjen i Ryssland har varit riggad till president Putins fördel, med bland annat statlig kontroll över media och oppositionella som hindrats från att kandidera", skriver Sveriges utrikesminister Margot Wallström i ett uttalande, enligt TT 180318.

Storseger för Putin - får runt 75 procent. Som väntat gick den sittande presidenten Vladimir Putin mot en storseger i det ryska presidentvalet. "Tack så mycket för resultatet. I resultatet ser jag förtroende och hopp. Oss väntar framgång," sa Vladimir Putin inför tusentals ryssar som samlats på Manegetorget i Moskva för att fira annekteringen av Krimhalvön. Rösträkningen väntas vara klar klockan fem svensk tid men enligt de preliminära resultaten har Vladimir Putin fått över 75 procent av rösterna. Valdeltagandet väntas uppgå till 60 procent, en lägre siffra än vad Kreml hade hoppats på. Enligt flera rapporter har anställda på företag och studenter på universitet utsatts för hårda påtryckningar att ta sig till vallokalerna. "Det relativt låga valdeltagandet visar att maktens tryck på folket, att gå och rösta, inte verkar ha fungerat. Putins legitimitet kan komma att ifrågasättas," säger Sten Sjöström, Sveriges Radios utsände i S:t Petersburg. Alexej Navalnyj, oppositionsledare som inte fick ställa upp som presidentkandidat i valet på grund av ett tidigare domslut hade tidigare uppmanat sina väljare att bojkotta valet. "Det är ett icke-val," sa Navalnyj på sin antivalvaka och hänvisade bland annat till det låga valdeltagandet. Valfusk har rapporterats på flera vallokaler i Ryssland. I en övervakningsfilm från en vallokal utanför Moskva syns valfunktionärer stoppa in extra valsedlar i urnorna. I Tjetjenien har observatörer hotats av okända män och i staden Kemerovo har Navalnyjs observatörer inte fått komma in i vallokalen. Det rapporterar Sveriges Radios korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgen. Samtidigt visar valresultatet att Vladimir Putin har ett starkt stöd i Ryssland. Han får fortsätta styra landet i minst sex år till. För att behålla höga popularitetssiffror kommer han behöva ta tag i de sociala problemen, säger Maria Persson Löfgren. "Staten har egentligen inte råd att betala bra skolor, sjukvård och det finns stora brister på det sociala området. Putin kommer behöva ställa om ekonomin från en råvaruekonomi till en mer diversifierad ekonomi, fler företag och innovationer." SR 180319.
Dagen efter valet - Putinväljare ser ljust på framtiden. Enligt det officiella valresultatet nu på morgonen fick Putin hisnande 77 procent av rösterna. För övriga kandidater blev valet en stor besvikelse. Kommunisterna gjorde sitt sämsta val sedan Sovjetunionens fall, sammma sak för populisten Vladimir Zjirinovskij, de två liberala kandidaterna fick tillsammans mindre än tre procent. Den officiella siffran för valdelatagandet reser flera frågor. Länge såg det ut som om det skulle hamna på 60 procent vilket skulle vara klart lägre än i presidentvalet 2012 och det skulle vara pinsamt för Kreml. Men i sin sista rapport nu på morgonen skrev valkommissionen upp den siffran till 67 procent. Även en lång rad andra rapporter har kommit om valfusk vid själva röstningen. Men viktigare för utgången är sannolikt att Putin favoriserats under hela valkampanjen. Makthavarna i Kreml har också i praktiken godkänt dem som fått ställa upp och knappast av en tillfällighet har väljarna uppfattat dem som alltför lättviktiga i jämförelse med Putin. Den enda som skulle kunna ha varit någon verklig utmanare, oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj förbjöds att ställa upp. I går sa han att det varit fusk av en aldrig tidigare skådad omfattning i årets val. SR 180319.
Anklagelser om valfusk i Ryssland. Den ryska frivilligorganisationen Golos riktar hård kritik mot hur det ryska valet gick till. Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren följde presskonferensen. "Det handlar om fler incidenter än vid det förra valet och de konstaterar att det varit betydligt färre valobservatörer på plats så det är svårt att säga om det varit ytterligare fusk," säger Maria Persson Löfgren. Förutom valobservatörer på plats baserar Golos sina uppgifter på övervakningsfilmer från vallokaler som visar fusk och att valobservatörer hindrats från att komma in och se rösträkningen. Den centrala valkommissionen har tittat på en del av incidenterna men säger att i stora drag har valet gått bra till. SR 180319.
Valfusk belagt i Ryssland. Enligt det officiella valresultatet i ryska presidentvalet röstade mer än 56 miljoner ryssar på Vladimir Putin och valdeltagandet var över 67 procent. Men resultatet ifrågasätts från flera håll. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och kommunistpartiets Pavel Grudinin är eniga i sin kritik om att valet var fuskartat. Enligt det officiella valresultatet i ryska presidentvalet röstade mer än 56 miljoner ryssar på Vladimir Putin och valdeltagandet var över 67 procent. Men resultatet ifrågasätts från flera håll. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och kommunistpartiets Pavel Grudinin är eniga i sin kritik om att valet var fuskartat. "Tyvärr har det visat sig att Navalnyj har rätt, en person har kunnat rösta två eller tre gånger och vi har exempel från Moskva län. Valet var inte hederligt," säger Pavel Grudinin, på en presskonferens efter valet. Att rösta mer en än gång har möjliggjorts av ett nytt system där du inte behöver rösta på din registrerade adress, utan kan göra det digitalt. Nyhetsbyrån Reuters reportrar testade att rösta via nätet och kunde sedan rösta en gång till fysiskt på sin hemort. Det handlar om sex miljoner röster, som kommit digitalt och som ifrågasätts av såväl valobservatörer som oppositionen. Reuters hade tolv av sina reportrar placerade i olika vallokaler. Flera av dem var i flera orter på annekterade Krimhalvön och andra i ryska orter som Kemerova och Zelenogorsk. De räknade antal röstande och särskilt i Simferopol var skillnaden stor mellan antal röstande, som Reuters räknade och det antal som de lokala valförrättarna registrerade. I en del fall var det mer än dubbelt så många röstande, som registrerats mot det antal reportern räknade. De såg själva personer, som röstade mer än en gång och konfronterade dem, men fick undvikande svar. Aleksej Navalnyj hade över 30 000 valobservatörer utsända, de var också i Tjetjenien, som alltid brukar registrera över 90 procent röstande och med över 90 procent röster för Vladimir Putin. Navalnyj jämförde två närliggande vallokaler i Groznij. I en fanns en observatör, som räknade valdeltagandet till dryga 30 procent, i grannlokalen fanns ingen observatör och där noterades officiella resultatet över 90 procent röstande. Särskilt i vallokaler med anknytning till statligt anställda har höga siffror noterades både för Putin och antalet röstande. Navalnyj hävdar att Kreml med hot om avsked, sänkta löner eller indragna studieförmåner tvingat ut alla dem som är beroende av staten. Navalnyj noterar också en annan oförklarlig skillnad i årets val jämfört med 2012. "Vladimir Vladimirovitj Putin, varför har ni ätit upp några miljoner människor. Jag skämtar inte, 2012 registrerades 110 miljoner röstberättigade. Sen dess har 1,8 miljoner tillkommit från Krim och 600 000 nya har blivit medborgare. Dessutom sägs nativiteten öka. Men i år var det bara 109 röstberättigade," säger Navalnyj och hävdar att detta är ytterligare ett sätt att få upp procentsatsen för valdeltagande. SR 180322.

Ryssland ändrar artikel om nervgiftet. Den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novosti publicerade en intervju med en av de ryska skaparna av nervgiftet Novitjok. Men efter ett dygn rättades artikeln - nu refererar de till giftet som ett brittiskt påhitt. Helt i linje med den officiella ryska versionen. Den exklusiva intervjun med professor Leonid Rink publicerades av den statliga nyhetsbyrån Ria Novosti i går. I inledningen av artikeln ställdes frågan: "Hade ni något att göra med skapandet av Novitjok?" Rink svarar att det var grunden för hans doktorsavhandling. Han arbetade över 20 år med nervgiftet, som han kallar för Novitjok 5, eftersom det innehöll flera kemiska substanser. Novitjok betyder nybörjare. Professorn säger i den första artikeln, som Ria Novosti publicerade, att Sovjetunionen utvecklade Novitjok i staden Shisjanije i ett hemligt militärt projekt så som det var på 70-talet, i en för allmänheten förbjuden stad. Men i dag har Ria Novosti korrigerat sin ursprungliga artikel. Nu får Rink frågan: "Hade ni något att göra med skapandet av det som brittiska myndigheter kallar Novitjok?" Där finns också ett nytt stycke i artikeln, som låter precis som UD:s talesperson, om att varken Sovjet eller Ryssland utvecklat något som kallas Novitjok. Istället fanns en rad andra kemiska vapen, men alla förstördes, enligt avtal, när Sovjetunionen upplöstes. Men tidningen the Guardian har tidigare intervjuat en av dem som var med och kartlade de sovjetiska kemiska vapnen och som arbetade för OPCW, organisationen för förbud för kemiska vapen. Hamish de Bretton-Gordon säger till tidningen att uppgifterna om att nervgiftet Novitjok kom från Ryssland, i en rapport till Organisationen för förbud av kemiska vapen för flera år sedan. Professor Rink säger i båda versionerna av den exklusiva intervjun att han är säker på att Ryssland inte låg bakom nervgiftsattacken, för i så fall hade både Sergej Skripal och hans dotter Julia varit döda nu. Den undersökning som OPCW inlett i Salisbury om nervgiftsattacken beräknas ta flera veckor. SR 180321.

Ukrainsk politiker gripen. I Kiev har kända före detta flygvapenpiloten Nadja Savtjenko gripits i parlamentet. Det skedde direkt efter att en majoritet röstat för att ta ifrån hennes immunitet som riksdagsledamot. Iklädd svart skinnjacka med pälskrage lyssnade den kortsnaggade helikopterpiloten Nadja Savtjenko på polisen, som läste upp häktningsordern. Det skedde kort efter att ledamöterna i ukrainska parlamentet Radan röstat för att ta bort Savtjenkos parlamentariska immunitet. Helikopterpiloten höll upp sin hjältemedalj i parlamentet. Men hennes stjärnstatus har falnat sedan hon släpptes från rysk fångenskap. Hon har kritiserat president och regering, velat byta Krim mot Donbass för att få slut på kriget och på egen hand åkt och samtalat med utbrytarna i Donbass. Men nu anklagas hon för att ha planerat en kupp, ett terrorattentat mot parlamentet, en plan så spektakulär att den låter som en actionfilm. SR 180322.

British Council stängs ner av Ryssland. I samband med utvisningen av de 23 brittiska diplomaterna har Ryssland också stängt ner kulturorganisationen British Councils verksamhet. "Jag tycker att British Council ger oss nya möjligheter för utveckling och chansen att få ta del av den brittiska kulturen" säger rösten i en video på British Councils ryska Youtubekonto. Men nu har kulturorganisationen fått stänga ner sin verksamhet i Ryssland. Efter att före detta spionen Sergei Skripal förgiftats med nervgift på brittisk mark valde politiker i landet att utvisa 23 ryska diplomater. Som svar har Ryssland valt att utvisa samma antal brittiska diplomater och även gå steget längre genom att stänga ner British Council i landet. Kulturorganisationen har bland annat jobbat för att knyta kontakter mellan kulturpersoner från de olika länderna, via studiebesök och föreläsningar, och att introducera Ryssland till brittisk kultur. Kulturrådet Stefan Ingvarsson i Moskva säger i ett sms till Kulturnytt att departementet beklagar att de förlorar en kunnig, innovativ och viktig partner i arbetet med att stärka och fördjupa kulturutbytet mellan Ryssland och övriga Europa. British Council säger i ett uttalande att de är djupt besvikna över utvecklingen. De säger att när diplomatiska relationer blir svåra så är det viktigt att kultur och utbildningsmöjligheter fortsätter fungera som ett sätt att föra dialog mellan folk och verksamheter. Ryssland har valt att inte kommentera nedstängningen av British Council ytterligare. SR 180322.

Boris Johnson: Putin kan använda fotbolls-VM som Hitler. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson har åter igen hamnat i blåsväder på grund av något han sagt. Den här gången för att han varnat för att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle kunna använda fotbolls-VM i Ryssland i sommar på samma sätt som Hitler gjorde med OS 1936. "Ja, jag tycker att jämförelsen med OS 1936 verkligen stämmer," säger den brittiske utrikesministern Boris Johnson. Att tänka sig att Putin ska få glorifiera i samband med det här sportevenemanget framkallar illamående, säger han. Uttalandet gjordes i går när Johnson frågades ut i utrikesutskottet i parlamentet. Labourledamoten Ian Austin var först med jämförelsen med OS 1936, men Boris Johnson höll genast med. I dag kom svaret från Moskva. "Ett avskyvärt uttalande, ovärdigt en utrikesminister", sade en talesperson för Kreml. Relationen mellan Ryssland och Storbritannien är sämre än på mycket länge efter mordförsöket på den ryske före detta dubbelagenten Sergei Skripal i den engelska staden Salisbury för några veckor sedan. Regeringen i London anser att den ryska staten låg bakom mordförsöket. Respektive regering har kastat ut 23 diplomater från den andra sidan. Dessutom pågår det både ett informationskrig och en pajkastning mellan London och Moskva. I den är Boris Johnsons uttalande det hårdaste hittills. SR 180322.

EU kallar hem sin ambassadör från Ryssland. Efter nervgiftsattacken mot en rysk dubbelagent i Salisbury i Storbritannien i början av mars kallar nu EU tillbaka unionens ambassadör för konsultationer. "Det är full enighet om stödet till Storbritannien och att vi ska göra något. Nu blev det beslutat att vi tar hem EU:s ambassadör i Moskva en månad för konsultation. Därutöver kommer utrikesministrarna att diskutera om det finns andra åtgärder vi kan vidta också," säger statsminister Stefan Löfven till TT. "Ryssland har utfört en skamlös och hänsynslös attack mot Storbritannien, genom mordförsök på två personer i Salisbury," sade May till journalister på väg in till EU-toppmötet i Bryssel. "Den här händelsen är en del i ett mönster av ryska aggressioner mot Europa." Statsminister Stefan Löfven vill liksom britterna att Ryssland svarar på hur det kommer sig att nervgas producerad av Sovjetunionen, och som övertagits av Ryssland, kan användas i ett mordförsök i Storbritannien. "Det svaret har vi inte fått. Däremot tyder allt på att det är Ryssland. Vi delar Storbritanniens bedömning, vi delar ilskan," sade statsministern. Flera medlemsstater överväger att följa Storbritannien och utvisa ryska diplomater. SR 180323.

Propaganda undersöks i ny dokumentärfilm. I nya dokumentärfilmen "Our new president" undersöker Maxim Pozdorovkin hur bilden av Donald Trump formades i ryska medier. "Jag vill inte att folk ska må bra efter att ha sett filmen. Då är det fel - antingen på tittaren eller på arbetet som jag gjort," säger Maxim Pozdorovkin. SR 180323.

Massgripanden i Minsk - försökte fira självständighet. I Minsk har mer än 100 gripits när oppositionen försökt fira "100 årsdagen för belarusisk självständighet." Firandet av den kortlivade belarausiska folkrepubliken, från 1918 till 1919, firas varje år 25:e mars. Förra året greps över 700 vid manifestationen i Minsk. Över 100 har gripits i centrum av Minsk. Tusentals hade hörsammat oppositionspolitikern Nikolaj Statkevitj uppmaning att fira 100-årsdagen för den kortlivade belarusiska folkrepubliken. Oppositionens manifestation hade inte tillstånd, men genomfördes precis som tidigare år i flera städer i Belarus. Statkevitj greps på väg till protesten och har redan fått tio dagars fängelsestraff. En rad journalister från oberoende medier, som den Polenbaserade Belsat har också gripits. Unga, gamla, alla som på något vis visade sitt stöd för protesten, om så med röd vita flaggor eller blommor i samma färger, alla föstes iväg av Omonpolis till väntande vita fångbussar. Redan före dagens aktion hade flera nyckelpersoner bland regimmotståndarna gripits. För oppositionen är den ettåriga belarusiska repbuliken grunden för dagens oberoende Belarus. Den diktatoriska regimen under Aleksander Lukasjenko anklagas för att förryska landet och inte värna belarusiskt språk och identitet. SR 180325.

Australisk oro över påverkan från Kina. I Australien har oron växt över att landets största handelspartner, Kina, får ett allt större inflytande. Debatten startade efter flera avslöjanden om hur Kina försökt påverka politiker, näringslivet och universitetens kinaundervisning. "De kommer fram och är aggressiva när vi utövar falungong," säger Wendy som flydde från Kina för 16 år sedan. Hon och tre vänner står utanför den botaniska trädgården i Sydney och gör sina långsamma rörelser när en grupp kinesiska turister plötsligt kommer fram och börjar argumentera. "De skrek att vi ska sluta, för det är förbjudet. Detta händer hela tiden," säger Wendy när turistgruppen gått. Inte långt ifrån den botaniska trädgården kliver Justin Field, som är delstatsparlamentsledamot för de gröna, upp på podiet för att inleda ett seminarium kring författaren Clive Hamiltons bok Tyst Invasion, Kinas influenser i Australien. "Det här är en bok om makt och hur Kina kommunistiska partiet avsiktligt försöker påverka vår politik och våra statliga institutioner," sa Justin Field. Flera bokförlag hoppade av och vågade inte ge ut boken i rädsla för kinesiska repressalier. Clive Hamilton hoppas att boken blir en ögonöppnare. SR 180326.

Värsta branden sedan Sovjetunionens fall. Brandlarmet stängdes av och nödutgångar var blockerade. 64 människor dödades i branden i köpgallerian i sibiriska Kemerovo. En av många videos inifrån butiksgallerian i Kemerovo fångar exakt paniken och samtidigt vakternas lakoniska, långsamma svar. Någon av dem bär skulden för att brandlarmet slogs av när det började ljuda direkt vid branden. Uppe på fjärde våningen ringde förtvivlade barn till sina föräldrar inifrån biografsalongen där de satt och såg filmen Sherlock Holmes. Röken var redan tjock, men dörrarna ut var låsta. Maktlösa föräldrar tvingades höra sina barn brännas inne när de stod utanför gallerian. Vittnesmålen från dem, som tog sig ut från infernot är lika skrämmande. "Vi var på fjärde våningen och vi bara sprang, ingen hjälpte oss, många hoppade från fönstren," berättar en kvinna som tog sig ut med sina barn från våningen där biografer, lekrum, bassäng och isrink fanns. De tog sig ut utan kläder i de sibiriska kylan, men inte heller på gatan fanns någon organiserad hjälp att få. På sociala medier är upprördheten också stor över det som uppfattas som total likgiltighet från myndigheterna. Statstelevisionen bröt inte sina sändningar i går för att rapportera om branden och i dag har presidenten Vladimir Putin inte själv talat, utan bara skickat sina kondoleanser via ombud. SR 180326.
Stora protester i Kemerovo efter köpcenterbranden. I centrum av den ryska staden Kemerovo pågår sedan i morse ett protestmöte efter brandkatastrofen i går i en galleria. 41 av dödsoffren har nu bekräftats vara barn, men invånarna i den sibiriska staden är övertygade om att myndigheterna ljuger om det totala antalet döda, som officiellt anges till 67. En spontan protest mot myndigheternas agerande under och efter branden. Mot likgiltigheten hos centralmakten, som inte utlyst nationell sorgedag* och en president, som inte vågade möta de anhöriga utan bara kort kom under morgonen för att lägga ned blommor utanför gallerian och snabbt anklaga kriminella strukturer. I en stad där stödet för presidenten traditionellt har varit stort kom ovanligt nog också kritik mot presidenten. "Vi röstade på presidenten, men vad gör han för oss nu", ropade människor under protesten, som började i morse och fortfarande pågår trots att det börjar bli kväll i Kemerovo. Många i Kemerovo hävdar att de verkliga dödstalen mörkas, att fler dog än som sägs officiellt med 67 döda, varav 41 barn. "Barn dog, oskyldiga barn det är fruktansvärt och alla strukturer i makten måste avgå, ropade en kvinna. "Avgå , avgå , avgå" ropade hon och fick medhåll av andra i folkmassan. Kritiken gäller också ansvariga i gallerian - vakterna som stängde av larmet och låste nödutgångarna och brandkåren som kom sent och var illa utrustad. "Vi sägs vara rika nog att bygga nya sofistikerade vapen, men kan inte skydda våra barn från att brinna upp" sa en man. "Varför fungerade inte brandkår eller brandskydd, frågade en man. Jo för vi ha en total korruption," svarade han och fick applåder från protesterande. Ingen av de fyra gripna har enligt den pågående polisutredningen kunnat svara på varför nödutgångarna var låsta och larmet stängdes av. Presidenten har nu förklarat onsdag som nationell sorgedag för offren från Kemerovos köpgalleria. Kommentar: Putin sitter högst upp i det korrupta systemet i Ryssland. SR 180327.

Flera länder utvisar ryska diplomater. Flera länder utvisar ryska diplomater efter att en rysk ex-spion utsatts för en nervgiftsattack i brittiska Salisbury. EU:s Donald Tusk ger även besked om hur EU-länderna gemensamt kommer svara Ryssland. Storbritannien har anklagat Ryssland för att ligga bakom giftattacken mot den ryske före detta agenten Sergej Skripal och hans dotter. Landets premiärminister Theresa May kastade ut 23 ryska diplomater ur landet, och Ryssland svarade snart med samma behandling och utvisade lika många brittiska diplomater ur Ryssland. Nu följer fler länder Storbritanniens exempel. Sverige utvisar en rysk diplomat, Finland utvisar en rysk diplomat, Danmark utvisar två och Tyskland kommer att utvisa fyra. Frankrike går på samma linje och utvisar också fyra diplomater. "Det är mycket troligt att Ryssland är ansvarigt och det finns ingen annan rimlig förklaring. Vi har beslutat att kalla tillbaka EU-ambassadören i Ryssland för överläggning," meddelade EU:s permanenta rådsordförande Donald Tusk på måndagseftermiddagen. Totalt är det 13 EU-länder som kommer att utvisa ryska diplomater. Bland annat Nederländerna, Polen, Lettland och Tjeckien agerar med denna metod. Dessutom utvisar Ukraina 13 diplomater. Länder som lyser med sin frånvaro, däribland Grekland, är länder som är mer positiva till Ryssland, enligt Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Även USA utför diplomatiska åtgärder. Landet stänger det ryska konsulatet i Seattle och kastar samtidigt ut 60 diplomater. Den ryska ambassadören i Washington svarar att USA håller på att förstöra det lilla som är kvar av relationen med Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters och hänvisar till den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Ryssland meddelar att de kommer ge tillbaka med samma mynt. Landet ska enligt uppgifter till den ryska nyhetsbyrån Ria utvisa diplomater från både EU-länder och USA. Även Sverige utvisar en rysk diplomat som en reaktion på nervgiftattacken i Storbritannien, meddelar regeringen i ett pressmeddelande. SR 180326.
Sverige kommer utvisa en rysk diplomat efter nervgiftattacken i Salisbury, uppger regeringen. Enligt utrikesminister Margot Wallström är ett direkt svar på Rysslands agerande. "Vi tycker att det från ryska sida är en öveträdelse av de internationella regler vi arbetar efter. Därför behövs ett tydligt och snabbt svar," säger Margot Wallström till Ekot. Sverige utvisar en diplomat som arbetar på den ryska ambassaden i Stockholm. Personen utvisas med anledning av olaglig underrättelseverksamhet, heter det i ett pressmeddelande från regeringen. Margot Wallström vill inte uppge vem diplomaten som utvisas är. "Det är upp till varje land att fatta ett sådant beslut och jag vill inte gå inte på vem det handlar om," säger Margot Wallström. Beslutet kommer efter kontakter med den svenska oppositionen och i samråd med Finland. Även Finland utvisar en diplomat. Den svenska regeringen betonar att utvisningen av den ryska diplomaten är en gemensam reaktion från EU-länderna. Regeringen säger också att nervgiftattacken i Salisbury inte bara är ett angrepp på Storbritannien utan att Ryssland överträtt det internationella regelverket mellan länder. Därför framhåller Margot Wallström att det är viktigt att Ryssland omedelbart svarar på frågor i utredningen om nervgiftattentatet. Vad är nästa steg om Ryssland inte ger några svar? "Det är en viktig fråga och vi har insisterat på att EU måste han en plan om vad som ska ske härnäst," säger Margot Wallström
Hela listan över utvisade ryska diplomater
Sverige 1
Frankrike 4
Tyskland 4
Polen 4
Litauen 3
Tjeckien 3
Danmark 2
Nederländerna 2
Italien 2
Spanien 2
Lettland 2
Ungern 1
Kroatien 1
Rumänien 1
Finland 1
Estland 1
Totalt har 34 diplomater utvisats från 16 EU-medlemsländer. Icke EU-länder: USA 60
Ukraina 13
Kanada 4
Norge 1
Albanien 2. Sedan tidigare har också Storbritannien utvisat 23 diplomater.
Rysslands svar på mass­utvisningarna: Absurt , Ryssland reagerar nu på massutvisningen av ryska diplomater från en rad länder. Ryssland svarar att de kommer att utvisa utländska diplomater i proportion till ländernas utvisningar. Ttalt har 23 länder, de flesta EU-länder, beslutat sig för att utvisa över 100 ryska diplomater, som en följd av nervgiftattacken i Salisbury i Storbritannien. Det ryska utrikesdepartementets talesperson, Maria Zacharovam kommenterade beslutet i rysk tv igårkväll. "Det är absurt att EU och människor, som bor i de här länderna helt glömt att de här besluten kommer från Storbritannien, som med Brexit beslutat lämna EU," säger hon i ett längre tv-program som tog upp den diplomatiska krisen. "Varför denna solidaritet?" undrade Maria Zacharova. USA skickar ut flest, totalt 60 diplomater, som egentligen uppges vara underrättelseagenter. Lika många kommer Ryssland alltså utvisa från amerikanska ambassaden i Moskva. När det gäller övriga länder kommer ett ryskt svar till var och en länderna de närmaste dagarna. Kommentarerna från ryskt håll är genomgående att detta är ett grovt provokativt fientligt tilltag från länderna och helt utan grund. Ryssland fortsätter att lägga skulden för nervgasattacken mot ex-agenten Sergej Skripal på Storbritannien eller något annat europeiskt land. "Efter att de här siffrorna publicerats står det fullständigt klart att bakom denna provokation finns mäktiga krafter i Storbritannien och USA, en del i en ryssfientlig kampanj," sa Maria Zacharova också. Under tiden ansluter sig fler länder, Australien fördömer och planerar utvisa två diplomater. Island fördömer, men avstår från att utvisa några diplomater. SR 180327.
Nato begränsar ryskt inflytande. Även försvarsalliansen Nato väljer att straffa Ryssland efter nervgiftsattacken mot ex-spionen i Storbritannien. Det meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens i dag. Nato vill nu begränsa ryskt inflytande och drar tillbaka sju ackrediteringar från ryska Nato-diplomater. Dessutom blir antalet verkande ryska diplomater i Nato:s högkvarter begränsat till 20 stycken i stället för 30. "Ryssland har underskattat Nato:s sammanhållning," säger Jens Stoltenberg. "Nato är fortsättningsvis inställt på ett tvåstegsarbete. Ett starkt försvar och en öppenhet till dialog," säger Jens Stoltenberg. "Det här skickar ett starkt budskap till Ryssland om att deras farliga och ansvarslösa uppträdande medför kostnader och konsekvenser," fortsätter Jens Stoltenberg. Nato har tidigare gett sitt fulla stöd till Storbritannien efter mordförsöket på Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury i början av mars. SR 180327.
Ryssland utvisar lika många diplomater. Ryska federationsrådets talman Valentina Matvijenko säger att Ryssland kommer att svara genom att utvisa samma antal diplomater som västländerna utvisat, enligt statliga nyhetsbyrån Ria. Kreml nekar till inblandning i attacken, och har varnat för att man kommer att svara med diplomatiska motåtgärder. I ett utspel på onsdagen krävde också Ryssland att Storbritannien bevisar att det inte var den brittiska underrättelsetjänsten som förgiftade ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter. Annars kan Ryssland se på incidenten som mordförsök på två av landets medborgare, vilket skulle vara en "massiv politisk provokation". Enligt ryska utrikesdepartementet så tyder omständigheter i fallet på att brittiska underrättelsetjänsten är inblandad. SR 180328.
Ryssland utvisar 60 amerikanska diplomater. Ryssland utvisar 60 amerikanska diplomater och stänger USA:s konsulat i S:t Petersburg, uppger utrikesminister Sergej Lavrov. De ryska åtgärderna gäller 58 amerikanska diplomater i Moskva och två vid konsulatet i Jekaterinburg. De ska ha lämnat Ryssland senast den 5 april. Konsulatet i S:t Petersburg ska vara stängt inom två dagar. Utvisningen kommer som ett svar på USA:s och ett stort antal andra länders utvisningar av ryska diplomater - i spåren av nervgiftsattacken mot den 66-årige före detta ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans 33-åriga dotter Julia Skripal i Salisbury i Storbritannien den 4 mars. London anklagar Ryssland för nervgiftsattacken men Moskva har ihärdigt nekat. Tidigare har totalt 27 länder meddelat att de kommer att utvisa sammanlagt över hundra ryska diplomater som ett svar på giftattacken i brittiska Salisbury den 4 mars. De flesta är EU-länder, men där finns även bland andra Kanada och Australien. Hårdast slår USA, som meddelat att dem utvisar 60 ryssar. Nu har också Luxemburg sällat sig till länderna, genom att meddela att man tillfälligt kallar hem sin ambassadör i Moskva. SR 180329.

Boris Johnson: Putin kan använda fotbolls-VM som Hitler. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson har åter igen hamnat i blåsväder på grund av något han sagt. Den här gången för att han varnat för att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle kunna använda fotbolls-VM i Ryssland i sommar på samma sätt som Hitler gjorde med OS 1936. "Ja, jag tycker att jämförelsen med OS 1936 verkligen stämmer," säger den brittiske utrikesministern Boris Johnson. Att tänka sig att Putin ska få glorifiera i samband med det här sportevenemanget framkallar illamående, säger han. Uttalandet gjordes i går när Johnson frågades ut i utrikesutskottet i parlamentet. Labourledamoten Ian Austin var först med jämförelsen med OS 1936, men Boris Johnson höll genast med. I dag kom svaret från Moskva. "Ett avskyvärt uttalande, ovärdigt en utrikesminister", sade en talesperson för Kreml. Relationen mellan Ryssland och Storbritannien är sämre än på mycket länge efter mordförsöket på den ryske före detta dubbelagenten Sergei Skripal i den engelska staden Salisbury för några veckor sedan. Regeringen i London anser att den ryska staten låg bakom mordförsöket. Respektive regering har kastat ut 23 diplomater från den andra sidan. Dessutom pågår det både ett informationskrig och en pajkastning mellan London och Moskva. I den är Boris Johnsons uttalande det hårdaste hittills. SR 180322.

Kim Jong-Un har besökt Kina. Kina bekräftar nu uppgifterna om att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har besökt Peking de senaste dagarna. Nordkoreas ledare Kim Jong-un talade med Xi Jinping om nedrustning av kärnvapen under det hemliga besöket. Resan till Kina var Kim Jong-Uns första resa till utlandet efter att han tog makten i Nordkorea 2011. "Vi kommer att sträva mot en kärnvapenfri koreansk halvö," sa Kim Jong-Un under sitt möte med Kinas president Xi Jinping, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua. Kim Jong-un besökte Kina tillsammans med sin fru Ri Sol-ju mellan söndag och onsdag efter en inbjudan från president Xi Jinping, rapporterar båda ländernas statsmedier i dag. Under besöket ska Kim ha bekräftat att han är redo att hålla ett möte både med Sydkoreas president Moon Jae-In och med USA:s president Donald Trump. "Nordkorea är villigt att föra en dialog med USA och hålla ett toppmöte mellan de två länderna," sa Kim. Sydkorea meddelade tidigare den här månaden att Kim hade erbjudit sig att träffa USA:s president, uppgifter som inte officiellt bekräftats av Pyongyang. Kim ska även under mötet ha sagt att Nordkorea är redo att kärnvapennedrusta, rapporterar Nya Kina. "Frågan om att kärnvapennedrusta Koreahalvön kan lösas om Sydkorea och USA svarar på våra ansträngningar med goodwill, skapar en atmosfär av fred och stabilitet samtidigt som vi vidtar progressiva och synkroniserade åtgärder för att uppnå fred," sa Kim. Att Kim Jong-Uns första utlandsresa som ledare gick till Kina bekräftar de båda ländernas historiska allians sedan Koreakriget på 50-talet. Kina är Nordkoreas viktigaste ekonomiska partner, men har deltagit i FN:s sanktioner mot Nordkoreas kärnvapenprogram. I motsats till sin far och företrädare Kim Jong Il, har Kim Jong-Un haft en svagare relation till Kina, något som det här besöket kan ändra på. Precis som sin far använde Kim Jong-Un ett specialutrustat tåg för resan till Kina. Bilder av det gröna tåget ledde till spekulationer om att Kim Jong-Un var i landet trots att besöket inte gjordes känt förrän det var över. Resan ses som en viktig försäkran om stöd från Kina inför förhandlingar med Sydkorea och USA där Nordkorea hoppas på säkerhetsgarantier och normala handelsrelationer i utbyte mot löften om nedrustning. I Peking sa Kim Jong-Un att situationen på en koreanska halvön "börjar att förbättras" och att "nedrustningsfrågan kan lösas" på villkor att USA och Sydkorea visar fredsvilja, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhuas rapport. SR 180328.
Analys: Man kan vara skeptisk till löfte om nedrustning. Det råder diplomatiskt högtryck i regionen Kina, Nord och Sydkorea. Det senaste exemplet är att Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har besökt Peking, där han träffat Kinas president Xi Jinping. Resan till Kina (söndag till onsdag) var Kim Jong-Uns första kända resa till utlandet sedan han kom till makten 2011. Experter tror att Xi ville träffa Kim för att försäkra sig om att han inte sluter ett avtal med USA som är skadligt för kinesiska intressen, under toppmötet som förväntas hållas i maj. Man kan vara lite skeptisk till att Nordkorea skulle göra sig av med sina kärnvapen som man har ansträngt sig så mycket för att få. SR180328.

EU förstärker vägar och broar för militärfordon. EU ska nu förstärka vägar och broar så att tunga militärfordon och materiel snabbt kan förflyttas mellan länder. "Vi måste snabbt kunna förflytta trupper inom Europa, och då måste vi ha infrastruktur som klarar även tunga militärfordon," sa EU:s transportkommissionär Violeta Bulc på en presskonferens i Bryssel i eftermiddags. I många EU-länder är vägar och broar idag inte byggda för att klara tunga militärfordon. Byråkratiskt krångel försenar också transporter och truppförflyttningar. EU vill därför bygga upp ett slags militärt Schengen, där trupper och materiel kan röra sig lika fritt över gränserna som personer och varor kan idag. Försvarsalliansen Nato uppmanade i höstas sina europeiska medlemmar att inför det ökade hotet från Ryssland förstärka sin infrastruktur för att klara av stora truppförflyttningar. Men dagens initiativ handlar inte om att EU:s skattebetalare nu ska finansiera Natos upprustning, enligt EU-kommissionär Violeta Bulc. "Det här är ett steg mot en gemensam europeisk försvarsunion som ska vara på plats senast år 2025," sa Violeta Bulc. SR 180328.

Ryska marinen gör unik övning - flyg leds om. Ryska marinen kommer under tre dagar nästa vecka öva robotskjutning på hög höjd över södra Östersjön. Händelsen är mycket ovanlig och civilflyget kommer att behöva ledas om jämfört med hur det normalt flyger. Ryssland har meddelat Transportstyrelsen att övningen ska äga rum på internationellt vatten i södra Östersjön, men det sker inom den zon där Sverige har ansvar för flygtrafikledning mellan Öland och Bornholm. "Det är ovanligt. Jag har aldrig varit med om det tidigare," säger Jörgen Andersson som är är chef för luftrums- och flygplatssektion vid Transportstyrelsen. Enligt Jörgen Andersson flyger normalt sett många flygplan i området, men de får nu ledas om runt övningsområdet och flera flygbolag kommer att påverkas. "Kapaciteten i området kommer gå ner. Det är mycket trafik som går över Östersjön där." Rysslands militära övningsverksamhet kring Östersjön har ökat kraftigt de senaste åren. Exakt vad som nu ska övas är ännu okänt, men det kan handla om allt från luftvärn till att ballistiska robotar ska slå ner i området. Händelsen beskrivs som mycket ovanlig av personer inom Försvarsmakten. Ryssland är stort och har en rad övningsområden där man utan att störa civil flygtrafik kan öva med exempelvis luftvärn. Det finns dessutom skjutområden nära Kaliningrad, men nu väljer man att hålla övningen längre västerut, närmare Sverige. Enligt Jörgen Andersson ska det med avspärrningarna inte vara någon fara för den civila flygtrafiken. "Man har ju informerat den civila luftfarten." SR 180329.

Tysk kritik mot utvisning av ryssar: Risk för farlig upptrappning. Rysslands beslut i går kväll att utvisa 60 amerikanska diplomater var en väntad reaktion på den samordnade utvisningsaktionen av ryska diplomater från 27 länder i början på veckan. I den tyska debatten om den diplomatiska konflikten hörs nu farhågor om en farlig upptrappning. "Det är redan mer än bara ännu en upptrappning i en gammal pyrande konflikt. Det vi upplever är början på en allvarlig internationell kris," säger den tidigare tyske EU-kommissionären Günther Verheugen. Den ryska motreaktionen var att vänta enligt Verheugen, men det fanns en tid när vi hade en konstruktiv samvaro påminner han och syftar på de nära kontakter han själv hade med president Putin i samband med EU:s utvidgning österut. I dag efterlyser han, och många andra som hörs i den tyska debatten, en ärlig vilja till dialog och förståelse för ryska perspektiv. Många kritiker hävdar att det dras förhastade slutsatser och de vill se konkreta bevis för Rysslands påstådda skuld i nervgiftattacken mot den tidigare ryske spionen Sergej Skripal och hans dotter i Storbritannien. Man drar också paralleller till invasionen i Irak 2003, som USA och Storbritannien motiverade med falska anklagelser om massförstörelsevapen. Kritiken mot Ryssland är också berättigad, deras reaktioner på angreppet är otillfredsställande, säger regeringens ansvarige för de tysk-ryska relationerna. Men den nuvarande situationen med reaktioner som följs av motreaktioner hjälper oss inte vidare, enligt Gernot Erler. "Det är viktigt att väst inte bara reagerar för att visa sitt missnöje. Man måste också tala om hur man vill nå den konstruktiva dialog, som man åtminstone säger sig eftersträva. Det verkligt oroande är att ingen vet hur man ska få stopp på den här eskalationsspiralen," säger Gernot Erler. Från näringslivet hörs också uppmaningar att bryta den onda cirkeln. Vi måste se till att inte ofrivilligt fastna i en ständig upptrappning som alla förlorar på och som driver parterna allt längre från en diplomatisk lösning, sa ordförande i det tyska näringslivets Östeuroparåd. Hur viktiga de ekonomiska förbindelserna är illustrerades tydligt när de sista tillstånden gavs för de tyska områden som berörs av den omstridda ryska gasledningen NordStream 2. Besked kom dagen efter den samlade utvisningsaktionen mot ryska diplomater. SR 180730.

Ryssland utvisar svensk diplomat. Ryssland utvisar nu en rad europeiska diplomater. Det beskedet kom i dag i fortsättningen på den diplomatiska konflikten efter nervgiftsattacken i Storbritannien. Bland de utvisade finns även en svensk diplomat. Lina Eidmark på UD:s presstjänst: "I dag så blev en representant från svenska ambassaden i Moskva uppkallad till ryska UD och fick beskedet att en svensk diplomat ska utvisas från Ryssland," säger Lina Eidmark. Var det något besked om vem som ska utvisas? "Det vill jag inte gå närmare in på, men vi kan säga att beskedet var väntat men beklagligt. Vi skulle hellre ha sett att Ryssland besvarade frågeställningarna som finns från Storbritannien." Nervgiftattacken mot den före detta ryska spionen Sergej Skripal i brittiska Salisbury fortsätter att skapa diplomatiska konsekvenser. Tidigare i veckan utvisade både USA och inte mindre än 27 europeiska länder ryska diplomater, i den största gemensamma utvisningsaktionen hittills. I dag var det dags för svaret från Ryssland. Ambassadörer och diplomater från europeiska länder har avlöst varandra inne på utrikesdepartementet i Moskva under dagen, uppkallade för att ta emot officiella protester och få besked om utvisningar i nivå med hur många ryska diplomater respektive land själv har utvisat. Lina Eidmark på UD:s presstjänst igen: "Vår solidaritet med Storbritannien i det här ärendet är starkt. Det var också det som föranledde att vi utvisade en rysk diplomat i måndags, från Sverige, vilket denna utvisning av en svensk diplomat ska ses som ett direkt svar på," säger Lina Eidmark. Förutom Sverige har i dag bland andra Tyskland, Frankrike, Italien, Finland, Nederländerna och Polen fått besked om utvisade diplomater. Men inte bara europeiska länder har dragits in i de diplomatiska förvecklingarna av spionaffären. Redan i går kväll meddelade Ryssland att 60 amerikanska diplomater utvisas och att konsulatet i St Petersburg stängs. Ryssland förnekar de brittiska anklagelserna om att landet ligger bakom attacken mot dubbelspionen Skripal i Salisbury. Både Skripal och hans dotter ligger kvar på sjukhus efter att ha fått i sig av nervgiftet i sin hemstad i södra England. Dottern Yulia ska nu ha vaknat upp och kan äta och tala, enligt brittiska medier, medan hennes far fortfarande är medvetslös, snart fyra veckor efter attacken som har växt till en stor diplomatisk kris. SR 180330.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har sagt att Europa inte agerar självständigt utan agerar under hot från USA. yle 180329.

Ryssland: Storbritannien måste kalla hem ett 50-tal diplomater. Ryssland har sagt till Storbritannien att fler brittiska diplomater utöver de 23 som redan utvisats måste åka hem. Det kan röra sig om så många som 50 diplomater, säger en talesperson för det ryska utrikesdepartementet. Den här gången får Storbritannien en månad på sig att kalla hem denna andra våg av diplomater som kastas ut. Rysslands argument är att det finns många fler brittiska diplomater i Ryssland än ryska diplomater i Storbritannien. Det här blir ett sätt att jämna ut antalet. På en fråga om hur många det kan röra sig om svarade Maria Zakharova, talesperson på det ryska utrikesdepartementet, lite över 50, enligt Reuters. I går kallades den brittiske ambassadören i Moskva upp till departementet och fick beskedet att personalstyrkan måste reduceras kraftigt. Konflikten mellan Ryssland och Storbritannien tog fart den 14 mars när Storbritannien slog fast att den ryska staten med stor sannolikhet låg bakom mordförsöket på en rysk före detta dubbelagent i staden Salisbury i England i början på mars. 23 ryska diplomater utvisades från London. Ryssarna svarade snabbt med att kasta ut lika många britter. Efter det har närmare 30 länder plus Nato utvisat drygt 150 ryska diplomater för att visa sitt stöd till Storbritannien. I går svarade ryssarna med att kasta ut ambassadpersonal från dessa länder, däribland Sverige som måste ta hem en person från Moskva. Britterna har gett två skäl till att de pekar ut Ryssland som inblandat i mordförsöket på Segei Skripal och hans dotter i Salisbury. Dels har ett ryskt nervgift använts och dels har den ryska staten gjort liknande saker förr, har premiärminister Theresa May sagt. Hon har kallat det för en attack mot Storbritannien och fått medhåll av alla länder som utvisat ryssar, däribland USA. Just nu pågår också en oberoende utredning av den internationella organisationen mot kemiska vapen för att ta reda på om Storbritanniens slutsatser stämmer. SR 180331.

Höjt tonläge mellan Storbritannien och Ryssland. Den diplomatiska konflikten mellan Storbritannien och Ryssland har trappats upp det senaste dygnet på flera olika sätt. Bland annat har Ryssland tvingat Storbritannien att ta hem ytterligare diplomater utöver de 23 som redan har utvisats. Flera händelser det senaste dygnet har eldat på den pågående konflikten mellan Ryssland och Storbritannien. Det ryska utrikesdepartementet har krävt att britterna kraftigt minskar sin personal på ambassaden och konsulaten i Ryssland så att antalet diplomater matcher ryssarnas i Storbritannien. Enligt en talesperson för det ryska departementet kan det handla om över 50 diplomater, utöver de 23 som redan kastats ut, skriver Reuters. Moskva har haft ett högt tonläge mot Storbritannien det senaste dygnet efter det att brittiska gränspoliser på Heathrow sökt igenom ett Aeroflot plan som just anlänt från Moskva. Den ryska ambassaden i London kallade det för en uppenbar provokation. Kreml varnade för att liknande åtgärder kan göras mot brittiska flygplan på ryska flygplatser om inte britterna förklarar varför planet genomsöktes. Den ryska ambassaden i London har dessutom begärt att få träffa Yulia Skripal som tillsammans med sin far den före detta dubbelagenten Sergei Skripal utsattes för ett mordförsök i Salisbury för nästan en månad sedan. Yulia Skripal, som är rysk medborgare, har de senaste dagarna återhämtat sig och hennes liv är inte längre i fara. Hon ska också kunna prata, enligt sjukhuset i Salisbury. Det brittiska utrikesdepartementet har sagt att det ska överväga den ryska förfrågan inom ramen för nationella och internationella lagar men att Yulia Skripals rättigheter och önskemål ska tas hänsyn till. Den brittiska regeringen anser att den ryska staten var inblandad i dådet som beskrivits som en attack på Storbritannien av premiärminister Theresa May, men den ryska regeringen avfärdar anklagelserna. SR 180331.

China arrests Christian worshippers and bans church groups for Easter. Authorities have imposed an effective ban Christian gatherings and police are requiring Christians to report where they are going every time they leave their homes in the Henan Province. Worshippers have been placed under house arrest with Christians afraid to attend church groups amid fears the crackdown is worsening. An anonymous source said it feels like the Cultural Revolution all over again. They said: "I heard that many churches in Sheqi County also received notice that all believers cannot gather anymore. Christians are afraid of gathering and they don't have anywhere to gather either. Times have changed. It feels like the Cultural Revolution." These shocking claims come from the US-based group ChinaAid, which reports religious persecution. The Cultural Revolution was between 1966 and 1976 when Mao Zedong tried to enforce atheism as the official religious belief of the Communist Party and sought to eradicate all influences besides Communism. Churches in Gushi County have also reportedly been notified about the banning of religious activities. In the nearby Tanghe County authorities have told house churches to register with the government operated Three-Self Church and those who attend a house church will be fined £3,349. Earlier this month a Chinese priest shared a video of authorities tearing down crosses from a local Catholic Church in Henan during a major raid. The cathedral was sanctioned by the government and it was reported that this was the first time crosses were removed from a Catholic church in that area. ChinaAid President Bob Fu told The Christian Post: "The top leadership is increasingly worried about the rapid growth of the Christian faith and their public presence, and their social influence. "It is a political fear for the Communist Party, as the number Christians in the country far outnumber the members of the party." Jews News 180331.

Protester när Jekaterinburg avskaffar borgmästarval. Rysslands fjärde största stad Jekaterinburg har i dag röstat för att avskaffa borgmästarvalet. Den nuvarande borgmästaren Jevgenij Roizman är en känd oppositionspolitiker, som för fem år sedan vann valet mot Kremls kandidat. Att avskaffa borgmästarvalet underminerar demokratin, anser kritiker. Tusentals protesterade i staden igår. "Traditionen att välja borgmästare har Jekaterinburg haft sedan 1766, sa Jekaterinburgs nuvarande borgmästare Jevgenij Roizman under en protest i går mot att avskaffa borgmästarvalet i Rysslands fjärde största stad." Roizman vann själv över Kremls kandidat i valet 2013 och är en stark profil inom den ryska oppositionen. Han har öppet kritiserat presidenten Vladimir Putin och makthavarna i Kreml. Hans plan är att ställa upp i guvernörsvalet. Den sittande guvernören är en Kremltrogen man, som demonstranterna krävde ska avgå. Det är nämligen han, Jevgenij Kujvasjev, som väckt förslaget om att avskaffa borgmästarvalet. Men i dag röstade fullmäktige för guvernörens förslag att avskaffa borgmästarvalet i Sverdlovsk län, där Jekaterinburg ingår. 42 röstade för och fyra emot i den tredje och avgörande omröstningen. Kritiker ser det som ännu ett sätt att underminera den lilla rest av rysk demokrati, som funnits lokalt och framförallt i landets fjärde största stad, industristaden Jekaterinburg. På mötet i går talade också oppositionspolitikern Dmitrij Gudkov, som planerar ställa upp borgmästarvalet i Moskva i september. "Ni vet varför de gör det här, jo för att de är rädda för er och för oss alla i Moskva, Nisjnij Novgorod, Jekaterinburg, som vill ha politiker, som väljs av folket och inte sådana vars lojalitet köps av Kreml, sa Gudkov vid mötet igår. SR 180403.

Ryssland inleder övning med robottester i Östersjön. Fartyg varnas, flyg leds om, och svensk militär har full uppmärksamhet på vad som händer i Östersjön när Ryssland i dag ska utföra robotskjutningar bara några mil från Sverige. Det är väldigt ovanligt att Ryssland övar så här nära Sverige, och det handlar troligtvis om att Ryssland vill ha uppmärksamhet, enligt Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). "Ett syfte är att visa upp något, någon ny förmåga eller ett nytt system som åskådliggör Rysslands militära styrka. Ett annat syfte är att visa på sin närvaro. Ett tredje syfte är att rikta uppmärksamhet till det här området för att man genomför något man inte vill ska bli sett någon annanstans," säger han. Att visa upp, och också använda, sin militära makt har blivit ett allt viktigare politiskt verktyg för Ryssland, enligt Fredrik Westerlund. Övningen ligger också i linje med den ökade ryska militära närvaron i Östersjön som observerats under en längre tid. Den här gången har Ryssland aviserat att man ska göra robotskjutningar i tre områden, varav ett ligger mellan Öland och danska Bornholm. Övningen väntas pågå i tre dagar. Och att vi lägger så mycket tid på att spekulera och tolka det här är precis vad Ryssland vill, tror Fredrik Westerlund på FOI. "En viss osäkerhet skapar ett manöverutrymme, och det skapar i sig mer rädsla för vad det är som ska hända." Men vill Ryssland provocera med den här militärövningen? "Det är mycket möjligt att man har för avsikt att provocera. Men det kan lika väl vara så att man vill rikta uppmärksamhet på en militär förmåga som man vill att omvärlden ska känna till." Niklas Granholm, också han säkerhetspolitisk analytiker på FOI, menar att platsen Ryssland har valt tydligt signalerar att syftet med övningen inte bara är att just öva. "Ryssland har elva tidszoner att öva på. Det finns gott om territorium både på land och sjö att välja mellan, men Ryssland väljer ett tätt trafikerat område som Östersjön. Det här är en tydlig signal som visar att man vill flytta fram positionerna västerut," säger Niklas Granholm. SR 180404.

Ryssland får inte stöd av OPCW - 15 länder röstar emot. Ryssland får inget stöd av den internationella Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, vid dagens möte i Haag. Ryssland ville ha en gemensam utredning tillsammans med Storbritannien om nervgiftsattacken mot en rysk dubbelagent i brittiska Salisbury. Men vid en omröstning ikväll röstade 15 länder emot, och sex länder för en gemensam utredning. Nästa vecka väntas också de fyra proverna som analyseras i OPCW:s regi bli klara. Analyserna av nervgiftet har skickats till fyra olika laboratorier. Intresset för dagens möte är annars mycket stort, framförallt är det ryska medier här i Haag men också några brittiska medieföretag tillsammans med oss andra internationella journalister utanför den välbevakade mötesbyggnaden. SR 180404.

Storbritannien känner till nervgiftslaboratoriet. Brittiska underrättelsemyndigheter tror sig veta i vilket laboratorium i Ryssland som nervgiftet tillverkades. Brittiska myndigheter uppges ha känt till detta sedan dagarna efter mordförsöket. Enligt underrättelsekällor som tidningen The Times har pratat ska även brittiska myndigheter känt till det här sedan dagarna efter mordförsöket för en månad sedan. Artikeln i The Times kommer lägligt för den brittiska regeringen eftersom osäkerheten på vilka bevis som faktiskt finns för att den ryska staten skulle ha varit inblandad i mordförsöket på Sergei Skripal och hans dotter växt. I början på veckan sade den högsta chefen för militär forskning i Storbritannien i en intervju att laboratoriet som undersökt nervgiftet inte kunde slå fast om det tillverkats i Ryssland, bara att det var av typen Novitjok. Den ryska ambassaden i London och Labourpartiet grävde då snabbt fram inlägg på Twitter från det brittiska utrikesdepartementet och en intervju i tysk tv som visade att utrikesministern Boris Johnson hävdat att bevisen på att Ryssland låg bakom mordförsöken kom från det brittiska laboratoriet, vilket alltså inte var sant. Senare raderade departementet den felaktiga uppgiften på Twitter men skadan var redan skedd. Kanske ger dagens artikel i The Times regeringen lite arbetsro. Enligt tidningens källor är det laboratoriets analys tillsammans med underrättelseinformation som gjort att de med stor sannolikhet tror sig ha lokaliserat var i Ryssland nervgiftet är tillverkat. Det ryska laboratoriet ska ha varit känt för britterna redan före mordförsöket den fjärde mars, skriver The Times. Ryssland, som förnekar anklagelserna, har i dag kallat till ett extra möte i FN:s säkerhetsråd där frågan ska diskuteras. Den ryske utrikesministern Sergei Lavrov har sagt att Moskva vill ha till en oberoende och ansvarsfull utredning av vad som hänt. SR 180405.

Sergei och Yulia Skripal mår bättre - snart återhämtade efter nervgiftsattacken. Yulia Skripal som tillsammans med sin far utsattes för ett mordförsök i Salisbury har gjort ett första uttalande efter dådet. Hon skriver att hon blir starkare för varje dag. Det kommer också uppgifter om att hennes far, den före detta dubbelagenten Sergei Skripal, återhämtar sig. Det är brittisk polis som släppt ett skriftligt uttalande från Yulia Skripal där hon tackar alla som skickat uppmuntrande meddelanden. Hon skriver att hon nu hoppas att alla ska respektera att hon och hennes familj vill vara i fred framöver. Antagligen ett budskap framför allt till den brittiska pressen som slåss om att få den första intervjun med henne. Särskilt nu när det framgår att hon återhämtar sig snabbt. Hon tackade också sjukhuspersonalen och de människor som hjälpte henne och hennes far när de fallit ihop på en bänk efter att ha utsatts för ett nervgift för en månad sedan. Ryskt tv har också fått en inspelning av ett samtal mellan Yulia Skripal och en nära släkting i Ryssland. Enligt den ska Yulia Skripal ha sagt att även hennes far kommer att återhämta sig och bli bra igen. Hon säger också att hon snart kommer lämna sjukhuset. Rysk tv har fått inspelningen av Skripals släkting men kan inte gå i god för att den är äkta. SR 180405.
Julia Skripal: Jag känner mig starkare. Tidigare på dagen hade ryska statstelevisionen rapporterat att hon ringt sin kusin Viktoria Skripal i Ryssland och sagt att hon och fadern är på bättringsvägen och att hon förväntade sig att snart bli utskriven från sjukhuset. "Allt är bra, allt går att åtgärda. Alla är på bättringsvägen, alla lever", ska Julia Skripal ha sagt enligt rysk tv och när hon fick frågor om faderns tillstånd sade hon: "Allt är bra, han vilar just nu, sover, ingen har några problem som inte kan åtgärdas. Jag kommer snart att skriva ut mig." Rysk tv underströk efteråt att man inte kunde gå i god för äktheten i uttalandet. Viktoria Skripal har också intervjuats av den statsägda ryska tv-kanalen Rossiya-1: "Jag har just nu ett mål: att flyga dit och ta Julia därifrån, åtminstone Julia. Det är mycket mera komplicerat med Sergej," säger hon. Julia Skripal är rysk medborgare. Viktoria Skripal säger sig ha kontakt med Alexander Jakovenko, Rysslands ambassadör i Storbritannien, och att denne hjälpt henne skaffa ett pass för att resa. Hon berättar också att brittiska myndigheter inte lämnat några garantier för att hon får träffa sin kusin, även om hon dyker upp vid sjukhuset. Det kommer att vara upp till Julia Skripal att avgöra om hon vill träffa sin släkting, ska britterna ha sagt. Enligt ett uttalande från det brittiska utrikesdepartementet på torsdagseftermiddagen har ryska erbjudanden om konsulär hjälp till Julia Skripal vidarebefordrats till henne. Men hittills har hon inte svarat på erbjudandet. GP 180405.

Ryssland fortsätter förneka och hotar britterna. Under kvällen håller FN ett extrainkallat säkerhetsmöte om mordförsöket i Salisbury för en månad sedan på en rysk dubbelagent och hans dotter. Inför mötet höll den ryske ambassadören i London Alexander Yakovenko en välbesökt presskonferens. Sveriges Radios Londonkorrespondent var på plats. FN:s säkerhetsråd möts i kväll för att diskutera nervgiftsattacken mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Yulia i brittiska Salisbury. Ryssland som anklagats för att ligga bakom attacken varnar på mötet Storbritannien för att citat "leka med elden". Den ryske FN-ambassadören sa också att britterna "kommer att få ångra sig". Ryssland försvarar sig ihärdigt mot anklagelser om att landet ligger bakom nervgiftsattacken mot en rysk ex-spion i brittiska Salisbury. Rysslands FN-ambassadör hänvisar till tv-serien "Morden i Midsomer" i sitt försvarstal. "Alla som sett kriminalserier, som "Morden i Midsomer" vet att det inte är smart att försöka ta livet av folk med en så offentlig och uppseendeväckande metod," sa FN-ambassadören Vassilij Nebenzia under ett möte i FN:s säkerhetsråd. Ryssland har som permanent medlem begärt mötet. Nebenzia gick i sitt tal till hårt angrepp mot britterna. Britterna har pekat ut Moskva som skyldigt till att försöka mörda den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia den 4 mars. Han kallade anklagelserna "fruktansvärda och ogrundade". "Vi har sagt till våra brittiska kollegor att ni leker med elden och kommer att ångra er," varnar den ryske FN-ambassadören. Ordkriget har lett till en upptrappad diplomatisk konflikt mellan Ryssland och flera länder i väst. På torsdagen lämnade de 60 amerikanska diplomater som utvisats från Ryssland sin ambassad i Moskva. Utvisningarna är ett svar på att USA kastat ut lika många ryska diplomater, i solidaritet med Storbritannien som utvisat 23. Flera andra europeiska länder har också förklarat ryska diplomater "persona non grata", bland dem Sverige. Inför mötet i säkerhetsrådet upprepade utrikesminister Margot Wallström (S) att Sverige står bakom Storbritannien i bedömningen att Ryssland är den enda troliga förövaren. "EU:s linje är tydlig: Ryssland är den enda troliga förövaren. Mordförsöket i Salisbury är ytterligare en utmaning av den internationella rättsordningen från rysk sida," säger Margot Wallström i ett skriftligt uttalande. Parallellt ökar pressen på Storbritannien att lägga fram bevis för sina anklagelser. Prover från Salisbury visar spår av nervgiftet Novitjok, som utvecklades i dåvarande Sovjetunionen. Men den brittiska militärens försvarslaboratorium meddelade nyligen att man inte kunnat fastställa var det aktuella giftet framställts. "Det motsäger vad vi tidigare hört från brittiska politiker och ökar onekligen pressen på Storbritannien att visa upp ytterligare bevis för att det är sannolikt att spåren pekar mot Moskva," sade den tyska regeringens Rysslandskoordinator Gernot Erler enligt nyhetsbyrån Reuters före säkerhetsrådsmötet. Moskva har sagt sig vara berett att utreda nervgiftsattacken tillsammans med Storbritannien eller Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW. Men OPCW röstade ner Rysslands begäran om att få delta i undersökningen, och Storbritannien har förkastat det ryska erbjudandet. SR 180405.

"Ni leker med elden och lär ångra er". FN:s säkerhetsråd höll igår kväll svensk tid ett möte för att diskutera nervgiftattacken mot en rysk ex-spion och hans dotter i brittiska Salisbury. Det var Ryssland som begärt mötet och den ryska delegationen gick till hård attack mot britterna som pekat ut Moskva som skyldigt till mordförsöket: "Det här är som absurd teater, kan ni inte komma på något bättre" sa den ryske FN-ambassadören till representanterna i säkerhetsrådet. Rysslands linje är att anklagelserna om nervgiftsattacken är en del av ett propagandakrig mot Ryssland, och ambassadör Vasilij Nebenzia jämförde det med nazisternas kampanjer under andra världskriget. Han sa också att Ryssland påpekat att Storbritannien nu leker med elden och kommer att ångra sig. Och han beklagade att Ryssland inte får delta i den utredning av attacken som nu görs av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Den brittiska FN-ambassadören Karen Pierce tillbakavisade de ryska anklagelserna och menar att dom i sin tur kan vara ett försök från rysk sida att underminera trovärdigheten för utredningen. Men Storbritannien får fortsatt stöd från bland annat Sverige och USA. "EU:s linje är tydlig" sa Sveriges utrikesminister Margot Wallström. "Och den är att Ryssland är den enda troliga förövaren." SR 180406.

USA:s nya sanktioner mot Ryssland. USA inför nu sanktioner mot 7 ryska oligarker och 17 regeringstjänstemän. Den ryska eliten som tjänar på det korrupta systemet kommer inte längre kunna undgå konsekvenserna av den ryska regeringens destabiliserande aktiviteter. Så motiverar Finansminister Steven Mnuchin sanktionspaketet. Som exempel på dessa aktiviteter nämner Mnuchin ockupationen av Krim, stödet till syriske diktatorn Assad och de ryska försöken att undergräva västerländska demokratier. President Donald Trump har tidigare kritiserats för att han inte skärpt tonen mer mot Rysslands president Vladimir Putin. Senast för några veckor sedan gratulerade han honom till till segern i det kritiserade ryska presidentvalet och de båda ledarna talade då om att ses snart. Men dagens sanktionspaket är det andra på kort tid. I mars infördes sanktioner mot 19 andra ryska medborgare, ett stort antal diplomater utvisades och två ryska konsulat i USA stängdes. SR 180406.

Allt fler fängslas i Vietnam. Vietnam går allt hårdare fram mot de som försöker jobba för att landet ska gå en mer demokratisk väg. Nu har sex aktivister dömts till långa fängelsestraff för försök att störta staten. Sedan den kommunistiska enpartistaten fick ett nytt ledarskap 2016 har det blivit ett allt hårdare klimat för oliktänkande i landet. Under strikt säkerhetspådrag i huvudstaden Hanoi genomfördes den en dag långa rättegången mot de sex som stod åtalade för att ha försökt störta staten enligt artikel 79 som kan ge ett dödsstraff. Bland de åtalade och nu dömda finns advokaten Nguyen Van Dai som fick det längsta straffet på 15 år, de andra dömdes till mellan 7 till 12 års fängelse. De anklagades för att informerat och utfört träning i mänskliga rättigheter, för att försökt trycka på för att Vietnam ska bli en demokrati med flera politiska partier och för att ha tagit emot ekonomisk hjälp från utlandet. Men enligt deras försvarsadvokat så lyckades inte åklagaren lägga fram några egentliga bevis för att gruppen skulle ha försökt störta staten. De sex personerna var alla kopplade till det landsomfattande nätverket Broderskap för demokrati som sägs ha ett 80-tal medlemmar. Supportrar till de åtalade hade samlats utanför domstolen med plakat som "demokrati är inte ett brott". Civilklädd polis stoppade demonstranterna och minst två fördes tvingades, enligt nyhetsbyrån AFP, in i en buss som förde bort dom. Enligt människorättsgruppen Amnesty så har gripanden av oliktänkande ökat markant i Vietnam sedan den nya regeringen kom till makten för två år sedan och nu sitter minst 97 dissidenter i fängelse. Men enligt utrikesministerns talesperson så sker inga fängslanden i landet av så kallade samvetsfångar och inga gripanden av människor som uttrycker sin åsikt. SR 180406.

Kina förbjuder biblar på nätet. Kina har tvingat e-handelssajter som Amazon och Taobao att sluta sälja Bibeln. "Det är en åtstramning," säger Kinaexperten Fredrik Fällman. Handeln med biblar drogs tillbaka för några dagar sedan. Visserligen råder religionsfrihet på pappret i det strikt kommunistiska Kina. Men de senaste åren har tumskruvarna dragits åt ordentligt för de kristna i landet. Kors plockas ner från kyrkor, och kyrkobyggnader har jämnats med marken. Och nu har turen kommit till e-handeln med Bibeln. "Det är som att regeringen i Peking vill lyfta upp Xi Jinping som en ny Gud, säger en anonym kristen man. Det sprids även uppgifter om hur kyrkor tvingats ersätta bilder av Jesus med presidenten Xi Jinping som vill knyta allt mer makt till sig själv. Samtidigt erbjuder den godkända Tre-själv-rörelsen Bibeln digitalt på sin hemsida. "De länkarna finns fortfarande kvar," säger Fredrik Fällman. Ändå är förbudet som riktas mot e-handeln ett uttryck för en tydlig åtstramning som pågått under en längre tid, menar han. Dagen 180406.
Kina stoppar bibelförsäljning på nätet. Bibeln går inte längre att hitta på kinesiska nätbutiker, rapporterar flera internationella medier. Bibelförsäljning har länge kontrollerats hårt i Kina, och endast tillåtits i de statligt godkända kyrkorna. De senaste åren har det dock varit möjligt att köpa biblar på internetbutiker som kinesiska Amazon. Men nu tycks myndigheterna ha gripit in och stoppat näthandeln med biblar. En anonym källa vid ett kinesiskt förlag uppger för nyhetssajten Inkstone att kristna boklådor regelbundet inspekteras av kulturdepartementet. Vid en sådan inspektion i en butik i Peking på tisdagen ska en myndighetsföreträdare ha sagt att kristna böcker som publicerats utomlands inte längre fick säljas. Ying Fuk-tsang, direktor för den teologiska fakulteten vid Chinese University i Hong Kong, säger till Inkstone att stoppet för bibelförsäljning är en del av regimens strategi för att bekämpa den snabba kristendomsspridningen över internet. Försäljningsstoppet visar hur internetcensur kopplas ihop med begränsningar i religionsfriheten, menar Sara Cook, Ostasien-analytiker vid Freedom House, en amerikansk organisation som bevakar globala demokratifrågor. "Känsliga religiösa frågor och grupper är bland de mest censurerade i Kina. I vår forskning har vi sett att kinesiska myndigheter använder mer och mer högteknologiska metoder för att kontrollera religion och straffa troende. Däribland övervakning och gripanden av troende för att de delar information online," säger Sarah Cook till CNN. Världen idag 180408.

Löfven övertygad om varifrån giftet kommer. Statsminister Stefan Löfven tycker att det är upp till Ryssland att bevisa att dom inte är skyldiga till nervgiftsattentatet i Salisbury. Enligt Löfven är det mest troliga att Ryssland ligger bakom. "Det här är ju underrättelsetjänster, det är Storbritanniens, Tysklands, Frankrikes och USA:s...och vi delar den bedömningen att det är så. Det hade ju inte behövt vara så svårt för Ryssland att förklara i så fall hur ett nervgift som är tillverkat under sovjettiden, övertaget av Ryssland, hur det hamnar i Salisbury. De är skyldiga att hålla ordning på de där nervgifterna och jag menar att det är verkligen, verkligen allvarligt det som hänt här." För Stefan Löfven råder ingen tvekan om varifrån giftet kommer. Exakta bevis har ännu inte presenterats. Men kanske kan Organisationen för förbud mot kemiska vapen i Haag, OPCW, som just nu analyserar giftet ge ett tydligt besked i nästa vecka. Men Stefan Löfven tycker ändå att Ryssland har bevisbördan. "Om de inte hade något med det här att göra så hade man kunnat förklara det på något bra sätt." Konflikten mellan Ryssland och dom europeiska länderna beskrivs som i det närmaste djupfryst efter attentatet. Stefan Löfven vill inte trappa upp situationen och tycker därför att samarbetet med Ryssland i andra sammanhang är viktigt för balansen. SR 180407.

Julia Skripal skrivs ut från sjukhuset. Den ryske exspionen Sergej Skripals dotter Julia Skripal skrivs ut från sjukhuset där hon vårdats efter nervgiftattacken i Salisbury tidigare i år, rapporterar flera brittiska medier. Fadern är kvar på sjukhus, men hans tillstånd förbättras stadigt, enligt BBC. Den 33-åriga dottern till den tidigare dubbelagenten Skripal skrevs ut från distriktssjukhuset i sydengelska Salisbury i måndags, erfar BBC. Hon ska nu ha förts till en säker plats. Hennes läkare väntas göra ett uttalande senare under dagen, rapporterar Sky News. Sergej och Julia Skripal hittades kraftigt medtagna på en parkbänk i Salisbury i södra England 4 mars. De fördes till sjukhus, där det kunde konstateras att de förgiftats med det Sovjetutvecklade nervgiftet Novitjok. Tillståndet för de båda ansågs under flera veckor vara kritiskt, men både Sergej och hans dotter har sedan dess svarat väl på behandlingen och återhämtat sig. SR 180410.
Julia Skripal i nytt uttalande: Vill inte ha hjälp från Rysslands ambassad. Efter att ha tillfrisknat kommer nu ett nytt uttalande från Julia Skripal efter nervgiftsattacken i Salisbury. Hon säger nu att hon "inte önskar någon hjälp från Rysslands ambassad i nuläget", rapporterar Reuters. "Ryska ambassaden har vänligen erbjudit mig hjälp. För tillfället önskar jag inte nyttja deras tjänster, men, om jag ändrar mig så vet jag hur jag ska kontakta dem," skriver hon i ett uttalande. Vidare berättar Julia Skripal att hennes pappas tillstånd fortfarande bedöms som allvarligt, och att ingen annan än hon eller hennes pappa äger rätten att uttala sig om deras situation. Förra veckan publicerade statliga ryska tv-kanalen Rossija 1 vad som påstods vara ett telefonsamtal mellan Julia Skripal och hennes kusin, Viktoria. I onsdagens uttalande tackar Julia Skripal sin kusin för den omtanke hon visat, men: "Jag ber att hon inte ska besöka mig, eller försöka kontakta mig, för tillfället. Hennes åsikter och påståenden är inte mina, och de är inte min fars." SR 180411.

Misstänkt kinesisk spion åtalas. En 49-årig man från Kina åtalas för misstänkt spioneri på tibetaner i bland annat Sverige. Mannen har enligt åklagaren spionerat på uppdrag av kommunistregimen i Peking. Mannen har enligt åtalet spionerat på tibetaner i Stockholm och på andra platser i Sverige. Han misstänks ha samlat in information om personliga förhållanden såsom boende, familjeförhållanden och resor som gjorts till politiska möten och "möten beträffande vissa för den kinesiska regimen särskilt viktiga personer". Syftet var att "överlämna dessa uppgifter till företrädare för den kinesiska staten", enligt åtalet. Säkerhetspolisen kommenterar åtalet i ett pressmeddelande: "Flyktingspionage är mycket allvarligt. Det är en brottslighet som leder till att den demokratiska processen undermineras, eftersom människor som redan är utsatta och har flytt sitt land, inte vågar utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter i Sverige," säger Daniel Stenling, enhetschef inom kontraspionage vid Säkerhetspolisen. SR 180411.

Trump: Gör er redo, Ryssland. USA:s president Donald Trump höjer insatserna i den storpolitiska konflikten om Syrien. "Gör er redo, Ryssland", skriver Trump i ett inlägg på Twitter, syftande på ett eventuellt förestående militärt angrepp mot Syrien. I uttalandet på Twitter skriver den amerikanska presidenten: "Nya, fina och smarta robotar kommer att avfyras, så var beredd Ryssland. Ni borde inte vara allierade med ett gasmördande djur som dödar sitt folk och njuter av det." Trump svarar troligen på en kommentar som den ryske ambassadören i Libanon Alexander Zasypkin fällde i går. Enligt Reuters sa ambassadören att man kommer skjuta ner amerikanska robotar om det kommer en attack. Uttalandet från Trump kommer mindre än en dag efter att Ryssland la in sitt veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd. USA:s FN ambassadör Nikki Haley har under de senaste dagarnas möten också hon gett tydliga signaler om att USA kommer att svara på den misstänkta kemvapenattacken i Douma i lördags. Samtidigt ökar trycket från flera av president Trumps partivänner i kongressen som vill att USA ska agera kraftfullt både militärt och politiskt. En av dem som går längst är senatorn Lindsey Graham som anser att USA bör attackera och tillintetgöra det syriska flygvapnet, men också att man numera ska verka för regimskifte i Syrien. "varet måste vara en sådan genomgripande strategi, annars kommer andra aktörer som Iran och Nordkorea att stärkas," säger Graham. SR 180411.
Margot Wallström i akutmöten - om Trumps attackhot. Donald Trumps hot mot Ryssland om en amerikansk attack i Syrien tas på största allvar – av Sveriges regering. Enligt Aftonbladets källor har det spända läget utlöst febril aktivitet på UD, där Margot Wallström sitter instängd i akuta möten. Statsminister Stefan Löfven hålls informerad om läget. Den eskalerande situationen mellan USA och Ryssland har utlöst febril aktivitet på det svenska utrikesdepartementet, uppger källor för Aftonbladet. Sverige har en plats i FN:s säkerhetsråd i år och deltog därför i gårdagens möte där den misstänkta kemvapenattacken i Syrien hade största prioritet. Totalt beräknas 500 personer i Douma ha symptom på förgiftning efter attacken. Fler än 70 personer har enligt WHO dött efter den misstänkte kemvapenattacken. AB 180411.

Experter tror USA-attack väntar i Syrien. Relationerna mellan USA och Ryssland är de sämsta på många år och det är svårt att se en väg ut ur konfrontationen i Syrien, säger Rysslandskännaren Gudrun Persson. Om USA och Frankrike slår till miltärt i Syren är kryssningsrobotar och specialförband möjliga alternativ, tror överstelöjtnant Johan Hansson vid Försvarshögskolan. USA och Frankrike har hotat med ett militärt svar på den misstänkta kemvapenattacken i Syrien. Gudrun Persson, docent vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har svårt att se att USA kommer att backa från det hotet. Hon tror inte heller att Ryssland kommer att vika sig och gå med på krav på oberoende utredning. "Jag har svårt att se att Ryssland i det här läget skulle vika från sin ståndpunkt. Den har ju varit konsekvent ända sedan Ryssland gick in i med militära medel i Syrien hösten 2015, och det handlar om att stötta al-Assad. Det kan de inte vika ifrån," säger Gudrun Persson till TT. Det ryska svaret beror på hur en amerikansk militär attack slår, tror hon. "De ryska farhågorna är att ryska medborgare skadas eller att attackerna riktas mot regeringssidan, den i ryska ögon lagliga regeringen. Ryssland har ju varnat USA, både öppet och på annat sätt, om allvarliga konsekvenser om det blir en missilattack och om ryska medborgare skadas," säger Gudrun Persson. "Om USA ger sig på regeringssidan, då närmar man sig en direkt stormaktskonflikt," säger hon, men påminner samtidigt om att Ryssland inte svarade när USA för ett år sedan sköt robotar mot en syrisk flygbas. Relationerna mellan USA och Ryssland är "sämre än på många år", anser Gudrun Persson. "Just nu är det svårt att se en väg ut ur konflikten." Även överstelöjtnant Johan Hansson, chef för operativa avdelningen på Försvarshögskolan, tror att USA och Frankrike på något sätt kommer att svara militärt på anklagelserna om kemvapen. "Det är så pass djupt rotat i vår demokratiska västvärld. Vi har så dåliga minnen av de här typerna av stridsmedel, så jag har svårt att se att de inte skulle göra något," säger han. Antagligen vill man slå mot militär infrastruktur, exempelvis flygbaser eller radaranläggningar. Det vapen som det spekuleras mest om är kryssningsrobotar som avfyras från exempelvis fartyg. Men det är svårt att helt slå ut mål från luften, trots att robotarna är kraftiga, enligt Hansson. "Allt tyder på att man gör något mer än bara kryssningsrobotar, men man är livrädd för att dra in militära markstyrkor," säger Hansson. Ett mellanalternativ som kan ge en större effekt skulle kunna vara att sätta in specialstyrkor, lätta förband som kan ta sig in på fiendens område och i kombination med kryssningsrobotar eller flyg slå ut speciella mål, enligt honom. Både Frankrike och USA har den förmågan, enligt honom. "Deras stora styrkor är att de kan operera under alla typer av förhållanden, de kan ta sig in och ut själva och förhoppningsvis göra det utan att någon märker det." Målet skulle vara att göra en tillräckligt tydlig markering gentemot den syriske presidenten Bashar al-Assad, och ha en avskräckande effekt som förhindrar att kemvapen sätts in i framtiden. Jag tror att man måste slå ut någon anläggning så att den blir obrukbar, för det är det som är svårt. Jag tror också att man måste slå ut den helt, för att visa att man har den förmågan och beslutsfärdigheten, säger Johan Hansson. msn 180411.

"Främmande makter samlar namn på svenskar". Utländska makter samlar namn på svenskar som verkar gå att påverka under valet. Det uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den som reagerar på sensationellt innehåll i sociala medier kan hamna i främmande makters register. "Ja självklart, de gör en analys över vilka grupper de kan nå," säger Mikael Tofvesson, operativ chef för MSB:s organisation för valet. Främmande makt kan vara vilket annat land som helst, men MSB har tidigare sagt att det vore dumt att bortse från att Ryssland pekats ut av andra underrättelsetjänster under andra valrörelser. Insamlandet kan påminna om vanliga företags metoder. Man klickar på något och den som står bakom innehållet ser vem som gillar eller delar. "Artificiell intelligens, datainsamlingsverktyg - det är en hel bransch kring det här. När du klickar på något, då löper du stor risk att lämna ut uppgifter kring dig. Den som klickar på någon särskilt uppseendeväckande nyhet, på till exempel Facebook, riskerar att skriva in sig i främmande makts databas över folk som gärna tar till sig sensationella, och inte alltid sanna, budskap. Om du ser en nyhet som gör dig så arg att du vill springa till valurnan, då ska du, innan du gör det, börja tänka tänka efter: Vem är avsändaren? Varifrån kommer den här informationen? Vem är det som vill få mig att känna mig på det här sättet? Syftet är att splittra och polarisera. En regering som styr ett splittrat land har svårare att agera internationellt," säger Mikael Tofvesson. Om vi medborgare och våra politiker blir hetsiga och otrevliga mot varandra under valrörelsen, då gynnar det främmande makt? "Ja det hjälper ju dem. Och vi har ju yttrandefriheten. Vi får ju vara hur hårda vi vill, inom lagens råmärken. Men vi ska veta om, att vi öppnar dörren för andra att klämma in sina ännu hårdare och råa budskap i vårt samhällsklimat." SR 180412.

OPCW: Skripal förgiftades av Novitjok. Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, bekräftar att det var nervgiftet Novitjok som användes i Salisbury i Storbritannien då en ex-spion och hans dotter förgiftades. Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) bekräftar de brittiska fynden av nervgift som användes vid attacken mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal. OPCW har utrett förgiftningen på uppdrag av den brittiska regeringen, som anklagar Ryssland för att ligga bakom. OPCW offentliggör dock inte ifrån vilken "stam" nervgiftet härrör eller vilken plats det kommer från. Julia Skripal skrevs tidigare i veckan ut från det sjukhus där hon vårdats sedan attacken i Salisbury i början av mars, och har förts till en säker plats. Hennes pappa är fortfarande inlagd. I onsdags meddelade den 33-årige ryskan att hon i nuläget inte är intresserad av den hjälp som Rysslands ambassad i London har erbjudit. Ryssland förnekar inblandning i giftattacken. Fallet har lett till bottenfrusna relationer mellan London och Moskva. SR 180412.

Ryssland hävdar att den påstådda kemvapenattacken i Syrien iscensatts av Storbritannien. President Vladimir Putin varnar för "farliga åtgärder" - medan Frankrike säger att regimen i Damaskus nått en "punkt utan återvändo". Ryssland beskyller Storbritannien för att i maskopi med syriska rebeller ha regisserat den påstådda attacken. "Vi har obestridliga bevis på att detta var ytterligare en iscensatt händelse," säger utrikesminister Sergej Lavrov enligt AFP. Karen Pierce, den brittiska FN-ambassadören, kallar det ryska påståendet för "groteskt" och för "en uppenbar lögn". SR 180413.

Storbritannien: Ryssland spionerade på Skripal i flera år. Flera år före nervgasattacken ska Ryssland ha spionerat på den förre dubbelagenten Sergei Skripal och dottern Julia. Det hävdar Storbritanniens nationella säkerhetsrådgivare i ett brev till Nato. Ryska underrättelsetjänsten ska enligt uppgift ha spionerat på ex-spionen Skripal sen 2013. I ett brev till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg skriver Storbritanniens nationella säkerhetsrådgivare, Mark Sedwill, att man har information om att "ryska underrättelsetjänsten intresserade sig för Skripal". Han skriver även att Julia Skripals mejlkonton varit föremål för en cyberattack från den ryska militära underrättelsetjänsten, GRU. Det är den senaste vändningen i turerna kring den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter Julia som i mars förgiftades av nervgiftet Novitjok. Det bekräftade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) i går. Sedwills brev till Natochefen är första gången som brittiska myndigheter hävdar att man har specifik information om att Ryssland varit intresserad av familjen Skripal. I brevet anklagas Ryssland även för att testa metoder för att utföra lönnmord med kemiska vapen, inklusive nervgift på dörrhandtag. Det är "en stor överraskning" sa Rysslands ambassadör i London Alexander Yakovenko kort efter att innehållet i brevet rapporterades i brittiska medier. Yakovenko sa att han inte tagit del av brevet men ställde den retoriska frågan om varför britterna inte klagat, om nu någon spionerade. SR 180413.

Ny rysk övning utanför Blekinge. Ryssland planerar ännu en övning runt 15 landmil syd-ost om Blekinge. Även denna gång påverkas flyg och fartyg. Enligt Transportstyrelsen kommer övningen att genomföras nästa torsdag (19/4) i exakt samma område som Ryssland övade i för drygt en vecka sedan. Enligt Jörgen Andersson, sektionschef på Transportstyrelsen är tiden för den nya övningen avsevärt kortare då den väntas pågå under bara tio timmar. Flyg så väl som fartyg som normalt sett rör sig i området, kommer även denna gång att få välja en annan väg än den över övningsområdet. SR 180413.

Kina siktar på ny frihandelszon. Kina kommer att upprätta en internationell frihandelszon med en hamn på ön Hainan, rapporterar statlig kinesisk radio med hänvisning till landets president Xi Jinping. Xi har tidigare under veckan utlovat reformer, med minskade handelshinder för utländska investerare och sänkta tullar för bland annat utländska biltillverkare. Hainans frihandelszon, som nu planeras, ses av många som ett sätt för Xi Jinping att utmana Hongkong, som är en före detta brittisk koloni som varit under kinesisk kontroll sedan 1997. I Hainan planeras även bland annat en råvarubörs, för terminshandel i frakt- och energikontrakt. Hainan stramade i slutet av mars åt regelverket för fastighetsaffärer, så att bostadsägare som köper en bostad inte får sälja den inom en femårsperiod. msn 180413.

USA inför nya sanktioner mot Ryssland. Internationella experter ska påbörja utredningen om ifall kemvapen använts i den syriska staden Douma. De har en delikat uppgift – inte minst för att nyckelaktörerna redan dragit sina egna slutsatser. USA klargör att nya sanktioner mot Ryssland införs. "De kommer att riktas direkt mot alla slags företag som hade med utrustning att göra som relateras till Assad och användningen av kemiska vapen," säger USA:s FN-ambassadör Nikki Haley till CBS. Sanktionerna ska offentliggöras på måndagen av finansminister Steven Mnuchin. Syriens president Bashar al-Assad anser att attacken följde efter en våg av lögner. "Vi kunde slå tillbaka den (attacken) med sovjetiska robotar från 70-talet", påstår al-Assad enligt parlamentarikern Dmitrij Sablin, rapporterar statliga ryska nyhetsbyrån Tass. SR 180415.

Vädjar om barmhärtighet för fängslad pastor i Kina. I åratal transporterade John Sanqiang Cao biblar mellan Kina och Burma. Men den 5 mars 2017 greps han – och förra månaden dömdes han till sju års fängelse. Färden över gränsfloden mellan länderna tar inte många minuter och John Sanqiang Cao hade, tillsammans med sina kristna kollegor, tagit sig över vattnet många gånger. Men den 5 mars 2017 upptäckte de att kinesiska säkerhetstjänsten väntade på dem när de närmade sig den kinesiska sidan. Nyhetsbyrån AP, som har intervjuat John Sanqiang Caos son Ben Cao i North Carolina, uppger att John Sanqiang Cao hann slänga sin mobiltelefon i vattnet för att inte identiteten på ett 50-tal kristna personer i Kina skulle avslöjas. Kort därefter greps John Sanqiang Cao och förra månaden dömdes han till sju års fängelse för att ha hjälpt andra att olagligt korsa gränsen – något som oftast människosmugglare anklagas för. Dagen 180416.

Populär rysk app förbjuds. Den populära ryska appen Telegram förbjöds i domstol i fredags, och idag börjar förbudet att gälla. Tjänsten används av miljontals ryssar. Bland dem presidentens egen talesman. Appen är en favorit för presidentens talesman Dmitrij Peskov för att kommunicera med media. Politiker, journalister och vanliga ryssar använder dagligen Telegram, som är rankad som den nionde mest populära meddelandeappen i världen. Men i dag kan Telegram upphöra att fungera i Ryssland, efter ett domstolsbeslut i fredags. Anledningen är att företaget vägrar lämna ut användarnas detaljer till ryska säkerhetstjänsten FSB. Enligt en rysk lag ska alla sociala medier antingen placera sina servrar i Ryssland eller ge säkerhetstjänsten tillgång till servrarna och användarnas uppgifter. Avsikten är enligt ryska myndigheter att stoppa terrorism och extremism. Men grundaren av Telegram, Pavel Durov, som lever i exil i Storbritannien sedan 2014, hävdar att meddelandetjänsten har ett inbyggt system, som kan kringgå förbudet. Alternativt måste användarna använda VPN-tjänster. VPN-tjänster är egentligen också förbjudna enligt ett ryskt beslut från i fjol, men i praktiken fungerar de fortfarande. Miljontals sidor har blockerats av den ryska myndigheten Roskomnadzor, med hänvisning till antiterrorlagen. 2016 förbjöds det internationella nätverket Linkedin, av samma orsak som Telegram nu förbjuds. Linkedin vägrade också flytta sina servrar till Ryssland och ge FSB tillgång till användarnas data. Facebook synas också just nu av ryska myndigheter, men där kan det faktum att Facebook är amerikanskt spela in i vilket beslut som tas. Det finns förslag om att ge igen för de amerikanska sanktionerna genom att förbjuda amerikanska företag som Facebook och McDonalds i Ryssland. SR 180416.

Chattappen Telegram blockeras i Ryssland. Telegram har inte velat följa Rysslands lagar gällande kryptering. Den krypterade meddelandeappen Telegram blockeras för ryska användare, det efter att företaget bakom appen inte velat dela med sig av sina krypteringsnycklar till ryska myndigheter. Det skriver Bloomberg. De infekterade striderna mellan Telegram och de ryska myndigheterna började redan 2016 när landet införde en rad nya antiterror-lagar som bland annat kräver att krypterade internettjänster ger rättsväsendet bakdörrar de kan använda. Något som Telegram menar hotar deras användares integritet. Att rysk domstol skulle gå på myndigheternas spår var inte oväntat, men för Telegram lär beslutet svida extra mycket då företaget nyligen lyckades samla in hela 14 miljarder kronor från investerare via en egen kryptovaluta. Enligt användarundersökningar använder mer än 9,5 miljoner ryssar Telegram och appen har över 200 miljoner användare världen över. idg .se 180413.
Rysk jakt på app blockerar flera tjänster. Ryska censurmyndigheten Roskomnadzor har fortfarande inte lyckats totalblockera meddelandetjänsten Telegram. I jakten på appen har helt andra tjänster på nätet blockerats, ryska företag, bankomater och betalning i butiker slutade fungera och myndigheten lyckades dessutom slå ut sin egen hemsida under jakten på Telegram. "Telegram arbetar för nätbanktjänster och de kan sluta fungera," rapportera tv-kanalen Dozd. Banktjänster som slutade fungera, bankomater, som inte gav pengar och matbutiker, som fick problem med sina kassaregister. Bara några av effekterna i ryska censurmyndigheten Roskomnadzors försök att förbjuda meddelande-appen Telegram. Ryska företagare, som använt tjänsten för att sälja sina produkter hotar stämma myndigheten för att de förlorat pengar. En nätbaserad språkskola i engelska slogs ut igår. Men det här är inget som bekymrar Roskomnadzors chef Alexander Zharov, som i en stor intervju i tidningen Izvestija i dag säger att näst på tur för myndigheten är Facebook, som precis som Telegram ännu inte givit tillgång till användarnas detaljer. 18 miljoner IP adresser har myndigheten blockerat för att komma åt Telegram, de flesta fanns i så kallade molntjänster som Amazon och Google tillhandahåller. Enligt Roskomnadzors chef finns det 13 miljoner molntjänster i Amazon, där Telegram då skulle kunna vara en del. I själva verket finns det över 60 miljoner molntjänster bara via Amazon. Myndigheten har också krävt att både Apple och Google tar bort Telegram från sina virtuella butiker för ryska användare. Svårigheterna att blockera rätt visade sig också när Roskomnadzor under större delen av gårdagen lyckades blockera sin egen hemsida på nätet i jakten på Telegram. Telegram har som symbol ett pappersflygplan och demonstranter kastade färgglada pappersflygplan mot säkerhetstjänsten FSB:s byggnad i centrum av Moskva i måndags. Grundaren för tjänsten Pavel Durov har från sin exil i Storbritannien uppmanat till digitalt motstånd och lovar betala i bitcoins till företag och individer som kämpar för frihet på internet. SR 180418.
Ryska myndigheter i ny offensiv mot sociala medier - "En medicin som är farligare än själva sjukdomen". I Ryssland pågår en intensiv kamp om ett fritt internet. Myndigheterna försöker envist blockera den populära chattappen Telegram. Hittills har angreppen misslyckats och konflikten rasar vidare. Den ryska tillsynsmyndigheten Roskomnadzor har nu i en veckas tid försökt stoppa meddelandetjänsten Telegram. Trots myndigheternas frenetiska angrepp fortsätter chattappen att fungera. Mycket på grund av att Telegrams vd, 33-årige Pavel Durov anser att det fria nätets framtid i Ryssland nu står på spel och därför har bolaget kastat in alla sina resurser i ett försök att trotsa myndigheterna. Meddelandetjänsten Telegram grundades för några år sen. Servicen är populär och har 200 miljoner användare världen runt. I Ryssland har 15 miljoner personer laddat ner appen. Telegram fungerar som andra chattappar, men den erbjuder också krypterad trafik där användaren kan förbli anonym. Enligt ryska myndigheter har den här anonymiteten utnyttjats av terrorister. Ryska säkerhetspolisen FSB krävde därför att Telegram överlämnar krypteringsnycklar så att myndigheterna kan övervaka trafiken. Men Durov vägrade. Efter ett domstolsbeslut började myndigheterna blockera servicen. Efter en vecka fortsätter nu katt och råtta-leken. Telegram flyttar ständigt över sin trafik och infrastruktur till andra tjänster och plattformar. Tillsynsmyndigheten har blivit allt mer desperat och tar till allt grövre ammunition. Häromdagen stängde den flera miljoner ip-adresser som den menade hjälper Telegram. Resultatet var ett enda kaos på ryska internet igår. Online-försäljningen från allt från teaterbiljetter till bilförsäkringar kraschade. Även giganter som Google drabbades och många ryska kunder hade svårt att använda både post och sökfunktioner. Samtidigt fungerar Telegram mer eller mindre normalt. Enligt myndigheterna har man lyckats blockera en tredjedel av trafiken. Igår meddelade den ryska analytikerfirman Combot att Telegram förlorat endast tre procent av sina ryska användare. Till exempel Facebook har ännu inte reagerat på lagen. "Facebook måste följa landets lagar, annars kan den stängas före årets slut," sa Roskomnadzors generaldirektör Aleksandr Zjarov i en tidningsintervju nyligen. Lagen såg till att tjänsten LinkedIn slutade fungera i Ryssland år 2016. yle 180424.

Aluminiumfabrik i Sundsvall hotas av nedläggning - efter sanktioner mot Ryssland. Ryssägda aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall har drabbats hårt av de amerikanska sanktionerna och hotas nu av nedläggning. Bland annat får bolaget inte längre köpa el på elbörsen. Istället tvingas nätägaren Eon leverera el. Men de utreder nu om de kan fortsätta. "Det är en jätteknepig sits, vi behöver följa svensk lagstiftning och vill förstås också respektera sanktionerna. Hur vi gör detta på bästa möjliga sätt utreder vi just nu," säger Eons kommunikationschef Ann-Nina Finne. Framställningen av aluminium kräver enorma mängder el. Kubal i Sundsvall är en stor arbetsgivare på orten med närmare 500 anställda. Kubal är också landets enda aluminiumfabrik och dessutom en av Sveriges absolut största elkonsumenter. Fabriken drar lika mycket el som 400 000 hushåll. Och trots att man inte kan sälja eller leverera aluminiumet som vanligt fortsätter man att producera, eftersom ett okontrollerat stopp skulle förstöra smältugnarna. Men efter att elbörsen Nord Pool kastade ut Kubal i förra veckan, som en följd av de amerikanska sanktionerna, får bolaget inte längre köpa någon el där. Istället tvingas nätägaren Eon sköta elleveranserna och måste så göra under minst 14 dagar, enligt den svenska ellagen. "Enligt svensk lag måste vi leverera till en kund som betalar," förklarar Ann-Nina Finne på Eon. Men hon säger samtidigt att situationen är unik och vad som gäller i just det här fallet är oklart. Skulle Kubal få problem med elförsörjningen skulle det vara förödande. "Ett aluminiumsmältverk är en väldigt energiintensiv industri, får de inte el upphör produktionen i samma ögonblick," säger Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken. SR 180424.Kommentar: Delikat problem.

Misstänkt spioneri skrämmer tibetaner i Sverige. 8 maj börjar rättegången mot den man som misstänks för att ha spionerat på tibetaner i Sverige, och lämnat information om dem vidare till den kinesiska staten. Det bor 140 tibetaner i Sverige och den aktuella spionhistorien har gjort att många av dem nu är rädda. "Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker," säger en man som Ekot pratat med och som vill vara anonym. "Alla känner varandra, säger mannen, och alla brukade umgås. Men nu är vi rädda," säger mannen. Han vågar inte gå på några möten med den tibetanska föreningen längre, eller på demonstrationer. "Många säger att det är bäst just nu att bara vara tyst." Det är framför allt de tibetaner i Sverige som har släktingar kvar i Tibet som nu är rädda. Ingen av dem som Ekot haft kontakt med vågar prata öppet. Mannen som nu misstänks för flyktingspionage ska, enligt åtalet, ha lämnat personlig information om tibetaner i Sverige, om var dom bor, vilka dom umgås med och vilka demonstrationer dom deltar i, till en tjänsteman vid Kinas ambassad i Warszawa i Polen. Det här har lett till att den kinesiska säkerhetstjänsten sökt upp släktingar i Tibet och utsatt dem för påtryckningar. Det säger Jamyang Choedon, ordförande i Tibetan Community in Sweden: "För att kunna kontrollera dessa människor i Sverige, genom deras familjer och släktingar som bor kvar i Tibet. Då har de en indirekt kontroll, även om vi lever i ett demokratiskt land." Åtalet i Sverige om det misstänka flyktingspionaget påverkar tibetaner i hela världen, menar Lobsang Sangay, Tibets ledare i exil. "Om Kina bryr sig om att spionera på dom 140 tibetaner som bor i Sverige, då kan vi räkna med att de övervakar tibetaner i andra länder också, där det bor många fler tibetaner." Den misstänkte mannen förnekar brott. "Han har varken samlat in eller lämnat uppgifter om sina landsmän till kinesisk underrättelsetjänst", hälsar hans advokat. SR 180427.

Kina och underkastelsen. Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort. Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen.
Kapitel 1: Diktatur-TV. "Det var som en teateruppsättning," berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina. Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom.
Kapitel 2: Spionerna. I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. "Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker," berättar en tibetansk man bosatt i Sverige.
Kapitel 3: Skolorna. I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet – ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera "Konfuciusinstitutets konstitution" och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan.
Kapitel 4: Landet som suddas bort. De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Kina vill tvinaga andra länder till underkastelse, att vi accepterar deras villkor och lagar. SR 180428.

Var nära militär konfrontation - nu möts ledarna. I skuggan av mötet mellan Nord och Sydkoreas ledare träffades i helgen Indiens premiärminister Narendra Modi och Kinas president Xi Jingping i ett informellt möte i Wanghu i Kina. För knappt ett år sedan var det nära att länderna hamnade i en militär konfrontation. Allt sedan det kriget har det rått en oenighet om var gränsen mellan de båda länderna ska gå och förra sommaren kom dispyten åter till sin spets när Kina började bygga en väg mycket nära den indiska gränsen. Båda länderna bullade då upp med militär vid gränsområdet som stod och stirrade på varandra i över 70 dagar innan de drog sig tillbaka. Men sedan dess har de båda länderna steg för steg försökt förbättra relationen och det informella mötet i Wuhan måste ses som att det jobbet lyckats. Indien är en av få länder som från början öppet kritiserat och ställt sig utanför Kinas infrastruktursatsning den nya sidenvägen och det sägs att han tog upp Indiens farhågor med projektet men inget har kommit ut om Xi Jingpings reaktion. Narendra Modi sade att han hoppades att de skulle fortsätta ha liknande informella möten och att han gärna ser Xi Jingping komma på ett återbesök i Indien nästa år. Xi Jingping svarade med att säga att han ser en ljus framtid för samarbetet mellan de båda länderna. SR 180428.

Rysslands militärutgifter minskade kraftigt förra året. Militärutgifterna i Ryssland minskade kraftigt förra året, det menar fredsforskningsinstitutet Sipri i sin årliga rapport om de samlade försvarskostnaderna i världen. Men Ryssland är fortfarande ett av de länder som lägger ner störst andel av sin ekonomi på militära rustningar. Enligt Sipri minskade de ryska militärutgifterna förra året med 20 procent jämfört med 2016 - samtidigt som rustningarna i världen som helhet steg svagt, med ungefär 1 procent. Att den ryska militärbudgeten skulle ha minskat med en femtedel kommer säkert att väcka frågor och debatt, att mäta försvarsutgifter är en svår sak inte minst i ett land som Ryssland - men de allra flesta experter är ändå överens om att satsningarna på den ryska militärapparaten minskar och att det inte kommer någon ökning i nära framtid. Men avmattningen kommer efter en lång tid av snabb upprustning som inleddes efter kriget med Georgien 2008. Toppen för den militära återhämtningen nåddes 2015 och efter det har militärutgifterna stagnerat för att sedan minska. En given förklaring är de stora ekonomiska problem som Ryssland upplevt efter 2014 med oljeprisfallet som främsta orosmoln. Att fortsätta militärsatsningen i samma takt är helt enkelt ekonomiskt omöjligt. Som det varit hittills har den inneburit att till exempel skola och sjukvård drabbats av hårda nerskärningar. Men ett annat skäl är att upprustningsprogrammet till stor del nått sina mål, nu kan man slå av på takten i förvissning om att den militära förmågan är tillfredsställande. Målet att den ryska krigsmakten till 70 procent ska ha moderna vapen till 2020 måste man nog dock skjuta på några år. Den minskade militärbudgeten innebär, enligt Sipri, att Ryssland halkat ner till fjärde platsen i världen när det gäller militärutgifter. Överlägset först ligger USA, därefter kommer Kina och sedan Saudiarabien som klämt sig in framför Ryssland. Ryssland är dock fortfarande ett av de länder i världen som lägger ner mest pengar på sin militär som andel av bruttonationalprodukten, 4,3 procent förra året, enligt Sipri, att jämföra med till exempel Sverige där motsvarande siffra är cirka 1 procent. För den svenska försvarsplaneringen innebär Sipris uppgifter om minskande ryska rustningar knappast några förändringar. Ryssland är och förblir den militärt starkaste makten i nordöstra Europa. SR 180502.
Trots spänningarna mellan Ryssland och väst så sjönk Rysslands militärutgifter med hela 20 procentenheter år 2017, i jämförelse med året innan. Enligt Sipris rapport gjorde Ryssland av med 66,3 miljarder dollar (54,9 miljarder euro) på sitt försvar år 2017. Senast Ryssland tvingades skära ner sina militära utgifter var 1998 under den svåra ekonomiska krisen. "Militär modernisering har fortsatt hög prioritet i Ryssland, men budgeten har begränsats av de ekonomiska problemen," säger forskaren Siemon Wezeman vid Sipri. Världens sammanlagda militärutgifter ökade litet, med 1,1 procent, till 1 739 miljarder dollar under förra året. Det innebär att 2,2 procent av världens bruttonationalprodukt går till det militära. Utgiftsökningarna var stora i Asien, Stillahavsområdet och i Mellanöstern. I Asien beror ökningen främst på spänningar mellan Kina och dess grannländer. Kina satsar näst mest i världen på det militära. 2017 ökade Kinas militärutgifter med 5,6 procent, till 228 miljarder dollar. Saudiarabien står för de tredje största militära utgifterna i världen och där ökade utgifterna med 9,2 procent år 2017, till 69,4 miljarder dollar. Procentuellt steg militärutgifterna ännu mer i Iran (19 procent) och Irak (22 procent). USA gör fortfarande av med överlägset mest pengar i världen på sitt försvar - 610 miljarder dollar år 2017, ungefär exakt lika mycket som året innan. yle 180502.

Också finländare kan hamna i klistret när Kina jagar spioner - Svenska Yles medarbetare turistade men blev tagen av polis. "Kom aldrig tillbaka hit", stod det på skärmen på en smarttelefon som en officerare bestämt ville att jag skulle titta på. Sedan stannade han en buss och försäkrade sig om att jag och min hustru åkte iväg med den. Några timmar tidigare hade min hustru och jag flanerat omkring i en unik, idyllisk by. Utan undantag hälsade byborna glatt på oss, och en jordbrukare bjöd oss på te i hans enkla men speciella boning. Vi befann oss i kommunen Meizhou i det nordöstra hörnet av Kinas mest industrialiserade landskap, det sydliga Guangdong. Meizhou är en av de fattigaste och lantligaste delarna av Guangdong, och under de fem dygnen som vi tillbringade där såg vi inte en enda utlänning. Under bussfärden funderade vi febrilt på hur det kunde vara möjligt att vi, två finländare som närmar sig pensionsåldern, av allt att döma hade misstänkts för att vara någon form av spioner. Förklaringen hade antagligen att göra med det faktum att soldaternas uniformer avslöjade att de tjänstgjorde i Kinas missilstyrkor, så det fanns sannolikt en missilbas i närheten. Tillbaka i Hongkong fick jag läsa att det kinesiska säkerhetsministeriet har utarbetat nya webbsidor som sporrar kineserna att rapportera utlänningar som kan utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. De som avslöjar spioner eller spionage belönas med upp till 65 000 euro. Det styrande kommunistpartiet anser i allt högre grad att i synnerhet USA men också andra västländer försöker sätta käppar i hjulen för utvecklingen i Kina. När partiets misstänksamhet sprider sig till gräsrotsnivån kan den dess värre tydligen ta sig uttryck i regelrätt paranoia. yle 180502.

Stödmanifestation för Gui Minhai. I dag på pressfrihetens dag hålls en stödmanifestation utanför Kinas ambassad för den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhani. Gui Minhai har via sitt förlag gett ut flera regimkritiska böcker om kinesisk politik och politiker. Han försvann i oktober 2015 vid sin semesterlägenhet i Thailand. Sedan dess har han inte fått återvända till Sverige. År 2016 sa Gui Minhai i kinesisk stats-tv att han återvänt till Kina frivilligt på grund av tidigare trafikbrott och att han inte vill ha hjälp utifrån. Kinesiska myndigheter bekräftar då att Minhai är häktad. I slutet av oktober i fjol meddelade kinesiska myndigheter att han har släppts fri men han lämnade aldrig Kina. I januari i år greps han på nytt. Den här gången misstänks han ha delat hemligstämplad information med svensk ambassadpersonal. Enligt UD var han tillsammans med två svenska diplomater vid tillfället. Kinesiska myndigheter har inte gett någon förklaring till gripandet. Debattören Kurdo Baksi är en av arrangörerna bakom dagens demonstration. Han är kritisk till UD:s hantering av fallet, säger han till DN. "På två punkter har UD begått allvarliga fel. Det ena är att de inte öppnat ambassaden och låtit Minhai bo där. Det andra är att de borde frågat i tid vilken grad av frihet, eller ofrihet, som Gui Minhai hade." SR 180503. Kommentar: Varför agerarar inte Margot Wallström, utan låter tiden rinna iväg?

Över tusen demonstranter gripna i Ryssland. Över tusen ryska demonstranter har idag gripits på olika håll i Ryssland i samband med demonstrationer riktade mot president Vladimir Putin, det uppger en organisation som samlar information om gripanden i Ryssland. Den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnij som organiserat demonstrationerna greps också han när han anlände till protestmötet i Moskva. Aleksej Navalnij stretar emot med armar och ben medan fem poliser bryskt bär bort honom från det centrala Pusjkintorget i Moskva. Demonstranterna ropar "Ner med Tsaren" och "Ett Ryssland utan Putin". De protesterar mot Vladimir Putin och mot korruptionen. "Jag står upp mot korruption, mot dom som förbjuder oss att tala och uttrycka oss. Vi vill bara ha ett bra och normalt liv, inte ens det får vi säga," säger Nadezhda Kulkova. Under eftermiddagen har rysk polis - som ser demonstrationerna som olagliga - skingrat demonstranter i Moskva och St. Petersburg. I strid ström har polisen radat upp unga män och kvinnor mot bussar, som de sedan förs bort i. Navalnyjs oppositionsrörelse hade kallat till protester i hela Ryssland. Demonstrationerna sker två dagar innan Vladimir Putin under pompa och ståt - ska sväras in som president för fjärde gången. Förra gången det skedde - år 2012 - då begav sig tiotusentals ryssar ut på gatorna - det var de största protesterna i Ryssland på mycket länge - då - var det många som skadades och långt efter så dömdes flera av demonstranterna till långa fängelsestraff. SR 180505.

I dag svors Putin in - för fjärde gången. Den ryske presidenten Vladimir Putin svors i dag in för fjärde gången. Han lovade satsa på höjd levnadsstandard och förbättrad ekonomi. Ett sätt att möta ett allt större missnöje bland ryssar med ekonomin, sjukvård och skolor. Ryske federationens president kommer bevara och skydda medborgares fri och rättigheter, hette det bland annat i eden som Vladimir Putin svor idag när han för fjärde gången installeras som president. En ceremoni med rekordmånga gäster i Kremls gyllne salar och ute på borggården, en specialtillverkad rysk kortegelimousine och ett tal som liknade alla Putins tidigare under de 18 år han suttit vid makten. Löften om bättre ekonomi, ett modernare och starkare Ryssland. "Folk kommer leva bättre," lovade Vladimir Putin. "Kursen förändras inte, det var inget nytt utan lät som under Putins hela styre," kommenterade Andrej Kolesnikov, statsvetare vid Carnegiecentret i Moskva. 89 procent av ryssarna önskar sig förändring, visar en statlig opinionsundersökning i dag. Men någon förändring är inte att vänta. Premiärministern byts inte ut, Putin förordade idag att Dmitrij Medvedev fortsätter på sin post. SR 180507.

Kinesisk ledare dömd till livstids fängelse. Den tidigare kommunistpartisekreteraren Sun Zhengcai dömdes till livstids fängelse för att ha skott sig ekonomiskt på sin post. Sun ska ha tillskansat sig 170 miljoner yuan, motsvarande över 230 miljoner kronor, genom att erbjuda sina tjänster i utbyte mot betalning. I domslutet slås fast att Sun utnyttjat sin position för att vinna fördelar genom att hjälpa företag och individer att vinna anbudstävlingar, att få projekt beviljade och bli befordrade till högre poster. Som en av 25 medlemmar i politbyrån tillhörde Sun Zhengcai eliten inom kommunistpartiet och var därmed också en av Kinas mäktigaste. Senast någon så högt uppsatt person dömdes till livstids fängelse för korruption i Kina var 2015 när den tidigare mäktiga ledaren för den kinesiska polisen, den pensionerade Zhou Yongkang, dömdes till livstids fängelse för korruption och maktmissbruk. Sun Zhengcais företrädare på posten som ledare för storstaden Chongqing, Bo Xilai, dömdes också till livstids fängelse 2014. Ledaren för kommunistpartiet Xi Jinping har gjort sig både populär och fruktad för sina hårda antikorruptionskampanjer som inte följer vanliga rättsprinciper och anses vara ett vapen i den politiska maktkampen inom det enväldiga partiet i Kina. SR 180508.

Sverige, Finland och USA fördjupar militärt samarbete. Försvarsminister Peter Hultqvist skrev i går under ett nytt försvarssamarbetsavtal som bland annat innebär tätare kontakter och fler övningar med USA och Finland. Avtalet innebär bland annat tätare kontakter och fler samövningar mellan länderna. "Tillsammans kan vi dämpa andras aggressiva ambitioner i området, det är vårt budskap," sa försvarsminister James Mattis på Sveriges Radios fråga om vad USA får ut av avtalet. Avtalet bygger på tidigare bilaterala avsiktsförklaringar men innebär en fördjupning av det gemensamma samarbetet, och kommer exempelvis innebära mer samövande. "Det handlar framförallt om att via övningsverksamhet bygga en interoperabilitet, alltså att kunna arbeta tillsammans operativt och öva tillsammans," säger Hultqvist. Sverige, Finland och USA kommer också att göra gemensamma analyser och utifrån det planera vilka verksamheter som ska bedrivas, säger Peter Hultqvist. Varken Sverige eller Finland är ju med i Nato men har på senare år fördjupat försvarssamarbetet med varandra och USA. SR 180509.

Svenska bönders matproduktion räcker inte vid en kris. Ny forskning visar att svenska bönders produktion av mat inte skulle kunna fortsätta länge om landet blir avskuret från omvärlden. Det beror på att de viktiga insatsvarorna importeras, enligt geografen Camilla Eriksson. Camilla Eriksson har med pengar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, intervjuat lantbrukare av olika slag, bland annat för att få en bild av hur de skulle klara en situation där försörjningen av diesel, konstgödsel och växtskyddsmedel stryps. "De flesta ser inte många möjligheter alls utan tror att man kanske måste börja lagra diesel, växtskyddsmedel och handelsgödsel igen. Vi klarar inte en speciellt lång rubbning av världshandeln utan de här varorna." Fram till för ungefär 25 år sen så hade Sverige en hög beredskap för en avspärrning av landet med lagring i stor skala av exempelvis diesel. Men när kalla kriget tog slut, Sverige blev med i EU och världshandeln blev friare så slopades beredskapslagren i Sverige, till skillnad från i exempelvis Finland. SR 180511.

Rysk hackerattack mot svensk antidopning. En rysk hackergrupp har brutit sig in i riksidrottsförbundets IT-system. Nu sprids information med koppling till svensk antidopnings arbete. Brottet är polisanmält. Det är på en tidigare omdebatterad rysk sida som informationen nu sprids. Det handlar främst om mejlkonversationer, men även andra uppgifter och listor från deras arbete. SR 180515. Kommentar: Svensk polis har inga befogenheter i Ryssland.
Riksidrottsförbundets ordförande: Starka krafter bakom hackerattacken. Här finns också listor över svenska idrottare, som hackarna påstår har brutit mot doping-reglerna eller fuskat på andra sätt. "Det är så man jobbar med "falska nyheter", man slänger ur sig påståenden och försöker säga att i mörkret är alla katter grå," säger Björn Eriksson. SR 180515.

Freoner produceras - trots förbud. Någonstans i världen produceras det freoner – trots att det är förbjudet enligt Montrealprotokollet. Den slutsatsen drar forskare i en aktuell studie. Mängden freoner som finns i atmosfären borde minska. Det gör den, men inte alls lika snabbt som den borde. Förutom det finns det också allt mer freon på norra halvan av jordklotet än på södra - även det är oväntat. Efter en lång rad analyser är den enda rimliga förklaringen för detta enligt studien att det produceras nya freoner någonstans som inte rapporteras. Det betyder dock att någon har brutit mot Montrealprotokollet. Vem det kan vara framgår inte i studien. Det antyds bara att det händer på norra hemisfären, kanske i Asien. SR 180517.

Ryska katoliker märker förbättrade relationer. Efter det historiska mötet 2016 mellan påven Franciskus och Moskvapatriarken Kirill har de tidigare kylslagna relationerna mellan katolska och rysk-ortodoxa kyrkan blivit bättre. Efter ryska revolutionen 1917 konfiskerades kyrkans egendomar av staten. Efter Sovjetunionens fall på 1990-talet blev det i teorin möjligt att få tillbaka fastigheter men många hade förstörts under kommuniststyret. Att återfå dem som fanns kvar har inte varit lätt. "Vi har hittills lyckats få tillbaka ett tiotal byggnader av i runda slängar mellan 50 och 80 i hela Ryssland. Merparten ägs fortfarande av staten." Att få tillstånd till att bygga en ny kyrka är fortfarande i stort sett omöjligt, särskilt i storstäderna. "Det gör att vissa församlingar tvingas fira mässor i lägenheter och då betraktas man enligt lagen som en sekt och utsätts för poliskontroller. Men jag kan inte säga att vi har det särskilt motigt som kyrka. Problemen är mer byråkratiska än ideologiska." Enligt Paolo Pezzi finns det i dag runt 1,5 miljoner katoliker i Ryssland. Dagen 180517.

Invigning av ny rysk bro ses som skymf mot krimtatarer. I år är det 30 år sedan krimtatarerna för första gången lagligt tilläts komma tillbaka till Krim efter Stalins deportation 1944. Minnet av den brutala fördrivningen högtidlighålls varje år 18:e maj. Just i år påverkas dagen av en ny rysk bro, som oväntat invigdes före utsatt tid. Ryske presidenten Vladimir Putin körde en orangefärgad Kamazlastbil över Kerchsundet på bron, som byggts mellan Ryssland och den annekterade Krimhalvön. Bron skulle ha öppnats för biltrafik först i december, men invigdes oväntat i tisdags. Ukraina, EU och USA kritiserar bygget, som "lika regelvidrigt som den ryska annekteringen av halvön". Men särskilt hårt tar krimtatarerna det. De var de hårdaste kritikerna av den ryska annekteringen i mars 2014 och har fått betala ett högt pris. Krimtatarernas eget parlament mejlis har förbjudits, en populär tv-kanal och lokala krimtatariska tidningar har tvingats i exil. Flera av de kritiska krimtatariska ledarna har antingen gripits eller tvingats lämna halvön. 18:e maj är årsdagen av Stalins dödliga deportationer av krimtatarerna och att bron invigdes så nära inpå tas som en skymf av krimtatarerna. Samme Stalin försökte också bygga en bro på 30-talet, liksom de tyska nazisterna under Andra Världskriget. Krimannekteringen utlöste EU och USA:s sanktioner, de riktas mot affärsmän i Putins krets, som Arkady Rotenberg. Hans bolag byggde den 19 kilometer långa bron för 228 miljarder rubel, flera utländska byggbolag hoppade av bygget, på grund av sanktionerna. SR 180518.

Dubbelagenten Skripal har lämnat sjukhuset. Den ryske exspionen Sergej Skripal har skrivits ut från distriktssjukhuset i Salisbury i Storbritannien och kommer fortsätta tillfrisknandet på annan plats. Skripal är den siste av de tre som skrivs ut. Sjukhusets direktör Cara Charles-Barks kommenterar händelsen i ett uttalande. "Det är en fantastisk nyhet att Sergej Skripal mår tillräckligt bra för att kunna lämna distriktssjukhuset i Salisbury", skriver hon. Enligt uppgifter till BBC har Skripal flyttats till en säker plats för tillfrisknande. Det är oklart om det är samma plats som hans dotter befinner sig på sedan hon blev utskriven. Sergej Skripal var tidigare överste i den ryska militära underrättelsetjänsten men dömdes till fängelse 2006 för att ha sålt hemliga uppgifter till Storbritannien. 2010 lämnades han ut till Storbritannien i en utväxling mot tio ryska spioner som gripits i USA. Den misstänkta giftattacken har lett till en diplomatisk kris mellan Storbritanniens och Rysslands regeringar. Den ryska ambassaden i London har twittrat aktivt om händelserna under våren. Men dagens besked tas emot med tystnad. Istället har ambassaden valt att twittra om fotbolls-VM, skriver den brittiska tidningen The Guardian. SR 180518.

Blodig attack mot kyrka i Tjetjenien. Minst sju människor varav fyra angripare uppges vara döda efter en attack mot en kyrka i den tjetjenska huvudstaden Groznyj. Den ryska delrepublikens ledare säger sig själv ha tagit befäl över insatsen där angriparna "neutraliserades". Attacken riktades mot Ärkeängeln Mikaels kyrka i centrala Groznyj, den tjetjenska huvudstaden. svt 180519.

P18 invigs - nytt steg för Gotlands försvar. I dag firas återupprättandet av P18 på Gotland av bland andra kungen, statsministern och ÖB. Sveriges försvar får, första gången sedan andra världskriget, ett nytt regemente. "Att inrätta ett regemente på Gotland är en tydlig säkerhetspolitisk signal om hur viktigt vi från regeringens och Sveriges sida anser att Gotland är," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Det här är ju något som ändå uppmärksammas runt Östersjön och i världen." Utvecklingen av Gotlands försvar och övningar på ön leds nu från regementet och inte från fastlandet. Regementet har också ansvaret för den mekaniserade stridsgrupp som började byggas upp på Gotland redan 2016. Det är den tillsammans med Gotlands hemvärnsbataljon som står för det permanenta försvaret av ön. Regementet med stridsgruppen ska omfatta cirka 350 personer, men alla kommer inte att finnas permanent på ön. Omkring 150 är fast anställda och resten tidvis anställda eller värnpliktiga. Stridsgruppen består av ett stridsvagnskompani med tidvis anställda soldater och värnpliktiga, ett stående mekaniserat skyttekompani med framförallt fastanställda, samt tross- och stabskompani. Stridsgruppen ska också kompletteras med en eller två plutoner med luftvärnskanonvagnar. Att i en krigssituation föra över förstärkningar från fastlandet är en riskabel operation. "Att ha en fast bemanning innebär att man har ett starkare utgångsläge än om man inte har det," säger Hultqvist. Ett vanligt krigsscenario är att en konflikt uppstår mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Ryssland då ockuperar Gotland för att stoppa Natoförstärkningar. År 2020 väntas Gotlands regemente vara fullt utbyggt och det nya garnisonsområdet på Tofta skjutfält vara klart. Kostnaden beräknas bli 780 miljoner kronor. Försvarets gamla regementsbyggnader är sålda och används i dag till annat.
När kalla kriget sågs som avslutat i början på 90-talet var 25 000 personer krigsplacerade på Gotland, varav 5 000 var gotlänningar. Då fanns kustartilleriregementet KA 3 i Fårösund, Luftvärnsbataljonen LV 2, artilleriregementet A 7, samt P 18. "Det här är ju naturligtvis mindre, men vi börjar bygga något steg för steg," säger Hultqvist. SR 180521.

Kina sköt upp satellit som ska kretsa kring månen - robot ska landa på baksidan senare i år. Kina har skjutit upp en satellit som ska gå i omloppsbana kring månen. Queqiao-satelliten blir kommunikationsstöd åt Chang'e 4, som ska landa på månens baksida. Nu närmar sig Kina månens baksida, då man senare i år ska skjuta upp Chang'e 4 (döpt efter den kinesiska mångudinnan), en obemannad expedition som ska landa på baksidan och släppa lös en utforskande månbil, en rover. För att kunna hålla kontakten med Chang'e sände man enligt nyhetsbyrån Xinhua i natt upp en kommunikationssatellit. Queqiao - direkt översatt skatbron (som i fågeln skata), för att ära den vördade fågelns roll i folksagorna - ska gå i omloppsbana runt månen och säkra att det kinesiska rymdprogrammets nyaste projekt går i hamn utan problem. yle 180521.

Nytt försvarsavtal mellan Sverige och Danmark. Sverige och Danmark ska utöka sitt försvarssamarbete. Bland annat ska länderna framöver kunna utnyttja varandras luftrum. "Det är bra för båda Sverige och Danmark," säger Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister. Avtalet som Peter Hultqvist tecknat med sin danska kollega Claus Hjort Frederiksen här i Köpenhamn i dag innebär bland annat att länderna med kort varsel ska kunna flyga i varandras luftrum, använda varandras landningsbanor och att man ska hålla gemensamma övningar. Man ska också se över möjligheten att utöka samarbetet även på det marina området. Danmark är till skillnad från Sverige medlem i försvarsalliansen Nato och Sverige har de senaste åren skrivit på bilaterala avtal om utökat försvarssamarbete med flera andra Natoländer, bland annat Polen, Tyskland, Storbritannien och USA. Men det innebär inte att Sverige är närmare ett Natomedlemskap enligt Peter Hultqvist. "Nej, det här är ett praktiskt samarbete," säger han. SR 180522.

Julia Skripal vill återvända till Ryssland. "Mitt liv har vänts upp och ner". Det säger Julia Skripal som tillsammans med sin far, den ryske exspionen Sergej Skripal, utsattes för en nervgiftattack I Salisbury i Storbritannien. Trots allt som hänt vill hon återvända hem till Ryssland. Hon skrevs ut för drygt sex veckor sedan och befinner sig på en hemlig plats i London där hon skyddas av den brittiska staten. "Jag försöker förlika mig med de förödande förändringar som tvingats på mig både fysiskt och emotionellt, tar en dag i taget och försöker hjälpa min pappa tills han är helt återställd. På sikt hoppas jag att kunna återvända hem till mitt land," säger hon. SR 180523.

Kina: Inga ledtrådar om mystiska ljud. Det är fortfarande en gåta vad som hänt den amerikanska medborgare i Kina som upplevt onormala ljud och drabbats av en hjärnskada. Kinas utrikesdepartement uppger att man inte hittat några ledtrådar som kan kasta ljus över händelsen. Talespersonen Lu Kang försäkrar också att landet fortsätter att följa Wienkonventionens krav på att skydda utländsk diplomatisk personal. Den drabbade personen, som arbetat för det amerikanska konsulatet i Kanton, har berättat om "subtila och vaga, men abnorma, förnimmelser av ljud och tryck", enligt USA:s ambassad. Efter att ha undersökts i USA har det konstaterats att personen drabbats av en mildare traumatisk hjärnskada. Utrikesminister Mike Pompeo har konstaterat att symptomen liknar dem som i fjol drabbade en rad amerikanska diplomater på Kuba. Händelsen i Kina har fått USA att varna sina medborgare i Kina för "ovanliga ljud eller genomträngande oväsen". msn 180524.

Kommission: MH17 sköts ned av rysk robot. Den internationella kommission som utreder nedskjutningen av av ett passagerarflygplan i Ukraina för snart fyra år sen kopplar luftvärnsrobotens ursprung nu till ett ryskt militärförband i Kursk. "Roboten kom från det 53:e luftvärnsförbandet, ett militärfordon därifrån har använts," säger Fred Westerbeke, som lett den internationella utredningen, till BBC. Flygplanet från Malaysia Airlines flight MH17 exploderade över Ukraina i juli 2014 efter att ha träffats av en robot. Alla 298 personer ombord omkom. Utredningen har tidigare slagit fast att planet sköts ned med en rysk-tillverkad robot som ska ha förts in i Ukraina. Kommissionen har pekat i riktningen mot ryskstödda separatister i landet. Nu har robotens väg in i Ukraina kartlagts, de olika delarna har kontrollerats närmare med serienummer och märken. Utredarna har också reducerat namnen på de misstänkta till några tiotals personer. Men de avstår att uppge namnen för att inte äventyra utredningen. Utredningen är nu inne i ett slutskede. Länderna som samarbetar är överens om att en eventuell rättegång ska hållas i Nederländerna. Ryssland har hela tiden nekat till all inblandning i händelsen och den ryska regeringen upprepade den hållningen idag. SR 180525.

Striderna trappas upp igen i ett krigstrött Ukraina. I östra Ukraina har striderna åter trappats upp med fler döda och skadade mot tidigare. Men i Kiev är det få som reagerar längre på upptrappningar i det fyra år långa kriget. Tre soldater dödades i helgen och vid demarkationslinjen nära Horlivka dödades en 15-årig flicka utanför sina morföräldrars hus i Zalisnje när en artilleri-raket slog ned vid utedasset. SR 180529.

Ryske journalisten Babtjenko lever. I vad som måste beskrivas som en chockartad vändning i fallet med den ryska journalisten Arkadij Babtjenko, som i tisdags rapporterades mördad i Ukraina, har journalisten plötsligt dykt upp - levande. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten gick man ut med nyheten om att Babtjenko mördats för att förekomma ett riktigt mordförsök. Den kände regimkritiske ryske krigsreportern Akradij Babtjenko uppgavs ha hittats skjuten till döds vid sitt hem i Kiev i Ukraina under tisdagen. Enligt uppgifterna som spreds då avled han i ambulansen efter att hans fru hittat honom blodig och skottskadad. I samband med en ukrainsk tv-sändning får nu historien en oväntad vändning. Babtjenko framträdde nämligen, till synes helt välbehållen, tillsammans med ukrainsk säkerhetstjänst. Enligt dem har man stoppat ett mordförsök som beställts av den ryska regeringen. "Jag skulle vilja be om ursäkt för vad ni alla har behövt gå igenom, säger en tårögd Arkadij Babtjenko vid presskonferensen i Kiev," enligt Reuters. "Jag är ledsen, men det fanns inget annat sätt att göra det på. Dessutom vill jag be om ursäkt till min fru för det helvete som hon har gått igenom." På presskonferensen meddelar den Ukrainska säkerhetstjänsten att man gick ut med nyheten om att Babtjenko mördats för att förekomma ett riktigt mordförsök. En ukrainsk medborgare har gripits, meddelas också. Han ska, enligt den ukrainska säkerhetstjänsten, blivit erbjuden motsvarande drygt 350 000 kronor av rysk säkerhetstjänst för att utföra mordet på Babtjenko. Den ukrainska säkerhetstjänsten säger också att de fick nys om planerna för två månader sedan, och lyckades stoppa dem. Babtjenkos "död" drog igång ett hårt ordkrig mellan Ryssland och Ukraina efter att den ukrainske premiärministern Volodymyr Hrojsman sagt att han var "övertygad om att den ryska totalitära maskinen" som låg bakom journalistens död. Ryssland avfärdade då att man skulle ha något med mordet att göra. "Den ukrainske premiärministern talar redan om hur den ryska säkerhetstjänsten låg bakom, innan en utredning har inletts. Det här sättet att bedriva utrikespolitik är mycket sorgligt," sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens. Enligt nyhetsbyrån Interfax tas dagens nyhet om att Babtjenko lever emot väl av det Ryska utrikesdepartement – som beskriver det som "den bästa nyheten." Samtidigt kallar man skeendena för ukrainsk propaganda. SR 180530.

AFS möter Putinvänner i Ryssland. I dag inleds en konferens i Ryssland, där Kreml samlar potentiella samarbetspartners för att bygga nätverk och allianser. Unikt den här gången är att också svenska politiker är på plats. "Högst intressant med tanke på att Ryssland kan förväntas försöka påverka det svenska valet," säger Oscar Jonsson, doktorand vid Försvarshögskolan. Samtidigt säger han att det var lite en tidsfråga, innan svenska politiker deltog på något sådant här. "Ryssland har långsiktigt arbetat med att bygga broar med extrema partier i Europa. Och vad jag vet har det inte tidigare varit svenska partier som deltagit på den här typen av konferenser." Det är det nybildade, främlingsfientliga partiet Alternativ för Sverige (AFS), som nu är på plats för en konferens i Moskva. Bland annat är det partiledare Gustav Kasselstrand som är där. Gustav Kasselstrand, liksom flera andra av AFS:s toppnamn har en bakgrund inom Sverigedemokraterna. Gustav Kasselstrand blev utesluten 2015, och han gjorde sig känd som både mer radikal i invandringsfrågor än Sverigedemokraterna, och för att driva en mer prorysk linje. Även riksdagsledamoten Mikael Jansson, som valdes in för SD men nu gått över till AFS, är på plats i Moskva. Mikael Jansson sitter i Försvarsutskottet. Det här var Expressen först att rapportera om. Att AFS ska vara med på konferensen i Moskva, har hållits hemligt. Ekot har ställt frågor om den i flera dagar till Gustav Kasselstrand, men det är först idag han velat svara. "Jag tycker att Sverige ska förbättra dem diplomatiska relationerna med Ryssland. Det är otroligt intressant att vara här i Moskva," säger Gustav Kasselstrand. Hur ser du på risken att ni ska användas i Rysslands påverkansoperationer? "Det är rent nonsens. Det där är ett hjärnspöke."Gustav Kasselstrand säger att partiets främsta syfte att delta på konferensen är att nätverka med andra nationalistpartier. Konferensen handlar officiellt om parlamentarismens framtid och utveckling, men källor på plats i Moskva säger till Ekot att det i första hand är en anledning för att bjuda in politiska representanter som Kreml stödjer, för att initiera och stärka samarbeten och allianser. Det handlar exempelvis om politiska representanter för partier som är mot Nato, kritiska mot EU och ofta med starka konservativa och nationalistiska strömningar. Det är det ryska parlamentet Duman, som bjuder in till konferensen, och den organiseras bland annat av den ryska politikern Leonid Slutskiy. Slutskiy var en av de första sju politiker som fick sina tillgångar frysta av USA i samband med Rysslands annektering av Krim. I samband med det fördes han också upp på EU:s sanktionslista. Informationen om konferensen har varit knapphändig, men runt 500 personer förväntas delta. Och att också svenska politiker nu finns med på deltagarlistan är något vi bör vara uppmärksamma på, enligt flera experter. "Inte minst eftersom vi vet att Rysslands mål är att så split i Europa," säger Oscar Jonsson. SR 180604. SR 180604.

Hongkong minns den kinesiska demokratirörelsen. Arrangörerna för årets minnesvaka för dem som dog i samband med demokratirörelsen i Kina 1989, säger att fler deltog i manifestationen i år än förra året. Men polisen i Hongkong hävdar att antalet deltagare i den unika vakan till minne av Massakern i samband med demonstrationerna på Himmelska torg har minskat. Arrangörerna i Hongkong räknade till 115 000 demonstranter och polisen till 17 000. Arrangörerna noterade en ökning av deltagare, medan polisen sade sig se en minskning. Men det är tydligt att minnet av krossandet av den kinesiska demokratirörelsen 1989 fortfarande lever i Hongkong. "Slut på diktaturen" skanderade demonstranter i går kväll i Hongkongs Victoria Park, uppfångat i en video i den engelskspråkiga hongkongtidningen South China Morning Posts nätupplaga idag. I kinesiska medier ser det däremot helt tomt ut om man letare efter kommentarer till 29-årsminnet av demokratirörelsen som slogs ner på ett blodigt sätt i Peking natten till den fjärde juni 1989. Inte ens det kinesiska utrikesdepartementets hemsida återger departementens eget svar på en fråga från en utländsk journalist igår. USA:s utrikesminister Mike Pompeo markerade årsdagen genom att framföra ett krav på at den kinesiska regeringen ska publicera en officiell redogörelse för alla som dog, skadades eller försvann då den kinesiska armén sattes in mot demonstranter. Det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying svarade i den dagliga presskonferensen i Peking igår att "Kina har för läge sedan kommit till en tydlig slutsats om den tidens händelser" och tillade att USA:s utrikesminister inte borde ha någon rätt att blanda sig i Kinas interna angelägenheter. Men inte ens detta meningsutbyte går att ta del av på det kinesiska nätet. Än mindre har nåra minnesaktiviteter tolererats här. SR 180605.

Känd kinesisk pastor arresterad. En av Kinas mest profilerade pastorer har arresterats igen. Wang Yi leder en växande kyrka som ständigt utmanar myndigheterna. Nu har han stoppats från att uppmärksamma massakern på Himmelska fridens torg. Det var i måndags som polisen grep Wang Yi och ett dussintal församlingsmedlemmar som tillhör Early Rain Covenant Church i staden Chengdu. Myndigheterna ville stoppa den minneshögtid som kyrkan planerat för att hedra de demonstranter som dog när militären slog ner protesterna på Himmelska fridens torg 1989, rapporterar South China Morning Post. Wang Yis församling i Chengdu är en växande församling med, enligt Wikipedia, 700 medlemmar. Wang Yi var tidigare en inflytelserik människorättsadvokat, men konverterade 2005 till kristendomen och blev snart pastor. Han har dock fortsatt sitt arbete för mänskliga rättigheter även som kyrkoledare. "Wang Yi är väldigt juridisk kunnig och mild. De använder icke-våldsprinciper, de sjunger och ber. Så på det sättet är han en väldigt svår person för myndigheterna att hantera," säger Fredrik Fällman. Wang Yi är inte ensam om att driva frågor om mänskliga rättigheter, flera andra ledande kinesiska aktivister är också kristna. Efter massakerna på Himmelska fridens torg, där det uppskattas att flera tusen studenter dog, sökte sig somliga av de överlevande en ny grund att stå på, och fann den kristna tron. Wang Yi låter sig inte nedslås av de återkommande arresteringarna utan planerar att utvidga verksamheten i 14-miljonerstaden Chengdu, enligt en artikel i the Atlantic. "Om vi blev utkastade ur Chengdu så tar vi bussen tillbaka och återvänder," sa han i tidningen. Dagen 180606.

Ja till omdebatterad gasledning. Regeringen ger klartecken till Nord Stream 2:s ansökan om att få lägga en gasledning i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön, meddelar näringsminister Mikael Damberg (S) på en pressträff. Enligt Damberg har Sverige inte möjlighet att säga nej till ledningen, utan det handlar om att godkänna dess sträckning. Den planerade gasledningen ska bli totalt 123 mil lång, varav drygt 50 mil är i den svenska ekonomiska zonen. Bakom Nord Stream 2 står det statliga ryska gasbolaget Gazprom och en rad europeiska energibolag. Längs samma sträcka som den nya gasledningen föreslås ligga finns sedan tidigare gasledningen Nord Stream 1. Tidigare har bland annat Finland och Tyskland gett slutligt tillstånd till Nord Stream 2 att anlägga och driva en gasledning i deras respektive ekonomiska zoner, medan danskarna funderar. För svensk del har det tidigare varit bråk kring om ryssarna skulle få tillgång till Slite hamn på Gotland och Karlshamn i Blekinge. På Slite blev det slutligen ett nej medan Karlshamn fick klartecken för att låta Nord Stream 2 lagra rör i hamnen, trots regeringens motstånd. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare sagt till TT att regeringens säkerhets- och försvarspolitiska analys kvarstår, det vill säga att projektet påverkar det svenska försvaret. Samtidigt hänvisar han till det åtgärdsprogram som tagits fram tillsammans med Försvarsmakten, Tullen, Kustbevakningen, Polisen och Säkerhetspolisen i samarbete med Karlshamns kommun. "Det är ett program som ger insyn i projektet, men detaljerna kan jag inte gå in på av sekretesskäl. Det kan handla om många typer av åtgärder," sade Hultqvist i en tidigare intervju med TT. Även Försvarsmaktens chef ÖB Micael Bydén har uttalat sig kritiskt om att låta ett ryskt projekt hyra svenska hamnar. Och nyligen hotade USA med att införa sanktioner mot industrinationen Tyskland om de nya gasledningarna i Östersjön blir en realitet. Orsaken bakom uppmaningarna är att Nord Stream 2 utgör en säkerhetsrisk och kan göra Europa allt för beroende av energi från Ryssland, enligt USA. SR 180607.

Skärper övervakning efter ja till gasledning. Svenska myndigheter kommer skärpa övervakningen i Östersjön till följd av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2, det säger försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen gav i går klartecken till att ledningen får dras inom Sveriges ekonomiska zon. "Vi är kritiska till projektet. Det bästa vore väl om det aldrig varit aktuellt, men det stämmer ju med de internationella regelverk som finns och från svensk sida måste vi följa regelverken," säger försvarsminister Peter Hultqvist. "Här manifesteras då ytterligare ett ryskt intresse i Östersjöregionen genom att det blir ytterligare en gasledning. Det skapar en situation där vi måste följa utvecklingen på Östersjön ännu mer nogsamt, eftersom ytterligare ett intresse etableras," fortsätter Hultqvist. Hur ser instruktionen ut för försvaret, tullen och polisen? "Det kan jag inte kommentera," säger Peter Hultqvist. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist så kommer alltså svenska myndigheter, med Försvarsmakten i spetsen, att skärpa övervakningen i Östersjön ännu mer till följd av det här bygget, ett bygge som väntas starta i höst. Totalt handlar om en sträcka på 123 mil där ledningen dras, intill den tidigare gasledningen, Nordstream 1 som invigdes för sju år sedan. Det omdebatterade bygget av gasledningen, där det ryska bolaget Gazprom är huvudägare ledde till slut att hamnen i Slite på Gotland inte kommer att att användas vid bygget. Däremot kommer rördelar att lagras i hamnen i Karlshamn. Peter Hultqvist hoppas nu på en debatt inom EU eftersom han anser att flera EU-länder gör sig beroende av Ryssland genom dom här gasleveranserna. Samtidigt finns det alltså redan i dag redan en gasledning, Nord Stream 1 i Östersjön men Peter Hultqvist vill inte säga hur just byggandet av den gasledningen påverkat säkerhetsläget i Östersjön. SR 180608.

Putin i Peking - hopp om varma relationer. Rysslands president Vladimir Putin besöker just nu Peking, och de rysk-kinesiska relationerna beskrivs som varmare än tidigare. Länderna har gemensamma intressen bland annat inom vad man kallar för "antiterrorism". Den ryske presidenten framställdes som en internetstjärna, en tuff terrorbekämpare och pianospelare i en uppvärmningsvideo från den kinesiska statstelevisionen inför statsbesöket. Och idag anlände Rysslands Vladimir Putin till röda mattan framför Folkets stora sal i Peking och togs emot av Xi Jinping. Båda ska delta i helgens möte i kuststaden Qingdao med säkerhetsorganisationen Shanghai Cooperation Organization under helgen. Shanghai Cooperation Organization är en regional gruppering där Ryssland och Kina samarbetat med de centralasiatiska länderna sedan 1990-talet, men där också Indien och Pakistan gick med förra året. Gruppen har sitt högkvarter i Peking och samarbetar om till exempel transportprojekt och telekommunikationer i regionen men har också riktat in sig på terrorbekämpning och har haft gemensamma övningar för polis och militär. Både Kina och Ryssland önskar kontrollera potentiella separatister och kontrollerar medier och yttrandefrihet för vad som sägs vara nationens bästa. Antiterrorism används i Kina som ett nyckelord i politiken för att kontrollera den muslimska befolkningen i Kinas nordvästra region Xinjiang, som är en portal till Xi Jinpings handelsinitiativ, den så kallade nya Sidenvägen. Där räknar Kina med Ryssland som en förstående partner. Och Ryssland räknar med Kina som en pålitlig köpare av sina stora reserver av olja och gas. SR 180608.

Nato kräver mångmiljardsatsningar av sina medlemsländer. När Natos försvarsministermöte avslutades för en stund sedan stod det klart att det ska ska bli ett ännu tätare samarbete mellan Nato och EU. Peter Hultqvist (S) är Sveriges försvarsminister. "EU och Nato ska inte vara konkurrerande organisationer. Det är ju ett sätt att tillsammans öka den maximala styrkan och göra det som på olika sätt tillför maximala resurser så att man kompletterar varandra och gör varandra starkare." Konkret handlar det om att EU och Nato ska jobba närmare varandra, om att Nato kräver mångmiljardsatsningar av sina medlemsländer i EU som ska gå till vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Bakgrunden är att det ska bli lättare att förflytta transporter med trupper mellan länderna. På sina håll i Östeuropa anses vägnätet vara mycket dåligt, och då behövs pengar. Pengar som bland annat nu ska komma från EU. Det handlar också om att det ska bli lättare, rent administrativt att föra militärt materiel över gränserna. "Ja, det leder ju till administrativa processer som kanske är onödigt byråkratiska och onödigt gammeldags och tar alltså extra mycket tid," säger Peter Hultqvist. Så sent som igår, fattade den svenska regeringen beslut om ett avtal för de nordiska länderna att förenkla procedurerna - samma sak väntar nu inom Nato. Vid mötet så balanserade också den amerikanske försvarsministern James Mattis, uttalandena från den amerikanske presidenten om att Natoländerna, gemensamt måste ställa upp på att lägga två procent av BNP på försvarsutgifter för att vara säker på att få hjälp från USA vid en eventuell väpnad konflikt. Enligt Mattis är flera länder på rätt väg. Just frågan om pengarna lär nämligen bli en stor fråga på Natotoppmötet här i Bryssel om en dryg månad då den amerikanske presidenten Donald Trump tros upprepa sina krav om ökade försvarsutgifter för medlemsländerna. Både Finland och Sverige som är särskilda partnerländer till Nato, Finland lägger jämförelsevis ungefär en och halv procent, och Sverige en procent på försvaret. SR 180608.

Washington Post: Kinesiska hackare stal enorma mängder känslig information av den amerikanska flottan. Hackare som arbetar för Kinas regering ska ha gjort intrång på datorsystemen hos en underleverantör som arbetar för den amerikanska flottan, skriver Washington Post. Hackarna fick tag på enorma mängder känslig information som relaterar till undervattenskrigföring. Intrången skedde i januari och februari, uppger amerikanska tjänstemän anonymt till Washington Post. Flottan och den federala polisen FBI samarbetar nu i en utredning av incidenten. Sammanlagt 614 gigabyte data stals, bland annat ritningarna på en missil som skulle tas i bruk av amerikanska ubåtar år 2020. Hackarna fick även tag på sensor- och signalinformation samt krypteringsinformation för ubåtarnas radiokommunikation. Washington Post skriver att de utelämnar information om intrånget och hänvisar till att mer information kunde hota den nationella säkerheten. Myndigheterna har inte namngett underleverantören som drabbades av intrånget. "I enlighet med federala regler måste företag varna regeringen om en skadlig eller potentiellt skadlig cyberincident inträffat i deras nätverk. Det skulle vara opassande att diskutera saken mer just nu", säger den amerikanska flottan som svar på frågor av Reuters. yle 180608.

Unga marxister oroar Kinas kommunistparti - ideologi kinesisk spelbricka. Studeranden Yue Xin anses vara en osannolik marxist. Hennes familj representerar den välmående medelklassen i Peking, och hon studerar vid ett av huvudstadens elituniversitet som är känt för sina briljanta men materiellt inriktade studerande. På de sociala medierna har Yue ofta skrivit om hur hon har inspirerats av marxismen. Hon är upprörd över hur dåligt de kinesiska arbetarna behandlas och över de ständigt växande inkomstklyftorna. Också många andra studerande har blivit övertygade marxister. I stället för att välkomna utvecklingen har det styrande kommunistpartiet låtit fängsla en del av dem och anklagat dem för att sprida extrema tankegångar. yle 180609.

Säpo: Vi ser ett ökat underrättelsehot mot Sverige. Spionaget mot Sverige utgör ett allt större hot, det säger Säkerhetspolisens chef Klas Friberg i Ekots lördagsintervju. Han pekar ut tre länder som särskilt aktiva: Ryssland, Kina och Iran. "Förmågorna hos andra, vad vi kallar statliga aktörer, är hög. Intensiteten och aggressiviteten i deras underrättelseinhämtning är stor," säger Klas Friberg. Säpochefen pratar i Ekots lördagsintervju om ett kraftigt ökat hot, och ett nytt normalläge. Förutom traditionellt underrättelsearbete handlar det om att tränga sig in i digitala system och hämta information om verksamheter och människor. "Ibland gör man det för att skada direkt, ibland tror jag att man gör det för att samla på sig uppgifter för att i ett senare skede kunna skada. Ryssland är mest aktivt, enligt Säkerhetspolisen, och uppges vara intresserat av allt. Inte bara politik. "Det kan också röra vårt finansiella system, försvarshemligheter naturligtvis och företag som är knutna till försvarsindustrin," säger Klas Friberg. Kina har enligt Säkerhetspolisen kommersiella intressen, men ägnar sig även åt flyktingspionage. Det gör också Iran. Enligt Säpochef Klas Friberg är Sveriges beredskap inte god nog. "Det har varit en naivitet i Västeuropa under lång tid, där vi har underskattat kontraspionagefrågorna och de som är intresserad av Sverige och andra länder. "Användningen av till exempel digitala instrument har ökat kraftigt, men säkerheten som vi har kring detta har inte ökat på samma sätt." Så vad måste vi göra mer? "Alla måste fundera på att höja säkerheten." SR 180616.

IMF: Ukraina måste se över korruptionslag. I Ukraina diskuterar parlamentet om en ny beslutad lag, om en särskild antikorruptionsdomstol, ska ändras. Detta efter att en av landets största långivare Internationella Valutafonden, IMF, har krävt det. En oberoende och trovärdig domstol är ett av huvudkraven för att IMF ska betala ut nästa lån. I Kievs parlament pågår nya försök att rösta igenom en lag, som ska stävja korruptionen. Lagen som dragits i långbänk länge klubbades i början av juni, men med en rad förändringar. Dessa förändringar kritiseras nu av en av Ukrainas största långivare IMF, Internationella Valutafonden. Den antikorruptionsdomstol, som ska skapas kommer inte bli så fri och oberoende, som IMF kräver för att betala ut nästa del av ett lån på totalt 17,6 miljarder dollar. I det ändrade förslaget skulle beslut av antikorruptionsdomstolen kunna överklagas till vanliga domstolar, inom det icke reformerade ukrainska rättsväsendet. Därmed skulle korrupta tjänstemän och politiker kunna komma undan, genom att muta någon domare att riva upp antikorruptionsdomstolens beslut, befarar ukrainska antikorruptionsaktivister. En farhåga, som delas av IMF, som visserligen välkomnar att lagen antogs, men nu kräver en korrigering och att tilläggen tas bort. Dessutom måste Ukraina höja priser på energi. I parlamentet pågår diskussion om flera andra lagar och det är inte säkert att antikorruptionslagen kommer upp för omröstning i dag.SR 180621.

Borgmästare hoppade av i protest. "Det här valet gillas inte av dem som inte kan vinna val med ärliga metoder, som inte uppskattar konkurrens och som vill stanna vid makten för evigt," säger sen liberale politikern Jevgenij Rojzman. För fem år sedan vann han oväntat mot Kremls kandidat och han menar att man nu vill förhindra att något liknande händer igen genom att avskaffa valet. Sedan i våras har Jevgenij Rojzman tagit av sig borgmästarkostymen och nu går han istället klädd i t-shirt och trasiga jeans. Som borgmästare hade han visserligen inte så mycket att säga till om, i Ryssland, säger Rojzman, fattas alla viktiga beslut på central nivå. "Men jag visade att makten kan fungera annorlunda, hos mig stod dörrarna alltid öppna." Nästa borgmästare kommer istället att utses av det lokala parlamentet där en särskild kommitté ska bestämma vilka kandidaterna blir. Förra året meddelade Jevgenij Rojzman att han även tänkte utmana sittande makt genom att ställa upp i guvernörsvalet i Sverdlovsklänet där Jekaterinburg är huvudort. Men han stoppades från att delta. Rysslands ledning har bara ett mål enligt Rojzman: att behålla makten. Presidentvalet tidigare i år, som Vladimir Putin vann med nära 77 procent, kallar han för ett spektakel. Småbarnsföräldrarna Tonja och Maksim Chabibulin ser det avskaffade borgmästarvalet som ett dåligt tecken för framtiden. "Det här är bara en till signal om att vi går mot en alltmer auktoritär regim," säger Maksim. SR 180625.

Östeuropeisk oro inför toppmötet mellan Trump och Putin. USA:s och Rysslands ledare kommer att mötas i Helsingfors om drygt två veckor, 16 juli. Det blir det första verkliga toppmötet mellan dem. Trump och Putin har haft två kortare sammanträffanden tidigare men det har varit i samband med internationella evenemang så det här blir första gången som de har ett genomarbetat möte med bara de två. På många håll i Europa och framförallt i Östeuropa finns det dock en oro för att Trump kan komma att göra upp med Putin över huvudet på dem i viktiga frågor, till exempel om Ukraina. Mötet i Helsingfors äger rum efter att militäralliansen Nato haft sitt toppmöte och där Trump ska medverka. Där kommer det kanske att klarna hur mycket Trump egentligen värnar om alliansen mellan USA och Europa. Innan Trump och Putin träffas ska utrikesministrarna Sergej Lavrov och Mike Pompeo mötas för att förbereda Helsingforsmötet. SR 180628.

Rysk människorättsförsvarare häktad för barnsexbrott. Jurij Dmitrijev misstänks för barnsexbrott efter att han oväntat friades helt från mindre allvarliga anklagelser i våras. Den ryske människorättsförsvararen och historikern Jurij Dmitrijev greps i förrgår kväll. Han var på väg från kyrkogården i byn Vilga i ryska Karelen där han besökt en väns grav. I går häktades han på två månader, misstänkt för att ha utsatt sin fosterdotter för sexuellt våld. Ett brott som i Ryssland kan ge 20 års fängelse. Jurij Dmitrijev, som också är ordförande för den ryska människorättsorganisationen Memorials lokalavdelning i Karelen, har sedan 90-talet arbetat med att gräva fram sanningen om Stalintidens terror i den här delen av Ryssland. Bland annat har han funnit massgravar efter de tusentals som avrättades. För två år sedan greps Jurij Dmitrijev, anklagad för att ha sparat ner pornografiska bilder på sin fosterdotter. Själv har Dmitrijev hela tiden nekat till anklagelserna och sagt att de nakna bilderna som fanns i hans dator togs av medicinska skäl. Organisationen Memorial menar att rättsfallet är ett straff för Dmitrijevs människorättsarbete. Och i våras friades han oväntat helt från anklagelserna. Det är mycket ovanligt i Ryssland där de allra flesta åtal leder till fällande dom. Men i juni upphävde en högre instans den friande domen och igår presenterades alltså nya, grövre anklagelser. Dmitrijevs advokat säger till radiokanalen Moskvas eko att det här är ett försök från åklagarsidan att få upprättelse för att man misslyckades förra gången. Några bevis, säger hon, har inte presenterats. I juni uppmanade EU Ryssland att lägga ner rättsfallet mot Dmitrijev samt mot en annan av Memorials medarbetare, Ojub Titijev som sitter häktad i Tjetjenien, anklagad, mot sitt nekande, för narkotikabrott. "Rysslands internationella åtaganden inbegriper ett skydd av människorättsförsvarare", sa EU i sitt uttalande. Inför fotbolls-VM som just nu pågår i Ryssland beskrev den internationella organisationn Human Rights Watch människorättsläget i Ryssland som det sämsta sedan Sovjettiden och man uppmanade internationella fotbollsförbundet Fifa att sätta tryck på den ryska ledningen. Bland annat riktade man kritik mot beslutet att låta Egyptens landslag ha Tjetjenien, ökänt för sina människorättsbrott, som sin bas mellan matcherna. SR 180629. Kommentar: Makten tål inte avslöjanden om brist på mänskliga rättigheter.

Protester i Ryssland: Vill leva till pensionen. Samtidigt som Ryssland spelar åttondelsfinal i fotbolls-VM i Moskva hålls över hela landet i dag demonstrationer mot regeringens förslag om att höja pensionsåldern. Bakom demonstrationerna står bland annat oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, men också flera av partierna i parlamentet, duman. Frågan är mycket känslig i Ryssland. I Komsomolsk-na-Amure, Komsomolsk vid Amur, i ryska fjärran östern samlade dagens demonstration runt 1 500 personer. Från öst till väst väntas liknande demonstrationer i omkring 30 ryska städer. På de platser där Fotbolls-VM spelas har inga protestmöten tillåtits. I mitten av juni presenterade premiärminister Dmitrij Medvedev det mycket kontroversiella förslaget att stegvis höja pensionsåldern för ryska kvinnor från dagens 55 till 63, för ryska män från 60 till 65. Annars blir, enligt Medvedev, systemet ohållbart eftersom andelen som arbetar krymper medan landets pensionärer blir allt fler. "Jag vill leva till pensionen", stod det på några av plakaten i Komsomolsk-na-Amure och det är en av de främsta invändningarna mot förslaget; att många, särskilt ryska män, helt enkelt inte lever till 65 års ålder. I dag är medellivslängden för män i Ryssland 67,5 år men i många delar av landet betydligt lägre än så. Ryska kvinnor blir i genomsnitt 77,6 år, enligt statistikmyndigheten Rosstat. "Det här är ju förskräckligt! Ska vi dö på arbetsplatsen?" Sade 60-årige Igor Mesjalkin när Ekot träffade honom i staden Nizjnij Tagil för några dagar sedan. I opinionsmätningarna har förtroendet för regeringen, men också för president Vladimir Putin, sjunkit markant sedan förslaget presenterades. Från presidentadministrationen har man än så länge sagt att förslaget är regeringens, inte presidentens. 2005 lovade Putin att så länge som han är president kommer pensionsåldern aldrig att höjas. "Hade det här förslaget lagts innan presidentvalet, som hölls i mars i år, hade nog många inte röstat på honom," säger Nizjnij Tagilbon Ljudmila Bazjena. SR 180701.

Förföljelse försvårar mission bland onådda. Ett problem för evangeliskt arbete bland onådda folkgrupper är bristen på religionsfrihet. Balkan, Centralasien, Kaukasien och Ryssland har den högsta koncentrationen av etniska grupper som saknar nationella livskraftiga församlingar. Det är också i dessa områden som förföljelsen mot kristna är störst i Eurasien och vår världsdel. När den ryska armén och separatisterna tog kontrollen över Krim och delar av östra Ukraina, stängdes över 40 protestantiska kyrkor inom loppet av några månader. En del av byggnaderna förstördes, andra konfiskerades och används i dag för helt andra ändamål. Många kristna tvingas samlas i hemmen, utomhus, samt i källar- och lagerlokaler på grund av detta. Den så kallade Jarovajalagen, som stiftades mot terrorism och mission för två år sedan, har på olika sätt försvårat kristen mission i Ryssland – inte minst i Volgaområdet, Sibirien och Kaukasien, där de flesta onådda folkgrupperna finns i dag. Över 200 rättegångar mot evangeliskt kristna har under 2017-2018 lett till bötesbelopp motsvarande 500-50 000 kronor för att man delat ut biblar på gatan, spritt religiös propaganda via internet, evangeliserat utomhus och missionerat bland människor, som inte är medlemmar i den egna församlingen. I det muslimska Tatarstan och Tjetjenien har flera kyrkor stängts. Samtidigt har moskéernas antal enligt terroristexperten Rais Suleimanov ökat till 1 500 bara i Volga- och Uralområdet. Därmed har lagen, som enligt ryska medier var avsedd mot islamsk terrorism och religiös extremism, i stället lett till att kyrkor stängts. Uthyrning av statliga fastigheter till kristna församlingar har också förbjudits. Vid samma tid byggs allt fler moskéer i centrala Rysslands turkiska republiker med stöd från utlandet. Samma utveckling pågår i Kaukasien. Allt flera lokaler som använts av kristna för rehabiliteringsarbete bland drogberoende har också stängts av myndigheterna - inte minst i Sibirien, där flera minoritetsfolk toppar statistiken för självmord och alkoholism. I Uzbekistan och Turkmenistan har kristna gudstjänster sedan början av 2000-talet varit förbjudna på grund av en lag som förbjuder byte av religion. Därför har myndigheterna till och med sänt ut vapenförsedda antiterroriststyrkor med hjälmar för att bryta upp oregistrerade möten i hemmen när grannarna slagit larm. Böter på 12 000-24 000 kronor har inte varit ovanligt. Flera pastorer har också förhörts och hotats med repressalier. På Balkan och i det kaukasiska Armenien och Georgien har de evangeliska kyrkorna länge haft en sektstämpel, och i Azerbajdzjan har en stor del av den nationella församlingsrörelsen tvingats under jorden. Världen idag 180705.

Brittiskt par utsatt för giftigt ämne efter besök i baptistkyrka. Ett brittiskt par vårdas på sjukhus efter att ha utsatts för ett giftigt ämne i Amesbury. De båda hittades medvetslösa efter ett besök i en baptistkyrka. Kyrkan är nu avspärrad. Det var efter ett besök i Amesbury Baptist Church som paret hittades medvetslösa i sin lägenhet. De var inte, skriver The Guardian, kända som "churchgoers", de var alltså inte aktiva medlemmar. Dagen 180704.
Varningen i Salisbury: ta inte upp föremål. Under förmiddagen har regeringen i Storbritannien hållit krismöte med anledning av att de två britter som vårdas för livshotande skador i Salisbury hade utsatts för nervgiftet novitjok. Samma typ av gift som användes i ett mordförsök på den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Yulia tidigare i år. En avspärrad park, kyrka och ett apotek, poliser i skyddskläder, och krismöten i den brittiska regeringen - mycket av det som utspelas i grevskapet Wiltshire i nordvästra England påminner om den nervgiftsattack som den ryske exspionen Sergej Skripal och hans dotter Yulia utsattes för i mars i år. I går bekräftade militärlaboratoriet Porton Down att det brittiska par i 40-årsåldern som sedan i lördags vårdas på sjukhus i Salisbury utsatts för samma nervgift som Skripal - novitjok. Den brittiska polisens arbetsteori är att paret på något vis kommit i kontakt med kvarvarande substanser av nervgiftet. Det förutsätter att gärningspersonen i Skripalfallet slarvigt gjort sig av med en behållare eller redskap som användes i mars, säger Richard Guthrie som är expert på kemiska vapen till BBC. Teorierna om Rysslands inblandning i Skripalfallet har under våren lett till en bitter diplomatisk kris mellan Storbritannien och Ryssland, som förnekat inblandning i mordförsöket på ex-spionen Sergej Skripal. En diskussion som nu blossat upp igen och där flera ryska medier kallar de senaste händelserna i sydvästra England för "fake news". Ben Wallace som ansvarar för nationell säkerhet på det brittiska inrikesministeriet säger till Sky News att Ryssland inte hjälpt till i utredningen av fallet Skripal, men att de borde bistå med all information de har nu så att allmänheten i Salisbury kan skyddas från fara. Polis och myndigheter har under flera månaders tid arbetat med att sanera de platser i Salisbury som misstänkts kunna ha spår av nervgiftet novitjok efter attacken mot Skripal. Folkhälsomyndigheten som tidigare sagt att allmänheten inte behöver oroa sig har nu gått ut och varnat människor för att plocka upp okända föremål från marken. Under en utfrågning i parlamentet på torsdagseftermiddagen sa Englands inrikesminister Sajid Javid att det är omöjligt att redan nu veta hur fallet med det förgiftade paret har kopplingar till nervgiftsattacken mot Sergej och Yulia Skripal. Samtidigt lägger han ett ansvar på Ryssland. "Det är dags att Ryssland nu träder fram och förklarar vad det är som har hänt," säger Sajid Javid. SR 180705.
Novitjok-förgiftad kvinna har avlidit. Brittisk polis uppger i kväll att den kvinna som i förra helgen insjuknat efter att ha kommit i kontakt med nervgiftet Novitjok har avlidit. En mordutredning har inletts. Det var förra lördagen som två britter, en 45-årig man och en 44-årig kvinna, hittades medvetslösa i byn Amesbury, som ligger en mil från staden Salisbury, där den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter utsattes för en nervgasattack i mars i år. I onsdags bekräftade Englands högsta medicinska tjänsteman, professor Sally Davies, och chefen för den brittiska antiterrorpolisen, Neil Basu, att de båda offren utsatts för nervgiftet Novitjok. De två drabbade, en 45-årig man och en 44-årig kvinna, är båda britter enligt polisen SR 180708.
Nervgiftsdramat: Storbritannien anklagar Ryssland. Storbritanniens försvarsminister anklagade i dag i det brittiska parlamentet Ryssland för att ha dödat den brittiska medborgare som avled efter att ha kommit i kontakt med nervgiftet Novitjok. Regeringen ska hålla ett krismöte med anledning av händelsen. Ryssland tillbakavisar anklagelserna. I Storbritannien pågår nu en intensiv polisutredning för att ta reda på hur paret kom i kontakt med nervgiftet. Framför allt försöker man hitta den misstänkta behållare som nervgiftet kan ha kommit ifrån, samtidigt som man försöker få svar på frågan hur och varför de båda kommit i kontakt med nervgiftet. Tidigare i dag höll den brittiska regeringens kriskommitté "Cobra" ett möte för att diskutera händelsen. Inrikesministern sa efter mötet att nervgiftet med största sannolikhet kommer från samma sats som ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia förgiftades av tidigare i år. Den brittiska polisen letar nu efter eventuell koppling mellan händelsen i Salisbury i mars och det senaste fallet i Amesbury. Neil Basu, chef för antiterrorpolisen har sagt att man inte har några bevis för att de två är måltavlor. Det finns inte heller något i deras bakgrund som pekar på det. Uppemot hundra terrorismspecialiserade poliser hjälper till i utredningen och i sökandet efter det misstänkta föremålet. Premiärminister Theresa May säger att hon är "förfärad och chockad" av nyheterna om dödsfallet. Brittiska myndigheter har anklagat Ryssland för att ligga bakom nervgiftsattacken mot Sergej och Julia Skripal i mars, men den utredningen pågår fortfarande, och man har aldrig lyckats ta reda på hur giftet hamnade i Skripals hem. Hela händelseförloppet har lett till frostiga relationer mellan de båda länderna och att diplomater utvisats. SR 180709.
Förhör genomfört med Novitjokförgiftade mannen. I Storbritannien har polisen nu lyckats hålla ett kort förhör med den 44-årige man som förgiftats av nervgiftet Novitjok, det rapporterar brittiska medier. Mannen som vaknat ur sin medvetslöshet förgiftades i brittiska Amesbury tillsammans med en kvinna som nu avlidit. Polisen utreder eventuella kopplingar mellan förgiftningsfallet i Amesbury och det i närliggande Salisbury, då den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal förgiftades. Polisen hoppas att mannen ska kunna berätta exakt hur och var han och kvinnan kom i kontakt med giftet. SR 180712.
Brittisk polis: Nervgiftet kom från flaska. Brittisk polis säger att nervgiftet Novitjok som förgiftade två personer i staden Amesbury förra veckan kom från en liten flaska. Flaskan ska ha påträffats i en av de drabbades bostad, uppger BBC. Mannens tillstånd har gradvis förbättrats och han har kunnat höras av polisen. En kvinna som insjuknade samtidigt avled. SR 180713.

Försörjningen i krig ska stärkas. Regeringen vill att företag ska stärka totalförsvaret och bland annat börja lagra mat så att svenska folket inte svälter ihjäl i händelse av kris eller krig. Idag beslutade man att utreda hur det ska gå till. "Vi har ett civilt försvar som rustades ner kraftigt och som vi nu har börjat bygga upp igen. Men vi har en lång resa att göra här, och det är viktigt med långsiktighet och uthållighet när man bygger en sådan här organisation," säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Under kalla kriget hade Sverige en organisation med så kallade K-företag, krigs- eller krigsviktiga företag, som var skyldiga kunna leverera varor och tjänster även i krig. Regeringen tillsätter nu en utredning om hur det ska återinföras. Enligt försvarsministern handlar det om att säkra elförsörjning, elektronisk kommunikation, transportinfrastruktur, finansiella tjänster, drivmedel och förnödenheter i händelse av kris eller krig. "Näringslivet är en viktig grundbult i hela samhället. Att inte koppla det till totalförsvaret och att inte ha K-företag gör att vi inte får ett helt och fungerande system," säger Hultqvist. Utredningen ska titta på möjligheterna för staten att såväl ställa krav på näringslivet som att öka incitamenten för viktiga företag att ta hänsyn till totalförsvarets behov. Men om det landar i ekonomiska incitament vill Hultqvist inte spekulera i. "Jag är inte beredd att lova ut nåt sånt idag. Men självklart finns det en ekonomisk sida av detta. Och det finns naturligtvis också en avtalssida." Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, föreslog i december förra året att Sverige i en krissituation måste kunna klara sig själv i åtminstone tre månader. Utredningen ska lägga fram sina förslag i december 2019. SR 180706.

Nya manifestationer till stöd för Sentsov. De internationella protesterna mot att den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov sitter fängslad i Ryssland fortsätter. Samtidigt som fotbolls-VM i Ryssland går in i sitt slutskede fortsätter de internationella protesterna mot att den ukrainska filmregissören Oleg Sentsov sitter fängslad i Ryssland. Idag planerar den Europeiska filmakademin en manifestation utanför den ryska ambassaden i Berlin till stöd för Sentsov. Flera andra organisationer deltar också i manifestationen, däribland Amnesty international, skriver The Hollywood reporter. Oleg Sentsov dömdes 2015 till 20 års fängelse för att ha planerat ett terrorattentat på Krim - en dom som fått hård internationell kritik för att vara politiskt motiverad. Oleg Sentsov hungerstrejkar sedan knappt två månader tillbaka för att ukrainska politiska fångar i Ryssland ska frisläppas. SR 180710.

Ny manifestation för Gui Minhai. Utanför Kinas ambassad i Stockholm har det idag varit en ny manifestation för att få den fängslade svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai frigiven. Imorgon är det 1000 dagar sedan Gui Minhai frihetsberövades, enligt Svenska PEN. Bland dem som talade idag fanns Magnus Fiskesjö som lärde känna Gui Minhai som Sveriges kulturattaché i Kina. Han berättar att de inte vet var Gui Minhai är: "Det kan tänka sig att de har honom i samma fängelse som de hade tidigare i hans hemstad utanför Shanghai." Vad vet ni om hur han mår? "Vi vet ingenting. Som (utrikesminister) Margot Wallström sade häromveckan i Almedalen, hon fick frågan. Trots att Kina har lovat att han skulle få lov att ta emot besök som han har rätt till från svenska UD och också få träffa en läkare har han inte fått det. Så vi vet ingenting nu, vi har inga nyheter om honom och det gör ju att vi är ännu mera oroliga," svarar Fiskesjö. På senare tid har Kinas ambassad i Sverige gått i flera offentliga svaromål mot olika rapporter, debattinlägg och uttalanden i svenska medier när det gäller Gui Minhais fall, men ambassaden har också kontaktat enskilda svenska som har engagerat sig i det här fallet, och det kommenterar Fiskesjö så här: "Det handlar om en smutskastningskampanj som de bedriver. Jag tror att den taktik som de har tagit till är att de vill försöka leda uppmärksamheten bort från huvudsaken som är att Kina har velat stänga hans bokhandel, stoppa hans förlag, få stopp på utgivningen de böcker som han höll på med," säger han och fortsätter: "Därför hittar de på den ena saken efter den andra och försöker sälja in det hos svenskar som kanske är tveksamma, som inte vet hur det här funkar och som kanske tror på de här lögnerna som de sprider, i syftet att slippa prata om huvudfrågan som är att de kidnappade Gui Minhai, de släpade honom tillbaka till Kina, satte honom i fängelse, i husarrest." Initiativtagare till ännu en manifestation för Gui Minhais frigivning utanför Kinas ambassad på Gärdet i Stockholm var Kurdo Baksi som svarar så här på frågan om vad de ville uppnå med manifestationen: "Dels vill vi ju berätta för Kina att vi inte glömmer Gui Minhai vår medborgare. Sedan vill vi ju att Sverige ska agera bättre och göra något konkret gentemot Kina." SR 180713.

Ryska agenter åtalas för dataintrång. Tolv ryska agenter åtalas för dataintrång under presidentvalet i USA 2016, rapporterar CNN. Tolv ryska underrättelseofficerare åtalas i USA för att ha hackat sig in i Demokratiska partiets datanätverk under presidentvalskampanjen 2016, där Hillary Clinton förlorade mot Donald Trump. De tolv ryska militärerna anklagas för att ha försökt påverka valutgången, uppger Rod Rosenstein, biträdande justitieminister, vid en presskonferens i Washington. SR 180713.

Ryssland tillbakavisar anklagelser om dataintrång. Åtalet mot 12 ryska underrättelseofficerare i USA är enligt det ryska utrikesdepartementet en konspirationsteori ägnad att försöka störa stämningen inför toppmötet på måndag mellan Trump och Putin. Sent på fredagskvällen publicerades ett mycket skarpt uttalande på det ryska utrikesdepartementets hemsida: "I Washington försöker man med alla krafter väcka till liv den gamla "ankan" om den påhittade ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet 2016." Och med hjälp av ett "gytter av konspirationsteorier" försöker nu, enligt ryska UD, inflytelserika politiska krafter i USA försämra relationerna mellan länderna inför det historiska toppmötet i Helsingfors på måndag. Anklagelserna från de amerikanska åklagarna är betydligt allvarligare än de som presenterades i vintras - då ett antal ryska privatpersoner och företag åtalades för att på olika vis ha försökt påverka utgången i valet i USA. Den här gången är de utpekade tolv namngivna medarbetare vid GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. I åtalet beskrivs mycket detaljerat hur och när de bland annat ska ha hackat sig in på datorer som tillhörde det Demokratiska partiet i USA. Även Demokraternas presidentkandidat, Hillary Clintons kampanjchef ska ha fått sin dator hackad av de ryska agenterna, enligt åtalet. Från Kremls sida har man hela tiden nekat till alla anklagelser om inblandning i det amerikanska valet. I vintras sa president Vladimir Putin själv att det saknades bevis och att de personer som då pekades ut inte hade något med ryska staten att göra. Nu är det annorlunda, när åtalet faktiskt pekar ut ryska militära underrättelsetjänstemän. Men från ryska UD:s sida kallar man anklagelserna för en "skamlig komedi, ovärdig USA". SR 180714.

Ryssåtalet: Trump skjuter över ansvar på Obama. USA:s president Donald Trump kommenterade i dag åtalet mot tolv ryska agenter, som påstås ha försökt påverka det senaste amerikanska presidentvalet. Och han skjuter över ansvaret på Obama-administrationen. President Trump skriver på twitter: "Det ni hört om ryska agenter ska ha hänt under Obama-administrationen, inte Trump-administrationen. Varför gjorde inte de något åt det, speciellt när Obama fick veta det här?". Trump twittrar detta mitt under sin intensiva Europaresa. Han har känt till åtalet men inte tidigare kommenterat det. Under söndagen åker Donald Trump till Helsingfors för möte med president Putin. Mötet är om möjligt ännu mer laddat sen fredagens åtal mot tolv ryska agenter. Enligt åtalet har agenterna hackat sig in i datorsystem och installerat spionprogram. Åtalet har väckt många reaktioner i USA. Flera toppdemokrater har krävt att mötet ska ställas in, och om inte - att åtminstone flera amerikaner ska vara med i rummet under mötet. Även republikanske senatorn John McCain har reagerat och sagt att Trump måste ta upp frågan under måndagens möte, annars kan det inte bli av som planerat. Men Vita huset har inga planer på att ställa in mötet i Helsingfors. SR 180714.

Fler ryssar ser amerikaner som ryssfientliga. När Rysslands och USA:s presidenter möts i Helsingfors på måndag är det i en tid då bilden av USA som ett fientligt inställt land är mer utbredd än på länge bland många ryssar. De förhoppningar som fanns i Ryssland på en annan och mer Rysslandsvänlig politik under Donald Trump har inte infriats. "Trump omges av personer som är mot oss, mot Ryssland," säger Moskvabon Ljudmila Tjibezkova. "Vi får skulden för allting." Hennes uppfattning delas av många ryssar. Enligt opinionsinstitutet Levada centers senaste mätning i frågan som publicerades i juni i år ansåg 78 procent att USA var det mest Rysslandsfientliga landet i världen. För ett år sedan var motsvarande siffra 69 procent. 2010 var det bara 26 procent som såg på USA på det sättet. Lev Gudkov, chef på Levada center, säger att opinionen till mycket följer den officiella linjen, och den har de senaste åren blivit alltmer antivästlig. Tonen ändrades något i samband med valet av Donald Trump som USA:s president. När valresultatet blev känt utbröt applåder i det ryska parlamentet, Duman. Men när förhoppningarna om en mer Rysslandsvänlig linje under honom inte infriades tilltog propagandan igen, enligt Lev Gudkov. "Just bilden av USA och väst som en fiende är viktig för den ryska ledningen," säger Lev Gudkov. "Antivästmobiliseringen är ett sätt att sänka människors krav på situationen här hemma," säger Lev Gudkov. Han får medhåll av Moskvabon Alexander Sjalygin som själv inte har några som helst problem med USA. "Det är bara vår TV som pumpar upp de där stämningarna. Ryssland söker hela tiden en yttre fiende. Fast egentligen tror jag inte att USA bryr sig särskilt mycket om oss i Ryssland alls," säger han. SR 180714.

Fortsatt svårt för journalister i Ryssland. Enligt Reportrar utan gränser har bevakningen på många sätt inneburit en propagandaseger för Vladimir Putin. Samtidigt har civilsamhället faktiskt utnyttjat chansen att sätta fokus på hur situationen i landet egentligen ser ut. Bland annat har just Reportrar utan gränser bedrivit en kampanj för att göra omvärlden uppmärksam på ryska journalister som sitter fängslade. Inför VM fanns det en oro för hur fria journalister som åkt till Ryssland för fotbolls-VM var när det handlade om att bevaka annat än själva mästerskapet. Det fanns enstaka fall där journalister nekades inresetillstånd och några journalister upplevde sig också vara övervakade, men generellt kunde tillresta journalister bevaka också sociala frågor i landet, säger Johann Bihr. "VM gav möjlighet till utländska journalister att åka till Ryssland och gav möjlighet att bevaka inte bara VM utan också andra ämnen." För de journalister som stadigt arbetar i Ryssland är situationen mycket dålig. Av totalt 180 länder intar Ryssland plats 148 på listan när pressfriheten värderas av Reportrar utan gränser. Världsmästerskapet har inte gjort någon större skillnad. Trycket från ryska myndigheter på journalister och medieföretag har istället fortsatt. Under VM dömdes bland annat det amerikanska medieföretaget Radio Liberty till böter för att inte ha redovisat alla uppgifter som de ryska myndigheterna kräver av medieföretag som klassas som utländska agenter. Dessutom presenterades nyligen ett nytt lagförslag som gör att inte bara medieföretag utan också enskilda journalister i framtiden kan klassas som utländska agenter. Det är en lagändring som, om den går igenom, kan få stora konsekvenser för journalister som arbetar i landet, säger Johann Bihr. "Det ger ryska myndigheter ännu ett verktyg att inskränka utländska mediers arbete närhelst behovet uppstår," säger Johann Bihr på Reportrar utan gränser. SR 180716.

Ryska staten fälls i Europadomstolen. Den ryska staten har fällts i två uppmärksammade fall i Europadomstolen. Det gäller bland annat rättsprocessen mot den ryska punk- och aktivistgruppen Pussy Riot och även i ett fall som rör mordutredningen av den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Enligt Thomas Hammarberg, före detta kommissionär för Mänskliga rättigheter i Europarådet, utgör domsluten en skarp kritik mot ryska rättsväsendet. "Det här är ju ett bakslag för den ryska rättvisan. Jag vet ju att de tar det här ganska allvarligt även om de låtsas att inte göra det," säger Thomas Hammarberg. År 2012 dömdes tre av medlemmarna i performancegruppen Pussy Riot till fängelse och villkorligt fängelsestraff b för huliganism. Detta efter ett regimkritiskt uppträdande i en katedral i Moskva - utan kyrkans tillstånd. Domslutet fick stor internationell uppmärksamhet. Flera bedömare menade att det stred mot yttrandefriheten. Enligt Europadomstolen som har till uppgift att se till att stater efterlever deklarationen om mänskliga rättigheter har Ryssland brutit mot flera artiklar i Europakonventionen. I fallet som handlar om rättsprocessen mot medlemmarna i Pussy Riot har Ryssland bland annat gjort sig skyldigt till omänsklig eller förnedrande behandling. Samtidigt anses rättegången inte ha gått till på ett rättvist sätt. Vad gäller mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja menar domstolen att Rysslands misslyckats på flera punkter i mordutredningen. Däribland har man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att hitta den eller de personer som har beställt mordet, anser domstolen. Thomas Hammarberg tror att Ryssland kommer nu att betala ut skadestånd till de drabbade men däremot inte vidta vidare åtgärder. Vad de brukar göra är att betala ut skadestånd men däremot vad domstolen kräver är att de ska vidta åtgärder så att det här aldrig upprepas och där har Ryssland hela tiden varit efter. SR 180717.

Brittiska Novitjok-utredare: Handlar om ryska gärningsmän. Brittisk polis utgår ifrån att ha hittat gärningsmännen bakom attacken med giftet Novitjok på Sergej Skripal och hans dotter. Det rapporterar en källa till den brittiska nyhetsbyrån PA. Det var den fjärde mars som den avhoppade ryske agenten Sergej Skripal hittades tillsammans med dottern utanför en restaurang i staden Salisbury, någon timmes bilresa från London. Ganska snart stod det klart att de två hade blivit utsatta för det mycket giftiga nervgiftet Novitjok. Den brittiska regeringen pekade snabbt ut Ryssland som ansvarig för attacken, men Ryssland har hittills förnekat all inblandning. Nu på morgonen uppger flera brittiska medier att polisens utredare är säkra på att det just ryssar som ligger bakom attacken. Det stora polisutredningen leds av Scotland Yard som än så länge inte velat bekräfta uppgifterna. Bakgrunden är att utredarna granskat 5 000 timmar av inspelat material från övervakningskameror som är uppsatta i Salisbury, bland annat i närheten av Skripals bostad och på flygplatsen Heathrow. Polisutredarna uppges där ha kunnat identifiera samma personer, som både rest till och från Ryssland och befunnit sig i Salisbury, där Skripal bor. Sannolikt har man, enligt brittiska medier, strukit på just dörrhandtaget till bostaden med nervgiftet. Ytterligare två personer har de senaste veckorna vårdats på grund av skador från nervgiftet Novitjok. En kvinna avled också på grund av sina skador. Vilka kopplingar de har till Skripal är dock oklart. SR 180719.
Flera ryska personer misstänks ligga bakom nervgiftsattacken. Det är flera ryska medborgare som misstänks av brittisk polis för att ligga bakom nervgiftattacken mot en avhoppad rysk agent och hans dotter i Salisbury i vintras. Identifieringen av de misstänkta har gjorts genom övervakningsfilmer. Brittisk polis har jämfört bilder från övervakningskameror där samma personer syns både i Salisbury och på flygplatsen Heathrow enligt brittisk media. På så sätt har man kunnat matcha ansikten och identiteter med varandra. Det har nu lett till att Scottland Yard tror att det är flera ryska personer som ligger bakom nervgiftsattacken mot den tidigare dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter. Efter veckor i koma har nu Sergei och dottern Julia Skripal sakta börjat återhämta sig. Julia Skripal sa till nyhetsbyrån Reuters att det är svårt att förstå att hon och hennes far blivit medvetet attackerade med nervgift. Rysslands president Vladimir Putin har kategoriskt nekat till inblandning och sa vid en intervju med brittiska BBC: "Gå till botten med utredningen först, sedan kan vi diskutera det här." SR 180719.
Dödliga nervgiftet hittades i parfymflaska - fick det i present. Novitjok-giftet som dödade en kvinna i sydvästra Storbritannien i juni fanns i en till synes bortkastad parfymflaska. Hon fick flaskan i present av pojkvän som också drabbades, men överlevde. Den 45-årige man som också drabbades berättar att han gav den till sin flickvän i present, varpå hon sprejade innehållet på sina handleder. Drygt tre månader efter att den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter förgiftades i brittiska Salisbury kom två andra personer in till sjukhus i närliggande Amesbury med liknande symtom. Den ena av dem, den 45-årige man som överlevde, berättar för ITV News och The Sun att han hade hittat en parfymflaska i Salisbury, som han senare gav i present till sin 44-åriga flickvän. Hon sprejade dess "oljiga" innehåll på sina handleder i tron om att det var parfym, inte ett militärklassat nervgift som utvecklades i Sovjetunionen under kalla kriget. "Inom 15 minuter tror jag att hon sade att hon kände av en huvudvärk och frågade om jag hade huvudvärkstabletter. Jag kollade runt i lägenheten och under tiden sade hon att hon kände sig konstig och behövde lägga sig i badkaret, vilket jag där och då tyckte var lite konstigt," säger 45-åringen. Kort därpå blev mannen också sjuk och bägge två fick föras till sjukhus. Där dog kvinnan åtta dagar senare. Polisen rubricerar händelsen som mord och utreder om det finns kopplingar till dådet mot Sergej och Julia Skripal som genomfördes med samma typ av gift i mars. Den 45-årige mannen tros ha hittat parfymflaskan i en park i Salisbury, inte långt ifrån platsen där Skripals hittades. SR 180724.

Rysk polis anklagas - tvingade bort romer. Enligt människorättsorganisationen European Roma Rights Center, ERRC, använde polisen tvång och hot för att få romerna att hålla sig borta från de centrala delarna av Moskva under fotbolls-VM. Jonathan Lee, vid ERRC, befann sig i Moskva under merparten av mästerskapet och enligt honom hotade Moskvapolisen romer med tvångsförflyttning eller omhändertagande av deras barn om de inte höll sig borta under fotbolls-VM. Rysslands romer saknar ofta giltiga ID-handlingar, och det använde polisen som skäl för att ingripa. Det förekom dessutom inför VM att romer och hemlösa tvingades in i bussar som tog dem till tillfälliga tältläger tio mil bort. "Moskvas romer lever ofta på att tigga, samla skrot och pantflaskor och sälja second hand-varor," säger Jonathan Lee. Han säger att han mötte flera som hade problem med sin försörjning efter att de motats bort från centrala Moskva. Poliskontroller är vardag för Rysslands romer, men under VM intensifierades kontrollerna i Moskva och andra värdstäder, enligt rapporter till ERRC. Organisationen har nu skickat en fråga till det ryska inrikesministeriet om de känner till hur romerna behandlades, utan att ha fått något svar. Jonathan Lee, säger att han inte är förvånad över det som hänt och att polisvåld är en vanlig form av antiziganism runt om i Europa. Det är olagligt att tvinga in folk i bussar enligt såväl ryska som internationella lagar. SR 180720.

Trumps sympatier för Putin oroar Georgien. President Donald Trumps negativa uttalanden om Nato och hans sympatier för Rysslands president Vladimir Putin oroar i länder som Georgien - som har utsatts för rysk aggression. "President Donald Trumps retorik när det kommer till Ryssland oroar, inte bara här i Georgien, utan i hela den ryska periferin där man kämpar för att behålla sin suveränitet," säger David Batashvili, forskare vid tankesmedjan Rondeli foundation, i Georgiens huvudstad Tbilisi. "Otydlighet om var USA står skapar en känsla i Ryssland av friare händer," säger David Batashvili. Samtidigt fortsätter USA att i praktisk handling ge stöd till länder som Georgien, konstaterar han, till exempel genom att sälja amerikanska vapen hit. I augusti har det gått tio år sedan kriget mellan Georgien och Ryssland – som visserligen varade i mindre än en vecka - men som ledde till att Georgien i praktiken förlorade 20 procent av sitt territorium när utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien, med ryskt stöd, utropade sin självständighet. Nu kontrolleras de i stor utsträckning från Moskva. När Ryssland sex år senare annekterade den ukrainska Krim-halvön kom det inte som någon överraskning i Georgien. Både Georgien och Ukraina strävar mot ett medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato och det är något som ogillas mycket starkt av den ryska ledningen, som ser ett växande Nato som ett direkt hot mot Rysslands intressen. Så sent som i förra veckan upprepade president Putin den ryska hållningen. "De som strävar efter att inkludera till exempel Ukraina eller Georgien i alliansens militära intressesfär - de bör tänka på vilka följder det kan få," sa Putin i ett tal till ryska diplomater. I byn Ergneti, alldeles på gränsen mellan Georgien och utbrytarrepubliken Sydossetien, säger Liana Tjlatjidze att om ryssarna bara vill så kan de göra vad de vill här. Hon tyckte inte om tv-bilderna där Donald Trump stod sida vid sida med Vladimir Putin under toppmötet i Helsingfors för en vecka sedan. "Om USA är vår strategiska partner måste han när han står där också uttrycka sitt stöd," säger Liana Tjlatjidze. Men istället, noterade många, hade Donald Trump ingenting kritiskt alls att säga om Ryssland. SR 180723.

Diplomatisk kris mellan Grekland och Ryssland. Greklands regering har hamnat i en svår diplomatisk kris med Ryssland efter beslutet att utvisa ryska diplomater ur landet. Enligt grekiska medier anklagas diplomaterna för att ha försökt påverka överenskommelsen om Makedoniens namnbyte. "Smutsiga provokationer" säger det ryska utrikesdepartementets talesperson om anklagelserna som nu riktas mot ryska diplomater i Aten medan Greklands utrikesminister Nikos Kotzias i sin tur har sagt att "Ryssland måste inse att man inte kan strunta i ett annat lands nationella intressen, bara för att man känner sig starkare". Ordkriget mellan Moskva och Aten bröt ut efter att det för snart två veckor sedan blev känt att Grekland utvisar två ryska diplomater och förbjuder inresa för ytterligare två. Enligt uppgifter i grekiska medier handlar anklagelserna om försök från rysk sida att påverka den historiska överenskommelse som slöts mellan Grekland och grannlandet Makedonien i början av sommaren. Mot att Makedonien byter namn till Nordmakedonien lovade man från grekisk sida att häva sin bojkott mot ett makedonskt Nato- och EU-medlemskap. Bland annat anklagas de ryska diplomaterna för att ha försökt muta företrädare för den grekisk ortodoxa kyrkan men också företrädare för den grekiska militären med syfte att hindra en uppgörelse i namnfrågan. Från rysk sida har man reagerat med ilska och ett planerat besök av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov till Aten i höst har nu ställts in. Det är inte första gången som Ryssland anklagas för att försöka hindra att försvarsalliansen Nato växer i östra Europa. I Montenegro, som gick med i Nato förra året, hävdar åklagare att det var ryska agenter som låg bakom ett påstått kuppförsök mot landets dåvarande premiärminister Milo Dukanovic med syfte att få mer Natokritiska politiker till makten. Efter namnuppgörelsen mellan Grekland och Makedonien kom en formell inbjudan från Nato om ett makedonskt medlemskap i försvarsalliansen. Ett tydligt exempel på hur Nato målmedvetet utökar sitt geopolitiska territorium, var kommentaren från ryska UD. Grekland har länge ansträngt sig för att odla goda relationer till Ryssland, till exempel har man uttalat sig kritiskt om EU:s sanktioner mot Moskva. Beslutet att utvisa de ryska diplomaterna satt därför långt inne, enligt uppgifter till den grekiska nyhetssajten Macropolis, men bevisen mot ryssarna ska ha varit så allvarliga att man inte kunde låta bli att agera. SR 180724.

Handelskrig tros hamna i centrum för Bric-toppmöte. Brics-länderna - alltså Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika - samlas i dag för ett toppmöte i Sydafrika, och mötet riskerar att domineras av handelskriget mellan USA och Kina. När Rysslands president Vladimir Putin, Kinas president Xi Jinping och andra ledare i de växande ekonomierna inom Brics samlas i Sydafrika i dag, för ett tre dagar långt toppmöte, så är det sannolikt att de kommer att kritisera den amerikanska presidenten Donald Trumps våg av tullar på utländska varor. Tullarna och de skattelättnader som amerikanska företag får har gett upphov till en global oro över den ekonomiska tillväxten, särskilt i utvecklingsländer som är starkt beroende av exporten. Rysslands president Vladimir Putin, som anländer först i morgon, har lovat att ge de andra ländernas ledare en inblick i vad han och Donald Trump avhandlade i förra veckan. Kinas president har rest runt i Afrika sedan i lördags och anlände till Sydafrika igår där han träffade i den sydafrikanska presidenten Cyril Ramaphosa som sen kunde meddela att Kina ska investera 14 miljarder dollar i landet. Kina är i dag det land i världen som investerar och handlar mest med Afrika. Brics-länderna kännetecknas av sina stora och snabbt växande ekonomier. Det är tionde gången man samlas för att diskutera ekonomisk politik och handel. Flera afrikanska ledare väntas delta, bland annat Rwandas president Paul Kagame. Men även Turkiets president, Recep Tayyip Erdogan, kommer på mötet. SR 180725.

Ryska underrättelseofficerarnas inblandning i presidentvalet i USA. Snart två veckor har gått sedan den amerikanske specialåklagaren Robert Mueller väckte åtal mot tolv personer ur den ryska militära underrättelsetjänsten, GRU. I en mycket detaljerad redogörelse anklagas de för att ha hackat sig in i Demokraternas datorer - för att påverka valutgången. Men trots detaljrikedomen i åtalet fortsätter det officiella Ryssland att neka till alla anklagelser. På Komsomolskij prospekt, inte långt från det som var den store författaren Lev Tolstojs hem i sydvästra Moskva ligger en avlång ljust gul huskropp från 1800. Därinne finns ett militäruniversitet och i hus nummer 18 håller det ryska försvarsdepartementets egen orkester till. I hus nummer 20 ska, enligt de amerikanska åklagarna, Viktor Borisovitj Netyksjo ha sin arbetsplats. I alla fall ska han ha haft det under det amerikanska valåret 2016. Där inifrån den ljusgula byggnaden ska han och hans specialenhet 26165, ha hackat sig in i datorer tillhörande det Demokratiska partiets kampanjorganisation samt datorer tillhörande enskilda personer i Hillary Clintons presidentvalskampanj. Andra, ur samma enhet, ska därinne i 1800-talsbyggnaden, under täcknamn som "Kate S Milton" eller "Karen W. Millen" ha kommit åt olika mejlkonton. Allt enligt åtalet publicerat av specialåklagare Robert S Mueller, fredagen den 13:e juli. SR 180726.

Ryssland förfasas över fängelsemisshandel. Efter att en rysk tidning publicerat en film på en mycket grov misshandel i ett av landets fängelser hoppas nu människorättsförsvarare att fallet ska bli en vändpunkt. Bilderna från fängelse nummer ett i Jaroslavl, 25 mil nordost om Moskva, är svåruthärdliga. En man ligger på en brits med huvudet neråt, hans händer låsta i handbojor. Runt om honom står fängelsepersonal som turas om att ihärdigt slå honom på hälar och smalben med en gummibatong. Då och då häller någon en hink med vatten över mannens huvud. Hans mun är förtejpad men det hörs hur han stönar och kvider. Han ska be om ursäkt för dåligt uppförande. Misshandeln ägde rum i juni förra året och i förrförra veckan kunde den oberoende tidningen Novaja Gazeta publicera videon. Filmen varar i tio minuter. Det är inte ovanligt med uppgifter om misshandel i ryska fängelser, men så här tydliga bevis är sällsynta och fallet har fått stor uppmärksamhet. I förra veckan greps åtta personer som medverkar i filmen, sju av dem har häktats medan en fängelsechef sitter i husarrest. "Det är bara att hoppas på att det här fallet blir en vändpunkt som leder till en förbättring," säger Tanja Lokshina vid människorättsorganisationen Human rights watch Moskvakontor. Hittills, säger hon, har det rått en känsla av absolut straffrihet. "Den som har klagat och anmält missförhållanden har istället utsatts för ytterligare bestraffningar eller hot," säger hon. Avslöjandet om den grova misshandeln i fängelset i Jaroslavl sammanfaller med att FN:s kommitté mot tortyr sammanträder i Geneve. I förra veckan fick Rysslands vice justitieminister, Michail Galperin, svara på frågor om vad man hittills gjort för att förbättra situationen i landet och Galperin nämnde då händelsen i Jaroslavl som ett exempel på att man nu tar frågan på allvar. "Vi får hoppas att det inte bara är retorik utan att det faktiskt är på riktigt", säger Tanja Loksjina. SR 180731.

China Receives First 'Game-Changer' S-400 Air Defense System From Russia. China's People's Liberation Army has officially taken ownership of its first Russian-made S-400 Triumf antiaircraft missile systems, the tass Russian News Agency reported on July 26. "Last week, an acceptance certificate was signed for the first batch of S-400 systems that was delivered from Russia by sea in May 2018. The systems passed over to China's ownership once the document was signed," a Russian military source told tass. Reports of China signing the contract to purchase the system first emerged in November 2014, reporting its worth as approximately $3 billion. China is the first country to receive the advanced system from Russia, and is scheduled to take ownership of a second shipment of the weaponry in the coming months. The S-400 is a mobile, surface-to-air antiaircraft weapon system that first went into service in Russia in 2007. United States military analysts call it a "game-changer" mainly because it supports four different missiles, including the long-range 40N6E series, which can strike airborne targets up to 250 miles away. The S-400 system can deploy in less than 10 minutes and can engage up to 36 targets simultaneously. Advanced radar capability enables it to destroy airborne targets, including aircraft, cruise missiles and ballistic missiles. China's military has 15 regiments armed with the older S-300 system positioned along its eastern coast opposite Taiwan. If China arms its new S-400s with 40N6Es as expected, all of Taiwan's air traffic would fall within range of Chinese mainland forces for the first time. The transfer of this advanced weaponry indicates not only China's increased military capability, but also the deepening level of cooperation between the Russian and Chinese militaries. In recent years, ties between the two sides have grown so strong that some analysts speculate they could soon establish a formal alliance. Advanced weaponry sale indicates increased cooperation between the Russian and Chinese militaries. The Trumpet 180731.

Sverige köper nytt luftvärnssystem. Sverige kommer att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot från USA. Regeringen fattar beslut i morgon och det är en affär på minst 10 miljarder kronor. Försvarets Materielverk, FMV, får nu i uppdrag att genomföra köpet. Sverige kommer att köpa det amerikanska luftvärnsystemet Patriot. Det är en affär med USA på minst 10 miljarder kronor. Regeringen kommer att fatta beslutet på regeringssammanträdet i morgon. Försvarsminister Peter Hultqvist (S), motiverar beslutet: "Vi har idag ett rätt så gammalt system, som inte är relevant för den tid vi lever i. Det här är ett system som kan också möta ballistiska missiler. Det är ett leveranssäkert system, det är prövat i praktiken, det är helt i linje med vad försvarsberedningen har förordat. Det är flera länder som redan har det och vi räknar med första leverans 2021." Försvarsminister Peter Hultqvist var i Riksdagens försvarsutskott idag för att redogöra för köpet, som enligt tidigare uppgifter från Försvarets Materielverk, FMV, går på drygt tio miljarder kronor. Försvarsmakten har förordat Patriotsystemet som på medelräckvidd ska kunna skjuta ner bland annat ballistiska robotar. "Det är naturligtvis så att vi inte pratar om direkta hot. Vi pratar om realiteter där det existerar sådana här system, och det har man bland annat i Ryssland," säger Peter Hultqvist. Alla partier i Riksdagen anser att försvaret behöver bättre luftvärn. Allianspartierna är med på valet av Patriotsystemet, men det är ett val som såväl Sverigedemokraterna som Vänsterpartiet kritiserar. "Man pratar vitt och brett om samarbete i Europa, vi ska utveckla industrier tillsammans. Här har man en unik möjlighet, man struntar i svensk försvarsindustri, man vill sätta sig i knät på Nato med ett föråldrat system," säger Roger Richtoff, (SD). Lotta Johnsson Fornarve (V), är också emot köpet: "Vänsterpartiets främsta skäl är säkerhetspolitiska. Inköpet av Patriot skulle innebära att vi knyter oss ännu närmare stormakten USA och det tycker jag är särskilt allvarligt nu, när USA leds av en president som är både oberäknelig och opålitlig." Två av allianspartierna, Liberalerna och Kristdemokraterna, tycker att köpet bör vänta om inte försvaret får mer pengar för det. Moderaterna och Centern, som har gjort upp om försvarsbudgeten med regeringen, tycker inte det. Liberalernas Allan Widman var besviken efter mötet: "Jag hade förhoppningar om att moderaterna nu skulle ta den här chansen att se till att kompensera försvarsmakten för den här mycket stora och mycket dyra anskaffningen. Jag är besviken på att man inte tar den möjligheten." Moderaten Hans Wallmark: "Jag hade varit beredd att se vad konsekvenserna hade blivit om vi hade kunnat skjuta på det så att en ny regering med ett nytt budgetansvar får ta det. Med morgondagens beslut så tvingar regeringen nästa regering att ta det ekonomiska ansvaret." Försvarsmakten har begärt 18 miljarder till för 2019, 2020 och 2021. Allianspartierna vill alla höja försvarsanslagen och efter mötet i försvarsutskottet lät det som om försvarsministern också är beredd till det: "Försvarsmaktens budgetunderlag finns det förslag på neddragningar på helikopterverksamheten, på transportflyget och på övningsverksamheten. Vi kommer att omhänderta detta så att det inte kommer att ske. Vi är dessutom öppna för att för att föra fortsatta diskussioner med försvarsgruppen hur vi ska finansiera det budgetunderlag som Försvarsmakten har lämnat in nu för åren 20 och 21." SR 180801.
Patriotsystemet används för att försvara mot angrepp från luften och har medelräckvidd, definierat som mellan 70 och 160 kilometer. Sverige vill köpa fyra så kallade eldenheter att skjuta robotar från. Antalet önskade robotar är hemligt. Prislappen är minst 10 miljarder kronor, sannolikt betydligt mer på sikt och systemet skulle kunna börja levereras 2021. SR 180801.

Rättegång i Tjetjenien mot människorättsförsvarare. I dag fortsätter rättegången i den ryska delrepubliken Tjetjenien mot människorättsförsvararen Ojub Titijev. Han anklagas för narkotikabrott men många menar att han i själva verket straffas för sitt arbete i en del av Ryssland där brott mot mänskliga rättigheter är mycket vanliga. "Det här är en person som sitter bakom galler sedan januari i år av en enda anledning: att han arbetar för en människorättsorganisation," säger Tanja Loksjina vid den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch Moskvakontor. Idag befinner hon sig i Tjetjeniens huvudstad Groznyj för att följa rättegången mot Ojub Titijev på plats. Han greps i sin bil i början av januari i år. I bilen fann polisen undangömda påsar med narkotika. Påsar som Ojub Titijev själv säger att han aldrig tidigare sett. Nu hotas av som mest tio års fängelse. Titijev leder sedan flera år den ryska människorättsorganisationen Memorials avdelning i Tjetjenien. Han tog över efter Natalja Estemirova som mördades sommaren 2009. Det mordet är fortfarande ouppklarat. Enligt Tanja Loksjina är Memorial den enda människorättsorganisation som fortfarande verkar permanent i Tjetjenien, som undersöker fall om försvinnanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar. Genom rättsprocessen mot Titijev försöker den tjetjenska ledningen och republikens president Ramzan Kadyrov göra sig av också med Memorial, säger Tanja Loksjina. Det finns också misstankar om att gripandet av Ojub Titijev var en direkt hämnd från Ramzan Kadyrovs sida för att hans populära konto på Instagram blockerades i slutet av förra året - det efter att Kadyrov hamnat på USA:s sanktionslista på grund av brott mot mänskliga rättigheter. Talmannen i Tjetjeniens parlament lade därefter skulden på just människorättsaktivister för att Kadyrov blivit av med sitt konto och kallade dem för "folkfiender". Tanja Loksjina hade hoppats att internationella fotbollförbundet Fifa under sommarens VM i Ryssland skulle ha påverkat landets ledning i fallet Ojub Titijev. "Jag är övertygad om att Fifa hade haft en sådan möjlighet. Tyvärr utnyttjade man inte den. Det är mycket beklagligt," säger hon. SR 180801.

Husförsamlingar i Peking i gemensam protest. 34 husförsamlingar i Peking uppmanar gemensamt myndigheterna att respektera deras grundlagsskyddade religionsfrihet. Den senaste tiden har många av de icke officiellt erkända så kallade husförsamlingarna känt av ett hårdare tryck från myndigheterna. Gudstjänster och bönesamlingar har avbrutits och de "troendes normala religiösa liv har blivit hindrat", skrev 34 församlingar i ett upprop till myndigheterna den 24 juli, rapporterar Radio Free Asia. Församlingarna skriver också att situationen verkar bli "värre och värre". Husförsamlingarna vänder sig mot att bli betraktade som fiender mot staten, som behöver kontrolleras och korrigeras. De skriver att "de har en stark önskan att bidra till en nödvändig dialog för att få bättre relationer till regeringen i den nya eran", en formulering som anknyter till president Xi Jinpings slogan "socialism med kinesisk karaktär för en ny era", skriver Radio Free Asia. En av undertecknarna är pastor Dong från Olivträdskyrkan. Han säger att församlingarna upplevt att de måste agera när förföljelsen från religiösa myndigheter och polisen blir allt värre. Den 5 juli barrikaderades Pekingkyrkan Zions lokaler av "ligister", anlitade av lokala myndigheter, rapporterar International Christian Concern, ICC. Medlemmarna i församlingen, som är den största husförsamlingen i staden, med över 1 500 medlemmar, hindrades från att komma in till gudstjänsten. I april tvingade också lokala myndigheter kyrkan att installera övervakningskameror, vilket lett till att troende blivit övervakade och utfrågade, skriver Christian Post. "De senaste tillslagen mot husförsamlingar i Kina visar presidentens brist på respekt för religionsfrihet. Kina upplever den värsta förföljelsen av kristna sedan Mao Zedongs kulturrevolution," säger Gina Goh, regionansvarig för Kina vid ICC, i ett uttalande. Dagen 180802.

Ministrar enade om Sydkinesiska sjön. Under Asean-mötet i Singapore har medlemsländerna tillsammans med Kina enats kring en skrivelse om de fortsatta samtalen om Sydkinesiska sjön. Kina, som hävdar rätten till hela Sydkinesiska sjön har tidigare hamnat i dispyter med Asean-länderna som gör anspråk på olika delar. Men nu verkar det som att länderna bättrat relationerna. "Det här är en milstolpe för strävan att upprätta en uppförandekod. Asean-länderna och Kina har enats kring en förhandlingsram som ska utgöra grunden för framtida förhandlingar om uppförandekoden. Det sa Singapores utrikesminister, Vivian Balakrishnan under gårdagens Asean-möte med Kinas utrikesminister. Årets upplaga av Asean-ländernas utrikesministermöte, dit bland andra Kinas och USA:s utrikesministrar är inbjudna, fokuserar mycket på just Sydkinesiska sjön som varit föremål för dispyt de senaste åren. Nu har man alltså tagit ytterligare ett steg i försöken att ta fram en så kallad uppförandekod som ska reglera ländernas agerande ute på den strategiskt och ekonomiskt viktiga Sydkinesiska sjön. I den nya skrivelsen verkar Asean-länderna har gett efter för Kina utom Vietnam som liksom tidigare höjer rösten mot Kinas agerande ute på havet. Bland annat har landet fått med i skrivelsen att byggandet av artificiella öar som fungerar som militärbaser ska upphöra. En tydlig markering mot Kina som de senaste åren byggt flera artificiella öar och som ökat spänningarna mellan Aseans medlemsländer och Peking. Utkastet innehåller även mer konkreta mål. Kina föreslår bland annat återkommande militärövning med Asean med tillägget att inga länder utanför regionen bör bjudas in, såvida inte samtliga parter är med på det. Skrivelsen ses som en tydlig signal till USA, menar analytiker. Ett sätt att begränsa amerikanskt inflytande i regionen. Inte minst för att USA motsatt sig Kinas anspråk på hela Sydkinesiska sjön och har lierat sig med Asean-ländernas krav på tillgång till vattnet. SR 180803.

Spion upptäckt på USA:s ambassad. En misstänkt rysk spion har upptäckts på USA:s ambassad i Moskva. Kvinnan arbetade för det amerikanska säkerhetsorganet Secret service i över tio års tid. Kvinnan hade i sitt jobb tillgång till myndighetens interna kanaler och mejlsystem, rapporterar brittiska The Guardian. Hon avskedades efter att det framkom att hon träffat personer från den ryska säkerhetstjänsten FSB. SR 180803.

Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. Sveriges försvarsminister kritiserar sin ryske motsvarighet för att sprida falsk information. Kritiken kommer efter att Rysslands försvarsminister hävdat att Nato fått tillgång till Finlands och Sveriges luftrum och territorialvatten. "Det som beskrivs från den ryske försvarsministerns sida är felaktigt. Nato har inte obegränsat tillträde till vare sig finskt eller svenskt territorialvatten och luftrum. Det krävs särskilt tillstånd för varje statsfartyg eller statsluftfartyg som ska komma in på vårt territorium," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. Peter Hultqvist är irriterad över ett uttalande i förra veckan av försvarsminister Sergej Sjojgu som citeras av nyhetsbyrån Interfax och återges av flera finska medier. Det gjordes efter att Sverige, Finland och USA undertecknat en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete. Den ryske försvarsministern hänvisade till ett avtal från i maj, som han hävdade ger Nato tillgång till finskt och svenskt luftrum och territorialvatten och att Sverige och Finland i gengäld får delta i Natos krigsövningar och använda Natos vapensystem. Det är alltså fel, säger den svenske försvarsministern. "När det gäller övningsverksamheten så krävs det också särskilda tillstånd och det är ju diskussioner som förs mellan olika länder enligt ett särskilt regelverk. Sverige har en militär alliansfrihet och vi fattar våra egna beslut. Det här blir en felaktig beskrivning." Det finska försvarsdepartementet kritiserade Sergej Sjojgu redan förra veckan, på samma sätt som det svenska gör nu. På det finska försvarsministeriets hemsida konstaterar myndigheten att det inte finns något avtal mellan Finland, Sverige och Nato, däremot avsiktsförklaringen mellan Finland, Sverige och USA. Inte heller den ger USA någon särställning när det gäller tillträde till svensk eller finskt territorium, enligt det svenska försvarsdepartementet. Peter Hultqvist har inte framfört några formella eller andra reaktioner till sin ryske kollega. "Vi har inte tagit ställning till några reaktioner idag, utan det är ju utrikesdepartementet som ansvarar för den delen i sammanhanget, men nu när jag får frågan kan jag inte säga annat än att den beskrivning som ges är felaktig." Har försvarsdepartementet föreslagit UD att UD borde reagera? "Vi kommer att återkomma till den frågan." Vad innebär det för relationerna om en annan försvarmakt ger en felaktig beskrivning av den svenska? "Det är klart att det inte är bra för relationerna och det är därför jag också tycker att det är viktigt att markera att det här är inte en korrekt beskrivning," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 180803.

Ryska filmfestivaler oroliga för sin framtid. Oberoende filmfestivaler i Ryssland är oroliga för sin framtid, efter att det ryska parlamentet klubbat igenom en lag som gör att filmfestivaler måste godkännas av staten. Den nya lagen innebär att bara godkända filmfestivaler får visa film offentligt utan att begära tillstånd för varje enskild film. Att ansöka om tillstånd för varje film skulle vara en kostsam och oberäknelig process. Artdocfest är en av Rysslands ledande filmfestivaler och har i flera år visat kontroversiella dokumentärfilmer. Därför är det stor risk att Artdocfest får det svårt när staten nu ska godkänna filmfestivalerna, säger Vitalij Manskij, festivalgeneral på Artdocfest. "Vi är såklart väldigt oroliga över att inte räknas som filmfestival, trots att vi är en av de allra största filmfestivalerna i landet." För att klassas som festival måste festivalprogrammen innehålla en tävlingssektion med jury. Festivalerna får inte pågå längre än 10 dagar och en film får inte visas mer än två gånger. För den oberoende filmfestivalen Artdocfest, som visar film i tre olika ryska städer, skulle det betyda att inte alla filmer kan visas i alla städer – om festivalen alls blir godkänd som filmfestival, vilket Vitalij Manskij tvivlar på. Också olika slags retrospektiv kommer få det svårt, säger Vitalij Manskij. Klassikervisningar och retrospektiv är populära i de ryska storstäderna, men kommer med stor sannolikhet att försvinna eftersom den typen av temafestivaler inte har någon tävlingsjury. Vitalij Manskij säger att det är tur att Ingmar Bergman föddes 1918 och inte 1919, eftersom de olika retrospektiv som nu pågår i Ryssland i samband med 100-årsjubileet blir omöjliga när den nya lagen träder i kraft. "Enligt den nya lagen skulle Bergman-retrospektiven inte längre vara möjliga," säger Vitalij Manskij. Bland filmentusiaster och festivalarrangörer i Ryssland är stämningen upprörd och uppgiven. Vitalij Manskij säger att lagen är ett led i en utveckling som pågått ända sedan Vladimir Putin blev president för 18 år sedan. Först centraliserade Kreml tv-kanalerna. Sedan papperstidningarna och digitala medier. Nu har turen kommit till filmfestivalerna. "Staten har de senaste 18 åren hela tiden arbetat med att bygga en maktvertikal, när allt och alla underordnas ett maktcentrum som bestämmer vem som får existera," säger Vitalij Manskij. SR 180806.

Pastor dömd till sju års fängelse i Kina. Kina har dömt en kinesisk-amerikansk pastor till sju års fängelse. Nu ställs krav på att USA ska agera för John Caos frigivande. Dagen 180807.

Två ryssar begärs utlämnade i Skripal-fallet. Storbritannien är på väg att skicka en begäran till Ryssland om utlämning av två män som misstänks ligga bakom nervgiftattacken i brittiska Salisbury i mars, rapporterar den brittiska tidningen The Guardian. Det var den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia som förgiftades med nervgiftet Novitjok i Salisbury i mars. Enligt tidningen, som hänvisar till regerings- och säkerhetskällor, har åklagare gjort klart formaliteterna kring begäran och den är klar att skickas till de ryska motparterna. Novitjok tillverkades i Sovjetunionen. Ryssland har dock förnekat att landet har något med förgiftningen att göra, vilket London hävdar. Attacken har lett till en svår diplomatisk kris mellan Ryssland och Storbritannien och dess allierade. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass uppger den ryska ambassaden i London att den ännu inte mottagit någon begäran om utlämning. "Vi litar inte på sådan icke verifierad falsk medierapportering över huvud taget", skriver ambassaden i ett uttalande. Sergej och Julia Skripal har återhämtat sig. I slutet av juni utsattes även ett brittiskt par för giftet av en tillfällighet och en kvinna avled. SR 180806.

Putin Creates Political Wing for Russian Army, in Chilling Echo of Soviet Era. ussian President Vladimir Putin established a new political wing within the Army on July 30, designed to instill patriotism in soldiers during a time of rising tensions with the West. The move is a chilling echo of a Soviet policy that once saw troops indoctrinated in the principles of communism to ensure loyalty to the party. "The role of the moral and political unity of the Army and society is increasing immensely at the time of global informational and psychological confrontation (with the West)," said Alexander Kanshin, deputy chairman of the Public Council at the Russian Ministry of Defense, earlier this year. "It is necessary," Kanshin continued, "to fundamentally reform and significantly strengthen the armed forces' entire [political] structure, which will organize, conduct and be responsible for the moral and ideological aspect of the Russian Army." Some fear that the establishment of the new political wing could mark the beginning of a broader revival of ideological education that could seep into schools and universities, and that the program could be used to expose individuals viewed as too pro-Western. "All of this is reminiscent of a gradual return to the USSR," wrote Dmitry Drize, deputy editor of the Kommersant daily. Drize's fear of a return to Soviet practices is well founded. Back in 2005, Putin famously said, "The demise of the Soviet Union was the greatest geopolitical catastrophe of the century." And he has been working ever since to restore Russian power to its Soviet levels. Putin's restoration project has included resurrecting relics from the Soviet "glory days," such as the Hero of Socialist Labor award, a Stalin-era public physical fitness program, the Soviet anthem and a Soviet-style law against dissent. In 2008, Putin showed his people and the world that he was even willing to use force to re-create the geography of the Soviet Union. That August, his armed forces invaded the former Soviet republic of Georgia, easily defeating all resistance. Moscow seized control of 20 percent of Georgia's territory, and remains in control to this day. This was a major geopolitical event, sending shock waves around the globe. In March 2014, Russian forces furtively invaded Ukraine's Crimean Peninsula and annexed it to Mother Russia. Putin had literally redrawn the borders of Europe - twice. Since then, Putin has continued using his power to prevent Georgia, Ukraine and other former Soviet countries from developing closer ties with Europe. He is also turning Russia's military into a modern and more lethal 21st-century force. He pushed America out of his backyard in 2014 by persuading Kyrgyzstan to oust the U.S. from Manas Air Base. More recently, Moscow has become deeply involved in the Middle East, sidelining America, helping the brutal Syrian regime to stay in power, and allowing Iran to maintain its pursuit of nuclear weapons. It is clear that Putin has made some major gains in his quest to restore Russia's power and international relevance to its Soviet levels. And Bible prophecy shows that, going forward, he will lead Russia into an even more dangerous and aggressive direction. The Trumpet 180807.

Yrkessjukdomar plågar och dödar kinesiska migranter - varken facket eller Kinas ledning bryr sig och få får kompensation. En oundviklig och plågsam död är det enda som hundratusentals kinesiska arbetare som bäst har att se fram emot. En stor del av dem vet också att de måste lida i många år innan de drar sin sista suck. Arbetarna har drabbats av olika former av den dödliga och obotliga sjukdomen dammlunga, som är den klart vanligaste yrkessjukdomen i Kina. Varje år insjuknar ungefär 30 000 kineser i den. När sjukdomen har framskridit några år får patienterna svårt att andas. De börjar hosta blod och blir allt mer kraftlösa. 280 miljoner kineser har lämnat sina hemtrakter för att arbeta i de dynamiska städerna. Hela 90 procent av dem som drabbas av yrkessjukdomar är sådana gästarbetare. Gästarbetarna råkar också ut för olyckor på arbetsplatserna betydligt oftare än andra arbetare. Det beror främst på att de sköter farliga uppgifter som stadsborna inte vill ha att göra med. Under de senaste åren har gästarbetarnas löner höjts avsevärt. De är också mer medvetna om sina rättigheter än förr, och allt fler är villiga att stå på sig. Fortfarande behandlas gästarbetarna ändå på många sätt som medborgare av andra klass. Det framgår bland annat när de försöker få kompensation efter att ha drabbats av en yrkessjukdom. Gruvarbetaren Li Bangsheng är ett exempel. Han väckte åtal mot sin arbetsgivare, men han förlorade fallet även om hans lungor var i uselt skick när rättegången inleddes. "Jag var tvungen att återvända till min hemby utan att ha fått en cent i kompensation. Nu väntar jag bara på att dö," konstaterar den 50-åriga Li i tv-reportaget. Lis öde är typiskt. I fall som har att göra med dammlunga ställer sig domstolarna nästan alltid på arbetsgivarnas sida. Det styrande kommunistpartiet har länge ställt sig fientligt till alla försök att förbättra arbetarnas ställning. Det enda tillåtna fackförbundet är underställt partiet och förbundet gör sällan något för att stöda gästarbetarna. Utan gästarbetarnas insats hade Kinas ekonomiska frammarsch inte varit möjlig. När migrantarbetarna drabbas av yrkessjukdomar lämnas de ändå vanligen vind för våg. yle 180808.

Tio år sedan Ryssland - Georgienkonflikten. I morgon har det gått tio år sedan det fem dagar korta kriget mellan Georgien och Ryssland bröt ut och parterna är än idag oense om varför det startade. Ketevan Tsikhelashvili, försoningsminister i Georgiens regering, reagerar på ordvalet när Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén säger att georgisk militär attackerade Tschinvali, huvudstaden i den georgiska utbrytarrepubliken Sydossteien, natten mellan den 7 och 8 augusti 2008. "Man skulle också kunna säga att vi försvarade Tschinvali," säger Ketevan Tsikhelashvili. Det var i alla fall den händelse som ledde till ett kort, men verkligt, krig mellan Ryssland och Georgien i augusti för 10 år sedan. Georgien, då under ledning av president Michail Saakasjvili, sa att man svarade på upptrappat våld från de sydossetiska separatisternas sida. Ryssland anklagade istället Georgien för en vettlös attack mot civila. Många sydossetier hade vid den här tiden skaffat sig ryska pass och nu, sa man från rysk sida, gick man in militärt till deras försvar. Under de dagar som kriget pågick dödades över 800 människor, offren var både civila och militära. En EU-rapport året efter kriget sa att det var Georgien som började men att det föregåtts av ryska provokationer, man menade också att Rysslands militära svar var oproportionerligt. De flesta är dock överens om att Georgien slutade som den stora förloraren. Efter kriget utropade Sydossetien och den andra georgiska utbrytarrepubliken, Abchazien, sin självständighet. Man har bara erkänts av ett handfull länder, däribland Ryssland. SR 180807.
10-årsdagen av kriget mellan Georgien och Ryssland. Kriget var över på mindre än en vecka men för de som drabbades förändrades livet för alltid. Särskilt i gränstrakterna mellan Georgien och utbrytarrepubliken Sydossetien som efter kriget 2008 utropade sin självständighet. Formellt, enligt internationell rätt, tillhör Sydossetien Georgien och före kriget 2008 fanns där ingen synlig gräns. Stängslet och skyltarna har kommit upp senare. Kort efter att kriget tog slut förklarade sig Sydossetien och den andra georgiska utbrytarrepubliken, Abchazien, sin självständighet.De stöddes av Ryssland men förutom Ryssland är det bara ett fåtal länder, som Nicaragua, Venezuela och Syrien som erkänt Sydossetien och Abchazien som självständiga stater. I Georgien anser man att Ryssland i praktiken har ockuperat de här regionerna. Redan före kriget hade man frikostigt delat ut ryska pass till invånarna och rysk militär finns närvarande i både Abchazien och Sydossetien. Sommaren för ett år sedan anklagade Georgien Ryssland för att flytta en av statsgränsskyltarna 500 meter in på georgiskt territorium. Landets president och ansvariga ministrar reagerade med hårda ord, men byborna i Koda säger att de känner sig helt oskyddade. "Vi lever av jorden här, säger Nikas pappa. Vi odlar bönor och majs. Men vi kan inte längre ha djur. Förr hade vi det, men det hände att de tog djuren. Kommer de över på fel sida kan vi inte få tillbaka dem igen," säger han. SR 180808.
Fortsatt spänt vid gränsen mot Sydossetien. I dag har det gått exakt tio år sedan kriget mellan Ryssland och Georgien inleddes. Kriget varade i bara fem dagar men för de som drabbades förändrades livet för alltid. "Före kriget hade vi en mycket god relation till ossetierna. Vi döpte varandras barn, besökte varandras hem. Sedan började kriget och allt förändrades," säger Maro Tjedlidze, 83 år och en av invånarna i byn Koda. Byn ligger alldeles på gränsen mellan Georgien och utbrytarrepubliken Sydossetien, som formellt hör till Georgien men som efter kriget för tio år sedan utropade sin självständighet. Man har bara erkänts av Ryssland tillsammans med bland annat Venezuela, Nicaragua och Syrien. Rysk militär är stationerad i Sydossetien och i Georgien anser man allmänt att republiken i praktiken styrs från Moskva. Nu löper ett taggtrådsstängsel en bit från byn där Maro Tjedlidze bor och byborna vågar inte gå för nära stängslet av rädsla för att gripas av sydossetiska eller ryska gränsvakter, anklagade för olovlig gränsöverträdelse. Nyligen greps en pojke från grannbyn och hölls på andra sidan i tre dygn. Femdagarskriget mellan Ryssland och Georgien inleddes natten till den 8 augusti 2008. Georgien har sedan länge som mål att gå med i den västliga försvarsalliansen Nato. Strävan mot Nato ses som en förklaring till den ryska invasionen för tio år sedan. I en intervju med den ryska tidningen Kommersant i samband med tioårsdagen av kriget säger Dmirij Medvedev, Rysslands tidigare president, att om Nato bjuder in Georgien som medlem så kommer det med största sannolikhet leda till en konflikt med Ryssland. SR 180808.

Politico: Läckt dokument visar att Putin lobbade för nedrustning under toppmötet med Trump i Helsingfors. Rysslands president Vladimir Putin föreslog att man inleder förhandlingar kring kärnvapennedrustning och ett förbud mot vapensystem i rymden då han träffade USA:s president Donald Trump i Helsingfors i juli. Den amerikanska tidningen Politico har fått tag på ett ryskt dokument som i alla fall delvis kan ge svar på frågorna kring mötet. I USA har det förekommit en hel del kritik mot Trump efter mötet med Putin i Helsingfors. Flera mer traditionellt konservativt sinnade kritiserade Trump för att han verkade svag inför Putin under presskonferensen efteråt. Ett stort fokus har legat på det möte där Putin och Trump diskuterade i enrum med endast tolkar närvarande. Politico skriver att Putin försökte lobba för frågor gällande nedrustning. Ryssland ska ha föreslagit att man förlänger det så kallade Startavtalet som går ut år 2021. Det är frågan om det avtal som lägger begränsningar på strategiska kärnvapen. Putin sade under presskonferensen i Helsingfors att USA och Ryssland i egenskap av världens största kärnvapenmakter har ett visst ansvar för säkerheten i världen. Ryssland ska också vilja se att USA binder sig starkare till INF-avtalet från 1987, ursprungligen mellan USA och Sovjetunionen, som innebär ett förbud mot medeldistansrobotar med en räckvidd på mellan 500-5 500 kilometer. Det var USA som ifjol beskyllde Ryssland för att ha brutit mot avtalet genom att utveckla och placera ut nya medeldistansrobotar. I det ryska dokumentet som Politico har fått av en anonym källa kommer det också fram att Ryssland skulle ha velat jobba för nedrustning och avmilitarisering i rymden. Det här kan man se mot ljuset av att Donald Trump i början av sommaren gick ut med att han vill att USA inför en helt ny militär gren, Space Force, eller rymdstridskrafterna, som ett led av vad Trump kallat en moderniseringsprocess av världens i särklass starkaste militär. På det stora hela kan man säga att innehållet i det läckta dokumentet visar på att förhållandet mellan USA och Ryssland följer en bekant bana, eftersom den här typen av förhandlingar har förts mellan USA och Ryssland i tiotals år. Vita huset har inte kommenterat innehållet i det läckta dokumentet men USA:s nationella säkerhetsråd har meddelat att Trump inte ska ha fått något papper framför sig av Putin i Helsingfors. Enligt Politico ska Putin ha "delat med sig av innehållet i dokumentet" med Trump under sitt möte. Tidningen stöder sig på uppgifter från en amerikansk regeringsrådgivare som försåg tidningen med en engelsk översättning av dokumentet. yle 180808.
Star wars igen? - Trumps planer på styrkor i rymden går vidare och Putin har inte ekonomiska muskler att hänga med. President Donald Trump vill rusta för krig i rymden. Hans ryske kollega Vladimir Putin ser Rysslands ställning som militär stormakt hotad men har inte ekonomiska resurser att hänga med i kapprustningen i rymden. Det hela låter bekant från 1980-talet. Nätpublikationen Politico publicerade i onsdags ett läckt ryskt dokument där det framgår att president Putin ville tala nedrustning med Trump. "Det låter sannolikt att president Putin har tagit upp frågan, för det här är något som Ryssland har drivit en längre tid," säger Fredrik Westerlund som är Rysslandsforskare och säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm. De amerikanska drömmarna och planerna på upprustning i rymden har funnits länge. Men idag torsdag vill Vita huset ta dem ett steg vidare då vicepresident Mike Pence ska presentera planera på en rymdstyrka inför den amerikanska kongressen. På 1980-talet lanserade president Ronald Reagan "Stjärnornas krig" (eller SDI, Strategic Defense Initiative), ett projekt som, om det hade blivit verklighet, hade placerat laserbestyckade satelliter i omloppsbana, bland annat för att skjuta ned fientliga ballistiska kryssningsrobotar. Det blev aldrig av och frågan är om Reagan någonsin menade allvar eller om det handlade om att skrämma upp dåvarande Sovjetunionen. Det ledde i alla fall till en kapprustning som Sovjet inte hade råd med utan knäcktes ekonomiskt. Det i sin tur banade vägen för Sovjetunionens fall. Nu har den militärtekniska utvecklingen ändå tagit många steg framåt. Det finns visserligen inga kärnvapen i rymden, för det stipulerar det så kallade Rymdfördraget om. Det ingicks1967. I fördraget slås fast att utforskningen av yttre rymden ska ske "för hela mänskligheten" och att ingen stat kan göra territoriella anspråk eller förhindra en annan stats tillträde till rymden eller himlakroppar inklusive månen. Det innehåller också ett förbud mot att massförstörelsevapen placeras i omloppsbana runt jorden eller andra himlakroppar. Månen får heller inte befästas, enligt Rymdfördraget. Nu har den militärtekniska utvecklingen ändå tagit många steg framåt. USA har obemannade militära rymdlfygplan, Boeing X-37, och de har utfört långa topphemliga uppdrag i rymden. De sorterar uttryckligen under Pentagon, det amerikanska försvarsministeriet, och inte under rymdstyrelsen Nasa. I mitten av juni i år höll president Donald Trump sitt uppmärksammade tal om en ny vapenstyrka - den i rymden. Sedan dess har Pentagon jobbat vidare med planerna och idag torsdag ska frågan alltså upp i kongressen igen. President Trump behöver kongressens stöd för att upprätta en ny försvarsförgrening jämte de fem som nu finns. Vad är det då för slags krigföring som skulle ske i rymden? Ja det betyder ju inte att det är regelrätta arméer som skulle kriga i rymden, säger Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund. "I en konfliktsituation på jorden är det viktigt för de stridande parterna att störa varandras kommunikationssystem," säger Marcus Rosenlund. Det är inte heller fråga som så kallade kinetiska missiler, extremt tunga stavar av till exempel titan, som skulle avfyras från rymden mot jorden. Rent teoretiskt tillåter Rymdfördraget sådana vapen för de skulle inte vara kärnvapenbestyckade. Det handlar snarare om att förstöra fiendens satelliter för observation, navigering och kommunikation. En stor del av amerikanernas övertag över andra består i deras välutvecklade satellitsystem. "Men om vi tittar längre fram i framtiden kan man förstå argumentet om någon slags rymdstyrka eller ordningsmakt i rymden," säger Marcus Rosenlund och tänker på en eventuell kolonialisering av Mars. "Det kan kännas som science fiction men kan bli verklighet om 20-30 år. Dessutom finns det ofattbart stora naturresurser i rymden så de ekonomiska intressena är enorma. Och här kommer framför allt Kina att vara USA:s värsta konkurrent," säger Rosenlund. Rysslandsforskaren Fredrik Westerlund är alltså inte förvånad över att Vladimir Putin enligt de läckta dokumenten i Helsingfors hade tagit upp rymdvapnen. "Det handlar krasst taget om Rysslands egna möjligheter att delta i en kapprustning i rymden. Ryssland vill inte se ett amerikanskt övertag där," säger Westerlund. Tarja Cronberg, som är orförande för Finlands fredsförbund och forskare vid det svenska fredsforskningsinistitutet Sipri, håller med om att rymden kommer att spela en stor roll i de kommande nedrustningsförhandlingarna. Cronberg framhåller att Ryssland värnar om sin position som militär stormakt och vill inte se ett amerikanskt försprång i rymden. Frågan är dock vad Ryssland vill ha i utbyte för att begränsa sina kärnstridsspetsar. Ryssland vill generellt ta med flera områden i förhandlingarna och just frågan om upprustningen i rymden kan bli en knäckfråga i framtida nedrustningsförhandlingar, bedömer Fredrik Westerlund. yle 180809.

Försvarsministern positiv till BAE:s möjligheter att sälja stridsfordon till USA. Den amerikanska armen har visat intresse för BAE Systems Hägglunds stridsfordon 90. BAE har lämnat en första information till USA och idag var försvarsminister Peter Hultqvist i Örnsköldsvik för att bekanta sig med verksamheten. USA:s intresse för stridsfordon 90 kan ha en koppling till det svenska försvarets köp av ett markbundet luftvärnssystem från USA. Enligt uppgifter i tidningen Dagens industri, ska USA ersätta sitt stridsfordon Bradley och det är här BAE Systems kommer in i bilden. BAE har skickat en första information till USA. "Vi har i grunden ett bra samarbete med USA när det gäller inköp av materiel," säger försvarsminister Peter Hultqvist till P4 Västernorrland. Det svenska försvaret har precis bestämt sig för att köpa in ett markbundet luftvärnssystem från USA. När det gäller köp av fordon och materiel gällande försvaret, skrivs det ofta in att motköp ska förekomma. Det här skulle kunna förbättra BAE Systems möjligheter att få sälja stridsfordon 90 till USA. "I sådana här processer är det ju upphandlingssystem som gäller. Men jag hoppas att BAE Systems Hägglunds ska vara framgångsrika i sina kommande kontakter med USA," säger Peter Hultqvist. SR 180808.

Fler journalister gripna i Minsk. I dag fortsatte gripanden av journalister i Vitrysslands huvudstad Minsk. Igår arresterades flera medarbetare på välkända nyhetssajter. Europarådet för mänskliga rättigheter kräver att de omedelbart släpps. Klockan halv nio i morse, lokal tid, kom utredarna hem till frilansjournalisten Pavel Bykovskij med order om att genomföra en husrannsakan. En och en halv timme senare kom nyheten att en annan journalist, Aleksej Zjukov, gripits tillsammans med sin fru. Enligt Radio Svoboda ska i morse ytterligare fyra journalister vid nyhetssajten Realt.by hämtats av polis. Sedan igår sitter redan flera journalister häktade efter de husrannsakningar som genomfördes mot bland annat de oberoende nyhetssajterna Tut.by och Belapan. De ankagelser som hittills presenterats handlar om att journalisterna, utan att betala, ska ha gått in på den statliga nyhetsbyrån Belta:s betaltjänster och därmed brutit mot lagen. Anklagelserna har mötts av stor skepsism bland de gripnas kollegor. Den vitryska journalisten Irina Chalip skriver i den ryska tidningen Novaja Gazeta att de officiella anklagelserna bara är en förevändning för att gripa journalisterna. I går kom fördömanden från flera håll. Bland annat uppmanade Europarådet för mänskliga rättigheter att omedelbart släppa de gripna. "Pressfriheten är en av de allra viktigaste rättigheterna i ett demokratiskt samhälle och måste efterlevas i hela Europa", sa rådet i ett uttalande. Enligt organisationen Reportrar utan gränser är det som skett ett tydligt försök att skrämma oberoende medier. På Reportrar utan gränsers lista över pressfriheten i världen hamnar Vitryssland bland 180 länder på plats 155. SR 180808.

USA pekar ut Ryssland för nervgiftsattack - och inför nya sanktioner. USA har beslutat att införa ytterliga hårda sanktioner mot Ryssland - den här gången med anledning av nervgiftattacken i Salisbury i Storbritannien tidigare i år. Sanktionerna kommer att träda i kraft i slutet av augusti men kan sedan komma att skärpas. Bara några dagar efter nervgiftattacken mot Sergej Skripal och hans dotter utvisade USA 60 ryska diplomater, det efter att Storbritannien lade skulden på Ryssland. Men det är först nu som USA officiellt anklagar Ryssland för att ha organiserat attacken, något som man i Moskva hela tiden starkt förnekat. Amerikansk lag säger att länder som använt kemiska vapen ska utsättas för bestraffning och därför meddelade det amerikanska utrikesdepartementet att man nu kommer att införa en ny omgång av sanktioner mot Ryssland. Enligt tidningen New York Times kan sanktionerna innebära att hälften av USA:s nuvarande export till Ryssland på sju miljarder dollar kan stoppas. Det gäller produkter som på något sätt kan ha militär- eller säkerhetspolitisk användning. I en andra omgång kan sanktionerna bli ännu mer omfattande och stoppa nästan all handel. Det skulle i så fall ske till exempel om Ryssland inte tillåter internationella observatörer att undersöka landets anläggningar inom området kemisk krigföring. USA har redan tidigare infört sanktioner mot Ryssland i flera omgångar och också med anledningen av fallet Skripal. Både Sergej Skripal och hans dotter Julia överlevde nervgiftattacken; däremot har en kvinna avlidit som långt senare av misstag kom i kontakt med vad den brittiska polisen säger var samma substans. De nya amerikanska sanktionerna har drivits igenom efter krav från kongressen. President Trump har inte uttalat sig om beslutet som uppenbart strider mot hans uttalade önskan om att förbättra relationerna till Ryssland. SR 180809.
Rysk ilska mot amerikanska sanktioner. Från rysk sida reagerar man med ilska på de nya sanktioner som den amerikanska ledningen presenterade igår. Man anklagar USA för att inte presentera några som helst bevis mot Ryssland. Ryska nyhetsprogrammet Vesti citerar det uttalande som kom från Rysslands ambassad i Washington och där man kallar de nya amerikanska sanktionera för "drakoniska" och anklagelserna mot Ryssland för helt grundlösa. De nya sanktionerna kommer efter att man från amerikansk sida nu har slagit fast att det var ett otillåtet kemiskt vapen som användes mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury tidigare i år. Och man pekar ut Ryssland som ansvarigt för nervgiftsattacken. De båda ska ha utsatts för det dödliga nervgiftet Novitjok som utvecklades i Sovjetunionen på 1970-talet. Skripal och hans dotter överlevde. Den ryska ledningen har hela tiden nekat till all inblandning och sagt att det helt saknas bevis för anklagelserna. Konstantin Kosatjev, ordförande för utrikesutskottet i det ryska parlamentets överhus, säger till nyhetsbyrån Interfax att USA genom sitt agerande framstår som en polisstat som skipar rättvisa genom lynchning, det vill säga helt utomrättsligt. Om Ryssland inte går USA till mötes kan sanktionerna utökas ytterligare. Bland annat hotar man från amerikansk sida med att stoppa alla flygningar med det statliga ryska bolaget Aeroflot till USA. De nya sanktionerna kommer trots president Donald Trumps uttalade vilja att förbättra relationen med Ryssland. I veckan har den republikanske senatorn Rand Paul varit i Moskva och fört samtal med ryska parlamentariker. Bland annat kallade han den amerikanska sanktionspolitiken för "hysterisk". Han överlämnade också ett brev från president Trump till Rysslands president Vladimir Putin, innehållande förslag om vidare samarbete. Marknaden i Moskva reagerade negativt på nyheten om nya sanktioner. Rubeln föll i morse till sin lägsta notering mot dollarn sedan i november 2016. SR 180809.
Sanktioner väcker oro bland många ryssar. Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev anklagade i dag USA för att förbereda ett ekonomiskt krig mot Ryssland genom de nya sanktioner som presenterades häromdagen. Även om rysk ekonomi hittills klarat sig hyfsat trots omvärldens sanktioner väcker beskedet från Washington oro bland många ryssar. "I första hand är det vanliga människor som drabbas. Titta bara på dollarkursen som far upp och ner. Vår levnadsstandard sjunker," säger Sergej som sitter på en bänk i en av Moskvas boulevarder och fortsätter: I dag fortsatte rubeln för andra dagen i rad att förlora i värde mot dollarn och nådde sin lägstanivå på två år. I går sa Rysslands finansminister Anton Siluanov att rysk ekonomi har anpassat sig och att den inte längre är så känslig för yttre faktorer. Och rysk ekonomi har återhämtat sig efter en rejäl nedgång som en följd av fallande oljepris och västvärldens sanktioner. Men tillväxten är fortfarande blygsam och beräknas enligt Världsbanken i år till 1,5 procent. Särskilt stor oro väcker den andra omgång sanktioner som USA hotar med senare i höst och som kan komma att beröra den ryska banksektorn. "Inte minst kan det påverka intresset från utländska investerare negativt," säger Natalja Akindinova vid Ekonomihögskolan i Moskva till affärstidningen Vedomosti. Tidigare amerikanska sanktioner har varit ett svar på Rysslands agerande i Ukraina och på misstankar om inblandning i det amerikanska presidentvalet. Nu handlar det om nervgiftsattacken mot den ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury tidigare i år. USA, precis som Storbritannien, anklagar ryska staten för att ligga bakom. Även om sanktionerna drabbar honom själv, tycker Moskvabon Sergej att Ryssland lite har sig själv att skylla. "Vad skulle vi i Ukraina och göra?", säger han. Han utesluter inte att Ryssland faktiskt kan ha något med nervgiftattacken i Storbritannien att göra, även om det hittills förnekats bestämt från officiellt håll. "Men som vi säger, ingen rök utan eld." SR 180810.

Bortglömd av omvärlden: Fängslad ukrainsk filmregissör hungerstrejkar i ryskt fängelse. Den fängslade ukrainske filmregissören Oleg Sentsov befinner sig i kritiskt tillstånd efter nästan tre månaders hungersstrejk i ett ryskt fängelse. Omvärlden verkar ha glömt honom. Sentsov är dömd till 20 år i fängelse. Han ska ha planerat att spränga en Leninstaty i luften. Långt borta från alla nyfikna utländska ögon pågår filmregissören Oleg Sentsovs kamp för sitt liv - och för att politiska fångar i Ryssand ska befrias. Sentsov inledde en hungersstrejk i maj. Han trodde att hans fall och hans krav skulle få uppmärksamhet under fotbolls-VM i Ryssand. Han hade fel. Den 42-årige tvåbarnspappan Oleg Sentsv har hungersstrejkat sedan den 14 maj och hans tillstånd uppges vara kritiskt. Ingen av hans anhöriga har fått besöka honom men en kusin fick nyligen ett brev där Sentsov skriver att slutet är nära. Hans advokat har berättat att han inte orkar stiga upp och att hans puls är mycket långsam. Det hela började våren 2014 då Oleg Setsov aktiverade sig i demonstrationerna i Ukraina, den så kallade Euro-Majdan-rörelsen. Han var med bland dem som ordnade bilkorteger som åkte omkring och visade sitt stöd för att Ukraina politiskt skulle närma sig väst. Eftersom Sentsov bodde i Simferopol som är huvudstad på Krim-halvön demonstrerade han där. Oväntat greps han och anklagades för att ha planerat terrordåd. Han skulle bland annat ha planerat att spränga sönder en Leninstaty. Trots att det inte fanns några bevis mot honom dömdes han sensommaren 2015 till 20 år i fängelse. Han förpassades långt bort, till ett fängelse på Jamal-halvön vid Norra ishavet. Många har högljutt krävt att han ska friges och Ukraina har på många sätt försökt få honom utbytt mot någon rysk fånge i ett ukrainskt fängelse. Ryssland går inte med på det eftersom Sentsov automatiskt, och mot sin vilja, fick ryskt medborgarskap då Ryssland annekterade Krim. Oleg Sentsov vill med sin hungersstrejk få till stånd frigivning av alla ukrainska politiska fångar i Ryssand. yle 180809.
Putin vägrar att benåda ukrainske regissören. Rysslands president Vladimir Putin har sagt nej till att benåda den ukrainske regissören Oleg Sentsov - så länge som han själv inte ber om nåd. Det framgår av ett brev till Sentsovs mamma. Hon har bett Putin att benåda hennes son som sedan i maj hungerstrejkar i ett ryskt fängelse. Hans tillstånd beskrivs som mycket allvarligt. "Han beskriver själv sitt tillstånd som "förkritiskt", det vill säga, det kan när som helst bli kritiskt, de inre organen kan när som helst upphöra att fungera," säger den ryska journalisten och människorättsförsvararen Zoja Svetova som igår besökte Oleg Sentsov i fängelset i Sibirien. Sentsov säger själv att han gått ner 17 kilo i vikt sedan han inledde sin hungerstrejk i maj. Fängelseläkaren säger att det bara handlar om 11 kilo. Den ukrainske regissören Oleg Sentsov dömdes 2015 av en militärdomstol i Ryssland till 20 års fängelse, anklagad för att ha lett en terroristcell på den ukrainska Krimhalvön, som 2014 annekterades av Ryssland. Han nekar till brott och många frågetecken finns kring rättsfallet. Bland annat har personer som vittnat mot Sentsov hävdat att deras vittnesmål framkommit under tortyr. Genom sin hungerstrejk kräver han att Ryssland ska släppa 64 ukrainare som idag, enligt Sentsovs mening, sitter oskyldigt dömda i ryska fängelser. I början av sommaren vände sig Oleg Sentsovs mamma till Rysslands president Vladimir Putin och bad honom att benåda sonen. Nu har presidentadministrationen svarat med att benådning bara kan bli aktuell om den dömde själv ber om nåd. Det säger Oleg Sentsov att han inte tänker göra. I förra veckan upprepade EU sitt krav om att släppa Sentsov och i torsdags kom samma uppmaning från Sveriges utrikesminister Margot Wallström. Fallet var också uppe i ett telefonsamtal i fredags mellan Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron. Det har talats om en möjlig fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland men om det fortfarande är aktuellt är oklart. SR 180815.

Ryska ungdomar anklagas för att ha försökt störta makten. I Ryssland misstänks en grupp unga människor för att ha skapat en extremistorganisation med syfte att störta makten. Men deras försvarare menar att alltihop är iscensatt av den ryska polisen. "Skam, skam, skam" hördes ropen utanför rättssalen i Moskva när domaren just meddelat att Anna Pavlikova ska förbli häktad i ytterligare en dryg månad. Själv tog den misstänkta emot beskedet inne i en glasförsedd bur med en polisman som vakt utanför. Anna Pavlikova, 17 år när hon greps, ska enligt åklagaren tillsammans med nio andra, ha varit med och bildat extremistorganisationen "Den nya storheten" med målet att störta landets ledning. Anna Pavlikova ingick mycket riktigt i en chattgrupp på nätet tillsammans med likasinnade som bland annat diskuterade vilka demonstrationer de borde gå på. Men det blev allvar på riktigt först när en man under namnet Ruslan gick med i gruppen som det började hända saker på allvar. Han skaffade gruppen en möteslokal, delade ut arbetsuppgifter och skrev ett manifest där landets president och premiärminister ska ställas inför en tribunal. Ruslan ska också ha hållit i en kurs för hur man tillverkar molotovcocktails. Men enligt ryska medier som grävt i fallet och enligt de misstänktas försvarare talar det mesta för att Ruslan i själva verket kommer från den ryska säkerhetstjänsten FSB. Han ska, menar de, ha hittat en lämplig grupp människor på nätet, skapat en extremistorganisation åt dem – för att sedan sätta dit dem. Att det fanns en infiltratör i gruppen ska också framgå av utredningen, skriver flera ryska medier bland annat den oberoende tidningen Novaja Gazeta. Fallet väcker nu allt större uppmärksamhet i Ryssland och flera kända människorättsförsvarare har gått ut och krävt att Anna Pavlikova samt en medåtalad 19-årig kvinna ska släppas ur häktet under utredningens gång. Hon och de andra misstänkta riskerar upp till tio års fängelse. SR 180810. Kommentar: Sånt kan bara hända i en totalitär stat.

Rapport: En miljon uigurer i läger i Kina. En miljon uigurer har placerats i läger i Kina, rapporterar en människorättskommitté inom FN, baserat på mängder av vittnesmål. Enligt vissa beräkningar har upp emot två miljoner personer ur den muslimska minoritetsgruppen tvingats in i "politiska indoktrineringsläger" i Xinjiang-regionen i västra Kina, säger Gay McDougall, en av medlemmarna i FN:s kommitté för avskaffandet av rasdiskriminering (CERD). "Vi är djupt oroade av de åtskilliga och trovärdiga rapporter som vi har fått om att Kina under förevändning att bekämpa religiös extremism och bibehålla social stabilitet har omvandlat den självstyrande uiguriska regionen till något som liknar ett massivt interneringsläger som är höljt i hemlighet, en zon utan rättigheter, säger hon. Rapporten lyftes fram vid en genomgång av hur Kina fogar sig efter de mänskliga rättigheterna i FN-högkvarteret i Genève. Kinas ambassadör på plats sade inför församlingen att landet arbetar mot jämlikhet mellan alla grupper i landet. Sydsvenskan 180810. AB 180810. Corren 180810.
Hver femte arrestasjon i Kina skjer i et område med 1,5 prosent av landets befolkning. Undertrykkelsen av minoritetsgrupper i det vestlige Kina er «noe av det mest grusomme som skjer i verden i dag», advarer amerikansk senator. Flere hundre tusen mennesker, kanskje så mange som en million, er stuet vekk uten lov og dom i et stadig økende antall «omskoleringsleirer» Xinjiang-regionen i det nordvestlige Kina. De som ikke er internert, føler i stadig større grad at også de lever i et fengsel. Uigurer og andre minoritetsgrupper i Xinjiang er de siste årene blitt ofre for en massiv undertrykkelseskampanje der de strippes for både identitet og frihet, ifølge eksiluigurer, Kina-eksperter og en rekke internasjonale menneskerettighetsorganisasjoner. "Myndighetene kommer stadig på husbesøk for å se hvem som oppholder seg der. De sjekker ID-kortene på gaten og ved inngangene til større butikker. Mobiltelefoner blir jevnlig skannet for ulovlig materiale og innhold," sier Zumret Tursun til Aftenposten. "Tradisjonelle klær er forbudt, kvinner får ikke lenger gå med skaut, menn får ikke ha skjegg eller bart. Selv i brylluper er det ikke lenger lov å spille vanlig uigurisk musikk. I stedet blir folk oppfordret til å spille revolusjonære sanger som lovpriser kommunistpartiet og partileder Xi Jinping." Den tyske forskeren og Kina-kjenneren Adrian Zenz har også, ved å grave seg ned i offentlige dokumenter, klart å dokumentere at det er bygget minst 40 omskoleringsleirer i Xinjiang de siste årene. " Vi har trolig ikke sett så mange mennesker bli anholdt utenfor rettssystemet siden den store politiske kampanjen i 1957-59, da omskoleringsleirer først ble innført i Kina," Aftenposten 180729.
Kina bygger omskoleringsleirer med piggtråd og vakttårn. Omir Bekali sier han måtte refse seg selv i åtte måneder bak murene. Kina har nektet for at omskoleringsleirer finnes, men myndighetene hadde etterlatt seg et papirspor på 73 offentlige anbud med detaljerte beskrivelser. Aftenposten 180531.
Nya kinesiska terrorlagar kan riktas mot uigurer. Den kinesiska regimen överväger nu att införa en ny lagstiftning mot terrorism. Kritiker menar dock att lagarna kan komma att utnyttjas för att slå till mot uiguriska separatister i den oroliga muslimska regionen Xinjiang, rapporterar nyhetsbyrån IPS. De kinesiska ledarna hävdar att de våldsamma upplopp som blossat upp i den fattiga nordvästra regionen Xinjiang beror på organiserade terroristgrupper, och att landet står inför ett allvarligt hot från muslimska extremister i regionen. Oberoende exil-uiguriska grupper menar dock att dessa anklagelser bara är en förevändning för den kinesiska regimen att stärka sitt grepp om regionen. Förslagen på nya lagar mot terrorism, som just nu granskas av Kinas ledande politiker, ska enligt den statliga nyhetsbyrån Xinhua "bana vägen för ytterligare tillslag mot terrorism" genom att tydligare definiera vad som ska klassas som ett terrorbrott och vilka grupper som faller under beteckningen terroristorganisationer. Enligt lagförslaget ska landets säkerhetsdepartement upprätta nya listor över personer och organisationer som bedöms ha kopplingar till terrorism. Sådana listor har upprättats två gånger tidigare, år 2003 och 2008, och dessa listor hade då starkt fokus på den uiguriska självständighetsrörelsen. År 2009 utbröt kravaller mellan uigurer och hankineser, som utgör majoriteten i Kina, i Xinjiang. 197 människor dödades, främst hankineser. Enligt uiguriska självständighetsgrupper var orsaken till dessa kravaller, samt andra etniska upplopp i regionen, att lokalbefolkningen - som tidigare var i klar majoritet i Xinjiang - känner sig allt mer berövade på sina medborgerliga rättigheter i takt med att många hankineser flyttat till regionen. "Sedan terrordåden den 11 september 2001 har de kinesiska myndigheterna använt "det globala kriget mot terrorismen" för att rättfärdiga sina brutala tillslag i Östturkestan," säger Alim Seytoff, ordförande för den uiguriska människorättsorganisationen UHRP. Östturkestan är det namn uiguriska separatister använder för regionen. Mellan 1932-1934 samt 1944-1949 var Östturkestan självsändigt men införlivades i folkrepubliken Kina när Mao Zedong segrade i inbördeskriget. Kina är alltid snabba med att dra slutsatsen att alla våldsamheter som inträffar i Östturkestan beror på terrordåd utförda av uigurer som tränats utomlands eller av uiguriska grupper, men det är alltid hopdiktat, säger Alim Seytoff till IPS. Enligt Seytoff har de föreslagna nya terrorlagarna två syften - dels att rättfärdiga ett ännu hårdare förtryck av det uiguriska folket, men också att inför västvärlden visa att Kina är ett land som styrs i enlighet med gällande lagar. AmnestyPress Nr 2/18.
USA fordømmer Kinas overgrep mot uigurer. Nylig sendte senator Marco Rubio.) og rep. Christopher H. Smith et brev til Kongressens Executive Commission on China, og til den amerikanske ambassadøren i Beijing, Terry Branstad. I brevet ba de om at USAs administrasjon må presse Kina hardere i forbindelse med fengslingen av hundrevis av muslimske uigurer i «politiske omskoleringsentre», inkludert dusinvis av slektninger til journalister som jobber for Radio Free Asia i Washington. Det nyttet. Trump-administrasjonen, via utenriksdepartementet, oppfordrer nå Kina o, å «avslutte deres kontraproduktive politikk» i Xinjiang Uyghur Autonom Region (XUAR) (Øst Turkestan) og oppfordrer den kommunistiske regjeringen i Beijing til å frigjøre antatt hundretusenvis av etniske uigurer som er plassert i omskoleringslæringsleirer» etter mønster fra Mao Tse Tung, eller i fengsler. I en fersk pressemelding forteller det amerikanske utenriksdepartementets talskvinne Heather Nauert journalister at Washington er «stadig mer opptatt av overdrevne begrensninger av religionsfrihet og trosfrihet i Kina», så vel som landets «innsats for å presse andre regjeringer til å tvinge tilbake uigurer til Kina eller å tvinge familiemedlemmer, » skriver Radio Free Asia. Uigurene var i solid flertall i Øst Turkestan da Den Røde Arme rykket inn i deres hjemland i 1948. I Dag utgjør de kun halvparten av befolkningen. Regimet i Beijing har lenge forsøkt å ødelegge urbefolkningens historiske røtter, tradisjoner og kultur, og har altså i de siste månedene tatt i bruk «omskoleringsleier» som virkemidler. Leirene har vært overbefolkede og mange ha dødd i leirene, eller like etter at de slapp ut fra leirene, ifølge Radio Free Asia og uigurenes egne eksilorganisasjoner. Den norske Uighurkomiteen 180422.
Flere uigurer under tvangsomskolering enn før antatt. Det har lenge vært kjent at det kommunistiske regimet i Kina bruker brutale omskoleringsleirer til å knekke kulturen til den uiguriske minoriteten, bosatt i uigurenes tidligere hjemland Øst Turkestan, i dag Xinjiangprovinsen i Kina. Uten at det har vekt de store overskriftene i norske medier har det vært kjent at rundt 1 millioner av ca. 10 millioner uigurer med «politisk avvikende» eller «for religiøse» meninger, har vært innesperret i disse leirene. Nå viser nye undersøkelser at det korrekte tallet kan være tre ganger så høyt dersom man også tar med personer som gjennomgår tvungen indoktrinering uten å være fengslet på døgntid. Advokatgruppen China Human Rights Defenders (CHRD) la de nye tallene frem forrige fredag i samarbeid med den frivillige organisasjonen Equal Rights Initiative, skriver Radio Free Asia. De regner med at inntil 3 millioner innbyggere kan ha blitt arrestert og plassert i omskoleringsleirene eller er tvunget til å delta i «utdanningssessioner», obligatorisk dag- eller kveldsopplæring i sine landsbyer eller bysentre. De kinesiske myndighetene ser ut til å ha bestemt seg for en total tvungen indoktrinering i kinesisk kultur, inkludert hyllest til kommunistpartiet, og en total utryddelse av uigurenes kulturelle røtter. China Human Rights Defenders regner med et minimum på 660 000 innbyggere i leirene, og at minst 1,3 millioner er med på den tvungne kveldsindoktrinering i deres landsbyer eller bysentre. Organisasjonen understreker at det totale antallet garantert er mye høyere. Tallene er samlet in gjennom intervjuer med dusinvis av uiguriske landsbybeboere i Kashgar. Personer de har snakket med forteller om nesten tomme landsbyer fordi så mange er vekkplassert i omskoleringsleirene. En kilde fortalte at «hele landsbyer i det sørlige Xinjiang har blitt tømt for unge og middelaldrende mennesker og at «bare de eldre og veldig fulle er igjen.» Basert på deres intervjuer fant CHRD og Equal Rights Initiative at i gjennomsnitt nesten 13 prosent av beboerne i en hvilken som helst landsby, som vanligvis har en befolkning på mellom 1500 og 3000, hadde blitt arrestert og plassert i gjenopplæringsleirene, og at et gjennomsnitt på 450 innbyggere i noen landsbyer ble tvunget til å delta på dag / kveld re-utdanningsøkter. Den norske Uighurkomiteen 180807.
Kina får kritikk fra FN-komite. FNs komité for bekjempelse av rasediskriminering (CERD) uttrykker bekymring over Kinas massearrestasjon av etniske uigurer og restriksjoner på deres religiøse frihet, skriver Radio Free Asia. De kinesiske myndighetene har plassert over en million uigurer, rundt ti prosent av den hovedsakelig muslimske urbefolkningen, i politiske omskoleringsleirer de siste to årene. CERD er basert i Geneve og har som oppgave med hjelp av uavhengige eksperter å overvåke gjennomføringen av konvensjonen om eliminering av alle former for rasediskriminering i medlemslandene, skriver Radio Free Asia. Under CERDS 96-sesjon ble søkelyset rettet mot Kina, for første gang siden 2009. CERDs nestleder Gay McDougall sier at menneskerettighetspanelet er «dypt bekymret» over rapporter om at Kina «har forvandlet Xinjiang Uyghur Autonome Region» (det okkuperte Øst Turkestan) til noe som ligner en massiv interneringsleir som er skjult i hemmelighold». McDougall viste til troverdige rapporter som tyder på at så mange som 1,1 millioner mennesker er eller har blitt arrestert i de politiske gjenopplæringsleirene - som tilsvarer 10-11 prosent av den voksne muslimske befolkningen i regionen - mens ytterligere 2,2 millioner mennesker er tvunget til å delta i «åpne re-utdanningsleirer», som krever daglige indoktrineringsøkter, men lar deltakerne komme hjem om kvelden, skriver Radio Free Asia. 21 prosent av alle arrestasjoner registrert i Kina i 2017 var i uigurenes hjemland, i dag Xinjiang provinsen i Kina. Tidligere i uken sendte den den uiguriske eksil- og menneskerettighetsorganisasjonen World Uyghur Congress (WUC) en liste over bekymringer til CERD. Der ble CERD bedt om å presse kineserne til å bekrefte rapporter om antall personer som er blitt arrestert, forklare hvilken prosess de har fått, og å gi opplysninger om dødsfall i leirene og om medisinsk behandling er gitt i fasilitetene. World Uyghur Congress har tidligere påpekt at grunnleggende juridiske rettigheter for uigurer i Kina, inkludert rett til juridisk representasjon, en rettferdig og rask rettssak og rettferdig prosess, «er nesten ikke-eksisterende», og at det ikke finnes noen bevis for at de «utallige» medlemmene av den etniske gruppen som blir arrestert hvert år på grunn av ulovlig religiøs praksis, separatisme eller ekstremisme, er gitt noen juridisk representasjon i det hele tatt. WUC påpeker at Kinas straffeprosesslov ikke er blitt endret for å overholde den internasjonale torturkonvensjonen, og at politiet har rettslig rett til å nekte tilgang til advokater for mistenkte som er anklaget for terrorisme og statlige sikkerhetsforbrytelser. De kinesiske myndighetene har lang praksis for å stemple enhver kritikk av regimet for ekstremisme eller separatisme, og å koble begrepet ekstremisme til terrorisme. I listen over bekymringer sendt til FNs komité for bekjempelse av rasediskriminering hevder World Uyghur Congress også at uigurer regelmessig nektes tilgang til økonomiske muligheter og diskrimineres på arbeidsmarkedet til fordel for etniske kinesere. Den norske Uighurkomiteen 180811.

Historiskt avtal om Kaspiska havet. Ryssland, Iran och tre andra länder runt Kaspiska havet har kommit överens om ett historiskt avtal om havets rättsliga status. I drygt två decennier har länderna varit oeniga i frågan, men den senaste utvecklingen anses förbättra möjligheterna till mer stabilitet i regionen. Ledarna för Ryssland, Azerbadjan, Iran, Kazakhstan och Turkmenistan undertecknade avtalet vid ett toppmöte i hamnstaden Aktau i Kazakhstan. Kaspiska havet har varit en källa till konflikt sen Sovjetunionen kollapsade. Överenskommelsen nu gäller den rättsliga statusen och olika gränsdragningar för rättigheter till fiske samt ett förbud mot utländsk militär verksamhet. Bland länderna finns också förhoppningar om att lukrativa olje- och gasprojekt ska bli mer aktuella med tydligare regler. Oklarheter har förhindrat investeringar. Rysslands president Vladimir Putin anser att överenskommelsen är av stor betydelse och manar även till ett fördjupat säkerhetssamarbete mellan länderna. Också Irans president Rouhani talar om ett mycket viktigt avtal men landet beskrivs ha fått den minsta delen av kakan. Flera delar återstår också att lösa för länderna kring Kaspiska havet. SR 180812.

Svenska läkare har träffat Gui Minhai. Den fängslade svensk-kinesiska bokförläggaren Gui Minhai besöktes i dag, måndag, av svensk medicinsk personal. Det berättade utrikesminister Margot Wallström i ett skriftligt uttalande tidigare i dag. Den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai sitter fängslad i Kina. "Det jag kan säga är att läkarbesöket genomfördes på kinesiskt sjukhus under måndagen. Hur vi kommer agera utifrån det här eller hur vi kommer agera fortsättningsvis är inget som jag går in i detaljer kring," säger Patric Nilsson, presschef på Utrikesdepartementet. Gui Minhai, som är svensk medborgare, försvann i oktober 2015 från Pattya i Thailand där han har en lägenhet. Det visade sig senare att han var fängslad i Kina och framträdde i början av 2016 i kinesisk stats-tv där han erkände en trafikförseelse. 2017 uppgav Kinesiska myndigheter att Gui Minhai släppts fri, men i januari i år greps han igen. Utrikesministern säger i sitt skriftliga uttalande att detta är välkommet att besöket av svensk medicinsk personal kunde genomföras, men att kravet på hans frigivning kvarstår. I övrigt vill inte utrikesministern kommentera ärendet. Även UD:s presschef Patric Nilsson är fåordig och hänvisar till rådande sekretess. "Ett framsteg, ja det får man väl säga utifrån ramen att tycker att det varit otroligt prioriterat att genomföra det här besöket," säger han. "Men jag kan säga att vårt krav angående hans situation så är det att han måste släppas fri för att få möjligheten att återförenas med sin familj," säger Patric Nilsson. SR 180813.

Ryskt mediebolag vill se nät-amnesti. Allt fler människor i Ryssland åtalas och döms för bilder och texter som de publicerat eller återgett på sociala medier. Nu har det gått så lång att ett av landets största internetbolag har reagerat och krävt en amnesti. "Hej, jag heter Masja, jag är 23 år - och extremist". Så presenterar sig numera Maria Motuznaja på mikrobloggen Twitter. Hon kommer från Barnaul i Sibirien och ställs snart inför rätta, åtalad för att ha väckt hat mot, i det här fallet, troende. Brottet består i nio bilder som Maria Motuznaja publicerat på sociala medier, bland annat föreställande en ortodox präst med tillhörande text: "Drömde du också som barn om att bli affärsman". Den ryskortodoxa kyrkan är känd för sin stora förmögenhet. Men Maria Motuznaja är långt ifrån ensam. Nästan dagligen kan man läsa om liknande fall runt om i Ryssland. En snabb sökning på nätet berättar om en 21-årig man i Orjol och en 46-årig man från Tver som nu i veckan åtalats på motsvarande sätt för något de skrivit eller återgett i sociala medier. För några dagar sedan reagerade företaget Mail.ru som bland annat driver den populära sajten Vkontakte, Rysslands eget svar på Facebook. I ett pressmeddelande uppmanade företaget rättsväsendet att sluta väcka åtal för vad människor delar och gillar på nätet och efterfrågade en amnesti för dem som redan dömts. Liknande förslag har hörts från ryska parlamentariker och frågan togs upp i det årliga ring-in-programmet med president Vladimir Putin i rysk tv. Putin sa då att han inte heller tycker att lagarna ska tolkas på ett absurt sätt, men betonade samtidigt vikten av att motverka extremism i alla former. Lagparagraferna som används har funnits länge. Att de används oftare nu än tidigare beror, enligt Andrej Kolesnikov vid den internationella tankesmedjan Carnegie, på den allmänna politiska atmosfären som i Ryssland blivit alltmer konservativ och bestraffande. "Domstolarna i vårt land har blivit till instrument i maktens händer," säger Andrej Kolesnikov. SR 180814.

Mutade kyrkobesökare att lämna kyrkan. Myndigheterna i det kommunistiska Kina har tvingat flera kyrkor i Peking att stänga. Detta efter att först försökt muta kyrkobesökare att inte gå dit. Också i andra delar av landet har kristna det svårt och nu växer oron för utvecklingen. Det är China Aid som rapporterar att myndigheterna stängt sex kyrkor tillhörande Zion Church i Peking. Anledningen ska vara att den vägrat att registrera sig hos myndigheterna. "Vi uppmanade Zion Church att registrera sig men de har hela tiden vägrat. Alla andra kyrkor har registrerat sig, det är enbart Zion Church som inte vill," säger en polis. Men det påståendet förnekas bestämt av kyrkans pastor Jin Minri. Tvärtom säger han att myndigheterna aldrig frågat hans kyrka om något sådant. "Ingen myndighet har under de senaste tio åren sagt till mig att kyrkan måste registreras," säger Jin Minri enligt gospelherald.com. I flera månader har myndigheterna gjort allt de kan för att stänga Zion Church. Sedan i maj har myndigheterna försökt muta kyrkobesökare för att få dem att självmant lämna kyrkan. De kinesiska myndigheterna vill att kyrkorna i högre utsträckning ska anamma kinesiska värderingar och tar till alla medel för att lyckas med sina föresatser. Flera hundra pastorer och andra aktiva kristna har arresterats och kyrkor har även demolerats i dessa försök. Dagen 180814.

Riksdagsledamöter utsatta för utländsk påverkan. Flera riksdagsledamöter säger att de utsatts för påtryckningar av främmande makt, det skriver Dagens Nyheter. Säpo uppges utreda flera fall. En riksdagsledamot säger till DN att hen kontaktats av olika personer som ringt eller dykt upp på möten och försökt påverka hen till att samarbeta med Sverigedemokraterna och ta avstånd från Nato. Några riksdagsledamöter som engagerat sig mot kinesisk organhandel och frågor om Tibet och Taiwan säger att dom blivit kontaktade av kinesiska ambassaden med hotfulla undertoner i samtalen. Säkerhetspolisen har tidigare slagit fast att så kallade påverkansoperationer är troliga under valrörelsen men vill inte kommentera enskilda fall. Säpos kommenderingschef inför valet, Susanna Trehörning, säger till DN att det är viktigt att skilja på opinionsbildning och att en annan statlig makt dolt försöker påverka ett annat lands beslutsfattare. "Vi tror att man måste höja medvetandet om påverkansoperationer, för att minska effekten av en eventuell påverkansoperation," säger Susanna Trehörning till Dagens Nyheter. SR 180818.

Militär: Trossamfunden viktiga vid kris. Trossamfunden skulle få en stor roll om Sverige hamnade i kris eller krig. Det menar militären Tommy Jeppsson, chefredaktör för tidningen Vårt försvar. "De kan skapa en inre trygghet." Världen idag 180817.

50 år sedan Warzawapaktens invasion. I dag är det 50 år sedan den så kallade Pragvåren fick ett våldsamt slut. Tjeckien och Slovakien minns idag inmarschen av trupper från Warszawapakten som satte stopp för rörelsen som ville reformera kommunismen inifrån. SR 180821.

Ryssar: Ryssland är oskyldigt. Sju av tio ryssar tror inte att Ryssland försökte påverka det amerikanska presidentvalet 2016, enligt en undersökning. En ännu större majoritet anser att USA lägger sig i andra länders angelägenheter och att Nato är ett hot. Anklagelserna om hur Ryssland - på order från Kreml - bedrev en omfattande påverkanskampanj inför det amerikanska presidentvalet 2016 har legat högt på dagordningen efter Donald Trumps seger. I Ryssland är det dock bara 15 procent av befolkningen som tror att det är sant, enligt en undersökning från opinionsinstitutet Pew Research Center. 71 procent tror inte att Ryssland försökte över huvud taget. 14 procent avstod från att svara. Amerikanska underrättelsetjänster slog unisont fast att Ryssland gjorde en stor ansträngning för att påverka den amerikanska opinionen, bland annat genom kampanjer i sociala medier och genom att hacka och sprida politikers mejl. Facebook har identifierat och visat upp ryssfinansierade annonser och det amerikanska justitiedepartementet har riktat formella brottsanklagelser av olika slag mot ett 20-tal ryska medborgare. Under måndagen meddelade Microsoft att man har identifierat misstänkta webbdomäner som kopplas till en rysk hackergrupp, vilket tolkas som ett försök att påverka det kommande mellanårsvalet i USA. 1 000 personer har intervjuats i undersökningen. Resultaten har en angiven felmarginal på 4,4 procentenheter. På frågan om Ryssland överlag lägger sig i andra länders interna angelägenheter är de tillfrågade ryssarna mer kluvna: 45 procent har bilden att så är fallet, medan 46 procent säger att Ryssland inte gör det. På frågan om USA lägger sig i frågor i andra länder svarar 85 procent ja. Nästan lika många anser att Nato utgör ett hot mot Ryssland. De västerländska sanktioner som riktats mot Ryssland har en stor påverkan, enligt nästan varannan ryss i undersökningen. Att priserna stiger bedöms vara landets största problem. Förtroendet för den ryske presidenten Vladimir Putin är fortsatt högt - över 80 procent har förtroende för hans förmåga att hantera utrikespolitiken och de flesta av de tillfrågade säger sig ha mycket stort förtroende för det. Ryssland spelar en allt större roll i världspolitiken, enligt en majoritet av ryssarna. En majoritet anser samtidigt att Ryssland borde spela en ännu större roll. msn 180821.

Socialdemokraterna utsatta för hackerattacker. Socialdemokraternas hemsida har utsatts för ännu en riktad överbelastningsattack. Attacken misstänks komma från Ryssland och Nordkorea. Igår kväll inträffade ytterligare en attack som slog ut sajten. "Hemsidan är i den tid vi lever i ett viktigt nav. Att gå på vår hemsida så tydligt som de här attackerna, det tycker vi är allvarligt," säger Helena Salomonsson, kommunikationsansvarig Socialdemokraterna. För drygt en vecka sedan, natten före lanseringen av partiets valkampanj utsattes hemsidan för en omfattande så kallad ddos-attack. Attacken går ut på att ta ner hemsidan genom att överanstränga den. Det här är den tredje som drabbar Socialdemokraternas hemsida. "Det är tre veckor innan valet och det är klart att medborgare som ska gå till val måste kunna få information," säger Helena Salomonsson. Ip-adresserna spåras till Ryssland och Nordkorea, uppger partiet. Men man vill från partiets sida i nuläget inte spekulera i varför attacken skett. "Det här hände oss i går kväll, vi har fått informationen från vår it-leverantör och vi har agerat och anmält det till polisen." SR 180821. Kommentar: När man talar om trollen... se föregående artikel om att Ryssland är oskyldigt, men ryssarna själva får inget veta om detta på grund av den censurerade pressen och annan media.

S vill höja försvarsbudgeten. Socialdemokraterna är beredda att lägga flera miljarder extra per år på det svenska försvaret, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Men han vill inte precisera exakt hur mycket det handlar om. "Vi ser ju att det finns ökade behov inom försvaret och vi är beredda att gå in med ytterligare medel och vi är beredda att gå upp över 60 miljarder. Sen får vi se hur den här trappan kommer se ut, det kommer bli föremål för förhandlingar," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Försvarsmaktens budget har höjts flera gånger de senaste åren. Men för att klara att hålla de övningar och den nivå som riksdagen beställt så menar att Försvarsmakten att budgetanslaget behöver höjas än mer - till 63 miljarder kronor 2021. Nu säger Peter Hultqvist att Socialdemokraterna är beredda att lägga minst 60 miljarder 2022 och det innebär en höjning av anslaget med kanske tre, fyra miljarder kronor per år om man utgår från den nu planerade budgeten framöver. Enligt Socialdemokraterna innebär beskedet att det att övningar och utnyttjande av transportflyg och helikopter 14 inte behöver dras ner - något försvaret varnat för. Dessutom ställer sig partiet också bakom att dubbla antalet värnpliktiga till 8000 per år. Men Moderaterna och Centerpartiet som Socialdemokraterna gjort upp om försvarsbudgeten med är inte nöjda med beskedet - det fattas ändå ett par miljarder kronor per år menar de. "Vi behöver ta väsentligen större steg de kommande åren vad gäller nivåökningar. Är det så att inte Försvarsmakten får i nivå med vad de pekat på att de själva behöver, då kommer det bli mindre av saker - färre grejer och färre övningar," säger Hans Wallmark, Moderaterna. SR 180824.

Kommunistpartiet skärper regler mot religion. Kinas kommunistparti har lanserat ett uppdaterat regelverk för medlemmarnas uppförande. Kommunistpartiets medlemmar får inte uttala sig negativt om partiets politik eller beslut och de får inte sprida politiska rykten eller skapa splittring inom partiet. Kinas grundlag garanterar religionsfrihet, men kommunistpartiet är officiellt ateistiskt och medlemmarna förväntas också vara det. De medlemmar som bekänner sig till någon religion ska stärkas och utbildas av partiet, men om de inte överger tron uppmanas de att lämna partiet. Dagen 180827.
Kinas grundlag garanterar religionsfrihet, men kommunistpartiet är officiellt ateistiskt och medlemmarna förväntas också vara det. De medlemmar som bekänner sig till någon religion ska stärkas och utbildas av partiet, men om de inte ändrar sig uppmanas de att lämna partiet. Världen idag 180829.

Nya amerikanska sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna som väntas tillkännages i USA under måndagen är ett svar på det man anser vara ett ryskt mordförsök i Storbritannien, på den tidigare spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal. Dagens sanktioner väntas röra export av tekniska produkter med koppling till nationell säkerhet och är det första steget i ett paket som senare i år även kan komma att omfatta landningsförbud på amerikansk mark för ryska flygbolag. Samtidigt överväger den amerikanska kongressen ännu fler sanktioner bland annat mot rysk inblandning i amerikanska val. I det sanktionspaketet finns förslag om att strypa ryska bankernas tillgång till amerikansk valuta – något som kan bli ett hårt slag mot den ryska ekonomin. Man överväger också att rikta sanktioner mot utländska bolag som gör affärer utanför Ryssland där ryska statliga bolag deltar - något som enligt bedömare skulle kunna slå hårt mot flera europeiska energibolag. Från ryskt håll sa Kreml idag att man ännu inte bestämt sig för hur man ska svara på de senaste sanktionerna. SR 180827.

Pro-rysk ledare dödad i explosion. I östra Ukraina uppges ledaren för utbrytarrepubliken Donetsk, Aleksandr Zachartjenko, ha dödats i ett attentat mot ett café i Donetsk. Uppgifterna kommer från flera ryska nyhetsbyråer. Zachartjenko har lett den självutnämnda så kallade folkrepubliken Donetsk sedan 2014, då utbrytarna med starkt ryskt stöd bröt med den ukrainska regeringen. Han har tidigare utsatts för två attentat, men då överlevt. SR 180831.
Ryssland fördömer mordet på separatistledare i Donetsk - "ökar spänningen och undergräver Minsk-avtalet". Ryssland fördömer mordet på Aleksander Zahartjenko, som var premiärminister i den självutropade proryska folkrepubliken Donetsk. Den 42-årige Zahartjenko dödades i går i en bombattack i ett café i Donetsk. Även hans livvakt dödades medan 12 personer skadades. "Mordet undergräver det så kallade Minsk-avtalet om Ukraina och ökar spänningen i hela regionen," varnar det ryska presidentkansliets talesperson Dmitri Peskov. Peskov ville inte peka ut någon skyldig, men det ryska utrikesministeriet antydde i går att det betraktar Ukrainas regering som ansvarig. "Det här är utan tvekan en provokation," tillade Peskov. Det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova understryker också att mordet äventyrar Minsk-processen, men vill inte anklaga någon för mordet. "Det som hände sätter stora frågetecken kring hela processen," varnade Zacharova. President Vladimir Putin har inte sagt något personligen, men i ett brev som publicerade på Kremls webbsida hyllade Putin separatistledaren "som en verklig forkets ledare, en modig och beslutsam man." Rebellerna i Donetsk säger att flera personer har gripits misstänkta för delaktighet i mordet, men inga fler detaljer har avslöjats. "Flera personer har redan gripits som ett resultat av utredningen för att få tag på de skyldiga," säger Dmitry Trapeznikov som tog över styret efter mordet. De misstänkta har enligt honom bekräftat att bombattacken i går var "ukrainskt sabotage." Säkerheten i Donetsk har skärpts och gränserna till den rebellkontrollerade enklaven har stängts. Myndigheterna har utlyst tre dagars sorg och skolor och ämbetsverk håller stängt fram till tisdag. Ukraina säger att det inte hade något med mordet att göra och att det var frågan om interna konflikter i Donetsk och Rysslands försök att hålla området under sin kontroll. Över 10 000 människor har dödats i kriget i östra Ukraina som bröt ur 2014, efter att Ryssland hade ockuperat och annekterat Krim. yle 180901.

FN: Kina håller en miljon muslimska uigurer i "omskolningläger". FN upprörs av rapporter om att Kina håller upp till en miljon muslimska uigurer i så kallade omskolningsläger i den västliga autonoma provinsen Xinjiang. Enligt en FN-kommitté som arbetar mot rasdiskriminering gör trovärdiga rapporter gällande att "Peking har förvandlat uigurernas autonoma region till något som liknar ett massivt interneringsläger".
Flera rapporter om massläger. Både Amnesty International och Human Rights Watch har dokumenterat uppgifter om massiva arresteringar, där internerna i lägren tvingas svära sin trohet till Kinas president Xi Jinping. Uigurernas folkkongress har för sin del uppgett att människor hålls fängslade hur länge som helst utan att några som helst åtal, och i lägren tvingas ropa kommunistiska slagord. De inburade lär också få för lite mat, och det förekommer flera uppgifter om tortyr.
Peking förnekar. Kinesiska myndigheter har länge helt förnekat att dessa läger överhuvudtaget existerar, trots att bevisbördan hopar sig. Det finns både officiella dokument, och människor som har suttit i lägren som har berättat om dem. Också i dag har Peking förnekat anklagelserna och sagt att de saknar faktagrund. Man medger ändå att "vissa religösa extremister omskolas". Enligt Kina är folk i provinsen Xinjiang tvärtom nu nöjda med att vardagen har blivit tryggare och mer stabil. En taleskvinna för det kinesiska utrikesministeriet, Hua Chunying, sa idag att många länder vidtar "preventiva åtgärder" för att motverka terrorism och upprätthålla stabilitet.
Luddiga definitioner i kinesisk lag. FN kritiserar ändå den kinesiska lagstiftningen för att hålla sig med väldigt breda och vaga definitioner på terrorism, extremism och separatism. Kina har anklagats för att använda "religiös extremism" närmast som en förevändning för att fängsla uigurer och människor från andra muslimska minoriteter de senaste månaderna. Många muslimer i området, som gränsar till Pakistan och Afghanistan, anklagar Kina för att syssla med religiös och kulturell diskriminering. FN kräver att Kina omedelbart upphör med lägren och släpper alla som hålls fängslade utan laga grund. FN vill också veta hur många människor som finns i lägren och av vilken orsak. Enligt Kina har uigurerna samma rättigheter som alla andra medborgare men medgav ändå att "de som bedras av religiös extremism kommer att hjälpas genom omplacering och omskolning". Uigurerna är en etnisk muslimsk minoritet i Kina. I Xinjiang utgör de ungefär 45 % av befolkningen. Xinjiang är en autonom region inom Kina, liksom Tibet i söder.
Fågeldrönare och orwelliansk övervakning. I Xianjang övervakas uigurerna i en utsträckning som är som tagen ur en bok av George Orwell. Varje telefonsamtal avlyssnas och näthistoriken och användningen av applikationer övervakas. På gatan stoppar polisen människor på basis av deras etniska bakgrund och kollar om deras telefoner innehåller förbjudna applikationer eller syftningar till radikal islamism. Myndigheterna samlar också in DNA- och blodprover och skannar fingeravtryck, röster och ögon. I Xianjang har regeringen också tagit i bruk så kallade fågeldrönare för att övervaka invånarna. Drönaren ser ut som en fågel, för inget ljud ifrån sig och är så verklighetstrogen att riktiga fåglar flyger bredvid den. yle 180831.

En starkare dansk. Den danska försvarsöverenskommelsen som tecknades i början av 2018 kommer ge en massiv förstärkning av grannlandets försvarsförmåga. Forsvaret kommer få ett tillskott på 12,8 miljarder danska kronor (länk) fram till år 2023? Danmark ska upp till Natos två procent-mål. Det är en ökning med 20 procent av försvarsanslaget, och fokus riktas nu om från krig i Mellanöstern till säkerhet i Östersjön. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek 180901.

Desinformation kan allvarligt hota Sverige. Försvarsalliansen Nato ser allvarligt på problemet med påverkansoperationer mot Sverige och våra grannländer. Ett särskilt Nato-center i Riga arbetar mot spridningen av desinformation och där följer man nu aktiviteter på nätet kopplade till det svenska valet. Desinformationen från ryskt håll riktas både till yttersta högerkanten och yttersta vänsterkanten, där det går att påverka människor till mer extrema hållningar, säger hon. Länder i kris och val utnyttjas. Nato-centret granskar Rysslands desinformation i de nordiska och baltiska länderna sedan flera år tillbaka. Elina Lange-Ionatamisvili vecklar ut en karta över regionen med den propaganda som sprids. "Det handlar exempelvis om svensk familjepolitik, att EU håller på att kollapsa, att svenskar är ryssofober, att Nato ska attackera Ryssland och att regeringen inte klarar flyktingkrisen och inte verkar för befolkningens bästa." Budskapen från ryskt håll är desamma till flera länder i regionen och syftet är att vi ska förlora tron på våra samhällen, enligt Natos center för strategisk kommunikation. SR 180905.

Ryssar åtalas för mordförsöket på Skripal. Brittiska myndigheter har i dag anklagat två ryska män för att ligga bakom mordförsöket på den ryske före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter i Salisbury i mars. Männen ska vara ryska agenter, säger den brittiska regeringen. Det gick ett sus genom det brittiska parlamentet i London när premiärminister Theresa May sa att regeringen dragit slutsatsen att de två männen som anklagas för mordförsöket på Sergei Skripal och hans dotter, arbetar åt den militära ryska underrättelsetjänsten GRU. May gick i sitt tal detaljerat igenom hur männen rört sig i London och Salisbury i samband med mordförsöket i mars i år. Med hjälp av mängder med övervakningskameror har polis- och underrättelsemyndigheter kunnat följa de två männen i 40-årsåldern. På deras hotellrum har spår av nervgiftet Novichok som användes vid dådet hittats, sade Theresa May. Dessutom har männen fångats på bild i närheten av Sergei Skripals hus i Salisbury. Foton på männen har publicerats i många medier och en internationell arresteringsorder har skickats ut. May hävdade i sitt tal att det här visar att den brittiska regeringen hade rätt när den anklagade den ryska staten för att ligga bakom mordförsöken och kastade ut ryska diplomater. Men flera frågetecken kvarstår. Bland annat vet inte brittisk polis eller underrättelsetjänst säkert vad männen heter. De har troligen rest in i Storbritannien med falska pass. Dessutom är de fortfarande på fri fot eftersom de reste tillbaka till Moskva samma dag som mordförsöket ägde rum. Det ryska utrikesdepartementet fortsätter att förneka att den ryska staten varit inblandad och säger sig inte känna till de två männen. SR 180905.
Two Russian nationals, Alexander Petrov and Ruslan Boshirov, have been named as suspects. The pair, whose names are believed to be aliases, travelled to the UK on Russian passports and are thought to be aged about 40. The British government has concluded, from intelligence provided by UK agencies, that the men were officers from Russia's military intelligence service, the GRU. BBC 180905.
Novichok poisonings: timeline of "assassins" movements. You tube 4:52.

Rubeln faller efter sanktioner och minskade investeringar. Ryska rubeln föll kraftigt på torsdageftermiddagen gentemot både euro och dollar. Inte sedan i april i år har rubeln legat på under 80 per euro. Förklaringen är amerikanska sanktioner, minskade investeringar och en svagare turkisk ekonomi. "Ett allvarligt fall för rubeln på ryska börsen, där kursen gentemot dollar och euro nådde april 2016:s låga nivåer," rapporterar ryska ekonomikanalen RBC. I Moskva pågår samtidigt ett ekonomisk forum för ministrar och tjänstemän inom finanseliten. Den ryske finansministern sa där att staten inte kommer ingripa för att stabilisera rubelkursen. RBC noterar samtidigt att investerare mer än halverat sina investeringar i Ryssland årets första sex månader, jämfört med samma tid förra året. 21 miljarder dollar i utlandsinvesteringar försvann från Ryssland, enligt tv-kanalen. Det beror enligt experter kanalen talat med inte bara på minskat förtroende för den ryska marknaden utan också ett sämre ekonomiskt världsläge. Några andra viktiga förklaringar till rubelns fall är de nya amerikanska sanktionerna och den sviktande turkiska valutan - liran. Rubeln handlades under 80 per euro på ryska börsen och dollarn för 69 rubel. SR 180907.

Flera protester under valen i Ryssland. Inför valet till bland annat den viktiga borgmästarposten i Moskva har rörelsen kring oppositionspolitikern Alexej Navalnyj kallat till demonstrationer i städer över hela Ryssland. Redan nu har många gripits av polis. Än så länge ska det röra sig om minst ett 150-tal människor som gripits på olika håll i Ryssland, det uppger OVD-info, en grupp som dokumenterar gripanden vid demonstrationer. Det här organiseras av rörelsen kring oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Han själv sitter i fängelse under 30 dagar på grund av tidigare protester. Men hans anhängare ska här i Moskva återigen samlas kring Pushkinstatyn i centrala Moskva – det har inte börjat ännu - så antalet gripanden under dagen väntas, likt tidigare, bli många fler. Det är samtidigt valdag i Ryssland. I många regioner ska guvernörer väljas, det är nyckelfigurer i den maktstruktur som gör att Vladimir Putin kan styra det stora landet. Men de här valen är på många sätt mer symboliska än verkliga, de motkandidater som kunnat registrera sig har begränsade möjligheter att nå ut med sitt budskap till väljarna. I Moskva väntas den sittande borgmästaren Sergej Sobjanin vinna valet med höga siffror. Han är Vladimir Putins gamla stabschef. Frågan är, som i vårens presidentval, hur många som väljer bort sommarsolen. Förra gången det var borgmästarval i Moskva var det bara en tredjedel av de röstberättigade som gick till valurnorna och la sin röstsedel. Det kan också bli så att det blir ännu färre den här gången. För den politiska fråga som helt står i fokus i Ryssland - är pensionerna och pensionsåldern. Det är med den frågan på banderollerna som alla politiska partier nu försöker vinna poäng. President Putin sa nyligen att han - med en mindre uppmjukning - ändå står bakom en höjning av pensionsåldern, till 60 för kvinnor och 65 för män, trots att han tidigare lovat motsatsen. Det har fått folk att ilskna till - "är det meningen att man ska dö på jobbet" - frågar sig en del - och Putin har fått se sina popularitetssiffror dala. Effekterna av det här är också svåra att trolla bort för Vladimir Putin - eller skylla på någon annan. Det kommer att synas i matkassarna på väg hem från affären - och det är en fråga - som påverkar många - över hela Ryssland. SR 180909.

Ännu en kyrka nedlagd i Kina. Kina har officiellt religionsfrihet. Ändå blir det allt färre protestantiska församlingar. Nu senast konfiskerades en kyrkas allt evangelisationsmaterial. Pekings myndigheter har förbjudit en av de största protestantiska kyrkorna att bedriva vidare verksamhet. Allt material har beslagtagits. Församlingen har varje vecka samlat hundratals gudstjänstbesökare i en nyrenoverad lokal i norra Peking. Nu är det slut med det. Flera av de kristna fria församlingarna, som inte vill ställa sig under kommunistpartiet, har på olika sätt tvingats att lägga ner sin verksamhet den senaste tiden. Församlingen i Peking är bara en i raden. Kristna missionärer och oberoende kyrkor var redan tidigare förbjudna i Kina men 2016 kom stenhårda lagar för att få bort oregistrerade "huskyrkor". i juli i år gjorde mer än 30 av de underjordiska församlingarna ett gemensamt uttalande. De beskrev där en "oupphörlig inblandning" och "trakasserier och störningar" av vanliga aktiviteter bland troende sedan de nya förordningarna trädde i kraft. Dagen 180910.

Kina förbjuder kristen förkunnelse på nätet. Nya regler stoppar kyrkor i Kina från att informera och livesända gudstjänster på nätet. En ordning som ytterligare kommer att begränsa församlingars möjligheter att verka i landet. Kinesiska myndigheter presenterade på måndagen nya riktlinjer för religiös information på Internet. Med religiös information menas religiös lära, bildning och kunskap i form av text, foto, bild och video. Förbudet betyder att kyrkor och församlingar inte kommer att kunna lägga ut kristen förkunnelse eller livesända gudstjänster på nätet. De nya direktiven gäller såväl på Internet som i andra sociala medier, skriver Global Times. Den senaste tiden har flera kyrkor stängts i Peking. Dagen 180911.

Ryssland inledde sin största militärövning sedan kalla kriget - Kina deltar för första gången i Vostok-2018. Ryssland har inlett sin största militärövning sedan kalla kriget i de östra delarna av landet. Nästan 300 000 soldater, ett tusental flygplan och 900 stridsvagnar deltar i övningen som kallas Vostok-2018 - det vill säga Öster-2018. Även Kina deltar i övningen för första gången, med drygt 3000 soldater och ett okänt antal stridshelikoptrar, flygplan och stridsvagnar. Övningen som hålls i Sibirien nära gränsen till Mongoliet och Kina, hålls enligt Ryssland i "ett klimat som ofta är aggressivt och ovänligt mot oss." Kinas deltagande innebär ett nytt skede för övningen som har hållits regelbundet ända sedan Sovjeteran. yle 180911.

Putin om giftattacken: De är vanliga civila. De två män som Storbritannien pekats ut som misstänkta för mordförsöket på den före detta dubbelagenten Sergei Skripal är vanliga civila och har ingen koppling till den ryska underrättelsetjänsten, säger Rysslands president Vladimir Putin i ett uttalande. Han konstaterade att Ryssland nu identifierat dem. För en vecka sedan anklagade Storbritannien de två männen och hävdade att de jobbade åt den ryska underrättelsetjänsten. En internationell order om att männen ska gripas har skickats ut. SR 180912.

Lögnfabriken. Dansk dokumentär från 2018. Så tillverkas fejkade nyheter. En amerikansk soldat som skjuter hål i Koranen, danska bordeller som säljer sex med djur, svenskar som dömts för att ha ätit bacon framför en muslimsk kvinna, ett träningsläger för IS-soldater i Ukraina… alla dessa historier har delats tusentals gånger på sociala medier. Alla är tillverkade i Ryssland - och alla är falska. Med hjälp av unga ryska journalister får vi en inblick i hur det går till på lögnfabriken i St Petersburg. svt 180902. Kan ses till och med lördag 1 december.

Joakim Hagerius: Fel att försöka "svenskifiera" religion. Kina bör vara ett avskräckande exempel för svenska politiker. Ürümqi är den stad i världen som ligger längst från något hav. En gång i tiden en viktig knutpunkt längs sidenvägen. I dag är staden avskuren från omvärlden, trots sina 3,5 miljoner invånare. I denna geografiskt avlägsna stad med en stor andel muslimska uigurer har Partiet, när de ansett sig behöva det, stängt internet för att också kapa den digitala vägen från och till Ürümqi, huvudstaden i den nordvästra kinesiska provinsen Xinjiang. När FN:s utskott mot rasdiskriminering presenterade en rapport i augusti om att kinesiska myndigheter har skickat upp emot en miljon muslimska uigurer till läger för antireligiös indoktrinering, är det bara ytterligare en berättelse om ett systematiskt religiöst förtryck. I lägren tvingas man svära lydnad mot Xi Jinping, avsäga sig sin muslimska tro och mässa kommunistiska propagandasånger. FN:s rapport bekräftas av människorättsorganisationen Human Rights Watch som intervjuat uigurer som flytt regionen. Regimen avfärdar kritiken och anser att muslimska uigurer är religiösa extremister med åsikter som inte passar in i den kinesiska staten. Den religiösa förföljelsen har intensifierats och är en del i kampanjen som Xi Jinping lanserade 2015, för att kinesifiera alla religioner. Syftet är att stärka Partiets inflytande över livets alla olika områden och att förhindra utländskt inflytande. Dagen 180914.

Skripal-misstänkta: Vi turistade i Salisbury. Den statliga tv-kanalen Russia Today har i dag publicerat en lång intervju med två ryska män som anklagas för mordförsöket på en före detta dubbelagent i Salisbury tidigare i år. Männen hävdar att de enbart var i den lilla brittiska staden som turister. "Våra vänner hade rekommenderat oss att besöka den här vackra staden" säger en av männen som pekats ut av brittisk polis som skyldig till mordförsöket på den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter i mars i år. Männen medger att det är de som syns på bilderna från Salisbury som brittisk polis tagit fram, men att de skulle ha varit där för att försöka ha ihjäl Skripal nekar de till. De var där för att bland annat se katedralen men besöket blev kort på grund av att det var så mycket snö, säger de. Enligt Russia Today är det männen som tagit kontakt med tv-kanalen för att ge sin version av historien. De ger ett nervöst intryck och förklarar det med att de är skärrade över anklagelserna som vänt upp och ned på deras liv. Det var i förra veckan som brittisk polis gick ut med deras namn och foton och anklagade dem för mordförsöket. Bilder på männen när de befinner sig i närheten av Sergei Skripals hus i Salisbury finns bland annat. Den brittiska premiärministern Theresa May har sagt att männen troligen är officerare inom den militära underrättelsetjänsten GRU och att nervgiftet Novichok hittades i deras hotellrum i London, men allt detta nekar männen till under den 25 minuter långa intervjun. SR 180914.

Pussy Riot-aktivist kan ha blivit förgiftad. En av de Pussy Riot-aktivister som stormade fotbollsplanen mitt under VM-finalen i Ryssland i juli, uppges nu eventuellt ha blivit förgiftad. Inga officiella uttalanden om aktivistens tillstånd har ännu gjorts, men enligt hans anhöriga skall han akut ha tagits till sjukhus i Moskva med allvarliga symptom. Pyotr Verzilov skall ha insjuknat hastigt efter att ha bevistat domstolsförhandlingar för en annan av Pussy Riot-aktivisterna som stormade planen, Veronika Nikulshina. Det är hon som till webbsidan Meduza har uppgett att Verzilov först ska ha förlorat synen, sedan förmågan att tala, och därefter förmågan att gå. Insjuknandeförloppet ska ha varit mycket snabbt, vilket ska ha lett till misstankar om att han förgiftats. Verzilovs fru skrev på Twitter att han kanske blev förgiftad och att han nu befinner sig på sjukhusets toxikologiska avdelning i ett mycket allvarligt tillstånd. Verzilovs fru är även hon medlem i Pussy Riot. Ryska myndigheter ska ännu inte ha kommenterat uppgifterna eller lämnat någon information om Verzilovs tillstånd. Utöver att vara medborgare i Ryssland har Pyotr Verzilov även kanadensiskt medborgarskap. Han har tidigare deltagit i flera olika uppmärksammade protestaktioner. I somras fängslades han i 15 dagar tillsammans med tre kvinnor efter att de fyra klätt sig i polisuniformer och stormat planen under fotbolls-VM-finalen. De har uppgett att deras agerande var en protest mot övergrepp mot mänskliga rättigheter i Ryssland. SR 180914.
Pussy Riot-aktivist misstänks blivit förgiftad. Den ryske Pussy Riot-aktivisten Pyotr Verzilov är svårt skadad och kan varken se, prata eller röra sig. Det säger hans familj till tyska tidningen Bild i samband med att han förts till Berlin för fortsatt medicinsk vård. Det finns misstankar om att Verzilov förgiftats på grund av sin politiska aktivism och kritik mot Rysslands president Putin. SR 180916.
Läkare: Verzilov blev troligen förgiftad. Aktivisten Pjotr Verzilov blev med stor sannolikhet förgiftad. "Det finns inget som pekar på någon annan förklaring," sa en av läkarna vid sjukhuset i Berlin där han vårdas. Hälsotillståndet för den ryske aktivisten Pjotr Verzilov har blivit bättre. "Hans kritiska tillstånd har avsevärt förbättrats. Han får fortfarande intensivvård men tillståndet är inte längre livshotande." Det meddelade läkarna vid Charitésjukhuset i Berlin, dit Pjotr Verzilov fördes med ambulansflyg i lördags efter begäran från hans familj. Pjotr Verzilov blev med stor sannolikhet förgiftad, bekräftade läkarna. "De fynd som gjorts och den information som läkare i Moskva och anhöriga har kunnat ge, tyder på att han har utsatts för ett gift och det finns inget som pekar på någon annan förklaring." Vilket gift det rör sig om kan läkarna inte säga bestämt, mer än att det handlar om en substans som påverkar nervsystemet. Pjotr Verzilov är vid medvetande men fortfarande väldigt förvirrad, berättade läkarna som dock är säkra på att han kommer att tillfriskna helt och hållet. SR 180918.
Pussy Riot-medlem efter misstänkta förgiftningen: Tolv dagar som i ett svart hål. Pjotr Verzilov, medlem i det ryska regimkritiska punk- och aktivistkollektivet Pussy Riot, uttalar sig genom Twitter, återigen vid medvetande efter en misstänkt förgiftning. Verzilov insjuknade för cirka två veckor sedan. Hans familj och vänner misstänkte att han blivit förgiftad eftersom han förlorade såväl synen som tal- och rörelseförmågan. Han vårdas på sjukhus i Berlin. "Endast min tredje dag i relativ medvetenhet – och före det 12 dagar som i ett svart hål", skriver han själv om sin hälsa på Twitter. Även läkare där menar att mycket tyder på att Verzilov blivit förgiftad. Pussy Riot påstår att den misstänkta förgiftningen har att göra med att Verzilov undersökt hur tre ryska journalister dödats i Afrika i juli. Journalisterna som sköts till döds i Centralafrikanska republiken var i landet för att rapportera om den ryska säkerhetsfirman Wagner, som ibland beskrivs som en rysk privatarmé. De tre arbetade för en nyhetstjänst på nätet som grundats av finansmannen Michail Chodorkovskij, en av president Vladimir Putins bittraste kritiker. SR 180926.

Venezuela hoppas på lån från Kina. Venezuelas president Nicolás Maduro landade igår kväll i Peking för ett fyra dagar långt statsbesök. Venezuela hoppas få ett lån på 5 miljarder dollar av Kina för att undvika en förestående statsbankrutt. " Kina är vår storebror. Jag kommer känna mig mycket lycklig när jag träffar president Xi Jinping i morgon," sa Venezuelas president Nicolás Maduro när han igår kväll landade i Peking för ett fyra dagar långt statsbesök. Färska siffror visar att 61 procent av venezolanerna nu lever i extrem fattigdom och över hälften av barnen är undernärda. Valutareserven är historiskt låg och det ryktas om en förestående statsbankrutt. De inställda betalningarna i kombination med amerikanska sanktioner gör det omöjligt för Venezuela att få nya lån på marknaden - därför är Kina en särskilt viktig allierad. Venezuelas oljeproduktion har minskat kraftigt de senaste åren till följd av dåligt underhåll, och den venezolanska regeringen hoppas nu att kinesiska investeringar i oljeindustrin ska öka produktionen. Den venezolanska oppositionen är mycket kritisk till att kineserna fortsätter hålla Nicolás Maduro under armarna och kallar lånen för olagliga. De varnar också för att Kina ges alltför stor makt över Venezuelas råoljereserver, som är världens största. SR 180914.

Kamp om makt bland världens ortodoxa. Storpolitik och rykten om mordförsök. Det är två av ingredienserna i den djupa konflikt som nu splittrar den världsvida ortodoxa kyrkan. Kampen står mellan Moskva och Konstantinopel om de ortodoxa kristna i Ukraina. De som önskar sig självständighet har vänt sig till patriark Bartolomeus, som är den främste patriarken inom den ortodoxa kyrkan, för att han ska avgöra frågan. Ett besked väntas snart, och signaler från hans innersta krets tyder på att han kommer att bevilja den ukrainska kyrkan självstyre. Den rysk-ortodoxa kyrkan rasar nu mot Bartolomeus och har brutit de diplomatiska förbindelserna med Konstantinopel. Officiella företrädare kallar patriark Bartolomeus för förrädare, och har meddelat att Kirill inte länge kommer att nämna Bartolomeus i sina förböner. Dagen 180919.

Beskedet: Ryssland tillbaka i Wada. Den internationella antidopningsbyrån Wada väljer att häva avstängningen av Rysslands antidopningsbyrå Rusada. Det bekräftar Wada-presidenten Craig Reedie efter styrelsemöte i dag. Rusada har varit avstängt sedan 2015 då en omfattande och statsstödd dopning i Ryssland avslöjandes. SR 180920.

Kinesiska myndigheter stänger Pekings största husförsamling. "Att myndigheterna stänger den största husförsamlingen i Peking, Zion Church, är en tydlig signal från President Xi och innebär ett ökat hot mot religionsfriheten i landet," säger Dr. Bob Fu, ledare för ChinaAid. Dr. Bob Fu, som leder organisationen ChinaAid, säger att den massiva förföljelsen av tusentals kyrkor i Kina - samt även av andra religiösa minoriteter - är ett tecken på att landet inte förmår upprätthålla ens ett minimum av religionsfrihet. I måndags kom ytterligare restriktioner för kristna och andra troende: det är från och med nu förbjudet att streama religiösa ceremonier, bön, predikningar eller rökelsetändning på nätet. Dagen 180920.

Bosnienserber välkomnar Lavrov. I dag gästar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Bosnien-Hercegovina. Hans besök sätter fokus på ett växande ryskt intresse för landet och inte minst för den bosnienserbiska republiken, där serberna är i majoritet. "Om Putin kom hit skulle jag med glädje rösta på honom!" Säger Jelena som tar en rökpaus från arbetet i matbutiken i Banja Luka, huvudort i den Bosnienserbiska republiken, den del av Bosnien-Hercegovina där serberna är i majoritet. De egna politikerna ger hon inte mycket för. En bit bort har grunden just lagts för den rysk-ortodoxa kyrka som med pengar bland annat från Ryssland ska byggas här. I måndags hölls en invigningsceremoni och portalen prydd med vita blommor står fortfarande kvar. Att förknippas med Ryssland är här något enbart positivt, så när utrikesminister Sergej Lavrov besöker Banja Luka i dag, efter att först ha hållit officiella möten i Sarajevo, är det något som den Bosnienserbiska republikens ledare Milorad Dodik tar åt sig äran av. Bland annat med hopp om att det ska ge extrapoäng i valet om ett par veckor. Ryssland har på senare år visat ett växande intresse för Bosnien-Hercegovina, inte minst för den serbdominerade delen där Banja Luka ligger. Bland annat ägs republikens enda oljeraffinaderi av ett helstatligt ryskt bolag. Och för att vara en regional ledare i en republik med 1,2 miljoner invånare är Milorad Dodik på besök hos Rysslands president Vladimir Purin iögonenfallande ofta. En vanlig tolkning av det ryska intresset för den Bosnienserbiska republiken är att Ryssland genom sina nära kontakter vill fungera som en slags motvikt till Bosnien-Hercegovinas strävan västerut mot EU och möjligen också Nato. SR 180921.

Vietnams president har dött. Vietnams president Tran Dai Quang avled i dag efter en lägre tids sjukdom det meddelar statliga Vietnamesiska medier. President Quang var en hårdför man. Arvet efter President Quang är en flerårig nedmontering av de mänskliga rättigheterna i Vietnam. Under hans tid som president sedan 2016 har fler politiska fångar fängslats än någonsin under fredstid i landet. I enpartistaten Vietnam har Quang länge funnits i den absoluta toppen. Som tidigare polisgeneral har han under sin tid i maktens korridorer sett till att ministeriet för Internsäkerhet har växt till ett av landets största och kraftfullaste. Något som på många sätt har påverkat det vietnamesiska folkets vardagsliv. Det genom ett ökat antal polisövergrepp mot befolkningen, ökad korruption och hårdare lagar om offentliga möten och yttrandefrihet på sociala medier. President Quang sågs inte ofta i rampljuset. Han beskrivs som en person som ogillade uppmärksamhet och ville helst agera i det dolda. Det styrande kommunistpartiet i Vietnam leds inte av en ledare utan av en trojka bestående av presidenten, premiärministern och partiets generalsekreterare. Frågan är nu om partiets politbyrå kommer att välja en lika hårdför efterträdare som Quang på presidentposten eller om Vietnam nu går mot en tid med mindre förföljelse av oliktänkande. Idag är det är tveksamt om mannen på gatan i Vietnam kommer att sakna sin bortgångne president särskilt mycket. SR 180921.

USA inför sanktioner mot Kina för att Kina köper ryska jaktflyg och vapen. USA har nu infört sanktioner mot kinesisk militär på grund av kinesiska inköp av ryska vapensystem. Enligt en del experter kommer det här bara att föra Moskva och Peking närmare varandra. USA:s utrikesministerium införde på torsdagen sanktioner för att Kina köper jaktflyg och luftvärnsrobotsystem från Ryssland, i strid med de sanktioner som USA infört mot Moskva. De nya sanktionerna mot Kina är relaterade till Kinas inköp av 10 ryska jaktflygplan av typen Suchoj Su-35 i fjol och årets inköp av delar till det ryska luftvärnsrobotsystemet S-400 Triumf. USA svartlistar den gren av den kinesiska militären som ansvarar för vapen och dess chef Li Shangfu, på grund av "betydande transaktioner" med Rosoboronexport, Rysslands statliga vapenexportör. 33 personer utöver Li läggs också till listan. Inga amerikaner får göra affärer med de här personerna eller med den här militära enheten. Reuters citerar en anonym källa inom den amerikanska administrationen som säger att de här sanktionerna mot Kina inte egentligen är riktade mot Peking utan mot Moskva. Det trots det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina. Enligt USA är de alltså bara en följd av de sanktioner som USA infört mot Moskva, på grund av Rysslands agerande i Ukraina, i Syrien och dess inblandning i den amerikanska presidentvalskampanjen 2016. Reuters har intervjuat både ryska och internationella experter som säger att de amerikanska sanktionerna mot Kina inte kommer att påverka vapenaffärerna ett enda dugg. Kina behöver vapnen och Ryssland behöver pengarna. En del analytiker säger att den amerikanska åtgärden bara kommer att föra Moskva och Peking närmare varandra. yle 180921.

Kina vill begränsa utländskt tv-innehåll. Den kinesiska regeringen förbereder ett lagförslag som ska begränsa utländska tv-program, rapporterar Variety. Kinas regering lade i slutet av förra veckan fram förslag på lagar som ska begränsa utländskt tv-innehåll i landet, rapporterar Variety. Förslaget skulle begränsa utländskt innehåll till 30 procent dagtid på alla kanaler, och förbjuda det helt och hållet mellan kl 19-22 på kvällen. Variety skriver att målet med begränsningarna är att utesluta innehåll som våld, terrorism, uppvigling til brott, hot mot samhällets trygghet och sådant som skadar nationens sammanhållning. Förslaget ämnar också förhindra innehåll som "avviker från socialismens kärnvärderingar" och det riktar sig särskilt mot samhällsorienterade tv-program, men berör även exempelvis långfilm och animation från utlandet. Tidningen rapporterar också att det de senaste månaderna införts nya restriktioner på streamingtjänster och onlinespel i Kina. Ordföranden för myndigheten som ansvarar för internetcensur, CAC, skrev nyligen i en politisk tidning att han vill se mer "positiv energi" på internet och att negativa influenser ska motverkas, där inkluderades bland annat felaktiga ideologiska trender, underminering av Kinas ledare, och icke-godkända versioner av kinas historia. I mars i år kunde Kulturnytt berätta att kommunistpartiets propagandaavdelning tagit över tillsynen av media och nöjessektorn i Kina. Professor Johan Lagerkvist tror att Donald Trumps retorik kring amerikanska medier, i längden gynnar den kinesiska propagandan. "Retoriken som finns under Trump-administrationen spelar den kinesiska propagandan i händerna. När president Trump pratar om de egna medier som falska och fake news är det väldigt tacksamt för kinesiska myndigheter att tala om andra länders medier som propaganda," säger Johan Lagerkvist och fortsätter: "Deras egen berättelse om att deras medier står för den objektivitet som de andra inte gör leder till ett propagandaspel som står mot varandra." SR 180924.

Hundratusentals äldre i skuggan av kriget i Ukraina. I krigets Ukraina finns efter fyra års krig fler än en miljon äldre som är i behov av humanitär hjälp enligt FN:s uppskattning och bara längs med fronten försöker 200 000 äldre överleva. FN uppskattar att det finns mer än en miljon äldre människor i Ukraina, över 60 år, som på grund av kriget behöver humanitär hjälp. Bara i frontens närhet bor 200 000 som är i akut behov av hjälp. Dessa farmödrar och morfäder hade redan sämre hälsa, många med ålderns kroniska sjukdomar och hälsan har bara blivit värre med kriget. De lider av extrem psykisk stress, svåra depressioner, de har dåligt med mat, svårt med vatten både för att dricka och för hygienen och pensionen, om de kan få tag på den, är mycket låg. "De yngre kan flytta, men i de flesta byarna längs fronten, där är det nästan bara äldre kvar," säger Irina Tsyvkovskaya. SR 180925.

Putin möblerar om efter skandalval i Vladivostok. Kommunisternas kandidat var nära att vinna över den Putinstödde guvernören. Men i sista stund ändrades valresultatet i Vladivostok i Ryssland. "Kreml låter mig delta i valet av principskäl, så att deras kandidat efteråt kan säga att han faktiskt vann med folkets stöd," säger Andrej Istjenko. Andrej Istjenko är kommunisternas guvernörskandidat i Vladivostok, en strategiskt viktig marin- och hamnbas längst ut i sydöstra Ryssland. När rösterna räknades i regionvalet för två veckor sedan såg det ut som att han skulle segra - men i sista stund ändrades valresultatet. Den sittande Putinstödde guvernören vann i stället efter omfattande valfusk. Ryska valkommissionens har ogiltigförklarat valet och ett nytt val kommer hållas i december. Sedan dess har Putin börjat möblera om bland kandidaterna till guvernörsvalet för att undvika ytterligare en skandal. I Vladivostok finns nu en ny kandidat – Oleg Kozhemjako, en man som tidigare varit guvernör i två grannregioner och som har lett flera framgångsrika valrörelser. Kommunisternas kandidat Andrej Istjenko anser att rockaden är ett försök från Kreml att bli av med honom. Om de kommer att lyckas vet han inte men redan nu märker han av pressen. "Statskontrollerad media har kommit hit till regionen för att göra rena beställningsjobb mot mig och mitt företag, om sånt som helt enkelt inte existerar," säger han. Själv har han inga planer att dra sig ur valet utan tror att många kommer rösta på honom. Inte minst de äldre som drabbas av den ryska regeringens beslut att höja pensionsåldern. "Kreml skulle aldrig våga ogiltigförklara ännu ett val, det skulle vara en alldeles för stor skam," säger han. SR 180929.

Hopplösa flyktingliv i Ukraina. I Ukraina finns över 1,5 miljoner internflyktingar som lämnat sina hem på grund av kriget. I staden Bachmut några mil från fronten bodde förr 40 000 människor, i dag finns även 90 000 flyktingar registrerade där. 181001.

Fortsatt häktning för misstänka i finsk jätterazzia. De personer som häktades i en jätterazzia i Åbotrakten i Finland förra veckan, ska fortsättningsvis vara häktade. Enligt medieuppgifter ska de misstänkta männen ha kopplingar till Ryssland. De båda männen och det företag som utreds misstänks för bland annat penningtvätt och skattebedrägeri. Enligt tingsrätten finns det sannolika skäl att misstänka den ena av de två personerna för grovt skattebedrägeri, den andra för medhjälp till grovt skattebedrägeri. Beslutet kommer då debatten och medieuppbådet fortsättningsvis är enormt i Finland - frågetecknen och spekulationerna är betydligt fler än de knappa svar som polisen har kommit med hittills. För en dryg vecka sedan deltog hundratals personer från olika myndigheter - bland dem 100 poliser - i en jätteräd av ett företags fastigheter på fastlandet och i skärgården i Åbotrakten. Polisen har inte bekräftat namnet på företaget men enligt Yle har företaget kopplingar till Ryssland samt skatteparadis. I Finland handlar diskussionen om att företaget äger områden som kan anses ligga på strategiskt viktiga platser. Det har gett upphov till en livlig debatt om eventuella säkerhetsrisker med markaffärer som har internationella kopplingar. Polisen har beslagtagit bland annat stora mängder kontanter samt ett massivt datatekniskt material som skyddspolisen - som motsvarar säkerhetspolisen i Sverige - hjälper till med att gå igenom. SR 181002.

Hel region i Kina skärs av när fångläger töms. I Kina stängs järnvägen för vanlig passagerartrafik till och från regionen Xinjiang. Samtidigt kommer rapporter om att stora läger med fångar från det turkisktalande muslimska minoritetsfolket uigurer där håller på att tömmas. Anhöriga till personer som hålls i omskolningsläger i den kinesiska Xinjiangregionen befarar nu att omfattande stopp i den lokala tågtrafiken har samband med fångtransporter. Från och med den 22 oktober säljs inga tågbiljetter till eller från den vidsträckta Xinjiangregionen som upptar ungefär en sjättedel av Kinas yta. Kinesiska myndigheter säger sig bekämpa terrorism i området och vägkorsningar och viktiga samlingspunkter bevakas av tungt utrustad polis och militär. Sedan förra året har främst turkisktalande muslimska uigurer vittnat om en omfattande kampanj för att gripa personer som anses alltför religiösa. De gripna har samlats upp i vad som allmänt kallas omskolningsläger. Kinesiska representanter kallar dem i stället arbetsträningscenter. Lägren rapporteras nu vara överfulla och innehålla upp till över en miljon människor. Vittnesmålen bedöms som trovärdiga av FN, som nyligen uppmanade Kinas regering att släppa fångarna. I stället kommer flera vittnesmål om en detaljerad plan för att skicka bort fångar från lokala omskolningsläger till fängelser i andra delar av Kina eller till andra delar av Xinjiang, enligt rapporter från Radio Free Asia som bekostas med medel från USA och har en kontinuerlig bevakning av Xinjiang. Fångtransporterna med tåg till andra delar av Kina ska ha börjat redan tidigare i år. De väntas nu bli så omfattande att de sätts i samband med den kinesiska järnvägsmyndighetens ovanliga åtgärd att skära av de reguljära förbindelserna med Xinjiang tills vidare. SR 181003.
Misstanken: Massförflyttningar ett sätt att gömma undan fångar. Som Ekot rapporterade i morse kommer järnvägen i Kina till och från regionen Xinjiang stängas. Även uigurer i Sverige tolkar nu uppgiften om att järnvägen för vanlig passagerartrafik till och från regionen kommer att stängas, som att Kinas myndigheter kommer att använda järnvägen för att tömma de så kallade omskolningslägren. "För mig känns det som att järnvägen skulle användas i något hemligt syfte för statens del, för att utföra massförflyttningar av människor," säger Nijat Turghun som är ordförande i den uiguriska utbildningsföreningen i Sverige. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch senaste rapport hålls uppemot en miljon människor från den muslimska minoritetsgruppen uigurer just nu fångna i så kallade omskolningsläger i regionen Xinjiang i Kina. Enligt Human Rights Watch hamnar uigurer i läger utan rättslig prövning och utan att veta hur länge de ska vara där. FN har bedömt vittnesmålen som trovärdiga och har uppmanat Kinas regering att släppa fångarna. Kinas myndigheter kallar i stället lägren arbetsträningscenter. Nijat Turghun har tagit del av rapporter inifrån Xinjiang om att fångarna i lägren redan börjat förflyttas till andra delar av Kina. Eftersom både FN och USA krävt att de som sitter i lägren ska släppas, säger Nijat Turghun, så kan förflyttningen av fångarna vara ett sätt för Kina att försöka gömma undan fångarna. "Det är ett sätt för Kina att undvika att bli kritiserat eller pressat i det här fallet," säger Nijat Turghun. Ekot har pratat med anhöriga i Sverige till uigurer som sitter i omskolningsläger i Xinjiang. De får inte kontakt med sina anhöriga och är oroliga. Nu är de rädda för att om deras släktingar kommer försvinna för alltid om de flyttas till andra delar av Kina. Nijat Turghun delar deras oro. "Självklart. Jag håller med dem hundra procent." SR 181003.
"Många uigurer här har släkt i lägren". I Kina har över en miljon människor ur den muslimska minoriteten uigurer enligt FN placerats i så kallade omskolningsläger. Hos anhöriga i Sverige finns det en stor oro för vad som händer i regionen. Hård övervakning bryter kontakten med anhöriga och gör det svårt att få information om vad som händer i den kinesiska regionen. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg har rest in i den hårt kontrollerade Xinjang-regionen i västra Kina. "Som du förstår får du inte ta några bilder på poliser eller militärer," säger den artige unge polismannen som kallar in mig bara några minuter efter att jag landat i Kashgar. Att inte få med några poliser eller militärer, vaktkurer, gallergrindar, stängsel eller rakbladstråd på bild kan vara svårt i Kashgar. För inte länge sedan var staden ett starkt kulturellt centrum för Kinas turkisktalande muslimer. Nu är till och med de traditionella basarerna försedda med spärrar som påminner om en flygplats. Kinesiska myndigheter säger sig bekämpa terrorism i Xinjiang genom ett system av övervakning och omskolning. Men kriterierna som myndigheterna använder för att bedöma om en person ska räknas som extremist är vaga. Till exempel kan det räcka med att man har böcker om islam hemma, eller att man själv eller anhöriga varit utomlands. Därför blir heller inte samtalen från Sverige besvarade. Jag är hemma hos flera uiguriska familjer i Stockholm. De berättar samma sak. Om hur de ringer till släktingar i Xinjiang-regionen utan att någonsin få svar. "Det är samma signal i över två år varje gång man ringer," säger mannen jag pratar med. En automatisk röst säger: "Numret du har ringt är inte i bruk. Kontrollera numret och ring igen." Först på kinesiska och sen på engelska. Han och hans familj ringer mormor, farfar, farbröder och morbröder, utan att någonsin få svar. "Det är som att man klippt kontakten med resten av världen, det går inte att få tag på någon," säger mannen. "Våra släktingar är rädda," säger Nafisa i en annan uigurisk familj i Stockholm. De vet att samtal från utlandet kan leda till man tas in till förhör och hamnar i omskolningsläger. Nafias kusin är i ett sånt läger, säger hon. "Nästan alla uigurer jag känner i Sverige har släktingar i de där lägren. Det har blivit normalt. Nästan alla jag känner har minst en släkting som sitter där," säger Nafisa, som egentligen heter något annat. SR 181004.
"Varje dag sjöng vi den kinesiska nationalsången." Enligt flera människorättsorganisationer sitter just nu minst en miljon människor från den muslimska minoritetsgruppen uigurer, men även kazaker, i så kallade omskolningsläger i Xinjiang-regionen i Kina. FN har krävt att fångarna ska släppas. Alim, med kazakiskt ursprung, har suttit i ett sådant här läger. "Polisen ringde mig och sa att jag skulle komma till en viss adress," säger Alim. Där blev han förhörd, berättar han. Polisen ställde samma frågor om och om igen. Varför ber du? Varför har du varit i Kazakstan? Vilka träffade du där? Alim berättar hur han sen fördes i handbojor till omskolningslägret. Det var över 5000 personer där, enligt Alim. I Human Rights Watch senaste rapport beskriver flera personer som suttit i lägren förhållandena där. Det är ett slags hjärntvätt, berättar de, där de försöker få oss att överge vår muslimska tro och tvingar oss att sjunga kinesiska patriotiska sånger. Alim berättar samma sak. Alla i lägret hade likadana kläder, berättar Alim. En blå overall. På dagarna fick de intagna i lägret lära sig att den kinesiska staten är bra, att staten tar hand om sina medborgare och att de ska vara tacksamma för det. De fick lära sig att Kinas president Xi Jinping är bra och att han gör det bästa för människorna i Kina. "Varje dag sjöng vi den kinesiska nationalsången," säger Alim. Du måste kunna den. Om du inte sjunger med så finns det olika slags straff, berättar han. Antingen tvingas du lägga dig på marken, eller också hamnar du i isoleringscell. Alim kom ut ur lägret efter tre månader och tjugofem dagar, berättar han. Då hade han upprepade gånger hotat med att ta livet av sig, och till sist släpptes han. Nu är Alim i Kazakstan. "Det är min plikt," säger Alim, att berätta om hur det är i lägren. Jag gör det för de andras skull, för alla dem som sitter kvar i omskolningslägren. Alim heter egentligen något annat. SR 181004.

Skripal is a 'traitor & scum,' (Skripal är en förrädare och avskum) not some rights activist - Putin.In a rare personal comment on the Sergei Skripal scandal, Russian President Vladimir Putin lambasted the former double agent as a "traitor" and "scum". The sooner the media noise around Skripal ends, the better, Putin said. Some media outlets are "pushing through a theory that Mr Skripal is some sort of a rights activist. He's plainly a spy. A traitor to his homeland. There's such a thing - being a traitor to the homeland. He is one," Putin said on Wednesday, speaking at the Russian Energy Week International Forum in Moscow. "Imagine, if there's a person in your country who betrayed it. How would you treat him?" Putin added. "He's plainly scum." Putin also said the whole Skripal affair had been blown out of proportion, adding that "the faster [the media campaign] ends, the better." Putin said that Russia has repeatedly urged the UK to provide Moscow with materials on the Skripal case, yet the requests have been squarely ignored. The Kremlin has said that the former double agent, poisoned in Salisbury with his daughter Yulia in March - after already serving a jail sentence in Russia, was of no real interest for Russia. "This Skripal, as I've already said, is a traitor, who was caught, punished and who spent five years behind bars. That's it. He went abroad and continued to cooperate, consulting some intelligence services there," - Putin added. While London keeps blaming Russia for the Skripal incident, it is yet to provide any solid evidence to back up the claims. The Russian Foreign Ministry has sent some 60 notes to London since March, urging the UK authorities to conduct a joint investigation and provide consular access to the Skripal family, but the UK has not replied to any of the requests. RT 181003. Kommentar: RT, tidigare känd som Russia Today, är en rysk nyhetskanal ägd av den ryska staten, grundad 2005. Sedan december 2013 ingår RT i den statliga ryska nyhetsbyrån Rossija Segodnja. RT har från många håll kritiserats för att vara Kremlvänlig och propagandistisk i sin utrikesrapportering.

Nederländerna utvisar ryssar - anklagas för spioneri. Nederländerna har utvisat fyra officerare från den ryska underrättelsetjänsten. De anklagas för att ha spionerat på organisationen för förbud mot kemiska vapen, enligt Nederländernas försvarsminister Ank Bijleveld. "Jag är stolt över den nederländska underrättelsetjänstens arbete, den ryska underrättelsetjänsten måste stoppas," sade försvarsminister Ank Bijleveld på en presskonferens. De ryska officerarna anklagas för att ha försökt hacka sig in i ett IT-system som tillhör Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW. De ska ha utrustat en bil med elektronisk utrustning och därefter ställt den på parkeringen utanför ett hotell i närheten av OPCW:s högkvarter i Haag. Spioneriet ska ha stoppats av nederländsk underrättelsetjänst den 13 april i år. Efter samarbete med brittisk underrättelsetjänst. Regeringen i Nederländerna anklagar Rysslands militära underrättelsetjänst GRU för att ligga bakom operationen. SR 181004.
Spionanklagelserna mot ryska GRU växer. Spionanklagelserna mot den ryska militära underrättelsetjänsten GRU växer. Den militära underrättelsetjänsten anklagas för cyberattacker mot flera internationella organisationer och företag. Det amerikanska justitiedepartementet har idag anklagat sju personer inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU för cyberattacker mot organisationer och företag som på olika sätt har koppling till Ryssland. Den internationella antidopningsorganisationen Wada som har avslöjat rysk dopning är en av dem som attackerats, liksom det amerikanska kärnenergiföretaget Westinghgouse. Även utredare som undersöker rysk inblandning när ett flygplan från Malaysian Airlines sköts ner i Ukraina 2014, då 298 människor dog är drabbade. Den utredningen leds av Nederländerna som tidigare idag anklagade ryska GRU för en annan attack mot organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som har sitt högkvarter i Haag. OPCW undersökte vilken substans som användes vid nervgifts-attacken mot den före detta ryska spionen Sergej Skripal i Salisbury i Storbritannien, en attack som GRU misstänks för. Fyra ryska officerare från GRU, som tillhör den grupp om sju personer som det amerikanska justitiedepartementet pekat ut, har nu utvisats från Nederländerna. Enligt ett internt dokument från den nederländska regeringen som Ekot tagit del av anlände de fyra nu utvisade ryssarna till Amsterdams flygplats den 10 april. På foton ser man hur de där träffar en man från den ryska ambassaden. De ska sen ha hyrt en bil, utrustat den med teknisk utrustning och parkerat den nära OPCW:s högkvarter i syfte att hacka organisationens IT-system. Nederländerna ser extremt allvarligt på attackerna och har begärt att frågan tas upp på högsta politiska nivå i Europa när EU:s ledare träffas i Bryssel på toppmöte om några veckor. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk verkar också ha hörsammat den begäran. "Å EU:s vägnar fördömer jag denna attack, cybersäkerhet kommer stå på agendan på nästa toppmöte". Ryssland har också svarat på anklagelserna som de menar är en del av en större desinformationskampanj för att skada ryska intressen. SR 181004.

Gerillagrupp stödd av Kina trakasserar kristna i Myanmar. Kyrkor rivs och kristna hotas i de östra delarna av Myanmar. Det är en gerillagrupp stödd av Kina som står för trakasserierna. Bakom attackerna kan ligga Kinas rädsla för den växande kyrkan. I de norra och östra bergstrakterna av Myanmar finns områden som centralregimen aldrig vunnit kontroll över. Ett av dessa autonoma områden kallas Wa-staten och styrs av United Wa State Army, en gerillagrupp ökänd för att tidigare ha tjänat stora pengar på narkotikatillverkning och smuggling. Nu kommer rapporter om att gerillagruppen har förstört minst 12 kyrkor i området. Skolor som drivs av kristna organisationer ska också ha stängts. "Några religiösa ledare blev arresterade, och några gudstjänstbesökare greps och deras huvuden rakades innan de släpptes," säger en lokal kristen till Morningstar, en organisation som uppmärksammar förföljelse av kristna. Enligt den svenske journalisten Bertil Lintner har gerillagruppens politiska ledning utfärdat order som förbjuder utländsk personal i församlingarna och som sätter stopp för kyrkbyggen. Religiös undervisning förbjuds också. 30 procent av befolkning är kristen till följd av främst amerikansk missionsverksamhet från 1920-talet och framåt. Kina ser grannlandet Myanmar som en del av den egna intressesfären och planerar att bygga handelsleder genom de i dag oroliga gränstrakterna, där många kristna bor. Kina ser kristendomen som ett potentiellt hot mot det egna inflytandet, eftersom många kyrkor har kontakt med trossyskon i västvärlden. Kinesiska myndigheter har också fängslat en kinesisk-amerikansk missionär, John Cao, som just arbetat med den fattiga befolkningen i Wa. Dagen 181004.

Chef för Interpol försvunnen. Chefen för den internationella polisorganisationen Interpol med huvudkontor i Frankrike har försvunnit och en polisutredning har startat. Chefen som är kines försvann på en resa till hemlandet Kina. Det är frun som har anmält sin man, Interpolchefen Meng Hongwei, försvunnen. Han reste till Kina i slutet av september och har inte hörts av efter att han lämnade Frankrike, rapporterar franska medier. Interpols högkvarter ligger i staden Lyon och en polisutredning har nu startat i Frankrike. 64-årige Hongwei blev chef för Interpol 2016 med en tjänst fram till 2020. Den internationella polismyndigheten har 192 medlemsländer. Interpol kommenterar att man känner till det påstådda försvinnandet, men att det är en fråga för franska och kinesiska myndigheter. Hongwei är tidigare viceminister i Kina för Kommunistpartiet med ansvar för säkerhetsfrågor och har haft en rad viktiga chefspositioner, bland annat med ansvar för kontraterror. När han fick chefstjänsten vid den internationella polismyndigheten Interpol kom människorättsorganisationer som Amnesty International med kritik av oro för att Kina skulle försöka utnyttja honom i försöken att få hem kinesiska dissidenter. En källa uppger för South China Morning Post att han omhändertagits av myndigheter i Kina och ska ha förhörts. Kinesiska myndigheter har inte bekräftat uppgifterna. SR 181005.
Frankrike kräver svar om försvunne Interpolchefen. Franska myndigheter har i dag formellt bett Kina om information rörande chefen för Interpol. Samtidigt får polischefens fru polisskydd i Frankrike. Efter uppgifterna om att chefen för den internationella polisorganisationen Interpol, Meng Hongwei, försvunnit i samband med en resa i hemlandet Kina har polischefens fru nu fått polisskydd i Frankrike. Enligt det franska inrikesdepartementet har hon utsatts för hot, både via telefon och via sociala medier. Hongwei, som är kinesisk medborgare, har inte synts till sen i slutet av september då han lämnade Lyon i Frankrike, där Interpol har sitt högkvarter, för att resa till Kina. En polisutredning kring hans försvinnande pågår och franska myndigheter har nu formellt bett Kina om information om den försvunne polischefen. Men de kinesiska myndigheterna har inte kommenterat ärendet. Interpolchefen är även biträdande minister för offentlig säkerhet i Kina. Han föremål för en brottsutredning i hemlandet, enligt den Hongkongbaserade tidningen South China Morning Post och "fördes bort" för förhör "så fort han landade i Kina", enligt tidningens källa. Det är okänt vad han misstänks för. Al Jazeera rapporterar om att allt som skrivs om honom på kinesiska sociala medier raderas. Vilket skulle kunna peka på hur känsligt ärendet är i Kina. SR 181006.
Kina: Den försvunne Interpolchefen utreds för brott. Snart två veckor efter hans försvinnande erkänner nu Kina att man frihetsberövat Interpolchefen Meng Hongwei. Kinas antikorruptionsmyndighet meddelar att Meng Hongwei utreds för misstänkta lagöverträdelser, skriver Reuters. Det finns inga närmare uppgifter från Kina om vilket eller vilka brott 64-åringen nu utreds för. Meng förlorade i april sin plats i kommunistpartiets kommitté för offentlig säkerhet, vilken av SCMP beskrivs som maktens verkliga säte i ministeriet. Meng Hongwei är ansvarig för den internationella polisorganisationens övergripande strategi. Den operativa driften sköter generalsekreteraren Jürgen Stock. SR 181007.
Interpolchefen utreds för mutbrott i Kina. Den internationella polisorganisationen Interpols chef Meng Hongwei som som försvann i Kina misstänks nu officiellt för mutbrott enligt kinesiska myndigheter, och hans namn och titel har raderats från den kinesiska polismyndighetens hemsida. På måndagen meddelade de kinesiska statliga TV-nyheterna att vice ministern för säkerhetsdepartementet Meng Hongwei misstänks för mutbrott och utreds av nationella övervakningskommissionen i Kina. "Han tog emot mutor och misstänks för att ha brutit mot lagen" säger det kinesiska säkerhetsministeriet i ett uttalande - en myndighet där Hongwei formellt är biträdande minister. Meng Hongwei var ordförande i den internationella polisorganisationen Interpol och bosatt vid organisationens högkvarter i Frankrike. Hans fru har anmält att han försvann för omkring två veckor sedan under ett besök i Kina där han arbetat på säkerhetsdepartementet på viceministernivå sedan 2004. Mengs namn har redan tagits bort från listan över chefer på det kinesiska säkerhetsdepartementets hemsida. Interpol sade sig ha godkänt en avskedsansökan från sin ordförande Meng Hongwei. Enligt Interpols generalsekreterare Jürgen Stock har organisationen begärt en officiell förklaring till bortförandet av Meng. Polisen i Frankrike har inlett en egen undersökning. I Kina är det inte ovanligt att högt uppsatta tjänstemän inom kommunistpartiet försvinner medan de utreds för korruption. Det är en del av maktkampen inom partiet. Personen som gav Meng Hongwei hans höga post i Kina var den tidigare chefen för säkerhetsdepartementet, Zhou Yongkang, som också råkade i onåd och är dömd till livstids fängelse för korruption. Övervakningskommissionen som nu utreder Meng Hongweis misstänkta brott är en speciell nyskapad myndighet nära partiorganisationen och fungerar som partisekreterare Xi Jinpings främsta verktyg i hans kampanj mot korruption. Meng var den förste ordföranden i den internationella polisorganisationen att komma från Kina. Det var ett val som mötte viss internationell kritik när han tillsattes, eftersom den kinesiska polisen han arbetat för agerar i en enpartistat där fångar kan nekas rätten att träffa advokat och utsättas för tortyr. Mengs hustru skyddas nu av polis i Lyon där familjen bor och har sagt att hon fruktar för sin makes liv. Hon har visat reportrar bilden av det senaste meddelande hon fick sin man: en bild av en kniv. Den tidigare kinesiske polischefens familj delar nu alltså samma oro som anhöriga till många andra personer som försvunnit i Kina. SR 181008.

Kyrkorna hotar kommunistpartiet, tror kommunistpartiet. Kyrkorna i Kina växer snabbt - och har i dag fler medlemmar än kommunistpartiet i landet. Men kinesiska staten drar samtidigt åt kontrollen: stänger husförsamlingar, beordrar kors att tas ned från kyrkorna och ökar övervakningen med kameror. Dagen 181005.

Geely bygger stort innovationscenter i Göteborg. Biltillverkaren Volvos kinesiska ägare Geely har nu börjat bygga ett stort innovationscenter i Göteborg, där ska 3 500 personer kunna jobba. Enligt Gang Wei, ansvarig för bygget, visar detta att Göteborg är Geelys andra hemstad. "Det här är Geelys andra hem. Vi ska visa vårt långsiktiga engagemang till våra anställda, till Göteborg och till Sverige. Geelys investeringar här är seriösa investeringar och vi har ett långsiktigt engagemang," säger Gang Wei, ansvarig för bygget, till Ekot. Kinesiska Geelys avtryck växer i Västsverige. Företaget är numera inte bara ägare av biltillverkaren Volvo Cars, utan också storägare i fordonstillverkaren AB Volvo. Samtidigt har det nystartade bilmärket Lynk&Co sitt huvudkontor i Göteborg och nu har också bygget av ett stort innovationscentret börjat. Bygget kommer pågå i flera år innan allt är klart i början av år 2022. Men den första kontorsbyggnaden på åtta våningar ska vara klar redan i slutet på nästa år. När är allt är klart ska komplexet bestå av fem byggnader, där det ska finnas bland annat restauranger, ett hotell och plats för 3 500 anställda. En stor del av dem kommer vara anställda av Geelys svenska bilutvecklingsföretag Cevt, som nu har drygt 2000 anställda. Det handlar inte om några stora nyanställningar, utan mest om att samla personal på ett ställe. SR 181005.

Bloomberg: Kina uppges ha planterad spionchip i dataservrar. En artikel i tidningen Bloomberg Businessweek med uppgifter om att den kinesiska militären ska ha placerat hemliga datachip i servrar som levererats till amerikanska företag har lett till starka reaktioner, i ett läge där relationerna mellan USA och Kina redan är ansträngda. Det handlar om ett datachip som inte ska vara större en spetsen på blyertspenna som ska ha installerats under tillverkningsprocessen på servrar gjorda av företaget Supermicro och som sedan skickats till nästan 30 amerikanska företag. Däribland teknikjättarna Apple och Amazon. "Det får plats väldigt lite information på ett sådant chip så vad man gör är att se till att man på något sätt se till att man kan kommunicera med datorn så man kan få lösenord eller liknande för att på så sätt komma åt informationen," säger Åsa Schwartz, säkerhetskonsult på företaget Knowit. Enligt källor som Bloomberg talat med ska företagen ha upptäckt de hemliga chippen och kontaktat amerikanska myndigheter som spårat dessa till Kina och en enhet inom den kinesiska militären. Supermicro, Apple och Amazon förnekade alla uppgifterna men många teknikbolag föll på börsen efter artikelns publicering. Servertillverkaren Supermicros aktie föll igår med över 40 procent. Flera bedömare har också pekat på att anklagelserna kommer i ett läge där relationerna mellan USA och Kina redan är mycket ansträngda. Säkerhetskonsulten Åsa Schwartz säger att det är svårt att veta exakt vad som är stämmer, men hon tycker inte att uppgifterna är orimliga. "Det har skett ett antal liknande ingrepp, både när det gäller hårdvara, mjukvara och outsourcingleverantörer." Eftersom en överväldigande del av världens datorkomponenter är tillverkade i Kina kan även svenska företag och myndigheter vara i riskzonen om uppgifterna stämmer, enligt Åsa Schwartz. "Det är inte helt omöjligt och det behöver inte vara just den här, utan det kan vara andra leverantörer. Det är något som till exempel svenska försvaret tittar mycket på när de köper in datorer." SR 181005.

Europarådspris går till Oyub Titiev. Europarådets stora människorättspris, Václav Havel-priset, på drygt 600 000 kronor, går i år till den ryska människorättsaktivisten Oyub Titiev. Han är chef för Groznyjkontoret på människorättscentret Memorial men har suttit häktad i Tjetjenien sedan januari. Han får priset för att ha försvarat mänskliga rättigheter i regionen och för att ha rapporterat om de lokala myndigheternas övergrepp. SR 181008.

Bellingcat: Putin måste känna till de bägge männen. Nu kan även den andre mannen, som misstänks för ett mordförsök på en före detta rysk dubbelagent i den brittiska staden Salisbury, ha fått sin riktiga identitet avslöjad. Han ska vara militärläkare och anställd av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Bägge de ryska männen som misstänks för giftdådet i Salisbury i år har tidigare fått den finaste hedersutmärkelsen en rysk medborgare kan få. Därför menar den undersökande journalistgruppen Bellingcat att Rysslands presidenten Vladimir Putin måste känna till de bägge männen. För knappt ett par veckor sedan avslöjade Bellingcat att den ena av de två misstänkta för mordförsöket i Salisbury var en överste inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Mannen, som framför allt varit placerad i Tjetjenien, fick 2014 den finaste hedersutmärkelsen en ryss kan få - Ryska federationens hjälte. I går kväll publicerade Bellingcat även namnet på den andre misstänkte gärningsmannen som alltså ska vara militärläkare, även han inom GRU. Han ska bland annat ha varit utsänd till Ukraina vid ett flertal tillfällen och nu har det alltså framkommit att bägge männen fått den finaste hedersutmärkelsen en rysk medborgare kan få. För några veckor sedan blev de två männen, som alltså misstänks för mordförsöket på den ryske dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter, världsberömda. I en intervju i den statliga ryska tv-kanalen Russia Today förklarade de sina två snabba besök under en helg i Salisbury i mars i år, med att de hört så mycket gott om staden med den välkända katedralen, men ett snöoväder gjorde att de inte stod ut och vände tillbaka till London. Den brittiska polisen säger att den hittat spår av nervgiftet Novichok på männens hotellrum i London och att den är säker på att de ligger bakom mordförsöket, som dessutom kostade en brittisk kvinna livet efter det att hon hittat den flaska som giftet förvarades i. Redan för en månad sedan hävdade den brittiska premiärministern Theresa May att de två utpekade männen tillhör GRU och att de troligen reste under falska namn. Nu får hon uppbackning av Bellingcat som tidigare bland annat avslöjat detaljer kring nedskjutningen av ett passagerarplan 2014 då nästan 300 personer miste livet i Ukraina. SR 181009. Kommentar: Putin framstår igen som en stor lögnare.
Andra misstänkta i mordförsöket i Salisbury är militärläkare Mishkin i GRU. Den andra misstänkta ryska agenten i giftattacken i Salisbury i våras har identifierats som militärläkare Alexander Mishkin. Mishkin besökte Storbritannien och Salisbury med en annan rysk man i mars, vid tidpunkten för mordförsöket på den förre dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia. Han reste under namnet "Alexander Petrov", men heter egentligen Alexander Mishkin, enligt den undersökande journalistbyrån Bellingcat. Brittiska Bellingcat utpekade förra månaden den andre misstänkta mannen som överste Anatolij Chepiga i Rysslands militära underrättelsetjänst GRU. Journalisterna i Bellingcat säger sig ha identifierat bägge männen genom så kallade öppna källor som fotografier, passkopior, adresser och telefonnummer som kan utredas bland annat via nätet. Bellingcat har också fått tag på vittnen som kan bekräfta männens identitet. Alexander Mishkin lär ha rekryterats av GRU då han slutförde sina studier i medicin. Han har besökt Ukraina flera gånger, även år 2013 då landet skakades av oppositionsprotester. Bellingcat har också gett ut tre fotografier av Mishkin, inklusive hans riktiga passfoto. Det tog längre att identifiera Mishkin än Chepiga, eftersom hans digitala fotspår inte är så omfattande som Chepigas som tros ha lett mordförsöket den fjärde mars i år, då Sergej och Julia Skripal hittades medvetslösa på en parkbänk i Salisbury. De togs in på sjukhus där man snabbt slog fast att de hade förgiftats med nervgiftet Novitjok, som utvecklades och tillverkades i tiderna i Sovjetunionen. Männen misstänks alltså för mordförsöket på far och dotter Skripal, men också för dråp eller mord, eftersom en brittisk kvinna avled efter att ha kommit i kontakt med Novitjok, som "Boshirov" och "Petrov" tros ha haft i en parfymflaska som de slängde bort. Brittiska brottsutredare och den konservativa regeringen har anklagat Rysslands högsta ledning för att ha beordrat mordförsöket. Männen har åtalats i sin frånvaro, men Storbritannine har ändå inte begärt att de utlämnas eftersom ryska lag inte tillåter utlämning av ryska medborgare utomlands. Britterna och deras allierade har också utvisat ett hundratal ryska diplomater som ett led i sanktionerna mot Ryssland. Moskva svarade med att utvisa motsvarande antal västerländska diplomater från Ryssland. Mishkin och Chepiga utpekades som misstänkta efter att de fastnade på övervakningskameror i Salisbury. Männen gav en intervju för den ryska tv-kanalen RT där de bedyrade att de inte hade något med mordförsöket att göra och att de besökte Salisbury endast som turister intresserade av den berömda katedralen i staden. Ryssland och president Vladimir Putin har försäkrat att männen är civila och inte har något med vare sig underrättelsetjänsten eller Kreml att göra. I ryska medier har det på sistone spekulerats i att Putin är missnöjd med den höga profil som GRU har haft under den senaste tiden. Nederländerna grep nyligen fyra ryska män i Haag, som togs på bar gärning då de försökte tränga sig in i datasystemen i högkvarteret för OPCW, eller Organisationen för motstånd mot kemiska vapen. OPCW har bland annat har undersökt spår av Novitjok som hittades i Salisbury och i hotellet där de misstänkta ryssarna bodde i London. Brittisk polis vill inte kommentera Bellingcats senaste uppgifter men vill inte heller dementera dem. Brittiska underrättelsekällor bekräftade förra månaden att "Ruslan Boshirov" egentligen heter Anatolij Chepiga och att han är en högt belönad överste som bland annat har fått Rysslands högsta hedersutmärkelse, Ryska Federationens hjälte. Den konservativa parlamentsledamoten Bob Seeley som är medlem i utrikesutskottet, säger att det är skrämmande att en läkare tycks ha ingått i GRU:s mordkomplott. "Det är värt att minnas att vi inte känner till GRU:s lyckade operationer, även om denna operation från början till slut har varit pinsam för Kreml," säger Bob Seely. yle 181009.
Full report: Skripal Poisoning Suspect Dr. Alexander Mishkin, Hero of Russia. Bellingcat 181009.
Se mer info från Bellingcat.
En tredje person misstänks för giftdådet. En rysk webbtidning har publicerat namnet på en misstänkt tredje gärningsman bakom försöket i mars i år att giftmörda den avhoppade ryske spionen Sergej Skripal. S:t Petersburg-baserade Fontanka news namnger en 45-årig rysk man som den person som brittisk underrättelsetjänst tidigare antytt ska ha kartlagt offrets bostad i den engelska staden Salisbury. Tidigare i dag rapporterade tjeckisk radio att de sedan tidigare två misstänkta männen för dådet - som antas vara anställda vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU - skuggat Sergej Skripal i Europa redan 2014. SR 181010.
PUTIN'S 'PLOT' Vladimir Putin 'ordered Salisbury novichok hitman to assassinate Brit spy behind Trump sex dossier', Alexander Mishkin, 39, was allegedly behind the failed hit on the double agent Sergei Skripal and his daughter in Wiltshire... but it is now claimed he was linked to another mission to kill former MI6 officer Christopher Steele. KGB defector Boris Karphichkov, 59, claims Mishkin belonged to a special ops group which slipped into the country in late February 2017. He says a source told him they were here to kill Steele, 54, on the direct orders of Putin. The Sun 181014.

För en dryg halvmiljon kan vem som helst bli EU-medborgare - Airiston Helmis ägare är en av tusen ryssar som köpt maltesiskt pass. 50 000 euro är priset för EU-medlemskap utan att någon frågar dig någonting. Både rika och kriminella använder Malta som en genväg till EU, förbi västs sanktioner. Malta har drygt 400 000 invånare på en areal som är något mindre än Sibbo. Ändå är det här som den organiserade brottsligheten frodas bäst i EU. Orsaken är den lukrativa försäljningen av pass - och därmed fri rörlighet inom Schengenområdet. Försäljningen av medborgarskap hör nämligen till de stora inkomstkällorna i det lilla öriket Malta. Billigt är det inte: för 650 000 euro kan man köpa ett medborgarskap medan makan/maken kostar 25 000, likaså de minderåriga barnen. För far- och morföräldrarna är prislappen 50 000 euro. Processen är snabb, man kan bli medborgare på åtta månader. Beloppet på 650 000 euro ska investeras på Malta så att 350 000 placeras i en statlig fond och resten i fastigheter. Det här har resulterat i att bostadspriserna trissats upp då de nya medborgarna köper upp lägenheter och fastigheter som förblir tomma. yle 181007.

Omskolningsläger blir lagliga i Kina. Det har blivit officiellt tillåtet för lokala kinesiska myndigheter att bedriva tankemässig omskolning mot så kallad religiös extremism i Xinjingregionen. Tidigare har kinesiska representanter förnekat det finns så kallade omskolningsläger i regionen. Lokala myndigheter i regionen Xinjiang har nu officiellt fått tillåtelse att sätta människor som beskylls för att delta i religiös extremism i omskolning, för att åstadkomma en så kallad tankemässig "transformering", enligt ett nytt beslut från den lokala folkkongressens ständiga utskott. Det nya regelverket ska ha trätt i kraft i går, enligt dokument på folkkongressens hemsida. Uiguriska och kazakiska familjer från Xinjiang vittnar om att anhöriga förts bort, och tidigare fångar berättar om så kallade omskolningsläger. Kina har fått kritik i FN för behandlingen av mestadels muslimska folkgrupper i Xinjiangregionen. Den kinesiska regeringen har blivit uppmanad att släppa de över en miljon människor som befaras ha satts i omskolning mot sin vilja där. Kinesiska representanter förnekar att det finns omskolningsläger i Xinjiang. I stället hänvisar man till så kallade arbetsträningscenter. Det är också det ord som används i det nya regelverket. Redan föra året fick Xinjiang nya regler som förbjuder exempelvis huvuddukar och vad som kallas "onormala skägg". Reglerna i Xinjiang sägs vilja få religion att bli mer "kinesisk" och ses av myndigheterna som en del av de lagliga åtgärderna mot terrorism. SR 181010.
"Tortyr förekommer i omskolningsläger i Xinjiang". Människorättsorganisationen Human Rights Watch kritiserar Kinas regering i en ny rapport för en systematisk kampanj av brott mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang i nordvästra Kina. Enligt uppskattning kan över en miljon människor ha gripits godtyckligt för att genomgå politisk omskolning. FN krävde nyligen att Kina ska sluta med den godtyckliga interneringen av människor i Xinjiang. Kinesiska myndigheter försvarar kampanjen som sägs vara riktad mot religiösa extremister. Förutom tvångsomskolning genom inlåsning på obestämd tid förekommer tortyr i lägren, enligt Human Rights Watch. Omkring 13 miljoner människor med muslimsk bakgrund lever i den kinesiska regionen Xinjiang. Övervakningen av personer är striktare i regionen än i andra delar av Kina, med bland annat massinsamling av personligt DNA. SR 181010.

Uppgift: Kinesiska skolelever uppmanas förneka Jesus. Mer än 300 kristna elever i Kina har uppmanats att uppge att de inte har någon religion. Det skriver World Watch Monitor. Många av de kristna eleverna ska även ha kallats till särskilda samtal med lärarna. Det är i provinsen Zhejiang, där den kristna tron är stark, som flera hundra elever på två gymnasieskolor uppges ha uppmanats att fylla i "ingen religion" i ett formulär. Att elever får ange vilken religion de bekänner sig till är inget märkligt, däremot är det ovanligt att de pressas till ett visst svar, säger en källa till World Watch Monitor. "Det verkar som om det här är en del av den nya ansträngningen att identifiera kristna och pressa dem på ett eller annat sätt," säger källan. Källan, som vill vara anonym, berättar att kristna barn i den här delen av Kina brukar fylla i att de är kristna, eftersom de är oskuldsfulla eller för att de kommer från familjer där man inte kompromissar med sin tro. Påtryckningarna från lärarna gav dock resultat. På en av skolorna fyllde till en början 200 elever i att de var kristna, skriver World Watch Monitor. Efter att läraren uppmanat dem att skriva "ingen religion", var det hälften av eleverna som ändrade sitt svar och efter ytterligare påtryckningar var det bara en elev som i slutändan skrev "kristen", skriver nyhetssajten. Enligt World Watch Monitor har lärarna dessutom tagit ut de kristna eleverna till särskilda samtal där de varnat dem för att tala om sin kristna tro på skolan. Världen idag 181012.

Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har släppts fri efter tre veckor i fängelse. Navalnyj greps den 24 september, anklagad för att ha organiserat otillåtna protester - ett gripande som skedde i direkt anslutning till att han lämnade fängelset efter att ha avtjänat ett tidigare straff på 30 dagar, även det för att ha arrangerat regeringskritiska demonstrationer. Under de 50 dagar jag har suttit fängslad har vi sett ytterligare bevis för att den här regimen är på dekis, säger Navalnyj, syftande på ryska underrättelsetjänstens penibla förehavanden i utlandet och den misslyckade uppskjutningen av en bemannad rymdraket tidigare i veckan. Ryska myndigheter har ökat trycket på den 42-årige oppositionsledaren i takt med att president Vladimir Putins popularitetssiffror dalar efter en omstridd förändring av landets pensionssystem. Om någon tror att de kan skrämma eller stoppa oss med gripanden, så kan de slå den tanken ur hågen, säger Navalnyj. SR 181014. Kommentar: Aleksej Navalnyj är en modig man.

Unikt beslut - kyrkan i Kiev förväntas bli fristående. Av vissa ses det som ett av de största besluten som kristendomen stått inför – mycket pekar nu nämligen på att den ryska och ukrainska ortodoxa kyrkan kommer att delas och att kyrkan i Kiev blir en egen självständig del av den ortodoxa kyrkofamiljen. Det ortodoxa kyrkomötet som pågår har ställt sig bakom detta inför beslutet som ska tas i morgon. I Ryssland har det kommit hårda reaktioner. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sa att man kommer att försvara ryssar, rysktalande och ortodoxa troendes intressen. Hur delningen kommer att gå till är mer oklart, och kommer i så fall att ta lång tid, eftersom olika kloster och kyrkor i Ukraina har åsikter om vem man vill vara lojal mot, Kiev eller Moskva. SR 181014.

Ukrainska bönder rädda att förlora sin mark. Det finns ett drygt femton år gammalt beslut på att land ska kunna säljas och köpas fritt i Ukraina, men det har lagts på is, det var för känsligt. Att odla jorden ser många bönder som den sista livlinan, ramlar landet ihop kan man ändå äta allt som kommer upp ur den bördiga jorden. Vem som äger vilken åker, är det få som vet. Innan vårens presidentval i Ukraina vågar få politiker knysta om en marknad för att köpa och sälja land, det är impopulärt. Det är vad som händer efter valet som oroar. SR 181016.

Fängelsedomar efter hets mot finländsk journalist. Helsingsfors tingsrätt dömer nättidningsgrundaren Ilja Janitskin till fängelse och forskaren Johan Bäckman till villkorligt fängelse. Den finska höger-populistiska webb-tidningen MV-lehtis grundare Ilja Janitskin döms till 22 månaders ovillkorligt fängelse av Helsingfors tingsrätt, för att ha tillåtit rasistiska och antisemitiska artiklar. Det rapporterar Hufvudstadsbladet. Även forskaren Johan Bäckman dömdes till ett års villkorligt fängelse för olaga förföljelse och olaga hot i samband med publiceringarna. Ilja Janitskin döms också för grov ärekränkning med hänvisning till tidningarnas artiklar med kränkande innehåll mot den tidigare Yle-reportern Jessikka Aro. SR 181018.

USA åtalar ryskt nättroll. USA:s justitiedepartement väcker åtal mot en rysk kvinna som anklagas för att ha försökt påverka amerikanska val. Kvinnan misstänks vara en del av en våg av publiceringar på sociala medier som syftar till att påverka valresultat, och ska ha arbetat för en av de ryska så kallade trollfabrikerna i St Petersburg som tidigare åtalats i USA. Amerikanska myndigheter hävdar att den 44 åriga kvinnan, kopplad till ett nätverk styrd av en känd rysk oligark som redan anklagats av amerikanska myndigheter för att ha försökt påverka den amerikanska valdebatten inför presidentvalet 2016. Kvinnan ska ha organiserat mängder av publiceringar med målet att skapa konflikter och motsättningar i den amerikanska debatten i polariserande frågor som vapenkontroll, immigration och hbtq-frågor. Enligt utredningen ska miljoner dollar ha använts för att betala aktivister, annonser, registreringar av domännamn och servrar. Det amerikanska justitiedepartementet offentliggjorde åtalet nästan samtidigt som flera av USA:s underrättelsetjänster i ett gemensamt uttalande varnade för att Ryssland, Kina och Iran försöker påverka amerikanska väljare inför mellanårsvalet i november. Den nu åtalade kvinnan uppges befinna sig i Ryssland och väntas inte dyka upp i USA för att låta sig ställas inför det amerikanska rättsväsendet. Det pågår sedan tidigare omfattande utredningar i USA där dussintals personer, både ryssar och amerikanser samt flera företag ,som misstänks för inblandning i att ha förskt påverka det amerikanska valet 2016. President Donald Trump fattade nyligen beslut om möjligheter att rikta nya sanktioner mot länder eller personer som försöker påverka amerikanska val. SR 181019.

Ryssland flyttar fram sina positioner i Afrika. I skuggan av Kina har Ryssland stärkt sina ekonomiska och militära band med Afrika de senaste åren. Senaste decenniet har ryska handeln med Afrika tredubblats. Kinas offensiva politik i Afrika har väckt mycket uppmärksamhet i Västvärlden på senare år. Men i skuggan av Kina har även Ryssland flyttat fram sina positioner rejält det senaste decenniet. Enligt nyhetsbyrån Reuters har Rysslands handel med afrikanska länder tredubblats de senaste åtta åren - en period när Kinas motsvarande handel dubblerades, och USA:s halverades. Men trots snabb rysk ökning är ändå nivåerna fortfarande blygsamma i jämförelse: förra året var Rysslands afrikahandel bara en fyrtiondel av Kinas. Men till skillnad från Kina, som med få undantag hållt sig borta från militära samarbeten, har Rysslad flyttat fram sina positioner i Afrika även på det området. Sen 2014 när västvärlden införde sanktioner mot Ryssland på grund av dess anektering av Krim, har Ryssland tecknat militära samarbetsavtal med minst 19 afrikanska länder. Däribland jättar som Nigeria och Etiopien och konfliktdrabbade länder som Centralafrikanska Republiken och Chad. Bedömmare Reuters talat med liknar nu Rysslands roll i Afrika allt mer den landet hade under Kalla kriget. Då gick militärt stöd ofta hand i hand med avtal om utvinning av naturresurser, vilket det finns exempel på från de senaste åren från till exempel Sudan och Zimbabwe, och som även visar sig i den kraftigt ökade handelsvolymen. SR 181022.

Nato övar på att försvara Norge. I Norge inleds i dag Natos största militärövning på flera år. Sverige deltar med en stor styrka på 2 200 soldater. Natoländerna övar på att kollektivt försvara Norge mot ett angrepp från ett annat land och övningen är även viktigt för den svenska försvaret enligt generalmajor Michael Claesson. "Det är alltid en viktig del att få öva tillsammans med de ingående svenska enheter. Pansarförband, motoriserat infanteri, stridsvagnar men också möjligheten att få öva det system av system som en brigad utgör med ledning och logistik är oerhört viktigt att få samträna," säger generalmajor Michael Claesson. Med cirka 50 000 soldater, 10 000 fordon, 250 flygplan och 60 fartyg från 31 länder så är övningen Trident Juncture stor. Ett Natoland anfalls, och Natos artikel fem, om kollektivt försvar, löses ut. Sverige deltar med bland annat stridsvagnar, Gripenflygplan och korvetter. Därmed får försvaret öva med andra avancerade trupper i stort sammanhang, vilket också är viktigt enligt Michael Claesson. Sveriges säkerhetspolitiska linje är att vi ska hjälpa till om något land i Norden eller EU anfalls. I ett läge där Rysslands ökande militära styrka ses som ett hot och anfallet i övningsspelet kommer från Atlanten och norrifrån är det lätt tänka att Nato, tillsammans med Sverige, övar försvar mot ett möjligt ryskt angrepp. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist sänder övningen och Sveriges deltagande i den en viktig säkerhetspolitisk signal. "Det sänder den signalen att vi är beredda att tillsammans med andra försvara vår suveränitet, vår integritet och de principer som gäller enligt FN-stadgan så det är den typen av signaler vi sänder, säger Peter Hultqvist. Som partner finns förstås inget krav på Sverige att ställa upp om något Natoland skulle anfallas. Men Peter Hultqvist tycker att övningen är viktig för svensk försvarsförmåga och förmåga att samverka med de nordiska grannländerna och Nato, något som krävs om kris skulle inträffa. "Då måste man öva i förväg, det går inte bara att komma och försöka samverka när krisen väl är där. Då är det för sent," säger Peter Hultqvist. Övningen pågår till den 7 november. Amerikanska F 16 plan som lyfter i övningen kommer att höras nästan dagligen på F21 i Luleå de närmaste veckorna. En av piloterna är Michael Richard. Han berättar att inga verkliga stridsmedel används under luftstridsövningarna över norra Norge och Sverige, varken lösa skott eller övningsrobotar av olika slag. "De vapen som avlossas under luftstriderna är bara simulerade. Det påminner om tv- och dataspel, men det går väldigt fort," säger Michael Richard. SR 181025. SR 181027.

Svårt för ryska kvinnor att anmäla våld i hemmet. Ryska kvinnor som utsätts för våld i hemmet har ofta svårt att ens kunna anmäla vad som hänt till polisen eller få det ordentligt utrett. I en ny rapport från Human Rights Watch berättar ett 70-tal kvinnor om hur svårt de hade att få stöd från ryska myndigheter. Kvinnorna är inte redo att driva fallen själva, eftersom det är mycket komplicerat och det finns många juridiska hinder, det säger Mari Davtyan, advokat som jobbar med mänskliga rättigheter och som intervjuats i rapporten. Human Rights Watch har djupintervjuat 69 kvinnor, de kommer från olika håll i Ryssland, men intervjuerna är gjorda i fem städer, från Moskva till Vladivostok. Enligt officiella siffror, från 2012, har var femte kvinna under sitt liv fått utstå våld från en partner. I Ryssland bor knappt 80 miljoner kvinnor, alltså hade då 16 miljoner kvinnor erfarenhet av att bli slagna i hemmet. Men de är sannolikt många, många fler än så, inte minst eftersom kvinnor inte allktid ens anmäler och har som kvinnorna i rapporten berättar, svårt att få hjälp från polis, åklagare och myndigheter. SR 181025.

"Tortyr förekommer i omskolningsläger i Xinjiang". Människorättsorganisationen Human Rights Watch kritiserar Kinas regering i en ny rapport för en systematisk kampanj av brott mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang i nordvästra Kina. Enligt uppskattning kan över en miljon människor ha gripits godtyckligt för att genomgå politisk omskolning. FN krävde nyligen att Kina ska sluta med den godtyckliga interneringen av människor i Xinjiang. Kinesiska myndigheter försvarar kampanjen som sägs vara riktad mot religiösa extremister. Förutom tvångsomskolning genom inlåsning på obestämd tid förekommer tortyr i lägren, enligt Human Rights Watch. Omkring 13 miljoner människor med muslimsk bakgrund lever i den kinesiska regionen Xinjiang. Övervakningen av personer är striktare i regionen än i andra delar av Kina, med bland annat massinsamling av personligt DNA. SR 181026.
Kinesiska statsmedier i stödoffensiv för läger i Xinjiang. Efter skarp internationell kritik mot omskolningsläger för kinesiska muslimer kommer nu en motoffensiv från kinesiska myndigheter. Kinesiska staten försöker att få muslimska minoritetsfolk att visa lojalitet mot det kinesiska ledarskapet. Statsmedier i Kina har nu fått tillträde till lägren där muslimska uigurer hålls inspärrade i Xinjiang, och de presenterar en ljus bild av ett utbildningsprojekt bakom stålstaketen, samtidigt som de hårda antimuslimska kampanjerna fortsätter. Barhuvade och pingisspelande uiguriska kvinnor i alla åldrar visas upp på omskolningslägrens rastgårdar för den partitrogna tidningen Global Times reporter, som förklarar att massinterneringen av muslimer i Xinjiang görs för att undvika ett krig liknande det i Afghanistan. "Jag vågar inte tänka på vad som kunde ha hänt om jag inte hade kommit hit för att studera, kanske hade jag följt de religiösa extremisterna på deras kriminella väg," säger en kvinna som presenteras som Turenisha Abuduaizezi på kinesiska när hon ska berätta om hur hon förändrats av att vara i omskolningslägret, i ett inslag på den statliga kinesiska TV:ns kvällsprogram. Uiguriska flyktingar utanför Kina vittnar däremot om skräck inför att tvingas till lägren, och nyhetsbyrån AFP publicerade nyligen inköpslistor för ett omskolningsläger som omfattade handklovar och över 3000 batonger och elbatonger. Men i kinesiska medier visas Xinjiangs omskolningsläger nu upp från sin bästa sida med folkdans i rastgårdarna. Det är de kinesiska propagandamyndigheternas svar på kritiken från bland annat FN:s kommitté mot rasistisk diskriminering. Kommitténs ordförande Gay MacDougall sade när hon intervjuades av det amerikanska nätmediet Now this, att hon inte förväntar sig att FN-rapporten i sig kan förändra situationen i Xinjiang utan att det krävs politiskt tryck från omvärlden. "Vad som borde hända efter min kommittés rapport är att det borde komma politisk och diplomatiskt tryck på den kinesiska regeringen," sade hon. Hittills har amerikanska senatorer föreslagit internationella ekonomiska sanktioner mot kinesiska tjänstemän som är ansvariga för omskolningsläger. I början av oktober beslutade Malaysia, som har nära band till Kina, att inte utlämna elva uiguriska flyktingar, utan lät dem i stället resa vidare till Turkiet. Samtidigt fortsätter Kinas antimuslimska kampanjer i Xinjiang. I måndags publicerade det politiska ledarskapet vid Kashgars universitet en artikel som uppmanade muslimer att äta griskött. I artikeln på universitetets Wechat-konto står "Alla våra lärare och studenter ska bekämpa extremismen, och börja vid matbordet (...) Vi ska sätta oss över alla så kallade mattabun." SR 181026.

Efter hot: Universitet bryter med Kina. Cornell-universitetet stänger av två utbytesprogram efter att studenter vid ett universitet i Peking hotats när de uttryckt sina politiska åsikter. Universitet i Kina drabbas allt hårdare av politisk styrning och det leder nu till att ett av USA:s toppuniversitet avbryter utbyten med Renmin-universitetet i Peking efter att studenter där straffats för sina politiska åsikter. Det är det amerikanska universitetet Cornell som suspenderar två utbytesprogram och ett forskningssamarbete efter att studenter vid Renmin-universitetet i Peking hotats när de uttryckt sina politiska åsikter. Universitetssamarbetet stoppas samtidigt som det kinesiska kommunistpartiet tar allt större kontroll över utbildningar i Kina. Förra veckan utsåg den kinesiska regeringen en tidigare chef för säkerhetstjänsten i Peking till den högsta posten som partisekreterare på Pekings universitet. Den tidigare partisekreteraren utsågs samtidigt till rektor, som bara är den näst högsta posten vid kinesiska universitet. Det är första gången som samma person går mellan de två posterna sedan partiets mest radikala år runt kulturrevolutionen. Pekings universitet har tidigare varit kända för sin sociala och politiska aktivism. Nu hoppas det styrande kommunistpartiet att förhindra sådant inför 2019, som kommer att innebära 30-års minnet över massakern på Himmelska fridens torg 1989. SR 181030.

Pingstförsamlingar och baptistförsamlingar blir illegala i delar av Ukraina. Ryskvänliga utbytarrepubliken Donetsk hävdade 2014 att det ska råda religionsfrihet i området. Samtidigt kallar man evangelikala kyrkor "extremister" och gör dem illegala. Kyrkor och samfund måste, för att få verka i området, registrera sig. Och för att registreringen ska bli godkänd ställs en rad krav. Det handlar bland annat om hur många församlingar som ska finnas i ett område och hur många som är medlemmar. Finns inte tillräckligt många, anses sammanslutningen inte vara legal. Dessutom krävs att alla medlemmar uppger namn och personliga uppgifter. Den 15 oktober i år var deadline för registrering i folkrepubliken Luhansk, och nu rapporterar norska människorättsorganisationen Forum 18 att både pingstsamfund och baptistiska samfund har blivit nekade registrering. Detta innebär att dessa samfund blir illegala, och att alla deras aktiviteter samtidigt förbjuds. Enligt Forum 18 har ett 40-tal baptistiska samfund sökt registrering, men alla har nekats. Samma öde har drabbat pingstsamfund. I en FN-rapport konstateras att många församlingsmedlemmar inte vill att myndigheterna ska känna till deras personliga religiösa engagemang, eftersom de är rädda för att det kan få negativa konsekvenser för dem. Även i folkrepubliken Donetsk finns nu en deadline för registrering av samfund. Den är satt till 1 mars år 2019. Forum 18 rapporterar också om att det förekommit raider mot församlingar i Donetsk vid ett flertal tillfällen under senare tid. Pastorer har förhörts och förts till arrest. Det har också förekommit trakasserier och våld, och myndigheterna har angett som skäl att samfunden är "subversiva". Dagen 181101.

Oleg Sentsov mår bättre. Den fängslade ukrainske filmregissören Oleg Sentsov som nyligen avslutade en hungerstrejk mår bättre, skriver han själv i ett brev. Sentsov har även kunnat skriva lite på kommande böcker. Brevet offentliggjordes av en vän till Sentsov, rapporterar nyhetsbyrån AFP. 2015 dömdes Oleg Sentsov till 20 års fängelse för terrorbrott. I maj i år inledde han en hungerstrejk, som avslutades i oktober. I oktober tilldelades Sentsov EU:s Sacharovpris för tankefrihet. SR 181102.

Svårt för kristna när kineser ska rankas. Det övervakningssystem med social rankning som planeras i Kina skulle påverka landets kristna negativt. Men som en redan hårt trängd grupp lär de finna nya vägar att utöva sin tro, tror Open Doors generalsekreterare Peter Paulsson. "De lever redan i detta, och hittar på något sätt vägar fram ändå," säger han. Sedan nya regler kring religionsutövning i Kina togs fram i början av året har situationen för troende i landet blivit allt mer pressad, för såväl kristna som muslimer. I provinsen Zhejiang ska flera hundra elever på två gymnasieskolor ha uppmanats att fylla i "ingen religion" i ett formulär om sin tro, enligt World Watch Monitor. Världen idag 181025.
Handelskrig kan bromsa Orwells mardröm i Kina. Ett orwellskt system där varje medborgare i realtid rankas utifrån allt de gör - det som påminner om en dystopisk tv-serie kan bli verklighet i Kina. Men handelskriget med USA kan ställa till det för Pekings kontroversiella planer på världens mest omfattande övervakning. För många kineser är det här redan verklighet. Dygnet runt övervakas de av en kombination av ansiktsigenkänning, analys av data, aktivitet på nätet och ekonomiskt beteende. Med hjälp av algoritmer och mänsklig inblandning räknas... Världen idag 181125.

Besked om brytning utlöser oro inom ortodoxa kyrkan. Beskedet att patriarken i Konstantinopel är beredd att erkänna den ortodoxa kyrkan i Ukraina som självständig har utlöst en kris inom ortodoxin i östra Europa. Bland annat finns en oro för vad som ska ske med de kloster och kyrkor som i dag ligger under Moskva-patriarkatet. Den ortodoxa kyrkan i Ukraina lyder sedan 1686 under patriarken i Moskva. Och när två delar av kyrkan förklarade sig självständiga efter Sovjetunionens fall, erkändes dess ledare inte av patriark Bartolomeus i Konstantinopel, som anses främst bland patriarkerna. Nu har patriarken tagit tillbaka denna ogiltigförklaring, och fråntagit Moskva överhöghet över ortodoxin i Ukraina. I stället är målet en enda, nationell ukrainsk ortodox kyrka. Moskva-patriarkatet reagerade med att klippa banden med Konstantinopel och talar nu om den största sprickan inom kristendomen på tusen år. Man anklagar också Bartolomeus för att böja sig för USA:s och den ukrainske presidenten Petro Porosjenkos politiska ambitioner. "I dag har patriarkatet i Konstantinopel fattat katastrofala beslut, framför allt för sin egen del och för den globala ortodoxin," sade en talesman för patriark Kirill i rysk tv, Aleksandr Volkov, och tillade att patriarket "gått över en röd linje". Kapandet av banden innebär att präster från de två kyrkorna inte kan arbeta tillsammans och att troende inte kan fira nattvard tillsammans. Men i bakgrunden finns den konflikt mellan Ryssland och Ukraina som bröt ut i början av 2014. Ukraina anklagar den rysk-ortodoxa kyrkan för att låta sig användas som ett verktyg av Kreml, bland annat när patriarken Kirill uttryckt stöd för ryskbackade separatister i landet och den ryska annekteringen av Krimhalvön. Och under onsdagen sade en inflytelserik rysk-ortodox kyrklig ledare till ryska nyhetsbyråer att inga kyrkor kommer att överlämnas frivilligt. Han varnade också för protester. "Självklart kommer människor att gå ut på gatorna och skydda sina heliga platser," sade biskop Hilarion, som är ledare för diplomatiska frågor inom Moskva-patriarkatet. Världen idag 181026. Kommentar: Vill Moskvapatriarkatet i Moskva skapa ett "östra Ukraina" i den ukrainska ortodoxa kyrkan?
Präster i Ukraina pressas efter kyrkosplittring. Präster inom det ortodoxa Moskvapatriarkatet ortodoxa i Ukraina står nu inför svåra val, efter att det skapats en ny självständig gren av kyrkan. Kyrkomötet beslutade att erkänna patriark Filaret som den ukrainska ortodoxa kristendomens överhuvud. Den ombildade kyrkan blir en självständig ortodox kyrkan under Konstantinopels patriarkat. Metropoliten Oleksandr är en av de kyrkliga företrädare som säger sig vilja förena sig med den nya ukrainska kyrkan. Oleksandr tror att mellan 40 och 70 procent av kyrkans medlemmar kommer att sluta sig till den nybildade ukrainska kyrkan. Men en annan högt uppsatt kyrklig företrädare, Metropolit Antoniy, säger att det skulle vara "förräderi" att ansluta sig till den nya kyrkan. Ryske presidenten Vladimir Putin har i ett uttalande varnat för att splittringen kommer att få "smärtsamma konsekvenser". Dagen 181103.

Ukrainsk aktivist har avlidit - efter syraattack. Internationellt uppmärksammade antikorruptionsaktivisten Kateryna Gandzyuk i Ukraina avled i går i sviterna av en attack i somras. Det är bara en av flera attacker mot lokala aktivister som arbetar mot korruption eller för mänskliga rättigheter i Ukraina. "De jobbar i en miljö där de är helt oskyddade, de vet att de har ingenstans att vända sig eftersom de vet hur dåligt och ruttet systemet är," det säger Olena Tregub som är generalsekreterare för organisationen NAKO, och som jobbar mot korruption i Ukraina tillsammans med Transparency international. Igår dog Kateryna Handziuk på ett sjukhus.Hon attackerades i slutet av juli utanför sitt hem i staden Kherson i södra Ukraina. De som anföll henne hällde syra över henne och hon skadades mycket svårt. Kateryna Handziuk arbetade lokalt i Kherson-regionen mot korruption och var även rådgivare till stadens borgmästare. Hon anklagade lokala myndigheter för omfattande korruption, speciellt den lokala polisen, något de i sin tur har förnekat. Det pågår en förundersökning och flera misstänkta har hållits av polis, men ännu inget åtal eller någon rättegång. Korruption är ett av Ukrainas allra svåraste problem och genomsyrar stora delar av samhällssystemet. Olena Tregub från NAKO säger att speciellt aktivister utanför huvudstaden lever mycket farligt och att det är svårt att komma tillrätta med problemet. "I Ukraina fungerar det så att det finns korruption i centrum och det finns en sorts oskriven lag att alla tillåter alla att vara korrupta," säger Olena Tregub. Och utan politisk vilja från centrum är systemet svårt att förändra. Mänskliga rättighetsorganisationerna Human rights watch, Amnesty International och flera andra beskrev i helgen situationen för aktivister, bland dem som jobbar mot korruption, i Ukraina som mycket allvarlig. Bara de senaste nio månaderna har mer än 50 aktivister attackerats. SR 181105.

Mänskliga rättigheter i Kina granskas. Idag inleder FN i Genève en granskning av mänskliga rättigheter i Kina. Kritiken väntas bli hård mot den påtvingade omskolningen av muslimer i regionen Xinjiang. Men också den bortförde svenske bokförläggaren Gui Minhais fall kommer att tas upp av FN. Den kinesiska regeringens säger sig stödja mänskliga rättigheter, men vill ha sin egen definition av vad det är, och hoppas få stöd av andra ledare i världen som också hellre vill sköta diskussionen hemma i stället för inför FN i Genève. I de på förhand inlämnade frågorna från olika länder märks en tydlig skiljelinje mellan länder som uttrycker sig kritiskt mot Kinas hårda politiska kontroll, och de länder som till exempel Ryssland som i stället berömmer Kina för att ha blivit mer rättssäkert. SR 181106.

Ryssland hoppas på ett stabilare Afghanistan. Talibanerna väntas lägga fram sina villkor för fortsatta fredsförhandlingar om Afghanistan – och Ryssland visa ambitioner att ta plats som internationell medlare. I Moskva hålls i dag samtal om Afghanistan. De afghanska talibanerna kommer att delta. Den andra sidan, den afghanska regeringen, deltar inte officiellt men förväntas ha representanter på plats. Talibanerna har tidigare deltagit i olika sorters samtal om fred med USA och länder som Turkiet och Iran, men de samtalen har hållits lite mer i skymundan, inte varit publika och öppna som dagens möte i Moskva. För talibanerna blir samtalen i Moskva en möjlighet att få lägga fram sin syn på vad som krävs för en fredsprocess, och den synen kommer sannolikhet att fokusera på att utländsk trupp måste lämna landet. Det är inte mycket som tyder på några större resultat eller utspel vid samtalen - och att det ska ske något sorts genombrott är i praktiken omöjligt eftersom den afghanska regeringen inte deltar. Det förväntas ändå finnas representanter i Moskva från det råd i Afghanistan som på regeringens uppdrag övervakar möjligheter till en fredsprocess. Även USA kommer att ha folk på plats under samtalen, även om man inte aktivt deltar i någon form av formella förhandlingar. I någon som helst form av riktiga fredssamtal måste USA delta. Efter att tidigare ha dragit tillbaka trupp från Afghanistan beslöt Donald Trump förra året att öka på. Nu finns omkring 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan. Även om det inte är riktiga fredssamtal, är det ett tydligt exempel på hur Ryssland aktivt kämpar för att ta en större plats på den utrikespolitiska scenen. Allra mest tydligt är det i Syrien där Ryssland stödjer Assad-regimen och sedan länge deltar militärt i flygbombningar, något som fått det blodiga kriget att vända till Assads fördel. Afghanistan är en annan scen för de här ambitionerna. Ryssland har under flera år odlat kontakter, samtalat med talibanerna och försökt få till samtal, för att visa på det ryska inflytandet. Det finns också ryska strategiska intressen i ett stabilare Afghanistan. Grupper som kopplas till IS finns i norra Afghanistan nära gränsen till länder som har nära band till Ryssland, som Tadjikistan och Uzbekistan. Nästa år är det fyrtio år sedan Sovjetunionen invaderade Afghanistan. I Ryssland kommer de här samtalen säkert att väcka svåra minnen av de tio åren Sovjet utkämpade ett blodigt krig med upp emot 15 000 döda sovjetiska soldater. Hur många afghaner som dog är svårare att beräkna, med det finns uppskattningar på upp emot att 1,5 miljoner dödades under kriget. SR 181109.

Uigurer pressas att samla information åt Kina. Personer från den muslimska minoritetsgruppen uigurer som lever i Sverige vittnar om hur de hotas och kontrolleras av den kinesiska regimen. "De sa att jag måste samla information om uigurer som bor i Sverige," säger Yusuf. Ekots granskning visar också att personer som säger sig företräda den kinesiska säkerhetstjänsten försöker värva uigurer i Sverige som informatörer - ofta med inslag av hot och utpressning. Yosef är en av de uigurer som blivit kontaktad. "De presenterade sig som säkerhetspolisen från Kina, och de vill prata med mig angående min son," säger Yosef. Yosef berättar att hans son i Xinjiang i Kina blev inspärrad i ett så kallat omskolningsläger i våras. Bara några dagar efter att sonen förts bort blev Yosef uppringd här i Sverige. Mannen i telefonen sa, enligt Yosef, om du vill att din son ska släppas fri så måste du samarbeta med oss. "De sa att jag måste samla information om uigurer som bor i Sverige, om organisationer som finns i Sverige, om de har planerat att göra någon demonstration i landet. Då måste jag berätta det för dem," säger Yosef. Flera uigurer i Sverige berättar precis som Yosef att de blivit uppringda av personer som säger sig företräda den kinesiska säkerhetstjänsten. Ekot har också tagit del av inspelade telefonsamtal, sms-konversationer och mejl där uigurer uppmanas att lämna uppgifter om andra uigurer i Sverige. Det finns alltid ett hot i bakgrunden, att något ska hända deras släktingar i hemlandet om de inte samarbetar. Uigurer i Sverige berättar också om hur de övervakas på andra sätt. Jag träffar Fatima som säger att polisen i Kina har koll på när hon demonstrerar. "Polisen i Xinjiang har visat bilder på mig för min mamma som bor där," säger Fatima. Polisen säger, titta vad ditt barn håller på med, hon ska sluta upp med det, säger Fatima. Daniel Stenling är chef för säkerhetspolisens kontraspionage. Han kan inte kommentera Fatima eller Yosefs enskilda fall. Men säkerhetspolisen ser allvarligt på den här sortens uppgifter, uppger han. "De här brottet riskerar ju att göra så att de som drabbas av det inte vågar utöva de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna vi har här i Sverige," säger Daniel Stenling. SR 181109.

Nya ledare ska utses i östra Ukraina. I krigets östra Ukraina ska det i de självutnämnda republikerna Donetsk och Luhansk, som inte är internationellt erkända, i dag hållas mycket ifrågasatta val till presidentposten. "Det är en teater, de har redan kommit fram till vem som ska väljas," säger en kvinna Sveriges Radios korrespondent träffar vid en militär checkpoint vid fronten. Hon har precis kommit från den självutnämnda Donetsk-republiken med kassar i händerna. Under den timme vi är där hörs kulsprutor, automatvapen och granatkastare, men långt bort. Det är dimmigt, blött och runt noll grader. Ukrainska soldater står på vakt och i fjärran hörs de dagliga brotten mot vapenstilleståndet. Kvinnan med kassar i händerna berättar om en vän som är chef på ett dagis. "Hon berättade att de har order uppifrån att alla som jobbar där måste rapportera in att de har röstat. Ingen får missa valet, det är som frivilligt men under tvång, säger hon och skyndar vidare. Ingen vi pratar med vill att vi nämner deras namn. Målet med valet är att en ny ledare ska utses, efter det att den förre dog i en bombattack i början av hösten. Flera länder i FN:s säkerhetsråd, däribland Sverige, har sagt att valet strider mot ukrainsk lag och mot Minsk-avtalet, det avtal som reglerar vapenstilleståndet. USA hävdar att valet är ett av Ryssland "riggat val", medan Ryssland, som av många ses som den som bestämmer i de självutnämnda republikerna, hävdar att det inte är så, och att det inte strider mot Minsk-avtalet. SR 181111.

Djupare nordiskt samarbete - "Sämre säkerhet i området". De nordiska länderna har enats om att fördjupa försvarssamarbetet. "Säkerhetssituationen runt den nordiska regionen har blivit mer tillspetsad," säger Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen till Ekot. I en intervju med Ekot säger Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen att det finns behov av ett utökat nordiskt försvarssamarbete. "Säkerhetssituationen i världen, och även runt den nordiska regionen, har ändrat sig och blivit mer tillspetsad de senaste åren. Behovet för att skapa en ny vision var tydlig, och det var det enighet om bland alla de nordiska länderna." Ett visionsdokument om förbättrat försvarssamarbete undertecknades på tisdagen i Oslo av ansvariga ministrar från de fem nordiska länderna. I dokumentet nämns 16 delmål som länderna ska jobba mot fram till år 2025. Det handlar till exempel om att än mer koordinera militära övningar i Norden och att förbättra samarbetet för att möta eventuella så kallade hybridhot och cyberattacker. Mer nordiskt samarbete, framför allt inom försvars- och säkerhetsfrågor, önskas av en stor majoritet av Nordens befolkning, enligt en undersökning förra året bland 3 000 nordbor. "Jag har ju märkt exempelvis att det finns ett oerhört starkt stöd för Sveriges samarbete med Finland," säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. Sedan 2009 är det nordiska försvarssamarbetet samlat i Nordefco, som nu föreslås få en stärkt roll vid eventuella kriser. De nordiska länderna vill få försvarsindustrin att bli en tydligare partner i arbetet med att utveckla militära förmågor och nya lösningar för försvarsmateriel på nordisk nivå. SR 181113.

Merkel: Vi behöver en europeisk armé. EU-länderna måste sluta träta och samarbeta mer. Och unionen kan inte längre förlita sig på andra nationers försvar - det menar Angela Merkel. "Europa behöver en verklig europeisk armé," sa hon i ett tal i EU-parlamentet. Förslaget drog ner både applåder och burop från EU-parlamentarikerna i publiken i Strasbourg. Tysklands förbundskansler la fram sin vision för EU-samarbetet på tisdagen. En vision som alltså omfattar en gemensam europeisk armé. Enligt Merkel behövs det då EU inte längre kan förlita sig på andra. Därmed sällar sig Merkel nu till de som förespråkar djupgående samarbete på det militära området, även om hon framhöll att det bara skulle vara som komplement till Nato. SR 181113.

Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj får inte lämna Ryssland. Den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har belagts med utreseförbud i Ryssland. Navalnyj säger att han förbjöds att flyga från Moskva till Frankfurt för att delta i en rättsförhandling i Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. "Gränsbevakare sade åt mig att jag inte får lämna landet, men de gav ingen förklaring," skrev Navalnyj på Twitter. "Det finns något slag brev som säger att jag inte får lämna landet," tillade Navalnyj, som publicerade ett fotografi av dokumentet med förbudet som hade beordrats av utmätningsmän. Navalnyj skrev att han inte har obetalda böter och att han inte hade några problem då han senast var utomlands för två veckor sedan. Gränsbevakare lade också beslag på hans pass, men de gav ingen skriftlig förklaring. Hans advokat tror att beslutet om utreseförbud fattades på flygplatsen i Moskva och inte av utmätningsmän, som förnekar att de skulle beordrat utreseförbudet.´ Han belades med utreseförbud mellan åren 2013 och 2017, då han inte heller beviljades ett pas på grund av pågående rättegångar. yle 181113.
Europadomstolen: Navalnyj greps av politiska skäl. Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg slår fast att Ryssland vid flera tillfällen felaktigt gripit och fängslat den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. "Vi är väldigt nöjda, det här är en fullständig seger," säger Olga Mikhajlova, Navalnyjs advokat om domen. Det gäller sju fall av frihetsberövande mellan år 2012 och 2014. Flera av dem skedde i samband med politiska möten som Navalnyj arrangerade. Rysslands agerande var politiskt motiverat och strider mot hans mänskliga rättigheter, anser domstolen. Enligt domen var frihetsberövandena av Navalnyj ett sätt från Rysslands sida att försvaga den politiska pluralismen i landet. Dessutom bröt dessa aktioner mot Navalnyjs rätt till frihet och rättvisa rättegångar. Ryssland ska nu betala runt 60 000 euro till Navalnyj i skadestånd, vilket motsvarar ungefär 620 000 svenska kronor. "Av tidigare fall att döma, kommer Ryssland att betala ut skadeståndet, däremot kommer det inte tas några vidare åtgärder," säger Olga Mikhajlova. Det här är andra gången som Europadomstolen dömer till Navalnyjs fördel. År 2013 slog Europadomstolen fast att Rysslands bedrägeridom mot honom - vilken senare kom att hindra honom från att ställa upp i ryska presidentvalet - var godtycklig och orimlig. Olga Mikhajlova är nöjd över att Europadomstolen än en gång ger Navalnyj rätt. "Vi har länge kämpat för ett erkännande om att Rysslands domar var politiskt motiverade och nu har vi fått det," säger hon. SR 181115.

Störningar i gps-systemet i Lappland - Norge misstänker militärövningar. På tisdagen varnade den finska flygtrafiktjänsten ANS Finland (Air Navigation Services Finland) piloter för en störning som gjorde gps-signalen opålitlig. "Vi har fått information från olika källor om att gps-signalen i norra och nordöstra Finland kan vara opålitlig. Vi har velat förmedla infon till flygbolagen och flygare av säkerhetsskäl," säger ANS Finlands direktör Heikki Isomaa som är ansvarig för den operativa produktionsstyrningen. Informationen kommer bland annat från Försvarsmakten. Störningen inföll samtidigt som en Natoövning pågick i Norge. Störningen i Lappland upptäcktes även i Norge. Det norska luftfartsverket sade förra veckan till Barents Observer att man hade orsak att tro att störningarna kan bero på militär aktivitet utanför den norska gränsen. Flyg i norra delarna av Norge har tappat gps-signal. För tillfället övar Ryssland vid den norska nordkusten, utanför Finnmark. Övningarna pågår 6-9 november. yle 181109. Kommentar: Att öva norr om norska nordkusten är inte en övning för försvar utan för anfall! Ryssland vill inte utkämpa några krig på sitt eget territorium utan på andras mark. Ukraina och Georgien är tydliga exempel på det.
Ryssland: Vi störde inte GPS-signalen över Lappland - president Niinistö kräver utredning. Ryssland förnekar att landet skulle ha orsakat störningar i GPS-systemet över Lappland. Förra veckan varnade den finska flygtrafiktjänsten ANS Finland piloter för en störning som gjorde GPS-signalen opålitlig i norra och nordöstra Finland. Störningen inföll samtidigt som en Natoövning pågick i Norge. I programmet Statsministerns frågetimme på söndagen sade statsminister Juha Sipilä att störningen möjligen hade orsakats av Ryssland. Ryssland ville kanske visa att landet har kompetens att störa GPS-signaler, sade Sipilä. "Det är tekniskt sett relativt lätt att störa radiosignaler och Ryssland kan nog ha varit inblandat i det här fallet," sade Sipilä. President Sauli Niinistö kräver för sin del att störningen utreds. Vi måste få veta hur och av vem GPS-systemet stördes, och vi måste i skarpa ordalag upplysa den eller de skyldiga om att det här inte går för sig. Kreml avfärdar ändå Sipiläs insinuationer om rysk medverkan. President Vladimir Putins talesman Dimitrij Peskov sade på en presskonferens på måndagen i Moskva att han inte har någon som helst information om att Ryssland skulle ha stört GPS-systemet. "Ryssland anklagas ofta för olika kriminella handlingar, för det mesta helt utan orsak," sade Peskov. GPS eller Global Positioning System är ett system för satellitnavigering som utvecklades under 1970-talet men började användas först på 1990-talet. Ett trettiotal satelliter ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position (longitud, latitud och altitud), oavsett väder och tidpunkt på dygnet - var som helst. yle 181112.
Ingen större debatt om GPS-störningar i Finland. Enligt Norge kom GPS-störningarna i Finland och Norge i samband med en Nato-övning från ryska Kolahalvön, men det har inte lett till att någon stor debatt skulle ha blossat upp i Finland. Det var i samband med Natos jätteövning i Norge nyligen som finländska luftfartsmyndigheter gick ut med en rätt ovanlig varning: flygplan varnades för störningar i GPS-systemet, som är ett system för satellitnavigering. Även Norge har drabbats av GPS-störningar och det norska försvarsdepartementet har sagt att störningen kom från ryska Kolahalvön. Finland har uppgett att man inte ser någon orsak till att tvivla på uppgifterna från Norge. Rysslands ambassadör i Finland har kallats till diskussion nästa vecka, uppgav utrikesminister Timo Soini till finländska medier under en ett besök i Washington. Ryssland har tidigare i veckan nekat till anklagelserna. SR 181117.
Utrikesministeriet till Ryssland om gps-störningarna i Lappland: Ta ert ansvar. Utrikesministeriets statssekreterare Matti Anttonen har fört diskussioner med Rysslands ambassadör Pavel Kuznetsov kring de omtalade gps-störningarna. Anttonen uttryckte Finlands oro kring störningarna och deras farliga inverkan på civilflygtrafiken. Anttonen sade till Kuznetsov att Finland väntar sig att Ryssland kommer med tilläggsuppgifter och agerar ansvarsfullt, säger enhetschef Sari Rautio vid Utrikesministeriets enhet för säkerhetspolitik och krishantering till nyhetsbyrån STT. Diskussionen handlade om säkerhet, men inga nya uppgifter kom fram, säger hon. "Vi har inte sådana nya uppgifter som vi kunde berätta om här." yle 181119.

Hultqvist om EU-armé: Inte aktuellt för oss. Den senaste tiden har såväl Frankrikes president Emmanuel Macron som Tysklands förbundskansler Angela Merkel talat om att EU borde ha en riktig armé. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist tycker inte att det är en bra idé. "Det är inte aktuellt för oss på något sätt att stödja. Vi ser försvarsmaktsfrågan och hur man bygger försvarsmakter som en nationell fråga. Vi ser inte att det här ska ingå i något uppdrag för den europeiska unionen," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Det är bland annat med bakgrund av det allt mer osäkra läget vad gäller exempelvis USA:s intresse för att hjälpa och skydda Europa som frågan om en riktig EU-armé kommit upp. Men en EU-armé ses också som ett sätt att hålla ihop EU och säkra freden mellan medlemsländerna. Merkel kallade i veckan förslaget för en vision i EU-parlamentet där hon möttes av smattrande applåder och EU-kommissionen har uttalat sig mycket positivt. Men Peter Hultqvist tycker alltså att det är fel väg gå. Han avfärdar också Merkels förslag om att öka EU:s flexibilitet genom att använda majoritetsbeslut vad gäller försvarsfrågor i stället för enhällighet mellan länderna. "Grunden är att det här är inte en federation utan ett samarbete mellan nationer. Så länge det är på det sättet måste man samarbeta enligt konsensusprinciper," säger Peter Hultqvist. Hultqvist hänvisar också till att Nato-samarbetet som är mer uttalat militärt också finns. "Vi har ju varit med och diskuterat hur relationen mellan EU och Nato ska se ut och i den ingår inte att bygga någon EU-armé eller något liknande arrangemang." Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark är också tveksam till en EU-armé. Men han tycker att Sverige nu i stället för att bara säga nej och stå längst bak i rummet borde måla upp en bild av hur EU:s försvarspolitiska samarbete kan förändras för att påverka utvecklingen. Hans Wallmark har sin vision klar. "En mycket aktiv europeisk diplomatisk- och utrikestjänst så att vi delar lägesbild, så att vi delar information om den typ av hot som finns, att vi också jobbar på projektbasis för att öka våra egna förmågor, även när det gäller försvarsmateriel, träning och utbildning." SR 181118.

Misstänkt rysk spion på journalistutbildning. En agent från den ryska säkerhetstjänsten FSB har fått en veckolång utbildning i grävande journalistik bekostad av svenska biståndsmedel. Utbildningen ska ha skett under våren 2017 på Medieinstitutet Fojo i Kalmar. Kursen ingår i ett biståndsprojekt där ryska journalister erbjuds utbildning i grävande journalistik som finansieras av SIDA. Enligt uppgift till dagens nyheter hade en av kursdeltagarna en 50 årig man anlitats av den ryska säkerhetstjänsten FSB för att kartlägga de andra deltagarna och komma in i kretsen av regimkritiker och journalister som granskar makten i Ryssland. Utbildningen bedrevs av medieinstitutet Fojo. Kersti Forsberg är verksamhetschef där. "Det är ju självklart olyckligt att något sådant här kan hända, men samtidigt inte förvånande. Det vore naivt att tro att det inte förekommer infiltratörer och särskilt från just det landet," säger Kersti Forsberg. Det var inte FOJO själva som valde ut deltagare till kursen, Det sköttes av de danska och svenska föreningarna för grävande journalistik. "Det jag upplevde var att den här personen skrev en intressant och bra ansökan men vi hade inte jättemycket information om personens bakgrund," säger Fouad Youcefi, som är ordförande för Föreningen för grävande journalister i Sverige. Men enligt Dagens nyheter, fanns det stora brister i ansökan, den 50-årige mannen hade inte ens skickat in sitt CV. Något som en av lärarna på kursen hävdar att han försökt uppmärksamma projektledningen på. "Ja, jag kände inte igen det och det gjorde mig lite bekymrad, så vi håller på att titta på det om något gått fel i kommunikationen eller om vi borde gjort något annorlunda," säger Fouad Youcefi. SR 181119.

Ryssland beskyller Kreml-kritikern Bill Browder för att ha förgiftat sin egen advokat. De ryska åklagarmyndigheterna har väckt nya åtal mot den USA-födde brittiske placeraren och Kreml-kritikern William "Bill" Browder. Det är inte första gången Browder får åtal på nacken i Ryssland, men den här gången åtalas Browder för att själv ha arrangerat mordet på sin egen advokat, Sergej Magnitskij - genom förgiftning - för tio år sedan. Giftet ska ha utvecklats "i ett Natoland". Browder berättade själv om saken på Twitter. Enligt Browder handlar det om president Vladimir Putins reaktion på att Ryssland blev fast för att ha förgiftat ex-agenten Sergej Skripal. De ryska åklagarmyndigheterna kräver att Browder utlämnas och han hotas av ett fängelsestraff på upp till 20 år. Advokaten Sergej Magnitskij avled under oklara omständigheter i polisens häkte år 2009. Han greps efter att han hade anklagat det ryska inrikesministeriet för omfattande skattesmitning. Browder har i Ryssland flera gånger åtalats för ekonomisk brottslighet, men den internationella polisorganisationen Interpol har inte sett någon anledning att efterlysa honom. Han har också häktats i sin frånvaro. William Browder är en känd Kreml-kritiker, och han har flera gånger påtalat den omfattande korruptionen och ekonomiska brottsligheten i Ryssland. Nyligen polisanmälde Browder den numera finländska storbanken Nordea för att den medverkat till penningtvätt av medel som förts ut ur Ryssland. Här i Finland var det Centralkriminalpolisen som utreder Browders rapport om penningtvätt. yle 181119. Wikipedia.

Kontroll av oliktänkande i den kinesiska universitetsvärlden. I Kina ökar kontrollen eller förtrycket av oliktänkande - och det gäller även i den akademiska världen. "För tio år sedan behövde universiteten inte lyssna på polisen, nu går polisen ofta in och styr," säger Zhan Jiang. Han är själv vad han kallar tvångspensionerad. En frispråkig före detta lärare i journalistik vid Pekings universitet för utländska studier, men inte längre välkommen att undervisa. Zhan Jiang som själv råkat ut för påtryckningar, säger att kinesiska toppuniversitet vanligtvis erbjuder det bästa skyddet och den största akademiska friheten i Kina. Men när studenterna på det högrankade Renmin-universitetet gick med i en protest tillsammans med arbetare i södra Kina i somras var måttet rågat, och universitetet blev tvunget att straffa studenterna, menar Zhen Jiang. "Säkerhetsavdelningen är den som har det tyngsta ansvaret på universiteten, det ser ut som en intern avdelning, men består egentligen av polis och säkerhetstjänst," säger Zhan Jiang. Både i USA och Sverige har det funnits en positiv, liberal grundinställning som säger att utbyten i princip är positiva och bör fortsätta. Magnus Fiskesjö säger att han tror att det finns ett motstånd hos utländska universitet mot att packa ihop, lämna Kina och erkänna att saker inte blev som man hoppats. Utländska universitet, särskilt amerikanska, har blivit mycket beroende av kinesiska studenter. Jag undrar om universiteten på något sätt skulle kunna dras in i det pågående handelskriget mellan Kina och USA, men det tror inte Zhan Jiang. "Priset för att stänga dörren skulle bli alldeles för högt för Kina. De som studerar utomlands alla mest är de välbärgade och statsanställda kineserna. De skulle aldrig gå med på att avstå," menar Zhan Jiang. SR 181120.

Fem år sedan startskottet för revolutionen i Ukraina. Onsdagen 21 november är det exakt fem år sedan Mustafa Nayyem i Kiev skrev den första uppmaningen i sociala medier att gå ut och protestera mot Ukrainas regering. Samma kväll gick de första demonstranterna ut på Självständighetstorget i Kiev och startade den händelsekedja vi fortfarande ser följderna av i form av krig, sanktioner mot Ryssland och ständiga politiska konflikter. "Varje år som går omvärderar jag det som har hänt och för varje år blir det allt svårare att hitta ett svar," säger Mustafa Nayyem. Han är den Afghanistanfödde ukrainske journalisten som efter revolutionen sadlade om till politiken och sedan fyra år tillbaka sitter i Ukrainas parlament. Fortfarande förknippas Nayyem med det där Facebook-inlägget som fick några hundra demonstranter att samlas på Majdan Nezalezjnosti, Självständighetstorget i Kiev, på kvällen 21 november 2013. När han ser tillbaka på gatuprotesterna för fem år sedan tycker han att det inte bara handlade om en ny yngre generation ukrainare som gick ut på torget för att försvara sin dröm om framtiden. Det som hände var en del av en utdragen historisk process som vi numera kan kalla kampen för landets självständighet, säger han. "Och det som sedan följde, Rysslands annektering av Krim och kriget i östra Ukraina, var den ryska reaktionen på Majdans försök att rycka loss Ukraina från Rysslands inflytande," säger Mustafa Nayyem. SR 181121.

Ryssland blockerade Kertjsundet efter kollision - fraktfartyg ligger tvärs över faret och stridshelikoptrar svävar ovanför. Ryssland har blockerat den enda infarten till Azovska sjön för all fartygstrafik efter en kollision mellan ett ryskt och ett ukrainskt fartyg. Ett fraktfartyg har lagts på tvären vid den nybyggda bron till Krimhalvön och tiotals fartyg ligger för ankar på båda sidorna om sundet. Ryssland har infört en blockad av Azovska sjön nordost om Krim efter att en rysk patrullbåt kolliderade med den ukrainska flottans bogserbåt söndag eftermiddag. Ukraina uppger att den ryska kustbevakningens båt rammade bogserbåten och orsakade skador, medan Ryssland kallar det skedda en ukrainsk provokation. Kort därpå parkerade Ryssland ett fraktfartyg tvärs över faret till Azovska sjön. Faret löper under den bro Ryssland lät bygga till Krim efter att halvön hade annekterats och är den enda vägen för fartyg att ta sig in till Azovska sjön. Området patrulleras nu enligt flera källor av en rad ryska örlogsfartyg, kustbevakningen och stridshelikoptrar. På webbtjänsten Marine Traffic som kartlägger den globala havstrafiken syns blockaden tydligt. Tiotals fartyg står för ankar på bägge sidor om sundet, med bara enstaka ryska fraktfartyg på väg genom sundet åt gången. Ukraina menar att Ryssland redan en längre tid har blockerat Ukrainska skepp från att ta sig till Azovska sjön och hamnen i Mariupol. Mariupol ligger bara några tiotals kilometer från fronten mot de ryskstödda rebellerna i östra Ukraina. Den ukrainska regeringen kallar dagens incident för ytterligare ett brott mot FN:s havsrättskonvention. Ryssland anklagar i sin tur Ukraina för att ha försökt skapa en konfliktsituation i området genom att skicka två örlogsfartyg och bogserbåten som var med om kollisionen in i ryska farvatten. Enligt den ukrainska flottan hade man meddelat Ryssland att fartygen var på väg genom sundet i god tid. Ukraina vidhåller också att farvattnen inte är ryska, eftersom Krim inte tillhör Ryssland utan annekterades i strid mot folkrätten. Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina har ökat i vattnen utanför Krim det senaste halvåret. Både Ukraina och Ryssland hade lovat att tillgången till sundet inte skulle påverkas av konflikten om Krim. I praktiken har ändå Ryssland försvårat genomfarten för andra fartyg än ryska med åtgärder som har liknats vid en ekonomisk blockad av ukrainska hamnar längs Azovska kusten. I och med att landet lät parkera ett fraktfartyg över faret genom Kertjsundet meddelar Ryssland nu att man officiellt har infört en blockad. Samtidigt säger den ryska säkerhetstjänsten FSB att ytterligare två ukrainska örlogsfartyg är på väg mot Kertjsundet. "De är för tillfället på väg i full hastighet mot området där den ukrainska provokationen ägde rum," skriver FSB i ett pressmeddelande. yle 181125.
Ukraine says Russia has seized 3 of its warships after firing on them near Crimea. Ukraine has accused Russia of firing on and seizing three of its warships after a confrontation on Sunday in the sea close to Crimea. Ukraine's navy, in a statement posted on its Facebook page, said that ships belonging to Russia's FSB border service had fired on its warships, damaging two of them and injuring at least two Ukrainian sailors. The Ukrainian navy said that Russian special forces had now seized the ships, two small armored artillery frigates and a tug. Russia earlier on Sunday had accused the Ukrainian ships of unlawfully entering Russian waters as they sought to pass through the Kerch strait, the crossing from mainland Russia to the Crimean peninsula, which Moscow seized from Ukraine in 2014. The sea around Kerch has become the site of an increasingly tense confrontation between Russia and Ukraine recently, with Ukraine accusing Russia of blockading its ships' access. Today's incident began to unfold early on Sunday. Ukraine's navy said its three ships, the Berdyansk, the Nikopol and the Yani Kapu, has been making a planned relocation from the city of Odessa to Mariupol, a port on the Sea of Azov that is under Ukrainian control and is located close to the frontline with rebels backed by Russia. Russia's FSB agency in Crimea early Sunday, however, accused the Ukrainian ships of entering what it said was Russia waters and blocked access to the Sea of Azov with a tanker. In its Facebook statement, Ukraine's navy said that the frigates, the Berdyansk and the Nikopol had been halted by Russian fire. The tug, the Yani Kapu, had been forced to stop as well, it said. ABC News 181125.
Krismöte i Ukraina - anklagar Ryssland för attack. Ukrainas president Petro Porosjenko kallar med akut varsel in landets ledande militärer till ett möte. Detta sedan Kiev uppgivit att två ukrainska besättningsmän skadats när ryska specialstyrkor bordat och beslagtagit tre ukrainska marinfartyg i Svarta havet. Det finns även uppgifter om att de ukrainska fartygen ska ha beskjutits. Under söndagen stoppade först Ryssland tre ukrainska marinfartyg från att passera genom Kertjsundet, en viktig farled för att ta sig in i Azovska sjön. Ryssland har byggt en bro över sundet till den av Moskva annekterade Krimhalvön i Ukraina. Ryska specialstyrkor ska ha bordat och beslagtagit de ukrainska fartygen, två mindre artillerifartyg och en bogserbåt. Den ukrainska marinen uppger på sin Facebook-sida att fartygen beskjutits och att ett av dem träffats. En besättningsman ska ha skadats. Det finns inga oberoende källor som bekräftar de ukrainska uppgifterna. Ryska stridsflygplan har synts i luften och enligt statligt ryskt tv har stridshelikoptrar skickats till området. En talesperson för Ukrainas president Petro Poroshenko säger att presidenten kallar samman landets ledande militärer för ett akutmöte, uppger nyhetsbyrån AP. Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Ett bilateralt avtal ger båda länderna rätt att använda Azovska sjön men området är mycket omstritt sedan annekteringen. Länderna anklagar varandra för provokationer och brott mot internationella lagar. Ryska gränskontrollmyndigheter hävdar att Ukraina inte i förväg varslat om färden genom Kjertsundet, att de ukrainska fartygen utfört farliga manövrer och att de ignorerat varningar från de ryska fartygen. Enligt Moskva har Kiev - som efter händelserna i Kertjsundet vädjat om stöd av det internationella samfundet - medvetet satt igång provokationer. Händelserna ser enligt ryska politiker ut som ett försök av Ukrainas president Petro Porosjenko att öka sin popularitet inför nästa års val. svt 181125.
Nato kallar till krismöte med Ukraina. Ukrainas president vill idag införa undantagstillstånd i Ukraina för att kunna försvara landet bättre. Det efter att Ryssland i går besköt och tog tre av den ukrainska flottans fartyg i beslag i det strategiskt mycket viktiga Kertjsundet. EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk har talat i telefon med Ukrainas president Petro Porosjenko. "Jag fördömer det ryska användandet av våld i Azovska sjön. Ryska myndigheter måste släppa ukrainska besättningsmän och fartyg och undvika ytterligare provokationer. EU kommer att vara fortsatt enigt i sitt stöd till Ukraina", skriver Tusk på Twitter. Ukraina kräver att Ryssland friger de ukrainska besättningsmän. Kertjsundet är öppet igen, men Ryssland visade med stor tydlighet vem det är som bestämmer i regionen, rapporterar Ekots korrespondent Jesper Lindau som varit Kertj alldeles nyligen. Tre ukrainska marina fartyg var igår på väg till hamnstaden Mariupol när de stoppades av fartyg ur den ryska Svarta Havsflottan. De besköts, bordades och togs i beslag. Minst tre sjömän sårades. Fartygen skulle gå genom sundet vid staden Kertj på Krim, där de har rätt enligt ett avtal att färdas, men Ryssland stängde sundet. Det låg helt enkelt en liten blåmålad tanker rakt över den smala passagen under den nybyggda bron mellan Ryssland och Krim. Med det visade Ryssland tydligt vem det är som bestämmer i farvattnen kring det annekterade Krim. Detta visar också på hur farlig situationen har blivit kring den Azovska sjön, som är det stora öppna vattnet innanför Kertjsundet, där ligger viktiga hamnstäder och faktiskt en ganska stor del av Ukrainas kust. Tillgång till farleden igenom sundet är oerhört viktig för den ukrainska militären och för den ukrainska exportindustrin. Det Ryssland åstadkom med den där blåmålade tankern är ett budskap, vi kan tillåta fartyg att åka, och vi kan stänga dörren. Egentligen uppnådde Ryssland det redan 2014, när Krim togs och kriget i östra Ukraina sattes igång, det som hände igår var som en kort intensiv påminnelse. SR 181126.
Ryssland utrikesminister: "Tydlig provokation från Ukraina". Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov anklagar Ukraina för att använda "farliga metoder i Kertjsundet". Ryssland väljer också att ignorera västvärldens uppmaningar att frisläppa de tre ukrainska fartygen och deras besättningsmän, rapporterar Reuters. Efter söndagens händelser uttalade sig Rysslans utrikesminister Sergej Lavrov på måndagen. Han anklagar Ukraina för att ha överträtt internationella normer och använt farliga metoder som skapar hot och risker för andra fartyg i området, skriver AFP. Sergej Lavrov menar att incidenterna i Kertjsundet är en "tydlig provokation" från Ukraina och anklagar samtidigt EU för att "blint stödja" landet. Uttalandet kommer efter att Ryssland under söndagen bland annat stoppade tre ukrainska fartyg från att passera genom Kertjsundet, två mindre artillerifartyg och en bogserbåt. I samband med händelsen öppnade de ryska enheterna eld och tre besättningsmän skadades, bekräftar ryska säkerhetstjänsten FSB. –Vi uppmanar Kievs sponsorer i västvärlden att lugna dem som försöker tjäna politiska poänger på militär hysteri, säger Lavrov enligt Reuters. Man väljer också att ignorera västvärldens uppmaningar att frisläppa de tre ukrainska fartygen och deras besättningsmän, rapporterar Reuters. Under måndagen uppmanar Ukrainas utrikesdepartement sina allierade länder att tillämpa nya sanktioner mot Ryssland efter söndagens händelse då Ryssland både stoppade och tog kontroll över tre ukrainska fartyg i Kertjsundet. "Ännu ett fall av väpnad aggression," sa Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande under måndagen, rapporterar AFP. Under måndagen har flera länder, bland annat Estland och Kanada, öppnat för hårdare sanktioner mot Ryssland, rapporterar Bloomberg. SR 181126.
Margot Wallström: "Djupt oroande eskalering av Ryssland". "Ryssland måste upphöra med sitt provokativa uppträdande", skriver Sveriges utrikesminister Margot Wallström på Twitter. Uttalandet kommer efter att Ryssland under söndagen både stoppat och tagit kontroll över tre ukrainska fartyg. Ryssland menar att de tre ukrainska fartygen gick in illegalt på ryskt territorialvatten, medan Ukraina hävdar att de informerat Ryssland om sin färd mellan de ukrainska städerna Odessa och Mariupol - som kräver passage genom Kertjsundet. Enligt Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, är det här ett sätt för Ryssland att begränsa Ukrainas möjligheter att fatta självständiga beslut. "Jag tror att Ryssland vill visa att de kan stänga Kertjsundet om de vill, de vill visa att det här området är ryskt," säger han till TT. "Ryssland tycker att de har en större roll att spela i världen. De anser att de har en intressesfär (geografiskt område av intresse) och den innefattar definitivt Ukraina." SR 181126.
Ukraina inför undantagstillstånd. Ukraina inför undantagstillstånd efter att Ryssland på söndagskvällen bordade och beslagtog tre ukrainska militärfartyg i Kertjsundet utanför Krimhalvön. Samtidigt fördömer Sveriges representant i FN:s säkerhetsråd Rysslands agerande. Ukrainas parlament röstade på måndagen för att stödja president Porosjenkos förslag om att utlysa ett 30 dagas undantagstillstånd i landet, efter att Ryssland igår kväll gick till angrepp och beslagtog tre ukrainska stridsfartyg. Undantagstillståndet kommer att påverka tio av Ukrainas 27 regioner, säger president Porosjenko, enligt nyhetsbyrån AP. Parlamentet beslutade även att man trots undantagstillståndet har för avsikt att hålla det ukrainska presidentvalet den 31 mars som planerat. I ett officiellt uttalande i FN:s säkerhetsråd på måndagskvällen svensk tid beklagar Sveriges representant Irina Schoulgin Nyoni situationen, och kallar Rysslands agerande för "en allvarlig kränkning av internationell rätt". "Sverige är djupt oroat över eskaleringen i Azovska sjön och Kertjsundet. Att med militär blockera sjöfarten till och från ukrainska hamnar är en allvarlig kränkning av internationell rätt." Irina Schoulgin Nyoni uppmanar Ryssland att omedelbart släppa de fartyg och besättningsmän som igår tillfångatogs av Ryssland. Irina Schoulgin Nyoni säger att det skulle vara ett viktigt steg för att trappa ned konflikten. "Vi uppmanar Ryssland att respektera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet." Även många andra länders representanter uttryckte sig på mötet i liknande ordalag som den svenska representanten. USA:s FN-ambassadör Nikki Haley var stark kritisk mot det ryska agerandet. Hon uppmanade Ryssland att "omedelbart upphöra med sitt olagliga beteende". svt 181126.
Oron växer i svenskbyn i Ukraina - flera vill flytta till Sverige. De pratar flytande svenska. Men de bor på den fattiga ukrainska landsbygden – inte långt från den rysskontrollerade Krimhalvön. Efter Rysslands attack i söndags växer nu oron bland svenskättlingarna i Gammalsvenskby. Gammalsvenskby ligger vid floden Dnerps strand i södra Ukraina. Det här är inte vilken ukrainsk by som helst. På husväggar kan du se svenska flaggor. Flera av de äldre talar flytande svenska. Och barnen lär sig fortfarande svenska i skolan - trots att svenskättlingarna slog sig ner i byn redan under slutet av 1700-talet. Efter Rysslands attack i söndags växer nu oron bland svenskättlingarna. Bara 15 mil söderut ligger den rysskontrollerade Krimhalvön. "Ryssland krigar hela tiden, jag tycker inte om Ryssland," säger 81-åriga Maria Malmas som är född och uppvuxen i Gammelsvenskby. SR 181126.
Analys: Ordkrig och skrämskott - upptrappad konflikt mellan Ryssland och Ukraina. I söndags placerade Ryssland helt sonika ett stort fraktfartyg rakt över farleden för att stoppa de tre ukrainska skeppen. Bogserbåten rammades (oklart om det var avsiktligt), skeppen besköts, 24 besättningsmän fängslades, några av dem skadade. Ukrainsk provokation, hävdar Ryssland. Rysk massmedia, framför allt TV, går på högvarv med budskapet om den påstådda ukrainska aggressionen. Båtarna stoppades eftersom de olovligen tog sin in på ryskt territorialvatten, heter det. Provokationen är del av en plan understödd av USA och EU för att hitta skäl att införa nya sanktioner mot Ryssland. Skäl nummer två för "provokationen" är att president Porosjenko desperat försöker höja sin popularitet inför det kommande presidentvalet. Men i princip alla andra länder anser att Krim hör till Ukraina, att sundet fortfarande är internationellt vatten och att internationella sjöfartsbestämmelser gäller. Dessutom finns ett avtal från 2003, undertecknat av Ryssland och Ukraina, som säger att båda länders fartyg har oinskränkt rätt att trafikera Azovska Sjön. Säkert är att Krim förblir ryskt och att Ukraina får dras med kriget i öst länge än. Det som Ryssland till varje pris vill förhindra är att Ukraina blir ett demokratiskt och välmående land, som till sist släpps in i EU. svt 181126.
Nato uppmanar Ryssland att "backa" omedelbart. Från olika delar av världen kommer fördömanden mot Rysslands agerande mot tre ukrainska örlogsfartyg i Kertjsundet mellan Svarta havet och Azovska sjön. Nato kräver att Moskva omedelbart återlämna både fartygen och de gripna besättningsmedlemmarna. "Det vi såg i går var mycket allvarligt", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter ett snabbinkallat möte i försvarsalliansen om händelserna. Ryska enheter öppnade på söndagen eld mot tre ukrainska marinfartyg, beslagtog dem och grep besättningsmännen. Flera besättningsmedlemmar skadades också. Bara Kina, Bolivia och Kazakstan ställde sig på Rysslands sida under diskussionen i säkerhetsrådet. svt 181127.
'Kiev would get away even with eating babies': Putin says Kerch Strait standoff is a provocation. President Vladimir Putin said the clash between Russian and Ukrainian military ships was a result of foreign nations failing to hold Kiev accountable for bad behavior as long as it remains confrontational towards Russia. They were the first remarks made by the Russian leader since the confrontation in the Kerch Strait, a narrow passageway between the Black Sea and the Azov Sea, where a strategic bridge connecting Crimea to mainland Russia is located. "The authorities in Kiev are selling anti-Russian sentiment with quite a success today. They have nothing else to do," Putin said during a business forum in Moscow. The Russian president said it seemed like Kiev could get away with anything as far as foreign nations supporting Ukraine's anti-Russian stance were concerned. "If they demand babies for breakfast, they would probably be served babies. They'd say: 'Why not, they are hungry, what is to be done about it?' This is such a shortsighted policy and it cannot have a good outcome. It makes the Ukrainian leadership complacent, gives them no incentive to do normal political work in their country or pursue a normal economic policy." Putin said the incident, which ended in Russia's seizure of three Ukrainian ships and Kiev imposing a partial martial law in the country, was a "dirty game" by Poroshenko, who needs to suppress his political opponents ahead of the March presidential election. He affirmed that the Ukrainian side was responsible for the escalation of tensions, since the incident was a deliberate and planned provocation by the Ukrainian Navy. The Russian leader also defended the border guards who stopped the Ukrainian ships from passing through the Kerch Strait, saying it was their duty as sworn service members to do so and that, if they failed, they could face a tribunal for defying an order. RT 181128. (RT, tidigare känd som Russia Today, är en rysk nyhetskanal ägd av den ryska staten.)
Russia to build new radar station in Crimea, boosting cover of its southwest. Moscow is set to start building a new cutting-edge radar station in Crimea in place of a deprecated Soviet-era one. The facility will significantly boost Russia's capabilities in detecting and tracking missiles and other objects. "The place and time for deployment of the new station is already set: its construction is expected to begin next year outside Sevastopol, where the old 'Dniepr' radar is located," chief designer of the missile attack early warning system, Sergey Boev, told Interfax, confirming long-rumored plans of construction of a Voronezh-class radar in Crimea. Several Voronezh-class radar stations have been constructed across Russia over the past decade, replacing ageing facilities and the radars, lost with the fall of the Soviet Union. Depending on its location, the modern radar station can detect missile launches and other flying objects as far as 6,000 kilometers away. The Voronezh-class radars proved to be - relatively - easy to construct, as they are assembled from factory-prefabs. While older fixed radars took years to construct, the Voronezh-class facility can be assembled in just 12 months. RT 181129. Ukrainska flottisterna riskerar långa fängelsestraff. 24 ukrainska flottister hålls fortfarande i förvar på Krim. Filmer med sjömännen har publicerats av den ryska säkerhetstjänsten FSB och visats i rysk tv. Det var under helgen som ett ryskt fartyg bordade och tog tre ukrainska fartyg i beslag på Krim. En domstol i Simferopol på det annekterade Krim beslutade på tisdagen och onsdagen att samtliga sjömän ska hållas i förvar under två månader i väntan på en eventuell rättegång. Om det slutar i domstol riskerar sjömännen långa fängelsestraff. Flera av sjömännen ska enligt nyhetsbyrån Reuters vara officerare från flottan och även underrättelseofficerare från den ukrainska säkerhetstjänsten. I flera filmer påstås de berätta om vad som hände i helgen. Filmerna är gjorda av och publicerade av den ryska säkerhetstjänsten FSB, alltså de som håller sjömännen fängslade. "Vi lämnade Odessa i fredags klockan åtta på morgonen och begav oss mot staden Berdjansk genom Kertjsundet. När vi närmade oss åkte vi in på ryskt vatten och då blev vi beordrade att stanna och avvakta instruktioner." Det säger en av de fängslade sjömännen som står på en kaj. Det som framkommer kan svårligen tolkas som något annat än ett sorts resultat av förhör och som filmer som spelats in utan någon form av fritt val för sjömännen. Klippen följer ett mönster som pågått sedan i söndags. FSB har kontinuerligt publicerat filmat material, allt från bilder på vad som hände till havs till filmade förhör. Videomaterialet verkar ha syftet att bekräfta ryska påståenden att det som hände de ukrainska fartygen inte var Rysslands fel. En bild som ukrainska myndigheter inte delar – de säger att deras fartyg var på internationellt vatten när de stoppades, besköts och bordades, och kräver att sjömännen släpps. Kraven på att både fartyg och sjömän ska släppas fria kommer från många håll. En av dem är EU:s vice ordförande Valdis Dombrovskis som på onsdagen krävde att Ryssland "omedelbart ska släppa fartyg och besättning". Filmerna på de fängslade sjömännen har också visats i rysk tv. Utrikesminister Sergej Lavrov använde i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån Reuters, filmerna som en sorts bevis på att det hela "var en provokation med målet att skapa en skandal som gynnar Ukraina!. SR 181129.
Susanne Palme: Ryssland flyttar framåt - EU ser på. EU-länderna är djupt splittrade i frågan om hur man ska man ska agera efter Rysslands ingripande mot ukrainska fartyg i Kretjsundet mellan Svarta havet och Azovska sjön. Det tog faktiskt EU-länderna tre hela dagar att enas om ett gemensamt uttalande där man fördömer Ryssland - det uttalandet kom först på onsdag kväll. Man var inte överens om ordvalet, om hur kraftigt man skulle fördöma Ryssland. Ett antal länder med Polen och de baltiska staterna i spetsen ville hota med skärpta sanktioner mot Ryssland, men de fick inte gehör. Kompromissen blev att man kritiserar Ryssland och kräver att de beslagtagna ukrainska båtarna och besättningsmännen ska släppas. Man uppmanar båda parter till återhållsamhet så att inte konflikten trappas upp ytterligare. Tunga länder som Tyskland och Frankrike manar till fortsatt dialog. Ordförandelandet Österrike har en ganska prorysk hållning. Nu står Österrike bakom kritiken mot Ryssland - men säger att man först vill ha alla fakta i målet innan man är beredd att börja tala om skärpta sanktioner. Frågan ska tas upp först 10 december då EU:s utrikesministrar möts i Bryssel. Redan de sanktioner som EU har mot Ryssland blir allt svårare att upprätthålla eftersom fler EU-länder är emot. Italien, till exempel, vill mildra sanktionerna mot Ryssland. Risken är ganska stor att EU bara står och tittar på när Ryssland flyttar fram positionerna. SR 181129.

Amnesty protesterar mot Google. Amnesty har i dag protesterat mot Google på en rad platser i världen, detta efter att information läckt ut om att företaget planerar att släppa en app i Kina - som censurerar innehåll om mänskliga rättigheter. "Vi hoppas att den här sökmotorn dras tillbaka och att den aldrig kommer att lanseras," säger Ami Hedenborg, talesperson för Amnesty Sverige. Appen är tänkt att följa Kinas censurregler genom att automatiskt identifiera och filtrera webbplatser som blockerats i Kina. Den skulle också censurera fraser som innebär kritik mot Kinas president Xi Jinping. Amnestys mål med demonstrationerna är att nå Googles VD för att få företaget att lägga ned appen. SR 181128. Kommentar: Diktatorer ska inte hållas i armen. Bra av Amnesty att påtala detta. Dåligt av Goggle att ens tänka i dessa banorna.

Trump ställer in möte med Putin. Trump och Putin planerade att träffas under G20-mötet i Argentina, men nu ställer den amerikanske presidenten in mötet med hänvisning till Rysslands agerande mot Ukraina i Azovska sjön. "Till följd av att fartyg och personal inte har lämnats tillbaka till Ukraina från Ryssland har jag beslutat att det är bäst för alla parter att ställa in mitt sedan tidigare planerade möte i Argentina med Vladimir Putin", skriver Trump på Twitter. Ämneslistan för de båda presidenterna inställda möte var diger och skulle bland annat handla om spänningarna kring nedrustningsavtalet INF. Trump har varnat för att USA planerar att skrota avtalet från 1987, som rör avveckling av de medel- och kortdistansrobotar som skapade oro för kärnvapenkrig i Europa på 1980-talet. Detta eftersom USA anser att Ryssland redan brutit mot avtalet genom att fortsätta utveckla dessa robottyper. SR 181129.

Ukraina inför inreseförbud för ryska män. Ukraina stoppar ryska män mellan 16 och 60 år från att resa in i Ukraina, det sa chefen för det ukrainska gränsskyddet, Petro Tsygkal i tv i dag. "I dag begränsas möjligheten för utlänningar, främst för ryska medborgare, att komma in i landet. Ryska manliga medborgare mellan 16 och 60 år får inte komma in," sade Petro Tsygykal, i ett tv-sänt möte. Upptrappningen mellan länderna började i söndags när Ryssland beslagtog tre ukrainska örlogsfartyg och deras besättningar i sundet i Svarta havet. Enligt Moskva hade fartygen kränkt ryskt territorialvatten. I onsdags undertecknade Ukrainas president Petro Porosjenko en lag om undantagstillstånd i landet. Efter beskedet började ukrainska soldater gräva skyttegravar och packa ryggsäckarna med nödransoner och ammunition. SR 181130.

Se ledarnas hjärtliga hälsning under G20-mötet. Det är ett väldigt laddat läge när världsledarna möter varandra under årets G20-möte. Flera av ledarna på plats är inblandade i de mest infekterade konflikterna i dag. Men två ledare som var väldigt glada att se varandra var Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman och Rysslands president Vladimir Putin. svt 181130.

Christianity crackdown in China: Fury as students BANNED from discussing religion. CHRISTIAN students in China are banned from speaking about their faith as a nationwide crackdown against religion intensifies. Authorities in China have implemented laws prohibiting teachers and students from discussing religion or promoting their faith, a persecution watchdog has reported. Now, those attending schools or educational institutions are not allowed to speak about Christianity, or any other religion. Officials have warned students and teachers will face disciplinary actions if they go against the law. Authorities have also been properly trained and given strict instructions on how to handle those who defy the legislation. The Sichuan Provincial Ethnic and Religious Affairs committee - the body responsibly for religious affairs in Sichuan - has trained more than 100 officials to supervise churches in the providence. Students across China have also been forced to renounce their faith, or else face disciplinary action. In Shandong providence, local authorities demanded one student renounce her faith or else she would not receive her diploma. A medical student in another providence said she was pressured to give up Christianity, and when she refused, authorities said she would be called in to have an "ideological discussion" in the future. China's new laws against religion were implemented in February, amid a nationwide crackdown against those practising their faith. Hundreds of churches have been demolished and Bibles are now banned across the country. Beijing has also banned public displays of the cross, tearing down Jesus posters across the country and replacing them with photos of China's President Xi Jinping. In October, Chinese police arrested more than 20 Christians for praying in the park. Express 181030. More than 20 members of the Early Rain Covenant Church in Chengu, China, were detained by officers who found the group carrying out a worship service at a local park, persecution watchdog International Christian Concern reported. The detained Christians were eventually released. In April, China's religious affairs department published an article stating all churches in country must follow the Communist Party's rules so that they are "Sinicized" (made more Chinese). The article said: "Only Sinicized churches can obtain God's love." As part of China's "Principle for Promoting Chinese Christianity in China for the Next Five Years (2018-2022)" plan, officials plan to implement "Sincization" across all parts of the country. Express 181203.
Pastor och hundra medlemmar greps i Kina. En framstående pastor finns bland omkring hundra kristna som nyligen frihetsberövades i Chengdu i Kina. Tillslaget mot församlingen belyser regimens allt hårdare tag mot religionsfriheten i landet, enligt människorättsgrupper. Pastorn Wang Yi och över hundra medlemmar av församlingen Det tidiga regnets förbundskyrka greps i staden Chengdu den 9 december. Sedan dess har många av dem släppts, men tiotals sitter fortfarande frihetsberövade. Några som har släppts på fri fot uppger att de har blivit misshandlade. En av dem säger att han blev fastbunden vid en stol utan vatten eller mat i ett dygn, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch. "Just nu försöker man se till att de får träffa sina advokater, men i övrigt väntar man bara på information från myndigheterna," säger Patrick Poon, forskare vid människorättsorganisationen Amnesty International, till TT. Enligt grundlagen råder religionsfrihet i Kina, men den är i praktiken starkt begränsad. Religiösa samfund är tvungna att registrera sig och verkar under hård statlig kontroll. Wang Yis församling är inte registrerad, utan är en så kallad huskyrka, och ses därför som en illegal kyrka av myndigheterna. "Orsaken är att man inte vill vara under total kontroll av den kinesiska regimen. Registrerar man sig är det till exempel myndigheterna som väljer alla pastorer och all kyrkopersonal," säger Poon. Människorättsorganisationer varnar för att en redan svår situation har försämrats ytterligare. Under president Xi Jinpings styre har hundratals kyrkor stängts och biblar har konfiskerats. Världen idag 181221.

The Rise of the "Petroyuan". For the past decade, China's strategy for internationalizing the renminbi has involved greater reliance on the IMF's Special Drawing Rights as an alternative international reserve currency. But the launch of renminbi-denominated oil trading this year suggests that China will now pursue de-dollarization head-on. It is now just ten months since China launched its oil futures contract, denominated in yuan (renminbi), on the Shanghai International Energy Exchange. In spite of forebodings and shrill alarms, the oil markets continue to function, and China's futures contracts have established themselves and overtaken in volume terms the dollar-denominated oil futures traded in Singapore and Dubai. Of course the volume of trades on the Shanghai INE still lags behind that of the Brent oil contracts traded in London and the West Texas Intermediate oil futures traded in New York. The Chinese oil futures contract is, however, being taken seriously by multinational commodity traders (like Glencore) and is priced in a manner that is comparable to the Brent and WTI indices. As we argue in The Asia-Pacific Journal, these results suggest that China's oil futures could bring the renminbi to the core of global commodity markets. The launch of the oil futures contract can be anticipated to widen the scope for renminbi-denominated commodity trading. As more of China's oil imports come to be priced in its domestic currency, foreign suppliers will have more renminbi-denominated accounts with which they can purchase not only Chinese goods and services, but also Chinese government securities and bonds. This can be anticipated to strengthen Chinese capital markets and promote the renminbi's internationalization – or at least the progressive de-dollarization of the oil market. Project Syndicate 181203.

Kertjsundet delvis öppet för lastfartyg. Lastfartyg får nu delvis röra sig genom Kertjsundet mellan det annekterade Krim och Ryssland, det sa Ukrainas infrastrukturminister i dag. Det var för drygt en vecka sedan som det smala sundet stängdes för trafik. Ett blåmålat tankfartyg lades ut som en effektiv blockerande vägg och stoppade alla fartyg. Ryssland bordade, besköt och beslagtog tre ukrainska flottfartyg. Både båtar och besättning hålls fortfarande kvar i en hamn på Krim. Bara häromdagen sades att Ryssland helt blockerade Kertjsundet. Men i dag meddelade Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omelyan att fartyg delvis fått börja passera sundet. De stoppas för inspektion av ryska fartyg, men tillåts segla vidare. Ryssland har förnekat att trafiken blockerats utan hävdat att eventuella störningar handlat om dåligt väder. SR 181204. Kommentar: Ryssland har alltid fejk-news att komma med (den inhemska befolkningen får tyvärr bara den versionen serverad i sina nyheter).

Gjorde intrång på Musköbasen - båda männen häktas. Båda de personer som greps inne på Muskö örlogsbas söder om Stockholm har nu häktats. Det säger Åklagarmyndigheten till Ekot. Det var natten mot söndag som männen upptäcktes av en skyddsvakt på Musköbasen. De hade då redan tagit sig förbi bland annat stängsel och varningsskyltar. Skyddsvakten avlossade också varningsskott i samband med att männen upptäcktes. Männen misstänks nu på sannolika skäl för obehörigt tillträdde till skyddsobjekt, något som kan ge upp till två års fängelse. Det råder så kallad försvarssekretess, vilket gör att trots att männen nu är häktade så är det väldigt lite känt om fallet. Männen är i 30-årsåldern och har belgiskt respektive brittiskt medborgarskap. Musköbasen är ett militärt skyddsobjekt i Haninge kommun, och används av marinen. Anläggningen är till största delen insprängd i berget på ön. Och verksamheten där håller just på att utvidgas, det säger Jesper Tengroth som är pressekreterare på Försvarsmakten. "Jag kan bara konstatera att vi kommer att utöka verksamheten på Muskö genom att marinstaben flyttar dit, och det gör man första halvåret 2019." SR 181205.

EU sätter upp varningssystem för desinformation. Budgeten för kampen mot desinformation inom EU fördubblas inför nästa års EU-val. Fler än 4 500 fall av falska nyheter har identifierats sedan 2015, rapporterar EU-kommissionen, som nu kommer med åtgärdsprogram. Faktakoll och snabblarm i medlemsländerna ingår i den nya plan som kommissionen presenterar. Den enhet under EU:s utrikestjänst EEAS, som granskar främst desinformationsförsök i ryskspråkiga medier ska få motsvarande 55 miljoner kronor nästa år, mot knappt 20 miljoner i dag, rapporterar TT. "Det finns starka bevis som pekar mot Ryssland som huvudkälla för desinformationen i Europa," sa EU:s digitalkommissionär Andrus Ansip på en presskonferens i Bryssel. Sociala medier uppmanas att vidta åtgärder mot falska konton. Redan i mars 2019 ska varningssystemet "Rapid Alert System" finnas på plats. Dagen 181208.

Ryssland nu näst största vapentillverkaren. Ryssland har gått om Storbritannien och tillverkar nu näst mest vapen i världen efter USA, det visar en rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri. Rapporten listar de 100 företag i världen som producerar och säljer mest vapen. De ryska företagen på listan stod för 9,5 procent av den totala försäljningen förra året, motsvarande ungefär 340 miljarder kronor. Det är en ökning med 8,5 procent jämfört med året innan, enligt Sipri. "Det handlar mest om att Ryssland själv har anskaffat sig fler och modernare vapen. Det är en tydlig förklaring till att de har lyckats öka sin försäljning rejält. Samtidigt har de lyckats behålla sin position på den internationella vapenmarknaden," säger Pieter Wezeman på Sipri. Samtidigt fortsätter USA att dominera listan över de största vapentillverkarna. 42 av de 100 företagen var amerikanska och de stod för 57 procent av försäljningen förra året. Sipri noterar också att försäljningen av vapen från turkiska vapentillverkare ökat kraftigt. Det återspeglar Turkiets ambitioner att utveckla sin egen vapenindustri och bli mindre beroende av att köpa vapen från andra länder, enligt fredsforskningsinstitutet. Rapporten inkluderar inte kinesiska företag, eftersom det saknas tillförlitlig statistik enligt Sipri. SR 181210.

Ukrainska sjömän fortsatt fängslade i Moskva. För USA:s del blir det inte något toppmöte mellan Donald Trump och Vladimir Putin innan de tre fartyg och de 24 ukrainska sjömännen som Ryssland tillfångatog för några veckor sedan har släppts. Sjömännen sitter nu fängslade i Moskva. Två av kaptenerna från de ukrainska fartygen säger att de ser sig som krigsfångar och därför inte tänker säga något i förhör, åtminstone inte förrän deras besättningar är fria. Den ena, säger enligt nyhetsbyrån Reuters, via sin advokat i Moskva att han "är ensamt ansvarig. Hans besättning följde hans order och kan inte hållas ansvariga". De togs alla till fånga när Ryssland blockerade det lilla trånga Kertjsundet vid det av Ryssland annekterade Krim. Att kunna passera fritt i sundet är strategiskt avgörande för flera ukrainska hamnstäder innanför, inne i den Azovska sjön. På EU:s toppmöte förlängdes sanktionerna mot Ryssland. "Rådet bekräftar vår starka position och våra krav på Ryssland att släppa fartygen och deras besättningar", det sa EU:s utrikeschef Fredrica Mogherini. Mer intressant än den väntade förlängningen av sanktionerna är att EU inte förmådde enas om nya sanktioner mot Ryssland efter det som hände kring Kertjsundet. En tydlig bild av ett EU som är splittrat i frågan hur man ska förhålla sig till Ryssland. Ryssland har signalerat att man kan diskutera att släppa sjömännen, men inte nu. "Vad gäller när, så är det först när rättegången har slutat som vi har möjligheter att samtala eller komma överens om hur vi ska göra," det sade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov för en dryg vecka sedan. Men inget datum för rättegång har satts ännu. USA har sagt att det inte blir något toppmöte mellan Donald Trump och Vladimir Putin innan sjömännen är släppta. Kremls svar är att detta sköts enligt rysk lag, men att man är intresserad av ett möte. De ukrainska sjömännen som sitter i sina celler i Moskva, har blivit den allra senaste scenen för kraftmätningen mellan USA och Ryssland, om kriget som pågår i östra Ukraina. Ett krig med mer än 10 000 döda som nu är inne på sitt femte år. SR 181215.

Person omhändertagen på militärt skyddsobjekt. Vistades inne på ett skyddsobjekt i Bålsta norr om Stockholm utan tillstånd. Personen saknade id-handlingar och överlämnades till polisen, uppger Försvarsmakten. Det är andra gången på kort tid som obehöriga blir omhändertagna inne på ett militärt skyddsobjekt. Sedan tidigare i december sitter två personer häktade efter att ha blivit omhändertagna på Musköbasen söder om Stockholm. SR 181216.
Åklagarmyndigheten bekräftar att männen dagarna innan de greps ska ha tagit sig till Musköbasen vid fler än ett tillfälle. Männen är i 30-årsåldern och har belgiskt respektive brittiskt medborgarskap. SR 181205.
Släpps på fri fot efter Musköintrång. De två utländska män som misstänks för att ha gjort intrång på Musköbasen i Stockholms skärgård i början av december har släppts på fri fot av Södertörns tingsrätt. Misstankarna mot britten och belgaren kvarstår dock. Efter en omhäktningsförhandling tog rätten beslutet att det inte längre finns tillräckliga skäl att hålla de båda männen häktade, och släpper dem därför på fri fot. SR 181220.

China Strikes Again, Shuts Down Third Underground Church in Weeks. Chinese officials raided a major underground church for the third time this winter. It's part of the country's latest crackdown on Christians. The South China Morning Post reports that 60 police officers and officials stormed Rongguili Church in Guangzhou last week during a children's Bible class. "Halfway through the children's Bible class, we heard the footsteps of dozens of police and officials stomping up the stairs," a Rongguili church member posted on social media. "They read out law enforcement notices declaring our venue was an illegal gathering [that had engaged in] illegal publishing and illegal fundraising and confiscated all Bibles." Authorities recorded the identities of the worshippers and confiscated cell phones. "They then verified our identities again and warned us not to return [to the church] before letting us go," the church member said. The officials included representatives from the Communist government's education and religious affairs departments. They reportedly stayed at the church until 8:00 pm confiscating books and other church property. The Yuexiu district ethnic and religious affairs bureau released a notice Saturday saying all activities at Rongguili Church have been suspended for violating the government's regulations. The church's building seats thousands of worshippers each week and was one of the country's first major house churches. It was founded by the late pastor Samuel Lamb Xiangao in 1978 after being released from a Communist labor camp. It has been a spiritual light to China over the past four decades. "Samuel Lamb's house church, after his release from prison in the late 1970s, was the leading and largest unregistered church in the south, just as Allen Yuen Xiangchen's was in the north and in the capital of Beijing," Hong Kong-based missionary John Short, told South China Morning Post. "These two men, along with Moses Xi in Shanghai, led the post-Mao era of Christian revival in today's China," he said. Rongguili Church's raid comes just weeks after Chinese authorities shut down the 1,500-member Zion Church in Beijing in September and Chengdu's 500-member Early Rain Covenant Church earlier this month. CBN 181217. South China Morning Post 181216.

Självständig ortodox kyrka utropad i Ukraina. En ny ortodox kyrka oberoende av Ryssland har bildats i Ukraina. Ett misslyckande, enligt Moskvapatriarkatet som ser sig som den enda legitima ortodoxa kyrkan i Ukraina. Den nya ortodoxa kyrkan i Ukraina består av Ukrainska ortodoxa kyrkan (Kievpatriarkatet) och den lilla Autokefala (oberoende) ortodoxa kyrkan. Det är dock oklart om de båda kyrkorna kommer att slås ihop. Ukrainas president Petri Porosjenko, som gjort en självständig kyrka till ett löfte inför nästa års val, menar att beslutet handlar om nationell säkerhet. "Den här dagen kommer att gå till historien som en helig dag, dagen för det slutgiltiga oberoendet från Ryssland," sa Porosjenko när beslutet tillkännagavs. Tusentals åhörare i Sofiakatedralen i Kiev jublade över beskedet. Till överhuvud för den nya kyrkan har den 39-årige ärkebiskopen Jepifanij utsetts. Maktkampen mellan Konstantinopel och Moskva om vem som bestämmer över den ortodoxa kyrkan i Ukraina trappas nu upp. Kreml och president Vladimir Putin personligen, tolkar det som ett misslyckande för rysk-ortodoxa kyrkan. De ser det som en mycket obehaglig och oönskad utveckling. Dagen 181218.

Putin vill se Ryssland bland toppekonomier. Vladimir Putin vill att Ryssland ska höra till världens fem största ekonomier. Det är ingen omöjlighet att nå dit, säger den ryske presidenten på sin stora presskonferens i Kreml. "Huvudfrågan är att vi behöver komma in på en ny ekonomisk nivå," säger Putin och tillägger att det inte är möjligt utan teknisk utveckling. Ryssland klassas i dagsläget av Internationella valutafonden (IMF) som nummer tolv storleksmässigt bland världens ekonomier. Händelsen i Kertjsundet, då en ukrainsk besättning besköts och tillfångatogs av Ryssland, var en provokation från ukrainsk sida med syftet att höja president Porosjenkos opinionssiffror, hävdar Putin. "De sändes för att dö - som tur var blev det inte så. Vad som händer med dem kommer vi att ta ställning till när brottsutredningen är klar," säger han. SR 181220.
Putins frågestund liknade ett skådespel. "Vi bevittnar sönderfallet av det internationella systemet för kontroll av vapen och början på en kapprustning." Det sa president Putin och anklagade USA för att öka risken för ett kärnvapenkrig i och med att USA hotar att säga upp avtalet som kontrollerar medeldistansrobotar. Den här gigantiska presskonferensen är som ett stort skådespel, inte en riktig presskonferens eftersom de kritiska följdfrågorna inte är med. Det är som en årlig TV-direktsänd ritual där maktens självaste centrum tar emot frågorna från verkligheten. Där finns journalister från alla Rysslands regionala hörn, som viftar med skyltar och ropar: Låt mig ställa en fråga. Från de regionala journalisterna på huvudstadsresa fick Vladimir Putin frågor om allt möjligt. Om lokala problem, som Putin lovade ta upp med regionens ledare. Det kom frågor om miljö, om lantbruk och mycket konkret om bristen på sopsortering. Putin lyssnade och antydde ofta att han skulle titta på det. De flesta frågorna som ställdes var snälla, som små tennisbollar som kastades upp snyggt för att president Putin sedan, utan följdfrågor, skulle kunna smälla dit svaret som ett snyggt servess. SR 181220.

Hackare åtalas - svenska företag drabbade. Det amerikanska justitiedepartementet meddelade i dag att man åtalar två kinesiska hackare som ska ha stulit information från ett antal utländska företag bland annat amerikanska men också svenska. Det amerikanska justitiedepartementet säger sig ha bevis för att hackarna arbetat på uppdrag av den kinesiska regeringen. Informationsstölden är chockerande och skandalös både vad gäller omfattning och typen av information som stulits, sa Jeff Burmnan från åklagarmyndigheten i New York som presenterade åtalet tillsammans med biträdande justitieminister Rod Rosenstein och FBI-chefen Christopher Wray. De två åtalade är kinesiska hackare som enligt åtalet ingått i en grupp som systematiskt och på uppdrag av den kinesiska regeringen ska ha tagit sig in i utländska företag och myndigheter för att stjäla information. Sverige nämns som ett av 12 drabbade länder, däremot framgick det inte vilka svenska företag eller myndigheter som hackats. I USA gäller det bland annat Energimyndigheten, rymdstyrelsen Nasa och mer en hundratusen amerikaner som är anställda av flottan som ska ha fått sina personuppgifter stulna. Och enligt FBI-chefen är brotten som beskrivs i åtalet en del av ett större kinesiskt mål. Kina vill ta över USA:s roll som ledande supermakt och man vill göra det med olagliga metoder sa FBI-chefen Christopher Wray. SR 181220.
Kina förnekar stort dataintrång i utländska företag. Den kinesiska regeringen förnekade i dag att man gett hackare i uppdrag att gå in i utländska företag och myndigheters dataservrar för att stjäla information. Reaktionen kommer efter att två kinesiska medborgare åtalas för ett mycket stort dataintrång i USA. "Kinas regering har aldrig på något sätt deltagit i eller uppmanat någon att stjäla företagshemligheter," sade det kinesiska utrikesdepartementens talesperson Hua Chunying idag på en presskonferens i Peking. Hon förnekade därmed anklagelserna i det åtal som åklagarmyndigheten i New York lade fram mot två misstänkta kinesiska hackare i går. Presskonferensen hade hög profil då både biträdande justitieminister Rod Rosenstein och FBI-chefen Christoffer Wray fanns med. Enligt åtalet har de två kinesiska hackarna brutit sig in på servrar hos utländska företag och myndigheter och stulit information på uppdrag av den kinesiska regeringen. Företag i tolv länder ska ha drabbats av intrång, däribland svenska företag, men enligt chefen för den amerikanska säkerhetstjänsten ska målet ha varit att undergräva USA:s ledande ställning i världen. Attackerna ska ha börjat 2006 och ska bland annat ha riktats mot 100 000 anställda vid den amerikanska flottan, men också mot företag inom teknik- och militära områden. Enligt åtalet ska de båda hackarna ska ha arbetat för den kinesiska säkerhetstjänsten och i skydd av ett teknikföretag kallat Huaying haitai. De antas befinna sig i Kina men på företagets adress finns en ny hyresgäst, enligt nyhetsbyrån Reuters reportrar i Tianjin. Den kinesiska regeringen förnekar kraftfullt all inblandning. "Kina är en beskyddare av säkerheten på internet som motsätter sig och slår ner på alla former av informationsstölder på nätet," sade det kinesiska utrikesdepartementens talesperson, samtidigt som hon anklagade myndigheter i USA för att sedan länge spionera på både personer och företag. SR 181221.
USA:s anklagelser mot Kina spär på handelskonflikten. Kinas regering förnekade i dag att den gett hackare i uppdrag att stjäla information från amerikanska företag, det efter USA åtalade två kinesiska hackare, och det eldar nu på den spända relationen mellan länderna. "Kina vill ta över USA:s roll som ledande supermakt och man vill göra det med olagliga metoder," sa FBI chefen Christopher Wray, i går vid en presskonferens. Att USA anklagar Kina för stöld av teknik och intrång i datasystem är numera vardag. Men åtalet kan vara ett tecken på en ny vända i handelskonflikten, att USA i större utsträckning griper och åtalar enskilda personer. I november släppte USA:s handelsrepresentant en kartläggning av de regelverk i Kinas som anses skada amerikanska företag. Det handlar om hur företag tvingas lämna ifrån sig teknologisk kunskaper för att få etablera sig i Kina, men rapporten handlade också om spionage och infiltration i amerikanska företag. Kinas strategiska plan Made in China 2025 och dess mål att göra Kina till världsledare i teknologier som artificiell intelligens och robotteknik är nu allt mer i Trumps blickfång. Trumpadministrationen ser likhetstecken mellan den ekonomiska och tekniska utvecklingen i Kina och omfattningen av stölder av patent och hemlig information. Detta gör att handelskonflikten inte är i första hand en konflikt om handel, utan en konflikt om vem ska vara framtidens supermakt. Utsikterna för en snar lösning är därför små, trots tal om nya toppmöten. SR 181221.

Ryssland ber svensk diplomat att lämna landet. I dag kom beskedet att en svensk diplomat utvisas från Ryssland. Patric Nilsson, presschef på Utrikesdepartementet, bekräftar det som hänt. "En svensk diplomat har ombetts att lämna Ryssland. Det är något som vi på UD beklagar," säger han. Att den är den svenska diplomaten ombetts att lämna Ryssland uppfattas som ett direkt svar på att två ryska diplomater nekats diplomatiskt visum till Sverige. Utrikesdepartementet vill inte säga på vilka grunder de nekats eller om fler svenska diplomater kommer utvisas. "Vi kan inte gå in i detaljer, utan bara konstatera att vi från vår sida tycker att det är goda grunder som vi gett ett nekandebesked på," säger Patric Nilsson. SR 181221.

Polisen i Tjetjenien har "total straffrihet". Polismän och säkerhetsstyrkor i Tjetjenien kan tortera och döda med nästan "total straffrihet". Det är slutsatsen i en rapport från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. I rapporten beskrivs en verklighet som präglas av "total straffrihet" för mycket allvarliga brott som begås av polismän och säkerhetstjänst i Tjetjenien. Ryska myndigheter, som annars gör ett giltigt arbete i andra delar av Ryssland, behandlar enligt rapporten brott just i Tjetjenien som specialfall, som undantag. Undersökningar påbörjas inte eller läggs ner. Utredningar får göras lokalt av myndigheter vars oberoende kan ifrågasättas. Och vittnen skyddas inte. Istället är det farligt för journalister som undersöker och dokumenterar de här brotten på plats i Tjetjenien. Även människorättsförsvarare angrips, som chefen för Memorial i Tjetjenien, Ojub Titijev, som sitter fängslad anklagad för narkotikabrott. SR 181222.

IMF ger lånestöd till Ukraina - igen. Internationella valutafonden har beslutat att återuppta sitt finansiella lånestöd till Ukraina som stoppades för ett och ett halvt år sen. Men höjda gaspriser, som varit ett av valutafondens krav, slår hårt mot ukrainare med låga inkomster och pensioner. Just de höjda priserna är det många som tagit upp när jag frågat hur de har det, speciellt på gasen, folk behöver värme. En pensionär i Ukraina kan få ut 500-600 kronor i månaden. För en del jag träffat äts nu nästan halva pengen upp, bara av gas- och elräkningar. För Ukraina är Internationella valutafondens beslut välkommet, det ger en respit, en möjlighet att låna upp pengar till bättre ränta och betala för gamla lån. Redan till jul kommer drygt 13 miljarder kronor, totalt blir det nästan 40 miljarder under ett drygt år. Även Världsbanken är med på en lånegaranti på drygt 7 miljarder kronor. Det här ersätter ett gammalt låneprogram som upphörde våren 2017 i och med att Ukraina inte levde upp till de krav Internationella valutafonden ställde. Kraven handlar om att få ner skulder och den höga inflationen, och om att fortsätta genomföra reformer, allt från ukrainska privatiseringar, en landreform och effektivare skatter, till det enorma problemet med korruption. I Ukraina pågår en valrörelse inför presidentvalet som hålls i mars. Kriget i östra Ukraina är en av de största utmaningarna. Men även reformerna och de höjda gaspriserna kommer att vara en viktig fråga när väl ukrainarna tar sin promenad till valurnan. SR 181223.

Omstridda Nord Stream når svensk ekonomisk zon. Det råder ingen julefrid ute på Östersjön. Inte för de som arbetar med att lägga ner rör för att transportera naturgas från Ryssland till Europa. Det omstridda Nord Stream 2 har nu nått svenskt vatten. Man jobbar dygnet om, säger Lars O Grönstedt, rådgivare för ledningen av projektet. "Läggningen är en kontinuerlig industriell process som pågår dag som natt, helg som vardag." Nord stream 1 ligger redan på Östersjöns botten, men när det ryska företaget Gazprom ville bygga en ny gasledning till Europa, för att minska beroendet av den ledning som går via Ukraina, så lät inte protesterna vänta på sig. Sträckningen är 1 230 kilometer, varav 510 kilometer går genom svensk ekonomisk zon. Eftersom ledningen huvudsakligen inte berör ländernas territorialvatten har protesterna dock inte lett till att Nord Stream 2 stoppats. Däremot kan de enskilda staterna ställa exempelvis miljökrav på transporten av gasen. Gasledningen beräknas kunna tas i bruk i slutet av nästa år, eller i början av 2020. SR 181224.

Nya ryska sanktioner mot Ukraina. Ryssland utökar sanktionerna mot Ukraina. Över 250 personer och företag har lagts till på en lista som påbörjades i november. De nya sanktionerna infördes efter ett beslut av den ryske premiärministern Dmitrij Medvedev. Majoriteten är individer, bland dem borgmästaren i Odessa, medan sju företag främst inom försvars- och energisektorn berörs, skriver nyhetsbyrån AFP. Sammanlagt har Ryssland nu belagt 567 ukrainska individer och 75 företag med sanktioner, vilket innebär att eventuella tillgångar i Ryssland blir frysta. SvD 181225.

Fängslade advokatens fru rakar av sig håret i protest. Hon fick inte närvara vid sin mans rättegång i Kina. Då rakade Li Wenzu av sig håret. Orden "hårlös" och "laglös" låter likadant på kinesiska. På onsdagen hålls rättegång mot den sista av de oppositionella advokater som greps i ett stort tillslag sommaren 2015. Fallet har koppling till den svenska människorättsaktivisten Peter Dahlin som utvisades från Kina 2016. Advokaten Wang Quanzhangs fru Li Wenzu protesterade i förra veckan genom att raka av sig håret och ställa sig utanför en av Pekings domstolar. Hårlös och laglös låter nämligen nästan likadant på kinesiska. När hennes man prövades av en domstol i Tianjin tilläts varken hon eller andra närstående vara närvarande. Advokaten Wang Quanzhang har suttit i förvar i tre år och anklagas för att ha försökt undergräva staten efter att ha registrerat en människorättsorganisation tillsammans med svensken Peter Dahlin i Hongkong. Organisationen tog emot bidrag från utländska givare för att hålla utbildningar i Kina om lag och försvar av mänskliga rättigheter. Den svenske aktivisten utvisades, medan den kinesiska advokaten väntat på sin dom ända sedan ett stort polistillslag mot kinesiskas advokater sommaren 2015. Samtidigt, under julhelgen, hölls rättegång mot advokaten Chen Wuquan i staden Zhenjiang, och skribenten Sun Lin dömdes till fyra års fängelse i Nanjing, enligt en av hans tidigare uppdragsgivare. Att människorättsförsvarare grips eller får sina domar just mellan jul och nyår i Kina då utländska ambassader och medier tar semester är inte ovanligt. Författaren Liu Xiaobo som senare fick Nobels fredspris dömdes 25 december 2009 till elva års fängelse för att ha försökt undergräva staten. Ett straff han inte kommer att kunna avtjäna, eftersom han dog i fångenskap 2017, bara 61 år gammal. Liu Xiaobo är bäst ihågkommen för sitt upprop Charta 2008, som krävde att den kinesiska regeringen skulle ge landet den demokrati och de mänskliga rättigheter som utlovas i Kinas grundlag. Domen mot Wang Quanzhang kommer att meddelas senare. SR 181226.

Chinese schools make pupils wear micro-chipped uniforms to thwart truancy . Schools in southern China are forcing children to wear uniforms embedded with computer chips that track their movement and trigger an alarm if they skip class. More that more than 10 schools in Guizhou province and the neighboring autonomous region of Guangxi are now requiring students to wear "intelligent uniforms", according to the state-run newspaper The Global Times. Two chips, sown into the shoulders of school jackets, can sustain around 500 wash cycles and temperatures of 150 degrees Celsius, according to the Guizhou Guanyu Technology Company, their manufacturer. On its website, Guizhou Guanyu boasts that the firm was established in response to the Communist Party's call for the creation of "smart campuses". The uniforms allow teachers and parents to track students' movement, sending out an alert if they are not present in a lesson. Facial-recognition scanners at school gates match the chips with the correct student, meaning that any who try to swap jackets in order to bunk off will be caught. According to The Epoch Times, alarms will also sound if a student falls asleep in class, while parents can monitor the in-school cashless purchases of their child and set spending limits via a mobile app. Lin Zongwu, principal of the No. 11 School of Renhuai in Guizhou, said attendance has improved since the uniforms were first introduced. The Telegraph 181226.

Förhöjd hotbild mot Sverige bakom stängning av Kaknästornet. Den huvudsakliga anledningen till att Kaknästornet nu stängts för allmänheten är att det finns en oro om att en främmande makt ska kunna ta kontroll över samhällsviktig kommunikation. Det rapporterar SVT Nyheter Stockholm. Statliga Teracom AB driver det svenska marknätet för radio och tv utifrån tornet, som därför är ett skyddsobjekt. "Vi vet att Kaknästornet är ett väldigt viktigt turistmål för många. Det har suttit långt inne att ta det här beslutet men det är ett ansvarfullt beslut för Sveriges säkerhet," säger Teracoms säkerhetschef Johan Petersson till SVT. Enligt uppgifter till SVT Nyheter ska mängden inhämtningsförsök av främmande makt ökat i Sverige. "Vi följer hela tiden aktiviteterna kring våra anläggningar och vi som många andra aktörer upplever en hög aktivitet. Vi måste göra det här för att skydda våra skyddsvärden," säger Johan Petersson. Varifrån det största hotet mot Kaknästornets verksamhet kommer ifrån vill Teracom inte kommentera. SR 181228.Kommentar: Behövs ingen förklaring, alla vet varifrån det hotet kommer.

Russia Successfully Tests Weapon That Travels 27 Times Speed of Sound and Renders Missile Defense Systems 'Useless'. Russian officials said they have developed a new weapons system that travels at 27 times the speed of sound, thus making it "impossible" to intercept with current missile defense technology. The system, known as the Avangard hypersonic glide vehicle, "essentially makes missile defenses useless", Deputy Prime Minister Yuri Borisov told Russian state television on Thursday, Associated Press reported. On Wednesday, the Russian military completed a successful test of the Avangard - according to the Kremlin - in which the weapon was launched from the Dombarovskiy missile base in the Southern Ural Mountains, striking a practice target 3,700 miles away in Kamchatka, a peninsula in the far east of the country. President Vladimir Putin oversaw the test, commenting afterward that the weapons system would guarantee Russia's security for the foreseeable future and that it could be deployed as early as next year. The weapon allegedly is impossible to intercept with existing anti-missile defenses because, unlike previous intercontinental ballistic missiles, which follow a predictable trajectory, the Avangard constantly changes its course and altitude as it flies, according to Sergei Ivanov - an adviser to Putin and former Russian defense minister who spoke during the televised press conference. Ivanov said that Russia currently has 12 newly manufactured Avangard missiles, which were developed at relatively low cost. Furthermore, they can be housed in existing silos, removing the need to build expensive, specialized storage facilities. "The Avangard has cost hundreds of times less than what the U.S. has spent on its missile defense", Ivanov said. The former defense minister explained that Russia had begun developing the weapon system after the United States withdrew from the landmark 1972 Anti-Ballistic Missile (ABM) Treaty on June 13, 2002. At the time, President George W. Bush said the move would allow the U.S. to "protect against growing missile threats". Many officials in the Bush administration were critical of the ABM, describing it as a relic of the Cold War and arguing that it prevented the development of an American national missile defense system, according to the Arms Control Association. Following the U.S. withdrawal from the ABM, Ivanov said Russia was worried that the development of an American missile defense system could mitigate the effectiveness of his own country's nuclear deterrent. This fear sparked the development of the Avangard weapon system, Associated Press reported. Newsweek 181228.
Russia's New Stealth Fighter Will Have Missiles That Can Travel At Hypersonic Speeds, Up to 10 Times Faster Than Sound. Russia's new stealth jet is reportedly set to be equipped with hypersonic missiles said to be invincible to all current defense systems. A source within the Russian defense industry informed the state-run Tass Russian News Agency on Thursday that the Sukhoi Su-57 fifth-generation multi-role stealth fighter would be equipped with missiles with specs resembling those of the Kh-47M2 Kinzhal hypersonic missile. The weapon was revealed earlier this year by Russian President Vladimir Putin and was said to be capable of traveling at Mach 10, or 10 times the speed of sound. "In accordance with Russia's State Armament Program for 2018-2027, Su-57 jet fighters will be equipped with hypersonic missiles. The jet fighters will receive missiles with characteristics similar to that of the Kinzhal missiles, but with inter-body placement and smaller size," the source said, according to the outlet. As Putin explained during his March 1 State of the Nation address missiles that travel between Mach 1 and Mach 5 are known as supersonic missiles, while those traveling more than this - at speeds exceeding around 3,800 miles per hour - were classified as hypersonic. The Russian leader then revealed that Russia had been developing such a weapon known as the Kinzhal, or "Dagger." "The missile flying at a hypersonic speed, 10 times faster than the speed of sound, can also manoeuvre at all phases of its flight trajectory, which also allows it to overcome all existing and, I think, prospective anti-aircraft and anti-missile defense systems, delivering nuclear and conventional warheads in a range of over 2,000 kilometers [1,243 miles]," Putin said at the time. The Kinzhal is currently fitted to the Mikoyan MiG-31K interceptor and attack aircraft and represents the latest Russian military advancement to raise concerns in both Washington and the Pentagon. Though the U.S. Air Force maintains a healthy advantage over its Russian near-peer competitor, missile defenses would be hard-pressed to respond due to a hypersonic attack, especially if the Kinzhal was capable of maneuvering throughout its flight as reported. Russia has a long history of exaggerating its military capability, in order to project fear into the world. But the Defense Advanced Research Project Agency (DARPA) has scrambled to upgrade modern anti-missile systems to respond to the threat. Newsweek 181208.

"Ryssland kan bli ekonomisk stormakt igen". Vladimir Putin är hoppfull inför Rysslands framtid, men det kommande året ser inte lovande ut för landets ekonomi. Ryssland har under Vladimir Putin haft ambitionen att göra Ryssland stort igen, att åter bli en makt som både politiskt och militärt har mycket att säga till om i världen. Men för det krävs bra ekonomi och i det långa loppet kanske något annat än olje-export. Det kommande året ser ut att bli knackigt för Ryssland, oavsett hur hoppfull Vladimir Putin försöker låta. "Jag tror vi kan bli den femte största ekonomin i världen, vi var det en gång vad gäller volym och köpkraft, jag tror vi kan göra det igen," sa Vladimir Putin på sin stora årliga presskonferens, som i och för sig är till för just att förmedla den här typen av hoppfulla budskap. Rysk ekonomi har haft magra år sedan 2014 då Ryssland intog Krim i Ukraina, tillväxten har varit lägre än på andra håll i världen. En svag valuta, risk för högre inflation, höga räntor, lägre oljepriser och sanktioner från Väst efter Krim, det har påverkat Ryssland. EU har förlängt sina sanktioner, från amerikanskt håll finns hot om nya och de största riskerna handlar om just sanktioner, det sa en rysk chefsekonom nyligen som nyhetsbyrån Reuters pratat med. Det är svårt att göra affärer, om de ryssar som skriver på avtalen riskerar att hamna på olika sanktionslistor. Om landet på lång sikt - efter oljeeran - ska kunna spela den här rollen på världsscenen, vare sig det handlar om bombningar i Syrien, kontroll i Svarta havet eller för den delen i Östersjön där nordiska säkerhetsintressen möter ryska pipelines, då krävs förändringar. Det anser även Vladimir Putin. "Vi behöver nå en helt annan nivå vad gäller kvaliteten på vår ekonomi, och det är det som vårt nationella projekt har som mål att göra," sa Vladimir Putin. Idag överlever Rysslands globala ambitioner med hjälp av olja och gas, som står för nästan 60 procent av exporten och en fjärdedel av skatteintäkterna, enligt Världsbanken. Det skapar förutsättningar för det så vanliga Putinska mantrat "stabilitet", ett begrepp som från början byggt hans popularitet. Ryssland har också en låg statsskuld och en stor valutareserv, så kriser på kort sikt klarar man av. I takt med konkreta försämringar för medborgare, som de höjda pensionsåldrarna i somras, så har Vladimir Putins popularitets-siffror dalat. Det finns i Ryssland också ett eftersatt behov av investeringar. Det gäller allt möjligt; från utbildning och vård, till digitalisering och vägar. Som efter en regnig dag i en rysk småstad, fjärran den lyxiga innerstads-bubblan i Moskva. Då kan behovet av investeringar i något så enkelt som avrinning synas - i djupa pölar på gator och trottoarer. Det finns pengar avsatta för investeringar i det så kallade "Maj-dekretet". "Det är en stor satsning, men den ska också genomföras, löften ska hållas." Och kanske är det på dessa gator och torg I Ryssland som Vladimir Putins förmåga att driva sin vurm för Ryssland roll på världsscenen avgörs, i hans förmåga att bygga bra skolor, fungerande vägar och att se till att pensionärerna, oavsett ålder, faktiskt får ut sin månatliga peng. SR 181229.

American Paul Whelan Arrested in Russia on Spy Charges as Potential Retribution for Maria Butina. ussia has arrested an American citizen in Moscow for alleged espionage, according to the country's security services, the FSB. "On December 28, 2018, staff members of the Russian Federal Security Service detained U.S. citizen Paul Whelan in Moscow while on a spy mission," the FSB's public relations center said in a statement. The statement implied that Whelan had been caught "during an act of espionage". Russian officials said they had launched an investigation and that Whelan could spend 10 to 20 years in prison if he is found guilty of violating Article 276 of Russia's penal code. It is unclear what activities Whelan was allegedly engaged in. The U.S. Embassy in Moscow directed questions to the State Department. "We are aware of the detention of a U.S. citizen by Russian authorities. We have been formally notified of the detention by the Ministry of Foreign Affairs," a State Department spokesperson said. "Russia's obligations under the Vienna Convention require them to provide consular access. We have requested this access and expect Russian authorities to provide it." The State Department declined to provide additional information about Whelan, citing privacy concerns. Whelan's arrest took place shortly after a Russian woman named Maria Butina pleaded guilty to conspiracy against the United States for attempting to infiltrate Republican political circles on behalf of the Russian government. The Ministry of Foreign Affairs and spokespeople for the Russian government have attempted to portray Butina as a victim, and some analysts speculated that the arrest of Whelan could be retribution for Butina's case. Newsweek 181231.




 

www.tidenstecken.se