av Michael Quintana

Jag väcktes för några år sedan av en oroande dröm som jag hade en morgon. Det oroande med drömmen var att jag inte visste varifrån den kom, vad den betydde och varför jag blev visad den här drömmen. Ingen uttydning gavs mig vad den här drömmen betydde vilket skapade frustration av att inte veta. Verkligheten, intensiteten och angelägenheten i den här drömmen lämnade mig med många frågor som inte besvarades omedelbart. Uttydningen av den här drömmen fick jag omkring två år senare av Gud, men den här gången gavs den mig i en särskild syn på dagen. Den här drömmen hade att göra med mig, Kalifornien och landet.

Drömmen

Det var tidigt under år 2002 som jag fick denna oroande drömmen medan jag sov en natt. Jag sov djupt när jag plötsligt vaknande upp mitt i ingenstans i vad som verkade vara mitt i en dalsänka i centrala Kalifornien. Jag kände igen dalsänkan på grund av bergen öster och väster om mig. Jag växte upp i centrala Kaliforniens dalgång och jag är mycket hemmavid med omgivningarna. Jag kände mig inte skrämd men det var konstigt att stå där i mitten av ingenstans och inte i mitt sovrum. Det kan verka konstigt men jag kände mig helt vaken precis som när jag vaknar upp varje morgon. Den enda skillnaden var att mina sinnen verkade vara extra känsliga.

Faktum var att jag kände mig mer vaken, alert och levande än när jag normalt vaknar upp i mitt sovrum. Jag vaknade upp i denna otroligt skarpa soliga vackra dagen med den klaraste rena luft och en klar blå himmel jag aldrig skådat. Jag stod på vad som verkade vara en grönare än grön oas. Jag kunde klart se bergen framför mig och bakom mig. Det var precis som när jag var barn efter att det hade regnat. Jag kunde klart se bergen på den östra och västra sidan om mig. Vad som fångade min uppmärksamhet mellan mig på oasen och bergen till öster och väster om mig var den mer än kilometerlånga rikliga svarta jorden.   

Jag lade sedan märke till att jag stod på den norra sidan av denna lilla gröna oasen som var omkring två till fyra tunnland. Just vid kanten av denna gröna oasen strax norr om mig fanns denna starkare än starkt röda porten. Den bara fanns där på den yttre gränsen av denna grönare än gröna oasen. 

Det var så udda att se denna stora röda porten stående framför mig i mitten av ingenstans. Allting verkade som det passade in utom denna röda porten. Det fanns inget stängsel eller vägg fäst vid denna stora skarpt röda porten. Det var bara så konstigt att se den ståendes där av sig själv. 

Jag kände mig lycklig och glad att vara där framför denna stora röda porten. Helt plötsligt hörde jag Guds röst från ingenstans. Han gav mig sedan mycket stränga instruktioner. Jag visste att det var Guds röst därför att jag har hört hans röst tidigare och jag kände igen hans röst. Han sa med en sträng röst: ”Mike, öppna inte den röda porten!” Jag tänkte, wow, han menar det, jag kunde känna det genom bestämdheten i hans röst. Han sa det sedan en andra gång men med mer bestämdhet än den första gången. Han sa det som om det var ett specifikt budord som gavs mig! ”Vad du än gör”, sa han, ”öppna inte denna röda porten – hända vad som hända må!” Jag hörde honom en tredje gång och jag förstod honom helt och visste att Han menade det. Han visste att jag visste det och skulle inte säga det en gång till. Jag började sedan att tänka omkring vad Han hade sagt och varför. När tiden förflöt började jag känna mig mycket nyfiken på varför Gud hade sagt mig att inte öppna denna röda porten. Jag menar att jag hade undersökt det och det var ingenting med det här. Jag började att tänka på Adam & Eva och hur de måste ha känt det när Gud sa dem att inte äta av äpplet på det där trädet. Jag blev mer och mer nyfiken på den där röda porten och varför han ville att jag inte skulle öppna den.

Jag började att göra någonting farligt. Jag började att tänka för mig själv och sa: ”Kanske om jag bara öppnar den litet och tar en snabb titt och snabbt stänger den så gör det ingenting.” Jag började att rättfärdiga mig varför jag kunde vara olydig mot Guds direkta befallning sedan det ju bara var en liten titt. Jag tänkte för mig själv att kanske om jag gör detta snabbt så är det inte en hel olydnadshandling. Jag började att rättfärdiga vad gäller vilken skada det kunde uppstå  från bara en liten titt. Jag tänkte för mig själv: ”Jag måste bara se vad som händer och jag är tvungen att se vad som finns inne i denna porten. Jag kunde bara finna ut det om jag öppnade den mycket snabbt.” Ju mer som jag uppehöll mig vid tanken att öppna denna röda porten desto mer blev jag frestad… Frestelsen och nyfikenheten var överväldigande så jag beslöt mig för att öppna porten och vara lite olydig.

Jag steg fram till porten och tog min hand på den. Min plan var att lite lätt öppna den endast tillräckligt för att titta in och sedan stänga den så fort som jag bara kunde. Jag tänkte för mig själv: ”Säkert kommer han att förlåta mig för denna mycket lilla synd efter alla de stora synder som jag har gjort i det förflutna.”

Jag visste att jag gjorde ett av de största misstag som jag någonsin gjort när jag öppnade denna röda porten. Jag öppnade porten obetydligt och försökte att titta in när rätt som det var hela helvetet bröt lös, därför att precis då så började denna mörka, syndfulla, slemmiga, stinkande, fula substans att rinna ut som en översvämning som bryter sönder en fördämning. Den hade en sådan kraft bakom sig att jag kunde inte stänga igen porten. Det var den mest outsägliga slemmet till utseendet du någonsin kan se. Den liknade en synd- och dödssubstans som var outhärdlig att ens titta på. Den började att forsa fram från denna porten med en kraft bakom den som jag inte kunde stoppa.  

Jag började att känna mig väldigt ledsen och skyldig omedelbart efter att jag hade öppnat porten därför att jag kunde inte stänga igen den. Jag började att känna det mest tunga skuldmedvetandet som jag någonsin gjort i min liv för att ha öppnat denna porten speciellt efter det att Gud direkt hade varnat mig för att inte göra det.

Jag fortsatte att säga till mig själv: ”Varför gjorde jag detta, varför lydde jag inte Gud?” när jag kämpade med att stänga porten. Jag kände fördömelse mot mig själv för varför jag gjorde det, varför var jag så dum att jag öppnade den efter att ha blivit varnad av Gud själv. Fördömelsen jag kände medan jag försökte att stänga porten var förkrossande. 

Floden av stinkande syndfull substans kom nu ut med en störtflods styrka. Jag försökte desperat att hålla fast vid porten så att jag inte skulle bli bortförd av denna strömmen. Porten  var vidöppen nu med en stor forsande flod som kraftfullt kom ut ur den. Dess styrka var så stark att jag kunde inte hålla mig kvar längre när den bröt sönder det grepp som jag hade på porten. Den förde mig nu iväg i sin störtflod. Jag dukade inte under – den förde mig bara bort på sin yta med halva min kropp ovanför denna stinkande substansen. Där var jag hjälplös när jag fördes iväg från denna röda porten. Jag försökte desperat att simma tillbaks för att stänga den men det var meningslöst när denna störtflod av syndig substans var för kraftfull för att kunna stoppas. Den fortsatte att föra mig bort med sin stora överväldigande kraft.

När den här äckliga floden av död och ödeläggelse kom i kontakt med det gröna gräset, blommorna och växterna så blev de omedelbart upplösta och brann upp. Det ryckte upp fruktträden och palmträden med rötterna med sin kraftfulla styrka när de togs med och fördes bort. Dessa träden blev upplösta och brann upp medan de fördes iväg. Denna syndfullt liknande floden av brun mörk stinkande motbjudande substans förstörde allting som det kom i kontakt med, även jorden när den kom över den. 

Jag kände mig så ångerfull och hade den största skyldiga skamliga känslan över vad jag hade gjort. Jag kände bördan av att komma med död och förstörelse till den här världen genom min syndfulla handling. Jag kände som om döden hade varit bättre som straff, men jag dog inte, led endast för mitt syndande. Denna bördan ökade medan jag fördes allt längre bort från den röda porten genom flodens kraft. Desto längre jag kom från den stora röda porten desto tyngre kändes min börda. Jag kände det som om min synd av olydnad hade förstört världen och jag kände bördan av det.

Vaknade upp från drömmen

Jag kom till den punkten där jag inte kunde ta emot mer av bördan och skulden så jag ropade ut från botten av mitt hjärta och helt plötsligt vaknade jag upp i mitt sovrum. Jag kunde fortfarande känna den tunga bördan av skuld över vad jag hade gjort i den här drömmen när jag vaknade upp i mitt sovrum. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag var i ett chockliknande tillstånd från vad jag just hade upplevt.

Som jag redan sagt så kände jag mig så oroad av denna drömmen att jag ville inte säga den omedelbart till någon. Jag började att fråga Gud vad som menades med den här drömmen. Jag frågade Gud om jag hade fört den här sortens ödeläggelse in i världen genom min synd. Jag frågade Gud om den här ödeläggelsen av världen skulle komma snart. Jag frågade Gud om jag behövde omvända mig från någonting eller om jag syndade eller om det fanns något som jag inte visste om. Jag frågade om jag behövde säga till någon att inte synda eller om det fanns någon som jag behövde säga att de skulle lämna sin synd. Jag frågade Honom många gånger vad riktigt den här drömmen betydde. Men Han gav mig inget svar. Intensiteten av den här drömmen var så förkrossande och jag ville ha svar men inget svar gavs mig vid den tiden. Gud var tyst med mig om denna drömmen vid detta tillfället. Jag lade undan den här drömmen några år och glömde bort den och försökte att inte tänka på den något mera.

Men en kväll talade Herren tydligt till mig medan jag nästan höll på att somna i soffan framför TVn. Jag höll på att få tunga ögon när helt plötsligt Gud talade till mig i en mycket klart, intensiv andlig röst och sa: ”Mike!” Jag sa: ”Ja, Herre!” ”Vill du fortfarande veta om denna röda portdrömmen du hade en tid tillbaks?” Jag hörde tydligt hans röst i mitt andliga sinne. Jag vaknade upp omedelbart och sa upphetsat: ”Ja Herre.” Han svarade då: ”Kommer du ihåg den stora röda porten? Jag ska säga dig nu vad allt detta betydde.”  

Mina ögon och mitt sinne var vidöppna och Han hade min fulla uppmärksamhet. Jag lyssnade uppmärksamt när jag låg där när Han började förklara delar av denna drömmen för mig. Det var som om jag hade sett denna personen öppna denna stora boken rakt framför mig. Han satte sedan denna boken framför mig och började att uppenbara för mig och visa mig vad denna drömmen betydde som jag hade haft för två år sedan. Han tillät mig att ställa frågor om vad saker och ting betydde. Det var så rätt på i min ande när Han sa mig vad dessa sakerna betydde i den här drömmen. Jag kände igen hans röst och hörde den så klart i dessa dagar när han talade till mig. Det verkade för mig som om jag trädde in i ett annat rike eller värld.

Synens betydelse

Drömmen som jag hade för två år sedan blev för mig övernaturligt uppenbarad när jag ställde honom frågor om vad de olika sakerna betydde i den här drömmen. Han förklarade det för mig ungefär så här: 

1)      Jag ville fråga honom vad menades med den stora röda porten. Han sa mig att den röda porten representerade Jesu blod som tvättar bort människans synder. Denna röda port förseglar oss inne och håller synden utanför våra liv. Han förklarade sedan för mig att det finns bara ett offer för synd och inga fortsatta offer för synd. På grund av det kan inte jag (eller vi) fortsätta att medvetet synda. Ja, Han är trofast och rättvis till att förlåta dig dina synder, men du kan inte eller får inte fortsätta att medvetet synda, därför att då finns det inga mer offer för dina synder.

2)      När jag frågade honom vad som menades med det gröna gräset, gröna växterna, blommorna och fruktträden i den här oasen, så sa Han att detta var frukten i mitt liv fram till den tiden, från tiden för min frälsning fram till den tiden. Jag kände respekt för hans svar därför att de var så enkelt och lätt att förstå vad den här drömmen betydde nu.

3)      Jag frågade honom vad den mörka rikligt smutsiga jorden betydde utöver landet som var öster och väster om mig vid oasen jag var på. Han sa att den kilometerlånga rikligt smutsiga jorden var jord där han planerade att plantera mer utsäde för framtida skördar. Detta skulle producera mer frukt i mitt liv som skulle bära mycket mer frukt. 

4)      Jag frågade honom vad som hände när jag öppnade den röda porten. Han sa att öppna den röda porten efter att ha blivit direkt sagd att inte göra det var en olydig och syndfull handling. Att öppna denna stora röda porten var att medvetet öppna dörren till synden efter att vara medveten att du inte skulle göra det. Det spelar ingen roll hur litet, snabbt eller kort du tror att synden är, det är fortfarande synd och den kan och kommer att förstöra dig. Det finns ingen nivå av syndande som inte kan förstöra dig hur liten du än må tro att den är. När du väl medvetet har startat den här vägen kommer den att ta över och förstöra dig. Du kan inte stoppa synden när du väl har tillåtit den att starta, det spelar ingen roll hur obetydlig du kan tänka att det är. Det finns ingen kompromiss med synd, stor eller liten.
Han frågade mig sedan vem som öppnade den röda porten. Jag tänkte att det var djävulen som orsakade att jag gjorde det. Jag förstod då att det var helt på grund av mig själv och vad jag ville. Inte ens djävulen och alla hans demoner kunde få mig att göra detta. Djävulen och alla demonerna i helvetet kunde inte öppna porten heller, endast jag kunde det. Jag öppnade porten och jag behövde inte djävulens hjälp eller någons annan hjälp heller för att göra detta. Jag gjorde det och skulle hållas ansvarig för det! Han såg att jag hade förstått detta nu. Jag frågade honom varför jag inte kunde stänga porten när jag väl hade öppnat den. Han sa att när jag en gång öppnat den var det bara Gud som kunde stänga den. Djävulen kan inte öppna dörren till synd för dig till att synda; Gud vill inte öppna dörren till synd för dig att synda; endast du kan öppna dörren till avsiktlig synd. Medveten synd efter att veta att du ska inte är en större fara eller risk för att förlora din eviga själ. När du medvetet syndar öppnar du dörren till Satan att komma in och orsaka ödeläggelse i ditt liv.

Detta är inte den enda saken jag kände efter att ha öppnat porten. Skulden, skammen, samvetskvalen och fördömelsen av att synda var outhärdlig när jag fördes iväg. Jag kände att det hade varit bättre att dö tusen dödar men jag kunde inte dö och det var för sent att omvända sig. Jag kunde endast plågas over den tunga syndens börda som verkade att vara värre än att dö vid den stunden. Om vi inte omvänder oss nu medan vi ännu kan det och om vi inte vänder oss bort från våra synder medan vi fortfarande lever, så kommer den dagen att bli värre än någon någonsin hade kunnat tänka sig på domens dag.

5)      Jag frågade honom om störtflodens syndiga mörka substans som forsade ut från den öppnade röda porten. Jag frågade honom varför störtflodens krafter förstörde allting som den kom i kontakt med. Han sa att när jag öppnade den röda portens dörr öppnade jag dörren till synd. Synd vill starta med små saker först men störtfloder och översvämningar följer efter tills du inte kan stoppa den. Detta är varför denna floden av synd förstörde allting därför att medvetet öppna porten för en liten synd kommer pressa upp porten till en mängd synd.

Synd förstör inte endast syndarens liv men får även effekter på andras liv. Syndens flod förstörde allting jag hade byggt upp till den tiden. Den förstörde även min framtid genom att förstöra den mörka rika myllan som var redo för plantering. Allting som skulle bli byggt genom mig i framtiden blev förstört. Synd kommer för att döda, stjäla och förstöra en människas liv men endast om du öppnar dörren till synd.

Jesu blod har satt en port eller dörr som skiljer oss från synd, död och förstörelse, och endast vi själva kan öppna den dörren för synd att komma tillbaks i våra liv. Vi väljer sannerligen liv eller död, förbannelse eller välsignelse i det här livet.

Vi måste gå till Gud och ångra oss och be honom att förlåta oss och Han vill förlåta oss därför att han är alltid trofast till att förlåta oss. Vi måste sedan vända oss bort från dessa synder och inte synda mer. Vi måste avsiktligt planera i våra hjärtan att inte medvetet synda mer. Jag vet på något sätt att den här störtfloden var på väg till helvetet med mig i den.

Kalifornien måste ångra sig (vi har sett samma sak hända i Sverige) 

Jag stillade ner mig några fler veckor efter denna synen och känsligheten i anden fortsatte för en tid efteråt. Jag kommer ihåg att jag frågade honom en gång vad den här drömmen hade att göra med Kalifornien och varför hade jag den här drömmen i mitten av Kalifornien. Dessa tankar kom till mig som sa: ”Som den är för en individuell så är det för en stat eller ett land. Som det var för dig i drömmen så är det för de kristna i Kalifornien.” Han sa att de troende i Kalifornien, inte de icke troende, har öppnat dörren till synd, vilket är anledningen varför den här staten och landet har försämrats över de senaste 20 åren eller så. Kalifornien var en gång den gyllene staten som spred väckelse ut over staterna och landet och hade stora verksamheter och mycken bördighet. Denna staten ensam välsignade landet och världen. Den var välsignad med välstånd och storslagenhet till den graden där hela världen kände igen Guds välsignelser över Kalifornien. Sedan vi troende har öppnat porten till synd i Kalifornien, så är den värst av alla stater i nationen med Los Angeles i söder och San Francisco i norr. Dessa två städer ensamma har förorenat staten, landet och världen med synd som kommer ut från dem. Los Angeles har spridit pornografi och smuts genom media utöver staten, landet och världen. Genom San Francisco har homosexuella spridit sin livsstil utöver staten, landet och världen och nu satt kristna i garderoben. Vi har spelcasinon som sträcker sig tvärs over den kaliforniska staten med kristna som deltar i detta likaväl. Kristna deltar och förenas i dessa syndfulla handlingar genom att delta i denna syndfulla livsstilen och så öppnar de dörren till synden som kommer från dessa städer. Dessa städer och staten har inverkat och infekterat kyrkfolket till synd istället för att kyrkfolket skulle ha påverkat dem till rättfärdighet.

Gud visade mig en imaginär port som sträckte sig från Los Angeles till San Francisco som var öppen tack vare de mångahanda synder genom de troende massorna. Detta var inte på grund av de icke troende, men på grund av de troende som denna porten av ödeläggelse var öppen. Denna öppna porten i Kalifornien välde fram floder av synd, död och förstörelse utöver landet och världen precis som jag gjorde i min dröm. Vi troende i Kalifornien har öppnat denna porten som tillåter floder av död och ödeläggelse att flöda genom oss och in i resten av landet och världen. Vi troende har nycklarna och svaren till all död och ödeläggelse som kommer till Kalifornien och flödar ut från Kalifornien vilket är på grund av hennes synder. Vi kan inte stänga denna porten av oss själva (vi måste ödmjuka oss) precis som jag inte kunde stänga porten i drömmen jag hade. Vi behöver Gud för att göra detta precis som jag behövde Gud för att göra det in den här drömmen som jag här har berättat om. Gud vill endast göra detta om vi omvänder oss från våra synder som ett folk, och vi måste vända oss bort från vår medvetna synd och inte synda mer! Endast Gud och Gud ensam kan stänga denna porten. Endast Han kan stoppa döden och ödeläggelsen som kommer att komma till oss i Kalifornien om vi inte omvänder oss utifrån våra hjärtan.     

Det är inte på grund av Honom eller djävulen som detta händer. Det är på grund av oss och våra synder som en hel kropp som detta händer. Ånger är nödvändigt nu innan det är för sent. Ånger är det enda sättet som kan rädda de troende i Kalifornien från döden och ödeläggelsen  som kommer att komma till Kalifornien om vi inte ändrar oss nu och ödmjukar oss själva och omvänder oss. Regeringsmakten, politikerna, pastorerna och kyrkorna kan inte rädda oss. Endast Jesus kan rädda oss genom vår uppriktiga ånger från synd och vända oss tillbaks till honom i sanning och rättfärdighet. Endast detta kommer att rädda oss. Det är aldrig för sent att omvända sig därför att så länge som det finns andedräkt i våra munnar och liv i våra kroppar kan vi omvända oss och få det rätt ställt med Gud. När vi dör är det för sent att ångra sig!  

Upp. 2:5 Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats.

1 Petr. 1:16 Det står skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig. 

1 Kor. 3:17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.

Upp. 2:21 Jag har gett henne tid att omvända sig, men hon vill inte omvända sig från sin otukt.

Rom 12:1 Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud - er andliga gudstjänst.

www.tidenstecken.se