Katolska kyrkans ekumenik med Svenska kyrkan och frikyrkorna

I Katolskt magasin nr 3/00 berättar vice ordföranden i Katolska Ekumeniska Nämnden, Henrik Roelvink, om hur han ser på den katolska ekumeniken med frikyrkligheten. Han menar att de frikyrkliga samfunden har börjat visa en större öppenhet för en katolsk närvaro i ekumeniken. Framförallt har detta skett genom de etiska frågorna där man har en gemensam grund. Positivt är även att pingströrelsen gått med som observatör i Sveriges Kristna Råd. Därmed är alla större kristna kyrkor och samfund företrädda där på ett eller annat sätt.

Roelvink säger att det är "glädjande att så många i frikyrkligheten visar intresse för den långa andliga tradition som finns i den katolska och de ortodoxa kyrkorna". Framförallt är det pingstvännen Peter Halldorf och en grupp unga teologer i samfundet Nybygget som är öppna för den katolska tanketraditionen och som genom skrifter och reträtter börjat föra in den i sina egna samfund. Roelvink varnar samtidigt för att det också finns andra grupper i de här samfunden som går åt ett rakt motsatt håll och dras till Livets ord.

Samtalen med Svenska Missionförbundet fortsätter vilket har skapat personliga vänskapsband mellan de kyrkliga ledarna. Dessutom pågår även samtal mellan katoliker och missionsförbundare lokalt på en del håll.

När det gäller relationerna till Svenska kyrkan så är de omfattande. Biskop Jonas Jonsson har blivit ordförande för samarbetsgruppen mellan Katolska kyrkan och Kyrkornas Världsråd. I Svenska kyrkan finns också en öppenhet för det katolska som visar sig i gudstjänstordningen och intresset för Maraiabilder m.m.

Kommentar: Den katolska bokutgivning som förlaget Libris har haft de senaste åren börjar ge utdelning. Peter Halldorfs dragning åt ökenfäder och katolska kyrkofäder är ett annat exempel på sådana som orienterat sig mot det katolska gränslandet. Hur sedan Svenska kyrkan med sin fria teologi skulle kunna nå enighet med katolska dogmer är inte lätt att förstå. Men ekumeniken är många gånger ganska så blind och grundas ofta på den minsta gemensamma nämnaren, som ju sker inom Kyrkornas Världsråds brokiga skara. Därför kommer vi säkert att få se fler ekumeniska kompromisser och samförstånd framöver. Allt under det att centrala kristna sanningar tonas ner.

Kardinal Edward Cassidy i en intervju i Dagens Nyheter 010218 om de grundläggande frågorna mellan katoliker och protestanter: "Någon måste bestämma och som vi ser det är det påven." Cassidy ansvarar för Vatikanens kontakter med andra kyrkor och har ett stort inflytande inom Katolska kyrkan.

Katolska kyrkan och Pingströrelsen inleder officiella samtal. Nya Dagen 030128. Det var dem 27 januari som företrädare för de båda rörelserna träffades för att bli bakanta med varandra. Det är första gången någonsin som sådana här samtal hålls någon gång på en nationell nivå, vilket alltså är unikt i ett internationelt sammanhang. Nästa samling för gruppen blir 2003-05-26 och 2003-11-10 och efter detta samlas man två gånger per år. Gruppmedlemmarna ska till nästa gång studera fyra rapporter som gjorts från tidigare ekumeniska samtal mellan Rom och enskilda pingstvänner. Ämnen som kan tänkas tas upp är doppraxis, bibelsyn, religionsfrihet. Alla ämnen anses tydligen inte lämpliga för dialog, t ex många ämnen som denna hemsidan tar upp.

Katolske biskopen Anders Arborelius ångrar inte samarbetet med pingströrelsen och det gemensamma Jesusmanifestet. Nya Dagen 2003-03-18.

När Stockholms katolska stift firade 50-årsjubileum 031012 var ärkebiskopen av Westminster i England, kardinal Cormac Murphy-O´Connor gäst som påvens legat. Han ser tre stora hinder för enhet med de protestantiska kyrkorna, nämligen de protestantiska kyrkornas förändrade syn på sexuell samlevnad utanför äktenskapet, prästämbetets öppnande för kvinnor och den Katolska kyrkans exklusiva nattvardsbord. Därtill har vi homosexuellproblematiken. (Kyrkans Tidning nr 42.) Den katolska tidskriften Signum tror att den Katolska kyrkan aldrig kommer att acceptera homosexuell samlevnad (ledaren i KT nr 42). Kardinalen Walter Kasper säger vidare att Anglikanska kyrkans beslut att prästviga män som är utövande homosexuella är ett problem som påverkar relationen till Katolska kyrkan (KT 030106).

Maria Hasselgren - pressekreterare Stockholms katolska stift: Nej till nattvard – tills vi är överens. Först krävs en synlig gemenskap och att man är överens i alla centrala trosfrågor som t ex att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod, att kommunionen firas i gemenskap med påven i Rom, med de katolska biskoparna och alla troende, både levande och döda. Nya Dagen 2003-11-11.

Tillbaks till: föregående sidan