Den heliga Birgitta

ett religiöst medium

1991 firade ärkebiskop Bertil Werkström 600-årsdagen av den heliga Birgittas helgonförklaring, tillsammans med påven i Rom. Detta hedrade inte vår ärkebiskop. Hur kunde han som ledare för en evangelisk kyrka fira en helgonutnämning som gjorts av en katolsk påve? Dessutom fira detta tillsammans med den nuvarande påven! Efter att ha plöjt igenom Birgittas 6,3 kilo uppenbarelser i fyra band finner jag verkligen inte Birgitta vara värd att kallas för ett helgon, än mindre att firas i vårt lands kyrkliga historia. Hon är en bedrövelse och ett religiöst medium. Hennes inflytande över vårt land är ett ockult inflytande.

Birgitta berättar om uppenbarelser hon fått av Jungfru Maria och hennes mor Anna, Johannes Döparen, apostlarna Petrus, Paulus, Johannes, Tomas och Matteus, biskop Ambrosius, Dionysius, Laurentius, Botvid, Franciskus m.fl. Om någon idag skulle få ett profetiskt budskap eller en uppenbarelse från Paulus, Franciskus, Luther eller Lewi Pethrus, skulle vi acceptera något sådant?

När Birgittas make avlider så får hon också kontakt med honom (en omöjlighet, det kallas vanligtvis spiritism att kontakta de döda) och han uppmanar Birgitta att under ett år framåt fira och läsa mässor till Jungfru Maria, änglarna, alla helgon och avlidna, samt till vår Frälsare Kristi lidande. Vidare att vara omtänksam mot fattigt folk, samt offra några kalkar för Guds offer, därför att sådant hjälper mycket snabbt själarnas frälsning ur skärseldens lågor!

Många av Birgittas uppenbarelser handlar om personers lidanden i skärselden och hur man genom att läsa själamässor för deras själar, gå till platser där avlat gives, skicka offergåvor till helgongravar eller kloster, eller genom förböner för de döda och offergåvor vid änglamässor påskynda vandringen genom skärselden till himlen. Vilken villfarelse! Ofta i dessa berättelser beskrivs negrer som demoner!

Jungfru Maria däremot uppenbarar sig som himmelens och änglarnas drottning och hon föddes utan arvsynd och under hela sitt liv begick hon aldrig en enda synd. Därför blev hon också upptagen med kropp och själ till himmelen och står nu mycket nära Gudomen! Det är religiösa demoner enligt 1 Timoteus brev 4:1 som kommer med sådana nya uppenbarelser. (Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror.)

Vidare förmedlar Birgitta: Jungfru Maria uppenbarar att det är mycket avskyvärt och förhatligt för hela det himmelska hovet att kristna präster är gifta. Den påve som tillåter präster att ingå äktenskap kommer att drabbas av samma dom, som den som syndar svårt! Paulus fortsätter i vers 4:2-3 "De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samveten och som förbjuder folk att gifta sig…".

Birgitta säger vidare: Eller att alla som säger att påven icke är rätt påve, att prästerna icke är rätt präster eller giltigt vigda, att det som under mässfirandet (katolska nattvarden) invigs av prästerna inte är Jesu sanna och verkliga lekamen, ja, att alla som kommer med sådana villoläror är uppfyllda av djävulens anda och är kättare, och delaktiga av Judas Iskariots synd.

Birgitta tillämpade en sträng askes i sitt liv. På fredagarna brukade hon drypa brännande droppar av vaxljus på sitt bara kött, så att sår uppstod av detta, och om dessa ibland läktes något litet före nästa fredag, så rev hon genast upp dem med naglarna, så att hennes kropp inte skulle vara utan plågsamma sår. Hon hade också ett vasst knutbälte om livet. En bitter ört som kallas stålört brukade hon också hålla i sin mun. Allt detta för att påminna sig Kristi pina och lidande och för eventuella synder hon gjort.

Gud påstår också i Birgittas uppenbarelser att Jesus har överlämnat sin stol åt Petrus och hans efterföljare till att sitta på och utöva makt att binda själar och lösa dem från synden. Ingenstans i hennes uppenbarelser kan jag finna någon kritik mot den katolska kyrkans tradition och allmänt accepterade teologi. Det är ett annat evangelium och en annan tro än den vi finner i Bibeln som mediet Birgitta kommer med. Hur låga hennes uppenbarelser är visar sig också när "Jesus" uppenbarar att en relik som Birgitta fick av en svensk yngling från Linköpingstrakten härstammade från Kristi kors, att enligt Jungfru Maria hårstrån som Birgitta fick i ett kloster i Neapel härstammade från Marias jordiska liv, att Jungfru Marias bröstmjölk finns bland relikerna i ett kloster i Italien.

Det är obegripligt att någon kan ta del av och fira Birgittas liv och minne. Det sker tyvärr även inom Svenska kyrkan. Ärkebiskop Bertil Werkström åkte i oktober 1991 ner till Rom för att tillsammans med påven fira 600-årsdagen av Birgittas helgonförklaring 1391. Birgitta dog i Rom den 23 Juli 1373. Den katolska kyrkans Maria-dyrkan och sedvänjor att tillbe framför reliker, stoder och Maria-bilder är avgudadyrkan (3 Mos. 26:1) och leder till vad jag i den här artikeln har visat.

Bertil Lundberg

Källor: Den heliga Birgitta - Himmelska uppenbarelser i 4 band. I översättning av Tryggve Lundén 1957-1959.

Birgitta - Europas skyddshelgon

Påven Johannes Paulus II proklamerade vid en mässa den 1 oktober 1999 Birgitta till Europas skyddshelgon, tillsammans med två andra kvinnor, Katarina av Siena och Edit Stein. Birgitta och Katarina levde båda på 1300-talet och Edith Stein var en judiskfödd nunna som mördades av nazisterna i Auschwitz. Tre manliga skyddshelgon finns sedan tidigare - klostergrundaren Benedikt av Nursia (500-talet), och bröderna Kyrillos och Methodios (800-talet). Återigen har påven gjort en handling som strider mot Bibelns liv och lära. Birgitta kan inte ge någon något som helst skydd. Som det medium hon var så hörde hon hemma i den ockulta världen och inte bland de kristna helgonen. Dessutom är det bara Gud själv som genom sina änglar och sin Ande kan ge en nation eller en individ skydd.

Påven hyllade Birgitta

När Sveriges nya ambassadör i Vatikanen, Bo Eriksson, presenterades för påven så uttryckte påven sin glädje över att hon utsetts till Europas skyddshelgon och sade "Den heliga Birgitta, denna berömda dotter från Sverige, Kristi pilgrim var fylld av utomordentligt mystiska nådegåvor." Citatet från Nya Dagen 000120. Ja, nog har påven rätt i att Birigttas nådegåvor var "utomordentligt mystiska"!

Birgitta var ingen ekumen...

På Birgittasymposiet den 12-13 november 1999 i Rom höll den katolske prästen Ingvar Fogelqvist ett föredrag om Birgitta. Ett föredrag som mottogs med blandade känslor. Fogelqvist framhöll nämligen att Birgitta talade enbart om omvändelse till den katolska kyrkan. "Vänd om till den sanna och katolska tron". Det var Birgittas uppmaning till de bysantinska och icke-katolska kristna som hon mötte under sin pilgrimsfärd till Jerusalem. Vidare framhöll Birgitta "påven som andlig ledare och uppmanade de orientaliska kristna att överge sina riter och acceptera den romerska riten." "I Svenska kyrkan fanns det från början en negativ syn på den heliga Birgitta. Olaus Petri, den svenska reformationens ledande gestalt, var kritisk till hennes uppenbarelser, vilket sedan levt kvar i Svenska kyrkan in på 1900-talet." (Citaten hämtade från Katolskt magasin nr 15/991217.)

... men nu har hon blivit ekumen!

Det är tydligt att när Svenska kyrkan börjar på att mer och mer acceptera Birgitta som ett föredöme så avlägsnar man sig samtidigt från sitt ursprung i den svenska reformationens lära och tro. Jonas Jonsson, biskop i Strängnäs, säger i Katolskt Magasin nr 13/021031 att Svenska kyrkan gläder sig åt att Birgitta nu är Europas skyddshelgon. Tillsammans med biskop Martin Lind i Linköping representerade han Svenska kyrkan vid Birgittafirandet i Rom 4-5 oktober 2002, som inledde firandet av 700-årsminnet av Birgittas födelse 1303, och som sedan ska firas i Vadstena sommaren 2003. Martin Lind och katolske biskopen i Sverige Anders Arborelius överlämnade tillsammans en ekumenisk inbjudan till påven att besöka Vadstena. Samtidigt överlämnade de en Birgitta-ikon till påven av Lars Gerdmar. Detta efter att vissa av de officiella svenska representanterna en efter en knäböjt och kysst påvens ring! Ringen bärs som ett tecken på hans helighet och ämbete och som ett tecken på den sakramentala tjänsten som biskop, och betydelsen är att den som kysser ringen erkänner påvens andliga auktoritet över sitt liv. Anders Arborelius berättar vidare att han några dagar senare fick en relik av den heliga Birgitta till sitt pekoralkors (!).

Tveksamt fira Birgitta - Debattartikel av Johanna Almer och Annika Borg i Kyrkans Tidning nr 4/2003.

Birgitta är en riktig profet, som hade Guds uppdrag, skriver Anders Piltz i Katolskt magasin nr 2/030214. Och han fortsätter: "Hela världen var tvungen till att lyssna till den kraft och den Ande som talade i henne." Tänk att människor inte kan se den falska teologi och ande som så tydligt uppenbarar sig i Birgittas liv och uppenbarelser...

Biskop Anders Arborelius som den 28 januari 2003 publicerade ett trosmanifest tillsammans med pingstpastorn Ste-Gunnar Hedin talade den 30 januari i Norrköping om "Birgittas budskap idag" och sade att hon lyssnade till Guds röst, att hon var lydig och hur svår en uppgift än var så följde hon Guds röst.

Tillbaks till: föregående sidan