USA, Trump, Biden m fl.

Se längst ner för senaste uppdateringarna om Donald J Trump.




Så säger HERREN Sebaot: Inom kort skall jag än en gång komma himlen och jorden, havet och det torra att skaka. Jag skall skaka om alla hednafolk (Hagg. 2:7). 

******************************************************************

   Blir Obama USA:s siste president? 090912. Det blev han inte... Denna syn var intessant, men inte heltäckande.

******************************************************************

Robert Holmes är en bibellärare från Australien. För en tid sedan hade han en syn om Alexander den Store som stod segrande i mitten av USA. Alexander var i synen till utseendet av utländsk härkomst. Han var omgiven av många medborgare i USA som verkade att välkomna honom som deras ledare. Robert såg inget våld i sammanhanget. Efter valet i USA identifierade Robert honom som Barack Obama. 

Robert skriver: USA som imperium håller på att gå mot sitt slut. Valet av Obama var en betydelsefull händelse som markerar solnedgången för detta imperiet, och uppstigandet av andra riken på jorden, som representerar gamla makter och civilisationer. Dessa idéer har konsekvenser för troende både i USA och länder som litar på henne, som Australien. För åtta år sedan, år 2000, stod jag i norra delen av staten New York. Jag hade en konversation med Herren som jag aldrig kommer att glömma. Herren frågade mig: "Hur länge varar ett imperium?" Jag svarade: "Står jag i ett imperium?" Det föll mig inte in att tänka att jag stod i det amerikanska imperiet. Hellre än att svara mig direkt på svaret så sa Han: "Alla imperier kommer till ett slut." Jag funderade på detta en stund, vilket imperium? Skulle det här landet komma till ett slut? Sedan ställde Han en tredje fråga: "Hur positionerar människor sig när ett imperium närmar sig sitt eventuella slut?" Innebörden av Hans tankeriktning var klar. Amerika hade blivit ett imperium, hade influerat världen, men var nu nära sitt slut på sin regeringstid som en supermakt. Gud ville att hans folk skulle veta, att deras dag i solen håller på att ta slut, solnedgången kommer. Han vill att du ska förbereda och anpassa dig.  

Hubert Vedrine, fransk utrikesminister, påstod i juli år 2003: "USA är idag dominerande på den ekonomiska, monetära, teknologiska och kulturella arenan… i termer av makt och inflytande kan det inte jämföras med någonting annat känt i modern historia… kort sagt USA är en supermakt".

Stephen Peter Rose (från Olin Institute for Strategic Studies på Harvard University) formulerar det så här: "USA har ingen rival. Vi är militärt dominanta över hela världen… Vi använder vår militära dominans för att intervenera i inre affärer i andra länder… vårt mål är inte att bekämpa en rival, men att upprätthålla vår imperieposition, och upprätthålla imperiebefallningar." 

George W Bush har sagt: “Idag njuter USA av en position av makalös militär styrka och stor ekonomisk och politisk influens… mer och mer är den delning som räknas den som separerar USA från alla andra." Bush sa i sitt installationstal 20 januari 2005: "Frihetens fortbestånd i vårt land beror mer och mer på framgången av frihet i andra länder. Det bästa hoppet för fred i vår värld är expansionen av frihet i hela världen." Läs det med betydelsen av "till vilken kostnad som helst" även på gränsen till att tillgripa vapenmakt. 

Men Alexander kommer. År 1999 förberedde jag en mötesresa till USA, och Herren gav mig ett ovanligt profetiskt ord. Han sa att: "I Babylons dagar, när hennes murar stod vida och hennes ledare stod upprätta, hennes försvar var starkt och hennes kampanjer framgångsrika, kom Alexander den Store och besegrade henne. På samma sätt kommer min Alexander att ställa sig upp i mitten av Amerikas Förenta Stater."  

Frasen "på samma sätt" indikerar att Amerikas murar är vidöppna, hennes ledare står upprätta, hennes försvar är starkt, hennes kampanjer har intill nu varit framgångsrika. Men en man liknande Alexander - någon som Gud refererar till som "min Alexander" kommer att stå fram i hennes mitt, segrande och besegra henne. Alexander den Store, medelhavsgreken, besegrade Darius av Medien år 331 f.Kr. i slaget vid Gaugamela, och Babylons portar öppnades för honom (när han bara var kring 25 år). Han stod i mitten av gårdarna och förklarade sig själv som kung. Han spenderade sedan betydande tid och ansträngningar för att försöka återupprätta Babylon till sitt forna ryktbarhet. När jag förberedde mig för att åka till USA nyligen såg jag en syn av en kartbild av USA från högt ovan. Där nästan i centrum av den fanns en marknadsplats. Jag zoomade ner mot marknadsplatsen och såg en man stå där. Jag identifierade i anden att det var Alexander den Store som stod i en dammigt sandstensområde med svärdet högt lyftat, segrande. Jag tror att Guds Alexander är Barack Obama. Han har nu stått i mitten av Amerika och profetiskt deklarerat i sitt segertal i Grant Park i Chicago: "Förändring kommer till Amerika."  Han vill försöka att återupprätta Amerikas ära, men i det försöket degradera henne till en andraplats position på den globala scenen. Det återstår en stor fiende som USA inte har något försvar alls emot: dem själva. Det är till oss själva vi måste se. Samhället vi har skapat, miljön vi har förstört, ekonomin vi har överdebiterat, människorna vi har försummat, de fattiga vi har ignorerat, synden vi har sprungit förbi, moralen vi har övergett.  

Det behövs ingen historiker eller akademiker för att inse att USA har levt över sina tillgångar och befinner sig i beroende och skuld. Statsskulden uppgår till 10,639,613,228,421 dollar idag. Det är den mest skuldsatta nationen på jorden, 70 procent av BNP. Och vem äger de pengarna. USA regering äger omkring 43 procent av den. Nästa stora ägare är USA:s centralbank och efter detta: Japan, Kina, Storbritannien och oljeländerna i Mellanöstern (som tillsammans äger 29 procent, vilket är mer än den privata sektorn hos amerikanarna). Omkring 66 procent av skulden ägs av utländska nationer som innehas av banker i andra länder, speciellt centralbankerna i Japan och Kina. 

Gud kallar Barack Obama “min Alexander". Han ställning i mitten av Amerika, segrande, var ett profetiskt tillkännagivande att förändring faktiskt har kommit till Amerika. Det amerikanska imperiet kommer till ett slut. Det är ett globalt skifte från en ensam supermakt till framväxten av andra makter på jorden. Dessa begrepp har konsekvenser för troende både i USA och länder som relaterar till henne. Nu frågar Gud: Hur positionerar du dig när imperiet närmar sig sitt eventuella slut?

Det som händer är inte Guds dom (inte ännu) det är en helt naturlig konsekvens av våra egna handlingar. När huspriserna sköt i höjden mellan 2002 och 2005, levde husägarna i vad ekonomerna kallar för en positiv överflödseffekt. Räntorna sjönk och huspriserna slog rekord. När allas huspriser sköt i höjden, kände de sig rika och spenderade mer pengar. Inflationen började stiga. Kostnaderna likaså. Huspriserna hejdade sig och började halka tillbaks. Huspriserna i USA har fallit sedan fjärde kvartalet 2005. 

Den 13 oktober 2008 talade Herren till mig och sa: “Jag har redan varnat för dessa dagar. Jag talade om det för dig år 1998." Uttryckligen sa Herren till mig år 1998: "Det kommer inom kort en tid när Wall Street kommer att kollapsa. Inte längre stöttat upp av det allmänna förtroendet kommer den att svassa under tyngden av den nationella skulden. I vild handel kommer den att knuffa ner nationen i förvirring och depression." 

Han fortsatte: "Uppmärksamheten av fordringsägande nationer kommer att riktas mot Amerika." Jag såg en tid av konferenser och möten, internationella bekymmer och intervention av prominenta  internationella organisationer i ledande ekonomier och affärer. 

Vad kommer härnäst? Enligt orden som gavs mig 1998, så finns det flera kritiska faktorer:

-         Det kommer en dom över Herrens hus enligt Haggai 1:4. Haggai klandrade byggandet av personliga panelade hus i hans dagar, när Herrens hus (templet) låg i ruiner. Vi har också konstruerat "panelade hus", istället för byggandet av Guds hus (som är Guds folk). Vi har byggt ministries, kyrkobyggnader, ära och prakt istället för Hans folk. Det kan antyda att gamla kyrkosamfund och gamla konstruerade organisationer kommer under dom.

-         Det kommer dom över så kallade profeter i denna tid, som likt dessa i Jeremias dagar (23:14-27) har profeterat ut ifrån fåfängan av deras egna föreställningar.

-         Delar av Los Angeles kommer att bli som New Orleans (under vatten, påverkade av en oceanisk händelse) och delar av den kommer att bli som Las Vegas ( i sanden och utan vatten). Jag tror att en massiv naturkatastrof kommer att hända (antingen en jordbävning eller en tsunami).

-         Det kommer solfläckar och soleruptioner, som påverkar mycket av våra telekommunikationssystem.

-         Det kommer stora väckelser i islamistiska länder och Mellanöstern.

-         Det kommer att bli krig i Mellanöstern, och användning av kärnvapen (antingen en smutsig bomb, eller en en regelrätt attack - mycket sannolikt mellan Israel och Iran.)  
 
Lyssna inte för mycket på de som kallar dem själva för profeter. Många av dessa röster bringar inget annat än falska förhoppningar och många ord av välsignelse för en redan djupt välsignad nation. 

Så vad gör vi nu? Jag tror att Gud vill att vi ska fokusera på Honom i dessa tider. Vi lever i Jeremias dagar, och Babylon står för dörren. Som profeter måste vi vara försiktiga med att inte tala enligt vår kulturella övertygelse, eller enligt vad vi vill behaga människor med. Som Guds folk får vi inte titta på vad världen har för lösningar, inte heller leva i fruktan. Jag tror att Guds strategi är enkel:

1)       Gensvara inte i fruktan! Gud har inte given oss en fruktans ande, men en trons och kärlekens och ett sunt sinne. Vi ska frukta Gud, som kan förgöra både kropp och själ evinnerligt.

2)       Omvändelse. Sök Guds ansikte, och fråga Honom om det finns onda vägar inom oss (2 Krön. 7:14). När Han pekar ut dem - var snabb med att ödmjuka ditt hjärta och omvänd dig. Erkänn din synd. Det är synd som vanärar ett folk (Ords. 14:34).

3)       Upprätta en praktisk hushållning. Jag tror att Gud vill att kristna ska vara skuldfria. Betala av dina kreditskulder, gör allt i din makt för att ha en enkel livsstil och börja leva med de medel du har. Om du inte har gjort det tidigare så gör upp en personlig eller en familjebudget

4)       Var generös.  I tider av tvivel, bekymmer och ödeläggelse är det vår tid för att lysa. Våra grannar behöver se Kristi kärlek, de behöver känna Hans generösa hjärta mot dem. Försök att välsigna någon, be för den som är sjuk, sträck dig ut, trösta och uppmuntra de som är trötta och fulla av fruktan.

Översättning: Bertil Lundberg, 2008-11-23.

Obama to be Re-elected? His work is not done yet. You tube 3:07 Maj 2012.

Obama ‘proud’ to have homosexual band march in inaugural parade. President-elect Barack Obama and Vice President-elect Joe Biden have officially invited the Lesbian and Gay Band Association to march in the Inaugural Parade. One of the association’s web sites reports that the group will also march in September as part of the homosexual “Southern Decadence" festival infamous for its public lewd acts.The Lesbian and Gay Band Association (LGBA) is a network of lesbian and gay bands comprised of concert and marching bands from various American cities. According to a December 10 press release from the Presidential Inaugural Committee, the group’s appearance in the Inaugural Parade on January 20 will mark the first time an “openly LGBT group" has been invited to participate."I am honored to invite these talented groups and individuals to participate in the Inaugural Parade," said President-elect Obama. CNA 081210.

USA:s budgetunderskott skenar. Underskottet är redan 401,6 miljarder dollar, trots att budgetåret 2009 började så sent som den 1 oktober. Det är nästan lika mycket som rekordunderskottet på 455 miljarder dollar för budgetåret 2008. HD 081210.

America's Fatal Mistake by John McTernan. On August 28, 2012, Hurricane Isaac slammed into New Orleans during Southern Decadence. The hurricane caused tremendous damage to the area and cancelled Southern Decadence for several days. The homosexuals vowed to continue even with all the destruction around the city. The God of Israel has issued two clear warnings to New Orleans and America about open manifestations of homosexuality and rebellion in the cities of America. The sin of America, just like Sodom, now has the attention of the Lord, as it is offending His holiness. He is warning His church to pay attention.

Bad Times Draw Bigger Crowds to Churches. The New York Times 081214.

Kalifornien är på väg från budgetkris till kollaps i statsfunktionerna. Sedan guvernör Arnold Schwarzenegger första december deklarerade statens ekonomi i undantagstillstånd har larmrapporterna avlöst varandra. I förra veckan sa Schwarzenegger att statens skenande underskott för innevarande budgetår växt med 3,6 miljarder dollar till 14,8 miljarder dollar de senaste veckorna och kan komma att svälla till 30 miljarder dollar nästa budgetår. Underskottet har urholkat investerares förtroende så att staten inte längre kan ställa ut obligationer för att betala för planerade infrastrukturprojekt, sa statens finansansvarige Bill Lockyer i förra veckan. (Dagens Nyheter 2008-12-17).

Gene Robinson inbjuden att be vid Obamas fest. USA:s nye president Barack Obama bjuder in öppet homosexuelle biskopen Gene Robinson att leda bönen vid den fest som hålls i samband med att han installeras. Gene Robinson om Rick Warren: "Den Gud han ber till är inte den Gud jag känner". Dagen 090113.

Obama inbjuder en kvinnlig muslim att be vid installationen, samt tre judiska rabiner från tre huvudriktningarna inom judendomen. Dagen 090115.

Obamas krisplånbok: 10 biljoner. Dagens Nyheter 090115.

Obama prayer speaker comes from group feds say is linked to Hamas. Politico 090117. Hennes organisation Islamic Society of North America är en del av ett jihad terrorist nätverk. Se videon Jihad Academia.

Kimberly Daniels: A Prayer for Barack Obama. Charisma 090119.

Obama did not discover the Lord until he met pastor Jeremiah Wright. But what sort of Jesus was that? BP News 090119.

Warren asks God to guide Obama. BP News 090120.

Kjell O Lejon: President Barack Obama och Gud. Dagen 090128.

Om inte finanskrisen eller statsskulden knäcker den amerikanska ekonomin, kan det paradoxalt nog alltså bli själva räddningspaketen som gör det. unt.se 090125.

Tvivel och oro att Obamas krispaket på 819 miljarder dollar (6000 miljarder kronor), jämförbart med Sveriges bruttonationalprodukt under två år, inte ska räcka till. Dagens Nyheter 090129.

Obama 'friend' Ali Abunimah: End of Israel 'within reach'. World Net Daily 090130.

Hal Lindsey: Prophesied cashless society: It's almost here. World Net Daily 090130.

Pingstpastor ansvarig för religiösa frågor i Vita huset. Dagen 090202.

Ekonomisk härdsmälta hotar Kalifornien. E24.se 090219.

Råvarugurun Jim Rogers: "Dollarn går mot sin undergång". E24.se 090219.

U.S. Bubble Collapse to Be Worse Than Japan's, CLSA's Wood Says. "In my view, we will have a full-scale currency collapse in central and eastern Europe," the strategist said. "This will lead to a growing focus on the huge exposure of the European banks to these distressed economies." Bloomberg.com 090223.

In the next three years, the government will need to borrow $3.6 trillion. What Do These Huge Numbers Mean? Rapture Ready 090302.

The Obama administration announced March 18 its support for a United Nations declaration urging the global decriminalization of homosexuality three months after the Bush administration refused to endorse it. BP News 090318.

Obama's first judicial nominee once ruled against using Christ's name in prayers. BP News 090318.

Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), ska under de närmaste sex månaderna köpa amerikanska statsobligationer till ett värde av 300 miljarder dollar. Dagens Nyheter 090319.
Fed finansierar med tryckpressarna. Dagens Nyheter 090319.

Rekordstort underskott i Obamas första budget. Oppositionen varnar för att de astronomiska underskotten kommer att göra landet bankrutt. Dagens Nyheter 090322.

Amerikanska underskottet bara ökar. Dagens Nyheter 090410.

   Obama Judge: "No" to Jesus, "Yes" to Allah
   President Barack Obama's first judicial nominee, David Hamilton, is a former ACLU attorney, who as a federal trial judge issued a court ruling that said "No" to Jesus and "Yes" to Allah.
   In 2005, this former ACLU activist ordered the Speaker of the Indiana House to immediately stop "sectarian prayers" at the opening of the legislative session. Hamilton ruled that prayers "using Christ's name or title" were unconstitutional. In a post-judgment motion for this same case, Hamilton ruled that prayers said to "Allah" were acceptable.
   The religious freedoms law firm, Liberty Counsel, filed an amicus brief opposing Hamilton's ruling. The decision was reversed by the Seventh Circuit Court of Appeals, which Hamilton has now been nominated to serve a lifetime tenure. Read more details on Hamilton's record here.
   On Wednesday, the Senate Judiciary Committee began its hearings on the Hamilton nomination despite the absence of numerous Republicans who boycotted the hearing citing insufficient preparation time. (Charisma 090403).

Obama hyllar Islam! We will convey our deep appreciation for the Islamic faith, which has done so much over so many centuries to shape the world for the better, including my own country," Obama said. Breitbart.com 090406.

Dungy declines, gay advocate joins faith-based council. BP News 090407. Harry Knox är en homosexuell aktivist.

Greek Orthodox Archbishop Demetrios likens the president to Alexander the Great in remarks at the White House Wednesday evening. Obama: "I will tell Michelle I have been compared to Alexander the Great. I will see if that gets me a little more respect..." You tube 0:46.

USA-presidentens pastor har finsk rådgivare. Johan Candelin: Obama bygger broar till evangelikaler. Dagen 090414.

Evangelicals frustrated by Obama's 'Gay Pride' decree. Baptist Press 090602.

Obama Appoints Pro-Gay Activist Who Promotes Pro-Gay Clubs in Public Schools to be 'Safe Schools' Czar. CNSNews.com 090618.

USA:s budgetunderskott har ökat till 1,3 biljoner dollar (cirka 9 300 miljarder kronor) under det pågående budgetåret. Dagens Nyheter 090807.

Is this really smoking gun of Obama's Kenyan birth? Attorney files motion for authentication of alleged 1960s certificate from Africa. World Net Daily 090802.

Seglivad misstro mot Obamas födelseort. Dagens Nyheter 090814.

Fredspriset till Barack Obama. Dagens Nyheter 091009.

Obama: En förhoppning om vad vi ska uppnå. Dagens Nyheter 091009.

Obama lyssnar på en bibeltroende baptist. Carey Cash, en 39-årig marinofficier och fältpräst, är pastor och förkunnare i den kyrka som Obama besöker för närvarande. Obama säger att han gillar hans predikningar. På en video här berättar han om Guds beskydd som han upplevt under en tid i krigets Irak. CBN 091014.

Rekordstort budgetunderskott i USA. Underskottet motsvarar 10 procent av USA:s bruttonationalprodukt, mer än någon gång sedan 1945. Dagens Nyheter 091017.

Barack har Mao i granen. Vita husets julgran får amerikaner att se - rött. Kinesiske kommunistledare Mao Zedong pryder familjen Obamas helgträd. Expressen 091225.

Transsexuell blir rådgivare åt Obama. Expressen 100104.

Dalai lama till USA inom kort - "Trots Kinas vrede." Kommer att besöka USA:s president Barack Obama i Vita huset i Washington senare i februari. . Expressen 100104.

Svårt att svänga skuldsatt USA. 2010 beräknas underskottet sluta på 1,556 biljoner dollar - 10,6 procent av landets BNP, eller 11.332.000.000.000 om man uttrycker det i svenska kronor. Dagens Nyheter 100201.

USA stärker banden med muslimer. USA:s president Barack Obama har utsett en av sina topptjänstemän att arbeta för stärkta band mellan amerikaner och den muslimska världen. Dagens Nyheter 100214.

Obamas tro ifrågasätts - igen. Pastor Wilfredo De Jesus, känd Chicagopastor som stödde Obama inför valet: "Om presidenten säger att han är kristen, borde det märkas i det han gör och säger." Dagen 100224.

De är Obamas andliga rådgivare. Dagen 100318.

Obama: Islam formade USA. Världen idag 100519.

Mats Tunehag: Obamas vänner bådar inte gott. Världen idag 100607.

"I am a Muslim," Obama Tells Egyptian Foreign Minister Gheit. atlasshrugs2000 100612.

USA:s handelsunderskott växer. Exporten i maj steg med 2,4 procent till 152,25 miljarder dollar, medan importen växte med 2,9 procent till 194,52 miljarder dollar. Dagens Nyheter 100713.

Ny bok: Obamas stab splittrad. Sveriges Television 100922.

Obama om sin tro: Jag är kristen av fri vilja. "Att Jesus dog för mina synder talade till den ödmjukhet vi alla behöver som människor. Vi är syndfulla och gör misstag och får frälsning genom Guds nåd." Dagen 101001.

Förkrossande förlust för Obama i USA:s kongressval. Dagens Nyheter 101104.

Obamas fem svåraste frågor. Dagens Nyheter 101201.

Barack Obama: Jag är kristen. Dagen 101216.

Obama vittnade om sin kristna tro på den nationella bönefrukosten i Washington. Han berättade att han varje morgon ber Gud om styrka inför dagens arbete och att han på ett rättfärdigt sätt kan tjäna sitt land och folk. "Och när jag går till sängs på kvällen ber jag Gud förlåta mig mina synder och ha omsorg om min familj och att göra mig till ett redskap i Hans tjänst." Dagen 110204.

Lars Jonung om USA:s bedrövliga statsfinanser: Kan monstret svältas? De federala utgifterna har inte pressats ned - utan stigit kraftigt. Budgetunderskotten är unikt stora. Prognoserna är illavarslande. Kostnaderna för pensioner och sjukvård växer dessutom genom en åldrande befolkning. Samtidigt har nästan alla delstater urusla finanser. I dag är USA politiskt paralyserat. Inget av partierna har en rimlig plan. Varifrån kommer lösningen - eller upplösningen - på skulddramat? Den historiska erfarenheten ger ett klart svar. Förr eller senare leder stigande skuld till akut räntekris. Vi har just sett mönstret i länder som Grekland och Irland. Och USA kommer inte vara ett undantag. När de finansiella marknaderna vaknar kommer Washington att tvingas tackla underskotten. Det positiva i ett sådant scenario är att USA har en slumrande skattekälla som kan lösa hela budgetdilemmat och mer därtill, nämligen en moms, en mervärdesskatt, av den typ som finns i Europa. Dagens Nyheter 110202.

Obama rullar ut biljonbudget. USA:s budgetunderskott väntas redan i år ticka upp till osannolika 1,5 biljoner dollar (10.000.000.000.000 kronor). Men när president Obama på måndagen presenterar 2012 års statsbudget är oenigheten total om hur minusen ska minskas. Dagens Nyheter 110213.

Dragkamp om budgeten börjar i USA. Den amerikanska statsbudgeten på 3 729 miljarder dollar kalkylerar med ett stigande budgetunderskott under 2011 till 1 645 miljarder dollar. Enligt prognosen ska underskottet falla tvärt 2012 till 1 101 miljarder. Enligt budgetförslaget ska underskottet minska med 1,1 biljoner dollar den kommande tioårsperioden. Enligt prognosen kommer ökningen av underskottet att ligga runt tre procent av BNP 2015 och framåt. Men totalt hamnar underskottet på 77 procent av BNP 2021. Dagens Nyheter 110214.

Obama ger upp lag om äktenskap. I onsdags meddelade Barack Obama att han inte längre tänker försvara lagen om äktenskap som något mellan man och kvinna. Dagen 110225.

Bankruptable US borrows 125 Billion USD a month. Ivar Fjeld.
Selling gold reserves to pay off sovereign debt is unwise: WGC. commodityonline.com/ 110524.

USA:s skuld på 100 procent av BNP. Den totala skulden är nu cirka 14,6 biljoner dollar. 1947 låg skuldsättningen på motsvarande nivå, omkring 100 procent av BNP. Dagens Nyheter 110804.

Obama läste ur Bibeln. President Barack Obamas började sitt tal vid minnesceremonin för terroroffren vid Ground Zero i New York på söndagen genom att läsa ur Bibeln. - Bibeln berättar för oss att om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel, sa presidenten som citerade Psaltarens trettionde kapitel. Han uppmanade även till att tillsammans med en rättvis Gud som guide hedra dem som gått förlorade.
- Låt oss överlåta oss själv till de ideal som definierar vår nation, och låt oss se framtiden an med hjärtan fulla av hopp. Må Gud välsigna minnet av dem vi förlorat, och må Gud välsigna USA, sa han i sitt tal. Han läste även ur Psaltarens 46:e psalm det bland annat psalmisten slår fast att "Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad. Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar och bergen störtar ner i havsdjupet, om än havets vågor brusar och svallar, så att bergen bävar vid dess uppror." Världen idag 110912.

USA:s budgetunderskott för räkenskapsåret som slutade den 30 september var 1 300 miljarder dollar eller 8,6 procent av BNP. Dagens Nyheter 111007.

Terrorangrepp mot USA avvärjt. USA säger sig har stoppat vad som kallats en "omfattande terroristaktion" med kopplingar till Iran, där bland annat Saudiarabiens ambassadör till USA ska ha varit måltavla för ett planerat lönnmord. Dagens Nyheter 111011.

USA:s skuld 15 biljoner dollar. Skulden uppgick till 15.033.607.255.920 dollar, en ökning från tisdagen med 55,8 miljarder dollar. Statsskulden har växt stadigt sedan 2 augusti då kongressen beslutade att höja skuldtaket från 14,3 biljoner dollar till 15,2 biljoner dollar. Dagens Nyheter 111117.

USA:s skuldbomb: 100 000 miljarder kronor. Oenigheten inom utskottet innebär att automatiska åtstramningar träder i kraft vid årsskiftet 2012—13. Obama lovar att om inte demokrater och republikaner kan komma överens om ett annat sätt lägger han under 2012 in veto mot alla försök att riva upp de automatiska åtgärderna. Dagens Nyheter 111122.

Obama: Jesus födelse ett uttryck för Guds kärlek. Dagen 111215.

Konsten att leva över sina tillgångar: Japans skuld galopperar vidare 2012. Japans regering har godkänt en ny jättelik skuldbudget. Under budgetåret 2012 finansieras nära hälften av den 90 334 miljarder yen stora budgeten med obligationer. Därmed fortsätter den galopperande skuldsättningen, trots att räntor och amorteringar på statsskulden redan slukar en fjärdedel av budgeten. Svenska Dagbladet 111224.

USA-States seek currencies made of silver and gold. Worried that the Federal Reserve and the U.S. dollar are on the brink of collapse, more than a dozen states have proposed using their own alternative currencies of silver and gold. CNN 120203.

Debt Slavery: 30 Facts About Debt In America That Will Blow Your Mind. 43 percent of all American families spend more than they earn each year. Even while median household income continues to decline (now less than $50,000 a year), median household debt continues to go up. According to the Federal Reserve, median household debt in America has risen to $75,600. Many Americans spend decades caught in the trap of debt slavery. Large numbers of them never even escape at all and die in debt. The American Dream 120207.

Presidenten ber om vägledning. Dagens publisher rapporterar från National Prayer Breakfast i USA: Ur ett svenskt perspektiv upplevs Obama frimodig och orädd. Dagen 120207.
Barack Obama bad för Billy Graham. Dagen 120207.

Evangelikal leder betvivler Obamas tro. Franklin Graham, søn af prædikanten Billy Graham, betvivler nu præsident Obamas tro. Kristeligt Dagblad 120223.

Did Obama's grandmother say he was born in Kenya? World Net Daily 090824.

Photoshop Experts: Is Obama's (PDF) Birth Certificate a Joke? You tube 15:00.

Hidden Part Of The Obama Birth Certificate Uncovered - OCR Debunked. You tube 7:30.

Michelle Obama proves her husband is not an American. She says Kenya is his homecountry. You tube 0:31.

Sheriff Arpaio: Obama birth certificate forged, ‘perpetrators’ must be ‘brought to justice’. Maricopa County, Ariz. Sheriff Joe Arpaio poured gasoline on the cooling embers of the so-called “birther" movement Thursday afternoon with a jaw-dropping press conference in Phoenix. Speaking to the press, Arpaio said there was significant evidence that President Barack Obama’s birth certificate was a “computer-generated forgery." Daily Caller 120301. Arizona Daily Independent 120203.

OBAMA-FRAUD ARCHIVES. "Was the document posted by the White House a scan of an original certified document? Based on the analysis of the posse's experts, it was not. In fact, the posse has traced the image to a specific computer where it resided a mere 20 minutes before it was uploaded, and has identified a 'person of interest.'" "If the certificate is indeed an intentional forgery, we have witnessed the greatest fraud of the century." Cindy Simpson, (American Thinker).

Arpaio investigation: Obama might be Kenyan. Records that could document status mysteriously missing. World Net Daily 120308.

Confirmed: Obama's Birth Certificate Not Authentic 2012. You tube 5:08 120302.

CBS News - Obamas birth certificate fake. You tube You tube 5:29.

 

Mormon bishop's daughter spills Romney's 'secrets'. "Mormonism teaches we pre-existed on God the Father's planet as spirit children before we were planted in our mother's wombs," Erickson told WND. "And the reason why we're here according to Mormonism, is so that we can work out our own progression to godhood and our own planets themselves." World Net Daily 111012.

Sue writes: New Executive Order prepares for the end of America. Ivar Fjeld 120322.

Mississippi, Utah and Alabama are the most religious states and Vermont and New Hampshire the least religious. BP News 120329.

US Debt Ceiling D-Day: September 14, 2012. ZeroHedge.com 120328.

40 Weird Facts About The United States That Are Almost Too Crazy To Believe. The Economic Collapse-blog 1203322.

10 Reasons Why The Reign Of The Dollar As The World Reserve Currency Is About To Come To An End. The Economic Collapse-blog 1203329.

President Obama: Jesus Is 'A Son of God'. Obama referred to Jesus Christ as “a son of God." CNSNews.com 120406.

President Obama: ‘Jesus Knew Doubt’. CNSNews.com 120406.

President's father not Barack Obama. Joel Gilbert rejects the official story that the Kenyan-born Barack Obama was the president’s father. Frank Marshall Davis argues that the radical poet and journalist who was a card-carrying member of the Communist Party USA, was the real, biological and ideological father of Barack Obama. Gilbert says that Barack Obama II was born from the illicit sexual relationship with the rebellious teenager Ann Dunham and that it began after her parents forced her to move to Hawaii. World Net Daily 120425.

Barack Obama: Jag är för gayäktenskap. Obama svängde om gayäktenskap. Därmed är han den förste amerikanske president som är positiv till samkönade äktenskap. Dagens Nyheter 120510.
Obama endorses gay marriage, says same-sex couples should have right to wed. Washington Post 120509.
Will same-sex marriage support cost President Obama the Hispanic vote? Washington Post 120509. Obama spiritual adviser Joel Hunter concerned about support of gay marriage. The pastor said he told the president that he did not agree with his view. Washington Post 120510.
Bishop Harry Jackson: Why I Condemn Obama's Support of Same-Sex Marriage. Charisma 120510.
Pastors Disappointed by Obama's Shift on Marriage. Pastor Allen McFarland, in Portsmouth, Va., said he'd already voiced his concerns about the matter to his congregation. "I voted for Obama because I wanted to see an African American president. I couldn't vote for the last person, the Republican. He didn't hold my views and I thought Obama did," McFarland told CBN News. "But hearing what he said yesterday, I was very concerned, and I shared with the congregation that we have a problem as to who to vote for," he added. Pastor Charles Bagi, in Chesapeake, Va., categorically denounced Obama's position, suggesting his endorsement of gay marriage did not bode well for the nation. "No nation, empire, kingdom has ever lasted as a world power if it let the bonds of marriage fall, openly acknowledge and allow the practice of homosexuality… not only that but the other perversions that will follow it," he warned. Rev. Franklin Graham has also denounced Obama's reversal, saying he has "shaken his fist" at God. For more on that story, click here. CBN News 120512.
Besked om gayäktenskap mobiliserar båda sidor. Barack Obamas besked att han stöder samkönade äktenskap tvingades fram i förtid på grund av ett överraskande utspel från hans vicepresident. Klargörandet kan mobilisera väljare på båda sidor. Det kan även påverka vågmästarstater i syd. Dagens Nyheter 120510.
Biden ber Obama om ursäkt. Vicepresident Joe Biden har bett USA:s president Barack Obama om ursäkt för att han tvingade presidenten att i onsdags tidigarelägga beskedet om samkönade äktenskap. Obama hade planerat att lämna sitt stöd för homoäktenskap vid Demokraternas nationalkonvent i september. Men Bidens entusiastiska utspel i en tv-show i söndags tvingade Obama att ge beskedet i förtid, medger vicepresidenten. Dagens Nyheter 120511.
Obama Alienates Christians With Same-Sex Marriage Endorsement. When Saddleback Church pastor Rick Warren asked then-Sen. Barack Obama to define marriage, his answer was clearly in support of the Christian worldview. “I believe that marriage is the union between a man and a woman," Obama told Warren. “Now, for me as a Christian, it’s also a sacred union. You know, God’s in the mix." Obama on Wednesday said his views on same-sex marriage have evolved and he openly offered his support for lesbians and gays to enter into that “sacred union" where “God’s in the mix." Charisma 120512.

Jerry Newcombe: Would Jesus Approve of Same-Sex Marriage? Today people sometimes say that Jesus never condemned homosexuality. But He did when He condemned pornea (from which we get the word pornography). In Matthew 15:19, Jesus condemned a host of sins, one of which is pornea. This word is translated as “sexual immorality." It would include all the sexual sins prohibited in the Old Testament, such as pre-marital sex, adultery, homosexuality, incest and bestiality. Christianity.com 120518.

John Paul Jackson: The President who would have been elected in 2012 was aborted. You tube 0:58.

New Research on Children of Same-Sex Parents Suggests Differences Matter. A number of studies and articles have suggested that research shows no difference in outcome between children whose parents have same-sex relationships and those raised by heterosexual parents, but two peer-reviewed articles published Sunday in the academic journal Social Science Research challenge the validity of the "no difference" assertion, the Heritage Foundation reports. One study, conducted by a Louisiana State University family scholar, concluded that data from previous research showing no difference in outcomes between children with gay parents and those with heterosexual parents was insufficient to support a strong generalizable claim either way. To make a generalizable claim, many representative, large-sample studies are needed -- such as the one supplied in the New Family Structures Study, conducted by a University of Texas-Austin sociologist. The NFSS screened more than 15,000 young adults (ages 18 to 39) nationwide to identify nearly 3,000 participants, including 175 respondents whose mothers had a romantic same-sex relationship and 73 whose fathers had. The results showed that young adults whose mothers or fathers had a same-sex relationship tended to fare worse than their peers in intact biological families. Those whose mothers had a same-sex relationship were far more likely to report being sexually victimized, to be on welfare or to be currently unemployed, and those whose fathers had one were significantly more likely to have contemplated suicide, to have a sexually transmitted infection or to have been forced to have sex against their will. Christian Headlines 120712?
New Research on Children of Same-Sex Parents Suggests Differences Matter. Two peer-reviewed articles published Sunday in a scholarly journal cast doubt on a core assumption used to advance same-sex marriage. A number of studies and articles have suggested that research shows no difference in outcomes between children whose parents have same-sex relationships and their peers raised by heterosexual parents. For example, the American Psychological Association (APA) stated in 2005 that "Not a single study has found children of lesbian or gay parents to be disadvantaged in any significant respect relative to children of heterosexual parents." Yesterday the academic journal Social Science Research published a detailed methodological review of the research on which the APA bases its conclusion—a study that questions the validity of the “no difference" assertion. Conducted by a Louisiana State University family scholar, the article concludes: [N]ot one of the 59 studies referenced in the 2005 APA Brief compares a large, random, representative sample of lesbian or gay parents and their children with a large, random, representative sample of married parents and their children. The available data, which are drawn primarily from small convenience samples, are insufficient to support a strong generalizable claim either way. Such a statement would not be grounded in science. To make a generalizable claim, representative, large-sample studies are needed—many of them. The Daily Signal 120711.

Billy Graham manar USA till omvändelse. "Självisk njutning, stolthet och brist på skam över synden är nu kännetecken för den amerikanska livsstilen." Dagen 120802.

U.S. Government's Foreign Debt Hits Record $5.29 Trillion. The U.S. government’s indebtedness to foreign interests has grown by 72.3 percent during President Barack Obama’s term in office. CNSNews.com 120816.

Obama: Jag gör mitt bästa för att leva ut min tro. President Barack Obama beundrar förre presidenten George W Bush för hans tro. "Jag höll inte med honom i många frågor, men jag respekterade honom som en god make, en älskande pappa och en troende man", säger Obama i en intervju. Dagen 120824.

GOP Platform Committee Reins in Gay Military. Delegates crafting the Republican Party's platform last week took a strong stance on military issues -- including vowing to protect chaplains' conscience rights and enforcing the Defense of Marriage Act on military installations, WORLD News Service reports. The platform committee also said the party opposed "anything that might weaken team cohesion, including intra-military special interest demonstrations" -- such as wearing uniforms in gay pride events. Those resolutions echo what the Chaplain Alliance for Religious Liberty has been calling on the federal government to do since the repeal of "Don't Ask, Don't Tell" became official earlier this year. "The Republican National Committee rejects the use of the military as a social platform," said Col. Ron Crews, the group's executive director. "We again call upon our nation's leaders to restore policies about sexual behavior within the military that will maximize troop readiness." (Religion Today 120903).

University of Texas Vindicates Sociologist Whose Study Found Trouble with Kids of Gays. The University of Texas at Austin announced Aug. 29 that a sociologist who has been excoriated by some in the media over a study showing that parents’ homosexual relationships can have negative effects on children is innocent of academic misconduct. Dr. Mark Regnerus made headlines in June when the journal Social Science Research published his study, which found children raised by homosexual parents were more likely than those raised by married heterosexual parents to suffer from depression and suicidal thoughts, require mental health therapy, identify themselves as homosexual, choose cohabitation; be unfaithful to partners, contract STDs, be sexually molested and have lower income levels, among other things. A gay-activist blogger accused Regnerus of academic fraud, demanding in July that the university release all his research material and emails with fellow sociologists. Administrators conducted an exhaustive pre-investigation to determine whether a more comprehensive one would be necessary, and in an Aug. 24 memorandum, Research Integrity Officer Robert Peterson wrote to administrators: "None of the allegations of scientific misconduct put forth … were substantiated. ... Since no evidence was provided to indicate that the behavior at issue rose to a level of scientific misconduct, no formal investigation is warranted." (Religion Today 120904).

Court: Tennessee County Can Continue Praying. A federal district court in Tennessee ruled on August 29 that Hamilton County officials can continue opening their meetings with public prayers as a lawsuit against them proceeds, WORLD News Service reports. The plaintiffs in the case, Thomas Joseph Coleman III and Brandon Raymond Jones, claim the county officials' prayers violate the Constitution, and asked the court to halt the activities pending the outcome of the case. A trial date has not been set. (Religion Today 120904).

Bishop E.W. Jackson, President of S.T.A.N.D on same-sex marriage. You tube 12:04. Publicerad den 12 sep 2012.

GOP Rejects Gay Marriage, Abortion in Platform. Social conservatives are hailing the Republican Party platform for its firm stand against abortion and gay marriage. The party approved its official document Tuesday at the convention in Tampa, Fla. It calls for bans on all abortions and gay marriages. The platform affirms the rights of states and the federal government not to recognize same-sex marriage. It also backs a constitutional amendment defining marriage as the union of one man and one woman. CBN 120829.

Gallup: Obama Enjoys Massive Lead Among Those With No Religion. According to the Gallup tracking poll of the presidential race, President Barack Obama enjoys a massive lead over Mitt Romney among registered voters who say they have no religion. In the three-week period ending Sept. 3, Obama led Romney 69 percent to 23 percent among those who had no religion, the exact same result Gallup got in the previous three-week period ending August 26. Since Gallup began publishing demographic breakouts of its tracking poll on May 6, Obama has held a large lead among voters who say they have no religion -- and he has even managed to grow that lead. In other religious categories that Gallup tracks, however, Romney leads Obama: 54 percent to 39 percent among Protestants and Christians, 47 percent to 45 percent among Catholics, 58 percent to 35 percent among those who say they are "highly religious," and 47 percent to 45 percent among those who say they are "moderately religious." CNS News 120906.

Albert Mohler: The Great American Worldview Test: The 2012 Election. The presidential nominees of the two major parties represent two very different worldviews and visions. President Barack Obama and Governor Mitt Romney have adopted policy positions that place them in direct conflict, and the platforms of their respective parties reveal two radically different renderings of reality. A look back at the platforms of the two parties in the 1950s and 1960s reveals little division over many of the issues that now frame our national debate. Some of today's issues were simply missing, of course, given the fact that they were not even part of the national conversation. All that changed with the social and political divisions that came with the 1968 and 1972 elections, when the Democratic Party experienced its great transformation concerning a host of social issues. The 1980 election saw the Republicans experience their own transformation, with social issues such as abortion rising to major attention in the party platform. Fast forward to 2012, and the distance between the two parties is breathtaking. The nation's political polarization is clearly evident in the radical distinctions between the Republican and Democratic platforms. But this polarization is not merely political. It is fundamentally moral and ideological. These two platforms present two contradictory understandings of realities as basic as human life, liberty, and the institution of marriage. Though the two parties have taken opposing positions on many of these issues for years, the radical nature of this current polarization is new. The parties differ about matters such as health care and the environment, the power of public employee unions, Medicare, and foreign policy. But those differences, real and consequential, pale in contrast with the positions taken by the parties concerning the issues of abortion and same-sex marriage. In 2012, the Democratic Party becomes the first major political party in the United States to call for the legalization of same-sex marriage. "We support marriage equality and support the movement to secure equal treatment under the law for same-sex couples," states the platform. This follows President Obama's announcement earlier this year that his "evolving" position on same-sex marriage now reached the point that he would openly call for same-sex couples to be given the legal right to marry. The velocity of the Democratic Party's shift concerning same-sex marriage was on full display on the stage of the 2012 Democratic National Convention, when former President Bill Clinton nominated President Obama for re-election. In 1996, President Clinton signed the Defense of Marriage Act (DOMA) into law after a massive bi-partisan majority in Congress approved the legislation. That act established that the United States government would recognize only the union of a man and a woman as marriage, and that no state would be required to recognize a same-sex union performed in any other state. Just 16 years later, the Democratic president who signed that act into law nominated a Democratic president who is working for its repeal. President Obama has ordered his Attorney General not to defend DOMA in the Federal courts. He and his party now openly call for what that federal statute — still bearing the full force of law — prohibits. The Republican platform stated: "We affirm our support for a Constitutional amendment defining marriage as the union of one man and one woman." Thus, the Republican platform calls for nothing less than a Constitutional amendment to prevent what the Democratic platform demands the law to affirm. That Constitutional amendment, Republicans argue, is made necessary by the very fact that the Democratic President will not defend DOMA. On the issue of abortion, the Republican platform states, "we assert the sanctity of human life and affirm that the unborn child has a fundamental individual right to life which cannot be infringed." The Democratic platform states: "The Democratic Party strongly and unequivocally supports Roe v. Wade and a woman's right to make decisions regarding her pregnancy, including a safe and legal abortion, regardless of ability to pay. We oppose any and all efforts to weaken or undermine that right." The worldview clash could hardly be more dramatic. The Republicans frame the issue in terms of the unborn child's "fundamental individual right to life." The Democrats frame the issue as "a woman's right to make decisions" — including the explicit right to decide to kill the baby in her womb. These are two contradictory moral claims. One party claims that no abortions should be legal and the other claims that all abortions should be legal. Each party is driven by their own moral logic. The Republicans are driven by the belief that, at every point of development, every individual human being is sacred and has a fundamental right to life. The Democrats are driven by the belief that the woman's unfettered right to choose an abortion is paramount, and that a woman can demand an abortion at any time for any reason — or for no reason. As their language states, "We oppose any and all efforts to weaken or undermine that right." The most revealing words there are "any" and "all." Both parties hold these positions because they are, in truth, the inevitable consequences of basic worldview assumptions. These assumptions include belief that marriage is essential to human flourishing and cannot be redefined without bringing on human disaster, contrasted with the belief that the liberation of humanity from oppression and prejudice requires the redefinition of marriage. In the background are contradictory assumptions about human sexuality, sexual morality, moral authority, individual autonomy, and the ends to which human beings are to aim their lives.Americans will elect a president in November, but our vote will reveal far more than our political preference. The 2012 election is a worldview exercise of unprecedented contrasts — an unavoidable test of our most basic convictions. The electoral map will reveal more than an election winner. It will reveal who Americans really are and what we really believe. (Publ.120907/Religion Today 120910.)

25 DNC Speakers Defend Legal Abortion. Led by President Barack Obama and Vice President Joe Biden, the Democratic National Convention saw 25 speakers reference the party's support for legal abortion, an average of eight speakers per night in what several media outlets called the most "abortion-centric" Democratic convention since at least 1992, Baptist Press reports. In 2004, Democratic nominee John Kerry didn't even reference abortion in his acceptance speech, and Obama in 2008 mentioned "abortion" only in the context that both parties should work together to reduce "the number of unwanted pregnancies in this country," but 2012 was much different. Speakers, however, preferred phrases or words such as "reproductive rights" and "choice." Nancy Keenan, president of NARAL Pro-Choice America, may have been the only speaker to explicitly mention the word "abortion" when she said, "I am proud to say that the Democratic Party believes that women have the right to choose a safe, legal abortion with dignity and privacy." Some suggested Democrats were promoting legal abortion in an attempt to go after the female vote, but a Gallup poll this year showed that among all women voters -- Democrats, Republicans and independents -- 46 percent call themselves "pro-life" and 44 percent "pro-choice." A 2011 Gallup survey found that 32 percent of Democrats call themselves "pro-life." (Religion Today 120911.)

Nine-Year Battle to Prosecute Kansas Planned Parenthood Comes to an End. A Kansas prosecutor last week dropped all remaining criminal charges against a Kansas City-area Planned Parenthood facility accused of performing illegal late-term abortions, WORLD News Service reports. The decision ended a nine-year legal battle initiated by then-Kansas Attorney General Phill Kline to prosecute the abortion giant in criminal court. Johnson County district attorney Steve Howe announced that 32 misdemeanor charges against Planned Parenthood had been dismissed. Those charges were the last part of a criminal case Kline filed in 2007 that initially included 107 criminal charges, 23 of which were felony charges of "false writing" for faking abortion reports. Howe said his decision to end the case came after consulting current Kansas Attorney General Derek Schmidt. Most of the charges from 2007 have been dismissed over the previous 10 months, notably when Howe's office revealed last fall that state officials in departments controlled by Democrat Kathleen Sebelius, then-governor of Kansas and now secretary of Health and Human Services under President Barack Obama, had years ago shredded documents that were key evidence against Planned Parenthood, a major Sebelius supporter. (Religion Today 120911.)

California bill would ban therapy for gay teens. Minors with unwanted same-sex attractions could be prevented from receiving "reparative therapy" to combat their desires if California Gov. Jerry Brown signs a ban into law this month. In a first-of-its-kind legislation, California would prohibit even parents who want their children to receive counseling. As gay-advocacy group Equality California sees it, "This abusive practice known as 'reparative therapy' or 'conversion therapy' is not based on science, but on homophobia and a callous disregard for the harm it causes to vulnerable youth." The measure, SB 1172, passed the state senate August 30 on a Democrat-led party-line vote of 22-12 after a similar vote in the state assembly. It is unclear whether Brown, a Democrat, will sign the bill before a Sept. 30 deadline. The pro-family Pacific Justice Institute has led the fight against the legislation and has vowed to file suit if it is signed into law. "We have never seen this level of restriction, prohibition and intrusion in the name of LGBT rights," said Brad Dacus, Pacific Justice Institute president. "We intend to vigorously pursue legal action if this unprecedented attack on family decision-making is signed into law." BP News 120913.

Nation's First Transgender Camp Attracts Kids as Young as 8. Camp , the first transgender camp for kids in the nation, held its third annual week-long session in Connecticut in late August, WORLD News Service reports. According to a recent story in the Boston Globe, the 65 campers wear name tags "with the words '(HE)' or '(SHE)' under their names" so others will know how the child wants to be addressed. Programs at the camp, which is run by a 29-year-old transgender male named Nick Teich and now operates a branch in California, include discussions about "coming out," "transitioning," puberty blockers and bullying. Kids ages 8 through 15 attend the camp, and according to WORLD, concerns have been raised that encouraging children and adolescents that young to "come out" as transgender is abusive -- as even the liberal American Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders lists transgenderism as a mental disorder. (Religion Today 120919.)

Cheerleaders Banned From Using Religious Banners at Texas High School. A national legal group is investigating claims that a Texas school district censored religious speech on student-made banners at football games, CBN News reports. Cheerleaders at Kountze High School were told they could not use Bible verses on signs they created for the football team to run through after an anonymous complaint was made to the school's superintendent. One banner in question read "I can do all things through Christ which strengthens me. Phil. 4:13." The Liberty Institute, a nonprofit legal group dedicated to defending religious liberties, is investigating the Kountze Independent School District's move. "We are disappointed that Kountze ISD is banning student speech on banners because it is from a religious viewpoint," said attorney David Starnes. "Such discrimination and censorship is unfortunate and illegal. Once we complete our investigation, we will take appropriate action." A Facebook page created in support of the cheerleaders and their signs already has more than 35,000 supporters, and some parents have even created T-shirts and signs to display around the area. (Religion Today 120921.)
Update: Judge Allows Texas Cheerleaders to Use Bible Banners. Cheerleaders at Kountze High School in Texas can continue to use banners with Bible verses after a court granted them a temporary restraining order against their school district, the Religion News Service reports. Kountze Independent School District superintendent Kevin Weldon, after consulting with a legal adviser when an anonymous complaint was made, had stopped the use of the large paper banners the cheerleaders created for the football players to run though at the start of games. Parents filed suit on behalf of the cheerleaders, and on Sept. 20 a Hardin County judge ordered the school district to "cease and desist" from preventing the cheerleaders from displaying the banners. A hearing on the case has been set for October 4. The Liberty Institute, which is representing the cheerleaders and parents in the case, hailed the judge's decision. "We are excited that the cheerleaders for the Kountze High School Lions can again do what they do best -- cheer on their football team without government censorship," said Mike Johnson, Liberty Institute senior counsel. (Religion Today 120925.) You tube 3:08.

Claim: Obama Hid His Gay Life To Become President! Documented Report.

Violet Burns: Obama will win the 2012 election. Apostle Dr. Violet Burns delivers a message from the Lord for President Barack Obama and assures that he will win the 2012 election because God has called him by name to deliver God's people. But he must fix the foundation which this country was founded on "In God we Trust". You tube 4:03.

God reveals 2012 winner: Romney or Obama? The Holy Spirit gave me, Vonda Brewer a Prophetic Dream And Word From the Lord through Visions about who will win the 2012 USA Presidential Election and about what is to come concerning Americas Realestate Market Values. Obama will win the 2012 election. You tube 28:00.

Multiple prophecies of Obama re-election followed by FIRE. You tube 6:52.

Obama's ring: 'There is no god but Allah'. According to Arabic-language and Islamic experts, the ring Obama has been wearing for more than 30 years is adorned with the first part of the Islamic declaration of faith, the Shahada: "There is no god except Allah." The Shahada is the first of the Five Pillars of Islam, expressing the two fundamental beliefs that make a person a Muslim: There is no god but Allah, and Muhammad is Allah’s prophet. Sincere recitation of the Shahada is the sole requirement for becoming a Muslim, as it expresses a person’s rejection of all other gods. Egyptian-born Islamic scholar Mark A. Gabriel, Ph.D., examined photographs of Obama’s ring at WND’s request and concluded that the first half of the Shahada is inscribed on it. WND 121010.
Report: Duke professor confirms Arabic on Obama ring. WND 121010.

Billy Graham: Mormonkyrkan ingen sekt. Evangelisten Billy Graham fortsätter att visa sina sympatier för presidentkandidaten Mitt Romney. I veckan togs Mormonkyrkan bort från listan över religiösa sekter på Grahams webbplats. Dagen 121019. Kommentar: Det är att handla mot bättre vetande. Vad säger hans son Franklin Graham om detta?

Most And Least Chhttp://www.huffingtonpost.com/2012/05/29/most-and-least-christian-states_n_1547045.htmlristian Cities In America (PHOTOS).
Most And Least Christian States In America (PHOTOS).

Så får Romney kristnas röster. Om två veckor kan USA ha valt en mormon till president. Trots att den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney tillhör en rörelse som de flesta evangelikala kristna - den breda väljarbasen för partiet - betraktar som en sekt - får han deras röster. Baptistpastor Robert Jeffress, som leder en församling med 11 000 medlemmar i Dallas, Texas, hör också till de kyrkoledare som tagit ställning för Romney, trots att han tidigare beskrivit Romney som en "sektmedlem". I en radiointervju nyligen förklarade han sitt stöd till Romney: "Jag vill vara tydlig med att jag inte tror att mormoner är kristna, men jag tror att i det här fallet är det bättre att rösta för en icke-kristen som stödjer bibliska principer som livet och äktenskapet än att rösta för en bekännande kristen som Barack Obama, som fullständigt förkastar vad Jesus Kristus säger i en del avgörande frågor." Världen idag 121024.

Steve Strang: I Urge You to Vote for Mitt Romney. President Obama has said: “Whatever we once were, we are no longer a Christian nation." And the list is astounding of ways his administration has diminished religious freedom, like celebrating Muslim holidays but making no mention of God in his Thanksgiving Day proclamation, or not having a White House observance of the National Day of Prayer. David Barton documents many more examples on his website. This spilled over to how Obamacare forces religious institutions to provide abortions in health insurance or morning after medications. It also forces all employers, including me, to do this against our consciences and religious beliefs. Charisma 101230.

Skarpa ord från Peking. USA borde veta att ingenting i världen är för evigt och att Kina aldrig kommer att avbryta sin utveckling bara på grund av USA:s obefogade rädsla. Dessutom borde en ny amerikansk regering kanske börja lära sig hur man bygger ett mer konstruktivt förhållande med Kina. Dagens Nyheter 121107.

Franklin Graham ‘Shocked’ BGEA Site Called Mormonism a Cult. In a section of the website called “Billy Graham’s My Answer," there was a question, “What is a cult?" The answer read: “A cult is any group which teaches doctrines or beliefs that deviate from the biblical message of the Christian faith." It continued: “Some of these groups are Jehovah's Witnesess, Mormons, the Unification Church, Unitarians, Spritualists, Scientologists, and others." The BGEA confirmed the page was removed last month, and Graham said it would not be returning to the site. Charisma 121116. Kommentar: Enligt Wikipedia är en kult den yttre formen av religiös gudsdyrkan och inom religionssociologin används termen kult som beteckning på religiösa organisationer med diffus organisation. Kult är alltså ett rätt så diffust begrepp. Däremot om man sätter likhetstecken mellan ordet kult och villolära i ovanstående fråga så får man ett riktigt svar. Men när en villolära får tillräckligt hög status (t.ex. presidentkandidat eller en "kyrka" med stort inflytande då blir det inte längre politiskt korrekt för många att kritisera den troåskådningen och kalla den för en kult eller villolära..

När Obama höll sitt berömda tal i Kairo till arabvärlden hyllade han bl.a. den Heliga Koranen och sa följande: Too many tears have flowed. Too much blood has been shed. All of us have a responsibility to work for the day when the mothers of Israelis and Palestinians can see their children grow up without fear; when the Holy Land of three great faiths, is the place of peace that God intended it to be; when Jerusalem is a secure and lasting home for Jews and Christians and Muslims, and a place for all of the children of Abraham to mingle peacefully together as in the story of Isra, when Moses, Jesus, and Mohammed, peace be upon them, joined in prayer." Kan en kristen tala som en muslim och tro på Sura 17 "Den nattliga resan" som Muhammed skulle ha gjort till Jerusalem på den bevingade hästen Buraq?
Billy Crone: Obama is not a christian. You tube 8:56.

Japans skuld snart 80 biljoner (630.000 kr per person). Japans skuldberg fortsätter att växa och uppgår nu till 79,2 biljoner kronor. En skuld som till stora delar växer till följd av tsunamikatastrofen i mars 2011. Kostnaden för uppröjningen ser ut att kunna komma att kosta omkring 800 miljarder kronor. Då är inte uppförandet av nya byggnader och vägar inberäknade. Dagens Nyheter 121109.

Obama förlorade bland de vita evangelikala väljarna, men samtidigt fick han de flesta av de katolska väljarnas röster och även en överväldigande majoritet av de judiska rösterna. Två andra exempel på val med mer eller mindre tydlig religiös koppling skedde på Hawaii där demokraten Mazie Hirono blev USA:s första buddhist i senaten och demokraten Tulsi Gabbard blev första hindu i kongressen. Deras partikamrat, Tammy Baldwin från Wisconsin, blev samtidigt den första öppet homosexuella senatorn. Dagen 121108.

Förändring och dekadens i USA. Att delar av USA förändras, beklagligtvis i dekadent och samhällsupplösande riktning, visar sig i utgången av folkomröstningan i såväl Colorado som delstaten Washington, med svenskstaden Seattle, om marijuanamissbrukets legala status. Drogliberalerna gick här i båda fallen segrande och fick sitt hett efterlängtade klartecken till att legalisera vad man kallar "privat bruk" av marijuana. Vinnarsidan - en del menar med uppbackning av stora pengar från tveksamt håll och med oklart ursprung - har i skimrande ord talat om individens frihet och att avkriminalisering gör bruket synligt och inte underjordiskt samtidigt som man medvetet tonar ned drogriskerna, skadorna och andra negativa följdverkningar för såväl individ som samhälle. I stället påstods att här öppnas nu upp för jättelika nya inkomstkällor för delstaten genom att den legaliserade marijuanan ska dra in betydande skatteinkomster, vilka missbrukare och knarksäljare uppenbarligen gladeligen är beredda att i ren tacksamhet inbetala till delstaten. Själva resonemangat är absurt, och dekadent, nämligen att vägen till starkare ekonomi går genom ökad narkotikaanvändning och drogmissbruk, mediciska skador och socialt förfall. I dessa liberala delstater vann dessutom återigen demokraterna och Barack Obama i presidentvalet. Likaså var fallet i Oregon, även det i nordväst, men här besinnade sig väljarna i folkomröstningen om marijuana genom att rösta ned förslaget. Förändringarna av det amerikanska samhället i liberal och sekulär riktning visar sig också i att för första gången på 36 försök har en majoritet i en folkomröstning i en delstat röstat för att räkna enkönade relationer som äktenskap, bland annat i Maryland på östkusten och Washington i nordvästra USA. Som en avgörande faktor ses förändrade attityder i frågan bland svarta kristna. Flera kända pastorer har hakat på president Obamas uttalade stöd för homorättigheter, inklusive en omdefiniering av det historiska och klassiskt kristna äktenskapet. I sin förkunnelse har man sett homorörelsens kamp som en påminnelse om sin egen afro-amerikanska för medborgarrätt och mot slaveriet. Världen idag 121114.

USA:s ekonomi nära avgrunden. Med valet avklarat står nu USA:s politiker vid randen till ett budgetstup. Lyckas inte kongressen röka fredspipa om hur ekonomin ska balanseras kommer USA än en gång ramla rakt ner i en recession. Världsekonomin kan dras med i fallet. Svenska Dagbladet 121116.

"Fed kan inte rädda USA från fördärv" Federal Reserve kan inte rädda USA från ett "finanspolitiskt fördärv" om landet går utför det finanspolitiska stupet. Svenska Dagbladet 121116.

Dollar Collapse Update: 7 Of 10 Asian Countries Move From Dollars To Yuan!! China Persists In Refusing To Buy US Paper, And Fed May Buy $85 Billion in Bonds Per Month. We Are On The Verge Of A Major Currency War!! InvestmentWatch 121117.

Nytt räddningspaket i USA? Oavsett hur mycket lim politikerna har släpat fram för att försöka lappa samman bostadsmarknaden så fortsätter den ännu att vara fylld av problem. Idag har mer än var femte låntagare skulder som överstiger värdet på sin bostad. Nu har trycket därför också blivit så pass hårt på Federal Housing Administration (FHA), som försäkrar privata långivare, att det riskerar konkurs. Svenska Dagbladet 121119.

J. Lee Grady: Serving God in a Dry Season. While Hurricane Sandy’s floods dominated recent weather headlines, a very different weather pattern has cost us more than the superstorm’s $50 billion in damages. The United States actually needs rain—and lots of it. Forecasters say our nation is experiencing its worst drought since 1954. As of this week, 60.1 percent of the nation is in drought, with six states—Oklahoma, Kansas, Nebraska, South Dakota, Colorado and Iowa—entirely in drought, according to the U.S. Drought Monitor. Lakes are drying up, crops are dying and ranchers are scrambling to feed their cows. Some people figure this prolonged dry spell is just the result of cyclical climate patterns. Maybe so, but the Bible suggests that droughts and famines can be linked to spiritual realities. Sometimes the natural world reflects our spiritual condition. Man’s pride, greed, injustice and idolatry can actually disturb nature. When you consider how hostile our culture has become to God and biblical morality, it’s no surprise we are in a recession—both economically and ecologically. (Note to all my green friends: Sin is actually very bad for the environment.) Charisma 121128.

Shirley Carter: Profetisk dröm om Obama om vikten att innesluta honom i förbön. You tube 1:07. Engelska.

Obama Endorses Gay Marriage Proposal in Illinois. President Obama is endorsing a proposal by the Illinois legislature to legalize gay marriage, a White Housespokesman told Reuters on Sunday. It's an unusual move by a president--most of whom rarely weigh in on state legislative matters. Obama served in the Illinois state senate. Obama, who said earlier this year that he supports same-sex marriage, believes "it's wrong to prevent couples who are in loving, committed relationships and want to marry, from doing so," said White House spokesman Shin Inouye. Charisma 121231.

Forskare: USA får inte alls färre kristna. USA står emot sekulariseringen. Det hävdar forskaren Gastón Espinosa, som ser hur allt fler amerikaner identifierar sig som evangelikala. Länge trodde religionsforskare att USA skulle följa i Europas fotspår och bli allt mer sekulariserat. Men amerikanerna har länge förblivit mer kyrksamma och religiösa än den genomsnittlige européen. För några år sedan började det dock komma rapporter om att sekulariseringen på allvar nått USA. I de stora enkätundersökningar som görs regelbundet svarade till exempel fler och fler amerikaner att de inte var kopplade till någon kyrka. Men religionsforskaren Gastón Espinosa, som är knuten till Claremont McKenna college i Kalifornien och som nyligen besökte Sverige, menar att statistiken är feltolkad. När vissa amerikaner svarar att det inte är kopplade till en kyrka så beror det på ett växande religiöst fenomen i USA. "En av de viktigaste trenderna är framväxten av församlingar som inte är knutna till samfund. Många som går dit ser det som att de går till fria församlingar, och ser sig inte som knutna till en kyrka", säger han. Dagen 130104.

Albert Mohler: Islam: The Great Challenge to Christian Evangelism of Our Times. In a speech to the Turkish parliament, President Obama declared: “The United States is not, and never will be, at war with Islam." We will convey our deep appreciation for the Islamic faith, which has done so much over the centuries to shape the world — including in my own country. The United States has been enriched by Muslim Americans. Many other Americans have Muslims in their families or have lived in a Muslim-majority country — I know, because I am one of them."
I criticize President Obama, not for stating that America is not at war with Islam, but for failing to be honest in clarifying that we do face a great civilizational challenge in Islam. Islam is, in effect, the single most vital competitor to Western ideals of civilization on the world scene. The logic of Islam is to bring every square inch of this planet under submission to the rule of the Qur’an.
As a believer in the Lord Jesus Christ and a minister of the gospel, my primary concern about Islam is not civilizational or geopolitical, but theological. I believe that Jesus Christ is indeed, “the Way, the Truth, and the Life," and that no one comes to the Father but by him (John 14:6). Salvation is found only through faith in the Lord Jesus Christ, and the gospel of Christ is the only message that saves. Religion Today 130705.

The Coming Shortage Of Physical Gold That Will Change Everything. The American Dream 130728.

Massivt stöd för offentlig bön. Hösten 2014 avgörs den offentliga bönens framtid i USA. Detta efter att 23 stater vänt sig till Högsta domstolen för att en gång för alla få fastställt att den inte är grundlagsvidrig. Världen idag 130812.

"Så avlyssnade NSA FN-högkvarteret". Detaljerna hur USA avlyssnade FN:s högkvarter i New York släpptes av tyska tidningen Der Spiegel på söndagen. De hemliga dokumenten, som tidningen erhållit genom Edward Snowden, visar att USA systematiskt spionerar på institutioner och andra länder. Enligt rapporten lyckades NSA:s experter knäcka koderna till FN:s videokonferenssystem under förra sommaren. Dagens Nyheter 130825.

Michael Savage Interviews Walid Shoebat - Latest Concerns About Barack Obama. You tube 19:01 130822.

Krisen långt ifrån över. Krisen är långt ifrån över i USA och i Europa och den amerikanska centralbanken Fed kommer troligen vänta längre än september innan de minskar sina stödköp av räntepapper. Det säger Catherine L. Mann, professor i USA med nära band till Fed. Svenska Dagbladet 130824.

USA säljer klusterbomber till Saudiarabien. USA:s försvarsdepartement har meddelat att man kommer att tillverka och sälja 1 300 klusterbomber till Saudiarabien. Detta trots att både USA och Saudiarabien så sent som i maj ingick i en bred grupp av länder som fördömde den syriska regimens användning av klusterbomber i det pågående inbördeskriget i landet. Affären ska vara värd motsvarande drygt 4,2 miljarder kronor. De aktuella klusterbomberna är lagliga i USA i enlighet med nyligen stärkta regleringar av dessa som syftar till att minska antalet civila offer. Men kritiker menar att det finns bevis från krigsskådeplatser för att bomberna står i strid med just dessa regleringar. ETC 130904.
Här får blinda bära skjutvapen. Blinda personer i delstaten Iowa i Mellanvästern i USA beviljas systematiskt tillstånd att bära skjutvapen. Michael Barber blundar och fingrar på en revolver i vapenbutiken. Han är blind och undersöker pipan, kolven och avtryckaren med sina händer. "När du avfyrar ett skjutvapen så tar du fram det, siktar och skjuter - jag tycker inte nödvändigtvis att det krävs syn för det", säger han till lokaltidningen Des Moines Register. Dagens Nyheter 130909.
Kommentar: Klusterbomber och blinda som får licens på att använda skjutvapen, det kan man kalla för blindgångere.

Göte Kildén (medlem i Socialistiska partiet): "Skicka vapen till revolutionen". Putin har varit huvudleverantören av vår tids vapen till Assaddikaturen. Ryska automatvapen, ryska höghastighetsgevär, ryska granatkastare, ryskt artilleri, ryska SCUD-missiler, ryska stridsvagnar, ryska stridshelikoptrar och ryskt stridsflyg som dödat de syrier som rest kraven på frihet, jämlikhet och värdighet. Samma vapen har förvandlat mängder med stadsdelar och förorter till makadam och drivit bort sex miljoner människor, trettio procent av landets befolkning, från sina hem. Med sitt eget Tjetjenien i minne har den skrupelfrie Putin hela tiden haft stor förståelse för hur man in till ryggmärgen krossar folkliga uppror.
Gapet mellan demokratisk retorik och USA:s cyniska maktspel har bara vidgats. Stridsflyg och klusterbomber levereras i parti och minut till diktaturens Saudiarabien. Generad tystnad om alla brott mot mänskliga rättigheter i Bahrain samt - om än med viss motvillighet - fortsatt miljardstöd till Egyptens militär trots al-Sisis militärkupp. Vare sig Obama eller Putin har det syriska folkets bästa för ögonen. Verklig solidaritet måste utgöras av direkt stöd till demokratiska krafter inom revolutionen Fria Tidningen 130913.

Hemlös lämnade in pengaväska till polisen. En hemlös man i USA hittade en väska med tiotusentals dollar - och lämnade in den till polisen. Nu hyllas han av vänner på härbärget Svenska Dagbladet 130918.

USA nära atombombskatastrof 1961. En atombomb, 260 gånger kraftigare än Hiroshimabomben, riskerade att detonera i North Carolina. Om bomben detonerat hade miljontals liv hotats. Rapporten visar att tre av fyra säkerhetsmekanismer, som skulle förhindra en oavsiktlig detonation, fallerade på en av bomberna. Det enda som hindrade bomben från att detonera var en enkel strömbrytare! Dödliga doser av radioaktivitet hade spridits över Washington, Baltimore, Philadelphia och hela vägen upp till New York. Miljontals människor hade påverkats. Svenska Dagbladet 130922.

Därför är kristna republikaner emot Obamacare. Om demokrater och republikaner inte lyckas komma överens om den amerikanska budgeten riskerar hela landet att lamslås - med katastrofala följder för världsekonomin som följd. Kärnan i konflikten stavas Obamas sjukvårdsreform och bland de största kritikerna finns de kristna republikanerna. Skulden för dödläget har tillskrivits det republikanska partiet i en rad opinionsundersökningar - och inte minst Tea Party-rörelsen vars anhängare ofta ses som en del av den kristna högern. I Tea Party-rörelsen betonar man de ekonomiska aspekterna och motståndet till förstatligande. De kristna grupperna i denna rörelse motiverar däremot sitt motstånd med moraliska argument, där man inte vill att de egna skattepengarna ska gå till en statlig försäkring som finansierar exempelvis aborter. Det som upprör denna kristna grupp är att försäkringen inskränker den religiösa friheten att bedriva vård i enlighet med de värderingar man har. Obamas sjukvårdsreform liknas vid ett socialistiskt projekt som leder till ett beroende av staten snarare än Gud. Välgörenheten finansieras till stor del av konservativa kristna och det är i kyrkorna man vill att den sociala hjälpen ska finnas. Dagen 131016.

Frankrike kräver besked av USA. Vreden är stor i Frankrike efter avslöjandet om att USA:s säkerhetstjänst NSA i hemlighet spelat in miljoner telefonsamtal i landet. Nu kräver den franska regeringen en förklaring. Det franska utrikesdepartement kallade omedelbart till sig USA:s ambassadör efter avslöjandet på måndagen i franska Le Monde och tyska Der Spiegel. Under en månad kring förra årsskiftet spelades över 70,3 miljoner franska samtal in. Bland de avlyssnade finns både högt uppsatta politiker och affärsmän. Uppgifterna kommer ursprungligen från visselblåsaren Edward Snowden. Dagens Nyheter 131021.

Jacob Rudolfsson: Religionsfrihet hotad även i väst. President Obamas sjukvårdsreform är välmenad men strider mot djupa religiösa och etiska övertygelser. Lagstiftningen från 2011 innebär att universitet, hjälporganisationer och företag - även de som grundar sig på en religiös övertygelse (kyrkor och andra "religiösa arbetsplatser" är undantagna) - måste tillhandahålla sterilisering och preventivmedel som kan framkalla aborter, vilket strider mot djupa religiösa och etiska övertygelser, i synnerhet hos katolska institutioner. Efter intensiva protester från olika grupper erbjöds organisationerna år 2012 en anpassningstid för att kunna revidera sina övertygelser. Men som Hannah Smith, jurist på den religiöst obundna Becket Fund for Religious Liberty har uttryckt det: "I grund och botten säger regeringen; ’Vi tar era religiösa principer på allvar, därför ger vi er ett år till för att komma över dem’". Vita Huset har även signalerat att försäkringsbolagen i framtiden kan bekosta steriliseringarna och preventivmedlen. Men att låta de religiösa organisationerna därmed indirekt stå för notan är fortfarande moraliskt problematiskt. Flera av USA:s ledande religionsdebattörer har kritiserat denna urvattning av religions­frihetsbegreppet i samband med kravet på religiösa organisationer. Ingen av dem kan knappast stämplas som "kristen höger". Dagen 131024.

USA:s regering säger nej till undantag från Obamacare. USA:s högsta domstol ska sluta sätta käppar i hjulet för Obamaadministrationens sjukvårdsreform. Budskapet kommer från det amerikanska justitiedepartementet som kräver att domstolen avslår begäran från katolska organisationer om undantag från sjukförsäkringsreglerna. Dagen 140108.

Pastor: Obama Is Paving the Way for the Antichrist. Already no stranger to controversy, the Rev. Robert Jeffress, a Dallas megachurch pastor, is coming out with a book that claims President Barack Obama is clearing the way for the Antichrist. Jeffress, head of the 11,000-member First Baptist Church of Dallas, writes in his book Perfect Ending that he does not believe Obama is the Antichrist, yet he links Obama’s support of gay marriage to the coming of the Antichrist. Many Christians believe Jesus’ Second Coming will feature a confrontation with an enemy called the Antichrist, based on interpretation of passages 1 John and 2 John. “For the first time in history a president of our country has openly proposed altering one of society’s (not to mention God’s) most fundamental laws: that marriage should be between a man and a woman," Jeffress writes, according to an advance copy provided to RNS. “While I am not suggesting that President Obama is the Antichrist, the fact that he was able to propose such a sweeping change in God’s law and still win reelection by a comfortable margin illustrates how a future world leader will be able to oppose God’s laws without any repercussions." Charisma 140110.

Joseph Mattera: Should the Church Prepare for the Fall of America? For the past several years, a growing number of prophetically and culturally astute leaders have been predicting the decline of the United States. Also, books like the New York Times best-seller The Harbinger have issued dire warnings to America based on biblical principles and Old Testament prophetic passages. There have been predictions as dire as the total breakup of our union, preceded by mass rioting and chaos (catalyzed by runs on banks and economic calamities), to a severe economic crisis far worse than what happened globally in 2008. All in all, most I speak to portend a major financial correction is soon coming in the market. I have been saying for several years that I believe the year 2016 or sooner will be a time when many looming calamitous issues will converge and cause societal disorientation and economic woes equal or greater than the Great Depression of the 1930s. Charisma 140110.

Elisabeth Sandlund: Obama på hal is i cannabisfrågan. "Det är inte farligare att röka gräs än att dricka alkohol". Nej, det är ingen extrem drogliberal som säger så utan ingen mindre än USA:s president Barack Obama, i en intervju i New York Times. Anledningen är att två av USA:s delstater, Colorado och Washington, legaliserade marijuanan vid årsskiftet. För det första är sanningshalten i påståendet inte något som alla forskare håller med om. Faktum är att ingen säkert vet vilket elände de nya, genom växtförädling mer potenta, varianterna av cannabisplantan ställer till med på sikt, framför allt om de brukas av unga personer. Och, för det andra, även om Obama skulle ha formellt rätt är alkoholens skadeverkningar välkända även i USA. Att tillföra den legala marknaden ytterligare ett berusningsmedel gör inte situationen bättre. Tvärtom, den spärr mot cannabisanvändning som vetskapen att det är olagligt för alla, oberoende av ålder, utgör raseras i samma ögonblick som det första Systembolagsliknande försäljningsstället slår upp sin dörr. Dagen 140121.

Barack Hussein Soebarkah? One of the unexplained mysteries in the scanty documentation of the early life of the 44th President of the United States is the appearance of the name Soebarkah as his last name on an official document filled out by his mother. Thinker 140122.
Loretta Fuddy - The Cult of Subud - Barack Obama and his real father: You tube 6:06.

NSA spionerar på tyska ministrar. Det amerikanska underrättelseorganet NSA har börjat spionera på högt uppsatta tyska politiker efter det att president Obama satt stopp för spionaget mot Tysklands förbundskansler. Det uppger Bild am Sonntag. "Vi har order om att inte missa någon information nu när vi inte längre får övervaka förbundskanslerns samtal direkt," säger källan. Tidningen skriver att sammanlagt 320 personer i Tyskland övervakas av NSA. De flesta av dem politiker. Dagens Nyheter 140223.

Nathan Leal berättade 2009-02-02 om en dröm haft om USA. I heard the words: "Liberty will be Decapitated!" (Friheten kommer att bli halshuggen!). I saw a giant hand coming out of the clouds with a large sword. The sword was almost as tall as the statue. It was the hand of God and this time the hand with the sword chopped off the head of Lady Liberty! Many people do not realize the amount of sorrow and anguish and tears that are coming. When it arrives, the distress will be so burdensome that many people will feel abandoned and alone, and worse, they may not be able to endure. I cannot stress how important it is that we all began to seek God in a way that we have never done before. In the days ahead, our source of strength will only be from our relationship with Jesus. The Watchman's Cry.

President Obamas tungt bepansrade limousin "The Beast" ska få en efterföljare. Nu planerar Department of Homeland Security för en ny limousin, klar att tas i bruk när nästa president tillträder 2017. Ny Teknik 140312.

"USA går i konkurs om inget görs". Det är en tidsfråga innan USA:s skuldberg tvingar världens största ekonomi i konkurs - med en ny global kris som resultat. Det hävdar författaren och investmentbankiren Murray Holland, som i en ny bok uppmanar Washington att kapa rejält i statens utgifter. Fortsätter det så ser han en akut risk för en amerikansk statskonkurs så snart högre räntor gör skuldbördan ohanterlig. Svenska Dagbladet 140319.

I USA får offentliga sammanträden börja med bön även i fortsättningen. Med röstsiffrorna 5-4 beslutade Högsta domstolen i USA att en inledande bön före offentliga sammanträden inte är ett brott mot konstitutionen. Dagen 140507.

Michael Brown: President Obama, You Have Crossed a Dangerous, Unprecedented Line. Charisma 140723.

Obama nominee prompts ERLC concerns. President Obama has selected a new ambassador at large for international religious freedom amid a sudden flurry of activity on the issue, and the Southern Baptist Convention's public policy entity has expressed misgiving about his choice. He has advocated positions opposite those of the Southern Baptist Ethics & Religious Liberty Commission (ERLC) and other pro-life and religious liberty organizations, however. Saperstein, who was a member of Obama's Advisory Council on Faith-based and Neighborhood Partnerships from 2010 to 2011, backs abortion rights. He criticized the Supreme Court's June opinion in the Hobby Lobby case that supported the religious freedom of for-profit employers. He stood at Obama's side as the president signed an executive order July 21 to extend workplace protections among federal contractors to homosexual, bisexual and transgender status. Charisma 140729.

Argentina ställer in betalningarna. Argentina ställde på onsdagen in betalningarna, efter att sistaminutensamtal mellan regeringen och obligationsägarna inte lyckat resultera i någon överenskommelse. Ekonomiminister Axel Kicillof sade att "utsugarfonder" hade avfärdat ett förnyat erbjudande från regeringen. avanza.se 140731.

Biblar ska bort från USA:s flotta. Biblar är inte längre tillåtna i gästrummen på den amerikanska flottans baser. Men beslutet möter hård kritik. Dagen 140818.

Idaho Pastors Face Jail Time, Thousands in Fines for Not Performing Gay Weddings. Two ordained Christian pastors in Idaho have filed a federal lawsuit and a motion for temporarily restraining Coeur d'Alene city officials from forcing them to perform same-sex wedding ceremonies or face prosecution for violating "non-discrimination" laws. Alliance Defending Freedom attorneys filed the lawsuit and the motion on behalf of Donald Knapp and his wife, Evelyn, who run Hitching Post Wedding Chapel and have been required by city officials to perform gay ceremonies or face months in jail and/or thousands of dollars in fines. The city says its non-discrimination ordinance requires them to perform same-sex wedding ceremonies because the courts have overridden Idaho's voter-approved constitutional amendment that affirmed marriage as the union of a man and a woman. "The government should not force ordained ministers to act contrary to their faith under threat of jail time and criminal fines," ADF Senior Legal Counsel Jeremy Tedesco said in a statement. Christian Post 141020.

HS coaches excluded from post-game prayer after atheist complaints. Cape Henlopen High School football coaches will no longer pray with their athletes following an atheist organisation's complaint. The change was made after the Freedom From Religion Foundation (FFRF) sent a letter to district superintendent Robert Fulton on October 8 regarding the legality of school employees and students praying together, according to DelawareOnline.com. The letter cited a photo published in The Cape Gazette on October 3, showing Cape Henlopen head coach Bill Collick apparently praying with his team. Christian Today 141027.

Republikanerna tar över kongressen. Republikanerna får majoritet i senaten och därmed kontroll över hela USA:s kongress. Därmed blir det svårare för Barack Obama att få igenom sin politik under sina sista två år som president. Lampe, som arbetat med de demokratiska presidenterna Bill Clinton och Barack Obamas kampanjer, spår att Obama nu kommer att använda sitt veto mycket mer, för att stoppa republikanska lagförslag. Men han säger att presidenten också måste stärka de relationer han har med kongressens republikaner. "Han måste ha fler "tysta möten" med majoritetsledarna i både senaten och representanthuset. De måste hitta områden där de kan komma överens." Dagen 141105.

Mark Andrews: Joel Osteen says Barack Obama Is a Christian. Osteen's comments came in an interview with Wolf Blitzer of CNN Friday on his news program, The Situation Room. Obama has gone on the record with numerous comments that seem to veer sharply away from the well-known tenets of Bible-based Christianity. Charisma 141104.

A Sign And Seal of Judgment. After 13 years, One World Trade Center has opened again. Like the lunar landing or the assassination of John F. Kennedy, most people remember where they were and what they were doing when the World Trade Center twin towers fell on that horrible day in New York in 2001. Some of you who read this were ten years old. Others of you were there watching it from your office window. It was a horribly tragic day that took the wind out of America for many years to come. But now, a new hope has been offered to New York City, and America is currently rejoicing in the completion of One World Trade Center, the centerpiece of the redeveloped World Trade Center in Lower Manhattan. There actually hasn’t been that much news about it, but for those paying attention, they recently announced that it is open to tenants who have begun moving in. This would seem like a triumph for America, for New York, and for patriots everywhere. America is rebuilding and remaking itself from the ashes of 9/11. Most people are happy that One WTC is a complete and a shining beacon for New York and America. But not me. Because it means something horribly tragic to me.
Two days before September 11, 2001, the Lord sent an angel to me in a dream to show me the collapse of the towers. I saw it happen exactly as it would two days later and the tragedy tore my heart apart. After a great deal of prayer, soul searching and tears I came to understand that the Lord wanted my attention to show me something more - something even more important than the collapse of the twin towers. A year and a half later He showed me what would be more important than one of America’s greatest tragedies: rebuilding. In another dream in March of 2003 the Lord showed me the new tower that would take the place of the fallen twins. He showed me many things about them. The important part of the dream was that the rebuilding of the tower was a terrifying omen for America. As I awoke from that dream, the Lord spoke to me these words very clearly, "That building will be a sign and seal of my judgment against America." I understood that when the building was complete, it would stand as a testimony against America for our rebellion against God, and it would be the beacon of judgment, not triumph, for all Americans. With their announcement of One World Trade Center opening, I believe that day is upon us. I don’t know what that means for America right now or in the near future, but I wholeheartedly believe that we have had judgment decreed upon us by the Lord. The fulfillment of that judgment could come in a day or in fifty years". I have no way of knowing, but the Lord’s words to me and the path He led me down to get here were too clear not to be clear with you. A week before the opening of One WTC, the Lord spoke to me and said, "It’s time to start paying attention to the building again." I knew which one He spoke of. As I began scouring the news articles about it again, it became clear that we were in the time the Lord prophesied to me over eleven years ago. With a heavy heart, I feel that I must proclaim what the Lord showed me so long ago. I do not believe this is a moment without hope, but I am sure that it is a moment we must carefully weigh with sobriety and contrition. It is a time for us to seek God for the "who knows?" of His nature as the prophet wrote in Joel 2:13-14. This is a time to seek the Lord, but I believe to carefully understand where we are and what it will mean for us as a nation, as the church of God, and for those who are lost among us in our communities. Please pray, seek the Lord and turn to Him now. I believe judgment has been decreed against us, but I know that the Lord is merciful and full of compassion. Who knows? Maybe if we repent, He will turn and leave a blessing upon us instead of judgment. (Newsletter Darren Hibbs 2014-11-15) DarrenHibbs.com.

Pastor: Rasism bakom nerbränd kyrka. Strax efter beslutet att det inte blir något åtal mot polisen som sköt Michael Brown till döds i Ferguson brändes kyrkan som hans familj tillhör ned. Pastorn anklagar vita rasister för dådet. Runtom i USA har protester och upplopp spridit sig sedan det blev klart att Darren Wilson, den vita polismannen som sköt den obeväpnade afroamerikanen Michael Brown, inte kommer att åtalas. Det här är en andra våg av protester som blossar upp, den första var strax efter att dödsskjutningen blev känd. Dagen 141127.

Kjell O. Lejon: En renässans för värdefrågor. De kristna i USA utgör en viktig väljargrupp. Även om procentsatsen republikanska röstande bland evangelikala väljare som helhet var betydligt högre, så röstade likväl i presidentvalet 2012 endast 40 procent (drygt 30 miljoner) av dessa "värderingsväljare" på den republikanske kandidaten, mormonen Mitt Romney, medan 20 miljoner röstade för Obama. Hela 26 miljoner i denna grupp valde att inte alls delta i valet. Orsakerna till det senare var mångahanda, bland annat en allmän tveksamhet till mormonismen och en misstro när det gäller det politiska etablissemanget. I undersökningar efter valet 2004 visade det sig att George W. Bush sammantaget fick 79 procent av de evangelikala rösterna, och 52 procent av de katolska. Dagen 141204.

Gender-bending proposal a threat to Minnesota high school sports, say critics. Minnesota's governing body for high school sports passed rules on Thursday that one critic said could hypothetically put a future NFL linebacker at power forward on a girls basketball team. The Minnesota State High School League voted that boys who "self-identify" as girls and girls who consider themselves boys will be able to compete on and against teams of their preferred gender under the policy that will begin in the 2015-2016 season. "When there is confirmation of a student's consistent and uniform gender-related identity…the student will be eligible to participate in MSHSL activities consistent with the student's gender identification for the balance of the student’s high school eligibility," reads the policy. Executive Director Dave Stead noted earlier this year that the NCAA and 32 states already have “some sort of policy or procedure" in place regarding transgender student-athlete participation. The league's media specialist tweeted out, "Minnesota will become the 33rd state to implement a policy for transgender high school athletes." The policy requires transgender student-athletes to provide a written statement from a parent or guardian affirming the gender identity and a note from a health care professional regarding the student's consistent gender identification. Fox News 141204.

Miami riskerar att dränkas. Bye, bye Miami. Den världsberömda metropolen är världens sjätte mest sårbara kuststad, efter bland andra Calcutta nu när havsnivåerna stiger i takt med att isarna smälter och de allt varmare haven expanderar. "På sikt kommer delar av Miami att bli obeboeligt." svt 141207.

Kristna i USA kraftsamlar mot dödsstraff. En stor nationell kampanj vill få politikerna att ändra lagen. Flera kristna är med i det stora lobbyarbetet. 15 nationella organisationer har samlats under samma paraply för att få USA att ta bort dödsstraffet. Koalitionen kallar sig för "90 million strong", och syftar då på de 90 miljoner amerikaner som enligt opinionsundersökningar sagt sig vara emot dödsstraff, drygt 30 procent av befolkningen. I tisdags lanserade de sin kampanj, där de bland annat tänker rikta in sig på lobbyarbete mot de delstater där dödsstraffet fortfarande används. Det är en bred koalition som nu vill påverka, och flera trosbaserade grupper är med, där såväl konservativa som mer liberala kyrkotraditioner står enade. Att avskaffa dödsstraffet ses utifrån en kristen värdegrund som en moralisk och biblisk fråga, snarare än en politisk. Jim Wallis gick också ut och kritiserade dödsstraffet för att det främst är svarta amerikaner och människor från utsatta grupper som döms till döden. Det finns såväl rasism som socio-ekonomiska orsaker bakom domarna, och det här är något som inte kan accepteras. Han tog också upp alla de fall där människor avrättats på felaktiga grunder, och undrade om det fanns fler än de som kommit till offentlig kännedom. "Bara Gud vet hur många som har blivit dödade av staten på felaktiga grunder." Dagen 141212.

Kristna dominerar USA:s kongress. Den amerikanske kongressen har betydligt fler kristna än befolkningen i stort. Katolikerna är bland de som är mest "överrepresenterade". Ungefär 92 procent av kongressledamöterna svarade att de är kristna, när institutet Pew Research ställde frågan. Det ska jämföras med att 73 procent av den vuxna befolkningen betecknar sig som kristna. På motsvarande sätt säger sig 20 procent av amerikanerna inte ha någon religiös åskådning alls. Men i kongressen finns bara en ledamot som gör detsamma, vilket motsvarar 0,2 procent. Dagen 150108.

President Obama om sorgen efter Andrae Crouch. Gospelartistens inflytande kommer att leva vidare. Det skriver USA:s president Barack Obama i ett känslosamt uttalande på Vita husets officiella sajt. Så här skriver presidenten, via sin presstalesman: "Michelle och jag blev bedrövade när vi fick höra om bortgången av musiklegendaren Andrae Crouch. Vi är tacksamma för att hans musik och att hans ande kommer att fortsätta att leva i åratal och våra tankar och böner är med hans familj, vänner och hans fans under denna tid." Dagen 150110.
Statement by the President on the Passing of Andrae Crouch.

USA:s svarta missnöjda med Obama. I år är det 50 år sedan medborgarrättsmarschen till Selma och den viktiga rösträttslagen 1965. Men firandet störs av otäcka nyhetshändelser och opinionsmätningar som tyder på att sprickan mellan vita och svarta vidgats under Barack Obama. En majoritet, 53 procent, anser att rasrelationerna försämrats. SvD 150117.

North Carolina City Ordered to Remove Memorial Featuring Soldier Kneeling before Cross. A city in North Carolina has removed a war memorial featuring the silhouette of a soldier kneeling before a cross after a group complained that the sculpture promoted Christianity. According to Fox News, a public park in King, North Carolina housed the statue which had been paid for privately. Americans United for Separation of Church and State sued the city on behalf of Afghanistan War veteran Steven Hewett who said that the memorial was not representative to others he served with in the military. In a news release, Hewett said, "I proudly served alongside a diverse group of soldiers with a variety of different religious beliefs. The City of King should be honoring everyone who served our country, not using their service as an excuse to promote a single religion." According to the settlement, King is required to pay Americans United for Separation of Church and State $500,000 for court costs. The King city council voted last Tuesday to remove the memorial in an effort to prevent the legal costs from growing even higher. Christian Headlines 150112.

Vinnare och förlorare på USA:s försvarsbudget. Medan minskningen av det extra krigsanslaget skulle kunna tolkas som en nedtrappning av USA:s militära engagemang, så ser bilden annorlunda ut när man betraktar hela årets försvarsbudget. Den är på totalt 585 miljarder dollar, där en post för utlandsoperationer på knappt 64 miljarder dollar ingår. På vissa håll görs visserligen nedskärningar, särskilt utanför USA:s gränser. Pentagon planerar exempelvis att minska eller avsluta sina operationer vid ett 15-tal olika baser i Europa, där den största som påverkas är Mildenhall nordost om London. Åtgärderna ska spara 500 miljoner dollar per år, där en stor del hämtas när drygt 3 000 militärer och deras familjer hämtas hem från sin utlandstjänstgöring. SvD 150116.

How Gay Marriage is Pushing Christians into the Closet. Last week, the Supreme Court agreed to hear a case that could do for same-sex marriage what Roe v. Wade did for abortion-on-demand. What concerns me, besides the obvious prospect of having marriage permanently redefined in American law, is the impact of such a ruling on religious freedom. As you know from listening to BreakPoint, there is ample reason for concern on that score. Recent events have demonstrated that the clash between gay rights and religious freedom is a zero-sum game. That’s why a recent column by Frank Bruni of the New York Times concerned me so profoundly. From the start, Bruni, who is himself gay, demonstrates that he does not, or perhaps cannot, understand this issue. He begins by telling readers that he “chafes" at being called "a threat to your religious liberty". He then goes on to dispute the idea that allowing “men who have romantic relationships with other men and maybe want to marry them" will somehow run roughshod over someone’s creed. In fact, he calls such a belief "absurd". Yet, Bruni and others clearly want to stuff Christians into the closet that they recently escaped. Christianity.com 150121.

Bibelsällskap listar de mest gudlösa städerna. I Boston och San Francisco är det få som läser Bibeln. I Birmingham och Charlotte däremot, finns många bibelläsare. Det visar en ny amerikansk undersökning. Dagen 150126.

USA visar upp sin elkanon. För första gången ska den amerikanska marinens eldrivna kanon visas för allmänheten. Ny Teknik 150126.

N.Y. mayor defends ban of churches in schools. Although New York City Mayor Bill de Blasio had said repeatedly he opposes a Bloomberg-era policy forbidding churches from renting public school spaces for worship services, his administration's lawyers have filed a brief at the U.S. Supreme Court arguing for the policy. De Blasio's administration argues that the Bronx church at the center of the case has no standing to challenge the NYC Department of Education rule. The church has continued to rent space periodically at the school for worship services because its new building is too small for some gatherings. BP News 150127.

Man Vindicated in Controversial 'Mark of the Beast' Case. A man who believed his company's time-keeping scanners were the Mark of the Beast has won a lawsuit for forced early retirement. In a hearing this week, the jury in Clarksburg, West Virginia, awarded Beverly Butcher $150,000 in compensatory damages, ruling he was forced to retire for his religious beliefs. Charisma 150127.

Obama Reportedly Behind Anti-Netanyahu Campaign. U.S. President Barack Obama may be done with American elections, but some of his former advisers are running a campaign against Israeli Prime Minster Benjamin Netanyahu through certain partnerships. Charisma 150127.

"De som ifrågasatt min tro känner inte mig" Barack Obamas kristna tro har ifrågasatts. "De som säger så känner inte mig", säger USA:s president. "Den kristna tron ger både mig och Michelle styrka. Men vid olika tillfällen har människor som inte känner mig påstått att min trostillhörighet finns i en annan religion." Dagen 150202.

USA snart enda landet utan barnkonvention. Somalia ratificerade FN:s barnkonvention förra veckan. Alla länder i världen förutom USA och Sydsudan har nu förbundit sig att förverkliga konventionen i sin lagstiftning. Med den nuvarande sammansättningen av den amerikanska kongressen finns det ingen möjlighet att konventionen ratificeras. För närvarande är republikanerna i majoritet i kongressen. HV 150205.

Ny video släppt: Se USA:s supervapen. Vapnet använder elektromagneter istället för krut och är mycket kraftigare än dagens kanoner. Räckvidd 200 mil. Hastighet 7 Mach ( ca 8568 km/timmen - ljudhastigheten är 1 Mach). SvD 150209.

Franklin Graham Rebukes Obama. After U.S. President Barack Obama's controversial remarks comparing radical Islam to the Christian crusades, Franklin Graham took to social media to call out America's leader: "Today at the National Prayer Breakfast, the President implied that what ISIS is doing is equivalent to what happened over 1,000 years ago during the Crusades and the Inquisition. Mr. President, many people in history have used the name of Jesus Christ to accomplish evil things for their own desires. But Jesus taught peace, love and forgiveness. He came to give His life for the sins of mankind, not to take life. Muhammad, on the contrary, was a warrior and killed many innocent people. True followers of Christ emulate Christ—true followers of Muhammed emulate Muhammed." Charisma 150209.

Många kontroverser vid årets bönefrukost. Årets stora "nationalla bönefrukost" i Washington bjöd, så som ofta, på många kontroverser. Att Dalai Lama bjudits in fick Kina att se rött, medan människorättsaktivister protesterade mot att folkmordsanklagade Sudans utrikesminister fanns på gästlistan. Världen idag 150210.

"Obama ljög om samkönade äktenskap". Under presidentvalskampanjen 2008 påstod Barack Obama att han av religiösa skäl motsatte sig samkönade äktenskap. Men enligt hans tidigare politiska rådgivare handlade uttalandet om att vinna politiska röster. Det är i en ny bok som David Axelrod berättar om sin tid vid Barack Obamas stab. Han skriver att han visste att Obama var en förespråkare av samkönade äktenskap redan under presidentvalskampanjen - trots att Obama offentligt sa att han bara stod bakom en civilrättslig motsvarighet till registrerade partnerskap. Enligt Time klargjorde Barack Obama, i samband med att han 1996 kandiderade till delstatssenaten i Illinois, att han "stöder samkönade äktenskap och skulle motarbeta försök att förbjuda sådana äktenskap". Men när Obama tolv år senare kandiderade till posten som president sa han att äktenskap enbart kunde ingås av heterosexuella par. Dagen 150213.

USA hotas av värsta torkan på 1000 år. USA hotas av den värsta torkan på 1000 år på grund av klimatförändringen, visar en ny studie. Enligt forskarna kan stora delar av det amerikanska jordbruket komma att slås ut. Delstaten Kalifornien plågas redan i dag av uttorkade flodbäddar och stark hetta på grund av en flerårig torka. SVT 150213.

Här finns svenskarnas andliga oas i Los Angeles. I takt med att allt fler unga svenskar söker lyckan i Los Angeles växer också de diakonala utmaningarna för Svenska Kyrkan. I den amerikanska smältdegeln av kulturer, hopp och löften kan jakten på lyckan lätt sluta i misslyckande. En folkräkning 2010 visade att minst 15 000 svenskar bor här i Los Angeles och idag tror jag att det kan ligga på upp emot 75 000, plus att det väller in fler allt eftersom, säger prästen Staffan Eklund. Bara i närområdet har vi ungefär 2000 svenska studenter, och många au-pairer. Dagen 150227.

Så höga är hyrorna i New York. Att hyra ut sin lägenhet i New York har blivit en än mer lukrativ affär än tidigare för ägaren. Särskilt små lägenheter är högvilt när efterfrågan trumfar utbudet med råge. Sammantaget har hyrorna i New York stigit med 8,9 procent från februari i fjol till februari i år. Snittpriset för alla bostäder landade därmed på 3 375 amerikanska dollar i månaden, motsvarande cirka 29 000 svenska kronor. Procentuellt har de minsta lägenheterna, en- och tvårummare, ökat mest. Hyran för en enrummare har stigit med 10 procent, på ettårsbasis, till 2 351 dollar (20 300 kronor) och en tvårummare med 9,4 procent till 3 400 dollar (29 400 kronor). En förklaring till hyreshaussen är att många tidigare presumtiva köpare möter större motstånd att få krediter i spåren av de stigande priserna på ägarlägenheter. Då är det att hyra som återstår som alternativ. SvD 150315.

Obama kritisk till Netanyahu-uttalande. Hotar ompröva Israelpolitik. Det tog två dagar innan USA:s president Barack Obama lyfte luren för att ringa och gratulera Israels premiärminister Benjamin Netanyahu till valsegern. Dagarna efter valet har Vita Huset formulerat sig mycket skarpt om Netanyahus vallöfte att inte arbeta för en tvåstatslösning mellan israeler och palestinier. Vita Huset uppges vara rasande på Benjamin Netanyahus uttalande strax innan det israeliska valet, om att han inte stödjer en tvåstatslösning. Premiärminister Netanyahus nya uttalanden efter valsegern, att han stödjer en tvåstatslösning, men inte ser förutsättningar för det, övertygar inte presidenten och Vita Huset, som nu hotar med att ompröva delar av sin politik i förhållande till Israel. SR 150321.

Ted Cruz vill bli president med hjälp av konservativa kristna. Med siktet inställt på spansk­talande så kallade latinos och den kristna högern meddelar Texasrepublikanen och Tea Party-favoriten Ted Cruz att han vill bli president. Han är först ut i raden av etablerade politiker som tillkännager att de ställer upp i nästa års presidentval i USA. Dagen 150323.

Grus i jobbmaskineriet hotar räntehöjning i USA. USA:s jobbmaskin hostar till och ekonomin försvagas. Antalet nya jobb sjönk markant i mars till 126 000 mot förväntade 245 000 och tillväxten för första kvartalet väntas bli noll. Det ger centralbanken Fed ännu en anledning att vänta med en räntehöjning. Dåligt väder och allmänt svag konsumtion utgör den största anledningen till mars månads svaga utveckling på arbetsmarknaden, den sämsta sedan 2012, enligt analytiker på fredagen. Därtill kommer en stark dollar som nu sätter avtryck i storföretagens vinstsiffror. SvD 150403.

Jesus död ska sätta stopp för dödsstraff. Stort upprop bland kristna företrädare i USA inför påskhelgen. Över 400 amerikanska kristna ledare, från evangelikala och katolska sammanhang, har skrivit under på ett protestbrev mot dödsstraffet. Där använder de Jesus som exempel på hur fel det är med ett statssanktionerat dödsstraff. Dagen 150402.

Fyra års svår torka i Kalifornien får matpriserna att stiga. "Den här torkan liknar ingenting vi sett." Den extremt svåra torkan täcker i stort sett hela den jättelika delstaten Kalifornien. Torkan är den värsta på flera generationer (minst 150 år) och kommer att påverka matpriserna även i Sverige. Torkan började 2011 men ingenting tyder på att den kommer att mattas av. I fjol uppmättes de högsta temperaturerna hittills här i USA:s folkrikaste delstat, och bristen på nederbörd i form av regn - och framför allt av snö i bergen - blir bara värre för varje år. SR 150224.

Rekordtorkan i USA ingenting mot vad som väntar enligt NASA. Den amerikanska rymdstyrelsen NASA förutspår att dagens torka bara är en västanfläkt jämfört med vad som väntar för både sydöstra USA och troligen också södra Europa. SR 150227.

Ingen snö i Sierra Nevadas berg. Efter den varmaste vintern i mannaminne i Kalifornien är snötäcket i Sierra Nevadas berg nu nere på endast några få procent av det normala, vilket betyder att hela delstatens vattenförsörjning är i fara. SR 150405.

Barack Obama tackar Amy Grant för musiken. När Vita huset i helgen arrangerade en påskbönefrukost var artisten och låtskrivaren Amy Grant speciellt inbjuden. Inför president Barack Obama och de andra deltagarna sjöng hon "Thy word" till eget akustiskt gitarrackompanjemang. Sången var ett önskemål från Vita Huset. Efteråt tackade presidenten Amy Grant för att hon delar med sig av sin musik. Dagen 150408.

Historiskt möte mellan USA och Kuba. I dag träffas USA:s president Barack Obama och Kubas ledare Raul Castro på ett toppmöte i Panama. Det är första gången på över 50 år som ledarna för de två länderna har ett formellt möte. Barack Obama höll i går kväll ett tal där han lovade att USA ska sluta lägga sig i latinamerikanska affärer. SR 150411.
Raul Castro: "Obama är en hederlig man". Historia skrevs när presidenterna Castro och Obama på lördagen höll det första mötet mellan Kuba och USA på så hög nivå sedan revolutionen 1959. I en remarkabel vändning efter fem decennier av aggression väljer Castro nu att hylla den amerikanska presidenten. SvD 150411.
Historiskt ögonblick för Kuba och USA. På lördagskvällen hölls för första gången på över 50 år ett bilateralt möte mellan USA:s och Kubas presidenter. Barack Obama och Raul Castro träffades i samband med ett toppmöte i Panama. Kamerablixtarna ville aldrig sluta när Obama och Castro reste sig upp för att skaka hand i ett litet konferensrum i Panama. De hade då samtalat i en timme - ett historiskt möte efter 50 års kyla mellan länderna. "Mänskliga rättigheter, pressfrihet - allting går att samtala om. Men man ska inte göra sig några illusioner - våra åsikter går isär om många ämnen," sa Raul Castro. SR 150412.

Report: ISIS Camp Eight Miles From Mexico-Texas Border. Ciudad Juarez, aka "murder valley" is one of the deadliest cities in the world. It's home to drug cartels, rampant murder and now an Islamic State training ground? Mexican authorities have reportedly uncovered an Islamic State camp in the Mexican city—just 8 miles from El Paso, Texas, according to Judicial Watch. An investigative operation uncovered Muslim prayer rugs, Arabic documents and more, the article says. "Mexican intelligence sources report that ISIS intends to exploit the railways and airport facilities in the vicinity of Santa Teresa, NM (a US port-of-entry)," reads the article. "The sources also say that ISIS has 'spotters' located in the East Potrillo Mountains of New Mexico (largely managed by the Bureau of Land Management) to assist with terrorist border crossing operations. ISIS is conducting reconnaissance of regional universities; the White Sands Missile Range; government facilities in Alamogordo, NM; Ft. Bliss; and the electrical power facilities near Anapra and Chaparral, NM." Charisma News 150415.

Stopp för Bibeln som officiell bok i USA-delstat. En dag efter beslutet att göra Bibeln till officiell bok i Tennessee röstades förslaget ned. På onsdagen beslutade representanthuset i delstaten att Bibeln skulle bli officiell bok för Tennessee. Med det krävdes också ett godkännande i senaten för att förslaget skulle bli verklighet. Och så blev inte fallet. Med röstsiffrorna 22-9 beslutade politikerna i senaten i stället att skicka förslaget till en kommitté för vidare beredning. I praktiken omöjliggör det att förslaget ska bli verklighet under 2015. Dagen 150417.

Torkan i Kalifornien. Torkan i Kalifornien förvärras. I april införde guvernören Jerry Brown för första gången obligatoriska vattenrestriktioner för invånarna i städerna. Men jordbruket undantogs och nu riktas ilskan mot bönderna - som menar att de redan sparat sin beskärda del vatten. SvD 150419.

Christians Thrown Overboard by Obama. What do you call it when 12 men are drowned at sea for praying to Jesus? Yet, when a throng of Muslims threw a dozen Christians overboard a migrant ship traveling from Libya to Italy, Prime Minister Matteo Renzi missed the opportunity to label it as such. Standing next to President Obama at their joint news conference Friday (April 17), Renzi dismissed it as a one-off event and said, "The problem is not a problem of (a) clash of religions." While the prime minister plunged his head into the sand, Italian authorities arrested and charged the Muslim migrants with “multiple aggravated murder motivated by religious hate," according to the BBC. As Renzi was questioned about the incident, Obama was mute on the killings. He failed to interject any sense of outrage or even tepid concern for the targeting of Christians for their faith. If a Christian mob on a ship bound for Italy threw 12 Muslims to their death for praying to Allah, does anyone think the president would have been so disinterested? Christian Headlines 150423.

Mike Huckabee: "We Are Moving Rapidly Toward The Criminalization Of Christianity". Huckabee said that in conference call with conservative pastors organized by the Family Research Council, a Christian public policy organization. Huckabee picked up the thread again on Saturday. "Let me be clear tonight: I'm not backing off because what I'm saying is true," he said. His words were greeted with murmurs of "That's right" from the crowd, along with strong applause. Wisconsin Governor Scott Walker echoed the warning. "We should be standing up for religious freedom," he said at Saturday's forum. "In America, we should be the shining star that says you should be able to practice your religion." Two prominent potential Republican contenders were missing at the Faith and Freedom gathering: Former Florida Governor Jeb Bush and New Jersey Governor Chris Christie. Both are perceived as being from the party's more moderate wing. Bush has argued for comprehensive immigration reform, and Christie, as governor of New Jersey, ultimately opted not to appeal a court decision that legalized gay marriage in his state. A more moderate stance, especially on gay marriage, may resonate particularly with young voters. Among 18-to-29-year-olds, according to Reuters/Ipsos, 76 percent now support gay marriage. Even among Republicans in that age group, same-sex marriage enjoys 51 percent support. Overall, 50 percent of Americans now support gay marriage, according to data from Reuters/Ipsos, with 34 percent opposing it and 16 percent unsure. Still, according to polling from the Pew Research Center, nearly 70 percent of white evangelicals oppose gay marriage, and in 2012, about 57 percent of Republican voters in the Iowa caucuses described themselves as evangelical Christians. Huffington Post 150426.

Kinesiskt initiativ utmanar Världsbanken. Kina får allt mer både politiskt och ekonomiskt inflytande i världen. Ett exempel är AIIB, en ny gigantisk investeringsbank, som kineserna har tagit initiativ till att bilda. Asia investment infrastructur bank (AIIB) är en ny gigantisk investeringsbank lik Världsbanken, som kineserna har tagit initiativ till att bilda. Pengar ska investeras i vägar, broar och annan infrastruktur i Asien. Nästan 60 länder har hittills gått med, däribland Sverige, men USA står utanför. Obamaadministrationen känner sig hotat av Kina och bedömare menar att den nya banken är ett tydligt tecken på en maktförskjutning i världsekonomin. Flera inflytelserika länder, som Storbritannien, Tyskland och Frankrike haar dock gått med i banken. På Brookings institution, en annan välrenommerad tankesmedja i Washington, finns David Dollar, tidigare kinaexpert på Världsbanken. Han tror att relativt outvecklade länder i Asien, kommer att få stor draghjälp i sin ekonomiska utveckling, av den nya institutionen, länder som Vietnam. SR 150428.

Nationalgardet till Baltimore efter kravaller. Bepansrade fordon patrullerar gatorna i Baltimore i östra USA. Staden har drabbats av våldsamma kravaller efter begravningen av en svart man, Freddie Gray, som dog i polisförvar. Undantagslagar och utegångsförbud har införts. Det har under veckan hållits flera stora fredliga demonstrationer i Baltimore mot polisbrutalitet, men i lördags blev det våldsamma sammanstötningar med 35 gripna. De kravallerna har fortsatt. SvD 150428.

Hillary Clinton Wants to Change Religion to Accept Abortion. Hillary Clinton said in a recent speech that religion should change to accept abortion. Speaking at the Women in the World Summit, Clinton lamented that too few women are able to access safe abortion facilities. She continued that American culture, including religion needs to change for abortion reform to take place. Clinton’s words received backlash from several prolife and Christian leaders, Life News reports. Christian Headlines 150429.

Colliding Visions of Marriage at the Supreme Court. As the nine Supreme Court justices took up the vexing question of a constitutional right to same-sex marriage on Tuesday (April 28), the case came down to two competing visions of marriage: what it’s been, what it should be, and who gets to decide. Even Justice Anthony Kennedy — the swing vote and the author of the court’s major gay rights decisions for the past 20 years — struggled to understand how the Supreme Court in 2015 could alter the definition of marriage. "This definition has been with us for millennia," he said. "And it — it’s very difficult for the court to say, 'Oh, well, we — we know better.'" The court is expected to issue its decision by the end of June. Christian Headlines 150429.

USA:s ekonomi bromsar kraftigt. Den amerikanska tillväxten bromsar in betydligt kraftigare än väntat. BNP växte med bara 0,2 procent under första kvartalet, visar nya siffror. Bedömarna hade spått en betydligt bättre fart på ekonomin, plus 1,0 procent. Under fjärde kvartalet låg tillväxttakten på 2,2 procent. Bidragande orsaker till den betydligt lägre tillväxttakten är den starkare dollarn, vintervädret, en omfattande hamnkonflikt och lägre energipriser, enligt handelsdepartementet. SR 150429.

Protesterna mot polisbrutalitet sprider sig. Protesterna mot polisbrutalitet sprider sig nu från Baltimore till andra städer i USA. I New York greps 60 personer efter nattens protester. Och demonstrationer pågår även i Washington, Boston, Minneapolis, Houston och flera andra större amerikanska städer. Tusentals demonstranter blockerar gator och motorvägar, dussintals har gripits och polisnärvaron är stor. Skälet till protesterna är det senaste fallet av att en svart man dött efter ett polisingripande, den här gången i Baltimore i delstaten Maryland på USA:s östkust. Där råder nu undantagstillstånd och utegångsförbud under kvällar och nätter. SR 150430.

Kärnvapenhotet mer levande än någonsin. I jämförelse med det kalla krigets kapprustning och 70 000 kärnvapen, placerade framför allt i Europa, kan hotet tyckas mindre idag då den samlade världsarsenalen har krympt till drygt 15 000. Men nu ökar spänningen mellan kärnvapennationer i andra delar av världen. Det innebär att en stat som USA, med nya precisionsvapen kan slå ut motståndarens kärnvapen utan att själv gå över kärnvapentröskeln. Lite motsägelsefullt så kan detta innebära en större risk att kärnvapen verkligen används, anser Shannon Kile. Inför hotet om att få sina kärnvapen utslagna med konventionella vapen kan frestelsen att använda kärnvapen på ett tidigare stadium i en konflikt vara stor. Ytterligare ett hot är förstås Nordkorea och Shannon Kile ser två hotfulla framtidsscenarier där. Det ena handlar om vad som skulle hända med de kärnvapnen som redan finns där, om regimen kollapsar. Men det verkliga hotet är snarare att landet fortsätter sin utveckling av kärnvapen, anser Shannon Kile. Det är ett land som till skillnad från andra kärnvapennationer visat sig villigt att använda sina kärnvapen för både hot och påtryckningar, så därför är det särskilt obehagligt om deras kärnvapenarsenal fortsätter att byggas ut. SR 150506.

Övervåld mot psykiskt sjuka i amerikanska fängelser. Amerikanska fängelser kan vara dödligt farliga för fångar med psykiska problem. Det visar Human Rights Watch i en ny rapport, som dokumenterar fängelsevakters övervåld mot försvarslösa inspärrade. Fångar blir slagna, pepparsprayas, skjutna med elpistoler, de har brutna ben, skärsår, brännskador, en del dör,säger Jamie Fellner. Enligt rapporten kan fångar straffas hårt för småsaker, som att kissa på golvet eller att svära åt vakterna. Enligt Human Rights Watch rapport är övergreppen vanliga och ökar dessutom på USA:s mer än 5 000 fängelser, även om organisationen inte publicerar några siffror på omfattningen. Enligt rapporten sitter minst 360 000 allvarligt psykiskt sjuka i fängelse i USA, enligt olika bedömningar som citeras har mellan 15 och 25 procent av alla fångar psykiska problem. Personalen är dåligt utbildad och fängelseledningar ser mellan fingrarna, men en del av vakterna är rakt av grymma, enligt Human Rights Watch rapport. SR 150512.

Antalet kristna i USA blir färre. Såväl andelen som antalet kristna i USA blir färre. Men trots det är kristendomens ställning i USA fortfarande stark, då 70 procent definierar sig som kristna. Andelen kristna minskar. (Under de senaste sju åren har siffran sjunkit från 78,4 procent till 70,6 procent. Antalet kristna har också sjunkit, trots en befolkningsökning.) Andelen ateister ökar. (Inom samma tidsram, från år 2007 till 2014, har de som inte är anslutna till något religiöst samfund ökat från 16,1 procent till 22,8 procent.) Övriga religioner ökar. (Framförallt är det hinduism och islam som vuxit, från 4,7 procent av befolkningen till 5,9 procent.) Dagen 150513.

Barack Obama höll tal i synagoga. "USA står bakom Israel vad som än händer." USA:s president Barack Obama gjorde ett ovanligt framträdande i dag när han talade i synagogan Adas Israel inför en av Washingtons mest inflytelserika judiska församlingar. Obamas stöd för Israel har ifrågasatts och det finns opinionsmätningar som visar att han tappat stöd bland judar i USA. Han pläderade för en tvåstatslösning mellan israeler och palestinier som USA vill se, men som Nethanyahu förkastade under sin valkampanj. Han försvarade också att USA förhandlar med Iran, förhandlingar som Israel motarbetar och Obama sa att Iran inte under några omständigheter kan tillåtas att skaffa kärnvapen. Barack Obama påminde om historisk förföljelse av judar och fördömde antisemitism, som han sa har vuxit starkare på senare tid. SR 150522.

Sekularisering eller evangelisering i USA? Det uppseendeväckande i den nya studien var att den grupp som inte menar sig följa någon religion har haft en stark uppgång mellan 2007 och 2014, och har gått från 16 till 22 procent. Samtidigt har de historiska kyrkosamfunden gått tillbaka. Katoliker backar markant, och traditionella protestantiska samfund backar än mer. Den andel amerikaner som beskriver sig som kristna uppges ha minskat från 78 till 70 procent. Där traditionella samfund går tillbaka, står samtidigt den evangelikala protestantismen nästan lika stark som tidigare. De kyrkor som engagerar, tycks vara de som starkt betonar karismatik, bibeltro och en radikal omvändelse. Strömmen går i stället från den katolska kyrkan som på senare år drabbats hårt av pedofilskandaler, samt från liberala protestantiska kyrkor som anpassat sig mer till en sekulär agenda. Den ledande religionssociologen Steve Bruce liknar sekulariseringens krafter vid en övergiven trädgård som ingen sköter om, och som därför steg för steg tas över av ogräs och vilda arter. Det är en tankeväckande bild. Världen idag 150522.

Rekordmånga republikaner in i valkampen. Utöver de som syns i grafiken nedan finns alltså ett tiotal andra, mer ­eller mindre sannolika namn. Uppslutningen kan tyckas underligt, då så gott som samtliga kandidater ägnar avsevärd kraft åt att kritisera den byråkrati och maktkoncentration som de menar präglar huvudstaden. "Washington" används som ett skällsord och de kandidater som jobbar där - senatorerna Marco Rubio, Rand Paul och Ted Cruz - försöker distansera sig från eliten. Med så lång tid kvar och med så många personer i startblocken vågar sig få politiska kommentatorer på att spå om en sannolik utgång. Däremot tittar man noga på hur startfältet ser ut och vad som kommer att bli avgörande. DN 150525.

Marine court-martialed for refusing to remove Bible verse. A United States Marine was convicted at a court-martial for refusing to remove a Bible verse on her computer - a verse of Scripture the military determined "could easily be seen as contrary to good order and discipline." The plight of Lance Corporal Monifa Sterling seems unbelievable - a member of the Armed Forces criminally prosecuted for displaying a slightly altered passage of Scripture from the Old Testament: "No weapon formed against me shall prosper." The Liberty Institute is now representing Sterling for an appeal. Michael Berry of the Liberty Institute said Sterling’s charges were amped up "to make it look that things were worse than they were." Berry said, "If the government can order a Marine not to display a Bible verse, they could try and order her not to get a religious tattoo, or go to church on Sunday. Restricting a Marine’s free exercise of religion is blatantly unconstitutional." Fox News 150526 and more.

Roar Sörensen: Obamas skeva syn på Israel. President Barack Obamas relation till Israel har varit ämne för många diskussioner. Är han positiv eller negativ till Israel? Om man ser på hans uttalanden den senaste tiden ger de vid första ögonkastet inte något tydligt svar. Obamas relation till Israel bygger på hans förståelse av situationen i Mellanöstern och kan på ett förenklat sett beskrivas så här: Han ser till att Israel har de bästa vapnen, men ger inte landet rätt att använda dem. Det finns nämligen inget hot som gör det nödvändigt, och dessutom är Israel under Netanyahu inte moraliskt nog att använda sig dessa vapen. Det måste tilläggas att även om Israel ser behovet av att alltid vara militärt överlägsna, är det israelernas största hopp att de inte ska behöva använda sina vapen. I en idealisk värld skulle det kunna fungera, men Mellanöstern är tyvärr långt från idealisk. Otroligt nog verkar det som att Obama inte insett det ännu. Världen idag 150527.

Slahi har uthärdat 13 år i Guantánamo. Mohamedou Ould Slahi föddes i Mauretanien 1970. Han åkte som 18-åring till Tyskland där han efter utbildning arbetade som ingenjör till år 2000. År 1991 var han i Afghanistan och stred med al-Qaida, vid den tiden stött av USA, mot ryssarna. År 2008 beslutar USA:s Högsta domstol att fångarna i Guantánamo enligt lagen mot godtycklig häktning har rätt att få sin sak prövad i domstol och få veta vad de anklagas för. Den 22 mars 2010 beordrar så domare James Robertson att Slahi ska släppas, efter att grundligt ha gått igenom hans fall. Den 26 mars överklagar Obamaadministrationen beslutet. Slahi sitter kvar i sin isoleringscell på Guantánamo i väntan på omförhör i en distriktsdomstol. Han vet fortfarande inte vad han är anklagad för. Dagen 130527.
Slahis dagbok från Guántanamo - skakande läsning. Omkring 125 män sitter fortfarande fängslade i Guantánamolägret i Kuba, de flesta inspärrade på obestämd tid utan åtal eller rättegång. Mohamedou Ould Slahi är en av dem. Han har kallats Guantánamos farligaste fånge, men har frikänts av amerikansk rätt.Nu finns nu hans berättelse om övergrepp och tortyr i bokform. Det är en skakande läsning. Denna berättelse handlar inte om Nordkorea eller Irak. Den handlar om världens supermakt, ett land som gärna ser sig som civilisationens och demokratins främsta försvarare. Det gör den extra sorglig. Till vem kan man sätta sitt hopp när USA med berått mod sätter sig över internationella lagar och begår övergrepp som vi annars förknippar med de värsta diktaturer? Vad händer med en nation som tränar sina unga till torterare? Förhörsledare från andra länder, bland dem Kina och andra diktaturer, har varit på plats och sett hur USA hanterar sina fångar. Vem kan sedan tala med dem om människorättsfrågor? Hur många unga män har radikaliserats när de sett på Guantánamo? Är det en tillfällighet att IS klär sina offer i röda Guantánamooveraller? Och ingen ljusning syns. President Obama, som lovade stänga Guantánamo, har i stället undertecknat en ny anti-terrorlag som permanentar systemet. Dagen 2015-05-27.
Slahi har uthärdat 13 år i Guantánamo. Mohamedou Ould Slahi föddes i Mauretanien 1970. Han åkte som 18-åring till Tyskland där han efter utbildning arbetade som ingenjör till år 2000. År 1991 var han i Afghanistan och stred med al-Qaida, vid den tiden stött av USA, mot ryssarna. Dagen 150527. SvD 150520. Kommentar: Guántanamo är en fruktansvärd skamfläck för USA. Var håller Amnesty och Human Rights Watch hus? Human Rights Watch stödjer frigivandet av fångarna.

Hillary Clinton: Bibeln är det levade ordet! Lyckades imponera på pastor i South Carolina med sin bibelkunskap. Dagen 150530. CNN 150527.

De vill bli USA:s nästa president. Hittills är det 12 som sjösatt sina kandidaturer inför amerikanska presidentvalet om nästan ett och ett halvt år. Nio republikaner och fyra demokrater. Minst två till kastar sig in i leken denna vecka, medan två av de mer kända, Jeb Bush och Scott Walker, avvaktar. SvD 150602.

Den amerikanska (mar)drömmen. Något har spårat ur i USA. "The American Dream", den amerikanska drömmen - allas möjlighet att lyckas med hjälp av hårt arbete - fungerar inte längre. Allt fler, från alla politiska läger, anser att trenden är ett nationellt problem. Men en ny bok ger delvis helt nya förklaringar till vad det beror på. Svarta amerikaner är i allt högre grad arbetslösa, har lägre löner och hamnar oftare i fängelse, visar statistiken. Det är orsakerna till det som Putnam utreder. Men fattigas sämre chanser i livet är inte primärt ett svart problem. I stället vidgas klyftan alldeles oavsett hudfärg, så att svarta välbärgade hushåll stadigt fått det bättre i relation till fattiga svarta hushåll, och motsvarande inom vita. Faktum är, skriver Putnam, att "segregation baserad på hudfärg har minskat sakta, samtidigt som segregation baserad på klass ökat". SvD 150606.

Nio döda i skjutning i USA-kyrka. Dödsskjutningen av nio personer under ett bönemöte i en kyrka i Charleston i South Carolina utreds som hatbrott. Bland de döda finns en senator. Gärningsmannen är fortfarande på fri fot. Dagen 150618.
Dylann Roof erkänner massaker i kyrkan. 21-årige Dylann Roof har nu erkänt att han sköt ihjäl nio människor inne i en kyrka i Charleston, South Carolina i USA. Han åtalas för nio mord. USA:s justitiedepartement överväger nu att ställa honom till svars för "inrikes terrorism". Dylann Roof har sagt att han ville starta inbördeskrig och enligt en kamrat hade han planerat sitt terrordåd i sex månader. SR 150619.
Fullsatt i kyrkan efter massakern. Bönemötet i den afroamerikanska kyrkan i Charleston drabbades av en dödsskjutning. Nio personer dog i samband med massakern.- Det är ofattbart att någon i dagens värld går in i en kyrka när folk ber och tar deras liv, säger polischefen Gregory Mullen till nyhetsbyrån Reuters. Dagen 150623.

Starka reaktioner i Frankrike mot avlyssning. Beskedet i går kväll att den amerikanska underrättelsetjänsten har avlyssnat tre franska presidenters telefoner har lett till starka reaktioner i Frankrike. Det var igår kväll som det blev känt genom Wikileaks att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA har avlyssnat tre franska presidenters telefoner, Francois Hollande, Nicolas Sarkozy och Jaques Chirac mellan 2006 och 2012 "Vi accepterar inte detta", skriver president Francois Holland i ett uttalande från Elyséepalatset. "Det här hotar vår säkerhet och landets intressen" är beskedet från presidentens kontor efter hans möte med ministrar och officerare i den franska armén. Skandal ropar man ifrån andra politiker i parlamentet. Andra experter säger i fransk teve att det nu har uppstått en förtroendekris mellan USA och Frankrike och det finns risk för att det blir ett kallare klimat mellan länderna. SR 150624.

Samkönade äktenskap i hela USA. USA:s författning ger homosexuella par samma rätt att gifta sig som heterosexuella. Högsta domstolen har kommit fram till ett historiskt utslag som innebär att delstaterna inte får förbjuda samkönade äktenskap. President Barack Obama kallar beslutet "ett stort steg" mot ökad jämlikhet och säger att "Amerika bör vara väldigt stolt". Men beslutet togs med minsta möjliga marginal, med röstsiffrorna 5-4. En av de domare som motsatte sig det, Antonin Scalia, skriver att det innebär ett "hot mot den amerikanska demokratin". I 36 av USA:s 50 delstater samt i huvudstaden Washington DC är det i dag möjligt för homosexuella att gifta sig. Dagen 150627.
The Supreme Court decided Friday (June 26) to legalize gay marriage across the United States in a 5-4 vote. The historic ruling that overturned same-sex marriage bans in 13 states came as a concern to many Christians, who believe marriage should be reserved for one man and one woman. Evangelical leaders are now speaking out in response to the ruling that changed American history forever.
Commentary from Franklin Graham: Billy Graham Evangelistic Association and Samaritan’s Purse president Franklin Graham said that the Supreme Court does not have the authorities to redefine marriage. "With all due respect to the court, it did not define marriage, and therefore is not entitled to re-define it," Graham wrote on his Facebook page. "Long before our government came into existence, marriage was created by the One who created man and woman—Almighty God—and His decisions are not subject to review or revision by any manmade court. God is clear about the definition of marriage in His Holy Word:’Therefore a man shall leave his father and his mother and hold fast to his wife, and they shall become one flesh’ (Genesis 2:24)," Graham said.
Commentary from Russell Moore, president of the Ethics & Religious Liberty Commission of the Southern Baptist Convention: Why the church should neither cave nor panic about the decision on gay marriage. This is no time for fear or outrage or politicizing. We see that we are strangers and exiles in American culture. We are on the wrong side of history, just like we started. We should have been all along. There are two sorts of churches that will not be able to reach the sexual revolution’s refugees. A church that has given up on the truth of the Scriptures, including on marriage and sexuality, and has nothing to say to a fallen world. And a church that screams with outrage at those who disagree will have nothing to say to those who are looking for a new birth. We must stand with conviction and with kindness, with truth and with grace. We must hold to our views and love those who hate us for them. We must not only speak Christian truths; we must speak with a Christian accent. We must say what Jesus has revealed, and we must say those things the way Jesus does — with mercy and with an invitation to new life. Washington Post 150626.

Ännu en afroamerikansk kyrka i lågor. I kedjan av kyrkobränder under de senaste veckorna har nu den sjunde afroamerikanska kyrkan satts i lågor. Vad som orsakade branden är ännu oklart. Mount Zion African Methodist Episcopal Church i Greeleyville, South Carolina, blir den sjunde afroamerikanska kyrka som står i lågor sedan Dylann Roofs massaker i kyrkan i Charleston den 17 juni. Kyrkan började brinna natten till onsdagen, bara nio timmar efter att organisationen NAACP, som bland annat kämpar mot etnisk diskrimering i USA, gick ut med en varning. Dagen 150702.
"Inte rasistiska motiv bakom kyrkobränder i USA". Minst sju afroamerikanska kyrkor har eldhärjats på tio dagar. Myndigheterna misstänker att några av bränderna har varit anlagda, däremot är det oklart om det handlar om rasrelaterade brott. Dagen 150703.
Amerikanska kyrkor: Nu får det vara nog. USA:s svarta medborgare har tröttnat på diskriminering, polisvåld och kyrkbränder. För att medvetandegöra vad de kallar för "den strukturella rasismen" i landet har religiösa ledare nu tagit initiativ till en vecka av rättfärdigt motstånd. Huffington Post skriver att det i första hand är afroamerikaner, evangelikala och progressiva som har bestämt sig för att protestera mot det hat som riktas mot svarta kyrkor och grupper över hela USA. Dagen 150710.

Oregon Puts Gag Order on Persecuted Christian Bakers. Shut up! Don't say another word. That's what the Oregon Bureau of Labor and Industry (BOLI) is telling the owners of Sweet Cakes By Melissa, a bakery owned by Christians who refused to bake a cake for a lesbian wedding. On Friday the state ordered owners Aaron and Melissa Klein to pay $135,000 in damages to a lesbian couple they turned away in 2013. The state also slapped a gag order on the evangelical Christian bakers—banning them from speaking publicly about their refusal to participate in or bake wedding cakes for same-sex unions. "This effectively strips us of all our First Amendment rights," Mrs. Klein wrote on Facebook. "According to the state of Oregon, we neither have freedom of religion or freedom of speech." In spite of the LGBTQIA bullying, the Kleins remain steadfast in their faith and will refuse to bow down to the government. "God is awesome," Mrs. Klein told me. "He is taking care of us. I'm not sad about it at all. It is what it is. God opens doors and shuts doors." The family has launched a donation page on Facebook to help defray the expenses of their fight with the state of Oregon. Charisma 150706.

Oregon allowing 15-year-olds to get state-subsidized sex-change operations. The list of things 15-year-olds are not legally allowed to do in Oregon is long: Drive, smoke, donate blood, get a tattoo -- even go to a tanning bed. But, under a first-in-the-nation policy quietly enacted in January that many parents are only now finding out about, 15-year-olds are now allowed to get a sex-change operation. Many residents are stunned to learn they can do it without parental notification -- and the state will even pay for it through its Medicaid program, the Oregon Health Plan. "It is trespassing on the hearts, the minds, the bodies of our children," said Lori Porter of Parents' Rights in Education. "They're our children. And for a decision, a life-altering decision like that to be done unbeknownst to a parent or guardian, it's mindboggling." Fox News 150709.

Nu halas kristen flagga i USA. Utanför polisstationen i Glencoe, Alabama hängde en flagga, designad av protestanter i början av 1900-talet. Men då en grupp ateister skickat in ett klagomål tvingas borgmästaren att hala flaggan. "Kostnaderna skulle ruinera oss. Det är så de gör. De riktar in sig på oss mind­re städer som inte kan försvara oss själva," säger borgmästare Charles Gilchrist till Fox 6 WBRC. Borgmästaren i Glencoe menar att rättstvistskostnaderna hade blivit alldeles för dyra för staden, så man valde att hala flaggan direkt. I ett liknande fall i North Carolina hamnade kostnaderna på motsvarande cirka fem miljoner kronor, uppger Christian Today. Enligt Christian Today kom klagomålet från föreningen Freedom From Religion Foundation (FFRF), som samlar ateister och agnostiker. I brevet skrev de att det inte passar sig att en flagga som visas i protestantiska kyrkor över hela landet även är upphängd utanför en myndighet. Dagen 150714.

Guldpriset rasar - nere på rekordnivå. Guld tycks inte längre vara den säkra placering som det en gång var. På marknaderna i Asien har priset rasat under måndagen. Guldpriset har nu nått sin lägsta nivå på mer än fem år efter att aktörer sålde stora mängder guld på några minuter. Förväntningar om att den amerikanska centralbanken, FED, ska höja styrräntan sätter tryck på guldpriset. I förra veckan sa Fed-chefen Janet Yellen att centralbanken är inställd på räntehöjningar om den amerikanska ekonomi växer som förväntat. Priset på guld föll på måndagen till 1 088,05 dollar per uns. Det är den lägsta nivån sedan mars 2010, skriver nyhetsbyrån Reuters. Också andra ädelmetaller faller i pris som platina och palladium. SvD 150720.

Allt fler amerikaner kan tänka sig ateist som president. 74 procent kan tänka sig en homosexuell som president, en ökning från 55 procent på åtta år och 58 procent kan tänka sig en ateist för landets högsta ämbete. Det visar en ny Gallupundersökning. Undersökningen visar även att många icke-troende är beredda att stödja en muslimsk president. Världen idag 150721.

Guldpriset spås rasa enligt investerare. Guldpriset kan komma att sjunka ned mot 700 dollar. Det tror Shaun Port, investeringschef vid kapitalförvaltaren Nutmeg, enligt CNBC:s nätupplaga. Kapitalförvaltaren får medhåll av Ramin Nakisa, global allokeringsstrateg vid UBS. Han påpekar att det kan uppstå små guldrallyn i samband med kriser som den i Grekland, men att det inte är något att räkna med framöver. SvD 150730.

Kentucky Ministers Banned from Calling Homosexuality a Sin. The US state of Kentucky has come under fire for forcing ministers who volunteer as counselors at youth prisons to sign a policy which asserts that homosexuality is not sinful. One minister, David Wells, has been dismissed from his role as a counselor, leading to the policy being discovered. Mr. Wells is receiving legal support from Liberty Counsel, an organization which advocates for religious freedom. Charisma 150731.

KY clerk ordered to violate conscience sues governor. Kentucky's governor will have to answer in court over whether he is violating the religious freedom of clerks who don't want to issues same-gender marriage licenses based on their faith. The American Civil Liberties Union filed suit against Rowan County Clerk Kim Davis after she declined to issue the licenses based on her religious beliefs. Liberty Counsel attorney Roger Gannam says Gov. Steve Beshear issued an order telling all clerks they had to issue the licenses or resign. Davis, however, is now suing him for discrimination. Gannam explains: "When the Kentucky attorney general declined to continue defending Kentucky marriage laws on the basis of conscience, the governor took no action against the attorney general and did not say that the attorney general needed to either fulfill his duties or resign." And yet, says the Liberty Counsel attorney, the governor has made "those exact statements to the clerks who are declining to issue licenses based on their sincerely held beliefs." Gannam further alleges the governor is violating law in two areas, first because the Kentucky Constitution protects religious freedom. One News Now 150806.

Kristna irakier avvisas från USA. 12 av 28 kristna irakier som flytt Islamiska statens härjningar riskerar att skickas tillbaka från USA, där de sökt asyl. De har fram tills nu hållits fängslade vid den mexikanska gränsen. Beslutet att utvisa de kristna asylsökande står i bjärt kontrast till det faktum att över 300 000 flyktingar från muslimskt dominerade länder tilläts komma till USA i fjol. Dagen 150808.

The Christian Purge Has Begun: Chaplains Banned From Preaching Homosexuality Is a Sin. t wasn't so much a choice as it was a demand. Chaplain David Wells was told he could either sign a state-mandated document promising to never tell inmates that homosexuality is "sinful" or else the Kentucky Department of Juvenile Justice would revoke his credentials. "We could not sign that paper," Chaplain Wells told me in a telephone call from his home in Kentucky. "It broke my heart." The Kentucky Department of Juvenile Justice revoked his volunteer credentials as an ordained minister—ending 13 years of ministry to underage inmates at the Warren County Regional Juvenile Detention Center. "We sincerely appreciate your years of service and dedication to the youth served by this facility," wrote Superintendent Gene Wade in a letter to Wells. "However, due to your decision, based on your religious convictions, that you cannot comply with the requirements outlined in DJJ Policy 912, Section IV, Paragraph H, regarding the treatment of LGBTQI youth, I must terminate your involvement as a religious volunteer." Wells said that every volunteer in their church received the letter—as did a Baptist church in a nearby community.
Folks, I warned you this would happen. The Christian purge has begun—and it's only a matter of time before all of us will be forced to make the same decision Chaplain Wells had to make. Will you follow God or the government? Charisma 150812.

Colorado Christian Cake Artist Forced to Bake Gay Marriage Cakes Despite Religious Beliefs, Court Rules. A three-judge panel at the Colorado Court of Appeals upheld two previous rulings on Thursday that found Christian cake artist Jack Phillips guilty of discrimination against a same-sex couple because he refused to make a cake for their wedding. The court ruled that Phillips cannot use his religious beliefs or free-speech rights to refuse to make such cakes. "I think the ruling means that some Colorado citizens have a First Amendment right to believe what they want and to act on those beliefs — such as Lé Bakery Sensual of Denver or Azucar Bakery. As long as you hold the right view on same-sex marriage, you can act on your conscience," said Nicolle Martin, Phillips' lead attorney. "But for people like Jack Phillips, you are not entitled to those beliefs." The Associated Press reported that the case stems from an incident in 2012, when gay couple Charlie Craig and David Mullins requested Phillips, the owner of Masterpiece Cakeshop, bake them a cake for their wedding. The Christian baker said that he can make them other items, but not a wedding cake, citing his religious beliefs that deem marriage a union solely between a man and a woman. Christian Post 150814.

Donald Trump vill inte gå in på "detaljer" om favoritboken Bibeln. Donald Trump har vind i seglen i opinionsmätning efter opinionsmätning. Fastighetsmiljardären som vill bli republikanernas presidentkandidat sa nyligen att Bibeln är hans favoritbok. Men vilka verser som är hans favoriter vill han inte svara på. Och han tror inte att han har bett Gud om förlåtelse för någonting. Världen idag 150827.

‘Standing Up for God’: Thousands Flood S.C. Statehouse Grounds at Anti-Abortion, Pro-Traditional Marriage Rally. Thousands flooded the South Carolina statehouse lawn Saturday for a conservative rally advocating for the defunding of Planned Parenthood and reversal of the Supreme Court ruling that makes same-sex marriage legal in all 50 states. The pro-traditional family and pro-life rally was attended by Texas Sen. and 2016 presidential candidate Ted Cruz as well as South Carolina Sen. Tim Scott, WIS-TV reported. The Motto was "WE STAND WITH GOD". The Blaze 150830.

A court order banning a cross in a Michigan city park won't be the final say. At issue is a 48-foot-tall cross in a park display in Grand Haven that allows other things, such as an anchor, to be displayed. An atheist, associated with the Americans United for Separation of Church and State, didn't like it and earlier this year pressured the town council to ban the cross that sits atop Dewey Hill. Grand Rapids attorney Helen Brinkman filed suit on behalf of local Christian citizens and explains to OneNewsNow that it's different than most Christian cross cases. "You could rent bleachers and then we could raise up a cross, we could raise up an anchor, we could raise up a star," she describes. "There were different things - and when they removed only the religious symbol from the public, limiting the speech to only the secular anchor or something else, we sued as a violation of free speech." One News Now 150831.

Fler mord i amerikanska städer. I USA ökar nu mordstatistiken i flera stora städer - efter att ha minskat under flera år. Ökningen av mord i Washington har varit en stor fråga under hela sommaren, och samma utveckling rapporteras från omkring 35 andra stora städer i USA. "Delar av det våld vi sett på senaste tiden har handlar om konfliktlösning med vapen." SR 150901.

Vägrade vigselbevis till samkönade - fick fängelse. Personlig övertygelse ställdes mot lag när en notarie i delstaten Kentucky vägrade utfärda vigselbevis för samkönade par. För sin vägran dömdes hon därför till fängelse. I linje med sin övertygelse valde notarien därför att inte utfärda några vigselbevis alls. Varken till samkönade eller heterosexuella par. Hon tillhör den Apostoliska kristna kyrkan och för sin vägran att göra sitt jobb blev hon åtalad. Dagen 150904. SR 150904.
Fängelsedom för Kim Davis ifrågasätts. Är det rimligt att en person som inte vill utfärda vigselbevis för samkönade par döms för detta till fängelse? Den frågan ställer nu debattörer i USA. Samtidigt vädjar Davis själv till Kentuckys guvernör att straffet upphävs. I USA höjs nu röster som ifrågasätter om fängelse verkligen är ett proportionellt straff. Skribenten William McGurn påminner i The Wall Street Journal om hur tjänstemän 2004 hyllades när de bröt mot dåvarande delstatslagar och utfärdade äktenskapslicenser. När Kim Davis gör det omvända får hon istället fängelse. Världen idag 150908.
Kim Davis släppt ur fängelse. Kim Davis, kanslichefen i Kentucky som överraskande fängslades för att hon inte ville utfärda vigselbevis för samkönade par, har frigivits. Världen idag 150909.
Kentucky Clerk Kim Davis Released from Jail, Will Return to Work. Kentucky county clerk Kim Davis was released from jail on Tuesday and will be able to return to work. Davis recently gained international fame for refusing to issue gay couples marriage licenses, arguing that she was acting on God’s orders. ABC News reports Davis exited the Carter County Detention Center to be greeted by a large crowd of supporters and 150-member choir. Republican Presidential candidate Gov. Mike Huckabee escorted Davis from the facility alongside her lawyer. The Rowan County Courthouse is currently issuing same-sex marriage licenses while Davis is out of the office. If Davis refuses to issue licenses when she returns to the courthouse, she could be sent back to jail. Christian Headlines 150910.

Kalifornien brinner - tusentals evakueras. Tusentals människor flyr stora bränder i norra Kalifornien i USA, som drabbats av den värsta torkan på 500 år. I går rapporterades närmare 600 hus ha brunnit ner och ytterligare 9 000 bostäder var i farozonen. I går hade över 3 600 hektar skogsmark brunnit ner, 600 hem förstörts och tusentals människor evakuerats. Kalifornien har inte varit så torrt som nu på 500 år enligt en ny rapport där forskarna mätt årsringar i månghundraåriga träd som stöd för sina slutsatser. SR 150916.

Historisk milstolpe när påven kommer till USA. Migration, miljö och fattigdom spås vara vara högst upp på påvens agenda när han besöker USA. I dag inleds besöket som kan påverka både den amerikanska politiken och katolska kyrkans synod om familjen senare i höst. Påven Franciskus besöker USA mellan 22 och 25 september. En välkomstceremoni i Vita huset och ett privat möte med USA:s president Barack Obama i morgon bitti inleder besöket. Dagen 150922.

Hillary Clinton för abort genom hela graviditeten. Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton vill inte se en federal gräns för aborter vid något skede av graviditeten. Det var när Hillary Clinton medverkade i CBS program "Face the Nation" som hon fick flera frågor om sin syn på aborter. Bland annat uttalade hon sitt oreserverade stöd för Planned Parenthood som det stormat rejält kring de senaste månaderna. Flera smyginspelade videofilmer har visat att företrädare för organisationen berättar om hur fosterdelar säljs vidare efter aborter och såväl i senaten som i flera delstater har förslag om att dra in mångmiljonstödet till Planned Parenthood diskuterats. Enligt Clinton, som tidigare fått pris av organisationen, är dock filmerna missvisande. På frågan om hon stöder en nationell gräns för aborter vid något skede av graviditeten blev svaret nej. Världen idag 150924.

Påven: Dödsstraff måste upphöra. Påven Fransiskus tog upp flera känsliga ämnen i dag när han talade till USAs samlade kongress. Framträdandet är historiskt, det har aldrig tidigare hänt att en påve riktat sitt budskap direkt till kongressen. Stämningen i kongressen föreföll högtidlig och uppsluppen på samma gång, när påven leende tog sig fram till kongressens talarstol, där han hälsade på vicepresidenten Joe Biden och talmannen John Boehner, båda troende katoliker. Påven fick applåder när han sa att allt mänskligt liv ska skyddas. Det förstods som stöd för abortmotstånd, men det innebär också, sa påven, att dödsstraff måste upphöra. Vicepresidenten Joe Biden, möjlig presidentkandidat för demokraterna, applåderade. SR 150924.

Planned Parenthood president says she's 'proud' of organization's actions amid controversy. Planned Parenthood's president will tell a House committee Tuesday that she is "proud" of the work her organization does, even as the organization is embroiled in a controversy over videos depicting the sale of fetal tissue. Cecile Richards will testify before the House Oversight and Government Reform committee Tuesday morning. It will be her first appearance since the scandal erupted this past July. The ten videos released so far by a group called the Center for Medical Progress capture Planned Parenthood officials casually describing how they sometimes obtain tissue from aborted fetuses for researchers. In one video, a doctor for a Planned Parenthood tissue harvesting partner appears to admit a baby’s “heart actually is still beating" at times following abortions and an ex-procurement tech gives a first-person account of watching a baby’s heart beat before she dissects its brain. Fox News 150929.

Obama: Vapenlagarna måste ändras. Nio personer har dödats och sju har skadats vid skolskjutningen i det lilla samhället Roseburg i delstaten Oregon i USA, uppger polisen. I ett tal sa president Barack Obama att vapenlagarna måste ändras. De politiska positionerna har varit låsta och president Barack Obama har hittills misslyckats få stöd för att införa nationell skärpning av vapenkontrollen. I det tal som han höll med anledning dödsskjutningen i Roseburg sa han bland annat att sådana här masskjutningar blivit rutin i USA och slog fast att vapenlagarna måste ändras. SR 151004.

300 000 ihjälskjutna i USA på tio år. Frustrerad Obama: Kongressen blockerar allt. Hittills har inte mycket framkommit om 26-åringen som sköt, men pappan till en av de överlevande berättar för CNN om hur gärningsmannen gick till väga. "Är du kristen?" frågade han. "Om du är kristen ställ dig upp. Sedan sa han bra, eftersom du är kristen kommer du att möta Gud om ungefär en sekund. Sedan sköt han ihjäl dem," berättar pappan. Tio döda och tre skadade blev facit för USA:s senaste masskjutning, den 45:e skottlossningen i en amerikansk skola bara i år. Ändå är antalet dödsoffer så kallade skolskjutningar och masskjutningar en försvinnande liten promilleandel av antalet döda i det amerikanska vapenvåld som varje dag i USA skördar runt 80 människoliv, eller runt 30 000 per år. Den enkla förklaringen till det är att det finns fler vapen än människor i detta land där historia, tradition och kultur gjort vapeninnehav till en helig, okränkbar och grundläggande medborgerlig rättighet. Färska uppgifter visar att från åren 2004 till 2013 dog över 300 000 människor i USA efter att ha fått en eller flera kulor i sig. " Vi spenderar över tusen miljarder dollar för att skydda oss mot terrorister, men när det gäller USA:s vapenvåld blockerar kongressen precis allt som skulle kunna minska antalet döda. Hur kan det vara så?", frågade den djupt frustrerade amerikanske presidenten. SR 151004.

Debatt om vapenvåld i USA. Efter den senaste masskjutningen på en skola i Oregon har diskussionen om vapenvåld och vapenkontroll tagit ny fart. USA:s president Barack Obama har om igen uppmanat till nationell samling för att skärpa reglerna. Statistik från www.shootingtracker.com, en websida som dokumenterar vapenvåldet, visar att under årets första 274 dagar inträffade 294 masskjutningar i USA, definierade som att fyra eller fler blivit skjutna. Åtta dygn den längsta tid som gått utan en masskjutning i USA i år. SR 151005.

Starkt kritiserat frihandelsavtal ingicks för Stillahavsregionen. USA, Japan och tio andra länder har slutit ett kontroversiellt frihandelsavtal. De övriga länderna är Australien, Brunei, Canada, Chile, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Peru, Singapore och Vietnam. Kina ingår alltså inte i frihandelsområdet. Avtalet berör 40 procent av världsekonomin. Frihandelsavtalet TPP (Trans-Pacific Partnership) innebär att det skapas ett nytt ekonomiskt block som avlägsnar handelshindren mellan de tolv berörda nationerna. Avtalet ska ännu ratificeras av alla enskilda länder. yle 151005.

Tv-evangelister välsignar Trumps valkampanj. Trots två skilsmässor och svag bibelkunskap är fastighetsmogulen Donald Trump favorit bland de evangelikala väljarna i USA. Nu har också flera tv-evangelister välsignat hans presidentvalskampanj. En av dem är Paula White som ber att: "… vilken röst som än höjer sig mot honom ska bli fördömd i enlighet med Guds ord." De flesta evangelikala kristna ledarna är dock skeptiska till hans kandidatur. Russell Moore, som är en av ledarna för det stora samfundet Sydstatsbaptisterna säger: "Det verkar som att Trump framställer sig som en sekulär variant av dessa tv-evangelister … Det sättet som Donald Trump målar upp löften om framtiden liknar på många vis det som dessa framgångsteologiska månglare sysslar med." Även om Donald Trump har ledningen bland evangelikala väljare så är han knappast ohotad. Läkaren Ben Carson, som har en mer traditionell kristen konservativ framtoning, är honom hack i häl. Dagen 151007.

Brown signs bill requiring pregnancy centers to provide abortion information. Bill also requires centers to offer affordable contraception, prenatal care. Crisis pregnancy centers that discourage women from getting abortions in California will be required to provide information about abortions and other services under legislation Gov. Jerry Brown has approved. The measure imposes the first such statewide rule, after local communities around the country have tried similar efforts. Pregnancy crisis centers often are operated by abortion opponents, and critics say workers imply the facilities provide a range of medical care and have credentials they do not possess. Under the new law, the centers will be required to offer information about affordable contraception, abortion and prenatal care. Those that are unlicensed also must inform clients of their status. Backers of the measure include the abortion-rights group NARAL Pro-Choice California. KCRA 151009.

Al Mohler: Contraceptives and divorce led to same-sex marriage. nterviewed for the seminary's Southern News, Mohler said: "I am confronted daily with Christians who are asking one of the most basic questions and that is, 'How did this happen?'" In his book, Mohler says America's Supreme Court will be held accountable by the court of "divine judgment" for legalising same-sex marriage. In the Southern News interview, he said: "The biblical worldview explains that the fallen human reason will demonstrate itself in sinful irrationality. And even though same-sex marriage is, biblically speaking, not possible, in terms of human culture it is now possible. It was thinkable and now it's, at least in terms of a legal reality, actual. That doesn't mean, by the way, that it actually exists." He writes in his book that the cultural acceptance of contraceptives, no-fault divorce, reproductive technologies and extramarital sex paved the way for same-sex marriage. "Long before same-sex marriage was on the moral horizon, many of us were making clear that the divorce revolution was one of the central engines of the breakdown of marriage as an institution," Mohler said. "You can have heterosexual divorce without legalising same-sex marriage, but you really can't legalise same-sex marriage until you've passed the moral threshold of normalising divorce." Christian Today 151022.

Christian gallery forced to close for refusing to host same-sex marriage reopens as church. A Christian couple whose gallery was shut down after they refused to host a same-sex wedding have now sold it to a church. Richard and Betty Odgaard were charged with discrimination after refusing to hold a same-sex wedding at Görtz Haus Gallery, a gift shop and bistro in Iowa, which led to them closing their business in August. They were forced to pay a $5,000 settlement for refusing to host the ceremony. After local media reported the discrimination charges the couple received, other couples cancelled their bookings at the venue, forcing the Odgaards to stop using it as a wedding venue.Christian Today 151102.

USA:s skuld har dubblerats. USA:s riksgäld har dubblerats under Barack Obamas tid vid makten, skriver The Washington Times. Om den här delen av sitt "arv" föredrar Obama att hålla tyst. Barack Obama blev president för sex år sedan då USA:s riksgäld "enbart" utgjorde 10,6 biljoner dollar. Till dags dato har den nått 18,15 biljoner dollar. Det nya budgetavtalet kommer att höja skuldtaket. Mot slutet av Obamas presidentskap kommer USA:s riksgäld att nå 20 biljoner dollar. Nya Dagbladet 151103.

LGBT Bullies Lose in Bathroom Brawl. The bullies lost. After a nearly 18-month slugfest, Houston's LGBT nondiscrimination ordinance was crushed in a landslide defeat Tuesday—rejected by 61 percent of voters. "The people of the city have spoken and they have spoken loudly," Houston pastor Steve Riggle told me. The nation's fourth largest city sent a clear message to City Hall: men who identify as women are not welcome in the ladies room. "Their message was clear and strong for religious liberty and for the dignity of each unique human being made in the image of God," Southern Baptist Convention President Ronnie Floyd told me. While it was a good night for religious liberty, it turned out to be a bad night for the city's openly lesbian mayor. Democratic Mayor Annise Parker and her administration had bullied and intimidated the city's Christian community for months. Her administration went so far as to issue subpoenas against five pastors, demanding they turn over their sermons to the government. Charisma 151104.

Supreme Court Will Hear Case to Stop Obama From Forcing Little Sisters to Obey HHS Mandate. In a victory for the pro-life fight against the HHS mandate, the Supreme Court has agreed to take the case of a Catholic religious order, the Little Sisters of the Poor, which has been fighting not to be forced to comply with Obamacare’s abortion mandate. The mandate compels religious groups to pay for birth control and drugs that may cause abortions. Without relief, the Little Sisters would face millions of dollars in IRS fines because they cannot comply with the government’s mandate that they give their employees free access to contraception, sterilization, and abortion-inducing drugs. The U.S. Supreme Court announced that it will take up all seven of the cases challenging the U.S. Department of Health and Human Services (HHS) Mandate’s so-called “accommodation" that forces religious non-profit employers to facilitate insurance coverage for life-ending drugs and devices against their beliefs. Mark Rienzi, Senior Counsel of the Becket Fund for Religious Liberty, which represents the Little Sisters of the Poor, told LifeNews.com he’s delighted by the decision. He said: "The federal government doesn’t need the Little Sisters or any other ministry to help it distribute abortion-inducing drugs and other contraceptives. Yet it not only insists on forcing them to participate in the delivery, it argues that their beliefs against participating are wrong and that government officials and judges can tell the Little Sisters what Catholic theology really requires. That’s wrong, and it’s dangerous — especially when those same government officials have disrespectfully compared the Sisters’ beliefs to ‘fighting an invisible dragon’ that can be vanquished with the ‘stroke of the [Sisters’] own pen.’" Life News 151106.

Uppåt för USA:s ekonomi. USA har just presenterat årets hittills starkaste jobbsiffra, långt över förhandstipsen. Frågan på allas läppar är nu: kommer det här bli det som i december gör att den amerikanska centralbaken Federal Reserve höjer räntan för första gången på tio år. Antal nya jobb i oktober, 271 000, nästan hundratusen fler än väntat. Arbetslöshet oktober, 5 procent, ännu en tiondel bättre jämfört med september. Även den i USA så stillastående löneutvecklingen har fått en plötslig skjuts på 2,5 procent. Oktobers preliminära siffror är de bästa hittills i år, dessutom reviderades septembersiffrorna uppåt och för de som vill se Fed peta upp den näst intill nollränta som rått sedan 2008 är saken klar: Det måste bli en höjning vid mötet i december. SR 151106.

Religiösa tvingar fram ny HD-prövning av Obamacare. USA:s högsta domstol ska ta upp ytterligare sju fall där delar av president Barack Obamas hälsovårdsreform ifrågasätts. Bakgrunden är att religiösa grupper vägrar betala för sina anställdas preventivmedel via försäkringslösningar. De anser att det strider mot deras trosuppfattning och konstitutionen. Dagen 151106.

Tennessee School District Bans Bible Distribution Because It is 'Unconstitutional'. Distribution of Bibles has been banned in six Tennessee schools because it has been deemed unconstitutional. Christian Today reports that six schools in Bledsoe County School District are no longer allowed to welcome Gideons International, an organization that distributes Bibles to students who wish to have them. "Bledsoe County Schools do not allow the distribution of religious materials from any religious groups. The distribution of religious materials in a public school is in violation of constitutional provisions and well established federal and state laws and precedence," explained Bledsoe County Schools Superintendent Jennifer Terry. Christian Headlines 151116.

Obama: I’m Jewish ‘in my soul’. The leader of the free world says he's Jewish, in his soul. Jewish Journal 151123.

We've lost culture war over gay marriage, says James Dobson. The founder of the conservative evangelical campaigning group Focus on the Family has admitted that he and his fellow conservative evangelical lobbyists have lost the "culture war" over gay marriage. James Dobson told televangelist Andrew Wommack's The Gospel of Truth show that the ruling of the US Supreme Court in favour of marriage equality had hit him like a "ton of bricks". He and fellow conservatives had campaigned long and hard against same-sex marriage. Christian Today 151204.

US evangelicals vote for Israel PM Benjamin Netanyahu as top world leader. Evangelical Christians rate Israel's Prime Minister Benjamin Netanyahu more highly than any other world leader, according to research by the Washington-based Brookings Institution. The survey found that in an open-ended question in which no particular names were suggested, Netanyahu was mentioned more frequently (16 per cent) by evangelical Christians than any other leader, beating Ronald Reagan (11 per cent) and Barack Obama (10 per cent). The survey also showed a clear divide between Republican and Democrat voters, with only one per cent of Democrat voters naming Netanyahu in the top spot.Christian Post 151207.

Trump: Inga muslimer till USA. Republikanernas ledande presidentkandidat Donald Trump vill att "alla muslimer" nekas inresa i USA. Uttalandet har mötts av en proteststorm, men Trump visar inga tecken på att backa. I ett skriftligt uttalande säger Trump att opinionsundersökningar visar att "muslimer" hyser "ett hat" mot amerikaner och att det kan leda till fler attacker. Trump klargjorde i en intervju för Fox News att förbudet inte skulle omfatta personer bosatta i USA. Trots, eller kanske på grund av, en rad kontroversiella uttalanden är Donald Trump i klar ledning i det republikanska fältet i presidentvalskampanjen. Dagen 151208.
Trumps förslag väcker våldsamma reaktioner. Den ledande republikanske presidentkandidaten Donald Trumps förslag att stoppa muslimer vid den amerikanska gränsen har väckt våldsamma reaktioner både i USA och i omvärlden. Trump talar om IS halshuggningar och säger att "sådana är muslimerna", att de vill komma till USA och göra samma sak här. Donald Trump leder stort i opinionmätningarna inför vårens primärval av en republikansk kandidat till presidentvalet i november 2016. SR 151208.
USA upprörs - Trump jämförs med Hitler. Efter Donald Trumps uttalande om att hindra muslimer från att resa in i USA toppar amerikanska tidningar med nyheten. Tabloiden Philadelphia Daily News liknar honom vid Hitler och nättidningen Huffington Post anklagar med röda bokstäver på sin förstasida republikanernas ledande presidentkandidat för att vara fascist. SvD 151208.

USA:s planer på ökad militär närvaro runt om i världen. Från USA kommer uppgifter om långt gångna planer på att permanent utvidga den amerikanska militära närvaron på flera kontinenter inklusive Europa. Detta som ett svar på det som ses som ett globalt och dynamiskt terrorhot som växer sig allt större. Tidningen New York Times uppger att diskussioner mellan Pentagon och Vita huset pågår sedan några månader och att expansionen skulle innebära mellan 500 och 5 000 amerikanska militärer för varje bas, som stationeras mer eller mindre permanent efter grönt ljus från aktuella länders regeringar. Målet skulle vara att på ett mer omfattande och konsekvent sätt än i dag möta den ökande aktiviteten från framförallt IS, men även al-Qaida och Boko Haram, från platser som Morón i Spanien, Addis Abeba i Etiopien, och Jalalabad i Afghanistan. SR 151210.

Religious Rights of NC Magistrates Under Fire. Gay activists in North Carolina are trying to force magistrates to perform same-sex weddings, even when it violates their religious beliefs. Three couples have filed a lawsuit to overturn North Carolina's law that allows for religious freedom for those magistrates. The law was passed in June, despite a veto attempt by the governor. In North Carolina, any official's decision to opt out applies to all marriages, same-sex and heterosexual, for at least six months. About 5 percent of the state's roughly 670 magistrates had filed recusal paperwork as of September, according to the state court system. But Republican state Senate leader Phil Berger said everyone seeking a marriage license in North Carolina has received one since the law was enacted in June. "This is just the latest attempt by the far Left's political correctness mob to force their beliefs on everyone else by trampling the First Amendment guarantee of religious freedom," Berger said. Attorney General Roy Cooper, a Democrat, said Wednesday that he personally opposes the law but his office will perform its duties and defend the law on the state's behalf. CBN Newa 151210.

Christian university wins rights to ban gay or pregnant students, unwed mothers, and those who had abortions. A lot of schools and universities in America are now struggling to uphold gender neutrality and accommodate students coming from the LGBT community, but a private Southern Baptist college in Tennessee is not one of them. The Carson-Newman University is now legally permitted to ban students whose "lifestyles" go against the university's Christian beliefs. "This is who we are as a Christian university," Dr. Randall O'Brien, president of the university, told CBS affiliate WVLT on Monday. "These are our religious principles. And in a changing world, we would like to reaffirm that this is who we are and who we intend to be."Christian Today 151212.

Trump hotar med eget race. Det republikanska partietablissemanget i USA är djupt oroat över fastighetsmagnaten Donald Trumps stora ledning i opinionen, men de vet inte hur de ska få stopp på honom. De vill inte att han ska bli partiets presidentkandidat. Bedömningen är att Trump skadar partiet, men en diskussion om möjligheten att blockera Trump direkt på partikonventet nästa år har lett till ytterligare bekymmer för partiets ledning. rump har luftat idén att i så fall ställer han upp som oberoende kandidat i stället. Det vill partiledningen absolut inte, för de räknar med att merparten av hans supporters skulle följa med honom och gå förlorade för republikanerna. Ben Carson, en annan av kandidaterna som surfar på missnöjesvågen mot "Washington" som etablissemanget ofta kallas, har hotat med att göra samma sak. SR 151214.

Bear Grylls prayer with President Barack Obama. You tube 1:07 151218.

Christian family fleeing ISIS kept in detention centre over a month in US. A Christian family who fled war-torn Syria to the USA in hope of a new life have spent a month separated in detention camps, despite US checks showing they do not pose a security threat. Christian Post 151218.

Därför blir pastorer i USA hellre politiker. Ett utbrett missnöje över utvecklingen i USA har inneburit att allt fler konservativa pastorer satsar på en politisk karriär. "Det är en helt ny strategi," säger historieprofessorn John Fea. Dagen 151222.

Nu får man bära vapen i Texas kyrkor. Efter nyår blir det tillåtet att bära vapen synligt i Texas, även i en del kyrkor. Att bära vapen anses av många amerikaner vara en självklar rättighet. Och lagen i Texas tillåter redan medbogarna att bära vapen, fast dolt. Men från 1 januari blir det tillåtet att visa dem öppet, till exempel i ett hölster, eller i fickan. Lagen gäller handeldvapen, som till exempel pistoler. Dagen 151229.

Världens första tv-kanal för vapenförsäljning. USA startar efter nyår världens första tv-kanal vars enda syfte är att sälja vapen, enligt samma modell som de så kallade "home shopping"-kanaler som även i Sverige via programledarledd tv säljer allt från tränings- och hushållsapparater till kläder och smycken. "Gun TV" heter den amerikanska tv-kanal som siktar på att sända dygnet runt och sälja vapen till hugade kunder i världens mest vapentäta land. R 151229.

Franklin Graham Leaves GOP; Question is Why Aren’t Other Christians? Franklin Graham recently announced his renunciation of any previous affiliation with the Republican Party after 387 members of Congress treasonously voted for a bill that not only funds terrorism abroad, but also at home. Franklin Graham expressed that he cannot support any political party that deliberately funds, with government money, the dismembering of baby body parts and “selling" of fetal tissue. Graham has rightly compared Planned Parenthood to the Nazis, who also experimented on human beings. Graham has previously mentioned that he has no faith in any political party and that Christians should run for office. However, he announced on Facebook: "This is an example of why I have resigned from the Republican Party and declared myself Independent. I have no hope in the Republican Party, the Democratic Party, or Tea Party to do what is best for America. Seeing and hearing Planned Parenthood talk nonchalantly about selling baby parts from aborted fetuses with utter disregard for human life is reminiscent of Joseph Mengele and the Nazi concentration camps! That should’ve been all that was needed to turn off the faucet for their funding." Graham pointed to renewal for next year, as he will host prayer rallies in every state in 2016 to “challenge Christians to live out their faith at home, in public and at the ballot box. The first rally will be held in Iowa in January before the nation’s first presidential primary. Christian Headlines 151229.

Massachusetts Court: Catholic School Must Hire Gay Employees. A Massachusetts state court ruled in mid-December that a Catholic school may not deny employment to a homosexual, a decision activists hail as the first of its kind in the country. Fontbonne Academy, an all-girls college preparatory school in Milton, offered Matthew Barrett a job as a food service director in the summer of 2013. But when Barrett filled out a new employee form and listed his “husband" as an emergency contact, school administrators rescinded the offer, citing Catholic belief that marriage is between a man and woman. They said they required employees to model Catholic values. On Wednesday, Superior Court Associate Justice Douglas H. Wilkins ruled the school discriminated against Barrett in violation of Massachusetts law, which prohibits denying employment on the basis of "sexual orientation". In a 21-page ruling, the judge wrote the facts of the case made it clear Barrett had "suffered denial of employment, that the reason for denial was his sexual orientation, and that he suffered harm as a result." Wilkins said Barrett also suffered “gender discrimination" because he was denied a job "for marrying a person whom a female could have married without suffering the same consequences". Although a Massachusetts nondiscrimination law offers an exemption to religious organizations, the exemption only applies to organizations that limit enrollment to members of their own religion. Fontbonne Academy accepts students of all faiths, so the exemption does not apply, Wilkins wrote. Christian Headlines 151230.

Boston Hospital Expels Doctor over LGBT Views. A physician’s long battle for biblical values, public health, and freedom of expression in his workplace has come to a conclusion. After more than 10 years of tension and conflict over his hospital’s institutional endorsement of LGBT activities, urologist Paul Church lost his final appeal to the Board of Directors of Beth Israel Deaconess Medical Center (BIDMC) to reconsider the hospital’s decision to expel him and terminate his medical privileges. That appeal was Church’s last chance to stay at BIDMC. The board’s final judgment on Dec. 8 dashed that hope—and confirmed the extent to which social ideologies have infected the nation’s medical field. Church, a member of the BIDMC medical staff for 28 years and part of the adjoining Harvard Medical School faculty, received the news via email. Christian Headlines 151230.

Texasbor får visa att de bär vapen. I USA har president Obama inlett det nya året med att lova göra vad han kan för att försvåra något för den som vill köpa vapen. Samtidigt har delstaten Texas lättat ytterligare på sina vapenlagar och tillåter nu alla som har rätt licens att bära skarpladdade vapen fullt synliga i stort sett överallt. Hilary Rand säger att hon hade hoppats att USA skulle ha kommit längre än till dagens vapenkultur som hon menar starkt bidrar till att runt 90 amerikaner varje dag faller offer för dödande skott. SR 160104.

Obama höll känslomässigt tal om hårdare vapenlagar i USA. Han påminde om morden på 20 barn för tre år sedan i en förskola i Newtown och att deras rätt till liv och glädje tagit ifrån dem. I den långa pausen strök presidenten bort tårar när han talade om barnen som dödades i ett massmord i sin skola. Han har tvingats ta upp begränsningar av vapenvåldet ofta vid nya massmord. "Binghamton, Aurora, Oack Creep, Newtown, Navy yard, Santa Barbara, Charleston, San Bernardino," sade Obama under sitt tal. Barack Obama får inte med sig kongressen på skärpta lagar för vapeninnehav. Nu vill han gå fram själv med bakgrundskontroller av vapenköpare även på internet och vapenmässor, samt öka kontrollen av att den nuvarande lagstiftningen om kontroll av köpare efterlevs. Alla de republikanska presidentkandidaterna har redan sagt nej. Den starka vapenlobbyn National Rifle Associations talesman sa att Obama bara försöker avleda uppmärksamheten från sin brist på strategi för att bekämpa terrorister. Vidare hävdar de att Obamas förslag om vapenkontroll inte hade hindrat någon av de masskjutningar som ägt rum. SR 160105.

Obamas sista State of the Union-tal. Obama: Futtiga fantasier att påstå att amerikansk ekonomi är dålig. President Barack Obama i USA höll sitt sista tal om tillståndet i landet, State Of The Union, för några timmar sedan. Obama, som har ett år kvar, uppmanade kongressen att samarbeta och det amerikanska folket att ta sitt ansvar för demokratin. Barack Obama sade att det är futtiga fantasier att påstå att amerikansk ekonomi är dålig och pekade bland mycket annat på den minskande arbetslösheten. Han manade till samarbete om skattesänkningar för låginkomsttagare, billigare utbildning för alla och ett förstärkt trygghetssystem. SR 160112.

Pastor Drops Gay Bombshell in Middle of Sunday Sermon. "At last I am choosing to serve in that role with full authenticity and as my genuine self—as a woman who loves and shares my life with another woman." Those were the words of Cynthia Meyer, a pastor at Edgerton United Methodist Church, who decided to make her first sermon of 2016 a coming out party. Meyer, 53, has been an ordained UM pastor for 25 years. But conservative Methodists aren't bowing. In an open letter, they wrote: "We simply cannot abandon the Bible's teachings on the practice of homosexuality and same-sex marriage. Your proposal would put us, who believe that same-sex relations are sinful, in the position of having to deny our consciences. This new policy is simply asking us to do something we cannot do." Saints, we're seeing 1 Timothy 4:1 playing out right before our very eyes. It's called the Great Apostasy and it's well underway. By the inspiration of the Holy Spirit, Paul wrote: "Now the Spirit clearly says that in the last times some will depart from the faith and pay attention to seducing spirits and doctrines of devils." Charisma 160115.

Tandläkare i USA stäms för att ha spelat kristen musik. Tidigare anställda kände sig tvingade att delta i religiösa aktiviteter. Den ifrågasatta tandläkaren säger själv att hon inte tvingat sin personal till att mot sin vilja delta i någon form av religiös aktivitet. Men att det hela tiden spelades kristen musik är något som alla verkar överens om. Och att det dock något som uppskattades av kunderna, som ofta kom med komplimanger om den lugnande atmosfären på kliniken. Dagen 160117.

Palin stödjer Trump. Fastighetsmiljardären Donald Trumps försök att bli USA:s nästa president skruvades upp ytterligare igår. Sarah Palin, populär aktivist bland de mest konservativa och känd såväl för sina politiska grodor som sitt försök att bli vice-president i valet 2008, har anslutit sig till Donald Trumps kampanj. Sarah Palin hyllade Donald Trump och gick till angrepp mot republikanernas egen ledning på ett sätt som Trump själv inte gjort hittills. "Vi behöver någon ny som har makt att slå sönder etablissemanget. Titta vad som händer, vårt eget republikanska maskineri, etablissemanget, de attackerar sin egen främste kandidat," sa Palin. SR 150120.

Kan dömas för brott mot mänskligheten. En amerikansk pastor riskerar att dömas för brott mot mänskligheten. Han anklagas för att ligga bakom det hårt kritiserade förslaget om skärpt antigay-lag i Uganda. En rättsprocess i USA har pågått ända sedan våren 2012. Då stämde organisationen Center for Constitutional Rights (CCR), på uppdrag av Sexual Minorities Uganda (SMUG), den amerikanske pastorn Scott Lively för dennes inblandning i lagförslaget. "Lively ... har rest till Uganda och andra länder, däribland Ryssland, och spelat en nyckelroll i kampen för att neka HBTQ-personer grundläggande rättigheter", skriver Center for Constitutional Rights på sin hemsida. Dagen 160121.

USA:s bibelbälte är intakt. Chattanooga i Tennessee. Det är den plats i USA där bibeltroheten är störst, enligt en ny undersökning. Förra året intog Birmingham i Alabama första platsen efter just Chattanooga som dessförinnan var etta tre år i rad. På den senare platsen är över hälften - eller 52 procent - bibeltroende. Tätt efter på andra plats följer just Birmingham med 51 procent. Också det en hög siffra. Och på tredje plats återfinns Roanoke/Lynchburg i Virginia, skriver christianitytoday.com. Dagen 160126.

Smygfilmande arbortmotståndare åtalas för brott. En ny vändning har tagits i det uppmärksammade fallet av smygfilmning i USA. Organisationen Planned Parenthood frias helt från misstankar, medan de abortmotståndare som smygfilmade i stället nu åtalas för brott. I Texas har nu en åtalsjury mycket oväntat gått ännu längre. Juryn har beslutat att åtala anti-abortaktivisterna, som nu misstänks för minst ett grovt brott, plus några mindre förseelser. Exakt vilka företeelser har inte meddelats än. Sannolikt är att det handlar om både smygfilmandet i sig, och om att de riggade en fälla när de under falsk identitet kontaktade Planned Parenthood och erbjöd stora pengar för fostervävnad. Filmernas intresserade köpare utgav sig för att komma från läkemedelsindustrin, men var i själva verket abortmotståndare. Genom att smygfilma samtalen ville man framställa Planned Parenthood som några som ville tjäna grova pengar på de aborterade foster som ofta doneras till medicinsk forskning. SR 160126.

Hillary Clinton talade ut om sin kristna tro. Metodisten och demokraten Hillary Clinton talar sällan offentligt om sin tro. Men när en kristen väljare frågade vad de tio budorden betyder för henne som politiker gav hon ett utförligt svar. Hon talade om Bergspredikan och vad den betyder för henne, beklagade att kristendomen ofta används till att fördöma människor och lyfte fram Jesu budskap om att hjälpa fattiga, fängslade och främlingar. Dagen 160128.

Kalender: Vägen fram till presidentvalet i USA. SR 160114.
USA-experternas guide till primärvalen. SR 160201.

I Iowa som inlett primärvals-säsongen i USA vann Ted Cruz bland republikanerna. Cruz: "En seger för gräsrötterna". Ted Cruz får 28 procents stöd, Donald Trump 24 procent och Marco Rubio 23 procent. Hillary Clinton (68 år) vann bland demokraterna med 49,84 procent mot Bernie Sanders (74 år) med 49,59 procent. Bland annat SR 160202.

Trump: Jag tänker tillåta skendränkning. Flera av de republikanska presidentaspiranterna i USA tycker att skendränkning av fångar ska återinföras. De anser inte att förhörsmetoden ska klassas som tortyr. Affärsmannen Donald Trump gick längst i natt de republikanska kandidaternas sista debatt före primärvalet på tisdag i delstaten New Hampshire: "Jag tänker tillåta skendränkning och mycket värre än så," sa Donald Trump till applåder. Efter avslöjanden om USA:s tortyr mot misstänkta terrorister, där skendränkning var en metod, var det ett av president Barack Obamas första beslut att förbjuda det. Igår sa Ted Cruz, senator från Texas, som ofta vittnar om sin kristna tro, att skendränkning inte är tortyr, men det inte ska användas så ofta om han blir president. Marco Rubio, senator från Florida, sa att skendräkning inte är en fråga om lagföring utan en om att bekämpa terrorister och att fler terrorister borde hållas fångna i Guatanamofängelset i stället för färre. Världen idag 160207.

Analys efter New Hampshire: Större seger än väntat. De var båda favoriter att vinna sina respektive primärval i New Hampshire - demokraten Bernie Sanders och republikanen Donald Trump. Och vann gjorde de - men dessutom med en segermarginal som var klart större än väntat. SR 160210.

Påven: Trump är inte kristen. Påven anklagar den republikanske presidentkandidaten Donald Trump för att hans åsikter om invandring inte är kristna. Trump svarar att det är "skamligt" av en religiös ledare att ifrågasätta hans tro. "En person som endast funderar på att bygga murar, varhelst de kan vara, och inte bygga broar, är ingen verklig kristen," sade påven Franciskus i ett utspel som gjordes i slutet av hans till Mexiko. Dagen 160219.
Question: "You spoke very eloquently about the problems of immigrants. On the other side of the border, however, there is a rather tough electoral campaign in progress. One of the candidates to the White House, the Republican Donald Trump, recently said in an interview that His Holiness is a man of politics or indeed even a pawn in the hands of the Mexican government to favour a policy of immigration. He has declared that, if elected, he intends to construct a 2,500 kilometre wall along the border between Mexico and the United States, and to deport eleven million illegal immigrants, thus separating families, and so on. I would like to ask, first of all, what you think of these accusations and whether an American Catholic can vote for such a person".
Pope Francis: "I thank God that he has said I am a politician, as Aristotle defined the human being as an 'animal politicus': at least I am a human being! And that I am a pawn … perhaps, I do not know. I will leave that to your judgement, to the people. A person who thinks only of building walls, wherever that may be, and not bridges, is not Christian. This is not in the Gospel. With regard to what I would advise, to vote or not to vote: I would not like to become involved. I would say only that this man is not Christian. It is necessary to see if he has said these things, and for this reason I would give the benefit of the doubt". (VIS 160219)
Vatikanen: Ta det inte personligt. Vatikanen ger en förklaring sedan påve Franciskus anklagat den republikanske presidentaspiranten Donald Trump för att hans åsikter om invandring inte är kristna. Dagen 160219.

Trump tog hem segern i South Carolina. När 99 procent av väljarnas röster räknats hade Trump 32,5 procent. Efter kom Marco Rubio med 22,5 procent och Ted Cruz med 22,3 procent. Jeb Bush meddelade att han avslutar sin kampanj då han bara fick strax under 8 procent av rösterna. Hillary Clinton hade 52,6 procent av väljarnas stöd medan Bernie Sanders låg på 47,4 procent, när omkring 90 procent räknats. Dagen 160221. SR 160220. Resultat hittills. SR 160220.

Hillary Clinton vann en förkrossande seger i natt i delstaten South Carolina över sin medtävlare, senator Bernie Sanders, om vem som ska blir det demokratiska partiets presidentkandidat i höst. Clinton vann med nästan 50 procentenheter, 74 procent mot Sanders 26. SR 160228.

Därför protesterade Max Lucado mot Trump. Pastorn och författaren Max Lucado har alltid hållit sig borta från politiken. Men i veckan kände han sig tvungen att gå till angrepp mot Donald Trump. Vid upprepade tillfällen har han (Donald Trump) sagt "självklart är jag kristen". Vid ett tillfälle i Iowa, när han sa "jag är kristen", frågade en person om förlåtelse. Han svarade då "jag har aldrig bett Gud om förlåtelse". Jag kan inte föreställa mig det. Jag skakar bara på mitt huvud och tänker "hur är det möjligt?". Säger en simmare "jag har aldrig blivit blöt"? Säger en musiker "jag har aldrig sjungit en sång"? Hur kan en person som säger sig vara kristen aldrig behöva be om förlåtelse? Dagen 160228.

Jennifer LeClaire: Clear Proof U.S. Government Promotes Witchcraft. Every year about this time, I write about Jezebel's witchcrafts. I never would have dreamed I'd be writing about U.S. Air Force Academy chapel using tithes and offerings to blatantly support witchcraft. Judicial Watch just issued a report that reveals the academy used its "Chapel Tithes and Offering Fund" to pay for cadets to participate in worship services marked by witchcraft, "Faery Magick" and voodoo. According to the watchdog group, records show the academy shelled out money to send cadets to a Wiccan festival and a Denver Witches Ball in 2014. A group called "Spiritual Programs in Religious Education" hosted the events at the Air Force Academy Cadet Chapel Falcon Circle on the Academy campus. Chapel tithes and offerings were also used to pay for registration and meals for cadets attending the "Earth Centered Beltania festival," which is "a retreat and festival for all who follow Earth-honoring religion or spiritual path." At the festival, attendees are encouraged to "dance with ecstasy around the maypole," "drum with the heartbeat of Mother Earth" and "conjure Springtime within nature and yourself." According to the Spiritual Programs in Religious Education brochure, the organization encourages festival participants to engage in "Earth Centered paths," including: Wicca, witchcraft, Faery Magick, Druidism, heathenism, Native American traditions, Voodoo, African Orishas and Goddess Spirituality. I don't have room in this article to offer in-depth definitions of all these practices, but it boils down to witchcraft. All this happened at the same time the Air Force started allowing airmen to omit "so help me God" from establishment oaths. "The Air Force Academy leadership is attacking traditional Christian beliefs but will fund witchcraft and 'faery magick'?" says Judicial Watch President Tom Fitton. "These records show the misplaced priorities in the Air Force and why traditional Christians increasingly feel unwelcome in the Air Force Academy." But it goes deeper than that. Our government—one nation under God—is not only embracing witchcraft in its many expressions, but it's also funding it. America is indeed a melting pot of many nations and religions. The right to freedom of religion must be protected. But to use tithes and offerings to fund witchcraft parties while removing God from the oath of service is a shocking picture of where our nation really stands. Charisma 160229.

Republikansk elit tar avstånd från Trump. Mer än femtio republikanska säkerhetspolitiska experter varnar för konsekvenserna om affärsmannen Donald Trump, som är ledande republikan i kampen om att bli partiets presidentkandidat, skulle vinna USA-valet. USA:s ställning i världen skulle försvagas om Donald Trump blir president och USA skulle bli mindre säkert, skriver experterna, som anser att Trumps uppfattning om hur motståndare ska behandlas är ett hot mot mänskliga rättigheter. De kritiserar affärsmannen på flera punkter; för hans beundran för den ryske presidenten Vladimir Putin, för hans plädering för handelskrig, för hans anti-muslimska uttalanden, för hans förakt för USA:s södra granne Mexiko och för hans löften om att införa mer tortyr mot fångar. SR 160303.

Trump splittrar USA:s evangelikala. De är rasande. De är födda på nytt. Och de älskar Donald Trump.Det är evangelikala kristna som nu kan rösta fram en före detta strippklubbsägare som republikansk presidentkandidat. Men andra evangelikala tillhör Trumps hårdaste motståndare. Donald Trumps kandidatur var länge ett skämt. I dag är det ingen av hans kritiker som skrattar längre, allra minst ledningen för det republikanska partiet som avskyr honom. Trots att den mycket värdekonservative Ted Cruz inriktat sin kampanj nästan helt på att vinna denna väljargrupp är Trump ändå populärare. De evangelikala väljarna är inte ute efter en kandidat som nödvändigtvis är evangelikal själv. Tidigare försök att lyfta fram evangelikaler som Mike Huckabee har slutat i misslyckanden. Istället är man nu ute efter en kandidat med muskler. Dagen 160310.

För Hillary Clinton är bönen viktig. Hillary Clinton ber för sina motståndare, även om hon inte alltid förstår deras ställningstaganden.Det berättade hon under en tv-debatt. Undersökningar visar att en betydande majoritet av de amerikaner som identifierar sig själva som evangelikala röstar på republikanerna. Men i de kyrkor som främst har afro-amerikaner som medlemmar är stödet istället stort för demokraterna, och där har presidentkandidaten Hillary Clinton en viktig bas. "Jag har många gånger sagt att jag är en bedjande person, och om jag inte varit det när jag kom till Vita huset hade jag blivit en då," sa Hillary Clinton, enligt Vox.com. Dagen 160310.

Varnar: Trump som president - ett globalt hot. Om USA:s näste president heter Donald Trump skulle det innebära ett globalt hot i nivå med jihadismen, varnar brittiska analysföretaget EIU. I sin senaste riskbedömning rankar företaget en seger för den republikanske presidentaspiranten som 12 på ett index där det största hotet för närvarande bedöms vara en eventuell kraschlandning för den kinesiska ekonomin, rankat 20. SvD 160317.

Splittrat bland USA:s kristna väljare. Kristna amerikaner håller på att bli mer och mer splittrade. Kandidaten med tydligast strategi för att nå kristna väljare är annars Texassenatorn Ted Cruz som sjösatte sin kampanj på Liberty University i Virginia, tryfferar sina kampanjtal med bibelcitat och tar upp frågor som skolundervisning i hemmet och Israel. Det gav utdelning med en seger i Iowa och höga procenttal bland vita konservativa kristna i en lång rad delstater - men inte överallt. Beträffande demokraterna talas det inte så mycket om just religionens inflytande, men givetvis finns sådant. Till exempel att vita katoliker röstar republikanskt - men att den växande befolkningsgruppen som kallas latinos föredrar demokratiska kandidater och att det på sikt kan komma att förändra maktförhållandena i delstater med stor invandring söderifrån.
Republikanerna avgör vem som blir presidentkandidat den 18 - 21 juli. Demokraternas motsvarande beslut fattas den 25 - 28 juli. Presidentvalet äger rum den 8 november. Den som väljs tillträder den 20 januari 2017. Dagen 160318.

Trump rör om i den politiska myllan. Kan en troende kristen rösta på Donald Trump? I privatlivet är han frånskild två gånger, som affärsman håvar han in vinster på kasinon - och som politiker för han fram budskap om intolerans och skryter om hur rik han är. Dagen 160318.

Bill Emmott: Underskatta inte Donald Trump. Alltför många italienare ryckte på axlarna åt Berlusconis lögner och trodde att han snart skulle försvinna. Men han försvann inte och han gjorde stor skada. USA har inte råd att begå samma misstag. Visst har Berlusconi och Trump ytliga likheter med varandra, till exempel flera äktenskap och en allmänt vulgär stil. Men de viktigaste - och mest oroande - egenskaperna som de har gemensamt är talang för att byta ut substans mot försäljningsknep, beredvillighet att ljuga fräckt för att få publicitet och fördelar och iver att skrämma kritikerna till tystnad. Berlusconis politiska program, ja, hans grundläggande ideologi, har alltid saknat konsekvens. Under sina framgångsrika valkampanjer sade han allt han behövde säga för att få röster. Under sina tre ämbetsperioder tillämpade han samma taktik för att bilda koalitioner. Den enda punkten på hans dagordning var att värna eller gynna sina egna affärsintressen. Hittills har Trump gjort ungefär likadant. DN 160318.

Rabbiner i USA bojkottar Trump. Fler grupper av rabbiner och judiska ledare planerar att protestera när Donald Trump talar vid en stor pro-israelisk konferens i Washington på måndag. "Det här handlar inte om politik eller partier, det här handlar om en specifik person, Donald Trump, som har uppmuntrat och drivit på våld i samband med hand valmöten," säger den Floridabaserade rabbinen David Paskin till CNN. Dagen 160319.

Peter Wolodarski: Trump, järnröret och suget efter en omvälvning. USA:s politiska arena har på kort tid intagits av en auktoritär nationalist. Uppmaningar till våld är en del av hans strategi. För några veckor sedan framträdde Donald Trump i Las Vegas. Det var ett av hans många massmöten det senaste halvåret. Under en del av sitt tal valde han att verbalt angripa en person som uppträtt störande, och som vakter därför avvisat: "Jag älskar hur det var förr. Ni vet hur de gjorde med personer som betedde sig så där på liknande möten? Man skulle burit ut dem på bår, hörni. Jag skulle vilja slå honom i ansiktet, så känner jag." Jubel och applåder. Donald Trump är inte en normal presidentkandidat. På ett valmöte i Iowa förra månaden sade Trump så här till sina anhängare: "Om ni ser några som är på väg att kasta tomater, slå till dem rejält. Allvarligt, banka skiten ur dem. Jag lovar - jag står för advokatkostnaderna." Publiken exalterad. Trump är inte den första som brukat våldsretorik och stått för ett slags auktoritär nationalism. Han är en ny, otäck gren på den fascistiska stam som i olika grad påverkat de europeiska samhällena. I veckan sade Donald Trump att en utebliven nominering vid republikanernas konvent i juli kan leda till kravaller. Det kändes mer som ett illa dolt hot än en varning. DN 160320.

Hillary Clinton: Has her faith been influenced by New Age spirituality? She says she is an "old-fashioned" Methodist, but the variegated forms of spirituality practiced during her previous eight years in the White House and beyond, would certainly give pause to the founders of Methodism, John and Charles Wesley. Venerable Watergate reporter Bob Woodward of the Washington Post was the first to publicly reveal her sensational "conversations" with deceased first lady Eleanor Roosevelt, as described in his book, The Choice. In late 1994, President Clinton and his wife, Hillary, invited a group of popular self-help authors to Camp David to help them find answers after the Democrats’ devastating loss to the Republicans in the 1994 congressional elections. The names of three attendees leaked to the press, including Anthony Robbins, author of Awaken the Giant Within; Marianne Williamson, author of A Return to Love; and Stephen R. Covey, author of The Seven Habits of Highly Effective People. The identities of two others were kept secret, but uncovered later by Woodward. One was Jean Houston, co-director of the Foundation for Mind Research, which studies psychic experience and altered and expanded consciousness. "She was a believer in spirits, mythic and other connections to history and other worlds," Woodward noted in his book. Houston describes herself and her late husband, Robert Masters, as founders of the human potential movement. In the 1980s, Houston launched The Mystery School, where students embark on a year-long study of mythic stories which are meditated upon and enacted. "Houston believed that her personal archetypal predecessor was Athena, the Greek goddess of wisdom. She conducted extensive dialogues with Athena on her computer that she called “docking with one’s angel. Houston wore an ancient Hellenistic coin of Athena set in a medallion around her neck all the time." The other participant at Camp David was Mary Catherine Bateson, Houston’s associate, an anthropology professor at George Mason University and the daughter of anthropologist Margaret Mead. Bateson was the author of Composing a Life, which chronicles the journey of five women on a nontraditional life path that Hillary described as one of her favorite books. Read more in GOD Reports 160321.

Trump på krigsstigen - mot Nato. Många av USA:s allierade har lurat och utnyttjat USA, som i sin tur försvagats i världspolitiken. Det ska han ändra på genom förhandlingar med hot om handelskrig. Donald Trump är mycket skeptisk till militäralliansen Nato som han anser är förlegad; "Nato bör göras om till en organisation som ska bekämpa terrorism; alternativt ska USA skapa en helt ny koalition för det ändamålet," säger Donald Trump. Man kan notera att i den långa sammanfattning av intervjun som publicerades i New York Times nämndes Ryssland inte en enda gång. Istället sa han till exempel att USA borde dra tillbaka sina trupper från Japan och Sydkorea, om de länderna inte betalar mer för den amerikanska militärnärvaron. Han kan också tänka sig att Japan och Sydkorea skaffar sig kärnvapen. Och USA borde sluta importera olja från Saudiarabien, en mycket viktig allierad, om inte de skickar militär trupp för att bekämpa IS. SR 160328.

Trump vill utesluta Natomedlemmar som inte betalar. I ett tal i går sa affärsmannen Donald Trump, den ledande republikanska presidentaspiranten i USA, att alla Natos medlemmar måste betala sin del av militäralliansens kostnader och att de inte ska kunna åka snålskjuts på USA. Antingen får de som inte betalat göra det retroaktivt eller så åker de ut, sa Donald Trump. Om det innebär att Nato slås sönder så slås det sönder, sa Donald Trump, som hånfullt avfärdade den kritik han redan fått för att ha ifrågasatt nyttan av NATO. I går gick han ett steg längre när han talade om att länder som inte betalar sin andel till alliansen måste lämna den. I intervjun, som publiceras i dag, hävdar fastighetsmiljardären att USA befinner sig i en mycket farlig ekonomisk situation och är på väg in i en "mycket kraftig recession". Han tillägger att det är helt fel läge att investera i aktiemarknaden. Donald Trumps ekonomiska bedömningar stämmer inte överens med flertalet ekonomers i USA, konstaterar Washington Post, som också påpekar att ekonomerna anser att det löfte Donald Trump avger i intervjun, att USAs statsskuld ska bort på åtta år, inte går att infria. Det skulle kräva att halva den årliga statsbudgeten används till skuldbetalning. SR 160403.

Tempel till guden Baal i New York och London - tack vare IS. Delar av det förstörda Baals-templet i Palmyra ska byggas upp - och visas i bland annat London och New York. Men alla är inte glada över initiativet. Nu har Englandsbaserade The Institute of Digital Archaeology bestämt sig för att återskapa delar av templet - och en trumfbåge. Den sistnämnda kommer att ställas ut för beskådning på Trafalgar Square i London senare i april. Invigningen sköter stadens borgmästare Boris Johnson. Den 12 ton tunga marmorkopian kommer enligt planerna därefter även att visas upp på Times Square i New York. New York Post skrev i slutet av december att The Institute of Digital Archaeology hade planer på att bygga uppskattningsvis 1 000 kopior av trumfbågen i städer runt om i världen. "Om du är det minst lik mig är detta en mycket oroande utveckling. Baalsdyrkan är definitivt inte något som vi, som samhälle, borde fira. Det fanns mycket goda skäl till varför Bibelns Gud fann det så otroligt motbjudande", skriver Michael Snyder på Charisma News. Dagen 160404.

USA behöver en president med karaktär. Bibeln ger anvisning om de bästa kvaliteterna hos en ledare. Listan i 1 Tim 3:1-6 kan hjälpa oss att avgöra vem som bör få flytta in i Vita huset. Dagen 160406. Kommentar: Donald Trump är utesluten.

Kyrkor i USA ändrar sig om dödsstraffet. En paraplyorganisation som samlar över 45 000 kyrkor från nästan 40 samfund har ändrat ståndpunkt i frågan om dödsstraff. I ett uttalande skriver de att det finns bra argument för att straffet bör avskaffas. "Trots olika åsikter angående dödsstraff är evangelikala överens om att vårt rättssystem behöver reformeras. En sådan förändring bör öka allmänhetens säkerhet, erbjuda upprättelse för offren, rehabilitera och upprätta brottslingar och göra slut på ras- och socioekonomiska orättvisor i tillämpningen av lag, åtal och straffsats", skriver National Association of Evangelicals (NAE). USA:s rättssystem - och dess dödsstraff - har blivit starkt ifråga­satt på senare år. Kritiken bottnar bland annat i att 258 dömda människor har frikänts mellan 2000 och 2010 efter att DNA-prov rentvått dem. 20 av dessa väntade på avrättning. Samtidigt som NAE:s resolutionen innehåller allvarlig kritik mot rättssystemet finns det dock inte något krav på att dödsstraffet ska avskaffas. Undertecknarna säger i stället att både förespråkarna och motståndarna har berättigade ståndpunkter.Dagen 160408.

Färre internationella samarbeten i Donald Trumps utrikespolitik. I USA har den just nu mest sannolike republikanske presidentkandidaten, Donald Trump, i kväll hållit ett tal där han beskrev vilken utrikespolitik han skulle komma att driva som amerikansk president. I Trumps version innebär det betydligt mindre av internationellt samarbete när det gäller till exempel militära och säkerhetspolitiska operationer, frihandel och miljöinsatser. Den skepsis han uttrycker mot handelsavtal som till exempel Nafta, och det ifrågasättande av militäralliansen Nato han börjat driva på sistone, inklusive hotet eller löftet att om inte övriga medlemmar börjar betala mer till Nato, kommer de helt enkelt att få försvara sig utan USA:s hjälp. Stormakterna Ryssland och Kina ska enligt Trump pressas till samarbeten som bättre gynnar USA än i dag, och om inte så sker kommer president Trump helt enkelt att avsluta samarbetet med dessa länder. Och när det gäller det överhängande globala terrorhotet från Islamiska Staten, IS, gav Trump än en gång beskedet att om han blir president, ja då kommer IS mycket snabbt att elimineras. SR 160427.

Puerto Rico i ekonomisk kris. Puerto Rico kan inte betala en skuld på 3,4 miljarder kronor som förfaller idag. Det har öns guvernör meddelat i ett tal samtidigt som han än en gång ber den amerikanska kongressen om hjälp. Puerto Rico, den västindiska ön, har status som USA:s territorium men ska vara självstyrande. Ön har stora ekonomiska problem med ackumulerade skulder på mer än 70 miljarder dollar. Trots att guvernören bett om hjälp länge och sagt att pengarna inte räcker, har Puerto Rico hittills lyckats skjuta fram det mesta av sina skuldbetalningar. I helgen sa guvernören Alejandro Garcia Padilla att han tvingas välja mellan att betala långivarna eller ta hänsyn till folkets behov - han beslöt att pengarna ska användas till hälsovård och annan välfärd snarare än till att betala skulder. SR 150502.

Anti-Trumplägret famlar efter en sista utväg. Efter Ted Cruz avhopp håller anti-Trumpaktivister i Republikanerna krismöte: Går det ännu att stoppa fastighetsmagnaten? Den enda kvarvarande rivalen, John Kasich, anses närmast chanslös, men han är faktiskt den enda republikan som i mätningar slår Hillary Clinton. DN 160504.

Missnöjda kristna väljare hotar bli soffliggare. En undersökning, genomförd av Reuters, visar att 20 procent - en av fem - pånyttfödda kristna (born again christians) säger att de inte skulle rösta alls om valet stod mellan Trump och Clinton. En studie av CNN visar att Hillary Clinton har ett försprång bland kristna, 61 procent. Donald Trump får stöd av 38 procent, enligt den undersökningen. Dagen 160510.

Todd Starnes: Obama Declares War on Parents Who Oppose Sexual Perversion. The Obama administration declared on May 9th that forcing people to use bathroom facilities based on their God-given plumbing was state-sponsored discrimination. Four days later they dropped an even bigger cultural bombshell. The president issued a directive requiring every public school in the nation to accommodate transgender students — under Title IX guidelines. Boys who identify as girls and vice versa must be allowed to use the bathrooms and locker rooms and shower stalls of their choosing. They must also be allowed to play on the sports teams of their choosing. School districts that dare defy the administration's directives could face lawsuits and lose millions of dollars in federal funding. Resistance, in other words, is futile. "There is no room in our schools for discrimination of any kind, including discrimination against transgender students on the basis of their sex," Attorney General Loretta Lynch said. I warned you in my book, "God Less America" that the fight over transgenderism would be the next battleground. And here we are — a nation where boys who identify as girls have more rights than girls who were born biological girls. "It's an outrageous attack on our Creator Himself, upon human sexuality and morality and a further advancement of the flagrant attack on religious freedom in our culture," Southern Baptist Convention President Ronnie Floyd told me. The leader of the nation's largest Protestant denomination said the president's decree is an extreme overreach by the federal government and he called on Christians to speak out. Charisma 160513.

Trumps butler hotar Obama. I USA ska säkerhetstjänsten Secret Service utreda de dödshot mot president Obama som upprepat uttalats av en av Donald Trumps närmaste medarbetare, en man som under årtionden bland annat varit Trumps personlige butler. Trumps kampanj tog i natt avstånd från kommentarerna som mannen helt öppet publicerade på Facebook så sent som i går. Efter att tidskriften Mother Jones läst Senecals Facebookinlägg, och också intervjuat honom, undrar USA nu hur nära de två egentligen står varandra åsiktsmässigt. I långa, hatiska och rasistiska inlägg, med ett språk fullt av grova svordomar, visar butlern nämligen ohämmat och obekymrat vad han tycker om afro-amerikaner, muslimer och andra grupper. Senecal har under lång tid, och senast i går, publicerat massor av inlägg där han med våldsamma ordval öppet önskar livet ur president Obama, och eftersom det är ett federalt brott i USA har nu Secret Service inlett en utredning. SR 160513.

Trump till attack mot kristen ledare. Klyftan växer mellan evangelikala kristna ledare på högerkanten och den republikanske presidentkandidaten Donald Trump, som nyligen kallade baptistledaren Russell Moore "en elak kille utan hjärta". Vad betyder då konflikten mellan Russell Moore och Donald Trump för de kristna väljarna? Får den konsekvenser? Ja, absolut, menar Samuel Rodriguez Jr, som leder National Hispanic Christian Leader Conference. "En attack på Russell Moore är en attack på hela den evangelikala gemenskapen," säger han till tidningen Times. Moore är ledaren för Southern Baptist Convention i Washington. Dagen 160518.
USA-expert: Konflikten saknar större betydelse. USA-experten Johan Ingerö vid tankesmedjan Timbro tror inte att det har någon större betydelse att Trump nu har en konflikt med vissa evangelikala ledare. "Nej, det här är en ledare han har en konflikt med. Om etablissemangets fördömanden hade bitit på honom hade han försvunnit för länge sedan." Donald Trump kommer att ha fortsatt starkt stöd bland kristna evangelikaler på högerkanten, tror Johan Ingerö. Främst beror detta på att Trump har ett hårt tonläge mot militant islam och att han återuppväcker drömmen om en amerikansk storhetstid. Det här är en grupp som har en mycket dålig relation till demokraternas Hillary Clinton, betonar Johan Ingerö. Liksom det demokratiska partiet består republikanerna av flera olika grupperingar. Här finns både värdekonservativa, försvarsvänner och marknadsliberaler. Dagen 160518.

Fem hundra kristna ledare möter Trump.Fem hundra evangelikala kristna ledare vill veta vad Donald Trump tänker göra när han blir president. Den 21 juni möts de i New York. Om Trump ska nå Vita huset behöver han stöd av de evangelikala väljarna. "Ingen av oss har fördömt Trump men ingen av oss har heller sagt att vi stöder honom. Detta handlar om hur vi vill att våra liv ska se ut från vaggan till graven, detta handlar om religionsfrihet," säger Ronnie Floyd, ledare för sydstatsbaptisterna i Southern Baptist Convention. Dagen 160524.

FN kritiserar Donald Trumps klimatpolitik. FN går nu ut och kritiserar den republikanske presidentkandidaten Donald Trump för hans klimatpolitik. Trump säger att han kommer att riva upp FN:s internationella klimatavtal, om han blir vald till president i USA. En av de första sakerna Donald Trump ska göra om han blir vald till president, är att riva upp det globala klimatavtalet, som antogs på FN.s toppmöte i Paris i vintras. Trump har tidigare sagt att han vill omförhandla klimatavtalet. Nu säger han istället att det bör skrotas. 175 länder har skrivit under avtalet och lovat minska koldioxidutsläppen, en överenskommelse som USA:s president Obama beskrivit som "en vändpunkt för vår planet". Men med Trump som president skulle USA att dra sig ur överenskommelsen, och dessutom stoppa alla bidrag till FN:s arbete mot global uppvärmning. FN slår nu tillbaka mot den republikanske presidentkandidaten. En talesman vid FN-högkvarteret i New York säger att klimatavtalet är avgörande i kampen för en bättre framtid. Detta behöver respekteras av alla parter, säger FN:s talesman Farhan Haq. SR 160527.

Sammandrabbningar vid Trump-möte i San Diego. I San Diego i USA har flera personer gripits efter protester utanför ett av Donald Trumps valmöten. Demonstrationerna var bland de största hittills mot den republikanske presidentkandidaten. Runt tusen demonstranter hade samlats utanför San Diegos Convention Center i södra Kalifornien för att protestera mot republikanernas presidentkandidat, och framförallt mot hans utspel om att bygga en mur mot Mexiko och ta i med hårdhandskarna mot papperslösa invandrare. I folkmassan syntes mexikanska flaggor. "Donald Trump är rasist" stod det på en av de många banderollerna. Trump-supportrar svarade med att skandera "Build that wall", bygg muren. Några av demonstranterna kastade vattenflaskor mot polisen. Efter mötet blev det sammandrabbningar mellan demonstranter och Trump-anhängare. Sammanlagt 35 personer greps, uppger polismyndigheter i San Diego. SR 160527.

FN larmar om utbredd barnpornografi i Filippinerna. Att Filippinerna hamnat där tros bero på att många pratar engelska, bra uppkoppling och ett etablerat sätt att föra över pengar. Och ett arv av den enorma porrindustrin som växte fram vid de amerikanska militärbaserna som fanns fram till 90-talet. Detta ledde till en tolerans av prostitution och när amerikanarna lämnade landet ersattes den med en slags fristad för organiserad pedofili. SR 160607.

Ryan tar avstånd från Trumps rasistiska kommentarer. Den republikanske presidentkandidater Donald Trump blir allt hårdare kritiserad i USA, också av partivänner, för sina rasistiska kommentarer. Trumps uppfattning att domare inte skulle kunna utföra sitt arbete på grund av etnisk härkomst eller religion betecknades som ren rasism i dag av Paul Ryan, republikan och talman i representanthuset. "Jag tar totalt avstånd från Donald Trumps kommentarer. De är helt oacceptabla," sa talmannen Paul Ryan, den högst rankade valde republikanen i USA. " Kommentarerna är fel och tänkandet bakom dem är inget jag ens kan relatera till," sa Ryan som ändå tänker stödja Donald Trump som partiets presidentkandidat. På frågan varför han stödjer en företrädare som gör rasistiska kommentar, svarade Ryan att det är lättare att få igenom republikansk politik med Trump än med Hillary Clinton, som av allt att döma är demokraternas presidentkandidat. SR 160607.

Gärningsmannen var frekvent besökare på gayklubben i Orlando. I USA har det uppstått nya frågor om motivet bakom mass-skjutningen i Orlando i Florida, där 49 människor dödades på en gay-klubb av en ensam gärningsman i söndags. När den misstänkte gärningsmannen Omar Mateen tog sig till gayklubben Pulse i centrala Orlando i söndags, var det inte första gången han var där. Den 29-årige floridabon hade, enligt flera vittnesuppgifter, varit på klubben ett antal gånger dom senaste tre åren - ofta hållit sig för sig själv, och ibland druckit sig berusad i ett hörn. Han ska också, enligt uppgifter till amerikanska medier, ha varit aktiv på olika dejtingsajter för homosexuella, trots att han var gift med en kvinna. Mateen ringde själv under det pågående massmordet till polisens larmnummer och svor sin trohet till terrorgruppen IS, och brottet utreds som ett terrorbrott. FBI tror att han radikaliserats på egen hand med hjälp av internet - men samtidigt ställs nu alltså frågan om det fanns annat än politisk extremism som drev honom. Men om motivbilden är oklar så är resultatet av Mateens gärning desto tydligare, på ett frukansvärt sätt. 49 personer är döda, nu är alla identifierade. Den yngste var 18 år, den äldste 50. SR 160614.

Obama i attack mot Trump. I ett tal i Washington idag gick president Barack Obama till hård attack mot republikanernas presidentkandidat Donald Trump och hans förslag om inreseförbud för muslimer och retorik om muslimer. "Mördarna i Orlando, San Bernadino och Fort Hood var alla amerikanska medborgare. Ska vi börja diskriminera även amerikaner på grund av deras tro?" sa president Obama. SR 160614.

Överraskande: 32 procent av stadens invånare räknar sig som "Born again christians" (pånyttfödda kristna). Staden som aldrig sover upplever en andlig väckelse i det stilla. 46 procent av New York-borna går till kyrkan varje vecka. (Sverige har en befolkning där mellan 2 och 5 procent regelbundet går till kyrkan.) Världen idag 160616. Se den svenska kyrkokartan.

Every single day the United States creeps further into debt. At the time of this writing the national debt was $19,284,938,288,345. If every U.S. citizen were to try to help and pay that off, every single one would owe $59,567. That even includes children. (160616)

Trump: Be inte för alla politiker. I Bibeln uppmanas kristna att be för "alla som har makt". Men när Donald Trump mötte omkring 1000 kristna ledare i New York uppmanade han dem att inte be för alla politiker, utan bara för "en specifik person". (Det vill säga för Trump men inte för Clinton!) Dagen 160622.

Sittprotest om vapenlagar i den amerikanska kongressen. I USA pågår just nu en mycket ovanlig protest, där demokratiska medlemmar av representanthuset försöker driva fram en omröstning om skärpta vapenlagar- genom att sätta sig på golvet i kammaren. "Vi har förlorat hundratusentals oskyldiga människor till följd av skjutningar och representanthuset har inte gjort någon ting," sa den legendariske människorättsaktivisten, demokraten John Lewis när han för några timmar sen oväntat tog initiativ till protesten som fortfarande pågår och som väcker stor uppmärksamhet här i USA. Aktionen blir extra symbolladdad eftersom Lewis själv har en bakgrund i medborgarrättsrörelsen och är den ende nu levande i Martin Luther Kings innersta krets. President Obama, som länge velat ha igenom skärpta vapenlagar, har meddelat på twitter att han stöder protesten. Låsningen mellan demokrater och republikaner i Washington har länge varit ett hinder för att nå kompromisser och kunna stifta nya lagar. SR 160623.

Obamas skydd för papperlösa underkänns. Barack Obama led i dag ett stort politiskt nederlag i högsta domstolen, när hans dekret om att skydda papperslösa invandrade från att utvisas blockerades. Detta innebär att denna stora och viktiga fråga för USA kommer att avgöras av presidentvalet. Trump och republikanerna har sagt att om de vinner valet så kommer alla de elva-tolv miljoner papperslösa i landet att skickas ut. Clinton och demokraterna är mer inne på Obamas linje och kommer att föra en mer liberal invandringspolitik. SR 160623.

Sanders kommer att rösta på Clinton. Den demokratiske presidentaspiranten Bernie Sanders kommer att rösta på Hillary Clinton i höstens val, meddelar han i en intervju med den amerikanska tv-kanalen MSNBC. Sanders har tidigare erkänt att det knappast är sannolikt att han blir nominerad till presidentkandidat av sitt parti, men han har ännu inte gett upp sin kandidatur, trots att Clinton redan för flera veckor sedan samlade tillräckligt många delegater för att säkra Demokraternas nominering. SR 160624.

Trump välkomnar britternas besked att lämna EU. Republikanernas blivande presidentkandidat Donald Trump välkomnade beskedet. - De tar tillbaka sitt land och kan släppa in vem de vill, sa Trump som är på resa i Skottland för att inviga en golfbana. Britternas beslut väntas påverka presidentvaldebatten här och möjligen gynna Trump som har samma budskap som Brexitsidan med kritik mot invandring, mot etablissemangseliten och för minskad frihandel. SR 160624.

Beslut i HD stärker aborträtten i USA. USA:s högsta domstol underkänner delstaten Texas strikta abortlagar. Domen ses som en seger för dem som kämpar för aborträtten. Men konservativa politiker gör klart att de kommer fortsätta att kämpa för det de anser vara rätt. Med röstsiffrorna 5-3 anser domstolen att lagarna i Texas bryter mot kvinnors grundlagsfästa rätt att få abort. Den konservative ledamoten Anthony Kennedy anslöt sig till domstolens liberala ledamöter. Utslaget innebär att liknande lagar i andra delstater troligen strider mot konstitutionen, och det kan komma att äventyra andra restriktioner som införts av republikaner. Lagarna i Texas, som är den näst folkrikaste delstaten i USA och en av de mest konservativa, säger bland annat att abortmottagningar måste hålla samma standard som kirurgiska center. Sedan de trädde i kraft 2013 har antalet abortkliniker i Texas halverats. Enligt de politiker som införde abortlagarna är syftet med dem att skydda kvinnors hälsa. Motståndarna hävdar att de i själva verket är till för att förhindra aborter. President Barack Obama förklarade att han var nöjd med beslutet. Dagen 160628.

Sanders ger sitt stöd till Clinton. I presidentvalkampanjen i USA erkände sig senator Bernie Sanders till slut besegrad under tisdagskvällen och lovade göra allt han kan för att demokraternas Hillary Clinton ska vinna presidentvalet. Det har suttit långt inne för senatorn från Vermont, Bernie Sanders att erkänna sig besegrad, trots att det stått klart sedan länge att Hillary Clinton vunnit flest delegater för att bli demokraternas presidentkandidat. Idag framträdde de båda tillsammans i New Hampshire. De berömde varandra och kramades och ska nu försöka smälta samman sina kampanjer som kämpat, tidvis bittert, mot varandra. Sanders, vars kampanj varit långt mer framgångsrik än någon trodde i förväg, har velat vänta med sig Clintonstöd medan han slagits för att driva demokraternas politik åt vänster. SR 160713.

Mike Pence blir Trumps parhäst. Republikanernas blivande presidentkandidat Donald Trump meddelar på Twitter att han valt Indianas guvernör Mike Pence till sin vicepresidentkandidat. Den 57-årige Pence har länge tillhört förhandsfavoriterna. Han beskriver sig själv som kristen, konservativ och republikan, i den turordningen. SR 160715.

Trump får kristna proteströster. Många kristna amerikaner kommer att rösta på Donald Trump trots att de inte tycker om honom. 55 procent av gruppen vita evangelikala väljare tycker att båda kandidaterna är dåliga alternativ. I denna grupp är dock motviljan mot Hillary Clinton så stor att 45 procent kommer att proteströsta mot henne. Totalt röster hela 78 procent av de vita evangelikala väljarna på Donald Trump, som har visat att han kan attrahera kristna trots att många kyrkoledare varit öppet kritiska till honom. Bland de svarta väljarna är sympatierna de motsatta. Hela 90 procent av de svarta kristna protestanterna säger att de ska rösta på Hillary Clinton. Dagen 160715.

Poliser döda i Baton Rouge: Rasmotsättningarna riskerar öka. Tre polismän dödades och minst tre skadades svårt under en attack i staden Baton Rouge under söndagen. Och enligt Martin Gelin som är DN:s korrespondent i USA kan rasmotsättningarna i landet nu ta ytterligare fart. Martin Gelin berättar också att förtroendet för Donald Trump bland svarta i Ohio är noll procent enligt opinionsundersökningar. SR 160717.

Republikaner bojkottar konvent - vill inte förknippas med Trump. Tiotusentals partiaktiva har kommit till Cleveland Ohio för mötet, men det är ett ovanligt konvent för att så många etablerade republikaner inte kommer då de inte vill bli förknippade med den kontroversielle Donald Trump. Polisen i Cleveland har förberett sig också för att det kan bli våldsamma demonstrationer. Lagom till konventet publicerades en ny opinionsmätning som visar att det är ganska jämnt mellan Donald Trump och demokraternas Hillary Clinton i de så kallade vågmästarstater där presidentvalet avgörs. De republikaner som tvekar inför partiets egen kandidat, tycker ännu sämre om Clinton och har uppgett att de röstar mot henne, snarare än för Trump. Konventet drar igång med ett splittrat parti där de båda tidigare presidenterna Bush inte kommer, inte heller de båda senaste presidentkandidaterna. Ohios egen guvernör, John Kasich, som länge försökte bli nominerad själv, är i stan men tänker inte sätta sin fot på konventsgolvet för att han inte vill stödja Donald Trump. SR 160718.

Hillary Clinton, Saul Alinsky and Lucifer, explained. Saul Alinsky and Lucifer made appearances at the Republican National Convention on Tuesday night. It's not clear who was supposed to be scarier. In his prime-time speech, Ben Carson offered his own case against Hillary Clinton. It had a lot to do with tying her to Alinsky - and, by extension, the devil. Here's what he said: "Now, one of the things that I have learned about Hillary Clinton is that one of her heroes, her mentors was Saul Alinsky. And her senior thesis was about Saul Alinsky. This was someone that she greatly admired and that affected all of her philosophies subsequently. Now, interestingly enough, let me tell you something about Saul Alinsky. He wrote a book called, "Rules for Radicals." On the dedication page it acknowledges Lucifer, the original radical who gained his own kingdom. ... This is a nation where every coin in our pocket, and every bill in our wallet says, "In God We Trust." So, are we willing to elect someone as president who has as their role model somebody who acknowledges Lucifer? Think about that." This isn't quite Six Degrees of Kevin Bacon, but it's the same concept. Clinton is bad, Carson argues, because one of "her heroes, her mentors" is Alinsky - a man who "acknowledges Lucifer." There's a lot to unpack here. First, it is true that, in the front of his book, Alinsky does acknowledge Lucifer in what could be read as a positive way: "Lest we forget at least an over-the-shoulder acknowledgment to the very first radical: from all our legends, mythology, and history (and who is to know where mythology leaves off and history begins - or which is which), the first radical known to man who rebelled against the establishment and did it so effectively that he at least won his own kingdom - Lucifer." The paragraph is directly attributed to Alinsky. Carson's implication seems to be that Alinsky speaks favorably about the devil and that makes him toxic for Clinton. Alinsky was a self-described radical, and this is indeed a provocative statement. It also appears to be something of a one-off; while Alinsky's book is all about "Rules for Radicals," he does not go on to further discuss this particular radical - Lucifer - and the example he might provide for other radicals. Alinsky did offer other provocative comments that have led to of accusations of sympathy for the devil, so to speak. In a 1972 Playboy interview, he said that while he identifies as Jewish, he would choose to go to Hell. "Hell would be heaven for me," because it was full of "have-nots," he said. "They're my kind of people." These passages form the basis for accusations that Alinsky was pro-Lucifer or even satanic. But then we get to the next logical step Carson asks us to take - tying Clinton tightly to Alinsky. If this all sounds familiar, it's because four years ago, it was the other recent Democratic presidential nominee, Barack Obama, who was getting this treatment. Newt Gingrich during his 2012 campaign was fond of referring to Obama as a "Saul Alinsky radical." (Click that link if you still don't know who Alinsky is.) Back in 2008, Rudy Giuliani did it too. Tying Clinton to Alinsky is pretty easy; she wrote her undergraduate thesis at Wellesley College about him and even interviewed him. Read the end at Washington Post 160720.

Pastor bad för Trump vid konventet. Donald Trump är nu utsedd till republikanernas officiella presidentkandidat i USA. Pastor Mark Burns kallade ner Guds välsignelse över partiet och över Donald Trump under konventet i Cleveland. Mark Burns bön har kallats den mest partiska och politiska hittills under ett partikonvent, och har kritiserats även av kristna bedömare. Vad som i synnerhet noteras är att pastorn från South Carolina pekade ut demokraterna som fiender och uppmanade Gud att besegra Hillary Clinton och demokraterna. "Jag ska be och jag ska ge en välsignelse. Och vet ni varför? För att vi i Donald Trum väljer en man som tror på Jesu Kristi namn. Och republikaner - vi måste stå enade eftersom vår fiende inte är andra republikaner utan det är Hillary Clinton och det demokratiska partiet", sa Mark Burns. Eric Teetsel, som ansvarade för kontakt med trossamfunden under republikanen Marco Rubios presidentvalskampanj, kallade på mikrobloggen Twitter Mark Burns bön för "skamlig", och menade att den innebar "ett missbruk av Guds namn". Och så citerade han det som brukar framföras som tidigare presidenten Abraham Lincolns svar på frågan om huruvida Gud kunde anses vara på hans sida: "Min gode man, jag frågar mig inte om Gud är på vår sida eller inte. Det jag allra mest bryr mig om är att vara på Guds sida, för Gud har alltid rätt." Dagen 160720.

Mike Pence utsedd till Trumps vicepresidentkandidat. Republikanerna utsåg guvernören i delstaten Indiana, Mike Pence till sin vicepresidentkandidat alldeles nyss på konventet i Cleveland, Ohio. Donald Trump valde honom som hjälp för att ena det splittrade partiet. Mike Pence som höll ett långt tal till försvar för traditionella, konservativa republikanska värderingar är känd för sina beslut som guvernör. Han har sänkt skatter och begränsat aborträttigheter. Pence har även gett företag rätt att av religiösa skäl säga nej till att utföra tjänster åt homosexuella och för det lika kontroversiella beslutet att acceptera en del av president Obamas sjukförsäkring, ett ovanligt beslut av en ledande republikan. En av Trumps rivaler framträdde också i natt, senatorn från Texas Ted Cruz som i det längsta försökte besegra Trump i primärvalen. Han väckte konventets vrede och möttes av burop när han talade utan att uttala sitt stöd för Donald Trump, utan uppmanade alla att rösta efter sitt samvete. "Rösta för kandidater som ni litar på och som är konstitutionen trogna," sa Cruz. SR 160721.

"Donald Trump kan säkerställa våra gudagivna friheter". Republikanernas vice presidentkandidat Mike Pence hänvisade till Gud när han poängterade hur viktigt det är att Donald Trump väljs till president i november. Personangreppen mot Hillary Clinton har varit många och hårda under Republikanernas konvent. Smutsigare lär det dock bli i höst - från båda sidor. "Det blir värre än vi någonsin sett," säger statsvetaren Paul A Beck, professor emeritus i statsvetenskap vid Ohio State University, till TT. "Redan innan Trump kom fram sades det från Republikanerna att medlet mot Hillary var att förtala henne gällande stil och personlighet. Sedan har Trump tagit det till ännu en nivå. Sanningen är att han till och med kommer att hitta på saker. Det blir en väldigt otäck och illasinnad kampanj, särskilt från Trumps sida," tror Beck. Dagen 150721.

Clinton väljer säkert kort. Han är katolik och talar spanska efter ett år som missionär i Honduras i ungdomen. Han är personligen mot dödsstraff och mot abort som är tillåtet i USA, men har sagt att lagen ska följas. "Jag ska försvara kvinnors lagliga rättighet att fatta sin egna beslut," sa Kaine vars abortmotstånd är kontroversiellt för många demokrater. SR 160723.

Sanders gav Clinton fullt stöd. Publiken kokade när Bernie Sanders tog plats på scenen på Demokraternas konvent. "Tillsammans har vi påbörjat en politisk revolution för att förändra Amerika, och den revolutionen - vår revolution - fortsätter!" Dagen 160726.

För att förstå hur Trump kunnat ta ledningen över Clinton i mätningarna behöver vi veta mer. Och kanske inte i första hand om Trump. En ny opinionsundersökning av CNN som släpptes i måndags, 25 juli, samma dag som det demokratiska konventet öppnade, visade förskräckliga förtroendesiffror för Hillary Clinton. Aldrig tidigare, under mer än 130 CNN-mätningar under 24 (!) år, har hennes förtroende varit så lågt. Endast 39 procent av väljarna har nu en positiv uppfattning om henne, medan hela 55 procent av väljarna är negativa. Det lär vara en mardröm för någon som tidigare haft stöd av hela 67 procent av de tillfrågade. Men hennes situation är ännu värre än så. Enligt undersökningen ovan ser endast 30 procent av väljarna Clinton som "ärlig och trovärdig" medan rekordhöga 65 procent inte gör det. Undersökningen från CBS var ännu värre; där menade 67 procent, två av tre, att Clinton var oärlig. På en fråga om man skulle vara "stolt" över att få henne som president fick hon samma stöd som Trump, trots alla hans märkliga utspel. Det finns en hel del orsaker till detta. Det största skälet är nog hur Hillary Clinton efter decennier i hetluften har hanterat sitt bagage. Hon har gjort väldigt mycket och då blir inte allt rätt. Men i stället för att öppet medge fel har hon valt att förneka. Nu verkar det slå tillbaka mot henne. Världen idag 160727.

Clinton klar som presidentkandidat. Hillary Clinton har formellt utsetts till Demokraternas första kvinnliga presidentkandidat på partiets konvent i Philadelphia. I USA skrev demokraterna i natt svensk tid historia när deras partikonvent formellt nominerade den första kvinnan som kandidat till posten som president i USA. Det skedde när samtliga delstater meddelade det antal delegater som stödde Hillary Clinton respektive Bernie Sanders. Clinton vann som väntat en klar majoritet och stämningen under den flera timmar långa rösträkningen var hög. SR 160727. Världen idag 160727.

Clinton klar som presidentkandidat. Hillary Clinton utsågs till Demokraternas första kvinnliga presidentkandidat på partiets konvent i Philadelphia. Samtidigt växlar partiets pro life-rörelse upp för att öppna för större mångfald i vad man kallar samvetsfrågor. Dagen 160727.

Obama hyllade Clinton och sänkte Trump. "Hon ger aldrig upp, ingen är eller har någonsin varit mer kvalificerad att bli president," sa Barack Obama. SR 160728.

Familjen till död soldat slår tillbaka mot Trump. Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump har återigen hamnat i blåsväder efter att han kritiserat föräldrarna till en soldat som dödades i Irak. SR 160801.

Trump om Clinton: Hon är djävulen. Den republikanske presidentkandidaten får nu på nytt fått kritik sedan han kallat Hillary Clinton för "djävul". Under ett valmöte i Pennsylvania i går sade Trump att Demokraternas tidigare presidentaspirant Bernie Sanders "slöt ett avtal med djävulen" när han ställde sig bakom Hillary Clintons kandidatur. "Hon är djävulen", sade Donald Trump. SR 160802. Kommentar: Trump uttalar sig som en diktator.

Obama: Trump är totalt okvalificerad. USA:s president Obama gjorde idag ett ovanligt skarpt uttalande mot den republikanske presidentkandidaten Donald Trump som han kallade totalt okvalificerad. "Det har funnits republikanska presidenter som jag haft meningskiljaktligheter med, men jag aldrig tidigare tvivlat på att de skulle klara jobbet. Den här gången är det annorlunda", sa president Obama och kallade sin politiske motståndare okvalificerad och bedrövligt dåligt förberedd. SR 160802.

Sprickan vidgas inom republikanska partiet i USA. I USA blir sprickan inom det republikanska partiet allt tydligare. För första gången ger nu en republikansk kongressman sitt officiella stöd till Hillary Clinton i stället för den republikanske presidentkandidaten Donald Trump. Trump i sin tur meddelar att han inte stödjer representanthusets talman Paul Ryan i dennes omvalskampanj till kongressen. Inte heller senatorn John Mc Cain får stöd från Trump när hans plats till senaten står på spel i höst. Både Ryan och McCain har skarpt kritiserat Trumps uttalanden om soldatfamiljen SR 160803.
Trump ändrar sig, ger stöd till partikollegan Paul Ryan. Presidentkandidat Donald Trump meddelar att han, efter tvekan, ger sitt stöd till partikollegan och representanthusets talman Paul Ryan i dennes primärvalskampanj om en plats i representanthuset. Men slitningarna inom partiet är inte över. SR 160806.

Obama anklagas för att ha betalat förtäckt lösnsumma. I samband med att kärnenergiavtalet med Iran och dom fem permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet samt Tyskland, fullföljdes i början av året, skickades 400 miljoner dollar i kontanter från USA till Iran. Avslöjandet har väckt starka reaktioner i USA där kritiker menar att pengarna var en förtäckt lösesumma för amerikanska fångar i Iran. SR 160704.

Kristna ledare mötte Clintons rådgivare. I juni mötte kristna ledare Donald Trump. Under juni och juli har kristna ledare haft en dialog med Hillary Clintons rådgivare inför höstens presidentval i USA. Dagen 160806.

Republikanska säkerhetsexperter ratar Trump. 50 säkerhetspolitiska experter, alla med repbublikansk bakgrund, har undertecknat ett brev där de skriver att Donald Trump är direkt olämplig att inneha landets högsta ämbete. "Han verkar inte vara intresserad av detaljer, han verkar inte vilja lyssna, han verkar inte vilja lära sig. Det i kombination med hans problematiska karaktär ger en skrämmande blandning," säger Dov Zackheim, en av de femtio säkerhetspolitiska experter som undertecknat brevet. Donald Trump själv avfärdar kritikerna som en del av den Washington-elit som han vill motarbeta och menar att det inte är så konstigt att de kritiserar honom eftersom det är de som ligger bakom att världen ser ut som den gör i dag. Samtidigt kom sent igår ytterligare ett hårt slag mot hans kampanj. Den första rebublikanska senatorn har nu offentligt tagit avstånd från Trump-kampanjen. I Washington Post skriver Susan Collins från Maine att Trump inte står för traditionella republikanska värden och att hon inte kommer att lägga sin röst på honom vid valet i november. Det här var annars dagen då Donald Trump skulle få en nystart efter en vecka av kontroverser. Hans ekonomiska program innehöll stora skattesänkningar för företagen, ett betydligt förenklat skattesystem och hård kritik mot de handelsavtal som han menar dränerar USA på arbetstillfällen. Demokraternas Hillary Clinton, som presenterar sin ekonomiska plattform på torsdag, menar däremot att Trumps plan bara kommer att gynna de rika. SR 160802.

Trump om Obama: Den sämsta presidenten i vårt lands historia. På en presskonferens i Vita huset på tisdagen sällade sig även USA:s president till kritikerna mot Trump och kallade honom såväl olämplig som bedrövligt illa förberedd att överta ledarposten. "Den republikanska kandidaten är olämplig som president, vilket han bevisar om och om igen," sade Obama på pressträffen. Trump själv var inte sen med att slå tillbaka. I en intervju i Fox News senare på dagen sade Trump att Barack Obamas åtta år i Vita huset har varit "en katastrof". DN 160803.

Trumps uttalande - en uppmaning att ta till våld? I USA har det kommit starka reaktioner på ett uttalande från den republikanske presidentkandidaten Donald Trump; ett utalande som en del tolkat som en uppmaning till väljarna att ta till vapen mot motståndarkandidaten Hillary Clinton. SR 160810.

Kritiserad Clinton omtyckt i Sverige. En ny rapport från Pew Research Center visar att Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton är mest populär i Sverige av de länder som kartlagts i undersökningen. Drygt åtta av tio svenskar tror att hon skulle vara bra för världspolitiken. För motståndaren Donald Trump är motsvarande siffra bara sex procent. Världen idag 160812.

Hillary Clinton får mest stöd från predikstolarna. Afroamerikanska pastorer är de som oftast använder predikstolen som plattform för att stödja någon av presidentkandidaterna i USA. Mest stöd får Hillary Clinton. Sex procent av kyrkobesökarna anger att de hört sin pastor tala varmt om Hillary Clinton, medan bara en procent hört sin kyrkas ledare propagera för Donald Trump från predikstolen. Samtidigt har sju procent hört kritik mot Donald Trump från kyrkans talarstol de senaste månaderna, och fyra procent fått lyssna till negativa omdömen om Hillary Clintons politik. Hela 28 procent i de svarta församlingarna uppger att deras pastor har talat för Hillary Clinton. 20 procent av de svarta kristna ledarna har samtidigt talat emot Donald Trump. Dagen 160815.

Lotten Collin: Mexico vann inget på mötet med Trump. Det kommer i dag otroligt hård kritik från den mexikanska sidan till mötet som i går hölls mellan den amerikanska presidentkandidaten Donald Trump och president Enrique Peña Nieto. Det är en explosion av ilska över att presidenten Enrique Pena Nieto bjudit in Trump. Under själva presskonferensen var nämligen Enrique Pena Nieto försiktigt i sin kritik och det sågs också som ett nederlag, man menar att han åtminstone borde ha varit hårdare offentligt. I en separat tv-intervju efter mötet var Pena Nieto väldigt hård och sa att han delar befolkningens ilska och att han ser Trump som ett allvarligt hot mot Mexico i fall han skulle komma till makten. Enrique Pena Nieto menar vidare att han under deras enskilda möte hade fört fram att mexikanerna är arga och förtjänar respekt, och att han sagt att mexikanerna inte kommer att betala för den omtalade muren som Trump vill bygga. Men Trump menar att de inte alls pratade om muren, och vidhåller att han tycker att Mexico visst ska betala för muren. Så det är väldigt olika versioner. Trump kunde åka tillbaka efter mötet till Arizona och hålla sitt migrationstal och visa upp sig som en statsman och stor förhandlare. SR 160901.

Clintons abortpolitik skrämmer kristna. Hur kan en så stor andel av de evangelikala i USA stödja Donald Trump trots hans många hatiska utspel? Det är frågan troende jorden runt ställer sig. En del av svaret återfinns sannolikt i Hillary Clintons radikala åsikter i den för amerikanska kristna så centrala abortfrågan. Nicole Russel på The Federalist sammanfattar i en kort mening en grundläggande problematik Hillary Clinton har när det gäller att nå de kristna väljarna i USA. "Hillary Clintons syn på abort står helt i konflikt med vad de flesta kristna tycker om abort". Världen idag 160902.

Judisk kritik efter Trumps kyrkobesök. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump fick en judisk bönesjal av pastor Wayne Jackson när han gästade en kyrka i Detroit. Det har rört upp känslor i bland annat Israel. En av Donald Trumps mest högljudda kritiker är pastorn William Barber i North Carolina. Trumps besök i Detroit kallar William Barber för hyckleri. "Vi behöver inte fundera på hur Trumps politik skulle se ut. Vi har sett det. I byggnader över hela Amerika har hans extremistvänner till höger attackerat skyddet för rösträtt, allmän utbildning, hälsovård, löner som går att leva på, arbetsrättigheter och invandrarrättigheter." Dagen 160904.

Slav har ersatt slavägare på amerikansk dollarsedel. Hon är slaven som lyckades bli fri och sedan räddade hundratals slavar i USA. Nu har Harriet Tubman hamnat på tjugodollarssedeln. Världen idag 160906.

Säkehetstema då Trump och Clinton frågades ut. De båda amerikanska presidentkandidaterna i USA, demokraternas Hillary Clinton och republikanernas Donald Trump frågades ut i går, på bästa sändningstid i TV. Temat var deras planer för USA:s säkerhet och hur lämpade de är att bli överbefälhavare. Båda lovade att besegra terroriströrelsen IS. Donald Trump kallade den ryske presidenten Vladimir Putin en mycket stark ledare. Trump sa att om han blir president skulle han kunna skapa bättre relationer mellan USA och Ryssland och påverka Putin. "Jag kommer att ha mycket goda relationer med Putin och det är möjligt att han kommer att ändra uppfattning i viktiga frågor", sa Donald Trump. SR 160908.

Trump i stor bluffskandal om pengar till välgörenhet. USA har ju demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton länge fått kritik och frågor kring familjens välgörenhetsstiftelse Clinton Foundation. I dag visar en kartläggning av tidningen Washington Post att det finns mycket stora frågetecken även kring hur republikanernas kandidat Donald Trump hanterat välgörenhetspengar i sin stiftelse, Trump Foundation. Genomgången visar att Trump bland annat ska ha köpt ett gigantiskt porträtt av sig själv för 20 000 dollar som skulle gått till välgörenhet. När en journalist i våras ställde frågor till republikanernas presidentkandidat om hans välgörenhetsverksamhet, svarade han: "Ett äckel är vad han är, du är ett riktigt äckel!" SR 160911.

Donald Trump anklagas för mutor. Den republikanske presidentkandidaten har sagt att han gett stora pengar till många politiker som sedan gjort som han velat. Nu anklagas han för att ha försökt muta delstaten Floridas motsvarighet till justitieminister. Donald Trump förklarade tidigare i år, i en av primärvalsdebatterna, att när han skänkt mycket pengar till en politiker har han kunnat ringa upp och be om gentjänster och dem har han fått. Han talade alltså öppet om att ha mutat politiker, ett vittnesmål som inte verkade förvåna någon i ett politiskt valsystem som bygger på att samla in stora summor pengar från donatorer. SR 160912.

Studie uppdagar barnfattigdom i USA. Miljontals barn och tonåringar i USA lever i så svår fattigdom att det kan jämföras med utvecklingsländer i tredje världen. Det innebär att de ofta går hungriga och inte får tillräckligt med mat. I en ny studie om USA:s fattigaste slår forskare nu larm om att flickor och tjejer vittnar om hur de säljer sina kroppar för att skaffa mat till sig själva och till sin familj. Det är sedan tidigare fastslaget att uppemot sju miljoner amerikanska barn mellan tio och 17 år lever i sådan fattigdom att tillgången på mat i hemmet är antingen i stort sett obefintlig eller starkt begränsad. SR 160912.

Kristna ledare i USA startar alternativ politisk rörelse. En grupp kristna ledare i USA har startat en organisation för att lyfta fram kristna frågor i politiken. Bakom Public Faith, som organisationen kallas, står både 13 konservativa och liberala kristna ledare. Två av grundarna är Michael Wear, som varit rådgivare till president Obama när det gäller förslag som har sin grund i trosfrågor, och Alan Noble, chefredaktör för Christ and Pop Culture. Dagen 160920.

Cruz kovänder om Trump. Den kristne högerkonservative republikanen Ted Cruz säger nu att han kommer att rösta på Donald Trump. Cruz och Trump har under lång tid varit politiska fiender trots att de tillhör samma parti, och Cruz väckte stor uppmärksamhet när han på sommarens republikanska partikonvent vägrade ställa sig bakom Trump som partiets kandidat. Nu ändrar han sig alltså och uppmanar väljarna att rösta på Trump. Cruz anser att Clinton är olämplig som president och att "hennes politik kommer att skada miljoner amerikaner." SR 160924. Kommentar: Är Trump lämplig som president???

Donald Trump: Hela Jerusalem tillhör Israel. Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump kommer att erkänna Jerusalem som Israels "odelade" huvudstad om han blir president. "Trump tillstod att Jerusalem har varit det judiska folkets eviga huvudstad i över 3 000 år, och att en Trump-regering slutligen kommer att… erkänna Jerusalem som staten Israels odelade huvudstad", skriver hans kampanj i ett uttalande. Dagen 160926.

Osäkert hur väljarna reagerar efter första debatten. Dagen efter den första debatten mellan presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump i USA, är båda kandidaterna nöjda med sina insatser, men frågan är hur väljarna reagerar. Donald Trump, för republikanerna, sa att han kanske skulle gå hårdare åt demokraternas Hillary Clinton i nästa debatt. SR 160927.

Så röstar kyrkfolket i USA. Den som är baptist röstar med stor sannolikhet på republikanerna, medan en majoritet av sjundedagsadventisterna lägger sin röst på demokraterna, visar en undersökning från Pew Institute. USA har med sina 322 miljoner invånare flest kristna medborgare i världen. Men det är också ett land som är präglat av religiös pluralism på ett sätt som kanske saknar motstycke i världen. Dagen 160929.

Philip Yancey: Det Trump står för är allt annat än kristendom. USA bör lära av Europa och inse att religion och politisk makt inte hör ihop. Det menar författaren Philip Yancey, som i en intervju för Evangelical Focus talar ut om det amerikanska presidentvalet. "Jag är förbluffad över att så många konservativa eller evangelikala kristna vill ha en man som har en översittarattityd, som har tjänat sina pengar på kasinon, som har haft flera fruar och flera otrohetsaffärer.. att de ser på honom som en hjälte, som någon som vi kan stödja. Jag säger det rent ut: jag kan förstå att man kanske vill stödja en viss politik, men att välja en man som står för allt annat än kristendom, att se honom som hjälte, att välja honom som representant.. det är något jag överhuvudtaget inte kan förstå." Dagen 160929.

Uppgifter: Trump kan ha undvikit skatt i 18 år. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump kan ha undvikit att betala skatt i 18 år, rapporterar tidningen The New York Times. Enligt tidningen berodde Donald Trumps miljardförlust 1995 på misskötsel av tre kasinon i Atlantic City, misslyckade affärer i flygbranschen och ett dåligt tajmat köp av Plaza-hotellet på Manhattan i New York. Trumps stab varken bekräftar eller dementerar att den republikanske presidentkandidaten sluppit att betala skatt. Men i ett uttalande skriver den att The New York Times kommit över dokumenten på ett olagligt sätt. SR 161002.

Grönt ljus för kristna julsånger på sjukhus i USA. Nu har regeringen tagit ställning i en konflikt angående julsånger, julklappar och kristet julpynt på statliga sjukhus och sjukhem för krigsveteraner. "Jag är tacksam", säger före detta reservöversten Ron Crews. Dagen 161002.

"Vicepresidenterna mer kristet profilerade än Trump och Clinton." Okända men tydligare kristet profilerade än Donald Trump och Hillary Clinton. Så kan vicepresidenterna Mike Pence och Tim Kaine (demokrat och katolik) beskrivas. Båda är uttalade kristna vilket format deras politiska karriärer. Dagen 161004.

Hetsig debatt mellan vicepresidentkandidaterna. I USA har de båda vicepresidentkandidaterna, demokraten Tim Kaine och republikanen Mike Pence i natt hållt sin enda debatt i höstens valrörelse. Vicepresidentdebatterna brukar i USA betraktas som rätt så långtråkiga historier, men i natt det hettade till ordentligt flera gånger. SR 161005.
Mike Pence (republikan) vill förbereda krig mot Ryssland i Syrien. Under debatten mellan de båda vicepresidentkandidaterna, demokraten Tim Kaine och republikanen Mike Pence, diskuterades Syrienfrågan. "Där gick Mike Pence, tycker jag, längre än vad Donald Trump har gjort. Pence talade om att man skulle ha ett bredaxlat militärt försvar, och han talade om att man skulle använda militär styrka i Syrien för att kriga mot Ryssland och för att underlätta införande av säkra zoner," rapporterar Inger Arenander, Sveriges Radios korrespondent i Washington. SR 161005.

Trumps kvinnosyn ifrågasätts efter läckt inspelning. En video som Washington Post publicerat visar hur Donald Trump uttrycker sig mycket nedsättande och sexistiskt om kvinnor. Ledande republikaner säger sig vara chockerade och äcklade, och fördömer hårt den syn på kvinnor som presidentkandidaten avslöjar i videon. " Du vet, när man är en stjärna kan man göra vad man vill," säger Donald Trump medan han stoppar i sig några halstabletter. inspelningen är från 2005. En lång rad ledande republikaner som hittills utåt stöttat Trump har i natt uttryckt sin avsky för hans ordval och för den kvinnosyn det avslöjar. Flera påpekar att åtminstone delar av det beteende Trump skryter med är direkt brottsligt. Partiordföranden Reince Preibus är rasande, och talmannen Paul Ryan har sagt att Trump inte längre är välkommen till det gemensamma framträdande de två skulle ha gjort i dag. SR 161008.
Republikaner tar avstånd från Trump. Många ledande republikaner tar avstånd från Donald Trumps kvinnofientliga kommentarer i en läckt video från 2005 — och fyra av dem drar helt tillbaka sitt stöd för presidentkandidaten. Representanthusets Jason Chaffetz och Mike Coffman, guvernören Gary Herbert och Utahs tidigare guvernör John Huntsman drar nu tillbaka sitt stöd för Trump. Representanthusets talman Paul Ryan säger att han känner sig äcklad över kommentarerna, och ställer in sitt planerade framträdande tillsammans med Trump i nästa vecka, skriver tidningen. SR 161008. Evangeliska ledare tar avstånd från Trump. Efter Donald Trumps nedsättande kommentarer om kvinnor blåser det upp till storm i amerikansk inrikespolitik. Ledande partikamrater tar avstånd och närmare hundra evangelikala ledare sluter sig nu till protesterna. Avslöjandet gjordes av Washinton Post och innehåller en video där Donald Trump skryter över att han kan antasta kvinnor när han vill, eftersom han är så känd. Det är visserligen inte första gången han uttalar sig nedsättande om kvinnors utseende, men den här gången är uttalandena betydligt grövre. Fyra ledande republikaner uppmanar Trump att hoppa av försöken att bli USA:s nästa president. Även inom kristna led mullras det. I ett upprop, som hittills skrivits under av över 11 000 människor, gör ledare från en mängd evangeliska kyrkosamfund gemensam sak. Dagen 161008.
Republikaner diskuterar möjlig sorti för Trump. Sammantaget är det så att många republikaner nu helt vill överge honom som presidentkandidat och i stället satsa allt på att bevara och förstärka kongressens republikanska majoritet som en motvikt till Hillary Clinton som man just nu i alla fall ser som den mest sannolika presidenten. SR 161008.

"Trump vann inga nya väljare." Bättre än i förra debatten, men inte tillräckligt bra. Det är experternas omdöme om Republikanernas Donald Trump i nattens debatt. Efter den senaste skandalen behövde han övertyga nya väljare. " Det mest slående och bortstötande var när han sade att han, som han blir president, ska utreda Clinton och se till att hon hamnar i fängelse. Så fungerar inte en demokrati, då är det en bananrepublik. Det är extremt farligt." Världen idag 161010.

Höjda ögonbryn efter duellen mellan Clinton och Trump. Efter en helg som dominerats av avslöjandet att Donald Trump gjorde sexistiska uttalanden i en smyginspelning för elva år sedan var trycket stort på Trump att vända den nedåtgående trenden för sin kampanj i debatten mellan honom och Hillary Clinton inatt. Och även om många menar att han lyckades med det är det andra som har reagerat starkt på att han sa att om han hade bestämt, så hade Hillary Clinton suttit i fängelse. "Om jag vinner ska jag instruera min justitieminister att tillsätta en särskild åklagare att granska din situation. Folk har fått sina liv förstörda för att ha gjort en femtedel av vad du har gjort, och du borde skämmas," sa Trump. Han tillade senare att om han hade bestämt hade Clinton suttit i fängelse. Det är något som höjt på många ögonbryn, både i USA och runt om i världen. Den ryske oppositionspolitikern och tidigare schackmästaren Gary Kasparov skrev till exempel i en tweet att Trumps att göra-lista om han vinner är att: "Ett: fängsla sin motståndare, två: slå till mot medierna, och tre: stödja Assad". Han la till att den listan ser exakt likadan ut som Vladimir Putins. SR 161010.

"Trump saknar stark religiös övertygelse." När Hillary Clinton och Donald Trump drabbade samman i den andra presidentvalsdebatten fick frågor om religion inte mycket utrymme. "I normala fall skulle den republikanska kandidaten ha haft mycket mer att säga om tro", säger en statsvetare. "Det republikanska partiet nominerar vanligtvis en kandidat som har stöd från de konservativt religiösa i landet. I normala fall skulle den republikanska kandidaten ha haft mycket mer att säga om tro. Men Donald Trump har inte en stark religiös övertygelse. Det har aldrig varit en del av hans image, det är inte en del av hans plattform eller hans dragningskraft. När inte det republikanska partiet trycker på för att få religionen på agendan har det egentligen inte blivit en fråga utom när de pratar om hur terrorism ska hanteras," säger Richard Potts. Dagen 161010.

Trumps fängelsehot döms ut - liknas vid diktator. Flera liknar Trump vid en diktator efter uttalandet, däribland tidigare justitieministern Eric Holder som fördömer presidentkandidaten som farlig, skriver AFP. USA:s tidigare Rysslandambassadör Michael McFaul twittrar att hotet påminner om de enväldiga ledarskap som han studerar och tillägger att det är pinsamt att det sker i USA. Omni 161010.

Syrier efter debatten: "Trump är en lögnare". USA:s roll i Syrienkriget var ett av ämnena i nattens debatt mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton. "Jag gillar inte Assad, men han dödar IS, och det gör Ryssland och Iran också," sa Trump. Påståendet bedömdes som osant av flera amerikanska mediers faktagranskare. "Assad-regimen har riktat sina attacker mot vad man beskriver som ’terrorister’ men i praktiken har det främst handlat om grupper som kämpar för att avsätta Assads regering", konstaterade CNN:s Jamie Crawford. Dessutom tros tusentals civila ha dödats i ryska och syriska flygräder i landet sedan kriget bröt ut. Uttalandet fick den syriska aktivistgruppen Raqqa is Being Slaughtered Silently att reagera. I en rad inlägg på Twitter pekar de på Trumps osanningar om Assads roll i kriget: "Han (Trump) är en lögnare. Assad har dödat fler från oppositionen än från IS", menar de bland annat. Omni 161010.

Paul Ryan drar tillbaka sitt stöd för Trump. Representanthusets republikanske talman Paul Ryan kommer inte att kampanja för Donald Trump fram till valet. Beskedet kom efter debatten gårdagens debatt. Kort efter fredagens avslöjande om Trumps sexistiska och kvinnoförnedrande uttalanden, förklarade Ryan att han är "äcklad" över Trumps kvinnosyn. På måndagen höll han ett snabbinkallat telefonmöte med de republikanska ledamöterna i representanthuset. Han förklarade sedan att han inte kommer att "försvara Trump eller kampanja för honom under de kommande 30 dagarna". Ryans fokus kommer i stället vara att skydda den republikanska majoriteten i kongressen. Donald Trump var inte sen med att ge Paul Ryan svar på tal. "Paul Ryan borde ägna sig mer åt att balansera budgeten, jobben och den illegala invandringen, och inte slösa sin tid på att bekämpa den republikanske kandidaten" skriver Donald Trump på Twitter. SR 161010.

Trump i fullt krig med sitt parti. Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump är nu i fullt krig med sitt parti. I en serie utfall på Twitter under dagen angriper han partiets högsta politiska ledning och skriver att han ska visa de illojala republikanerna hur man vinner val. "Det är så skönt att att mina bojor har lyfts. Nu kan jag slåss för Amerika som jag vill", skriver Donald Trump, som visserligen varit svår för republikanerna att tygla tidigare, men som nu släpper alla försök att vara partiledningen till lags. Kongressledamöter som redan tidigare såg sina egna val hotade av Trumps nu fallande opinionsstöd har partisanktion att klippa banden med honom om de vill och allt fler inifrån det splittrade partiet tycks räkna med att Donald Trump inte längre har en chans att vinna. SR 161012.

Trump i hård attack efter anklagelser om sexuella närmanden. Flera kvinnor i USA anklagar den republikanske presidentkandidaten i USA, Donald Trump, för oönskade sexuella närmanden. Nu slår han tillbaka. Kvinnorna berättar att han tvingat sig på dem, men Donald Trump avvisar allt som lögner och konspirationer i samarbete med medier som vill krossa honom. I den senaste presidentkandidatdebatten nekade Trump till att han någonsin skulle ha antastat kvinnor. Efter det kände sig Jessica Leeds tvungen att berätta. Ytterligare en kvinna har framträtt i New York Times och en kvinnlig reporter i veckotidningen People anklagar Trump för att ha tryckt upp henne mot en vägg i samband med en intervju och kysst henne med våld. På torsdagen gick Donald Trump till kraftig motattack. Han tänker stämma tidningen New York Times som publicerat Jessica Leeds. De nya anklagelserna överröstar Trumps egna ansträngningar att anklaga motkandidaten Hillary Clintons make Bill för övergrepp mot kvinnor. Trump upprepade att Hillary Clinton ska buras in om han vinner. "Paret Clinton är kriminella," sa Trump, som anklagade president Obama och FBI för korruption med mediernas hjälp, allt under etiketten det korrupta etablissemanget. SR 161013.

Michelle Obama till angrepp mot Trump. Det mycket populära Michelle Obama är en inflytelserik politisk motståndare till den republikanske presidentkandidaten Donald Trump, men igår sa hon att fördömande av sexuella övergrepp inte har med politik att göra. "Det handlar om mänsklig anständighet och rätt och fel," sa Michelle Obama som sa sig vara skakad över Trumps grova kommentarer om vad han kunde göra med kvinnor. Det kan inte tolereras, det är inte normalt, sa hon. Enligt Donald Trump, som talade utan garderingar, är paret Clinton kriminella och korrupta och han uppmanade publiken att inte tro på att han tappar stöd. SR 161014.

Trump anklagar en "global maktstruktur" för att förstöra landet. Den republikanske presidentkandidaten i USA, Donald Trump, anklagar nu en "global maktstruktur" för att förstöra landet i konspiration med medierna och motståndaren Hillary Clinton. I ett tal igår gick han längre än tidigare. "Det är en global maktstruktur som har plundrat arbetarklassen, slaktat vårt välstånd och stoppat pengarna i fickorna på en handfull stora företag och politiska sammanslutningar", sa Donald Trump i ett högt laddat tal igår mot etablissemanget. I ett frontalangrepp anklagade han medierna för lögner, paret Clinton för att vara kriminellt och FBI, den federala polisen för korruption. I sitt tal i Florida upprepade Trump sitt hot om att hans motståndare Hillary Clinton ska fängslas om han vinner valet. "Ärligt, hon borde fängslas", sa trump till publiken som ropade "lås in henne, lås in henne". "Det här valet kommer avgöra om vi är ett fritt land, eller om demokrati bara är en illusion", sa Trump som uppmanar sina sympatisörer att gå till vallokalerna och kontrollera röstningen. En av hans rådgivare säger i dag att de ska samla fakta för att kunna visa att om Hillary Clinton skulle vinna så ska Trump kunna bevisa att det beror på att hon fuskat. SR 161014.

Trump orsakar strid bland amerikanska evangelikaler. Skandalerna har duggat tätt kring Donald Trumps presidentkandidatur och i takt med det har sprickan mellan evangelikaler som stödjer honom och de som tar avstånd blivit allt djupare. En av de kristna ledare som hela tiden hållit fast vid en kritisk linje gentemot Trump är pastorn och författaren Max Lucado. I en radiointervju uttrycker han sin förvåning över det starka stöd presidentkandidaten fått från evangelikalt håll. "Vanligtvis försöker evangelikaler hålla sina ledare, om de kallar sig kristna, mot en standard som överensstämmer med den tro de har och den politiska tjänst de eftersträvar. Men det verkar som om vi är mer än villiga att ge Trump ett frikort," säger Lucado som hänvisar till en fråga Trump fick i Iowa under valkampanjen. "Ber du någonsin om syndernas förlåtelse?". Trumps svar blev: "Nej, jag behöver inte göra det." Lucado säger att han nästan "föll ur sin stol" när han hörde den kommentaren. Världen idag 161014.

Analys: Mycket allvarligt besked från Trump. Nattens presidentvalsdebatt mellan Hillary Clinton och Donald Trump var den hittills bästa, anser P1 morgons expertkommentatorer. Men samtliga reagerade på att Trump inte ville säga att han kommer att erkänna valresultatet. "Jag kommer att hålla er i spänd väntan", sa Donald Trump under nattens debatt som svar på frågan om han kommer att acceptera valresultatet, även om han förlorar. Det var ett uttalande som statsvetaren Nicole Clifford, med republikanska kopplingar, reagerade mycket starkt på: "Det faktum att en representant för ett stort parti ifrågasätter grunden för valet är mycket allvarligt. Det visar att Trump inte riktigt förstår vad demokrati är," sa Nicole Clifford i P1 Morgon. Bland sakfrågorna märktes rätten att bära vapen och abort - två viktiga frågor där Högsta domstolen har avgörande utslag, och det blir viktigt vilken president som får fylla den vakanta domarstolen i Högsta domstolen. Enligt de första opinionsundersökningarna anser 52 procent att Hillary Clinton vann debatten och 39 procent att Trump vann. Nattens debatt var de sista före valet 8 november. SR 161020.

Trump lovar att respektera valresultatet - om han vinner. I USA har republikanernas presidentkandidat Donald Trump ikväll lyckats chockera igen, när det gäller hans inställning till valresultatet. I debatten natten till torsdagen väckte Trump stor uppståndelse när han sa att han inte kunde lova att respektera valresultatet den 8 november. Och för nån timme sedan sa han så här: "Jag kommer totalt att acceptera valresultatet," sa Trump på ett valmöte i Ohio. För några sekunder trodde alla att den republikanske presidentkandidaten nu slutligen ville sätta punkt för upprördheten över att han inte tycks respektera den amerikanska demokratins grundvalar. Men efter en dramatisk konstpaus kom slutet på meningen: "Om jag vinner," sa Trump, och öste därmed nytt bränsle på den brasa han ordnat kring sin kandidatur, det republikanska partiet och presidentvalet. SR 161020.

"Trump skyddar sitt varumärke". Mediemannen Donald Trump kan ha en slug baktanke med att låta väljarna sväva i ovisshet om han kommer att respektera valresultatet eller inte. Uttalandet kan spåras till ett försök att skydda varumärket, tror experter. Mikael Törnwall, USA-expert på pr-byrån Hill Knowlton Strategies i Stockholm: "Om han förlorar, och det inser han nu att risken är stor för, vill han kunna visa att det skedde eftersom valet var riggat, på grund av att medierna var emot honom, så han slipper erkänna att han förlorade på grund av att han var en sämre kandidat." Världen idag 161021.

Religionen spelar roll i slutstriden. Det amerikanska presidentvalet rycker allt närmare. I sista stund märks tecken på splittring bland USA:s väckelsekristna. Ett av mysterierna har nämligen varit att republikanen Donald Trump åtnjutit ett så stort stöd här och att motståndet mot demokraten Hillary Clinton suttit djupare än i andra grupper. Dagen 161021.

Vicepresidenterna" berättar om sin tro. Båda vicepresidentkandidaterna, demokraten Tim Kaine och republikanen Mike Pence, har djupa katolsk-irländska rötter. De talar gärna, öppet och ledigt om sin tro. Tim Kaine tillhör i dag en katolsk församling i ett multietniskt område i hemstaden Richmond i Virginia. Medan Kaine fortfarande älskar sin barndoms kyrka och troget går till sin katolska församling har han kritiserats offentligt av flera biskopar för sina åsikter om abort och samkönade äktenskap. Mike Pence är medlem i en megakyrka hemma i Indianapolis i Indiana, en evangelikal församling. Dagen 161021.

Hillary Clinton är medlem i metodistkyrkan. Hillary Clinton har förblivit sin barndoms metodistkyrka trogen. Efter flytten till Vita huset 1993 gick de regelbundet i en metodistkyrka i centrala Washington. Dagen 161021.

Donald Trump är presbyterian. Donald Trump anger den presbyterianska kyrkan som sin. Det var hans föräldrars kyrka. Efter att först ha gått till en kyrka i Queens där familjen bodde sökte sig fadern till Marble Collegiate Chuch på Manhattan. Pastorn Norman Vincent Peale predikade ett framgångsbudskap och skrev en bok som hette "The power of positive thinking". Donald konfirmerades här och pastor Peale närvarade vid hans första bröllop. En "fantastisk predikant och fantastisk folktalare", enligt Trump som uppger att han går i kyrkan så ofta han kan och på stora helger. Dagen 161021.

Trump blev utbuad av katoliker. När biskopen i New York bjuder in till traditionell välgörenhetsmiddag brukar stämningen vara trivsam och lätt skämtsam. Men i år blev det hårda attacker och bu-rop. När Donald Trump sade att Hilary "låtsas att hon inte hatar katoliker" - då buade publiken. Dagen 161022.

Why Prophetic Voices Say the Nation Shifted on Oct. 21. Largely unnoticed, 1,000 Native American Indian tribes from the United States and Canada collectively forgave the U.S. government for breaking treaties with their ancestors during a public ceremony on the National Mall. The National Day of Prayer for First Nations, held near the Washington Monument, included intercessory petitions, proclamations and declarations of forgiveness by leaders from All Tribes D.C., a fellowship of Christians representing 1,000 American Indians from the U.S. and Canada. A full-blooded Euchee (Yuchi) Indian, Negiel Bigpond coordinated the first-ever national prayer gathering of Native Americans in the nation's capital. Like the annual May observance of the National Day of Prayer, signed into law by President Harry S. Truman in 1952, First Nations intercessors will convene again in 2017 during the third week of October. Charisma 161026.

Fler evangelikala backar från Trump. De flesta vita evangelikaler i USA kommer att rösta på Trump. Men det stödet kan leda till långvarig splittring i amerikanska kyrkor.Många evangelikaler som är unga eller som tillhör minoritetsgrupper vänder sig nu mot Donald Trump. Enligt opinionsundersökningar kommer mellan 65 och 70 procent av de vita, evangelikala väljarna rösta på Trump. Detta är dock ett svagare stöd än tidigare republikanska presidentkandidater haft. Dagen 161027.

Nya besvärande uppgifter om paret Clinton. I USA kommer i dag nya besvärande uppgifter om paret Clinton från de mängder av gammal epost som Wikileaks dagligen publicerar. Även om Hillary Clinton nu har en stor ledning över Donald Trump i opinionsmätningarna, så är det just Wikileaksmaterialet som är det största hotet mot det som ser ut som en relativt säker Clintonseger i det amerikanska presidentvalet den 8 november. "Blir det fler märkliga avslöjanden, ja då är det Wikileaksfaktorn som är Donald Trumps stora chans att kunna vinna valet." Det senaste avslöjandet är att en firma som anlitats för att från olika företag dra in donationsmiljoner till Clintons välgörenhetsstiftelse, samtidigt sett till att - ibland från samma företag - skaffa välbetalda uppdrag åt den tidigare presidenten Bill Clinton, och därmed pengar till makarna Clintons privata kassa. Klart dubbla roller alltså, och ett arrangemang så tveksamt att det i läckt epost även kritiserats av parets egen dotter Chelsea Clinton, även hon mycket aktiv i stiftelsen. Carl Bernstein säger att det är uppenbart att Clintonstiftelsen utöver välgörenhet, och även under Hillary Clintons tid som USA:s utrikesminister, varit en väg för paret Clinton att bygga en privat förmögenhet. SR 161027.

FBI släpper detaljer om utredningen om Hillary Clintons mejlkonto. Enligt FBI innehöll flera mejl som skickats från presidentkandidatens privata mejlkonto hemligstämplade uppgifter. SR 160903.
FBI öppnar upp utredningen om Clintons mejl igen. Den federala polisen i USA, FBI, återupptar sin utredning om Hillary Clintons e-posthantering under hennes tid som utrikesminister. Beskedet lämnades av FBI-chefen James Comey i ett brev till de ledande politikerna i kongressen. För Hillary Clinton kan de nya uppgifterna innebära politisk dynamit en dryg vecka före presidentvalet. I sitt brev till kongressen skriver James Comey att FBI har, i ett annat sammanhang, träffat på uppgifter om nya e-postbrev som tycks vara relevanta för utredningen om Hillary Clintons e-posthantering. Den förra utrikesministern har tidigare använt en privat e-postserver och hennes sätt att hantera känsliga uppgifter via den har redan sedan tidigare beskrivits av FBI som "extremt vårdslöst". Hillary Clinton har inte åtalats för brott, men hennes motståndare, republikanen Donald Trump, använder varje tillfälle att kalla Hillary Clinton brottslig och hejar på sina supportrar när de skanderar att Clinton borde buras in. Trump välkomnade beskedet om en ny utredning idag. Trump själv har, under kritik att bete sig som en politiker i en bananrepublik, sagt att om han vinner valet kommer Hillary Clinton att fängslas. Clintons kampanj har ännu inte kommenterat de nya uppgifterna. SR 161028.

FBI:s beslut hyllas av Trump. En ny affär skakar om den amerikanska presidentvalrörelsen och ökar spänningen när det bara är tio dagar kvar till valet. FBI-chefen James Comey meddelade under fredagen att den federala polisen ska granska ny epost som kan ha relevans för utredningen av Hillary Clintons e-posthantering. Beslutet hyllades av Clintons motståndare Donald Trump. Utredningen om hur Hillary Clinton hanterade e-post under tiden som utrikesminister är den värsta politiska skandalen sedan Watergate, det sa republikanernas presidentkandidat Donald Trump under fredagskvällen, medan hans supportrar ropade: "Lås in henne, lås in henne!" SR 161029.

Så tänker Donald Trump fixa muren. Enligt Trumpkampanjen skickas årligen motsvarande över 200 miljarder kronor från papperslösa migranter i USA till Mexiko, något som beskrivs som "social välfärd" till fattiga familjer. I ljuset av att Trump hotar att stoppa det pengaflödet borde det vara ett "lätt beslut" för den mexikanska staten att göra en engångsbetalning på 5-10 miljarder dollar för muren, resonerar hans kampanj. Trumps plan heter det att lagförslaget ska läggas fram på "dag 1". På dag 2 spås Mexiko protestera och på dag 3 ska Trumpregeringen säga att man kan tänka sig att stoppa regleringen - om Mexiko bidrar med pengar till gränsmuren. "En sorts utpressning. Den kommer säkert att väcka starka reaktioner," säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, om förslaget. När Donald Trump offentliggjorde sin presidentkandidatur förra sommaren beskrev han mexikaner som "knarksmugglare, brottslingar och våldtäktsmän". Han har även skyllt det utbredda narkotikamissbruket i nordöstra USA på Mexiko. AB 161101.

Mejlskandalen ger Donald Trump fart i valspurten. Donald Trump närmar sig Hillary Clinton och har i några färska mätningar gått förbi. Nu går han till attack och tackar både FBI-chefen James Comey och Hillary Clintons nära medarbetare Huma Abedin för hjälpen. Effekterna av James Comeys brev syns ännu inte helt i opinionsmätningarna. Trots det krymper Donald Trumps avstånd till Hillary Clinton i flera nyckelstater. I några av dem, som Florida, har han redan gått förbi enligt flera mätningar, som i Real Clear Politics sammanställning. Även om Donald Trump har medvind just nu är det tveksamt om vinden är tillräckligt stark för att blåsa honom ända fram till Vita huset. Republikanen måste vända opinionsläget i så gott som alla nyckelstater för att vinna valet. De nationella mätningar som publicerades på tisdagen visar dock att han har en rejäl chans. I samtliga mätningar förutom LA Times, som ständigt visar på ett större stöd för Donald Trump jämfört med de övriga, skiljer det endast en procentenhet åt vardera hållet. Enligt LA Times mätning leder han med 4 procentenheter. Trots Donald Trumps starka forcering är både marknaden och prognosmakarna rätt övertygade om att Hillary Clinton vinner till slut. Prognosmakaren Five Thirty Eight tror på tisdagskvällen svensk tid att hon vinner valet med 71,8 procents säkerhet, medan New York Times Upshot ger henne segern med hela 88 procents säkerhet. Men om det blir Donald Trump som sätter sig i Ovala rummet i januari, skulle det inte vara första gången som prognoserna slagit fel. DI 161101.

Obama som Clintons tyngsta vapen. I USA satsar båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump nu hårt för att nå de sista obeslutsamma väljarna. Sent i går kväll drog Demokraterna fram sitt tyngsta kort - president Barack Obama. SR 161102.

370 ekonomer i öppet brev: "Rösta inte på Trump". Ingen presidentkandidat har varit lika farlig för USA:s ekonomiska och demokratiska institutioner som Donald Trump. Han utgör ett unikt hot mot landets välstånd, skriver 370 ekonomer i ett öppet brev i Wall Street Journal. "Donald Trump är farlig och destruktiv för landet. Han ljuger för väljarna, minskar tilltron till landets institutioner med sina konspirationsteorier och väljer att leva i villfarelse i stället för att ta itu med verkligheten (...) Därför rekommenderar vi starkt att ni inte röstar på Donald Trump", skriver de. Bland undertecknarna finns åtta pristagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, däribland Oliver Hart som tilldelades priset i år, och en av 2015 års pristagare, Angus Deaton. SvD 161102.

Så kommer USA att förändras. St. Petersburg, Florida. Många kristna amerikaner gillar inte Donald Trump. Av oro över sammansättningen av Högsta domstolen kommer han ändå att få en del av deras röster, framför allt från vita evangelikala. Hillary Clinton har deklarerat att hon tänker nominera domare som är tillåtande i frågor rörande bland annat abort och samkönade äktenskap. Donald Trump har å sin sida i stället lovat att satsa på konservativa jurister. "Presidentvalet kokar ned till vilka de framtida domarna i Högsta domstolen kommer att vara," säger Terry Mattingly som en förklaring till varför många evangelikala tänker rösta på Trump - trots att de inte anser att han är ett gott kristet föredöme. "De konstaterar att han är en mobbare. Men de räknar med att han kommer att vara deras mobbare." Att president Barack Obama omvaldes 2012 berodde inte på landets vita evangelikala. En klar majoritet, 79 procent, av dessa röstade i stället på den republikanska motkandidaten Mitt Romney. Tror du att Donald Trump kommer att ha någon chans att vinna presidentvalet? Terry Mattingly, som har bevakat kristna frågor i över 30 års tid säger: Nej, nej! Hillary Clinton kommer att bli vår nya president. Och på viktiga områden, som moraliska och kulturella saker, kommer det amerikanska samhället att se helt annorlunda ut om 20-30 år. Bland annat är jag osäker på om det Första författningstillägget i grundlagen, som bland annat reglerar vår religions- och yttrandefrihet, kommer att tolkas på samma sätt som det har gjorts tidigare. Dagen 161103.

Kjell O. Lejon: Donald eller Hillary? I valet om några dagar, som ofta och av goda skäl betecknas som ett "anti-val", ser vi i de senaste undersökningarna att många evangelikala väljare tänker rösta på Trump därför att han inte är Clinton. Man är inte nöjd med Trump och röstar inte på honom i positiv mening, utan för att man anser att Clinton som president skulle bli ännu värre för dem, konstaterar Kjell O. Lejon. I den nuvarande kongressen uppger 300 av 301 republikaner (99,7 procent) sig vara kristna (54 i senaten och 247 i representanthuset - en republikan där är jude av mosaisk bekännelse). Bland demokraterna är antalet självbekännande kristna 81,6 procent (46 i senaten och 188 i representanthuset). Det republikanska partiets partiprogram innehåller onekligen för evangelikala väljargrupper vissa viktiga punkter, som överensstämmer med klassiskt inriktad tro, såsom i äktenskaps- och abortfrågan. Hillary Clinton, å andra sidan, har kraftfull stött fria aborter, ja, även "partial-birth-abortions", det vill säga aborter under vilka man mycket sent under graviditeten helt enkelt avlivar foster genom att först suga ut hjärnan och därefter klippa itu fostret för att kunna få ut det del för del. Förfarandet finns bland annat beskrivet i Högsta domstolens handlingar genom utfrågningar med läkare som utför denna typ av aborter. Clinton driver även samkönade äktenskap på ett sätt som får oliktänkande att ana oro inför eventuellt kommande politiska och juridiska åtgärder. Många konservativa och kyrksamma kristna har alltså en tydlig tendens att rösta på republikanska kandidater. I valet om några dagar, som ofta och av goda skäl betecknas som ett "anti-val", ser vi i de senaste undersökningarna att denna hållning även gäller många evangelikala väljare: man tänker rösta på Trump därför att han inte är Clinton. Man är inte nöjd med Trump och röstar inte på honom i positiv mening, utan för att man anser att Clinton som president skulle bli ännu värre för dem. Inte minst skulle hon kunna få möjlighet att utnämna tre nya domare till Högsta domstolen, vilket för decennier skulle kunna få negativa konsekvenser för traditionella kristna världen och därmed för de evangelikala kristna. Snaran kan komma att dras åt för exempelvis skolor och sjukhus i vilka man håller traditionella värden högt. Exempelvis ser några konservativa bedömare att den skattebefriade statusen kan komma att dras in om kyrkor och institutioner inte rättar in sig i det liberala ledet. Därför blir Trump ett rimligt alternativ för socialkonservativa väljare nu den 8 november, även om han knappast ses ett gott exempel eller föredöme för kristen tro. Hans uttalanden och levnadssätt har i stället fått många kristna, män som kvinnor, att reagera starkt negativt. Världen idag 161104.

Fler världsledare ställer sig bakom Trump. Nordkoreas Kim Jong-Un, Zimbabwes Robert Mugabe och Rysslands Vladimir Putin har alla gett sitt stöd till USA:s republikanske presidentkandidat, Donald Trump. Nu har Kambodjas premiärminister Hun Sen sällat sig till den skaran. "Jag vill verkligen att han vinner. Det skulle kunna göra världen bättre," sa Hun Sen inför 2 000 polisrekryter i Kambodja. Men analytiker menar att skälen till stödet ligger på ett mer personligt plan för Hun Sen. "Om Donald Trump vinner kan kanske världen förändras, för han är en businessman och affärsmän vill inte ha krig," sa Hun Sen. Andra analyserar Hun Sens utspel i en kontext av vad som händer i Kambodja, med ett allt hårdare klimat för yttrandefrihet och för människorättsaktivister och journalister att verka fritt och öppet. " Det blir hårdare och hårdare," säger Naly Pilorge, som leder människorättsorganisationen Licadho, och ger exempel på hur människor grips och även dödas. President Obama och hans regering, liksom FN, har kritiserat det hårdnande klimatet i Kambodja och krävt att jakten på oppositionspolitiker ska upphöra. Med Donald Trump som president i USA finns risken att USA:s internationella engagemang för att upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter skulle avta, säger politiske reserchern Lee Morgenbesser, knuten till Griffith-universitetet i Australien. "Det skulle kunna ge ett fritt spelrum för Hun Sens regering att ytterligare krossa oppositionen i Kambodja inför de kommande valen," säger han till lokala medier. SR 161106.

FBI-chefen: Inget olagligt i nya Clintonmejlen. FBI har inte hittat något olagligt i senaste granskningen av Hillary Clintons mejl, skriver FBI-chefen i ett brev till kongressen. Hillary Clinton och hennes kampanj kommer att ta emot beskedet med mycket stor lättnad. För drygt en vecka sedan meddelade FBI-chefen James Comey att man hittat ny e-post som kunde ha betydelse för en tidigare utredning av Hillary Clintons hantering av e-post under tiden som utrikesminister. Donald Trump har använt den senaste e-postupptäckten som mobilisering bland sina väljare, som redan tidigare är starkt kritiska till Hillary Clinton. SR 161107.

Trump har utropat sig som segrare. Se valet i siffror.

Partikamraterna kan fälla Trump i kongressen. Republikanerna väntas få kontroll över hela kongressen och presidentposten. Trots det kan Donald Trump få svårt att få igenom kontroversiella förslag - som att bygga muren mot Mexiko - eftersom hans partikamrater sätter stopp. "Det är ovanligt att en president har så pass lågt stöd bland sina egna", säger professor Erik Åsard. Om siffrorna håller i sig kommer Republikanerna att - för första gången sedan George W Bush var president - få kontroll över såväl Vita huset som kongressen. Det gör det lättare för Trump att få igenom sina valförslag. Men Trump försvagas av att många i det egna partiet inte slutar upp bakom hans politik. "Det finns ledamöter i framför allt senaten som inte röstat på honom, trots att de är republikaner. Man kan undra hur de kommer att ställa sig till en del ganska så kontroversiella förslag, som att bygga muren mot Mexiko. Det kan bli väldiga förhandlingar för att få med alla på båten." Andra områden där Trump troligtvis kommer att tvingas kompromissa är den ekonomiska politiken, infrastruktursatsningar och förslaget om att stoppa alla muslimer från att komma in i USA. "Det sistnämnda tror jag han får väldiga problem med att få igenom, för det säger juristerna kan vara grundlagsvidrigt." SvT 161109.

"Ekonomiskt innebär det troligen kris för Mexiko." Mexikos mardröm har blivit sann enligt analyser i landet. Rasismen och intoleransen har vunnit. Mexiko importerar 80 procent av sina varor från USA och pengarna som de mexikanska migranterna i USA skickar hem är landets viktigaste inkomstkälla, 24 miljarder dollar om året. Trump har under sin kampanj lovat bland annat att deportera de människorna, att förbjuda dem från att skicka hem pengar, att riva upp frihandelsavtalet och att bygga en mur längs gränsen. "Frågan är om han kommer att vara samma president som han lovade under kampanjen?" frågar sig Lotten Collin. Utrikesministern har sagt att man vill arbeta för större integration mellan länderna och hitta sätt att skapa dialog. "Man kommer också försöka vända sig mot Kanada, som är det tredje landet i frihandelsavtalet." SR 161109.

Obama uttalar sig om valet. Den avgående presidenten Barack Obama höll ett tal under onsdagskvällen, där han önskade blivande president Donald Trump lycka till. "Vi önskar nu alla att han ska lyckas i sitt arbete att ena vårt land," sade den avgående presidenten Barack Obama. När det stod klart vem som vunnit valet ringde president Barack Obama sin kommande efterträdare Donald Trump och gratulerade till segern. "Och jag bjöd in honom till Vita Huset," sa Barack Obama, som tillade att det inte är någon hemlighet att han och Donald Trump har sina meningsskiljaktigheter. Det hade han med George W Bush också - "och där gick övergången smidigt", fortsatte Barack Obama, som framträdde i Vita husets trädgård med vicepresident Joe Biden vid sin sida. "Det fredliga maktöverlämnandet är ett viktigt kännetecken för vår land." SR 161109.

Förloraren Clinton har talat till anhängarna. "Vi är skyldiga honom ett öppet sinne och en möjlighet att styra." Så sade Hillary Clinton om USA:s blivande president Donald Trump, när hon nu i kväll talade till kampanjarbetare och anhängare. "Vi har sett att vår nation är mer splittrad än vi trodde," sade Hillary Clinton. Hon poängterade att USA måste enas, och att hon vill hjälpa Donald Trump med det. "Jag har erbjudit honom att jobba tillsammans med honom för vårt land." "Våra bästa dagar ligger fortfarande framför oss. Gud bevare er, och Gud bevare Förenta staterna," avslutade hon, inför jublande anhängare. SR 161109.

Försonligt segertal av Trump. Det som få trodde var möjligt har skett. Donald Trump vann presidentvalet i USA. "Det är dags att sluta sig samman," sa han i sitt segertal. Trump sa att han kommer att vara alla amerikaners president. Trump sa att USA nu kommer att återuppbygga städer, sjukhus och infrastruktur, och kommer att anställa miljontals människor i samband med återuppbyggnaden. Trump vann inte bara i stora jämna stater som Florida och Ohio utan även i en viktig stat där demokraten Hillary Clinton troddes ligga bra till: Pennsylvania. Staten, med 20 elektorer, har setts som en stark bastion för Demokraterna de senaste årtiondena. Senaste en republikan vann där var 1988. Den sista stat som enligt AP gjorde att Trump nådde över de 270 elektorer som krävs var Wisconsin. Världen idag 161109.

Lennart Sacrédeus: Därför vann Trump överraskande i USA:s presidentval. Förenta Staternas 45:e president heter Donald Trump från Republikanska partiet, mångmiljardär och hotellmagnat. Han blir USA:s genom tiderna äldste president och är 70 år fyllda, ett år äldre än vad rekordhållaren hitintills, republikanen Ronald Reagan, var vid sitt tillträde till Vita huset 1981. Väckelsekristna och tydligt värdekonservativa politiska företrädare, såsom den nyvalde vicepresidenten Mike Pence, guvernör i Indiana, tillsammans med Donald Trumps republikanska medtävlare under primärvalen förra halvåret - Mike Huckabee, som varit guvernör i Arkansas, och den afro-amerikanske ögonläkaren Ben Carson - återfinns i den absoluta närheten av USA:s tillträdande president. Donald Trumps avsaknad av politisk erfarenhet, hans vulgära och vårdslösa språk förstärkt av svordomar, hans impulsivitet, grava och hatfulla anklagelser mot sina medtävlare, gjorde att många inom de republikanska partileden - och amerikanare i gemen - skämdes över sin kandidat. Trumps strategi att ge röst åt den europeiskättade manliga arbetarklassen i det avindustrialiserade så kallade "rostbältet" lyckades, detta genom att propagera för en mer restriktiv frihandelskritisk politik, något han delvis fick Hillary Clinton med sig på. Detta är en viktig förklaring till att Trump vinner i delstater som Pennsylvania, Ohio, Michigan och Wisconsin, samtliga för fyra år sedan på Obamas sida. Segern i nyckelstaten Florida, vilken Obama vann två val i rad, kan tillföras ett starkt pensionärsstöd bland vita samt att faktiskt 30 procent av latinoväljarna i USA ställde sig bakom Trump och inte hade något emot att de minst elva miljoner personer som befinner sig utan legalt uppehållstillstånd i landet måste lämna USA. Världen idag 161109.

Extremhögern jublar över segern. Bland Europas högerpopulistiska och främlingsfientliga politiker jublas det i dag över Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. De hoppas, medan andra befarar, att Trumps valseger ska sprida liknande valvindar i Europa där flera viktiga länder går till val nästa år. "I dag USA, i morgon Frankrike" skrev främlingsfientliga Nationella Frontens grundare Jean-Marie Le Pen på mikrobloggen Twitter och hans dotter, Nationella frontens ledare och kandidat i nästa års franska presidentval, Marine Le Pen fyllde i: "gratulationer till USA:s nya president Donald Trump och till det fria amerikanska folket!" Geert Wilders, ledare för det främlingsfientliga Frihetspartiet som ligger bra till i opinionen inför nästa års val i Nederländerna kallade i dag Donald Trumps seger för en revolution och sade att "vi kommer snart också ge vårt land tillbaka till det nederländska folket". Den sittande regeringschef inom EU som uttryckte allra störst glädje i dag var nog Ungerns premiärminister Viktor Orbán som i en kommentar på sin Facebooksida skrev: "Gratulationer. Fantastiska nyheter. Demokratin lever än". Viktor Orbán har tidigare hyllat Donald Trumps hårdföra syn på invandring och sagt att den politiken vore också den rätta för Europa och Ungern. Samtidigt har den sittande amerikanska ledningen, bland annat Hillary Clinton i sin tidigare roll som USA:s utrikesminister, kritiserat Ungerns regering för bristande demokrati och pressfrihet. Kanske allra längst i sina kommentarer gick i dag en talesperson för det grekiska parlamentets tredje största parti, nazistiska Gyllene gryning som kallade Trumps seger "en seger för alla som är emot globalisering, som kämpar mot illegal migration och som föredrar etniskt rena stater". SR 161109.

Därför lämnar unga människor kyrkan i USA - blir "nones". Det är inte pedofilskandaler eller negativa upplevelser i församlingen som får människor att lämna kyrkan. I stället slutar man bara att tro. Det visar en undersökning av den snabba sekulariseringen i USA. USA har länge varit ett land där människor är betydligt mer religiösa än i den övriga västvärlden. Men en stor förändring verkar ske i den amerikanska befolkningen. Nu växer den grupp som kallas "nones", de människor som i undersökningar uppger att de inte tillhör någon religiös organisation eller kyrka. 25 procent av befolkningen kan nu räknas in i denna grupp, som är större än både katoliker (21 procent) och vita evangelikaler (16 procent). En undersökning som är genomförd av Public Religion Research Institute visar att speciellt unga lämnar organiserad religion i en mycket snabb takt. 2006 såg 23 procent av 18-29-åringarna sig som nones, i dag är den siffran 39 procent. 60 procent uppger att de slutade att tro på de dogmer man växt upp med som barn. Att man inte tillhör någon organiserad religiös organisation behöver dock inte vara samma sak som att vara ateist, och en majoritet av de som såg sig som nones hade också en tro på någon form av högre makt. Det var dock ett ganska svalt andligt intresse. "Det är inte så att nones inte tror på Gud, men de tror inte på religiösa läror. De finner i stället mening i sina jobb, i att uppfostra barnen, i gemenskap med andra, eller i naturen," säger författaren Katherine Ozment, som studerat fenomenet nones till Religion news. Dagen 161109.

Så röstade de religiösa väljarna i USA-valet. Donald Trump fick främst de kristna väljarnas röster. Övriga religiösa grupper, exempelvis USA:s många judar, röstade i mycket större utsträckning på Hillary Clinton. Största stödet kom från USA:s protestantiska kristna, uppdelade i flera olika kyrkor. I den gruppen har vita evangelikala plockats ut från statistiken, och där framkom det att Donald Trump har ett stöd på 81 procent, och Hillary Clinton blygsamma 16 procent. Räknar man in samtliga protestantiska grupper var stödet inte lika massivt för Donald Trump, utan "enbart" på 58 procent, medan stödet för Hillary Clinton blev 39 procent. Donald Trump fick inte bara stöd av USA:s protestanter. Även en majoritet av katolikerna ville se honom som president. 52 procent av USA:s katoliker röstade på republikanen Donald Trump, 45 procent föredrog Hillary Clinton. land övriga religiösa grupper visade det sig att Donald Trump inte var speciellt populär. Enbart 24 procent av de judiska väljarna ville se honom som president. Nästan lika lågt var stödet från gruppen som inte anser sig ha någon religiös tillhörighet, 26 procent. Utifrån den statistik som presenterats på valdagen är tendensen tydlig. Donald Trump har främst fått sina röster från USA:s kristna, medan icke-kristna i mycket större utsträckning har röstat på demokraten Hillary Clinton. De som regelbundet går i kyrkan röstar i större utsträckning på Donald Trump. 56 procent av de amerikaner som varje vecka deltar i någon form av gudstjänst har röstat på republikanerna, enligt valundersökningen. 49 procent av dem som besöker kyrkan flera gånger varje månad likaså. Bland väljare som aldrig deltar i någon form av religiös ceremoni var stödet för Donald Trump nere på 31 procent. Dagen 161109.

Olof Edsinger: Fenomenet Donald Trump - några försök till förklaringar Visserligen kan man säga att Hillary Clinton verkar företräda ett mer genomtänkt politiskt program än Donald Trump, men när de svenska journalisterna i SVT:s valvaka står och beklagar sig över Clintons förlust är det faktiskt inte detta som de nämner först - utan det som de beskriver som ett bakslag för abortfrågan och hbtq-frågorna. Det symptomatiska är alltså att det uppenbart finns en annan, men till stora delar dold, agenda: "Vi talar inte så mycket om dessa saker, särskilt inte så laddade frågor som de extremt sena aborterna, men i praktiken är det dessa positioner som vi är mest måna om att flytta fram." Just detta är vad de amerikanska gräsrötterna har fattat - och de har röstat därefter. Kopplat till detta har vi ju även tillsättningen av domare till Högsta domstolen, och det faktum att den lagstiftande makten har blivit det mest effektiva bruket av "våld" i den moderna politiska demokratin. Det är med lagstiftning man får saker gjort. Det är med lagstiftning som man flyttar fram sina positioner. Det är med lagstiftning som man tystar sina kritiker. Precis samma mönster gäller som bekant hemma i Sverige, och gärna då i "mjuka" frågor som äktenskapslagstiftning, föräldraförsäkringar och rätt för homosexuella par att adoptera. Inga av dessa frågor har ju från början haft någon folklig majoritet bakom sig, men genom lagstiftningsvapnet tystar man effektivt munnen på alla som "obstruerar". Majoriteten av USA:s befolkning tycks vara trötta även på detta. Världen idag 161109.

"Katolikers svängning bakom Trumps seger." Enligt vallokalsundersökningar röstade 52 procent av USA:s katoliker på den republikanska kandidaten medan 45 procent la sin röst på Hillary Clinton. För fyra år sedan, då valet stod mellan Barack Obama och Mitt Romney, röstade 50 procent av katolikerna på den sittande presidenten och när Barack Obama valdes till president 2008 fick han 54 procent av katolikernas röster. Sammantaget innebär det att den republikanska kandidaten, för första gången på länge, fick katolikernas förtroende. "Hillary Clinton trodde att hon skulle vinna valet utan de vita evangelikalernas röster. Men förändringen bland katoliker blev kostsam," säger Michael Wear. I regionen (med många katoliker) ligger bland annat Pennsylvania, Ohio och Indiana. Gemensamt för delstaterna är också att katolska kyrkor sammantaget utgör det största kristna samfundet - och att Donald Trump segrade i alla tre. Dagen 161110.

Bara en av fyra amerikaner röstade på Donald Trump. Bara drygt hälften av de röstberättigade amerikanerna röstade i tisdagens val, den lägsta andelen sedan 2000. Bara en av fyra amerikaner röstade på USA:s nästa president Donald Trump. SvD 161110.

Trump träffar Obama i Vita huset. USA:s blivande president Donald Trump och president Barack Obama har för första gången mötts i Vita huset. Barack Obama uppger på en pressträff efter mötet att han och Donald Trump har haft en utmärkt konversation, rapporter AFP. "Vi kommer att göra allt för hjälpa dig att lyckas," säger Obama till Trump enligt Reuters. Obama säger att han vill att Donald och Melania Trump ska känna sig välkomna. Trump säger att han har respekt för presidenten, att han ska ta råd av honom framöver. "Det var många områden vi diskuterade — om organisationen av Vita huset, om utrikespolitik och om inrikespolitik," säger Obama. "Donald Trump kallade Obama "en mycket bra man", och sade att han trott att mötet skulle ta tio minuter men att det i stället pågått i en och en halv timme. "Det kunde ha pågått under en ännu längre tid." "Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med presidenten, däribland att få råd," fortsätter han. SR 161110.

Evangelikaler bar fram Trump till seger. Abortfrågan, samkönade äktenskap och bevarad frihet för kristna. Det är några av de sakfrågor som fick 81 procent av USA:s evangelikaler att rösta på Trump. Även flera tunga förkunnare och en del profetiska förutsägelser kan ha drivit opinionen till Trumps fördel. Hur kan en person som förolämpat, förnedrat och levt ett moraliskt klandervärt liv få de evangelikala kristnas röst? Den frågan är högaktuell sedan en stor majoritet av USA:s evangelikala röster hamnat hos Trump. 81 procent enligt vallokalsundersökningar. Men det är knappast segrarens karaktär som lockat dem. Snarare är det bristen på alternativ samt de politiska sakfrågorna som fått den kristna väljargruppen att rösta på republikanske Trump. Som pesten skyr många kristna Hillary Clintons stöd för aborter i ett land där sådana, i vissa delstater, tillåts fram till nionde månaden. Lägg därtill hennes stöd för samkönade äktenskap och oron hos många kristna att religionsfriheten skulle beskäras ytterligare under Clintons styre. Flera tunga förkunnare har också drivit opinionen i riktning mot Trump. "Be, fasta och rösta!" Men de orden på Twitter försökte till exempel den kände förkunnaren Jentezen Franklin få kristna att rösta på Trump. Detsamma gäller Graham Franklin: "Vi har inte mycket att välja på" sa han i Christian Post dagen före presidentvalet, och manade kristna att rösta på Trump. En del har säkert också haft ett öra mot Rick Joyner, en erkänd profetröst bland karismatiska evangelikaler. "Jag tror att Trump är den "alley fighter" som vi behöver för de många överhängande och växande konflikter som väntar under de kommande åren", har Joyner skrivit på Facebook. Efter tisdagens valresultat var han glad: "Detta är Gud som ger oss nåd, och ger oss tid", skrev han och tillade att det nu, mer än något annat, behövs ett andligt uppvaknande i USA. En del rent profetiska förutsägelser har också pekat mot Trump som segrare. Ett sådant exempel lyftes fram av Charisma Magazine i april. Det handlar om den pensionerade brandsoldaten Mark Taylor som redan 2011 ska ha haft en syn om Trump. Hans budskap citeras i tidningen: "Guds Ande säger, jag har valt denne man, Donald Trump, för en tid som denna …", löd budskapet bland annat. Och vidare: "Guds Ande säger att fienden kommer att skälva, skaka och frukta denne man som jag har smort. De kommer till och med att skälva och skaka när han tillkännager att han ställer upp som presidentkandidat." Drygt en vecka före valet besökte Donald Trump gudstjänsten i International Church i Las Vegas. Där tog han emot förbön från pastorsparet Paul och Denise Goulet. Den senare uttalade då en profetia över presidentkandidaten: "Jag är din fader och jag har bestämt dig för denna tid. Gud har gett dig ryggrad och mod att säga ja till en utmaning som denna", profeterade Denise över Trump som lyssnade med lyfta händer. "Avgörande för Trumps framgång bland evangelikaler var sannolikt också hans val av vicepresident, den varmt troende Mike Pence. Bara någon dag före valet trädde han fram och berättade på youtube om hur han som ung tog emot Jesus Kristus i sitt liv. Och hur han i dag är mer beroende av Gud än någonsin. Med stort allvar talade han också om Trump som en garant för bevarad frihet. "President Trump kommer att utse domare i Högsta domstolen som upprätthåller vår konstitution och de oföddas rättigheter", sa Pence bland annat. Världen idag 161111.

Kristna ledare manar till bön för Trump. USA:s nästa president heter Donald Trump och en viktig orsak till det är att tiotusentals evangelikala kristna valt att rösta på honom. Både bland troende som motsatt sig Trumps kandidatur och bland dem som stödjer honom manas det nu till förtröstan på Gud och förbön för den kommande presidenten. Max Lucado, som vid flera tillfällen öppet deklarerat sitt avståndstagande från Trump och dennes många kontroversiella uttalanden, skriver: "Om din kandidat vinner, har Gud då fortfarande kontrollen? Om din kandidat förlorar, har Gud då fortfarande kontrollen? Och om Gud har kontrollen, kan vi då inte lita på honom? Det är tid att rösta, att be och, framför allt, att förtrösta", menar Lucado. I en annan text skriver pastor Rick Warren hoppfullt om framtiden för USA. Han listar fem tecken som gör att han ännu har hopp för "Amerikas själ". Bland annat nämner han den andliga hungern bland unga, att Gud alltid verkar i svåra och utmanande tider och att Gud lovat att höra ödmjuka böner. "Miljoner amerikaner lever överlåtet till Gud varje dag utan fanfarer, inte utifrån rädsla eller skuld eller plikt, utan i tacksamhet och kärlek till Gud som förvandlat deras liv", påminner han. Världen idag 161111.

Detta har Trumf lovat att göra under sina första 100 dagar. En 320 mil lång mur mot Mexiko, över två miljoner "kriminella illegala invandrare" ska skickas ut och det land som inte tar emot sina medborgare berövas möjligheten till visum för USA, särbehandla muslimer, stoppa invandring från "terrorbenägna regioner", arbetsvisum ska skärpas, sluta med att betala miljardvis dollar till FN:s klimatprogram, skatterna ska sänkas drastiskt och Hillary Clinton ska fängslas. DN 161111.

Protesterna mot Trump i USA fortsätter. Protesterna efter Donald Trumps valseger fortsätter i USA. Många har haft svårt att acceptera att han kommer att bli USA nästa president, och tusentals människor har de senaste dagarna demonstrerat i olika städer. Vid sidan av protesterna vittnar allt fler om en ökad rasism och sexism som de tror har fått kraft av Trumps seger. "Folk känner sig uppmuntrade av Trump att ta sig rätten och bete sig illa mot muslimer och svarta," säger Veronica. De senaste dagarna har upprörda och oroliga amerikaner gett sig ut på gatorna runtom i USA för att visa att de inte ser Trump som sin president. Hans valseger har väckt ett motstånd, främst bland unga. Det handlar inte så mycket om att de vill ha Hillary Clinton istället för Donald Trump - det handlar det om rättigheter. Latinos vittnar om kommentarer som "build the wall" i bland annat skolor. De här fraserna anspelar på det som Trump har sagt under valkampanjen och som framkommit om honom i gamla ljudupptagningar. SR 161111.

En person skottskadad vid Trumpdemonstration. En person har skottskadats i en demonstration mot USA:s nyvalde president Donald Trump i Portland i Oregon. "Inget Ku Klux Klan, inget rasistiskt USA och ingen Trump", så lät det vid en demonstration i Miami natten till lördagen. För tredje kvällen i rad har människor samlats till protester på gatorna i Los Angeles, San Fransisco, Atlanta, Philadelphia och New York bland annat. Många av dem som demonstrerar vägrar godkänna Donald Trump som blivande president. SR 161112.

Clinton om e-postaffären: FBI kostade henne segern. Runt om i USA fortsätter protesterna mot Donald Trumps valseger, och tiotusentals människor har för fjärde dygnet i rad demonstrerat i bland annat New York, Los Angeles och Chicago. Samtidigt har Hillary Clinton sagt att hon tror att det var FBI:s förnyade granskning av hennes e-post som gjorde att hon förlorade presidentvalet. Tim Race är en av flera tusen demonstrerande demokrater utanför Trump Tower på den avspärrade femte avenyn i New York, och han håller med Hillary Clinton i hennes analys av valförlusten. Clinton leder dock fortsatt när det gäller antalet röster, visar den pågående räkningen. Men USA:s viktade valsystem gör att Donald Trump vunnit flest antal elektorer, och därmed presidentposten. SR 161113. SR 161113.

Trump: 2-3 miljoner migranter ska deporteras. USA:s blivande president Donald Trump säger att han omedelbart kommer att deportera uppemot tre miljoner migranter från landet när han får makten. Utspelet görs i en intervju för amerikansk tv. "Det vi ska göra är att skicka ut dem ur landet eller låsa in dem — det handlar om människor som är tidigare dömda, gängmedlemmar, knarkhandlare, kanske två miljoner personer, möjligen tre," säger Trump i intervjun som sänds i kväll i programmet 60 Minutes i nationella tv-kanalen CBS. SR 161113.

Första intervjun med blivande president Trump. I CBS samhällsprogram 60 minutes intervjuades Donald Trump, det var den första längre intervjun och han gav flera besked. Han tänker inte försöka riva upp rätten till samkönade äktenskap men är öppen för att rätten till fri abort kan försvinna. De domare han utser till högsta domstolen kommer att vara mot abort. "Om rätten till abort rivs upp får de enskilda staterna avgöra sina egna regler, sa Trump. En kvinna kan få åka till en annan delstat om hon vill göra abort." Rätten till abort i USA har funnits i mer än 40 år och Trump är alltså beredd att riva upp den. Han sa att han vill behålla ett par centrala delar i den sjukförsäkring han lovat ska bort och att mellan två och tre miljoner papperslösa som är dömda för brott ska utvisas genast. Under valrörelsen kallade han sin motståndare Hillary Clinton "crooked Hillary" och sa att hon skulle åtalas och fängslas. Nu är han inte så övertygad om det längre. "Jag vill fokusera på jobb, invandring och hälsovård. Jag vill tänka på saken. Clintons är bra människor, jag vill inte skada dem." Intervjuaren i CBS 60 minutes ställde få följdfrågor och Trump sa i förbifarten att han ville ha ett nytt valsystem utan elektorer i USA, att en mur mot Mexico, eller "ett staket", skulle byggas och att han ska införa tidsgränser för mandaten i kongressen. Han vidhöll att han förstår sig bättre på IS än generalerna och sa att hans temperament inte är en nackdel. "Mitt temperament är min största tillgång, för jag har ett temperament där vi segrar." SR 161114.

Kritik mot Bill Johnsons stöd till Donald Trump. Den inflytelserika pastorn Bill Johnson i Bethel Church har efter presidentvalet i USA meddelat att han röstade på Donald Trump. "Jag är besviken. Både på att Bill Johnson gjorde det, men också på hur han motiverar beslutet," säger Joakim Wohlfeil. Han nämner bland annat att det är viktigare att ta hand om egna medborgare än främlingar och att globaliseringen är farlig, att Hillary Clinton har gjort sig skyldig till värre lögner än Donald Trump, att det är fel att ge pengar till människor som inte arbetar och att en omdefiniering av familjen är förbannad av Gud. Dagen 161114.

Sanna Torén Björling: Inget tyder på att han blir en vanlig president. Under en första tid handlar det i hög grad om de utnämningar han gör. Att flera familjemedlemmar till Trump ingår där har lett till höjda ögonbryn - de ska samtidigt sköta Trumps företag och det bör de göra på armlängds avstånd. Men i omställningsgruppen finns också annan information att hämta om vad som väntar: Ansvaret för den nya miljö- och klimatpolitiken, med riktlinjer för de myndigheter som hanterar frågorna, har till exempel getts till en beryktad klimatskeptiker, Myron Ebell. Han arbetar i dag för en libertariansk organisation som delvis är finansierad av kolindustrin, och har varit högljutt kritisk till Obamaadministrationens utsläppsregleringar. Nu får han makt att ändra den politiken. Republikanerna har efter valframgångarna en helt unik maktposition. Bara under sex år sedan andra världskriget - två år under Dwight Eisenhower, fyra under George W Bush - har samma parti kontrollerat både den verkställande makten och hela kongressen. Genom de väntade vakanserna i Högsta domstolen kan snart också USA:s högsta dömande makt luta starkt åt konservativt håll. Därutöver vann Republikanerna lokalt, och kontrollerar i dag 37 av 50 delstater. Skulle de vinna en till, ökar också möjligheten att förändra konstitutionen - något som kräver godkännande av tre fjärdedelar av delstaterna. En av de första utländska politiker som Trump träffade efter valsegern i tisdags natt var Nigel Farage, ledaren för det brittiska högerpopulistiska, EU-fientliga partiet Ukip. De båda poserade med stora leenden och varsin tumme upp framför en guldutsmyckad dörr i Trump Tower i New York, efter ett möte som de båda beskrev som mycket givande. Den 70-årige Trump har en omvittnat låg uthållighet och koncentrationsförmåga. Han har inte läst en bok på många år (inte heller de som har skrivits om honom själv), så varför skulle han göra det nu? De båda kandidaternas låga förtroende hos väljarna syns för övrigt också i det låga valdeltagandet, på 55,4 procent, en siffra som kommer att stiga något när samtliga röster har sammanställts. Det är ändå den lägsta siffran på 20 år, och långt under valdeltagandet 2008, som låg på 63,7 procent. I kölvattnet av valresultatet har inte enbart kommit omfattande protester mot Trump i storstäderna, utan också en våg av hatbrott och rasistiska attacker, både mot afroamerikaner och muslimer, runt om i USA. På flera skolor och lärosäten har graffiti och aktioner med mycket grov rasistisk retorik förekommit. Det är ytterligare tecken på att det som sker i USA är något som få trodde möjligt för 18 månader sedan. DN 161114.

Trumps vinst ger stigande räntor i USA och Europa. De långa räntorna på statsobligationer i USA och Europas har stigit snabbt efter att Donald Trump vann presidentvalet i USA. Det är bland annat hans löften om att investera kraftigt i vägar, broar och sjukhus som ligger bakom. Det här är ett av Donald Trumps vallöften: många många miljarder dollar till infrastruktursatsningar. Mycket statliga pengar till stora projekt, tillväxt och inflation, det är precis motsatsen mot hur andra regeringar tänkt det senaste decenniet, och ett klockrent recept på högre räntor. I dag kommer nya siffror för inflationen i Sverige, som riksbanken tar hänsyn till när den sätter sin ränta, som påverkar även boräntan. Boköpare måste räkna på att kunna klara betydligt högre räntor. Mycket kan hända, säger Claudia Wörmann, boekonom, SBAB. "Vi räknar på sju procent. Du ska kunna klara av räntehöjningar. Du ska också gå in nyktert i din bostadsaffär." SR 161115.

Micael Grenholm: Absurt teologiskt Trump-stöd. Det vi bevittnar är en politiskt motiverad liberalteologi bland dem som ivrigast hävdar sig vara bibeltroende. 81 procent av USA:s vita evangelikaler röstade på en man som hyllas av både Ku Klux Klan och de nynazister som demonstrerade i Stockholm i lördags. Flera inflytelserika kristna ledare har öppet givit sitt stöd till en president som nu utsett en antisemit och vit makt-förespråkare som chefsstrateg för sin administration (Steve Bannon). Hur kunde det bli så här? Uppenbarligen är långt ifrån alla amerikanska kristna övertygade nynazister, och detta val har kännetecknats av att väldigt många känner att de väljer det minst dåliga av två usla alternativ. Många har helt enkelt resonerat att abort och konservativa domare i Högsta domstolen vägde tyngre än arbete mot klimatförändringar och för ekonomisk jämlikhet. Men samtidigt uttrycker det kristna stödet för Donald Trump en stor tolerans gentemot fascistiska och rasistiska idéer, som i flera fall har motiverats teologiskt. Denna nya "Trump-teologi" är häpnadsväckande ytlig och använder sig av Bibeln på ett otroligt problematiskt sätt. Många har talat om Trump som en modern kung Kyros, en omoralisk och ogudaktig kung som Gud ändå kunde använda för att välsigna sitt folk (Esra 1:1-4). Det är ett absurt resonemang som lika gärna kan användas om Clinton, Obama eller Hitler - ändå har det varit ett av de mest populära kristna argumenten för att stödja Donald Trump. Hans omoral och ogudaktighet (han har vid upprepade tillfällen sagt att han aldrig bett Gud om förlåtelse) är då något gott. Dagen 161116.

Protesterna växer mot Trumps "högra hand". Demokraterna med senatsledaren Harry Reid i spetsen kräver att Donald Trump inte tillsätter Steve Bannon som chefsstrateg i Vita huset. Styrkan i protesterna mot Donald Trumps utnämning av Steve Bannon till sin högra hand ökar i styrka. Demonstrationerna mot den främlings- och kvinnofientlighet som en del amerikaner anser att han representerar fortsätter runt om i USA, och nu kräver alltså demokraterna med senatsledaren Harry Reid i spetsen att Trump inte tillsätter Bannon som chefsstrateg i Vita huset. Harry Reid sa att om Donald Trump menar allvar med att försöka ena det polariserade USA så kan han inte tillsätta Steve Bannon som sin högra hand. Enligt Reid är Bannon en representant för vit makt-ideologi, och den 76-årige avgående senatorn hade svårt att dölja sin upprördhet över att en sådan person nu utsetts till chefsstrateg i Vita huset. Trumps och Bannons kritiker pekar också på de mycket positiva reaktioner som företrädare för det amerikanska nazistpartiet och olika vit-makt-grupper visat offentligt efter utnämningen. "Fantastiskt", "utmärkt" " och "hoppingivande" är några av betygen, och den tidigare Ku Klux Klanledaren David Duke säger att det är ett gott tecken eftersom Bannon har sagt helt rätt saker när det gäller europeiska, det vill säga vita, amerikaners problem. Donald Trumps kampanjchef, Kellyanne Conway, avvisar helt kritiken mot Bannon och säger att det är en ren förolämpning att någon kan tro att hon skulle samarbeta nära någon som har sådana åsikter som Bannon anklagas för. SR 161116.

Assad ser Trump som en naturlig allierad. Syriens president Bashar al Assad berättar att han ser USA:s nyvalde president som en "naturlig allierad" i kampen mot terrorismen. Detta under förutsättning att Donald Trump lever upp till sina löften. Syrien och Ryssland återupptog i går sina flygattacker mot östra Aleppo. "Om han bekämpar terroristerna så kommer vi att vara allierade, tillsammans med Ryssland och Iran," sade Syrien Bashar al Assad om Donald Trump, den portugisiska statliga tv-kanalen RTP. Assad, som sällan haft något gott att säga om någon amerikansk president, uttryckte förhoppningar om nya strategiska allianser när Donald Trump tar plats i Vita huset. Han gjorde det samtidigt som bombningarna mot rebellkontrollerade områden i Aleppo återupptogs i går. SR 161116.

Kubas svar till Trump: Militärövning. Efter att Donald Trump vunnit presidentvalet i USA så säger Kuba att man kommer hålla en militärövning nu i veckan. Trump har lovat att stoppa den pågående islossningen mellan Washington och Havanna och är emot att häva handelsembargot. "Obama har stärkt den kubanska regimen, och Hillary kommer fortsätta göra detsamma," sa Donald Trump när han höll tal inför grånande exil-kubaner i Miami för några veckor sedan. Att Trump lyckades appellera till den äldre generationen av kubansk-amerikaner tros ha bidragit till att han vann Florida, som ju är en bastion för kubaner som flydde ön efter att Fidel Castro tog makten. Nu när det står klart att Trump blir USA:s nästa president så meddelar Kuba att man ska hålla en stor militärövning i veckan som kommer. Den regeringskontrollerade tidningen Granma skriver att befolkningen och militären "måste förberedas på fientliga angrepp". I texten görs ingen direkt hänvisning till Donald Trumps seger i presidentvalet, men det är uppenbart att militärövningen utgör en varningssignal till Washington. Genom historien har liknande övningar hållits när stämningen mellan länderna försämrats. SR 161116.

Trump tar steg mot att infria (vissa) löften till kristna. I sin första tv-intervju efter valsegern säger Donald Trump bland annat att han tänker tillsätta domare som är "pro-life" i Högsta domstolen. Ett skäl till att så många som 81 procent av evangelikala kristna väljare röstade på Donald Trump i det amerikanska presidentvalet var hoppet om en mer konservativ styrning av Högsta domstolen. Totalt sett svarade en dryg femtedel av dem som deltog i CNN:s vallokalsundersökning att utnämningar till Högsta domstolen - som presidenten föreslår - var den allra viktigaste frågan. De hoppades på ett löfte av Donald Trump att tillsätta en konservativ domare till Högsta domstolen, som bland annat bedömer om delstaternas lagar strider mot landets författning eller inte. De senaste åren har Högsta domstolen bland annat underkänt lagar från delstaten Texas, som velat förbjuda samkönade äktenskap respektive begränsa tillgången till abortkliniker. Dessa utslag har alltså gjort det omöjligt för andra delstater att försöka sig på liknande lagstiftning. Till de konservativas glädje kungjorde nu alltså Donald Trump i sin första TV-sända intervju på söndagskvällen att han kommer att nominera domare som stöder begränsningar av aborträtten, och som försvarar amerikanernas rätt att bära vapen. Donald Trump har också tidigare sagt att han kommer att se till så att Planned Parenthood (motsvarigheten till svenska RFSU, red.anm.) mister sina federala skatteintäkter på grund av sin deltaktighet i aborter. Ett bevis så gott som något på att amerikanerna tar hans uttalanden på allvar, är att Planned Parenthood sedan presidentvalet fått in nästan 80.000 enskilda donationer från hela landet.
I frågan om samkönade äktenskap är Donald Trump däremot inte inne på samma linje som sina evangelikala väljare, vilka i dessa frågor snarare sätter sitt hopp till Mike Pence och dennes uttalade stöd för äktenskap mellan man och kvinna. På en fråga i "60 minutes" om samkönade äktenskap svarade Donald Trump att han inte kommer att försöka ändra på lagen, som slogs fast i Högsta domstolen 2015. "Det är en lag. Den har beslutats i Högsta domstolen. Jag menar att det är klart," sa han och lade till att han inte har några problem med det. Världen idag 161117.

"Viktigt med fortsatt samarbete." USA:s avgående president Barack Obama är på avskedsvisit i Berlin. När han mötte pressen tillsammans med förbundskansler Angela Merkel var det både uppslupet och allvarstyngt inför en ny period av ovisshet. "Jag hade inte kunnat önska mig en mer stabil och pålitlig partner på den internationella scenen," sade Barack Obama, om Angela Merkel. Den ovanligt långa presskonferensen var både en hyllning till den nära relationen mellan Barack Obama och Angela Merkel och en manifestation av allt det de vill ska bestå under den tillträdande presidenten. SR 161117.

Dollarn på högsta nivå på 14 år. Dollarn är på sin högsta nivå på 14 år och en orsak tros vara väntade åtgärder av tillträdande president Donald Trump som bland annat kan driva upp konsumentpriserna. Det är i jämförelse med en sammanvägd valutakorg som dollarn nu nått sitt 14-års högsta. Samtidigt är inflation och räntor på väg upp i USA. Donald Trumps uttalanden om att sänka skatterna och öka statsutgifterna har fått investerare att få förnyad tilltro till amerikansk tillväxt enligt nyhetsbyrån Reuters. Sedan valutgången, alltså senaste tio dagarna har dollarkursen stärkts med 3 procent. Gentemot kronan har dollarn sedan årsskiftet blivit ungefär 80 öre dyrare och kursen är nu i nivå med den som rådde under finanskrisen 2009. SR 161118.

Trump har tillfrågat ny justitieminister. I USA har den blivande presidenten utsett sin justitieminister, sin främste säkerhetspolitiske rådgivare och en ny chef för underrättelsetjänsten CIA. Den blivande justitieministern, senator Jeff Sessions från Alabama, var en av de första republikanerna i kongressen som stödde Donald Trump. Senator Jeff Sessions från Alabama har förekommit i spekulationerna för flera ministerposter. Hans lojalitet mot Trump belönas nu med justitieministerposten. En av Sessions politiska huvudfrågor i kongressen är kritiken mot invandring till USA. Han vill hindra den olagliga med en mur mot Mexiko och begränsa den lagliga som han anser hotar amerikanska jobb. Den mycket konservative Sessions får redan kritik för rasistiska uttalanden för 30 år sedan som kostade honom en domarpost då. Michael Flynn, pensionerad generallöjtnant, blir Donald Trumps främste säkerhetspolitiske rådgivare i Vita Huset, med centralt inflytande över USA:s utrikes- och säkerhetspolitik. Flynn är också en lojal Trumpsupporter med en respekterad bakgrund som analytiker och utnämnd av president Obama som chef för militärens underrättelseorganisation, ett arbete han fick lämna i förtid. Flynn anser att "radikal islam" är det största hotet mot USA och har hävdat att islam inte är en religion utan en politisk rörelse som sprider sig som en elakartad cancer. Han får förnyad kritik för det uttalandet idag, liksom samarbete med Ryssland i den konsultverksamhet han driver. Mänskliga rättighetsorganisationer är oroade över att han inte tagit avstånd från Trumps försvar för tortyr. SR 161118.

Trump går med på förlikning. USA:s blivande president Donald Trump har gått med på att betala 25 miljoner dollar, motsvarande omkring 230 miljoner kronor, för förlikning i tre fall där han stämts för bedrägeri. New Yorks statsåklagare Eric Schneiderman kallar det för en fantastisk vändning i fallet och en stor vinst för alla de över 6 000 personer som nu kommer få tillbaka de avgifter som de betalat. Donald Trump kommer, förutom ersättning till studenterna, också behöva betala uppemot en miljon dollar till delstaten New York för att ha brutit mot utbildningslagarna. Den sex år långa rättsprocessen handlar om det så kallade Trump University, en skola som var i bruk från 2005 till 2011 och där studenter utlovades lika blomstrande karrärer i fastighetsbranschen som miljardären själv. Studenter betalade så mycket som 35 000 dollar i avgift till skolan, och många menar att de lurades av marknadsföringen. Lärarna var till exempel inte handplockade av Donald Trump och vissa elever har hävdat att det de fick lära sig lika gärna hade kunnat läsas på nätet. I somras väckte Trump stor uppmärksamhet när han hävdade att domaren i två av rättsfallen gällande skolan var jävig, eftersom hans föräldrar invandrat från Mexiko, och ett av Trumps vallöften var att bygga en mur mot just Mexiko. SR 161119.

Uppmaning på klimatmötet: "Världens länder bör pressa USA". Det fattas pengar till klimatbistånd åt utsatta fattiga länder som behöver hjälp. När USA:s kommande president dessutom vill skära ned på biståndet kan det förvärra läget. SR 161119.

Trump: Vem bryr sig om företaget? Den blivande presidenten i USA, Donald Trump, har ännu inte talat om hur han ska hantera intressekonflikter mellan att vara USA:s president och samtidigt äga ett företagsimperium. Det finns inga lagliga hinder för en president att samtidigt vara affärsman, men Trump har sagt att de vuxna barnen ska ta över ledningen av företagen. SR 161119.

Trumps nej till TPP-avtalet ökar Kinas inflytande. Med Donald Trump som president kommer USA inte att ratificera frihandelsavtalet TPP. Beslut om det tänker Trump fatta redan sin första dag som president, säger han i en video där han berättar om sina planer för den första tiden vid makten. Han kallar avtalet för "en potentiell katastrof" för USA. Att USA drar sig ur Trans-Pacific Partnership, som omfattar 40 procent av världshandeln, innebär ökat inflytande för Kina. Thomas Wright är säkerhetspolitisk analytiker på Brookings Institution i Washington. "Det är ingen tvekan om att nettoeffekten av Donald Trumps förslag är ett starkare Kina," säger analytikern Thomas Wright, inte svagare. Wright talar dels om Trumps skepsis till att USA ska fortsätta betala för försvar av sina allierade i Sydostasien, dels om Trumps beskrivning av frihandelsavtalet TPP som en "katastrof" och att USA inte kommer att godkänna det. TPP omfattar USA, Kanada, Japan, Australien, Brunei, Chile, Malasysia, Mexico, Nya Zealand, Peru, Singapore och Vietnam - och därmed 40 procent av världshandeln. Det är färdigförhandlat, men ännu inte godkänt av de deltagande länderna. Kina deltar inte och från amerikansk sida har TPP betraktats som en strategisk politisk och ekonomisk motvikt till Kinas inflytande i regionen. Kina som vill få till stånd ett alternativt regionalt handelsavtal och har reagerat snabbt på den nya amerikanska linjen. - Kina ska inte stänga dörren till omvärlden, utan öppna den än mer, sa Kinas högste ledare Xi Jinping i helgen. USA:s chefsförhandlare Mike Froman sa till reportrar på Apec-mötet att "vi har folk runt bordet här som säger att om TPP inte kommer vidare, så måste de satsa på RCEP istället". Regional Comprehensive Economic Partnership, RCEP, är det handelsavtal som stöds av Kina, men där USA inte ingår. Nya Zealands premiärminister John Key sa att för USA:s del handlar TPP om att USA ville visa ledarskap i Stilla Havsregionen. "Vi vill gärna ha dem här, tillade han, men om USA inte är här så behöver tomrummet fyllas och det kommer att fyllas av Kina," säger John Key. SR 161122.
Trumps TPP-vägran kan leda till ökat inflytande för Kina. USA:s tillträdande president Donald Trump kommer att vägra skriva på handelsavtalet TPP, Trans Pacific Partnership, som är tänkt att inkludera USA och flera länder i Stillahavsregionen. Att det nu står klart att USA kommer att dra sig ur TPP kommer att ha stor påverkan på regionen, inte minst för Kinas del. "Det innebär framförallt att Kinas inflytande i regionen kommer att öka. Kineserna har haft egna frihandelsavtal som de försökt att få igenom i regionen, och detta kommer de att satsa på mycket mer. Manhar har redan sagt att "om USA lämnar Asien, då får vi ta ansvar för frihandeln där"," säger den oberoende Kinaanalytikern och ekonomen Kristina Sandklef. Kina var exkluderat från TPP, bland annat på grund av att avtalet skulle innehålla olika krav på arbetsrättigheter och miljö som Kina omöjligen kunde gå med på. Japan och andra länder i regionen har nu även gått ut och sagt att man överväger att i stället sätta sitt hopp till ett Kinalett handelsavtal. Kina har länge försökt att få till stånd ett dylikt, kallat RCEP som betyder Regional Comprehensive Economic Partnership. Kinas charmoffensiv gentemot grannländerna för att få till stånd avtalet har sedan Trump vann valet redan intensifierats. Och ett regionalt handelsavtal på kinesiska villkor verkar nu alltmer sannolikt. SR 161122.

Trump bryter centralt vallöfte - ingen Clintonutredning. USA:s tillträdande president Donald Trump vill inte längre utreda Hillary Clintons e-posthantering eller välgörenhetsstiftelse. Hotet om att fängsla Hillary Clinton var ett bärande tema under Trumps valkampanj. Det här är ett av många exempel från valrörelsen på hur Donald Trump anklagar Hillary Clinton för brott och hotar henne med fängelse, ackompanjerat av supportrarnas "lock her up", bura in henne. Temat var bärande i att mobilisera anhängarna, trots att både partivänner och motståndare kritiserade Donald Trump från början för att sänka sig till bananrepubliknivå med hotet att fängsla en politisk motståndare. SR 161122.

Här är alla vallöften som Trump överger. USA:s tillträdande president Donald Trump är beredd att backa på flera av sina vallöften. Donald Trump har sagt att USA ska dra sig ur klimatavtalet från Paris. I intervjun öppnar han för att ändra sig. Han ska titta på avtalet och ha ett öppet sinnelag. Det är möjligt att människan kan ha bidragit till klimatförsämringen. Han är inte helt säker. Det kritiserade beslutet att använda tortyrmetoden skendränkning verkar han släppa. Trump hänvisar till den pensionerade generalen James Mattis, som han "allvarligt överväger" att göra till försvarsminister. Mattis hade sagt att det fungerar bättre med några öl och ett paket cigaretter för att skaffa information, ett svar som hade imponerat på Donald Trump. SR 161123.

Trump breddar sin administration. Två kvinnor är nu med, Betsy DeVos blir ny utbildningsminister. Och Ben Carson blir ny bostadsminister. Donald Trump tillkännagav tidigare under onsdagen att han vill ha South Carolinas guvernör Nikki Haley som USA:s nya FN-ambassadör. Det är en nominering som samtidigt blev en utsträckt han till en forna kritiker. Nikki Haley stödde inte Trump under primärvalen. Trump sträckte ut handen en gång till några timmar senare. För inte heller Betsy DeVos stod bakom Trump under primärvalen. Hon är en republikansk aktivist som länge kämpat för större valfrihet i det amerikanska skolsystemet. Donald Trump lovade under valkampanjen att reformera skolsystemet och utöka systemet med friskolor och ge föräldrar en skolpeng och större valfrihet att sätta barnen i privata alternativ. Det är också precis vad Betsy DeVos länge kämpat för. Hon är ordförande i American Federation for Children, en lobbygrupp för just bland annat skolpeng. "Vi vet att miljoner barn, framför allt från familjer med låga inkomster och minoriteter, sitter fast i skolor som inte möter deras behov," sa hon i september när Trump tillkännagav sin plan. "Vi applåderar Trump-kampanjens fokus på valfrihet i skolan." Ben Carson kommer att nomineras som bostadsminister. Han blir i så fall den förste afroamerikanen i Trumps administration. Carson försökte själv bli presidentkandidat men föll tidigt i primärvalen. Han ställde sig i stället snabbt bakom Trump. Ett beslut som nu verkar ha belönats. Exp 161123.
SR 161124.

Datavetare: Bevis att valet manipulerades. Flera av USA:s främsta datavetare vill att Hillary Clinton kräver omräkning av rösterna i tre delstater. De tror sig ha hittat bevis för att valresultat har manipulerats. Men tiden för att utmana presidentvalets utgång håller på att rinna ut. Nu vill några av USA:s mest framträdande datavetare att Clinton kräver en omräkning av rösterna i swing-delstaterna Wisconsin, Michigan och Pennsylvania, skriver New York magazine. Enligt tidningen tror vetenskapsmännen att de har hittat övertygande bevis på att resultaten kan ha manipulerats eller hackats. Gruppen har inte gått ut med sina upptäckter officiellt men uppges ha haft ett telefonmöte med Clintons innersta kampanjstab. Med Michigans 16 röster, Pennsylvanias 20 röster och Wisconsins 10 röster skulle Clinton få totalt 278 elektorsröster. För att vinna presidentvalet krävs 270 stycken. Om Clinton och hennes stab kommer att lyssna på datavetarnas uppmaning är oklart. Men enligt New York magazine börja tiden rinna ut. Tidsfristen för att begära omröstning går ut på fredag i Wisconsin, på måndag i Pennsylvania och nästa onsdag i Michigan. Exp 161123.

USA:s illegala invandrare kan få skydd i kyrkor. Ett av Donald Trumps vallöften var att flera miljoner illegala invandrare ska skickas ut ur landet. Men nu uppger Fox News att hundratals församlingar har lovat att ge invandrarna skydd i deras lokaler. För att polisen eller personal från invandrings- och tullmyndigheten ska gå in i en kyrka, mot en prästs vilja, behöver de en häktningsorder för en specifik människa - utan det kommer de inte gå att gå in. Enbart i New York har hittills elva församlingar erbjudit en fristad för illegala invandrare och enligt pastor Donna Schaper i Judson Memorial Church kan listan bli längre. "Intresset har ökat enormt eftersom valet," säger hon till Fox News. Dagen 161124.

Merzek Botros: Därför vann Donald Trump. Donald Trump är mycket tydligare än Hillary Clinton i sina åsikter angående extrema islamistiska grupper. Det är en av anledningarna till hans seger. Både Barack Obama och Hillary Clinton gav sitt stöd till Mursi som var den sämsta ledaren Egypten har haft i modern tid och som nu sitter fängslad. Han stödjer en av de största extrema islamistgrupperna som på en vecka vandaliserade över åttio kyrkor i Egypten. I dag finns de spridda överallt i världen. Hillary Clinton var även tydlig i sin relation till Muslimska brödraskapet i Egypten som gav henne sitt stöd i valet. En del i USA, Europa och övriga länder i världen är rädda för dessa grupper som bär på extrema tankar om Gud och människor. SR 161124.

Jubel och sorg efter Castros död. Fidel Castros död har lett till blandade reaktioner runtom i världen. I Kuba har många varit i sorg och chock under natten. Från Venezuela och Mexiko har det kommit hyllningar till Castro. "Den obesegrade jätten, befälhavare Fidel Castro har gått för att möta upp Che Guevara, Camilo och den eviga befälhavaren Hugo Chavez", skrev Venezuelas president, Nicolas Maduro på Twitter. Mexikos president, Enrique Pena Nieto twittrade att Fidel Castro var "ledare av Kubas revolution och en av 1900-talets ikoner". Andra världsledare har försökt att ge en mer nyanserad bild av Castro. På andra sidan, i Miami där många exil-kubaner bor har det varit glada rop och firande snarare än sorgsna miner. Vissa är extremt glada att Fidel Castro nu är död. SR 161226.
Revolutionens ledare Fidel Castro ska kremeras. Kubas förre ledare Fidel Castro är död. Han dog 90 år gammal i Havanna igår kväll. Den 4 december begravs han. Mina kära kubaner. Det är med djup sorg som jag meddelar er att klockan 22.29 på fredagskvällen (161125) avled revolutionens ledare, Fidel Castro Ruz, sade Raul Castro när han igår höll ett kort tal på kubansk statlig tv. Fidel Castro ledde revolutionen mot Kubas dåvarande diktator Batista och tog makten 1959. Därefter styrde han Kuba som en enpartistat i nästan 50 år, innan han lämnade över makten till sin bror Raul 2008 på grund av sviktande hälsa. SR 161126.

Röster räknas om i presidentvalet. Valkommittén i Wisconsin i USA har beslutat att räkna om rösterna i presidentvalet i delstaten. Kampanjstaben bakom den demokratiska presidentkandidaten Hillary Clintons ansluter sig till begäran om omräkning. Begäran om en omräkning kom från Jill Stein, som var presidentkandidat för Gröna partiet. Valkommittén i Wisconsin har kommit överens om att godkänna hennes begäran. Kampanjstaben bakom Clinton meddelar nu att man ansluter till Gröna partiets begäran om omräkning av rösterna i Wisconsin, rapporterar CNN. Omräkningsprocessen, som innebär att nästan tre miljoner röstsedlar ska undersökas för hand, beräknas starta i slutet av nästa vecka efter att Steins kampanj har betalat för kostnaderna, uppger valkommittén. Enligt lag måste omräkningen vara klar senast den 13 december, vilket kan innebära många sena kvällar och helger för att avsluta jobbet i tid, enligt kommittén. Förutom Wisconsin kommer liknande krav att lämnas in även för delstaterna Pennsylvania och Michigan. Den tillträdande presidenten Donald Trump från Republikanerna vann mycket knappt över Clinton i de tre delstaterna. Drygt 27 000 röster skiljde kandidaterna åt i Wisconsin, drygt 70 000 i Pennsylvania och närmare 11 000 i Michigan. Enligt experter finns nästan ingen chans att en omräkning skulle innebära något för slutresultatet i det amerikanska presidentvalet. Men Stein, som säger sig ha samlat in 4,8 miljoner av de 7 miljoner dollar omräkningarna skulle kosta, säger sig ha ett mål: "Dessa omräkningar är del av en valintegritetsrörelse som försöker belysa precis hur opålitligt det amerikanska valsystemet är", står det på hennes webbsida. SR 161126.

Trump gör att Sverige måste bli mer robust. Landets styrande behöver inte ytterligare spekulera i vad Donald Trumps politik konkret kan komma att innebära. För vi har alla fått veta tillräckligt mycket om honom för att kunna dra allvarliga slutsatser - som borde innebära åtgärder för både militärt och civilt försvar. Det är ännu två månader till dess att Donald Trump får uttala USA:s viktigaste ed och därefter helt tar över rodret från Barack Obama. Men det vore tragiskt om vår riksdag och regering väntade med att mer konkret reagera på Trump. Trump har de senaste dagarna backat från flera ställningstaganden. Men det spelar ingen större roll på vilka områden och hur mycket han efter presidentedens ord kommer att backa. Sedan 90-talet har jag följt Trumps största supporter i Moskva, den "liberale" nationalistpartiledaren Vladimir Zjirinovskij (Vladimir Putin har också uttryckt sig positivt om Trump, men inte lika mycket). Vid Trumps seger ordnade Zjirinovskij en offentlig champagnefest. Under den amerikanska valrörelsen började jag i Trumps agerande mer och mer att känna igen Zjirinovskijs taktik. Trumps verbala angrepp mot mexikaner och muslimer motsvaras av Zjirinovskijs ord om balter och muslimer. Ett exempel på Zjirinovskijs budskap till Estland, uttalat långt före landet gick med i Nato: "Ni har bara två möjligheter: leva i fred med Ryssland, eller ge er av i båtar till Sverige!" Då jag träffade Zjirinovskij bad jag honom förklara om han verkligen trodde att finländarna skulle vara införstådda med att införlivas i ett nytt ryskt imperium. Finland ingick i hans partiemblems karta. Svaret jag fick var: "Jag är övertygad om att en majoritet av det finska folket vill tillhöra Ryssland. Finnarna är mer rädda för er svenskar än för oss. Jag har fått ett brev från Finland som stöder mig." Världen idag 161128.

Ben Carson föreslagen som minister. Den djupt troende Ben Carson har fått en förfrågan om en ministerpost i Trumps regering. Carson är emot samkönade äktenskap och ska ha uttalat idéer för hur Trump kan "frigöra kyrkans profetiska röst". USA:a nyvalde president Donald Trump vill ha den tidigare presidentkandidaten Ben Carson i sin regering. Carson är djupt troende, tvivlar på evolutionen och är emot samkönade äktenskap, uppger telegrambyrån. Han har tidigare arbetat som neurokirurg och är känd för att vara den första som lyckades separera siamesiska tvillingar som var ihopvuxna i huvudet. Ministerposten som Trump har frågat Carson om är bostads- och stadsutvecklingsminister, men huruvida han kommer tacka ja till den återstår att se. Enligt den kristna tidningen ""Charisma news" har Carson uttryckt idéer för hur Trump kan frigöra kyrkans profetiska röst. Som det är nu får präster och pastorer inte säga vad som helst utan att riskera att deras kyrkor förlorar sina skattelättnader, uppger tidningen. Detta enligt "The Johnson amendment" (Johnson-ändringen), som förbjuder skattebefriade organisationer att ge politiska budskap. Ändringen nämns ofta som en anledning till varför pastorer avstår från att predika om kontroversiella ämnen, som homosexualitet, skriver tidningen. Efter att Trump uttryckt att han vill upphäva "The Johnson amendment" ska Carson ha meddelat en grupp evangelikaler hur detta skulle "frigöra pastorer att hjälpa till att föra USA tillbaka till judisk-kristna värderingar" skriver Charisma news. "Om vi får Johnson-ändringen upphävd kommer pastorer kunna ha brännande predikningar och tala om vad som är rätt och fel igen" ska Carson ha sagt. Dagen 161128.

Nya påståendet från Trump: Miljontals röstade illegalt. USA:s tillträdande president Donald Trump hävdar att miljontals människor röstade illegalt i det amerikanska presidentvalet. Han redovisar ingen grund för påståendet, som han gjorde i en av en serie arga tweets. Rösträkningen pågår fortfarande i det amerikanska presidentvalet, men det står redan klart att Hillary Clinton fått flest röster, runt två miljoner fler än valets segrare Donald Trump. Rösträkningen och kontrollen av rösterna har nu piskats upp till en ny politisk storm, där den tillträdande presidenten angriper sin tidigare motståndare Hillary Clinton, Demokraterna och det gröna partiets ledare Jill Stein. Hillary Clinton har alltså fått flest röster, men det spelar ingen roll för resultatet. I USA vinner den som får flest elektorer i en modell där varje delstat räknas för sig och vinnaren för det mesta tar allt. Igår hävdade Donald Trump i en arg tweet att han skulle ha fått flest röster också om det inte vore så att miljontals röstat illegalt. I en annan tweet skrev han att det förekommit allvarligt fusk i delstaterna Virginia, New Hampshire och Kalifornien, där Clinton vann. Hittills har Trump inte presenterat något underlag för sina påståenden om fusk. Så sent som i lördags, dagen innan, hävdade han tvärtom i ett uttalande att resultatet av valet borde respekteras istället för att utmanas och utnyttjas, men då var hans kritik riktad mot det gröna parties ledare Jill Stein. Hon har begärt omräkning av rösterna i delstaten Wisconsin och kommer troligen att begära det även i Michigan och Pennsylvania. Det är bara skoj och slöseri med pengar, anser Donald Trump, och kommer inte att påverka valresultatet. När Clintons kampanj sedan anslöt sig till omräkningskravet anklagade Trumpsidan henne för hyckleri, framförallt för att Clinton riktade svidande kritik mot Trump när han höll öppet för att inte acceptera valresultat. SR 161128.

Presidentvalet sluträknat - Trump vann även Michigan. Alla röster är räknade, tre veckor efter valet. Gröna Partiets kandidat har krävt omräkning i tre stater - har fått igenom kravet i en stat, ännu oklart om hon får det i de övriga två. I USA har nu alla rösterna räknats i presidentvalet för tre veckor sen och enligt det fullständiga resultatet vann Donald Trump även delstaten Michigan, som tidigare inte räknats in. Det innebär att Trump totalt fick 306 elektorsröster mot Clintons 232. Samtidigt har det Gröna Partiets representant Jill Stein sagt att hon tänker begära att rösterna räknas om i just delstaten Michigan samt Wisconsin och Pennsylvania. Jill Stein har sagt att hon behöver samla ihop sju miljoner dollar för att få till stånd en omräkning. Hon har samlat ihop över sex miljoner dollar, men ännu fattas en del. I går beslutade valkommittén i Wisconsin att det blir omräkning, men det är fortfarande oklart om det blir omräkning i de andra två delstaterna. SR 161129.

Höga Trumpsiffror från evangelikala ifrågasätts. Nu kommer invändningar mot att en stor majoritet av USA:s evangelikala kristna skulle ha lagt sin röst på Donald Trump. En rimlig siffra är mellan 35 procent och 45 procent av de evangelikala, hävdar starka röster i gruppen. Siffran att 81 procent av de vita evangelikala lade sin röst på Trump kommer från en vallokalsundersökning, så kallad "exit poll", i samband med presidentvalet. Men i debatten har det inte alltid framgått att siffran gäller enbart vita. Nu reagerar reformerta evangelikala grupper mot att det har uppfattats som att en stor majoritet evangelikaler stött Trump. I presidentvalet i USA var det dessutom 43,2 procent av de röstberättigade som aldrig tog sig till valurnorna. Dagen 161130.

Nobelpristagare kritisk till Trump. USA:s tillträdande president Donald Trumps ekonomiska politik kommer att innebära större inkomstskillnader mellan rika och fattiga och öka USA:s skulder. Den slutsatsen drar en av årets Nobelpristagare i ekonomi, Oliver Hart på Harvarduniversitetet i samtal med Ekot. "Idén att riva upp handelsavtal och införa tullar är inte bra för ekonomin eller de arbetare som Donald Trump vill hjälpa. Han vill sänka skatter och det kommer att öka underskottet. De rika har redan låga skatter i USA och att sänka dem kommer att öka inkomstskillnader som det vore bättre att minska," säger Oliver Hart som förärats ett av Nobelprisen i ekonomi. Han är en av 800 fackekonomer i USA som uppmanade väljarna att inte rösta på Trump. Den tillträdande presidenten har valt två finansmän, affärsmän till ekonomiminister och handelsminister, konstaterar Hart: "Den goda nyheten är att de inte verkar galna, men de representerar sina intressen." SR 161201.

Kristen läkare blir bostadsminister i USA. För mindre än ett år sedan fajtades den tidigare neurokirurgen Ben Carson med Donald Trump om Republikanernas presidentkandidatur. Nu blir de regeringskollegor. Han är en djupt troende evolutionstvivlare och abortmotståndare som är emot samkönade äktenskap. Carson beskrivs emellanåt som frispråkig, han har bland annat liknat president Barack Obamas sjukförsäkringsreform med slaveriet. Dagen 161205.

Nya uppgifter: Samtalet mellan Trump och Taiwan var planerat. Det kommer nya uppgifter om det överraskande och mycket uppmärksammade telefonsamtalet mellan USA:s tillträdande president Donald Trump och Taiwans president Tsai Ing-wen. Samtalet har av Trumplägret beskrivits som ett spontant grattis till valsegern från Taiwan, men det var i själva verket planerat i månader som ett led i att helt ändra på relationerna mellan USA och Kina. Det uppger i dag källor för tidningen Washington Post. "Det är helt oundvikligt att det kommer att bli en reaktion," säger Princetonprofessorn Juilan Zelizer. Det är alltså bara en tidsfråga innan Kina kommer att reagera, och det med betydligt större kraft än hittills, på signalerna från Donald Trump. Många analytiker och kommentatorer är i dag överens med Princetonprofessorn, efter att Trumps rådgivare uppgett för Washington Post att det påstått spontana samtalet i själva verket var noga planerat, och ska ses som ett exempel på Trumps avsikt att på allvar utmana Kina, både politiskt och ekonomiskt. Trump själv har ju också länge mer än antytt att han vill skaka om relationen, särskilt i sitt ständiga twittrande, där han senast i går retoriskt frågade om Kina någonsin ber USA om lov i viktiga frågor som till exempel den militära upptrappningen i Sydkinesiska sjön. "Skulle inte tro det, va?" skrev Trump på sitt typiska vis. SR 161206.

Generaler får nyckelpositioner hos Trump. Nu väntas de höga militärerna kämpa om att få gehör hos presidenten, som själv saknar erfarenhet av det militära. Kelly, Mattis och Flynn är alla kända för sin frispråkighet, men skillnaderna framför allt mellan Flynn och de övriga två är stora: medan Flynn ibland slirar med sanningen är Mattis känd som en läsande strateg. Deras syn på Ryssland skiljer sig markant åt: Flynn har fått betalt för att medverka i rysk propaganda-tv; Mattis betraktar president Vladimir Putin med stor skepsis. Till ambassadör i Kina har Trump föreslagit Terry Branstad, guvernör i Iowa, en man som har en mångårig personlig relation till Kinas president Xi Jinping. DN 161208.

Obama: Utred cyberattackerna under valet. USA:s president Barack Obama har beordrat en utredning av misstänkta ryska dataintrång under valrörelsen. Även kongressen ska granska det hackande som ryssarna, enligt den amerikanska underrättelsetjänsten, är skyldiga till. Under valrörelsen utsattes det demokratiska partiet för dataintrång och Wikileaks publicerade nästan dagligen läckor ur hackad e-post från John Podesta, en inflytelserik demokrat och ordförande för presidentkandidaten Hillary Clintons kampanj. De amerikanska underrättelsemyndigheterna har anklagat Ryssland för att ligga bakom dataintrången och hävdat att de inte kan ha genomförts utan klartecken från högsta nivå. Syftet anses vara att skada den amerikanska valrörelsen och så tvivel om att den genomfördes på ett korrekt sätt. Ryssland har tillbakavisat anklagelserna, senast idag. Den tillträdande presidenten, republikanen Donald Trump, tror inte att Ryssland är skyldigt. Det sa han senast häromdagen i en intervju men ledande republikaner i kongressen planerar, på tvärs mot Trump, utfrågningar och utredningar och de anklagar Ryssland också för cyberhot mot militären. SR 161209.

CIA: Ryssland ville hjälpa Trump vinna valet. I går kom beskedet att Barack Obama beordrat en omfattande utredning av dataintrång under den amerikanska valrörelsen. CIA skyller intrången på Ryssland och enligt nya uppgifter ska Ryssland ha försökt underlätta för Donald Trump att vinna presidentvalet. CIA baserar antagandet på uppgifter om att Ryssland inför höstens val hackade inte bara Demokraterna utan även Republikanerna. Det var dock bara information som stulits från Demokraterna som senare offentliggjordes av Wikileaks. De 17 amerikanska underrättelsemyndigheterna har sedan i höstas anklagat Ryssland öppet för dataintrång i det demokratiska partiet och i eposten hos John Podesta, ordförande för Hillary Clintons kampanj. Underrättelsetjänsten har identifierat personer med anknytning till den ryska regeringen som ska ha försett Wikileaks med hackade dokument från Demokraterna. Dessa personer beskrivs som aktörer i en större rysk operation med syftet att öka Trumps vinstchanser.
I natt svensk tid gjorde Donald Trumps så kallade övergångsgrupp, den som förbereder maktskiftet, ett uttalande där det framgår att de inte litar på USA:s underrättelsmyndigheter. "Det här är samma människor som sa att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen", kommenterade övergångsgruppen och la till att valet är över för länge sedan och att det är dags att gå vidare. Den utredning Obama begärt om dataintrången gäller cyberhot mot USA som enligt hans säkerhetsrådgivare är en av de viktigaste nationella säkerhetsfrågor som den tillträdande presidenten kommer ha att hantera. SR 161210.

Trump avfärdar CIA - och hotar byta ut ledningen. USA:s näste president Donald Trump avfärdade i dag underrättelseuppgifter om att Ryssland hackat de amerikanska partiernas datorer för att påverka valutgången. Trump kallade uppgifterna "löjliga" och sade dessutom att han kommer att byta ut ledningen för CIA och sätta dit sitt eget folk istället. "Det där är löjliga uppgifter som demokraterna ligger bakom," sade Donald Trump till Fox News i den första längre intervjun sedan han vann valet. När intervjuaren påpekade att uppgifterna om rysk hackning till Trumps fördel förs fram av CIA och andra underrättelsetjänster, alltså de som Trump som president kommer att få sin information från, sade Trump att det kommer att bli ändringar i ledningen där. "Vi ska ha in vårt eget folk," sade han. Efter intervjun har två tunga senatorer från Trumps eget parti, republikanerna, tillsammans med några toppdemokrater ställt sig bakom kravet att gå till botten med Rysslands roll i valet, eftersom CIA-uppgifterna "borde skrämma alla amerikaner". rump fick också frågan om varför han inte deltar i de dagliga briefingar som CIA och andra ger topparna i USA:s administration, och som han som tillträdande president har tillgång till. "Jag blir briefad när jag behöver, och eftersom jag är en smart person behöver jag inte höra samma sak dag ut och dag in," sa Trump och tillade att vicepresident Mike Pence och flera andra går dit varje dag. När det gäller uppståndelsen kring att Trump pratat med Taiwans president och därmed utmanade Kina som anser att det bara finns ett Kina, sade Trump att han inte förstår varför hans administration måste fortsätta med den politik som gällt för relationerna mellan USA och Kina i snart 40 år. Trump vill istället sätta press på Kina för att uppnå både bättre handelsavtal för USA, och för att tvinga Kina att bidra mer till att stoppa Nordkoreas kärnvapenutveckling. SR 161211.

Trumps kontakter med Taiwan provocerar Kina. Relationerna mellan USA och Kina har blivit ansträngda efter att Donald Trump har stuckit ut hakan genom kontakter med Taiwans president. Trump har ifrågasatt nödvändigheten i att USA erkänner principen om "ett Kina", det vill säga att Taiwan är en del av Kina - och inte ett eget land. SR 161212.

Republikansk kongressledare tar CIA i försvar. I dag sade republikanernas ledare i kongressen att han vill ha en utredning om hackandet och uttalande sitt förtroende för underrättelsemyndigheterna. På en presskonferens fann Mitch McConnell, som leder republikanerna i senaten, anledning att uttala sitt förtroende för underrättelsemyndigheten, var personal riskerar sina liv för USA:s säkerhet som han sade, och nekade till att kommentera Donald Trumps misstro mot samma myndigheter. Donald Trumps uttalade skepsis mot att Ryssland är skyldigt till dataintrång under valrörelsen betecknas som exempellöst av många kommentatorer i USA. SR 161212.

Stor risk för handelskrig med Kina. Kina är sedan i går fullvärdig medlem i WTO och det betyder att landets också ska klassas som en marknadsekonomi. Men varken EU eller USA anser att Kina har rätt till den statusen - vilket kan utlösa ett handelskrig, enligt handelsexperter. Nu stämmer Kina både USA och EU, rapporterar flera medier. Christoffer Fjellner är moderat EU-parlamentariker och EU-parlamentets förhandlare om antidumpingtullar. - För en gångs skull är det EU och USA som bryter mot handelsreglerna i WTO, och att i dessa tider få en handelsstrid mellan världens tre största ekonomier, kan vara riktigt allvarligt för världsekonomin. Den uppseglande konflikten handlar om hur priserna på varor ska räknas ut innan en skyddstull införs. Sedan i går är Kina fullvärdig medlem i världshandelsorganinsationen WTO och ska därmed klassas som en marknadsekonomi. Det innebär att priset på varans hemmamarknad, det vill säga Kina, är det pris som gäller som referens när de kinesiska varorna når Europa. Men varken EU eller USA anser att Kina är en marknadsekonomi; den kinesiska staten subventionerar och kontrollerar en stor del av produktionen av stål, cement och kemikalier. Därför anser EU att de kinesiska priserna ska jämföras med priserna i ett tredje land i syfte att undvika osund konkurrens. I slutet av 2015 hade EU antidumpingtullar mot kinesiska produkter i 52 olika varusegment. Senast förra veckan infördes ytterligare tullar på kinesiskt stål. Men Kina vidhåller att de är en marknadsekonomi, vilket betyder att Eu måste ta bort skyddstullar på aluminium, cyklar keramik och mycket annat. SR 161212.

Allt tyder på Rex Tillerson. USA:s nye utrikesminister väntas bli Rex Tillerson, chef för det multinationella energiföretaget Exxon Mobile. En lång rad medier i USA uppger att Tillerson är den blivande presidenten Donald Trumps val. Rex Tillerson har beskrivits av Donald Trump som "en spelare i världsklass". Den 64-årige chefen för ett av världens största företag Exxon Mobile har förhandlat med politiker runt om i världen och hans erfarenhet och personliga kontakter ses som en fördel. Han började i företaget som ingenjör för fyrtio år sedan och har ingen bakgrund av politiska uppdrag. Enligt de uppgifter som läcks från Trumps medarbetare är den tillträdande presidenten djupt imponerad av Tillerson, som beskrivs som i en klass för sig. Som bolagschef har Tillerson varit mot sanktionerna mot Ryssland och president Vladimir Putin har uppskattat samarbetet med honom så mycket att Tillerson fått en rysk vänskapsmedalj. SR 161213.
Bekräftat: Trump nominerar Tillersson. I ett uttalande heter det att Tillersons orubblighet, stora erfarenhet och djupa förståelse av geopolitik gör honom utmärkt som utrikesminister - och att han kommer att bidra till stabilitet och fokusera på USA:s nationella säkerhet. SR 161213.
Margot Wallström: "Han saknar erfarenhet". "Ibland vet man inte vad man ska tro när man hör nyheter från USA." Så kommenterar utrikesminister Margot Wallström Trumps val av utrikesminister. SR 161213.
Tuff granskning väntar Rex Tillerson. I dag bekräftade Donald Trump att han vill ha oljebolaget ExxonMobils vd som sin utrikesminister. Rex Tillerson har ingen politisk bakgrund, men lång erfarenhet av att förhandla med politiker över hela världen och leder alltså ett av världens största företag. Nomineringen av Rex Tillerson har redan välkomnats från Ryssland, där president Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare sagt att Tillerson är mycket professionell inom sitt område och att han har goda affärsmässiga förbindelser i Ryssland, inte bara med presidenten. ExxonMobil har omfattande affärer med Ryssland, vilket oroar en del av de senatorer i kongressen som måste godkänna Rex Tillerson för att han ska kunna bli utrikesminister. Exxon skulle vinna på att sanktionerna mot Ryssland lyftes. Ett par av de republikanska senatorerna känner sig tveksamma inför Tillersons eventuella intressekonflikter. De vill veta att han inte tänker mjuka upp USA:s Rysslandspolitik. Tillerson uppges ha aktier i Exxon värda ett par hundra miljoner dollar och experter säger att han måste sälja dem för att kunna komma ifråga som utrikesminister. Den förra utrikesministern Condolezza Rice har också twittrat sitt stöd för Tillerson. Han har anmärkningsvärd och bred internationell erfarenhet och förstår den globala ekonomin, skriver hon. SR 161213,

Obama hotar Ryssland. USA:s president Barack Obama kommenterar nu uppgifterna om att ryska dataintrång skulle ha påverkat den amerikanska valrörelsen. I en radiointervju säger Obama att det inte råder något tvivel om att USA måste agera och kommer att agera när en främmande regering försöker påverka integriteten i USA:s valsystem. Han har redan varnat Rysslands president Vladimir Putin, säger han i en intervju som publiceras lördag morgon amerikansk tid av National Public Radio. USA:s president Barack Obama tänker gå till motattack mot Ryssland. "När och hur och vad av det som ska offentliggöras avgör vi," säger han NPR-intervjun. Obama talar om en "främmande regering" och lägger ansvaret direkt på Putin för de dataintrång som de amerikanska underrättelsemyndigheterna anklagar Ryssland för.
Donald Trump tror inte på underrättelsemyndigheterna när de pekar ut Ryssland och han har avfärdat det som "löjligt" att Ryssland agerade för att han skulle vinna valet. Trumps öppna misstroende mot underrättelsemyndigheterna beskrivs som exeptionellt och har väckt stark kritik, inte minst från tidigare chefer för myndigheterna som kan tala öppet. Under torsdagen twittrade Trump en fråga: "Om nu Ryssland, eller någon annan, hackade, varför väntade Vita Huset så länge med att agera? Varför klagade de inte förrän Hillary förlorade?" Sanningen är att myndigheterna anklagade Ryssland för intrången långt före valdagen, men president Obama har fått kritik, också internt i sitt parti, för att USA inte agerat tidigare. I intervjun med NPR är presidenten häpen över att många republikaner som anklagat honom för att inte var tillräckligt tuff mot Ryssland, nu stödjer Trumps mer samarbetsvilliga linje. "Putin är ansvarig för att krossa demokrati i Ryssland, fängslar motståndare, tystar pressen och fattar just nu beslut som leder till slakt i Syrien. Nu plötsligt har en stor del av det republikanska partiet blivit Putinkramare," säger Obama. SR 161216.

Putin till Obama: Presentera bevis för anklagelserna om ryska hackerattacker. Ryssland har nu svarat efter att Barack Obama lovat att hämnas misstänkta ryska hackerattacker mot Hillary Clinton. Vladimir Putins talesperson kallar de amerikanska anklagelserna "extremt grova" och säger att USA antingen borde sluta prata om rysk inblandning, eller presentera bevis för den. SR 161216.

Obama: Ryssland kan inte försvaga oss. USA:s avgående president Barack Obama höll på presskonferens på fredagskvällen, innan han åker till Hawaii på sin julledighet. Han gick bland annat till hårt angrepp mot Ryssland. Det sker när förhållandet till Ryssland blivit ännu mera spänt efter att underrättelsetjänsten CIA och Vita huset pekat ut Ryssland för hackerattacker mot Demokraterna under presidentvalkampanjen, rapporterar AFP. Han hintar om att det var Rysslands president som låg bakom hackerattackerna. "Inte mycket händer i Ryssland utan Vladimir Putin," säger han. Precis innan presskonferensen kom också uppgifterna att FBI pekar ut Ryssland för sommarens hackerattacker. "Vårt land är starkare nu än när jag tillträdde," säger han och syftar bland annat till att USA undvikit terrorattacker och ordnat globalt miljöavtal. I talet pratar Obama om Syrien och USA:s insats. Han är starkt kritisk till Syriens ledare Bashar al-Assad. "Assad har blod på sina händer," säger Barack Obama. SR 161216.

Expert om hackerattack: Överväldigande bevis mot Ryssland. Flera västliga underrättelsetjänster pekar ut Ryssland som ansvariga för hackerattacken mot valkampanjerna i USA, enligt Thomas Rid, underrättelseexpert. "Vi har en tydlig bild. Vi har inte bara teknisk bevisning, utan USA och minst en annan västlig säkerhetstjänst har lyckats göra sig en bild av de organisationer som ligger bakom hackarna. Så vi har inte bara teknisk bevisning utan även underrättelser från insidan, säger Thomas Rid, it-expert och professor i underrättelsehistoria vid brittiska Kings College i London. Hackarna är så många, cirka 4 000, enligt den tyska säkerhetstjänsten, och de måste prata med varandra, vilket ibland kan avlyssnas, enligt professor Thomas Rid. Cirka 5 000 dataintrång kan spåras till en och samma adress som användes både vid intrång mot demokratiska partiets ledning och det tyska parlamentet. Och vid ett par tillfällen glömde hackarna att dölja sin identitet. SR 161216.

Trump: Buffertzoner ska rädda Syriens befolkning. I USA säger den tillträdande presidenten Donald Trump att hans administration kommer att bygga det han kallade "säkra zoner" för att hjälpa Syriens civilbefolkning. Trump sa också att han ska få Gulfstaterna att finansiera zonerna. Donald Trump försäkrade en jublande publik på ett möte i Florida i natt, att när han från och med den 20 januari är president kommer USA inte längre ta emot flyktingar, utan istället bygga upp det han kallar säkra zoner i regionen, alltså områden för att hjälpa civila i och kring krigets Syrien. Trump gav inga detaljer kring när eller var dessa buffertzoner skulle upprättas, eller hur skyddet av de civila där skulle upprätthållas. När skyddszoner för civila tidigare diskuterats här i USA, har det sagts kräva en stor truppnärvaro på marken, som skydd runt zonerna. Därför har till exempel den avgående amerikanske presidenten, Barack Obama, hittills avvisat idén. SR 161217.

Nu väljs Trump till president. USA:s elektorer samlas på måndagen för att formellt utse näste president. De brukar rösta i enlighet med resultatet i sin hemstat, men efter kontroversielle Donald Trumps seger i presidentvalet har det gamla systemet ifrågasatts på nytt. De 538 elektorerna möts i delstaternas huvudstäder och i Washington DC. Deras omröstning brukar mest ses som formalia, men i ljuset av frågetecken kring Trumps kvalifikationer har de hamnat i fokus. Lägg därtill uppgifterna om att ryska hackare kan ha påverkat presidentvalet samt det faktum att demokraten Hillary Clinton fick över 2,8 miljoner fler röster och ändå förlorade. Men utsikten att någon annan än Trump skulle väljas till president är minimal. För att vinna omröstningen krävs majoritet, det vill säga minst 270 av elektorsrösterna. Om alla röstar i linje med valresultatet i sin hemstat vinner Donald Trump bekvämt med stöd av 306. För att ändra utgången krävs således minst 37 så kallat trolösa elektorer, något som vore en sensation som aldrig tidigare hänt. Flera amerikanska medier har gjort rundringningar till elektorer och spår att det inte kommer att ske nu heller. Lawrence Lessig, professor i juridik vid ansedda Harvard University och rådgivare till flera elektorer, säger till amerikanska medier att han identifierat närmare 20 som kan komma att byta sida. Till exempel har elektorn Christopher Suprun i Texas sagt att han inte tänker rösta på Trump på grund av dennes bristande utrikespolitiska erfarenhet. DN 161218.

Trumps seger väntas bekräftas i dag. I USA väntas landets 538 elektorer i dag bekräfta Donald Trumps seger i presidentvalet. Hillary Clinton fick flera miljoner fler röster än Trump, något som gjort att flera stora kampanjer försökt övertyga republikanska elektorer att inte lägga sina röster på Trump. Men det finns ingenting som tyder på att särskilt många elektorer kommer att ändra sig. En, eller högst en handfull, republikanska elektorer väntas bryta mot plikten att rösta på Trump, och det krävs att minst 38 stycken gör det för att Hillary Clinton skulle gå segrande ur den strid som egentligen avgjordes redan på valnatten. Enkelt förklarat gör det stundtals hårt kritiserade elektorssystemet att mindre delstaters röster väger tyngre än de större. Donald Trump vann flest röster i rätt delstater, fick därmed flest elektorer, och då hjälper det inte Clinton att hon totalt sett fick nästan tre miljoner fler röster än Trump. Den verkliga dramatiken i de många svallvågorna efter presidentvalet är i stället den för varje dag växande historien om Rysslands roll. USA:s underrättelsetjänster, med CIA i spetsen, har ju konstaterat att ryska hackare, på order från högsta ort, tog sin in i centrala datorer hos demokraterna, med direkt avsikt att skada Clinton och gynna Trump. USA:s avgående president Barack Obama har tillsatt en snabbutredning som ska vara klar innan Trump tar över den 20 januari, och allt fler tunga politiker anser att hackerattackerna kan ha tippat valet till republikanernas och Trumps fördel. Det gäller även inom hans eget parti, samtidigt som Trump själv kallar CIA:s uppgifter för "löjliga". Den republikanske senatorn och tidigare presidentkandidaten John McCain litar dock på CIA och är en av flera i kongressen som nu kräver att den ryska inblandningen i presidentvalet utreds av en specialkommitté av samma kaliber som de efter elfteseptemberattentaten och Watergateskandalen. McCain ser mycket allvarligt på de ryska attackerna och säger att om de påverkade valet så är den amerikanska demokratin raserad. SR 161219.

Bara två elektorer gjorde revolt när Trump utsågs till president. Trots turbulensen kring elektorskollegiet var det till slut bara två republikanska elektorer som röstade emot Donald Trump. Nu är Trump också formellt vald till USA:s nästa president. Många Trumpmotståndare gjorde allt för att försöka övertala de republikanska elektorerna att rösta på någon annan än Trump. Men till slut var det bara två republikanska elektorer från Texas som röstade för någon annan än det egna partiets kandidat. Den enas röst gick till Ohios guvernör John Kasich, en av Trumps motkandidater i primärvalet. Den andra röstade på Ron Paul, en kongressledamot från Texas som ställt upp i presidentvalet flera gånger. Det innebar att Trump till slut fick 304 elektorsröster, och översteg med marginal de 270 som han behövde för att utses till president. Donald Trump svärs in den 20 januari 2017 i Washington DC. yle 161219.

Donald Trump formellt vald till president. Donald Trump har nått över 270 röster i elektorskollegiet och är formellt vald till USA:s president. Det blev delstaten Texas som gav de röster som gjorde att republikanen Trump passerade antalet elektorsröster som krävs för att väljas till president. Två Texas-elektorer proteströstade mot Trump - en för Ohioguvernören John Kasich och en för Ron Paul från Texas - men det spelade ingen roll för utgången, enligt CNN. I presidentvalet i november fick Demokraternas kandidat och förra utrikesministern Hillary Clinton i hela USA cirka 2,8 miljoner fler röster än republikanen Trump. Det hjälpte dock inte Clinton, som på grund av det amerikanska valsystemet med elektorer fick se sig besegrad. Valet 2016 är femte gången i USA:s historia som en presidentkandidat erövrar flest elektorer utan att ha fått flest väljarröster. SR 161220.

Obama och Trudeau förbjuder oljeborrning. USA:s avgående president Barack Obama och Kanadas premiärminister Justin Trudeau har fattat beslut om att förbjuda oljeborrning i delar av Norra Ishavet och vid USA:s norra Atlantkust. Förbudet införs för att skydda djur och natur och ska vara permanent. Obama vill därmed hindra sin efterträdare Donald Trump från att tillåta oljeexploatering. Samarbetet mellan USA och Kanada breddar skyddet som omedelbart välkomnades av miljörörelsen men kritiserades av oljeindustrin. I Kanada kan beslutet omprövas vart femte år, men i USA är förbudet permanent och president Barack Obamas jurister hävdar att det inte kan dras tillbaka av nästa president. Den tillträdande presidenten Donald Trump har sagt att han ska avreglera energiproduktionen från såväl olja som gas och kol. Han har tillsatt flera ministrar med bakgrund i oljeindustrin. Den blivande chefen för miljömyndigheten tror inte på klimatuppvärmningen och andra i den nya administrationen, inklusive Donald Trump själv, litar inte på vetenskapens kunskaper om hur klimatet förändras. SR 161221.

Trump utsåg Kinakritiker till handelsminister. USA:s blivande president Donald Trump har utsett ekonomen Peter Navarro till handels- och industriminister. Han kommer att leda det nygrundade nationella handelsrådet i USA. Navarro är känd för sitt mycket kritiska förhållningssätt till Kina och han har skrivit två böcker som kraftigt kritiserar Kinas politik. Navarro var rådgivare för Trump under presidentvalskampanjen. Han är doktor i ekonomi från Harvard och för tilffället verkar han som professor vid University of California. Under valkampanjen beskyllde Trump bland annat Kina för USA:s ekonomiska problem. Yle 161222.

Trump vill stärka den nukleära arsenalen. USA:s tillträdande president Donald Trump vill kraftigt stärka och utöka landets kärnkapacitet tills resten av världen tar sitt förnuft till fånga då det gäller kärnvapen. Trump uttalade sig i frågan på Twitter och preciserade inte vilka åtgärder USA ska vidta eller vilka åtgärder som har vidtagits ute i världen. USA har för närvarande omkring 7 000 kärnstridsspetsar, bara Ryssland har ett par hundra fler. Försvarsministeriet Pentagon vill modernisera alla tre attackvapen som USA har, det vill säga interkontinentala ballistiska missiler, u-båtar och bombplan. Experter har uppskattat att det kan kosta en biljon dollar under de följande 30 åren. Trump lovade också under valkampanjen att han ska sänka skatterna och minska statsutgifterna. yle 161222.
Putin vill ha bättre kärnvapen. President Vladimir Putin vill förstärka Rysslands kärnvapenpotential. Enligt presidenten är det viktigt att Ryssland har vapen som kan tränga igenom alla försvarssköldar. Putin sade att arméns beredskap har förbättrats avsevärt, men betonade att den måste stärkas ytterligare så Ryssland kan neutralisera alla militära hot. "Vi måste noga följa eventuella förändringar i maktbalansen och i den politiska och militära situationen i världen, särskilt längs den ryska gränsen, och snabbt anta planer för att neutralisera hot mot vårt land," sade Putin. Putin säger att det är viktigt att Ryssland har kärnvapenmissiler som kan "tränga igenom alla befintliga och eventuella framtida missilförsvarssystem. yle 161222.

FN:s säkerhetsråd fördömer byggandet av israeliska bosättningar. FN:s säkerhetsråd kräver att Israel stoppar byggandet av bosättningar på ockuperad mark. En resolution med den lydelsen har gått igenom till följd av att USA valde att inte lägga sitt veto. Initiativet till resolutionen togs av Egypten, men i går kom beskedet att en omröstning om förslaget i FN hade stoppats, detta efter hård press från Israel och USA:s tillträdande president Donald Trump. Flera av säkerhetsrådets tillfälliga medlemmar - Nya Zeeland, Malaysia, Venezuela och Senegal - valde då att trycka på för att en omröstning i stället skulle ske i dag. Det var in i det sista oklart hur USA skulle komma att agera, men USA valde att lägga ned sin röst. Resolutionen antogs därmed genom att 14 av de 15 medlemsländerna röstade ja. Det har spekulerats om att president Barack Obama, som är mer skeptisk till Israels nuvarande ledning än Trump, skulle välja - som en av sina sista politiska markeringar innan han lämnar presidentposten - att ge Israel en näsknäpp genom att inte stoppa resolutionen. Donald Trump tillträder som president den 20 januari.
Sverige ingår i FN:s säkerhetsråd i två år från och med årsskiftet, och är ordförande under januari. Sveriges regering välkomnar beslutet i säkerhetsrådet, som man menar bekräftar EU:s och Sveriges syn på Israels bosättningar på ockuperade områden. "Jag välkomnar säkerhetsrådets beslut. Det är mycket positivt att rådet för första gången på åtta år har enats om en resolution om fredsprocessen," säger utrikesminister Margot Wallström (S) i ett uttalande. "Resolutionen innebär ett viktigt folkrättsligt klargörande av världssamfundets syn på bosättningarna, utgör en grund för Sveriges kommande arbete i säkerhetsrådet och kan bidra till att skapa hopp hos unga i regionen om en framtida tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet." SR 161223.

Obama vill flytta fångar från Guantánamo innan Trump tar över. USA:s president Barack Obama kommer inte hinna uppfylla sitt löfte om att stänga fånglägret i Guantánamo Bay på Kuba. Nu försöker han istället flytta så många fångar som möjligt innan Donald Trump tar över makten. President Obama har fått bråttom de sista månaderna vid makten för att få ut så många som möjligt av de 22 personer som sitter fängslade sedan flera år, trots att USA inte har kunnat bevisa att de är terrorister. De är klara att friges men har väntat på besked om ett mottagarland som USA accepterar. Precis innan tidsgränsen gick ut meddelade Obamaadministrationen kongressen att det är klart med mottagarländer för 17 eller 18 av fångarna, det rapporterar flera amerikanska medier. Planen är att de frisläppta ska förflyttas till Italien, Oman, Saudi-Arabien och Förenade Arabemiraten. De flesta av de män som ska släppas är jemeniter men kan inte återvända till Jemen. SR 161225.

Flera döda i skjutningar i Chicago. I julhelgen har minst 27 människor skjutits i Chicago, en av USA:s största städer. Sju av dem dödades. Det dödliga våldet i Chicago har ökat dramatiskt under året och de flesta som dör är unga män. Hittills har 745 människor skjutits till döds i år i Chicago. Förra året vid den här tiden var antalet 476. 4 252 människor har hittills blivit beskjutna i Chicago i år. Det är en ökning med nästan 50 procent jämfört med året innan. De allra flesta är män och under 30 år. Det händer att människor dödas eller skadas för att de råkar komma i kulornas väg. Det har hänt minst 24 barn, alla under 12 år. Det ökade våldet förklaras med gängstrider mellan många mindre gäng utan stark kontroll. De består ofta av män som inte avslutat skolan och som saknar arbete. Våldet kan utlösas av en förolämpning på sociala medier, en mindre skuld, strid om områden för narkotikaförsäljning eller en flickvän. Konflikterna är ofta personliga och den enkla tillgången till vapen bidrar till att skadorna blir stora. I mitten på sommaren hade Chicagopolisen beslagtagit 6 000 illegala vapen, många från granndelstaten Indiana som har mindre kontrollerande vapenlagar än Illinois där Chicago ligger. SR 161226.

Pastorer som stödjer Trump. Den 20 januari installeras Donald Trump som president i USA. På sin resa mot Vita huset har han fått stöd av en rad kända pastor, som följer med in i maktens korridorer som andliga rådgivare, bland andra Franklin Graham, Pat Robertson, Kenneth Copeland, James Dobson, Jerry Falwell och Bill Johnson. Dagen 161228.

Republikaner går emot Trump om Ryssland. Ett par tunga senatorer i USA:s kongress utmanar den tillträdande presidenten Donald Trump och vill införa fler sanktioner mot Ryssland. Säkerhetstjänstens anklagelser mot Ryssland om dataintrång har avfärdats av Donald Trump, men de republikanska senatorerna Lindsey Graham och John McCain vill straffa Ryssland och de har 99 av hundra senatorer med sig, enligt Lindsey Graham. "Vi ska sätta ihop sanktioner som träffar Putin och hans inre krets för att de har blandat sig i det amerikanska valet," fortsatte hon. USA har redan sanktioner mot Ryssland, men de republikanska senatorerna Lindsey Graham och John McCain vill har fler, direkt riktade mot den ryske presidenten. De går därmed på rak kollisionskurs mot sitt eget partis tillträdande president Donald Trump. En pastor som öppet trotsar Trump under lång tid är Russell Moore, konservativ baptist, som efter presidentvalet hamnat i skottgluggen. Flera kyrkor har sagt att de inte längre vill donera pengar till hans arbete på grund av Moores politiska ställningstagande. SR 161228.

Mats Tunehag: Efter Obama: "Det kan inte bli sämre". Ökade spänningar i världen, flyktingvågen till Europa och ökad osäkerhet för Israel. Så beskrivs arvet efter USA:s president Barack Obama av Mats Tunehag, konservativ omvärldsanalytiker. "Förväntningarna var skyhöga på Obama. Han red ju på dem, och fick till och med Nobelpris innan han ens uträttat någonting," säger Mats Tunehag. Åren med Obamastyre beskriver han som närmast en katastrof. Han nämner relationen till Ryssland och påminner om hur Barack Obama sände sin utrikesminister, Hillary Clinton, till Moskva för att träffa Vladimir Putin. "Relationen skulle bli bra med Ryssland, det talades om omstart," säger Mats Tunehag men menar att omstarten uteblev. "Det har aldrig varit så frostiga relationer de senaste 25 åren som i dag mellan Ryssland och USA. Och i relationen till Kina är det i dag militära skärmytslingar mellan USA och Kina ute i Kinesiska sjön," tillägger han som ytterligare ett exempel på USA:s dåliga relationer med omvärlden. Världen idag 161230. Kommentar: Det kan bli sämre!

Uppgifter: Spår efter ryska hackare vid elnät i USA. Dramatiken mellan USA och Ryssland fortsätter, och fick nytt bränsle när det i natt kom uppgifter om att ryska hackare tagit sig in i datorer med koppling till det amerikanska elnätet. Högt uppsatta källor i Vita huset uppger för tidningen Washington Post att dataintrånget gjorts av samma ryska hackare som anklagas för att ha försökt manipulera det amerikanska presidentvalet. Bakgrunden är att samtidigt som USA:s underrättelsetjänster offentligt anklagade Ryssland för allvarliga dataintrång, fick noga utvalda amerikanska institutioner och företag ta del av bevisen. Vita huset såg till att samhällsbärande företag och organisationer fick tillgång till den skadliga kod som hittats i samband med dataintrången i de amerikanska demokraternas partihögkvarter. Amerikanska myndigheter uppmanade bland andra kraftleverantörer att leta efter samma kod i sina system, för att få en bättre bild av de ryska attacker som av Vita huset döpts till "Grizzly Steppe". Det anses helt avgörande för USA:s säkerhet att försöka kartlägga hur långt, djupt och brett ryssarna kommit i sina sajberattacker mot USA, och i natt kom det första svaret. Samma ryska digitala signaturer har nu hittats i ett elnätsföretag i delstaten Vermont. Visserligen tycks inte elnätet ha påverkats, men frågorna är många och ställs enligt Washington Post nu med stor oro av Vita huset. Försökte hackarna skada det amerikanska kraftnätet, eller ville man bara kolla om man kan göra det i framtiden? Vad skulle hända om stora delar av USA:s elnät stängdes ner, och därmed slog ut väsentliga samhällsfunktioner? Ryssland anklagas redan för upprepade attacker mot Ukrainas kraftnät, som orsakat flera strömavbrott, men förnekar helt inblandning. Hittills finns inga kommentarer till uppgifterna från det offciella USA. SR 161231.

Kyrkor förbereder sig för Trumps deportationspolitik. Nätverk av kyrkor lovar att hjälpa papperslösa, samtidigt som USA sakta börjar förbereda sig för tuffare tag mot migranter. En av Donald Trumps vallöften var att deportera människor som befinner sig i USA utan tillstånd, uppskattningsvis är det 11 miljoner människor. Omkring 450 kyrkor, moskéer och synagogor är redan med i ett nätverk som går under namnet "Sanctuary movement", som ska ge skydd och stöd åt dem som riskerar att deporteras. Bland annat finns det församlingar som ger flyktingar i nöd hjälp med boende i sina lokaler. Det här är ett nätverk som alltfler kyrkor anslutit sig till inför att Donald Trump tar över som president, den 20 januari. "Som kristen står jag under den Gudomliga lagen, och kan inte tyst se på medan vår valde ledare ger efter för mörkret, som vill splittra Guds familj istället för att ena den," säger Adan Mairena, pastor i West Kensington Ministry, i Philadelfia, enligt Christianpost. " Våra folkvalda ledare kan inte säga "Gud välsigna Amerika" och samtidigt deportera, exkludera, avhumanisera samt kriminalisera dem som söker skydd, i det här fallet Guds barn från Centralamerika." Dagen 161231.

Trump och ekonomin - stora planer men lika många frågetecken. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring den ekonomiska politik som USA:s blivande president Donald Trump kommer att driva. Men om han håller fast vid sina vallöften har USA:s ekonomi stora problem framöver. När Donald Trump utses till Förenta Staternas 45 president ärver han en ekonomi som är i hyggligt skick. Tillväxten låg på 3,5 procent under det senaste kvartalet, arbetslösheten är 4,6 procent (den lägsta på nio år). Barack Obama lyckades till slut. Sedan uppgången började efter finanskrisen har 16 miljoner nya jobb skapats. En av hörnstenarna i Trumps ekonomiska politik kommer att vara skattesänkningar som ska sätta fart på ekonomin. De planerade skattesänkningarna är närmare sex biljoner (biljon=1 000 000 000 000) dollar. Tanken är att sänkta skatter ska uppmuntra företagare att ta risker och satsa på investeringar. Trumps skatteplan kommer att gynna de allra rikaste mest. Enligt Stiglitz kommer hälften av skattesänkningarna att hamna hos den rikaste en procenten av amerikanerna. Trump vill förenkla inkomstbeskattningen och minska antalet skatteklasser från sju till tre. I den operationen kommer en del att få höjd skatt. Enligt beräkningar från Tax Policy Center skulle bland annat ensamförsörjare med skolbarn få högre skatter. Många ekonomer, till exempel Nobelpristagaren Paul Krugman har den senaste tiden påpekat att skattelättnader för de superrika inte leder till någon större stimulans i ekonomin. De har redan så mycket pengar att ett extra tillskott knappast får någon effekt på deras konsumtion. Däremot går nästan alla inkomstökningar (via skattelättnader) för lågavlönade till ökad konsumtion. Samtidigt är Trump väl medveten om att sänkta skatter och ökade satsningar på infrastruktur och militärutgifter ökar budgetunderskottet på kort sikt. Underskottet kommer att växa med omkring sju biljoner (eller sjutusen miljarder) dollar. Under Obamas presidentperiod har republikanerna i Kongressen hårt motsatt sig en ökning av underskottet, bland annat genom att fördröja en höjning av skuldtaket. Det blir därför intressant att se hur partiet kommer att förhålla sig till presidentens planerade superexpansiva (underskottsfinansierade) finanspolitik. I takt med den stärkta ekonomin och de positiva förväntningarna på Trumps stimulansåtgärder har dollarns kurs förstärkts. Det innebär att importen har blivit billigare, medan exporten av amerikanska varor har försvårats eftersom produkterna har blivit dyrare i utlandet. Trumps dilemma är att en starkare dollar ökar handelsunderskottet då importen ökar och exporten minskar. Trumps närmaste krets består av superrika affärsmän av vilka många saknar erfarenhet från politiken. I regeringen ingår åtminstone fem miljardärer och sex multimiljonärer. Donald Trump vann valet på en kampanj som riktade sig mot eliten. Nu har han själv samlat kring sig en ny - visserligen annorlunda - elit. yle 170101.

Dollarn väntas gå om euron. 2017 kan bli året då dollarn för första gången på över 14 år blir starkare än euron. Flera faktorer pekar i den riktningen. En av de som stödjer teorin är Richard Falkenhäll, valutastrateg på SE-banken, som dock inte tror en sådan rockad blir långvarig. Kommentar: Tills den stora kraschen kommer!

Nya kongressen samlas i USA. I USA i dag samlas för första gången den nya kongressen, som efter valet i november har en republikansk majoritet. Om några veckor tillträder Donald Trump som republikansk president, och sammantaget innebär de nya maktförhållandena i Washington att mycket av den politik som drivits igenom under den demokratiske presidenten Barack Obamas åtta år kan komma att rivas upp. Det gäller inte minst den sjukvårdsreform som många republikaner vill avskaffa. "Sjukvårdsreformen Obamacare ja - till att börja med är den alldeles för dyr, "säger Melody Clarke från North Carolina, en runt 40-årig republikan som är rusig av glad förväntan över vad som nu komma skall i USA, med en republikansk president och med en republikansk kongress. Högst på hennes politiska önskelista står att Obamacare rivs upp, och det snabbt. President Obamas sjukvårdsreform har gett drygt 20 miljoner tidigare oförsäkrade amerikaner tillgång till sjukvård, med hjälp av höjda försäkringspremier för bland annat medelinkomsttagare. "Och det är för dyrt, vår familj har inte råd med Obamacare," säger trebarnsmamman Melody. SR 170103. Kommentar: För dyrt, men vad om 20 miljoner människor annars inte längre har råd med sin sjukvård?

Oklarheter kring gripande av Eduardo Cardet. Kristdemokraterna följer just nu noga utvecklingen i Kuba, där oppositionsledaren Eduardo Cardet suttit häktad i över en månad. "Vi har uppmärksammat UD på fallet, och KD har ställt en fråga till utrikesministern om vad Sverige kan göra," säger Edvard Agrell, generalsekreterare för Kristdemokratiskt internationellt Center (KIC). Världen idag 170104.

Mexiko byter ut minister för att möta Trump-hot. I Mexiko beslutar president Enrique Peña Nieto nu att byta ut sin utrikesminister, bara två veckor innan Donald Trump tillträder som USAs president. Peña Nieto sa i ett tal igår att det kommande året innebär stora utmaningar för den mexikanska ekonomin, som drabbas hårt av att amerikanska företag avbryter sina planerade investeringar i Mexiko. "Inför maktskiftet i USA har jag instruerat den nye utrikesministern Luis Videgaray att intensifiera dialogen med Donald Trump så att vi kan arbeta konstruktivt tillsammans," sa president Enrique Peña Nieto när han igår meddelade att Mexiko får en ny utrikesminister. Problemen har börjat hopa sig för Mexiko redan innan Trump ens tillträtt. I tisdags meddelade den amerikanska biltillverkaren Ford att man slopar sin planerade nya fabrik i mexikanska staden San Luis Potosi för att istället utöka produktionen i amerikanska Michigan. Beslutet är en direkt konsekvens av Donald Trumps återkommande hot mot de amerikanska företag som väljer att investera i Mexiko istället för på hemmaplan. Även lustkonditioneringsfabrikanten Carrier ställer in sina planer på investeringar i Mexiko. Sammanlagt innebär det att 3600 nya jobb försvinner. "Donald Trump utgör en skräckfilm för Mexiko. Och han har inte ens tillträtt än - så vi har bara sett trailern," sa Mexikos centralbankschef Agustin Carstens nyligen i en intervju. SR 170105.

Underrättelsechef: Ryssland är ett hot mot USA. Tre av USA:s högsta underrättelsechefer upprepade i en utfrågning inför senatens försvarsutskott i dag att de anser sig ha klara bevis för att Ryssland genom både dataintrång och andra metoder gjorde allt för att manipulera det amerikanska valet i november - något som den blivande presidenten Donald Trump öppet betvivlar. Men högste chefen James Clapper sa sig aldrig tidigare ha upplevt så aggressiva ryska försök att påverka ett val. James Clapper och hans kollegor sa sig i dag var än mer övertygade än i höstas om att det är ryska aktörer - hackare, säkerhetstjänster och andra - som på order från högsta ort gjort omfattande dataintrång framförallt hos demokraternas nyckelpersoner. De är övertygade om att stulna dokument och uppgifter, möjligen via tredje part, gavs till bland andra Wikileaks, som publicerade allt på nätet i månader. Clapper poängterade dessutom att de så uppmärksammade dataintrången bara var en del av de ryska attackerna mot den amerikanska demokratin. Det handlar enligt underrättelsechefen om en storskalig rysk desinformationskampanj som fortfarande pågår, och som innehåller allt från klassisk propaganda till stora mängder så kallade falska nyheter, spridda via sociala medier. En del av dramatiken i hela frågan beror på att Trump i grunden ifrågasatt både uppgifterna och de amerikanska underrättelsetjänsterna, samtidigt som han uttrycker sig mycket positivt om den ryske presidenten Vladimir Putin. Den majoritet republikanska politiker som istället ser Ryssland som det största hotet mot USA:s nationella säkerhet fick än mer bränsle i dagens utfrågning. "Ryssland utgör ett hot mot USA," slog James Clapper fast. SR 170105.

Valresultat: Trump fick 304 av elektorsrösterna och Clinton fick 227. 170106.

Trump efter laddat möte: "Hacking påverkade inte valet". Blivande presidenten Donald Trump kallar det fokus som uppstått kring det misstänkta ryska dataintrånget för "en politisk häxjakt", enligt New York Times. På fredagen mötte Trump representanter för amerikansk underrättelsetjänsten och sade efteråt att mötet varit "konstruktivt". "Hacking hade ingen som helst påverkan på valet," säger Trump enligt AP. "Kina hackade, relativt nyligen, 20 miljoner statsanställda. Varför pratar ingen om det? Det här är en politisk häxjakt." Trump efterlyser dock en plan inom 90 dagar efter att han blivit president, för hur USA ska aktivt kunna arbeta mot och förhindra cyberattacker. SvD 160106.

Underrättelsetjänst: Putin gav order om dataintrång. Den samlade amerikanska underrättelsetjänsten anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att ha "beordrat" försök att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att ha försökt hjälpa Donald Trump till valseger. Underrättelsemyndigheterna har gjort en samlad rapport om de dataintrång de anklagar Ryssland för. En del av den rapporten offentliggjordes i går och där går myndigheterna ett steg längre än hittills. De anklagar den ryske presidenten Vladimir Putin inte bara för att ha känt till, utan för att ha "beordrat" intrången för att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att vilja svartmåla demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton för att hjälpa Donald Trump att segra. SR 170107.

Trump på Twitter: Vill ha god relation med Ryssland. Den tillträdande presidenten i USA, Donald Trump, skriver på Twitter att det är en bra sak, inte en dålig, att ha goda relationer med Ryssland. Det är bara "dumma" människor eller dårar som tycker det är bra med dåliga relationer, skriver Trump. Den tillträdande presidenten Donald Trump, som informerades även om de hemliga delarna av rapporten, drog slutsatsen i ett skriftligt uttalande efteråt att cyberattacker inte har haft någon effekt för valresultatet och kritiserade det demokratiska partiet för dålig datasäkerhet i sina partisystem. Vi har tillräckligt med problem i världen utan att skaffa oss ett till, menar Trump och skriver att när han blir president kommer Ryssland visa mycket störe respekt mot USA och att länderna, förhoppningsvis, ska samarbeta för att lösa en del av världens "många stora och överhängande problem". SR 170107.

Trump godkänner uppgifter om dataintrång. USA:s blivande president Donald Trump godtar slutsatsen att Ryssland ligger bakom dataintrång i USA:s valsystem. Det säger hans stabschef Reince Priebus till TV-Kanalen Fox New. USA:s underrättelsemyndigheter anser att Rysslands president Vladimir Putin beordrat en rysk kampanj för att misskreditera valsystemet, uppgifter som Donald Trump hittills direkt avvisat eller varit skeptisk till. Journalisten Chris Wallace på Fox News ställde frågan. "Visst, Donald Trump accepterar att enheter i Ryssland låg bakom just det här hackandet," sa Reince Priebus. I dag sa hans stabschef Reince Priebus att när Trump fått resultatet av den utredning han begärt själv om cybersäkerhet är det möjligt att han agerar. "Rapportens rekommendationer kommer att diskuteras och efter det är det möjligt att Trump agerar," sa Priebus. SR 170108.

Religion fortfarande viktigt i USA:s kongress. Närmare 91 procent av medlemmarna i den amerikanska kongressen beskriver sig själv som kristna. Detta trots att andelen som kallar sig kristna i landet stadigt sjunkit de senaste decennierna. I dag tros siffran ligga omkring 71 procent, enligt Pew Forum. 23 procent av amerikanerna bekänner sig inte alls till någon religion. När man studerar de två partierna (republikaner och demokrater) finns det uteslutande flest kristna inom det republikanska partiet. De är så många som 99 procent. Bland demokraterna är motsvarande siffra 63 procent, visar undersökningen. I början av 1960-talet utgjorde ledamöterna 75 procent protestanter. Detta har minskat till 56 procent i dag. Under samma period har katolikerna gjort ett skutt från 19 procent till 31 procent
Kongressen i USA av två kammare: senaten och representanthuset. I senaten sitter 100 ledamöter. I kongresshuset sitter 435 ledamöter. Kongressens arbete delas in i tvåårsperioder med början den 3 januari. De möts i Capitoleum i Washington DC. Dagen 170108.

Trumps svärson får toppjobb. Donald Trumps svärson får toppjobb som rådgivare åt den tillträdande presidenten, enligt medier. Men det finns juridiska frågetecken som måste rätas ut. Den 35-årige Jared Kushner kommer att bli presidentens topprådgivare, rapporterar flera amerikanska tv-bolag. Beskedet kommer inte oväntat. Kushner har varit en inflytelserik om än diskret gestalt i Trumps närmaste krets under valrörelsen. SR 170109.

"Obamas tal var elegant och hoppfullt". Natten till idag höll president Barack Obama sitt sista tal som president ... han valde sin hemstad Chicago som arena. "Han avslutar sin presidentperiod som han började, med ett elegant formulerat tal i Chicago som innehöll fokus på hopp och förändring. Han är en erkänt skicklig talare och det här var ett klassiskt Obamatal." SR 170111.

USA-expert "förundrad" över Trump. Donald Trump gav ett mycket aggressivt intryck när han höll sin första presskonferens efter presidentvalet, anser Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. "Intrycket var att han pratade som om valkampanjen fortfarande höll på. Han upprepade flera av sina slagord och sin kritik mot sin motståndare, Hillary Clinton, och mot den nuvarande administrationen." Det var Trumps första presskonferens efter valet den 8 november i fjol. Åsard kallar presskonferensen "extraordinär". Inte minst rör det Trumps fortsatt totala sågning av landets underrättelseorgan, som CIA, FBI och NSA. "Man undrar ju vilket samarbete de kommer att ha i framtiden. Det är ju dem han måste luta sig emot framöver när han ska fatta beslut som berör nationell säkerhet och kriser i olika delar av världen," säger Åsard. SR 170111.

Trump till CNN: "Ni är fake news". USA:s tillträdande president Donald Trump attackerade i dag medier som publicerat uppgifter om att Ryssland har skadliga uppgifter om honom. Han pekade ut CNN och vägrade svara på deras frågor. Presskonferensen inleddes med en attack mot sajten Buzzfeed och tv-bolaget CNN för den senaste rapporteringen om Trumps kontakter med Ryssland och en av Trumps medarbetare kallade den för "ledsam och patetisk". "Ni är fake news," sa en märkbart irriterad Trump, som vägrade svara på CNN:s frågor under presskonferensen. Trump sa på presskonferensen att han inte har några kontakter med Ryssland över huvudtaget, och att han därför inte är i en känslig position. "Jag har inga intressekonflikter som president," fortsatte Trump. "Men Ryssland kommer att ha mycket större respekt för vårt land när jag leder det," svarade han på frågan om vad han ska göra åt Rysslands hackning.
På presskonferens lovade också Trump fler arbeten till amerikanerna. "Jag kommer att vara den största jobbproducent som Gud någonsin skapat," sa den blivande presidenten. Enligt honom är det "stora nyheter" på gång. "Stora nyheter kommer de närmaste veckorna om fabriker som ska byggas i landet," sa Donald Trump. Han sa att många bilföretag vill satsa i USA, och han vill att samma sak ska ske med läkemedelsföretagen. "Ni kommer att få betala en mycket hög gränsskatt," är Trumps budskap till de företag som vill flytta produktion till Mexiko. Han sa också att gränsen kommer att vara mycket tätare än i dag. "Vi ska bygga en mur," sa Trump om den mur han ska låta bygga längs gränsen mot Mexiko. Han sa också att bygget ska sättas igång mycket snart, och att de amerikanska skattebetalarna får betala för att han inte vill vänta på ett och ett halvt år av förhandlingar med Mexiko. Under valkampanjen lovade Trump att Mexiko ska få betala muren, men samtidigt säger han nu att Mexiko kommer att få betala för muren längre fram. SR 170111.

Stark kritik mot Trumps affärslösning. USA:s blivande president Donald Trump påpekade flera gånger under en presskonferens igår att han inte är tvungen göra sig av med sin företagsverksamhet. Det finns inga lagliga hinder för en president att samtidigt vara företagare, men trycket är hårt på Donald Trump att undanröja risker för framtida intressekonflikter. Gårdagens besked att sönerna ska ta över håller inte, sa flera experter igår: SR 170112.

Chicagopolisen kritiseras för våld och diskriminering. I USA får polisen i Chicago svidande kritik av det amerikanska justitiedepartementet för det sätt som en del av stadens poliser bedriver polisarbete, mot en del av dess invånare. På plats i Chicago konstaterade justitieminister Loretta Lynch att det bland stans poliser finns ett mönster av övervåld som står i konflikt med den amerikanska konstitutionen, och att det på ett oproportionerligt sätt drabbar icke-vita medborgare. Justitiedepartementets utredning av poliskåren i USA:s tredje största, och mest våldsbrottsplågade stad, kom efter ännu en uppmärksammad filmsekvens av ännu en ung svart man som skjuts till döds av ännu en vit polis. SR 170113.

Olika åsikter mellan Trump och hans nominerade. Flera av dem som Donald Trump nominerat till centrala poster i USA:s nya administration är oense med honom om viktiga delar av politiken. Det visar den första veckans utfrågningar i senaten. Donald Trump själv har noterat att hans nominerade inte tycker som honom. I en tweet tidigt i morse skrev han att han vill att de ska ha egna åsikter och inte dela hans. Flera av de nominerade ser Ryssland som ett hot och har mer förtroende för underrättelsetjänsten än Donald Trump. Det finns andra viktiga åsiktsskillnader. Donald Trump vill riva upp kärnenergiavtalet med Iran. Den föreslagna försvarsministern James Mattis, som sa att han ser Iran som ett hot i Mellanöstern, sa att USA måste respektera ingångna avtal. "Det är inte ett perfekt avtal, men när USA ger sitt ord ska vi hålla det," sa Mattis. Mattis är också mot att använda skendränkning som förhörsmetod, en modell som Trump försvarat. Han vill använda värre saker sa han i kampanjen. SR 170113.

John Lewis: Jag ser inte Trump som legitim president. I USA tätnar dramatiken kring de påstådda ryska försöken att påverka det amerikanska presidentvalet. I natt beslöt senatens underrättelseutskott att gå till botten med frågan i en särskild utredning. Samtidigt förklarade en demokratisk politiker att han inte betraktar Donald Trump som en legitimt vald president, just på grund av den ryska inblandningen i valet, och att han därför kommer att bojkotta presidentinstallationen nästa fredag. Den snart 77-årige demokraten John Lewis är inte vilken amerikansk politiker som helst. Han är en levande del av USA:s historia, och legendarisk som en av de ursprungliga ledarna för sextiotalets medborgarrättsrörelse.
I natt beslöt både demokrater och republikaner i senatens underrättelseutskott att inleda en egen utredning av omfattningen och konsekvenserna av de ryska aktiviteterna under det amerikanska presidentvalet. Utskottets medlemmar säger i ett uttalande att det är "absolut avgörande att vi helt och fullt förstår vad som hände". Av uttalandet framgår också att man kommer att titta särskilt noga på vilka direktkontakter som förekommit mellan ryssarna och personer i de amerikanska valkampanjerna. SR 170114.

Mexiko tillsätter ny ambassadör i USA. Mexiko byter ut sin ambassadör i Washington inför att Donald Trump tillträder som USA:s president nästa vecka. Trump har bland annat sagt att han vill bygga en mur längs gränsen och riva upp frihandelsavtalet med Mexiko, vilket enligt Mexikos regering kräver en ny sorts diplomati. Efter ett par månader i chock har Mexiko nu börjat agera inför att Donald Trump nästa fredag tillträder som USA:s president. I början av januari utsåg Mexikos president Enrique Peña Nieto en ny utrikesminister, Luis Videgaray, som fått uppdraget att "skapa en bättre och mer konstruktiv relation till Trump". Videgaray var den som låg bakom mötet mellan Peña Nieto och Trump i höstas och sägs också ha en nära relation till Trumps svärson och rådgivare Jared Kushner. I går meddelade Mexiko att man också byter ut sin ambassadör i Washington. Den nye ambassadören Gerónimo Gutiérrez beskrivs som en expert på frihandelsavtalet Nafta, som Trump sagt att han vill riva upp. Mexiko förbereder sig nu på att omförhandla avtalet, som inkluderar Mexiko, Kanada och USA. SR 170114.

Protester inför installationen av Donald Trump. Samtidigt med protesterna har fredagens presidentinstallation drabbats av flera avhopp efter att den blivande presidenten gått till angrepp på kongresspolitikern John Lewis. Donald Trump: "Congressman John Lewis should spend more time on fixing and helping his district, which is in horrible shape and falling apart (not to...... mention crime infested) rather than falsely complaining about the election results. All talk, talk, talk - no action or results. Sad!" Både politiker och artister säger nu nej till ceremonin där Trump ska sväras in som president. Ett dygn efter Lewis besked hade runt 15 kongressdemokrater anslutit sig till bojkotten. Lewis är respekterad både till höger och vänster för att tillsammans med Martin Luther King ha lett kampen för medborgerliga rättigheter och för att ha slagits halvt ihjäl när han på sextiotalet demonstrerade för svarta amerikaners rätt att rösta. SR 170115.

Många skyndar sig till USA före Trumps tillträde. På fredag tillträder Donald Trump som USA:s president och en av de åtgärder han lovat att omgående vidta är att täta till gränsen söderut och stoppa migranter från Mexiko och Centralamerika. Bygga en mur är förslaget. Guatemala är ett transitland för centralamerikaner som vill till USA. Det finns tre korridorer upp genom landet och vidare genom Mexiko. Gränsen står vidöppen. Två miljoner guatemalaner är i USA, legalt eller illegalt. Många har tagit denna väg och vissa här säger att det är längre norrut i Mexiko som farorna kommer. SR 170115.

Ordkriget mellan Trump och CIA trappas upp. USA:s tillträdande president Donald Trump har i natt öppet ställt frågan om det är den avgående CIA-chefen John Brennan som läckt uppgifter om Trump till medierna. Frågan kom efter att CIA-chefen ifrågasatt Trumps förståelse av Ryssland, och också kritiserat honom för hans sätt att uttrycka sig. CIA-chefen John Brennan tror helt enkelt inte att USA:s nästa president, Donald Trump, helt och fullt förstår vidden av Rysslands kapacitet, intentioner och agerande runt om i världen. Det sa han i en stort uppmärksammad intervju med tevekanalen Fox News i går. Av nattens twittrande att döma har Brennans slutsats - att Trump har en begränsad förståelse av de ryska avsikterna - provocerat den blivande presidenten ordentligt. I samma tweet kritiserar Trump samtidigt och för första gången med kraft både Rysslands militära inblandning i Ukraina, annekteringen av Krim och den ryska kärnvapenarsenalens storlek. John Brennan lämnar CIA samtidigt som Donald Trump svärs in som president. SR 170116.

Pengar från USA viktig inkomstkälla för Guatemala. I Guatemala i Centralamerika är spänningen stor inför Donald Trumps tillträde som president i USA. Det fattiga landet är oerhört beroende av de pengar som guatemalaner i USA skickar hem. Frågan är hur det ska bli framöver om Trump sätter stopp för migrationen söderifrån. Vår migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat Guatemalas arbetsmarknadsminister Leticia Teleguaro. "Pengarna som skickas hem från USA utgör Guatemalas största inkomstkälla," säger arbetsmarknadsminister Leticia Teleguaro och preciserar att beloppen stiger för varje år. "2015 kom ungefär 55 miljarder kronor hit från USA och 2016 hade beloppet ökat till cirka 63 miljarder, vilket motsvarar 11-12 % av Guatemalas ekonomi," säger Leticia Teleguaro. Guatemala är rikt på mineraler, guld, silver, koppar, zink och har även olja. Men inkomsterna fördelas extremt ojämlikt. En liten elit tar hand om det mesta, medan över hälften av invånarna här är fattiga och undernärda. De allra mest åsidosatta tillhör ursprungsbefolkningen som ofta lever på landsbygden och i bergen. SR 170116.
Allt fler flyr Guatemala. Allt fler människor flyr från Guatemala, El Salvador och Honduras och söker asyl i Mexiko. Under 2016 mer än fördubblades antalet asylsökande i Mexiko jämfört med 2015, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR och siffran väntas bara stiga framöver. De centralamerikanska länderna hör till världens mest kriminella och farliga. Unga män, som har deporterats från USA, kommer tillbaka med en rå och brutal gängkultur, som sätter skräck i människor. Vittnen till dem som mördas måste också tystas och det blir livsfarligt fär många, säger pastorn. Enligt FN:s flyktingorgan sökte cirka 8 000 personer asyl i Mexiko 2016, mer än dubbelt så många som året innan. Många vill stanna i Mexiko eftersom färden norrut och Mexiko i sig är mycket farligt. Dessutom är många osäkra inför USA:s nye president Donald Trump, som signalerat hårda tag mot alla migranter. SR 170116.
Många unga guatemalaner vill inte till USA. Ungefär två miljoner människor från Guatemala jobbar i USA och många drömmer om att ha råd att ta sig dit. Fattigdomen i Guatemala är utbredd. Men 22-årige Mynor hör till dem som inte vill ta den farliga vägen upp genom Mexiko. Han bor i en bergsby där flera hundra har kommit tillbaka, utvisade från USA. Guatemala är undernäring vanligt. Brist på el, vatten och mat likaså. Långt mer än hälften av alla i Guatemala lever på stampad jord utan golv. Våldet driver iväg en del. "Det är ändå inte värt försöket," säger Mynor avslutande. SR 170118.
Ensamma barn flyr Guatemala. Åtminstone 300 ensamma barn lämnar varje dag Guatemala för att ta sig till Mexiko eller USA, enligt en uppskattning från FN:s barnfond Unicef. Många av barnen stoppas på vägen och blir deporterade tillbaka igen. Och under Obamas presidentperiod har också många skickats hem, men barnen försöker ofta på nytt. En grupp är barnen som vill återförenas med sin pappa och mamma, som kanske redan är i USA för att tjäna ihop pengar till familjen. Ungefär 2 miljoner guatemalaner uppskattas jobba lagligt eller illegalt i USA. Fattigdomen är utbredd här med miljontals undernärda, trots att Guatemala har stora naturresurser. Andra barn hoppas helt enkelt kunna förbättra sina liv. Skola är inte för alla här, men barnen som migrerar har oftast gått i skolan, förklarar Unicef-chefen och tycker att det är extra sorgligt att Guatemala inte månar om dessa. Sedan ungefär fem år tillbaka finns en ny grupp barn - de som flyr undan våldet. De brutala gatugängen Maras söker upp barn med föräldrar i USA för att utsätta dem för utpressning. Barnen blir slagna, hotade och till och med dödade. De flyr för sina liv och undan att bli slavar åt de råa gängen. USA president Obama beslutade sommaren 2014 att de centralamerikanska barnmigranterna omgående skulle ut ur USA. Vad Donald Trump tänker göra återstår att se. SR 170119. Kommentar: Trump lär väl skicka hem föräldrarna också.
Barnen som flyr Guatemala. I Guatemala ger sig varje dag flera hundra barn över gränsen norrut för att ta sig till Mexiko eller USA. För drygt två år sedan beslutade USA:s president Barack Obama att de många tusentals centralamerikanska barnen skulle ut ur USA och Obama talade om en migrationskris. Men barnen fortsätter att söka sig till USA och ingen vet hur Donald Trump kommer att hantera frågan. SR 170120.

Stor uppmärksamhet för Trumps uttlande i Tyskland. Donald Trump rasar mot Angela Merkels flyktingpolitik. I en tidningsintervju kallar den tillträdande presidenten förbundskanslerns politik för ett "katastrofalt misstag". Något som rört upp starka känslor i Tyskland. Det var i en intervju i den tyska tidningen Bild som Donald Trump gick till angrepp mot landets flyktingmottagande. Han kallade Angela Merkels politik för ett katastrofalt misstag. Ekots korrespondent i Berlin Daniela Marquardt, säger att uttalandet har väckt stor uppmärksamhet och förundran i Tyskland. "Man försöker ju intensivt att förstå vad det är som driver Trump och vilken politik han kommer driva framöver. De här uttalandena tillskrivs framförallt hans yviga stil och hans sätt att kasta dramatiska omdömen omkring sig."
Trump säger också i intervjun med Bild att försvarsalliansen Nato är överspelad. Något som Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier uttalade sig om efter ett möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. "Han hävdade att Trumps uttalande sprider oro och osäkerhet. Han var väldigt bekymrad över detta," säger Daniela Marquardt. SR 170116.
Nya bekymmer efter Trumps intervju. Donald Trumps senaste uttalanden väcker förvirring, oro och kritik inför maktskiftet som sker på fredag. I en intervju med brittiska The Times och tyska Bild sa Trump bland annat att han litar både på Rysslands president och Tysklands förbundskansler - men att det kanske inte varar så länge. Nicholas Burns har arbetat i Vita Huset med säkerhetsfrågor under flera presidenter. Han är upprörd över Trumps uttalanden: "Angela Merkel är vår starkaste allierade, Vladimir Putin är vår störste motståndare. Att likställa dem är en förolämpning mot Angela Merkel," sa Nicholas Burns till tevekanalen PBS igår. Burns har lång diplomatisk erfarenhet, han har bland annat varit USA:s Natoambassadör. I intervjun med de båda tidningarna The Times i London och Bild i Tyskland sa Donald Trump att det inte spelar någon roll, varken för honom eller för USA om EU håller ihop. Det uttalandet väcker ny oro. Heather Conley, säkerhetspolitisk expert på Center for Strategic and International Studies i Washington sa till PBS att hon tycker att slutsatsen är helt fel: "Europeisk enighet och solidaritet är otroligt viktigt för USA, för handel och investeringar. Vi kan inte vilja att de ska splittras, de är alldeles för viktiga för vår nationella säkerhet," sa Conley. Trumps idéer om att lätta på sanktioner mot Ryssland i utbyte mot kärnvapennedrustning avvisas av båda experterna och Conley sa att det bidrar till förvirringen att Trump nyligen ville att USA ska förstärka sin kärnvapenarsenal. Trump upprepade sin tidigare kritik av Nato i intervjun med de båda tidningarna och han går på tvärs, helt eller delvis, med sina tillträdande försvars- och utrikesministrar. Nicholas Burns, den före detta Natoambassadören, tycker att inledningen för Trumps administration är mycket skakig och att han hoppas att Trump ändrar uppfattningar: "Vi har inte haft någon president under de senaste 70 åren som varit så öppet kritisk mot våra allierade, men han kritiserar inte vår motståndare Vladimir Putin. Det är mystiskt och ett mycket dåligt och oklokt sätt att börja på," sa Burns. SR 170117.

IMF ser många risker med Trump. Internationella Valutafonden, IMF, ser faror med Donald Trumps inställning till frihandel. Det kommer fram i den årliga bedömningen av läget i världsekonomin. Donald Trump har under sin valkampanj gett ett väldigt protektionistiskt intryck. Han har upprepade gånger anklagat Kina för att vara en valutamanipulatör som tar jobb från USA och han har varit uttalat negativ till frihandelsavtal. SR 170117.

Martin Luther Kings dotter: Gud kan segra över Trump. I USA firades Martin Luther King-dagen - och medborgarrättsledarens barn kommenterade den tillträdande presidenten.- Gud kan segra över Trump, sa dottern Bernice King. Trump, som bara fick åtta procent av rösterna från USA:s svarta befolkning, twittrade hyllningar till Martin Luther King. "Jag firar Martin Luther King-dagen och allt det fantastiska han stod för", skriver Trump. Han träffade även Kings äldsta son Martin Luther King III i Trump Tower i New York. Sonen hade en mer försonlig ton än systern. De båda gick ut från en hiss tillsammans och skakade hand. Trump svarade inte på frågor, men King sa att de hade haft ett konstruktivt möte och diskuterat hur USA:s röstningssystem kan förbättras. På fredag svärs Donald Trump in som USA:s 45:e president. Hittills har 27 ledamöter i representanthuset, från Demokraterna, öppet sagt att de bojkottar ceremonin. Dagen 170117.

Donald Trumps andliga rådgivare. Människor och tro. 12 minuter. SR 170117.

Katolska biskopar i USA: Behåll Obamacare. Katolska kyrkan har tidigare kritiserat Obamacare för att den täckt abort och preventivmedel. Men nu ber man Trump att inte skrota sjukvårdsförsäkringen utan att det finns en alternativ plan. De säger: "Just nu vill vi säga att ett upphävande av de viktigaste delarna av Affordable Care Act (informellt Obamacare, red:s anm) inte borde genomföras utan att det finns en alternativ plan som försäkrar att alla de miljoner människor som idag är beroende av sjukförsäkringen adekvat vård". Dagen 170119.

Antalet fristads-församlingar har fördubblats i USA sedan valet. Sedan presidentvalet i USA har allt fler församlingar deklarerat att de är fristads-församlingar."Vi är kallade till att protestera mot den nya administrationens förslag, som har rötter i rasism och invandrarfientlighet", säger fristadsrörelsen PICO. En församling som deklarerar sig som fristads-församling i USA åtar sig att ge skydd, materiell omvårdnad och ofta också juridisk hjälp till flyktingar. Kyrkornas fristadsrörelse är organiserad genom det nationella nätverket PICO, som samlar mer än 40 olika religiösa riktningar och kyrkor och finns representerad i 150 städer i 17 delstater. PICO säger till Religion News Service att församlingar i USA bör ta ett "djärvt och profetiskt" steg för att skydda sårbara människor hotas av deportation och bekämpa den nye presidenten Trumps planer på att bland annat bygga en mur mot Mexico. Dagen 170119.

Brokig religiös skara leder bönen för Trump. Sex religiösa ledare kommer att be för Donald Trump vid ceremonin då han blir USA:s president. Mest uppmärksammad är Paula White, som predikar lycka och välgång åt den som tror. Paula White leder en megakyrka i Florida, och är även känd via sitt eget tv-program "Paula White today". Även en annan pastor som är med vid installation, den färgade pastorn Wayne T Jackson, beskrivs som framgångsteolog. Tre av dem som ska vara med och be för honom har riktat skarp kritik, mot hans migrationslagar, mot registrering av muslimer samt det planerade murbygget mot Mexiko. Och de religiösa ledarna representerar en stor mångfald. Fyra pastorer kommer att delta, och förutom de två ovan nämnda är det Samuel Rodriguez, pingstpastor som når ut till människor med latinamerikansk bakgrund, samt Franklin Graham, som bland annat ledde bönen då Donald Trump var på tackturné efter valsegern. Timothy Dolan är kardinal samt ärkebiskop av New York. Den enda icke-kristna religiösa ledaren som medverkar vid installationen är rabbinen Marvin Hier. Han bor i Los Angeles, där han grundat Simon Wiesenthal Center. Att Donald Trump väljer en rabbin har att göra med att hans dotter Ivanka konverterat till judendomen. Hon gjorde det efter att ha gift sig med Jared Kushner, vars judiska familj donerat stora summor till Simon Wiesenthal Center, vars grundare nu får vara med och be för USA:s 45:e president. SR 170119.

Evangelikala hoppas på USA:s nye president. Den frispråkige fastighetsmagnaten Donald J Trump svärs i dag in som USA:s 45:e president. Han bars fram till seger i presidentvalet inte minst av evangelikala kristna, som nu bland annat hoppas på en striktare abortpolitik och varmare relation till Israel. Frågan är om Trump kommer att motsvara deras förväntningar. Världen idag 170120.

Det här ska Trump göra första dagen på jobbet!. Så här har han bland annat uttryckt sig - vi har översatt Trumps vallöften:
"Vi ska börja arbeta med en ogenomtränglig, hög, kraftig och vacker mur vid södra gränsen".
"Vi ska ställa in betalningarna till Förenta nationernas klimatarbete".
"Vi ska avsluta kriget mot kolet och vi ska riva upp Obamacare".
"Jag kommer att ta bort illegala, kriminella invandrare från det här landet".
"Första dagen kommer vi att omförhandla det sämsta handelsavtalet någonsin, Nafta". SR 170120.

Donald Trump: "Jag gillar ordning och jag gillar styrka". DN publicerar här en oredigerad version av den uppmärksammade intervjun med Donald Trump som publicerats i brittiska The Times och tyska Bild den gångna helgen. Intervjun gjordes av Michael Gove, konservativ politiker och tidigare utbildningsminister i Storbritannien, och Kai Diekmann, tidigare chefredaktör på Bild. Er farfar var från Tyskland, er mor är från ... DN 170120.

Påven uppmanar Trump att värna om de fattigaste. Samma dag som Donald Trump installerades som USA:s president skickade påve Franciskus honom ett uppfordrande gratulationstelegram. Efter lyckönskningarna går påven rakt på sak och påminner den nye presidenten om vikten att ta hand om de fattiga och marginaliserade människorna i samhället. "Må Amerikas storlek under ditt ledarskap framför allt fortsätta att mätas utifrån dess omsorg om de fattiga, de utslagna och de behövande", skriver Franciskus i telegrammet och hänvisar till Jesu liknelse om den rike mannen och Lasaros (se Luk 16:19-32). Lasaros var en tiggare som levde under stora umbärande, men fördes efter sin död till himmelriket, till skillnad från den rike mannen som hamnade i dödsriket där han pinades. Huffington Post skriver att det blivit kutym att påven skickar ett telegram där han lyckönskar USA:s nye president och såväl Benedikt XVI som Johannes Paulus II tryckte på behovet av omsorg för de fattiga och utsatta i samhället. Dagen 170121.

Trumps första beslut: Försvaga Obamacare. President Trump har tagit plats i Ovala rummet i Vita huset.Där undertecknade han sitt första beslut - om att försvaga sjukvårdsreformen Obamacare. Innan Affordable Care Act, kallad Obamacare, är avskaffad måste myndigheterna "vidta åtgärder i enlighet med lagen för att minimera omotiverad reglering som kommer av lagen och förbereda för mer flexibilitet och kontroll för att skapa en friare och mer öppen sjukvård", heter det i beslutet. Departement och myndigheter beordras att avstå från och skjuta på beslut som rör Obamacare och att bevilja undantag och fördröja sådant som ska verkställas och kostar pengar. Lagen har gjort att 20 miljoner fler amerikaner är försäkrade sjukvård. Trump har tidigare sagt att han ska ersätta Obamacare, och att alla ska ha rätt till sjukvård. Bara en tredjedel av USA:s befolkning har rätt till sjukvård med offentlig sjukförsäkring, de som har fyllt 65 och de allra fattigaste. Dagen 170121.

Trump: Jag står bakom CIA till 1 000 procent. I dag har USA:s president Donald Trump haft möte med underrättelsetjänsten CIA. Donald Trump har ansträngda relationer med CIA och redan på sin första arbetsdag valde han att besöka underrättelseorganisationen för att förklara sitt stöd och sin uppskattning. Men besöket resulterade i förnyad kritik. Den nyss avgångne CIA-chefen sa i ett argt uttalande att presidenten borde skämmas över sig själv. Donald Trump anklagade också medierna för att ha fått det att låta som att han låg i fejd med CIA. Donald Trumps misstro mot underrättelsetjänsten är inget medierna hittat på. Flera tweets visar vad han tyckt och på en presskonferens för en dryg vecka sedan liknade han underrättelsetjänstens agerande vid nazitysklands. Publiksiffror är en så stor fråga för president Trump att den nye presschefen kallade till presskonferens, utan att svara på frågor, och anklagade medierna för att ljuga om hur många som närvarat vid installationen. "Det här var den största folksamling som någonsin bevittnat en installation, punkt slut," påstod presschefen och avfärdade bilder som visar motsatsen. SR 170122.

Trumps migrationspolitik kan drabba Guatemala hårt. Guatemala kan vänta sig många fler utvisningar av sina medborgare som arbetar illegalt i USA. Det säger USA:s ambassadör Todd Robinson i Guatemala. Över två miljoner guatemalaner jobbar svart i USA och de skickar hem pengar som utgör 12 % av Guatemalas BNP. Att flera hundra tusen av dem skulle bli utvisade oroar därför ledningen här. Många guatemalaner är mycket fattiga och drivs mer eller mindre härifrån. SR 170120.

Sprickan växer mellan Trump och medier i USA. USA:s nye president Donald Trump är nu i fullt krig med de amerikanska medierna. Flera viktiga nyhetsorganisationer och journalister anklagar presidenten för att ljuga. Två dagar efter att Donald Trump svurits in som USA:s 45:e president är stämningen ansträngd mellan amerikanska medier och den nyvalda presidenten. När Donald Trump i går besökte underrättelseorganisationen CIA talade han om att det var medierna som konstruerat uppgifterna om att han skulle vara i konflikt med underrättelseorganisationen. Samtidigt finns en diskussion om hur många som kom och lyssnade på Donald Trumps installation. Där påstår Donald Trump att det var många fler än vad medierna har sagt och visat att det var. "Det intressanta är att många medier slår tillbaka idag. Programledaren Chris Wallace på Fox News, en nyhetstv-kanal som är vänligt inställd till Donald Trump, anklagade i dag presidenten för att ljuga. Att presidenten sagt flera saker som helt enkelt inte är sanna," rapporterar Inger Arenander, Washington-korrespondent. SR 170122.
Trumps stabschef till attack mot medierna. USA:s president Donald Trump anklagas för att ljuga av flera amerikanska medier och hans pressekreterare får hård mediekritik efter ett första framträdande. Donald Trump själv förklarade vid ett framträdande hos CIA igår att han har ett pågående krig med medierna: "Media är bland de mest oärliga människor i hela världen," sa USA:s president till en grupp underrättelseagenter och la till att det var medierna som hittat på att han skulle vara i fejd med CIA. Han anklagade också medierna för att medvetet ljuga om hur många som kommit till hans installation. Hans pressekreterare underströk budskapet: "Folksamlingen vid president Trumps installation var den största någonsin, punkt," sa pressekreteraren. Idag anklagar medier i USA både presidenten och pressekreteraren för att ljuga. Det är starka reaktioner från båda håll. Tidningen New York Times skriver på nyhetsplats att Trump för fram osanningar. En av konservativa Fox News tyngsta journalister, Chris Wallace, sa idag det det president sa inte är sant. SR 170122.

Svenska fordonsindustrin vill komma in i USA. Det finns en oro inom den svenska fordonsindustrin för att USA:s nye president Donald Trump kommer att införa strafftullar på import för att skapa jobb i USA. Svenska bolag reser dit nu för att etablera kontakter för att starta tillverkning i USA. SR 170123.

USA lämnar frihandelsavtalet TPP. Donald Trump har nu undertecknat en exekutiv order om att USA ska lämna frihandelsavtalet TPP, rapporterar Reuters. Avtalet berör elva länder kring Stilla havet. Nordamerikas frihandelsavtal Nafta kan också bli ett minne blott, redan i år, sedan den nye presidenten Donald Trump klargjort att omförhandlingar ska inledas. SR 170123.

Ekumenisk kyrkgrupp: Tänk om, Trump! "Genom de kristna skrifterna instrueras vi att ta hand om de fattiga och de mest utsatta", skriver National Council of Churches (NCC). Inför fredagens installation, då Donald Trump blev USA:s 45:e president, uttryckte NCC stor oro för den politik som Trump har sagt att han tänker föra. "Vi har allvarliga farhågor om att en föreslagen politisk agenda som, om den antas, kommer att utsätta de mest utsatta bland oss för fara. Genom de kristna skrifterna instrueras vi att ta hand om de fattiga och de mest utsatta", skriver NCC i ett öppet brev till Trump. "Obamacare", som Barack Obama införde under sina år vid makten, samt andra sociala skyddsnät är några av sakerna som tas upp i brevet. Dessutom namnges tre personer, Stephen Bannon, Jefferson Beauregard Sessions och Michael Flynn, som har fått politiska nyckelposter av Donald Trump. Enligt NCC personifierar trion "extremistiska, rasistiska och perifera världsbilder som vi anser är moraliskt oförenliga med kristna principer om att älska sin nästa". National Council of Churches (NCC) representerar 45 miljoner människor i mer än 100 000 lokala församlingar över hela USA. Dagen 170123.

Trumps pressekreterare höll sin första presskonferens i Vita Huset. Donald Trumps pressekreterare Sean Spicer höll sin första riktiga pressträff i kväll. Spicer håller fast vid att Trumps installation drog den största publiken någonsin, inräknat människor som följde installationen via tv och internet. Han meddelade också att Trump är beredd att stödja Egypten militärt - där IS bedriver ett krig mot myndigheterna på Sinaihalvön. Trump talade tidigare under dagen med Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi i telefon. Under presskonferensen sa Spicer också att USA kommer att "skydda" områden på internationellt vatten i Sydkinesiska sjön. Spänningarna har ökat i regionen, där Kina har stärkt sina anspråk genom att bygga ut mindre rev till artificiella öar. Filippinerna, Brunei, Malaysia och Vietnam har egna territoriella krav i Sydkinesiska sjön, som har världens mest trafikerade handelsrutter SR 170123.

Rex Tillerson kan bli utrikesminister. I USA är Rex Tillerson nu ett steg närmre att bli landets nya utrikesminister. Senatens utrikesutskott godkände den tidigare vd:n för energiföretaget Exxon Mobil knappt med elva mot tio röster. Nästa steg är nu att hela senaten röstar om Tillerson ska få bli USA:s nästa utrikesminister. Godkänt från hela senaten fick republikanen Michael Pompeo som ny chef för underrättelsemyndigheten CIA i natt.
Trump hävdare åter att han skulle ha fått fler röster än Hillary Clinton om inte flera miljoner papperslösa invandrare hade röstat på henne. Clinton fick tre miljoner fler röster än Trump, men Trump vann flest elektorsröster, och blev därmed president. Trumps påstående är en lögn som faller på sin egen orimlighet. Det kan vara svårt och krångligt nog för amerikanska medborgare att rösta, och att personer utan alla nödvändiga dokument skulle kunna göra det är en fri fantasi. Trump hade också fortsatt prata om att medierna ljuger om antalet åskådare som kom till hans installation SR 170124.

Trump återstartar oljeledningsprojekt. I USA har president Donald Trump i dag utfärdat presidentdekret som sätter igång två stora oljeledningsprojekt som stoppats för att de varit så omstridda. Den ena är den så kallade Keystone XL-ledningen som ska leda olja från Kanada till raffinaderier i delstaten Texas. Den andra oljeledningen är den i North Dakota som pausades för ytterligare utredning av president Barack Obama, efter att tiotusentals miljöaktivister i månader protesterat på plats vid Standing Rock. SR 170124.

Trump vill se utredning om röstfusk. Ledande republikaner har fått nog av Donald Trumps påståenden om valfusk. Trump "underminerar förtroendet både för det amerikanska demokratiska systemet och för sig själv", säger senator Lindsey Graham. Men presidenten slår tillbaka och ska tillsätta en utredning om valfusk. "Jag kommer att begära en stor utredning om RÖSTFUSK, inklusive de som varit registrerade att rösta i två delstater, de som är illegala och de som varit registrerade att rösta men som är döda (och har varit det länge)", skriver Donald Trump. Utspelet kommer efter att Trump överraskat högt uppsatta republikaner och demokrater i kongressen tidigare i veckan när han under en middag i Vita huset upprepade sitt påstående om att miljontals människor som tagit sig in i landet illegalt röstade på motståndaren Hillary Clinton - vilket medförde att han inte fick flest antal avlagda röster. "Jag var inte där, men om USA:s president säger att 3,2 miljoner personer röstade olagligt skakar det förtroendet för vår demokrati, han måste visa varför han tror det," säger Graham, tung republikansk senator, till CNN. Inte heller representanthusets republikanske talman Paul Ryan tror på Trump. Ryan säger att han inte har sett några bevis för hans påstående om valfusk. Det slutgiltiga valresultatet visade att Clinton fick 2,9 miljoner fler röster än Trump, ett faktum som den nytillträdde presidenten tycks ha svårt att svälja. AB 170125.

Presidentbeslut som Trump hittills fattat:
Har beslutat att två kontroversiella oljeledningar ska byggas, bland annat Keystone XL, som varit föremål för omfattande protester.
Har utfärdat ett presidentbeslut som syftar till att riva upp företrädaren Barack Obamas sjukförsäkringsreform.
Har beordrat statliga myndigheter att inte utfärda nya regler eller anställa ny personal.
Har undertecknat ett kontroversiellt beslut om begränsningar i finansiering av utländska organisationer som stödjer abort.
Har beslutat att USA inte ska vara med i frihandelsavtalet TPP (som berör länder kring Stilla havet).
Har undertecknat ett dekret om att miljöbedömningar måste gå snabbare, liksom att stora infrastrukturprojekt ska få snabbare prövning, men det närmare innehållet kring dessa beslut är inte kända. AB 170125.

USA:s militär tar klimathotet på allvar. Donald Trump har tillsatt flera klimatförnekare i sin administration och själv sagt att klimatförändringar är en bluff. Men militären ser klimatförändringar som en allvarlig risk och det kan komma att påverka USA:s politik, säger Francesco Femia som är rådgivare om klimatsäkerhet åt amerikansk militär. "Militären följer det vetenskapen säger och betraktar klimatförändring som ett direkt och indirekt hot mot USA:s säkerhet," säger Francesco Femia som leder Center for Climate and Security. I flera analyser som hans institut och andra gjort åt USA:s militär varnas för risker med torka, stormar och översvämningar i USA. Men också för att klimatförändringar kan vara en grogrund för internationella konflikter. Till exempel stigande havsnivåer i Asiens folkrikaste områden med översvämningar, eller torka i Mellanöstern eller Nordafrika i båda fall med risk för matbrist, snabbt stigande matpriser och massflykt med det lidande och kriser det medför. USA:s nye försvarsminister James Mattis har länge sett klimatförändringar som en säkerhetsrisk, både i USA och i strategiska områden i andra delar av världen. Om en president och flera ministrar som inte tror på klimatförändringar kommer att lyssna till de argument som militären tagit till sig, återstår att se säger Francesco Femia. "Hur mycket fokus som kommer att läggas på frågan från den nivån, och hur mycket självständighet och inflytande tunga ministrar kommer att ha är fortfarande osäkert," säger han. SR 170125.

Trump: Muren påbörjas inom några månader. I dag beslutade Donald Trump om åtstramningar i USA:s invandringspolitik. Den utlovade muren mot Mexiko ska byggas "så fort vi kan", utlovar presidenten. Med två presidentdekret tog Trump tag i sina vallöften om kraftigt minskad invandring. Det första handlar om skärpt gränspolitik, där första steget är att snarast möjligt inleda bygget av 320 mil mur mot Mexiko. "Jag skulle säga inom några månader, i alla händelser påbörjas planeringen omedelbart." Pressad angående sina löften om att Mexiko ska betala för muren, vilket grannlandets president Enrique Peña Nieto bestämt tillbakavisat. Trump hävdade att USA bekostar bygget men "till 100 procent" kommer att få tillbaka pengarna. Det andra dekretet gäller inrikes säkerhet, där udden riktas mot papperslösa och stater och städer som låter dem bo och arbeta där. "Vi ska dra in federala biståndsmedel från stater och städer som ger illegala immigranter tillflyktsorter," sade Vita husets pressekreterare Sean Spicer. SR 170125.

Ford överger sina planer på bilfabrik i Mexiko. I Mexiko ställde president Enrique Peña Nieto i veckan in sitt planerade möte med USA:s president Donald Trump. Anledningen är Trumps besked att han vill införa 20 procent importtullar på mexikanska varor för att på så sätt finansiera muren som USA tänker bygga längs gränsen. De två presidenterna skulle ha diskuterat frihandelsavtalet Nafta, som under många år tillåtit amerikanska företag att tillverka sina produkter i låglönelandet Mexiko. Trump vill riva upp avtalet och har hotat särskilt bilföretagen att de måste flytta hem tillverkningen till USA. Det är hot som redan fått konsekvenser för den lilla mexikanska staden Villa de Reyes. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste dit. "Min man jobbar på en underleverantör till General Motors, men han tjänar bara 1000 kronor i månaden. Det är svårt att leva på. Vi har knappt råd med skolbussen för barnen." "Avloppsröret släpper ut fabrikernas avfall i floden så att det rinner ner i lagunen. Inte undra på att flera av mina grannar fått utslag när de använt vattnet för att göra tegel och för att tvätta sig med." Precis intill avloppsröret ligger fabriksbyggnaderna som tillhör GM och deras underleverantörer. SR 170125. Kommentar: Artikeln beskriver kapitalismens mörka sidor!

Mexikos president fördömer Trumps murbygge. I Mexiko höll president Enrique Peña Nieto alldeles nyss ett tal där han fördömde och beklagade USA:s president Donald Trumps beslut att bygga en mur längs den mexikanska gränsen. Trump skrev igår under en så kallad presidentorder om att inleda bygget av muren, som han hävdar att Mexiko ska tvingas betala för. "Mexiko tror inte på murar, så vi kommer inte betala för någon mur," sa president Enrique Peña Nieto i ett videomeddelande som släpptes på sociala medier bara några timmar efter att USAs president Donald Trump skrivit under en så kallad presidentorder för att sätta igång murbygget - ett av Trumps viktigaste vallöften. "Jag beklagar USA:s beslut att fortsätta bygga på en mur som sedan flera år separerar människor istället för att förena oss," sa Enrique Peña Nieto. Det finns redan en barriär längs stora delar av USAs södra gräns, men Donald Trump har lovat att göra den längre och högre. Samtidigt visar siffror att migrationen från Mexiko stadigt minskat sedan 2004. Fler migranter återvänder än de som anländer till USA. SR 170126.

"Trump-troll" mobiliserar för att "befria Frankrike". Anhängare till Donald Trump ska låtsas vara fransmän på internet, och försöka influera franska väljare att rösta på Marine Le Pen i presidentvalet i vår. Nyhetssajten Buzzfeed kom i veckan över bilder på konversationer mellan militanta Trump-anhängare på ett slutet chattforum som döpts till The Great Liberation of France - Frankrikes stora befrielse. Under signaturen "TrumpWin2016" uppmanar en av den nyinsvurne amerikanske presidentens sympatisörer likasinnade att hjälpa Marine Le Pen, partiledaren för det franska, högerextrema partiet Front national, här förkortat till "FN", att ta makten i Frankrike. Avsändaren har en färdig kampanjstrategi, som går ut på att posera som fransmän på sociala medier som Facebook, Twitter och Reddit. SvD 170126.

Trump har inget emot skendränkning. USA:s president Donald Trump anser att tortyr fungerar som förhörsmetod. Trump är beredd att tillåta skendränkning igen om försvarsministern och CIA-chefen vill det. "Jag vill göra allt inom lagens råmärken," sa president Trump när han i en intervju med tv-bolaget ABC fick upprepade frågor om han vill tillåta skendränkning som förhörsmetod. Det förbjöds under den förre presidenten Barack Obama. Flera republikanska kongressledamöter protesterade omedelbart mot de idéerna. SR 170126. Kommentar: Tortyr är omänskligt. Och mycket långt ifrån kristet handlande.
Trumps tortyrutspel oroar FN-rapportör. USA:s president Donald Trump sa i en intervju igår att han tror att skendränkning fungerar som förhörsmetod och är beredd att tillåta den. FN:s särskilde rapportör om tortyr, Nils Melzer är oroad över signalerna från USA och befarar att fler länder kan följa efter. "Det skulle vara det sista världen behöver just nu. Om nu USA skulle återinföra tortyr som förhörsmetod kommer andra länder att följa efter och vi skulle ta ett steg från civilisation mot barbari," säger Nils Melzer. Han är oroad över att inställningen till tortyr håller på att förändras, inte bara i USA utan även här i Europa. Där den eknomiska krisen, flyktingstömmarna och terrorhotet skapat en blandning av rädslor hos medborgarna som i sin tur luckrar upp attityden till tortyr. "Det handlar både om att man inte ser tortyr som ett tillräckligt skäl för flykt och att man accepterar tortyr som förhörsmetod," säger Nils Melzer. Han är i Sverige för att titta på hur Sverige och Röda korset arbetar med att ta emot tortyroffer, där han anser att Sverige är ett föredöme. "Vi måste få fler människor att inse att tortyr är ett av dom värsta brotten som existerar och en av de mest destruktiva metoderna att förstöra en människa," säger Nils Melzer. SR 170126. Kommentar: Instämmer helt i detta.

Mexikos president ställer in möte med Trump. Mexikos president Enrique Peña Nieto ställer in sitt planerade statsbesök i Washington nästa tisdag. Beskedet kommer dagen efter att USA:s president Donald Trump gett order om att börja bygga en mur längs gränsen mot Mexiko. Enligt Donald Trump var beslutet att ställa in mötet ömsesidigt. "Om inte Mexiko börjar behandla USA rättvist och med respekt, kommer ett sådant möte vara fruktlöst," sade Trump på en presskonferens. Vita huset meddelade också på torsdagen att byggandet av muren ska finansieras med en 20-procentig skatt på all import från Mexiko. Enrique Peña Nieto skriver på Twitter att han är fortsatt öppen för att förhandla med USA, men att han kräver ömsesidig respekt. SR 170126.

Trumps chefstrateg Steve Bannon: Medierna borde vara tysta och lyssna. Trumpadministrationen trappar upp kritiken mot medierna. I en intervju i tidningen New York Times beskriver Donald Trumps nära rådgivare medierna som ett oppositionsparti och uppmanar dem att hålla tyst och lyssna. Steve Bannon är inte vem som helst, utan en av presidentens närmaste medarbetare. Han har titeln chefsstrateg och är jämställd med stabschefen i Vita Huset, en av de mest centrala funktionerna. Bret Stephens, utrikeskommentator på konservativa tidningen Wall Street Journal och Trumpkritiker är en av många som kommenterat det Bannon säger.
"Steve Bannon säger att media ska hålla tyst. Castro, Putin, Erdogan och Xi känner alla på samma sätt", skriver Stephens. Kommentaren speglar den oro som finns bland många journalister. Samtidigt rapporterar en annan tidning, Washington Post, att Donald Trump personligen beordrade en tjänsteman på National Park Service att prestera en bild från presidentens installation som visade att det kommit mer folk än vad medierna redovisat. Trumps pressekreterare bekräftar att Trump tog kontakt. Presidenten har vid upprepade tillfällen anklagat medierna för att ljuga om publiktillströmningen, trots bildbevis om motsatsen. Trump själv har kallat sin relation till medierna ett pågående krig och han anklagar dem oftast för att vara ohederliga och partiska. SR 170127.

Wolfgang Hansson: Efter första veckans rivstart: Överlever Trump i fyra år? Trumps första vecka har varit en uppvisning i en kombinationen av handlingskraft och lögner. Helt klart är Donald Trump en president som skiljer sig från alla sina föregångare. Han har långt kvar innan han klarat övergången från kandidat till statsman. Frågan är om han överlever i fyra år. Trumps första vecka karakteriseras också av ett antal rena lögner. Allt från att publiken vid hans installation var rekordstor (vilket den inte var) till att 3-5 miljoner illegala röster avgavs i valet (något som alla experter hävdar är omöjligt). Att lögner fyllde en viktig funktion i Trumps valrörelse är en sak. Om han fortsätter på samma sätt i Vita huset blir det förödande för hans ämbetsperiod. Han popularitetssiffror är fortfarande rekordlåga för en nytillträdd president. Han förlöjligas redan med epitet som "liar in chief". Vid sidan av alla andra kontroverser har Trump lyckats välta utrikespolitiken över ända genom att skapa kris med grannen Mexiko. Ett land som amerikanska presidenter brukar vinnlägga sig om att ha goda relationer med. Mexikos president ställde in sitt planerade besök i Washington nästa vecka efter att Trump fortsatt hävda att Mexiko ska betala för muren han tänker bygga alternativt hotat med en 20-procentig tull på mexikanska varor. Trump verkar inte ha tänkt på att om Mexiko höjer sina priser med 20 procent så är det i praktiken de amerikanska konsumenterna som betalar för muren. Dags att spänna fast säkerhetsbältet. Första veckan med Trump pekar mot en långvarig berg- och dalbana. AB 170127.

Vänskapligt samtal mellan May och Trump. Den brittiska premiärministern Theresa May har i dag träffat USA:s nya president Donald Trump i Vita huset. Förutom ett framtida handelssamarbete diskuterades flera omdebatterade frågor, bland annat framtiden för Nato. "Herr president, jag tror att du sa att du står bakom Nato till hundra procent," sa den brittiska premiärministern Theresa May och sneglade på Donald Trump när de höll gemensam presskonferens. Senare i år kommer USAs president att besöka Storbritannien efter att ha bjudits in av Theresa May. SR 170127.

GM misstänks för miljöförstöring. General Motors anklagas för att släppa ut sitt fabriksavfall i en flod nära staden Villa de Reyes, som utgör centrum Mexikos bilindustri. Många multinationella bolag väljer att anlägga fabriker här - men invånarna klagar över låga löner, långa arbetsdagar och miljöförstöring. "Ser du avloppsröret? De hade täckt över det med en jordvall, så vi märkte inget, förutom att det rann ner mindre vatten i floden än vad det brukar, trots att det regnade," säger Imelda Gutierrez. Vi står i den lilla byn Laguna de San Vicente, i utkanten av Villa de Reyes - centrum för Mexikos bilindustri. General Motors fabriker ligger ett stenkast bort. Imelda och resten av byborna misstänker att det amerikanska bilföretaget i hemlighet släppt ut sitt avfall i floden som rinner längsmed byn. I Villa de Reyes finns förutom GM också tyska BMW. Även Ford påbörjade bygget av en fabrik här, men avbröt miljardinvesteringen när Donald Trump kom till makten och hotade bilföretagen med höga importtullar. De mexikanska politikerna försöker å sin sida locka företagen med skattefrihet, gratis mark, och framför allt låga löner: Fabriksarbetarna här arbetar 12-timmarsskift men tjänar bara 2000 kronor i månaden. SR 170128.

Trump stoppar flyktingar. Donald Trump stoppar flyktingmottagandet och stänger gränserna för människor från sju olika länder i Mellanöstern och Nordafrika. Beslutet har enligt presidenten tagits för att hålla vad han kallar radikala islamiska terrorister ute ur landet. "Vi vill inte ha dem här," sa Donald Trump ögonblicken innan han skrev under presidentdekretet och syftande på de människor han anser vara ett hot mot USA. Beslutet innebär att Trump infört ett förbud mot att ta emot flyktingar från Syrien, förbudet gäller på obestämd tid framöver, samtidigt stoppas flyktingmottagandet generellt i 120 dagar så att myndigheterna i landet ska utveckla nya metoder och tillvägagångsätt för att utreda och screena flyktingar. Kristna och andra minoritereter i Mellanöstern som söker asyl i landet ska däremot prioriteras i framtiden enligt presidenten. Trump stoppar också all form av invandring och besök från Iran, Irak, Syrien, Somalia, Sudan och Libyen under minst 90 dagar. Genom att göra de här förändringarna lever Trump delvis upp till valöftet om att förbjuda muslimer att komma in i landet. (Det sjunde landet är Jemen.) SR 170127.

Starka reaktioner på Trumps flyktingstopp. FN:s flyktingorgan UNHCR säger i ett uttalande tillsammans med Internationella migrationsorganisationen att, "Behoven hos flyktingar och migranter världen över har aldrig varit större och att USA:s mottagande av kvotflyktingar är ett av de mest betydelsefulla systemen i världen." De båda organisationerna vädjar nu till Donald Trump att fortsätta att erbjuda asyl till människor som flyr från krig och förföljelse. Amnesty International skriver i ett pressmeddelande att: "President Trump nu satt sin främlingsfientliga kampanjretorik i verket genom att skilja ut människor baserat på vilken religion de tillhör." Human Rights Watch anser att beslutet kommer att innebära enorm skada för flyktingar samtidigt som det har liten betydelse för kampen mot terrorism och andra säkerhetshot. SR 170128.

"Kvinnor och barn kommer att sitta fast". Vilka konsekvenser får stoppet för flyktingarna? "Det innebär att det är fler kvinnor och barn som kommer att sitta fast i helt omöjliga och ofta extremt farliga situationer. Vilka blir konsekvenserna i de europeiska länderna? Amnesty fruktar att några europeiska länder kommer att ta efter, att bli inspirerade." SR 170128.

Kaos på flera flygplatser efter Trumps flyktingstopp. USA sätter stopp för allt flyktingmottagande till landet i 120 dagar och när det gäller flyktingar från Syrien så är det stopp tills vidare. Det som nu framkommer är att medborgare från de här sju länderna inte kan komma in i landet även om de har ett giltigt visum, säger Trita Parsi, som är statsvetare och ledare för nationella iransk-amerikanska rådet i Washington. Trita Parsi berättar att presidentordern redan ställt till problem vid gränsen och på amerikanska flygplatser. "Vi har fall med personer som faktiskt har permanent uppehållstillstånd och har bott flera år i USA, men trots detta har de inte tillåtits att åka tillbaka till USA. Vi vet fall där personer inte fått gå in i flygplanet när det varit på väg tillbaka till USA, en person skulle åka hem från Dubai till USA men flygbolaget lät dem inte gå på planet," säger han. Vad kommer det här att innebära? "Många här i USA är i ett chocktillstånd. Just nu råder det stor tveksamhet. Vi har själva gett rekommendationen till alla våra medlemmar att om de till exempel har visum och är i USA just nu så ska de inte lämna landet och åka till Kanada eller Mexiko." "Om du har permanent uppehållstillstånd är det bäst att du inte reser utomlands tills vi har fått större klarhet i situationen. Om du är svensk med iransk bakgrund och har ett visum är det bäst att du inte åker till USA just nu," säger Trita Parsi. SR 170128.

Oscarsnominerad nekas inresa i USA. Den iranske filmmakaren Asghar Farhadi vars film "The Salesman" är nominerad till bästa utländska film kommer inte att kunna resa till Oscarsgalan på grund av Donald Trumps stopp för visum från bland annat Iran. Statsvetaren Trita Parsi skriver på Twitter att Farhadi inte kommer att släppas in i USA. Trumps beslut innebär att inga syriska flyktingar tas emot i USA och under 90 dagar kommer inga visum att utfärdas från sju länder där muslimer är i majoritet. SR 170128.

Iran stoppar amerikaner efter Trumps flyktingstopp. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar om att inreseförbudet för människor från Syrien, Irak, Iran, Sudan, Jemen, Somalia och Libyen även gäller de som har lagliga permanenta uppehållstillstånd, så kallade Green cards. Under lördagskvällen beslutade Iran att svara på USA:s beslut genom att neka amerikaner från att resa in i Iran, rapporterar Reuters. Irans utrikesdepartement kallar USA:s inresestopp för en öppen förolämpning mot den muslimska världen och den iranska nationen. "Folk hade förväntningar att det skulle gå åt negativ riktning när Trump blev president, det har förmodligen skett mycket snabbare än vad många trott," sade statsvetaren Trita Parsi i Ekots direktsändning under lördagskvällen. SR 170128.

Berörd: Det är en stor besvikelse. En av dem som väntat i flera år på att få asyl i USA är den irakiske journalisten Ammar Karim som jobbar på nyhetsbyrån AFP i Bagdad. Han har tidigare varit tolk åt de amerikanska trupperna efter invasionen av Irak år 2003. Nyligen fick de ett positivt tecken, de amerikanska migrationsmyndigheterna ringde upp deras sponsor i USA, det brukar vara en signal om att ansökan är på väg att accepteras. Men efter Donald Trumps beslut om att stoppa flyktingmottagandet och frysa alla visum från sju länder där muslimer är i majoritet kan åren av väntan vara förgäves. SR 170128.

Hollande: Europa måste stå enat. Europa måste stå enat mot populistiska rörelser, sade den franska presidenten Hollande vid ett möte i Lissabon i dag. I dag, lördag, samlades ledarna för sju länder i Lissabon. Förutom Frankrike, också Italien, Spanien, Grekland, Cypern, Malta och Portugal. "Europa måste stå emot klimatförnekelse och de som vill stoppa människor på flykt," sade Frankrikes president François Hollande. Enligt nyhetsbyrån AP sade Hollande också att EU måste vara bestämt i sina samtal med den amerikanske presidenten Donald Trump. SR 170128.

Trump vill prioritera kristna asylsökande. Men först stoppas allt flyktingmottagande i USA i 120 dagar. Pastor Franklin Graham försvarar beslutet. Trump menar också att det varit mycket svårare för kristna att komma in i USA än för muslimer, och vill nu hjälpa de kristna som flyr. Donald Trumps beslut om tuffare regler för invandring, och att kristna ska prioriteras framför muslimer, har väckt kritik runtom i världen. Men han får också stöd. Exempelvis från pastor Franklin Graham, som var med och bad för Trump då han nyligen installerades som president. "Det är inte bibliskt att tillåta alla att komma in i landet," var Franklin Grahams kommentar efter Trumps beslut att stänga gränserna.
I intervjun med CBN, som alltså är ett kristet mediebolag, berättade också Donald Trump om sin tro, och att han har ett behov av att be mer nu när han som president fått ett så mycket större ansvar. "Jag har alltid haft behov av att be," berättar han. "Men jag skulle säga att det uppdrag jag har nu är så mäktigt, att jag behöver Gud mer än någonsin. Nu handlar det inte längre om att bygga ett hus i New York, nu handlar det om frågor som rör liv och död, och hur människor ska få ett bättre liv." Dagen 170128.

Telefonsamtal Trump - Putin om nya relationer. Både Vladimir Putin och Donald Trump beskriver telefonsamtalet som början på något helt nytt. Sanktionerna mot Ryssland har dock inte tagits upp. För de ryska journalisterna i presidentpoolen var väntan lång. Det tog Kreml nästan två timmar innan några detaljer kom ut, under tiden visades en stillbild på Trump med en telefonlur i rysk tv. Ett nästan en timmes långt samtal, som framföralllt beskrivs som en nystart på relationerna mellan USA och Ryssland. Rent konkret handlade samtalet om kamp mot den gemensamma fienden terrorismen. Enligt Kreml också om Ukraina och Koreahalvön. Vita Huset kallade samtalet för ett gratulationssamtal från Moskva, medan Moskva kallar det för en nystart på relationerna och att det kommer bli regelbundna kontakter nu. SR 170129. Kommentar: Återstår att se hur länge den vänskapen varar. Hur många månader?

Stor oro bland iranier i Sverige efter att gränser stängts i USA. Efter Trumps nya regler om att stänga gränserna för flyktingar har stor oro väckts hos bland annat bland iranier i Sverige som nu vägras inresa. Det finns cirka 90 000 personer med iransk bakgrund i Sverige varav 50-60 000 som har dubbla medborgarskap. Det finns en stor oro i dag att man inte längre ska kunna besöka släktingar och vänner och en oro hos dem som studerar eller har arbete i USA att de nya reglerna innebär att man inte kan lämna USA för risk att inte kunna resa tillbaka dit igen. SR 170129.

Juridisk strid över Trumps presidentdekret. "Vi kommer fortsätta att följa Trumps dekret", det skriver amerikanska departementet för inrikes säkerhet. Detta efter presidentens order att avvisa medborgare från sju, i huvudstaken, muslimska länder. Federala domare i New York, Alexandria, Seattle och i delstaten Massachusettes stoppade i går delar av Trumps presidentdekret. Bland annat ska myndigheter inte deportera de människor som hålls kvar på flygplatser runtom i landet. Demonstrationen mot presidentdekretet på JFK-flygplatsen i går samlade tusentals människor. Rapporter om protester på flygplatser kom också från bland annat New Jersey, Seattle och Chicago. Den nationalistiska och högerradikala sajten Breitbart News skriver att Trump "skyddar nationen", anhängare på sociala medier uttrycker stolthet över en president som de tycker gjort mer på en vecka än andra gjort på fyra år. SR 170129.

Trumps första vecka i Vita huset. En mur mot Mexiko, minskad frihandel och inresestopp för medborgare från sju länder i Afrika och Mellanöstern. Det har kännetecknat president Trumps första vecka i Vita huset, där han velat visa att han menar allvar med sina vallöften. Donald Trump har stolt visat upp sina underskrifter, flankerad av sina rådgivare och ministrar under sin första vecka som USA:s president. Han har tydligt demonstrerat att han tänker hålla sina vallöften och har utfärdat en rad så kallade "executive orders", presidentorder. Det är en särskild sorts dekret som en president kan besluta om och som regleras i konstitutionen. Varje president sen George Washington 1789 har använt sig av denna särskilda makt, några mer än andra. De första dagarnas beslut betraktas som en sorts regeringsförklaring där presidenten ger instruktioner till myndigheter och departement om politikens riktning. Ett presidentdekret kan inte upphäva en lag som beslutats av kongressen. Men en president kan upphäva en order av en tidigare president vilket också ofta sker.President Obama skrev under nio presidentdekret under sina första tio dagar 2009 och totalt 16 under de första två månaderna. Donald Trump har signerat sex presidentorder sina första sju dagar i Vita huset, och åtta memorandum och en proklamation under sina första sju dagar i Vita huset. Franklin D. Roosevelt använde sig av presidentorder hela 3.721 gånger under sin tid som president. Barack Obama 277 gånger under sina två mandatperioder. Bill Clinton använde presidentbeslutet vid 166 tillfällen. Det är vanligt att en ny president upphäver sin föregångares presidentorder. De blir ofta föremål för juridisk prövning och även om de strider mot konstitutionens anda. svt 170129.

Carl-Henric Jaktlund: Felaktig analys, Donald Trump. Presidentens "omsorg" om kristna har en smutsig baksida. Stödet till Mellanösterns utsatta kristna är mer än välkommet, där har omvärlden hittills svikit i stor omfattning. Men samtidigt måste religionsfrihet och människovärde bevakas och bevaras, annars sviks viktiga och grundläggande ideal. Dagen 170130.

1,4 miljoner underskrifter mot Donald Trumps besök i Storbritannien. Storbritanniens parlament kommer att diskutera USA:s president Donald Trumps kommande statsbesök efter växande protester. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn, och en lång rad politiker, också från Theresa Mays eget parti, konservativa Tories har fördömt den snabba inbjudan. Kritikerna anser, att Theresa May använder drottningen i ett försök att få till ett snabbt handelsavtal med USA, när Storbritannien lämnat EU. Talesmän för premiärministern har kallat protesterna för populistiska. Och enligt BBC, så har en källa inom premiärministerns kansli sagt, att en återtagen inbjudan, skulle rasera allt som åstadkoms via Theresa Mays besök i förra veckan hos Donald Trump. SR 170130. parliament.uk
Press på Theresa May efter Trumps utspel. I morgon, tisdag, inleder det brittiska parlamentet sin debatt om villkoren för landets utträdesansökan ur EU. En hård politisk debatt är att vänta. Men premiärminister Theresa Mays position har försämrats de senaste dagarna. Och förklaringen är Donald Trump. Theresa May berättade att hon inbjudit den amerikanske presidenten till ett fullt statsbesök i Storbritannien, inklusive middag med drottning Elisabeth. Nya amerikanska presidenter brukar få vänta ett par år innan det är dags för statsbesök i Storbritannien. SR 170130.

Bahar Pars stoppas av Trump - missar Oscarsgalan. Skådespelaren Bahar Pars får inte komma in i USA efter att den amerikanska presidenten Donald Trump beslutat om inreseförbud för personer med dubbla medborgarskap. Det bekräftar USA:s ambassad. Svenskar med medborgarskap i Sverige och antingen Iran, Irak, Syrien, Jemen, Libyen, Somalia eller Sudan portas av USA:s president Trump. Det bekräftar den amerikanska ambassaden i ett pressmeddelande, enligt nyhetssajten Omni. Svenska skådespelaren Bahar Pars skulle till Oscarsgalan med teamet runt filmen En man som heter Ove som nominerats. Men eftersom hon förutom svenskt medborgarskap också är iransk medborgare blir det nu stopp. SR 170130.

Brittisk ilska mot att Trump bjudits in. Det brittiska parlamentet har i eftermiddag debatterat landets förhållande till USA:s nye president Donald Trump. En lång rad ledamöter från alla partier kritiserade skarpt att premiärminister Theresa May bjudit in Trump till ett officiellt statsbesök så snart som möjligt. Utrikesminister Boris Johnson informerade om att han förhandlat fram ett undantag för personer från de sju länderna som också har brittiskt medborgarskap. Men det tyckte parlamentsledamöterna närmast var en bisak. SR 170130.

Flygbolagen: Frågetecken kvarstår om inreseförbuden. De skärpta inresereglerna till USA för personer med koppling till sju länder i bland annat Mellanöstern har påverkat flygbolag över hela världen. Fredrik Henriksson, presschef för SAS Sverige säger att många frågetecken återstår exakt vilka resenärer som drabbas men att bolaget betalar tillbaka resor till de som bokat resa före beslutet. "Enligt den senaste informationen vi fått ska ett dubbelt medborgarskap; om du har ett svenskt pass till exempel så ska du kunna resa på det." Även de resenärer med Norwegian som hindras inresa till USA till följd av de nya inresereglerna får tillbaka sina pengar men i dagsläget är det inte många berörda säger Norwegians informationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson. "Det har varit någon enstaka på varje flygplats i USA dit vi flyger. Vi hade till exempel i lördags en passagerare som flög till och landade i Los Angeles, men sedan inte kom in. Den passageraren fick vi skicka tillbaka igen.För att om vi tagit en passagerare till USA som sedan inte får resa in där då är vi skyldiga att frakta tillbaka den passageraren," säger hon. SR 170130.
Inget besked från USA om svenskar med dubbla pass. UD:s möte med den amerikanska ambassaden gav inga besked om svenskar med pass i något av länderna som fått inreseförbud kan resa in i USA. Budskapet från Margot Wallström är att UD förväntar sig att svenska pass gäller. Men från USA:s sida fanns det inga besked att ge när det gäller dubbla medborgarskap. Ambassaden inväntar information från Washington om hur reglerna ska tolkas. "Jag kan bara tycka att det fattas saker i planeringen av genomförandet av det här beslutet," säger Margot Wallström. SR 170130.

Spelet bakom Trumps inresestopp. Presidentdekretet i USA som nu stoppar flyktingar och vissa nationaliteter från att komma in i landet var inte förankrat hos utrikesdepartementet eller departementet för inrikes säkerhet, rapporterar New York Times. Trumpadministrationen höll dekretet hemligt in i det sista. I amerikanska medier kallas det för ett kaos. Människor sitter strandsatta på flygplatser, flygbolag hindrar passagerare från att resa, företagsledare kritiserar öppet presidenten för att skada deras verksamheter och protesterna avlöser varandra runtom i landet. Arbetsgruppen leddes bland annat av Stephen Bannon, grundaren till den nationalistiska och högerradikala nätsajten Breitbart News (han är nu en av president Trumps närmaste rådgivare). Utanför gruppen var det få som visste vad som var på gång. När ministern för departementet för inrikes säkerhet, John F. Kelly, fick sin första briefing om de nya reglerna såg han samtidigt på tv hur presidenten skrev under det färdiga dekretet. Departementet för inrikes säkerhet är det departement som ansvarar för gränskontroller på bland annat flygplatser, och de var alltså det som till stor del skulle göra verklighet av de nya reglerna. Inte heller utrikesdepartementet, som ansvarar för att utfärda visum, ska ha fått gå igenom förslagen innan Trump skrev på. Ingen utförlig remissrunda gjordes heller kring de juridiska aspekterna, enligt New York Times. Källor till tidningen menar att det funnits ett medvetet hemlighetsmakeri eftersom administrationen inte ville att planen skulle läcka till medier innan den var satt i verket. En icke namngiven gränspolis som arbetat under den gångna helgen beskriver situationen med en fråga: "Om inte ens ministern för departementet visste något om de nya reglerna, hur ska vi då ha en aning hur vi förväntas agera?" SR 170130.

Minister gick emot Trump - sparkas. Kontroverserna fortsätter i USA kring presidenten Donald Trumps beslut om tillfälligt stopp för att ta emot flyktingar och människor från sju muslimskt dominerade länder. I går avskedade Donald Trump den person som fungerat som justitieminister i väntan på att hans egen ska utses. Sally Yates avskedades omedelbart efter att direkt ha utmanat presidenten genom att förklara att hon inte kände sig övertygad om att hans dekret är lagligt. Hon instruerade Justitiedepartementet att inte försvara beslutet vid en domstolsprövning. Sally Yates var justitieminister tillfälligt tills dess Donald Trumps eget val, senator Jeff Sessions, skulle godkännas av senaten. Hennes makt var alltså tillfällig och begränsad men hennes uppfattning understryker kritiken mot inreseförbudet och flyktingstoppet inte minst från många jurister. Det dröjde inte länge innan Donald Trump slog tillbaka med avsked och ett dramatiskt uttalande att Sally Yates hade svikit justitiedepartementet genom att vägra att upprätthålla ett lagligt beslut. Han la till att hon är utsedd av Obama och svag på gränssäkerhet och mycket svag när det gäller illegal invandring. Hittills har sju federala domstolar i olika delstater blockerat delar av presidentdekretet och fler processer är att vänta. En stor grupp karriärdiplomater, hundratals enligt bloggen lawfare, protesterar mot dekretet med motiveringen att det svär mot "konstitutionella värderingar som vi gått ed på att upprätthålla". Vita Husets presstalesman Sean Spicer sade i går om diplomaterna att de kan antingen ställa sig bakom programmet eller sluta. SR 170131.

Val av ny justitieminister ifrågasätts. Senator Jeff Sessions är på väg att godkännas av den republikanska majoriteten i senaten som USA:s nya justitieminister. Men valet av ny justitieminister ifrågasätts. Sessions står nära president Donald Trump och var en av de första av etablerade politiker att stödja honom. Demokraterna i kongressen vill inte ha honom och demokraten Dianne Feinstein sa i en utskottsdebatt idag att hon inte litar på hans oberoende och integritet i förhållande till presidenten. Hon påminde om att han stod bakom kravet att fängsla motståndaren Hillary Clinton. Utfrågningen av honom tidigare, med frågor om hans trovärdighet i synen på rasism, medborgerliga rättigheter, rösträtten och abortfrågan gjorde honom redan kontroversiell. Donald Trump har stort förtroende för Jeff Sessions och senatorn har inflytande redan över besluten i Vita huset. Tidningen Washington Post beskriver i en genomgång idag hur Sessions förtrogna och tidigare medarbetare har centrala funktioner i den nya administrationen. SR 170131.

Alla med svenska pass får resa in i USA. Personer med dubbla medborgarskap kommer inte att påverkas av USA:s nya inreseförbud. Det sa John Kelly, minister för inrikes säkerhet vid en presskonferens i kväll. Människor med dubbelt medborgarskap från de sju länderna kommer alltså att släppas in i USA, om de har ett giltigt pass från ett land som USA godkänner. Ett svenskt pass räcker för att få resa in i USA. John Kelly poängterade inledningsvis att det här inte handlar om ett inreseförbud mot muslimer - något som presidenten Donald Trump fått kritik för, bland annat från flera politiker. Ett annat klarläggande som kom under pressträffen handlade om flyktingstoppet, det vill säga förbudet mot att låta personer med flyktingstatus komma in i USA. Där har det framkommit att det fanns 872 personer som varit på väg mot USA när beskedet kom, vissa ombord på flygplan mot USA. De tillåts nu komma in i USA. SR 170131.

J. Lee Grady: Don't Close Your Heart to Refugees. I am grieved that Trump's order has slammed the door in the faces of thousands of people who are fleeing the kind of tyranny my ancestors faced when they sailed to these shores in the 1700s. I don't want to imagine what will happen to today's refugees during the next 120 days while they wait for a green light that may never come. I can't help but wonder how many lives will be lost during the 120 days. Proverbs 24:11 commands us: "Deliver those who are being taken away to death, and those who are staggering to slaughter, oh hold them back." How tragic that many Christians who pride themselves on being "pro-life" in reference to the abortion issue are happy to keep innocent refugees out of the country in the name of "security." We must speak out on behalf of the oppressed—and we must do it with a sense of urgency. Some refugees don't have three months to languish in their squalid camps. Moral courage, not fear of terrorism, should guide our policies. We must not let our love grow cold. If we truly want to "Make America Great Again," we can't turn a deaf ear to people who need our aid. Charisma 170201.

Trumps åtgärd kan öka förtryck mot kristna. Donald Trump säger att han vill hjälpa förföljda kristna. Men nu varnas för att hans inreseförbud kan öka förtrycket. I Sverige förbereder Open Doors en bönekampanj för kristna som riskerar hämndattacker. David Curry, som är Open Doors generalsekretare i USA, var kritisk mot Obamas regering, som han menar inte tog förföljelsen på allvar. Men David Curry varnar för att Trumps politik kan ge oönskade konsekvenser. "Det är inte bara en idé som går emot vår kristna tro, det kan också resultera i att kristna blir måltavlor i länder som plågas av muslimsk extremism," säger han i en intervju. Att USA nu stoppar möjligheten för syriska flyktingar att komma till USA får dramatiska effekter, även för kristna. "Vi är mycket bekymrade över alla de människor som nu påverkas av denna exekutiva order. Vi kommer att fortsätta att möta behoven hos de förföljda kristna i Irak, Syrien och i många andra länder, där många flyktingar nu, åtminstone tillfälligt, avvisas av USA," säger han i intervjun. Dagen 170201.

USA: Tillerson klar som utrikesminister. I USA är det nu klart att den tidigare vd:n för energiföretaget Exxon Mobil, Rex Tillerson blir landets nya utrikesminister. Det efter att senaten godkänt honom. SR 170201.

Misslyckat samtal mellan Australien och USA. Australien är en av USA:s nära allierade. Men första telefonsamtalet mellan den australiske premiärministern Malcolm Turnbull och president Donald Trump löpte inte så väl som det först rapporterades om. I dagens Washington Post beskrivs hur Trump sagt att samtalet var det absolut värsta han hade den dagen. Och det som triggade Trump till den beskrivningen är det avtal där Obama lovade ta emot australiska båtflyktingar. Donald Trump i det twitter han skickade ut i natt: "Tro't eller ej? Obamas regering gick med på att ta emot tusentals illegala immigranter från Australien. Varför? Jag måste noga studera denna dumma överenskommelse!" "Han lovade stå vid överenskommelsen även om han själv aldrig skulle ha gått med på ett sådant avtal," säger Australiens premiärminister Malcolm Turnbull. SR 170202.

Medier i USA: Färre rådgivare till Trump på grund av sabbat. Hänger världens väl och ve på den judiska sabbaten? Amerikanska medier noterar att Donald Trump har fattat några av sina mest kontroversiella beslut när svärsonen och dottern inte kunnat "kontrollera" honom - för att de var hemma under vilodagen. Donald Trumps dotter Ivanka och hans svärson Jared Kushner, som är seniorrådgivare i Vita huset, har enligt politiska bedömare ett "modererande" inflytande på presidenten. De uppges utgöra en motvikt till några av hans mera extrema rådgivare. Men paret Kushner/Trump lever ett ortodoxt judiskt liv och tillbringar därför sabbaten i hemmet och synagogan. Från fredag kväll till lördag kväll använder de inte dator och telefon och åker inte bil. Därmed har de inte kontakt med presidenten under ett helt dygn - och amerikanska medier uppmärksammar att Donald Trumps beslut om inreseförbud för muslimer och flera andra av hans kontroversiella åtgärder presenterades just under den judiska sabbaten. "Det är ingen tillfällighet" att Jared Kushner inte var på plats i avgörande ögonblick, säger en källa till den stora amerikanska tidskriften Vanity Fair. Så var fallet förutom vid inreseförbudet också när Trump började göra stor sak av antalet åskådare vid installationen och när han höll ett starkt kritiserat tal på CIA-högkvarteret, skriver Vanity Fair. Dagen 170202.

Neil Gorsuch "talar för religiösa gruppers rättigheter". I ett helt år har den nionde stolen i USA:s högsta domstol stått tom. Nu har den konservative Neil Gorsuch nominerats till Antonin Scalias efterträdare. "Ett bra och konventionellt val," menar Johan Ingerö på Timbro. Donald Trumps val av Neil Gorsuch som domare i Högsta domstolen applåderas av de flesta republikaner och upprör många demokrater. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier på Uppsala universitet, beskriver Gorsuch som en person som politiskt står till höger och som "en beundrare av Antonin Scalia" (tidigare konservative domaren i HD). "Han är bland annat en stor förespråkare av religiösa gruppers rättigheter vilket gör honom viktig för dessa väljargrupper," förklarar Dag Blanck för Dagen. Gorsuch är till exempel abortmotståndare och förespråkar inte samkönade äktenskap, två frågor i amerikansk politik som delar opinionen. Dagen 170202.

Terrorforskare: Jihadister hyllar inreseförbudet. På sociala medier jublar IS-sympatisörer över Trumps beslut om att förbjuda inresa i USA för medborgare i sju muslimska länder. "För dem är det här den främsta segern, eftersom Trump då har visat att han är en korsfarare som kommer att luta sig mot militära maktmedel. Mänskliga rättigheterna är bara för show, demokrati är falskt. Det är så tongångarna går på de här sajterna," säger terrorexperten Magnus Ranstorp som följt reaktionerna. Både amerikanska och internationella politiker och tjänstemän har uttryckt oro över det hastiga beslutet som USA:s nytillträdde president tog. I en intervju med CBS varnade senatorn John McCain för att inreseförbudet kommer att stärka IS propaganda och ha en negativ påverkan på de muslimska trupperna som strider vid USA:s sida i Irak och Syrien. CIA veteranen Robert Richer, kallade inreseförbudet för ett "strategiskt misstag", som kommer att göra det svårt för USA att rekrytera spioner i Syrien och Irak. Magnus Ranstorp anser att Trumps nya dekret kommer att påverka den amerikanska underrättelseverksamheten i Mellanöstern i olika led. "Irak är ett av de länder som nu tar kamp mot IS på marken och helt plötsligt lägger man förbjudet på just Irak som är ett av de sju länder som man pekar ut." SR 170203.

Stor oro bland forskare i USA efter inreseförbud. Oron är så stor bland forskare efter president Trumps inreseförbud att det finns en risk för så kallat "brain drain". Professor Gustavo Ventura jobbar vid Arizona State University. En av hans doktorander är just nu fast i Iran efter ett jullov. "Han är väldigt rädd och vill inte bli kontaktad. Han är övertygad om att han övervakas," säger Gustavo Ventura. Av totalt 43 doktorander på institutionen är tio från Iran. Nu råder en kaotisk stämning. En av doktoranderna är alltså fast i Iran och andra kan nu inte träffa sina fruar och makar. En kvinna som lämnat Iran tillsammans med sin man för båda påbörja forskarkarriärer i USA, funderar på att flytta vidare till Kanada. " USA riskerar att tappa sin konkurrenskraft om bra forskare i framtiden," menar Gustavo Ventura. SR 170103.

Per Bolund: Donald Trump är ett hot mot den finansiella stabiliteten. De senaste dagarna har president Donald Trump allt tydligare visat att han vill avreglera finansmarknaden i USA, något som väcker oro och kritik bland annat i Sverige. Finansmarknadsminister Per Bolund är upprörd över administrationens vilja att förskjuta eller försvaga internationella överenskommelser. "Det är väldigt tydligt att man såväl ska avsluta pågående förhandlingar som göra en stor översyn av redan genomförda överenskommelser, och det är ju extremt oroande," säger Per Bolund. Per Bolund visar upp en kopia av ett brev, skrivet av vice ordförande i kongressens finansutskott, Patrick McHenry, adresserat till centralbankschefen Janet Yellen. "Det här brevet visar ju att Donald Trump är ett hot mot den finansiella stabiliteten, och det är väldigt oroande," säger Per Bolund.
Patrick McHenry skriver att det är oacceptabelt att centralbanken fortsätter förhandla om internationella avtal då sådana kan innebära en börda för amerikanskt näringsliv. Innan sådana förhandlingar eventuellt kan återupptas måste Donald Trump först få möjlighet att besluta vilka som sitter på vilka poster. "Jag blir upprörd. Jag tycker att det här är en skadlig väg och här måste världssamfundet och alla länder som vill nå konstruktiva överenskommelser samla sig och möta den här utvecklingen," säger Per Bolund. Har du talat med några ministerkollegor, på hemmaplan eller internationellt? "Det är ju nästa steg. Nu måste vi fundera på hur vi kan svara på det här. För det var faktiskt USA som var ursprunget till den senaste finanskrisen. Och att man nu så tydligt backar från sitt ansvar att skapa finansiell stabilitet och se till så det finansiella systemet fungerar, det medför så klart risker för alla oss andra och jag ser det som helt oacceptabelt." SR 170203.

Tal på bönefrukost oroar (vissa) amerikaner. Donald Trump inledde den traditionella bönefrukosten i Washtington med att be för ett tv-program med Arnold Schwarzenegger. Mest uppmärksamhet i media fick dock president Trumps förslag om att avskaffa tilläggslagen som kallas "Johnson amendment". Den innebär att kyrkor och välgörenhetsorganisationer som undantas beskattning inte kan använda sina tillgångar till politiska kampanjer. "Jag kommer att göra mig av med och helt tillintetgöra Johnson Amendment och jag kommer att låta alla som representerar trossamfund få tala fritt och utan rädsla för repressalier. Kom ihåg att jag kommer att göra detta," sa president Trump. Uttalandet har glatt konservativa kristna på högerkanten. "Vi är glada över att se att president Trump förstår att Johnson Amendment är en kränkning av konstitutionen och att han är engagerad i att återge pastorers rätt att tala fritt utan att behöva vara rädd för vedergällning från myndigheterna," säger Erik Stanley från konservativa Alliance Defending Freedom till Reuters. Dagen 170203.
Svenskar med på Trumps bönefrukost. Ett tiotal kristna ledare och politiker från Sverige äter frukost tillsammans med USA:s nya president Donald Trump i dag torsdag. Detta vid den årliga bönefrukost som anordnas i Washington DC med deltagande av presidenten. Under tre dagar samlas omkring 3 000 kristna politiker, företagsledare, pastorer och jurister med flera från hela världen för att bygga relationer, utbyta erfarenheter och be tillsammans. "Den svenska bilden av Trump är väldigt negativ. Här i USA är det en mycket mer blandad bild," konstaterar Tomas Brunegård efter någon vecka i USA. Dagen 170202.

Facing Trump Trade Threats, Mexico Turning to China, EU for New Partnerships. Facing US President Donald Trump's protectionist threats, Mexico is looking to expand trade ties with Europe and Asia, but reducing its dependence on the massive US market will be tough. Mexico and the European Union agreed on Wednesday to speed up negotiations to modernize an existing free trade pact in which 53 billion euros ($57 billion) in goods were exchanged in 2015. At the same time, the government said it planned to negotiate a free trade agreement with Britain once the island exits the EU. "It's good for Mexico to turn toward other places, but I wouldn't declare NAFTA dead," said Gabriela Siller, director of economic analysis at the Mexican financial group BASE.
With NAFTA under threat, China appears as an attractive alternative with its massive market of 1.37 billion people. On Wednesday, the government unveiled a $212 million joint investment between Chinese automaker JAC Motors and Mexico's Giant Motors to build SUVs in the central state of Hidalgo for the domestic market and exports to Latin America. The JAC deal comes as Trump has threatened to impose stiff tariffs on car companies that ships US jobs to Mexico. Even though the two countries do not have a free trade pact, China is Mexico's second biggest trade partner, with $75 billion in goods exchanged in 2015. But the trade balance is unfavorable to Mexico, which imports 14 times more from China than it exports to the Asian country. But even taken together, China and Europe are modest partners compared to the United States. Two-way trade between Mexico and the United States totals around half a trillion dollars per year, four times more than the Latin American nation's combined business with China and the EU. Some 80 percent of Mexico's exports go to its northern neighbor, and many of those goods are made with parts from the United States, highlighting how much the two nations' industries are intertwined. For Manuel Molano, deputy director of the Mexican Institute of Competitiveness think tank, Mexico could find suppliers in Germany, Japan and China if necessary. The problem, he said, is if Trump fulfills his threat to impose tariffs on Mexican-made goods while the two countries tussle at the World Trade Organization. "We have talked about diversifying Mexico's external commerce for years," Molano said. "But it's not that simple." Newsmax 170202.

Trump hånar domstolsutslag på Twitter. Vita Huset kommer att överklaga ett beslut av en federal domare i Seattle som stoppat president Donald Trumps exekutiva order om tillfälligt inreseförbud från sju länder och fryst flyktingmottagande. Vita Husets nästa steg är inte offentliggjort, men president Donald Trump kallar domarens uppfattning "löjlig". President Donald Trump har twittrat att den "så kallade" domarens uppfattning är löjlig och förhindrar att lagen upprätthålls. Trump skriver att domaren beslut kommer att rivas upp. Domaren i Seattle, i delstaten Washington, beslöt igår att tillfälligt stoppa presidentens exekutiva order i hela landet med hänvisning till att presidentens beslut kan strida mot konstitutionen. Flygbolag fick veta under sen fredagskväll att samma regler skulle gälla som före presidentens dekret om tillfälligt inreseförbud och flyktingstopp och att tidigare tillbakadragna visa kunde användas. Idag har utrikesdepartementet meddelat att personer med giltigt visum kan resa in i USA utan hinder och departementet för inrikes säkerhet har meddelat att de återgår till tidigare rutiner för prövning av inresa till USA. Vita Huset svarade att domarens beslut skulle överklagas så snart som möjligt. Det sker av allt att döma till en av USA:s appellationsdomstolar men många jurister som bedömer läget här tror att prövningen kan gå till Högsta Domstolen för ett avgörande eftersom så många domstolar i USA prövar olika aspekter av presidentordern och gör skilda bedömningar av den. Presidenten har enligt lagen rätt att förvägra utlänningar att komma till USA med hänvisning till landets säkerhet, något som Vita Huset underströk i sin kommentar igår. SR 170204.

Domstol avvisar Trumps begäran om inreseförbud. En appellationsdomstol sa nu på förmiddagen nej till Justitiedepartementets begäran, som kom igår kväll, att omedelbart återinföra det inreseförbud som president Donald Trump givit order om. När beslutet kommit meddelade gränskontrollmyndigheterna att inreseförbudet och flyktingstoppet inte längre gällde och att de uppemot 100 000 visa som återkallats istället var giltiga. Det här svarade justitiedepartementet på i natt genom att lämna in en begäran om att temporärt upphäva den federala domstolens beslut, som alltså avslogs. SR 170205.

Kyrkornas världsråd oroas över Trumps flyktingstopp. Presidentordern om inreseförbud från sju muslimska länder till USA kan i praktiken skada dem som redan är offer för terrorism, folkmord och religiös förföljelse i Mellanöstern och Nordafrika. Det säger Kykornas världsråd i ett uttalande, där man uttrycker stark oro över det tillfälliga flyktingstoppet. Uttalandet görs tillsammans med Lutherska Världsförbundet och ACT Alliance, den senare en internationell biståndsallians med 143 medlemskyrkor. Dagen 170205.

Bondevik stoppad på väg till bönefrukost med Trump. Tidigare norska statsministern Kjell Magne Bondevik blev kvarhållen och utfrågad på flygplatsen i Washington när han var på väg till bönefrukosten med president Trump tidigare i veckan. Orsak: för tre år sedan besökte han Iran. Enligt brittiska The Guardian talade Kjell Magne Bondevik om "chock" efter att ha blivit kvarhållen och utfrågad vid flyplatsen Washington Dulles på grund av sitt besök i Iran för tre år sedan, där han talade vid en konferens för mänskliga rättigheter. När de amerikanska gränskontrollanterna upptäckte att Bondeviks diplomatpass hade stämplar från Iran hölls han kvar i en timma, trots att hans pass tydligt visade att han är tidigare statsminister i Norge. Dagen 1720205.

Trump upprörd över domarens upphävande av inreseförbudet. Den rättsliga process som pågår i USA och som utmanar president Donald Trumps makt kan avgöras ganska snart eller dra ut flera månader på tiden. Ingen av de experter som analyserar läget vågar uttala sig med säkerhet. Donald Trumps order om tillfälligt inreseförbud från sju länder och flyktingstopp har upphävts temporärt av en domare. Det retar upp den twittrande presidenten. SR 170206.

It-bolag om Trumps inreseförbud: "Det orsakar betydande skada". Apple, Google och Microsoft är några av nära hundra företag som gemensamt agerar mot presidentens inreseförbud till USA. "Det orsakar betydande skada på amerikanskt näringsliv", skriver bolagen i en inlaga som lämnades in till en domstol på söndagen. Skrivelsen lämnades in till en federal appellationsdomstol i San Francisco på söndagen och har skrivits under av it-jättar som Apple, Google, Microsoft, Facebook, Netflix, Twitter och Ebay. Även företag som Levi Strauss och Chobani har skrivit under. Sammanlagt ska det handla om ett hundratal företag som protesterar mot det tillfälliga inresestoppet som Vita huset infört, men som den federale domaren James Robart upphävde på fredagen. DN 170206.

Hård strid om Trumps inreseförbud. Presidenten har "laglig rätt" att avgöra vem som ska "tillåtas inträde i landet". Det skriver det amerikanska justitiedepartementet i ett yttrande till appellationsdomstolen i San Fransisco. Justitiedepartementet hävdar att president Trump har stöd i konstitutionen och av flera lagar, och därtill att presidentens order tagits med hänsyn till nationell säkerhet. Trumps presidentdekret beslutade att tillfälligt stoppa inresor för människor från sju olika länder och att ta emot flyktingar i 120 dagar.
Oavsett vad beslutet blir kommer sannolikt den förlorande parten att överklaga fallet till Högsta domstolen som är den tredje och sista instansen. För tillfället finns det åtta domare i Högsta domstolen vilket skulle kunna innebära att omröstningen mellan domarna slutar i att fyra röster står mot fyra. I så fall gäller den föregående instansens beslut. SR 170207.

DeVos utbildningsminister trots hårt motstånd. Den nya utbildningsministern Elisabeth DeVos fick bara femtio av senatens hundra röster. I en historisk omröstning har vicepresidenten Michael Pence lagt sin utslagsröst i senaten för att få en ministerkandidat godkänd. Den nya utbildningsministern Elisabeth DeVos fick bara femtio av senatens hundra röster. Två republikanska senatorer gick emot det egna partiet och röstade nej. Den nya utbildningsministern står för en filosofi där skattepengar kan användas för att finansiera privata skolor, demokraterna menar att de pengarna istället bör gå till offentligt styrda skolor. SR 170207.

Trumps inreseförbud nu i domstolens händer. Tre federala domare kommer nu avgöra om president Donald Trumps tillfälliga inreseförbud ska börja gälla igen. Domstolen ställde tuffa frågor till de båda parterna, och ett beslut ska komma så snart det är möjligt meddelade rätten. SR 170208.

Trump kritiserar rättsprocessen innan den är klar. Donald Trump går nu till angrepp mot delar av USA:s rättssystem. Under ett TV-sänt tal i dag kommenterade han rättsprocessen gällande det omdiskuterade inreseförbudet och kallade domstolar för "politiska". President Trump började talet med att citera ur en lagtext som han anser ger honom befogenheter att stoppa människor från att komma in i landet. Enligt Trump var lagtexten vackert skriven och väldigt tydlig. Under talet i dag visade president Trump sitt missnöje med processen i appellationsdomstolen och ansåg att saken bör vara enkel att avgöra. "Jag vill aldrig kalla en domstol jävig så jag kommer inte göra det nu heller," sade Trump, men domstolarna verkar vara så politiska. Det vore så bra om vårt rättssystem skulle göra det som är rätt i den här frågan. SR 170208.

Stor oro inom amerikanska kulturvärlden. Artister som riskerar att drabbas av Trumps inreseförbud vågar inte träda fram och stora institutioner tiger av rädsla för att reta upp republikanerna. Även i politikens centrum, i Washington, finns oron. Heather Noonan, är lobbyist för orkesterförbundet League of American Orchestras. Hon har blivit nedringd av oroliga orkestrar och teatergrupper. "De måste kunna planera och vill veta om dom kan bjuda in utländska grupper," förklarar Heather Noonan. SR 170208.

Turkiet och USA i samtal om terrorgruppen IS. USA och Turkiet ska samarbeta mer intensivt för att bekämpa terrorgruppen IS i Syrien. Det kom presidenterna överens i ett telefonsamtal i går kväll. Det var telefonsamtalet som många i den turkiska statsledningen väntat på, det från USA:s president Donald Trump till den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan. I Turkiet hoppas statsledningen få bättre relation med USA nu under Trumps tid som president, än vad man hade med Obama-administrationen. Enligt Turkiet var Obama alldeles för frikostig med stöd till kurdiska grupper i Syrien. Frågan är om det blir annorlunda med Trump. SR 170208.

Daniel Alm nekas resa till USA efter Trumpförbud. Pingstföreståndaren Daniel Alm stoppas från att besöka USA och amerikanska pingströrelsen Assemblies of God i nästa vecka. Orsak: I våras besökte han Iran under några dagar. Under arbetsresan till USA har tanken varit att stärka relationerna med den amerikanska pingströrelsen. "Jag tror inte att jag är så farlig att släppa in några dagar i USA, att jag skulle utgöra ett hot mot landets säkerhet." Dagen 170209.

Rosa pussyhat har landat i Umeå. En rosa mössa med kattöron har blivit symbol för det feministiska motståndet mot Donald Trump. Nu har denna pussyhat landat i en garnbutik i Umeå. "Det är ett stort antal som har varit inne och frågat efter garn och sedan kommit in med den här rosa mössan på huvudet," säger Ulrika Dahlin, som äger en garnaffär i Umeå. I skyltfönstret har hon ett exemplar av den kända mössan med en beskrivning om hur du stickar din egen pussyhat. Mössan kallas för pussyhat och dök upp inför den stora kvinnomarsch som hölls i Washington dagen efter att Donald Trump tillträtt som president i USA. Nu har mössan spritt sig över världen och är stor i sociala medier. Den har redan tagit sig till förstasidan till Time magazine. "Många har börjat sticka sådana här pussyhats som en markering mot Donald Trump," säger Ulrika Dahlin i garnbutiken i Umeå. SR 170209.

Omstridde Sessions blir Trumps justitieminister. Den omstridde Jeff Sessions blir USA:s 84:e justitieminister. Sessions är senator från delstaten Alabama, och godkändes med röstsiffrorna 52 mot 47. Jeff Sessions är jurist och har representerat Alabama i senaten i ett par decennier. Han är en av de politiker som var först att stödja Donald Trumps kandidatur, och har gjort sig känd bland annat som stark motståndare mot illegal invandring. Utfrågningen i senaten var tidvis mycket laddad, bland annat för att Jeff Sessions politiska motståndare har ifrågasatt hans trovärdighet i frågor som medborgerliga rättigheter, polisvåld och rasism. Dessutom hur oberoende han kommer vara i förhållande till presidenten. Sessions blir nu chef för Justitiedepartementet, där han närmast ska hantera kraftmätningen med de domare och det rättsväsende som presidenten utmanat när det gäller ordern om inreseförbud till USA från sju länder och flyktingstopp. Den konflikten fick ytterligare laddning igår när det blev känt att Neil Gorsuch, som nominerats till Högsta Domstolen av presidenten, sagt att Donald Trumps kritiska uttalanden om rättssystemet och enskilda domare var "demoraliserande och nedslående". På Jess Sessions lista att hantera står också Trumps oriktiga påstående att det pågått ett omfattande valfusk i USA, växande protester mot polisvåld och Trumps löften att dramatiskt minska både brottslighet och drogtrafik i USA. SR 170209.
Oro efter utnämnandet av Sessions. I USA växer oron för att Justitiedepartementet ska ägna mindre tid åt medborgarrättsfrågor under den nye justitieministern, den djupt konservative Jeff Sessions. På andra sidan står de som tycker att den federala regeringen ska hålla sig borta och lämna större utrymme till delstaterna att arbeta med frågorna. Den rasande debatten i USA i natt kallas en kulmen på konflikten i amerikansk politik. Utnämnandet av den djupt kontroversielle Jeff Sessions till ny justitieminister applåderas av abortmotståndare och vapenlobby, men många oroar sig nu för att medborgarrättsfrågor som rätten att rösta och polisbrutalitet nu ska få lägre prioritet inom Justitiedepartementet SR 170209.

Ursprungsbefolkningen laddar för nya protester i USA. Sedan maktskiftet i USA har president Donald Trump och kongressen fattat flera beslut om återställare i miljö-och energipolitiken. Efter det har myndigheterna gett klartecken för att bygga färdigt en oljeledning i North Dakota, men miljörörelsen och ursprungsbefolkningen laddar för nya protester. "Trumpadministrationen har gjort klart att de tänker förstöra vår enda källa till dricksvatten," sa Chase Iron Eyes, en av Siouxindianernas jurister, som kämpar mot oljeledningen i North Dakota också för att den skulle dras på mark som ursprungsbefolkningen anser vara helig och deras. Det kommer bli stora protester också om ett annat kontroversiellt oljeledningsbygge tas upp igen, Keystone XL. Donald Trump har rivit upp ett nej till Keystone XL från Obamaadministrationen och uppmanat byggherrarna att söka tillstånd igen. De båda oljeledningarna är inte de enda återställarna på miljö- och energiområdet.
Snabba beslut kommer ta bort en regel om att skydda kvalitén i vattendrag när företag slänger rester från kolutvinning och en annan som begränsar möjligheten till utsläpp av metangas när de borrar efter olja. Kongressen tar också bort kravet på energiföretag att offentliggöra vilka främmande regeringar de betalat pengar till för att få tillgång till olika energikällor. Argumenten för de här återställarna är att de sparar pengar och minskar byråkrati. President Trump har lovat att återställa jobben i kolindustrin och på en fråga hur det ska gå till och gå ihop med miljökrav svarade talesmannen Sean Spicer att det vänt. "Vi väntar oss en tre-procentig ökning av kolproduktionen, en påtaglig förändring," sa Spicer som sa att det berodde på färre regleringar. Han fick inga följdfrågor. Kongressen kan göra återställarna med enkel majoritet under de första 60 dagarna så republikanerna som driver dem har bråttom. Det är också strid i kongressen om Scott Pruitt, den skeptiker till klimatuppvärmning som Trump nominerat som chef för miljömyndigheten EPA en myndighet vars makt och resurser han vill beskära. Det finns också enskilda kongressledamöter som vill skrota miljömyndigheten hel och hållen. SR 170209.

Trumps mur skulle kosta över 20 miljarder dollar. President Donald Trumps mur på gränsen till Mexiko skulle kosta upp till 21,6 miljarder dollar och ta tre år att bygga, kommer det fram i en intern rapport från USA:s inrikesministerium som nyhetsbyrån Reuters har sett. Det här är nästan dubbelt så mycket som Trump lovade att muren skulle kosta under sin kampanj. Den läckta rapporten innehåller en plan för vad som skulle krävas för att stänga gränsen. Det skulle göras i tre olika faser och bli en sammanlagt 2000 kilometer lång mur som kunde stå färdig år 2020. Gränsen till Mexiko har redan ett över 1000 kilometer långt stängsel. Rapporten är det sista steget före presidenten ber kongressen om tillgång till skattepengar för att byggandet ska kunna komma igång. Rapporten visar också att den amerikanska regeringen har inlett en process för att kunna kringgå miljölagar för att kunna bygga på vissa områden. Mycket tid och pengar kommer också att gå till att få tillgång till de delar av gränsen som ligger på privat mark. Att den skulle stå färdig 2020 är ändå osannolikt - enligt rapporten kommer också rättsprocesser och problem att få finansiering för muren att göra så att allt inte går enligt planerna. Yle 170210.

Hundratusentals iranier har demonstrerat över hela landet mot USA och president Donald Trump. Demonstranter brände amerikanska flaggor och skanderade slagord som "död åt Amerika" då de tågade genom huvudstaden Teheran och andra strostäder för att uttrycka sitt stöd för landets ledning i den växande konflikten med USA. Protesterna hölls på årsdagen av den framgångsrika revolutionen år 1979 mot den USA-stödda shahen Reza Pahlavi som tvingades i landsflykt. Irans högsta religiösa ledare Ajatollah Ali Khamenei hade tidigare i veckan uppmanat sina landsmän att fira segern över shahen och att visa att iranierna inte är rädda för amerikanska hotelser. "Amerika och Trump kan inte göra ett dugg. Vi är redo att offra våra liv för vår ledare Khamenei försäkrade en ung demonstrant i Teheran." Yle 170210.

Trump kan terrorstämpla muslimska brödraskapet. Trumpadministrationen överväger att terrorstämpla det muslimska brödraskapet, världens äldsta och sannolikt mest inflytelserika islamistgrupp. Det muslimska brödraskapet vann valet i Egypten efter revolten 2011, men avsattes av General Sisi efter omfattande folkliga protester. I Egypten är brödraskapet terrorstämplat sedan tre år, men många bedömare varnar för starkt negativa konsekvenser om USA klassar brödraskapet som terrororganisation. Egyptens president Sisi, som anses ha en god relation till president Trump, skulle välkomna att USA klassar brödraskapet som terrorgrupp. Det muslimska brödraskapet bildades i Egypten 1928. För USA skulle terrorstämpling av det muslimska brödraskapet komplicera USA:s relation till flera länder där brödraskapets broderpartier sitter i parlamenten, och till NATO-medlemmen Turkiet, som är USA:s allierade i bekämpandet av IS. Men Erdogans eget parti har islamistiska rötter och Turkiet har blivit en tillflyktsort för det jagade egyptiska brödraskapet. Ivern att terrorstämpla brödraskapet har dock dämpats något den senaste veckan. Denna nya försiktighet från Vita husets sida, kan vara ett resultat av det kaos de nya inresereglerna ledde till och invändningar som erfarna diplomater och säkerhetsrådgivare framfört. SR 170211.

Evangelikala ledare protesterar mot Trumps inreseförbud. Fler än 100 konservativa evangelikala pastorer och ledare från hela USA uppmanar president Donald Trump att ändra sitt tillfälliga stopp för flyktingmottagande. Det öppna brevet, som publicerades som en helsidesannons i Washington Post, är enligt Christianity Today anmärkningsvärt av två skäl. Dels är det enbart konservativa evangelikala, i stället för en blandning av progressiva namn, som har undertecknat brevet. Dels inleds listan på undertecknare med Tim Keller och Max Lucado, två välkända och väl respekterade pastorer och författare som sällan uttalar sig i politiska frågor. "Som kristna pastorer och ledare är vi djupt oroade av det nyligen tillkännagivna stoppet för flyktingmottagande", står det i brevet som också har undertecknats av bland andra Bill och Lynne Hybels från Willow Creek. Dagen 170211.

Trump överväger nytt inreseförbud. USA:s president Donald Trump säger att han nu överväger att utfärda en ny order gällande inreseförbud för flyktingar och medborgare i ett antal muslimskt dominerade länder. Trump insisterar på att han har lagen på sin sida, trots två snabba rättsliga förluster. Trump gjorde sitt uttalande till journalister som reste med honom ombord på presidentens flygplan. Samtidigt sa en tjänsteman i Vita huset att Trump-administrationer inte planerar att fortsätta den rättsliga striden om den första presidentordern av ett inreseförbud. SR 170211.

Hundratals papperslösa gripna i räder i USA. Rädsla har spridit sig bland invandrare i USA efter att man fruktar att aggressivare metoder har börjat användas mot människor utan giltiga handlingar. Myndigheterna i USA hävdar att man inte har gjort några förändringar, men flera människorättsorganisationer varnar för att det har blivit hårdare tag. I minst sex olika delstater har migrationsmyndigheten ICE utfört räder och gripit hundratals papperslösa människor den senaste veckan. Människorättsorganisationer i USA rapporterar också om att papperslösa invandrare har gripits på väg till arbetsplatser eller efter myndighetsbesök. Både under fredagen och lördagen har räderna lett till protester bland städer som Washington och i Los Angeles. USA:s nya president Donald Trump gick till val på att deportera papperslösa invandrare. I början av sin kampanj sa ha att han ville deportera de elva miljoner som tros bo i USA. Efter att det stod klart att Trump vunnit valet tonade han ner retoriken, och sa att han skulle deportera de "två till tre miljoner" som begått brott i landet. Donald Trumps siffror motsägs av andra, bland dem den oberoende tankesmedjan Migration Policy Institute som menar att siffran över papperslösa dömda brottslingar snarare är 820 000 personer. Även om det är oklart huruvida myndigheterna gjort några förändringar så har räderna och rapporterna skapat oro bland invandrare i USA. Både politiker och aktivister varnar för att rädslan kan leda till att människor går under jord, att de stannar hemma från arbetet och att de tvingar barnen att vara hemma från skolan. SR 170212.

Germany elects 'anti-Trump' candidate Frank-Walter Steinmeier as president. Vladimir Putin congratulates new German president and invites him to Kremlin. A German parliamentary assembly has elected Frank-Walter Steinmeier to become the country’s next president by an overwhelming majority. Mr Steinmeier, Germany’s former foreign minister, strongly criticised Donald Trump during the US election campaign. When asked in August about the rise of right-wing populism in Germany and elsewhere, Mr Steinmeier criticised those who "make politics with fear". He cited the nationalist Alternative for Germany party, the promoters of Britain’s exit from the European Union, and "the hate preachers, like Donald Trump at the moment in the United States". The daily Berliner Morgenpost billed Mr Steinmeier as "the anti-Trump president". He was elected with 931 of 1,260 votes. The German president has little executive power but is considered an important moral authority. Independent 170212.

Trump träffade Trudeau. Frågor om handel dominerade när USA:s president Donald Trump tog emot Kanadas premiärminister Justin Trudeau i Vita huset. Men Trump säger att det bara ska göras "små justeringar" av handelsförbindelserna mellan länderna. "Vi förstår att båda våra länder är starkare när vi samarbetar i frågor om internationell handel," sade Donald Trump vid en presskonferens efter mötet, skriver AFP. I och med måndagens möte har Trump träffat sin tredje utländske ledare sedan han svors in som president. SR 170213.

USA-expert: Flynns avgång skadar Trump. Att USA:s nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn avgår skadar Trump-administrationen. Det säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. "Det här har skadat Trump, naturligtvis. Flynn har ljugit, förmodligen till Donald Trump själv, och till vicepresidenten," säger han. På tisdagen avgick USA:s nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn sedan det uppdagats att han fört samtal med Rysslands ambassadör. Enligt Washington Post ska sanktionerna mot Ryssland ha varit ett huvudämne i samtalen, något som Flynn själv har förnekat. Det är okänt exakt vad Flynn sade till den ryske ambassadören, men Flynn ska ha antytt att de sanktioner Obama-adminstrationen införde mot Ryssland inte nödvändigtvis skulle vara kvar med Donald Trump som president. Diskussionerna ska ha skett under presidentvalkampanjen, och innan Flynn tillträdde som rådgivare, vilket är ett brott mot amerikansk lag. "Det finns en äldre lagstiftning från slutet av 1700-talet som förbjuder privatpersoner att lägga sig i politiken på det här sättet. Ur den aspekten kan det vara ett lagbrott. Men framförallt är det ett brott mot kutymen att man ska ha en president i taget." SR 170214.
Trump visste om varningen om Flynn och Ryssland. USA:s president Donald Trump visste om justitiedepartementets varning om säkerhetsrådgivaren Michael Flynn. Det säger presidentens talesman Sean Spicer i kväll. Vita husets undersökning av varningen hittade inget olagligt, men Trump tappade förtroendet för Flynn enligt Spicer. SR 170214.
Uppgift: Trumps medarbetare i ryska samtal. USA:s nationelle säkerhetspolitiske rådgivare Michael Flynn har tvingats avgå och igår krävde ledande senatorer från båda partierna att Flynns roll i förhållande till Ryssland ska utredas. Samtidigt kom nya uppgifter om kontakter under valrörelsen mellan ryska underrättelseagenter och Trumps kampanjorganisation. Trycket mot president Donald Trump bara ökar efter veckor av medieavslöjanden om en administration i oreda med oklar beslutsgång. Kritiken har växt mot Vita Husets hantering av den nationella säkerhetspolitiken, inte minst Trumpadministrationens förhållande till Ryssland. Demokraterna och republikanerna i senaten är överens om att den utredning som redan pågår av Rysslands inblandning i valrörelsen ska granska om och i så fall vilka kontakter som förekommit mellan Ryssland och Trumps kampanjorganisation, också Michael Flynn. Den republikanske senatorn John McCain är ordförande i det tunga försvarsutskottet. Han kritiserar ofta Donald Trump, inte minst när det gäller presidentens uttalanden om Ryssland. Igår talade McCain om Vita Husets nationella säkerhetspolitik som icke fungerande och sa att ingen vet vem som är chef eller vem som beslutar om politiken. SR 170215.
Trump: "Pressen har blivit så ohederlig." Presskonferensen var ovanligt lång och berörde en rad ämnen - men en stor del gick åt till att angripa medierapporteringen kring honom. "Pressen har blivit så ohederlig att vi gör det amerikanska folket en enorm otjänst om vi inte pratar om det. En enorm otjänst, vi måste prata om det. Pressen är bortom all kontroll. Nivån på ohederligheten är bortom all kontroll," säger Donald Trump. Bland annat attackerade presidenten de senaste dagarnas avslöjanden om att personer i hans innersta krets under valet haft kontakt med tjänstemän från rysk underrättelsetjänst. Trump försvarade också säkerhetsrådgivaren Michael Flynn, som fick gå efter att det avslöjats att han ljugit om sina kontakter med Ryssland. "Det han gjorde var inte fel. Det som var fel var det sätt andra människor, inklusive er i det här rummet, fick den informationen. Det var hemlig information och den lämnades ut olagligen. Det är det verkliga problemet. Ni kan prata hur mycket ni vill om Ryssland. Det är bara fejknyheter fabricerade för att försöka väga upp att demokraterna förlorade," säger Donald Trump. Medier som CNN och New York Times kallade presidenten för misslyckade. "Själv har jag aldrig sett något liknande från en amerikansk president," säger Ekots New York-korrespondent Fernando Arias.
Trumps tal väcker reaktioner. President Trumps presskonferens igår fortsätter att diskuteras på TV och i tidningar i USA. Bland annat kritiseras presidenten för falska påståenden och för att inte ha gett tydliga svar i viktiga frågor. "Det är helt galet det vi får se varje dag," säger nyhetsankaret Shepard Smith på konservativa TV-kanalen Fox. Under presskonferensen höll president Donald Trump ett anförande om medier han tycker sprider falska nyheter, om sina egna bedrifter som president och om den röra han anser sig ha ärvt från den förra administrationen. Presidenten besvarade sedan frågor från journalister i nästan en timme. En fråga kom från den afroamerikanska journalisten April Ryan som undrade om Trump skulle rådgöra med en grupp av afroamerikanska kongressledamöter angående framtida reformer. Presidenten undrade då om April Ryan kunde ordna mötet. "Vill du ordna mötet? Är de dina kompisar?" frågade Trump den förvånade reportern. Några timmar efter presskonferensen stod det klart att Trumps val till ny nationell säkerhetsrådgivare, Robert Harward, tackat nej till posten, vilket var ännu ett bakslag i en turbulent vecka för Trumpadministrationen. SR 170217.

Handeln enas mot USA:s president. Handelsblocken, Mercosur och Stilla Havs-alliansen, närmar sig varandra efter att USAs president Donald Trump, hotat att riva upp handelsavtal med latinamerikanska länder. Ända sedan Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november förra året har vissa analytiker försökt överrösta domedagskören genom att påtala att det här kan vara en historisk chans för Latinamerika att ena sig och skapa egna allianser som kan ersätta de för många länder viktiga banden till USA. Trumps protektionism har hittills framför allt drabbat Mexiko, men hotar att slå hårt även mot andra latinamerikanska ekonomier. Trump är ingen frihandelsvän, vilket kan innebära problem för ett Latinamerika som fortfarande är beroende av att exportera råvaror till USA och Kina. Nu kommer mycket riktigt de första tecknen på ett latinamerikanskt enande: Under ett möte i helgen diskuterade Argentinas president Mauricio Macri och Chiles president Michelle Bachelet en sammanslagning av kontinentens två stora handelsblock - Mercosur och Stillahavs-alliansen. Historiskt har de två blocken haft helt olika politisk inriktning - Mercosur styrdes länge av vänsterpresidenter och Stillahavs-alliansen dominerades av högerregeringar. Men regeringsskiften i flera länder har gjort att skiljelinjerna luckrats upp. I april ska det hållas ett formellt möte mellan utrikesministrar från alla i länder i båda allianserna. Samtidigt pågår försök att väcka liv i ett frihandelsavtal mellan europeiska unionen och Mercosur. Förhandlingarna har legat på is i över ett decennium men har blivit aktuella igen nu när USA verkar vilja klippa sina ekonomiska band till Latinamerika. SR 170214.

USA: Venezuelas vicepresident är en brottsling. Venezuelas vicepresident Tareck el-Aissami har hamnat på USAs svarta lista över narkotikabrottslingar. El-Aissami anklagas för att ha deltagit i internationell narkotikasmuggling och förbjuds nu från att resa in i USA. Sanktionerna mot el-Aissami innebär att han förbjuds från att resa in i USA. Hans eventuella tillgångar i USA fryses, och amerikanska företag förbjuds att göra affärer med honom. El-Aissami anklagas bland annat ha gett fri lejd till knarkkarteller som använder Venezuela som ett transitland för att skicka kokain från Colombia till Mexiko, där den fruktade kartellen Las Zetas smugglar det vidare till USA. Förutom El-Aissami placeras också den välkände affärsmannen José Lopez Bello på USAs svarta lista. Han pekas ut som vicepresidentens högra hand - ansvarig för att tvätta pengar genom sina företag, flera av dom baserade i USA. Venezuela hävdar tvärtom att det är ett försök att underminera landets socialistiska regering. SR 170214.

Trump-mötet viktigt för Israel - och USA. Donald Trump backar från sina proisraeliska utfästelser under valkampanjen. Nu tar han överraskande avstånd från israeliska bosättningar. "De (bosättningarna) hjälper inte processen, det kan jag säga. Det finns ett begränsat landområde. Och varje gång man tar land till bosättningar blir det mindre land kvar - jag är inte en som tror att det är en bra sak för freden att fortsätta med dessa bosättningar," säger Donald Trump.Vad gäller ambassadflytten svarar han undvikande att "vi får se vad som händer". I morgon träffar Benjamin Netanyahu. Dagen 170214.

Attackutredning mot SR-korrespondent läggs på is. Förundersökningen kring attacken mot Ekots korrespondent i Ryssland förra året har lagts på is. Attacken inträffade 2016 i ryska delstaten Ingujisen när Maria Persson Löfgren reste tillsammans med tre andra journalister och människorättsaktivister. Deras minibuss stoppades på vägen av ett 30-tal maskerade män som var beväpnade med påkar och knivar. "När chauffören vägrade att öppna bildörren började männen slå mot bilen och krossade rutorna," har människorättsaktivisten Timur Rakhmatulim tidigare sagt. Maria Persson Löfgren och de övriga överfölls, misshandlades, rånades och släpades ut ur bilen. Männen tände dessutom eld på bilen. Ingen blev allvarligt skadad men de fick motta slag, bland annat fick Maria Persson Löfgren ett skärsår i låret. Enligt den ryska tidningen Gazeta är anledningen till att förundersökningen läggs på hyllan att man inte kommer längre, att polisen inte hittat de som utförde dådet. Sveriges Radios vd, Cilla Benkö, reagerar kraftigt på beskedet. "Om det stämmer så är det både oroväckande, djupt beklagligt och fullständigt oacceptabelt. Det här är inte bara en attack mot Maria Persson Löfgren som person utan också en attack mot journalistiken som profession och därmed mot det fria ordet och en väl fungerande demokrati." Sveriges Radio kommer nu att göra något för att få utredningen att gå vidare. "Vi anser att man måste köra det här i botten och faktiskt gripa och ställa någon till svars," säger Cilla Benkö. Hon har nyligen skickat ett brev till utrikesminister Margot Wallstöm (S), där hon uppmanar regeringen att driva på i frågan. "Vi har inte fått något svar än, och vi har än så länge inte heller lyckats etablera egen kontakt med ryska myndigheter." SR 170215.

Andrew Puzder drar tillbaka kandidatur. Andrew Puzder drar tillbaka sin kandidatur som arbetsmarknadsminister i Trumps regering. Frågetecknen och kritiken mot snabbmatskedjechefen Andrew Puzder har varit många och omfattande. Bland annat är Puzder omåttligt impopulär hos flera fackförbund efter att han motsatt sig förslag om att höja minimilönen och efter rapporter om sexuella trakasserier på hans snabbmatsrestauranger. Puzder har också använt sig av svart arbetskraft när han under fem år anställt en papperslös person som städhjälp. Därtill har Andrew Puzders ex-fru har anklagat honom för att ha misshandel, en anklagelse som hon senare drog tillbaka. Kontroversiella nomineringar och motstånd från demokraterna har gjort det svårt för president Donald Trump att få sina ministernomineringar godkända. Bland annat röstades utbildningsministern Elisabeth DeVos igenom med minsta möjliga marginal. SR 170216.

Papperslösa protesterar i USA. Runtom i USA har protesterna avlöst varandra efter att landets migrationsmyndigheter gripit och deporterat hundratals papperslösa invandrare. I stadsdelen la Corona i New York är texten på de flesta skyltarna skrivna på spanska. Valentino som jobbar på en pizzeria berättar om protestaktionen. "Jag kommer inte gå till jobbet. Det är viktigt att visa att vi vågar och att det är många som är i samma situation," säger han. Minst 680 personer har gripits i sex olika delstater runtom i USA. Det meddelade migrationsmyndigheten i måndags. SR 170216.

Israels höger hyllar Trump - andra kritiserar. SR 170216.

Så förvanskades nyheten om bajs i kyrkan i Kristianstad, som handlade om missbrukare och inte muslimer som det senare förvanskades till och spreds i USA. Journalisten Måns Mosesson har skrivit i Dagens Nyheter om hur en svensk nyhet fångas upp, förvanskas och sprids över världen. I SVT:s Gomorron berättar han om att det är pengar och inte ideologi som driver unga fattiga killar i Makedonien till att sprida fejknyheter. Att publicera originalnyheten om kyrkan tycker inte Mosesson var fel, men han anser att det blir farligt när nyheten i nästa steg förvanskas och sprids över världen. svt 170217.

USA:s försvarsminister: Trump stödjer Nato. Donald Trump har kommit med motsägelsefulla signaler om vad som ska ske med försvarsalliansen Nato. Men när den årliga säkerhetskonferensen i München startade i dag så bedyrade den nye försvarsministern att Trump helhjärtat stöder Nato. Han sade dock direkt att Nato måste förändras om alliansen ska förbli relevant, bland annat bli bättre på att bekämpa terrorism. Till skillnad från i torsdags, i Bryssel, hotade han dock inte de länder som har låga försvarskostnader med att USA i så fall kommer att "moderera" stödet till dem i händelse av kris. I stället sade han att paragraf 5 i Nato-stadgan är en benhård princip, den paragrafen säger att andra Nato-länder ska komma till hjälp om någon medlemsstat anfalls. Försvarsminister James Mattis anses vara en av de mest Rysslandskritiska i Trump-administrationen, delvis till skillnad från presidenten själv. I sitt tal i München nämnde inte han inte Ryssland direkt, men han sade att säkerhetsläget i Europa ändrades fundamentalt 2014, och med det avsåg han uppenbarligen den ryska annekteringen av ukrainska Krim. I samma anda sade han att Nato måste stärka enigheten mot dem som attackerar den demokratiska processen i medlemsländerna. SR 170217.

Ny hård kritik från McCain: Oreda med Trump i Vita huset. Den republikanske senatorn John McCain kallar situationen i Vita huset, med Donald Trump som president, för en "oreda". Det går tvärtemot de lugnande budskap som den amerikanska delegationen fört fram på den årliga säkerhetskonferensen i München, Tyskland. Sent på fredagskvällen, svensk tid, kom uttalandet från Arizonasenatorn som bekräftar den spricka som finns mellan olika delar av det republikanska partiet i USA. "Presidenten gör uttalanden och motsäger sig själv. Så vi har lärt oss att titta på vad presidenten gör, inte vad han säger," sade McCain, känd som Trump-kritiker, i talet. svt 170218.

Utrikesminister Margot Wallström oroad över USA:s klimatriktning. Utrikesminister Margot Wallström är djupt oroad över att en känd klimatskeptiker, som vill främja fossila bränslen, nu har blivit utnämnd till chef för den amerikanska miljömyndigheten. Den nyutnämnde chefen för miljömyndigheten EPA har gjort sig känd för att ifrågasätta människans roll i klimatförändringarna. Som åklagare i delstaten Oklahoma har han flera gånger stämt den myndighet han nu ska leda, för beslut som går mot olje- och gasindustrins intressen SR 170218.

Merkel och Pence talade i München. På den årliga säkerhetskonferens i Tyskland, som samlat 450 tunga beslutsfattare från hela världen, talade i dag USA:s vicepresident. "USA:s stöd för Nato är starkt, och vi kommer inte att vackla i åtagandet till vår transatlantiska allians," sa USA:s vicepresident Mike Pence i München, efter farhågor om Donald Trumps syn på försvarssamarbetet. SR 170219.

Lavrov räknar med pragmatiska relationer med USA. (Pragmatisk - som inte låter abstrakta idéer som känslor, ideologier, etc., stå i vägen för möjligheten att åstadkomma något i praktiken.) Ryske utrikesministern Sergej Lavrov framträdde i dag på säkerhetspolitiska konferensen i München och han tonade ner förväntningarna från den ryska sidan om förbindelser med USA. "Vi vill ha pragmatiska relationer med USA," sade Sergej Lavrov, när han talade. Detta kort efter att USA:s vicepresident Mike Pence hade framträtt på säkerhetskonferensen i München. Inga stora ord om en ny era, alltså. I Lavrovs ganska surmulna tal var det inte mycket som antydde några större öppningar gentemot USA. SR 170219.

Sverige skräckexempel för Trump. I ett tal i Florida om gränskontroll tog Donald Trump Sverige som ett av flera dåliga exempel på risker för terrorism när många flyktingar släpps in. Titta på vad som hände igår i Sverige, sa Trump, utan att tala om vad han menade. Donald Trump talade om terrordåd som inträffat - i Bryssel, i Paris och i Nice. I talet kopplade han det till flyktingarinvandring, bristande gränskontroll och "radikal islam". USA:s president nämnde också Sverige som avskräckande exempel och framställde det som att ett terrorattentat skulle ha inträffat i Sverige " igår kväll" alltså fredag kväll. Inget terroristdåd inträffade i Sverige i fredags kväll, så det är oklart vad Donald Trump syftade på. Den svenske terroristforskaren Magnus Ranstorp twittrade att Donald Trump refererade till ett inslag som gått på TV-kanalen Fox News om den svenska flyktingpolitiken och skrev att Trump kom med fake news, falska nyheter. Den tweeten har sedan vandrat vidare bland amerikanska journalister som försökt kontrollera vad Donald Trump talade om. Trump: "Titta vad som hände i går kväll i Sverige. Sverige? Vem hade kunnat tro det? De tog in en massa människor, och fick fler problem än de trodde var möjligt," sade presidenten från scenen. Det spekuleras om att Trump hänvisar till ett program som sänts på fredagen på tv-kanalen Fox. Filmaren Ami Horowitz intervjuas om en dokumentärfilm han gjort där han för fram tesen om att Sverige döljer problem som invandring fört med sig. SR 170219. SR 170219.
Många skämtar om Trumps uttalande om Sverige. Förväxlade president Trump Sverige med Pakistan? Det är en av teorierna bakom uttalandet att "något hemskt" hände i Sverige fredag kväll. Sent söndag eftermiddag bekräftar Sveriges ambassad i Washington DC för TT att man kontaktat USA:s UD för att få klarhet om Donald Trumps uttalande om Sverige. Dagen 170219.
Sverige begär svar om Trumpcitat. Efter president Donald Trumps uppmärksammade uttalande om Sverige, begär nu den svenska ambassaden i Washington DC en förklaring från USA om vad presidenten menade. SR 170219.
"Trump spär på en bild om Sverige som farlig." Ett tv-inslag som kritiserar hur Sverige ska ha mörkat problem med invandring. Det tros ligga bakom Donald Trumps tal om ""vad som hänt i Sverige i går kväll". Hans uttalande spär på en bild som befäst sig i amerikanska medier, att Sverige är farligt och våldsamt, säger Elizabeth Walentin, expert på amerikansk politik. Donald Trump är en hängiven tv-tittare och kommenterar ofta saker han sett på tv direkt på Twitter. "Han får information och diskussionsämnen från tv. Han refererar till kabeltv både som en tidig varningssignal för saker som skett och som megafon för att föra ut sitt budskap. Det är en djupt okonventionell och oortodox strategi", skriver den politiska kommentatorn Chris Cillizza på Washington Post. Dokumentärfilmaren Ami Horowitz nämner hos Fox News att "Sverige för inte så länge sedan fick sitt första terrorattentat". I Horowitzs dokumentärfilm som finns tillgänglig på Youtube tar han återigen upp detta terrorattentat ackompanjerat med bilder från då en man sprängde sig själv vid Drottninggatan 2010. Inga människor förutom gärningsmannen dog och det attentat som målas upp som ska ha skett nyligen, skedde i själva verket för sju år sedan, långt innan de senaste årens flyktingströmmar. I filmen för Horowitz fram att invandrare skulle leva lyxliv i Sverige, att Stockholm skulle vara våldtäkternas huvudstad och hävdar att våldet eskalerar över hela landet. För att driva sin tes intervjuar han en pro-israelisk debattör, två poliser och några boende i flera förorter, bland andra Rinkeby samt svenskar på stan som inte vill bekräfta hans frågor om att Sveriges invandrare är anledningen till en påstådd brottsökning. "Dokumentären är obalanserad och ger en extremt falsk bild. Han hade en tes redan innan och bestämmer sig för att visa den, trots att många inte håller med. Det går inte att bevisa att invandrare lever lyxliv genom att fråga en taxichaufför om han har det bra i Sverige. Det är sorgligt men sådan här propaganda fungerar i USA," säger Elizabeth Walentin. svt 170219.
Erika Bjerström: Analys: Trumps smekmånad är slut. Relationen mellan Donald Trump och landets medier är ett slagfält. Varje yttrande från presidenten genomgår noggranna faktakontroller på landets redaktioner och varje dag uppdagas hur Trump ljuger och obesvärat svänger sig med felaktiga uppgifter. En påtagligt nedslagen Trump twittrar inte ens lika ofta. Han anklagar medierna för att sprida "fake news", han anklagar läckor inom landets underrättelsetjänster och "så kallade domare" för bakslagen. Att på det här viset befinna sig i strid med tre av landets demokratiska institutioner är unikt och illavarslande. Donald Trump har rätt i att de anställda inom landets underrättelsetjänster läcker till medierna . Ett exempel är uppgifter till tidningen Wall Street Journal att CIA är mycket försiktiga med vilken information de delger Trump eftersom de inte litar på hur han skulle hantera hemliga uppgifter. Det senaste orosmolnet är huruvida Donald Trump planerar en militär insats mot Nordkorea. När Trump i onsdags klagade över "fake news" och läckor sa han "Vad händer när jag tänker göra nåt åt Nordkorea? Kommer det läckas om det i förväg?". Även om många spekulerar i om Trump kommer att sitta hela ämbetsperioden är det viktigt att komma ihåg hans starka maktställning. 62 miljoner amerikaner lade sin röst på honom. Så länge han levererar det han lovade sin väljarbas och har en betryggande majoritet i kongressen, republikaner som är själaglada över att åter ha fått makten, så kan han lika gärna bli omvald och sitta i totalt åtta år. svt 170219.

Vita evangelikaler stödjer Trumps inreseförbud. När Pew Forum undersöker hur amerikaner reagerat på åtgärden visar det att åsikterna går starkt isär. En majoritet, 59 procent, anser att presidentens order är fel. Men i vissa grupper har Donald Trump ett starkt stöd. Inte minst hos vita evangelikaler. 76 procent stödjer presidentens inreseförbud, enligt Pew Forum. Tidigare har denna grupp pekats ut som Trump-supportrar, då det i CNN:s stora valundersökning framgick att 82 procent av USA:s vita evangelikaler hade röstat på Donald Trump. Dagen 170220.

Fox News försvarar publicering om Sverige. Turerna kring Donald Trumps Sverigeutspel fortsätter. Stefan Löfven uttrycker förvåning. Samtidigt försvarar Fox News sin beskrivning av den svenska migrationspolitiken som ett misslyckande. SR 170220.

Trump utser ny säkerhetsrådgivare. USA:s president Donald Trump har utsett en ny säkerhetsrådgivare, det blir generalen H.R McMaster. SR 170220.

Elva bombhot riktade mot judar i USA på måndagen. Bombhot mot judiska lokaler var en återkommande händelse runt om i USA på måndagen. Elva judiska samlingslokaler i USA fick evakueras under måndagen efter att de bombhotats. De senaste hoten inkom via telefon. Samtliga bombhot har varit falska. Dagen 170221.
Donald Trump fördömer våg av antisemitism i USA. Efter flera hot mot judiska föreningar i USA de senaste månaderna uttalade sig i dag president Donald Trump i frågan. Presidenten sa att händelserna var fruktansvärda. I går evakuerades elva judiska föreningslokaler efter att ha bombhotats, bara i år har totalt 69 liknande hot riktats mot judiska föreningar i 27 olika delstater. Därtill kom det sent i går kväll rapporter om att en judisk begravningsplats i Missouri hade skändats, lokala medier rapporterar idag att hundratals gravplatser kan ha vandaliserats. En del bedömare drar slutsatsen att högerextrema krafter som delvis fått Donald Trump vald också kan ligga bakom ökningen av antisemitism i USA just nu. Enligt en ny rapport från organisationen The Southern Poverty Law Center är antalet grupper som sprider hat eller utövar våld mot andra - baserat på till exempel religion och etnicitet - på väg mot nya rekordnivåer. Organisationen kopplar ökningen till den högerpopulism som ibland frodats under Trumps valkampanj. Det här är första gången president Trump kommenterat den våg av antisemitism som drabbat judiska församlingar och föreningar i USA. SR 170221.

USA aviserar hårda tag mot papperslösa. Reglerna skärps nu för invandrare som befinner sig olagligt i USA. Innebörden är att fler kommer att tvingas lämna landet och många av de cirka 11 miljoner som vistas utan giltiga papper i USA är rädda. Under den förre presidenten Barack Obama har framförallt grova brottslingar deporterats men med de nya riktlinjerna utökas kretsen till dem som begått mindre allvarliga brott och dem som misstänks för brott, men alla som är i USA illegalt kan tvingas åka ut. En skärpning jämfört med tidigare riktlinjer är att det nu ska vara möjligt att deportera fler snabbare. Tidigare kunde de som kommit in de senaste två veckorna och befann sig nära gränsen skickas tillbaka direkt. Nu ska snabbspåret kunna användas för dem som varit upp till två år i landet. Advokater har redan protesterat att reglerna berövar människor rätt till rättslig prövning. Upp till 10 000 nya tjänstemän ska anställas för att sköta deporteringarna som skrämmer de mellan 11 och 12 miljoner människor som berörs. I dag har myndigheten försökt lugna med att det inte kommer bli frågan om massdeporteringar. Administrationen kräver också att delstatlig och lokal polis ska hjälpa till att leta reda på och skicka ut de papperslösa. Det har politiker och poliser vägrat på många håll i landet, bland annat med motiveringen att det skulle undergräva förtroendet för polisen. Donald Trump har sagt att de som vägrar hjälpa till kommer att gå miste om statliga bidrag. SR 170221.

Trump återkallar trans-riktlinjer för skoltoaletter. I USA återkallas riktlinjer för transpersoner i skolor, som utfärdades under förre presidenten Barack Obamas styre. Dessa innehåller bland annat en instruktion till skolor att låta transpersoner använda den toalett de vill, den som överensstämmer med vilket kön man identifierar sig som. Riktlinjerna återkallas av president Donald Trumps regering för att "de juridiska aspekterna ska gås genom ordentligt". SR 170223.
USA:s nya kulturkrig står om skoltoaletter. Elva amerikanska delstater går nu till domstol för att protestera mot att president Obama beslutat att transsexuella elever får använda den skoltoalett de känner sig mest bekväma med. SR 160526.
Lag om könsneutrala toaletter. Toaletter på restauranger, barer och andra offentliga platser i den amerikanska jättestaden New York kommer alla att bli könsneutrala under en ny lag som stadens borgmästare Bill de Blasio skrivit under. SR 160629.

Kelly och Tillerson i Mexiko - irritation från värdlandets utrikesminister. USA:s minster för inrikes säkerhet John Kelly lovar nu att det inte kommer att bli några massdeportationer, eller användas några militära medel, mot illegala immigranter i landet. Det sa han vid en presskonferens i Mexiko City idag efter ett möte med flera mexikanska ministrar. SR 170226.

"Trump spär på negativ spiral". Börserna har drivits upp mot rekordnivåer sedan Donald Trump blev vald till USA:s president. Men Trumps så kallade "America first"-politik riskerar att driva på en negativ spiral med fallande tillväxttakt i världen och en bromsad internationell handel. "Vi hade en riktigt raket i produktiviteten under 90-talet och början av 20-talet, men den har tappat ordentligt med fart under de senaste dryga tio åren. Jag tror att Trump kommer att spä på den spiralen," säger Mats Kinnwall, chefsekonom för industriarbetsgivarna. "Trump tror ju att den här politiken ska stärka USA och göra USA till en större spelare i världsekonomin, men jag tror tvärtom. Stänger man gränserna blir även USA fattigare. Då blir USA:s del i världsekonomin mindre och då blir istället USA ytterligare försvagat. Det är ur ett ekonomiskt perspektiv helt fel politik om man vill göra ett land starkt." SR 170223.

Judisk begravningsplats förstörd - vicepresident Pence städar upp. 170 gravstenar vältes och förstördes nyligen på den judiska begravningsplatsen i Saint Louis i den amerikanska delstaten Missouri. I onsdags var USA:s vicepresident Mike Pence där för att städa upp. Befolkningen i Missouri fick även en hälsning från Donald Trump. 54 judiska center i 27 amerikanska stater och en kanadensisk provins har, endast i år, fått ta emot flertalet bombhot, enligt Jewish Community Center Association. Om detta rapporterar CNN. Men det är inte bara center som har blivit ansatta. Nyligen attackerades en judisk begravningsplats i Saint Louis i delstaten Missouri. 170 gravstenar vältes och förstördes, rapporterar nyhetskanalen. I onsdags var USA:s vicepresident Mike Pence på plats tillsammans med Missouris guvernör Eric Greitens. Tillsammans städade de upp på begravningsplatsen och höjde sina röster för att fördöma vandaliseringen. Världen idag 170224.

Trumps chefsstrateg pekar ut riktningen. Igår gjorde president Donald Trumps chefsstrateg Steve Bannon sitt första offentliga framträdande efter valet. Det var på de konservativa gräsrötternas årliga kongress, CPAC, i Maryland. "Det finns korporativa, globalistiska medier som kommer fortsätta motarbeta oss benhårt. Om ni tror att det kommer bli lätt att ta tillbaka ert land, så har ni fel. Det blir strid varje dag," sa Steve Bannon som hyllade Donald Trump för att inte vika ner sig och hålla vad han lovar. Bannon framställs ofta som den som inspirerar Donald Trumps politiska förslag. Bannon sa att Donald Trump kommer att arbeta metodiskt, bland annat för att besätta de 102 lediga jobben som federal domare ute i delstaterna. Domarna har, som visats sig nyligen med Trumps inreseförbud, stor makt att stoppa eller bromsa politiska beslut. Ett annat löfte är att avreglera och rensa bort vad den tidigare administrationen infört. Steve Bannon kallade det att dekonstruera den administrativa staten. Det kom som en av tre delar i Trumps plan, sa han, tillsammans med nationell säkerhet och ekonomisk nationalism som bland annat innebär bilaterala handelsavtal. SR 170224.

Trump talade åter om Sverige. USA:s president Donald Trump talade återigen om Sverige i sitt tal på den republikanska konferensen CPAC i Maryland. I sitt tal på CPAC i Maryland nämnde president Donald Trump återigen om Sverige. "Titta på vad som händer i Sverige," sade presidenten som ett exempel på misslyckad immigrationspolitik. "Folket där vet att jag har rätt." Vår korrespondent Fernando Arias har lyssnat på talet och säger såhär om det nya utspelet: "Utan att säga det rakt ut, syftade Trump här på upploppen i Rinkeby och menade att det är ett bevis för att han hade rätt i det han sa om Sverige," säger Fernando Arias. Publiken skanderade samtidigt: "USA, USA, USA" och "Bygg muren" om den mur han under valrörelsen lovade att bygga mot Mexiko. SR 170224.

Bildt till Trump: Kom hit och se själv!. Sveriges förre statsminister Carl Bildt går till angrepp mot Donald Trump och hans sätt att framställa Sverige som ett land som misslyckats med sin migrationspolitik, i en debattartikel i Washington Post. "Jag misstänker att hans faktiska kunskap i ämnet är extremt begränsad", skriver Bildt. "Om det inte var för det att det skulle väcka en sådan uppståndelse så skulle jag be honom att skippa en av sina golfhelger och komma hit och se med egna ögon", skriver Bildt. Enligt Bildt skulle Trump inte komma till paradiset utan han medger att Sverige likt alla andra länder har sina utmaningar. Men han skriver att han är väldigt stolt över Sverige och att "Trump skulle få se ett av samtidens mer levande och uppfinningsrika små länder". Bildt jämför dagens invandring och när Sverige tog emot människor som flydde kriget på Balkan under 1990-talet, när Bildt var statsminister. "Det visade sig gagna vårt samhälle och är en del av Sveriges framgångssaga", skriver han. SR 170225.

USA:s demokrater har utsett ny ledare för partiet. Det blev den förre arbetsmarknadsminister i Barack Obamas administration, Tom Perez. Perez har liksom sin närmaste rival - kongressledamoten Keith Ellison - lovat att kraftigt opponera mot president Donald Trump och att återuppbygga upp både centrala och lokala demokratiska organisationer. SR 170225.

Oro bland kristna latinamerikaner i USA. Hälften av alla kristna latinamerikaner i USA är oroade över att tvingas lämna landet, visar en ny undersökning. Många församlingar som hjälper latinamerikaner och ger dem en fristad, är pessimistiska och befarar det värsta: att många i denna minoritetsgrupp kommer att skickas ut ur landet. "Den nya linjen skrämmer inte bara immigranterna, som var och en är skapade till Guds avbilder, utan den riktar också in sig mot de religiösa institutioner som vill hjälpa dessa människor", skriver sydstatsbaptisterna Alan Ross och Gus Reyes i en kritisk artikel i Time Magazine. En övervägande majoritet av USA:s befolkning med latinamerikanskt ursprung - som enligt Pew uppgår till 57 miljoner och är en växande grupp - kämpar nu för att få stanna i landet. Två av tre i den gruppen är dessutom födda i USA och ser sig i många fall som äkta amerikaner. Dagen 170225.

Tyskland och Mexiko hotar med motåtgärder om Trump inför strafftullar. Tyskland och Mexiko hotar med motåtgärder om USA inför strafftullar eller andra handelshinder. "Tyskland säger gruppordföranden för CDU/CSU i förbundsdagen att Europa borde svara med samma mynt om USA:s president Donald Trump inför strafftullar för tyska och europeiska produkter. "Vi kan inte acceptera vad som helst," säger Volker Kauder i en intervju för Funke mediegruppen. Enligt Kauder måste Tyskland påminna USA om att båda parter brukar förlora då handelskrig bryter ut. Trump har hotat tyska biltillverkare med en gränsskatt på 35 procent för fordon som importeras till USA. Hans motivering är att skatten skulle bidra till att skapa jobb i USA. Också i Mexiko hotar man med motåtgärder om USA inför en gränsskatt för mexikanska produkter. I Mexiko låter man också förstå att man klarar sig utan amerikanskt bistånd som kan dras in för att bidra till finansieringen av Trumps planerade mur längs den mexikanska gränsen. Utrikesminister Luis Videgaray sade i en intervju på fredagen att Mexikos regering måste reagera om USA inför skatter på mexikanska produkter. En stor del av biståndet till Mexiko utgörs enligt nyhetsbyrån Reuters av ett program värt 2,6 miljarder dollar som handlar om att stöda Mexiko i kampen mot organiserad brottslighet. Av summan hade 1,6 miljarder dollar använts fram till november 2016, enligt Reuters. yle 170225.

Sverige i fortsatt fokus i USA. Det började med att USA:s president Donald Trump nämnde Sverige i ett tal. Sedan dess har vårt land varit i strålkastarljuset på andra sidan Atlanten. Frågan det gäller är huruvida Sveriges invandringspolitik är orsak till samhällsproblem eller inte. Medan vanligt folk diskuterar ämnet i sociala medier har nu svenska politiker börjat publicera debattartiklar i amerikanska tidningar. Många andra röster har i veckan hörts om att både Donald Trump, Fox News och SD spär på en bild av Sverige som farligt. Sociala medier har varit fulla av inlägg som visar att USA är farligare än Sverige. Vissa debattörer har i stället menat att det är viktigare att fokusera på de problem Sverige står i, än på vilken bild av Sverige som andra länder har. Världen idag 170227.

Varför intervjuades Nils Bildt? Tv-kanalen Fox försvarar sig. Den konservativa amerikanska tv-kanalen Fox News uppger att Nils Bildt intervjuades som expert i deras program eftersom en utomstående rekommenderat honom. Fox kallade Nils Bildt för "svensk försvars- och nationell säkerhetsrådgivare, medan man i Sverige undrade vem han egentligen var. Efter att intervjun sänts undrade man i synnerhet i Sverige varifrån tv-kanalen grävt fram denna "expert" - ingen på svenska försvarsmakten eller på utrikesdepartementet kände till Nils Bildt. Enligt Dagens Nyheter är Nils Bildt son till den svenske ridsportprofilen Sven Tolling. Nils Bildt utvandrade från Sverige 1994 och år 2003 bytte han sitt efternamn från Tolling till Bildt. Bildt tog inte upp under intervjun att han inte är bosatt i Sverige. Då han talade om problemen med invandringen konstaterade han att "vi i Sverige klarar inte av att integrera de här människorna". Bildt uppges vara en av grundarna till ett konsultbolag inom säkerhetsbranschen. I ett mejl till Dagens Nyheter förklarade Bildt att det var Fox News som valde hans titel för programmet. Han titulerar sig själv "självständig analytiker". "Jag beklagar den förvirring som uppstått, men det är inte huvudsaken. Problemet är att Sverige vägrar diskutera sina sociala problem," säger Bildt. yle 170226.
Nils Bildt skyller misstag på Fox. Intervjun med den "nationella säkerhets- och försvarsrådgivaren" Nils Bildt i Fox news har blivit en världsnyhet. "Det är faktiskt något Fox får ta på sig själva hur de titulerat mig på tv-skärmen," säger Bildt. Inslaget om integration och invandring i Sverige sändes på den konservativa amerikanska tv-kanalen Fox News i torsdags. En av de medverkande, Nils Bildt, presenterades som svensk rådgivare i frågor som rör försvar och nationell säkerhet - men varken utrikesdepartementet eller Försvarsmakten känner till honom. Titeln som nationell säkerhetsrådgivare gav intryck av att Nils Bildt skulle företräde den svenska regeringen men det är något som tv-kanalen får stå för enligt Bildt. "Jag var inte medveten om vilken titel de skulle använda, jag hade inte ens sagt någonting om svensk utan jag hade sagt internationell konsult och säkerhetsrådgivare," säger Bildt. I inslaget beskrivs Sverige som ett land hårt utsatt för kriminalitet kopplat till invandring. När Bildt bjöds in presenterades inslaget som en debatt om de sociala frågorna i Sverige, enligt honom själv. Själv flyttade han utomlands 1994 - i dag bor han i USA där han säger sig driva en rad säkerhetsföretag. SR 170227.
Fox medger fel om Bildt-intervju. Den amerikanska programledaren Bill O'Reilly säger i sitt program att kritiken för att de tog in Nils Bildt som expert om Sverige är befogad. "Svenska regeringen vet inte vem han är och kritiken mot oss är befogad. Vi skulle ha gjort klart att Nils Bildt inte har med svenska försvaret eller regeringen att göra. Vi bad den svenska ambassadören att medverka men fick nobben," säger O'Reilly, enligt Aftonbladet. SR 170228.

Trump lägger pengarna på försvaret. USA:s president Donald Trump vill satsa mer pengar på försvaret och mindre på miljöarbete. Han vill också sänka anslagen till utrikesdepartementet. I Donald Trumps första budgetförslag finns en jättesatsning på försvaret. Försvarshögkvarteret Pentagon får ett tillskott på 54 miljarder dollar, motsvarande drygt 487 miljarder kronor, uppger en Vita huset-tjänsteman för journalister enligt Reuters. Tillskottet skulle, om det klarar sig igenom budgetprocessen i kongressen, motsvara en ökning av försvarsutgifterna med tio procent. Den ökade försvarsbudgeten kommer att finansieras med motsvarande nedskärningar på andra områden i den federala budgeten, bland annat utlandsbiståndet. Trumps förslag läckte tidigare under dagen ut till medier - en dag innan presidentens tal i kongressen om sin budget. Presidenten vill bland annat bygga fler militärfartyg och militärflyg, och etablera en större närvaro i viktiga internationella farleder, till exempel Hormuzsundet och Sydkinesiska sjön, uppger en person med insyn för nyhetsbyrån Reuters. SR 170227.
480 miljarder kronor mer till försvaret. Under en tal där större delen av USA:s guvernörer medverkade upprepade Donald Trump hans vilja att lägga mer pengar på försvaret. Det kommer vara en budget som fokuserar på nationell säkerhet sa han bland annat, och fortsatte att tala om hur det var när han var ung. "Vi förlorade aldrig ett krig, kommer ni ihåg, men i dag vinner vi aldrig." En av de mest väntade nedskärningarna gäller miljömyndigheten EPA:s verksamhetsområde. SR 170227.

Studie: Frihandel gynnar Europas jordbruk. Bönder i Europa tjänar miljardbelopp på frihandel med andra delar av världen, hävdas i en färsk EU-rapport. "Studien visar att värdet av exporten av jordbruksprodukter ökade med mer än en miljard euro på grund av de här frihandelsavtalen", sa EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan vid en presskonferens i Bryssel idag. Den externa konsultfirman Copenhagen Economics har granskat hur jordbruk och livsmedelsindustri i EU påverkas av unionens frihandelsavtal med Mexiko, Sydkorea och Schweiz. Bland annat hävdas i rapporten att den ökade exporten på grund av avtalen har skapat 13 700 nya jobb inom Europas jordbruk, och ytterligare några tusen jobb inom matindustrin. Detta är en övergripande ekonomisk studie där man även har tittat extra noga på fem exportflöden, bland annat danskt fläskkött som säljs till Sydkorea och franska viner som exporteras till Mexiko. Rapporten släpps i ett läge då frihandel är starkt ifrågasatt på många håll i Europa, inte minst hos personer och organisationer med koppling just till jordbruk. SR 170227.

USA vill försöka runda WTO-reglerna. Den amerikanska administrationen försöker hitta sätt att runda WTO-reglerna och införa handelssanktioner på eget initiativ mot till exempel Kina. "Det kan betyda att USA är på väg att lämna det regelsystem som styrt världshandeln sedan efter andra världskriget," säger Olof Erixson, expert på internationell handel på Svenskt näringsliv. Tjänstemän har enligt Financial Times fått i uppgift att undersöka juridiska möjligheter att använda amerikansk handelspolitik mot Kina utan att samtidigt bryta mot WTO-avtalet. "Men det finns inte någon sådan möjlighet. Ifall president Donald Trump ändå gör allvar av sina tankar att lösa handelstvister på egen hand, så kommer han att bryta upp det internationella," säger Olof Erixson. Under valrörelsen beskrev Donald Tump WTO, världshandelsorganisationen och de avtal som reglerar handeln, som en katastrof för USA. En av sina första åtgärder som president var att dra USA ut ur frihandelsavtalet TPP, som skulle omfattat en stor del av handeln i Asien. Donald Trump har samlat ett team av nära rådgivare i handelsfrågor, som står för protektionism, vilket står i skarp kontrast till tidigare amerikansk handelspolitik. De anser att handeln med Kina sker på för USA ofördelaktiga villkor. De är även kritiska till en rad domslut i WTO, som gått emot USA;s intressen i handelskonflikter med Kina. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, ser inte heller några möjligheter för USA att straffa ett land på egen hand i en handelsfråga utan att brtyta mot WTOs regler. "Jag kan inte se annat än att det rör sig om okunskap. Det går inte att införa egna sanktioner utanför WTO-systemet, utan att bryta mot WTO-reglerna." SR 170227.

Flera misstänkta hatbrott i USA. I Kansas i USA ska det i dag vara domstolsförhandlingar efter att en indisk man skjutits ihjäl på en bar i förra veckan. Skjutningen är bara ett i raden av flera misstänkta hatbrott, då både rasistiska och antisemitiska händelser drabbat landet de senaste månaderna. Det var på en bar i ett samhälle söder om Kansas City som en 51-årig man öppnade eld mot två indiska män. Enligt vittnen i baren skrek 51-åringen "Ut från mitt land" innan han dödade den ena mannen och sårade den andre. Ytterligare en person skadades efter att ha försökt stoppa 51-åringen. I en intervju med BBC säger den indiske man som överlevde, Alok Madasani, att förövaren först frågade honom och hans kompis om de var i USA illegalt, en stund senare öppnade han eld. Idag ska det vara domstolsförhandlingar i det misstänkta mordet och hatbrottet. Samtidigt har ännu en judisk begravningsplats vandaliserats, den här gången i Philadelphia. Mer än 500 gravstenar ska ha välts under helgen, vissa av dem ska ha slagits sönder. Händelsen är bara ett i raden av flera misstänkta antisemitiska hatbrott som drabbat USA sedan årsskiftet. Minst 69 judiska föreningslokaler har bombhotats i 27 olika delstater, men inga bomber har hittats efter hoten. SR 170227.

Miljardären Wilbur Ross godkändes som USA:s nya handelsminister. Den 79-årige miljardären Wilbur Ross blir USA:s nye handelsminister. Ross godkändes i natt av senaten med 72 röster vilket innebär att 21 demokrater röstade för honom. Ross som efterträder miljardären Penny Pritzker, får bland annat ansvaret att uppfylla president Donald Trumps vallöften om mer industrijobb i USA. "Wilbur Ross är i praktiken en karikatyr av en affärsman från Wall Street som inte är intresserad av något annat än sig själv," konstaterade den demokratiska senatorn Elizabeth Warren. En del demokrater röstade mot honom på grund av hans omfattande kontakter med ryska företag. Ross är bland annat vice-styrelseordförande för Bank of Cyprus, en bank som kontrolleras av ryska affärsmän med nära kontakter till Rysslands president Vladimir Putin. Ross egendom är värd omkring tre miljarder euro. yle 170228.

Trump blir dyr för turistbranschen i USA. President Donald Trump har påverkat resebranschen i USA på ett negativt sätt. Efterfrågan på flygresor till USA har minskat klart, uppger resebranschen enligt The Guardian. Intresset för flygresor har rasat efter presidentvalet och efter Trumps kontroversiella beslut om inreseförbud riktat mot personer från vissa länder. Analytiker bedömer att Trump har kostat reseindustrin i USA 185 miljoner dollar i minskade intäkter. Företag i resebranschen har kunnat iaktta en klar förändring i både sökningar, bokningar och förverkligade resor. yle 170228.

USA:s president Donald Trump har nu gett sitt första tal i kongressen. "Ett nytt kapitel av amerikansk storhet börjar nu," sa han, och lovade en "historisk skattereform", en ny infrastruktursatsning och hjälp för människor som fallit brottsoffer för "illegala invandrare". Presidenten utlovade i kongresstalet, som sändes på alla USA:s stora kabelkanaler, stora skattelättnader för medelklassen och sänkt bolagsskatt, och säger att det kommer att bli "mycket, mycket svårare" för företag att lämna USA. "Jag kommer att ta tillbaka miljoner jobb i landet," sa Trump, precis som under valrörelsen. Han lovade större resurser till USA:s militär, och genom en delvis privatfinansierad fond rusta upp landets infrastruktur skapa "miljoner" nya jobb. Han upprepade också löftet om att bygga en mur mot Mexiko, och att landet, genom att upprätthålla immigrationslagarna, kommer att höja lönerna, hjälpa arbetslösa, "spara miljarder dollar" och "göra samhället säkrare för alla". "Vi vill återupprätta lagen vid våra gränser och därför kommer vi snart att börja bygga en stor, stor, mur vid vår södra gräns," sade han och fick applåder. Han vill också "upphäva och ersätta Obamacare". Nya reformer ska sänka kostnader och öka tillgängligheten, sade Trump, och bad om hjälp både från demokrater och republikaner för ett "bättre sjukförsäkringssystem". Som ett steg mot en bättre sjukvård för alla ska Trump jobba för att få ned läkemedelspriserna, och vill att amerikaner ska kunna teckna sjukförsäkring över delstatsgränserna. Han vill också att familjer ska kunna få betald föräldraledighet, sade han, och fick applåder. Han sade också att landet måste stödja brottsoffer och att han har givit departementet för inrikes säkerhet i uppdrag att bilda en myndighet som heter "Voice" ("victims of immigration crime engagement"), som ska hjälpa brottsoffer som utsatts för brott av specifikt illegala invandrare. Trump sade också att landet starkt står bakom försvarsalliansen Nato, men att hans "jobb inte är att representera världen". "Mitt jobb är inte att representera världen. Mitt jobb är att representera USA." SR 170301.
Analys: Trumps tal var positivt. USA:s president Trumps installationstal var dystopiskt - präglades av en undergångsstämning. Men nattens första tal inför kongressen var annorlunda: mer positivt. En av anledningarna till Trumps ändrade ton är att talet var riktat till USA:s kongress, där den kommande budgeten ska fattas. "Trump drog upp en agenda och introducerade ett antal kommande förslag som han behöver kongressens hjälp för att genomföra." "Han antydde också en enorm satsning på infrastrukturen i landet, på vägar, järnvägar och flygplatser. Det kommer kosta väldigt mycket pengar, men det sades ingenting om hur det ska finansieras." SR 170301.
Trumps tro på kol sågas av experter. USA:s president Donald Trump fortsätter att hävda att den amerikanska kolindustrin ska komma på fötter igen, efter år av nedgång. Men de flesta forskare och analytiker tror på motsatsen. En majoritet av energianalytiker och energiforskare menar att kolets tillbakagång inte kommer att kunna vändas. Främsta orsaken är konkurrensen från billig naturgas. Eftersom eldning med gas leder till mycket mindre koldioxidutsläpp i jämförelse med kol, har USA lyckats minska sina klimatutsläpp de senaste åren. "Att kol för förbränning skulle ha en chans att hävda sig i USA är svårt att tro om regeringen inte subventionerar branschen, något som inte troligt," menar Francis O Sullivan. "Trenden är att kol är på väg bort, inte bara i USA utan i hela världen," säger Atul Arja.

USA:s politiska system - så funkar det. Varför har USA ett politiskt system som ger valsegern till den som inte fick flest röster? Vetandets värld tittar närmare på hur maktsystemet ser ut i det land alla talar om just nu. SR 170302.

Vita evangelikala i USA: Ja till dödsstraff. Stödet för dödsstraff i USA är det lägsta på mer än 40 år. Vita evangelikala kristna är dock fortfarande i hög grad anhängare av dödsstraff medan majoriteten av katolikerna är motståndare. Motståndet mot dödsstraff i USA är större än någonsin sedan 1972. I flera kristna grupper dominerar däremot anhängarna. Bland vita evangelikala kristna tycker sju av tio att dödsstraff är befogat. De söker stöd i den gammaltestamentliga straffprincipen i Moseböckerna om öga för öga, tand för tand hellre än i det omvända budskapet från Jesus, som i Bergspredikan talar om att vända andra kinden till. "Särskilt i evangelikala kretsar i USA finns det en lång tradition av att Gamla testamentet är viktigaste när det gäller etik. Detta synsätt har varit mycket tydligare i den reformerta amerikanska traditionen än bland kristna i Europa," säger Kjetil Fretheim, professor i etik och diakoni vid norska Menighetsfakulteten. I fjol avrättades 20 personer i hela USA, det lägsta antalet på 25 år. Under toppåret 1999 avrättades närmare 100 amerikaner. I 31 delstater finns möjlighet att utfärda dödsstraff men bara fem delstater verkställde avrättningar under 2016. I hela världen går utvecklingen mot att färre länder använder dödsstraff. Men 2015 ökade antalet avrättningar med över 50 procent enligt Amnesty. Av mer än 1600 avrättningar genomfördes 90 procent i de tre muslimska länderna Iran, Pakistan och Saudiarabien. Dagen 170303.

Trump vill skilja mexikanska mammor från deras barn vid gränsen. Mammor och barn som kommer från Mexiko över gränsen till USA, kan i framtiden bli separerade av amerikanska myndigheter. Förslaget som ska avskräcka invandrare från Mexiko, ligger hos ministeriet för inrikessäkerhet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Tre anonyma källor vid USA:s ministerium för inrikessäkerhet berättar för nyhetsbyrån Reuter om ett nytt kontroversiellt förslag, som kan bli nästa vändning i president Donald Trumps invandringspolitik. Amerikanska myndigheter kan i framtiden få rätt att omhänderta barn till mexikanska kvinnor som kommer över gränsen till USA. Det här skulle samtidigt ge de amerikanska myndigheterna rätt att gripa barnens mammor och hålla dem under uppsikt medan de överklagar deporteringsbeslut eller väntar på asylbeslut. Meningen är att avskräcka mexikanska kvinnor från att emigrera till USA tillsammans med sina barn. För närvarande friges familjer som ansöker som asyl snabbt och får stanna i USA medan myndigheterna fattar beslut om deras fall. yle 170304.

Trump anklagar Obama för avlyssning. USA:s president Donald Trump skriver på Twitter att företrädaren Barack Obama skulle ha avlyssnat telefonlinjerna till Trump Tower före valet i oktober förra året. Anklagelser kom i en serie tweets på lördagsmorgonen. USA:s president redovisar inga belägg för sitt påstående att företrädaren Barack Obama skulle ha avlyssnat hans telefoner under valkampanjen i oktober 2016. Amerikanska medier borrar just nu i frågan om vilka kontakter Trumpkampanjen har haft och har med företrädare för Ryssland. Tvärtemot vad som sagts från kampanjen har media avslöjat att kontakter har förekommit. Det har hittills bidragit till att Trumps nationella säkerhetsrådgivare tvingats avgå och att oppositionen reser avgångskrav mot hans justitieminister. Donald Trump har svarat med att kräva utredningar om vilka kontakter ledande företrädare för demokraterna har med Ryssland. I morse bytte han ämne och twittrade att han nyss fått reda på att Barack Obama begärt avlyssning av telefoner i Trump Tower i oktober före valet. "McCarthyism!", skriver president Trump och frågar i nästa tweet om det är lagligt för en sittande president att avlyssna en presidentvalkampanj före valet. "NYTT LÅGVATTENMÄRKE! Det här är Nixon/Watergate", skriver Trump och kallar Obama "bad (or sick) guy", dålig eller sjuk kille. Donald Trump redovisar inga belägg, källor eller några uppgifter om vad anklagelsen bygger på. Den amerikanske presidenten har själv ofta anklagat medierna för att sprida uppgifter utan belägg och för att inte redovisa källor. Anklagelserna har hittills inte kommenterats av varken Vita Huset, Trumps själv eller den förre presidenten Barack Obama. SR 170304.
Statsvetare: Kan vara en rökridå. Trumps anklagelse kan handla om att förflytta fokus från Ryssland. I ett uppmärksammat inlägg på Twitter anklagar president Donald Trump USA:s ex-president Barack Obama för avlyssning. Enligt Trump avlyssnades skyskrapan Trump tower på order av den dåvarande presidenten Obama under valspurten i höstas. Statsvetare Helen Lindberg ser två förklaringar till anklagelsen. "Å ena sidan skulle det här kunna vara Trumps egna fria spekulationer, eller så är det något planerat från Trump-administrationen för att avleda från de senaste händelserna kring (justitieminister) Jeff Sessions och ryska förbindelser," säger Lindberg, som biträdande lektor vid Institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitet, och som för tillfället är gästforskare vid The City University of New York. Enligt Helen Lindberg kommer uppgifterna från högerradikala sajten Breitbart News. "Det verkar som om det är baserat på uttalanden från en konservativ journalist som har spridit det här till Breitbart News," säger hon, och är övertygad om att sista ordet i denna fråga inte är sagt. "Det här kommer eskalera nu under dagen och de närmaste veckorna. Det finns information här som vi inte har ännu, men som påverkar Trumps beteende," säger hon. SR 170304.
Trumps avlyssningsutspel avfärdas. Nu får Trump svar på tal från Obamas läger. I ett uttalande från Barack Obamas före detta rådgivare Ben Rhodes avfärdas Trumps anklagelser: "Ingen president kan beordra avlyssning. De restriktionerna har införts för att skydda medborgare från sådana som du", twittrar Rhodes. No President can order a wiretap. Those restrictions were put in place to protect citizens from people like you. DN 170304.

Trump tyst om Twitter-anklagelser. I USA uppmanas president Donald Trump att förklara sina anklagelser mot företrädaren Barack Obama. I en serie tweets igår hävdade han att Barack Obama beordrat avlyssning av telefonerna i Trumps bostad och kontor i New York, Trump Tower. Hittills har det varit tyst både från presidenten och hans talespersoner om vad anklagelserna bygger på. De flesta bedömare som uttalat sig här anser att det är uteslutet att den förre presidenten Barack Obama skulle ha beordrat avlyssning av Donald Trumps telefoner under valrörelsen. En talesperson för Barack Obama dementerade påståendet kategoriskt och sa att Obama och övriga i Vita Huset aldrig la sig i utredningar under ledning av ett oberoende justitiedepartement. Donald Trump och hans närmaste krets funderar på hur de ska hantera reaktionerna på Donald Trumps senaste twitterutbrott. En spekulation var att han inspirerats av konspirationsteorier i medier allra längst ut på högerkanten. Donald Trump har sagt att Obama ligger bakom både väljarprotester mot republikanska kongressledamöter och läckor som skadar Trumpadministrationen. Presidenten litar inte på underrättelsemyndigheternas lojalitet. Om det var ett försök att avleda uppmärksamheten från frågor om Trumpkampanjens Rysslandskontakter lyckades det inte. Enligt anonyma uppgifter i medierna har en högt uppsatt tjänsteman i Vita Huset fått i uppgift att "säkra tillgången" till ett beslut i en specialdomstol som man tror har gett klartecken för någon form av avlyssning relaterad till Donald Trump och hans kampanj. SR 170305.
Ber kongressen utreda Obamas påstådda avlyssning. USA:s president, Donald Trump, vill att den amerikanska kongressen utreder om det finns någon sanning i hans påståenden om att företrädaren Barack Obama låtit avlyssna honom under valkampanjen. Så varför kräver de det här just nu? "Anfall är bästa försvar kan man kanske säga, för Donald Trump har fått mycket kritik för att han påstår att Obama skulle ligga bakom beslut om avlyssning, utan grund och utan källor. Det pågår dessutom mycket diskussion om Trump-kampanjens eventuella kontakter med Ryssland under valkampanjen. Det har hittills lett till att hans nationelle säkerhetsrådgivare tvingats avgå, hans justitieminister är i hetluften och oppositionen har krävt att han ska avgå. Så det är väl också ett sätt att byta fokus och försöka rikta kritiken och anklagelserna mot Obama i stället." Under morgonen, amerikansk tid, har bland andra den förre spionchefen James Clapper och den republikanske senatorn Marco Rubio från Florida, som sitter i senatens underrättelsekommitté, uttalat att de inte hört talas om någon sådan avlyssning. SR 170305.
FBI-chefen: Trump har fel. James Comey, chef för den federala polisen FBI, har begärt en offentlig dementi av president Trump. Det efter hans påstående om att förre presidenten Barack Obama beordrat avlyssning av Trumps telefoner under valkampanjen i höstas. Det uppger amerikanska medier. FBI-chefen James Comey har begärt att justitiedepartementet ska tillbakavisa president Trumps anklagelser om att Barack Obama beordrat telefonavlyssning av Trump. Detta eftersom uppgiften, felaktigt, låter påskina att FBI skulle ha brutit mot lagen. Det är tidningen New York Times som erfar och publicerar nyheten att landets högste polischef anser att presidenten kommit med falska anklagelser och begär ett offentligt tillrättaläggande. Uppgifterna har också bekräftats för TV-bolaget NBC. Donald Trump har inte backat från sin anklagelse. I går begärde han istället via sin presstaleman att kongressen ska utreda om Obama-administrationen har överträtt sina befogenheter. Talesmannen Sean Spicer skrev i en egen serie tweets att det finns "oroande rapporter" om "potentiellt politiskt motiverade" efterforskningar inför presidentvalet. Han säger inte vad han syftar på men Spicer meddelade samtidigt att varken presidenten eller Vita Huset kommer säga något mer innan en utredning är klar. SR 170306.

Därför ogillar republikaner Obamacare. Varför tycker republikaner så illa om Obamacare? "Av flera skäl, dels för att det är en symbol för hela Obamas presidentskap, och sen också för att det ideologiskt är något slags rött skynke för många republikaner, att staten ska lägga sig i ens sjukvård." Sjukvårdskostnaderna i USA står för ungefär 17 procent av landets BNP. Så det är ett stort och dyrt politikområde. När Obamacare klubbades 2010 var det mycket bråk, blir det samma sak nu? "Det kommer att bli väldigt mycket bråk och stök den här gången också. För det finns ingen riktigt färdig plan, och republikanerna är inte överrens inom partiet." SR 170307.

Trumps nya inreseförbud hindrar även förföljda kristna. Nu kan även förföljda kristna få svårt att komma in i USA. I president Trumps nya inreseförbud görs inga undantag för religiösa minoriteter. Efter att det första inreseförbudet upphävts av en domstol har Donald Trump nu undertecknat en ny presidentorder med ett liknande innehåll. Denna gång undantas dock irakier från förbudet, och dessutom de personer som redan har arbetstillstånd i USA. Vissa flyktingar från Syrien kommer även att tas emot. Övriga personer från Iran, Libyen, Syrien, Somalia, Sudan och Yemen kommer dock att från och med den 16 mars och 90 dagar framåt vara förbjudna att resa in i USA. Dagen 170307.

Häxritual mot Trump - nu fastar de kristna. Kristna i USA uppmanas till bön och fasta i tre dagar med start i morgon, onsdag. Uppropet är bland annat ett gensvar på att häxor över hela världen enats om att sända en våg av förbannelser mot president Donald Trump. Det var på Facebook som häxuppropet mot USA:s president Donald Trump spred sig. Gruppen "En besvärjelse för att binda Donald Trump och dem som stöder honom" fick i slutet av februari tusentals gillningar och följare. I inlägget uppmanas människor att delta i en massritual varje midnatt vid den sista månskäran fram till dess att presidenten är avsatt. I en artikel skriven av magikern Michael Hughes ges det förslag på hur ritualen ska gå till. Man ska börja med att tända ett ljus och anropa "andar av vatten, jord och luft", "himmelska värdar" och demoner. Därefter ska man bönfalla dessa att "binda Donald J. Trump så att hans elaka handlingar misslyckas totalt". Bland annat ska man sedan tända eld på ett fotografi av presidenten. Den första massritualen hölls den 24 februari. Det finns videoklipp som visar hur människor satt utanför Trump Tower och på andra ställen och genomförde ritualen. Världen idag 170307.

Donald Trump avvecklar statliga regleringar. I USA har president Donald Trump bestämt att för varje ny reglering som införs på statlig nivå ska två gamla bort. Den nya administrationen har också i snabbt takt avvecklat en del av president Obamas beslut och fler återställare är på väg i kongressen. Trumpadministrationen avvecklar i rask takt statliga regleringar som den anser skadar tillväxt, företag och jobb - eller bara är onödiga. Administrationen har fryst arbetet med regleringar och stoppat nya från att börja gälla. För varje ny som införs måste två gamla bort. Kongressen behandlar flera förslag just nu, som att ta bort det krav staten har på att alla elever ska kunna få tillträde till allmänna skolor för att istället låta delstaterna bestämma själva. Presidenten och republikanerna vill också ta bort en rad beslut som skärper kraven på säker arbetsmiljö i företag som vill komma ifråga för statlig upphandling. Trumpadministrationen har lovat att ta bort utsläppsregleringar för kolföretag och lätta på krav på miljöskydd för vatten. Bilföretagen kommer troligen slippa nya krav på bättre bränsleekonomi och Trump har gett klartecken till ett par kontroversiella oljeledningar. Donald Trump har skrivit under en återställare som innebär slopad bakgrundskontroll av psykiskt sjuka som vill köpa vapen, ett krav från bland andra vapenlobbyn. Finansiella rådgivare ska inte längre behöva ta hänsyn till kundens intresse först och telekommunikationsföretag väntas inte längre avkrävas samma åtgärder till skydd för kundernas personliga information. Ett omstritt beslut från Obamas tid om "nätneutralitet", om att information på nätet ska vara tillgänglig för alla på samma villkor, väntas rivas upp. På företagsledarnas önskelista står också att de inte ska behöva redovisa jämförelser mellan sina egna och de anställdas löner. SR 170308.

Wyoming Judge Who Refused to Perform Same-Sex Marriage Reprimanded in Court. A municipal judge in a small town in Wyoming has been reprimanded by the state’s Supreme Court for refusing to perform same-sex marriages. FoxNews.com reports that Judge Ruth Neely refused to perform same-sex marriages on the basis of her religious beliefs. In a 3-2 decision, the Court ruled that Neely violated judicial conduct code, but that she wouldn’t have to be removed from the bench. "Judge Neely shall either perform no marriage ceremonies or she shall perform marriage ceremonies regardless of the couple's sexual orientation," wrote Justice Kate Fox in the ruling. Neely has actually never been asked to perform a same-sex marriage in the 2,000-person town of Pinedale, Wyoming, or in the broader Sublette County, but her primary responsibilities as a judge have been to perform marriage ceremonies. Justice Fox added that Neely’s case is not about same-sex marriage or religious objection. "This case is also not about imposing a religious test on judges," wrote Fox. "Rather, it is about maintaining the public's faith in an independent and impartial judiciary that conducts its judicial functions according to the rule of law, independent of outside influences, including religion, and without regard to whether a law is popular or unpopular." Christian Headlines 170308. Fox News 170308.

Hawaii utmanar Trumps inreseförbud. Den amerikanska delstaten Hawaii har nu som väntat utmanat också president Trumps nya, omarbetade inreseförbud. Presidentens order kommer att prövas i domstol, timmarna innan den är tänkt att träda i kraft nästa onsdag. Det 90 dagar långa visumstoppet gäller Iran, Libyen, Syrien, Somalia, Sudan och Jemen. Personer som har uppehållstillstånd eller giltigt visum omfattas inte. Hawaii var en av flera delstater som lämnade in stämningar för att stoppa Trumps första inreseorder från den 27 januari. SR 170309.

Judisk kritik mot sen reaktion från Trump. Hur ser president Trump på vågen av antisemitiska hatbrott i USA? Flera judiska företrädare anser att presidentens kopplingar till en antisemitisk extremhöger är problematisk - medan andra menar att hatbrotten arrangeras och används av politiska motståndare. Dagen 170309.

Sysselsättningen ökade i USA i februari. Nya jobbsiffror i USA visar en ökning av sysselsättningen med 235 000 personer i februari och arbetslöshetssiffran sjönk till 4,7 procent. Läget på arbetsmarknaden talar för en räntehöjning när den amerikanska centralbanken FED träffas nästa vecka. Sysselsättningen fortsätter att öka i stabil takt i USA samtidigt som arbetslösheten minskar. 235 000 nya jobb i februari och en sjunkande arbetslöshetssiffra sätter press uppåt på lönerna. Den genomsnittliga timlönen ökade med 2,8 procent i februari om man inte tar hänsyn till inflationen samtidigt som arbetskraftsdeltagandet steg något. 63 procent av arbetskraften har ett jobb och en liten ökning i februari beror möjligen på att folk som gett upp om att få ett jobb kommer tillbaka. SR 170310.

Flynns turkiska intressen väcker frågor i USA. Donald Trumps förre nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn, som tvingades bort från sin post, arbetade som konsult och representerade indirekt turkiska intressen, samtidigt som han var en del av Trumps valkampanj. I USA väcks nu frågor om uppdragen utgjorde en intressekonflikt och vad Trump-kampanjen egentligen visste om Flynn. Samtidigt som Michael Flynn arbetade som rådgivare åt den dåvarande presidentkandidaten Donald Trump hade han ett arvode på motsvarande 4,5 miljoner kronor som lobbyist åt en turkisk affärsman. När detaljer kring konsultuppdraget blev offentliga i tisdags stod det klart att Flynns arbete bestått i att representera turkiska statens intressen, även om han inte var direkt anställd av turkiska myndigheter. Flynns uppdrag ska bland annat ha varit att göra efterforskningar om exilturken och predikaten Fethullah Gulen som bor i USA. Gulen begärdes utlämnad av Turkiet efter den misslyckade militärkuppen i landet förra sommaren. SR 170311.

Fortsatta hot mot judar i USA. Hittills har det varit mer än 100 hot, oftast bombhot, mot judiska föreningar och organisationer i år. Minst två judiska begravningsplatser har vandaliserats. I tisdags bombhotades en av de största judiska medlemsföreningarna i landet och i torsdags ett judiskt museum. Minst en person, en före detta reporter, har gripits för att ha legat bakom en ett fåtal av hoten, men det gripandet förklarar inte alla händelser. SR 170912.

Trump tyst om påstådd avlyssning. Underrättelseutskottet i representanthuset kräver bevis som styrker Trumps påståendet om att han blev avlyssnat av Obamaadministrationen. Det var för lite mer än en vecka sedan Donald Trump twittrade orden "Fruktansvärt. Jag har precis fått reda på att Obama låtit avlyssna mig i Trump Tower precis innan valvinsten." Trots att journalister i USA sedan dess gjort upprepade försök att få reda på vilka bevis Donald Trump haft för sitt påstående så har svaren än så länge uteblivit. Nu ökar trycket på presidenten att lägga fram bevis. Att frågan är så stor i USA kan delvis förklaras av att flera tänkbara, och mer eller mindre osannolika förklaringar på Trumps tweet, i det närmaste är att likställa med en skandal. Till exempel skulle en förklaring kunna vara att en domstol beslutat att avlyssna Trump för att han eller någon i hans närhet var föremål för en pågående utredning. En annan förklaring är att Obama olagligt begärt avlyssning av Trump. En tredje är att Trump inte har någon grund för sitt påstående. Alla de fallen skulle innebära en politisk skandal. SR 170313.

Mexikansk FN-protest mot Donald Trump. Den mexikanske oppositionsledaren Andres Manuel Lopez Obrador har rest till USA för att lämna över 10 000 namnunderskrifter till FN, i protest mot Donald Trumps beslut att bygga en mur mot Mexiko. Samtidigt har över 600 företag anmält sitt intresse att bygga muren. - Jag har kommit för att visa mitt stöd och min solidaritet med er migranter som nu hotas av president Donald Trump, sa den mexikanske oppositionsledaren Andres Manuel Lopez Obrador när han igår höll ett möte med migranter i New York. Andres Manuel Lopez Obrador, som kallas AMLO i folkmun, har under flera decennier stått i centrum för mexikansk politik men än så länge inte lyckats nå presidentposten. Han leder nu i opinionsmätningar inför presidentvalet 2018, delvis på grund av hans tydliga ställningstagande mot Donald Trump - som står i stark kontrast till Mexikos sittande president Enrique Peña Nietos mer undflyende hållning gentemot den amerikanske presidenten. SR 170314.

Splittring om ny sjukförsäkring i USA. I USA tornar problemen upp sig för president Donald Trumps och republikanernas förslag till ny sjukförsäkring. Oppositionen är hård efter en rapport i går om att 24 miljoner människor riskerar att förlora sin försäkring med Trumps alternativ. "Trumpcare är en mardröm. Vi kommer att kämpa emot med näbbar och klor," sa Chuck Schumer, demokraternas ledare i senaten. Han kritiserade att republikanerna vill genomföra stora skattesänkningar för höginkomsttagare med hjälp bland annat av besparingar i sjukförsäkringen. Republikanerna har redan stora problem att få igenom sitt förslag till ny sjukförsäkring i kongressen, trots att de har majoritet där. Partiet är splittrat om hur den nya sjukförsäkring som de utlovat de senaste sju åren ska se ut. En artikel på etablissemangskritiska högersajten Breitbart News idag antyder att Paul Ryan har vilselett presidenten om det nuvarande förslagets chanser att få stöd i kongressen. Ryan är övertygad om att förslaget ska kunna genomföras, men hittills ser det ut som att det kan bli svårt i representanthuset och i senaten fattas fortfarande det antal senatorer som krävs för att förslaget ska passera där. SR 170314.

Novus: Svenska folket ogillar Trump. 80 procent av svenskarna ogillar USA:s president Donald Trump, visar en opinionsmätning som Novus gjort för Ekots räkning. Bara 10 procent gillar honom. "Jag har sett sådana här mätningar tidigare som vi har gjort i SOM-institutet i Göteborg av internationella politiker och hur populära de är i Sverige. De här siffrorna är de tydligast mest negativa vi har sett någon gång," säger Sören Holmberg, statsvetare vid Göteborgs universitet. Vladimir Putin fått mycket negativa siffror under 2000-talet. Men det verkar enligt Novusmätningen ändå vara något fler som ogillar Trump. Tittar man på olika grupper är det tydligt att män är mindre negativa till Trump liksom arbetare och personer i södra Sverige. Bland riksdagspartierna är motståndet mot Trump kompakt förutom hos Sverigedemokraterna där det är en svag övervikt för gruppen som gillar honom. SR 170315.

En av Trumps deklarationer har läckt. Tjänade 1,3 miljarder kronor 2005 och betalade 25 procent i skatt. Donald Trump har vägrat att lämna ut sina deklarationer. Men siffror från 2005 har nu skickats till en journalist och publicerades under natten på tv-kanalen MSNBC. "Deklarationen visade enligt de två sidor som visades upp att Donald Trump under det året, alltså 2005, tjänade 150 miljoner dollar och betalade 38 miljoner i skatt, det är ungefär 25 procent och inte särskilt anmärkningsvärt," säger Inger Arenander, Sveriges Radios korrespondent i Washington. Det är en högre skattesats än genomsnittet betalar, men lite lägre än genomsnittet för höginkomsttagare. Vita huset har i stort sett bekräftat att uppgifterna från 2005 är korrekta. Enligt Vita huset kommer Trump inte att offentliggöra sina deklarationer, trots att över 200 000 personer har skrivit på ett krav om att han ska göra det. Nu har deklarationen från 2005 alltså publicerats. "Vita huset anser att tv-bolaget har brutit mot lagen som publicerat uppgifterna, men det tillbakavisar MSNBC," säger Inger Arenander. SR 170315.

USA anklagar ryska spioner för jättehack. Två FSB-agenter och två lejda hackare anklagas för att ha utfört hacket där miljontals användarkonton läckte från Yahoo. Amerikanska justitiedepartementet ska i dag väcka åtal mot fyra personer som bland annat ska ha varit inblandade i en stor läcka av användaruppgifter från Yahoo. Två av personerna arbetade enligt uppgifterna på den ryska säkerhetstjänsten FSB och två ska vara hackare anlitade av Ryssland. Det rapporterar Washington Post. Datastölden från Yahoo innehöll uppgifter om 500 miljoner användarkonton och det ska ha skett 2014. Förutom stölden det ska de också ha gjort sig skyldiga till stöld av affärshemligheter och ekonomiskt spionage. De två FSB-agenterna och en av hackarna befinner sig i Ryssland som USA saknar utlämningsavtal med så det är tveksamt om de kommer kunna ställas in för rätta. Den fjärde personen greps i Kanada i går. Personerna från FSB arbetade med myndighetens avdelning för att utreda cyberbrott. Detta åtal ska inte ha något att göra med händelserna under amerikanska valet förra året SR 170315.
Ryssland förnekar all inblandning i hackerattacker. Kreml avfärdar i dag anklagelsen och hävdar att ingen som arbetar på FSB ska vara inblandad i olaglig hackerverksamhet, skriver nyhetsbyrån AFP. SR 170316.

Tillfälligt stopp för Trumps inreseförbud. En domare i USA har stoppat president Trumps nya inreseförbud. Domaren stoppade presidentordern trots att den hade omarbetats för att klara domstolsprövningar. Bara timmar innan det skulle börja gälla kom beskedet, när domare Derrick Watson i Hawaii beslutade att tillfälligt stoppa Trumps nya inreseförbudet. Domaren motiverade sin bedömning genom att bland annat hävda att Hawaii skulle förlora ekonomiskt på det minskade antal studenter och turister som inreseförbudet skulle föra med sig, han ansåg också att presidentordern riskerade att bryta mot konstitutionen eftersom den förmodligen diskriminerar människor på grund av religion. I domarens beslut ifrågasätts också om det verkligen är nationell säkerhet som ligger bakom Trumps presidentorder. Trump kallade Hawaii-domarens beslut för en aldrig tidigare skådad överträdelse från rättssystemet sida. "Det får oss att se svaga ut, men svaga är vi inte längre, tro mig," sa president Trump. SR 170316.

Trumps första budget skär i miljöutgifter - satsar miljarder på muren. Donald Trump har idag offentliggjort sitt budgetförslag. Presidentens första budget innehåller stora förändringar av USAs prioriteringar, och enligt Trump själv fokuserar den på "amerikanernas säkerhet". Framförallt vill Donald Trump satsa på militären och lägga miljardbelopp på att ökad övervakning av USAs södra gräns. Som väntat kommer det, relativt sett, göras störst nedskärningar i miljömyndigheten EPA vars anslag sänks med en nästan tredjedel enligt Trumps budget. Bland annat tas allt stöd bort för en reglering som skapats för att minska växthusgaser från kraftverk, flera forskningsprogram om klimatförändringar läggs ner och totalt sett ska 3200 personer, en femtedel av de anställda, bort från myndigheten. Utrikesdepartementets verksamhet är ett annat område som får betydligt mindre pengar; nedskärningar med 28 procent skulle innebära att flera biståndsprogram tas bort. Även här gäller det nedskärningar av stödet till FN-ledda program inom klimatområdet, men också pengar till biståndsprojekt i utvecklingsländer. Budgeten innehåller också motsvarande 23 miljarder kronor som bland annat ska användas för att planera och bygga den omdebatterade muren mot Mexiko, däremot finns inga detaljer om Trumps vallöfte att muren ska finansieras av grannlandet i söder. SR 170315.
Kristna ledare i USA protesterar mot Trumps budgetförslag om minskat bistånd. President Donald Trumps budgetförslag innebär mindre pengar till bistånd och miljöfrågor, mer till säkerhet och försvar. Men nu protesterar en rad tongivande kristna. I ett brev till talespersonerna för Demokraterna och Republikanerna i kongressens båda kammare poängterar bland andra New Yorks katolska ärkebiskop Timothy Dolan och Samuel Rodriguez, ordförande för National Hispanic Christian Leadership Conference, betydelsen av den så kallade International Affairs Budget. Kontot, som innehåller pengar för stöd till utvecklingsländer, omfattar även bland annat pengar för drift av amerikanska konsulat och ambassader samt betalningar till internationella organisationer och fredsbevarande insatser. Utöver ett hundratal kristna ledare har brevet även undertecknats av flera kristna artister, till exempel Michael W. Smith och Amy Grant. I brevet skriver de att biståndsbudgeten måste bevaras eftersom den är "avgörande för att visa våra värderingar till världen, bygga vänskapsband med andra nationer och minska säkerhetsriskerna runt om i världen". De skriver också att det är deras "moraliska skyldighet" att arbeta för att det inte beslutas om oproportionerliga nedskärningar i dessa viktiga program som "säkerställer att vårt land fortsätter att vara den lysande staden på en kulle". Dagen 170317.

Amerikanska medier: Vita huset ber om ursäkt till Storbritannien. USA ber nu om ursäkt för ett uttalande om att Storbritannien ska ha varit inblandad i en påstådd avlyssning av Donald Trump. Ursäkten kom efter att Vita husets talesperson Sean Spicer igår antytt att brittisk underrättelsetjänsten kan ha avlyssnat Trump. Ursäkten ska ha kommit efter flera telefonsamtal mellan USA och Storbritannien. Enligt CNN ska Vita huset bland annat ha sagt att anklagelsen mot Storbritannien var "oavsiktlig". Det var igår som Sean Spicer, Vita husets talesperson, citerade ur ett nyhetsinslag från Fox News. I inslaget hävdar en kommentator att den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ ska ha avlyssnat Donald Trump under valkampanjen på uppdrag av Barack Obama. "Obama använde inte NSA, CIA, FBI eller justitiedepartementet utan använde den brittiska myndigheten GCHQ för att på så sätt inte lämna några spår," citerade Spicer. Storbritannien avvisade snabbt anklagelsen och kallade den för fullkomligt löjlig. Anklagelsen om att Obama ska ha avlyssnat Trump under valkampanjen kommer från Trump själv, när han för nästan två veckor sedan skrev om det på twitter, jämförde det med Watergateskandalen och kallade Obama för en "dålig eller sjuk kille". Sedan dess har flera dementier kommit dels från Obama själv och dels från en före detta chef inom den amerikanska underrättelsetjänsten. Igår kom också ett uttalande från underrättelseutskottet i senaten där man sa att man inte hittat något som bevisar Trumps anklagelser. Citaten från Fox News vara bara en av flera artiklar som Sean Spcier citerade igår när han fick frågor om den påstådda avlyssningen. Spicer ville göra en poäng av att det finns flera rapporter som visar att omfattande övervakning och avlyssning pågår i USA. Därtill anklagade Spicer amerikanska mediabolag för att avstå från att rapportera om det som motbevisar deras tes. Enligt en talesperson till den brittiska premiärministern Theresa May ska Storbritannien nu ha fått garantier om att anklagelserna inte kommer upprepas. SR 170317.

Svenskar nobbar USA. Nu pratar resebolag om en Trumpeffekt som gör att svenska turister nobbar USA som destination. - Vi märker ju naturligtvis att intresset för resor till USA har minskat sedan han installerades, säger Tommy Swanson, som är arrangör i Osby och specialiserad på USA sedan decennier. "De senaste fyra veckorna kan vi se ett stort tapp, framförallt till New York. Lite mindre till övriga USA. Ungefär tio procent för USA som helhet men 40 procent ner för New York," säger Magdalena Öhrn, som är informationschef på Ving. De är båda överens om varför svenskar nobbar att flyga till USA för att turista. "Det beror på Trumps attityd till omvärlden och till det mesta," säger Tommy Swanson. "Jag tror ju att det är en Trumpeffekt. Det är ju mycket som händer i omvärlden och jag tror inte att människor tycker att det känns obehagligt att resa till USA. Jag tror inte att man är rädd utan det kanske handlar om en protest mot en ny president," säger Magdalena Öhrn. " Jag kan inte säga någonting under de här 40 åren politiskt i USA som har påverkat resandet. Deras politik normalt sett stör inte den normale resenären," säger Tommy Swanson. SR 170317.

Kritik mot Trumps anklagelse: "Han avlyssnades inte". Senatens underrättelseutskott har slagit fast att det inte finns några bevis för att Barack Obama skulle ha avlyssnat Donald Trump inför presidentvalet. "På basis av den information vi har, ser vi inga indikationer på att Trump Tower var föremål för övervakning av någon del av USA: s regering antingen före eller efter valdagen 2016," sade republikanen Richard Burr, som är ordförande för Senatens underrättelseutskott, i ett uttalande. Tidigare på torsdagen konstaterade också Paul Ryan, den republikanske talmannen i Representanthuset, att "någon sådan avlyssning inte hade existerat". För några dagar sedan kom Representanthusets underrättelseutskott till samma slutsats. yle 170317.

"USA har blivit orättvist behandlat". Donald Trump tar emot Angela Merkel i Vita huset. Men de två världsledarna står långt ifrån varandra i flera frågor. På fredagen möttes USA:s president och Tysklands förbundskansler för första gången. De två politikerna står långt ifrån varandra i flera viktiga frågor, och har kritiserat varandras flyktingpolitik, men vid en presskonferens som inleddes vid 19-tiden, svensk tid, inledde Trump med att betona att deras länder har mycket gemensamt, medan Merkel underströk vikten av samtal. "Det är mycket bättre att prata med varandra än om varandra och det tycker jag vårt möte visade," säger Merkel. Trump försäkrade Merkel att han stödjer Nato, men upprepade att europeiska länder måste bidra mer till alliansen. " Flera länder är skyldiga pengar för de senaste åren och det är orättvist mot USA. De måste betala vad de är skyldiga," säger Trump.
Trump fick även frågor om sina påståenden om att han blivit avlyssnad på order av Barack Obama, vilket Trump vidhåller trots att det tillbakavisats från flera håll. Medan Obama var president avslöjades dock att amerikanska myndigheter avlyssnat Angela Merkel, vilket Donald Trump skämtade om genom att vända sig mot Merkel: "Där kanske vi åtminstone har någonting gemensamt," säger Trump. SR 170317.
Trump till Tyskland: Betala det ni är skyldiga. I ett nytt utspel kritiserar president Donald Trump Tyskland för att inte bidra tillräckligt till Nato-samarbetet och skriver samtidigt att Tyskland är skyldigt Nato stora summor pengar. Som så många gånger förut är det Twitter presidenten använder för att nå ut med sitt budskap. I en inledande tweet skriver Donald Trump att mötet med den tyska förbundskanslern igår var lyckat, men han ändrar snabbt ton och lägger till att Tyskland är skyldigt stora summor pengar till både Nato och till USA. Trump syftar på att Tyskland är ett av många länder som inte når upp till målet om att lägga två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Tyskland lägger idag runt 1,2 procent av BNP på försvar, USA däremot spenderade runt 3,6 procent. Under valkampanjen, men också efter valet, har Donald Trump varit kritisk till att en överväldigande majoritet av länderna i Nato inte når upp till tvåprocentsmålet. Att medlemsländer därtill skulle vara skyldiga Nato pengar retroaktivt var också något Trump sa igår då han för första gången tog emot Angela Merkel i Vita huset. "Många nationer är skyldiga stora summor pengar från föregående år, det är orättvist mot USA. De länderna måste betala det de är skyldiga," sade han. Under presskonferensen igår pratade också Merkel om Nato-samarbetet och återupprepade att Tyskland har målsättningen att nå tvåprocentsmålet men att man kommer dit först 2024. I tweeten idag, som presidenten skickat från sin exklusiva egendom och privatklubb i Florida där han spenderar helgen, skriver han också att Tyskland måste betala mer till USA för USA:s "mäktiga och väldigt dyra försvar som man tillhandahåller Tyskland". SR 170318.

Ny undersökning: amerikaner mer positiva till religiösa människor. Respekterade oberoende institutet Pew Research Center har undersökt amerikanernas känslor inför religiösa människor. Judar, buddhister, muslimer och mormoner ses alltmer positivt. Men trenden gäller inte evangelikaler. Men fortfarande är evangelikaler en av de grupper som amerikanerna har starkast positiva känslor inför. De andra grupperna som får ungefär lika starkt "gillande" är judar, katoliker, och andra protestanter. 44 procent av amerikanerna är positivt inställda till evangelikaler, 38 procent säger att de är "neutrala", och 18 procent är negativt inställda. När det gäller hur många amerikaner som känner någon evangelikal har siffrorna sjunkit med nio procentdelar mellan 2014 och 2017. I dag känner 61 procent av de tillfrågade en evangelikal. Dagen 170318.

Trump vill se en tio meter hög, estetisk mur. Den ska vara uppåt tio meter hög och kunna stå emot ett timslångt angrepp med slägga. Och den ska ha en "estetiskt tilltalande" färgsättning - åtminstone på USA-sidan. Så lyder direktiven för de bolag som vill tävla om att bygga president Donald Trumps omtvistade gränsmur mot Mexiko. Trumpregeringen uppmanar hugade byggbolag att komma in med anbud och designförslag inom två veckor, rapporterar medier i USA. Muren ska vara fysiskt imponerande i höjd, heter det i direktiven från CBP, Tull- och gränsskyddsmyndigheten. Det definieras som tio meters höjd, även om förslag som är minst sex meter också kommer att beaktas. Gränsmuren ska vara omöjlig att klättra över utan stege och svår att bestiga med klättringsutrustning. Vidare ska muren kunna utstå timslånga attacker med slägga, hacka, mejslar eller batteridrivna verktyg och sträcka sig långt ner i jorden för att förhindra att tunnlar grävs. Materialet måste inte vara cement och vissa transparenta partier, som låter gränsvakter se vad som sker på den mexikanska sidan, uppmuntras. Det färdiga bygget ska smälta väl in i landskapet och en estetisk färgsättning förordas, åtminstone på USA-sidan. Nyhetskanalen CNN skriver att hundratals bolag är intresserade av vad som kommer att bli ett av de största byggprojekten i USA:s historia. tt bygga en gränsmur mot Mexiko var ett av president Trumps mest centrala vallöften under fjolårets valrörelse. Han lovade också att grannlandet skulle betala för murbygget, som beräknats kosta motsvarande runt 190 miljarder kronor. Det senare har han till viss del backat från, Trump har sagt att det är viktigaste är att komma i gång med bygget och att han senare ska se till att Mexiko ersätter USA för kostnaderna. I Vita husets första budgetförslag, som presenterades i veckan, hade 4 miljarder dollar (knappt 40 miljarder kronor) avsätts i år och nästa år för murbygget. På långa gränssträckor finns redan en mur, eller ett staket. SR 170319.

Fristadsrörelsen ökar stort bland kyrkor i USA. Trump-administrationens hårdföra politik gentemot papperslösa tros ligga bakom att allt fler församlingar i USA engagerar sig i att skapa fristäder. Men de riskerar att straffas - och de kan inte alltid heller skydda de papperslösa. Trots riskerna för böter och risken att den man skyddar ändå kan bli utvisad, växer Fristads-rörelsen bland kyrkorna i USA. Före valet var antalet engagerade församlingar 400, nu är siffran 800. Rörelsen omfattar också andra religiösa samfund, bland annat judiska organisationer, muslimska och buddhistiska. Dagen 170319.

FBI-chefen frågas ut i kongressen. Två viktiga besked har framkommit hittills under utfrågningen i kongressen: Ordförande för underättelseutskottet började med att slå fast att det inte förekommit någon avlyssning av Donald Trump i Trump Tower, och sedan bekräftade FBI-chefen för första gången att de undersöker tänkbara kopplingar mellan Trumps nära medarbetare och Moskva. Några bevis för den allvarliga anklagelsen har inte presenterats. Tvärtom har uppgiften tillbakavisats av bland andra den tidigare nationelle underrättelsechefen James Clapper. Även FBI-chefen James Comey anser att anklagelserna inte har någon grund. Vita huset har stått fast vid att Barack Obamas regering genomförde någon form av övervakning av Donald Trumps valkampanj. SR 170320.

USA:s vicepresident Mike Pence pratade om sin tro i kyrka. När USA:s vicepresident Mike Pence befann sig i Florida passade han även på att besöka en så kallad megakyrka i Coral Springs. Där blev han intervjuad av pastorn. "För mig är gudstjänsten alltid veckans bästa timme," sa Mike Pence. Samtalet mellan pastor David Hughes och Mike Pence pågick i drygt 15 minuter - se hela i klippet ovan. Vicepresidenten talade bland annat om när han, under sin tid på universitet, berättade för en äldre student att han tänkte bli kristen. Mike Pence förklarade att den äldre studenten hade ett kors runt halsen och att han också ville ha ett likadant. Då sa sistaårsstudenten till mig "du vet, du måste bära det i ditt hjärta innan du bär det runt din hals". Det blev en verklig tankeställare för mig. Se video 15 minuter med intervjun. Dagen 170320.

Oro för ny finanskris. Sveriges finansminister Magdalena Andersson bekymras över amerikanska planer på att avreglera finansmarknaderna. På tisdagen diskuterar hon frågan med kollegor, i samband med EU:s finansministermöte i Bryssel. Magdalena Andersson mötte Ekots utsände i Bryssel kvällens före finansministermötet. "Det jag är orolig för är att vi ska få en ny finanskris som vi hade 2008-2009, som har lett till stora återverkningar på ekonomierna i stora delar av världen. Även i Sverige blev ju människor av med jobben och företag var tvungna att stänga på grund av den finanskrisen." Efter bara två veckor som president gav Donald Trump order om att se över den så kallade Dodd-Franklagstiftningen. Den infördes i USA efter finanskrisen 2008 med syfte att stärka den finansiella stabiliteten, bland annat genom ökade regleringar och ny övervakning av finansmarknaderna. Vita Huset har just tillsatt en ny ordförande för myndigheten CFTC, som granskar den amerikanska derivatmarknaden. Enligt Financial Times fick ordföranden Chris Giancarlo stående ovationer när han i förra veckan talade inför finansmarknadsaktörer om hur han vill mildra de nuvarande regleringarna. Magdalena Andersson är oroad över signalerna från den nya amerikanska administrationen. SR 170321.

Gorsuch: Min uppgift att följa lagen. USA:s senat pågår den här veckan utfrågningen av Neil Gorsuch, den person som nominerats till att bli den nionde domaren i USA:s Högsta domstol. Bland annat har Gorsuch fått frågor flera frågor om hans syn aborträttigheter. Under valkampanjen lovade Donald Trump att han skulle tillsätta domare i Högsta domstolen som skulle undanröja Roe versus Wade, den vägledande dom från 1973 som gav kvinnor rätt till abort i hela USA. Neil Gorsuch, den person som Donald Trump nominerat till Högsta domstolen vakanta plats, har fått flera frågor om aborträttigheter i den utfrågning som just nu pågår i senaten. Den republikanska senatorn Lindsey Graham frågade om Trump någonsin bett honom att upphäva Roe versus Wade. "Nej, svarade Gorsuch, om han hade gjort det skulle jag ha gått." Hur Gorsuch skulle döma om ett liknande fall togs upp i Högsta domstolen svarade han inte på. Han noterade däremot att Roe versus Wade har bekräftats i flera senare domar. Gorsuch fick frågor om vapenlagar, arbetares rättigheter och om Högsta domstolens beslut gällande omräkningen i valet 2000. De tydliga svaren uteblev. Gorsuch upprepade att det måste bedömas från fall till fall och att hans uppgift är att följa lagen, inte att i förväg ha en åsikt. När han fick frågan om han skulle ha några problem med att döma mot Donald Trump i framtiden svarade Gorsuch att ingen står över lagen. "Jag har inga problem för eller mot någon, allt beror på vad lagen och omständigheterna i varje specifikt fall," sade han. SR 170322.

Lobbyist anklagas för penningtvätt i Ukraina. I Kiev anklagas den amerikanske politiske lobbyisten Paul Manafort för penningtvätt. Saken baseras på kontrakt mellan Manafort och expresidenten Viktor Janukovytj, som ska ha hittats i det kontor Manafort hade i Kiev. Manafort avvfärdar Kievuppgifterna via sin talesman i Washington. Dessutom kommer nyhetsbyrån AP i dag med helt nya avslöjanden om Manaforts ryska kontakter redan före sitt arbete i Kiev. Manafort utreds redan i USA av underrättelsetjänsten FBI och kongressen för sin roll som kampanjledare för Donald Trump och huruvida Ryssland påverkade det amerikanska valet. Enligt nya uppgifter från amerikanska nyhetsbyrån AP arbetade Paul Manafort redan för tio år sen med den ryske miljardären Oleg Deripaska. De dokument AP hittat motsäger Manaforts egna försäkringar om att inte ha arbetat för ryska intressen. Redan i juni 2005 ska Manafort ha presenterat en strategi för att gynna ryska intressen i USA till Deripaska. Manafort ombads sluta som kampanjchef för Donald Trump efter förra årets avslöjanden från Ukraina om hur 12,7 miljoner dollar öronmärkts av Janukovytj och Regionpartiet för att betalas till Manafort. Huruvida den amerikanske rådgivaren verkligen fick pengarna kunde inte säkert klarläggas. De nya AP dokumenten kopplar nu Manafort direkt både till den forna regimen i Kiev och till Moskva. SR 170322.

Tillerson: Ett digitalt kalifat får inte uppstå. Att bekämpa Islamiska staten är USA:s mest prioriterade mål i Mellanöstern, det sa utrikesminister Rex Tillerson på det pågående mötet för den internationella koalitionen mot IS. Tillerson talade också om vikten av att bekämpa IS på internet. Många blickar riktades mot Washington när den nytillträdda utrikesministern Rex Tillerson talade inför ministrar och representanter från de totalt 68 länder som ingår i koalitionen mot IS. "Det finns många utmaningar i Mellanöstern, men att besegra IS är vårt främsta mål i regionen," sa Tillerson. Den amerikanska utrikesministern bad om mer hjälp och resurser i kampen mot Islamiska staten och sa USA nu står för 75 procent av det militära stödet till allierade i Syrien och Irak. USA kommer att öka pressen på Islamiska staten och al-Qaida i Syrien berättade Tillerson, men gav inga detaljer om hur det skulle ske. SR 170322.

Tuff strid om sjukvårdsreform i USA. "Obamacare ska bort", det var löftet från många republikanska kongressledamöter under valrörelsen. Trots att republikanerna är i majoritet så är det inte säkert att partiets nya sjukvårdsförslag kommer få tillräckligt med röster i representanthuset. I sju år har de kritiserat den. De har velat ogiltigförklara delar av den i domstol. De har lovat att upphäva den. I dag kan republikanerna i USAs representanthus ta de första stegen mot att ersätta sjukvårdsreformen Affordable Care Act, eller Obamacare, som den också kallas. Flera veckor har gått sedan republikanernas förändringspaket offentliggjordes, sedan dess har ett intensivt arbete pågått för att få en majoritet av partimedlemmarna i representanthuset att stödja förslaget när den i dag sannolikt tas upp till omröstning. Det har visat sig svårt. Det är mycket som står på spel. För trots att republikanerna är i klar majoritet i representanthuset är ödet för partiets förslag högst oviss. En del av de republikanska kongressledamöterna fruktar att förändringarna kommer göra sjukvårdsförsäkringarna dyrare och därmed bidra till att miljoner väljare kommer att stå utan skydd. 2018 är det dessutom mellanårsval. Framförallt möter förslaget motstånd från partiets högerflank som tycker att det är alldeles för tamt och alldeles för likt Obamcare; Obamacare light, har det ibland fått heta. Som om inte det vore nog har republikanernas sjukvårdspaketet fått kritik från försäkringsbolag, läkarföreningar, konservativa tankesmedjor och veteraner. Om reformförslaget inte skulle få tillräckligt med röster innebär det ett stort bakslag för både president Trump och för flera kongressledamöter i Republikanernas absoluta toppskikt som alla gått till val på att snabbt upphäva och ersätta Obamacare. Trump har de senaste dagarna lagt ner en hel del energi på att få över tveksamma republikaner till ja-sidan vilket vittnar om hur mycket som står på spel för presidenten. Om förslaget röstas igenom skulle Trump säkra en efterlängtad seger som dessutom utgör de första stegen mot att upphäva en av Obamas största politiska framgångar. Skulle det däremot misslyckas har presidenten själv sagt att andra stora vallöften, till exempel en omfattande skattereform, kommer bli betydligt svårare att få igenom. Republikanernas sjukvårdsförslag kommer däremot inte kunna bli verklighet förrän det också har godkänts av senaten. SR 170323.

Donald trump drar tillbaka sjukvårdsreformen. Republikanerna i USA:s kongress har misslyckats med att nå enighet om ett förslag till ny sjukförsäkring. Omröstningen om förslaget sköts upp igen på fredagskvällen, sedan det stod klart att det inte skulle gå att få igenom i representanthuset. USA:s president Donald Trump tog på förhand fram piskan inför den viktiga omröstningen: Om republikanerna inte röstar ja kommer Obamacare att bli kvar. President Donald Trump gick till val på att riva upp och ersätta det så kallade Obamacare, men har hittills inte lyckats infria det löftet. SR 170324.
Trump drar tillbaka sin sjukvårdsreform. Under en presskonferens sade sedan presidenten att man bara var ett par röster kort. "Jag är besviken och överraskad," säger Trump. Dock meddelar presidenten att "han kommer att återgå till sjukvården någon gång senare i år". Nu hoppas presidenten att demokraterna ska komma till honom för att samarbeta. "Vi är öppna för att samarbeta med demokraterna när de blir civiliserade nog att höra av sig. I dag var det väldigt svårt eftersom de inte ville ge oss en enda röst. Då kommer vi att få till en ännu bättre reform för det fanns saker i denna som jag inte gillade," säger Donald Trump på en presskonferens och tillägger: "De är demokraterna som är förlorarna eftersom det är de som äger Obamacare och det kommer att sluta illa." "Låt Obamacare explodera av sig själv. Det kommer den att göra, Obamacare kommer att ha ett dåligt år och kommer att sluta att existera till slut," sade Trump. Trots hårda förhandlingar meddelade i går 37 republikaner, främst tillhörande det konservativt dominerade frihetsutskottet, sitt motstånd mot det nya lagförslaget, enligt The Washington Post. Gruppen tycker att förslaget fortfarande är för dyrt för regeringen och att det rör sig om en mindre version av Obamacare. 216 röster krävdes för ett ja, förutsatt att alla 430 medlemmar i representanthuset röstade. Det innebär att för närvarande fortsätter Obamacare att gälla. Demokraterna i representanthuset var självklart nöjda efter dagens besked. Nancy Pelosi, Demokraternas ledare i representanthuset, säger att det är en fantastisk dag för USA. "Det här är en seger för det amerikanska folket." svt 170324.
Ledningen konstaterade att det fattades minst 10-15 röster, enligt Trump, för att förslaget skulle kunna gå igenom. Republikanerna har försökt få bort Obamacare i sju år men nu, när det är möjligt, har de inte lyckats överbrygga intern splittring mellan högerradikala republikaner som vill ha större förändringar än partiledningen föreslår och mer moderata republikaner som tycker att de föreslagna förändringarna tvärtom är för stora. Trump tänker nu gå vidare nu med skattesänkningsförslag i stället, sa han och förutsåg att Obamacare skulle implodera och sedan explodera. SR 170325.

Trump "rasande" för att svärsonen lät skidresa gå före jobb. När Donald Trump och hans team förgäves försökte baxa sin sjukvårdsreform genom kongressen var Trumps svärson och chefsrådgivare, Jared Kushner, på skidsemester i Aspen. Samtidigt som Trump och den Republikanernas talman Paul Ryan jobbade för att få med republikanerna på tåget till fredagens omröstning, kom det en Instagram-bild från den lyxiga skidorten Aspen, i Colorado, där Jared Kushner, Ivanka Trump och deras tre barn var på skidsemester. Även Ivanka Trump är en viktig kugge i presidentens team. Enligt CNN är Trump allt annat än glad över tidpunkten för semestern, en av tv-bolagets källor hävdar att presidenten var rasande för att Kushner skolkat från jobbet flera dagar den viktiga veckan. Kushner dök upp först på fredagen, kort innan nederlaget var ett faktum. Enligt CNN "förnekar Vita huset blankt" att Trump skulle ha varit arg på svärsonen. DN 170325.

Stukad Donald Trump laddar om. Efter helgens förödmjukande sjukförsäkringsnederlag byter USA:s president Donald Trump fokus. På agendan står skattesänkningar och en ny, näringslivsinspirerad satsning som ska göra statsapparaten mer effektiv. Chef för den nya satsningen, kallad Vita husets innovationskontor, blir presidentens svärson och rådgivare Jared Kushner. Tanken är att idéer från näringslivet ska användas för att göra regeringsapparaten mer smidig och produktiv. "Statsapparaten bör ledas som ett stort amerikanskt företag. Förhoppningen är att vi kan uppnå framgång och effektivitet för våra kunder, som är medborgarna," säger Kushner till tidningen The Washington Post. rump och Republikanernas nästa mål blir nu att få igenom de skattesänkningar som utlovades under valrörelsen. Det kompliceras dock av att Obamacare med dess dyrbara subventioner blir kvar. De stora reformambitionerna, som innefattade sänkta skattesatser i stort och färre kryphål, kan nu komma att dras ner och landa i sänkt bolagsskatt och möjligen sänkt inkomstskatt, skriver The New York Times. Det skulle vara lättare att få igenom kongressen.
Fakta om stödet för Donald Trump: Republikanen Donald Trump har låga popularitetssiffror för en nytillträdd president. I nuläget tycker 42,6 procent av hans landsmän att han gör ett bra jobb medan 51,9 procent är av motsatt åsikt, enligt en sammanställning av sju nationella mätningar. 38,8 procent anser att landet utvecklas i rätt riktning, medan 52,3 procent tycker att USA har slagit in på fel väg. 20,8 procent av amerikanerna tycker att kongressen gör att bra jobb. 64,5 procent gör tumme ner för de folkvalda. Sydsvenskan 170327.

Fristäder för papperslösa mister bidrag i USA. Sydsvenskan 170327.

Katolska ärkestiftet: "Mexikaner som hjälper Trump bygga mur är förrädare". Mexikaner som hjälper till i byggnationen av den amerikanska president Donald Trumps planerade gränsmur agerar omoraliskt och bör ses som förrädare. Det klargjorde det katolska ärkestiftet i Mexiko på söndagen. Enligt katolska ärkestiftet i Mexiko är det omoraliskt att försöka tjäna pengar på USA:s omtvistade gränsprojekt. Dagen 170328.

Pence: Trump "överväger seriöst" att flytta Israels ambassad till Jerusalem. USA:s president Donald Trump har talat om att han kanske kommer att flytta landets ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Nu tar vicepresident Pence upp frågan. Trump lovade under valrörelsen att bli den "bästa vän" Israel någonsin haft i Vita huset och att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Dagen 170328.

Trump tar bort Obamas klimatregleringar. Donald Trump har i dag skrivit under en presidentorder som kommer förändra stora delar av USA:s klimatpolitik. Bland annat kommer ordern ta bort kraven på minskade växthusgaser. Clean Power Plan heter den bestämmelse som Barack Obama införde och som tvingar delstater att minska utsläppen av växthusgaser från kraftverk. I dag har Trump tagit bort den regleringen när han skrev under en ny presidentorder. Clean Power Plan ses som en viktig del av USA:s åtagande under Parisavtalet. Förändringarna i Trumps presidentorder kommer också göra det enklare att få tillgång till kol i USA, man tar bort regler som skapats för att minska metanutsläpp och suddar ut bestämmelser för hur mycket federala myndigheter ska anpassa sin verksamhet efter klimatförändringarna. USA:s nationella radio NPR rapporterar att målet med den nya presidentordern är att göra USA självförsörjande på energin. Trump har länge aviserat sin ambition och hävdar att tusentals jobb kommer att skapas genom att ta bort regleringarna när det gäller fossila bränslen.
Miljöorganisationer i USA har protesterat högljutt och anser att vissa av nya bestämmelserna kan bryta mot lagar och avtal. Några av organisationerna kommer genom rättsprocesser att försöka stoppa förändringarna. Flera personer inom Trumpadministrationen, bland annat chefen för miljömyndigheten, Scott Pruitt, men också presidenten själv, är skeptiska till forskning kring klimatförändringar. Scott Pruitt har sagt att han inte tror på att det är människan som är främsta orsaken till global uppvärmning. Donald Trump har kallat den globala uppvärmningen för "en bluff". SR 170328.
Johan Rockström kritisk till Donald Trumps nya order. Idag signerade USA:s president Donald Trump en order som upphäver flera av de miljöskyddslagar som hans föregångare Barack Obama införde. Men det är osäkert om beslutet kommer få den effekt Trump hoppas på. Beslutet innebär bland annat att Obama's "Clean Power Plan", som begränsar utsläpp från kolindustrin, upphävs samt att det treåriga stoppet för kolbrytning på statlig mark hävs. Syftet är att skapa fler jobb inom kolindustrin där Trump har starkt stöd men enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet är det osannolikt att ordern kommer skapa fler jobb. "Han lurar både sig själv och den amerikanska ekonomin i och många av de väljarna som gav sitt stöd till honom." Det är tveksamt om ordern kommer skapa några nya jobb dels eftersom man har effektiviserat och mekaniserat så mycket inom kolindustrin att ökad produktion inte nödvändigtvis leder till fler jobb, säger Rockström till Studio Ett. Dessutom har efterfrågan på kolenergi minskat allteftersom den ersatts av naturgas och förnybarenergi, en utveckling som presidentens nya order antagligen inte kommer att påverka. "Det går ca 80 000 jobb inom kolsektorn i USA samtidigt som det går någonstans mellan 140 000 till 150 000 jobb inom bara solsektorn. Så det är väldigt svårt att se att detta skulle kunna leda till den typ av jobb och ekonomiskapande som han hoppas på." SR 170329.

USA släpper krav på Syriens diktator. USA släpper nu kravet på att Syriens president Bashar al-Assad måste avgå, det meddelar både utrikesministern och FN-ambassadören. "Vi kan inte längre fokusera på Assad som den förra administrationen gjorde, sa USA:s FN-ambassadör Nikki Haley i dag enligt flera nyhetsbyråer. Vi prioriterar inte längre hans avgång," lade hon till. Haley sa också att USA kommer att se över vem man kommer alliera sig med för att skapa en verklig förändring för Syriens folk. "Man får välja sina strider," sade FN-ambassadör Nikki Haley något senare till journalister i New York. Över 320 000 människor har dött i konflikten och miljontals har drivits på flykt. SR 170330.

Säkerhetsrådgivaren vittnar i utbyte mot att han inte åtalas. Donald Trumps före detta nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn, som tvingades lämna posten efter 24 dagar, kommer vittna i utbyte mot att han inte åtalas, det skriver Wall Street Journal i dag. Det är oklart vad Flynn kommer att säga i ett vittnesmål, men han var en av Donald Trumps närmaste rådgivare både före och efter valet. Michael Flynn tvingades bort efter att det kommit fram att han diskuterat USA:s sanktioner med den ryske ambassadören i USA. Vid tillfället för samtalet hade Flynn inte tillträtt som nationell säkerhetsrådgivare och att då diskutera den typen av frågor skulle kunna vara olagligt. När det också stod klart att Flynn hade undanhållit flera detaljer om sitt samtal och fört vice president Mike Pence bakom ljuset tvingades han avgå. I ett uttalande till New York Times säger Flynns advokat Robert Kelner bland annat att ingen vettig person skulle utsätta sig för en utfrågning i den här politiserade miljön. "Först måste man ha garantier som skyddar mot ett orättvist åtal," sade Rober Kelner till New York Times. SR 170331.
Flynn nekas immunitet i rysshärvan. Senatens underrättelseutskott säger nej till att ge Flynn åtalsfrihet, rapporterar NBC News som stöder sig på två kongresskällor. Immunitet finns "inte på bordet", säger en av källorna till tv-kanalen. Trump å sin sida twittrade att Flynn gör rätt som begär immunitet. Enligt Vita husets talesperson Sean Spicer finns ingen fruktan för vad Flynn skulle kunna avslöja. SR 170331.
Flynn redovisade inte ryska intäkter. Flynn redovisade inte ersättningar från ett flygbolag med kopplingar till Ryssland, enligt nya handlingar som nu har släppts av Vita huset. Inte heller redovisades ersättning från den ryska nyhetskanalen RT, som av USA:s underrättelsetjänst betraktas som ett propagandaverktyg för Kreml. Enligt tidigare uppgifter fick Flynn över 33.000 dollar från RT för ett tal han höll i Moskva I december 2015. En demokratisk kongressledamot har ifrågasatt om pengarna redovisats korrekt. Pengarna han fått för att hålla talen var inte med i ett dokument som Flynn signerade elektroniskt den 11 februari, och som Vita huset nu också har släppt. Varför han inte redovisade inkomsterna i det dokument han skrev under i februari väcker nya frågor i skandalen kring hans kontakter med Ryssland under presidentvalet. DN 170402.

USA:s kritik om mänskliga rättigheter i arabvärlden tonas ner. Efter att Trumpadministrationen sagt att man kommer sälja stridsflyg och vapen till Bahrain, trots att affären tidigare stoppats på grund av övergrepp mot mänskliga rättigheter, ser fler sunnimuslimska stater fram emot lättnader i USA:s påtryckningar. Affären som är värd motsvarande 45 miljarder kronor, innebär att USA nu kommer kunna sälja bland annat 19 F-16-plan. Den kallas för det första konkreta beviset för Trumpadministrationens helomvändning när det gäller krav på mänskliga rättigheter i Mellanöstern. De 19 stridsflygplanen fanns på dagordningen under president Obama, men stoppades bland annat med kravet att Bahrain först skulle släppa den kände människorättsaktivisten Nabeel Rajab, som åkt in och ut ur fängelse sedan 2012 - nu senast har han suttit i isoleringscell i 9 månader, anklagad för att ha spridit så kallat falska nyheter om Bahrain på Twitter. I somras förbjöds också det största oppositionspartiet. Bahrain är det lilla öriket där USA:s 5:e flotta har sin hemmahamn. Majoriteten av befolkningen är shiamuslimsk, men emiren är sunnimuslim och allierad med Saudiarabien. Under den arabiska våren krossades Bahrains proteströrelse med hjälp av styrkor från Saudiarabien. SR 170401.
Oppositionen tystas i Bahrain. I kungariket Bahrain har en domstol upplöst den största oppostionspartiet Wefaq och tagit deras tillgångar i beslag. Det senaste i en rad av hårda tillslag mot oppositionen i landet. Wefaq, det största oppositionspartiet, har redan tidigare tvingats stänga sina kontor. Nu upplöses partiet av domstol och förlorar sina tillgångar. Partiets ledare Sheikh Ali Salman sitter sedan länge fängslad och i början av sommaren förlängdes hans straff till nio år, för att bland annat ha förolämpat ett ministerium. I mitten på Juni greps den kände mänskliga rättighets aktivisten Nabeel Rajab i sitt hem och en av shia-islams viktigaste ledare i Bahrain blev av med sitt medborgarskap. Just det här partiet Wefaq är den viktigaste oppositionskraften i Bahrain. Det var förut det största partiet i parlamentet. Men 2011, när protesterna i Bahrain under den arabiska våren slogs ner med militär hjälp från Saudi Arabien, då lämnade Wefaq parlamentet och bojkottade det senaste valet. Partiet representerar de flesta av landets shia-muslimer, som är majoriteten av befolkningen i Bahrain. Men landet, som inte är större än halva Öland, styrs av en sunni-muslimsk kungafamilj. Efter det att partiet nu upplösts står majoriteten av landets befolkning utan en öppet verkande politisk rörelse. På gatorna i huvudstaden Manama har folk protesterat och shia-muslimska Iran på andra sidan Persiska viken har varnat för att folk i Bahrain till slut "inte har något val annat än väpnat motstånd". USA:s utrikesminister John Kerry kritiserar stängandet av Wefaq och säger "att tysta ickevåldsam opposition bara underminerar Bahrains sammanhållning och säkerhet". Men Bahrain är sedan länge strategiskt viktig för USA. Där ligger hemmahamnen för USAs femte flotta och USA har genom åren fått mycket kritik för att inte ställa tillräckligt hårda krav på kungafamiljen i Bahrain om mänskliga rättigheter. SR 160718.

Trump hotar slåss mot sina egna partikamrater. I USA hotar president Donald Trump att slåss mot sina egna partikamrater i nästa val om de inte blir mer samarbetsvilliga i kongressen. Republikanerna har både presidentposten och majoritet i kongressen. De har längtat efter att kunna driva igenom sin politik, men nu är de inbördes striderna skarpa och Donald Trump lyckas inte ena sitt parti, tvärtom. Efter att republikanerna misslyckats med att genomföra ett av sina centrala vallöften, en ny sjukförsäkring, slickar partiet såren men knappast i tysthet. Ledamöterna angriper varandra och det ser besvärligt ut att enas om andra viktiga förslag också trots att partiet har majoritet i kongressen. President Donald Trump själv gick till attack i veckan mot den grupp egna kongressledamöter som kallas The Freedom Caucus. De kan beskrivas som högerradikala, principfasta och ganska ointresserade av att kompromissa. Flera av dem vägrade att stödja Trumps förslag till ny sjukförsäkring och nu ger han dem skulden för fiaskot och hotar dem dessutom. "The Freedom Caucus kommer att skada hela agendan för republikanerna om de inte ställer upp för laget och det snabbt. Vi måste slåss mot dem och demokraterna 2018", twittrade presidenten och angrep några av dem personligen. Presidenten har fått erfara att det inte var så enkelt att ena och styra partiet, och nu antyder Trump att han hellre samarbetar med demokraterna om hans eget parti inte vill kompromissa. SR 170401.

Thomas Friedman: Trump måste vara kinesisk agent. President Trump ­skrävlar om att han ska sätta Amerika främst men det land som hans politik verkligen kommer att göra starkt igen är Kina. Med sin satsning på kol når hans kampanj för Kina nya höjder. Trump tillträdde sitt ämbete med löftet att fixa underskottet i handelsbalansen med Kina och vad är då det första han gör? Han kastar bort det frihandelsavtal med elva andra Stillahavsländer som USA utformat, en pakt vars medlemmar står för 40 procent av världens samlade BNP. The Trans-Pacific Partnership (TPP) byggde till stor del på USA:s ekonomiska intressen och gynnade våra mest snabbväxande teknologier och agroindustrier och hade fler föreskrifter om arbetsförhållanden, miljön och mänskliga rättigheter än något annat handelsavtal någonsin haft. Och det uteslöt Kina. Det var vår baby som skulle prägla framtiden för handeln i Asien. Tänk er att Trump satt i förhandlingar med Kina nu, inte bara som USA:s president utan också som ledare för ett tolvnationers handelsblock som byggde på våra värderingar och intressen. Det kallas s-t-y-r-k-a och den kastade Trump just bort….för det hade han lovat i valkampanjen - utan att, det kan jag slå vad om, nånsin ha läst TPP. Vilken dumskalle! Jag kan ännu höra klirret av champagneglas när de skålar i Peking. Nu rättar flera asiatiska länder in sig i ledet i Kinas regionala handelsorganisation, The Regional Comprehensive Economic Parthership, som saknar sådana seriösa föreskrifter om miljö, immaterialrätt, trafficking eller arbetsvillkor som TPP hade. I en rapport från Peterson Institute hävdades att TPP skulle "öka de årliga realinkomsterna i USA med 131 miljarder dollar" till år 2030 utan att det påverkade den totala sysselsättningsgraden i USA. Ajöss med det.
Nästa stora globala bransch måste gälla ren energi, rent vatten, ren luft, rena transporter och energieffektiva byggnader - alldeles oavsett om klimatet förändras eller inte. Efterfrågan kommer att vara enorm. Vad gör då Kina? Den nya femårsplanen har en stark betoning på elektriska bilar, batterier, kärnkraft, vind- och solkraft och energieffektivisering samt ett system med utsläppsrätter för koldioxid. Trumps plan? Mer kol och olja. Men hallå? Hur kan Amerika bli Great om vi inte dominerar världens nästa stora bransch, ren energi? DN 170403.

Carl Johan von Seth: Någon får förklara världshandeln för Trump. Frågan är egentligen inte om, utan i vilken takt och hur mycket, Donald Trump nu kommer att skada de internationella normer som USA har format sedan åren efter andra världskriget. Än så länge befinner sig dock Washington i vänteläge. Avtalet Nafta, med Kanada och Mexiko, är föremål för granskning. "Ingen trodde att sjukvård var så komplicerat", sa Donald Trump när han ville avveckla Obamacare. Vänta tills någon försöker förklara för honom hur amerikansk, mexikansk och kinesisk ekonomi hänger ihop. Hur starkt och mångsidigt ländernas utbyte egentligen är. Och hur fåfängt det vore att försöka återuppliva gamla industrier bakom nya tullmurar. DN 170406.

Marianne Björklund: Trump spelar ett högt spel och serverar Asien på ett silverfat. Donald Trump serverar Asien på ett silverfat till Kina när han drar sig ur ett frihandelsavtal med regionen. Hans politik ökar samtidigt riskerna för ett globalt handelskrig. Trump motiverar sin politik med att han ska "make America great again". Men den strategi han har valt riskerar att få motsatt effekt. När Trump lämnar frihandelsavtalet TPP serverar han Asien på ett fat till Kina vars utrymme att öka sin makt politiskt och ekonomiskt vidgas väsentligt. "Kina vinner maktpolitiskt på att USA överger TPP. Följden blir att många länder i Asien inte längre vågar lita på USA och därför söker sig åt andra håll," säger Joakim Reiter. Kina har lanserat ett alternativt handelsavtal i Ostasien. Här ingår alla de viktiga asiatiska ekonomierna samt Australien och Nya Zeeland. Detta avtal skiljer sig markant från TPP och handlar uteslutande om tullfri handel. Arbetsrättsfrågor, patentfrågor och miljöregler, lyser med sin frånvaro. Inte heller skydd mot otillbörlig konkurrens från statliga företag ingår. Om Trump sätter tullar på import från Mexiko eller Kina riktas dessa också mot insatsvaror som amerikanska företag behöver," säger Anna Stellinger. Möjligen kan vissa branscher gynnas av Trumps politik. En del produktion stannar i USA och skapar därmed flera jobb. Några vinnare finns inte över huvud taget, enligt Henrik Horn. DN 170406.

Trumps möte med Egyptens al-Sisi. Igår togs Egyptens president Abdel Fatah al Sisi emot av Donald Trump i Vita Huset. Det blev ett hjärtligt möte där de båda kritiserade presidenterna berömde varandra. Han gör ett fantastiskt jobb, sa Donald Trump om Egyptens president, när han gjorde klart att utfrysningen är över och Sisi har USAs oreserverade stöd. Det var precis den helomvändning Sisi hoppats på och den egyptiske presidenten återgäldade komplimangen med att uttrycka sin djupa uppskattning för Trumps unika personlighet. Två polariserande presidenter som båda fått kritik för sitt sätt att uttrycka sig, sina bombastiska uttalanden och storslagna projekt som murbygge och expansion av Suezkanalen. Här fann de varandra och lovade att samarbeta för fred i Mellanöstern, mot IS och islamistisk terror. Som väntat riktades ingen offentlig kritik från USA mot Egyptens övergrepp mot mänskliga rättigheter. För politiska dissidenter och människorättsaktivister i Egypten, har USA:s tidigare påtryckningar fungerat som ett slags livlina och försäkring. Nu ser man med fasa framför sig hur USA kommer att acceptera inskränkt yttrandefrihet, fängelsedomar mot aktivister och fackföreningsledare och att Sisi får fria tyglar att krossa civilsamhället. Organisationer och individer som arbetar för kvinnors rättigheter, politisk yttrandefrihet misstänkliggörs idag av såväl egyptiska myndigheter som den statskontrollerade pressen. De beskylls för att vara utländska agenter och för att ta emot pengar från länder som är fientligt inställda till Egypten. Så var till exempel fallet med feministen och människorättsförsvaren Mozn Hassan, som nyligen tog emot det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood. Hon har, liksom många andra aktivister, belagts med utreseförbud och fått sina ekonomiska tillgångar frusna, anklagad bland annat för att ha uppmuntrat så kallad oansvarig frigjordhet. SR 170404.

Bannon petas från nationella säkerhetsrådet. Donald Trump fråntar Stephen Bannon platsen i USA:s nationella säkerhetsråd. President Donald Trumps kontroversielle chefsstrateg Steve Bannon förlorar sin permanenta plats i presidentens nationella säkerhetsråd, rapporterar nyhetskanalen Bloomberg. "Det kommer olika förklaringar, men den mest troliga är att McMaster, nuvarande nationella säkerhetsrådgivaren ville stuva om i det nationella säkerhetsrådet," säger Sveriges Radios USA-korrespondent Fernando Arias. Har Bannons inflytande förändrats? "Ja, rådet bestämmer riktning i vissa frågor och i det kommer Bannon inte vara en del på samma sätt," säger Fernando Arias. Det väckte stor uppmärksamhet och kritik att Bannon fick platsen, bara dagar efter att Trump tillträtt som president i januari. Bannon anses ha kopplingar till de högerextrema så kallade alt-rightrörelserna och var tidigare ordförande för Trumps presidentkampanj. SR 170405.

Ändrad regel ger kandidaten Gorsuch plats i Högsta domstolen. I USA har den hårda partipolitiska striden om en ny domare till Högsta domstolen lett till en historisk förändring i senaten. Republikanerna som är i majoritet, ändrade i dag reglerna för att kunna få presidentens kandidat Neil Gorsuch godkänd. Republikanerna i USA:s kongress är oeniga i många frågor, men helt eniga i en. De vill att Neil Gorsuch ska få den lediga platsen i Högsta domstolen. Det är en central position, domarna sitter på livstid och fäller avgörande beslut om hur lagarna i USA ska tillämpas, beslut som kan gälla i decennier. Presidenten nominerar kandidater och de måste godkännas av senaten. I praktiken krävs 60 av senatens 100 röster. Den infekterade striden om Neil Gorsuch har pågått i veckor för att demokraterna på sin kant är helt eniga om att de inte vill att han ska bli domare i HD. De tycker att Gorsuch är för konservativ och dessutom är de rasande över att den kandidat som den förre presidenten Barack Obama föreslog inte ens fick en chans att prövas av senaten eftersom republikanerna satte stopp för det. Läget har alltså varit låst i senaten. Neil Gorsuch skulle inte få de 60 röster som krävdes, men president Donald Trump och republikanerna var inte beredda att vika sig. De bestämde sig för att ändra reglerna istället så att det skulle räcka med 51 röster, enkel majoritet, för att godkänna en domare till HD och därigenom kunna klubba igenom Gorsuch - trots att demokraterna försökte blockera det. Innebörden är att i fortsättningen kan majoriteten bestämma själv om utnämningar, utan att bry sig om oppositionen. Det öppnar för ökad politisering. Kravet på 60 röster i senaten finns kvar för ny lagstiftning och trots det giftiga politiska klimatet i Washington finns det inga förslag att det skulle ändras. SR 170406.
Gorsuch bekräftas som ny domare i USA:s Högsta Domstol. I dag kommer Neil Gorsuch att bekräftas som ny domare i USA:s Högsta Domstol, en av de viktigaste positionerna i landet. Gorsuch kommer att passera senatens granskning, men först efter en bitter politisk strid och nya spelregler som kan få stor betydelse i framtiden. President Donald Trump och republikanerna behöver en politisk seger och de var inte beredda att offra Neil Gorsuch, en väl kvalificerad 49-årig konservativ jurist, som nu kan sitta på livstid i Högsta Domstolen. Republikanerna står mangrant bakom honom och är stolta och lättade över att Donald Trump nominerat en person som de alla kan stödja. De var så angelägna om Gorsuch att de beslöt att sänka tröskeln för att få HD-domare utnämnda från 60 till 51 av senatens 100 röster. Annars hade det inte gått att få honom bekräftad, eftersom nästa alla demokrater var emot. Det betyder att majoriteten i fortsättningen kan utse den domare de vill ha, utan att fråga oppositionen. Det är ett stort avsteg från tidigare idéer om att det är bra om just domare i HD har brett stöd. Nu när det räcker med enkel majoritet kan det i sin tur leda till en mer politiserad högsta domstol. Efter timmar av hätsk debatt i senaten om en regeländring som ingen sa sig vilja ha skyllde republikanernas ledare Mitch McConnell på demokraterna. SR 170407.
Gorsuch insvuren i USA:s högsta domstolen. Konservative Neil Gorsuch har svurits in som nummer nio i USA:s Högsta domstol. Därmed är domstolen fulltalig. Han blir den 113:e domaren i HD och ersätter Antonin Scalia som avled i februari 2016. Gorsuch valdes in av senaten förra veckan och med honom får domstolen nu en tydligt konservativ prägel. Det kan få stor betydelse när känsliga frågor som rör exempelvis aborträtt, preventivmedel och minoriteters rättigheter avgörs. Och Gorsuch väntas göra avtryck direkt när han på torsdag deltar i ett möte där domarna i Högsta domstolen bestämmer vilka frågor de ska ta upp framöver, skriver christianpost.com. SR 170411.

USA efterforskar Trump-kritiker på Twitter. Myndigheter i USA vill veta vem som ligger bakom ett Trump-kritiskt Twitter-flöde men företaget gör motstånd. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att Trump har haft ett problem med interna läckor under sin tid i Vita huset. "Det har ju varit ett stort antal läckor från Vita Huset och olika myndigheter sedan Trump blev president och det tycker inte presidenten om. Inga presidenter gillar det för det tyder på att det finns oro inom leden och att folk inte håller med om politiken," säger Dag Blanck. Kontot kallas för Alt Immigration och minst en anställd på den amerikanska myndigheten som har hand om immigration och medborgarskap ska ligga bakom. Amerikanska Customs and Border Patrol begärde i mitten av mars att få ut vilken e-postadress och vilket telefonnummer som hör till kontot, rapporterar Reuters. Det är ett av flera Twitterkonton som påstås drivas av tjänstemän på olika amerikanska myndigheter. De sprider ett annat budskap än det som Trump-regeringen vill föra fram i olika frågor. Twitter har nu satt sig emot att lämna ut den här informationen genom att stämma staten. Företaget hänvisar till USA:s starka skydd för yttrandefriheten. Det måste först bevisas att kontot spridit något brottsligt eller är ett hot mot rikets säkerhet innan Twitter lämnar ut information. SR 170407.

Pekka Mellergård: Så har den kristna tron skapat Donald Trumps självförtroende. Tvärtemot vad man kan tro spelar kristendomen en stor roll för Donald Trumps framgång som politiker, liksom den gjort i hela USA:s politiska historia. Men religionens funktion i samhället beskrivs ofta på ett alltför negativt sätt. Donald Trump själv konfirmerades som presbyterian, men strax efteråt fick han en mycket viktigare kontakt: Från mitten av 60-talet började familjen Trump gå till Marble collegiate church på Manhattan, för att lyssna till den populäre predikanten Norman Vincent Peale. Denne hade redan 1952 publicerat bästsäljaren "The power of positive thinking". Norman Vincent Peale tonade ner allt tal om synd och skuld till förmån för "energiproducerande tankar", "spirit-lifters" och "sju enkla steg till ett lyckligt liv". Han uppmuntrade folk att ta kontroll över sin värld genom mental träning och betonade att "attityd är viktigare än fakta". I boken skriver han bland annat: "Formulera i din tanke en mental bild av dig själv som en som lyckas... Håll fast vid den bilden. Tillåt den aldrig att blekna bort." Han var också en entusiastisk förespråkare för de fria marknadskrafterna och skrev om att "kyrkan ska försvara kapitalismen". DN 170408.

Tillerson: Förtroendet mellan våra länder är lågt. USA:s utrikesminister Rex Tillerson mottogs med iskyla i Kreml sedan USA och Ryssland hamnat på kollisionskurs om Syrien. Hans ryske kollega Sergej Lavrov sade att det amerikanska anfallet mot en syrisk flygbas var ett brott mot internationell lag som inte får upprepas. "Förtroendet mellan våra båda länder är lågt. Världens främsta kärnvapenmakter kan inte ha den här sortens relation," sa USA:s utrikesminister Rex Tillerson vid en gemensam presskonferens med den ryske utrikesministern Sergey Lavrov. Resultatet av mötet verkar vara att de båda länderna har bekräftat de positioner de haft tidigare, både när det gäller kriget i Syrien och president Bashar-al-Assads framtid och andra frågor. Lavrov upprepade kravet om en oberoende undersökning av kemgasattacken i Syrien nyligen då mer än 80 människor dog. Men under kvällen lade Ryssland återigen in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot formuleringarna i ett resolutionsförslag formulerat av USA, Frankrike och Storbritannien. Ryssland anklagar USA för krigsbrott och USA anklagar Ryssland för att ha låtit kemgasattacken ske. SR 170412.

Trump vill spara på medicinsk forskning. Mindre pengar till medicinsk forskning är ett av president Donald Trumps förslag i den nya budgeten. Det chockar många forskare, även om de har svårt att tro att förslaget skulle gå igenom. Förslaget skulle minska anslagen med 18 procent till ett av de viktigaste instituten i medicinforskning i USA, National Institute of Health, som är en viktig motor i toppforskning. President Donald Trump vill främst kapa på administrationen vid universiteten. Han tycker att det är fel att nästan 30 procent av de medicinska forskaranslagen går till så kallade indirekta kostnader. SR 170413.

Trump svänger om Nato. USA:s president Donald Trump, som kallat försvarsalliansen Nato för "obsolet" eller otidsenlig, tycker inte längre att det är så. Det sade han vid en presskonferens med generalsekreteraren Jens Stoltenberg i går i Washington. "Nu bekämpar de terrorism," sade Trump. "Jag sade att Nato var obsolet. Nu är det inte obsolet längre." Donald Trump verkar ha reviderat sin uppfattning om Ryssland och möjligt samarbete med president Vladimir Putin också. I går sade Trump att USA och Ryssland inte kommer överens alls och att relationerna kan vara de sämsta någonsin. "Förtroendet mellan våra båda länder är lågt," sade den amerikanske utrikesministern. "Världens båda främsta kärnvapenmakter kan inte ha en sådan här relation," sade Tillerson.
Ryssland begär en "ärlig" utredning om det angrepp med giftgas i Syrien som föranledde USA att rikta en robotattack mot en flygbas där. Ryssland anser att den syriska regimen är oskyldig till giftgasangreppet och lade på nytt in sitt veto i går i FN:s säkerhetsråd mot ett resolutionsförslag om att Syrien ska medverka i en utredning om den. Kina avstod från att rösta om resolutionen, något president Donald Trump inte var överraskad över, sade han på sin presskonferens. I går slutade han kalla Kina valutamanipulatör och talade välvilligt om Kinas vilja att "hjälpa till" att hindra Nordkoreas kärnvapenutveckling. Trump talade om att Kina nu skickar tillbaka båtar med kol till Nordkorea. "Det är ett stort steg," sade Trump och tillade att han kände till många fler. Vi får se hur effektivt det blir. Annars kan vi vara effektiva, det lovar jag, sade Trump. SR 170413.

Donald Trumps snabba svängningar. Under sin valkampanj klagade Donald Trump särskilt på ett land - Kina. "Kina våldtar USA", sa Trump, de äter upp vår lunch. Han anklagade Kina för oschysst handel och för att manipulera sin valuta.
I have great confidence that China will properly deal with North Korea. If they are unable to do so, the U.S., with its allies, will! U.S.A. Donald J. Trump (@realDonaldTrump) April 13, 2017
I går bytte den amerikanske presidenten fot och ska inte kalla Kina valutamanipulatör längre som ett led för att förbättra relationerna med Kina. Efter mötet med president Xi Jinping verkar Trumps inställning till Kina har värmts upp betydligt och USA:s president hoppas Kina ska göra mer för att få Nordkorea att avstå från kärnvapenutveckling. Trumps svängning kom i en intervju med Wall Street Journal, där han också byter fot från andra saker han sagt under kampanjen, som att centralbankens chef Janet Yellen agerade politiskt för att stödja president Barack Obama och att hon inte skulle få stanna kvar, till att Trump nu gillar och respekterar henne och ovanpå det att han numera stödjer och ska behålla en statlig kreditbank som är som ett rött skynke för de flesta republikaner. Trump har gått fram och tillbaka också om den sjukvårdsförsäkring vars villkor berör miljontals amerikaner. Helt nyligen var beskedet att de statliga subventioner som utgår till försäkringsbolagen för att hålla premierna nere skulle vara kvar. Igår, i en intervju med TV-bolaget Fox, hotade Trump tvärtom med att ta bort subventionerna. "Vi håller våra löften, det ena efter det andra", twittrade Trump igår, samma dag som han ändrade sig om militäralliansen Nato som han inte längre tycker är obsolet och en vecka efter att ha beordrat en robotattack mot Syrien, ett land vars krig Trump lovade att USA inte skulle blanda sig i. Igår sa hans Trumps budgetchef också vad alla redan visste, att kandidat Trumps löften om att reducera statsskulden och få ner underskotten i budgeten var "överdrivna". SR 170413.

Trump ringde och gratulerade Erdogan till segern. Omvärlden har varit mycket reserverad i sina reaktioner efter den turkiska folkomröstningen. Flera EU-ledare har uppmanat Turkiet att föra en öppen dialog med oppositionen. USA:s president Donald Trump ringde däremot och gratulerade Erdogan på måndagen. "Presidenten gratulerade Erdogan till segern i folkomröstningen" sade Vita huset i ett uttalande. Vita huset ville inte kommentera uppgifterna om oegentligheter i folkomröstningen. yle 170418.

Våldet i Mexiko ökar - presidenten kritiseras. I Mexiko mördades 35 personer runt om i landet över helgen. Det ökande våldet i Mexiko tros ha koppling till det maktvakuum som uppstod när myndigheterna i januari i år utlämnade knarkkungen el Chapo Guzman till USA. Knarkkungen 'El Chapo' Guzmans livvakt, alias El Chimal, begravdes i delstaten Sinaloa efter att ha mördats för några dagar sen. Kortegen eskorterades av beväpnade män som sköt i luften för att markera att Sinaloakartellen fortfarande är starka, trots att dess ledare utlämnats till USA. Efter att myndigheterna grep och utlämnade 'El Chapo Guzman' har våldsamheterna i Sinaloa skjutit i höjden, precis som i resten av landet. Bara i helgen dödades 35 personer i norra och västra Mexiko, där rivaliserande knarkkarteller strider om makten över smugglingsrutter och territorium. I mars dödades över 2000 personer i Mexiko, den högsta siffran sen 2011, då knarkkriget pågick som värst. Många skyller det ökande våldet på president Enrique Peña Nieto. "Peña Nieto använder samma misslyckade strategi som sin föregångare Felipe Calderón. Han använder militären för att föra krig mot knarkkartellerna, det kommer bara förvärra våldet," säger den välkända mexikanska analytikern Denise Dresser till TV-kanalen Univision. De flesta analytiker är överens som att korruptionen är det grundläggande problemet i Mexiko, där lokala politiker och polis ofta samarbetar med knarkkartellerna. De senaste månaderna har flera högt uppsatta politiker gripits anklagade för omfattande korruption. Det mest kända fallet är Javier Duarte från regeringspartiet PRI, som misstänks ha förskingrat flera hundra miljoner dollar under sin tid som guvernör i delstaten Veracruz SR 170424.

Myndigheter kan tvingas stänga ner i USA. Senast på fredag måste kongressen i USA ha gjort upp om en budget, annars tvingas statliga myndigheter stänga eller permittera anställda. President Donald Trump har också utlovat ett "massivt" skatteförslag idag och till det kommer hans löften om att en ny sjukförsäkring är på gång. En budgetuppgörelse är det mest akuta i kongressen. Ingen vill ha en upprepning av det politiska debaclet för några år sedan när verk och myndigheter tvingades stänga i brist på budgeterade pengar, så de närmaste dagarna kommer en första test på samarbetsförmågan i kongressen eftersom republikanerna är tvingade att skaffa stöd från minst åtta demokrater. Hittills låter det som att en uppgörelse är möjlig, men först sedan Donald Trump skjutit upp kravet på pengar genast för att börja bygga en mur mot Mexiko. När Donalds Trumps löften kan infrias återstår att se. Trots att han själv skrev ett kontrakt med väljarna om vad som skulle uppnås de första hundra dagarna, avfärdar han nu tidsgränsen som löjlig. Utsikterna att republikanerna och Donald Trump ska presentera ett skatteförslag, klara hem en budgetuppgörelse och komma överens om sjukförsäkringen på bara några dagar är minimala. SR 170426.

USA halverar skatten för företag. I dag presenterade USA:s finansminister Steven Mnuchin en ny skatteplan som innebär halverad skatt för företag samt sänkt skatt och fler möjligheter till avdrag för medelinkomsttagare. Förslagen var väntade men planen innehåller inte de infrastruktur satsningar som President Donald Trump lovat under valkampanjen, skriver tidningen The New York Times. Företagsskatten sänks från dagens 35 procent till 15 procent. Skatten sänks även för så kallade "pass-through entities" en typ av företag som bildats för att undvika dubbel taxering. Företag som ofta är uppbyggda på detta sätt är hedgefonder och fastighetsföretag inklusive Trumps eget Trump organization. SR 170426.
Vita huset-förslag: Kraftigt sänkta skatter. I USA föreslår regeringen en kraftig sänkning och förenkling av landets skatter. Planen, som kallas "dramatisk" av Washington Post, gäller både bolags och privatpersoners skatt och presenteras än så länge bara mycket översiktligt. Bland annat föreslås grundavdraget mer än fördubblas till över motsvarande 200 000 kronor för gifta par. Bolagsskatten vill Vita huset sänka till 15 procent från dagens maximalt 35 procent. Det ska också bli lättare att deklarera, sade finansminister Steve Mnuchin vid en pressträff, där han hävdade att reformen ska finansiera sig själv ökad tillväxt och mindre avdrag och kryphål i skattesystemet. Antalet skattesatser sänks till tre - 10, 20 och 35 procent, men vid en presskonferens på onsdagskvällen svensk tid ville inte finansminister Mnuchin precisera vid vilka inkomstnivåer de olika skattesatserna träder i kraft. Vad gäller stödet från Kongressen, som tidigare ifrågasatt president Donald Trumps förslag till hälsopolitik, sade Mnuchin att det finns "stor enighet" om att reformera skattesystemet och en samsyn om nyckeldelar av paketet. På en fråga huruvida presidenten själv nu kommer att offentliggöra sin skattedeklaration svarade ministern nej. SR 170426.

Handelsavtal ska omförhandlas efter påtryckningar från Trump. Donald Trump säger sig nu vilja omförhandla handelsavtalet som USA har med Mexiko och Kanada, inte skrota det helt. Under valkampanjen hotade Trump med att antingen dra sig ur avtalet eller förbättra villkoren för USA. Flera källor inom Trumpadministrationen uppgav i går att USA var på väg att dra sig ur Nafta, handelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko. En presidentorder hade förberetts och Donald Trump var redo att skriva på, enligt de källorna. Uppgifterna verkar ha skapat reaktioner hos USA:s grannar i norr och i söder. Under den amerikanska onsdagskvällen ska både premiärminister Trudeau och president Peña Nieto ha suttit i telefonmöte med Donald Trump. Den amerikanska presidentens planer på att säga upp avtalet har därefter uppfattats som ett sätt att sätta press på grannländerna. SR 170427.

Trumps första 100 dagar har kantats av kontroverser. På lördag har Donald Trump varit president i hundra dagar. Det har varit en period som kantats av kontroverser och av beslut som väckt protester i USA. Samtidigt har Trump fortsatt starkt stöd av de människor som lade sin röst på honom. Donald Trump började sitt presidentskap med ett kampanjliknande och otraditionellt installationstal, som på många sätt satte tonen för fortsättningen. Bland annat pratade Trump om att "det amerikanska blodbadet" måste stoppas. Under de hundra dagar som följde därefter har han satt avtryck både i USA och i världen. Även om de hundra dagarna är en påhittad gräns som egentligen säger väldigt lite om hur en president kommer att prestera så har den ett högt symboliskt värde i USA. SR 170428.

Rex Tillerson: Avbryt diplomatiska relationer med Nordkorea. USA vill öka Nordkoreas ekonomiska och diplomatiska isolering, medan Kina anser att enda lösningen på krisen är dialog. FN-chefen António Guterres varnar för att det är farligt att inte ha några kommunikationskanaler till Nordkorea. "Frånvaron av kommunikationskanaler med Nordkorea är farlig. Vi måste undvika felberäkningar och missförstånd," sade Guterres till de 15 medlemmarna i säkerhetsrådet när Nordkoreakrisen avhandlades. Läget på Koreahalvön har nått en kritisk nivå, konstaterade Kinas utrikesminister Wang Yi strax före mötet. "Vi måste göra parallella framsteg både vad gäller nedrustning av kärnvapen och med fredsprocessen," sade han på en presskonferens. Wang betonade att enda vägen framåt är att föra dialog. Även USA:s president Donald Trump föredrar diplomati för att lösa krisen. Men samtidigt installeras just nu robotförvarssystemet THAAD i Sydkorea — vilket Kina kraftigt motsätter sig — och en grupp örlogsfartyg styr mot Koreahalvön. "Det finns en risk för att det blir en stor, stor konflikt med Nordkorea. Absolut," säger Trump i en intervju med Reuters. Han hyllar Kinas president Xi Jinping för hjälpen med att försöka lösa krisen. De två ledarna träffades i Florida tidigare den här månaden. Sedan dess har de båda "varit i ständig kontakt med varandra, utbytt synpunkter om bilaterala relationer och frågor med ömsesidigt intresse", enligt Kinas utrikesdepartement. "Jag tror att han gör stora ansträngningar. Han vill inte ha oro och död. Han är en god människa och jag har lärt känna honom väl," säger Trump till Reuters. FN måste agera "innan Nordkorea gör det", säger Tillerson. "Det är bara en fråga om tid innan Nordkorea kommer att ha kapacitet att kunna slå till mot USA," säger utrikesminister Rex Tillerson under mötet i säkerhetsrådet, skriver TT. Han säger att trycket mot Nordkoreas regim måste öka, både ekonomiskt och diplomatiskt och att Nordkorea måste rusta ned. Det föreligger ett reellt hot om en kärnvapenattack mot Japan och Sydkorea, enligt Tillerson. Kinas utrikesminister Wang Yi säger att det internationella samfundet måste stå fast vid att en dialog ska upprätthållas med Pyongyang. Han uppmanar parterna att "kyla ned" den upphettade situationen och varnar för att kraftåtgärder mot Nordkorea kan sluta med katastrof. SR 170428.

Guide: Bakom Trump - regering och rådgivare. SR 170428.

Trump vill öppna för oljeborrning i Arktis och Antarktis. Under fredagen skrev USA:s president Donald Trump under en ny presidentorder som kritiseras av miljörörelsen.Den federala regeringen har hållit 94 procent av havsområdena i Arktis och Antarktisk stängda för exploatering och produktion. "Det har potentiellt kostat vårt land tusentals jobb och miljarder dollar i uteblivet välstånd", sa Donald Trump när han skrev under sin order om att utreda möjligheterna för oljeborrning bland annat i områden i Arktis och Antarktis som hans företrädare Barack Obama beslöt att skydda. Donald Trump vill undanröja Obamas klimatpolitik på flera områden och har till exempel redan återställt skärpta regler för koldioxidutsläpp, han har krympt miljömyndigheten EPA, han vill strypa klimatpengar till FN och att USA ska lämna den internationella klimatuppgörelse som slöts i Paris. Trumps revision av miljöpolitiken har välkomnats av hans supportrar som anser att det skapar mer jobb, medan miljörörelsen är rasande. I dag ordnas demonstrationer över hela USA för att värna klimatet, med den största marschen här i Washington. SR 170429.

Allt fler papperslösa grips i USA. Amerikanska myndigheter ska koncentrera sig på att utvisa dem som begått allvarliga brott, men många av de gripna har begått trafikförseelser eller inte dömts för något brott alls, visar ny statistik. Tidningen Washington Post redovisar siffror från myndigheterna och kongressen som visar att under de första två månaderna under Trump har myndigheterna gripit 21 362 personer som ska utvisas - en ökning med cirka 30 procent från året innan. De flesta har begått brott, men 5 441 av dem har inte gjort det. Tidningen har också kontrollerat specialräder som gjort i några stora städer och konstaterar att även personer som är skyldiga till trafikförseelser eller inte har begått några brott finns med bland dem som ska utvisas. Den ansvariga ministern, John Kelly, har sagt att myndigheterna följer lagen och att om kongressen inte gillar det så får de ändra lagen eller hålla tyst. Rädslan och oron bland immigranterna leder till att människor gömmer sig, men också till protester. Tidigare har papperslösa stannat hemma från sina arbeten för att visa att många verksamheter stannar utan dem och på måndag, första maj, genomförs ytterligare en sån protest. SR 170430.

Trump utlovar stort beslut om Parisavtalet. USA:s president Donald Trump firade sina hundra första dagar på posten med ett massmöte för sina anhängare i Pennsylvania. "Vi har gjort en underbar resa tillsamman, och kommer att vinna varje stort slag framöver," sa Trump. "Tveka inte, vi kommer att vinna varje rond för att göra Amerika stort igen." Lördagen är den hundrade dagen på presidentposten för Trump, och han höll i natt - kraftigt försenad - ett massmöte för sina anhängare i Harrisburg, Pennsylvania. Deltagarna har skyltar med slagord som "Löften gjorda - löften hållna" och skanderade "USA, USA!" när Trump kom in på scenen. "Min regering har levererat varje dag. Vi håller löfte på löfte, och folket är glada för vad de ser," sade Trump och ägnade en stor del av inledningen åt att anklaga medierna för att leverera fejkade nyheter. Innan han radade upp vad han har gjort för att "ta tillbaka amerikanska jobb", sade Trump att han ärvde ett tungt lass från sina föregångare. "Ni måste förstå den här röran," säger han och tog upp olika avtal som USA under åren ingått. Han kommer att ta beslut om Parisavtalet om växthusgaser inom några veckor - "vi får se vad som händer" sade Trump - och har i veckan tagit beslut om att omförhandla Nafta och utreda prisdumpning på den amerikanska marknaden. "Jag lovade hundra dagar av "action", och nu är alla (i medierna) helt slut! Ingen har sett något sådant här förut," sade Trump. Han upprepade också att gränsmuren mot Mexiko kommer att byggas, "så sant som ni alla står här", och ägnade också tid åt att attackera det demokratiska partiet och minoritetsledaren i senaten Chuck Schumer. Trots misslyckandet med lagförslaget som skulle riva upp och ersätta sjukförsäkringslagen "Obamacare" tidigare i år sade Trump: "Vi kommer upphäva och ersätta Obamacare, som är död, död, död. Ni kommer att få se," sade Trump innan han som ett eko av valrörelsen avlutade med att lova att "Vi kommer att göra Amerika stort igen". SR 170430.

60 000 personer kan ha utsatts för tvångsarbete i Denver. I USA kan tusentals migranter ha utsatts för tvångsarbete på ett förvar i delstaten Colorado. Företaget som driver förvaret anklagas för att på olika sätt ha tvingat människor att arbeta mot ingen eller alldeles för låg betalning (en dollar per dag). För några månader sedan stod det klart att advokaten Nina DiSalvios fall kommer innefatta runt 60 000 personer, det är nämligen så många som sedan 2004 har varit intagna på ett förvar för migranter här i Denver. Alla 60 000 kan ha det gemensamt att de utsatts för tvångsarbete under tiden de varit placerade på förvaret SR 170501.

Trumps inbjudningar väcker hopp i Thailand. Inbjudan av juntaledaren Prayut Chan-o-cha till Vita Huset har väckt hopp i Thailand. Både tidningen The Nation och Bangkok Post skriver att Trumps telefonsamtal signalerar närmare band. Men människorättsgrupper är mycket kritiska. De menar att USA helt tappat sitt förtroende som ett land som står upp för mänskliga rättigheter med att först bjuda in den filippinske presidenten Rodrigo Duterte och därefter den thailändske juntaledaren. Ingen thailändsk premiärminister sedan 2006 har varit inbjuden till Vita huset. Förre presidenten Obama visade sitt ogillande mot militärkuppen 2014 genom att dra ner på både bistånd och militär support. Dessutom ställdes alla möten på regeringsnivå in. Men nu är tongångarna helt andra. Det här kommer att leda till fler nära samarbeten säger Panitan Wattanayagorn till Bangkok Post. Han är professor och politisk rådgivare till Thailands försvarsminister. "En del regeringar är fixerade vid demokrati och mänskliga rättigheter. När Trumps administration nu vänder bort från dessa ämnen och fokuserar på andra så är det ett skifte till ny politik," säger han. Enligt en källa till Bangkok Post så hyllade Trump under telefonsamtalet Prayut Chan-o-chas ledarskap i Thailand. Men flera människorättsgrupper har kritiserat USA för att genom inbjudningarna rättfärdiga både Filippinernas och Thailands brott mot mänskliga rättigheter. "Detta var ett telefonsamtal som gav Thailands militärjunta grönt ljus att fortsätta med sitt maktmissbruk - där man förföljer aktivister, förbjudit politiska möten, tystat medier och tillåtit den ökande användningen av tortyr," säger Brad Adams som är chef för Humans Rights Watch i Asien till nyhetsbyrån AP. Prayut Chan-o-cha har tackat jag till inbjudan, Rodrigo Duterte sa till lokala journalister igår att han inte vet om han kommer ha tid att åka till USA. SR 170502.

I dag skriver Trump under presidentorder om religionsfrihet. Stora delar av kristenheten i USA har efterfrågat en tydlig policy från Trump om religionsfrihet. President Trump kommer att skriva under en sådan policy under torsdagens National Day of Prayer. Det de mer konservativa kristna har hoppats på är ett tydligt ställningstagande från presidenten och att han i sin presidentorder skall skydda rätten för både individer och organisationer att agera i enlighet med sina religiösa övertygelser när det gäller frågor som rör äktenskap, abort, preventivmedel, sexualitet och gender-frågor. På onsdagskvällen demonstrerade gay-aktivister tillsammans med människorättsaktivister utanför Vita Huset för att protestera mot presidentordern. Dagen 170504.

Donald Trump: "Obamacare" är dött. "Obamacare" är dött, det säger nu USA:s president Donald Trump efter att ha kammat hem en stor politisk seger i kongressen, där republikanerna tagit första steget mot en ny sjukförsäkring. Det var en jämn omröstning som slutade med 217 röster för och 213 mot. Men mycket återstår innan den nya reformen blir verklighet och "Obamacare" rivs. Förslaget ska vidare till senaten som måste godkänna det innan Donald Trump kan skriva under det. Men han säger att han är övertygad om att förslaget även kommer att gå igenom senaten. Demokraterna är mycket hårda i sin kritik. De ser nu hur en av president Barack Obamas viktigaste lagar börjar rivas upp. - Det här innebär skattelättnader för de rikaste i vårt land och företagen. En av de största inkomstöverföringarna i vårt lands historia, sa Nancy Pelosi, som leder demokraterna i representanthuset. Republikanernas förslag, som högst sannolikt kommer att ändras i senaten om det går igenom där, innebär bland annat att tvånget att betala till försäkringen upphör. Skatter på höginkosmottagare för finansiering tas bort. Försäkringsbolagen får större valfrihet att erbjuda innehåll och priser. Den nya försäkringen blir dyrare för äldre och låginkomsttagare jämfört med tidigare, och billigare för yngre och höginkomsttagare. Allt enligt en tidigare bedömning av kongressens budgetkontor, som då räknade med att 24 miljoner färre skulle ha försäkring om tio år med republikanernas politik. SR 170504.

"USA:s vita evangelikala lever i en bubbla". Pastor Jim Wallis går ut i hårt i sin kritik efter att Donald Trump beskrivits som de evangelikala kristnas drömpresident. "Evangelikala kristna har fått sin drömpresident." De orden kom nyligen från pastor Jerry Falwell då han intervjuades i FOX News om Donald Trumps första 100 dagar på presidentposten. När Falwell säger "drömpresident" kan han enbart mena att Donald Trump är en drömpresident för "vita" evangelikala, replikerade pastor Jim Wallis. Han fortsatte med att berätta att han haft oräkneliga samtal med evangelikala kristna med färgad bakgrund som hellre skulle beskriva Donald Trump som en "mardrömspresident". "Denna kontrast visar att vita evangelikala i USA lever i en bubbla, en väldigt destruktiv bubbla, som är på väg att spricka." Jim Wallis analys är att Donald Trump är en president som splittrar den evangelikala rörelsen i USA, och splittringen går längs med etniska skiljelinjer, där han menar att vita evangelikala har köpt presidentens främlingsfientliga retorik. Dagen 170506.

Ny politisk strid om sjukförsäkringen i USA. USA:s president Donald Trump har lyckats lotsa sitt förslag till ny sjukförsäkring ett första steg genom kongressen. Men det är långt ifrån säkert att han och republikanerna kommer att kunna genomföra vallöftet om att riva upp den sjukvårdslag som infördes under den förre presidenten Barack Obamas tid och som de kämpat mot i många år. Efter sju år med Obamas lag blir det politisk strid i USA igen om sjukförsäkringen och insatserna är höga, både mänskligt och politiskt. I centrum står alla de miljoner amerikaner som inte vet vad det nya förslaget kommer att innebära för deras liv och hälsa, eller om de kommer att ha råd att teckna en försäkring. I politikens centrum står de republikanska senatorer som är mot förslaget och som nu skriver på ett eget. Kongressens båda kamrar måste vara överens och än så länge har bara den ena, representanthuset, sagt ja. Där nådde de splittrade republikanerna en kompromiss genom att flytta mer ansvar och kostnader till delstaterna istället och förslaget gick igenom med minsta möjliga republikanska marginal. Det blir inte lättare att ena de republikanska senatorerna, där en del vill riva upp Obamas lag helt och hållet, medan andra vill ha kvar mer av den än representanthuset. Ingen republikan vill få skulden för ett misslyckande när partiet har majoriteten i kongressens båda kamrar och dessutom presidentposten, så det interna trycket att komma överens är hårt och nu har det alltså flyttat till senaten. Det är upplagt för en svår politisk förhandling och slutresultatet påverkar nästa val, det till kongressen 2018. Donald Trump har ställt ut stora löften om att en ny sjukförsäkring ska bli både billigare och bättre. En del av hans partivänner i kongressen är inte övertygade av det nuvarande förslaget och inte deras väljare heller. På möten runt om i landet är människor oroliga över hur det ska bli, inte minst över vad som händer med ett av Obamalagens mest populära inslag - att inget försäkringsbolag får säga nej till den som har en sjukdomshistoria, som till exempel cancer eller diabetes. Med Obamacare får försäkringsbolagen inte ta mer betalt av de kunderna, men det nya förslaget öppnar för den möjligheten. Omfördelningen i det republikanska förslaget där höginkomsttagare skulle få skattelättnader medan låginkomsttagare skulle få betala mer, är bara ett av de inslag som stöter bort de demokrater i kongressen som kanske hade varit beredda att förhandla om förändringar av Obamas lag, som de också tycker har brister. SR 170507.

Senatorer skriver till FN om Israel. USA:s samtliga 100 senatorer vädjar i ett brev till FN:s generalsekreterare António Guterres om att världsorganisationen och dess olika organ ska ge Israel en mer rättvis behandling. Brevet från de amerikanska senatorerna har författats av republikanen Marco Rubio och demokraten Christopher A. Coons. Senatorerna menar vidare att Unesco:s medlemsstater genom språkvalet i enskilda resolutioner "förnekar Jerusalems judiska och kristna koppling" och att UNRWA "förminskar sin roll i att upprätthålla oroande antiisraeliska värderingar och handlingar". Däremot lovordade senatorerna António Guterres för att han tagit avstånd från en rapport av FN-organet ESCWA, Ekonomiska och sociala kommissionen för Västasien. Rapporten argumenterade för att Israel "etablerat en apartheidregim som dominerar det palestinska folket som helhet". Världen idag 170308.

Lättare för kyrkor att ta politisk ställning efter Trumpbeslut. En så kallad presidentorder från Donald Trump ger kyrkor och andra religiösa grupper större möjlighet för att engagera sig politiskt utan att riskera sin skattebefriade status. Dagen 170508.
Trump vill låta kyrkor tala politik. På självaste nationella bönedagen, i torsdags, undertecknade USA:s president Donald Trump en verkställande order som han hoppas ska göra det möjligt för landets trossamfund att engagera sig politiskt utan att riskera sin status som skattefria organisationer. Frågan är dock om ordern verkligen kommer att göra någon skillnad. Tidningen USA Today noterar att Donald Trump i sin order ber skattemyndigheten IRS att inte ingripa mot kyrkor som uttalar sig i ideologiska eller politiska frågor i sådana fall "där tal av liknande karaktär, i överensstämmelse med lagen, inte vanligtvis behandlats som delaktighet eller påverkan i en politisk kampanj". "Med andra ord gäller detsamma som tidigare: kyrkor kan uttala sig politiskt så länge de inte ställer sig bakom eller motarbetar en specifik kandidat", skriver USA Today, som påpekar att flera kristna företrädare blev besvikna över den vaga skrivningen. "Även om vi uppskattar andan i dagens gest, lämnar de vaga instruktionerna till federala myndigheter utrymme nog att ignorera den," kommenterar juristorganisationen Alliance Defending Freedom (ADF) i ett uttalande genom sin ordförande Michael Farris, som konstaterade att Donald Trumps löfte "återstår att uppfyllas". Världen idag 170510.

Lättnad i Mexiko över Trumps uppskjutna planer. Regeringen i Mexiko gläds över att USAs president Donald Trump tills vidare har skjutit upp planerna på en mur mellan länderna. "Vita Huset verkar ha insett vikten av att ha en bra relation till Mexiko, vad gäller säkerhetspolitik och migration, men framförallt i handelsfrågor. Både privata företag och kongresspolitiker har börjat pressa Donald Trump av ekonomiska skäl. Vi är ju en viktig handelspartner för USA," säger Mexikos utrikesminister Luis Videgaray, som tar emot i sin privata matsal på utrikesministeriet. "Vi har inte svarat på varje utfall på Twitter, utan varit tydliga och seriösa med vad vi vill ha ut av förhandlingarna med USA," säger Luis Videgaray, som nu förhandlar om Nafta, frihandelsavtalet som Donald Trump hotat att riva upp helt. "Det viktiga för oss är att det förblir ett frihandelsavtal. Om Vita Huset gör verklighet av sina hot om importtullar och kvoter så är vi inte längre intresserade av att samtala," säger Mexikos utrikesminister Luis Videgaray. SR 170509.

FBI-chef får sparken. Den amerikanske FBI-chefen James Comey får sparken av president Donald Trump. Flera medier har publicerat ett brev från Vita Huset där det står att Trump Avskedat Comey på rekommendation av justitieminister Jeff Sessions och att sökandet efter en ny FBI-chef redan inletts. Enligt CNN så ska Vita Husets talesperson sagt att James Comey "för en stund sedan" fick veta att han fått sparken. I ett uttalande säger president Trump att Comeys avskedande är en markering för en ny start för FBI, enligt nyhetsbyrån AP. Just nu pågår en FBI-utredning av arten av Trumpkampanjens kontakter med Ryssland inför valet, en utredning som amerikanska experter menar ses som ett hot av president Trump och hans administration. Sveriges Radios korrespondent Inger Arenander kallar beslutet som enormt ovanligt. "Det går inte till på det här sättet," säger hon. SR 170509.

Hård kritik mot Trump efter att FBI-chefen Comey fått sparken. I USA riktas det nu hård kritik från flera håll mot president Donald Trumps beslut att plötsligt avskeda FBI-chefen James Comey. Både republikaner och demokrater har uttryckt förvåning, och kritik. - Jag trodde inte att den här administrationen kunde överraska mig längre, men i dag överraskade de mig. Jag tycker att avskedet är upprörande, och att det sker just nu är mer än lite misstänksamt, säger den demokratiske senatorn Mark Warner till TV-kanalen CBS News. Officiellt fick Comey sparken på grund av hans hantering av FBI:s utredning av Hillary Clintons privata e-mejlserver. Många misstänker nämligen att Comey fick sparken av ett helt annat skäl. FBI har under hans ledning även utrett anklagelserna om att president Trumps kampanj under valrörelsen samarbetade med Ryssland. Dessa anklagelser har förnekats av Trump och hans medarbetare, men utredningen pågår, och vissa misstänker att Trump kanske genom att avskeda Comey försöker påverka den utredningen. SR 170510.

Comey bad om mer pengar till ryssutredning. President Donald Trumps beslut att sparka FBI-chefen James Comey har utlöst en storm av kritik där han anklagas för att ha gjort sig kvitt någon som grävt för djupt i påstådda band mellan honom och Ryssland. Bara för några dagar sedan begärde Comey mer resurser till utredningen. En talesman för Justitiedepartementet tillbakavisar uppgifterna som "totalt falska". I förra veckan bad Comey vice justitieminister Rod Rosenstein om mer pengar och mer personal för utredningen om påstådd rysk inblandning i valrörelsen förra året. Det rapporterar The New York Times med hänvisning till tre olika källor. Till Reuters skriver Ian Prior i en e-post att uppgifterna i New York Times är "totalt falska. Uppgiften underblåser misstankarna om att avskedandet av Comey handlar om Rysslandskopplingen snarare än utredningen av Hilary Clintons e-post, något som just Rosenstein hänvisat till som skäl. SR 170510.

USA-expert om Comeys avsked: Det finns en stark rädsla inom Vita huset just nu. Något som motsvarar det händelseförlopp som utspelat sig i USA under det senaste dygnet, då president Donald Trump sparkade FBI-direktören James Comey mitt under pågående Rysslandsutredning, har vi inte sett sedan Watergate. Det säger USA-forskaren och historikern Oscar Winberg. Tidigare presidenten Richard Nixon avskedade personen som ledde utredningen om Watergateaffären, som senare tvingade Nixon att avgå som president. Winberg tror att utredningen om Rysslands inblandning i presidentvalskampanjen i USA definitivt skapar oro inom Trumps stab. "Den förre FBI-direktören vittnade, bland andra, i kongressen gällande Rysslandsutredningen. Det kan jag se som en orsak till att det här händer nu," säger Winberg. yle 170510.

Trump överraskad av kritikerstorm. En serie av tweets och uttalanden tyder på att Donald Trump och Vita huset inte var beredda på den kritik som följde efter att man sparkade FBI chefen James Comey. Debatten kan också skapa problem för republikanerna i kongressen. "Demokraterna har klagat i månad efter månad på Comey. Nu när han avskedats låtsas de vara upprörda, löjliga hycklare", stod det i en av Trumps tweets igår. SR 170511.

Nye FBI-chefen: Rysslandsutredningen fortsätter. FBI:s utredning av misstänkt rysk inblandning i den amerikanska valrörelsen kommer att fortsätta, trots att den tidigare FBI-chefen James Comey sparkats från jobbet. Det sa den tillförordnade Andrew McCabe under en utfrågning i senatens underrättelsekommitté idag. "Det har ännu inte gjorts några försök att hindra vår utredning," sa McCabe och tillade att man "kan inte stoppa FBI:s män och kvinnor från att göra det rätta". McCabe lovade också att han kommer att informera underrättelsekommittén om Vita huset försöker lägga sig i ryssutredningen, enligt Washington Post. SR 170511.

"Nio av tio mord i Tamaulipas utreds aldrig ordentligt". I den mexikanska delstaten Tamaulipas mördades i går en människorättsaktivist som ledde en grupp med anhöriga till försvunna. Tamaulipas är en av Mexikos mest våldsamma delstater, där knarkkarteller kontrollerar både polisen och rättssystemet. "Nio av tio mord i Tamaulipas utreds aldrig ordentligt, ingen grips eller straffas. Polisen och åklagarna lyder under korrupta guvernörer som lierat sig med knarkkartellerna, ibland undrar jag varför vi ens har åklagare" säger Raymundo Ramos. Han är människorättsförsvarare i staden Nuevo Laredo, och kände Miriam Rodriguez väl. Hon ledde en grupp med föräldrar som letar efter sina barn som kidnappats av knarkkarteller i Tamaulipas, en av Mexikos mest våldsamma delstater. Förra året dödades 23000 människor i Mexiko, näst flest i världen efter Syrien. Dödssiffrorna har stigit även i år, särskilt i delstaterna längs den amerikanska gränsen. SR 170512.

Trump varnar Comey för att läcka till pressen. I en tweet i dag varnar USA:s president Donald Trump den avsatte FBI-chefen James Comey för att läcka till medierna. Trump antyder att de samtal han haft med Comey spelats in: "James Comey kan ju alltid hoppas på att det inte finns några "inspelningar" av våra samtal innan han börjar läcka till pressen"," skriver Donald Trump på Twitter. Det kan tolkas som ett förtäckt hot och kommer efter att presidenten i en intervju igår gav en annan version än anonyma källor i media om vad som utspelat sig i samtal mellan honom och den avsatte FBI-chefen James Comey. Enligt Trump hade Comey försäkrat honom att Trump själv inte utreddes av FBI för eventuellt samröre med Ryssland under presidentvalkampanjen, en version som Comeys försvarare säger är helt osannolik. Enligt de anonyma källorna hade Trump avkrävt Comey en lojalitetsförklaring men inte fått den, en version som Vita huset dementerar. SR 170512.

Pence talade om förföljda kristna. "Att skydda och föra fram religionsfrihet är något som Trump-administrationen prioriterar," sa Pence vid ett stort kristet möte i Washington. Mike Pence höll sitt anförande på torsdagen, och betonade då att Trump-administrationen prioriterar att stödja utsatta kristna i andra länder, framförallt i Mellanöstern. Han vände sig särskilt till dem som under konferensen berättat sina personliga erfarenheter av förföljelse: "Ni har presidentens stöd, han ber för er. Kristnas lidande i Mellanöstern har berört amerikaner och fått dem att agera, vilket har lett till att jag är här idag," sa Pence. Dagen 170513.

Tunga namn anklagar Trump för angrepp på den amerikanska demokratin. I USA anklagar landets tidigare högste spionchef James Clapper president Donald Trump för angrepp på USA:s institutioner. James Clapper säger dessutom att Trump undergräver förtroendet för USA:s demokratiska system. "Våra institutioner angrips på många sätt, både externt och internt. Det stora är den ryska inblandningen i vårt valsystem, men institutionerna angrips också internt av presidenten," sa James Clapper i en intervju med TV-bolaget CNN i går. Clapper ombads inte utveckla resonemanget, men den tidigare högste chefen för USA:s underrättelsemyndigheter är bara en av dem som ifrågasätter presidentens beslut att avskeda FBI-chefen James Comey samtidigt som FBI utreder om Donald Trumps presidentvalkampanj samarbetade med Ryssland. En annan tidigare underrättelsechef, förre CIA-chefen Michael Hayden, konstaterar att Trump i tur och ordning nu avskedat sin nationelle säkerhetsrådgivare, den tillförordnade justitieministern och FBI-chefen. "Den här sortens beteende förknippas normalt inte med en mogen västlig demokrati, utan med enväldiga, populistiska stater," sa Hayden. SR 170515.

Trump vill ha mur trots att färre korsar mexikanska gränsen. Trots att antalet personer som korsar gränsen illegalt har minskat under Donald Trumps första månader i Vita huset så hävdar Trump och hans anhängare att en mur är nödvändig. SR 170515.

Känd journalist mördad i Mexiko - sjätte i år. I Mexiko mördades igår den välkände journalisten Javier Valdez. Han är den sjätte mexikanske journalisten som dödas i år, samtidigt som våldet ökar runtom i landet. Javier Valdez var en av Mexikos mest välrenommerade och respekterade journalister. Han grundade veckotidningen Rio Doce i Sinaloa, en delstat som länge kontrollerades av Sinaloakartellen. Men efter att dess ledare El Chapo Guzman utvisades tidigare i år strider nu olika karteller om regionen, och våldet ökar, precis som i resten av Mexiko. Javier Valdez sköts ihjäl av okända män utanför redaktionen i staden Culiacán igår. Lokala journalister är särskilt utsatta i Mexiko. Bara i år har sex journalister dödats. Ofta utreds morden inte ordentligt, och mördarna hittas aldrig. I många fall har lokala journalister vägrats skydd eller hotats av korrupta makthavare som vill tysta kritik. SR 170516.

Två hårdföra presidenter möts i Vita Huset. Turkiets president Erdogan reser i dag till Washington för att möta sin amerikanska kollega, president Trump. Det blir ett möte mellan två Nato-länder som till stor del kommer att färgas av Turkiets missnöje över att USA valt att beväpna de kurdiska YPG-styrkorna i Syrien, som turkarna ser som terrorister. När Trump valdes till president gratulerade Erdogan och sade att det äntligen kunde bli ordning på relationen med USA igen efter svala relationer med Obama-administrationen. Under dagens möte står mycket på spel men innan han lämnade Turkiet sade Erdogan att han ser mötet som en milstolpe i relationen mellan Turkiet och USA. Frågan är om han kommer att se positivt på den milstolpen när dagen är över. SR 170516.

Trump kan ha avslöjat hemligheter för ryssar. Donald Trump avslöjade sekretessbelagd information om Islamiska staten under ett möte med Rysslands utrikesminister, det skriver flera amerikanska medier. Vita huset och Ryssland säger nu att rapporteringen är falsk. Informationen som USA:s president ska ha avslöjat för bland annat Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kom från en underrättelsekälla med insyn i organisationen Islamiska staten. Att avslöja sådana hemligheter skulle kunna äventyra relationen till underrättelsekällan och avslöja detaljer om USA:s metoder. Det var under ett slutet möte i förra veckan med utrikesminister Lavrov och Rysslands USA-ambassadör Sergej Kisljak som Trump ska ha gått ifrån den förutbestämda mötesagendan och börjat beskriva information och detaljer om Islamiska staten. Enligt Washington Post, som var först att rapportera om saken, ska presidenten ha skrutit om de underrättelseuppgifter han har tillgång till. "Jag har jättebra underrättelseinformation", ska Trump ha sagt innan han gick in på de känsliga uppgifterna om ett misstänkt säkerhetshot från IS. Trumps agerande verkar inte vara olagligt, eftersom man som president har omfattande befogenheter att bryta sekretess. I ett kort uttalande sade Vita husets nationella säkerhetsrådgivare HR McMaster att Washington Posts artikel var falsk. Även Rysslands utrikesministerium kallar rapporteringen för falsk till den ryska nyhetsbyrån Interfax. President Donald Trump medger i en tweet att har delat information om terrorism och flygsäkerhet med Ryssland. SR 170516.
Om det skulle visa sig att uppgifterna stämmer skulle det få allvarliga konsekvenser för Trump. Det kommer sannolikt innebära att hans omdöme och förmåga som president ifrågasätts ännu mer. I måndags publicerade CNN en opinionsundersökning som visar att endast 38 procent av amerikanerna tycker att presidenten gör ett bra jobb. SR 170516.
Trump: Har rätt att dela uppgifter med Ryssland. Donald Trump försvarar nu att han delat information och uppgifter med den ryske utrikesministern. Det är min absoluta rätt, skrev presidenten i en tweet. Donald Trump twittrade att han delat med sig av uppgifter om "terrorism och flygsäkerhet" och att han som president har rätt att göra det, därtill skrev Trump att han vill att Ryssland ska göra mer för att bekämpa Islamiska staten. SR 170516.
Putin beredd lämna ut Trumpsamtal. Rysslands president Vladimir Putin ska vara beredd att lämna ut en utskrift av samtalet mellan utrikesminister Sergej Lavrov och USA:s president Donald Trump till den amerikanska kongressen och senaten, om Vita huset godkänner det. SR 170517.

Uppgifter: Trump bad FBI lägga ner utredning. Det kommer uppgifter om att USA:s president Donald Trump bett den nyligen sparkade FBI-chefen James Comey att lägga ned en FBI-utredning. Utredningen gällde den förre nationella säkerhetsrådgivaren Michael Flynn. Trump ska ha uppmanat James Comey att lägga ned utredningen under ett möte i februari. "Jag hoppas att du kan släppa det här, ska presidenten ha sagt till den numera avskedade FBI-chefen. Michael Flynn är en bra kille, så jag hoppas du kan släppa det." Michael Flynn tvingades bort från sin roll som nationell säkerhetsrådgivare efter att ha vilselett vicepresidenten om ett samtal han haft med Rysslands USA-ambassadör. Vid tidpunkten utreddes Michal Flynn av FBI, bland annat för sina kopplingar till Ryssland. Mötet mellan James Comey och president Trump ägde rum en dag efter att Michael Flynn avskedats från sin post. SR 170517.

Martin Gelin: Oron sprider sig bland Trumps medarbetare. Enligt nya avslöjanden under onsdagen försökte Donald Trump få FBI att stoppa undersökningen om de ryska kopplingarna till Michael Flynn, Trumps säkerhetspolitiska rådgivare. Dramatiken kring Trumps beteende gentemot FBI får nu allt fler av hans medarbetare att oroa sig över presidentens framtid. Sent på tisdagen avslöjades det att Trump har försökt övertala James Comey, FBI-chefen som Trump sparkade förra veckan, att avsluta undersökningen mot Trumps tidigare säkerhetspolitiska rådgivare, Michael Flynn. Flynn fick sparken från Trumps stab i mars, efter att det avslöjats att han ljugit om sina kontakter med Rysslands regering. "Jag hoppas att du kan glömma det här," ska Trump ha sagt till Comey om undersökningen mot Michael Flynn. I Vita huset verkade stämningen vara kaotisk efter veckans avslöjanden. I ett vredesutbrott i veckan ska Trump ha skällt ut sin närmaste stab, inklusive svärsonen Jared Kushner, och kallat dem inkompetenta, enligt källor till New York Times. DN 170517.

Trump: Ingen har behandlats sämre än jag. Donald Trump säger att han är orättvist behandlad i sitt första offentliga tal efter uppgifterna om att han bett den avskedade FBI-chefen James Comey lägga ned en utredning av förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn. "Ingen politiker i historien, och det säger jag med stor säkerhet, har blivit behandlad värre eller mer orättvist," sade Trump vid ett besök vid den amerikanska kustbevakningsakademin. "Men du kan inte låta dem trycka ned dig." Vita huset har förnekat att Trump bett Comey lägga ned utredningen. Comey själv har inte kommenterat uppgifterna. SR 170517.

Nye FBI-chefen: Rysslandsutredningen fortsätter. FBI:s utredning av misstänkt rysk inblandning i den amerikanska valrörelsen kommer att fortsätta, trots att den tidigare FBI-chefen James Comey sparkats från jobbet. Det sa den tillförordnade Andrew McCabe under en utfrågning i senatens underrättelsekommitté i dag. SR 170518.

Trump efter beslutet: En häxjakt. I USA ska en fristående åklagare med stora befogenheter nu ta över ansvaret för den utredning som pågår om eventuellt hemligt samarbete mellan Trumps valkampanj och Ryssland. Justitiedepartementets beslut har välkomnats från båda partierna i kongressen, men president Donald Trump är inte glad: "Det här är den enskilt värsta häxjakten mot en politiker i Amerikas historia," twittrade Donald Trump på torsdagsmorgonen.Proceduren med särskild åklagare används sällan och beslutet har fattats av vice justitieministern eftersom justitieministern ställt sig utanför inblandning på grund av sina egna kontakter med den ryske ambassadören under valkampanjen. Robert Mueller, tidigare FBI-chef, som fått uppdraget, hyllas närmast unisont i USA för integritet och oväld. För allt mer trängda republikaner, där det även finns offentliga sprickor i stödet för Trump, är det en lättnad att kunna hänvisa till att misstankarna kring Vita huset ska undersökas i botten av en trovärdig och respekterad person. Mueller får vida befogenheter och kan begära fram vilka uppgifter han vill och förhöra vem han vill, även presidenten om det skulle bli aktuellt. Vita huset tycker inte att det behövs någon särskild, oberoende åklagare. SR 170518.

Donald Trump om James Comey: Han var en knäppgök. Tidningen New York Times kommer med nya uppgifter på fredagskvällen om varför president Donald Trump avskedade FBI-chefen James Comey. Tidningen refererar vad som uppges vara samtalsuppteckningarna i Vita huset från ett möte mellan den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, den ryske ambassadören i Washington och president Donald Trump som ägde rum den 10:e maj, dagen efter att FBI-chefen James Comey fått sparken. Trump uppges ha berättat för ryssarna om sitt beslut och sagt att Comey var galen, en knäppgök "crazy, a real nut job". Enligt anteckningarna sa USA:s president också att trycket på honom var stort på grund av Ryssland och att han lättat på det. Han la till att han själv inte utreddes. SR 170519.

Trump besöker Saudiarabien - Ska sälja vapen för över 100 miljarder dollar. Det handlar till exempel om stridsvagnar och helikoptrar, dessutom andra kontrakt som handlar om olja och energi. SR 170520.

Donald Trumps höll tal till muslimska ledare. USA:s president Donald Trump hoppas på en "fredlig vision av islam" i sitt tal till muslimska ledare i Saudiarabiens huvudstad Riyad. Hans försonliga ton står i bjärt kontrast till förra årets utfall om att "islam hatar oss". Ett av talens teman är kampen mot radikal terrorism, som Trump vill ena de arabiska länderna kring: "Vi är inte här för att tillrättavisa — att säga hur andra människor ska leva, göra eller vara. Vi är i stället här för att erbjuda partnerskap i att bygga en bättre framtid för oss alla." Trump har inte luftat oro över mänskliga rättigheter hos sina allierade i arabvärlden, till skillnad mot sin föregångare Barack Obama. Fokus är i stället bekämpandet av extremism och dess utövare i terrorgrupperna Islamska staten (IS) och al-Qaida. SR 170521.

Trump uppmanar alla länder att isolera Iran. Alla länder bör samarbeta för att isolera Iran tills landet ändrar sin politik, kräver USA:s president Donald Trump. I sitt linjetal i Saudiarabien anklagade Donald Trump Iran för att uppvigla till terrorism och konflikter. Trump sade också att USA och länderna vid Persiska viken har enats om att kämpa för att stoppa finansieringen till extremiströrelser. Trump träffade ledare för en rad muslimländer under besöket i Saudiarabien. HBL 170521. SR 170521.

Nya turer kring utredning om Trump och ryska kontakter. I USA kommer nya uppgifter om president Donald Trump och den utredning som pågår om eventuellt hemligt samarbete mellan hans presidentvalkampanj och Ryssland. Donald Trump har sagt hela tiden att något sådant samarbete inte förekommit och ska ha uppmanat två höga underrättelsechefer att bekräfta det offentligt. Trump har kallat den utredning som pågår för en häxjakt och ska ha bett Coats och Rodgers att ingripa när han hade hört den numera sparkade FBI-chefen James Comey i en utfrågning i kongressen i mars. Comey bekräftade där att FBI utredde de eventuella kontakterna mellan Ryssand och Trumpkampanjen. Både Dan Coats och Michael Rogers sa nej till presidenten. De hade svarat honom att det vore olämpligt att göra det presidenten bad om. Dan Coats är chef för USA:s samlade underrättelsemyndigheter och Michael Rodgers är chef för NSA, National Security Agency, som bland annat bedriver signalspaning. Varken de eller Vita Huset vill kommentera uppgifterna. SR 170523.

Trumps budget satsar på militären. USA:s president Donald Trump har lovat en budget i balans på tio år och i dag presenteras hans första årliga budgetförslag för kongressen. Vita Huset vill spara störst summor på sjukvård och matbidrag till USA:s låginkomsttagare. De mest omfattande satsningarna görs på militären och gränskontrollen och längre fram har presidenten utlovat de största skattesänkningarna i USA:s historia. Donald Trumps budgetchef Mick Mulvaney redogjorde för de stora linjerna i budgetförslaget igår i ett bakgrundssamtal med oss journalister. - Utgångspunkten är att skattebetalarna kommer i första hand, sade Mulvaney, inte bidragstagarna. Han talade sig varm för en ny arbetslinje där alla som kan arbeta ska arbeta och la till att medkänsla med de fattigaste inte ska mätas i antalet hjälpprogram eller dollar, utan i hur effektivt stödet är. Budgetchefen bekräftade att de största besparingarna ligger dels på ett bidrag till låginkomsttagare för sjukvård, kallat medicaid, dels ett stöd för matkuponger. I förslaget ligger också att delstaterna ska betala mer av de här kostnaderna. En av fyra av Mississippis invånare har medicaid. Om det genomfördes skulle Mississippi förmodligen gå bankrutt. SR 170523.

Påven till Trump: Världen behöver fred. Den amerikanske presidenten Donald Trump har i dag besökt Vatikanen och påven Franciskus. De båda världsledarna möttes under sammanlagt 40 minuter, men deras inbördes relation har inte alltid varit hjärtlig. Kontrasten kunde inte vara större än den mellan en president och mångmiljonär och en påve som är jesuit och som ringaktar ägodelar. Men båda är världsledare och påve Franciskus log och handslaget var fast när han tog emot president Donald Trump i Vatikanen i dag. Migrationen och klimatfrågan ligger påven varmt om hjärtat och i samma frågor har Donald Trump en motsatt åsikt. Men påven Franciskus dörr står öppen för alla och till den amerikanske presidenten sade påven att "världen behöver fred". Bland de gåvor som den amerikanske presidenten fick fanns en medalj med en olivkvist på som en symbol för fred. Melania Trump, som har en katolsk bakgrund, hade med sig ett eget radband och krucifix som hon bad påven välsigna, enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa. SR 170524.

Trump: De flesta länderna betalar för lite för sina försvar. USA:s president Trump läxade upp flera Natoländers ledare inför kvällens toppmöte i Bryssel. De allra flesta länderna betalar för lite för sina försvar, sade Trump i ett tal på Natohögkvarteret. "23 av de 28 medlemsnationerna betalar fortfarande inte det de borde betala för sitt försvar. Detta är orättvist mot folk och skattebetalare i USA." USA står i dag för närmare 70 procent av Natoländernas totala militära utgifter. Flera medlemsländer väntas i år nå upp till tvåprocentsmålet. SR 170525.

Mexiko världens näst våldsammaste land. Våldet i Mexiko har exploderat det senaste året. 23 000 personer dog i knarkkriget under 2016 - den högsta siffran under den nuvarande presidenten Enrique Peña Nieto, som gick till val på att göra landet mindre våldsamt. I år ser dödssiffrorna ut att öka ytterligare, och många skyller på korrupta poliser, åklagare och politiker. Förra året mördades 23 000 människor i Mexiko, fler än i nästan alla världens krigshärdar. Bara Syrien har en högre dödssiffra. Tamaulipas är en av de våldsammaste delstaterna. Mordsiffrorna per capita här är högst i hela Mexiko, kidnappningarna likaså. "Det värsta av allt är straffriheten. 9 av 10 mord utreds aldrig ordentligt. Åklagarna och domarna sitter i knäet på knarkkartellerna, precis som våra korrupta politiker. De är inte intresserade av att utreda brott," säger Raymundo, som driver Tamaulipas enda kvarvarande människorättsorganisation. Resten av MR-försvararna har antingen mördats eller tvingas stänga igen på grund av hot. "I dag är det ingen i Tamaulipas som litar på polisen eller rättsväsendet. Tvärtom, människor är rädda för dem." Han hanterar just nu 15 fall av kidnappningar, utomrättsliga avrättningar och våldtäkter som misstänks ha begåtts av militär och polis. "Från början var det 28 fall, men nästan hälften av familjerna har dragit tillbaka sina anmälningar efter att de blivit hotade," säger Raymundo. SR 170525.

Trumps uttalande väcker reaktioner i Tyskland. I dag började G7-mötet i Taromina på Sicilien. En av sex mötespunkter handlar om frihandel. I går uttalade sig Donald Trump inför EU-toppar i Bryssel om Tysklands starka exportindustri; ett uttalande som väckt både frågetecken och starka reaktioner både i Tyskland och Bryssel. Tyskland är "bad, very bad", sa Trump inför ett antal EU-toppar. I dag översätts uttalandet i tyska tidningar både som böse - ond och schlecht - dålig. Inom EU har tyska grannländer som Italien och Frankrike också framfört kritik, och efterfrågat stimulanser från Berlin, som gör tyska konsumenter mer villiga att konsumera vilket skulle öka tysk import. Men Trump har gått längre: han har anklagat Tyskland för att manipulera sin valuta, vilket är omöjligt eftersom Tyskland har euron, och för att använda sig av handelshinder så att produkter från USA inte marknadsförs i Tyskland. Han bortser från att EU har en gemensam handelspolitik. I går var tyska bilindustrin i skottgluggen. Enligt presidenten säljer den för många bilar i USA. Att många av just dessa bilar är tillverkade i fabriker i USA, är något som i dag påpekas i tysk press. Volkswagen, BMW och Mercedes har flera fabriker som dessutom exporterar från USA. SR 170526.

G7-ledarna enas om frihandel. President Donald Trump lämnar besked nästa vecka om USA ska följa Parisavtalet eller inte. Väldigt otillfredsställande, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel om klimatdiskussionerna på G7-mötet. I den gemensamma slutkommunikén från mötet på Sicilien konstaterar G7-ledarna att de misslyckats att överbrygga meningsskiljaktigheter i klimatfrågan. Nu enades de i att fri och rättvis handel är avgörande för att skapa jobb. En annan fråga med inbyggd friktion är sanktionspolitiken efter den ryska inblandningen i Ukrainakonflikten och annekteringen av Krim. Enligt slutkommunikén är länderna eniga om att genomföra "ytterligare begränsande åtgärder" om situationen i Ukraina kräver det. "Vi påminner om att sanktionernas varaktighet är klart kopplade till Rysslands fulla genomförande av sina åtaganden i Minsköverenskommelsen och respekten för Ukrainas suveränitet." Skulle Ryssland inte följa den linjen hotar G7-länderna med en skärpning av sanktionerna för att öka kostnaderna för regeringen i Moskva. SR 170527.

Uppgifter: Trump vill lämna Parisavtalet. USA:s president Donald Trump har sagt till nära medarbetare att USA ska lämna klimatavtalet från Paris, uppger flera nyhetsbyråer. Donald Trump reste hem från G7-mötet på Sicilien där de andra ledarna argumenterade för att USA ska stå fast vid avtalet, utan att få ett besked. Professor Björn Ola Linnér, som forskar om klimatförhandlingar, säger att ett amerikanskt avhopp framförallt blir symboliskt viktigt. Man skulle kunna säga att det kostar inte så mycket för Trump och USA att stanna kvar i klimatavtalet eftersom det inte innehåller så mycket som är bindande? "Nej. Det är egentligen den mest pragmatiska lösningen, och det som många bedömare trott också, att i slutändan kommer han inte att dra sig ur, utan bara strunta i att uppfylla åtagandena. Men han har ju redan börjar nedmontera den lagstiftning som president Obama stod bakom för att USA skulle leverera mer på klimatområdet," säger Björn Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet. SR 170528.

USA-analytiker: Största sprickan sen Irakkriget. Angela Merkels uttalande väcker reaktioner i USA där säkerhetspolitiska analytiker talar om "vattendelare" i relationerna mellan EU och USA och den "största transatlantiska sprickan sedan Irakkriget". Richard Haass, som leder tankesmedjan Council on Foreign Relations, skriver att när Merkel säger att Europa inte kan lita på andra och måste ta saken i egna händer så är det en "vattendelare". Det är vad USA har försökt undvika sedan andra världskriget skriver Haass på twitter. Enligt analysen från Henry Farrel, professor på George Washingtonuniversitetet börjar Angela Merkel argumentera för ett annat sorts EU, ett som är starkare, mer självständigt och som inte vill att USA ska leda. President Donald Trump själv är däremot nöjd med sin resa och twittrade på söndagsmorgonen att han just kommit tillbaka från Europa och att resan varit en succé för Amerika. SR 170529.

Olof Edsinger: Problematiska besked från president Trump. Det första jag tänker på är vapenavtalet med Saudiarabien, som Donald Trump valde att underteckna i samband med det första stoppet på sin Mellanöstern-turné. Avtalets värde är svindlande 960 miljarder dollar, och över en tioårsperiod kan affären generera inkomster på det tredubbla - en ofattbart stor summa pengar. President Trump var också påfallande nöjd när han mötte pressen efter sitt möte med det saudiska kungahuset: "Det var en enormt bra dag. Fantastiska investeringar i USA. Hundratals miljarder dollar i investeringar i USA och jobb, jobb, jobb." Men nu är ju det här inte hela bilden. Det är inte bara "jobb, jobb, jobb" som kommer att bli resultatet av det historiska avtalet. Det är också en förstärkt ställning för en av världens mest brutala diktaturer, som systematiskt förtrycker stora delar av sin befolkning och som till jordens alla hörn exporterar en av de mest hårdföra formerna av islamism. Det är inte för inte som president Obama på sin tid valde en annan väg - han avbröt USA:s vapenförsäljning till Saudiarabien 2016 efter att landet hade bombat ett begravningståg i Jemen. Att USA nu sätter de egna intressena före alla traditionella hänsyn till mänskliga rättigheter är därför djupt tragiskt. Och det är beklämmande att se att Bibelns tal om penningens makt på ett sådant övertydligt sätt besannas: "Kärlek till pengar är en rot till allt ont." Även gårdagens besked om att USA väljer att dra sig ur det så kallade Paris-avtalet ligger i linje med ovanstående logik. Donald Trumps primära motivering till utträdet var att "det kostar för mycket både jobbmässigt och ekonomiskt". Världen idag 170602.

Världens kyrkor reagerar starkt på Trumps beslut. USA drar sig ur Parisavtalet, den globala storsatsningen för att bekämpa klimatförändringarna. "Många av de här kyrkorna jobbar dag för dag nära de människor som drabbas av klimatförändringarna, och vi har länge varit djupt engagerade i att stärka de utsattas röst när klimatfrågan diskuteras," säger Martin Vogel, klimatpolitisk handläggare på Svenska kyrkan. "Det här handlar inte om olika länders särintressen, det handlar om att undvika en global katastrof, att människor ska kunna överleva och kunna leva ett liv i värdighet," säger Martin Vogel. Dels handlar det om att USA:s tillbakadragande kommer att få praktiska konsekvenser, exempelvis då den livsnödvändiga ekonomiska hjälpen uteblir till världens fattiga länder där klimatförändringarna slår till som värst. "Det här kommer i synnerhet skada de länder som är i stort behov av stöd just nu," säger Martin Vogel. Dagen 170602.

Kritik mot Trumps beslut världen över. Från hela världen kommer det idag reaktioner kring president Donald Trumps besked igår att USA drar sig ur klimatöverenskommelsen som undertecknades i Paris. "Kortsiktigt" och "ogenomtänkt" är några av de vanligaste. Den tyske förbundskanslern Angela Merkel sa vid en presskonferens att USA:s agerande inte har någon betydelse för Tysklands inställning i klimatfrågan. Snarare tvärtom. "Vi kommer att agera än mer beslutsamt i klimatfrågan," sa Merkel. Andra ledare instämde. Från Japan, Indien och inte minst Kina, som släpper ut mest växthusgaser av alla nationer, sades det att övriga världen nu får ta ett större ansvar. Att det, som Donald Trump, skulle finnas utrymme för USA att omförhandla villkoren för klimatöverenskommelsen avvisade bestämt. Också från Förenta Nationerna har det kommit reaktioner. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres lät via sin talesperson Stephan Dujarric meddela att USA:s agerande innebär att det blir betydligt svårare att leva upp till de klimatmål som slags fast i Paris i december 2015."USA:s beslut är en stor besvikelse, inte bara för klimatet utan också för de globala ansträngningarna för att skapa fred och säkerhet", sa Dujarric. SR 170602.

Efter Trumps beslut: Flera delstater i USA håller fast vid klimatmålen. Enligt Kaliforniens egna myndigheter svarar den stora delstaten ensam för en procent av världens koldioxidutsläpp, men har fattat politiska beslut för att försöka minska dem. Brown samarbetar bland annat med andra delstater i USA och igår bildade han, tillsammans med guvernörerna i delstaterna New York och Washington en ny koalition kallad United States Climate Alliance som förband sig att minska koldioxidutsläppen. Andra guvernörer har samma vilja att hålla fast vid ambitionerna i Parisuppgörelsen - i Massachusetts, i Virginia, i Connecticut och flera andra delstater. Även stora amerikanska städers borgmästare säger att de kommer fortsätta driva en egen linje, som i New Orleans, Chicago, Boston och Philadelphia.
Beslutet att lämna Parisuppgörelsen välkomnades också av politiker i flera amerikanska delstater och inte minst bland de delstater vars industri och jobb bygger på tillgång till prisvärd energi. Politikerna där tycker som Trump, att det kostar för mycket att avstå från fossila bränslen, och oroar sig för att en omställning skulle innebära högre arbetslöshet. SR 170602.

Ville upphäva sanktioner mot Ryssland. Trumpadministrationen ville lätta eller helt ta bort sanktionerna mot Ryssland, det skriver Yahoo News som också avslöjar hur tjänstemän på amerikanska UD försökte stoppa dessa planer. I början av Donald Trumps presidentskap utspelade sig en strid bakom kulisserna mellan den nya administrationen och tjänstemän på amerikanska utrikesdepartementet. Det är Yahoo News som rapporterar att Trumpadministrationen ville lätta eller helt ta bort sanktionerna mot Ryssland, bland annat sanktioner som upprättats efter Rysslands annektering av Krim. "Flera kollegor berättade att den nytillträdda administrationen ville upphäva sanktionerna mot Ryssland," säger den numera pensionerade UD-tjänstemannen Daniel Fried till MSNBC. Fried ansvarade för sanktionsfrågor på utrikesdepartementet, han var inte politiskt tillsatt och har arbetat under både republikanska och demokratiska presidenter. För att stoppa administrationens planer försökte Daniel Fried och andra tjänstemän att göra senatorer uppmärksamma på vad som höll på att hända. Syftet var att försöka få kongressen att driva igenom lagstiftning som skulle göra det svårare för Trump att dra tillbaka sanktionerna. Behovet av sådan lagstiftning skulle visa sig bli överflödig när det stod klart att Michael Flynn, Trumps före detta nationella säkerhetsrådgivare, avskedades efter bara 24 dagar på posten. Orsaken till att Flynn fick sparken var nämligen att han mörkat de samtal han haft med Rysslands USA-ambassadör om att lätta på sanktionerna mot Ryssland. Efter den skandalen blev det oerhört svårt och politiskt riskabelt för Trump att ta bort sanktionerna. SR 170602.

Christopher Wray nomineras till ny FBI-chef. President Trump nominerar Christopher Wray till ny chef för FBI. USA:s president Donald Trump nominerar Christopher A. Wray till ny chef för USA:s federala polis FBI, skriver Trump på Twitter. Wray arbetar för närvarande som advokat vid firman King & Spalding i Washington och Atlanta. 2003 utsågs han av den dåvarande presidenten George W. Bush till biträdande justitieminister med ansvar för justitiedepartementets brottmålsavdelning, enligt departementets hemsida. Han blev kvar på den posten till 2005, då han återvände till den privata sektorn. Under sin tid vid justitiedepartementet arbetade han i nära samarbete med FBI, skriver AFP. Wray hanterade fall kring företagsbedrägeri och var med i en särskild grupp som Bush låtit upprätta för att fokusera på sådan brottslighet. Bland annat var han inblandad i den uppmärksammade utredningen kring energijätten Enron.I sin tweet beskriver Trump Wray som "en man med oklanderliga referenser". SR 170607.

Comey: Trump krävde lojalitet. USA:s president Donald Trump talade om för dåvarande FBI-chefen James Comey att han förväntade sig lojalitet. Det skriver Comey i en skriftlig redogörelse till senatens underrättelseutskott. I det sjusidiga dokumentet redogör James Comey för sina möten och samtal med Donald Trump innan han sparkades av presidenten. Under ett av mötena som Comey återger ska Trump ha krävt FBI-chefens lojalitet. Comey svarade att han kunde erbjuda presidenten att vara ärlig. Vid ett annat tillfälle ville Trump att Comey skulle lägga ned en FBI-utredning gällande Michael Flynn, Trumps nationella säkerhetsrådgivare som sparkades efter 24 dagar på posten. Enligt Comey ska presidenten ha hävdat att Flynn inte gjort något fel och att han var "en bra kille" och han uppmanade Comey att släppa saken. Trump ska också vid flera tillfällen försökt att få Comey att offentligt gå ut med att presidenten själv inte stod under utredning. Donald Trump ska enligt Comey ha liknat rysslandsutredningen vid ett moln som hängde över honom och som förhindrade honom att utföra sitt jobb. Trumps kritiker antyder att presidenten kan ha brutit mot lagen. "Det är framförallt en fråga för jurister att avgöra, men om det ser ut som en anka och kvackar som en anka, så är det nog en anka," sade den demokratiske senatorn Ron Wyden till CNN. SR 170607.
Förre FBI-chefen vittnade i senaten. Den sparkade FBI-chefen James Comey frågades i dag ut i senatens underrättelseutskott. Comey, som känner sig förtalad av Trump, ger en bild av en president som försökt påverka FBI:s granskning av ryska kontakter. För första gången sedan Trump sparkade honom talade Comey offentligt om vad som föregick händelsen. Comey, som vittnade under ed och närvarade frivilligt i egenskap av enskild medborgare, gick ut hårt. Han anklagade Trump för "lögner" om honom och FBI. "Jag förstod att jag kunde sparkas av en president av vilken anledning som helst. Men de skiftande förklaringarna förvirrade mig. För presidenten och jag hade flera konversationer om mitt jobb. Han sa flera gånger att han tyckte att jag gjorde ett bra jobb och att jag kunde stanna. Men sedan sa han att han sparkade mig på grund av Rysslandsutredningen." Comey anser att Trump svärtat ner hans anseende. Senatorernas första fråga: Har du några tvivel om att Ryssland ingrep i valet 2016? "Nej", svarade Comey. Han tvivlar inte heller på att Rysslands regering kände till intrånget i valet. SR 170608.
Trump byter tystnaden - känner sig rentvådd. Donald Trump har nu brutit tystanden efter gårdagens dramatiska dag i Washington då den sparkade FBI-chefen anklagade Vita huset för att ljuga. På Twitter skriver presidenten att han känner sig rentvådd. "Despite so many false statements and lies, total and complete vindication...and WOW, Comey is a leaker!" SR 170609.
Trump: Comey ljög under ed. USAs president Donald Trump har alldeles nyss hållit en presskonferens. Han uttalade sig bland annat för första gången om gårdagens vittnesmål från den sparkade FBI-chefen James Comey. USA:s president Donald Trump anklagar den förre FBI-chefen James Comey för att ha ljugit under ed under ett senatsförhör igår. Trump sa ikväll att han varken avkrävt Comey lojalitet eller velat att han skulle lägga ner en utredning om en av Trumps tidigare medarbetare. Ord står mot ord i den politiskt laddade offentliga kamp som står mellan USA:s president Donald Trump och den förre FBI-chefen James Comey, som Trump avskedade i början av maj. Frågan om Comey gjort fel som informerat media om mötet är inte självklart åtalbar som Trumps advokat anser. Comey var en enskild medborgare som via ombud delade med sig till media av information som inte var hemligstämplad. SR 170609.

Två delstater i USA stämmer Trump för brott mot grundlagens mutregler. USA:s president Donald Trump dras eventuellt inför rätta för att ha brutit mot grundlagens korruptionsbestämmelser. Justitieministrarna i delstaten Maryland och i huvudstaden Washington DC (District of Columbia) stämmer Trump för att han har tagit emot miljoner dollar i betalningar och andra förmåner från utländska regeringar. De två demokratiska justitieministrarna Karl Racine och Brian Frosh lämnar in sin stämningsansökan mot presidenten idag, på måndag. Presidenten har inte ännu reagerat på beskedet men hans justitieministerium har tidigare avfärdat alla stämningar med att grundlagens korruptionsregel inte gäller vanliga kommersiella betalningar. "Om kärandes tolkning vore korrekt skulle presidenter ända sedan republikens gryning, bland dem George Washington, ha tagit emot förbjudna ersättningar," skriver ministeriet enligt Bloomberg news. SR 170612.

Sessions svarade inte på alla frågor. Justitieminister Jeff Sessions frågades ut i går i senatens underrättelseutskott. Sessions bemötte många av de anklagelser och den kritik som riktats mot honom. Sessions vägrade svara på vilka diskussioner han haft med president Donald Trump. Jeff Sessions började med att med en allvarlig blick och en tillsynes upprörd sinnesstämning förklara att han absolut inte gjort sig skyldig till de anklagelser som riktats mot honom. "Att jag i maskopi med Ryssland skulle skada det här landet är en skrämmande och avskyvärd lögn," sa han. Sessions syftade på Rysslands påstådda inbladning i valet och att Trumpkampanjen anklagas och utreds för att ha samarbetat med Ryssland. Det som förde strålkastarljuset mot Jeff Sessions från första början var att han inte berättade om flera möten han haft med Rysslands ambassadör i Washington, Sergej Kisliak. SR 170614.

Över 100 kristna irakier gripna i USA - ska utvisas. Vid ett antal räder i olika delar av Detroitområdet har över hundra irakiska medborgare gripits. Nu väntar utvisning och deportation till ett land där kristna, enligt USA:s egen kongress, samtidigt utsätts för folkmord. I ett pressmeddelande säger ICE, som lyder under inrikessäkerhetsdepartementet, att deportationerna är resultatet av förhandlingar mellan USA och Irak där Irak accepterat att ta emot irakiska medborgare som begått brott. I mars nådde de båda länderna en överenskommelse där USA häver sitt inreseförbud gentemot Irak i utbyte mot att landet går med på att ta emot utvisade irakier från USA. venske skribenten och aktivisten Nuri Kino skriver i en krönika i Huffington post att många kristna irakier i USA nu är oroliga över att liknande räder ska drabba deras egna städer. Bland annat delar Kino ett inlägg från en Facebookvän från Chicago som uppmanar alla kristna irakier utan dokumentation att kontakta en migrationsjurist omedelbart: "Kriminellt förflutet eller ej, i lagens ögon är du illegal och omfattas av amerikansk lag." Själv uttrycker Kino en stor sorg och ilska över förföljelsen av kristna i Mellanöstern. "Det tar aldrig slut, förföljelsen av folket vars etnicitet jag föddes till, det tar aldrig slut." Dagen 170614.
Domare stoppar USA:s massutvisning av irakier. 1 444 irakiska flyktingar - varav många uppges vara kristna, riskerar tortyr och död. En ensam federal domare stoppar nu utvisningen. Dagen 170627.

Klimatskepticism problematisk. Trumps besked kan knappast tolkas på annat sätt som uttryck för förakt för vetenskap och kunskap. Det skriver Stefan Swärd och Ivar Gustafsson, Fellows vid Claphaminstitutet. Donald Trump har nu gett sitt väntade besked att USA bryter upp från Parisavtalet. Det är ett drastiskt drag. Avtalet omfattas av världens samtliga länder, utom det krigssöndrade Syrien och Nicaragua - som avstod med hänvisning till att avtalet skulle behövt vara ännu skarpare för att klara världens klimat. Utifrån en kristen tro borde människans utsläpp av växthusgaser, skövlande av planetens naturresurser och medföljande klimatförändringar vara ett tydligt brott mot Skaparens lagar och avsikter. Det är märkligt att USA:s president och hans stödtrupper bland evangelikala kristna inte förstår detta. Dagen 170614.

Uppgifter: Mueller utreder Trump för övergrepp i rättssak. Den särskilde åklagare som i USA utreder eventuella kopplingar mellan Donald Trumps valkampanj och Ryssland, kommer nu även att utreda om president Trump gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak. Bakgrunden är bland annat uppgifter från den sparkade FBI-chefen James Comey som sagt under ed i kongressen att han känt sig pressad av presidenten att lägga ner en FBI-utredning av Michael Flynn, presidentens tidigare nationelle säkerhetsrådgivare, och hans kontakter med Ryssland. Presidenten har dementerat kategoriskt att han försökt stoppa utredningen och antytt att han spelat in samtalet med Comey som ägde rum på tu man hand. Men Comey hänvisar till noggranna anteckningar gjorda direkt efter mötet. Ord står mot ord. Om presidenten lagt sig i kan det vara övergrepp i rättssak och kan användas som grund för att försöka åtala och avsätta honom. SR 170616.

Trump ska presentera ny Kubapolitik. USA:s president Donald Trump kommer att skärpa restriktioner igen för amerikaner att resa till Kuba och att göra affärer där. Återställarna från en del av företrädaren Barack Obamas politik ska presenteras i dag i Lilla Havanna i Miami där många exilkubaner bor och som är ett starkt fäste för Donald Trump. Exilkubanerna i Lilla Havanna firade natten lång när Fidel Castro dog och många av dem, som är starkt kritiska till det kommunistiska styret på Kuba, hoppades att president Donald Trump skulle infria kampanjlöftet att frysa relationerna till Kuba igen. "Om inte kubanerna får religiös och politisk frihet, då återkallar jag Obamas politik, sa Donald Trump under kampanjen. Den infördes genom en presidentorder och kan tas bort på samma sätt, sa han. Trumps nya direktiv innebär att turister oftast måste resa i organiserade gruppresor med amerikanska företag igen och att de ska kunna redovisa sina ekonomiska transaktioner på Kuba för att visa att de inte gynnar kubanska företag som kontrolleras av regimen. SR 170616.
USA:s president Donald Trump väntas offentliggöra sina nya Kubapolitik. Enligt förhandsuppgifter som läckt ut till amerikanska medier kommer han försvåra för amerikaner att resa till Kuba. Möjligheten för amerikanska företag att investera på ön begränsas också. Förändringarna väcker starka känslor på Kuba. "En tillbakagång i de diplomatiska relationerna kommer innebära att våra företag går under, och våra familjer kommer lida svårt. Vi är kvinnliga entreprenörer precis som du. Vi äger restauranger, små hotell och klädbutiker, och vi ber om din hjälp", står det i brevet som 55 småföretagare skickade till Ivanka Trump inför att hennes pappa ikväll väntas hålla ett tal inför exilkubanerna i Miami. Liknande brev har skrivits av kubanska ungdomar och representanter för amerikanska företag inom turistindustrin. Enligt förhandsuppgifter som läckt till pressen kommer Donald Trump bland annat begränsa möjligheten för amerikanska turister att resa fritt till Kuba, de kommer bara kunna åka på särskilda gruppresor. President Trumps beslut att stoppa in delar av Obamas Kubapolitik i frysen välkomnas av några få kubanska dissidenter. Journalisten Reinaldo Escobar skriver att det kommer bara leda till att Kuba söker sig till sina gamla allierade: Ryssland, Kina och Venezuela. SR 170616.

Trump: Jag utreds för att ha sparkat FBI-chefen. Presidenten twittrar om utredningen som han på nytt kallar "häxjakt". "Jag utreds för att att ha avskedat FBI-chefen av den man som sade att jag skulle avskeda FBI-chefen. Häxjakt", twittrade USA:s president Donald Trump på morgonen. Det är oklart vem han syftar på, möjligen den biträdande justitieministern Rod Rosenstein. Eventuellt twittrar han om den så kallade särskilde åklagaren Robert Mueller som har mandat från justitiedepartementet att utreda allt han anser vara relevant i samband med administrationens kontakter med Ryssland. Såväl presidenten som vicepresidenten Mike Pence har nu anlitat egna advokater, medan Robert Mueller rekryterat en grupp erfarna jurister till sin utredning. En fråga för utredningen är om och i så fall hur presidenten försökt påverka delar av utredningen och om det eventuellt skulle kunna leda till hans fall. I en annan tweet på morgonen skriver Trump att han når över hundra miljoner människor via sociala medier och att vad han kallar fake news media hatar att han kan gå runt dem, direkt till sina följare. I går skrev Donald Trump att utredningarna om "påhittat" samarbete mellan Trumpkampanjen och Ryssland var den värsta häxjakten i amerikansk politisk historia och att den leds av dåliga och förvirrade personer. SR 170616.

Trumps Kubapolitik kan gynna konservativa kommunister. På Kuba beklagar många Donald Trumps besked igår om att han tänker göra det svårare för amerikanska turister att resa till Kuba. Han kommer också begränsa amerikanska företags möjligheter att investera på ön. Amerikanska företag förbjuds göra affärer med de bolag som ägs av den kubanska militären, framför allt i hotellsektorn, och det blir svårare för amerikanska turister att resa till Kuba på egen hand. Men flygresorna, kryssningarna och USA:s ambassad i Havanna blir kvar, liksom den nya hårdare migrationspolitiken gentemot kubaner som söker sig till USA. Talet kommer troligen gynna de mer konservativa krafterna inom kommunistpartiet - som hela tiden motsatt sig en öppning mellan Washington och Havanna. Kubas regeringskontrollerade tidning Granma skrev igår att "Det här innebär en återgång till kalla kriget". Kuba tros nu vända sig till gamla allierade som Ryssland, Venezuela och Kina. EU är i dag den största utländska investeraren på Kuba och står för en tredjedel av turisterna som reser till ön. Efter att Obama öppnade dörren till Kuba i december 2014 har EU och flera andra länder följt efter - så det kan mycket väl bli USA som ekonomiskt förlorar mest på att relationen stoppas in i frysen igen. SR 170617.

Ryska hackare attackerade 21 delstater i USA. Under fjolårets presidentval attackerade ryska hackare valsystemen i 21 av USA:s 50 delstater, uppger departementet för inrikes säkerhet för den amerikanska kongressen i Washington. Men kongressledamöter befarar att hackningen underskattats. Jeanette Manfra, hög chef vid departementet vad gäller cybersäkerhet, klargjorde för senatens underrättelsekommitté att det inte finns några bevis för att själva röstandet har manipulerats. Detta trots att hackarna i ett mindre antal delstater lyckades ta sig in i systemen, men utan att Manfra gav ett exakt antal. Amerikanska underrättelseorgan insisterar på att hackarna jobbade på uppdrag av ryska myndigheter för att misstänkliggöra demokraternas kandidat Hillary Clinton och gynna republikanen Donald Trump, något Moskva förnekar. SR 170621.

Kristna ledare sågar Donald Trumps budgetförslag. Ett 60-tal kristna ledare sågar president Donald Trumps budgetförslag. Den innebär ett slag mot redan svaga grupper i samhället, som fattiga, sjuka och arbetslösa, menar de. Initiativet kommer från The Circle of Protection, en bred sammanslutning av kristna ledare med olika teologiska och politiska åsikter, som bland annat har fattigdomsbekämpning som en viktig punkt. De uttrycker oro för vad som ska hända om budgeten går igenom i kongressen. Och menar att den kommer att slå hårt mot dem som redan har det tuffast i samhället, skriver Christian Post. I klartext menar de kristna ledarna att de medborgare som redan i dag är mest utsatta kommer att få betala notan och bära en stor del av bördan för att andra, som redan i dag har det bättre ställt, ska få det ännu bättre. I uttalandet kritiserar de kristna ledarna också ökade anslag till militära ändamål som finns med bland förslagen, på bekostnad av exempelvis assistansersättning till funktionsnedsatta. "Detta budgetförslag vill minska USA:s bistånd med 29 procent, i ett läge där svälten gör sig påmind runt om i världen, framför allt i några länder i Afrika och på flera håll i Mellanöstern." Dagen 170622. Kommentar: Så är den renodlade kapitalismen som Trump står för.

USA: Trumps inreseförbud går delvis igenom. Om tre dagar, på torsdag, blir det delvis inreseförbud till USA från sex muslimskt dominerade länder. Delar av president Donald Trumps omdebatterade regler kommer att träda i kraft efter ett beslut i Högsta Domstolen idag. Donald Trump, som försökt införa ett inreseförbud sen i januari men gått på pumpen i flera domstolar, välkomnade HD:s beslut idag som " en seger för vår nationella säkerhet". Trump vill stoppa alla inresor tillfälligt i 90 dagar från Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen med motiveringen att granskningen av vilka USA släpper in måste bli bättre för att hindra terrorister. Han vill också stoppa flyktingmottagande därifrån temporärt i 120 dagar. Besökare med giltiga visa och med tydliga anknytning i USA kan få undantag. SR 170626.

Nytt förslag om att skrota "Obamacare". immar efter att republikanerna i senaten presenterade sitt förslag sa fyra konservativa republikanska senatorer nej till det för att det liknar Obamacare för mycket. Partiet har bara råd att förlora två röster. Det betyder att det krävs nya förhandlingar i senaten för att samla de minst 50 republikanska senatorer som krävs för att få igenom förändringarna. Alla demokraterna röstar nämligen emot. Här är demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer: "Det blir högre kostnader och mindre vård. Miljontals amerikaner kommer förlora sin försäkring, särskilt från Medicaid," sa Schumer, som syftade på de omfattande neddragningar som republikanerna vill göra på Medicaid, ett stödsystem för låginkomsttagare. Republikanerna vill ta bort tvång i Obamacare för enskilda och företag att betala till försäkringen. De vill slopa en extraskatt för höginkomsttagare. De lovar att försäkringen ska bli billigare genom ökad konkurrens och större valfrihet om vad försäkringen ska täcka. SR 170622.
Nya problem för "Trumpcare". Löftet från USA:s president Donald Trump och republikanerna att skrota den så kallade Obamacare och införa en ny sjukförsäkring har stött på nya problem. Republikanernas senaste alternativ till sjukförsäkring i USA kan leda till att 22 miljoner färre skulle vara försäkrade om tio år. Det är slutsatsen från kongressens oberoende budgetkontor som räknar på politiska förslag. Uträkningen, som presenterades i går, är dåliga nyheter för republikanerna, som lovade att om de fick bestämma skulle fler kunna teckna både bättre och billigare försäkring. Budgetkontoret har också räknat ut att budgetunderskottet skulle minska med 321 miljarder dollar över tio år med det nya förslaget. Det är däremot goda nyheter för republikanerna som vill skapa utrymme för framtida skattesänkningar. Republikanerna arbetar med två parallella förslag, ett i representanthuset och ett i senaten, men gemensamt för förslagen är de drar ner pengarna till Medicaid, ett stödsystem för låginkomsttagare. Republikanerna gör sig av med tvånget att även oförsäkrade ska betala in till systemet och vill tillåta tunnare försäkringar till lägre pris. Utomstående bedömare räknar med att det blir billigare för unga och friska och dyrare för sjuka och äldre. Demokraterna i kongressen sitter på läktaren och hoppas att republikanernas problem med det impopulära förslaget ska kosta dem röster i nästa års mellanårsval. SR 170627.

Iranska riksförbundet: förbudet är ren diskriminering. I dag träder USA:s president Donald Trumps inreseförbud i kraft, men i begränsad omfattning och bara fram till hösten. Resenärer från sex i huvudsak muslimska länder förbjuds resa till USA om de inte kan påvisa en "äkta koppling", till exempel ett arbetstillstånd. De nya riktlinjerna innebär att även resenärer som åker från Sverige kan nekas resa. Inreseförbudet innebär att personer från Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien eller Jemen behöver påvisa en koppling till USA. Det kan vara ett arbetstillstånd, ett antagningsbevis eller en väldigt nära släkting som en förälder eller ett syskon. Andra släktingar, som exempelvis en farförälder, räknas inte som nära relationer. Inreseförbudet är en ren diskriminering, tycker Shapoor Hajinejad, vice ordförande i Iranska riksförbundet i Sverige. "Alla iranier känner sig diskriminerade på falska anklagelser och grund." De som har ett svenskt pass påverkas inte och redan godkända visum ska inte återkallas. Men de resenärer som ska söka visum och samtidigt har medborgarskap i ett av de sex länderna bör kolla vad som gäller just för dem, säger Fredrik Henriksson, presschef på SAS. SR 170629.

Konflikten mellan Trump och medierna trappas upp ytterligare. I USA har det redan hårda klimatet mellan Vita Huset och landets medier skärpts ytterligare under de senaste dagarna. "Det är den konstanta kavalkaden av falska nyheter riktade mot presidenten som gör att han är frustrerad över landets medier," sa Vita husets biträdande talesperson Sarah Huckabee Sanders när hon på en pressträff i Vita huset i tisdags försökte klargöra varför president Trump är så frustrerad över landets medier. Men Trumps administration får mothugg. På pressträffen tog den lokale Washingtonjournalisten Brian Karem ordet och anklagade Vita Huset för att elda på motsättningarna i USA. "Alla i det här rummet försöker bara göra sitt jobb," sa journalisten Brian Karem. SR 170629.

Nuri Kino: Så stoppades Trumps utvisningar av kristna kaldéer. En ung cancersjuk kvinna i USA fick ett helt samhälle att gå samman och kämpa mot tvångsutvisningar till Irak. Journalisten och aktivisten Nuri Kino berättar den fascinerande historien om hur Donald Trumps utvisningar av kristna kaldéer kunde stoppas. Dagen 170630.

Trump vill borra efter olja i Arktis. USA:s inrikesdepartement har nu tagit de första stegen i arbetet att utveckla oljeborrningen i Arktis, enligt USA:s president Donald Trump. I dag är det förbud mot olje- och gasutvinning i stora delar av amerikanska Arktis, ett förbud som presidenten och hans regering vill häva för att göra USA starkare på den globala energimarknaden. "Den gyllene eran för amerikansk energi startar nu," sade USA:s president Donald Trump i ett tal igår på Energidepartementets energivecka. Han har tidigare sagt att USA ska bli världsledande på energimarknaden och att det ska leda till miljoner nya jobb. I april skrev han under en exekutiv order, som är tvingande som en lag, som syftar just till att utvidga oljeborrandet i Alaska och Atlanten. Tvärtemot den tidigare presidenten, Barack Obamas, beslut om permanent skydd i en överenskommelse med Kanada så sent som i december förra året. Såväl presidenten som andra myndighetspersoner säger att de är övertygade om att USA kan bana väg för en världsdominans på energimarknaden genom att exportera olja, gas och kol runt om i världen - men också främja kärnkraft och förnybara energikällor som vind- och solenergi. Men för att att kunna frigöra de inhemska reserverna så behövs fler åtgärder konstaterar presidenten. "De regeringsbestämmelser som finns i dag och som hindrar USA från att nå världsdominans måste bort," sade Donald Trump i sitt tal i går. SR 170630.

Donald Trump kritiseras för Twitter-attack mot programledare. I USA har president Donald Trumps senaste Twitter-attack mot programledarna av ett morgonprogram på en tevekanal eskalerat så att såväl republikanska politiker som väljare har reagerat. "Vi mår bra men landet gör inte det," säger programledarna Mika Brzezinski och Joe Scarborough i en teveintervju i dag. Det var i går som president Donald Trump tweetade att de båda hade lågt IQ och var galna och så en extra kommentar mot Mika om en blödande ansiktslyftning. Vita husets biträdande pressekreterare Sarah Huckabee Sanders försvarade Trumps tweet på ett pressmöte i går med att han måste få försvara sig. Något som hon också tror att väljarna förväntar sig. Men en opinionsundersökning som republikanska mediabolaet Fox News gjorde i veckan visar att 71 procent av väljarna i undersökningen anser att presidentens personliga tweetande förstör hans agenda. Och det här var innan torsdagens tweet om programledarna i Morning Joe. Många republikanska politiker har också tagit starkt avstånd och säger att det är under en presidents värdighet att gå till attack på det här sättet och hänvisar till att om det var en VD på ett företag så skulle han få sparken direkt. Representatshusets talman, republikanen Paul Ryan, var en av dem som tyckte att presidentens tweet var direkt olämpligt. "Vi försöker höja nivån på debatten och det här tweetet hjälper inte precis till med det," konstaterade han krasst. SR 170701.
Trump kritiseras för fler programledarpåhopp. Donad Trump fortsätter sina twitterattacker mot en populär amerikansk programledarduo. Nu undrar många var det ska sluta. "Det är frustrerande och under presidentens värdighet," sa republikanske kongressledamoten Pat Toome tidigare i veckan. SR 170702.

How to Control Your Tongue in the Trump Era. Last week, President Trump issued a tweet from the White House, mocking MSNBC host Mika Brzezinski's appearance and questioning her sanity. And after both Republicans and Democrats in Washington begged Trump to use a more civil tone in his communication, he took to Twitter again, calling Brzezinski "dumb as a rock" and her on-air partner, Joe Scarborough, "crazy." What is going on here? Trump's defenders say liberal journalists deserve harsh treatment because they relentlessly insult the president. Trump's deputy press secretary, Sarah Huckabee Sanders, said her boss "fights fire with fire." She added: "The American people elected a fighter." Liberal politicians and journalists questioned whether Trump is mentally stable. Meanwhile Republicans begged their leader to calm down. Senator Lindsey Graham of South Carolina said Trump's tweetstorm was "beneath the office and represents what is wrong with American politics." Trump was certainly not elected because of his politeness. He is gruff and feisty, and his remarks often sound like those of a playground bully. His in-your-face attitude is what endeared him to many voters who are sick of conventional politics. They want a president who acts like a professional wrestler, breathing threats and flexing his muscles. It remains to be seen whether this combative tone will work for President Trump or whether it will backfire. But this is certainly not the tone we need in the church today. Politicians may argue, and comedians may pull ugly stunts. But as a Christian, I can't lower myself to this level. I am called to reflect the love of Jesus. So are you. Charisma 170705.

Fler flyr från USA till Kanada för att söka asyl. I Kanada har man under de senaste månaderna sett ett kraftigt ökat antal människor som olagligt tar sig över gränsen från USA för att söka asyl. SR 170707.

I dag möttes Trump och Putin för första gången. Presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin möttes i dag för första gången öga mot. Mötet pågick mycket längre än det var tänkt men Trump och Putin verkar inte ha kommit överens om en gemensam hållning i någon av de stora världsfrågorna. Presidenterna talade om Syrien och Ukraina, om Nordkorea och cybersäkerhet, sade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov på en kort presskonferens efter mötet där Lavrov själv var med. Han sade att mötet hade varit konstruktivt och att bägge presidenterna hade utgått från sina nationella intressen. Mötet pågick i mer än två timmar mot planerade en, men något genombrott i någon större fråga verkar de inte ha uppnått. I södra Syrien ska en säkerhetszon upprättas med amerikanskt, ryskt och jordanskt deltagande men de förhandlingarna fördes på annan plats och Trump och Putin bara välkomnade planen. När det gäller Ukraina har USA utsett en ny kontaktperson som ska föra vidare samtal med Moskva. Trump tog också upp anklagelserna om att Ryssland hackade sig i det amerikanska presidentvalet. En gemensam arbetsgrupp ska komma med förslag till ökad cybersäkerhet. Det viktigaste var att mötet överhuvudtaget ägde rum - men inget har sagts om de ska mötas på nytt. Efter mötet bekräftade både Rex Tillerson och Sergej Lavrov, USA och Rysslands utrikesministrar, överenskommelsen om vapenvila i södra Syrien från och med söndag. SR 170707.

Efter mötet mellan Trump och Putin - "det är bara en PR-show". I går möttes för första gången de båda presidenterna Trump och Putin. De kom inte överens om några stora omvälvande saker men samtalen verkar ha lagt grunden för fortsatta kontakter mellan USA och Ryssland. SR 170708.

Reaktioner i USA på mötet mellan Trump och Putin. USA har gått från att vara dominerande och satt agendan på G20-möten till att nu stå ensam vid sidan av. Det konstaterar analytiker i USA efter G20 i Hamburg. Men kraftigast reaktioner i USA ger ändå oenigheten med Ryssland om vad som skedde på mötet mellan ländernas presidenter - samt det faktum att Trumps dotter under lördagen fick hoppa in på G20-mötet ett tag istället för presidenten. Men det politiskt skarpaste efterspelet efter G20 är den oenighet som uppkommit mellan USA och Ryssland huruvida Trump accepterat Putins förnekande av Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet förra året. På en presskonferens igår sa Putin att Trump verkade ha accepterat hans besked att Ryssland inte påverkat valet. Men Vita huset sa direkt efter mötet mellan presidenterna att Trump inte accepterat Putins förnekande - något Vita Huset håller fast vid. Och USA:s FN-ambassadör, Nikki Haley, gick så långt i en intervju med CNN att hon sa att alla vet att Ryssland hade lagt sig i valet. "Det här är Ryssland som försöker rädda ansiktet, men det kan de inte. Och det är inte bara i USA Ryssland har lagt sig i, det här sker i flera länder," säger FN-ambassadör Niki Haley. SR 170709.

Trump Jr publicerar mejl om ryska kontakter. Donald Trump Junior publicerar nu mejlkorrespondensen som föregick mötet med en rysk advokat, som inför presidentvalet utlovade information om Hillary Clinton. E-postkommunikationen mellan presidentens son och den brittiske mellanhanden som ordnade mötet publicerades först som utdrag av New York Times, och sedan i sin helhet av Donald Trump Junior själv på Twitter. Trump Junior skriver där att han gör det för att vara helt transparent. I e-posten från juni förra året kan man bland annat utläsa att den ryska advokaten, av mellanhanden, presenteras som en "rysk regeringsadovkat" och att materialet hon ska komma med är "mycket känslig information, men del av Rysslands och dess regerings stöd för Mr. Trump". Donald Trump Junior svarar i sin tur "om det är vad du säger att det är så älskar jag det, särskilt senare i sommar". Den här e-postkommunikationen ger ytterligare tyngd åt misstankarna att det fanns ett samarbete mellan Trumpkampanjen och den ryska regeringen. Vita huset har ännu inte kommenterat de nya uppgifterna. SR 170711.
Trump och de ryska kontakterna. Statsstyrda ryska hackare, hemliga samtal om hävda sanktioner och en sparkad FBI-chef. Så här hänger det ihop. SR 170711.
Ryska åklagarmyndigheten förnekar inblandning i material om Clinton. Den ryska åklagarmyndigheten kommenterar nu uppgifterna om att de skulle ha erbjudit Donald Trump Junior komprometterande material om Hillary Clinton. Och inte överraskande förnekar man uppgifterna. SR 170715.

Mexikansk bilexport till USA ökar. Exporten av bilar från Mexiko till USA växer, trots Donald Trumps hot riktade mot bilindustrin. Sedan frihandelsavtalet Nafta infördes i mitten av 1990-talet har Mexiko blivit världens sjunde största biltillverkare. En anledning är de låga mexikanska lönerna som gör produktionen billigare. Nästan åtta av tio bilar som exporteras från Mexiko går till USA och industrin har varit en tydlig måltavla för USA:s president Donald Trumps hot om höjda tullavgifter och att skrota eller kraftigt omförhandla Nafta. "Det är vanhedrande att Ford bestämt sig för att flytta produktionen av småbilar till Mexiko," sa Trump i höstas, innan han blivit vald till president. Inledningsvis ställdes flera planerade investeringar i den mexikanska tillverkningsindustrin in. Men ett knappt halvår in på mandatperioden har exporten av bilar från Mexiko till USA ökat med över 15 procent, jämfört med året innan, enligt föreningen för mexikansk bilindustri, AMIA. Faktum är att såväl bilindustrin som ekonomin i stort går betydligt bättre än befarat i Mexiko. Efter ordentliga dyk i värdet under hösten har den mexikanska peson i år börjat återhämta sig och arbetslösheten är lägre än på flera år. Fler jobb väntas under året, bland annat inom bilindustrin. De utländska investeringarna har också påverkats i lägre grad än vad många förutspått. SR 170712.

Flera förändringar i republikanernas nya sjukvårdsplan. Några av skatterna mot höginkomsttagande från Obamacare behålls, men samtidigt ska det sparas in miljardbelopp på vård till landets fattigaste. Säljare av Obamacare-försäkringar ska kunna erbjuda enklare billigare försäkringar som kan locka unga och friska. Något som kritiker dock anser kan leda till skyhöga premier för de som är sjuka och behöver mer omfattande försäkring. Neddragningarna av Medicare, som omfattar mer än 70 miljoner låginkomsttagare, däremot står fast. Där har man tidigare sagt att finansieringen ska vara borta senaste 2024 SR 170714.
Stopp för Trumps försäkringsförslag. Beskedet om att ytterligare två av de sammanlagt 52 republikanska senatorer nu öppet deklarerar att de inte kan stödja det nya förslaget innebär att sammanlagt fyra senatorer är öppet emot och det är två för mycket. Alla fyra vill - precis som president Donald Trump och resten av republikanerna - ersätta Obamacare. Men är inte nöjda med de förändringar som har gjorts, bland annat kritiseras att många låginkomsttagare och andra utsatta riskerar att stå utan försäkring. SR 170718.
"Trumpcare" stoppat - av republikaner. Den av Trump utlovade reformen av sjukvårdsförsäkringssystemet blir nu stoppad - från högerhåll. De två republikanska senatorerna Mike Lee och Jerry Moran har bestämt sig för att säga nej, och det innebär att förslaget inte kan få majoritet. Det var "den yttersta högerkanten av partiet som ställde sig på tvären den här gången", skriver Martin Gelin i en analys i Dagens Nyheter. Tre av de fyra som är emot förslaget har tidigare förknippats med Tea Party-rörelsen. Jimmy Hawkins, direktor vid Presbyterian Church Office of Public Witness, sa att "nedskärningarna inom hälsovården innebär ett oacceptabelt hot för kristna" och att om förslagen skulle gå igenom skulle det innebära att "människor kommer att dö på grund av utebliven sjukvård, och det är en realitet som vi som presbyterianer inte kan acceptera". Enligt en ny opinionsundersökning stödjer bara 24 procent av befolkningen Trumps reform, medan 50 procent föredrar Obamacare, skriver AFP. Dagen 170718.
Trump manar till samling inför sjukvårdsomröstning. USA:s president Donald Trump uppmanade igår republikanerna i senaten att göra rätt val och rösta för att ersätta sjukvårdsreformen Obamacare i en omröstning som väntas under dagen. "Vårdens främsta uppgift är att inte göra skada, men Obamacare har inte bringat annat än smärta till familjer över hela USA," sa Donald Trump vid ett framträdande i Vita Huset igår. Han beskrev Obamacare som en förfärande katastrof, en mardröm , ett misslyckande som skapat kaos och lidande och död över hela USA. Bakom honom stod barn, ungdomar och vuxna som Trump hävdade var offer för Obamacare, drabbade av både ökade kostnader och sämre vård. "Varje senator som röstar nej, röstar samtidigt ja till den mardröm som Obamacare är," sa Trump. Det senaste förslaget skulle innebära att drygt 20 miljoner amerikaner skulle förlora sin sjukförsäkring under de närmsta tio åren. Samtidigt skulle miljarder dollar sparas på dagens mycket höga amerikanska sjukvårdskostnader. SR 170725.
Delseger för att stoppa Obamacare. Delseger för Trumps alternativa sjukförsäkring. Senaten röstade för att det republikanska förslaget släpps upp till debatt. I den amerikanska senaten lyckades republikanerna med minsta möjliga marginal hålla liv i stridsfrågan om att avskaffa och ersätta Obamacare med ett nytt sjukförsäkringssytem. Men fortfarande vet ingen hur det nya systemet ska se ut. Nu ska det nya förslaget debatteras i senaten. En ny sjukförsäkringslag var ett av de stora vallöftena för både Trump och Republikanerna, och det politiska trycket på partiet är stort. Inom partiet finns personer som är oroliga för att den planerade förändringen kan göra att miljoner låginkomsttagare förlorar sitt försäkringsskydd. SR 170725.

Efter legaliseringen - brist på marijuana i Nevada. Två veckor efter att delstaten Nevada legaliserat försäljningen av marijuana för rekreationsbruk är drogen på väg att ta slut hos delstatens återförsäljare. Nu införs tillfälliga regler som gör det möjligt för fler grossister att leverera marijuana. Delstaten kommer att tjäna miljontals kronor i skatt på den här försäljningen av marijuana för rekreationsbruk. Hur mycket är ännu oklart. De första skatteuppgifterna väntas inte förrän om några veckor, men bara under den första helgen gjordes mer än 40 000 marijuanaköp. Nevada beslutade i november förra året, som femte delstat i USA, om en legalisering av försäljning av marijuana för rekreationsbruk. Medicinsk användning av marijuana har varit lagligt i Nevada sedan 2001. SR 170715.

Trump ångrar val av Sessions. USA:s president Donald Trump ångrar valet av Jeff Sessions som justitieminister, eftersom han inte deltar i ryssutredningen. Om Trump hade vetat detta hade han valt någon annan, säger han i The New York Times. Sessions rådgav Trump under stora delar av valrörelsen. Men på grund av egna möten med Rysslands USA-ambassadör Sergej Kisljak, som han inte berättade om i den senatsutfrågningen som föregick hans godkännande som minister, har han sagt att han inte kommer att vara inblandad i utredningen om ryska kopplingar till presidentvalet. Trump kritiserar också Sessions vittnesmål i juni i senatens underrättelseutskott, som utreder ryssfrågan, och säger att han gett "några dåliga svar". SR 170720.

Trumps pressekreterare Sean Spicer avgår. Donald Trumps pressekreterare Sean Spicer avgår. I ett meddelande på twitter skriver Spicer att han kommer fortsätta på tjänsten under augusti. Enligt Washington Post kommer avhoppet efter att Anthony Scaramucci utsetts till kommunikationschef i Vita huset. Han är en finansman från Wall Street och enligt tidningen har Scaramucci haft ett ansträngt förhållande både till Sean Spicer och Trumps stabschef Reince Priebus. SR 170721.

Trump bröt HBTQ-tradition. En tradition där USA:s president deklarerar juni som nationell HBTQ- och Pride-månad går nu i graven. Detta efter ett beslut av Donald Trump som därmed fortsätter att utmana landets HBTQ-rörelse, uppger nyhetskanalen CNN. Den speciella HBTQ-månaden utropades först av president Clinton år 1999. Han upprepade detta i juni 2000. När landet fick en ny president 2001, George W Bush, så upphörde traditionen ända tills Barack Obamas tillträdde 2008. Då var det dags igen. Obama deklarerade ut juni som en särskild månad för att fira och lyfta fram HBTQ-frågan och brukade då bland annat arrangera festligheter i Vita huset, enligt CNN. Men Donald Trump bryter nu alltså med denna tradition. Istället har han proklamerat juni som, bland annat, en stor nationell utomhusmånad och en nationell månad för att särskilt värdera arvet av nationell karibisk-amerikansk musik. SR 170724.

Domare stoppar utvisning av kristna irakier på obestämd tid. Utvisningarna av de irakier som de senaste månaderna gripits runt om i USA stoppas nu på obestämd framtid. Majoriteten är kristna och den federala domare som fattat beslutet hänvisar bland annat till att de riskerar förföljelse i sina hemländer. SR 170725.

Polischefer i USA slår tillbaka efter uttalande från Trump. I USA prosterar nu polischefer mot presidentens uppmaning till poliser att vara mer våldsamma mot grova brottslingar. Uppmaningarna kom i ett tal Donald Trump höll till poliser på Long Island i New York. "Var inte för trevliga! När ni griper våldsamma brottslingar och sätter handen över deras huvuden för att skydda dem. Gör inte det!" Det sa Donald Trump under ett stort möte med poliser. Ett möte som egentligen handlade om dom mycket grova våldsgäng som kallas M-13. På flera håll in landet reagerar nu polischefer. De få meningarna från presidenten riskerar att förstöra näre tre decenniers försök att återupprätta förtroendet för polisen. 1991 ledde misshandeln av en svart bilförare Rodney King till stora kravaller i Los Angeles. Under många år har debatten om polisvåld pågått i USA. Det senaste fallet handlar om en australiensisk kvinna som larmade om en våldtäkt, men själv sköts till döds av poliserna som rykte ut på larmet. Ingen av dem hade aktiverat sina kroppskameror. Vad som exakt skedde vet man inte. Under Obamas tid som president satte dåvarande justitieminister tryck på polisen för att stoppa övervåld. Den nuvarande justitieministern tycker att Washington snarare har hämmat och hindrat polisarbetet. Förra året dödades 963 människor i polisskjutningar. Hittills i år är siffran 574 enligt tidningen Washinton Post SR 170730.

Oppositionsledare i Venezuela bortförda. Från Venezuela kommer rapporter om att två av landets främsta oppositionsledare har förts bort av den venezolanska underrättelsetjänsten. Händelsen kommer bara två dagar efter ett kontroversiellt val som ledde till våldsamheter. "De tar Ledezma, de tar Ledezma, diktatur!" En kvinna skriker när borgmästaren i Caracas, Antonio Ledezma, hårdhänt förs bort iklädd bara sin ljusblåa pyjamas. En annan video som sprids på sociala medier visar hur hans kollega, oppositionspolitikern Leopoldo Lopez skyfflas in i en bil i mörkret på sin hemgata. Venezuela höll i söndags ett kontroversiellt val där en ny författningssamling med rätt att ändra grundlagen valdes. Valet bojkottades av oppositionen och flera människor dödades i våldsamma protester på gatorna. Bland annat statsåklagaren i landet säger att hon inte kommer att godkänna den nya grundlag som samlingen stiftar. USA införde igår sanktioner riktade direkt mot president Maduro. Hans tillgångar i USA fryses och amerikanska företag och medborgare får inte göra affärer med Maduro. Vita huset kallar honom nu diktator. Men det bekommer inte president Maduro nämnvärt. Han svarade i ett tv-sänt tal i natt att han inte skräms av sanktioner från "imperiet". "Sanktionerna tyder bara på USA:s president Donald Trumps impotens, desperation och hat," säger Maduro, som också kallade Trump för kejsare. SR 170801.

Trump hjälpte sin son att skriva uttalande om rysskontakter. Det var president Donald Trump själv som hjälpte sin son Donald jr att göra ett vilseledande uttalande om kontakterna mellan Donald Trumps kampanjledning och ombud för ryska oligarker som står nära president Vladimir Putin. Det bekräftar Vita Husets presstalesperson Sarah Huckabee-Sanders. Av e-post och annat som läckt ut kring mötet framgår att ryssarna erbjöd komprometterande information om Hillary Clinton och att man också diskuterade lättnader i USA:s sanktioner mot Ryssland. När detta avslöjades gjorde Donald jr ett uttalande där han sa att mötet med ryssarna hade handlat om att Ryssland var villigt att häva stoppet för amerikaner att adoptera ryska barnhemsbarn. Donald Trump den äldres advokat intygade också att presidenten inte kände till något om kontakter med ryssarna och att han heller inte haft något att göra med sonens uttalande. Tidningen Washington post har nu visat att detta inte stämmer. Donald Trump dikterade personligen sonens uttalande ombord på presidentplanet Airforce One den 8 juli i år och detta bekräftas nu av Vita Husets presstalesperson. Detta tyder på att presidenten visste mer och själv försökt regissera sonen och svärsonens förhör i kongressen. Att ljuga för medier och allmänheten är inget brott, men att fara med osanning i förhör kan var ett brott liksom att tubba vittnen att ljuga och vilseleda. SR 170802.

Republikansk senator öppet emot Trump. I USA möts presidenten av växande kritik från det egna partiet. Arizona-senatorn Jeff Flake är det senaste exemplet. I flera TV-intervjuer de senaste dagarna anklagar senatorn sitt eget parti för att huka och inte låtsas om kaoset i Vita Huset. "Allt kaos som pågår inom administrationen. Det är varken bra för inrikespolitiken eller utrikespolitiken," säger Jeff Flake. Flake är en ung konservativ senator. Han kräver inte Trumps avgång och han är diplomatiskt artig i sin kritik. Men tydlig. Det presidenten gör går emot republikanska och konservativa värden. Senatorn syftar bland annat på Trumps alla förolämpningar och utfall och den populistiska och protektionistiska politik presideneten vill driva. Men partiet hukar inför Vita Huset säger han. Och han frågar sig vem som orkar reagera på tweets. Jeff Flake har tidigare varit kritisk mot Donald Trump under valkampanjen. Nu är han den första senator som öppet efterlyser motstånd sedan presidenten svors in. Nästa år vill Flake bli omvald. Och Donald Trump ska ha sagt att han personligen är beredd att satsa 10 miljoner dollar för att stoppa den uppstudsige senatorn. SR 170803.

Organisationer kartlägger brister i USA:s pressfrihet. Reportrar utan gränser meddelade idag att de och drygt 20 andra pressfrihetsorganisationer lanserar webbplattformen US Press Freedom Tracker - en hemsida som ska dokumentera inskränkningar mot pressfriheten i USA. "USA är ju ett land där vi har märkt en negativ utveckling under de senaste åren. Reportrar utan gränser gör ju ett pressfrihetsindex varje år där vi rankar 180 av världens länder enligt ett antal kriterier, och där ser vi att USA sjunker. De befinner sig nu på plats 43 av 180 länder. Och det, får man ändå säga, är en väldigt låg placering för ett land som ändå har en oerhört hög formell pressfrihet och en stark pressfrihetslag, men som ändå har uppenbara problem." Enligt Reportrar utan gränsers kartläggning har man hittills i år registrerat 19 arresteringar av journalister, 12 beslag och granskningar av journalistiskt material, elva fysiska attacker på journalister och fyra journalister som stoppats vid gränser. Något som Jonathan Lundqvist menar resulterar i att journalister riskerar att begränsa sin rapportering och på så sätt hamnar i en form av självcensur. "Man måste ta med i beräkningen här att vi har sett faktiskt två presidenter som har gjort stora inskränkningar i pressfriheten. Obama till exempel åtalade fler visselblåsare än någon annan amerikansk president någonsin har gjort. Sen ser vi då under Trump också att retoriken har blivit en helt annan. Ledare för världens största och viktigaste demokrati utnämner pressen till fiende. Vilket är konstigt och riskerar att få stora konsekvenser." "Vi håller USA mot en högre standard än vad vi gör mot många andra länder. Helt enkelt för att det är en fungerande demokrati. Det är inte Ryssland, till exempel. Det är helt uppenbart att det finns gigantiska problem i många andra länder. Men som sagt: USA är USA och det är inte vilket annat land som helst." SR 170803.

Trump vädjade till Mexikos president: Sluta säga att ni inte betalar för muren. I ett telefonsamtal vädjade Trump till den mexikanske presidenten Enrique Peña Nieto att sluta med att offentligt säga att Mexiko inte kommer att betala för den mycket omtalade gränsmuren, enligt Washington Post. Muren mot Mexiko var ett av Donald Trumps mest omtalade vallöften. Likaså att det var Mexiko som skulle betala för bygget. I det första telefonsamtal som Trump hade med Mexikos president i början av året, och som tidningen Washington Post i dag har publicerat utskrifter av, var muren ett viktigt ämne. Trump återkommer flera gånger i samtalet till att den mexikanske presidenten måste sluta att offentligt säga att han inte tänker betala för muren. Trump tycks medge i samtalet att finansieringen av muren har försatt honom i en politisk knipa. "Jag har talat om detta i två år. Detta är kanske den minst viktiga fråga vi diskuterar, men politiskt för mig kan det vara den mest betydelsefulla. Vi kan hitta ett sätt att betala på något vis, bara ni inte fortsätter att offentligt säga att ni vägrar. Det står jag inte ut med." Trump säger dessutom att muren kommer att bli mycket billigare än vad alla andra hävdar - och att den kommer att bli vacker. Mexikos president Enrique Peña Nieto säger i samtalet att han förstår Trumps politiska dilemma, men att frågan handlar om Mexikos stolthet och att det är uteslutet att landet skulle betala för muren. Till slut går han med på att undvika att tala om muren över huvudtaget. Även samtalet med Australiens premiärminister har Washington Post läst och publicerat utskrifter av. I samtalet vill Trump vill slippa ett flyktingavtal från Obamas tid. Samtalet blir hetsigt eftersom Australiens premiärminister vägrar. Trump säger mot slutet att det var dagens värsta telefonsamtal. "Samtalet med Putin var mycket trevligare." SR 170803. Kommentar: Pressfriheten fungerar uppenbarligen fortfarande i USA, sådana här samtal skulle aldrig komma ut i Ryssland eller Kina.

Trumps handelspolitik börjar slå hårt mot USA:s bönder. I USA var ju ett av de första besluten president Donald Trump tog att lämna handelsavtalet TPP och nu börjar effekterna visa sig. De är inte till USA:s fördel. Avtalet var det största som slutits när det skrevs under 2016, och omfattade tolv länder i Stilla Havsområdet, utom Kina. President Trump lovade redan under valrörelsen att lämna TPP, eftersom han menade att det var ett dåligt avtal. Men hittills tycks det ha blivit sämre för USA:s landsbygd. Enligt den politiska nyhetssajten Politico tycks resultatet för det amerikanska jordbruket blivit mycket dåligt, i varje fall så här långt. För i samma ögonblick som USA lämnade började övriga elva TPP-länder att förhandla om nya avtal både med varandra och med andra viktiga handelsaktörer som Kina och EU. Sammanlagt pågår 27 olika avtalsförhandlingar. Några är redan underskrivna. Och i samtliga fall står USA utanför. Ett exempel är att Japan och EU har bland annat kommit överens om tullar på fläskkött som ger EU:s bönder en fördel över de amerikanska grisbönderna. Samma sak gäller europeiska vinproducenter som nu slipper de tullhinder som de amerikanska vinodlarna står inför. Avtalen har inte trätt i kraft. Men några siffror visar att USA förlorar marknadsandelar. Det är Japan som driver på en ny överenskommelse mellan de återstående elva TPP-länderna. Förhoppningen är att den ska vara klar till APEC-mötet i november. Då ska också president Trump delta. Det kan bli så att han får stå vid sidan och titta på när övriga deltagare skakar hand och gratulerar varandra till nya handelsavtal. Trump lovade "fantastiska" nya överenskommelser. Men inga förhandlingar har påbörjats. Någon strategi eller plan finns heller inte framtagen ännu. SR 170808.

Transpersoner stämmer Trump. Fem transpersoner inom den amerikanska armén, som bland annat tjänstgjort i Irak och Afghanistan, har stämt president Donald Trump. Syftet är att sätta stopp för Trumps strävan att transpersoner inte ska tillåtas ha några befattningar inom USA:s väpnade styrkor. Trumps besked som gavs via Twitter den 26 juli väckte stor förvåning. Pentagon meddelade förra året att transpersoner tillåts vara öppna med vilka de är inom försvaret, och Trumputspelet har väckt kritik från både demokratiska och republikanska kongressledamöter. Enligt stämningen, som lämnades in i Washington DC, kränker innehållet i presidentens tweet arméanställda transpersoners likhet inför lagen. Stämningen innehåller också en begäran att domstolen förklarar Trumps direktiv som grundlagsstridigt. SR 170809.

End-Times Expert: What Will Happen if a Nuclear Bomb Detonates. As the United States volleys verbal assaults back and forth with North Korea, end-times expert John Shorey warns a nuclear bomb could trigger an electro-magnetic pulse, which would destroy life as we know it. "The studies that the government has done, if an EMP blanketed America and took our grid down, and in fact, they even say that the rolling effect of taking part of the grid down could literally wipe out the whole grid," Shorey shares on The Jim Bakker Show. He's not the only one sounding the alarm. When EMP passes through metal objects like a phone, computer, or radio, they can "catch" this incredibly powerful pulse. This can generate a rogue current of electricity that moves through a modern device's tiny circuits and can disrupt or even destroy them. Power transmission or telecommunications equipment, meanwhile, can overload from the excess current, spark, and fail for miles around. If you've ever turned on a microwave oven and noticed your phone's Wi-Fi or Bluetooth connection momentarily drop out, you've experienced disruptive electromagnetic waves - and had a very small taste of what could happen with an EMP. The intensity of a nuclear detonation's EMP is about 30,000 to 50,000 volts per meter - thousands of times greater than the one your microwave bleeds off. Charisma 170810.

Pastor: Trump har rätt att oskadliggöra Kim Jong-un. Alla medel är tillåtna mot en regim som Nordkorea. Det påstår inflytelserika pastorn Robert Jeffress, som säger att "Gud har gett Trump rätt oskadliggöra Kim Jong-un". Efter USA:s president Donald Trumps uppmärksammade varning om att svara med "eld och vrede" på alla hot från Nordkorea har Robert Jeffres, pastor för en megakyrka i Texas och en av Trumps evangelikala rådgivare, ställt sig bakom ett militärt anfall mot Nordkorea. En väg som han hävdar även är sanktionerad av Gud själv: "I fallet med Nordkorea, har Gud gett Trump auktoritet att oskadliggöra Kim Jong-un, säger den kontroversielle pastorn i ett uttalande," rapporterar The Washington post. Bland annat påstår han att Romarbrevet i Bibeln är "väldigt tydlig" med att "Gud har gett härskare full makt att använda alla nödvändiga medel - även krig - för att stoppa ondskan". Dagen 170810.
Evangelikalernas Trump-stöd minskar. Sedan Donald Trump flyttade in i vita huset har andelen evangelikala anhängare minskat. Främst latinamerikanska evangelikaler som övergett presidenten, tror analytiker. En undersökning visar nu ett tappat stöd på sex procentenheter, från 63 procent till 56 procent. Men det största tappet från kristna väljare är störst bland de som inte räknar sig som evangelikala. Från mars till i dag har stödet i denna grupp minskat från 58 procent till 40 procent, vilket är en större tillbakagång än bland ickekristna supportrar. Dagen 170810.

USA anklagar Kuba för spioneri. Spänningen mellan USA och Kuba ökar nu efter anklagelser om spioneri mot amerikanska diplomater i landet. En amerikansk utredning visar att flera ambassadanställda i hemlighet utsatts för ett slags ljudpåverkan som gett dem allvarliga hörselnedsättningar. Det är som hämtat från en spionroman. Under hösten i fjol drabbades flera amerikanska diplomater i Havanna av oförklarliga och allvarliga problem med hörseln. Flera var nytillkommen diplomatisk personal i landet. Efter flera månaders utredning kom amerikanska UD fram till att diplomaterna hade utsatts för någon sorts hemlig sonisk utrustning, kanske ny avlyssningsteknik eller ett slags vapen - det är oklart vad syftet var. Den avancerade utrustningen hade placerats i eller utanför diplomaternas hem, som den kubanska staten står för. Totalt fem drabbades, liksom deras fruar, men inga barn uppger amerikanska UD till nyhetsbyrån AP. Problemen blev så allvarliga att flera var tvungna att avbryta sin tjänstgöring och återvända till USA. Washington svarade med att i maj i år utvisa två kubanska diplomater, men igår avfärdade Kuba bestämt att man är skulle vara ansvarig för händelserna. Nu utreds händelserna av FBI. "Utrikesdepartementet betonar att Kuba aldrig har eller någonsin skulle tillåta - utan undantag - att kubanskt territorium skulle användas för några ageranden mot ackrediterad diplomatisk personal eller deras familjer. Utrikesdepartementet upprepar sin beredvillighet att samarbeta för att nå klarhet i den här situationen", skriver kubanska utrikesdepartementet i ett uttalande och kallar utvisningen av sina diplomater för "orättfärdig och grundlös". Även kubanska UD har inlett en utredning av händelserna. Källor till nyhetsbyrån AP antyder nu att ett annat land kan vara inblandad, till exempel Ryssland, och att dessa agenter kan ha agerat utan Kubas kännedom. Det inträffade har blivit ett rejält problem för Kuba och USA som har en ung, och redan ansträngd, diplomatisk relation. Ambassaden stängdes 1961, mitt under det kalla kriget och återupprättades först 2015, när den förre amerikanska presidenten Barack Obama försökte normalisera de två ländernas diplomatiska förbindelser. SR 170810.

Trump utesluter inte militärt ingripande i Venezuela. USA:s president Donald Trump trappar upp retoriken mot Venezuelas president Nicolás Maduro och utesluter inte att ingripa militärt. "Vi har många handlingsalternativ för Venezuela. Där ingår ett militärt alternativ," säger president Trump. Uttalandet om militärt ingripande kom plötsligt från Donald Trump. Bredvid honom på golfklubben i i New Jersey stod både utrikesministern Rex Tillerson, FN-ambassadören Nikki Haley och den säkerhetspolitiske rådgivaren H R McMaster. Ingen av dem kommenterade presidentens uttalande och Trump ville inte utveckla vad han menade, men sa att Venezuela är ett grannland där folket lider. USA har infört riktade sanktioner mot enskilda makthavare i Venezuela som svar på hur ledaren Maduro behandlat oppositionen. Venezuelas försvarsminister kallar Trumps uttalande för galet i en intervju med statlig tv. SR 170812.

Trump kritiseras för att inte fördöma högerextrema. USA:s president Donald Trump får kritik även från det egna partiet för att inte tydligt ha fördömt högerextremisterna som samlats för en demonstration i staden Charlottesville på lördagen, där en bil senare körde in i en folkmassa och dödade en människa och skadade 19. En kvinna dödades och 19 personer skadades när en bil plöjde igenom en folksamling i samband med att en grupp högerextrema och ytterligare personer skadades i bråk mellan vit makt-grupper och motdemonstranter. Delstatens demokratiske guvernör Terry McAuliffe gjrode klart att han inte vill se nazister i staden. "Jag har ett budskap till de nazister som kom till Charlottesville i dag. Åk hem. Ni är inte välkomna här." Den demokratiska guvernören kritiserade inte presidenten. Men det gjorde däremot fler republikanska senatorer. Bland annat tidigare presidentkandidaten Marco Rubio som tyckte att presidenten borde ha kallat bilattacken för vad den var - ett terrordåd. Trump var mer allmän i sitt fördömande av kravallerna och underströk att våldet kom från många sidor. "Vi fördömer på starkast möjliga vis det hat och det våld som visades från många håll," sa han. Trump har tidigare kritiserats för att han reagerat snabbt på dåd som begåtts av muslimer eller immigranter, men varit mer försiktig i fall med vita gärningsmän. Bråken i Charlottesville började redan i fredags med ett fackeltåg med högerextremister som skanderade nazistiska slagord, hetsade mot judar och skrek "white lives matter". På lördagen uppstod konfrontationer mellan vita nationalistgrupper utrustade med hjälmar, batonger och sköldar och motdemonstranter med anarkistflaggor och påkar. Guvernören utlyste undantagstillstånd och polis beordrade extermistgrupperna att lämna staden. Det var då en bil plötsligt körde in i en folksamling - till synes medvetet. På mobilbilderna ser man hur människor kastas upp i luften och hur bilen sedan backar för att åka iväg. Polisen grep föraren som nu misstänks för mord. President Trump talade om att nationens sår nu måste helas. "Jag älskar vårt lands folk.Jag älskar hela folket. Vi ska göra Amerika stort igen. För hela folket." SR 170813.

USA spårar användare av Trumpkritisk sajt. Justitiedepartementet i USA har begärt att få ut uppgifter om alla som besökt en Trumpkritisk hemsida. Kritiker kallar kravet för alldeles för omfattande. Mark Klamberg, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms Universitet, säger att ett sådant krav kan hota yttrandefriheten. "Det är den stora mängden personer som berörs. Det är tänkbart att om man skulle efterleva det här kravet skulle det få en kylande effekt på människors vilja att uttrycka sina åsikter," säger Mark Klamberg. Kravet är riktat mot Dreamhost, det webbhotell som hemsidan ligger hos. I en bloggpost hävdar Dreamhost att kravet är alldeles för omfattande eftersom att det saknar begränsningar och vill åt all information från sajten. Därför har företaget satt sig emot kravet i domstol. Enligt Dreamhost rör det sig om 1,3 miljoner ip-adresser som Justitiedepartementet vill få ut. De kan sedan användas för att spåra vem som står bakom internetabonnemanget som användes för att besöka sidan. Det innebär i sin tur att det ofta går att spåra direkt till en person, om man till exempel besökt sajten med telefonen eller bor ensam. Kravet innefattar också mer detaljerad kontaktinformation, e-brev och foton från tusentals användare enligt Dreamhost. Hemsidan hade använts för att anordna protester mot Donald Trump när han svors in som president. Det har redan väckts åtal mot omkring 200 personer för skadegörelse och upplopp i samband med dessa protester. Electronic Frontier Foundation, en organisation som verkar för rättigheterna på internet, är starkt kritiska och har även bistått Dreamhost i sitt försvar. Organisationen hävdar att det är långt över gränsen att kasta ett så brett nät i utredningen. Domstolsförhandlingar ska inledas på fredag. Mark Klamberg säger att det inte är säkert vilken part som går segrande ur tvisten. "Det har funnits en rad rättsfall i USA där man kommit fram till att konstitutionen inte skyddar den här typen av uppgifter i allmänhet. Så det är möjligt att myndigheterna får ut uppgifterna, det återstår att se," säger Mark Klamberg. SR 170815.
Feds Granted Access To Emails Of Trump Protest Site As DreamHost Considers Appeal. The Department of Justice might not want information on 1.3 million IP addresses of individuals connecting to an anti-Trump website, but they still want an awful lot of data and it could contain personal communications of people who are entirely innocent. So says DreamHost, the company that hosts disruptj20.org, which helped organize some of President Trump's inauguration day protests on January 20. It's now considering an appeal to a judge decision to allow the warrant in its current state. The feds initially demanded, in a July warrant, the information on those 1.3 million IPs as part of an investigation into the property damage caused by rioters on Trump's big day. It's also alleged the protesters injured citizens and police officers. According to its court filing this week, the government has contended that it never knew how much data it was requesting, and that it only wanted information that pertained to the investigation into more than 200 rioters. It also took a stern line with DreamHost, complaining of "a months-long attempt to avoid compliance with lawful court orders and claimed its original warrant was "lawful and appropriate." Investigators nevertheless amended their search warrant to ensure logs of users connecting to the site were not disclosed. A District of Columbia Superior Court judge today said the search could go ahead, though he would be supervising how the feds accessed the data, DreamHost counsel Chris Ghazarian explained to Forbes. Police are now permitted to seize all the requested information, but will have to tell the judge how they will minimize access to data not pertinent to the investigation. But DreamHost may still fight the government's warrant as it stands. In its response to the feds' filing, the company said ahead of the court's decision today that investigators were the ones failing to respond to DreamHost requests for clarity on the cops' demands. As for the updated warrant, it still asks for "all files, databases and database records stored by DreamHost" for the disruptj20.org site. That means emails sent to and from the site admins would be hoovered up with one warrant, and disclosure of all that information, which could reveal the name of innocent political dissidents, would be a violation of individuals' privacy and free speech rights, DreamHost argued. Forbes 170824.

Trump hyllas av extremhögern - företagsledare och kollegor tar starkt avstånd. President Donald Trumps uttalanden där han i går på nytt likställde nazister och Ku Klux Klan medlemmar med antirasister och medborgarrättsaktivister har lett till starka reaktioner. Den förre Ku Klux Klan-ledaren David Duke tackar president Donald Trump för "sin ärlighet och sitt mod" och ledaren för de vita nationalistgruppen Richard Spencer hyllar också presidenten. Annars är det svårt att hitta någon som stöder presidenten. Talmannen i kongressen Paul Ryan, senatorerna McCain, Marco Rubio med flera tar starkt avstånd och uppmanar presidenten att uppträda statsmannamässigt. Guvernören i Virginia Terry McAuliffe är också förfärad: "Nynazister, Ku Klux Klan medlemmar och Vit maktextremister kom hit till Charlottesville tungt beväpnade. Spred hat och sökte konfrontation. En av dem mördade en ung kvinna i ett terrordåd. Två av våra poliser dog detta är inte två sidor". Men det som presidenten tar allvarligast på är avhoppen från regeringens näringslivsråd, där flera storföretagsledare nu hoppar av i protest mot Donald Trumps, som de menar, fördomsfulla stöd åt högerextrema. I dag har Walmartchefen Doug McMillon anslutit sig till fyra andra avhoppare av tunga näringlivsledare. Den svenska börs-vd:n Inge Thulin, vd för konglomeratet 3M, lämnar näringslivsrådet "President's Manufacturing Advisory Council" efter Trumps uttalanden, det skriver Dagens industri.
Presidentens dotter och särskilda rådgivare Ivanka Trump är upprörd och kräver enligt flera källor inifrån Vita Huset att presidentens chefsstrateg Steve Bannon ska avskedas. Hon anser att det är han som bagatelliserar antisemitism och rasism samt sufflerar presidenten att det högerextrema fackeltåget bestod av vanliga väljare och att medierna rapporterar lögnaktigt. SR 170816.

Starka reaktioner på Trumps uttalanden om Charlottesville. Det kommer starka reaktioner på USA:s president Donald Trumps uttalande i går kväll när han vid en presskonferens gick tillbaka till sin tidigare uppfattning att båda sidor har skuld till att en ung nazistsympatisör i lördags körde in bland anti-nazister dödade en person och skadade 19 andra. Det var inte bara nazister utan människor var där för att protestera mot att man skulle flytta statyn av sydstatsgeneralen Robert E Lee, sade presidenten. "Och ingen vågar säga det men det var också det fanns en grupp från andra sidan och de hade inget demonstrationstillstånd och de var mycket våldsamma." Det är just denna teori att likställa nazister med antinazister, rasister och med antirasister som många även i presidenten eget parti i dag tar starkt avstånd ifrån. På de många bilder och mobiltelefonvideorna från Charlottesville ser man hundratals män i fackeltåg med rasist och nazisymboler som, en del med synliga skjutvapen som skanderar Inga judar, Blod och jord, Vems gator Våra gator. Man ser också slagsmål mellan nazister och motdemonstranter och bilen som med hög fart kör in i folkmassan. Talmannen för Representanthuset i USA, Paul Ryan, twittrade: "Vi måste vara tydliga. Vitmakt-grupper är avskyvärda". FN-chefen Antonio Guterres skriver på twitter att rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi förgiftar våra samhällen och vi måste ta avstånd från dem varje gång överallt. SR 170816.

Kristna i USA anklagas för tystnad om rasism. I kölvattnet efter helgens attack utförd av vit makt-anhängare anklagas evangelikala kristna i USA för att inte tillräckligt tydligt ta avstånd från rasism. Men flera kristna ledare har under de senaste dagarna fördömt både våldet, hatet och rasismen som kom till uttryck i Charlottesville. Men alla kristna instämmer inte i kritiken mot president Trump. Jerry Falwell Jr, rektor vid Liberty University, kallar Trumps uttalande "djärvt och sant". "Äntligen en ledare i Vita Huset. Jobben kommer tillbaka, Nord -Korea har tvingats backa, djärva och sanningsenliga uttalanden om tragedin i Charlottesville. Jag är så stolt över Donald Trump", twittrade Falwell. Dagen 170817.

Megakyrkopastor hoppar av Trumps kristna rådgivargrupp. En första pastor hoppar av Donald Trumps råd med evangeliskt kristna ledare efter händelserna i Charlottesville. Två av presidentens näringslivsråd har i dagarna lagts ned efter flera avhopp, men några liknande signaler om slopande av det kristna rådet har inte kommit.Det är pastor A.R Bernard i megakyrkan Christian Cultural Center i Brooklyn, New York, som nu meddelar att han lämnar president Trumps rådgivargrupp. I ett uttalande hänvisar han till "en fördjupad konflikt angående värden" med den amerikanska administrationen. Dagen 170919.
Should Trump's Evangelical Advisers Abandon Him? In the aftermath of the President's comments about Charlottesville, some Republican leaders have distanced themselves from him, while a number of major business leaders have stopped supporting him. Why are the evangelical leaders on his faith advisory council still standing with him? Have they sold their reputation, not to mention their souls, for a seat at the president's table? Of course not. Now is when President Trump needs them most, and it is very wrong to assume that their public silence reflects their private silence. To the contrary, they are doing what faith leaders are supposed to do: praying for the president and doing their best to speak into his life, calling him to do what is right in God's sight and is best for the nation. Charisma 170821.

Evangeliska kyrkor i USA fördömer Vit makt-rörelsen. De evangeliska kyrkornas organisation i USA uttalar att de "sörjer det meningslösa våldet" i Charlottesville, Virgina, nyligen. I ett uttalande skriver The National Association of Evangelicals (NAE): "Vi ansluter oss till andra kristna utöver nationen och ber för familjerna som har förlorat sina älskade och för helande i vårt land." De evangeliska kyrkornas sammanslutning fördömer vitmakt-rörelsen och grupper som Ku Kux Klan och nynazister. "Rasism ska inte bara adresseras efter tragiska händelser, utan regelbundet i våra trosgemenskaper. Kyrkor i USA kan visa vägen i att bekämpa attityder och system som förespråkar rasism", heter det i uttalandet. Även World Evangelical Alliance som tjänar över 600 miljoner evangeliskt kristna i världen ställer sig bakom uttalandet. Dagen 170820.

USA stoppar visum för ryska medborgare. Möjligheterna för ryska medborgare att få visum till USA kommer att begränsas kraftigt, det meddelade den amerikanska ambassaden i Moskva i dag. Åtgärden är ett svar på att Ryssland krävt att USA radikalt minskar sin diplomatstyrka i Ryssland. Från och med nu och nio dagar framåt kommer inga visum till USA att delas ut i Ryssland. Från första september kommer det återigen bli möjligt i viss utsträckning via ambassaden i Moskva. Vid USA:s tre konsulat i Ryssland kommer visumavdelningen även i fortsättningen vara stängd. Resultatet kommer bli att det blir mycket svårt för ryska medborgare att kunna åka till USA. - USA försöker på det här sättet skapa missnöje bland ryska medborgare riktat mot de egna myndigheterna, sa utrikesminister Sergej Lavrov. Och han menade att det var en typisk amerikansk teknik för att genomföra regimförändringar i andra länder. Om Ryssland kommer att svara så kommer det inte gå ut över vanliga amerikanska medborgare sa han. Det här är senaste draget i en serie av upptrappningar mellan USA och Ryssland. Det började med att USA anklagade Ryssland för att ha blandat sig i presidentvalet förra året. USA svarade med att införa skärpta sanktioner. På det svarade Ryssland med att mycket kraftigt begränsa omfattningen av antalet anställda på USA:s diplomatiska beskickningar i Ryssland. Och på det svarar nu alltså USA med att begränsa inresemöjligheterna för ryska medborgare. Den amerikanska ambassaden sa i ett uttalande att Rysslands agerande gjorde att man kan ifrågasätta om det finns en vilja i Moskva att ha goda relationer med USA. Att begränsa visummöjligheterna är trots allt ett relativt milt svar från USA:s sida och frågan är om det kan komma något mer. President Putin beslöt i dag också att utse en ny ambassadör i Washington, den hittillsvarande vice utrikesministern Anatolij Antonov. Hans företrädare Sergej Kisljak har redan återvänt till Moskva. Han blev omtalad för att ha haft kontakt med olika Trumpföreträdare innan Trump tillträdde som president och anklagades för att försöka påverka amerikansk politik. Själv säger han att han bara gjorde vad diplomater gör. Den nya ambassadören Antonov har mest ägnat sig åt frågor om rustningskontroll, ett tag också som vice försvarsminister, och han anses vara en hård förhandlare. För närvarande ligger alla samtal om rustningsbegränsningar mellan USA och Ryssland nere. SR 170821.

Trump: Vi ska bygga muren. President Donald Trump har avslutat sitt massmöte i Phoenix, Arizona. Han började med att läsa manus men övergick sedan till ett kraftigt halvtimmeslångt vredesutbrott mot medier. "Journalister är sjuka människor, nu har de systematiskt vantolkat vad jag sagt efter det som hände i Charlottesville. Jag har redan från början tagit avstånd från allt våld och sagt att jag är president för alla oavsett ras och religion. Jag älskar alla amerikaner," sa Donald Trump. Att Trump likställt rasister med antirasister och sagt att det finns goda och onda människor på båda sidor och att ledande republikaner ifrågasatt hans omdöme och att många företagsledare tagit avstånd mot honom tog han inte upp. Enligt presidenten är allt medias fel. "Ingen president genom historien har åstadkommit så mycket som jag på sju månader," sa Donald Trump. - Jag har sagt upp det skadliga Parisavtalet, jag har bekämpat gängkriminaliteten och kriminella illegala invandrare, jag har markerat mot Nordkorea, skaffat en vinnarstrategi i kriget mot Afghanistan, försvarsanslagen ökar, börsen slår rekord, arbetslösheten är den lägsta på 17 år och muren mot Mexiko kommer att byggas, sa president Trump. Presidenten väljer att fortsätta ha den här typen av möten som mer påminner om valkampanjsmöten. SR 170823.

Amerikanska rabbiner ställer in möte med Trump. Trumps agerande efter händelserna i Charlottesville visade en brist på "moraliskt ledarskap och empati" menar rabbinerna, som nu inte vill tala med presidenten. Rabbiner från fyra större judiska organisationer sa i går att de inte vill möta president Trump vid det årliga telefonmöte, som man brukat ha med amerikanska presidenten. Mötet har hållits vid inledningen till den judiska högtiden Rosh Hashana som markerar det judiska nyåret. Högtiden inleds den 20 september. Det är president Trumps uttalanden i samband med händelserna i Charlottesville som har fått rabbinerna att reagera, skriver ABC Politics. I ett uttalande skriver rabbinerna: "Vi har dragit slutsatsen att president Trumps uttalanden under och efter de tragiska händelserna i Charlottesville visar på en sådan brist på moraliskt ledarskap och empati för offren för rasistiskt och religiöst hat att vi inte kan organisera en träff i år", skriver de, och fortsätter: "Presidentens ord ger bränsle åt dem som står för anti-semitism, rasism, och främlingsfientlighet. Ansvaret för våldet i Charlottesville, inklusive dödsfallet som drabbade Heather Heyer, ligger inte på båda sidor utan på en sida: nazisterna, den så kallade alternativhögern och vit makt-anhängare, som spred sitt hat i ett fredligt samhälle. De måste kraftfullt fördömas på alla nivåer." De två organisationerna Reconstructionist Rabbinical Association och Religious Action Center of Reform Judaism har också skrivit under uttalandet. Dagen 170824.

Clinton avslöjar känslorna mot Trump under valrörelsen. Hillary Clinton har talat ut om debatterna mot Donald Trump inför det val som hon sedan förlorade. Och hon avslöjar i sin nya bok att hon ångrar att hon inte markerade hårdare mot Trump. I den amerikanska tevekanalen MSNBC kunde man i dag lyssna till ett utdrag ur Hillary Clintons nya bok där hon beskriver den andra presidentvalskampanjen mot Donald Trump. "För två dagar innan kunde världen höra honom skryta om hur han antastar kvinnor. Nu var vi på en liten scen och vart jag än gick följde Trump efter mig och gjorde miner." Det var fruktansvärt obehagligt. Han bokstavligen flåsade mig i nacken. Clinton skriver att hon valde att hålla sig lugn, att hon tänkte på hur hon har handskats med besvärliga män hela livet, men att hon i efterhand undrar om hon inte skulle ha valt att säga åt honom på skarpen. SR 170824.

I USA diskuterar nu allt fler öppet Donald Trumps mentala hälsa, och hur vicepresidenten och kongressen ska förhålla sig om de anser att Donald Trump inte klarar av att sköta sitt jobb längre. "Jag ifrågasätter verkligen hans förmåga, hans lämplighet att vara på den här posten. Oroar mig för att han har kärnvapenkoderna," säger James Clapper, tidigare chef för USA:s nationella underrättelsetjänst som arbetat på höga poster under både demokratiska och republikanska presidenter. Efter president Donald Trumps hot att stänga ner staten om muren mot Mexiko inte byggs, hans många vredesutbrott, förvirrade uppträdanden och oförmåga att uttrycka sig statsmannamässigt är det nu allt fler som nu öppet diskuterar presidentens mentala hälsa. Även den republikanske senatorn Bob Corker som står nära presidenten säger att Donald Trump inte har visat den stabilitet som behövs och måste höjda sig över sin egen person. Demokraternas kongressledamoten Jackie Speier vill att man nu för första gången i historien ska tillämpa det 25:e konstitutionstillägget som stadgar att vicepresidenten och en majoritet av ministrarna kan ta ifrån presidenten ämbetet om han är oförmögen att fullgöra sitt arbete. Om presidenten då inte går frivilligt måste en avsättning få två tredjedels majoritet i både senaten och representanthuset. SR 170824.

Pakistan bemöter Donalds Trumps hårda kritik. Pakistan slår nu tillbaka mot USA:s president Donalds Trumps anklagelser att landet skyddar de talibaner som amerikanerna slåss mot i Afghanistan. USA borde istället attackera Pakistans fiender, tycker ledarna i huvudstaden Islamabad. Det var i måndags som president Donald Trump klagade på att Pakistan inte gör tillräckligt för att hjälpa USA att få ett segerrikt slut på kriget i Afghanistan. Trots att USA pumpar in stora summor pengar i Pakistan så hjälper pakistanierna dem som står för kaos, våld och terror, enligt Trump. Det har inte tagits särskilt väl upp i Islamabad där det politiska och militära ledarskiktet tog till orda på torsdagen. Vi vill se effektiva och omedelbara militära insatser från USA:s sida mot de fredade områden i Afghanistan som nu härbärgerar terrorister som attackerar Pakistan. Det är ett av kraven i ett skriftligt uttalande. Så Pakistan beskyller alltså USA för samma sak som USA beskyller Pakistan för: Att skydda varandras fiender. Pakistan anklagar också USA för att vilseleda när det gäller det amerikanska ekonomiska biståndet till landet. Pengarna - åtskilliga miljarder dollar sedan år 2001 - har bara räckt till att bekosta en del av de kostnader Pakistan själv har haft för att hjälpa USA i Afghankriget. Det hävdar nu den pakistanska stats- och militärledningen. SR 170825.

Orkanen Harvey har kommit till Texas. Orkanen Harvey har nu dragit in in över kusten i södra Texas i USA. Orkanen är den kraftigaste i USA på över tio år. Den är nu av kategori tre med vindhastigheter på omkring 55 meter per sekund. Det var Väderkanalen som sände direkt när orkanen Harvey drog in över södra Texas. Orkanen växte i både styrka och omfattning och nådde delvis vindstyrkor upp mot 60 meter per sekund. Med stormen följde också kraftiga skyfall och stora vattenmängder som trycktes in från Mexikanska golfen. Flera miljoner människor fanns i orkanens väg och och de som inte sökte skydd utan valde att stanna fick intruktioner om att skriva sina namn på armarna för att kunna identifieras lättare. Ovädret tros nu ligga kvar i flera dagar och kanske in i nästa vecka. Det betyder översvämningar tiotals mil in från kusten. Områden som kanske blir obeboeliga veckor eller månader framöver. Städer från norra Mexiko till Louisiana förbereder sig för översvämningar uppger det amerikanska orkancentret NHC, som varnar för att Harvey skapar potential för "livshotande och ödeläggande" översvämningar. Staterna Louisiana och Texas har utlyst katastrofläge för att frigöra resurser för räddningsarbete. Samtidigt som orkanen piskade Texas fortsatte den politiska stormen i Washington. Dels benådade presidenten den kontroversielle sheriffen Joe Arpaio som dömts för att han drivit en för hård linje mot illegala invandrare. Och dessutom lämnade ytterligare en rådgivare Vita Huset - Sebastian Gorka som stod den sparkade chefsstrategen Steve Bannon nära. SR 170826.
Mildare konsekvenser efter Harvey än befarat. I USA tycks orkanen Harvey fått mycket mildare konsekvenser än vad många fruktade. När den drog in över södra Texas natten till i dag var orkanen den kraftigaste som drabbat USA på över tio år, men den förlorade snabbt i styrka. Varningarna nu gäller kraftiga regn och översvämningar. SR 170826.
Översvämningarna i Texas kan sakna motstycke. De omfattande översvämningarna i den amerikanska delstaten fortsätter efter skyfallen som följde efter stormen Harvey. Enligt myndigheterna kan konsekvenserna komma att sakna motstycke. "Detta kommer sannolikt bli ett historiskt skyfall. Om inte ett historiskt rekord." Guvernören Greg Abbott varnar kort och koncist för dagarna som kommer. Det har fallit mellan 5 - 600 mm regn på 24 timmar och så här ser stormen ut i några siffror: Värsta stormen i Texas sedan 1961. Mer än 300 000 hushåll utan el. 250 motorvägar avstängda. Ett 70-tal varningar om virvelstormar. Minst 1 200 människor i Houston räddade från bilar fast i vatten och i översvämmade hus. Enligt prognoserna ska regnet fortsätta. Över delar av Houston-området kan det komma minst lika mycket regn som redan fallit. Det betyder upp till 130 centimeter regn på bara några dagar. Över områden som redan är mättade av vatten. SR 170828.
Kommer ta lång tid att återhämta sig efter Harvey. Trots att orkanen Harvey nu har försvagats så blir området som drabbas av regnen större. Den mängd regn som vanligtvis faller under ett år väntas nu under en vecka. Det drabbade området är ett av USA:s viktigaste oljeproducenter, och nu har olje- och gasföretagen stängt ner en fjärdedel av in verksamhet. Det kan komma att ta år för Texas att återhämta sig från katastrofen, som betecknas som en av de värsta någonsin. SR 170828.

Nya uppgifter: Trump hade affärsintressen i Ryssland - under presidentkampanjen. I USA kommer nu uppgifter om att Donald Trump hade stora affärsintressen i Ryssland, samtidigt som han kampanjade för att bli USAs president. Planerna blev aldrig verklighet men handlade om ett Trump Tower i Moskva. Donald Trump har upprepade gånger sagt att han inte har några som helst affärsintressen i Ryssland. Uttalandena har oftast kommit i samband med diskussioner om de utredningar som pågår om hans valkampanjs eventuella kontakter med Ryssland. Nu visar uppgifter i tidningen Washington Post att Trumps fastighetsbolag hade planer på att bygga ett Trump Tower i Moskva. Förhandlingar pågick under slutet av 2015 och början av 2016 samtidigt som Donald Trump kampanjade för att bli republikanernas kandidat i presidentvalet. Tidningen bygger sina uppgifter bland annat på mejl vars innehåll man tagit del av. Projektet blev aldrig av. Men om uppgifterna stämmer visar det att Trumps bolag aktivt hade stora ekonomiska intressen i Ryssland samtidigt som han kampanjade för att bli president. SR 170828.

Trump besöker Texas där vattennivåerna fortsätter stiga. Mer regn väntas i stormen Harveys spår och amerikanska myndigheter beräknar att minst 450000 människor behöver hjälp. President Donald Trump har utfärdat katastrofläge i både Texas och Louisiana och besöker i dagarna de drabbade. Amerikanska myndigheter räknar med minst lika mycket regn till de kommande dagarna och vattenmassorna fortsätter att stiga. S 170829.

Stor amerikansk vit makt-sida har tagits bort från nätet. Den stora amerikanska vit makt-sidan Stormfront har tagits bort från nätet. Det följer efter att flera andra vit makt-sajter och sociala medie-konton tagits bort av amerikanska bolag. Daniel Wiklander, vikarierande chefredaktör på Expo, säger att Stormfront har varit en viktig sajt för rörelsen. "Den har betytt väldigt mycket, framförallt i USA givetvis och i andra engelskspråkiga länder," säger han. Stormfront har funnits på internet sedan 1996 och är i dag en av de största webbplatserna för vit makt-rörelsen. Men nu har sajtens webbhotell plockat bort sidan från nätet. Enligt Daniel Wiklander på Expo är det allmänhetens starka reaktion som tvingat de stora företagen att agera. Det här är på kort sikt ett besvär för personerna bakom men att tvingas bort från dom stora bolagens tjänster kan också vara något som gagnar rörelsen, säger Daniel Wiklander. "På lång sikt kan de mycket väl gå stärkta ur detta genom att de tvingas starta egna alternativ," säger han. SR 170829.

Stormen Harvey hotar amerikanska oljeindustrin. I USA påverkar ovädret Harvey den viktiga oljeindustrin i regionen. Runt Mexikanska Golfen finns en stor del av USA:s oljekapacitet och delar har nu fått stänga och det är osäkert för hur länge. När orkanen Harvey drog in över Texas hade många av oljeplattformarna i Mexikanska Golfen stängt och utrymts. Fortfarande är många av dem stängda. Men det stora problemet är raffinaderierna på land. Längs kusten finns ungefär hälften av USAs kapacitet. Cirka 15 procent ligger nu nere och det är osäkert för hur länge. Efter tidigare oväder som orkanen Katrina har det tagit tre till fyra månader att få upp produktionen igen. Den här gången kan det ta längre tid. Bensinpriserna har stigit till den högsta nivån på ett par år. Om en stor del av raffinaderierna fortsatt tvingas hålla stängt kan det påverka hela den amerikanska ekonomiska utvecklingen. SR 170830.

USA beordrar Ryssland att stänga konsulat. USA beordrade i dag Ryssland att stänga konsulatet i San Francisco och minska antalet diplomater i Washington DC och New York, det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov beklagar i ett telefonsamtal med sin amerikanske kollega Rex Tillerson beslutet att stänga de ryska beskickningarna och att spänningarna i de bilaterala kontakterna mellan länderna trappas upp. Det säger det ryska utrikesdepartementet, enligt flera medier. Lavrov framför också åsikten att det är USA, inte Ryssland, som satt i gång upptrappningen. Efter att USA införde nya sanktioner mot Ryssland beordrade Moskva förra månaden att antalet anställda på den amerikanska diplomatiska beskickningen i Ryssland måste halveras. Det här är en del av en pågående diplomatisk konflikt mellan länderna efter att USA anklagat Ryssland för att försöka påverka bland annat den amerikanska presidentvalskampanjen. SR 170831.

Beslut om barn till papperslösa ska få stanna i USA väntas. En regel från Obamas gav barn till illegala immigranter möjlighet att studera och arbeta i USA utan risk att deporteras. Nu kan den ändras. President Trump måste nu bestämma om barn till papperslösa ska få stanna i USA.De närmsta dagarna måste Donald Trump bestämma han ska dra tillbaka beslutet eller inte. Det handlar om närmare 800 000 unga varav många kom till USA som mycket små barn. I valrörelsen sa Trump att Obamas regel skulle tas bort. Men som president har Trump tvekat. Jurister hävdar att systemet är olagligt och inte skulle hålla i domstolsprövning. Samtidigt anser delar av administrationen att det är ett olämpligt läge att börja deportera barn och människor som gör rätt för sig. SR 170901.

FBI hittar ingen grund för Trumps anklagelser mot Obama. Det finns inga bevis för att Trump Tower i New York avlyssnades under valrörelsen förra året. Det framgår av domstolsdokument från USA:s justitiedepartement, rapporterar CNN. - Både FBI och dess avdelning för nationell säkerhet bekräftar att det inte finns någon dokumentation kopplad till avlyssning så som den beskrivs i ett twitterinlägg (av Trump) den 4 mars 2017, står det i dokumentet. Den nyblivne presidenten Donald Trump twittrade då: "Fruktansvärt! Har just fått veta att Obama avlyssnade mig i Trump Tower precis innan segern. Inget hittades. Det här är McCarthyism!" President Trump twittrade också: "Hur lågt har president Obama sjunkit när han avlyssnar mina telefoner under den väldigt heliga valprocessen". Trumps anklagelser väckte starka reaktioner och såväl republikaner och demokrater som högt uppsatta underrättelsechefer har tagit avstånd från dem. SR 170903.

Trump besöker drabbade medan Vita huset begär mer pengar. Den amerikanske presidenten Donald Trump besöker återigen delstaterna Texas och Louisiana efter stormen Harveys framfart. Samtidigt har Vita huset skickat en första begäran till kongressen om federala pengar för att bygga upp de drabbade områden. I ett brev till representanthusets talman Paul Ryan begär Vita husets budgetchef nästan 8 miljarder dollar, motsvarande 64 miljarder kronor, vilket är två miljarder dollar mer än vad man så sent som igår uppskattade skulle behövas för den här första injektionen av federala medel. Pengarna är tänkta att användas till räddningsinsatser, återuppbyggnad, och lån till företagare var verksamheter drabbats av stormen och översvämningarna. Vita husets budgetchef påpekar dock i brevet som är ställt till representanthuset talman att det här bara är att betrakta som en första delbetalning. De totala kostnaderna kommer att bli betydligt större och återuppbyggnads arbetet kommer att ta många år och ytterligare uppskattningsvis nästan 7 miljarder dollar kommer att behövas i slutet av den här månaden. SR 170903.

Irma uppgraderas till tropisk storm. Ovädret Irma har nu, innan den väntas kasta sig in över flera karibiska länder, laddat på sig ytterligare kraft och uppdaterats till en tropisk storm av kategori 4, enligt orkancentret NHC. Orkanvarningar har utfärdats för Antigua och Barbuda, Anguilla, Montserrat, St. Kitts och Nevis, St. Martin, Saba, St. Eustatius samt St. Maarten och St. Barts. Farhågorna är att Irma ska komma med som mest 25 centimeter regn och vågor på uppemot 7 meter och orsaka ler- och jordsked och kraftfulla översvämningar. Beredskapen har också höjts i Vieques, Culebra, Brittiska och Amerikanska Jungfruöarna, Guadeloupe och Dominica. Puerto Rico och den amerikanska delstaten Florida har utlyst undantagstillstånd i väntan på det kraftiga ovädret Irmas framfart. SR 170905.

Trump stänger program för barn till papperslösa. USA:s president Donald Trump tänker riva upp migrantprogrammet Daca, som omfattar närmare 800 000 unga. Han ger kongressen ett halvår för att lagstifta i frågan. "Vi kan inte tillåta alla som vill komma hit att göra det, det är bara så enkelt," säger justitieministern Jeff Sessions. Daca ger migranter som kom till USA före sin 16:e födelsedag, i sammanhanget kallade "dreamers" (drömmare), möjlighet att stanna i landet och arbeta lagligt i tvåårsperioder som kan förlängas. Det omfattar i nuläget närmare 800 000 unga och skapades av Trumps företrädare Barack Obama genom en presidentorder 2012. Rent formellt innebär Trumps beslut en förlängning, men bara med ett halvår. Inga nya ansökningar kommer att behandlas efter tisdagen, skriver amerikanska medier. De som har arbetstillstånd som går ut före den 5 mars 2018 kan dock ansöka om att tillstånden ska förnyas om det sker före den 5 oktober i år. Det är oklart vad som händer med programmet om kongressen inte kan enas om ett lagförslag i frågan. Samtidigt lovar New Yorks guvernör, demokraten Andrew Cuomo, och statens rättsliga myndigheter att de ska stämma Trump i domstol om han skrotar programmet. "Presidentens åtgärd kommer att vända upp och ned på livet för hundratusentals unga människor som vuxit upp i Amerika", säger Cuomo i ett gemensamt uttalande med delstatens högste åklagare Eric Schneiderman. Även delstaten Washingtons högste åklagare Bob Ferguson hotar med rättsliga åtgärder. Trump får även tungt motstånd i sitt eget parti. Representanthusets talman Paul Ryan och den republikanske senatorn Orrin Hatch bad presidenten att inte upphäva programmet. Ryan säger efter Trumps beslut att han hoppas att kongressen kan komma överens i lagstiftningen och få en permanent lösning. SR 170905.
Starka reaktioner mot beslut att avskaffa amnestiprogam. I USA kommer starka reaktioner på Donald Trumps beslut igår om att riva upp ett amnestiprogram för unga som kommit till landet illegalt som barn. Flera storföretag protesterar mot beslutet som också får kritik från flera av Trumps partikamrater. "Barn som förts till vårt land illegalt utan att de själva bär skulden för det bör inte tvingas tillbaka till ett land de inte längre känner till." Så skriver den republikanske senatorn John McCain i ett uttalande om Trumps besked igår. Också Paul Ryan, republikanernas talman i representanthuset har utryckt sitt stöd för dessa unga som i USA ofta kallas dreamers. Det har också flera företagsledare som Facebooks Mark Zuckerberg och chefen för Microsoft Brad Smith. Också förre presidenten Barak Obama som införde programmet 2012 gjorde igår ett ovanligt politiskt utspel där han kallade beslutet för grymt och kontraproduktivt. SR 170906.

"Potentiell katastrof" - Irma har nått Karibien. Enligt USA:s nationella orkancentrum, NHC, beräknas vindhastigheten till över 80 meter per sekund. Irma sägs vara den mest kraftfulla orkanen på nästan 90 år. Först att nås av orkanen under onsdagsmorgonen var Ögruppen Läöarna i Små Antillerna, som ligger direkt i stormens väg. Konsekvenserna och omfattningen av skadorna är ännu okända, och är svåra att uppskatta. Meteorologen Phil Klotzbach vid Colorado Stae University gav i ett försök en dyster prognos till nyhetsbyrån AP. "Läöarna kommer att förstöras. Jag ber bara för att stormen vinglar till och missar dem," sade han. SR 170906.

Donald Trump i överraskande uppgörelse med Demokraterna. En överraskande inrikespolitisk uppgörelse har inträffat mellan president Donald Trump och de demokratiska ledarna i kongressen. "Jag tror det här är vad det amerikanska folket vill se," säger Donald Trump som förutspår ett än större närmande mellan de båda partierna i den amerikanska kongressen. Uppgörelsen på onsdagen överraskade det politiska etablissemanget och även presidentens eget parti, Republikanerna. Överenskommelsen handlar om att frigöra pengar för katastrofhjälp efter stormen Harvey i Texas, men också om att tillåta att USA lånar mer pengar i ytterligare tre månader. En lösning som republikanernas ledare i representanthuset, Paul Ryan, bara någon timme innan mötet kallat direkt löjlig eftersom han ville se en mer långsiktig lösning. Men på sittande möte inför ögonen på de republikanska ledarna i kongressen gjorde alltså Donald Trump upp med deras demokratiska motsvarigheter. Enligt flera bedömare i USA väckte beskedet stor irritation inom det republikanska partiet, då uppgörelsen slagit undan benen på dem inför flera viktiga frågor som kommer upp i kongressen under hösten. Efter mötet konstaterade republikanernas Paul Ryan att med ännu en naturkatastrof i faggorna ville presidenten snabbt få en lösning över partigränserna. SR 170907.

Hillary Clinton släpper bok om valförlusten. Den före detta presidentkandidaten Hillary Clinton släpper idag en ny bok. Boken, som heter "What Happened", behandlar Clintons syn på varför hon förlorade valet till Donald Trump. Clintons kandidatur till presidentposten slutade i ett, för många, oväntat nederlag. Det hindrar henne inte från att fortsatt röra om i den politiska debatten. I sin nya bok radar hon upp flera saker hon tror ledde till valförlusten, däribland Rysslands misstänkta inblandning i valet, den före detta FBI-chefen James Comeys beslut att öppet berätta om en utredning mot henne och den hårda primärvalsstriden mot Bernie Sanders. Hillary Clinton tar i och för sig på sig skulden för förlusten: "man kan skylla på statistiken och budskapet", skriver hon, "men det var jag som var kandidaten, det var min kampanj och mina beslut." Samtidigt svarar hon på den kritik hon fått. Bland annat uppfattningen om att hon inte kampanjande tillräckligt i delstater som skulle visa sig helt avgörande, exempelvis Pennsylvania, Wisconsin och Michigan. SR 170912.

Trump överväger färre flyktingar. Trumpadministrationen överväger att ta in rekordfå flyktingar nästa år, enligt tidningen New York Times. Samtidigt har Högsta domstolen slagit fast att administrationen får försätta med delar av det omstridda inreseförbudet. Sedan tidigare har Donald Trump bestämt att högst 50 000 kvotflyktingar ska tillåtas inträde i USA under pågående budgetår, det är det lägsta antalet sedan 1980. Nu rapporterar New York Times att administrationen överväger att ta in betydligt färre nästa budgetår, enligt tidningens källor finns det personer inom administrationen som vill se ett tak på 15 000 människor. Vita huset har ännu inte kommit fram till ett slutgiltigt beslut, men enligt New York Times har frågan skapat debatt inom administrationen. På ena sidan finns de som anser att USA historiskt har varit, och även i framtiden bör vara, en fristad för människor på flykt, medan andra förespråkar att man bör använda resurserna för att hjälpa människor utanför USAs gränser. President Trump måste ta beslut i frågan innan första oktober då nästa budgetår börjar. Parallellt har Högsta domstolen slagit fast att det omdebatterade inreseförbudet gällande kvotflyktingar ska få vara kvar. Domstolens beslut innebär att administrationen tillfälligt får stoppa 24 000 kvotflyktingar från att resa in i USA. SR 170913.

USA överväger att stänga ambassaden i Havanna. USA kan komma att stänga sin ambassad i Kuba efter att flera tjänstemän på ambassaden har insjuknat under mystiska omständigheter. Utrikesminister Rex Tillerson säger att frågan nu är under utredning. Efter mer än femtio år av frysta diplomatiska relationer öppnade USA återigen sin ambassad i Havanna 2015. Nu kan ambassaden komma att stängas, men inte på grund av direkta politiska skäl, utan för att minst 21 tjänstemän på ambassaden har drabbats av kroniska hörselskador och hjärnskador. Exakt vad som orsakat att personalen insjuknat är inte klarlagt, men enligt tjänstemän på amerikanska UD kan det röra sig om angrepp från en slags ljudanordning eller från ett ljudvapen. USA:s utrikesminister Rex Tillerson kallar det hela för "attacker på ambassadpersonalens hälsa" och meddelade att man nu "utreder" huruvida ambassaden återigen ska stängas. Kubanska myndigheter förnekar all inblandning. SR 170917.

Vita huset: Ingen ändrad klimathållning. Vita huset tillbakavisar uppgifterna om att USA mjuknat när det gäller klimatavtalet från Paris. Det är ingen förändring i president Donald Trumps hållning, enligt ett uttalande. "Som presidenten har gjort tydligt klart kommer USA att dra sig ur om vi inte kan gå in i nya villkor som är mer gynnsamma för vårt land", säger Lindsey Walter vid Vita huset. SR 170917.

Trump om FN: För mycket byråkrati. Donald Trump riktar kritik mot FN och säger att byråkrati hindrar organisationen från att nå sitt potential. SR 170919.
Exklusivt: Newt Gingrich om Trump och Nordkorea. USA:s president kommer aldrig tillåta att Nordkorea skaffar sig kapaciteten att utplåna en amerikanska stad, det säger Newt Gingrich som är tidigare talman i amerikanska representanthuset och nära vän till Donald Trump, i en exklusiv intervju med Ekot. Trumps attityd är att han måste stoppa dem. Sedan om det sker genom en direkt attack, det är möjligt, eller genom att skjuta ned missilerna när de just avfyras från koreahalvön, det är också möjligt. Men oavsett vilket kommer han inte att riskera en amerikansk stad. SR 170919.
Trump talade om "skurkstater" inför FN. Om inte Pyongyang avbryter sina kärnvapenaktiviteter kommer USA att tvingas att förgöra Nordkorea, sade president Donald Trump inför FN:s generalförsamling och väckte ett sorl i lokalen. Han sade också att USA:s militärmakt kommer att bli den kraftfullaste i världen. Donald Trump höll idag sitt första tal inför FN:s generalförsamling. "Om inte de många rättrådiga konfronterar de elaka få så kommer ondskan segra," sa presidenten i sitt anförande. I sitt tal gick han till direkt attack mot Nordkoreas ledare Kim-Jong Un, som han än en gång kallade "Raketmannen". Han kallade också landet för en "skurkstat" som förtrycker sitt eget folk och hotar sina grannar. "Ingen har visat mer förakt mot både omvärlden och sitt eget folk än den förkastliga regimen i Nordkorea." Han kallade sitt land "redo, villigt och kapabelt" i den händelse USA "tvingas försvara sig självt eller sina allierade". "Då har vi inget annat val än att fullständigt förgöra Nordkorea." Trump uppmanade FN-staterna att gemensamt arbeta för att isolera den nordkoreanska regimen tills dess den avslutar sitt "fientliga" beteende. "Rocket man (Raketmannen) är ute på ett självmordsuppdrag," säger Trump och syftar på Nordkoreas diktator Kim Jong-Un. Epitetet "skurkstat" tilldelades även Iran. USA:s nuvarande president kritiserade föregångaren Barack Obamas avtal med landet. Ett avtal som gav Iran rätt att utveckla kärnkraft - mot löftet att inte utveckla kärnvapen. "Det är dags att fördöma denna vårdslösa regim, som talar om "död för Amerika" och att förinta Israel," sa presidenten. Även Bashar al-Assads regim i Syrien och Nicolás Maduros styre i Venezuela kritiserades i hårda ordalag. Trots att han tidigare varit en hård kritiker av FN och kallat det "svagt och inkompetent", påpekade han syftet med förbundets tillkomst - att skapa fred och stabilitet. Men tillade samtidigt: "Låt oss se hur det lyckas."
Utrikesminister Margot Wallström riktar hård kritik mot talet. "Detta var ett bombastiskt, nationalistiskt tal," säger hon i Studio Ett. "Det måste vara decennier sedan man hörde ett sådant tal i FN:s generalförsamling. Med ett direkt militärt hot mot Nordkorea, rakt emot FN-stadgan," säger hon och fortsätter: "Han hotade ju Nordkorea med att utplåna dem. Det gick ju en susning genom rummet naturligtvis." I generalförsamlingen talar under dagen även bland annat Frankrikes och Turkiets presidenter och Israels premiärminister. SR 170919.

Facebook offentliggör ryska annonser. Facebook kommer att offentliggöra innehållet i omkring 3 000 ryska annonser som publicerades i det sociala nätverket vid tiden för förra årets presidentval i USA. Facebook kommer att ge den amerikanska kongressens utredare cirka 3 000 politiska annonser som en rysk, så kallad trollfabrik, producerade och publicerade i det sociala nätverket månaderna före och efter förra årets presidentval. De 3 000 annonserna från den ryska "trollfabriken" kunde kopplas till 470 Facebookkonton. Annonseringen pågick fram till i maj 2017 och Facebook har sedan dess ändrat sina regler och stängt ned kontona. SR 170922.

Republikaner misslyckas med att skrota Obamacare. Republikanernas försök att reformera sjukförsäkringssystemet har nu slutgiltligt misslyckats. Senaten skulle ha röstat om ett nytt förslag nu i veckan men sedan det står klart att rösterna inte skulle räcka, avstår man nu från att rösta. Republikanske senatorn Lindsey Graham tackar president Trump och vice president Pence för deras stöd till försöken att riva upp Obamacare som det nuvarande systemet kallas - men det räckte inte, sedan flera republikanska senatorer meddelat att de inte stödjer det nya förslaget står det nu klart att Obamacare blir kvar tills vidare. För republikanerna är detta ett dubbelt misslyckande. Att riva upp förre presidenten Barak Obmas mest kända reform var en av partiets viktigaste vallöften. Å att inte lyckas ena partiets senatorer i den här frågan är ett tecken på kris och djup splittring. Att det var så bråttom att få till en omröstning nu i veckan beror på att röstreglerna för lagförslaget ändras 30.e september. Fram tills dess räcker enkel majoritet i senaten - något som republikanerna kan få ihop själva - därefter krävs 60 av senatens hundra röster, å det anses omöjligt eftersom det kräver demokratiskt stöd. President Trump skyller misslyckandet på det han kallar "vissa låtsasrepublikaner " som inte ville ge sitt stöd till förslaget. 20 miljoner amerikaner har fått sjukförsäkring genom Obamacare och även om systemet kritiserats för att vara snårigt och bitvis ineffektivt är det enligt flera opinionsmätningar populärare bland väljarna än det republikanska förslaget och flera senatorer har haft uppenbart svårt att få med sina valkretsar på en nedmontering. SR 170927.

NFL-protesterna fortsätter: "Extremt respektlöst". Donald Trump vill att NFL inför en regel mot att spelare knäböjer under nationalsången. NFL verkar bry sig allt mindre. "Han utövar sin rätt till yttrandefrihet, och jag utövar min rätt att inte bry mig," säger ligans talesperson Joe Lockhart. Samtidigt verkar protesterna spridas till allt fler idrotter. SR 170927.

Trump har föreslagit största förändringen i USA på 30 år. I USA har president Donald Trump presenterat en mycket omfattande skattereform med stora skattesänkningar för både privatpersoner och företag. Däremot saknas detaljer om hur skattesänkningarna ska finansieras. "Vi ska sänka skatten för medelklassen, förenkla skattesystemet och ta tillbaka jobben till USA." Det var löftet när Donald Trump presenterade sitt skatteförslag i delstaten Indiana. Inkomstskatten ska sänkas till max 35 procent from dagens nära 40 och bolagsskatten sänks från 35 procent till 20 - om förslaget går igenom. Skatteklasserna blir också färre, i stället för dagens sju olika varianter skulle det bli tre klasser, ett sätt att förenkla dagens system i USA. Trump påpekade under sitt tal att det är medelklassen som är vinnarna med det här förslaget och inte de allra rikaste. Samtidigt föreslår han en slopad fastighetsskatt som skulle gynna många av landets välbärgade - liksom flera av skattesänkningarna skulle göra. Mest frågetecken finns kring finansieringen av förslaget. Alla sänkningar skulle betyda biljoner i minskade intäkter för statskassan. Men förslaget är också snarare ett startskott än ett slutbud - hårda diskussioner om detaljerna återstår både inom det republikanska partiet och med de demokrater som kan tänkas stödja förslaget. Först i slutet av året tros ett skattepaket vara så färdigt att det kan röstas igenom. SR 170928.

Twitter kopplas in i ryssutredningen. Kongressen i USA hade idag ett möte med Twitter om företagets roll i den amerikanska valrörelsen förra året. Ryssland tros ha försökt påverka valutgången i det amerikanska valet med bland annat Twitter och Facebook som plattform. Twitter har hittills hållit en låg profil, till skillnad från Facebook, och har knappt kommenterat anklagelserna. Även om aktiviteten på Facebook har fått mest uppmärksamhet menar många att Twitter kan ha varit en ännu viktigare kanal. Konton på Twitter kan nämligen vara helt anonyma. Under valrörelsen verkar dessutom bottar ha använts, alltså automatiserade meddelanden, som kan spridas i mycket stor skala. Påverkansförsöken verkar heller inte ha upphört, under den senaste veckans infekterade debatt om amerikanska fotbollspelare, som inte har velat stå upp under nationalsången, har nätverk på Twitter med ryska kopplingar agerat på båda sidor i diskussionen. I de omfattande utredningarna som pågår just nu tonar bilden av ett sofistikerat ryskt påverkansarbete fram. Inte bara ett försök att smutskasta Hillary Clinton och gynna Donald Trump, utan också på ett djupare plan orsaka splittring och kaos i det amerikanska samhället. Dagens besök i kongressen är Twitters första i den här utredningen och hålls bakom stängda dörrar. SR 170928.

Efter orkanen: Miljoner människor utan ström i Puerto Rico. Det har gått mer än en vecka sedan orkanen Maria passerade över Puerto Rico. Nu är det ont om mat och dricksvatten, och miljoner människor är utan ström.Spåren efter orkanen finns kvar överallt i Puerto Ricos huvudstad San Juan. De få träd som inte fallit ner eller är sönderbrutna har inga löv kvar, fönsterrutor är krossade, stora hål finns i taken och plåt som suttit på byggnader ligger i drivor vid vägkanten. Då är San Juan en stad som drabbats relativt lite jämfört med andra samhällen här. Utmaningarna har bara börjat för de cirka 3,5 miljoner människor som bor i Puerto Rico. Det finns knappt något elnät kvar och de människor som har möjlighet förlitar sig på ström från generatorer. I början på veckan var bara 11 av 69 sjukhus öppna på grund av att de inte finns någon ström. Det är oklart om fler har kunnat öppna nu. Samtidigt är det inte säkert att de som behöver hjälp kan be om det. Kommunikationerna utanför San Juan fungerar inte längre, 1360 av 1600 mobilmaster har slagits ut. SR 170929.

USA:s hälso- och socialminister avgår. Den amerikanska hälso- och socialministern Tom Price lämnade på fredagskvällen in sin avskedsansökan. Och president Donald Trump har sagt att han kommer att acceptera den. Price avgång sker efter en skandal som fått stora rubriker. Han har använt dyra privat-jet när han rest i arbetet. Under sin korta tid som hälsominister har Tom Price flugit med privatjet 26 gånger - till ett pris av sammanlagt 400 000 dollar - motsvarande nästan 3,5 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar. De senaste dagarna har Tom Price erbjudit sig att betala pengar tillbaka - men bara för själva platsen ombord - inte för de stora kostnaderna - för planet, bränsle och personal. Också andra ministrar i Trump-administrationen har anklagats för att hyra privata jet-plan när de rest i arbetet - bland dem finansminister Steve Mnuchin. Mnuchin försökte också få använda regeringsplanet när han och nyblivna hustrun skulle på bröllopsresa till Europa. Efter skandalen med Tom Price och hans användning av privatjet, har Vita Husets budgetchef meddelat nya regler. Hädanefter måste alla resor av det här slaget som ministrar och andra högt uppsatta i administrationen vill göra, måste först godkännas av Vita Husets stabschef, John Kelly. SR 170929.

IPPF: Över en miljon aborter under 2016. Mer än en miljon aborter. Det genomförde International Planned Parenthood Federation (IPPF) enligt sin årsrapport, under 2016 Det är fler än någonsin under ett år. I IPPF:s årliga redovisning för 2016 skriver man att man inom organisationen genomförde 612 966 kirurgiska aborter och 481 713 medicinska aborter. Sammanlagt 1 094 679 aborter, rapporterar katolska Respekt. IPPF utförde också över 3,6 miljoner "abortrelaterade aktiviteter", till exempel abortrådgivning. IPPF är en jätteorganisation med verksamhet i över 170 länder, miljontals kronor i statligt stöd och tusentals anställda runt om i världen. Man arbetar intensivt med påverkansarbete för att förändra lagar och skapa mer sexliberala och abortliberala samhällen. I årsrapporten hävdar IPPF att organisationen bidragit till över 950 lag- eller politiska förändringar avseende abort och preventivmedel globalt sedan 2005. Enligt organisationen Population Research Institute, som noga följer IPPF, har förändringarna handlat bland annat om att "försvaga eller avskaffa lagar som försvarar livet, att införa läroplaner med utförlig sexualundervisning i skolor, att avskaffa föräldraanmälan och motarbeta lagar om lagstadgat samtycke för minderåriga, samt att säkerställa offentlig finansiering av abortiva preventivmedel", skriver Respekt. I Sverige representeras IPPF av RFSU. Världen idag 171002.

Minst 58 döda efter skjutning i Las Vegas. 58 människor har dödats och över 500 har skadats sedan en ensam gärningsman öppnat eld mot en musikfestival i Las Vegas i USA. "Det var en akt av ren ondska," sade Donald Trump, i ett tal på måndagen. 58 personer har dödats och fler än 500 har skadats efter en skjutning i Las Vegas, enligt lokal polis. Det är den hittills värsta masskjutningen i USA:s historia, skriver AP. Tidigare var masskjutningen på en nattklubb i Orlando 2016 den värsta, då 49 personer dödades. Delstaten Nevada, där Las Vegas ligger, har några av de mest liberala vapenlagarna i hela USA. Det är bland annat tillåtet att bära automatvapen och det finns inga gränser för hur stor magasinskapacitet ett vapen kan ha, skriver BBC. SR 171002.
Nevadas vapenlagar bland de mest liberala. Den misstänkte skytten Stephen Paddock mejade ner hundratals människor i Las Vegas. Enligt uppgifter till tidningen New York Times ska polisen ha funnit upp emot 20 vapen i skyttens hotellrum och delstaten Nevadas vapenlagar är bland de mest liberala i USA. Enligt Vita huset är det för tidigt att diskutera vapenkontroll. Rätten att bära vapen är grundlagsstiftad i USA och vapenlagarna i Nevada är bland de mest liberala i landet. De tillåter personer att köpa gevär, hagelgevär eller pistoler samt ammunition. Det är tillåtet att köpa maskingevär om det sker i enlighet med federal lagstiftning. Personer under 18 år får inte bära vapen om det inte sker under en vuxens ansvar, med den vuxne närvarande. Vapenbärare behöver inte ha licens, eller registrera sitt vapen, och det finns ingen gräns för hur många vapen eller hur mycket ammunition som får köpas. Licens i form av ett "blue card" krävs inte längre, skriver sajten nevadacarry.org. Tillstånd, som utfärdas av den lokala polisen, krävs bara för att inneha vapen som inte bärs synliga. Då måste personen vara minst 21 år gammal. SR 171002.
Efter massakern i Las Vegas - mycket liten chans att vapenlagarna skärps. Det har nu gått mer än ett dygn sedan massakern i Las Vegas, men polisen har fortfarande ingen som helst teori om varför den misstänkte gärningsmannen Stephen Paddock utförde sitt blodiga dåd. Men masskjutningen har återigen lett till att debatten i USA om vapenlagarna kommit igång. Sammanlagt har polisen nu hittat 42 vapen av olika typer som Paddock förfogade över, drygt hälften av dem hade han med sig i hotellrummet och det är en gåta hur han lyckades få dit allesammans utan att det upptäcktes. Vapnen hade han införskaffat i flera delstater. På den republikanska sidan har motståndet mot alla krav på inskränkningar i rätten att bära vapen bara ökat och det finns mycket små utsikter att den republikanskt dominerade kongressen skulle kunna tänka sig ens de minsta skärpningar. Vad som kanske kan förändra situationen är om tendensen mot allt värre masskjutningar fortsätter. Det är bara lite drygt ett år mellan de två allra värsta massakrerna i USA:s moderna historia - Orlando förra året och Las Vegas. Det är nu Trump som har ansvaret och möjligen är han beredd att föreslå något. Samtidigt är kanske masskjutningarna inte det viktigaste argumentet för att skärpa vapenlagarna - utan att förhindra att vardagliga konflikter, ofta i hemmiljö, förvandlas till mord och död bara för att det råkar finnas ett skjutvapen nära till hands. SR 171003.
Stor sorg efter skjutmassakern i Las Vegas. Dödssiffran efter skjutmassakern i Las Vegas har stigit - 59 människor dödades och många skadade vårdas fortfarande på sjukhus. SR 171003.
Nya detaljer kring massakern i Las Vegas - skytten ska ha skickat pengar till Filippinerna. Polischefen kunde ge nya detaljer om hur minutiöst Paddock planerade sitt brott. Man har bland annat funnit kameror som han monterat upp kring sitt hotellrum. Syftet med kamerorna, som bland annat satt på en godisautomat i korridoren, verkar ha varit att skaffa sig en bild av om polisen var på väg för att gripa honom, enligt polischef Lombardo, som också poängterade att förberedelser på den här nivån tyder på lång och noggrann planering. Och även om Paddock fortfarande betraktas som ensam brottsling vill polisen inte utesluta att det kan ha funnits ytterligare personer inblandade. SR 171004.
Förbön efter Las Vegas-dåd. Med minst 58 döda och över 500 skadade var söndagens masskjutning i Las Vegas den värsta i USA:s historia. Maningar till förbön har gått ut över USA och kyrkor i Las Vegas har hållit öppet för allmänheten. SR 171004.

USA utvisar kubanska diplomater. USA utvisar nu femton kubanska diplomater från USA efter att amerikansk ambassadpersonal insjuknat under mystiska förhållanden i Kuba. De kubanska diplomaterna får sju dagar på sig att lämna USA, men de diplomatiska förbindelserna mellan USA och Kuba kvarstår. Beskedet kommer efter att minst 21 amerikanska diplomater i Havanna insjuknat under oklara förhållanden. De amerikanska diplomaterna har drabbats av kroniska hörselskador och hjärnskador, i vad USA beskriver som attacker mot sina medborgare. På en presskonferens säger en tjänstemän på USA:s utrikesdepartement att man inte lägger skulden för "attackerna" på Kuba, men att utvisningarna av de kubanska diplomaterna är en reaktion på att Kuba inte kan garantera säkerheten för amerikansk personal. För några dagar sedan, den 29 september, valde USA:s utrikesdepartement att ta hem mer än hälften av sin personal från Havanna. SR 171003.

NRA öppnar för strängare försäljningsregler. Vapenlobbyorganisationen NRA öppnar nu för hårdare regler vid försäljning av så kallade bump stocks, en mekanism som gärningsmannen i Las Vegas använde när han sköt ihjäl 58 personer i söndags. National Rifle Association, NRA, har gjort sig känt för att motarbeta de flesta försök att införa hårdare vapenregleringar i USA. Den här gången är det annorlunda. I ett uttalande skriver NRA att man "bör införa nya regler" när det gäller försäljningen av så kallade bump stocks, den mekanism som gjorde att gärningsmannen i Las Vegas kunde skjuta uppemot nio skott i sekunden, trots att vapnen han använde inte var gjorda för att skjuta så snabbt. Även flera ledande republikaner har aviserat att de är beredda att se över lagarna som reglerar försäljningen av bump stocks, bland annat talmannen i representanthuset Paul Ryan. Vi välkomnar NRA:s uttalande och är öppna för en sådan diskussion, sa Vita huset pressekreterare Sarah Huckabee Sanders. NRA är däremot tydligt med att man inte vill gå längre än så: "Att förbjuda hederliga amerikaner att bära vapen baserat på en galen människas gärningar kommer inte förhindra framtida attacker", skriver NRA i uttalandet. Även vapenförsäljare runtom i USA är tveksamma till om bump stocks ska få säljas på samma sätt som det gör i dag. "Bump Stocks gör det möjligt att skjuta nästan lika snabbt som ett helautomatiskt vapen," säger Tim Hawk som driver vapenaffären Guns n' Roses i New Jersey, och helautomatiska vapen hör hemma på slagfältet, inte i vårt samhälle. SR 171006.

Trump flyttar bistånd för att hjälpa Mellanösterns kristna. Donald Trump litar inte på att FN-bistånd till Mellanöstern når fram till förföljda kristna och andra minoriteter. Därför kommer USA rikta om sitt bistånd, och låta det gå direkt till hjälporganisationer. Det meddelar nu vicepresident Mike Pence. - Äntligen, säger Nuri Kino, grundare av A Demand For Action. Få personer kan nog ha missat det lidande som kristna, och andra minoriteter, har blivit utsatta för i Irak och Syrien. Men inte lika många känner till att situationen för många av dessa människor har varit nästan lika svår när de lyckats fly från IS grymheter. "I flyktingläger har de utsatts för hot och våldtäkter, och inte fått ta del av mat och vård," berättar journalisten Nuri Kino som grundat hjälporganisationen A Demand For Action. Han har själv varit på plats i länderna många gånger, och har pratat med åtskilliga flyktingar. "Det finns flyktingläger som helt styrts av klaner," säger han och berättar att många ickemuslimska grupper, men också muslimska, har tvingats fly från lägren, och därmed förlorat sin chans att få ta del av biståndet. ""Varför får vi ingen hjälp från väst, varför har ni övergett oss?" var också frågan som de kristna ställde till EU-parlamentarikern Lars Adaktusson när han var på plats i Mellanöstern. USA ska ha gett enorma belopp för att förbättra situationen. Men biståndet har gått via FN, och har alltså, enligt kritiker, inte nått fram till de religiösa minoriteterna. FN har även anklagats för korruption. På en middag som arrangeras av en kristen människorättsorganisation meddelade i onsdags vicepresident Mike Pence att USA hädanefter kommer rikta om sitt bistånd. "Vi kommer inte längre förlita oss på FN som enda instans att hjälpa de förföljda kristna och andra minoriteter som lever i kölvattnet av folkmord och terroristgruppers grymheter," ska Pence ha sagt under middagen. I stället ska USA från och med nu "arbeta hand i hand med trosbaserade grupper och privata organisationer" berättade Pence. Detta för att "stoppa FN:s ineffektiva hjälpinsatser". Världen idag 171026.

Nya uppgifter: Trump hade affärsintressen i Ryssland - under presidentkampanjen. I USA kommer nu uppgifter om att Donald Trump hade stora affärsintressen i Ryssland, samtidigt som han kampanjade för att bli USAs president. Planerna blev aldrig verklighet men handlade om ett Trump Tower i Moskva. Donald Trump har upprepade gånger sagt att han inte har några som helst affärsintressen i Ryssland. Uttalandena har oftast kommit i samband med diskussioner om de utredningar som pågår om hans valkampanjs eventuella kontakter med Ryssland. Nu visar uppgifter i tidningen Washington Post att Trumps fastighetsbolag hade planer på att bygga ett Trump Tower i Moskva. Förhandlingar pågick under slutet av 2015 och början av 2016 samtidigt som Donald Trump kampanjade för att bli republikanernas kandidat i presidentvalet. Tidningen bygger sina uppgifter bland annat på mejl vars innehåll man tagit del av. SR 171028.

Domstol går emot Trump om transsexuella. En federal domstol i Washington stoppar president Donald Trumps planer på att neka transpersoner anställning i USA:s militär. Domaren Colleen Kollar-Kotelly skriver att transpersoner i militären som har lämnat in en stämning för att stoppa planerna sannolikt skulle få rätt när de hävdar att förbudet går emot landets konstitution. Orsaken till att de troligen skulle få rätt är bland annat att de angivna orsakerna för förbudet "inte verkar ha stöd av några fakta", noterar Kollar-Kotelly. Men även omständigheternas kring Trumps offentliggörande av förbudet har vägt in i hennes beslut, skriver domaren. Domaren beslutar att administrationen därför inte får införa restriktionen. I augusti klargjorde Trump att militären ska "återvända till den långvariga politiken och förfarandet inom militären från före juni 2016". Det innebär ett stopp för nyanställning av öppet transsexuell personal. Ett antal transpersoner som redan tjänstgör i militären tog ärendet till domstol och hävdade grundlagsskyddade rättigheter som grund. Trumps utspel satte igång spekulationer om vad som ska hända med de tusentals transpersoner som redan tjänstgör inom militären. Projektet blev aldrig av. Men om uppgifterna stämmer visar det att Trumps bolag aktivt hade stora ekonomiska intressen i Ryssland samtidigt som han kampanjade för att bli president. SR 171030.

USA:s vicepresident: Styr om biståndet till kristna. USA:s vicepresident Mike Pence vill rikta om USA:s bistånd för utsatta minoriteter i Mellanöstern. I stället för att FN ska fördela pengarna, ska de i stället gå direkt via hjälporganisationer och kyrkor. "Det här är bra," säger Nuri Kino, vars organisation ADFA engagerar sig för flyktingar i Mellanöstern. I flera år har organisationen jobbat för detta. Det var i förra veckan som USA:s vicepresident Mike Pence meddelade att USA inte längre vill finansiera vad de kallar ineffektiva FN-program till förföljda grupper. "Medan trosbaserade grupper med bevisad erfarenhet och djupa rötter i regionen är mer än villiga att bidra, har FN fortsatt neka dem pengar," sa Pence enligt CNN. Vice-presidenten manade samtidigt kristna att stötta sina trossyskon med pengar. Bakgrunden till den amerikanska ilskan är att utsatta grupper som kristna och yazidier ofta hamnar i flyktingläger där de fortsätter att förföljas. Han betonar att kristna och yazidier inte kan bo i samma läger som grupper som vill dem illa. Om Mike Pences önskan blir verklighet skulle det innebära ett starkare skydd för de utsatta minoriteterna, menar Nuri Kino. Han hoppas nu att fler länder, däribland Sverige, tar efter det amerikanska beslutet. Dagen 171030.

Fejkkonton spred propaganda - nådde 126 miljoner amerikaner. Minst 126 miljoner amerikaner tog regelbundet del av budskap producerade av ryska propagandaaktörer under den amerikanska presidentvalskampanjen. Innehållet såg ut som att de kom från vanliga Facebookanvändare, men företaget menar att kontona var systematiskt skapade av ryska aktörer för att sprida desinformation och falska nyheter. Omfattningen av de till synes vanliga kontona är flera gånger större än vad Facebook tidigare uppgivit. Det här visar interna dokument som flera amerikanska medier tagit del av, i veckan kommer bland andra representanter för Facebook att frågas ut i den amerikanska kongressen. Även företaget Google och dess kanal Youtube kommer, enligt medierna, vittna om att deras plattformar användes för att till exempel sprida över tusen videor med desinformation. Tidigare har företaget Facebooks ledning hävdat att den största ryska påverkan på sajten under den amerikanska valrörelsen var i form av annonser, men ändrar nu den bedömningen och säger alltså att till synes vanliga Facebookkonton stod för den största spridningen.SR 171031.
De ryska påverkansförsöken är långt ifrån över - det säger Bret Shafer på det Washingtonbaserade forskningsprojektet Alliance for securing democracy som kartlägger Twitterkonton med kopplingar till Ryssland. "Aktiviteten är lika hög nu som under valkampanjen" säger Bret Shafer som hoppas att Twitter och de andra företagen får tuffa frågor idag av politikerna och att företagen också väljer att berätta mer än de gjort tidigare. SR 170531.

Venezuela nära statskonkurs. Krisdrabbade Venezuela kan vara dagar från en finansiell kollaps. Tvingas landet ställa in betalningarna kan det leda till en av de största statsbankrutterna någonsin. I morgon, torsdag, måste Venezuelas statsägda oljebolag PDSVA betala in drygt 1,1 miljarder dollar, drygt 9 miljarder kronor, till långivarna. Gör de inte det anses landet ha ställt in betalningarna. Men Per Hammarlund, SEB:s chefstrateg för tillväxtekonomier, tror att man kommer att lösa den akuta situationen. Sist Venezuela var i en liknande situation, tidigare i år, klev Ryssland in med ett stort lån i sista stund, något som kan bli aktuellt igen. Varför skulle Ryssland vilja gå in med pengar? "Det är en vänskaplig regim, helt enkelt. Man kan också tänka sig att Ryssland vill få mer kontroll över oljemarknaden. De kommer säkert att knyta betalningar till oljeleveranser och då kommer Ryssland att få större inflytande över oljeexporten till USA till exempel." Venezuela ligger även efter med sina ränteinbetalningar. Oktober månads betalningar har ännu inte betalats. Där har man visserligen fått en månads respit, men pengarna måste snart in. Och Per Hammarlund tror att när det är dags att göra nästa stora omgång av avbetalningar på lån under våren kommer landet få mycket svårt att klara det. "2018 är ett år då en default är högst sannolik," säger han. SR 171101.
Venezuela allt närmre en statsbankrutt. Venezuela säger president Nicolás Maduro att landet nu vill omförhandla sina lån. Venezuela går allt närmre en statsbankrutt, något som regeringen skyller på det låga oljepriset och omvärldens ekonomiska sanktioner. "Efter dagens avbetalning så kommer Venezuela begära en omförhandling av sina lån. Vicepresident Tareck el-Aissami kommer inleda samtal med våra långivare om att omstrukturera skulderna," sa Nicolás Maduro i ett TV-sänt tal i går. Bredvid honom stod just Tareck el-Aissami, som står på USA:s sanktionslista anklagad för korruption. Han ska nu leda en kommission vars uppgift är att undvika en venezolansk statsbankrutt. - Vi kommer göra allt vi kan för att bekämpa den här blockaden och ekonomiska förföljelsen som vi utsatts för, sa Nicolás Maduro. Att Venezuela har problem med att betala sina lån, på motsvarande 1300 miljarder kronor, är ingen nyhet. Landet har stora skulder och har den senaste tiden tvingats be om nödlån från Ryssland för att kunna betala av sina utlandsskulder. Efter Maduros besked att lånen ska omförhandlas så sjönk värdet på de venezolanska statsobligationerna kraftigt. Om Venezuela tvingas ställa in betalningarna kommer det leda till den allvarligaste statsbankrutten i Latinamerika sedan Argentina gick i konkurs 2001. Under fredagen meddelade vicepresident Tareck el Aissami att man har kallat sina utländska fordringsägare till ett möte den 13 november. SR 171103.

Annonserna som Ryssland ska ha använt mot USA. Annonserna som ska ha skapats av Ryssland för att påverka amerikanska valet handlar om ett brett spann av ämnen. Den amerikanska kongresskommitté som utreder Rysslands påverkan under valet har nu släppt ett urval av de sponsrade inlägg som ska ha visats på Facebook. De handlar om ett brett spann av ämnen riktade sig till helt olika grupper. Några exempel är rätten att bära vapen, immigrationsfrågor, homosexuellas rättigheter och inlägg som beskriver presidentkandidaterna negativt. En falsk sida till stöd för Trump uppmanar människor att skriva under ett upprop för att ogiltigförklara Clinton som kandidat. En annan annons försöker locka medborgare i Texas till ett evenemang som handlar om att delstaten ska lämna unionen och bli en egen nation. Ett av de märkligare exemplen är ett inlägg från en falsk grupp som ska se ut att verka för homo- bi och transpersoners intressen. Den försöker saluföra en målarbok med bilder på demokraternas Bernie Sanders i grälla regnbågsfärger. Det som nu har släppts är exempel på sponsrade inlägg, alltså annonser i form av Facebook-inlägg som någon betalat för att de ska synas högt i användarnas flöden. Det var bara en liten del av allt material som skickades ut, majoriteten var inlägg som inte sponsrades utan spreds av användarna. Enligt Facebook är dessa inlägg skapade av en så kallad trollfabrik med kopplingar till den ryska regeringen. Ryssland har kategoriskt förnekat någon inblandning i valet. SR 171102.

USA-rapport: Människan bakom klimatförändring. Bevisen för att människan ligger bakom den globala uppvärmningen växer sig allt starkare. Det är slutsatsen i en amerikansk klimatrapport som går stick i stäv med den linje som ledande företrädare för Trumpregeringen driver. I den 477 sidor tjocka regeringsrapporten sägs att det är "extremt troligt", det vill säga med 95 till 100 procents sannolikhet, att den globala uppvärmningen orsakats av människor, främst på grund av koldioxidutsläpp genom förbränning av kol, olja och naturgas. Det finns inga övertygande alternativa förklaringar, heter det i rapporten sammanställd av ett 50-tal experter från bland andra miljöskyddsmyndigheten EPA och vädermyndigheten NOAA. USA:s energiminister Rick Perry och EPA:s chef Scott Pruitt har båda uttryckt tvivel på att utsläpp av växthusgaser är den främsta orsaken till temperaturstegringen i världen. President Donald Trump själv har flera gånger kallat klimatförändringarna bluff och i juni meddelade han att USA tänker dra sig ur Parisavtalet om klimatet, eftersom det blir för kostsamt för landet. Sedan 1900 har temperaturen på jorden, enligt rapporten, stigit med 1 grad Celsius och havsnivåerna ökat med 20 centimeter. Värmeböljor, skyfall och skogsbränder har därmed blivit vanligare. En amerikansk klimatrapport ska lämnas till kongressen vart fjärde år. SR 171103.
Miljöföroreningar bakom mer än var sjätte dödsfall i världen. Mer än var sjätte dödsfall i världen under 2015 berodde på sjukdomar som uppstått av miljöförorening. Den slutsatsen dras i en rapport som publicerats i forskningstidskriften The Lancet. Värst drabbade är fattigare länder i Afrika och i Asien men i Västvärlden sticker Storbritannien ut som ett dåligt exempel, enligt rapporten. Marylebone Road är en av de mest trafikerade vägarna i centrala London. Vid ett övergångsställe står Nicola Povey och väntar i träningskläder. Hon gillar inte Londonluften. "Det känns i bröstet och syns i luften att det är förorenat", säger Nicola Povey. Det är just luftföroreningarna som orsakar majoriteten av alla förtida dödsfall som kan kopplas till miljöförstöring, enligt rapporten i tidningen The Lancet. Oftast handlar det om hjärtsjukdomar, stroke och lungcancer. I Storbritannien beror ungefär åtta procent av dödsfallen på föroreningar. Det är en dålig siffra jämfört med USA och andra EU-länder, men globalt sett finns det många mycket värre exempel. I genomsnitt i världen beror mer än var sjätte dödsfall på föroreningar. I länder som Tchad, Somalia och Bangladesh är det så mycket som var fjärde dödsfall, enligt The Lancet. Även jättenationen Indien ligger nästan på den höga nivån. Det gjorde att omkring 2,5 miljoner människor dog av föroreningar i Indien 2015. Även Kina är hårt drabbat vilket gör att över 90 procent av alla dödsfall orsakade av föroreningar skedde i fattigare länder 2015. Miljöproblemen slår hårdare i länder där till exempel sjukvården, barnens rättigheter och säkerheten på arbetsplatser är sämre, anser författarna till rapporten. Bäst i statistiken ligger den lilla nationen Brunei i Sydostasien men på andra plats finns Sverige. Mindre än fyra procent av dödsfallen i Sverige berodde på föroreningar 2015. SR 171020.

Rysk trollfabrik nådde över 100 miljoner användare. Efter gårdagens åtal mot Trumps tidigare kampanjchef, en del av den omfattande Rysslandsutredningen, riktas nu blickarna mot Facebook, Twitter och Google. I dag inleds förhör i den amerikanska kongressen om hur dessa sociala medieföretag kan ha utnyttjas av Ryssland i landets försök att påverka det amerikanska presidentvalet. Och påverkanskampanjen verkar inte ha upphört. Facebook kommer i dag att berätta om hur ryska propagandaaktörer nått omkring 126 miljoner amerikanska Facebookanvändare med sina uppdateringar mellan 2015 och 2017. Det är mer än tio gånger så många användare som företaget tidigare uppgett - allt enligt amerikanska medieuppgifter inför dagens kongressförhör. Kontona har varit utformade som vanliga Facebookanvändares och har spridit artiklar om ämnen som rör upp starka känslor i USA som exempelvis rasfrågor och vapenlagar. Företagen som idag ska vittna har tidigare fått kritik för att de inte fullt ut samarbetat med politikerna om vad man egentligen känner till om rysk aktivitet i samband med valet. Men de ryska påverkansförsöken är långt ifrån över - det säger Bret Shafer på det Washingtonbaserade forskningsprojektet Alliance for securing democracy som kartlägger Twitterkonton med kopplingar till Ryssland. "Aktiviteten är lika hög nu som under valkampanjen" säger Bret Shafer som hoppas att Twitter och de andra företagen får tuffa frågor idag av politikerna och att företagen också väljer att berätta mer än de gjort tidigare. SR 171031.

Åtta från samma familj dödade i kyrkomassakern i Texas. USA sörjer de 26 personer som sköts ihjäl i en kyrka, varav åtta kom från samma familj. Motivet bakom dådet ska ha varit familjerelaterat, enligt polisen i Texas. Den blodiga massakern i baptistkyrkan i Sutherland Springs har chockat det lilla samhället, där "alla känner alla". Minst 26 människor föll offer för dådet, som har beskrivits som den värsta masskjutningen i delstaten Texas historia. "Det här är en liten, kristen stad, ett väldigt litet samhälle. Alla står så nära varandra. Jag kan känna den smärta som vi alla genomlever," säger Gloria Rodriguez Ximenez, som besökte gudstjänsten som förvandlades till ett blodbad, till CNN. "Det här är en så stor sorg för att så litet samhälle." Kelley ska inte ha någon direkt koppling till kyrkan eller orten, som ligger knappt fem mil sydost om San Antonio. Han verkar inte heller ha kopplingar till någon terrorgrupp. Grannar uppger att de under den senaste tiden hört intensiv skottlossning från Kelleys hem i New Braunfels, fem mil från Sutherland Springs, som om han övat med sitt vapen. Devin Kelley gick in i kyrkan och öppnade eld under söndagsgudstjänsten. När han kom ut igen sköt en ortsbo mot honom, varpå Kelley flydde. Han hittades senare död i sin kraschade bil, i vilken polisen hittade ännu fler vapen. Kelley tros ha skjutit sig själv efter biljakten, säger polisen till CBS News. Republikanen anser inte att det går att skylla dådet — som skedde fem veckor efter den värsta vapenmassakern i amerikansk historia — på de omdebatterade vapenlagarna i landet. "Vi har mycket problem med mental hälsa i vårt land, precis som andra länder. Det här handlar inte om vapen," säger president Trump enligt nyhetsbyrån Reuters. SR 171106.
Elisabeth Sandlund: Trump har fel - vapnen spelar stor roll. I ett land där tillgången till vapen är i stort sett obegränsad och kontrollerna av den som vill beväpna sig mer eller mindre obefintliga kommer detta att hända gång på gång, i skolor, på nattklubbar och i kyrkor. De amerikanska vapenlagarna är, vad president Trump än twittrar, en avgörande faktor. Och något som politikerna faktiskt kan göra något åt om bara viljan fanns. Dagen 171106.
Hälften av dödsoffren i Texas var barn. Att det blev besökare i kyrkan i Sutherlands Springs som föll offer för Texasskyttens automateld är knappast någon tillfällighet. Enligt polisutredningen pekar mycket på att motivet bakom dådet då 26 människor miste livet var "familjerelaterat". Enligt sheriff Joe Tackitt var mellan 12 och 14 av dödsoffren barn, rapporterar NBCNews. "Det pågick en situation inom familjen och svärfamiljen," säger Freeman Martin, talesperson för Texas delstatsdepartement för säkerhetsfrågor, på en presskonferens. Enligt Martin har skytten, den 26-årige Devin Kelley, sänt hotfulla sms till sin svärmor - som brukade besöka metodistkyrkan i Sutherlands Springs i södra Texas. Men inga släktingar till skyttens fru ska ha befunnit sig i kyrkan under dådet. SR 171106.

Militär upprustning viktigt tema under Trumps besök i Japan. Handelsbalans och militär upprustning har varit två viktiga teman under Donalds Trumps besök i Japan i dag. Trump hyllade den japanska regeringens köp av vapen för att möta hotet från Nordkorea. "Japans premiärminister kommer att köpa in stora mängder vapen precis som han borde - det betyder massor av jobb för oss och massor av säkerhet för Japan," sade USA:s president Donald Trump efter att ha hälsat på det åldrande japanska kejsarparet och efter att ha haft överläggningar med Japans premiärminister Shinzo Abe. Trump beklagade också USA:s negativa handelsbalans med Japan och Kina, dit han ska resa på onsdag, efter möten med Sydkoreas president Moon Jae-in. SR 171106.

Vinst för demokraterna i Virginia. Demokraten Ralph Northam vann guvernörsvalet i delstaten Virginia igår. Northams vinst är framförallt ett kvitto på att väljarna i Virginia fortsätter att stödja Demokraterna även under Donald Trumps presidentskap. MorgRalph Northams vinst verkar delvis berott på Donald Trumps impopularitet. Enligt tidningen Washington Post visar preliminära resultat från vallokalsundersökningar att endast 4 av 10 tillfrågade anser att Trump gör ett bra jobb som president. För både republikaner och demokrater gav valet i Virginia en fingervisning om hur man bör bedriva en politisk kampanj då Donald Trump sitter på presidentposten. Den republikanske guvernörskandidaten, Ed Gillespie, valde att hålla president Trump på avstånd under sin kampanj. En majoritet av väljarna i Virginia har sedan 2008 röstat på demokratiska presidentkandidater, samtidigt som Donald Trumps popularitetssiffror just nu är rekordlåga. Om Demokraternas nyvalda guvernör, Ralph Northam, skulle ha misslyckats med samla tillräckligt stöd i ett sådant läge skulle den nuvarande krisen inom partiet med största säkerhet fått mer bränsle. Istället innebär valvinsten ett ökat självförtroende för Demokraterna inför nästa års mellanårsval då man framförallt siktar på att överta majoriteten i representanthuset. Flera andra val avgjordes också igår, bland annat guvernörsvalet i New Jersey där Demokraternas kandidat Phil Murphy vann en väntad seger. Samtidigt återvaldes demokraten Bill de Blasio till borgmästare i New York. Därtill vann för första gången en politiker som öppet identifierar sig som transperson en plats i en delstatskongress. Danica Roem i Virginia kommer nu representera Demokraterna i kongressen i Richmond. SR 171108.

Klimatforskare Hansen: Stäm fossilindustrin! På senare år har det blivit vanligare att enskilda personer och organisationer stämmer regeringar för att de inte agerar tillräckligt kraftfullt för att hejda klimatförändringarna. Den välkända klimatforskaren James Hansen från USA är en av dem som stämt den amerikanska regeringen för att fortsätta utvinna fossila bränslen. "Vi kan med lätthet visa att en fortsatt användning av fossila bränslen kommer ge den yngre generationen problem i framtiden som de inte kan lösa. Därför tror jag att vi har chans att vinna mot Trump-administrationen i domstol," hävdar James Hansen. Stämningen inleddes redan under USA:s förra president Barack Obama, men med Trump vid rodret finns en ännu större chans att vinna menar James Hansen. Hansen är tidigare chef för Nasas forskningsinstitut, the Goddard institute for space studies, numera professor vid University of Columbia och i det närmaste klimataktivist. "Trumpadministrationen förnekar vetenskapliga belägg, därför har vi lättare att vinna jämfört med Obamaadministrationen som gjorde vissa insatser men alldeles för lite," säger Hansen. Professor James Hansen tror att det här sättet att jobba är mer effektivt än att försöka få till ett starkt klimatavtal. Det bästa vore om staterna kunde enas om att stämma hela fossilindustrin för alla utsläpp som de orsakat säger han. "De är de som tjänar pengar på fossila bränslen som är de ansvariga och rätt mål att angripa," svarar James Hansen. SR 171108.

Frida Park: Klimatskeptiker, omvänd eder! Jorden värms upp. Och konsekvenserna kan bli förödande. Kanske inte för dig och mig. Men för de krigshärjade sydsudaneserna där klimatförändringarna ger sjukdomar, missväxt, skadedjur med ytterligare konflikter till följd. För de 23,4 miljoner människor som 2016 fick fly på grund av väderutlösta katastrofer. För de 800 miljoner som i dag lider av undernäring. För de människor, motsvarande två gånger Sveriges befolkning, som enligt FN riskerar att dö av svält i Nigeria, Sydsudan, Somalia och Jemen. Det är de redan mest utsatta som drabbas hårdast av förstörda ekosystem och förhöjda koldioxidhalter. Och visst är det skrämmande, så skrämmande att det finns framstående professorer som går så långt att demokratin måste avskaffas till förmån för diktatur för att rädda världen. Slutsatsen är uppåt väggarna, men läxan bör vi ta till oss: människan är alltför egoistisk och kortsiktig för att vilja ge upp sin egen bekvämlighet för att vilja stoppa miljöförstöringen. Än så länge är president Donald Trump med på tåget, men i juni meddelade han att USA kommer dra sig ur Parisavtalet om inte villkoren omförhandlas: näringsliv och tillväxt sätts framför avlägsna människors liv och hälsa. Det är lätt att ondgöra sig över Trump, men ansvaret är även ditt och mitt. Konsumtionshetsen, driven av den tillfredsställelse man känner av att hela tiden skaffa sig nya och bättre saker, kommer den att mattas när insikten om att den kostar människoliv träffar oss? Eller är de drabbade alldeles för långt borta ifrån oss för att vi ska orka bry oss? Dagen 171108.

Trump hade familjärt möte med Kinas president - får kritik. USA:s president Donald Trump hyllas i Kina, men får kritik hemma efter familjärt möte med Kinas president Xi Jinping. Mötet förväntas bidra till stora affärsupppgörelser mellan Kina och USA - och ett ökat spelrum för Xi Jinping internationellt. Teump twittrade och tackade för en "oförglömlig" upplevelse efter att Xi Jinping för första gången sedan kejsardömets fall bjudit på något som påminde om gamla tiders välkomnande i Förbjudna staden i Peking. Idag skriver den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times hyllande om Donald Trump och beskrev i sex punkter varför de flesta kineser sägs älska Trump. Både hans affärsimperium, hans barn och barnbarn som framstår som lyckade och framgångsrika och hans sätt att inte förehålla Kina för brott mot mänskliga rättigheter uppskattas. Donald Trumps politik med indragna handelsavtal och utträde ut flera FN-samarbeten, särskilt klimatavtalet från Paris, har gett Xi Jinping ökat utrymme att manövrera på den internationella arenan. Under sin resa i Asien har Donald Trump främst koncentrerat sig på att försöka få stöd för sin hårdare linje mot Nordkorea. Det lämnar inte mycket utrymme för USA att samtidigt invända mot den pågående och snabba uppbyggnaden av kinesiska militära utposter på flera öar i Sydkinesiska havet, eftersom Donald Trump söker Xi Jinpings stöd för hårdare sanktioner mot Nordkorea. Ett fast kinesiskt grepp om större delen av Sydkineska havet är en av Xi Jinpings viktigaste målsättningar. Men i USA får Trump kritik bland annat från Winston Lord, en av dem som följde USA:s president Nixon på det första amerikanska statsbesöket i det kommunistiska Kina 1972. Han anklagar Trump för att "fjäska för" Xi Jinping och för att ha avhändat USA:s globala ledarskap till Kina. SR 171109.

Klimatforskare i USA motarbetas. Läget för många klimatforskare i USA fortsätter vara svårt. Det säger Arktis- forskaren Joel Clement, som omplacerades efter sitt arbete med klimatfrågor. "De satte mig på ett kontor som hanterar betalningar från industrin," säger Joel Clement som innan omplaceringen var expert på klimatrisker för utsatta människor i Alaska. Han tog omplaceringen som en reprimand för sitt arbete med klimatfrågan, och kritiserade den offentligt. I Washington Post skrev Joel Clement att det var slöseri med amerikanska skattepengar, att han skulle ägna sig åt uppgifter han inte kunde istället för att hjälpa utsatta människor i Alaska med sin expertkunskap. Något som han knappt trott var kontroversiellt. "Hur kan man vara emot skydd av hälsa och säkerhet för amerikaner? Jag var förstås naiv, för det har varit mycket kritik, inte bara mot klimatarbete utan mot allt vad den tidigare administrationen arbetade för," säger Joel Clement, som i oktober hoppade av jobbet han omplacerats till. Han är på kort Sverigebesök och fortsätter till FN:s klimatkonferens i Bonn, där han ska delta. Han samarbetar med det internationella miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, SEI, som han skrivit en Arktis-rapport ihop med. I Bonn sneglar nu många på USA:s agerande. "Trumps administration sänder förstås en delegation," säger Joel Clement, förhoppningsvis fler diplomater än ideologer. Jag har hört att de ska förespråka fossil energi, vilket är omoget och löjligt, säger han. "Vid sidan av den officiella delegationen finns städer, delstater och företag som driver klimatarbetet framåt, de säger att vi är faktiskt kvar i Parisavtalet oavsett vad Trump säger," avslutar Joel Clement. SR 171110.

Uppgifter: Flynn erbjöds 100 miljoner för att kidnappa Gülen. I USA undersöker nu den särskilde åklagaren för Rysslandsutredningen huruvida Trumps tidigare säkerhetsrådgivare varit inblandad i en plan på att kidnappa den turkiske predikanten Fetullah Gülen åt den turkiska staten, enligt tidningen Wall Street journal. Trumps första säkerhetsrådgivare Michael Flynn och hans son ska enligt uppgifter till Wall Street journal ha erbjudits motsvarande över hundra miljoner kronor för att för att föra Fetullah Gülen från hans hem i den amerikanska delstaten Pennsylvania till Turkiet. Den turkiska ledningen hävdar att Gülen ligger bakom kuppen i Turkiet förra sommaren, något som Gülen själv förnekar. Kidnappningen ska ha diskuterats på ett möte mellan Flynn och turkiska regeringsrepresentanter i december förra året, enligt källor till Wall street journal. SR 171111.

Trump: Putin "förolämpad" av anklagelserna. USA:s president Donald Trump pratade vid flera tillfällen med den ryske presidenten Vladimir Putin vid Apec-mötet i Danang. Putin ska då ha sagt att han inte försökt påverka det amerikanska presidentvalet i fjol. När Donald Trump pratade med reportrar innan han skulle gå ombord Air Force One sa han att den ryske presidenten Vladimir Putin börjar bli alltmer irriterad över frågorna om Rysslands påstådda inblandning i presidentvalet förra året. "Varje gång han träffar mig så säger han att han inte hade något med det att göra, och jag tror verkligen på att han menar vad han säger," sa Trump och tillade att Putin nog kände sig förolämpad. "Det är inte bra för USA," sa Donald Trump. En rapport från flera amerikanska säkerhets- och underrättelsetjänster i januari i år slog fast att Ryssland försökt att påverka presidentvalet genom bland annat desinformation, dataintrång och genom att läcka känsligt material om Hillary Clintons valkampanj. President Trump har vid flera tillfällen ifrågasatt uppgifterna, och förnekar helt att hans kampanj ska ha samarbetat med Ryssland. Under toppmötet i Danang träffades Vladimir Putin och Trump vid två eller tre tillfällen, enligt den amerikanske presidenten. Trump uppgav att de båda ledarna också diskuterade situationen i Syrien. President Trump ville inte ge ett tydligt svar på huruvida han trodde på Putins förnekanden, men han verkade inte intresserad av att fortsätta att gräva i saken. "Det finns en gräns för hur många gånger man kan fråga någon om samma sak," sade Trump innan han gick ombord Air Force One. SR 171111.

Trump Junior visar sina kontakter med Wikileaks. Donald Trump Junior har publicerat en konversation han haft med Wikileaks under och efter den amerikanska presidentvalrörelsen. Han frågar bland annat om en kommande läcka bara dagar innan de stulna mejlen från Clintonkampanjen publicerades. I den Twitterkonversation som Donald Trump Junior nu publicerat framkommer att han och Wikileaks haft kontakt om de mejl som läckts från Hillary Clintons kampanj. Wikileaks skriver uppskattande om att presidentkandidaten Trump hyllar sajten och ber Trumpkampanjen sprida och kommentera Wikileakspublikationer. Dessutom föreslår de att Wikileaksgrundaren Julian Assange ska utses till amerikansk ambassadör i Australien. Trump Junior svarar bara tre gånger, men skickar uppenbarligen vidare åtminstone en av förfrågningarna till sin far som twittrar en uppmaning till sina följare att leta mer information om Hillary Clinton i de läckta mejlen. Trump Junior publicerar sina Twittermeddelanden efter att tidningen The Atlantic skrivit om dem i sitt senaste nummer. Informationen kommer troligen ge bränsle åt demokraternas uppmaning om att kalla presidentsonen till utfrågning i kongressen som en del i utredningarna om ett eventuellt samarbete mellan Trumpkampanjen och Ryssland. USA:s underrättelsetjänst hävdar att det var Ryssland som försåg Wikileaks med information som hackats från Demokratiska partiet, något som Wikileaks förnekar. SR 171114.

60 000 haitier måste lämna USA. I USA har Trumpadministrationen beslutat att omkring 60 000 haitier som vistas i USA måste återvända till önationen. Haitierna har haft tillstånd att bo i USA sedan den katastrofala jordbävningen för knappt åtta år sedan. Departementet för inrikes säkerhet meddelade idag att man upphäver den särskilda status som haitier omfattas av och som möjliggjort att de tillfälligt kunnat leva och arbeta i USA. Regleringen infördes 2010 efter jordbävningen som drabbade önationen. Haiti är västra halvklotets fattigaste land och än idag är många haitier beroende av de pengar som släktingar och bekanta skickar från USA. Obamaadministrationen beslöt vid flera tillfällen att förlänga haitiernas skyddsstatus eftersom man ansåg att förhållandena på ön var alldeles för dåliga. Trumpadministratonen å sin sida - som lovat tuffare invandrings- och flyktingpolitik - anser nu att förhållandena i Haiti är så pass goda att människorna som en gång flydde landet nu kan åka tillbaka. Haitierna ska lämna USA senast i juli 2019, efter det riskerar de att deporteras. Förutom att väcka protester från haitier sände beslutet chockvågor bland människor från andra länder i USA som också skyddas av samma reglering. Runt 320 000 personer omfattas av samma skyddsstatus, den största gruppen är Salvadoraner. Beslutet har också mött skarp kritik från politiskt håll, bland annat från republikanen och kongressledamoten Illena Ros-Lehtinen som sa att hon efter flera resor till Haiti personligen kan intyga att landet inte är redo att ta tillbaka nästan 60 000 personer. SR 171121.

Trump hotade att skrota Nafta under valrörelsen - nu finns det inte på dagordningen. President Donald Trump har hotat med att skrota frihandelsavtalet Nafta mellan USA, Mexiko och Kanada. I dag avslutas femte rundan av förhandlingarna om avtalet. "Nafta är det värsta avtal som något land skrivit på. Jag tror inte att vi kan omförhandla det," sa Donald Trump under valrörelsen. Men det var då. USA:s, Kanadas och Mexikos förhandlare möts just nu i Mexiko City. Att lägga ner frihandelsavtalet Nafta står inte på dagordningen. En rapport från svenska Kommerskollegium nämner föga upphetsande diskussioner om till exempel offentlig upphandling. Det finns förstås stötestenar: USA vill att Mexiko ska inför starkare arbetsrätt och högre miljökrav. Då blir produktionen dyrare i Mexiko. USA vill att det nya Nafta ska sägas upp automatiskt vart femte år. Det gillar varken Kanada eller Mexiko. USA vill att bilar bara ska få räknas som amerikanska och slippa tull om de är gjorde till 85 procent i USA. Förut räckte det med drygt 60 procent, resten kunde vara gjort i Mexiko. Just det blir svårt för Mexiko att svälja. Kanada och Mexiko hotar svara med egna tullar om USA skrotar Nafta. Många amerikanska företag vill behålla Nafta, de har delar av sin produktion i Mexiko. En del produkter går fram och tillbaka över gränsen flera gånger innan de är färdigbyggda. Richard Friberg är professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, han tror att Trumps hot att skrota Nafta nog mest är en förhandlingsstrategi. Så vad blir förhandlingsresultatet? "Jag tror att det kommer sluta med att det är som i dag. Jag tror inte att Trump får till stånd några större förändringar," säger Friberg. SR 171121.

ACLU: Polis tvingas delta i rasistisk agenda. I USA fortsätter Trumpadministrationen att införa nya invandringsreformer. Nu har justitiedepartementet skapat ett system där polismyndigheter premieras om de agerar tuffare mot invandrare. I ett pressmeddelande skriver justitieminister Jeff Sessions att de polismyndigheter som gått med på att samarbeta med ICE, den federala migrationsmyndigheten i USA, har beviljats en särskild typ av finansiering. På det sättet vill Trumpadministrationen skapa incitament och premiera lokala polismyndigheter som samverkar och underlättar att invandrare deporteras. Enligt Ruthie Epstein på medborgarrättsorganisationen ACLU kan sådana incitament leda till att människor slutar att ringa polisen efter hjälp på grund av rädsla för att de eller att anhöriga ska utvisas. "Exempelvis kan det drabba kvinnor som utsätts för våld i hemmet. De vågar inte höra av sig till polisen," säger Ruthie Epstein. Ruthie Epstein hänvisar till flera undersökningar, bland annat en som gjordes av polismyndigheten i Houston, som visar att latinamerikaner i USA inte längre rapporterar våldsbrott i samma utsträckning som förut. Slutsatsen är att de inte vågar nu när Trump blivit president, enligt Ruthie Epstein. ACLU anser att Trumpadministrationen på det här sättet tvingar lokal polis att delta i den "rasistiska" politiken. "Den här administrationens agenda är att deportera människor, det gjorde Trump klart under valkampanjen. Och med hjälp av lokal polis blir det arbetet effektivare," säger hon. Justitiedepartementet anser å sin sida att lokala polismyndigheter nu hjälper till att upprätthålla lagar. I pressmeddelandet skriver Jeff Sessions att han "välkomnar polismyndigheternas engagemang för rättsstaten och för att få slut på våldsbrotten, inklusive de våldsbrott som härrör från olaglig invandring." SR 171125.

Trump kritiseras - spred islamfientliga filmer på Twitter. USA:s president spred via Twitter filmer från den brittiska islamfientliga organisationen "Britain First". Nu får han kritik från premiärminister Theresa May. Filmernas ursprung har inte gått att spåra. "Britain First" har tidigare publicerat videos som har varit vilseledande, skriver Washington Post. Dagen 171130.
USA:s president spred via Twitter filmer från den brittiska islamfientliga organisationen "Britain First". Nu får han kritik från premiärminister Theresa May.Brittisk irritation mot Donald Trump. I det brittiska parlamentet debatterades den heta ordväxlingen mellan premiärminister Theresa May och den amerikanske presidenten Donald Trum på Twitter i dag. Bakgrunden är att Trump har delat videofilmer från den anti-muslimska organisationen Britain First. Något som den brittiska regeringen fördömer. I Storbritannien har Donald Trumps twittrande i går väckt så starka reaktioner att parlamentet i dag valt att hålla en särskild debatt i ämnet. De tre filmerna som Trump skickat vidare har han fått från ett twitterkonto som tillhör Jayda Fransen som är vice ledare i den politiska organisationen Britain First. Filmerna är mycket våldsamma och har som syfte att smutskasta muslimer. Rubriken till en film lyder: Muslimska migranter misshandlar en nederländsk pojke på kryckor. Men enligt den nederländska ambassaden i USA är förövaren på bilden född och uppvuxen i Nederländerna och det är oklart om han ens är muslim. SR 171130.

Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn åtalas. Michael Flynn, president Donald Trumps tidigare säkerhetsrådgivare, har erkänt att han ljugit för FBI om sina kontakter med den dåvarande ryske ambassadören. Flynn, som självmant vänt sig till den federala polisen, hördes i Washington DC på fredagen. Svaret på domstolens fråga om han erkände sig skyldig var kortfattat: "Yes, sir." Därmed är han den fjärde personen — och den som innehaft den högsta positionen — som åtalas i särskilde åklagaren Robert Muellers utredning av olika Trump-medarbetares eventuella delaktighet i den ryska inblandningen i fjolårets presidentval. Flynn, före detta general, är den förste av de åtalade som också direkt arbetat med Trump i Vita huset. Bland andra möjliga åtalspunkter mot honom fanns även penningtvätt och misstankar om att han försökt iscensätta en utlämning av den turkiske presidentens motståndare Fetullah Gülen. Det faktum att han nu bara åtalas på en punkt tyder på Flynn valt att samarbeta med Muellers utredare i utbyte mot en mildare dom. Redan tidigare i veckan kom tecken från Flynns advokater på att han samarbetar med utredarna. Flynn fick sparken av Trump efter bara 24 dagar på posten som säkerhetsrådgivare efter att ha ljugit för vicepresident Mike Pence om sina kontakter med den ryske USA-ambassadören Sergej Kisljak. Enligt de dokument som nu presenterats för rätten handlar det om två separata samtal med Kisljak. Flynn har också ljugit vid två tillfällen om kontakterna dem emellan enligt åklagarna. Tidigare har bland andra Paul Manafort, Trumps tidigare kampanjchef, frivilligt överlämnat sig till rättsväsendet och åtalats på tolv punkter, bland annat för att ha konspirerat mot USA. SR 171201.
Flynns erkännande för utredningen in i Vita huset. USA:s president Donald Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn har erkänt att han ljugit för FBI om sina kontakter med Rysslands dåvarande Washingtonambassadör. Erkännandet innebär ett stort steg framåt för den så kallade Rysslandsutredningen som granskar misstänkt samarbete mellan Trumpkampanjen och Ryssland. Flynn uppger att han vilselett FBI rörande samtal med ambassadör Sergej Kisljak vid två tillfällen. Det ena handlade om de sanktioner som Obama-administrationen infört mot Ryssland som ett svar på de ryska försöken att påverka det amerikanska presidentvalet, det andra ska ha skett inför en omröstning i säkerhetsrådet om Israels bosättarpolitik. Det senare samtalet ska Flynn ha haft med Kisljak enligt direktiv från en annan mycket högt uppsatt person inom övergångsadministrationen och spekulationerna pågår nu för fullt om vem den här personen kan vara. Men det här är ändå ett viktigt steg framåt för den särskilde utredaren Robert Mueller och det är ett steg som för utredningen bokstavligen in i Vita huset. För oavsett vad som sen hände var Flynn en mycket nära medarbetare till Donald Trump både vid tiden för kontakterna med Ryssland och vid tiden då han ljög för FBI. SR 171201.
Trump: Flynns agerande var "lagligt". Dagen efter att hans tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn uttalat sig i domstol om sina kontakter med Ryssland, slår USA:s president Donald Trump fast Flynns agerande var "lagligt". "Jag var tvungen att avskeda general Flynn eftersom han hade ljugit för vicepresidenten och för FBI. Han har erkänt sig skyldigt till dessa handlingar. Det är skamligt eftersom hans handlingar under övergången var lagliga. Det fanns inget att dölja, twittrar Trump. Med övergången syftar Trump på den period som inföll efter att han blivit vald men innan han tillträdde. Frågan om Trumpstabens eventuella kontakter med Ryssland har kastat sin skugga över hela Trumps tid vid makten. USA:s underrättelsetjänster har pekat ut ryska hackare för inblandning i valrörelsen och i nuläget pågår flera utredningar i kongressens, FBI:s och olika underrättelsetjänsters regi. SR 171202.
Rysslandsutredning kryper allt närmare Trump. Sedan Donald Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn erkänt i domstol att han ljugit om sina rysskontakter kryper utredningen allt närmare Trump själv. Medan presidenten i motsägelsefulla tweets tar avstånd från tidigare medarbetare, ökar nervositeten i Vita huset, enligt experter. Den viktiga frågan är om Trump visste om att Flynn ljugit för FBI — en kriminell handling — när han bad Comey lägga ned utredningen. Och inte minst vad som kommer att hända framöver: SR 171204.

Varningen efter reform: Underskott på 8 000 miljarder. I USA firar nu republikanerna att man i natt lyckades få igenom sitt förslag till skatteomläggning i senaten. Samtidigt återstår en del innan den nya lagstiftningen kan träda i kraft. När senaten nu röstat för det republikanska skatteförslaget återstår ett omfattande jämkningsarbete för att få ihop senatsversionen med den som redan röstats igenom i representanthuset. Gemensamt för de båda förslagen är rejäla skattelättnader för bolag och i varierande storlek lägre skatt för privatpersoner. Men en av flera viktiga skillnader är att skattesänkningarna för privatpersoner ska tas bort år 2025 i senatens förslag, ett variant som tillkom sedan beräkningar visat hur dyra skattesänkningarna blir för den amerikanska staten. Enligt ett opartiskt kongressutskott med uppgift att beräkna konsekvenserna av skatteomläggningen kommer budgetunderskottet öka med motsvarande över 8 000 miljarder kronor under de närmsta tio åren. Men även om en hel del förhandlingar återstår innan det finns ett färdigt gemensamt skatteförslag är nattens omröstning en enorm seger för president Trump och det republikanska partiet. Man var i skriande behov av framgång efter det misslyckade försöket att riva upp Obamas sjukvårdsreform och hela fredagen överskuggades arbetet med skattereformen av nyheten om att Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn åtalats och erkänt att han ljugit för FBI om sina kontakter med Ryssland. Färdig skattelagstiftning före jul skulle vara en stor seger för Donald Trump som haft ett delvis skakigt första år som president. SR 171202.

Kristna i USA greps vid protest mot skattereform. Den amerikanska senaten har röstat ja till Republikanernas förslag till en omfattande skatteomläggning. Utanför greps ett flertal kristna ledare. Republikanernas förslag röstades igenom med 51 röster mot 49 och innehåller bland annat kraftigt sänkta bolagsskatter och vissa skattelättnader för privatpersoner. Förändringarna, om de går igenom, innebär den största omläggningen av USA:s skattesystem sedan 1980-talet. De har av president Donald Trump beskrivits som "de största skattesänkningarna i vårt lands historia". Dagen innan omröstningen, på torsdagsmorgonen, greps tolv kristna ledare då de samlades i entrén till senatsbyggnaden och läste högt ut Bibeln i protest mot förslaget. "Det här lagförslaget är ett angrepp på de fattiga och sårbara som vi är svurna att skydda," sa Jim Wallis, chef för Sojourners, vid evenemanget. Redan på onsdagen skickades även ett protestbrev, undertecknad av fler än 2 400 ledare från kristna, muslimska, judiska, sikhiska, buddhistiska och andra trostraditioner, till senatsledningen. De religiösa ledarna listade ett antal problem med den föreslagna lagstiftningen. Bland annat hur skattereformen kommer att gynna rika på ett oproportionerligt sätt, hur budgetunderskottet kommer att växa kraftigt samt hur antalet oförsäkrade amerikaner kommer att öka med 13 miljoner personer till år 2025, enligt kongressens budgetkontor. Dagen 171201.

Trump twittrade stöd för kontroversielle Roy Moore. Donald Trump fortsätter att uttrycka sitt stöd för den kontroversielle politikern Roy Moore i Alabama. Roy Moore, som kandiderar till senaten, har anklagats för att ha antastat flera kvinnor, vissa av de minderåriga. I en tweet i dag skriver Donald Trump att Roy Moore behövs i senaten. "Alla demokrater röstade emot skattereformen, det visar behovet av republikanen Roy Moore" skriver Trump och tillägger att Moores stöd kommer vara viktigt bland annat för att stoppa "kriminalitet, illegal invandring" och för att få till en "mur mot Mexiko". Roy Moore anklagas för att ha gjort sexuella närmanden mot betydligt yngre kvinnor, bland annat en 14-åring då han själv var 32 år. En annan kvinna pekar ut honom för ett övergreppsförsök då hon var 16 år gammal. Kvinnan berättar att Moore som 30-åring ska ha tafsat på henne och tvingat ner hennes huvud i sitt skrev. Moore nekar till anklagelserna. President Trump, som själv anklagats för antastat flera kvinnor, har under en tid undvikit att svara på frågor kring den kontroversiella senatorskandidaten Roy Moore. Men när fyllnadsvalet nu kryper allt närmare står det klart att presidenten ställer sig bakom Alabamapolitikern. Det verkar nästintill omöjligt att förutsäga utgången i valet, vissa undersökningar visar att Roy Moore kommer att segra, medan andra pekar mot att demokraten Doug Jones har en chans att vinna. En seger för en demokrat i det djupt konservativa Alabama skulle först och främst innebära en skräll, men det skulle också göra Republikanernas reformarbete betydligt svårare. I dag har Republikanerna 52 platser i senaten mot oppositionens 48, en förlust för Moore skulle krympa partiets redan ömtåliga majoritet till en enda senator. På valdagen den 12 december får vi svar. SR 171204.

Grönt ljus för Trumps inreseförbud. Högsta domstolen i USA har nu beslutat att Donald Trumps regerings omdiskuterade inreseförbud ska gälla fullt ut. Fram tills nu har lägre instanser stoppat delar av det. Inreseförbudet gäller sex länder där en majoritet av befolkningen är muslimer; Tchad, Iran, Libyen, Syrien, Jemen och Somalia. Det gäller också Nordkoreaner och vissa Venezuelanska regeringsföreträdare. Det är en omarbetad version av president Trumps inreseförbud, det tredje i ordningen, som för tillfället fått grönt ljus av Högsta domstolen. Domstolen har inte tagit ställning till huruvida inreseförbudet är lagligt i alla delar, men beslutet att tillåta förbudet gäller medan prövningen fortsätter. Lägre instanser har tidigare stoppat delar av inreseförbudet i väntan på en mer genomgående rättslig prövning. Under den tiden har det varit möjligt för personer med nära anknytning till USA att resa in i landet, men i och med Högsta domstolens beslut igår kan även de personerna nekas inträde, trots att de har anknytning genom till exempel ett barnbarn. Just nu pågår förhandlingar i två underinstanser vars beslut med största sannolikhet kommer att överklagas till Högsta domstolen oavsett vad de kommer fram till. Paradoxalt nog kan Trumps egna handlingar ligga honom i fatet, bland annat för att han delat videor från en brittisk extremhögerpolitiker och för att han som kandidat sagt att han ville införa ett muslimförbud. De som hävdar att inreseförbudet är olagligt anser att Trumps handlingar är bevis för han är ute efter att diskriminera. SR 171205.

Donald Trump: Rösta på Roy Moore. Donald Trump lägger nu hela sin politiska tyngd bakom den kontroversiella senatorskandidaten Roy Moore. Med tre dagar kvar till valet kommer presidenten spela in en telefonreklam för att stödja Moore. En annars given vinst för Republikanerna i det konservativa Alabama har förvandlats till ett jämnt lopp med ovanligt höga insatser. Roy Moore anklagas för att som 30-åring ha gjort sexuella närmanden mot flera unga kvinnor och flickor, däribland minderåriga. En av kvinnorna anklagar honom för att sexuellt ofredande, hon var 16 år gammal vid tillfället. Trots anklagelserna har Roy Moore president Donald Trumps fulla stöd. Under ett kampanjliknande möte i grannstaten Florida i fredags uppmanade han Alabamaborna att rösta på Moore. Nu rapporterar flera medier i USA att presidenten kommer spela in ett så kallar robocall, ett telefonmeddelande, till stöd för Roy Moore. President Trump behöver Republikanen Moore i senaten för att inte äventyra en redan svag majoritet. Om Moore skulle förlora valet på tisdag skulle det innebära att republikanerna bara har 51 platser mot oppositionens 49, med andra ord en ännu större uppförsbacke för Trumps reformagenda. SR 171210.

Kritiker: Demokraternas valvinst ett tecken på stödet börjar svikta för Trump. Demokraten Doug Jones överraskande valvinst i Alabama skickar chockvågor genom det amerikanska politiska landskapet. Och vissa vill göra gällande att det är början på en ny politisk verklighet i USA. Donald Trumps kritiker anser att demokraternas valvinst är ett tecken på att väljarna börjar svikta i sitt stöd för presidenten. Den tanken får stöd av Ralph Northams guvernörsvinst i Virginia tidigare i år och en jordskredsseger för demokraterna i guvernörsvalet i New Jersey. Det går inte att komma ifrån att det i delstatsvalen också är många andra saker som avgör vem väljarna lägger sin röst på. I Alabama ledde Roy Moore med över tio procentenheter i flera undersökningar innan sextrakasseri-anklagelserna mot honom, och det är svårt att se hur han skulle ha kunnat förlora utan de misstankarna mot sig. På ett sätt är det ingen tvekan om att Roy Moores förlust också är en förlust för Trump. Presidenten satsade allt på ett kort när han med all kraft gav sitt stöd till Roy Moore, nu kommer Trump därtill behöva tampas med en ännu bräckligare majoritet i senaten. SR 171213.

USA tar bort nätneutraliteten på internet. USA:s kommunikationsmyndighet FCC har röstat för att ta bort den så kallade nätneutraliteten, som infördes under förre presidenten Barack Obamas tid vid makten, skriver flera amerikanska medier. Principen om nätneutralitet handlar alltså om att det till exempel inte ska spela någon roll om det är en liten blogg eller en av nätets största sajter du besöker - internetleverantören ska slussa vidare trafiken efter bästa förmåga. Obamaadministrationen införde regler som ska garantera att det här uppehålls. Men det har inte varit populärt bland internetleverantörerna i USA som bland annat hävdar att det drabbar investeringar och utbyggnad av näten. Och när Trump tog över presidentskapet tillsatte han en ny chef på den myndighet som bestämmer över reglerna - just frågan om att ta bort dessa regler kring nätneutralitet hamnade tidigt på agendan. Det som kallas nätneutralitet är en het fråga och Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen i Sverige, jämför nätneutralitet med hur post- och telesystemen fungerar. "Man brukar tycka att internet ska fungera lite som post- eller telesystemet. Vem som helst kan skicka vad som helst till vem som helst och den som utför tjänsten ska inte bry sig om vad det är i paketen eller vem som pratar med vem," säger Måns Jonasson. Internetleverantörerna kan inte ta extra betalt av exempelvis Netflix och Youtube för att deras filmer ska få en gräddfil. Annars är rädslan att mindre sajter som inte betalar för sig slutar fungera ordentligt på nätet. Obamaadministrationen införde regler som ska garantera att det här uppehålls. Men det har inte varit populärt bland internetleverantörerna i USA som bland annat hävdar att det drabbar investeringar och utbyggnad av näten. Och när Trump tog över presidentskapet tillsatte han en ny chef på den myndighet som bestämmer över reglerna - just frågan om att ta bort dessa regler kring nätneutralitet hamnade tidigt på agendan. Även i EU finns regler som ska garantera nätneutraliteten och än så länge finns ingen stor debatt kring att ändra dem. Men om det här röstas igenom i USA tror Måns Jonasson att det kommer bli en fråga även här.- Om internetleverantörer i USA upptäcker att det går att tjäna extra pengar genom att ta betalt på vissa tjänster är det inte svårt att tänka sig att de kommer försöka göra samma sak här i Europa. SR 171214.
Mer kritik mot USA internetbeslut. Det har kommit många reaktioner på det amerikanska beslutet att slopa den så kallade nätneutraliteten. Många varnar också för att principen om ett fritt internet är hotad även inom EU. När det amerikanska beslutet träder i kraft om några månader får internetleverantörer rätt att favorisera en del innehåll, med snabbare bandbredd, och försvåra för annat. Kommer då folk att erbjudas gratis internet i framtiden, men bara under förutsättning att de shoppar via till exempel näthandelsjätten Amazon och läser sina nyheter via den stora sociala plattformen Facebook? Det befarar kritiker till torsdagens beslut i USA att slopa den så kallade nätneutraliteten. "Ett öppet och fritt internet är en förutsättning för att det digitala samhälle som alla vill vara en del av ska kunna utvecklas framgångsrikt, "var svaret från det tyska näringsdepartementets talesperson till de reportrar som frågade om det tunga EU-landets reaktion på USA:s beslut att riva upp regelverket om nätneutralitet. Ideella organisationer och chefsåklagare i vissa delstater lovar att försöka stoppa eller fördröja regeländringen i det amerikanska domstolssystemet, och kritikerna befarar en framtid där låginkomsttagare hänvisas till ett billigt men tillrättalagt internet. Men inte heller i EU är nätneutraliteten fullständig, trots att den skyddas av en EU-förordning från 2016. Till exempel i Sverige pågår en dragkamp mellan post- och telestyrelsen PTS och Telia, där myndigheten vill förbjuda Telias affärsmetod att strypa all annan trafik än den till vissa sociala medier när kunder har fått slut på surf. SR 171216.

Trumps skattereform ett steg närmare att bli verklighet. I USA har nu senaten och representanthuset efter intensiva förhandlingar kommit överens om ett gemensamt skatteförslag. Förslaget innehåller stora skattelättnader för företag men frågan är vad som är kvar av Trumps löfte om en massiv skattesänkning för medelklassen. Sänkt bolagsskatt från 35 till 21 procent är grundpelaren i det förslag som nu bakats samman av de två ganska olika upplagor som röstats igenom tidigare i senaten och representanthuset. Det här blir i så fall en permanent skattesänkning till skillnad från de föreslagna mindre sänkningarna för privatpersoner som bara är tillfälliga på tio år - en kompromiss som skrivits in sedan det stod klart att paketet kommer att belasta USA:s redan stora budgetunderskott tungt. Skattereformen har lanserats som en present till medelklassen, men av det finns inte så mycket kvar i det slutgiltiga förslaget. Många, men inte alla, medel- och låginkomsttagare kommer att få mindre skattesänkningar samtidigt som en sent inskriven detalj är sänkt skatt för de allra rikaste från 39,6 till 37 procent. Förslaget tar också bort obligatoriet att teckna sjukförsäkring - något som beräknas göra försäkringarna dyrare. Målet för förslagets anhängare är nu att få båda kamrarna att rösta ja så fort som möjligt. Men det är en kamp mot klockan. Förslaget kan inte räkna med någon röst från demokraterna och den republikanska majoriteten i senaten blir snart ännu mindre sedan demokraten Dough Jones vann fyllnadsvalet i Alabama i veckan. SR 171214.
Stora skattesänkningar för företag och höginkomsttagare snart i hamn. I USA finns det nu ett färdigt skatteförslag som båda kamrar i kongressen väntas rösta om nästa vecka. Företag får den största skattesänkningen. En sistaminutenändring som innebär viss skattelättnad för barnfamiljer fick ombord den sista republikanen som krävdes för att förslaget ska ha chans att gå igenom. Inga demokrater väntas rösta för och den republikanska majoriteten i senaten är så tunn att i princip att varje republikan där måste rösta med partiet för att lagen ska gå igenom. Största förändringen är skattelättnaderna för företag. Bolagskatten sänks från dagens 35 procent till 21 procent. Stora grupper får nån form av skattesänkning, bland annat fördubblas schablonavdraget. Men kritikerna menar att låg- och medelinkomsttagare inte gynnas tillnärmelsevis så mycket som president Donald Trump utlovat, och att reformen främst gagnar företag och höginkomsttagare. Kritik handlar också om att skattepaketet är ofinansierat och väntas öka den amerikanska statsskulden med nära ettusenfemhundra miljarder dollar de närmaste tio åren. SR 171216.

FN:s fattigdomsexpert varnar för ännu större klyftor i redan delat USA. FN:s särskilda sändebud för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter befarar att den planerade skattereformen ytterligare kommer att öka de inkomstklyftorna som sedan många år vuxit sig gigantiska i USA. Ett barn som föds fattigt i USA har i princip ingen möjlighet att ta sig ur fattigdomen. Det är en av FN-sändebudet Philip Alster slutsatser. Alster har just avslutat en tvåveckorsresa i USA. Han har rest runt i landet inbjuden av Vita huset, men kritiken mot den republikanska ledningen är hård i den del av rapporten som han hittills redovisat. Utifrån ett redan uselt läge för USA:s 40 miljoner fattiga, ser FN-sändebudet stora ökade risker med den planerade skattereform som han menar riskerar att öka klyftorna ännu mer. Redan idag är barnadödligheten högre i USA än i något annat utvecklat land, 12 miljoner amerikaner lever med obehandlade parasitsjukdomar som till exempel hakmask, och skillnaderna mellan förutsättningarna för rika och fattiga amerikaner är enorma, konstaterar FN. Den fullständiga rapporten kommer att publiceras i maj, men riskerar att uppfattas som politisk av många amerikaner, framförallt av republikaner. Den oberoende senatorn Bernie Sanders, på den amerikanska vänsterkanten, har välkomnat rapporten och träffat Alster, medan republikanernas ledare för representanthuset, Paul Ryan, tackade nej till ett möte med FN-sändebudet på grund av tidsbrist. SR 171216.

Skogsbranden i Kalifornien utom kontroll. Den omfattande skogsbranden Kalifornien är fortfarande inte under kontroll och har nu blivit den tredje största i den amerikanska delstatens historia. Över 100 000 hektar har hittills förstörts. Den omfattande skogsbranden Kalifornien är fortfarande inte under kontroll och har nu blivit den tredje största i den amerikanska delstatens historia. Över 100 000 hektar har hittills förstörts. Branden som fått namnet Thomas har förstört över 1 000 byggnader, däribland 750 hem, i kustnära områden i södra Kalifornien sedan den startade den 4 december. Tusentals brandmän, med hjälp av helikoptrar och flygplan som vattenbombar området, arbetar dygnet runt med släckningsarbetet som hittills har kostat omkring 820 miljoner kronor, enligt räddningstjänsten. En 32-årig brandman har omkommit under arbetet med att bekämpa branden. Dödsfallet är det andra i branden som rasat i snart två veckor. En 70-årig kvinna omkom när hon försökte undkomma lågorna i en bil. Än så länge är bara 40 procent av branden under kontroll. SR 171216.

Trump höll tal om USA:s säkerhetsstrategi. Donald Trump presenterade sin nya säkerhetsstrategi på måndagen. Enligt utrikeskorrespondent Fernando Arias var det inte mycket som var nytt. Ryssland och Kina pekas ut som dåliga aktörer på världsscenen i den nya säkerhetsstrategi som president Donald Trump presenterade i ett tal på måndagen. I ovanligt hårda ordalag nämns de båda länderna som revisionist-stater som motarbetar USA:s intressen och värderingar. Varje president förväntas lägga fram sin egen nationella säkerhetsstrategi, och Donald Trumps första tar avstamp i hans valslogan "Amerika först". Han parafraserade även sin valslogan när han sa "Make America safe again". SR 171218.

Trumps skattereform röstades igenom - vidare till senaten. Under tisdagen röstade det amerikanska representanthuset igenom den omfattande och omdebatterade skattereformen som lagts fram av republikanerna och president Donald Trump. Förslaget går nu vidare till senaten, som också väntas rösta igenom reformen. Omröstningen ses som en viktig delseger för presidenten och det republikanska partiet. SR 171219.
Donald Trumps skattereform godkänd. I USA har nu kongressens båda kamrar sagt ja till den stora skatteomläggning som republikanerna lagt fram. Det betyder att förslaget nu blir till lag - störst vinnare är företagen. En historisk seger för det amerikanska folket - så beskriver president Donald Trump den skattereform som nu kan träda i kraft redan efter nyår. Störst skattesänkning får de amerikanska företagen - bolagskatten sänks från 35 till 21 procent. Andra nyheter är dubblat schablonavdrag och mindre skattesänkningar för många privatpersoner - störst förändring blir det för landets höginkomsttagare. Idén är att man genom att gynna dem och företagen ska sätta fart på ekonomin något som då ska komma alla till del enligt republikanernas beräkningar. Men kritikerna varnar för att den nya skattelagstiftningen i stället kan leda till ökande inkomstklyftor. I och med skatteomläggningen slopas också kravet om att alla amerikaner ska ha sjukförsäkring, något som väntas göra försäkringarna dyrare. SR 171220.

Allt fler hemlösa i USA - kyrka får inte hjälpa. Hemlösheten i Kalifornien och längs USA:s västkust blir allt värre. Men i Malibu, känt för sina rika invånare, har en kyrka tvingats sluta servera mat till behövande. Enligt en ny federal rapport är stigande hyror, i kombination med oförändrade löner, en stor orsak till att allt fler människor i västra USA har tvingats sova på gatan under de senaste två åren. "Den gemensamma nämnaren för dessa platser är stigande hyror. Vi kommer verkligen att behöva fokusera på hur vi ska få fram prisvärda bostäder," säger Ben Carson vid USA:s bostads- och stadsplaneringsdepartement, enligt tidningen San Francisco Gate. Bostadsdepartements siffror visar att det finns drygt 550 000 hemlösa i USA - en ökning med 1 procent sedan 2016, och första gången sedan 2010 som antalet hemlösa har ökat. Men samtidigt som hemlösheten har ökat i 20 delstater har den faktiskt gått ned i 30 delstater. ntalet personer i Kalifornien som saknar tak över huvudet ökade under det senaste året med 14 procent, till 134 278 personer - klart flest av samtliga delstater - och representerar 31 procent av alla hemlösa i USA. Hemlösheten har bland annat ökat markant i Oakland, Sacramento, San Diego och Los Angeles i Kalifornien samt Seattle i Washington, enligt USA:s bostads- och stadsplaneringsdepartement. San Francisco var ett undantag i Kalifornien - antalet hemlösa i staden har varit nästan oförändrat på cirka 7 499 personer. I oktober i år förklarade Kaliforniens guvernör Jerry Brown att delstaten befann sig i ett nödläge på grund av ett hepatit A-utbrott som skördat minst 18 liv. Utbrottet, som är USA:s näst största på mer än två årtionden, började bland hemlösa i San Diego sent i fjol, men har sedan dess spridit sig till Los Angeles och Santa Cruz i mellersta Kalifornien. Hittills har minst 581 personer i Kalifornien insjuknat, varav drygt hälften har hamnat på sjukhuset. Dagen 171227.

Transpersoner tillåts i militären - Trump överklagar inte. I höstas beslutade en federal domstol att blockera Trumps försök att stoppa transpersoner från att tjänstgöra inom den amerikanska militären. Nu säger det amerikanska justitiedepartementet att de inte kommer överklaga domen till Högsta domstolen. Försvarshögkvarteret Pentagon meddelar att de kommer följa det domstolsbeslut som finns och börja ta emot transsexuella rekryter från och med måndag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. SR 171230.

Fritt fram för cannabis i Kalifornien. Imorgon blir drogen cannabis laglig för fritidsbruk i USA:s folkrikaste delstat Kalifornien. Motsvarande över åtta miljarder kronor om året väntas försäljningen inbringa i ökade skatteintäkter. För många är det här ett helt nytt preparat och myndigheterna satsar nu på att förbereda befolkningen. - Kaliforniens hälsomyndighet bedriver just nu en utbildningskampanj för att upplysa invånarna om hur de olika cannabispreparaten påverkar kroppen, berättar Lori Ajax - chef för delstatens cannabis-kontrollmyndighet för det amerikanska tv-bolaget MSNBC. Parallellt informerar det lokala trafikverket Kaliforniens invånare om vad man bör tänka på kring marijuana och bilkörning. Och det är mycket som ska fungera när det som troligen blir världens största legala cannabismarknad öppnar imorgon. Juridiken är komplicerad - även om alla medborgare över 21 år nu kommer att få köpa 28 gram, eller inneha upp till sex plantor enligt delstatens lagstiftning, så kan enskilda kaliforniska städer eller kommuner förbjuda preparatet. En ytterligare komplicerande faktor är att Kalifornien idag står för USA:s - i särklass - största illegala odlingar. Och många menar att det kommer att ta tid innan myndigheterna hittat metoder för att säkerställa att det som odlas och säljs från och med nyår är förenligt med regelverket. Skatteintäkterna kommer delvis gå till kontrollkostnader - men kommer också berika delstatsbudgeten. Omkring 50 miljarder kronor väntas laglig cannabis omsätta år 2020 - bara i Kalifornien. Det är nu sammanlagt åtta delstater plus District of Columbia som legaliserat fritidsbruk och i mer än 30 delstater kan man redan köpa marijuana som medicin. Samtidigt varnar legaliserings-motståndarna för ökat missbruk och i den amerikanska administrationen finns flera uttalade motståndare till legaliseringsvågen - däribland justitieminister Jeff Sessions. SR 171231.

Mordsiffrorna för 2017 de högsta i Mexikos moderna historia. I Mexiko har 2017 varit ett år präglat av våld. Mordsiffrorna är de högsta i landets moderna historia. Över 23 000 människor har dödats sedan i januari, och många mexikaner frågar sig varför regeringen inte gör mer för att stoppa våldet. "Regeringen har redan packat väskorna och i praktiken lämnat makten. Men ingen av presidentkandidaterna inför nästa års val verkar heller ha några idéer eller förslag på hur vi ska stoppa våldet," säger Fransisco Rivas, som leder Mexikos nationella medborgarobservatorium med fokus på säkerhetsfrågor. Rivas intervjuades för några dagar sedan i mexikansk tv, och beklagade att president Enrique Peña Nieto inte verkar bry sig om att stoppa blodbadet på sin befolkning. 2017 kommer att gå till historien som det våldsammaste året i Mexiko på över 20 år. Från januari till november dödades över 23 000 människor, fler än det våldsamma året 2011 då expresidenten Felipe Calderón förklarade krig mot narkotikakartellerna. När Enrique Peña Nieto kom till makten lovade han att dämpa våldet, och lyckades i början av sin mandatperiod. Men de senaste två åren har både mordtalen och andra brott, som stöld och kidnappningar, ökat. Enligt Fransisco Rivas är det korruption, svaga institutioner och en inkompetent poliskår som är grunden till problemet. "Poliserna är dåligt betalda, dåligt utbildade, och de behandlas dåligt av politikerna. Samma sak med åklagarväsendet," säger Fransisco Rivas. Nästa år är det presidentval i Mexiko, och än så länge har säkerhetsfrågorna inte varit i fokus. Istället präglas valkampanjen av relationen till USA, handelsfrågor och framför allt korruption. SR 171231.

"Amerikanska drömmen är nära att krackelera." I vår kommer FN-rapportören Philip Alstons slutliga rapport om tillståndet i USA när det gäller fattigdom och mänskliga rättigheter. USA är ett av världens rikaste länder. Men samtidigt ökar nu ojämlikheten, och 40 miljoner amerikaner räknas som fattiga. Detta oroar bland annat FN:s särskilde rapportör, som nyligen besökt landet. Debatten som förs bland politiker och medier för fram en bild av verkligheten som indelad i rika och fattiga, säger han. "Det är en bild som säger att de rika finns inom industrin, de är entreprenörer, de är patriotiska och driver den ekonomiska utvecklingen. Men de fattiga ses som slösare, som "losers" och bedragare. Trots att denna syn motsägs av fakta var vissa politiker som jag talade med övertygade om att denna verklighetssyn var sann, de trodde dessa bedragare satt i bekväma soffor och såg på tv eller surfade på mobiltelefoner som betalats av skattefinansierade socialbidrag." Philip Alston säger vidare att de skattereformer som planeras av Trump-administrationen troligen kommer att späda på den ekonomiska ojämlikheten i landet. "Den föreslagna skattereformen stakar ut vägen mot ett USA som blir det mest ojämlika landet i världen. Reformen kommer att öka de redan höga nivåerna av rikedom och också göra gapet större mellan den rikaste procenten och de fattigaste 50 procenten av USA:s befolkning." "Statistik ljuger inte", skriver Forbes och lyfter bland annat fram att USA spenderar mer pengar på militära utgifter än Kina, Saudiarabien, Ryssland, Storbritannien, Indien, Frankrike och Japan tillsammans. Forbes skriver också att barnadödligheten i USA är högre än i något annat utvecklat land, och att "mest chockerande" är att USA kommer på plats 35 av 37 länder i OECD när det gäller fattigdom och ojämlikhet. SR 180102.

Trump lägger ned utredning om valfusk. I USA domineras mediabevakningen nu stort av en uppmärksammad bok där bland annat den tidigare chefsstrategen i Vita huset Steve Bannon kritiserar presidenten och hans närmaste krets, bland annat för agerande under valkampanjen - något som fått Trump att säga att Bannon mist förståndet. Men i skuggan av den skandalen har en juridisk granskning av eventuellt valfusk lagts ned - sedan Trump nu upplöst granskningskommissionen. Det var i maj som Donald Trump tillsatte en kommission med representanter från båda partierna för att utreda eventuellt röstfusk i samband med presidentvalet 2016. Donald Trump vann flest delstater i presidentvalet medan Hillary Clinton sammanlagt fick flest väljarröster, något som Vita huset gång på gång uppgett berodde på fusk. Men kommissionens arbete har varit skarpt ifrågasatt eftersom inga bevis för omfattande röstfusk presenterats, flera delstater - också republikanska har vägrat samarbeta eftersom man inte velat lämna ut de detaljerade uppgifter om väljarna som kommissionen krävt in. Från demokratiskt håll har man misstänkt att målsättningen varit att införa striktare kontroller av väljarna - något som traditionellt gynnat det republikanska partiet eftersom demokratiska väljare oftare är låginkomsttagare och mer sällan har tillgång till id-handlingar som körkort och annat som kan krävas för att man ska kunna rösta. Donald Trump hävdar fortfarande att röstfusket var utbrett men skjuter nu frågan till den civila säkerhetsmyndigheten Homeland Security att utreda. Det oroar en del av kommissionens kritiker som menar att man därmed får mindre insyn i det som flera bedömare menar är en politiskt motiverad utredning i syfte att gynna det republikanska partiet i kommande val. SR 180104.

Ytterligare spänningar mellan USA och Turkiet. De Turkiska och amerikanska relationerna har ytterligare försämrats efter att en direktör i en turkisk statlig bank dömts i New York för att ha hjälpt Iran att kringgå sanktioner. Det är en av de hösta cheferna i statsägda Halkbank som dömts för bland annat bedrägeri och konspiration mot USA:s sanktionslagar. Han döms för att ha försökt hjälpa Iran att kringgå de ekonomiska sanktionerna mot landet. I ett komplicerat upplägg ska Iran ha bytt olja och gas mot guld och flera av transaktionerna ska ha skett i USA utan de amerikanska myndigheternas kännedom. Domen har kritiserats skarpts av Turkiet. Den turkiska utrikesministern kallar den orättvis och olycklig och menar att USA än en gång lägger sig i Turkiets interna angelägenheter. De anklagar också det amerikanska rättsväsendet för att ha infiltrerats av den i Turkiet terrorstämplade Gülenrörelsen - och låtit rörelsen fejka och plantera bevis. Händelsen är ytterligare en kladdig hinna som hindrar de två Natoländerna att närma sig varandra igen. När Trump valdes som president i USA var Turkiets president Erdogan en av de första att gratulera och hoppades på tätare band mellan länderna, det blev tvärtom. Tills nyligen pågick ett visumbråk där de båda länderna vägrat utfärda visum åt varandras medborgare. USA drog först in den tjänsten efter att Turkiet gripit flera anställda på USA:s konsulat i Istanbul som anklagades för spioneri. Turkiet har också kritiserat USA:s stöd till kurdledda styrkor i Syrien och har krävt att USA lämnar ut den i Turkiet terrormisstänkte predikanten Fethullah Gülen som är bosatt i USA. Det värsta bakslaget i relationen kom efter president Trumps erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad. Turkiet svarade med att USA spelat ut sin roll som fredsmäklare och kallade beslutet en legitimering av terror. Relationen skulle kunna beskrivas som den sämsta på mycket länge och spänningen har drivit en tidigare strategisk amerikansk partner i famnen på en gammal ärkefiende, Ryssland. SR 180104.

Expert: USA:s frysta militärbistånd driver Pakistan i händerna på Kina. USA fryser sitt militära bistånd till Pakistan på grund av "landets slappa inställning till talibanerna", meddelade amerikanska UD i går. Vita husets politik i regionen driver Pakistan ytterligare i händerna på Kina, befarar Pakistanexperten Sten Widmalm. "Den får den omedelbara konsekvensen att Pakistan blir än mer beroende av Kina för att kunna upprätthålla sin interna säkerhet och säkerheten mot gränsområdena också," säger Sten Widmalm. I en aggressiv nyårstweet hävdade Donald Trump att USA gett Pakistan 33 miljarder dollar på 15 år och bara fått lögner och svek tillbaka. I går kom så beskedet från Washington att knappt en miljard dollar i olika årliga militära bistånd dras in tills Pakistan "agerar beslutsamt", gentemot talibanerna och en annan islamistgerilla. Kritiken mot Pakistan är befogad, menar Uppsalaprofessorn i statsvetenskap Sten Widmalm. Men han tillägger att landets korrupta och extremistinfiltrerade militär inte minst är en produkt av USA:s stöd under 1980- och 00-talen, då Islamabad istället byggde allianser med Talibanregimen i Afghanistan. Amerikanska drönarbombningar, inte alltid avstämda med pakistanska regeringen, tilltog sedan under Barack Obamas styre. Det underminerade demokratiidén i området och drev Pakistan närmare Kina, säger Sten Widman. Sten Widman efterlyser i stället västliga satsningar på demokratiska institutioner, som utbildning, press och rättsväsende i Pakistan. "Man ger bara militärt stöd och så vidare. Man bygger inte upp demokratiska institutioner eller infrastrukturen som kan underminera extremistiska våldet i Pakistan. De enda som gör något i det avseendet är Kina, men de är inte intresserade av demokrati." SR 180105.

Trump vill ha 145 miljarder för att bygga mur. President Trump försöker pressa Demokraterna att bevilja finansiering för byggandet av en mur på gränsen till Mexiko. Utan Demokraternas stöd kommer en sådan finansiering aldrig gå igenom och nu satsar presidenten allt på ett kort. Totalt begär Trumpadministrationen 33 miljarder dollar, motsvarande 270 miljarder kronor, för att öka övervakningen vid USA:s södra gräns. Den största delen av de pengarna, motsvarande 145 miljarder kronor, ska användas för att bygga presidentens stora symbolfråga och vallöfte: muren. Därtill vill Trump anställa 10 000 nya gränsvakter och få igenom tuffare asyllagar. Listan på önskemål har lämnats till Demokraterna som en del i förhandlingarna för en kommande budget. I gengäld ska Demokraterna få stöd för en ny lag gällande de runt 800 000 människor som kommit till USA illegalt som barn, så kallade Dreamers. De personerna saknar idag lagstadgad rätt att vistas i USA, trots att de länge arbetat eller studerat i landet och trots att de kan ha kommit till USA som spädbarn eller som mycket unga. Att ge de människorna utökade rättigheter står högt upp på Demokraternas önskelista. Att Trump nu använder hundratusentals Dreamers som en bricka i spelet för att få finansiering till den omdebatterade muren har retat gallfeber på Demokraterna. Demokraten Richard Durbin menar att presidentens agerande mycket väl kan leda till att förhandlingarna låser sig och att vissa federala myndigheter måste stängas. "Det är skandalöst att Vita huset underminerar månader av arbete över partigränsen", skrev han i ett uttalande. Nancy Pelosi, Demokraternas ledare i representanthuset, skrev att "pengarna för en mur kan användas mycket bättre på andra ställen". Donald Trump har investerat en stor portion politiskt kapital i frågan om en mur, men efter att ha misslyckats med att få Mexiko att betala för den måste han ha Demokraternas stöd för att kunna finansiera den. SR 180106.

Donald Trump: Jag är ett mycket stabilt geni. Enligt författaren till den skandalomsusade boken "Fire and Fury" ifrågasätter flera personer i Vita huset president Donald Trumps psykiska hälsa. Nu kommenterar Trump själv uppgifterna i en serie inlägg på Twitter. "Under hela mitt liv har mina två största tillgångar varit psykisk stabilitet och att jag är, typ, väldigt smart", skriver han och fortsätter: "Jag har gått från att vara en VÄLDIGT framgångsrik affärsman, till tv-stjärna, till USA:s president (mitt första försök!) Jag tror det kvalificerar mig som inte bara smart, men som ett geni ... och till och med ett mycket stabilt geni." Författaren Michael Wolff sa i går i en intervju med NBC News program Today att alla medarbetare i Vita huset ifrågasätter om Donald Trump verkligen är kapabel att vara president, inklusive hans barn. Han sa bland annat att Trump ofta upprepar samma historier om och om igen, ibland så ofta som tre gånger inom loppet av 10 minuter. Omni 180106.

Massutvisning av salvadoraner från USA. USA:s regering återkallar de tillfälliga uppehållstillstånden för cirka 200 000 salvadoraner som bott i USA efter två jordbävningar i El Salvador 2001. Tidigare amerikanska regeringar har förlängt den "tillfälliga skyddsstatus" (TPS) för den salvadoranska gruppen som till stor del bor nära huvudstaden Washington. I fjol drog president Donald Trumps administration in TPS för 59 000 haitier och 5 300 nicaraguaner. Han har meddelat att det vankas hårdare tag mot legal och illegal immigration. Måndagens beslut innebär att tiotusentals familjer med djupa rötter i USA rycks upp, inklusive tiotusentals barn som fötts i landet och därmed är amerikanska medborgare. Salvadoranerna får 18 månader på sig att lämna landet annars väntar deportation, meddelar Kirstjen Nielsen, minister för inrikes säkerhet. SR 180108.

Religiösa företrädare: Så blir 2018. Pastor David Gushee: En korsväg för vita evangelikaler. "Jag förutspår att det under 2018 kommer att inträffa någon händelse i relation till president Donald Trump som sätter hans kärnväljare, vita evangelikaler, i en situation som involverar ett avgörande moralprov. Tyvärr tror jag att vi redan vet vad som kommer att komma ut ur detta. En stor grupp Trump-väljare kommer att vara lojala vad som än händer. Det blir därför allt klarare att vad som än händer Donald Trump också kommer att hända för dem, för de har blivit omöjliga att skilja åt." David Gushee är krönikör på RNS.
Daniel José Camacho: Håll ett öga på kampanjen för fattiga människor. "Den nystartade Poor People’s Campaign (Kampanjen för fattiga människor) kommer att bli det viktigaste som händer i religionens värld 2018. Den här kampanjen, med kyrkoherde William Barber och rev. Liz Theoharis i spetsen, medvetandegör Martin Luther King Jr:s radikala poltik och tar upp hans oavslutade arbete. Om PCC kan bygga en bred koalition runt frågor som rör fattigdom, miljöengagemang och fred, kan organisationen väcka liv i King’s politiska vision - som religiösa liberaler övergav." Daniel José Camacho är ledarskribent på The Guardians amerikanska utgåva. Dagen 180109.

Trump: Varför tar vi emot människor från"skithålsländer"? Ett uttalande från USA president Donald Trump väcker starka reaktioner i USA. Presidenten ska igår ha ifrågasatt varför USA ska ta emot invandrare från "skithålsländer", något som presidenten själv dementerade under fredagen. Donald Trump ska ha fällt kommentaren under ett möte om en ny invandringsreform. På mötet, där flera senatorer från både Republikanerna och Demokraterna deltog, fick Trump information om en uppgörelse man gjort mellan partierna. Donald Trump ska ha förkastat uppgörelsen och ifrågasatt varför USA ska ta emot människor från Haiti och andra "skithålsländer" i Afrika, istället för att ta emot människor från till exempel Norge. Uppgifterna om Trumps uttalande rapporteras av flera medier i USA och kommer från icke namngivna deltagare på mötet. Vita huset har inte dementerat händelsen. I ett uttalande skriver Vita husets pressekreterare att Trump stödjer "lagar som gör landet starkare", och att det innebär att välkomna människor "som kan tillföra något till vårt samhälle, som bidrar till en växande ekonomi och som kan assimilera sig i vår fantastiska nation". Trumps ord har lett till många reaktioner i USA. John Kasich, den republikanske guvernören i Ohio, sa bland annat att USA byggdes av invandrare. "Vi måste hedra vår historia och det börjar med en respektfull retorik." Mia Love, en republikans kongressledamot från Utah, krävde en ursäkt från presidenten och sa att uttalandet var "elakt, splittrande, elititiskt och en skymf mot USA värderingar". Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal kallade Trumps uttalande för uppenbart rasistisk. "Det är ett motbjudande och lömskt sätt att förklä rasism till invandringspolitik," sa han. Presidenten pratar inte för mig som amerikan. Kongressledamoten och Demokraten Luis Guitérrez sa att vi nu med "100 procents säkerhet kan säga att presidenten är rasist" och att han "inte delar de värderingar som står skrivna i konstitutionen". De senaste dagarna har politiker i Washington försökt att komma överens om en invandringsreform över partigränserna. Donald Trump har villkorat sitt stöd och hävdar att han bara kommer skriva under en ny reform om den också innebär ökad finansiering för gränsbevakning, däribland pengar till en mur på gränsen till Mexiko. SR 180111.
Trump: Jag har inte använt de orden. USA:s president Donald Trump förnekar att han använt ordet "skithål" om flera länder under ett möte med både demokrater och republikanska ledare. I en serie tweets på fredagsförmiddagen skriver Trump att det språk som användes på mötet var hårt men inte att det var de ord som rapporterats i media. Representanter för både demokraterna och republikanerna hade samlats för att presentera förslag till förändringar av den så kallade DACA-lagen. Lagen gör det möjligt att ge vissa illegala invandrare som vistas i landet arbetstillstånd om de kom till USA som minderåriga. "Språket som användes av mig under DACA mötet var hårt, men det här var inte det språk som användes. Vad som verkligen var illa var det skandalösa förslaget - ett stort steg bak för DACA!", skrev presidenten på twitter. På mötet, där flera senatorer från både Republikanerna och Demokraterna deltog, fick Trump information om en uppgörelse man gjort mellan partierna. Donald Trump ska ha förkastat uppgörelsen och ifrågasatt varför USA ska ta emot människor från Haiti och andra "skithålsländer" i Afrika, istället för att ta emot människor från till exempel Norge. I efterföljande tweets skriver han att informationen är fel och påhittat av demokraterna. Han skriver också att han i framtiden bör spela in mötena. SR 180112. "Det är ett extremt kränkande uttalande av Trump". Flera länder i Afrika reagerar skarpt på uppgifterna att Donald Trump ska ha kallat afrikanska länder för "skithålsländer". "Vi är inget "skithålsland", det är inte Haiti heller eller något annat land med problem," säger Sydafrikanska regeringsparitet ANC:s generalsekreterare Jessie Duarte om Donald Trumps påstådda uttalande, där han ska ha kallat Afrikanska länder och bland annat Haiti för "shithole countries". "Det är extremt kränkande av Trump att komma med den typen av uttalanden, som inte speglar USA:s officiella relation med de länderna", säger hon. Flera amerikanska medier har rapporterat om Trumps uttalanden som ska ha kommit under ett möte om en amerikansk invandringsreform där Trump ska ha ifrågasatt varför USA ska ta emot människor från Haiti och andra citat "skithålsländer" i Afrika. I dag har Trump förnekat att han använt det grova språkbruket, men det har inte hindrat Afrikanska regeringar från att reagera. Botswanas regering kallar uttalandena klandervärda och rasistiska och har kallat upp USA:s ambassadör för att få klarhet i om USA verkligen anser att Botswana är ett skithålsland. Ugandas utrikesminister Henry Okello Oryem kallar kommentarerna för olyckliga och säger att han ber att den allsmäktige guden ska ändra Trumps inställning till människor som lider och söker skydd i USA. En taleskvinna för Afrikanska unionen kallar uttalandena upprörande, och menar att särskilt oacceptabla är de mot bakgrund av de historiska omständigheter där många afrikaner tvingats till Amerika som slavar. SR 180112.
Kyrkoledare kritiska mot Trumps "skitländer". Baptisten Russell Moores budskap är att kyrkans folk består av människor från de länder som Donald Trump avfärdade som skitländer. Omdömeslöst. Rasistiskt. Vulgärt. Donald Trump tar just nu emot en våg av kritik för sitt uttalande om att USA inte borde ta emot migranter från "skitländer", som Haiti, El Salvador och afrikanska länder. Även från kyrkligt håll är kritiken skarp. Exempelvis från baptistledaren Russel Moore, som på twitter ger en rejäl känga till presidenten. "Jesus Kristus kyrka leds, bland annat, av våra bröder och systrar från Afrika, Latinamerika och Karibien. De är vi," skriver han och får direkt medhåll. "Som pastor för en mångkulturell baptistkyrka i Detroit är jag tacksam till Herren att vi har medlemmar från Haiti och El Salvador," skriver Eli Garza, och får att amen till svar. Dagen 180112.
54 länder kräver ursäkt från Trump. "Extremt upprörda" afrikanska länder kräver att USA:s president Donald Trump tar tillbaka, och ber om ursäkt för sitt språkbruk då han uppges ha kallat Haiti och afrikanska länder för "shithole countries", ungefär "skithålsländer". Efter ett extrainsatt möte för afrikanska länders FN-ambassadörer meddelade de att gruppen är "oroad över den fortsatta och växande trenden i den amerikanska administrationen mot Afrika och människor med afrikanskt ursprung, att baktala kontinenten och färgade människor". Gruppen, som består av representanter för 54 länder, fördömer "de upprörande, rasistiska och främlingsfientliga kommentarerna från USA:s president som rapporteras av medier", skriver gruppen i ett uttalande. FN-ambassadörerna tackar också de amerikaner som fördömt språkbruket. Uttalandet godkändes enhälligt efter fyra timmars diskussioner. Trump själv förnekar att han använt ordet, men flera senatorer från båda partier har intygat att det var just det ord han flera gånger använde under ett möte om migrationspolitik i Vita huset på torsdagen. SR 180113. Kommentar: Kan det bevisas nu att Trump faktiskt ljuger?
Pastor fördömde Trump - med Mike Pence i kyrkbänken. USA:s vicepresident Mike Pence besökte en baptistkyrka i söndags. Där fick han höra pastorn fördöma Donald Trump. Maurice Watson, pastor i Metropolitan Baptist Church i Largo utanför Washington DC, kritiserade i skarpa ordalag Donald Trump för en vulgär karakterisering av afrikanska nationer som presidenten sägs ha använt. Enligt uppgift kallade Trump, under en migrationsdiskussion med kongressledare nyligen, afrikanska nationer samt El Salvador och Haiti för "skitländer". Uttalandet har bekräftats av en demokratisk senator, medan två republikanska senatorer har dementerat uppgiften. Predikan sändes på Facebook och videoklippet visar hur gudstjänstbesökarna står och applåderar vid flera tillfällen under Watsons tillrättavisande av Donald Trump. WUSA-TV rapporter att Mike Pence, som besökte kyrkan tillsammans med sin hustru, blev röd i ansiktet vid några tillfällen under predikan - men denna uppgift tillbakavisades på måndagen av Mike Pence kontor i ett mejl till nyhetsbyrån AP. Dagen 180116.

USA förlänger kärnenergiavtalet med Iran. Under fredagen meddelade USA:s president Donald Trump att avtalet om Irans kärnenergiprogram ska fortsätta att gälla, men hotade samtidigt att skrota avtalet om det inte införs tuffare regler mot Iran. Trumpadministrationen kräver permanenta och tuffare begränsningar av Irans kärnteknikutveckling, man vill se hårdare kontroller på plats i Iran och förbud gällande Irans robotprogram. I ett uttalande sa företrädare för Trumpadministrationen att man nu vill förhandla med de europeiska partnerländerna för att komma fram till ett strängare avtal. Om man inte lyckas nå en ny överenskommelse kommer Donald Trump återigen införa omfattande sanktioner mot Iran och, i praktiken, skrota det existerande avtalet. "Det här är sista chansen!" skrev president Trump i ett pressmeddelande. Nästa gång Donald Trump måste ta beslut om sanktionslättnader inträffar om 120 dagar, vilket alltså verkar vara tidsfristen han ger för att skapa ett eventuellt nytt avtal. Dagens beslut påverkar därmed inte den existerande överenskommelsen, däremot skapar USA:s agerande fortsatt osäkerhet om avtalets framtid. Irans utrikesminister, Mohammad Javad Zarif, säger i en första kommentar från iranska regeringen att Trumps besked är “ett desperat försök att underminera ett stabilt internationellt avtal". Avtalet går ut på att omvärlden får insyn i Irans kärnenergiprogram i utbyte mot att sanktioner mot landet lyfts. Avtalet mellan Iran och den så kallade P5+1-gruppen - det vill säga USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina - slöts 2015. Uppgörelsen slöts efter att omvärlden länge befarat att Iran höll på att utveckla kärnvapen. SR 180113.

Efter skattereformen: Apple storsatsar i USA. Apple ska storsatsa i USA. Efter president Donald Trumps skattereform så lovar företaget att satsa 30 miljarder dollar, motsvarande nästan 250 miljarder kronor, på investeringar i USA. Apple påstår själva att investeringarna, som bland annat handlar om ett helt nytt utvecklingscenter och flera datacenter, kommer att skapa 20 000 jobb. Donald Trump har tidigare kritiserat bland annat Apple för att inte investera tillräckligt i USA, men efter att satsningen offentliggjorts twittrade Trump nöjt att skattereformen ger resultat. Apples VD Tim Cook sa å andra sidan att man hade gjort flera av sakerna även utan skattereformen, men sa också att han trodde att skattereformen skulle skapa arbetstillfällen. Apple har, precis som flera andra stora amerikanska bolag, stora vinster som ligger utomlands, eftersom man inte velat plocka hem dem till USA av skatteskäl. I och med skattereformen, som också handlar om att få amerikanska bolag att plocka hem vinster och skatta för dem, så kommer att Apple att göra just det. Summorna är minst sagt hisnande. Apple har 250 miljarder dollar utomlands, alltså motsvarande 2 000 miljarder svenska kronor. Skattesatsen är 15 procent, och det blir en engångsbetalning på 38 miljarder dollar, motsvarande ungefär 300 miljarder svenska kronor. Apple påstår att det kommer att bli den största, så att säga, engångsbetalningen av skatt i historien. Affärstidningen Wall street journal menar att Apples engångsbetalning av skatt kan bli en trend, att flera av de amerikanska storföretagen följer efter. Enligt uppskattningar av analytiker så har börsbolag i USA den otroliga summan av 2 800 miljarder dollar i vinster utomlands, alltså motsvarande 22 400 miljarder svenska kronor. SR 180118.

Trumps stöd från kristna minskar. Donald Trump fick gediget stöd av vita evangelikaler när han valdes. Men nu har stödet minskat betydligt. "Evangelikalers stöd är viktigt men knappast avgörande," säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet. Trump stöds fortfarande av en majoritet av vita evangelikaler. Men i dag tycker bara 61 procent att han gör ett bra jobb, enligt det oberoende Pew Research Center. För ett år sedan var den siffran 78 procent. Jan Hallenberg tror att det inför mellanvalsåret i år kommer att bli lättare att mobilisera demokratiska väljare. "Republikanerna kommer att få det svårare att mobilisera sina väljare, eftersom presidentposten inte står på spel och eftersom många av de republikanska väljarna är missnöjda inte minst med republikanernas insats i kongressen." Dagen 180118.

Unikt framträdande av Trump på manifestation mot abort. Som första amerikanska president någonsin medverkade Donald Trump, via videolänk, på den årliga demonstrationen "March for Life" i Washington DC. Över 100 000 människor samlades på fredagen i USA:s huvudstad för att visa sitt missnöje med bland annat ett domslut från 1973 i Högsta domstolen där det slogs fast att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. President Donald Trump och representanthusets talman Paul Ryan från Republikanska partiet medverkade via videolänk från Vita husets Rose Garden till anti-abortdemonstranterna från hela USA som hade tagit sig till Washington, DC för att delta i den årliga marschen. Redan på torsdagen mötte vicepresident Mike Pence, enligt USA Today, deltagare i "March for Life". Han intygade då att Donald Trump är den president i USA:s historia som är mest "pro-life". Dagen 180120. Kommentar: Kan det öka Trumps stöd från kristna?

Dödläge i senaten ledde till budgetkris. I USA har ett dödläge mellan republikaner och demokrater lett till att delar av statsapparaten stängdes ned. Under den amerikanska natten stod det klart att partierna inte lyckas komma överens. Dramatiska scener utspelade sig i senaten sent in på kvällen, men efter timmar av förhandling stod det till slut klart att senatorerna hade röstat ner representanthusets budgetförslag, utan att ha kommit fram till en ny överenskommelse. Därmed är det nu klart att delar av den amerikanska statsapparaten inte har finansiering. Exakt vilka av statens funktioner som kommer påverkas vet man inte, men 2013, förra gången en nedstängning skedde, permitterades runt 800 000 personer på olika myndigheter. Enligt försvarsminister James Mattis kommer 50 procent av de civilt anställda på hans departement att stanna hemma. Nationalparker och monument kan komma att stängas, och utfärdandet av visum kan försenas. Det behövs en supermajoritet på 60 av 100 röster för att budgeten ska kunna antas i senaten. Eftersom republikanerna bara har en majoritet på 51 mot 49 senatorer måste en budget få stöd av båda partierna om den ska kunna klubbas igenom. Paradoxalt nog har striden om budgeten väldigt lite med budget att göra. Dispyten handlar om att demokraterna vill nå en överenskommelse som ska skydda de hundratusentals personer som kom till USA illegalt som barn, så kallade Dreamers. För att göra det använder man budgeten som en politisk hävstång: Ge oss en ny lagstiftning som skyddar Dreamers från att deporteras så stödjer vi en budget, är demokraternas bud. Donald Trump och delar av Republikanerna går å sin sida inte med på en sådan lagändring om de inte får en motprestation i form av ändrade invandringslagar och medel till ökad gränsövervakning. Dödläget och nedstängningen av delar av statsapparaten sammanfaller med att Donald Trump varit president i exakt ett år. SR 180120.
USA:s statsapparat står utan pengar. Majoriteten i USA:s senat säger nej till en uppgörelse som skulle förhindra att federala myndigheter stängs ned. USA:s statsapparat står därmed utan pengar, bland annat till löner. Ett lagstadgat skuldtak för USA:s regering infördes 1939. Taket har enligt USA:s finansdepartement höjts, tillfälligt förlängts eller reviderats 78 gånger sedan 1960. Det senaste kongressbeslutet om en tillfällig finansieringslösning, ett sorts undantag från skuldtaket, fattades i december i fjol: Det löpte ut vid midnatt lokal tid fredagen den 19 januari. Sedan 1980-talet, i takt med att USA:s skuldberg rusat i höjden, har skuldtaket med jämna mellanrum blivit ett politiskt slagträ i Washington. En nedstängning innebär att alla federalt finansierade myndigheter som inte anses samhällsviktiga stängs och att de anställda tvingas till ledighet utan lön. Regering, försvar och polis kommer inte att beröras. Sedan 1990 har USA:s statsapparat stängts ned fyra gånger eftersom kongressen inte kunnat enas om budgeten. Senast var 2013, och då fick över 800 000 myndighetsanställda stanna hemma utan lön under en två veckor lång Världen idag 180120.
USA-budget får tillfälligt grönt ljus. Den amerikanska senaten har enats om en tillfällig budget, vilket innebär att statsapparaten kan öppna igen. "Vi kommer att rösta i dag för att återöppna statsapparaten," säger Demokraternas minoritetsledare Chuck Schumer i senaten. Enligt CNN röstade 81 senatorer för förslaget och 18 emot. För att bryta dödläget och få igenom budgeten krävdes att 60 senatorer röstade för förslaget. Nu återstår den planerade omröstningen för att få igång finansieringen av USA:s statsapparat. "Låt oss ta ett steg tillbaka från stupet," sade senatens majoritetsledare Mitch McConnell tidigare under måndagen. Republikanen McConnell har erbjudit Demokraterna en senare omröstning för att hantera deras hjärtefråga Daca, uppehållstillstånd för de unga invandrare som kallas dreamers (drömmare), när frågan om statsbudgeten först är avklarad. Nästa deadline för statsbudgeten går ut den 8 februari. SR 180122.

USA:s handelsminister: Handelskrig med Kina har varit på gång under lång tid. "Ett handelskrig har varit på gång under lång tid nu". Så sa USA:s handelsminister Wilbur Ross under Världsekonomiskt forum som just nu pågår i schweiziska Davos. I Davos i Schweiz pågår Världsekonomiskt forum, och USA:s handelsminister Wilbur Ross har sagt att ett handelskrig mellan USA och Kina är på gång, något som väckt reaktioner från flera håll. Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning är på plats i Davos och har följt händelserna. "Handelsministern fick frågan om det inte finns risk för ett handelskrig med Kina, och han svarade då att det har varit på gång en god tid och att amerikanska trupper nu sätter sig bakom skyddsvärnen," säger Staffan Sonning. Han tror att det finns risk för en upptrappning mellan de båda stormakterna efter Wilbur Ross uttalande. "Det finns ganska stor möjlighet att Kina nu kommer att svara med åtgärder mot USA, och att USA då vidtar ytterligare åtgärder." " Ingen vet riktigt var det skulle sluta," säger Staffan Sonning. Som motpol till Wilbur Ross uttalanden var även USA:s finansminister Steven Mnuchin på plats och drev en mindre aggressiv linje. "Man kan säga att handelsministern och finansministern spelade det som brukar kallas "good cop - bad cop". Finansministern försökte lugna alla med att USA visst är för fri handel med resten av världen," säger Staffan Sonning. SR 180124.

Trump varnar Turkiet - för militär insats i Syrien. USA varnar Turkiet för att trappa upp den militära insatsen i norra Syrien. President Donald Trump menar att det kan leda till sammandrabbningar mellan amerikanska och turkiska styrkor. "Det är en accelererande kollisionskurs. De båda presidenterna, Recep Tayyip Erdogan och Donald Trump, pratade för första gången direkt med varandra i går kväll," säger Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator. I det telefonsamtalet ska Trump ha uppmanat Turkiet att begränsa offensiven mot YPG-milisen - som är och har varit USA:s allierade i striden mot IS i Syrien - och inte skapa en situation där amerikanska och turkiska styrkor riskerar att komma i direkt strid mot varandra. Efter samtalet har Turkiets president Erdogan sagt att Turkiet kommer att utvidga offensiven. Och på förmiddagen i dag höjde den turkiske biträdande premiärminister tonen lite till och sade att om USA vill undvika en potentiell konfrontation med Turkiet i Syrien så borde de "sluta stödja terrorister" och "se över sina allianser och styrkor på marken i Syrien." Varför vill Turkiet utöka offensiven? För Turkiet handlar det här om den allt överskuggande frågan att inte ha kurdiskkontrollerade enklaver, någon form av kurdiskt självstyre på den syriska sidan av gränsen mot Turkiet. Turkiet ser YPG-milisen som terrorister, lierade med PKK i Turkiet. Den militära operationen som började i lördags är hittills begränsad till en av två separata kurdiskkontrollerade enklaver, Afrin i nordvästra Syrien. Där finns inga amerikanska styrkor, och det är ryskt stridsflyg som kontrollerar luftrummet där. Den utökning Erdogan talar om - och USA varnar för - handlar om Manbij, en större enklav cirka tio mil österut. Där finns cirka 2 000 amerikanska soldater tillsammans med någonstans kring 10 000 stridande från USA:s allierade, den så kallade Syriska demokratiska styrkan, SDF. SDF består huvudsakligen av kurder. Och där finns ju risken för direkt konfrontation om Turkiet verkligen ger sig på en sådan utökad offensiv. Vad innebär det för relationen mellan länderna? Den har varit ansträngd länge, bland annat just på frågan om kurdernas roll i Syrien och USAs allians med dem mot IS. Nu skulle många säga att relationen är på bristningsgränsen. SR 180125.

Trump godkänner offentliggörande av kontroversiellt pm. I USA trappades konflikten mellan Vita huset och Justitiedepartementet och federala polisen, FBI, upp ytterligare sedan kongressen offentliggjort en mycket omstridd promemoria. Skrivelsen påstås bevisa att delar av justitiedepartementet och FBI skulle ha agerat politiskt i syfte att skada Donald Trump. Huvudpunkterna i det nu offentliggjorda dokumentet rör vad som låg bakom FBI och justitiedepartementets beslut om att övervaka en tidigare Trumpmedarbetare under valkampanjen. Medarbetaren Carter Page misstänktes för samröre med Ryssland - men enligt den republikanske kongressledamoten Devin Nunes som skrivit promemorian baserades dessa misstankar på uppgifter från en källa som finansierats av demokratiska partiet. Demokratiska kongressledamöter som tagit del av samma uppgifter som Nunes säger att hans rapport är missvisande och FBI har offentligt avrått Vita huset och kongressen från att offentliggöra skrivelsen eftersom man menar att uppgifterna i den är felaktiga och att ett offentliggörande också skulle kunna skada viktigt underrättelsearbete. SR 180202.

Demokraterna varnar Trump efter offentliggörandet. Demokraternas ledare i representanthuset säger att USA riskerar att försättas i konstitutionell kris om president Trump använder den promemoria som offentliggjordes igår för att sparka landets vice justitieminister. "Det är en skam det som händer i vårt land," sa president Donald Trump om innehållet i promemorian. Tidigare hade han twittrat att FBI och justitiedepartementet låtit sig påverkas politiskt till nackdel för det republikanska partiet. Demokraterna har svarat genom att varna presidenten: Om Trump skulle använda skrivelsen som skäl att sparka vice justitieminister Rod Rosenstein - högst ansvarig för Rysslandsutredningen - skulle landet försättas i konstitutionell kris, sa Nancy Pelosi, som är demokraternas gruppledare i representanthuset. Bakom den omtalade promemorian står en republikansk kongressledamot som hävdar att FBI med justitiedepartementets goda minne godkänt avlyssning av en Trump-medarbetare på felaktiga grunder. Man skulle ha motiverat avlyssningen med bevis från en dokumentsamling som finansierats av det demokratiska partiet. Detta tillbakavisas av både demokratiska kongressledamöter som tagit del av samma underlag och av FBI som kallar uppgifterna som felaktiga. I botten finns en kamp om den utredning som granskar Trump-kampanjens kontakter med ryska intressen. Trump har kallat utredningen för häxjakt, demokraterna menar att promemorian är det senaste i en republikansk kampanj för att smutskasta Rysslandsutredningen. SR 180203.
Trump släpper inte demokraternas promemoria. USA:s president Donald Trump sätter stopp för offentliggörandet av demokraternas svar på republikanernas omstridda promemoria. "Presidenten har uppenbarligen något att dölja", säger Nancy Pelosi, demokraternas ledare i representanthuset. I republikanernas pm, som offentliggjordes förra veckan efter godkännande från Trump, anklagas högt uppsatta personer inom FBI och justitiedepartementet för partiskhet mot Trump i Rysslandsutredningen. Det antas att demokraternas pm direkt motsäger de uppgifterna. I ett brev till Devin Nunes, ordförande i representanthusets underrättelseutskott, skriver Trumps juridiska rådgivare Don McGahn att presidenten tagit beslutet att stoppa offentliggörandet av demokraternas svar "på grund av att promemorian innehåller flera hemligstämplade och särskilt känsliga passager". Tidigare uppgav Trump att han skulle släppa demokraternas svar, men han behövde inte bestämma sig om det tio sidor långa dokumentet förrän under fredagen. Då kom beskedet att det inte skulle offentliggöras. Representanthusets underrättelseutskott röstade i måndags enhälligt för att demokraternas pm skulle offentliggöras. Enligt demokraterna syftar republikanernas pm till att undergräva särskilde åklagaren Robert Muellers utredning om Trumpkampanjens kopplingar till Ryssland. Nancy Pelosi kallar Trumps beslut ett "förbluffande skamlöst försök att dölja sanningen om Trump-Ryssland-skandalen från det amerikanska folket". "Presidentens beslut att hindra att den demokratiska promemorian släpps är en del av ett farligt och desperat mönster av mörkläggning från presidentens sida", säger hon i ett uttalande. FBI och justitiedepartementet hade varnat för att ett offentliggörande av republikanernas promemoria kunde äventyra säkerhetstjänstens insamlingsmetoder, men Trump beslutade ändå att det skulle släppas. Enligt demokrater i underrättelseutskottet är republikanernas dokument inte korrekt, bland annat på grund av att faktauppgifter är tagna ur sitt sammanhang. SR 180210.
Kritik mot Trump efter beslut att stoppa dokument. President Donald Trump kritiseras efter att han vägrat offentliggöra en 10 sidor lång promemoria angående rysslandsutredningen. Enligt Vita huset kan den innehålla känsligt material. Demokraternas gruppledare i senaten Chuck Schumer sa att presidentens "dubbelmoral … är motbjudande". En annan demokrat, senatorn Dianne Feinstein, kallade Trumps beteende för "hyckleri på högsta nivå". Demokraterna syftar på att Vita huset vägrat släppa en tio sidor lång promemoria som Demokraterna velat offentliggöra. För lite mer än en vecka sedan valde president Trump att släppa förut hemligstämplade uppgifter trots protester från den federala polisen FBI. Dokumentet som släpptes visar, enligt honom själv, att delar av rysslandsutredningen bedrivits på alldeles för lösa grunder. Demokraterna, å sin sida, anser att uppgifterna är ofullständiga, att de ger en grovt felaktig bild och att de måste kompletteras med den tio sidor långa promemorian man arbetat fram. Men i fredags meddelade Vita huset att man inte kommer att släppa promemorian utan att först redigera och eventuella ta bort potentiellt känsliga uppgifter från den. Att president Trump släpper ett första dokument som enligt honom själv talar till hans fördel, men sedan vägrar släppa ett andra som skulle kunna misskreditera honom gör konflikten minst sagt infekterad. Det är möjligt för representanthuset att överpröva presidentens beslut och släppa promemorian efter omröstning, men eftersom republikanerna är i majoritet är det högst oklart om det skulle kunna bli verklighet. SR 180211.

Kina kritiserar USA:s nya kärnvapenpolicy - också Ryssland kritiskt. Kärnvapenmakten Kina opponerar sig mot Förenta staternas förnyade kärnvapenstrategi och betecknar USA:s spekulationer om Kinas intentioner som vilda gissningar. Det amerikanska försvarsministeriet Pentagon publicerade på fredagen sin nya kärnvapenpolicy som till stora delar handlar om Ryssland, men flera sektioner handlar om bristen på transparens angående Kinas kärnvapenprogram. Enligt rapporten har Kina tagit fram nya slags kärnvapen inklusive mobila interkontinentala ballistiska missiler och en ny kärnvapenbestyckad ubåt. Den kinesiska militärens talesman Ren Guoqiang säger att rapporten kommer med vilda gissningar om Kinas intentioner och överdriver hotet från landets kärnvapenstyrka. Talesmannen säger att Kina alltid har hållit sin kärnvapenstyrka på den miniminivå som är nödvändig för att trygga den nationella säkerheten. Ren påpekade att USA har världens största kärnvapenarsenal och sade att Kina hoppas att USA överger sin kalla kriget-mentalitet. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) har Kina världens femte största kärnvapenarsenal med cirka 300 stridsspetsar mot 7 000 för Ryssland och 6 800 för USA. Militärtalesmannen sade att Kina alltid står fast vid principen om att använda kärnvapen bara om landet redan angripits med kärnvapen. Ren sade vidare att Kina aldrig hotar med eller använder kärnvapen mot länder som inte har kärnvapen. Det ryska utrikesministeriet säger att man i Ryssland är djupt besvikna över innehållet i USA:s kärnvapenpolicy. Ministeriet anser att dokumentet är konfrontativt och antiryskt och framhåller att de amerikanska beskyllningarna är felaktiga. Ministeriet framhåller att det finns bara två lägen där Ryssland kan ta till kärnvapen: Som ett svar på en kärnvapenattack mot Ryssland eller landets allierade eller som ett svar på en konventionell attack som hotar den ryska statens existens. USA:s president Donald Trump bestämde i januari 2017 att landets kärnvapenpolicy ska uppdateras. yle 180204.

Börserna rasade i USA. USA-börserna föll kraftigt under en dramatisk dag på Wall Street. Strax efter 21 hade Dow Jones rasat med sex procent. Därefter har kursen återhämtat sig något. Vid stängning hade Dow Jones gått ner 4,6 procent efter dramatiska svängningar. Börsfrossan började efter besked om oväntat höga lönesiffror i januari, ett tecken som tolkas som att inflationen kan vara på väg upp snabbare än väntat. Chansen eller risken att FED höjer räntan fyra eller tre gånger, den har sjunkit betänkligt under dagen. Sannolikt gör det den amerikanska Riksbanken lite mer försiktig än den annars hade varit. SR 180205.

Kongressen i USA röstar igenom budgeten. I USA har kongressen godkänt budgeten. I flera timmar var statsapparaten nedstängd under fredagen, men efter att demokrater och republikaner enades, återstår för Donald Trump att skriva under överenskommelsen. Efter utdragna förhandlingar i senaten och representanthuset har nu en budget röstats igenom, som innebär fortsatt finansiering av statsapparaten till den 23 mars. Överenskommelsen som nåtts innebär bland annat satsningar på militären, och katastrofhjälp till flera amerikanska delstater. De federala utgifterna ökar med flera hundra miljarder dollar de kommande två åren, men innebär också att USA behöver låna stora summor för att finansiera satsningarna. Det här har flera kongressledamöter motsatt sig, vilket var skälet till att den förra budgeten löpte ut tidigt under fredagen - utan att kongressen lyckades enas om någon ny i tid. Av den anledningen var den amerikanska statsapparaten i brist på finansiering nedstängd i flera timmar, även om det inte hann få några stora konsekvenser i praktiken eftersom det skedde under natten i USA. Nu återstår för president Trump att skriva under överenskommelsen, något han lovat att göra. I kongressen väntas nu fortsatt hårda förhandlingar om migrationen. Där finns många svåra frågor att lösa, bland annat hur det ska bli med de hundratusentals barn till illegala migranter som nu riskerar att utvisas från USA. Demokraterna vill hitta en mer permanent lösning för dessa unga, och har använt just budgeten för att sätta press på Vita huset att samarbeta i frågan. SR 180209.

Donald Trump: USA behöver Guds nåd. USA behöver öppna sig för Guds nåd och kärlek för att kunna vara en stor nation. Det var budskapet från president Donald Trump då han talade vid den årliga bönefrukosten i Washington. - Våra rättigheter kommer från vår skapare, sa han. Världen idag 180212.

Hård politisk strid om invandringsreform i USA. I USA:s senat har debatten om ny immigrationsreform nu officiellt startat. Vägen till en kompromiss kan bli lång och snårig, republikanernas krav har redan stött på motstånd från demokraterna. Republikanerna utgångsförslag innebär en väg till uppehållstillstånd för 1,8 miljoner människor som kommit till USA illegalt som barn: det är ett av demokraternas främsta krav. Som motprestation vill republikanerna ha motsvarande 200 miljarder kronor för ökad gränssäkerhet, i den summan ingår pengar till en mur på gränsen mot Mexiko. Republikanerna vill också ta bort det så kallade visumlotteriet och kraftigt begränsa anhöriginvandringen. Demokraterna har redan motsatt sig flera delar av förslaget, men framförallt finns stor kritik mot åtstramningen av anhöriginvandringen. Kritiker anser förändringen skulle gå alldeles för långt och att den skulle leda till att familjer splittras. SR 180214.

Underrättelsechef: Valet i USA ett mål för ryska påverkansoperationer. Ryssland kommer att försöka påverka mellanårsvalet i USA senare i år, det sa flera chefer för USA:s underrättelse- och säkerhetstjänster i en utfrågning i senaten. Enligt USA:s nationelle underrättelsechef Dan Coats kommer Ryssland fortsätta använda bland annat propaganda och sociala medier för att försöka skapa politiska och sociala sprickor i det amerikanska samhället. "Det råder ingen tvekan om att Ryssland anser att de lyckats så här långt, och att mellanårsvalet är ett mål för påverkansoperationer," sa Coats utfrågningen i senatsutskottet igår. Sedan flera säkerhets- och underrättelsetjänster funnit bevis för att Ryssland på olika sätt påverkade presidentvalet för mer än ett år sedan har diskussionen om hur USA ska skydda sig mot framtida operationer stått högt upp på agendan i USA. Trots det har president Trump flera gånger varit skeptisk till anklagelserna mot Ryssland, vilket flera senatorer visade oro över under utfrågningen. Den oberoende senatorn från Maine, Angus King, uppmanade cheferna för underrättelse- och säkerhetstjänsterna att övertyga presidenten. "Vi kan inte bemöta det här hotet med full styrka om presidenten förnekar att det finns," sa han. SR 180214.

Porrfilmsstjärna fick pengar av Trumps advokat. I USA uppger nu president Donald Trumps advokat att han betalat ut motsvarande en dryg miljon kronor till en före detta porrstjärna. Kvinnan har tidigare uppgett att hon haft en relation med presidenten. Uppgifterna om Donald Trumps relation med Stephanie Clifford, också känd som Stormy Daniels, har funnits sen en tid tillbaka. Och i januari rapporterade tidningen Wall street journal om att hon skulle fått betalt för att hålla tyst om deras tidigare förhållande, strax före presidentvalet. Att Trumps advokat Michael Cohen nu går ut och berättar att han betalt Clifford beror på att Trumpkampanjanen anmälts till landets valmyndighet och att Cohen vill rentvå kampanjen från misstankarna om brott mot kampanjfinansieringslagarna, genom att berätta att det var han själv som betalade. Varför han gjorde det eller om Trump kände till utbetalningen har Cohen inte svarat på. Uppgifterna om pengarna till den tidigare porrstjärnan kommer samtidigt med att presidentens kvinnosyn återigen ifrågasatts - den här gången handlar det om att han tagit två medarbetare i försvar sedan de misstänkts för hustrumisshandel. Minst 19 kvinnor har också anklagat presidenten för sexuellt ofredande. SR 180214.

Ryssar åtalas för inblandning i USA:s presidentval. Tretton ryska medborgare och tre ryska organisationer åtalas i Mueller-utredningen för inblandning i USA:s presidentval. Det framgår av domstolsdokument som gjorts offentliga. En del av de åtalade ska ha utgett sig för att vara amerikanska medborgare i kommunikation med individer med koppling till president Donald Trumps presidentvalskampanj. Den särskilde åklagaren Robert Mueller tillsattes förra året för att utreda misstankarna om rysk inblandning i presidentvalet hösten 2016. Enligt de dokument som Muellers kansli nu släppt ska samtliga åtalade ha gjort sig skyldiga till bedrägeriförsök mot USA. Tre av dem misstänks för internetbedrägerier och bankbedrägerier, och fem för grova id-stölder. De misstänkta ska bland annat ha skapat falska konton i sociala medier och en del ska ha rest till USA för att dölja spåren till ryska datorer. Försöken att påverka den politiska processen i USA ska ha inletts redan 2014. Syftet ska bland annat ha varit att stötta Donald Trump och smutskasta hans motståndare Hillary Clinton. Ingen amerikansk medborgare anklagas för att medvetet ha samarbetat med de åtalade personerna. SR 180216.
Starka reaktioner efter åtalet om USA-valet. Det har kommit starka rektioner efter gårdagens åtal mot ryska personer och företag som misstänks ha försökt påverka det amerikanska presidentvalet. I centrum för åtalet finns den så kallade trollfabriken Internet Research Agency. Samtliga åtalade är knutna till det ryska företaget, som med hjälp av hundratals anställda i Sankt Petersburg ska ha arbetat för att påverka utgången i presidentvalet. Och kanske framför allt långsiktigt sprida misstro bland amerikaner mot landets politiker och institutioner. Genom falska konton på sociala medier har man uppmanat bland annat afroamerikaner och muslimer att avstå från att rösta i presidentvalet medan man spridit positiva budskap om Donald Trump och Clintons utmanare Bernie Sanders. Internet Research Agencys medarbetare ska också, enligt åtalet, ha samarbetat kring enskilda event med Trumpkampanjen, som troligtvis inte uppfattade att det rörde sig om en rysk aktör. Det här är den mest detaljerade redovisningen hittills av den ryska påverkanskampanjen mot USA och politiker från båda partierna fördömer nu det som framkommit, "Det här måste bli en väckarklocka. Vi vet att Ryssland kommer göra samma sak i kommande val," varnar den republikanske senatorn Ben Sasse. SR 180217.
Många övertygade - Ryssland attackerade USA:s valkampanj. Det är nu fullständigt klart att Ryssland attackerade USA i samband med valet för att gynna Donald Trump och missgynna Hillary Clinton. Det slår också tv-kanalen Fox fast. I USA har gårdagens åtal mot 13 ryska medborgare och tre företag, alla knutna till den så kallade trollfabriken Internet Research Agency, kastat nytt ljus över Rysslandsutredningen. Flera politiker och opinionsbildare som tidigare varit skeptiska till utredningen tycker detaljerna nu verkar övertygande och tv-kanalen Fox slår fast faktumet. En kanal som de senaste månaderna gång på gång ifrågasatt den särskilde åklagarens utredning och precis som Donald Trump kallat Rysslandsutrednignen för en häxjakt. I åtalet som presenterades i går beskrivs detaljerat hur ryska Internet reserach agency skickat personal till USA redan 2014 för att studera amerikansk nätaktivism och därefter med hjälp av falska konton gett sig in i debatten på sociala medier, i syfte att gynna presidentkandidaten Donald Trump och misskreditera Hillary Clinton. Man skapade också nya aktivistsajter, som Being Patriotic och March for Trump. Mest framgångsrik var sajten Blacktivist som utgav sig för att kämpa för svartas rättigheter och fick mer än en halv miljon amerikanska följare. Det långsiktiga målet med den ryska påverkanskampanjen är enligt åtalet att skapa splittring i det amerikanska samhället och många analytiker menar att Ryssland har nått sitt mål. "De vill så split och öka misstron mot våra institutioner och vår politiska process," säger analytikern och tidigare CIA-medarbetaren Daniel Hoffaman, som tror att Ryssland också vill se en amerikansk konflikt om den här iblandningen och att de lyckats ganska väl. SR 180217.
Ryssland reagerar på åtalet: Absurt. Reaktionerna från Ryssland på det amerikanska åtalet har varit begränsade. Utrikesministeriets talesperson kallar åtalet "absurt" på sin Facebooksida. "Amerikaner är ett känslosamt folk, de ser det de vill se. Jag har stor respekt för dem och är inte upprörd alls att jag finns med på listan över åtalade," kommenterar Jevgenij Prigozjin, som är en av de 13 åtalade ryssarna. Prigozjin är den ende som är välkänd i Ryssland. Han brukar kallas för Putins chefskock, eftersom hans restaurang och cateringbolag anlitats till flera av Kremls stora tillställningar. Hans lyxrestaurang i St Petersburg på en båt ordnade för flera år sedan en middag för Vladimir Putin och franske Jacques Chirac. Då agerade kocken också servitör. Efter det fick han flera lukrativa kontrakt. Han skötte all catering under G20-mötet 2013. Under några år skötte han mat till armén, men det stoppade nuvarande försvarsministern och Prigozjins förmögenhet minskade något. Hans cateringbolag Concord har kontrakt på skolmaten i Moskva i dag. Men det är hans inblandning i den välkända trollfabriken, som satt honom på åtalslistan. Och han har redan inreseförbud till USA för sin inblandning i kriget i Ukraina. Utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova kallar åtalet absurt på sin facebooksida: "13 personer inblandade i amerikanska valen?! 13 mot en underrättelsetjänst med miljarder i sin budget? Absurt ! " SR 180217.
Åtal mot ryssar stridsämne på säkerhetskonferensen. Åtalet i USA mot 13 ryska medborgare för att de försökt påverka det amerikanska presidentvalet blev ett stridsämne på den pågående säkerhetskonferensen i München. President Trumps säkerhetsrådgivare H.R. McMaster och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hade helt olika uppfattningar om betydelsen av åtalet. "Man kan publicera vad som helst men så länge det inte finns några fakta så är det, ursäkta det odiplomatiska språket, bara innehållslöst pladder," sa utrikesminister Lavrov om anklagelserna mot de 13 ryssarna. Han hänvisade också till amerikanska uttalanden om att vad som än hänt så har det inte alls påverkat röstandet. Trumps säkerhetsrådgivare general McMaster däremot hade en helt annan tolkning. "I och med åtalet så är nu anklagelserna om rysk Finblandning helt ovedersägliga," sa McMaster. Hans chef president Trump har dock hittills vägrat att vidta några åtgärder med anledning av den påstådda ryska hackningen. McMaster sa att intrång har blivit allt svårare att dölja och det är ett skäl varför USA och Ryssland någon gång skulle kunna komma överens om ett avtal om cyberkrigföring. Ett annat skäl, sa han, är att den ryska inblandningen helt enkelt inte har lyckats politiskt sett. SR 180217.
"Åtalen i USA är ett försök att utöva påtryckningar på Ryssland". Den tidigare ryske USA-ambassadören Sergej Kisljak säger till Ekot att åtalen i USA är ett försök att utöva påtryckningar på Ryssland. Han säger också att hans kontakter med företrädare för Trumpadministrationen bara handlade om normal diplomatisk verksamhet. "Jag är övertygad om att det som vanligt är ett försök att utöva påtryckningar på Ryssland, försök som alltid kommer att visa sig verkningslösa," säger Sergej Kisljak. Kisljak är i München där han medverkar i säkerhetskonferensen där och han säger att han inte känner till konkret vad åtalen mot de 13 ryssarna i USA ska gå ut på. Men han sätter allt i samband med de amerikanska sanktionerna mot Ryssland som han betraktar som illegala. Kisljak återvände till Ryssland i somras efter att ha varit rysk ambassadör i Washington i tio år och i amerikanska media utpekades han som knuten till KGB:s efterföljare FSB, något som fortfarande gör Kisljak upprörd. "Det är enbart och uteslutande dumheter och lögner och det är plågsamt att höra sådana anklagelser," säger Kisljak. Han hamnade i hetluften under sitt sista år i Washington när han anklagades för att försöka påverka amerikansk politik genom kontakter med Trumplägret, något som han förnekar. "Jag gjorde exakt samma arbete som varje ambassadör gör, inklusive svenska ambassadörer," säger Kisljak. Nuförtiden arbetar han som senator i det ryska överhuset, federationsrådet, och han säger att han inte länger följer med så mycket vad som händer med ryssutredningen i USA. "Sedan jag lämnade USA i somras så har jag stängt det kapitlet," säger Kisljak. Det är svårt att tro att han är alldeles sanninsenlig på den punkten. SR 180217.
The Internet Research Agency (IRA), also known as Glavset and known in Russian Internet slang as the Trolls from Olgino or kremlebots, is a Russian company, based in Saint Petersburg, that engages in online influence operations on behalf of Russian business interests. The agency has employed fake accounts registered on major social networks, discussion boards, online newspaper sites, and video hosting services in order to promote the Kremlin's interests in domestic and foreign policy including Ukraine and the Middle East as well as attempting to influence the 2016 United States presidential election. More than 1000 paid bloggers and commenters reportedly worked only in a single building of the agency in 2015.
According to the testimonies of the investigative journalists and former employees of the offices, the main topics for posts included:
Criticism of Alexei Navalny, his sponsors, and Russian opposition in general.
Criticism of Ukraine's and the United States' foreign policies, and of the top politicians of these states.
Praise for Vladimir Putin and the policy of the Russian Federation.
Praise for and defense of Bashar al-Assad.
The individuals indicted by the Washington, D.C. grand jury in February 2018 are "Mikhail Ivanovich Bystrov, Mikhail Leonidovich Burchik, Aleksandra Yuryevna Krylova, Anna Vladislavovna Bogacheva, Sergey Pavlovich Polozov, Maria Anatolyevna Bovda, Robert Sergeyevich Bovda, Dzheykhun Nasimi Ogly Aslanov, Vadim Vladimirovich Podkopaev, Gleb Igorevitch Vasilchenko, Irina Viktorovna Kaverzina, Yevgeny Viktorovich Prigozhin and Vladimir Venkov. Wikipedia.

Deprimerad kvinna fick dödshjälp. En ung kvinna med psykiska problem fick nyligen dödshjälp i Nederländerna. "Jag är skakad," säger den brittiske parlamentsledamoten Lord Carlile som ser stora faror med dödshjälp. Statistik från Nederländerna visar att antalet psykiskt sjuka patienter som fått en dödlig injektion och fått avsluta sina liv har fyrdubblats de senaste fyra åren. Siffror visar att det totala antalet som fått dödshjälp överstiger 6 000 årligen, en ökning med 50 procent på fem år. Dagen 180217.

Trump vill se vissa förändringar i vapenlagstiftningen. Efter skolskjutningen i Florida förra veckan signalerar nu Donald Trump att han vill se vissa förändringar av vapenlagstiftningen. Det meddelade i dag hans pressekreterare Sara Huckabee Sanders. "President Trump stödjer försöker att utöka bakgrundskontroller för vapenköpare," sade i dag pressekreterare Sara Huckabee Sanders. Hon meddelade också att president Trump nu för samtal med senatorer från båda partierna som arbetar med ett lagförslag med syftet att förbättra informationskedjan när det gäller vapenköpare som tidigare begått brott. Kanske har president Trump lyssnat på budskapet från studenter i Florida, som efter skolskjutningen där krävt en bredare reform av vapenlagstiftningen. "Vi talar direkt till er politiker, ni måste välja sida i detta," sade Emma Gonzalez, elev på skolan där 17 personer sköts till döds förra veckan, till tv-bolaget NBC. Flera politiker från båda partierna har i helgen efterlyst bland annat högre åldersgräns och förbud mot just den sorts halvautomatiska vapen som gärningsmannen förra veckan använde. Det lagförslag som president Trump nu verkar vilja stödja gäller bara en begränsad del, men kan ändå var en signal om att det den här gången kanske bli nån form av lagförändring. Efter masskjutningen i Las Vegas i höstas väckte också krav på hårdare vapenlagar, men då ledde det inte till nån förändring på federal nivå. SR 180219.
Trump vill förbjuda vapenmodifikationer som gör halvautomatiska vapen till helautomatiska. USA:s president Donald Trump vill förbjuda en specifik typ av vapenmodifiering som gör halvautomatiska vapen till helautomatiska. Det sa presidenten under en ceremoni för blåljuspersonal i Vita huset under tisdagen. Han har gett justitieminister Jeff Sessions uppdrag att jobba för ett förbud. Vapenmodifiering i fråga kallas "bump stocks" och användes av skytten i massakern i Las Vegas som ägde rum i oktober 2017. Efter skolskjutningen i Florida förra veckan, där 17 personer dödades, signalerade Trump att han ville se vissa förändringar av vapenlagstiftningen. SR 180220.

Amnesty: Hatfylld retorik har lett till hårdare förtryck. 2017 var ett år när världsledarna fyllde sina tal alltmer med hatfylld retorik och det har i slutändan resulterat i hårdare förtryck mot minoriteter och marginaliserade grupper på olika håll i världen, enligt Amnesty international. Amnesty International, som egentligen har sitt huvudkontor i London, har i år valt att presentera sin rapport, om läget för mänskliga rättigheter i världen, i Washington. Det beror på att organisationen är djupt kritisk till president Donald Trump och hans, som Amnesty menar, hatfulla utspel och politik. Trumps beslut för ett år sedan att införa ett inreseförbud till USA från ett antal muslimska länder angav tonen för auktoritära ledare i hela världen under 2017, sägs det i rapporten; förbudet har sedan dess modifierats. Den etniska förföljelsen av rohingyer i Burma som lett till att 700 000 människor tvingats fly kan ses som en följd av Trumps politik, menar Amnesty. Likaså uppmaningarna från regeringen till medborgarna i Filippinerna att döda misstänkta narkotikahandlare. Om USA ignorerar i de mänskliga rättigheterna ger det en signal till andra att även de kan strunta i detta, sägs det. Det finns också ett brist på internationellt ledarskap vilket lett till att det blivit mycket svaga reaktioner mot krigsbrott i till exempel Syrien och Jemen. I USA har president Trump angripit olika media och Amnesty varnar nu för att yttrandefriheten världen över är i fara. Under 2018 kan vi inte ta för givet att vi kommer att ha friheten att kritisera våra regeringar, säger Amnesty. Turkiet, Egypten och Kina pekas ut som de länder som fängslar flest journalister. Men det finns också positiva motkrafter i världen och här nämner rapporten bland annat metoo-rörelsen. Amnesty kritiserar också Sverige, till exempel för att myndigheterna inte lyckats stoppa rasistiska och främlingsfientliga attacker och för att romer utsätts för diskriminering. SR 180222.

Trump defends plan to arm teachers - ‘"ttacks would end". Donald Trump has defended his plans to look at arming teachers to prevent more school shootings, insisting a gun-free school is a "“magnet for bad people". In a series of tweets, the President said a "“sicko shooter" would never attack a school if they knew the staff were armed. He said teachers trained in the use of firearms would be a “great deterrent" and could "solve the problem" before police arrived. His comments come after 17 staff and students were killed when a former pupil opened fire at Stoneman Douglas High School shooting in Flordia on February 14. Nikolas Cruz, 19, has been charged with carrying out the attack, which is the second-worst public school shooting in US history. Trump went on to say if 20 per cent of the teachers had weapons, they could "immediately fire back if a savage sicko came to a school with bad intentions". Stephen Paddock, the perpetrator of the 2017 Las Vegas shooting, killed 58 people using an arsenal of weapons modified with bump stocks. Express 180222. Kommentar: Det är ett sjukt samhälle där alla måste beväpna sig. Det är bättre att ta ifrån alla vapnen (utom poliser och militär).

USA:s presidenter sluter upp till Billy Grahams begravning. Från Jimmy Carter till Donald Trump. Samtliga sex män som innehaft presidentämbetet i USA väntas komma till Billy Grahams begravning. Sammanlagt blir det en skara på sex män; Jimmy Carter, George H.W Bush, Bill Clinton, George W Bush, Barack Obama och Donald Trump. I onsdags kom beskedet att världsevangelisten Billy Graham har avlidit, 99 år gammal. Begravningen kommer att hållas fredagen den 2 mars och en ceremoni kommer att hållas under ett vitt tält, liknande ett tält där Billy Graham först inledde sin verksamhet som evangelist. Billy Graham kommer sedan att jordfästas bredvid sin fru Ruth, som dog 2007, vid Billy Graham Librery i Charlotte, North Carolina. Dagen 180223.

Ännu en tidigare Trump-medarbetare erkänner brott. I går erkände ytterligare en tidigare Trump-medarbetare att han ljugit i förhör och allt tyder på att han nu samarbetar med den särskilde åklagaren Robert Mueller. Rick Gates blir den tredje av Donald Trumps kampanjmedarbetare som nu erkänt brott och som därmed kan räkna med straffrabatt mot att de lämnar ytterligare information till utredningen. Gates åtalades i veckan tillsammans den tidigare kampanjchefen Paul Manafort på ytterligare ett stort antal punkter. Båda är sedan tidigare misstänkta för omfattande ekonomisk brottslighet och för att ha underlåtit att berätta för amerikanska myndigheter att de åtagit sig lobbyuppdrag från den proryska Ukrainska politikern Viktor Janukovitj. Majoriteten av de misstänkta brotten har skett innan de började arbeta för Trump och verkar inte ha någon koppling till kampanjen. Men att ytterligare en tidigare medarbetare nu samarbetar med utredningen kan innebära att den särskilde åklagaren Robert Mueller får tillgång till ny information också från kampanjtiden. Gates erkännande sätter också press på hans samarbetspartner och den tidigare kampanjchefen Paul Manafort. I går kom ytterligare ett åtal som anklagar Manafort för att ha gett stora summor pengar till europeiska politiker år 2012 och 2013 för att de skulle lobba för den dåvarande proryska ukrainska ledningen. SR 180224.

Storföretag bryter med NRA. I USA har flera stora företag nu brutit med vapenlobbyorganisationen NRA. Det är en reaktion på den kritikstorm mot lobbygruppen som vuxit på sociala medier efter skolskjutningen i Florida förra veckan. Först var det biluthyrningsfirmor som meddelade att de inte längre kommer ge rabatt till NRA:s medlemmar. Nu har också hotellkedjor, försäkringsbolag och USA:s största privatägda bank avslutat sina samarbeten med lobbygruppen. Företagens agerande är en reaktion på krav som spridits bland annat på Twitter under hashtagen #BoycottNRA, många har efter den senaste skolskjutningen reagerat på att NRA som står för National Rifle Association så hårdnackat motsätter sig begränsningar av USA:s vapenlagar. Men för NRA och dess medlemmar är rätten att bära vapen livsviktig. "Det finns ingen viktigare frihet för individen än rätten att bära vapen, rätten att försvara sig och rätten att överleva," sa NRA-chefen Wayne LaPierre i går i ett tal där han också krävde beväpnad personal på alla landets skolor. NRA är en viktig faktor i amerikansk politik, både som opinionsbildare och eftersom man ger mycket kampanjbidrag till framför allt republikanska politiker. Men efter den senaste skolskjutningen i Florida har också studentupproret mot landets vapenlagar blivit något som både politiker och företag behöver förhålla sig till. SR 180224.

Trumps svärson spärrad från topphemlig information. President Trumps svärson Jared Kushner har inte längre tillgång till topphemliga rapporter. Hur kommer det att påverka Kushners arbete i Vita huset? Behörigheten som Jared Kushner förlorat har hittills gett honom tillgång till topphemlig information från bland annat underrättelsekällor. Vita huset har varken bekräftat eller dementerat uppgifterna och orsaken till att Kushners säkerhetsklass nedgraderats är oklar, men enligt tidningen Washington Post kan det bero på att det finns en hög risk för att presidentens svärson skulle kunna utsättas för påtryckningar. Tidningen hänvisar till Kushners förflutna som internationell affärsman, hans ekonomiska skulder och hans bristande utrikespolitiska erfarenhet. Washington Post, som hänvisar till anonyma källor, skriver att tjänstemän i Israel, Mexiko, Kina och Förenade Arabemiraten ska ha insett och diskuterat möjligheten att utnyttja Kushners svagheter. Nedgradering av hans behörighet kommer med stor sannolikhet påverka Kushners nuvarande arbete eftersom han ansvarsområden är både känsliga och omfattande. Utrikespolitiskt innefattar de bland annat relationerna med Kanada, Mexiko och Kina, samt frågor som rör stabilitets- och fredsprocesser i Mellanöstern. "Det gör en redan svår situation, ännu svårare", säger den förre detta diplomaten Aaron David Miller till New York Times och tillägger att Kushner nu kommer gå miste om betydande information. I ett uttalande skriver Jared Kushners advokat att Vita husets policy "inte kommer att påverka Kushners förmåga att utföra (…) sitt arbete". SR 180228.

Trumps kommunikationschef avgår. USA:s president Donald Trumps kommunikationschef Hope Hicks avgår. Hon lämnar sitt jobb inom de närmaste veckorna, rapporterar New York Times. Hope Hicks började arbeta för Donald Trump innan han offentliggjorde sin kandidatur till presidentposten. Under valkampanjen arbetade hon som Trumps pressekreterare. Hope Hicks kommer vara den fjärde personen som lämnar kommunikationschefsposten sedan Trump blev president. Amerikansk media, som baserar sin rapportering på läckta uppgifter, skriver att Hicks ofta vägrade att svara på frågor, men också att hon erkände att hennes arbete ibland inneburit att berätta vita lögner. SR 180228.

"Trumps nya avgifter för stål kan slå hårt mot Sverige." USA:s president Donald Trump vill gynna den inhemska stålindustrin. Nu säger Trump att han nästa vecka ska godkänna tullavgifter för stål och aluminium som importeras. "45.000 svenska jobb kan påverkas av Trumps beslut för att han i princip stänger den internationella stålindustrin," säger SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfeldt. Vid ett möte med representanter för branschen meddelade Donald Trump att det snart kommer att införas en avgift på 25 procent för stål och 10 procent för aluminium som importeras till USA. Under mötet sade Trump att företagen behandlats orättvist av andra länder under flera decennier och han lovade att återuppbygga den amerikanska stål- och aluminiumindustrin. "Det som tillåtits pågå i årtionden är skamligt. För första gången på länge kommer ni att bli skyddade och era industrier kommer återigen kunna växa," sa Trump skriver AP. Stor påverkan på svenska stålindustrin. Det här en stor nyhet för den svenska stålindustrin då USA är den näst viktigaste marknaden för svensk stål, efter Tyskland, menar SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfeldt. "Man exporterar till USA till ett värde av ungefär 4 miljarder svenska kronor per år," enligt Jernkontoret som är den svenska branschorganisationen i frågan, säger hon. Rena julafton för amerikanska stålindustrin. Hon menar att detta slår väldigt brett i och med att den här tariffen införs över hela världen. Stål som är på väg till USA nu, från till exempel Korea, skulle kunna hamna på den europeiska marknaden istället - och på så sätt skapa en importflod av stål inom EU, som i sin tur påverkar Sverige. "För Sverige är det riktigt dåliga nyheter. Men för USA är det en julafton. Redan nu kan man se att den amerikanska stålindustrins aktier börjar skjuta i höjden," säger Carina Bergfeldt. svt 180301.
Trumps besked om högre tullar väcker oro. USA kommer införa importtullar på stål och aluminium, det sa landets president Donald Trump igår. Beslutet väcker starka reaktioner världen över. Enligt Donald Trump kommer de nya tullarna skydda amerikanska företag och skapa jobb. Stål- och aluminiumföretagen i USA har behandlats orättvist, nu kommer det bli andra spelregler, sa presidenten på en pressträff. Beskedet innebär importtullar på 25 procent för stål och tio procent för aluminium. Enligt Trump kommer tullarna införas nästa vecka och specifika detaljer kring beslutet har fortfarande inte offentliggjorts. USA importerar idag stål och aluminium från över hundra nationer, några av de största exportörerna är Japan, Brasilien, Sydkorea och Kanada. Kina kommer först på elfte plats. Donald Trump har sedan tidigare infört importtullar på solpaneler och tvättmaskiner, ett beslut som framförallt påverkade industrier i Kina och Sydkorea. Analytiker i USA oroar sig nu för att länder runtom i världen ska svara med egna protektionistiska åtgärder som kan utlösa ett handelskrig. De internationella reaktionerna är många och starka. Kanadas utrikesminister Chrystia Freedland sa att tullavgifter är helt oacceptabelt. Trumps besked väckte också reaktioner inom det egna partiet, talmannen i representanthuset Paul Ryan sa att han hoppades att Trump skulle tänka över vilka oavsiktliga konsekvenser beslutet kunde få. Den republikanske senatorn Pat Roberts, som är ordförande i jordbruksutskottet, hävdade att den amerikanska jordbrukssektorn kommer bli ett hett mål för länder som vill hämnas. Oron spred sig till USA-börserna och S&P 500-indexet gick ner med 1,33 procent. Under valkampanjen lovade Trump att göra mer för att skydda den inhemska stålindustrin, Trump anser därtill att USAs försvarsindustri är beroende av starkare amerikanska metallföretag. Beslutet utgör också en del av Donald Trumps America first-doktrin vilket han var tydlig med igår. "De som styrt innan borde skämmas över sig själva," sa han. Nu tar vi tillbaka det vi förlorat. Reaktionerna från Bryssel kom mycket snabbt efter beskedet från den amerikanske presidenten. Redan inom de närmaste dagarna väntas EU-kommissionen komma med förslag om motåtgärder mot USA för att balansera situationen. Enligt ett uttalande från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, så kommer EU inte att sitta med armarna i kors och titta på "samtidigt som en bransch drabbas av orättvisa åtgärder som riskerar tusentals arbetstillfällen i Europa". "Vi kommer att presentera förslag om passande motåtgärder", lovade Juncker strax efteråt. Och EU-kommissionens handelskommissionär Cecilia Malmström har förklarat att EU nu kommer att starta ett fall om USA:s agerande inom världshandelsorganisationen WTO med en så kallad tvistelösningsprocedur mot USA. Det eftersom de amerikanska åtgärderna "har en negativ effekt på transatlantiska förbindelser och på globala marknader" som Malmström uttryckte det. De kraftfulla uttalandena från Bryssel visar tydligt på hur viktig stålindustrin är för EU, där ju drygt 15 000 personer är anställda inom den svenska stålindustrin. Totalt inom EU, uppger branschorganisationen Eurofer att drygt 300 000 personer är sysselsatta, och genom beskedet från USA så kan så många hälften av dom europeiska arbetstillfällena vara hotade befarar branschorganisationen Eurofer, samtidigt som man välkomnar åtgärderna så här långt från EU-kommissionen. SR 180302.
Svenska stålbranschen: Blandade reaktioner på Trumps besked om ståltullar. Reaktionen från den svenska stålbranschen är blandad. På börsen har stålbolagen fallit, men flera bolag tror inte att de påverkas så mycket om det blir strafftullar. Ett av dem är Uddeholm med 900 anställda i Hagfors som tillverkar verktygsstål med stor försäljning till USA och där Robert Gustafsson är bolagets kommunikationschef. "Vi har över 311 världspatent i dag. Många av de här köps av amerikansk industri. Även om man inför strafftullar på de här grejerna så kommer ändå industrin i USA att vilja ha våra patenterade produkter. Därför tror vi inte att vi kommer att påverkas direkt av det här." Skulle ni få ett undantag, menar du? "Inte ett undantag, men kunderna kommer att acceptera prishöjningen eftersom de behöver våra världsunika lösningar inom verktygsstå," säger Robert Gustafsson. Lite andra tongångar har det varit på börsen, där storföretag som Sandvik och SSAB föll kraftig under förmiddagen på beskedet från USA. Per Hillström, ansvarig för investerarkontakter på SSAB säger till Ekot att företaget avvaktar med kommentarer tills det finns ett formellt beslut - men att höga tullar inte behöver betyda så mycket eftersom det mesta som bolaget säljer i USA, grovplåt, produceras lokalt vid bolagets två amerikanska stålverk. Ett annat stort stålföretag är Ovaka med 2 400 anställda i Sverige som har kunder inom fordonsindustrin. Carl-Michael Raihle, affärsområdeschef vid Ovako i Hofors säger att exporten till USA är ungefär fem procent. "Vi får väl se vart det lander, vilka stålsorter och ståltyper det här kommer att gälla." Om det blir ståltullar på 25 procent - hur skulle det påverka Ovako? "En ståltull på 25 procent - det är en hög tull. Så det är klart att det påverkar. Men vi tror inte att det blir 25 procent på alla stålsorter. Så därför är det för tidigt att säga någonting nu," säger Carl-Michael Raihle, affärsområdeschef vid Ovako i Hofors.
Cecilia Malmström: EU förbereder strafftullar. EU reagerar starkt på beskedet om de amerikanska tullarna på stål och aluminium. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström är mycket kritisk. "Vi är väldigt besvikna på detta. Vi tycker inte att detta är en proportionerlig åtgärd och att man slår mot traditionella allierade när problemet egentligen är överproduktion av stål i Kina," säger Cecilia Malmström. USA:s president Donald Trump har lovat att införa importtullar på stål och aluminium och igår kom beskedet: USA ska belägga importerat stål med en extra avgift på 25 procent och aluminium med en avgift på 10 procent. USA är den nästa största exportmarknaden för svenskt stål. Omkring 15 000 personer arbetar inom den svenska stålindustrin och 300 000 arbetar inom den Europas stålindustri. På onsdag eller torsdag i nästa vecka väntas ett slutgiltigt beslut från USA om de nya tullarna. EU förbereder motåtgärder. "Under tiden förbereder vi oss naturligtvis på olika scenarier. Vi räknar på det och förbereder olika typer av motåtgärder som vi nog tvingas vidta. Det här kommer att slå hårt mot europeisk stål- och aluminiumindustri. Och vi har starka krav från medlemsländer och från industrin att vidta motåtgärder," säger Cecilia Malmström. Vilken typ av motåtgärder skulle det bli? "Det är strafftullar på amerikanska varor som EU importerar och det behöver inte vara stål eller aluminium. Det kan vara andra varor." Vi håller på att gå igenom olika scenarier och diskuterar internt. Vi ska ha ett kommissionsmöte på onsdag morgon om detta och vi är i kontakt med medlemsländerna, säger Cecilia Malmström. Finns det risk för ett handelskrig? "Jag vill inte använda det uttrycket, det finns risk att man psykologiskt sätter saker i rörelse då. Men är definitivt inte bra för den globala handeln. Och vi har ett gemensamt intresse att, även om flera länder vidtar motåtgärder, att hålla dessa proportionerliga och se till att det inte eskalerar," säger Cecilia Malmström. SR 180302.
"Handelskrig - en konflikt med bara förlorare". Ett handelskrig är ett krig med i stort sett bara förlorare. Därför har reaktionerna varit skarpa över hela världen efter president Donald Trumps besked i går, att USA ska införa skyddstullar på stål och aluminium, kanske så snart som redan nästa vecka. På papperet ser det ut som om den amerikanska stål- och aluminiumindustrin är de givna vinnarna, eftersom de får mindre konkurrens från länder som kan producera ämnena mycket billigare än amerikanerna. Men det är inte säkert, eftersom den amerikanska industrin i stort och de amerikanska medborgarna hör till förlorarna: Bilar och annat som byggs med stål och aluminium kommer att bli dyrare och försäljningen sjunker. Dessutom kommer andra delar av den amerikanska ekonomin att påverkas, när andra länder går till motoffensiv i handelskriget och svarar med skyddstullar mot amerikanska varor. EU, Kanada och Brasilien har redan sagt, att det kommer motåtgärder. Det är fullt möjligt, att för varje nytt jobb som skapas i den amerikanska stålindustrin, så försvinner ett eller flera andra i en annan del av ekonomin. Själva tanken med frihandel är att varje land ska tillverka det de är bäst på. Skyddstullar bryter den principen. Om skyddstullarna blir verklighet, vilket allt tyder på, har Donald Trump uppfyllt ett av de vallöften han gav i presidentkampanjen. Han förklarade i går, att en av anledningarna till att den här industrin behöver skyddas är USA:s nationella säkerhet. Med det avser han, att den amerikanska militärindustrin måste ha tillgång till inhemsk produktion av det material den behöver. Men skyddstullarna måste också ses som nya effekter av Trumps uttalat protektionistiska politik baserat på hans slogan "America First". Nästan hans första åtgärd som president var att avsluta USA:s deltagande i förhandlingarna om två stora frihandelsavtal: TITIP mellan USA och EU, och TPP med länderna kring Stilla havet. Och för en dryg månad sedan, införde USA skyddstullar på bland annat solpaneler från Kina. Samtidigt ska sägas, att skyddstullar på stål inte är ovanliga: EU införde till exempel i fjol sådana på vissa typer av stål från Kina, Ryssland och flera andra länder och hävdade att de länderna dumpade priserna för att hålla sin industri under armarna. Skillnaden är att de planerade amerikanska tullarna, tycks gälla allt stål och alla länder. Möjligen kommer det att införas undantag för typer av stål som inte tillverkas i USA. Det skulle kunna gälla Sverige, som exporterar en hel del specialstål till USA. SR 180302.
Trump hotar med skatt på europeiska bilar. Den vedergällningsspiral som många fruktade, efter USA:s president Donald Trumps utspel om strafftullar på stål och aluminium, tycks nu vara igång. EU svarade med hot om strafftullar på vissa amerikanska varor, exempelvis Harley Davidson-motorcyklar, bourbon och Levis-jeans. Trumps reaktion blev hot om skatt på europeiska bilar som exporteras till USA. Men det är inte bara EU som reagerat kraftigt på strafftullarna på stål och aluminium. Från Kanada och Brasilien, som är USA:s viktigaste exportörer av stål har det kommit hård kritik. Nu protesterar även Kina. Nyhetsbyrån AFP skriver i dag att Zhang Yesui, talesperson för Kinas nationella folkkongress, varnade USA. "Vi vill inte ha något handelskrig med USA, men om USA vidtar åtgärder som skadar kinesiska intressen, så kommer Kina inte att sitta passivt utan vidta nödvändiga åtgärder," sa Zhang Yesui vid en presskonferens. President Trumps svar har hittills varit att möta protesterna med hot om nya tullar, avgifter och skatter. Som så ofta sker det via twitter: "Om EU ytterligare vill höja sina redan massiva avgifter och blockerar amerikanska bolag från att göra affärer där, kommer vi helt enkelt att införa en skatt på deras bilar som fritt flödar in i USA", twittrade Trump igår. SR 180304.

Billy Graham fick statsmannamässig begravning. 2000 gäster deltog i ceremonin, bland annat USA:s president Donald Trump. Till ceremonin kom personer från hela världen, från olika kristna traditioner och begravningen av Billy Graham kunde följas via olika livesändningar. Flera kända artister var med och sjöng och USA:s president Donald Trump, samt vice president Mike Pence, var med bland de sörjande. Dagen 180302.

"Tiden rinner ut för Nafta-förhandlingarna". USA:s president Trumps utspel om att införa handelstullar präglade förhandlingarna om att nå ett nytt frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexiko. - Kanada motsätter sig alla typer av tullar på kanadensiskt stål och aluminium, och vi kommer göra det som krävs för att försvara våra handelsintressen och arbetare, sa Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland när den sjunde förhandlingsrundan för ett nytt Nafta avslutades i Mexico City igår. Hon fick medhåll av Mexikos finansminister Ildefonso Guajardo, som också protesterade mot Trumps förslag att införa tullar på stål och aluminium. Hittills har förhandlarna kommit överens om ynka sex av totalt 30 kapitel i det omfattande frihandelsavtalet Nafta, som gällt i snart 25 år men som alla tre länder är överens om behöver förnyas. De svåra frågorna, som gäller tullar, ursprungsmärkning och frågan om hur handelskonflikter ska lösas, kvarstår allihop. Kanada och Mexiko betonade under presskonferensen att Nafta stärkt Nordamerikas ekonomi. Det gjorde inte USA:s chefsförhandlare Robert Lighthizer. "Tiden håller på att rinna ut. Om vi misslyckas med att komma fram till ett nytt Nafta-avtal så är vi beredda att inleda bilaterala förhandlingar," sa USA:s chefsförhandlare Robert Lighthizer, som klagade på att förhandlingarna går för långsamt. Han varnade för att presidentvalet i Mexiko den 1 juli i år och kongressvalen i USA i november kommer försvåra samtalen ytterligare. Nästa förhandlingsrunda hålls i april i år, men källor inifrån de olika förhandlingsdelegationerna öppnar för att samtalen kan ställas in för gott ifall den politiska viljan saknas. SR 180306.

Trumps ekonomiske rådgivare hoppar av. Gary Cohn, president Trumps högste ekonomiske rådgivare säger upp sig, rapporterar New York Times. Enligt flera nyhetsbyråer lämnar han sitt jobb i protest mot president Trumps planer på att införa importtullar på stål och aluminium - men tjänstemän inom Vita huset säger att det inte finns någon enskild anledning till att han slutar. Cohn har anordnat möten mellan presidenten och företrädare för stål- och aluminiumindustrin för att försöka stoppa tullarna, enligt Bloomberg, och enligt källor till New York Times har han tidigare hotat att avgå om planerna blir verklighet. I ett uttalande via Vita huset bekräftar Cohn sitt avhopp. "Det har varit en ära att tjäna mitt land och ta fram tillväxtfrämjande åtgärder som är bra för det amerikanska folket, särskilt den stora skattereformen. Jag är tacksam för att jag fick den här chansen av presidenten och önskar honom och hans administration all lycka i framtiden". Cohn arbetade tidigare vid investeringsbanken Goldman Sachs, precis som flera andra medarbetare som Trump knöt till sig efter segern i presidentvalet 2016. SR 180307.

"Uppladdning inför ett handelskrig". EU:s motdrag på Trumps förslag om skyddstullar på stål: strafftull på amerikanska jeans, bourbonwhisky och apelsiner. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström hade vid lunch på onsdagen en pressträff, med anledning av frågan om skyddstullarna på stål och aluminium som USA:s president Donald Trump planerar att införa. Det är väldigt tydliga besked från Cecilia Malmström, rapporterar Ekots EU-korrespondent Jan Andersson: "Hon förklarade att EU har gjort klart att om USA inför tullar så skadar det EU och hotar tusentals jobb i Europa. Det måste mötas med ett kraftfullt och proportionellt svar från EU," säger Jan Andersson. På pressträffen meddelade Cecilia Malmström att EU-kommissionen har antagit ett förslag om ett antal amerikanska livsmedelsprodukter samt stål som beläggs med strafftullar. Detta förutsatt att Donald Trump väljer att gå vidare med sitt hot om att införa strängare importtullar. "Det här är en uppladdning inför det många befarar ska leda till ett handelskrig. Men EU har inte kastat den första bollen eftersom man vill avvakta och se vad som kommer från Washington, och om skyddstullarna mot stål och aluminium verkligen kommer att genomföras," säger Jan Andersson. Listan väntas bli offentlig så snart de 28 medlemsländerna godkänt den, rapporterar Jan Andersson. "Det handlar om jeans, bourbonwhisky, apelsiner och motorbåtar bland annat." Även jordnötssmör och tranbärssylt uppges vara med på listan. Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef: "USA är oroade för en upptrappad effekt. Även om det bara börjar med de här symbolhandlingarna. Än så länge är inget beslut fattat från USA:s sida, detta är ett utspel från Donald Trump," säger Ginna Lindberg. Hon påpekar att i EU pratar man om handelskrig, men i Washington pratar man snarare om inbördeskrig i det republikanska partiet, då många partikollegor är mot Trumps förslag om handelstullar. SR 180307.

Donald Trump möter TV-spelsindustrin efter skolskjutning. I dag ska president Donald Trump möta representanter från TV-spelsindustrin för samtal om våldsamma spel. Detta efter att presidenten uttryckt oro om hur unga personers tankar formas av tv-spel efter skolskjutningen i Parkland. President Donald Trump sa till CNN att dataspelsvåld formar hur ungdomar tänker. Detta efter skjutningen på en skola i Parkland i Florida där 17 personer dog. Men Donald Trumps uttalande är kontroversiellt och har väckt starka känslor. Flera av hans politiska motståndare har anklagat honom för att försöka ändra fokus från tillgängligheten av vapen i USA till något som större delen av forskarvärlden inte menar har den påverkan han säger. SR 180308.

Avgörs Trumps framtid av makedonska fejknyheter? Trollfabrikerna i Veles finns fortfarande kvar. Kommer ni ihåg ungdomarna från Makedonien som tjänade stora pengar på att sprida falska nyheter i samband med presidentvalet i USA? Flera av dem förbereder sig nu på att göra om samma sak inför framtida val i USA. Veles är en liten stad nästan mitt i Makedonien, med ungefär 40.000 invånare. Gatubilden domineras av de äldre generationerna som i decennier jobbade inom de i dag nedlagda porslinsfabrikerna. För ett par år sedan växte en ny sorts industri upp i staden, nämligen flera så kallade trollfabriker. Med trollfabriker menar jag här välorganiserade grupper som på ett professionellt sätt jobbar ihop med att sprida falsk information för att uppnå ett gemensamt mål. I det här fallet att tjäna pengar. Enligt de uppgifter jag har hittat fanns det mellan fem och tio sådana grupper bara i Veles. Från Veles spreds troligtvis flera tusen falska artiklar om bland annat Donald Trump och Hillary Clinton under den amerikanska presidentvalskampanjen. "De började snabbt tjäna 5.000 till 10.000 dollar i månaden för att så många personer engagerade sig och diskuterade artiklarna," säger Mirko Ceselkoski, en makedonsk IT-entreprenör. De makedonska ungdomarnas artiklar gillades och delades av tiotusentals amerikaner redan långt innan Donald Trump och Hillary Clinton hade valts till sina respektive partiers presidentkandidater. De hade fler än tusen webbplatser som skrev om amerikansk politik. yle 180308.

Trump inför tull på stål och aluminium. 25 procents tull på stål och 10 procent på aluminium. Det beskedet gav USA:s president Donald Trump ikväll. EU väntas svara med samma mynt och ett globalt handelskrig kan stå för dörren. Strax före kl 22 svensk tid undertecknade USA:s president Donald Trump beslutet att lägga strafftullar på importerat stål och aluminium. Det kan vara inledningen till ett globalt handelskrig. "Stålarbetarna är USA:s ryggrad och skälet till att jag står här som president," sa Donald Trump, omgiven av inbjudna stålarbetare. Donald Trump hänvisade till säkerhetsläget, vilket han måste göra eftersom det är enda skälet som WTO kan godkänna för att införa tullar. Men han sa också att USA konstant blivit illa behandlat av omvärlden ekonomiskt och att det orsakat det stora handelsunderskottet USA har gentemot omvärlden, cirka 800 miljarder dollar varje år. "Det ska bli slut med det nu," sa Donald Trump. Donald Trump flaggade dock för att vissa länder, de som inte säljer produkter som hotar USA:s säkerhet, och de allierade som drar sitt strå till stacken till det gemensamma försvaret, de kan få bättre villkor. Han öppnade också för att grannländerna Mexiko och Kanande kunde komma undan strafftullarna, men det var avhängigt hur det går i förhandlingarna om Nafta-avtalet som Donald Trump vill förändra. EU väntas svara med strafftullar på en rad amerikanska varor, i synnerhet dem som tillverkas i de delstater där Trumps kärnväljare återfinns. SR 180308.
Sverige hoppas få undantag från ståltullarna. Sverige hoppas få undantag från USA:s ståltullar. Tullarna skulle slå hårt mot svensk stålindustri, säger näringsminister Mikael Damberg. "Tullarna skulle påverka stålindustrin, men även övrig industri som använder stål som en insatsvara, så att för Sverige är det otroligt viktigt att det här inte eskalerar, och se om det går via EU-kommissionen att hitta en lösning som undantar Europa." Har ni tittat på exakt hur det skulle slå i Sverige? "Detaljerna har ju inte varit kända, men igår blev det tydligt att Trump föreslår generella tullar och det skulle ju slå mot svensk industri, men också mot europeisk industri om förslaget inte modifieras," säger Mikael Damberg. Den svenska regeringen hoppas nu att EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström ska kunna få igenom någon form av undantag från ståltullarna, för Sverige kan inte agera på egen hand. Det säger finansminister Magdalena Andersson: "Här är det viktigt att vi kan agera samfällt i EU, där ju EU:s röst naturligtvis är mycket starkare än den svenska rösten, och det är precis de diskussionerna som nu förs i EU och som ju leds av Cecilia Malmström, och här handlar det om att EU ska hitta ett väl avvägt och mogen respons," säger Magdalena Andersson. Nu talas det ju om att EU ska begära undantag? "Ja, det är precis de diskussionerna som vi ska föras tillsammans med våra europeiska vänner för att hitta den bästa vägen framåt." SR 180309.
Kritiken: Sverige riskerar bli dubbel förlorare. EU-kommissionen har redan antagit ett förslag om importtullar på amerikanska produkter som jeans, apelsinjuice och jordnötssmör. Utvecklingen oroar Andreas Hatzigeorgiu, chefekonom på Stockholms handelskammare. "Skulle vi få Trump-tullar först och sen motåtgärder från EU, som i sin tur kan leda till ytterligare motåtgärder från Trump, då riskerar Sverige och Europa att bli dubbelt förlorare. Dels kommer konsumentvaror som vi importerar från USA, allt från barnvagnar, bilar till livsmedel att bli dyrare. Samtidigt kommer vår export till USA att drabbas. Det handlar om riktiga jobb och det kommer att slå mot svenska hushåll," säger han. Det talas om att ett handelskrig kan stå för dörren, men än har de verkliga effekterna av strafftullarna inte gjort sig till känna. En av de stora frågorna är hur stålpriset kommer påverkas globalt och vilka motåtgärder som kommer införas, menar Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall. "Det viktigaste nu är att EU resolut försvarar vår ställning. Sen får man visa förhandlingsvilja och lösa det här problemet. Ingen mer än Trump tror att ett handelskrig är bra," säger Marie Nilsson. SR 180309.
Protester i USA mot Trumps beslut om importtullar. Donald Trump tog igår det kontroversiella beslutet att införa importtullar på stål och aluminium. Beskedet har mötts av protester bland annat från hans eget parti. Flankerad av industriarbetare i arbetskläder skrev Donald Trump under två så kallade proklamationer, en för aluminium och en för stål. Presidentens underskrift innebär att skyddstullar kommer att införas med 25 procent på stål och 10 procent på aluminium. Trump beskrev åtgärden som en räddning. "Andra länders aggressiva handelsbeteende har skövlat stål- och aluminiumindustrin," sa han på presskonferensen igår. Mexiko och Kanada kommer att undantas tarifferna under tiden som USA omförhandlar frihandelsavtalet NAFTA med sina två grannländer. För övriga nationer ska skyddstullarna börja gälla om 15 dagar, men Trump verkade vara villig att ge allierade länder ett visst förhandlingsutrymme. "Vi får se vem som behandlar oss rättvist," sa han, vi kommer ta hänsyn till militära samarbeten och de som betalat sin beskärda del. Tullarna har mötts av motstånd internationellt, men också nationellt och inom Trumps egna parti. Den republikanske senatorn Jeff Flake sa att han skulle arbeta fram ett lagförslag för att stoppa beslutet. "Tullarna kommer drabba amerikanska konsumenter och industrier, sa representanthusets talman," republikanen Paul Ryan. Beslutet får också en del stöd, bland annat från politiker i delstater som länge tampats med jobbförluster inom stål- och aluminiumindustrin. Delar av Trumps väljarbas välkomnar också beskedet; ett besked som exemplifierar Trumps America first-politik. "Jag vet mycket om de här industrierna och vi ska få tillbaka dem," sa Trump. SR 180309.
Osäkerhet i Bryssel efter Trumps beslut om ståltullar. I Bryssel är osäkerheten stor vad beslutet från Donald Trump om amerikanska skyddstullar för stål och aluminium faktiskt betyder för EU och för EU:s stålindstustri. Den amerikanske handelsministern Robert E. Lighthizer kommer alltså till Bryssel i morgon och EU-kommissionens förhoppning är alltså att det ska bli tydligare om det finns några möjligheter för EU att få något slags undantag eller lägre skyddstullar än vad till exempel Kina ska kunna få efter Trumps besked. Trump har ju upprepade gånger sagt att USA behöver skyddas mot det billiga kinesiska stålet. Dessutom är 22 av EU:s 28 medlemsländer också medlemmar i försvarsalliansen Nato. Det kinesiska handelsdepartementet skriver på sin hemsida att det handlar om en "allvarlig attack på det normala internationella handelssystemet". Och Japans utriksminister Taro Kono säger också i ett uttalande att tullarna "kan skada den ekonomiska relationen mellan de två allierade och den globala ekonomin". Beslutet om skyddstullar för amerikanskt stål och aluminium ska alltså införas om två veckor och skulle t.ex. inte EU få till ett undantag eller lägre skyddstullar så lär alltså EU-kommissionen inleda ett ärende mot USA i världshandelsorganisationen WTO, samtidigt som skyddstullar införs motsvarande 2,8 miljarder Euro mot en rad amerikanska varor som apelsiner, amerikansk bourbonwhiskey, motorbåtar, kidneyböner och amerikanska jeans. SR 180309.

Ny vapenlag undertecknad i Florida. Floridas guvernör Rick Scott har undertecknat en ny vapenlag. I lagen ingår en höjning av åldersgränsen för alla vapenköp till 21 år, och ett krav på tre dagars väntetid. Tidigare kunde 18-åringar köpa gevär i delstaten, vilket Nikolas Cruz gjorde helt lagligt innan skolskjutningen i Parkland den 14 februari där 17 personer dödades. Lagen gör det också möjligt att tillåta viss skolpersonal att bära vapen. Timmar efter att vapenlagen i Florida hade godkänts lämnade National Rifle Association (NRA) in en stämningsansökan, då vapenlobbyn anser att den nya lagen strider mot den amerikanska grundlagen. SR 180310.

Johan Norberg om handelskrigens historia. Ordet för dagen är "handelskrig". Donald Trump inför tullar mot stål och aluminium. EU svarar med hot mot amerikanska jeans och motorcyklar. Men om ni gör så, då kommer jag straffbeskatta europeiska bilar, replikerar Trump, som snarast verkar uppiggad över tumultet. "Handelskrig är bra och lätta att vinna", twittrar han, utan att gå närmare in på precis vilka historielektioner han lärt sig det. Om Trump surfade runt lite på sitt eget utrikesdepartements hemsida skulle han under historiesektionen kunna läsa om förra gången USA trodde att handelskrig var bra och lätta att vinna.
I juni 1930 signerade president Herbert Hoover den sk Smoot-Hawley-tariffen som höjde tullar på 890 varor, trots att mer än tusen ekonomer avrådde honom. Trots att en av Hoovers rådgivare nästan gick ned på knä under sin vädjan om att stoppa ett misstag som skulle "intensifiera nationalismen över hela världen". Vilket påminner lite om dagens Vita Hus, där Trumps rådgivare Gary Cohn slet sitt tunna hår när han om och om igen behövde förklara ekonomiska självklarheter för presidenten. Här har man bruk för högst 20 procent av sin hjärnkapacitet utbrast Cohn, strax innan han avgick. Smoot-Hawley har blivit synonymt med ekonomisk dårskap, då den förvandlade en nationell recession till en global depression. Den slog mot regioner beroende av handel, och där började bankerna gå omkull. Andras exportindustrier drabbades hårt och de svarade med egna tullar. Världshandeln kollapsade med otroliga två tredjedelar. I land efter land vann mer nationalistiska politiker makt, på samma sätt som 1880-talets europeiska handelskrig stimulerat en nationalistisk väckelse. Det är den mest förödande effekten av handelskrig. När man börjar se grannländer som fiender ligger inte det verkliga kriget långt borta. I dag kräver förstås skolgårdslogiken att Europa slår tillbaka, och samma logik kräver att Trump slår tillbaka mot den som slår tillbaka. Men det är här våldsmetaforer leder oss vilse. För Trump slår ju främst mot USA:s ekonomi och EU mot Europas ekonomi. Handelskrig är en form av krig där kombattanterna står och slår sig själva i ansiktet, allt hårdare. Det är fler än Trump som borde lära sig av 1930-talet. Ekonomer tvistar om effekten av Smoot-Hawley-tullen i sig, men alla ser eskaleringen därefter som ödesdiger. En ekonom som har tonat ned dess betydelse, Douglas Irwin, konstaterar att det däremot råder enighet om att den innebar "katastrof för världsekonomin". Många minns det som att en enad omvärld bemötte USA, men så var det inte. Tyskland, Frankrike och Storbritannien byggde egna murar, men länder som Sverige, Danmark och Japan lät provokationen passera. Irwin menar att 1930-talets historia hade sett väldigt annorlunda ut om fler länder hade agerat som Sverige. SR 180311.

Allt fler frågor om Trump och porrstjärnan. I USA växer kontroversen kring Donald Trumps förhållande till porrstjärnan Stephanie Clifford. Clifford hävdar att hon och Trump hade en sexuell relation 2006. Men det är långt ifrån säkert att anklagelsen kommer att skada presidenten. Månaden innan presidentvalet skrev porrskådespelaren Stephanie Clifford under ett sekretessavtal och tog emot en betalning på motsvarande en dryg miljon kronor från Trumps advokat Michael Cohen. Michael Cohen har erkänt att han betalade Stephanie Clifford, men hävdar att han gjorde det ur egen ficka. Han har inte förklarat varför. Sekretessavtalet ska enligt tidningen Wall Street Journal ha upprättats för att tvinga Clifford att hålla tyst om en sexuell relation hon ska ha haft med Donald Trump. Relationen ska ha inletts 2006 och fortsatt under nästkommande år. Vid tillfället var Trump redan gift med sin nuvarande fru Melania Trump. I förra veckan stod det klart att Clifford, som är mer känd under sitt artistnamn Stormy Daniels, nu stämmer Donald Trump. Enligt Clifford är sekretessavtalet ogiltigt eftersom Donald Trump aldrig skrev på det. Genom en talesperson har Donald Trump dementerat uppgiften om att han skulle haft en sexuell relation med Clifford, han säger sig inte heller vara medveten om att hans advokat gjort en utbetalning till henne. I och med Cliffords stämningsansökan har historien fått egna fötter, frågorna blir alltfler och trycket på presidenten ökar. Det är däremot långt ifrån säkert att anklagelsen kommer att påverka Trumps politiska ställning. Donald Trump har vid upprepade tillfällen visat att han är gjord av ett i det närmaste utomjordiskt politiskt material som tål de allra hårdaste av stötar. Därtill gör USA:s polariserade politiska landskap att tolkningen av potentiella skandaler många gånger på förhand redan är avgjorda. För Trumps motståndare är kontroversen bara det senaste exemplet på att han är en högst olämplig president, för hans anhängare är den bara ännu ett försök att smutskasta honom. SR 180312.

Splittrad kommitté om Trumps påstådda Rysslandskopplingar. Det finns inga bevis för att Ryssland och Donald Trumps kampanj samverkade inför presidentvalet 2016, enligt en kommitté i USA:s kongress. "Vi hittade ingenting," säger republikanen Mike Conaway till Fox News. Det amerikanska representanthusets underrättelsekommitté har avslutat sina utfrågningar och börjat arbeta på en slutrapport, enligt Conaway. I en preliminär rapport skriver kommittén, där majoriteten är republikaner, att det inte finns några bevis för "samverkan, samordning eller en konspiration mellan Trumps kampanj och ryssarna". Kommittén accepterar USA:s underrättelsetjänsters tidigare slutsatser om att Ryssland har försökt påverka valet, men avvisar uppfattningen om att Moskva särskilt ville hjälpa Trump att vinna. "Vi hoppas att det vi kommit fram till och våra rekommendationer kan vara till nytta för att förbättra säkerheten inför mellanårsvalen 2018," säger kommitténs ordförande Devin Nunes. Den preliminära rapporten har ännu inte presenterats för demokraterna i den splittrade kommittén. Adam Schiff, toppnamn bland demokraterna i gruppen, säger att slutsatserna har dragits efter press från Vita huset. Enligt Schiff har majoriteten i kommittén inte velat gå vidare med fakta, oavsett vad som har kommit fram. "Vi har fått veta mycket om otaliga hemliga möten, samtal och kommunikation mellan Trumps kampanjledare och ryssarna, allt detta som Trump-regeringen har förnekat," säger han. Kommittén har varit djupt oenig redan från början. Ordförande Nunes står nära president Trump, och har med viss framgång försökt styra utredningen mot den tidigare regeringen under Barack Obama. Även om representanthusets utredning avslutas fortsätter motsvarande grupp i kongressens andra kammare, senatens underrättelseutskott, med sin utredning. I senaten samarbetar de två partierna bättre, men även där har republikanerna försökt styra det hela mot Obamas regering. Samtidigt fortsätter den särskilde åklagaren Robert Mueller med sin utredning. Han har gått snabbt framåt på sistone, och åtalat både ryska medborgare och flera nära medarbetare till Trump. Mueller utreder också om Trump själv har försökt hindra utredningen. SR 180313.

USA:s president Donald Trump sparkar utrikesminister Rex Tillerson. Han ersätts med CIA-chefen Mike Pompeo. USA:s president Donald Trump sparkar utrikesminister Rex Tillerson, skriver Trump på Twitter. Underättelsetjänsten CIA:s chef Mike Pompeo kommer att ersätta Tillerson på posten, enligt presidenten. Pompeo ersätts i sin tur av Gina Haspel som blir den första kvinnan som leder myndigheten, enligt Trump. "Mike Pompeo, CIA:s chef, kommer att bli vår nye utrikesminister. Han kommer att göra ett fantastiskt jobb! Tack Rex Tillerson för din tid på posten!", skriver Trump i en tweet. Tidningen Washington Post skriver att Trump bad Tillerson att avgå i fredags. Under måndagen avbröt utrikesministern sin resa till Afrika och återvände till Washington DC. "Trump har tidigare kritiserat Tillerson, så det kommer inte helt oväntat. Han har kritiserat honom offentligt, precis som han har gjort med justitieministern, så man lever lite farligt när man är minister hos Trump," konstaterar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Hade del i CIA:s tortyr - tar över hela spionbyrån. Gina Haspel, mångårig "under cover"-agent på CIA, tar över spionbyrån när Mike Pompeo flyttar till amerikanska UD. Haspel har kritiserats för sin del i CIA:s tidigare tortyr av misstänkta terrorister. Åren efter terrorattacken mot Pentagon och World Trade Center-skraporna på Manhattan den 11 september 2001 använde CIA förhörsmetoder som beskrivits som tortyr. Misstänkta terrorister flögs mellan hemliga CIA-fängelser runt om i världen där de pressades på uppgifter om attackernas upphovsmän, vare sig de hade någon information eller inte. Det har beskrivits som det mörkaste kapitlet i CIA:s historia. Mellan 2003 och 2005 hette en av de ansvariga för tortyrverksamheten Gina Haspel. Haspel har en 30-årig karriär som bland annat underrättelseofficer på CIA bakom sig. 2002 fanns Haspel på plats vid de senare hårt kritiserade förhören av en misstänkt, Abu Zubaydah, som utsattes för skendränkning 83 gånger på en månad. Donald Trump - vars utrikesdepartement är mitt uppe i förberedelserna av presidentens möte med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un - lyfter nu upp Haspel till CIA-chef efter Mike Pompeo, som tar över UD efter Rex Tillerson. Under sin presidentvalskampanj 2016 deklarerade Trump vid flera tillfällen att han vill återge CIA möjligheten att använda tortyr. Han har såvitt känt inte gjort något för att verkställa det löftet. Men trots hennes medverkan i det nu förbjudna tortyrprogrammet beskrivs Haspel även som en respekterad CIA-agent och chef. SvD 180313.

Trump sparkar utrikesminister Rex Tillerson. SR 180313.

Analys: Ingen amerikansk president har haft så snabb och stor personalomsättning. SR 180313.

Sparkade utrikesministern Tillerson: Mycket arbete återstår. Tillerson lovade att göra allt för att överlämnandet till efterträdaren, CIA-chefen Mike Pompeo, ska ske så smidigt som möjligt. Det formella skiftet sker vid midnatt den 31 mars. USA och Kina måste nu bestämma sig för vilket förhållande de ska ha till varandra under de kommande 50 åren, ansåg han. Budskapet till Ryssland lät mer som en varning. "Det återstår fortfarande mycket arbete med att bemöta det bekymmersamma uppträdandet från den ryska ledningen. Ryssland måste noga överväga vilket handlande som är bäst för det ryska folket och om världen i stort. Att fortsätta på den inslagna vägen leder troligen till en ökad isolering för dem vilket ingen önskar," sa Tillerson. SR 180314.

Pompeo väntas bli en mer hårdför utrikesminister. Med Pompeo väntas USA få en mer hårdför utrikesminister som också befinner sig mer i linje med presidentens egna åsikter. Mike Pompeo blir ytterligare en person med militär bakgrund i Donald Trumps innersta krets. Han kommer väl överens med presidenten och delar hans åsikter i många av de stora utrikespolitiska frågorna - något som president Trump också framhöll när han motiverade tillsättningen. Ett exempel är inställningen till Iran-avtalet som Pompeo uttalat sig kritiskt om, precis som presidenten. Och flera analytiker tror att tillsättningen av honom innebär en hårdare linje mot Iran och ett möjligt amerikanskt utträde ur avtalet. Ett annat viktigt område är relationen till Ryssland. En del kommentatorer menar att det var Tillersons hårda fördömande av just Ryssland med anledning av den förgiftade dubbelagent i Storbritannien som fick Trump att bestämma sig för att sparka honom just nu. Mike Pompeo har ställt sig bakom sin nuvarande myndighet CIA:s bedömning av den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet. CIA har inte slagit fast huruvida Rysslands försök att påverka valet gjorde skillnad eller inte. Å andra sidan har Pompeo själv hävdat att det är fastslaget att Ryssland INTE lyckades påverka utgången - en linje som Trump gång på gång upprepat. Kanske var det ändå synen på Nordkorea och taktiken inför de planerade samtalen med diktaturen som blev avgörande för president Trumps ommöblering. Tillerson har haft en mjukare linje, tidigare talat om förutsättningslösa samtal och påpekat att han inte eftersträvat regimskifte utan bara avväpning. Pompeo däremot anses vara en av dem som drivit fram en mer hårdför hållning. Han är öppen med att han vill se Nordkoreas ledare avsatt och anses vara överens med presidenten om hur samtalen ska hanteras. SR 180314.

FBI:s vicechef får sparken. FBI:s vicechef Andrew McCabe lämnar sin tjänst med omedelbar verkan. Avskedet kommer bara dagar innan McCabe skulle ha gått i pension från myndigheten. "FBI väntar sig att varje medarbetare ska hålla en hög nivå av ärlighet, integritet och pålitlighet", säger justitieminister Jeff Sessions i ett uttalande, och tillägger att beslutet togs efter en "omfattande och rättvis" utredning. McCabe var inblandad i FBI:s utredning av Demokraternas Hillary Clinton och Rysslands roll i det amerikanska presidentvalet 2016. Han har upprepade gånger kritiserats offentligt av president Donald Trump, som bland annat sagt att McCabe skyddade Clinton från åtal om hur hon hanterade sina privata mejl. Trump har också rasat över hur McCabe försvarat tidigare FBI-chefen James Comey, som fick sparken i maj i fjol. Efter Sessions besked om avskedet twittrar Trump att det här är "en bra dag för demokratin". McCabe slår tillbaka med full styrka. Han säger att han fallit offer i "ett krig" som förs mellan regeringen på ena sidan och FBI och den särskilde åklagaren Robert Mueller på den andra. Mueller utreder kopplingarna mellan Ryssland och Trumps kampanj inför presidentvalet 2016, och har på sistone gått snabbt framåt. "Jag har blivit utpekad och behandlad på det här sättet på grund av den roll jag spelat, det jag har gjort och de händelser jag blivit vittne till efter att James Comey sparkades", säger McCabe i ett uttalande. "Attacken på min trovärdighet är en del i ett bredare försök att inte bara slå ner på mig personligen utan också att svärta ner FBI, rättsväsendet och underrättelseanställda generellt", skriver han. McCabe lämnade redan i januari sina arbetsuppgifter. Han förväntades vara ledig fram till sin födelsedag på söndag då han skulle gå i pension från FBI. Det formella avskedet kommer nu två dagar före 50-årsdagen, då han enligt reglerna har möjlighet att få ersättning för att sluta. Det innebär att han kan nekas full pension från justitiedepartementet. "FBI:s vicechef kämpar mot klockan för att få gå i pension med full ersättning. 90 dagar kvar?!!!", twittrade Trump i december. SR 180317.

Facebook i politisk skandal om såld information. Personliga uppgifter om miljontals Facebookanvändare ska ha samlats in av ett analysföretag som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. Trumpkampanjen uppges ha betalat motsvarande över 50 miljoner kronor för tjänsterna. Nu klipper Facebook banden med dataanalysföretaget, Cambridge Analytica, efter att anställda berättat om det här för brittiska the Observer och amerikanska New York Times som rapporterat om historien. Personuppgifterna beskrivs som en av de största dataläckorna i Facebooks historia. Analysföretaget kom över uppgifterna genom att betala användare för att delta i personlighetstest för forskningssyfte. Men de data som samlades in kom från betydligt fler användare än de 270 000 som värvades, eftersom även deras vänner på den sociala plattformen inkluderades. Totalt handlar det om över 50 miljoner Facebookprofiler. Nu höjs röster inom Demokraterna i USA om att utreda vilken påverkan det här hade på presidentvalet. Samtidigt har brittiska myndigheter börjat utreda om företaget i fråga även kan ha haft inverkan på folkomröstningen som ledde till att Storbritannien beslutat att lämna EU. SR 180317.

Källa: EU undantas tillfälligt från USA:s ståltullar. EU och sex andra länder undantas från USA:s nya aluminium och ståltullar för tillfället, enligt USA:s handelsrepresentant. Det är i så fall beskedet som EU-ledarna hoppats på. Samtidigt meddelar president Trump att tullar på 60 miljarder dollar kommer riktas mot Kina. Enligt handelsrepresentanten Robert Lighthizer har president Donald Trump godkänt en "paus" för avgifterna medan förhandlingar pågår om en mer permanent lösning, det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Enligt nyhetsbyrån undantas EU, Kanada, Mexiko, Australien, Argentina, Brasilien och Sydkorea när tullarna träder i kraft vid midnatt. Några officiella bekräftelser fanns dock inte på de knapphändiga uppgifterna. "Tullarna skjuts helt enkelt fram medan USA försöker förhandla fram fördelar på andra områden som en slags betalning för det här," säger Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning. USA-tullar kommer också införas på ett hundratal olika produkter från Kina – för ett värde på 50-60 miljarder dollar. Trump säger vidare han bett Kina att minska landets handelsöverskott med 100 miljarder dollar och att handelssituationen länderna emellan är orättvis. Vilka är det då som kommer att drabbas av tullar? "Det är resten av världen, till exempel Ryssland som exporterar en hel del stål till USA. Retoriskt är udden tydligt riktad mot Kina även om Kina inte är en av de största stålexportörerna till USA. Men om en stund väntas Trump skriva på ytterligare ett beslut om tullar på fler varor för Kinas del. Så det här kan var början på det här handelskriget som många är rädda för." SR 180323.

The US liquidates its two main Mid East air bases at Incirlik and Al-Udeid. Plans to speed up the transfer of the big US CENTCOM base in Qatar to Saudi Arabia were approved by President Donald Trump and Saudi Crown Prince Muhamed bin Salman when they met at the White House on Tuesday, March 20. This is an earthshaking event for the Middle East, which far transcends US-Saudi relations, say DEBKAfile's military sources. They also disclose that, despite repeated denials, the Trump administration is in the process of another momentous move, packing up its air force and quitting Incirlik in southern Turkey, the biggest air base in the region. The two moves are interconnected. Turkish President Tayyip Erdogan has become an avid supporter of the Emir of Qatar, Tamim bin Hamad Al Thani, who is locked in a feud with the Saudi rulers. Turkey recently established a large military base in the oil emirate. The Saudi Crown Prince and his ally, the UAE ruler Sheikh Zayed bin Sultan Al-Nahyan, are close friends and President Trump’s leading allies in the Gulf region. The two Gulf rulers view the Turkish president and Qatari emir as arch-foes. The relocation of the two US bases stems additionally from the sharp reduction in fighting against ISIS in both Iraq and Syria. There is therefore less need for US air force operations in those parts. The US facilities and aircraft based in Incirlik are already being shifted to bases in East Europe, our military sources report. The Pentagon is also looking at Andravida in southern Greece as a replacement for Incirlik. US installations are being shipped out of Al-Udaid in Qatar to the Prince Sultan Air base in central Saudi Arabia near Al Kharj, which lies 77km south of Riyadh. Fifteen years ago, this base was the main US air force hub for the oil-rich Gulf region, home at times to more than 60,000 US service personnel. When the US invaded Iraq in 2003 and captured Baghdad, the Saudi rulers insisted on the evacuation of US troops. Now they are returning. The relocation of the two big US air bases in the Middle East is bound to shake up the region’s strategic dynamic. American soldiers are now in place to defend the Saudi kingdom. This will no doubt convey a clear message to Iran that the Trump administration has the back of the royal regime in Riyadh. Debka 180322.

Trumps nationella säkerhetsrådgivare slutar. Den nationella säkerhetsrådgivaren general H.R. McMaster får sluta, det skriver USA:s president Donald Trump i en tweet. Han kommer ersättas av den tidigare FN-ambassadören John Bolton. Bolton beskrivs enligt nyhetsbyrån Reuters som en krigshök, han har tidigare velat se militärt ingripande mot Iran och Nordkorea och har hållit en hård linje mot Ryssland. Men i en intervju med den konservativa tv-kanalen Fox News tar han avstånd från tidigare uttalanden och säger att det han sagt tidigare nu ligger bakom honom. Bolton kommenterade även Trumps samtal med Rysslands president Putin där Trump gratulerade till valsegern, något som fått hård kritik. Det handlade om att vara artig, enligt Bolton. Han är också mycket upprörd över att information om samtalet läckt till media. Nyhetsbyrån Reuters skriver att Trump i och med utnämningen av Bolton knyter fler rådgivare till sig som troligen kommer hålla med om hans åsikter inför det kommande toppmötet med Nordkoreas ledare Kim Jong-un. Utnämningen får kritik. Demokraternas minoritetsledare i senaten Chuck Shumer säger att Boltons tendens att försöka lösa alla världens problem med amerikansk militär är oroande. Enligt tidningen New York Times var beslutet om att McMaster skulle avgå ömsesidigt. För en vecka sedan förnekade Vita Husets pressekreterare Sarah Huckabee Sanders att McMaster var på väg att lämna posten, men han kommer nu gå i pension från armen efter 34 års tjänstgöring, skriver han i ett uttalande. Trump skriver i en tweet att han är tacksam för general McMasters arbete och att han har gjort ett utomordentligt jobb. Den nye säkerhetsrådgivaren John Bolton kommer tillträda den 9 april. Han blir Trumps tredje nationella säkerhetsrådgivare på 14 månader. SR 180323.

Oro för handelskrig efter Trumps besked. Nu på morgonen träder USA:s omdiskuterade handelstullar mot Kina ikraft, och samtidigt bekräftar Vita Huset att bland annat EU för tillfället undantas från skärpta tullsatser. Samtidigt kommer blandade reaktioner på de nya omfattande tullarna mot Kina som annonserades igår. Enligt president Donald Trump går USA nu in i en förhandling med EU med målet att hitta en annan lösning. Den amerikanska handelsrepresentanten Roberg Lighthizer kallar det för en paus som gäller de länder som befinner sig i någon form av handelssamtal med USA. Förutom EU gäller det bland annat Kanada, Mexiko och Sydkorea. Samtidigt presenterade Trump igår ett omfattande paket med åtgärder riktade mot Kina som utmålas som USA:s handelsfiende nummer ett. USA hotar att belägga 1 300 kinesiska produkter med strafftullar och begränsa kinesiska investeringar i USA som ett svar på det man ser som snedvriden handelsbalans mellan länderna och kinesisk stöld av amerikanskt teknologiskt kunnande. Målet är att skydda amerikanska jobb och företag och utspelet fick beröm av bland annat det amerikanska stålarbetarfacket. Men politiker från båda partierna, flera analytiker och den amerikanska handelskammaren varnar för att amerikansk konsumenter och företag kan komma att drabbas när Kina svarar på USA:s utspel. De amerikanska börserna sjönk kraftigt igår som en reaktion på det som många fruktar är början på ett handelskrig. Kina säger att man inte oroar sig för ett eventuellt handelskrig. Samtidigt presenteras planer på importtullar till ett värde av tre miljarder dollar för amerikanska varor, som ett svar på USA:s president Donald Trumps besked. Det kan jämföras med de 60 miljarder dollar som de amerikanska tullarna kommer att innebära. Det kinesiska handelsdepartementet säger i ett uttalande att man har en lista på 128 amerikanska produkter som kan beläggas med tullar. Kina inför tullar på över 100 olika typer av produkter från USA. 25 procents strafftullar införs på bland annat fläsk och återvunnet aluminium. Dessutom införs 15-procentiga tullavgifter på 120 andra varor, däribland frukt, vin och stålrör. SR 180323.

Källa: EU undantas från USA:s ståltullar. EU och sex andra länder undantas från USA:s nya aluminium och ståltullar för tillfället, enligt USA:s handelsrepresentant. Det är i så fall beskedet som EU-ledarna hoppats på. Samtidigt meddelar president Trump att tullar på 60 miljarder dollar kommer riktas mot Kina. Enligt handelsrepresentanten Robert Lighthizer har president Donald Trump godkänt en "paus" för avgifterna medan förhandlingar pågår om en mer permanent lösning, det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Enligt nyhetsbyrån undantas EU, Kanada, Mexiko, Australien, Argentina, Brasilien och Sydkorea när tullarna träder i kraft vid midnatt. Tullarna skjuts helt enkelt fram medan USA försöker förhandla fram fördelar på andra områden som en slags betalning för det här, säger Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning. USA-tullar kommer också införas på ett hundratal olika produkter från Kina - för ett värde på 50-60 miljarder dollar. Men sedan säger han att handelsunderskottet är utom kontroll och hävdar att Kina stulit immateriella rättigheter från USA. Trump säger vidare han bett Kina att minska landets handelsöverskott med 100 miljarder dollar och att handelssituationen länderna emellan är orättvis. Det nya tullbeslutet har spridit en ny våg av oro för handelskrig mellan världens två största ekonomier. Vilka är det då som kommer att drabbas av tullar? "Det är resten av världen, till exempel Ryssland som exporterar en hel del stål till USA. Retoriskt är udden tydligt riktad mot Kina även om Kina inte är en av de största stålexportörerna till USA. Men om en stund väntas Trump skriva på ytterligare ett beslut om tullar på fler varor för Kinas del. Så det här kan var början på det här handelskriget som många är rädda för." SR 180323.
Analys: Det här betyder USA:s nya tullar. Värdet på varorna uppgår till 60 miljarder dollar och fler liknande åtgärder är att vänta. "Trump har rätt i att det finns en stor handelsobalans mellan USA och Kina. Det har länge rått, som Trump säger, icke-likvärdiga förhållanden i handelsavtalen där Kina har haft tullar mot USA och USA inte har haft tullar mot Kina. Det finns ett stort handelsunderskott för USA:s del gentemot Kina, på ungefär 375 miljarder dollar. Och det är för att jämna ut det här som de här tullarna nu införs. Trump säger även att Kina och kinesiska företag stulit upphovsrättsskyddat material från amerikanska företag och det finns mycket som visar på att även det stämmer. Det finns även regler i Kina som säger att utländska företag måste lämna över teknik och ritningar och liknande till kinesiska företag om de vill verka i landet. Trump säger även att den "kinesiska statsstyrda kapitalismen" har påverkat marknader och handelsförhållanden på ett otillbörligt sätt. Även det stämmer. Det kan till exempel handla om att kinesiska staten går in och subventionerar kinesisk industri. Ett exempel är solcellsindustrin, där staten gått in på ett sätt som gör att kinesisk solcellsindustri kan konkurrera ut europeisk och amerikansk solcellsindustri. Det finns många liknande exempel. Så i det har Trump alltså rätt. De här förhållandena har ju lett till upprördhet i USA och att många amerikanska företag har drabbats negativt och att många arbetstillfällen gått förlorade. Sen om det här åtgärderna på sikt kommer att hjälpa eller inte det återstår att se. Sen är det lite som Trump sa, att de flesta är medvetna om att det har varit ojämlika handelsavtal. Och det tror jag också är en anledning till att vi inte kommer att se ett handelskrig per se, jag tror att de flesta inser att det inte i längden håller att ha så ojämlika handelsavtal. Kommunistpartiet i Kina har blivit väldigt duktigt på att spela det kapitalistiska spelet, och använt internationella handelsavtal och förhandlingar till sin fördel. Man ska komma ihåg att Kina i detta genomgående agerar på ett sätt som gynnar Kina maximalt. För Kinas del handlar inte så mycket om att få till jämlika handelsavtal, utan det handlar om att få till avtal som gynnar Kina så mycket det går. Och det finns kanske inget moraliskt fel i det, alla vill ju få till så bra handelsavtal för sitt eget land som möjligt, men kineserna har varit väldigt duktiga på det här. Sedan är det även så att det kinesiska statsskicket möjliggör ett samarbete mellan staten och partiet och de stora statsägda företagen på ett sätt som länder i västvärlden inte kan ha, vi kan inte ha ett sådant samarbete mellan stat och storföretag som finns i Kina. Och det har lett till att regeringen i Kina till exempel kunnat få olika storföretag att samarbeta med varandra även om det missgynnat ett av företagen. Da har man kunnat tvinga det företaget att gå med på ett internationellt avtal för att det gynnat ett annat storföretag, exempelvis. Det finns en symbios i Kina som vi inte kan ha i väst, i demokratiskt styrda marknadsekonomier, och den här symbiosen har gynnat Kina på den globala ekonomiska arenan. Sedan skall man även komma ihåg att handelsavtal sluts för att någon tjänar på det. Och om man tittar på de här ojämlika handelsavtalen har ju Kina tjänat på dem. För fyra decennier sedan var Kina jättefattigt, och idag är det världens näst största ekonomi - den största om man räknar in köpkraftsparitet. Den ekonomiska utvecklingen i Kina har ju varit remarkabel. Kina har alltså tjänat på det här. Men även många amerikanska storföretag har tjänat på det. De har kunnat flytta, outsourca, tillverkning från USA där det varit dyrt till låglöneländer såsom Kina, och sen sälja produkterna tillbaka till USA, till en befolkning som har fått låna för att kunna köpa de här produkterna. Om man tittar på belåningsgrad i USA och västvärlden så är den kurvan ganska lik med kurvan hur tillverkningsindustrier flyttat ut från USA och västvärlden. Så amerikanska företag har ofta tjänat på det här men på sikt har den amerikanska befolkningen och de amerikanska arbetarna inte tjänat på det på samma sätt, vilket bland annat har lett till att Donald Trump kunde vinna valet med sådan här retorik. Och på lång sikt för USA som land är det kanske inte så bra att förlora sin tillverkningsindustri." SR 180323.

Tusentals demonstrerar i Washington. Hundratusentals unga amerikaner demonstrerar i dag mot vapenvåld och för säkrare skolor. I Washington DC går demonstranter i tusental utefter Pennsylvania Avenue mot Vita huset. De samlas under devisen March for Our Lives, en protest planerad av elever som överlevde skolmassakern i Parkland i Florida i februari. Utöver huvuddemonstrationen i Washington väntas över 800 manifestationer på andra platser i USA och internationellt. De vill bland annat att "de vuxna" i kongressen ska anta en lag som förbjuder de automatvapen som ofta används vid masskjutningar. Begränsad försäljning av ammunition och skärpta bakgrundskontroller vid vapenköp finns också bland elevernas krav. "När det gäller så kallade "bump stocks" som förvandlar halvautomatiska vapen till helautomatiska så har det kommit ett lagförslag på federal nivå som vill ha ett förbud. Så det händer saker i lagstiftningen just nu," säger Fernando Arias. SR 180324.

Hotades efter påstådda Trump-affären. Stormy Daniels påstår att hon haft en sexuell relation med USA:s president Donald Trump för flera år sedan. Därefter ska hon ha hotats och fått betalat för att hålla tyst. I en intervju med CBS berättar Stormy Daniels, som egentligen heter Stephanie Clifford, att en man kom fram till henne på en parkeringsplats i Las Vegas för sex år sedan. "Lämna Trump ifred", ska mannen först ha sagt. "Han tittade sedan på min dotter," säger Clifford i intervjun, och sa att det vore synd om något skulle hända hennes mamma. Enligt Clifford ska hon runt fem år senare ha känt sig tvingad att ingå ett sekretessavtal och accepterat en summa på 130 000 dollar för att hålla tyst om sin relation med Trump. Stephanie Clifford hävdar att hon haft sex med Donald Trump vid ett tillfälle under sommaren 2006. Trump var då redan gift med sin nuvarande fru Melania. Genom talespersoner förnekar Donald Trump både att han haft en affär med Clifford och att han ska ha betalat henne pengar för hennes tystnad. Det som gör historien än mer besynnerlig är att Trumps advokat, Michael Cohen, bekräftat att han betalat 130 000 dollar till Clifford. Cohen hävdar däremot att han tagit pengarna ur egen ficka utan att berätta varför. När Clifford nu går ut offentligt med sin historia riskerar hon en rättsprocess som i slutändan kan bli kostsam. För Vita huset och Donald Trump läggs det till ännu en besvärlig anklagelse i en redan envist uthållig och obekväm historia, som också den kan få rättsliga följder. "Det är en juridisk röra" säger Trevor Potter, en före detta ordförande för den amerikanska valmyndigheten FEC. "Om Cohen betalat ut pengarna till förmån för presidentkandidaten Trump, så är det olagligt eftersom det bryter mot kampanjbidragsbestämmelserna," säger Trevor Potter till CBS. SR 180327.

Kina anklagar USA för att slå sönder WTO. Kina uppmanar nu samtliga medlemmar i WTO att göra gemensam sak mot USA. De vill slå sönder det internationella regelsystemet för världshandeln, hävdar Kina. Det är Kinas handelsrepresentant i WTO som kommer med uppmaningen, sedan USA i förra veckan införde ståltullar och hot om ytterligare tullar på bland annat elektronik från Kina. motsvarande 60 miljarder dollar. USA anser att Kina dumpar sitt överskott av stål på världsmarknaden och att Kina diskriminerar amerikanska företag som vill etablera sig i Kina. För att få tillgång till den kinesiska marknaden tvingas företagen in i samarbeten med kinesiska partners som då kan komma över amerikanska företagshemligheter. Kinas motåtgärd har hittills varit hot om tullar på amerikanska varor till ett värde av tre miljarder dollar - en liten summa i sammanhanget. Detta tolkas som att Kina inte vill trappa upp konflikten. Kina har ett enormt överskott i sin handel med USA och har därför inget att tjäna på ett handelskrig. Men nu höjs tonfallet. Kina uppmanar övriga WTO-medlemmar att göra gemensam sak mot USA. "USA vill förstöra hela det internationella regelsystemet för handel", hävdar Kina, en slutsats som för övrigt många andra redan dragit. President Donalds Trump har under hela sitt presidentskap kritiserat WTO och sagt att han vill ha direkta förhandlingar med enskilda länder, i stället för att gå genom WTO:s regelverk. SR 180326.

"Vi satte Trump i Vita huset" - så blev Facebook verktyget. Cambridge Analyticas nu avstängda vd påstår att han satte en av USA:s mest kontroversiella presidenter i Vita huset – med hjälp av Facebook. Bakom bolagets inblandning i valkampanjen finns stora pengar, etablerade högerprofiler - och en otippad dataspecialist. "Vi gjorde all efterforskning, all data, alla analyser, vi drev allt digitalt kampanjande, all tv-kampanj och vår data låg till grund för hela strategin". Så beskriver Cambridge Analyticas vd Alexander Nix hur bolaget fick Donald Trump in i Vita huset. Uttalandet görs i en hemlig videoinspelning som brittiska tv-kanalen Channel 4 gjort. I videon skryter Nix också om hur bolaget planterar ut så kallade "honeytraps" som exempelvis att muta en politiker och smygfilma eller "sända vackra kvinnor" i hopp om att en politisk motståndare ska trampa i fällan och skapa sin egen sexskandal. Om sina informationskampanjer säger vd:n att budskapen "inte nödvändigtvis behöver vara sanna, bara folk tror på det". Nix uppger att han träffat Trump "många gånger". Är detta tomt skryt från en självgod vd? I sina diskussioner med Channel 4:s reporter pratar Nix om hur de exempelvis gjorde kampanjen "Defeat Crooked Hillary", som lyfte fram att hon inte gick att lita på och var en fara för landet. Steve Bannon kallas ofta för hjärnan bakom Trump. Mercer är plånboken. I juni 2016 inser familjen Mercer att Ted Cruz inte blir USA:s nästa president och ställer sig istället bakom Donald Trump. Ett val som ska avgörs av 80 000 röster i tre delstater. Mercerfamiljen blir Trumps enskilt största finansiär (13,5 miljoner dollar) – mot villkoret att han anställer Steve Bannon och bolaget Cambridge Analytica. Steve Bannon lämnar företaget och blir Trumps kampanjchef, sedan den tidigare Paul Manafort fått sparken. En del av Cambridge Analyticas personal inkorporeras i Trumpkampanjens datateam. Där arbetar de tillsammans med bland andra Trumps svärson Jared Kushner och Trumps då relativt gröna sociala mediestrateg Brad Parscale. Parscale satsar hela sin budget på Facebook och ska komma att driva en mycket framgångsrik kampanj. Parscale sägs vara en av få som fått mandat att twittra åt Trump. Under valkampanjen betalar Trumps organisationer 5,9 miljoner dollar till Cambridge Analytica, nära 50 miljoner svenska kronor. SvD 180328.

Evangelikal kritik mot Donald Trump. USA:s president Donald Trump har ofta fått starkt stöd hos det evangelikala ledarskapet i landet. Men nu är man besviken på presidenten. Orsaken är ett beslut om mångmiljonstöd till abortorganisationen Planned Parenthood som Trump har undertecknat. Det handlar om en föreslagen lag som rör en rad samhällsområden och som Trump nu har signerat. Inbakat i detta beslut finns också ett stort ekonomiskt stöd till Planned parenthood, den organisation som utför majoriteten av aborterna i USA. Enligt Christian Post handlar det om ett bidrag på ungefär 500 miljoner dollar. Evangelikala ledare i USA, som annars ofta stått bakom Trump och hyllat honom bland annat för hans politik rörande Israel och just för hans hållning i abortfrågan, går nu för en gångs skull ut offentligt och kritiserar presidenten. Man skriver i ett uttalande att lagen är ett "omoraliskt svek av ledarskapet för det republikanska partiet och vi är djupt besvikna att Vita huset inte kunnat göra mer för att stoppa det". Bland undertecknarna finns namn som Jack Graham, Eric Metaxas, Mike Huckabee och Samuel Rodriguez. För pro life-rörelsen i USA är Planned parenthood ett rött skynke och det har länge bedrivits en kampanj för att slopa det enorma stödet på federal och delstatsnivå till organisationen. Kritiken intensifierades sedan talespersoner för Planned parenthood i smyginspelade filmer från 2015 avslöjade att delar av foster kan säljas efter att en abort har utförts. Världen idag 180331.

Kina har börjat ta ut högre importavgifter. Det kommer negativa reaktioner från den japanska ekonomin på en begynnande handelskonflikter mellan USA och Kina. Och oron för ett handelskrig med internationella konsekvenser ökar sedan Kina försäkrat att man kommer att svara med samma mynt om USA inför fler handelsrestriktioner. Russin, mandlar och körsbär, fläskkött och stålrör står nu mitt i striden. Kina har börjat ta ut höge importavgifter på 128 amerikanska varor, som svar på nya tullavgifter på stål och aluminium i USA. Men det är bara början. Om Donald Trumps regering också gör allvar av sitt hot att införa strafftullar på kinesiska elektronikprodukter är Kina berett att trappa upp handelskonflikten. "Om de gör det kommer vi att svara med åtgärder av samma kaliber, i samma omfattning och med samma intensitet," sa Cui Tiankai, Kinas ambassadör i USA, i går, amerikansk tid. Samma dag meddelade det kinesiska handelsdepartementet att Kina upphäver sitt åtagande i världshandelsorganisationen WTO vad gäller 120 amerikanska produkter, som enligt tidigare överenskommelser skulle få föras in i Kina med reducerad importskatt. Det betyder att de här importprodukterna, däribland den amerikanska frukten och nötterna, nu blir 15 procent dyrare i Kina. Amerikanskt fläskkött och återvunnet aluminium hör till åtta andra produkter, som man hädanefter kommer att få betala hela 25 procents importskatt på för att ta in i Kina. USA:s president Donald Trump hotar också med ett nytt steg i handelskriget: höjda tullavgifter på kinesisk elektronik eftersom Kina anklagas för stöld av patent och upphovsrätt från amerikanska företag. Kina slår tillbaka kritiken. "Vi har beredskap att ta itu med varje enskilt fall av brott mot upphovsrätten," sade Kinas ambassadör i USA. Han signalerade att Kina anser sig ha råd med ett handelskrig som man skyller på USA. Konflikten riskerar att drabba företag i många länder genom höjda avgifter och sämre försäljning. Från Japan som är världens tredje största ekonomi kom igår siffror från centralbanken som visar att de stora japanska tillverkningsföretagens förtroende för marknaden sjönk för första gången på två år. SR180403.

Starka reaktioner på Trumps utspel om att militarisera gränsen mot Mexiko. I Mexiko kommer starka reaktioner på Donald Trumps uttalande om att han vill militarisera gränsen mot Mexiko för att stoppa migranter från att ta sig in i USA. Mexiko håller val i juli och den ledande kandidaten Andres Manuel Lopez Obrador krävde igår respekt från Washington. "Man löser inte problem vare sig med murar eller med militär, sa Andres Manuel Lopez Obrador när han igår höll ett tal i Coahuila i norra Mexiko. Om Donald Trump militariserar gränsen så kommer vi bilda en mänsklig kedja längs med hela gränsen för att protestera. Mexiko är ingen piñata, vi låter inga länder behandla oss som en slagpåse, vi kräver respekt," sa Lopez Obrador. Andres Manuel Lopez Obrador leder stort i valkampanjen inför presidentvalet den 1 juli. Han är center-vänster och har anklagats för att vara populist, men idag sätter många mexikaner sitt hopp till honom efter att de andra partierna gång på gång misslyckats med att lösa Mexikos grundläggande problem. Den ekonomiska ojämlikheten, korruptionen och våldet. Samtidigt är han också den kandidat som tydligast gör motstånd mot Donald Trump. USA:s president har de senaste dagarna hotat att avbryta frihandelsavtalet och militarisera gränsen om inte Mexiko stoppar den årliga karavan av 1 500 centralamerikanska migranter som sakta rör sig upp mot den amerikanska gränsen. Mexikos utrikesminister Luis Videgaray svarade igår på twitter att Mexikos migrationspolitisk inte styrs av utländska hot, och bad Washington klargöra vad man menar med att skicka militärer till gränsen. Vita Huset svarade senare att Trump syftade på att förstärka nationalgardet, alltså samma styrka som både George W. Bush och Barack Obama använde för att förstärka gränsbevakningen. SR 180404.

Nationalgardet skickas till gränsen mot Mexiko. I USA har president Donald Trump beordrat nationalgardet till gränsen mot Mexiko. Syftet är att stärka gränskontrollen, men många frågor om operationen återstår. "Det här brådskande, vi börjar redan i dag på order från presidenten," det sa ministern för inrikes säkerhet Kirstjen Nielsen. Beskedet kom efter flera dagars utspel från president Trump om att den mexikanska gränsen behöver förstärkning, utspel som verkar ha satts igång sedan presidenten i påskhelgen sett ett tv-inslag om en stor grupp migranter från Centralamerika på väg mot USA. Kirstjen Nielsen har också nyligen varnat presidenten för att antalet illegala migranter som kommer in i USA ökat den senaste tiden efter att ha sjunkit under början av Trumps presidentskap. Också tidigare presidenter har vid flera tillfällen satt in nationalgardet för att stärka gränsen mot Mexiko, senast Trumps företrädare Barak Obama. Men kritikerna menar att den nuvarande operationen verkar ha tillkommit i hast. Det är fortfarande oklart hur många från nationalgardet som ska skickas till gränsen eller hur länge operationen kommer pågå, än mindre vad den kommer kosta. Samtidigt är det här en möjlighet för president Trump att visa handlingskraft i en fråga som är viktig för hans väljare. Den mur mot Mexiko som han lovade under valkampanjen ser ut att dröja eftersom kongressen bara godkänt en mindre del av finansieringen. SR 180405,

Nya amerikanska sanktioner mot ryska oligarker. USA kommer sannolikt införa nya sanktioner mot ryska oligarker med täta Putinkopplingar. Sanktionerna ska träda i kraft under fredagen. Det uppger tre tjänstemän för NBC News. Enligt källuppgifter till NBC News kommer USA nu införa sanktioner mot ryska oligarker. Personer med täta förbindelser med president Vladimir Putin. NBC hänvisar till tre olika källor, men ingen av dem har hittills avslöjat några namn på utpekade ryssar. Den senaste månaden har FBI:s specielle utredare Robert Mueller också trappat upp sin utredning rörande den påstådda ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet. AB 180406.

Handelskonflikten mellan USA och Kina trappas upp. Risken för ett totalt handelskrig mellan USA och Kina ökar. Kina varnade idag för att landet är berett att "kämpa till slutet, till vilket pris som helst", om USA inte backar. Uttalandet kom efter att president Trump framfört nya hot om höjda tullar för en stor del av den kinesiska exporten till USA. Attackerna på handelsområdet kommer nu slag i slag från Washington respektive Peking. Igår gav president Trump order om att utreda om USA ska införa högre tullar på en rad nya varor i importen från Kina, det handlar om produktområden på sammanlagt 100 miljarder dollar, en stark upptrappning av tullkonflikten. Reaktionen från Peking lät inte vänta på sig, Kina sa idag att man inte kommer att tveka att svara, vi kommer att slå tillbaka kraftfullt och kämpa på till vilket pris som helst, sa man. Trumps hot var ett svar på att Kina förutskickat höjda tullar för varor representerande 50 miljarder dollar av importen från USA. Vilket i sin tur var ett svar på att USA hotat med tullar mot lika stor import från Kina. Så har det hållit på sedan USA började och införde bland annat ståltullar mot Kina. Trump anser att USA förlorar på handeln med Kina och att kinesiska företag på illegitima sätt lägger beslag på amerikansk högteknologi. Men höjda tullar för kinesiska varor är kontroversiellt också i USA. Frihandelsvänner menar att i längden så förlorar alla på handelsbegränsningar och den kinesiska importen gör det möjligt för medelamerikanen att konsumera mer än vad som annars hade varit möjligt. Trumps senaste 100-miljardershot är ännu så länge just bara ett hot, frågan ska utredas. När det gäller tidigare beslut om höjda tullar så har de flesta ännu inte trätt i verket, innan det sker kommer det att bli förhandlingar - och det är möjligt att det i slutändan kan bli en kompromiss mellan USA och Kina. Men som det ser ut just nu förbereder sig båda sidor på handelskrig. SR 180406.

Trump: "Jag visste inget om betalningen." Donald Trump kommenterar nu för första gången offentligt kontraktet som hans advokat upprättat med Stormy Daniels. Presidenten uppger att han inte visste att hans advokat Michael Cohen betalat porrstjärnan 130 000 dollar. Det rapporterar nyhetsbyrån AP. Presidenten sa, enligt nyhetsbyrån AP, att han inte känt till någonting om utbetalningen på 130 000 dollar till Stormy Daniels. Pengar som betalades av Trumps advokat Michael Cohen för hennes tystnad. De senaste veckorna har sexaffären och sekretessavtalet varit en följetong i amerikanska medier. Bland annat medverkade Stormy Daniels i tv-programmet CBS 60 minutes där hon berättade detaljerat om hur det gick till när hon hade sex med presidenten i Lake Tahoe 2006. Hon berättade även hur hon blivit hotad av en okänd man på en parkeringsplats i Las Vegas, vilket Aftonbladet tidigare rapporterat om. Hon och hennes advokat Michael Avenatti vill nu få sekretessavtalet ogiltigförklarat av en domstol. AB 180406.

Trump rasar efter husrannsakan hos advokat. USA:s president Donald Trump går återigen till attack mot den utredning som just nu pågår om misstänkta kopplingar mellan hans presidentvalskampanj och ryska intressen. Anledningen är att federala polisen FBI genomfört en husrannsakan hos hans advokat Michael Cohen. "Det är skamligt, det som sker är en häxjakt, en attack mot vårt land och mot det vi står för," så beskriver president Donald Trump tillslaget mot hans advokat - ett tillslag han själv kopplar ihop med Rysslandsutredningen. Husrannsakan ska ha skett på inrådan av Robert Mueller som leder den utredningen - men det verkar snarare röra sig om att Mueller vidarebefordrat information som han stött på i sitt arbete än att Cohen skulle vara misstänkt i Rysslandsutredningen. Cohen har varit Donald Trumps advokat och rådgivare i mer än tio år men blev mest känd för allmänheten i samband med avslöjandet om att han gett porrskådespelerskan med artistnamnet Stormy Daniels 130 000 dollar för att hon inte skulle berätta för allmänheten om den affär hon säger sig ha haft med Donald Trump innan han blev president. Material om den utbetalningen ska finnas bland det som polisen nu beslagtagit. Tillslaget mot Cohen har återigen ställt relationen mellan Trump och justitiedepartementet som övervakar Rysslandsutredningen på sin spets. På frågan från en reporter om Trump nu kommer sparka Mueller svarar han: "Vi får se vad som händer, det är många fler än jag som tycker att det här är skandalöst." SR 180410.

Kina anmäler USA till WTO. ina anmäler USA till världshandelsorganisationen WTO till följd av de nya amerikanska stål och aluminiumtullarna. Kinas representant har begärt "konsultationer" med Washington när det gäller beslutet om tullarna, enligt ett dokument som skickats till WTO. Kan WTO tvinga USA till något? "Ja, de kan tvinga USA att gå in i förhandlingar med Kina. Och om det här inte löser sig, så kan Kina begära att WTO gör en bedömning om tullarna överensstämmer med WTO:s regler. WTO skulle teoretiskt sett kunna säga att det gör de inte och då får USA dra tillbaka dem. " SR 180410.

Toppmöte väntas kretsa kring frånvarande presidenter. I dag inleds det Amerikanska toppmötet i Lima, där 33 länder deltar. Officiellt ska kontinentens regeringschefer diskutera korruption och handel - men i själva verket tros mötet kretsa kring två frånvarande huvudrollsinnehavare: USA:s president Donald Trump och Venezuelas president Nicolás Maduro. Pedro Pablo Kuczynski i Lima har tvingats avgå i sviterna av en korruptionsskandal - ironiskt eftersom toppmötet som inleds idag ska handla om just korruption. Hans vicepresident har tagit över, och ska nu leda den spretiga gruppen på 33 regeringsdelegationer, varav flera står inför liknande korruptionsanklagelser eller befinner sig mitt i smutsiga valkampanjer. Nicolás Maduro meddelade i veckan att han tänker stanna hemma. Donald Trump sade att han behövde koncentrera sig på Syrien, och skickar istället sin dotter och sin vicepresident. Även Honduras närvaro kritiseras, eftersom president Juan Orlando misstänks ha fuskat till sig makten i valet i november. SR 180413.
Toppmöte handlade mest om Venezuela. I går kväll avslutades det amerikanska toppmötet i Lima, som samlat regeringschefer och utrikesministrar från 33 länder. Huvudtemat för toppmötet var korruption, men många talare fokuserade på Venezuela. "Vi kommer inte erkänna resultatet i ett presidentval vars enda syfte är att sminka över diktaturen i Venezuela," sa Colombias president Juan Manuel Santos i sitt tal under toppmötet i Lima i går. Flera av de 33 länderna fördömde Venezuelas president Nicolás Maduros beslut att utlysa presidentval utan tillräckliga garantier för oppositionen. Maduro själv hade portats från mötet, men fick stöd av Kubas utrikesminister, och av Bolivias president Evo Morales. "Bolivia fördömer USA:s sanktioner och invasionshot mot Venezuela," sa Evo Morales, en av få ledare från den så kallade bolivarianska vänstern som fortfarande sitter kvar vid makten. Det egentliga huvudämnet för mötet var korruption, en fråga som på senare tid lett till att flera presidenter i regionen tvingats avgå och i vissa fall fängslats. De församlade länderna skrev under på ett gemensamt dokument om att bekämpa korruptionen genom ökad transparens i bland annat upphandlingar och kampanjbidrag. SR 180415.

James Comey: Trump är moraliskt olämplig. Boken som den sparkade FBI-chefen James Comey har skrivit släpps i morgon. Den har redan skapat stora rubriker och spätt på den pågående fejden mellan Vita huset och landets rättsväsende. "En president måste hedra de värden som vårt land står för, varav sanningen är det viktigaste. Vår nuvarande president klarar inte det, han är moraliskt olämplig som president," säger James Comey, tidigare FBI-chef som fick sparken av Donald Trump för snart ett år sedan, i en intervju med tv-bolaget ABC. Boken "En viktigare lojalitet: Sanning, lögner och ledarskap" ger Comeys version av en rad ifrågasatta händelser under hans tid som FBI-chef. Han berättar om sina möten med Donald Trump, som han upplever pressade honom att agera snarare lojalt med presidenten än enligt regelboken. Han beskriver också hur han våndades inför att gå ut med information om utredningen av Hillary Clintons e-mail kort innan valdagen - ett agerande som många menar påverkade valresultatet. Boken kommer mitt under en pågående fejd mellan Donald Trump och vita huset på ena sidan och FBI och justitiedepartementet på den andra. Och medan Comey nu marknadsför sin bok och sin bild av händelserna så har president Trump svarat förebyggande på tvitter där han kallat Comey för en "osmart och ljugande slemklump". Bråket mellan Trump och rättsväsendet handlar till största delen om den pågående rysslandsutredningen som undersöker om det funnits otillbörligt samarbete mellan Trumpkampanjen och ryska intressen. Comey är ett viktigt vittne för den särskilde åklagaren, bland annat om ifall hans avskedande kan ses som att Trump försökt påverka utredningen. SR 180416.

Ryssland slår tillbaka mot USA:s sanktioner. De nya utvidgade amerikanska sanktionerna mot Ryssland, som skulle ha kommit i går, har skjutits upp efter beslut av presidenten Donald Trump. Men i Ryssland pågår redan motåtgärder och egna motsanktioner mot amerikanska intressen. Ryska rubeln stärktes något sent i går kväll när det stod klart att de nya amerikanska sanktionerna skjuts upp. Men ryska duman/parlamentet har redan ett förslag på egna motåtgärder, som svar på de amerikanska sanktionerna, som redan är i kraft. Om en vecka ska de rösta om förslaget. Där finns förbud för ryska företag att samarbeta med amerikanska bolag inom kärnkraft, flygindustri och rymdprogram. Flygbolaget Boeings köp av rysk titan kan till exempel stoppas. Statliga Rosatom kommer inte kunna exportera uran till USA längre. Råvaror, livsmedel, tobak och alkohol från USA skulle också stoppas. Det skulle även påverka service, som stora revisionsbyråer och juridisk rådgivning. Men det finns kritiker här, som säger att flera av förslagen skulle slå lika hårt mot rysk ekonomi som de existerande amerikanska sanktionerna. Att till exempel försöka förbjuda alla amerikanska datorprogramvaror är inte möjligt just nu. Samtidigt förbereds för senare sanktioner, som kan komma att slå mot ryska banker och till exempel blockera Ryssland från det internationella banköverföringssystemet SWIFT. För flygbolag, som SAS, som ska flyga in fotbollslag till VM i sommar finns en risk att de bryter mot de amerikanska sanktionerna då flera av flygplatserna i VM-städerna ägs av två oligarker på USA:s svarta lista - Oleg Deripaska och Viktor Vekselberg. SR 180417.

Läckta anteckningar om Trumps oro för ryssutredning. I natt svensk tid läckte minnesanteckningar av den sparkade FBI-chefen James Comey om hans möten med Donald Trump. Enligt amerikansk media ger de samma bild som Comey tidigare gett om att Trump är orolig för att Rysslandsutredningen påverkar presidentens arbete. Comeys berättelser är i fokus för den särskilda utredaren Robert Mueller som undersöker Rysslands misstänkta inblandning i presidentvalet 2016. USA:s president Donald Trump klagade upprepade gånger i början av förra året inför dåvarande FBI-chefen James Comey om att ryssutredningen störde hans regering, enligt läckta anteckningar från Comey, rapporterar flera medier. Trump sade att han "försökte styra landet och att den här Rysslands-historien gjorde det svårt", skrev Comey efter ett samtal de hade den 30 mars i fjol, enligt AFP. Elva dagar senare pressade Trump Comey igen i frågan. Presidenten sade att "Rysslands-saken" var i vägen för hans arbete, skrev Comey, som senare fick sparken. Anteckningarna ger en bild av en president som är djupt oroad över utredningen som granskar Rysslands inblandning i presidentvalet 2016. Trump twittrar att Comey har läckt hemligstämplad information. En stor del av innehållet i anteckningarna fanns även i Comeys nyligen utgivna bok "A higher loyalty: Truth, lies and leadership". SR 180420.

Nasa får ny omstridd chef. Tillsättningen av James Bridenstine som ny chef för den amerikanska rymdstyrelsen är omstridd, bland annat eftersom han saknar forskningserfarenhet och är skeptisk till klimatförändringar. President Donald Trump nominerade James Bridenstine redan i september men utnämningen har dragit ut på tiden på grund av kritik från både demokratiskt och republikanskt håll. Nasachefer brukar rekryteras inifrån myndigheten men Bridenstine är republikansk kongressledamot och har varken erfarenhet av att leda en så stor myndighet eller av vetenskapligt arbete. En viktig del av Nasas forskning handlar om miljöfrågor och Bridenstines kritiker är oroade över hans syn på orsakerna till klimatförändringar. Under torsdagens nomineringsförhör sa Bridenstine att han anser att människan bidragit till de förändringar vi ser, men ville inte säga i vilken utsträckning och han har tidigare uttryckt sig mycket skeptiskt. President Donald Trump har en ansträngd relation till både miljörörelsen och det akademiska USA. Många forskare har protesterat mot hans syn på vetenskap och miljöpolitik och flera andra av presidentens chefstillsättningar har varit omdebatterade - ett exempel är valet av klimatskeptikern Scott Pruitt som chef för miljömyndigheten EPA. Men tillsättningarna är inte enbart presidentens val - Bridenstine behövde också godkännas av senaten där republikanerna har knapp majoritet, och där röstade man igår för den nya Nasachefen. SR 180420.

Vill ha ett nytt Iranavtal "på solid grund". Iranavtalet skuggar festligheterna under den franske presidenten Emmanuel Macron och hans hustru Birgittes pågående statsbesök i USA. På en presskonferens med de båda presidenterna slog Donald Trump fast att han vill ha ett nytt Iranavtal som "bygger på solid" grund. Frågan om Iranavtalet hänger över den franske presidentens pågående besök i USA och trycket från andra EU-länder är hårt på Macron att övertala Trump att inte låta USA lämna avtalet. Den 12 maj är det deadline och Trump ska ge besked om USA hoppar av eller ej. "Det är ett avtal som bygger på svaga grunder. Det är ett dåligt avtal, det har en dålig struktur. Det faller samman. Vi får se vad som vad som händer den 12:e," sade den amerikanske presidenten. Macron poängterade att just nu vill han arbeta "med ett nytt avtal för Iran" där kärnenergifrågan kan vara en del. Trump sade inte emot. Han slog fast att ett nytt avtal måste bygga på "solid grund" — och sätta gränser för iranskt inflytande i Mellanöstern. Avtalet innebär i korthet att Iran slipper undan sanktioner i gengäld mot att landet reglerar sin utveckling av kärnenergiteknik, framför allt program som skulle kunna användas för att utveckla kärnvapen. "Jag tror att vi kommer att ha en bra chans att ingå ett mycket större avtal," sade Trump. De två presidenterna var också överens om att Irans inblandning i olika konflikter i Mellanöstern måste hanteras inom ramen för ett nytt avtal. Framför allt nämnde de kriget i Syrien, men också Jemen och Irak. Iran ska inte få fri tillgång till Medelhavet, som Trump uttryckte det. Emmanuel Macron pekade ut tre nödvändiga tillägg: Regleringar för Irans robotprogram, landets inflytande i Mellanöstern i stort, samt ett svar på frågan vad som händer efter 2025. Enligt det nuvarande avtalet tillåts Iran då starta upp delar av sitt kärnprogram. När Donald Trump tidigare har sagt att han anser att avtalet är undermåligt och att han vill att USA lämnar det har Iran svarat att de i så fall kommer att trappa upp sin kärnaktivitet ordentligt. "De kommer inte att starta upp någonting," sade Trump vid presskonferensen. "Om Iran hotar oss på något sätt så kommer de att betala ett pris som få länder någonsin har betalat." President Emmanuel Macron och hans hustru Brigitte anlände till Washington i måndags och på tisdagskvällen hålls en statsbankett i Vita huset. Det är god stämning mellan Trump och Macron, vilket inte minst markeras av att kvällens statsbankett är den första under Trumps presidenttid. I USA poängteras att det är första gången på över 100 år som en president väntar över ett år med att hålla sin första bankett av det slaget. Under onsdagen ska Macron tala i kongressen, ett framträdande med historiska vingslag. Samma datum 1960 höll Frankrikes dåvarande ledare Charles de Gaulle motsvarande tal för USA:s kongress, där han förespråkade bland annat kärnvapennedrustning. SR 180424.

Senaten godkänner Pompeo som utrikesminister. Den amerikanska senaten har godkänt president Trumps förslag till ny utrikesminister, Mike Pompeo. USA får därmed en djupt konservativ utrikesminister med en hård linje i många utrikespolitiska frågor. Den amerikanska senaten har godkänt president Trumps förslag till ny utrikesminister, Mike Pompeo. USA får därmed en djupt konservativ utrikesminister med en hård linje i många utrikespolitiska frågor. Mike Pompeo godkändes med röstsiffrorna 57-42, vilket är en historiskt liten marginal med demokraterna starkt kritiska mot honom på grund av hans hökaktiga profil. Det senaste året har Pompeo varit chef för spionorganisationen CIA och han anses vara en av få som kan leverera också avvikande åsikter till president Trump. Pompeo efterträder Rex Tillerson på posten som utrikesminister. Tillerson var en pragmatisk tidigare chef för energibolaget Exxon, Pompeo är en djupt ideologisk tidigare militär och jurist och kongressledamot som bland annat är hård motståndare till aborter och att homosexuella ska få gifta sig, i linje med den konservativa tepartyrörelsen som han medverkat i. Utrikespolitiskt har han till exempel starkt motsatt sig Iranavtalet om landets kärnteknik och utmärkt sig med hårda uttalanden om den muslimska världen. Till skillnad från sin chef Trump har han också förespråkat en hård linje mot Ryssland. Redan innan han tillträder har Pompeo haft en viktig roll i att förbereda mötet mellan Trump och Nordkoreas Kim Jong-Un genom att han nyligen besökte Pjongjang. SR 180426.

Merkel besöker Trump i Washington. När Angela Merkel träffar Donald Trump i Washington idag väntas handelsfrågor och Iran-avtalet stå högt på hennes agenda. Hon fortsätter samtalet som den franske presidenten Macron inledde tidigare i veckan men kontrasterna mellan de båda mötena kunde knappast vara större. "Det är häpnadsväckande hur snabbt Tyskland har fallit från positionen som USA:s darling, från prioriterad till opålitlig partner," säger Jan Techau, utrikespolitisk analytiker vid tankesmedjan German Marshall Fund. Irritationen är inte ny. Kritik mot Tysklands handelsöverskott och oviljan att öka militärutgifterna har hörts länge men Donald Trump har spetsat till kritiken på ett nytt sätt. Efter charmoffensiven med Emmanuel Macron väntas en snabb tillnyktring när Angela Merkel tas emot i Vita huset. Men för Merkel och Macron gäller samma intressen, att upprätthålla en enad europeisk front och inte låta Trump spela ut EU-länderna mot varandra. Angela Merkels främsta prioritet i Washington är att få Trump att backa från strafftullar på stål och aluminium från Europa. Men inför hennes avresa signalerade den tyska regeringen att man ändå räknar med att tullarna kommer att träda i kraft nästa vecka. Hon kommer också att argumentera för att bibehålla kärnenergiavtalet med Iran. Justeringar är tänkbara men inte en omförhandling, som den amerikanske presidenten vill ha. Av Tyskland väntar sig Trump att man ska backa från samarbetet med Ryssland om gasledningen Nord Stream 2 och framför allt att Tyskland ska betala betydligt mer för försvaret för att matcha Nato-ländernas mål om 2 procent av BNP. Men motståndet mot mer pengar till militären är utbrett i Tyskland, också i Merkels eget parti, kristdemokraterna och den socialdemokratiska koalitionspartnern. Enligt Jan Techau är frågan vad hon har att erbjuda i stället. Det kan handla om köp av amerikanskt försvarsmateriel eller att Tyskland utökar sina åtaganden vid Nato-operationer, för att lätta på trycket från Trump. SR 180427.
Merkels förhoppningar kom på skam. Tysklands förbundskansler Angela Merkel är tillbaka i Berlin efter sitt korta besök i Washington. Men i bagaget saknas de medgivanden hon hade hoppats på. Inför resan var förhoppningen att Donald Trump drar tillbaka de aviserade strafftullarna och håller fast vid Iran-avtalet. Däremot överraskade Trump med sitt oväntat vänliga mottagande. Donald Trumps kindpussar var det givna temat, i såväl fredagskvällens satirprogram som de seriösare rapporterna. Trump hade tydligen tagit lärdom av Frankrikes president Emmanuel Macron som var på statsbesök dagarna innan. I kommentarerna noteras att också Merkel lärt sig en läxa av Macron och smickrade Trump med lovord för hans ledarskap, som ju just har visat framgång på den koreanska halvön. "Hans kraft bakom sanktionerna har lett till de första stegen i en hoppfull riktning," berömde Merkel och just tyskarna vet ju vad det betyder efter många år av delning. Men vänligheterna stannade vid ytan, konstateras i reaktionerna på mötet i Vita huset. Inte heller Merkel lyckades övertyga den amerikanske presidenten att backa från de aviserade importtullarna - strafftullar eller skyddstullar - beroende på vilken sida om Atlanten man befinner sig på. Enligt Trumps plan träder de höjda tullarna på stål och aluminium från Europa i kraft på tisdag. Det framgick inte under fredagens pressträff om Merkels argument gjort något intryck att europeiska företag - inte minsta tyska biltillverkare - investerar och skapar jobb i USA. "Avgörandet ligger hos presidenten," sa Merkel. Det samma gäller för kärnenergiavtalet med Iran, som Trump har hotat med att inte förnya när det är dags om två veckor. Både Merkel och Macron har under sina besök i Washington tvingats inse hur begränsat deras inflytande är. Men deras resor har också föranlett en del tyska kommentatorer att oroa sig för att en energisk Macron håller på att utmana Tysklands internationella tyngd och uppfattas som Europas röst mer än den tyska förbundskanslern. SR 180428.
USA skjuter på beslut om ståltullar. USA skjuter på beslutet om huruvida EU, Kanada och Mexiko ska undantas från tullar på stål och aluminium. Det uppger Vita huset. Beskedet kom bara tre timmar före Vita husets självpåtagna deadline - men först om en månad kommer ett slutgiltigt beslut om eventuella fortsatta undantag för USA:s grannländer och EU. Det var i mars som USA införde tullar på 25 procent för stål och tio procent för aluminium. Det amerikanska handelsdepartementet hade då slagit fast att landets beroende av importerat stål och aluminium utgör ett hot mot den nationella säkerheten. Sedan dess har risken för handelskrig skapat oro på många håll i världen. SR 180501.

USA stryker ordet "ockuperat" i ordval. Amerikanska utrikesdepartementet kommer till stor del att sluta använda termen "ockuperat" om vissa omstridda områden i konflikten mellan israeler och palestinier. Man ändrar också språkbruk när det gäller aborter och "reproduktiva rättigheter". USA:s förändrade språk mottas med ilska bland palestinska företrädare och med glädje i Israel, där försvarsminister Avigdor Liebermann skriver på Twitter: "Lögnen om de ockuperade palestinska territorierna börjar avslöjas." Talespersoner på utrikesdepartementet uppger enligt Washington Post att ingen del av administrationen längre använder termen "ockuperat", utan nu i stället talar om exempelvis "Israel, Golanhöjderna, Västbanken och Gaza". Världen idag 180430.

Trumps gamla läkare: Han dikterade sitt eget läkarintyg. I det brev som USA:s president Donald Trumps tidigare läkare skrev under presidentkampanjen 2015, beskrivs Trump som den hälsosammaste presidentkandidaten någonsin. Nu säger läkaren bakom brevet, Harold Bornstein till nyhetskanalen CNN, att Trump själv dikterade innehållet. Det var under Donald Trumps presidentkampanj 2015 som brevet presenterades. Där framkom det att Trumps "fysiska styrka var extraordinär" samt att Trump "kommer att vara den mest hälsosamma individen någonsin att väljas till president om han blir vald". "Han dikterade hela det brevet. Jag skrev det inte. Jag hittade bara på under tiden," säger nu Harold Bornstein till CNN. Bornstein presenteras i brevet som Trumps personliga läkare sedan 1980. Sedan Bornsteins intervju med The New York Times 2017 ska Donald Trump inte längre vara läkarens patient, skriver NBC News. SR 180502.

Iowa kan få USA:s hårdaste abortlagar. Delstatskongressen i Iowa, USA, har röstat igenom ett lagförslag som förbjuder abort efter cirka sex veckors graviditet. Om guvernören i delstaten skriver under lagen kommer det bli USA:s hårdaste abortlagstiftning. Det så kallade hjärtslagslagsförslaget röstades igenom av Iowas republikanska majoritet i kongressen. Förslagets namn kommer från skrivningen som säger att abort ska vara förbjudet när ultraljud kan fånga upp fostrets hjärtslag, det vill säga vid ungefär sex veckors graviditet. Motståndarna till lagförslaget har påpekat att en tidsgräns på sex veckor skulle kunna göra abort förbjudet innan kvinnan ens är medveten om att hon är gravid. Båda sidorna förbereder sig nu för en strid i USA:s domstolar. Flera republikanska kongressledamöter i Iowa välkomnar en sådan sammandrabbning eftersom de hoppas att fallet ska nå ända upp till USA:s Högsta domstol. Deras förhoppningen är att Högsta domstolen ska komma fram till ett beslut som gör det möjligt med mer restriktiva abortlagar i USA, något många abortmotståndare aktivt jobbar för. Vad som kan tala för en annan utgång den här gången än 1973 som gjorde abort lagligt i USA är att flera av de liberala domarna snart kan välja att pensionera sig. Det skulle ge president Trump att makten att nominera ännu en konservativ domare och därmed förändra balansen i Högsta domstolen i en mer restriktiv riktning. SR 180503.

Trump medger utbetalning till porrskådespelare. President Trump medger nu att hans advokat betalat 130 000 dollar till den före detta porrskådespelaren Stehanie Clifford inom ramen för ett sekretessavtal som Trump ingått med Clifford. Samtidigt säger presidenten att kampanjmedel aldrig användes för betalningen. Donald Trump hävdar att han har ersatt sin advokat, Michael Cohen, för de 130 000 dollar han betalade till porrskådespelaren Stephanie Clifford. I en tweet skriver president Trump att pengarna var en del av ett sekretessavtal som skulle garantera Cliffords tystnad om en påstådd affär hon haft med Trump. President Trump själv menar att uppgifterna om sexuell relation med Clifford är falska. En annan av Trumps advokater, Rudy Giuliani, hävdade under onsdagskvällen att Trump aldrig kände till de de specifika detaljerna kring utbetalningen till Clifford. "Trump visste bara om att Michael Cohen skulle ta hand om saker som dessa, men han visste inget om detaljerna," sa Rudy Giuliani. De nya uppgifterna motsäger både president Trump och hans advokat Michael Cohens tidigare uttalanden. Trump har tidigare sagt att han inte visste att Cohen betalat Stephanie Clifford och att han heller inte visste var pengarna kom ifrån. Cohen har tidigare sagt att han betalade pengarna ur egen ficka. Genom att nu hävda att pengarna kommer från Trump själv hoppas Trump och hans advokater kunna motbevisa anklagelser om otillåtna kampanjbidrag. En privatperson får bara donera 2700 dollar till en presidentkandidat i USA, om Cohen skulle ha betalat 130 000 dollar ur egen ficka skulle det ha legat klart över den gränsen. I sina tweets skriver Trump att inga kampanjmedel användes för betalningen till Clifford, presidenten tillgägger också att "den här typen av överenskommelser är vanliga bland kända och rika personer". SR 180503.

Baltimore kämpar mot vapenvåldet. Förra året slogs ett nytt rekord i antal mord - ungefär ett om dagen - i en stad som är lika stor som Göteborg. Den senaste tidens masskjutningar i USA har skapat debatt om landets vapenlagar. Men den stora majoriteten offren för vapenvåldet dör inte i de här, mest uppmärksammade, skjutningarna. Enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten sköts nästan 13 000 människor ihjäl förra året. Av dessa föll ungefär 450 personer offer för de masskjutningar som får mest uppmärksamhet. Kanske beror medieutrymmet på mordoffrens bakgrund. I Baltimore är majoriteten precis som Noon svarta unga män, säger Justin Fenton kriminalreporter på tidningen The Baltimore Sun. Ofta delar offer och förövare samma kriminella bakgrund och de flesta skjuts med vapen som skaffats illegalt, säger Justin Fenton. Han är osäker på om hårdare vapenlagar skulle få någon effekt här. Enligt honom är det viktigaste att bekämpa fattigdomen. SR 180504.

Donald Trump agerar för att stärka religionsfriheten. Den amerikanske presidenten må vara mitt i en porrskandal, men det finns också andra sidor som det inte rapporteras lika flitigt om i svenska medier. Som till exempel att han utlyst den 3 maj till nationell bönedag. Det var vid högtidlighållandet av denna dag som Donald Trump presenterade ett nytt initiativ för religionsfrihet. Och han gjorde det inför flera av sina ministrar och omkring 200 ledare för olika religiösa grupper som samlats i Vita husets rosenträdgård. "Vi är stolta över vårt religiösa arv och som president kommer jag alltid att värna religionsfriheten," förklarade Trump och påminde om att människor förföljs för sin tro över hela världen. Innan han undertecknade presidentordern, som bland annat syftar till att skydda religionsutövare från statlig inblandning, berättade Donald Trump om hur regeringen redan agerat för att försvara samvetsfriheten för läkare, sjuksköterskor, lärare och studenter med flera. Han berättar också hur stolt han var över att i januari ha talat vid en årlig manifestation mot abort. (Donald Trump medverkade via en videolänk från just Rosenträdgården där han i torsdags höll sitt nya tal.) "Initiativet ska hjälpa till att utforma nya policyer som erkänner trons viktiga roll i våra familjer, våra samhällen och vårt fantastiska land. Den här administrationen kommer också att garantera att trosbaserade organisationer ska ha likvärdig tillgång till statlig finansiering och likvärdiga rättigheter att utöva sin djupt rotade övertygelse. Vi tar det här steget för att vet, att för att lösa våra många, många problem och stora utmaningar är tron mer kraftfull än regeringen och inget är mäktigare än Gud," förklarade president Trump. Donald Trump har undertecknat en presidentorder som syftar till att skydda religionsutövare från negativ särbehandling och statlig inblandning. Dagen 180505.

Trump uttryckte stöd för vapenlobbyn. Just nu pågår den amerikanska vapenlobbyn NRA:s årliga konferens. Organisationen har fått mycket kritik i samband med debatten om landets vapenlagar, men igår fick man starkt stöd av president Donald Trump. "Rätten att bära vapen är under attack i USA i dag men så länge jag är er president behöver ni inte oroa er," sa president Trump inför jublande åskådare. Vapenlobbyn National Rifle Association som nu håller ett tre dagar långt årsmöte i Texas ger stora donationer till framför allt republikanska politiker, och var den organisation som gav störst stöd till Donald Trump under presidentvalskampanjen. Synen på de amerikanska vapenlagarna följer till stor del partilinjen där republikaner prioriterar rätten att bära vapen medan demokrater vill begränsa den rätten med hänvisning till det stora antalet amerikaner som skjuts ihjäl varje år. Mycket tyder på att det här blir en stor valfråga i höstens mellanårsval. SR 180505.

Honduras kritiserar USA:s utvisningsbeslut. Regeringen i Honduras kritiserar nu USA:s beslut att ta bort den temporära skyddsstatusen för människor från det centralamerikanska landet. Beslutet betyder att minst 57 000 honduraner kan komma att utvisas från USA. Det var i samband med att orkanen Mitch förstörde stora delar av centralamerika 1998 som personer från flera av länderna i regionen fick skyddstatus i USA. Den amerikanska regeringen har det senaste halvåret upphävt detta skydd för personer från El Salvador, Haiti och Nicaragua. Tillsammans med beslutet för ett par veckor sedan att också utvisa nepaleser som kommit till USA efter den stora jordbävningen där 2015 betyder det att sammantaget att mer än 400 000 människor nu förlorat sin skyddsstatus och kommer att utvisas om de inte får visum eller kan bli medborgare. I ett uttalande från departementet för inrikessäkerhet motiveras beslutet med att situationen förbättrats i Honduras och att återuppbyggnaden kommit igång. Samtidigt är Honduras ett av världens mest våldsdrabbade länder, mer än 60 procent av invånarna lever i fattigdom och landet befinner sig just nu i en politisk kris efter ett omstritt presidentval i november förra året. Många av invånarna fortsätter att söka sig bort från landet. Flera av personerna i den uppmärksammade karavan som den senaste tiden rest genom Mexiko för att ta sig in i USA kommer från Honduras. Honduras regering säger i ett uttalande att man djupt beklagar det amerikanska beslutet men kommer bistå de som utvisas med juridisk och konsulär rådgivning. SR 180505.

Johnson ska övertyga Trump om Iranavtalet. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson, som är på besök i Washington, inledde dagen med att varna för konsekvenserna i amerikansk TV. "Om ni drar er ur måste ni svara på frågan vad som händer sedan. Är ni beredda att bomba Iran om de börjar utveckla kärnvapen? Är det verkligen realistiskt?", säger Boris Johnson i tv-programmet Fox and Friends. Han har inte fått till ett möte med Donald Trump men han vet att den amerikanske presidenten är en trogen tittare på Fox morgonshow. Han beskriver det som att Irans ledning fått handklovar på sig så att de inte kunnat utveckla kärnvapen och att dessa måste behållas på. Avtalet är därför det minst dåliga alternativet, enligt den brittiske utrikesministern. SR 180507.

Misstänkt smutskastningskampanj för att sänka Iranavtalet. Den svenska USA-baserade statsvetaren Trita Parsi ska ha utsatts för ett försök till smutskastningskampanj, riktat mot honom själv och mot medarbetare i Obama-administrationen. Enligt både den brittiska tidningen The Observer och det amerikanska magasinet The New Yorker har ett israeliskt privat underrättelsebolag försökt samla beklämmande detaljer om flera av de personer som arbetade med att förverkliga avtalet med Iran gällande landets kärnenergiprogram. Trita Parsi är ofta förekommande som kommentator i både internationell och svensk media, bland annat för hans expertkunskap om - och hans arbete med - avtalet som slöts 2015. Enligt det amerikanska reportagemagasinet The New Yorker var det en person på den israeliska underrättelsefirman Black Cube som hade ringt upp Parsi. Avsikten ska ha varit att samla information för en smutskastningskampanj mot före detta medarbetare i Obamaadministrationen. Den brittiska tidningen The Observer rapporterade i söndags att syftet med smädelsekampanjen ska ha varit att göra det lättare för Donald Trump att motivera att USA ska lämna avtalet med Iran, genom att smutskasta de personer som fick avtalet till stånd. The Observers rapportering går ännu längre. Enligt källor till tidningen var det medarbetare i Trumpadministrationen som anlitade Black Cube. Den uppgiften har däremot inte bekräftats av The New Yorker. Trita Parsi, som själv anser att USA bör stanna i kvar i avtalet, berättar att han i slutet på 2016 fick en varning om att Trumpadministrationen skulle försöka smutskasta honom och andra personer som jobbat med överenskommelsen. Enligt Parsi kom informationen från amerikansk underrättelsetjänst genom en mellanhand. Budskapet var att man kommer rikta in sig på de som jobbat med avtalet förklarar han: "Och att det kommer finnas ett väldigt genomgående försök att diskreditera oss innan man dödar avtalet, och innan man går vidare till ett krig, så att de får bort oss från arenan helt enkelt. Vi fick den här varningen och nu ser vi ju tydligare att vissa av de sakerna har skett," säger Trita Parsi. SR 180508.

Michael Nystås: Farlig obalans i svenska mediers bevakning av Donald Trump. Nästan samtliga svenska nyhetsförmedlare har en påfallande negativ slagsida när de berättar om Donald Trump. Det är allvarligt, eftersom medierna sätter dagordningen för den världsbild som tidningsläsare, tv-tittare och radiolyssnare tillägnar sig. Trumps första tolv månader i Vita huset har innehållit tydliga framgångar: otaliga möten med världsledare, en lyckad utnämning till Högsta domstolen, fokus på kristna värderingar och kristnas rättigheter, den lägsta arbetslösheten på 17 år, hausse på börsen, erkännandet av Jerusalem som Israels huvudstad, och den största skattereformen sedan Ronald Reagan. Kongressen klubbade igenom över 300 lagförslag bara under Trumps första halvår vid makten. I Sverige gillar vi helt enkelt Barack Obama och ogillar Donald Trump, vilket har visat sig i ett stort antal nyhetsinslag som mer eller mindre helgonförklarar Obama och demoniserar Trump, samtidigt som man spekulerar i om det är möjligt att avsätta den nye presidenten. Påfallande ofta rycks händelser och uttalanden ur sitt sammanhang. Man lyssnar inte på Donald Trumps fullständiga anföranden utan slår ner på enskilda detaljer. Jag menar att man då undanhåller läsares och tittares möjligheter att ta del av det ofta visionära och bärkraftiga i presidentens framträdanden. Att helheten ignoreras på detta sätt om och om igen är en av de viktigaste slutsatserna i min bok. Världen idag 180509.

EU-toppar överens - står bakom Iranavtalet. En av huvudpunkterna på EU-toppmötet i Sofia var EU:s relationer med USA och Iran. Ledarna är överens om att stå bakom avtalet och att försöka se till att europeiska företag ska kunna fortsätta att göra affärer med Iran. När Irans utrikesminister träffade utrikesministrarna från Frankrike, Tyskland och Storbritannien tillsammans med EU:s utrikeschef i tisdags i Bryssel, så ville den iranske utrikesministern ha garantier för att företag från EU fortsätter att göra affärer med Iran. Några sådana garantier fick han inte då, av de andra utrikesministrarna, innan han lämnade Bryssel. Men vid toppmötet här i Sofia, så kan man ändå säga att EU:s stats- och regeringschefer, ställer sig bakom linjen med att arbeta för att värna och skydda de europeiska företag som skulle kunna påverkas av beskedet från USA, nämligen att själv bli utsatta för sanktioner från USA om de här företagen fortsätter med sin handel med Iran. En EU-källa här i Sofia uppger ändå för Sveriges Radio inatt att EU:s medlemsländer alltså vill se till att man kan skydda europeiska företag som påverkas negativt av USA:s beslut. Därmed är det så långt som EU-ledarna anser att det möjligt att gå, i nuläget, för att försöka se till att handeln fortsätter med Iran och det samstämmiga beskedet härifrån torde göra Irans ledare nöjda. Det är i alla fall förhoppningen efter gårdagskvällens middag med stats- och regeringscheferna. För så länge som Iran respekterar kärnteknikavtalet, så fortsätter EU att ge sitt stöd till avtalet, enligt EU-källan. När det gäller bråket mellan EU och USA som gäller de amerikanska skyddstullarna mot stål och aluminium, så fick Tyskland och Angela Merkel ge upp sin något mjukare linje i förhandlingsspelet med USA. Istället fortsätter man från EU:s sida med den tuffare linjen, som drivs av framför allt Frankrikes Emmanuel Macron tillsammans med länder som Spanien och Nederländerna, en linje som innebär att som som det uttrycks, rätt så dramatiskt här, att EU inte kommer att förhandla om att få bort skyddstullarna, så länge som en pistol riktat mot huvudet från USA:s håll. Man vill helt enkelt inte ge efter för Trumps förhandlingstaktik från EU-ledarnas sida. SR 1800517.

Kina och USA undviker handelskrig. Kina går med på att köpa mer varor från USA. Frågan är om det räcker för att minska spänningarna mellan länderna - som de senaste månaderna hotat varandra med handelskrig. I ett gemensamt uttalande åtar sig länderna att väsentligt minska USA:s handelsunderskott med Kina - som från och med nu ska öka köpen av amerikanska varor och tjänster. Också jordbruksprodukter nämns i uttalandet men däremot ingen summa - något som Trumpadministrationen efterlyst. Förra året låg handelsunderskottet mellan USA och Kina på över 375 miljarder dollar vilket USA velat åtminstone halvera. Men enligt den amerikanske finansministern Steven Mnuchin räcker överenskommelsen för att man nu ska pausa de tullar som man hotat varandra med de senaste månaderna. Kinas vice premiärminister Liu He - som deltagit vid mötena - säger att enligt statliga nyhetsbyrån Nya Kina också att länderna nu kommer sluta öka tullarna mot varandra och att man inte kommer inleda ett handelskrig. Amerikanska analytiker påpekar att det är viktigt för president Donald Trump att inte ha en pågående konflikt med Kina inför det planerade mötet med Nordkoreas ledare i juni. Hotet om handelskrig har också oroat många amerikanska sojaodlare. Enligt ländernas gemensamma uttalande är förhandlingsprocessen inte över utan kommer att fortsätta genom nya möten. SR 180520.

Pompeo: Blir de kraftigaste sanktionerna någonsin. USA:s nye utrikesminister, Mike Pompeo, presenterade i ett tal den nya strategin för relationerna med Iran - och en mängd krav ifall iranierna inte vill dra på sig vad han beskriver som de "kraftigaste sanktionerna någonsin". Detta efter att Donald Trump tidigare i maj meddelade att man drar sig ur det så kallade Iranavtalet. Under måndagsförmiddagen, lokal tid, höll USA:s nye utrikesminister tal i Washington D.C. Temat var en ny strategi i relationerna med Iran, en strategi som ska ersätta det kärnvapenavtal som USA just lämnat. I inledningen gick Pompeo, i likhet med president Donald Trump i hans tidigare uttalanden, hårt åt Iran. "Vi kommer försäkra oss om att Iran inte på något sätt kan utveckla kärnvapen - vare sig nu eller någon gång i framtiden," säger Mike Pompeo. Han passade också på att utfärda en varning till de som tror att USA kommer låta den iranska regimen komma lindrigt undan. "Det här är bara början, de mot Iran kommer att bli de kraftigaste sanktionerna någonsin." Pompeo ändrade bitvis tonen i sitt tal och betonade senare - i kontrast till de tidigare hoten - vilka möjligheter till utveckling som Iran kommer att ha om de är medgörliga i stiftandet av ett nytt avtal. "I utbyte mot deras samarbetesvillighet kommer vi tillåta dem att ha avancerad teknologi, och stötta en modernisering av deras ekonomi," sa Pompeo. Relationerna med EU har ytterligare försämrats sedan Donald Trump sagt att även europeiska företag kan bli föremål för sanktioner, om de fortsätter handla med Iran. Trumps kritik mot Iranavtalet har varit att det fokuserat ensidigt på just kärnvapen, och inte förhindrat övrig militär upprustning. Sedan några veckor tillbaka har sanktioner införts mot Iran, men de kan bli verkningslösa om inte EU gör detsamma. Ekots Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind var på plats under Mike Pompeos tal. "Han började med att konstatera att Iranavtalet var tandlöst och att det bara har försenat Iran marginellt i sin strävan att skaffa kärnvapen. Han sa också att USA kan tänka sig att förhandla med Iran, men bara efter att de bockat av en rad väldigt lång kravlista; totalstopp för att finansiera väpnade miliser och terrorgrupper, man vill att Iran ska lämna Syrien, självklart vill man att de ska avsluta allt arbete för att få fram kärnvapen - men också att man slutar utveckla missiler och att man inte har den aktivitet man har i närområdet," säger hon. Och Kajsa Boglind har svårt att se att det här är något den iranska regimen kan gå med på. "Kort sagt är det väldigt otroligt att Iran går med på den här kravlistan, och gör man inte det så kommer USA att belägga landet med de tuffaste ekonomiska sanktionerna som någon någonsin har sett," enligt Pompeo. Även Trita Parsi, statsvetare, Iranexpert och tidigare rådgivare åt Obama-administrationen, kommenterade talet i Ekots direktsändning. "Det är väldigt tydligt att han [Mike Pompeo] söker konfrontation, och då är frågan hur iranierna kommer att svara på det här," säger han. Beslutet att lämna Iranavtalet har tidigare mött kraftig kritik från europeiska ledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron. "Frankrike, Tyskland och Storbritannien beklagar USA:s beslut att lämna avtalet. Icke-spridningen av kärnvapen står på spel," skriver han på Twitter. SR 180521. Kommentar: Komplicerat, men grattis till Trump om han lyckas med sin kravlista. Men Iran har fortfarande uppbackning av Ryssland och Kina.

USA hotar införa biltullar - vill sätta press på EU. USA:s president Donald Trump hotar att införa 25-procentiga tullar på import av bilar och lastbilar. Ett sätt att få EU-till förhandlingsbordet, enligt flera bedömmare. "Jag vägrar acceptera att vi ska förhandla under hot," säger Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna och ledamot av EU-parlamentets handelsutskott. I går lade president Trump ut en tweet där han riktar sig till amerikanska biltillverkare. Han skriver att de snart kommer att få goda nyheter. "Under decennier har ni förlorat jobb till andra länder, nu ska ni inte behöva vänta längre", skrev Trump. I går gav presidenten också det amerikanska handelsdepartementet i uppdrag att granska om importen av bilar, lastbilar och bildelar utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet, vilket är första steget mot att införa tullar. Tidigare har USA inför tullar mot stål och aluminium, även det av säkerhetsskäl. EU har fått ett tillfälligt undantag som löper ut den sista maj. Än så länge har EU vägrat förhandla med USA, budskapet är att man inte förhandlar under hot. Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna och ledamot av EU-parlamentets handelsutskott, tror att det amerikanska utspelet om biltullar är ett försök att öka pressen på EU och andra länder. "Det som jag tycker är riktigt allvarligt är att den amerikanske presidenten faktiskt får länder att förhandla på basis av hot. Det vi nu ser allt mer av är uppgörelser om frivillig minskning av export och handel, det har Brasilien erbjudit sig, det har USA och Kina nu kommit överens om. Men jag vägrar acceptera att vi ska förhandla under hot," säger Christofer Fjellner. Han fortsätter: "Det är oerhört allvarligt. Bara de ständiga hoten från den amerikanske presidenten om nya tullar skapar osäkerhet. Vem vågar idag beställa lastbilar eller bilar i USA om man inte vet om de som levereras sen blir väldigt mycket dyrare för att USA under en natt har bestämt sig för att införa tullar. Det är precis därför vi behöver en regelstyrd handel och inte en handel som styrs av en tweet." SR 180524. Kommentar: Det finns en enkel lösning. Om ni inför tull på 25 procent, inför vi tull på 25 procent på allt som ni exporterar till oss.

Trump lyfte fram ofödda barns värde med bibel-citat. "Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig." Den hälsingen från Gud till profeten Jeremia citerade USA:s president Donald Trump vid ett tal till stöd för oföddas rätt till liv. Samtidigt meddelade Trump att amerikanernas skattemedel inte längre ska gå till aborter. Vid en prolife-gala på tisdagen sa president Donald Trump att rörelsen för liv och mot abort inte kommer att misslyckas så länge man litar på Gud. Varje barn är en värdefull gåva från Gud, varje liv har mening och varje liv är värt att skyddas, var budskapet från den amerikanske presidenten. Trump kallas redan av många den mest prolife-vänliga president som suttit i Vita huset. Han meddelade också att man nu tar steget och kapar en del av de federala bidragen till abortverksamheter, såsom Planned parenthood. Bakgrunden är att det sedan länge finns en majoritet i USA för att inte låta skattebetalarnas pengar finansiera aborter. Skattemedel ska fortsatt kunna gå till andra delar av familjeplaneringsverksamhet men tanken är alltså att slopa den del som går direkt till aborter. Den nya policyn, som senast var i bruk under president Reagans administration, går under namnet "Protect life rule" (ungefär: bestämmelse att skydda livet). "I årtionden har amerikanska skattebetalare tvingats subventionera abortindustrin," sa Trump vid galan och framhöll att man genom att stoppa detta nu bockar av ännu ett löfte som givits till abortkritiska väljare i valrörelsen. Beslutet hyllas av abortmotståndare medan företrädare för Planned parenthood rasar mot beslutet och kallar det en attack på kvinnors rättigheter. Trumps stöd till dels Israel och dels pro life-rörelsen beskrivs av politiska kommentatorer i USA som en huvudförklaring till det starka stödet han fortsatt har bland kristna grupper. "Trump har stått upp för de ofödda barnen på ett sätt som ingen annan president de senaste åren. Och detta är orsaken till varför så många konservativa kristna fortsätter att stå bakom honom," skriver till exempel republikanen och kolumnisten Marc A. Thiessen i Boston Herald. Världen idag 180530.

"Stormsteg mot en global handelskonflikt". USA inför de omstridda stål- och aluminiumtullar mot EU som man tidigare hotat med. "Det är precis det som vi inte ville skulle ske," säger EU- och handelsminister Ann Linde (S). USA:s president Donald Trump beslöt den 23 mars att införa importtullar på stål och aluminium på 25 respektive 10 procent. Han hänvisade till att den stora importen av metallprodukterna till USA utgör ett hot mot nationell säkerhet enligt en lag från 1962. Undantag gavs dock till EU och flera andra stora ekonomier, för att öppna upp för förhandlingar om handelsavtal. I början av maj förlängdes undantaget till EU, Kanada och Mexiko till den 1 juni, medan permanenta undantag gavs till Argentina, Australien och Brasilien. Nu meddelar USA:s handelsminister Wilbur Ross att EU:s undantag upphör och att tullarna införs. "Det är precis det som vi inte ville skulle ske. Det är inte bra för svenska företag," säger EU- och handelsminister Ann Linde (S). De nya tullarna slår det direkt mot EU-export av stål och aluminium för 6,4 miljarder euro (cirka 65 miljarder kronor) per år. Som svar på USA:s besked genomför EU ett antal motåtgärder. "Det första vi kommer göra är att dra USA inför en tvist i världshandelsorganisationen, WTO. Vi kommer även att sjösätta ett antal tullar på amerikanska varor, bland annat på sojabönor och apelsinjuice," säger hon. Tvisten i WTO inleds redan imorgon. EU:s nya tullar kommer vara på plats om cirka två veckor, enligt Linde. EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner (M) håller med om att USA:s besked är det sämsta tänkbara. "Vi tar stormsteg mot en global handelskonflikt. Att det skulle bli tullar var vi många som förväntade oss. Men då trodde vi att det skulle bli tullar som begränsar en ökning av EU:s export. Inte att man skulle belägga all europeisk export av stål och aluminium med tullar," säger han. Jean-Claude Juncker, EU- kommissionens ordförande, beskriver USA:s nya besked som "fullständigt oacceptabelt". "Det är en dålig dag för världshandeln. USA ger oss nu inget annat val än att initiera en tvist i WTO och instifta nya tullar på amerikansk import," skriver han på Twitter. Under presskonferensen där USA gav beskedet, sades inget om eventuella eftergifter som skulle kunna få landet att häva de nya stål- och aluminiumtullarna. "Vi ser fram emot fortsatta förhandlingar, både med Kanada och Mexiko å ena sidan, och med EU, för det är andra frågor som vi också måste få lösta," sade Wilbur Ross. Marknadsreaktionen på USA:s besked var begränsad. Det svenska stålbolaget SSAB sjönk något på börsen, trots att merparten av bolagets försäljning i USA inte berörs av tullarna då stålet till största del produceras i Alabama och Iowa. SR 180531.

EU anmäler USA till WTO efter tullarna. Efter USA:s besked om att EU inte längre ges undantag för de stål- och aluminiumtullar som president Donald Trump gett order om så anmäler nu EU som planerat tullarna till världshandelsorganisationen WTO. EU drar samtidigt även Kina inför WTO, i ett fall som gäller immateriella rättigheter. "Det är ett led i att visa att vi tror på det multilaterala systemet och när länder bryter mot det, oavsett om det är USA eller Kina eller någon annan, så kommer vi att stå upp för det," säger EU-kommissionens handelsbas Cecilia Malmström. SR 180601.

Kinas regering missnöjd med Trumps strafftullar. Den viktigaste uppgörelsen riskerar att gå om intet. Kina kräver att USA avbryter sina planer på strafftullar mot kinesiska varor, annars kommer tidigare handelsuppgörelser med USA att falla. Detta , meddelade den kinesiska statliga nyhetsbyrån Xinhua idag efter samtal mellan kinesiska och amerikanska representanter i Peking idag. Kinas regering uttrycker sitt missnöje med den amerikanska presidenten Donald Trumps senaste omkastning i handelspolitiken genom att hota med att dra tillbaka tidigare uppgörelser om USA går vidare med de senast föreslagna handelshindren mot kinesiska produkter. Varningen kom samtidigt som Kinas ekonomiske huvudförhandlare vice premiärminister Liu He tar tagit emot den amerikanske handelsministern Wilbur Ross och hans delegation på den statliga gästanläggningen Diaoyutai i Peking. Den viktigaste uppgörelsen som nu riskerar att gå om intet är att Kina lovat att importera mera amerikanska varor, för att tillmötesgå Donald Trumps krav att amerikanska företag ska välkomnas att exportera mera till Kina. Kina som är världens näst största ekonomi har byggt sin nuvarande ekonomiska modell på storskalig export, och de flesta länder importerar mer från Kina än de exporterar till Kina. Vare sig man vill eller inte behöver Kina nu importera allt mer för att tillfredsställa konsumenternas behov, och under förhandlingar i Washington nyligen lovade den kinesiska sidan att Kina ska åstadkomma en betydande minskning i handelsöverskottet med USA. Men kort därefter kom Donald Trump med ett nytt utspel om att beslå avancerade kinesiska teknikprodukter med en 25 procents tullavgift när de tas in i USA. Den omsvängningen kritiseras nu i kinesiska statliga medier för att vara nyckfull. Samtidigt som mötet i Peking sade den amerikanske finansministern Steve Mnuchin att USA vill se en strukturell förändring i Kinas ekonomi. Bland annat för att utländska företag som vill investera i Kina ska slippa tvingas in i obligatoriskt samarbeten med en kinesisk partner – vilket underlättar för det kinesisk bolaget att så småningom ta över det utländska bolagets teknik. SR 180603.

Trumps jurister: Han får avbryta justitiedepartementets utredningar. Ett hemligt brev som läckt ut visar att USA:s presidents jurister tycker att Donald Trumps makt är så stor att han kan benåda sig själv. USA:s president Donald Trump kan inte ha gjort sig skyldig till något brott när han sparkade tidigare FBI-chefen James Comey - eftersom presidentens makt är så omfattande att han kan kan avskeda åklagare. Han kan dessutom ha möjlighet att benåda sig själv. Det skriver Donald Trumps jurister i ett hemligt brev till den särskilde åklagaren Robert Mueller som nu läckt ut. Den särskilde åklagaren i Rysslandsutredningen har till uppgift att utreda om det förekommit otillbörligt samarbete mellan Trumpkampanjen och Ryssland. En av de saker han också utreder är om Donald Trump på något vis försökt hindra rättvisans gång, exempelvis när han sparkade den tidigare FBI-chefen. I ett tjugosidigt brev som tidningen New York Times tagit del av argumenterar Trumps advokater dock för att det är en hypotetisk fråga eftersom presidentens makt är så vid att det står honom fritt att göra så - han har också rätt att avbryta utredningar som leds av justitiedepartementet. En annan fråga som mycket kretsat kring under våren är huruvida president Trump ska låta sig intervjuas av den särskilde åklagaren. Advokaterna menar enligt brevet att detta är helt onödigt eftersom Trump alltså ändå inte kan ha begått något brott. Flera jurister har avfärdat den här tolkningen att presidenten skulle ha så stor makt. Ännu mer kontroversiell är advokaternas antydan att presidenten skulle kunna benåda sig själv. Enligt Donald Trumps advokat Rudy Giuliani är det inget som Trump överväger men han tror att en juridisk prövning förmodligen skulle ge presidenten rätt att benåda sig själv. "Det är nog så man får tolka lagen, gillar man inte det får man ändra konstitutionen," säger Giuliani till tv-kanalen ABC. SR 180603.

Mexikos svar: Fläsktullar på USA. Mexikos regering har beslutat att införa tullar på fläsk, stål, ost, äpplen och potatis från USA. Det handlar om motåtgärder till följd av USA:s tullar på stål och aluminium. Den mexikanska valutan, peson, pressas hårt av vad som är på väg att utvecklas till ett handelskrig med grannlandet i norr. Peson är nu nere på drygt 20:20 peso per dollar, den lägsta nivån sedan februari 2017. Valutaturbulensen har tilltagit inför den mexikanska regeringens besked om vilka motåtgärder man vidtar som svar på Trumpregeringens beslut att införa tullar på stål och aluminium på 25 respektive 10 procent. Den mexikanska regeringens svar på USA:s ståltullar blir att införa tullar på 25 procent på stål från USA. Det blir även 20 procent i tull på styckat amerikanskt fläsk, 20-25 procent på amerikansk ost, samt 20 procent på äpplen och potatis från USA. Mexiko och Kanada - som liksom EU också förlorade tillfälliga undantag från Trumpregeringens stål- och aluminiumtullar förra veckan - förhandlar för närvarande om ett nytt nordamerikanskt frihandelsavtal med USA. I fjol importerade Mexiko omkring 650 000 ton styckat fläsk för omkring 1,07 miljarder dollar, varav 90 procent kom från USA. Enligt Heriberto Hernandes, chef för Mexikos största fläskproducent, Oporpa, kan import från Kanada eller EU täcka upp för det bortfall som följer på fläsktullar mot USA. Kollegan Manuel Ochoa på fläskköttsproducenten Granjas Carroll räknar med prisökningar på omkring 15 procent om fläsktullarna införs. För att få in fläsk andra fläskproducerande länder inför Mexiko samtidigt en tullfri kvot för styckat fläsk på 350 000 ton per år, som gäller för producenter som inte är baserade i USA. msn 180605.

Allas blickar mot Kalifornien. Det hölls primärval i flera delstater i USA igår, men de flesta blickarna riktades mot den politiskt viktiga delstaten Kalifornien. När resultaten nu strömmar in står det klart att demokraterna fortfarande har goda möjligheter att överta flera platser i representanthuset i höst. Eftersom det var rekordmånga demokrater som ställde upp i valet igår riskerade de att slå ut varandra, och lämna vägen öppen för republikanerna att knipa de två främsta platserna i flera kongressdistrikt. Även om alla röster inte är räknade står det klart att demokraterna lyckats undvika den mindre katastrof man oroade sig över; kandidaterna slog inte ut varandra. Om demokraterna vinner majoritet i representanthuset i höst får partiet större makt att utreda Trumpadministrationen. Det innebär också att demokraterna skulle kunna starta ett riksrättsförfarande mot president Trump. SR 180606.

Bråk om handel inför G7-mötet. I dag inleds årets toppmöte mellan världens ledande industrinationer inom gruppen G7. Mötet i Kanada kommer att domineras av handelskonflikten mellan USA och de övriga medlemmarna i gruppen. G7-toppmötet har redan döpts till G6 plus 1 - för att markera den djupa spricka som finns mellan länderna den senaste tiden. Efter det att president Donald Trump infört kraftiga tullar på stål och aluminium och därefter hotat med tullar också på andra varor. Frankrikes president Macron anlände i går till Kanada och framträdde tillsammans med mötets värd, Kanadas premiärminister Justin Trudeau. De övriga medlemmarna i G7 måste enas mot USA:s försök att nå herravälde inom världshandeln, sa Macron. Han sa att han tror på samarbete och att ett herravälde bygger på att den starke alltid har rätt, och att det innebär slutet på en världsordning som bygger på lagar och regler. Justin Trudeau beskrev USA:s handelspolitik under Donald Trump som "ensidig och lagstridig". President Trump svarade senare på Macron och Trudeaus kritik i en serie motangrepp på Twitter: "Varför talar de inte om de stora handelshinder som de har mot oss. De är totalt orättvisa mot våra lantbrukare, arbetare och företag. Ta bort handelshindren, annars kommer vi att svara med ännu större handelshinder", skrev Trump. Det är svårt att påminna sig ett G7-möte som uppvisat sådana motsättningar inom gruppen innan mötet ens har börjat. Varje sådant möte brukar sluta i en gemensam deklaration om vad länderna är överens om vart världen bör sträva. Det är fullt möjligt, att det den här gången slutar i en deklaration från sex länder. Alla utom USA. SR 180608.

Trump vill ha Ryssland tillbaka i G7. President Donald Trump krävde att Ryssland ska släppas in i organisationen igen. "Det kanske inte är politiskt korrekt, men vi borde ha Ryssland med vid förhandlingsbordet." Det sa Donald Trump till medierna på Vita Husets gräsmatta, innan han klev ombord på helikoptern Marine One för att inleda resan mot G7-mötet i Quebec i Kanada. Ryssland var medlem i gruppen fram till 2014, då landet uteslöts till följd av annekteringen av Krim. G8 blev G7. Men i eftermiddags krävde alltså president Trump överraskande att Ryssland ska släppas in och att G7 ska bli G8 igen. Det är ett krav som knappast kommer att tas emot väl av samtliga övriga G7-länderna, där sanktioner mot Ryssland är något som till exempel EU har ställt sig bakom. EU är en av medlemmarna i G7. Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien har dessutom egna medlemskap. Italiens nye premiärminister Conte har dock i eftermiddag sagt, att han håller med om att Ryssland bör bli medlem igen. G7-mötet ser alltså ut att bli än mer svårnavigerat. Ett ordkrig mellan president Trump och övriga G7 har redan brutit ut över USA:s handelspolitik. Trump förvarar USA:s nya tullar och säger att landet behandlas mycket orättvist av EU och Kanada. Kanadas premiärminister Justin Trudeau, som är värd för G7-mötet, har sagt att han är fullt beredd att låta slutkommunikén från mötet skrivas under av bara sex medlemsländer, och låta USA stå utanför. SR 180608.

G7-mötet "stor framgång" enligt Donald Trump på sällsynt presskonferens. Donald Trump betecknar G7-mötet som en stor framgång. Några konkreta beslut har inte gjorts, men enligt Trump studerar G7-ledarna nu hans förslag om Ryssland och friheten från tariffer och handelshinder. "Vi har avslutat ett G7-möte som har varit en väldig succé," meddelade president Donald Trump på sin presskonferens. Sen åkte han vidare mot Singapore och mötet med Kim Jong Un. Det var den första solopresskonferensen för president Trump sedan februari 2017. Flera amerikanska tv-kanaler uttryckte glädje över det, men samtidigt oro över presidentens mentala hälsa. Han verkade inte stabil, sa flera kommentatorer på CNN och MSNBC, några av hans påståenden lät osanna. Trump inledde mötet med pressen med att läsa högt ur något som lät som en urvattnad resolution om G7:s gemensamma värderingar och målsättningar om fred och ekonomiskt välstånd för alla. Den okontrollerade immigrationens följder ska stoppas, med stöd till migranterna i deras ursprungsländer, sa presidenten. En bred samling säkerhetsfrågor diskuterades, bland dem hotet från Iran. G7-länderna förbinder sig att kontrollera Irans ambitioner att skaffa sig kärnvapen, kampen mot terrorismen fortsätter, sa president Trump. President Trump var tidig med att konkludera mötet. Flera timmar återstod för de andra G7-ledarna med följen. "De har nog dragit sig tillbaka för att studera mina förslag. Det är så det borde vara," sa Trump. Han överraskade de övriga med sitt förslag om att avskaffa alla tariffer, handelshinder och statsstödda subsidier som snedvrider handeln till USA:s nackdel. Nu kräver USA rättvis handel och fri tillgång till de övriga ländernas marknader. "USA har varit spargrisen som alla tömmer. Men det är slut med det nu," sa Trump. Han uttryckte respekt för G7-ledarna på samma sätt som tidigare; De har bara dragit nytta av situationen. "Det är inte deras fel att våra ledare och förhandlare har varit så dåliga. I 50 år har vi gett med oss," sa presidenten. Tidigare var USA ett land utan skulder, med kontanter som kunde användas för stora infrastruktursatsningar och för att bygga landet. Nu har USA flera miljarder i handelsunderskott. Presidenten ombads förklara sin syn på Rysslands medverkan i G7. Han har viftat bort orsaken till att Ryssland uteslöts ur organisationen; på grund av Ukraina och annekteringen av Krim. Det gör han fortfarande. "Invasionen av Krim måste ni fråga Barack Obama om. Det var han som lät Ryssland spendera en massa pengar i Krim, bland annat på en ubåtsbas." Obama lät Ryssland ta Krim. Jag skulle förmodligen ha haft en annan inställning, sa Trump, men det är länge sedan. "i söker fred i världen, och spelar inga spel. Därför är det bättre att Ryssland är med i G8," upprepade presidenten. G8 skulle vara en mer meningsfull organisation än G7. Trump fick också svara på om han har nerver av stål eller fjärilar i magen inför mötet med Kim Jong Un. Det är okänt territorium, medgav Trump, men han kände självförtroende. Trump trodde att den nordkoreanska ledaren vill göra något stort för sitt folk. Han får aldrig chansen igen. Det kommer att lyckas, för det känns så riktigt, sa president Trump. Minimimålet är ett möte och en relation. Förhoppningsvis ska vi gilla varann, sa Trump "Vi går in med en positiv inställning, välförberedda, sa Trump. Det behövs bara några minuter, så vet jag om det blir ett lyckat möte och om det kan komma ut något av det," sa Donald Trump. Han är också beredd att gå sin väg om det inte ser ut att lyckas. "Det är ingen ide att slösa min eller hans tid, om det inte blir något av det hela." yle 180609.

"På planet blev Trump arg". Sprickan mellan USA och de andra länderna i G7 fördjupades ytterligare efter mötets avslutande. Ett par timmar efter att Kanadas premiärminister vid en presskonferens meddelat att man enats om en gemensam kommuniké tvittrade Trump att USA drar sig ur. Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning kommenterar: "Trump lämnade mötet tidigt för att flyga till Singapore och mötet Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och på planet blev Trump arg och skickade ut en tweet om att han inte längre står bakom den här kommunikén. Han kallade också G7-värden Trudeau, Kanadas premiärminister, för oärlig och svag. Det här mötet havererade helt enkelt, det blev ingen kommuniké från de här länderna." Vad kommer det här mötet att betyda för G7-samarbetet framöver? "Det återstår att se, det är ju väldigt lite kvar av G7-samarbetet som helhet i och med det här. Ett G7 som i praktiken är ett G6 plus USA får ju inte alls samma tyngd som när de sju rikaste industriländerna agerar tillsammans." Finns det något fruktbart som kom ut från det här mötet? "Nej, det skulle jag inte vilja säga. Dels beror det ju på att formuleringarna i kommunikén var urvattnade så mycket så att USA skulle kunna acceptera dem. Nu är kommunikén urvattnad och alla sju länderna står inte bakom den. Det ligger enligt min bedömning inte så mycket tyngd bakom den här kommunikén." En sak som Donald Trump kommer tillbaka till är att USA blir orättvist behandlade i världshandeln, vad menar han med det? "Han menar att USA får betala för höga tullar när de exporterar till andra länder, medan USA tar för låga tullar när andra länder exporterar till USA. Det exempel som USA tittar på nu är tull på bilar, och det är onekligen så att på personbilar så har USA en tull på 2,5 procent, och EU har en tull på 10 procent. Men det där är bara en liten del av sanningen, för att om man tar tyngre bilar, pickuper och små bussar, då har USA en tull på 25 procent, medan EU har 10 procent. När det gäller handeln mellan länder är det meningen att man ska se det som en helhet, och inte bara plocka russinen ur handelskakan." SR 180610. SR 180610.

"Trump beter sig oacceptabelt". USA:s president Trump anklagade Kanadas premiärminister Trudeau för att ha ljugit vid en presskonferens. Den kanadensiska utrikesministern Chrystia Freeland sade att Trumps agerande var helt oacceptabelt. "Förolämpningen tar hårdast när den kommer från en nation som vi betraktar som vår närmaste och mest pålitliga partner, som inte drar sig för illegala och helt oberättigade åtgärder," sa Chrystia Freeland. Donald Trumps hårdföra kritik väckte stor irritation bland G7-länderna och hela dagen strömmade det in upprörda kommentarer mot att USA inte bara hotar med nya strafftullar utan också beskyller sina partners för att medvetet ljuga. Frankrikes president Emmanuel Macron sa att internationella samarbeten inte kan "styras av vredesutbrott och lösryckta hot". Trumplägret visade tydligt att man står bakom sin president. Handelsrådgivare Peter Navarro sade i en TV-intervju att "det finns en särskild plats i helvetet för ledare som håller på med illasinnad diplomati mot president Trump." SR 180610.

Vägen till mötet mellan Kim och Trump. Vägen till mötet mellan USA:s Donald Trump och Nordkoreas Kim Jong-Un har varit långt ifrån spikrak. Här kommer en sammanfattning av de förolämpningar och krigsförklaringar som föregått det historiska mötet.
Under våren 2017 genomför Nordkorea en rad kärnvapenteser. Donald Trump lovar att det ska hanteras. "Nordkorea är ett problem, problemet kommer att hanteras," säger han vid en pressträff i april. Samtidigt säger han sig vara öppen för ett möte med Kim. "Om det skulle passa sig att träffa honom, skulle jag absolut göra det. Det skulle vara en ära. Om omständigheterna är de rätta. Jag skulle göra det," säger han i en intervju med Bloomberg news.
På USA:s nationaldag den 4 juli genomför Nordkorea för första gången ett lyckat test av en interkontinental robot. "Nordkorea har skjutit upp en ny robot. Har den här killen inget bättre att göra med sitt liv?" twittrar Trump.
I augusti skärps tonläget. Vid en pressträff säger Trump att Nordkorea kommer att mötas av en "eld och vrede världen aldrig skådat" om landet hotar USA igen. På Twitter skriver han: "Militära lösningar är på plats, redo att avfyras, om Nordkorea skulle agera oklokt. Förhoppningsvis väljer Kim Jong-Un en annan väg!" Försvarsminister Jim Mattis försöker tona ner utspelet och understryker att USA föredrar diplomati gentemot Nordkorea. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att hon inte ser någon militär lösning på konflikten och att en verbal upptrappning är fel väg att gå. Även Rysslands utrikesminister tar avstånd från retoriken från Washington och Pyongyang som han säger gått för långt, och hoppas att "sunt förnuft" ska segra.
Efter uppskjutningen av en robot över Japan kräver FN:s säkerhetsråd att Nordkorea upphör med sitt robotprogram. Men Donald Trump tror inte på förhandlingar. "USA har pratat med Nordkorea, och betalt dem utpressningspengar, i 25 år. Samtal är inte lösningen" skriver han på Twitter.
I september trappas ordkriget upp. Trump kallar Nordkorea för "skurkstat" och lanserar öknamnet Raketmannen för Kim Jong-Un. Vid ett extrainkallat möte i FN:s säkerhetsråd säger USA-ambassadören Nikki Haley att Nordkorea "ber om krig". Trump själv hotar med att "totalt förstöra" Nordkorea, vid ett tal i FN-skrapan. "Raketmannen är ute på ett självmordsuppdrag."
Svaret från Kim kommer i form av ett ovanligt personligt formulerat tal, som sprids skriftligt över världen. Där lovar han "säkert och definitivt att tämja den mentalt störde amerikanen med eld". I den engelska översättningen av talet kallar Kim Trump för "dotard" två gånger, och sökningarna på ordet skjuter i höjden, meddelar ordboken Merriam-Webster. Ordet är ett ålderdomligt uttryck för en gammal person, särskilt en som blivit svag och senil. Trump svarar med att konstatera att Kim uppenbarligen är "en galning som inte har något emot att svälta och döda sitt eget folk!"
I oktober avfärdar Trump på Twitter utrikesminister Rex Tillersons försök att inleda dialog med Nordkorea. "Jag sade till Rex Tillerson, vår underbare utrikesminister, att han slösar bort sin tid i försöken att förhandla med lilla Raketmannen." Nordkorea förbereder en uppskjutning av en långdistansrobot som regimen anser kan nå USA:s västkust. Läget mellan länderna är så spänt att "ett kärnvapenkrig kan bryta ut när som helst" enligt Nordkoreas biträdande FN-ambassdör Kim In-Ryong.
I november reser Trump till Asien. Inför resan kallar Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA honom "obotligt sinnessjuk" och menar att han "behöver definitivt medicin för sin psykiska störning". Trump, som inte kan glömma en oförrätt, har inte släppt att Kim kallat honom gammal och twittrar: "Varför skulle Kim Jong-Un förolämpa mig genom att kalla mig "gammal" när jag ALDRIG skulle kalla honom "kort och fet?" Han tilläger: "Nåväl, jag försöker vara hans vän — och kanske kommer det att hända en dag!"
Efter Kim Jong-Uns nyårstal twittrar Trump om att den nordkoreanske diktatorn alltid har kärnvapenknappen på sitt skrivbord. "Kan någon från hans utarmade och uthungrade regering vara så vänlig att informera honom om att jag också har en kärnvapenknapp på mitt skrivbord, men den är mycket större och kraftfullare än hans, och min knapp fungerar!"
Men efter årsskiftet förändras tonen. I sitt nyårstal var Kim Jong-Un hotfull, men hade även mjukare inslag där han uttryckte intresse för dialog och medverkan i OS. I början av januari föreslår den sydkoreanska regeringen samtal med grannen Nordkorea. "Kanske är det goda nyheter, kanske inte - vi får se" kommenterar Trump.
Den 9 mars kommer beskedet att Donald Trump och Kim Jong-Un kommer att träffas.
I april äger ett historiskt möte mellan den nordkoreanske diktatorn och Sydkoreas president Moon Jae-In rum. Nordkorea avbryter sina kärnvapen- och robottester och meddelar att man ska stänga ner en anläggning för kärnvapenprov och USA:s blivande utrikesminister Mike Pompeo besöker Kim i Nordkorea.
I maj ställer Nordkorea plötsligt in ett möte med Sydkorea och hotar att även ställa in det planerade mötet med Trump. Anledningen är en gemensam militärövning mellan USA och Sydkorea. Landet kritiserar Trumps nationelle säkerhetsrådgivare och kallar vice president Mike Pence för "politisk idiot". Den 24 maj ställer Donald Trump in mötet. "Jag såg mycket fram emot att få träffa dig", skriver Trump i ett brev till Kim. "Tyvärr, på grund av din enorma ilska och öppet fientliga inställning som visat sig i dina senaste uttalanden, känner jag att det är olämpligt att just nu genomföra det möte vi så länge har planerat." Nordkorea svarar med att landet är berett att mötas och prata "när som helst, på vilket sätt som helst". Nu ser mötet ut att bli av. SR 180610.

"Vi lämnar det förflutna bakom oss" Kim Jong-Un och Donald Trump bytte "total kärnvapennedrustning" mot "säkerhetsgarantier" under det historiska toppmötet i Singapore. Vid toppmötet i Singapore framkom att Nordkorea och dess ledare Kim Jong-Un ska arbeta för "total kärnvapennedrustning" på den koreanska halvön. Samtidigt meddelade USA:s president Donald Trump att USA förser Nordkorea med "säkerhetsgarantier". Vilka dessa garantier är, är oklart. Under Trumps presskonferens, som följde mötet och hölls vid 10-tiden svensk tid, sa presidenten att krigsövningarna kommer att stoppas - vilket kommer att spara mycket pengar för USA," enligt Trump. Kim Jong-Un kommeterade mötet så här: "I dag har vi haft ett historiskt möte och beslutat att lämna det förflutna bakom oss och vi står i begrepp att skriva under ett historiskt dokument," sa diktatorn innan de två ledarna skrev under ett dokument, varpå Kim Jong-Un lämnade Singapore. På den efterföljande presskonferensen sa Donald Trump. "Vi drömmer om en tid då Koreas folk kan leva sida vid sida. Det kommer att hända. Folk har trott att detta inte kunde hända, men det händer," sa han. De omfattande sanktioner som omvärlden infört mot Nordkorea påverkas inte av avtalet. "Sanktionerna består men jag ser fram emot att ta bort dem," sa Donald Trump. Han pratade även om möjligheterna att de två ledarna kan ses igen, i Nordkorea eller USA. "Jag ser framemot dagen då jag kan resa dit (Pyongyang), när tiden är lämplig. Jag bjöd även in Kim Jong-Un till Vita huset, när tiden är lämplig." Donald Trump talade på presskonferensen öven om den känsliga frågan om Otto Warmbier, en amerikansk student som greps i Nordkorea och avled kort efter att han friats. "Otto dog inte i onödan, han har mycket att göra med det som händer idag," sa Trump. SR 180612.

Nordkoreas kärnladdningar - en oklar siffra. Hur många funktionsdugliga kärnladdningar - bomber - som Nordkorea förfogar över är väldigt oklart, uppskattningarna varierar från kanske tio till uppemot 60. Nu säger president Trump att han och Kim Jong-Un kommit överens om ett totalt avskaffande av kärnvapen på den koreanska halvön men vad det innebär i praktiken för de nordkoreanska kärnladdningarna är väldigt osäkert. Det avtal man undertecknat innehåller mest runda formuleringar. Enligt Trump kommer det ta mycket lång tid innan Nordkoreas kärnvapenarsenal är helt avvecklad även om den snabbt kommer att bli militärt icke användningsbar, säger han. Det var 2006 som Nordkorea genomförde sitt första kärnvapentest, sedan dess har det blivit ytterligare fem. Nordkorea har också utvecklat allt mer avancerade missiler som man kan skjuta iväg sina kärnladdningar med. Bland annat har man testat en interkontinental missil som troligen kan nå ända till USA. Ett frågetecken är dock om Nordkorea lyckats förfina sina kärnladdningar så mycket att de är funktionsdugliga i en interkontinental missil. Det är en teknologiskt svår uppgift. Trump sa på sin presskonferens att Kim lovat att stänga en anläggning för tillverkning av raketmotorer, även om det inte ingår i avtalet. Om Nordkorea verkligen gör det blir en indikation på om man menar allvar med att göra sig av med sina bomber. I avtalet i dag talas det om att avskaffa kärnvapnen på hela den koreanska halvön. Men där är det bara Nordkorea som har sådana vapen. USA hade tidigare stora mängder kärnvapen i Sydkorea men de är borta sedan länge. Däremot uppträder ibland amerikanskt flyg med kärnvapenkapacitet i området och det är möjligt att Nordkorea vill ha begränsningar för de flygningarna. Trump sa på sin presskonferens också att USA med omedelbar verkan ställer in sina stora militärövningar tillsammans med Sydkorea. Det är uppenbarligen en mycket kännbar eftergift gentemot Kim. Samtidigt har USA installerat element av sitt missilförsvar i Sydkorea för att motverka Nordkoreas kärnvapenarsenal. De här amerikanska vapnen ser Kina och Ryssland med ogillande på eftersom de uppfattar att de också riktas mot deras arsenaler. Så Kina och Ryssland kommer säkert att trycka på om att de vapnen dras tillbaka - om Nordkorea verkligen går vidare och skrotar sina kärnvapen. Vilket alltså fortfarande är helt osäkert. SR 180612.

Ska arbeta för kärnvapennedrustning. Toppmötet mellan USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i Singapore är över och de båda ledarna verkar vara nöjda med mötet. Donald Trump och Kim Jong-Un har signerat ett dokument, och ett foto av det undertecknade dokumentet visar att Nordkorea och USA är överens om att arbeta för total kärnvapennedrustning på Koreahalvön. "Genom att jobba tillsammans kommer vi att ta hand om detta". Det sa president Trump strax innan den andra delen av toppmötet började. "Vi kommer ha en fantastiskt relation, det tvivlar jag inte på," säger Trump. Den första delen av mötet mellan Kim Jong-Un och Donald Trump, utan respektive delegation, varade i 41 minuter. "Vägen hit var lång men vi överkom alla hinder," sa Kim Jong-Un efter att president Trump sagt att de kommer att ha en förträfflig relation. En kommentar som satte ett leende på Kims läppar. De båda ledarna tycktes ha funnit varandra under tiden och vara väldigt positiva när de under en kort stund mötte pressen. I Sydkorea var förväntningarna stora på toppmötet i Singapore. "Jag är väldigt glad. Även om det här bara är första mötet så är det en bra början på fred i Korea," säger 40-åriga sydkoreanen Park Jong Guen till Ekot. SR 180612.

"Formuleringarna i dokumentet är väldigt vaga". Lars Vargö, tidigare ambassadör i Sydkorea, ser stor vikt i avtalet som slutits mellan USA och Nordkorea men belyser avsaknaden av detaljer. Vid toppmötet i Singapore framkom att Nordkorea och dess ledare Kim Jong-Un ska arbeta för "total kärnvapennedrustning" på den koreanska halvön. "Dokumentet kan vara väldigt viktigt som en startpunkt på en process som är oåterkallelig. Det kan också vara ett tomt dokument som inte leder någon vart om parterna inte uppfyller det de lovat," säger Lars Vargö, Sveriges tidigare ambassadör i Sydkorea, till Ekot . Han menar även att dokumentet kunde varit mer konkret. "Formuleringarna i dokumentet är väldigt vaga. Det är inte särskilt mycket konkreta detaljer som förekommer," säger Vargö. SR 180612.

Trots vagheten i avtalet så var det ett historiskt toppmöte. Nordkorea och USA ska verka för en bättre relation och arbeta för en hållbar fred på Koreahalvön enligt överenskommelsen från toppmötet. Efter toppmötet mellan USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong Un i morse finns en överenskommelse mellan länderna. Den handlar om att arbeta för fred och nedrustning på Koreahalvön. Men detaljerna om hur det ska gå till är få. Nordkorea och USA ska verka för en bättre relation och arbeta för en hållbar fred på Koreahalvön. Först som tredje punkt i dokumentet tas kärnvapennedrustningen upp. Där slås fast att Nordkorea ska arbeta för en total kärnvapennedrustning. Vilket är en betydligt mer svepande formulering än vad USA tidigare krävt för att gå med på ett avtal. Senast igår upprepade USA:s utrikesminister att de krävde en fullständig, verifierbar och oåterkallelig nedrustning. Den mest tydliga punkten i avtalet är att Nordkorea ska överlämna kvarlevorna av de amerikanska soldater som under dog Koreakriget på 50-talet. Men trots vagheten i avtalet så var det ändå ett historiskt toppmöte som blev av idag som innebar och både USA och Nordkorea lämnade sin fientliga retorik bakom sig. "Våra gamla fördomar och praxis har varit hinder för oss - de har vi nu tagit oss förbi," sade Kim Jong Un. Under den amerikanska presskonferensen uttryckte Donald Trump flera gånger sin uppskattning av den nordkoreanske ledaren och sa att han var intelligent och modig. "Vi har skrivit under ett väldigt omfattande dokument och jag tror att han kommer leva upp till vad som står där. Faktiskt så kommer han sätta igång med avvecklingen direkt när han kommer hem," sade Donald Trump som också sade att USA nu ska sluta med provocerande militära övningar på den koreanska halvön. Något som Nordkorea länge krävt. SR 180612.

Välgörenhetspengar ska ha gått till Trumps privata affärer. USA:s president och hans tre äldsta barn krävs på miljonbelopp efter påstådda oegentligheter i välgörenhetsstiftelsen Donald J Trump Foundation. "Pengarna ska ha gått till att dekorera presidentens egna golfklubb och Donald Trumps privata bolagsaffärer. Men han anklagas även för att ha använt stiftelsens pengar för att ha finansierat sin egen valkampanj," säger Kajsa Boglind, Ekots Washington-korrespondent. Statsåklagare Barbara Underwood har bett en domare att upplösa välgörenhetsorganisationen och att de pengar som finns kvar i stiftelsen, omkring 1 miljon dollar, ska delas ut till andra välgörenhetsändamål. Hon begär också att Trump ska betala minst 2,8 miljoner dollar i böter och ersättningar, rapporterar Washington Post. Donald Trump har under torsdagskvällen bemött anklagelserna på Twitter. Där går han till angrepp på "New York-demokraterna" och antyder att stämningen mot honom och hans barn är politiskt motiverad. SR 180614. Kommentar: Böterna är bara småpengar för Trump.

FBI får kritik för e-postutredning. Enligt en internutredning av USA:s justitiedepartement visade den sparkade FBI-chefen James Comey dåligt omdöme i samband med utredningen och gjorde avsteg från rutiner – men det finns inget som tyder på att han försökte påverka valet. Comey agerade i strid med praxis när han utan att konsultera justitieministern informerade kongressen om att han återupptagit utredningen. Han borde också ha rådgjort med justitiedepartementet innan han höll en presskonferens några månader tidigare där han kritiserade Clinton samtidigt som han meddelade att han inte skulle väcka åtal mot henne, det är några av slutsatserna i den 500 sidor långa utredningen. Många bedömare menar att det här påverkade Hillary Clinton negativt i ett kritiskt skede och kan ha bidragit till att hon förlorade presidentvalet. Comeys agerande klassas dock som felbedömningar och inte som politiskt motiverade eller avsedda att påverka valutgången. SR 180615.

Trump inför tullar på kinesiska varor. USA:s president Donald Trump inför 25-procentiga importtullar på kinesiska varor till ett värde av 50 miljarder dollar per år. Det handlar om totalt 1 102 olika produktkategorier, och motsvarar ungefär tio procent av värdet på den totala exporten från Kina till USA. "Det är en väldigt vid bukett, det handlar bland annat om farmaceutiska produkter, elektronik med mera," säger Ekots ekonomireporter Kristian Åström. Fler tullar kan införas om Kina svarar med att införa egna tullar på amerikanska varor, meddelar Trump i ett pressmeddelande. "Kina har redan aviserat motåtgärder så här finns också en risk att det här trappas upp," säger Kajsa Boglind, Ekots Washingtonkorrespondent. USA har tidigare infört tullar på aluminium och stål, då med hänvisning till nationell säkerhet. Med dessa tullar hänvisar USA istället till att Kina inte respekterar internationella överenskommelser om patent. "Den här argumentationen finns det en stor förståelse för i övriga delar av världen, i Japan och i EU, men det man inte tycker om är de åtgärder som Donald Trump och hans administration beslutar om," säger Kristian Åström. När tullar riktats mot grannländer och nära allierade som EU och Kanada har kritiken varit hård även inom USA. Men enligt Kajsa Boglind finns desto större stöd för den konfrontativa handelspolitiken mot Kina. "Men det finns en tydlig diskrepans mellan Trump och många republikaner i kongressen som är mycket mer för frihandel än vad Trump är, så det finns nog en och annan som funderar på vart det här ska ta vägen även bland hans partikamrater," säger Kajsa Boglind. Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan i Lund, är mycket orolig för utvecklingen. "Detta är mycket oroväckande, Trump uppträder som elefanten i porslinsbutiken. Det han gjort på mycket kort tid är att han förstört ett system för internationell handel som faktiskt USA drivit fram efter andra världskriget. Det gör skada både på kort sikt och på lång sikt. Det obehagliga i den här processen är att vi vet inte var den slutar," säger Lars Jonung. Att Kina "stjäl" teknologi från andra länder behöver inte enbart vara negativt, menar Lars Jonung. "En gång i tiden stal USA en massa teknologi och uppfinningar från Europa, och för inte lägne sedan klagade vi på att japanerna stal teknologi. Men det är en del av utvecklingsprocessen, det är inte bara negativt utan vi kan också se det positivt - det är ett sätt för Kina att komma ikapp, och en vacker dag kommer andra länder stjäla från Kina," säger Lars Jonung. SR 180615.
Kina svarar på Trumps tullar. Oron för ett regelrätt handelskrig sprider sig i USA och världen efter Donald Trumps besked att införa tullar på flera kinesiska varor. Kina har nu bekräftat att man kommer att svara. Trumps beslut att införa tullar till ett värde av 50 miljarder dollar på kinesiska produkter verkar redan vara på väg att leda till en eskalerande handelskonflikt. Kinas handelsministerium har nu meddelat att man kommer införa avgifter på en motsvarande summa för varor från USA. Kina har därtill sagt att man kommer att skrota en överenskommelse som skapades för att minska landets handelsöverskott till USA. Kina kommer införa tullar på bland annat sojabönor, den största importprodukten från USA, men också på andra strategiskt viktiga varor. Taktiken följer samma logik som den vi sett från Mexiko och EU: man väljer ut varor som produceras i delstater där republikanerna är starka vilket skulle kunna påverka opinionen i mellanårsvalet i höst. Donald Trump har under fredagen varit tydlig med att USA kommer att införa ytterligare tullar om Kina svarar. Tidningen Wall Street Journal rapporterar om att Kinas vice president tidigare i år haft ett möte amerikanska företagsledare. Budskapet från det mötet var talande, skriver tidningen,: "Om spänningarna ökar, var redo att ta på er säkerhetsbältena." Whisky, fisk och skaldjur och sojabönor omfattas av tullarna. SR 180615.

Debatten hårdnar om barn som separeras från anhöriga. Nu uttalar sig den före detta presidentfrun Laura Bush om att barn separeras från sina anhöriga vid gränsen mot Mexiko. Även Donald Trumps fru, Melania Trump, har engagerat sig i frågan. I en debattartikel i Washington Post skriver George Bush fru, Laura Bush, att det är grymt och omoraliskt att separera barn från föräldrar och anhöriga. "Staten ska inte bedriva verksamhet där man magasinerar barn i förre detta lagerlokaler", skriver Bush och tillägger att det påminner om USA:s interneringsläger för japaner under andra världskriget. Under de senaste sex veckorna har nästan 2000 barn skilts från sina familjer när de försökt ta sig över gränsen från Mexiko. Orsaken är Trumpadministrationens nya nolltolerans-policy som innebär att samtliga vuxna personer som tar sig över utan tillstånd ska gripas och åtalas. En följd av det tillvägagångssättet är att barn skiljs från sina anhöriga i mycket större utsträckning än innan eftersom barnen inte åtalas. Barn, bland annat så unga som fyra år gamla, har placeras i fosterhem eller - i de flesta fallen - i förvar. President Trump hävdar att myndigheterna följer befintliga lagar, men tidigare administrationer har inte tolkat samma lagar på det sättet som Trumpadministrationen gör. Även president Trumps fru har gett sig in i debatten. I ett – för henne ovanligt – uttalande sa Melania Trump genom sin presstalesperson att hon "avskyr att barn separeras från sina familjer" och att hon hoppas att både partierna kan "komma fram till en invandringsreform". I representanthuset har man tagit fram flera bredare lagändringsförslag gällande migration. Detaljerna är inte helt klara, men det är inte säkert att reformerna som föreslagits kommer att lösa frågan om att barn separeras från sina föräldrar. Donald Trump har också villkorat sitt stöd en lagändring och kräver bland annat att det måste innehålla finansiering för en mur mot Mexiko. SR 180618.

Trump satsar på soldater i rymden. USA:s president Donald Trump vill att det inrättas ännu en militärgren. Så han har beordrat försvarshögkvareret Pentagon att skapa en ny "rymdstyrka". Enligt Trump skulle det kraftigt stärka både USA:s säkerthet och ekonomi - och dessutom skapa nya jobb. "För att försvara USA räcker det inte med att bara ha amerikansk närvaro i rymden - vi måste ha amerikansk dominans i rymden," säger Trump. Han lovar också att USA åter kommer att skicka amerikaner till månen - ock så småningom till Mars. SR 180619.

Ljudinspelning väcker känslor i USA. En ljudinspelning som sägs komma från en plats där man förvarar barn som separerats från sina anhöriga har gett nytt bränsle till migrationsdebatten i USA. Samtidigt kommer president Trump och republikanerna i kongressen att idag träffas för att prata om lagändringar. Det är nyhetssajten Propublica som publicerat en ljudinspelning där ett tiotal barn ropar efter sina föräldrar. "Pappa" ropar en av dem flera gånger, en annan unge gråter och ropar efter sin mamma. Inspelningen ska komma från ett förvar dit barnen tagits efter att ha skilts från sina föräldrar. En av gränsvakterna hörs också. "Nämen har vi fått en orkester här," skojar han, "fattas bara en dirigent," säger han. Trumpadministrationen hävdar att man följer lagen när man frihetsberövar och åtalar alla vuxna som olovligen passerar gränsen från Mexiko. Barn åtalas däremot inte och måste därför separeras från sina anhöriga. Tidigare administrationer har tolkat lagen på ett annat sätt, vilket gör att familjeseparationerna har blivit vanligare under Trump. Sedan 19 april i år har minst 2000 barn skilts från sina anhöriga när de ertappats vid gränsen. Flera protester har anordnats runtom i landet och idag kommer religiösa företrädare att demonstrera utanför migrationsmyndighetens kontor i Washington. "Jag tänker inte tillåta att USA blir till ett migrantläger," sa Trump igår när han försvarade sin politik. President Trump skyller på demokraterna och hävdar att partiet inte vill förhandla om en migrationsreform, men Trump själv har hittills villkorat sitt stöd och säger att en förändring gällande barnens situation bara kan ske om Vita huset får finansiering för en mur och hårdare migrationslagar. Under eftermiddagen kommer presidenten att delta i ett möte med republikanska kongressledamöter för att prata om lagändringar. Republikanernas förslag verkar inte ha stöd från demokraterna, samtidigt har ett förslag som demokraterna tagit fram inget stöd från republikanerna. SR 180619.
Trump planerar skriva under order mot familjeseparationer. Donald Trump kommer att skriva under en presidentorder för att undvika att migrantbarn separeras från sina föräldrar vid gränsen mellan USA och Mexiko. Beskedet kom strax efter att USA:s minister för inrikes säkerhet, Kristin Nielsen, uppgavs skissa på en order som ska undvika att barn separeras från sina föräldrar vi gränsen mellan USA och Mexiko. SR 180620.
Tusentals barn försvunna i USA - här återförenas en mamma med sin son. I USA pågår ett intensivt sökande efter de tusentals barn som skiljts från sina föräldrar som korsat gränsen illegalt från Mexiko. Internerade föräldrar till barnen, myndigheter, journalister och en allt större skara jurister söker nu över hela USA efter de barn som skiljts från sina vuxna efter att de korsat gränsen illegalt från Mexiko. Berättelserna om barn som inte förstår var de är i det främmande landet, varför de inte får träffa sina anhöriga, och vad som ska hända med dem upprör många. Liksom att det fortfarande är oklart hur myndigheterna ska lösa situationen. Men återföreningar sker också. En kvinna från Guatemala i Washington lämnade in en stämningsansökan mot myndigheterna och fick rätt. Hennes sjuårige son som lokaliserades i Arizona 300 mil bort återförenades med sin mamma tidigare i dag på flygplatsen i Washington rapporterar tidningen Washington Post. "Jag är mycket glad för att ha hittat min son, mycket glad och tacksam, "säger mamman när hon håller om sin son på flygplatsen. På den politiska nivån arbetas samtidigt med en rad initiativ om migrationssystemet. Mångmiljardkostnaden för Trumps mur på gränsen mot Mexiko splittrar, om den överhuvudtaget ska byggas liksom om migrationssystemet ska stramas åt för andra grupper, exempelvis de som levt länge i USA utan tillstånd. "Det är hjärtskärande med barnen som skickats iväg själva runt om i USA till barnhem och fosterföräldrar utan sina vuxna" säger Randy Hultgren, republikansk kongressledamot från Illinois till Ekot. "Det är också hjärtskärande att problemen med migrationsfrågan pågått så länge och under flera presidentadministrationer," säger han. President Trumps order nyligen om att barnen inte längre ska separeras utan istället interneras tillsammans med sina vuxna, tycker Randy Hultgren är ett bra steg, men att det inte löser några problem påsikt. "Ordern bygger på att att domstolar ändrar tidigare beslut om att barn inte får hållas i fängsligt förvar mer än ett par veckor och att det ska bli tillåtet att hålla asylsökande på militärförläggningar vilket förmodligen inte är möjligt nu utan också kräver ändrade beslut i domstol," säger han. SR 180622.
Efter skandalen om migrantbarnen: Trump försöker ändra fokus. I USA försöker nu president Donald Trump att ändra fokus i debatten om de separerade migrantbarnen, genom att lyfta fram sörjande familjemedlemmar som förlorat nära anhöriga på grund av brott begångna av illegala immigranter. Hårt trängd av kritik om att familjeseparationerna är en nationell skam för USA försökte president Trump under en presskonferens här i Washington rikta tv-kamerornas fokus på en annan grupps lidande. "Ni hör alltid den andra sidan; men inte den här sidan, sa Donald Trump omgiven av ett tiotal personer som han sa mist sina anhöriga i våld och brott begångna av papperslösa migranter - och att hans hårda linje mot illegala migranter ligger fast." Han sa också att migrantbarnen som separerats från sina föräldrar efter att de korsat gränsen från Mexiko illegalt kan komma att återförenas med sina anhöriga, men det kan inte de vars anhöriga mördats. Sedan Trumps kursändring i veckan, när han undertecknade en presidentorder om att barn inte längre ska separeras från sina vuxna efter att de illegalt korsat gränsen från Mexiko – en modell som infördes under hans presidentadministration - så hårdnar Trumps retorik i frågan nu igen. Han anklagas nu av demokraterna för att hitta på falska sorgliga historier om migrantsituationen för att vinna poäng inför mellanårsvalen i höst, något som demokratiska företrädare i sin tur kritiserade. Det handlar om minst 2 300 barn som har separerats från sina anhöriga under maj och början juni i år, när de tagit sig över USA:s södra gräns illegalt. En mindre andel av dem uppges nu ha fått kontakt med sina anhöriga igen. Men det är ännu oklart var de familjer som nu ska hållas i förvar tillsammans ska förläggas. Bland annat undersöks om lokaler på militärförläggningar kan tas i bruk. SR 180623.
Protester utanför förvar i Texas. USA:s president Donald Trump har sagt att barn inte ska separeras från sina föräldrar vid mexikanska gränsen, men det är det fortfarande många frågetecken kring vad som ska hända med barn som redan gjort det. En av anläggningarna där barn förvaras ligger i McAllen i Texas. Ursula-anläggningen i McAllen i Texas är en låg vit byggnad omringad av palmer. Det är stängsel runt så det går inte att se in men bilder inifrån har visat människor i burliknande rum, med filtar på golvet. Journalister släpps inte in, men Mike Capuano, demokratisk kongressledamot från Massachusetts, har varit därinne. Han berättar att han såg flera hundra människor, de yngsta barn som bara var några år gamla. "Vi fick inte ta bilder men bilderna man sett stämmer. Jag såg barn som var fyra, fem, sex år gamla," säger han. SR 180624.

Tydlig spricka mellan USA och Europa. USA:s president Donald Trump har återigen blandat sig i Europas migrationspolitik. Dessutom har han skrivit att kriminaliteten ökar, vilket är felaktigt. Strax efter att den tyska regeringskrisen, som lett till en djup spricka inom regeringen, och som handlar om migrationspolitiken så höjdes ögonbrynen rejält i Bryssel efter den amerikanske presidentens inlägg på Twitter i går kväll. Donald Trump skrev "vi vill inte att det som händer med Europas invandring, att det ska hända med USA". Han tog alltså ännu en gång tog tydligt avstånd mot den europeiska migrations- och flyktingpolitiken. Kort därefter gör Trump ytterligare ett inlägg där han riktar in sig på Tyskland - att "tyskarna vänder sig emot deras ledarskap" och syftar då på splittringen inom den tyska regeringen. Men Trump stannar inte där utan skriver också att kriminaliteten i Tyskland är på väg upp. "Det är ett stort misstag i hela Europa," enligt Trump, att tillåta miljoner av människor att komma in som så starkt och våldsamt ändrat deras kultur. Än så länge har inga officiella reaktioner kommit på Trumps inlägg, men bland politiska analytiker så går diskussionerna höga. Inlägget om den att den tyska kriminaliteten är på väg upp har orsakat en storm av reaktioner, dock än så länge inte officiellt bland EU-ledarna, men det här inlägget har visat sig ha fel fakta. Enligt officiell statistik i Tyskland har nämligen den tyska kriminaliteten inte varit så här låg sedan 1992. Inläggen från Trump visar också tydligt på den djupa spricka mellan EU och USA som blivit allt djupare det senaste halvåret efter bråket om de nu införda skyddstullarna mot stål och aluminium till USA från bland annat EU och där USA:s besked att lämna kärnteknikavtalet som träffats med Iran, lett till djup splittring. En splittring som inte varit så här stor på 40 till 50 år enligt flera EU-diplomater som Ekot pratat med. SR 180619.

USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter. USA:s FN-ambassadör, Nikki Haley, gav besked sent på tisdagskvällen att USA lämnar rådet. Ambassadör Haley, sa bland annat att inget annat land har haft modet att ansluta sig till vår kamp om att reformera det "hycklande och egennyttiga" rådet. Här finns medlemmar som Venezuela och Kongo, hon nämner bland annat om ett möte gällande just Venezuela där att det inte blev av just på grund av Venezuela sitter i rådet. Nikki Haley sa på presskonferensen att när Kongo sitter i det här rådet och man samtidigt öppnar massgravar i det landet så det känns det inte bra. FN:s generalsekreterare Guterres, säger att han tycker det här är tråkigt och han hade föredragit att USA hade stannat i det här rådet. SR 180620. Världen idag 180620.

Tullbråket mellan USA och EU trappas upp. EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen lät inte USA:s president Donald Trumps senaste utspel om tullar för europeisk bilimport till USA passera obemärkt, fast Katainen nog helst ville låta bli. USA:s president Donald Trump hotade igår återigen att trappa upp handelskonflikten mellan EU och USA med att införa 20-procentiga tullar på EU-bilar i USA. Vilket skulle kunna påverka svensk fordonsindustri. Till franska tidningen Le Monde säger Jyrki Katainen nu att: Om USA bestämmer sig för att faktiskt höja tullarna så har vi, återigen, inget annat val än att svara på det och tillade: "Vi vill inte bråka om det här via Twitter. Vi borde avsluta den här upptrappningen i stället." Trumps utspel kommer nu när EU:s höjda tullar på vissa amerikanska varor träder i kraft, till exempel vissa motorcykelmärken, jeans och andra varor som tillverkas i amerikanska delstater som är politiskt känsliga för Donald Trump. De tullarna är i sig ett svar på de höjda tullar som USA infört på stål och aluminium, bland annat från EU. De höjda tullarna är kontroversiella i USA och politiker, även från Donald Trumps eget parti republikanerna, är oroliga för effekterna för amerikanska jobb, bland annat i delstater med många jobb som påverkas av tullbråket. SR 180623.

Efter höjda tullar - Harley Davidson flyttar delar av produktionen. Nu börjar amerikansk industri konkret reagera på tullbråket mellan EU och USA. Motorcykeltillverkaren Harley Davidson vill undvika högre priser för sina köpare i Europa och planerar flytta mer produktion utomlands. Och det kommer önskemål om att de internationella handelsreglerna bör uppdateras. Tullarna på vissa amerikanska varor i EU höjdes häromdagen kraftigt - för Harley Davidssons motorcyklar från 6 till 31 procent. Det innebär ungefär 20 000 kr per motorcykel för kunder i EU, företagets näst största marknad. Tullarna, som också gäller en del andra amerikanska varor, som Jeans och Bourbon, är i sig ett svar på USA:s höjda tullar på stål och aluminium. Det här kan nu ses som en oönskad effekt av president Donald Trumps mål om att mer varor ska tillverkas i USA, när Harley Davidsson nu planerar att lägga en allt större andel av sin produktion utomlands, ännu oklart var. EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen sa i dag att konflikterna mellan EU och USA samt Kina om bland annat stålproduktion, teknologi- och patenrätt belyser behovet av att modernisera världshandelsorganisationen WTO för att kunna hantera utvecklingen i världshandeln. Katainen sa också att EU och Kina ska bilda en gemensam grupp för att hantera en bibehållen världshandel. SR 180625.

Trump får rätt - Högsta domstolen i USA godkänner inreseförbud. Inreseförbudet för människor från flera i huvudsak muslimska länder upprätthålls, det har Högsta domstolen i USA slagit fast. President Donald Trump fick till slut alltså rätt i den hårda striden om inreseförbudet som har anklagats för att vara riktat mot muslimer. Den nuvarande version av inreseförbudet gäller medborgare från de i huvudsak muslimska länderna Iran, Libyen, Somalia, Syrien och Jemen. Men även Nordkorea och vissa grupper från Venezuela. Donald Trump har sagt att det handlar om att skydda landet mot terrorister. Beslutet fattades med fem domare för och fyra emot, där domstolens konservativa domare utgjorde majoriteten, och det är domstolens första viktiga utslag gällande Trumpadministrationens beslut. Chefsdomare John Roberts argumenterar i utslaget för majoriteten att presidenten har betydande makt att besluta om inresor och tillbakavisar ståndpunkten att inreseförbundet skulle var antimuslimskt. Roberts skriver också att de i utslaget inte uttrycker någon åsikt om inreseförbudet i sig är en bra policy eller inte. SR 180626.

USA-domstol: Familjer ska återförenas. En domare i USA har tillfälligt stoppat myndigheterna från att skilja föräldrar från sina barn om familjerna har invandrat utan tillstånd. Omkring 2 000 barn måste nu återlämnas till sina föräldrar inom en månad. Den federala domaren Dana Sabraw har bestämt att myndigheterna inom 30 dagar måste återförena de familjer som hittills har splittrats - för barn under fem år måste återföreningen ske inom två veckor. Myndigheterna måste även låta föräldrar ringa sina barn inom tio dagar om de inte redan hunnit få kontakt med dem. Domen följer på en stämning som lämnats in av människorättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU), som i sin tur representerar en kongolesisk mamma och hennes sjuårige dotter samt en brasiliansk mamma och hennes 14-årige son. Fler än 2 300 barn har skiljts från sina föräldrar vid USA:s gränser sedan president Donald Trump inledde sin nolltoleranspolitik i början av maj. Efter hård kritik backade Trump och utfärdade ett presidentdekret den 20 juni om att stoppa separationerna, men omkring 2 000 barn har ännu inte återförenats med sina föräldrar. Trumps dekret var ett sällsynt bakslag för den amerikanske presidenten, som gjort migrationsfrågan central i sin politik. SR 180627.
Familjerna återförenas inte i tid. I dag går tidsfristen ut för att återförena de barn under fem år som separerats från sina familjer efter att de flytt över den mexikanska gränsen in i USA. Men alla familjer kommer inte kunna återförenas i tid. Familjeseparationerna på gränsen mellan USA och Mexiko har upprört många och skapat en debatt om migrationspolitiken i USA. För två veckor sen slog en federal domare fast att barn som separerats ska återförenas med sina familjer inom 30 dagar, för barn under fem års ålder redan inom 14 dagar. I dag har de 14 dagarna gått, och enligt nyhetsbyrån Reuters ska ungefär hälften av de små barnen ha återförenats med sina familjer innan dagen är slut. Det handlar om 38 barn. Trumpadministrationen har bett om mer tid för att lösa återförningarna och beviljats det. Totalt handlar det om över 2 000 barn, som separerats från familjer när de korsat gränsen illegalt. Efter kritiken stoppade Trump separationerna, men fortfarande har inte kongressen kommit överens om hur det ska lösas i framtiden. För barn över fem år är sista dagen för återförning enligt domstolsbeslutet den 26 juli. SR 180710.

Kanada sätter tullar på amerikanska varor. Kanada svarar nu på USA:s stål- och aluminiumtullar, med tullar på amerikanska varor för ett värde av nära 17 miljarder kanadensiska dollar. Det meddelade Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland på en presskonferens ikväll. Tullarna ska träda i kraft i helgen. Freeland sa också att den kanadensiska regeringen har satt ihop ett hjälppaket på två miljarder kanadensiska dollar till de arbetare i landet som drabbas av USA:s tullar. SR 180630.

Stora protester mot Trumps migrationspolitik. I dag protesterade människor runtom i USA mot president Donald Trumps migrationspolitik och familjeseparationerna. "Vi vill bara sprida ordet och visa administrationen att vi inte tänker vara tysta och låta det här hända. Föräldrar ska inte separeras från sina barn," säger Sonia Frances från New Jersey, som som var en av dem som protesterade i New York. Hon har tidigare protesterat mot president Trumps politik och säger: "Vi måste höja våra röster." Under lördagen anordnandes runt 700 protester i USA, både i stora städer som Los Angeles och New York, men också i mindre städer. De som protesterar samlas under orden #familiesbelongtogether – alltså familjer hör ihop. Det här är en protest mot familjeseparationerna som varit på gränsen mellan USA och Mexiko. I New York samlades tusentals demonstranter vid Foley Square med stora protestskyltar och med trummor. Sen gick en protestmarsch över Brooklyn Birdge, alltså från Manhattan till Brooklyn. Jeffrey deltog i demonstrationen med sin fru. "ag gillar inte vad som händer med familjeseparationer. Jag tycker kongressen borde göra sitt jobb," säger han. Senaste veckan har president Donald Trumps migrationspolitik varit ifrågasatt. Han har skrivit på en presidentorder om att stoppa familjeseparationerna. En federal domare har slagit fast att barn och föräldrar ska återförenas inom 30 dagar. Men fortfarande finns inga tydliga besked från Vita Huset och myndigheterna kring hur det ska gå till. Sonia Frances från New Jersey tycker det är viktigt att administrationen får se protesterna. Hon vill att president Trump återförenar familjerna igen, säger hon SR 180630.

Trump vill avskaffa kvotering till USA:s universitet och högskolor. USA:s president Donald Trump vill att universitet och högskolor slutar ta hänsyn till etnisk bakgrund under ansökningsprocessen. Så kallad "affirmative action" är en policy som president Obama införde för att öka mångfalden bland studenter. Begreppet "affirmative action" betyder i USA en form av kvotering. Under president Obamas tid i Vita Huset uppmanades universiteten att jobba för bättre representation. Genom att ta hänsyn till etnisk bakgrund under ansökningsprocessen ville man få in grupper som varit underrepresenterade, som svarta, latinos och ursprungsbefolkningar. SR 180706.

Handelskonflikten trappas upp. På fredagsmorgonen skärps handelskonflikten mellan USA och Kina. USA inför höjda tullsatser för en rad kinesiska varor, samtidigt som Kina svarar med samma mynt. Oron är nu stor för att den ekonomiska utvecklingen i världen kommer att påverkas negativt. Hoten om handelskonflikt och höjda tullar mellan världens två största ekonomier har fördjupats de senaste månaderna, och i dag väntas det bli verklighet. USA höjer tullarna med 25 procent för kinesiska varor värda 34 miljarder dollar. Det här borde ha gjorts för länge sedan har Donald Trump sagt, som bland annat motiverar tullarna med att USA:s stora handelsunderskott mot Kina skulle vara orättvist. Men han hävdar också att handelsavtalen är obalanserade – och vill nu med tullarna sätta press för en förändring genom att kinesiska exportvaror blir dyrare i USA, bland annat kinesisk industriteknik och medicinsk utrustning. Något som i förlängningen kan leda till höjda priser för konsumenter. Peking förnekar anklagelserna och säger att att de omedelbart kommer sätta lika stora tullar på amerikanska varor, som livsmedel och bilar. Men kommer handelskonflikten fördjupas ytterligare? Tar det slut med dessa tullar anses anses inte någon av dessa stora ekonomier lida någon avgörande skada. Men oron för en fortsatt upptrappning finns där, och har redan påverkat börskurser. Bland annat eftersom USA redan ligger i konflikt om handelsavtal med Kanada och EU om tullar. President Donald Trump säger att att den starka amerikanska ekonomin kommer vinna ett handelskrig, och har redan hotat med betydligt större tullar på varor för över 500 miljarder dollar framöver om Kina inte ger med sig. SR 180706.

Katolik blir ny domare i Högsta domstolen i USA. President Donald Trump nominerar 53-årige Brett Kavanaugh som ny domare i USA:s Högsta domstol. Därmed behålls den konservativa majoriteten i samlingen. Att en ny domare väljs in i Högsta domstolen beror på att 81-årige Anthony Kennedy bestämt sig för att gå i pension. Valet av Kavanaugh kan få stor betydelse för kommande beslut i HD. Många politiska experter menar att balansen i Högsta domstolen kommer att vara intakt med Kavanaugh på en av stolarna. Precis som Kennedy är Kavanaugh katolik. Högsta domstolen i USA har sitt säte i Washington DC. Den består av nio ledamöter som väljs på livstid. Förutsatt att Brett Kavanaugh blir godkänd består HD av fem katolska domare, tre judiska samt president Trumps senaste tillskott Neil Gorsuch som växte upp som katolik men numera tillhör episkopala kyrkan. Dagen 180710.

Trump: Ryssland kontrollerar Tyskland. USA:s president Donald Trump riktar skarp kritik mot det tyska stödet till den ryska gasledningen i Östersjön. Efter kritiken hölls ett blixtinkallat möte mellan Merkel och Trump under eftermiddagen i Bryssel. Under onsdagseftermiddagen inleds Nato-toppmötet i Bryssel med bland andra Angela Merkel och Donald Trump. Den amerikanske presidenten har riktat kritik mot Tysklands inblandning i bygget av den ryska gasledningen Nord Stream 2. "Det är synd att ett land som ska skydda mot Ryssland samtidigt betalar miljarder och åter miljarder dollar per år till dem. Ryssland kontrollerar Tyskland," säger Donald Trump. tspelet om den ryske gasledningen från president Trump ledde till ett extrainsatt möte mellan honom och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Efter mötet berättade de båda vad mötet handlat om. Trump sa att han tagit upp frågor som Nato-medlemmarnas militära utgifter och den ryska gasledningen, som han alltså kritiserat kraftigt innan mötet. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Angela Merkel berättade att hon lyft frågor om migration och handel i mötet med Trump. Hon poängterade också att hon ser fram emot fortsatta samtal, eftersom de båda är samarbetspartners. Ekots utsände i Bryssel Jan Andersson anser att president Trumps kritik mot gasledningen i Östersjön är en upptrappning av retoriken inför toppmötet. "Retoriken trappades upp rätt rejält de senaste timmarna, inte minst från Donald Trump som riktar häftig kritik mot Tyskland och framförallt Angela Merkel," säger Jan Andersson. Han anser att kritiken baseras på ökat beroende av Ryssland i och med gasledningen. "Enligt Donald Trump betyder det här i förlängningen att man ökar sitt beroende till Ryssland och till rysk ekonomi," fortsätter Jan Andersson. SR 180711.

FED-chefen målar ljus bild av USA:s ekonomi. Centralbankschefen Jerome "Jay" Powell målade i ett uttalande under torsdagskvällen att den amerikanska ekonomin kommer gå starkt i åtminstone tre år till. "På kort sikt kommer bland annat skatesänkningar och ökad konsumtion leda till en stark ekonomi i USA de närmaste åren, förmodligen minst tre år framöver," sa Fedchefen Jay Powell när han i går lät sig intervjuas i American Public medias radioprogram Marketplace. Powell pekade dock ut flera framtida orosmoln: "Men på längre sikt finns problem med kombinationen åldrande befolkning, skatteunderlag och ett sjukvårdssystem som är dyrare än andra jämförbara länders," sa Jay Powell. Han kommenterade också de pågående handelskonflikterna med kina, och Europa. "Det är svårt att veta hur det kommer går med de här tullarna, men om de kommer gälla för en längre tid och på stora mängder varor och tjänster så kan det bli negativt för ekonomin," sa han. SR 180713.

Rekordstort handelsöverskott för Kina. Kinas handelsöverskott till USA nådde ett månadsrekord i juni, efter att den kinesiska exporten till USA växte snabbare än Kinas import från USA. Det visar siffror som publicerades av kinesiska myndigheter idag. Under det första halvåret har Kinas export till USA fortsatt öka och den har ökat i en snabbare takt än Kinas import från USA. För juni månad rapporterades ett kinesiskt handelsöverskott med USA på cirka 29 miljarder dollar, vilket är ett nytt månadsrekord, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Rekordsiffran kommer dock i ett känsligt läge för länderna eftersom det är just den ojämna handelsbalansen som varit en de centrala frågorna i den eskalerande handelskonflikten. Senast i tisdags sade USA:s president Donald Trump att man planerade att införa ytterligare tullavgifter på kinesiska varor, till ett handelsvärde på 200 miljarder dollar om året. Utöver de tullavgifter som redan införts. Flera analytiker säger att dagens siffror riskerar att elda på konflikten ytterligare, men samtidigt betonar man att exporten i juni kan ha fått skjuts av att många företag försökt tidigarelägga sändningar för att hinna före de tullavgifter som infördes i början av juli. SR 180713.

USA och Storbritannien har kommit överens om att skapa ett frihandelsavtal efter att Storbritannien lämnar EU. "Det är en otrolig möjlighet för våra länder och vi ska ta vara på den möjligheten," säger Donald Trump. Den amerikanske presidenten är i London för ett toppmöte med Storbritanniens premiärminister Theresa May. Deras relation beskrevs på förhand som "frostig" då Trump inför mötet, i en intervju med tidningen the Sun, sade att Mays brexitplan förmodligen skulle döda utsikterna för ett frihandelsavtal med USA. Men efter att ha ätit lunch och samtalat med premiärministern var tongångarna annorlunda. "När brexitprocessen är över och Storbritannien kanske lämnat EU, jag vet inte vad ni håller på med men vad ni än gör är okej för mig, det är erat beslut. Så länge ni ser till att vi kan handla tillsammans, det är det viktigaste," sade Trump under en presskonferens. När intervjun med the Sun kom på tal under presskonferensen beskrev han artiklen som "fake-news". "USA ser fram emot att få igenom ett fantastiskt bilateralt avtal om handel med Storbritannien. Det är en otrolig möjlighet för våra länder och vi ska ta vara på den möjligheten," sade den amerikanske presidenten. Enligt Theresa May handlar det om ömsesidiga investeringar, som redan finns på en miljard dollar, som man vill gå vidare med. "Vi vill gå längre än så. Vi kom idag överens om att när Storbritannien lämnar EU så kommer vi arbeta för ett ambitiöst frihandelsavtal mellan våra länder," sade hon. Theresa May talade även om nationell säkerhet och tackade USA för stödet i samband med nervgiftsattacken i Salisbury, där den brittiska regeringen anklagar Ryssland för att ligga bakom. SR 180713.

Ryska agenter åtalas för dataintrång. Tolv ryska agenter åtalas för dataintrång under presidentvalet i USA 2016, rapporterar CNN. Tolv ryska underrättelseofficerare åtalas i USA för att ha hackat sig in i Demokratiska partiets datanätverk under presidentvalskampanjen 2016, där Hillary Clinton förlorade mot Donald Trump. De tolv ryska militärerna anklagas för att ha försökt påverka valutgången, uppger Rod Rosenstein, biträdande justitieminister, vid en presskonferens i Washington. SR 180713.

Ryssland tillbakavisar anklagelser om dataintrång. Åtalet mot 12 ryska underrättelseofficerare i USA är enligt det ryska utrikesdepartementet en konspirationsteori ägnad att försöka störa stämningen inför toppmötet på måndag mellan Trump och Putin. Sent på fredagskvällen publicerades ett mycket skarpt uttalande på det ryska utrikesdepartementets hemsida: "I Washington försöker man med alla krafter väcka till liv den gamla "ankan" om den påhittade ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet 2016." Och med hjälp av ett "gytter av konspirationsteorier" försöker nu, enligt ryska UD, inflytelserika politiska krafter i USA försämra relationerna mellan länderna inför det historiska toppmötet i Helsingfors på måndag. Anklagelserna från de amerikanska åklagarna är betydligt allvarligare än de som presenterades i vintras - då ett antal ryska privatpersoner och företag åtalades för att på olika vis ha försökt påverka utgången i valet i USA. Den här gången är de utpekade tolv namngivna medarbetare vid GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. I åtalet beskrivs mycket detaljerat hur och när de bland annat ska ha hackat sig in på datorer som tillhörde det Demokratiska partiet i USA. Även Demokraternas presidentkandidat, Hillary Clintons kampanjchef ska ha fått sin dator hackad av de ryska agenterna, enligt åtalet. Från Kremls sida har man hela tiden nekat till alla anklagelser om inblandning i det amerikanska valet. I vintras sa president Vladimir Putin själv att det saknades bevis och att de personer som då pekades ut inte hade något med ryska staten att göra. Nu är det annorlunda, när åtalet faktiskt pekar ut ryska militära underrättelsetjänstemän. Men från ryska UD:s sida kallar man anklagelserna för en "skamlig komedi, ovärdig USA". SR 180714.

Ryssåtalet: Trump skjuter över ansvar på Obama. USA:s president Donald Trump kommenterade i dag åtalet mot tolv ryska agenter, som påstås ha försökt påverka det senaste amerikanska presidentvalet. Och han skjuter över ansvaret på Obama-administrationen. President Trump skriver på twitter: "Det ni hört om ryska agenter ska ha hänt under Obama-administrationen, inte Trump-administrationen. Varför gjorde inte de något åt det, speciellt när Obama fick veta det här?". Trump twittrar detta mitt under sin intensiva Europaresa. Han har känt till åtalet men inte tidigare kommenterat det. Under söndagen åker Donald Trump till Helsingfors för möte med president Putin. Mötet är om möjligt ännu mer laddat sen fredagens åtal mot tolv ryska agenter. Enligt åtalet har agenterna hackat sig in i datorsystem och installerat spionprogram. Åtalet har väckt många reaktioner i USA. Flera toppdemokrater har krävt att mötet ska ställas in, och om inte - att åtminstone flera amerikaner ska vara med i rummet under mötet. Även republikanske senatorn John McCain har reagerat och sagt att Trump måste ta upp frågan under måndagens möte, annars kan det inte bli av som planerat. Men Vita huset har inga planer på att ställa in mötet i Helsingfors. SR 180714.

Hur påverkas kristna av Trumps och Putins möte? Skulle dagens möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin kunna ha någon betydelse för Östeuropas kristna? Ja, det menar Rauli Lehtonen som har god överblick över situationen. Han tror att om den amerikanske presidenten stödjer Rysslands annektering av Krim, så kommer läget för frikyrkorna troligen att förvärras. "Jag tror att Putin och Ryssland genom det här mötet vill få något slags godkännande för annekteringen av Krim och delar av östra Ukraina," säger Rauli Lehtonen som är ordförande för Pingst internationella regionråd för Euroasien. Han gör ett försök att kort förklara läget. "Rysslands syn på det religiösa Ukraina är att protestanter och evangeliskt kristna har spelat en alltför stor roll i landets politik. De har tagit ställning för ett demokratiskt Ukraina och mot den ryska ockupationen. Den ryska ledningen menar att protestanterna är allierade med väst." Vladimir Putin profilerar sig i vissa lägen som bibeltroende kristen. Men då handlar det enligt Rauli Lehtonen om en strikt ortodox syn. Putin menar att protestanter i väst är liberala och sekulariserade; att de står för samkönade äktenskap, priderörelsen och annat som målas upp som ett hot mot det samhälle han vill ha. Därmed har kristna svartmålats och hamnat i onåd. Detta har indirekt även påverkat de evangeliskt kristnas situation negativt i Ryssland, då förtroendet naggats i kanten genom protestanternas engagemang i Ukraina. Man menar helt enkelt att det inte går att lita på evangeliskt kristna i Ryssland heller. "Att det finns bibeltroende kristna i väst vill man inte förstå," konstaterar Lehtonen. För två år sedan antog Ryssland en ny lag mot ”religiös extremism och mission”. Detta framställdes som ett skydd mot terrorism och muslimska fundamentalister, men evangeliskt kristna räknas också in under lagen. "Men skulle Putin känna att han får stöd av Donald Trump för annekteringen av Krim och östra Ukraina så får han ett friare utrymme att kunna agera mot protestanterna," säger Rauli Lehtonen. Världen idag 180716.

Putin: Ingen rysk inblandning i amerikanska valet. Toppmötet i Helsingfors i dag beskrevs som en framgång av både Vladimir Putin och Donald Trump. Men på den efterföljande presskonferensen var det de misstänkta ryska påverkansförsöken i det amerikanska presidentvalet som dominerade. En inblandning som båda förnekade. "Visa för mig ett enda fakta som talar om någon slags sammansvärjning under valkampanjen i USA. Det är fullständigt struntprat," sade Vladimir Putin och Donald Trump var beredd att tro honom. "President Putin säger att det inte är Ryssland. Och jag ser ingen anledning till att det skulle vara," sade Trump. Donald Trump sa också att de ägnade frågan en hel del tid. Vladimir Putin förklarade att han välkomnade valet av Donald Trump som USA:s president. "Donald Trump talade om att förbättra relationen mellan våra länder. Det är väl självklart att det väckte sympati i det ryska samhället," sade Putin. Det var två presidenter som efter flera timmars samtal verkade nöjda med vad de åstadkommit tillsammans. Några större nyheter presenterades inte, men de var båda överens om att de, som världens två största kärnvapennationer, har ett särskilt ansvar i världen. "En produktiv dialog är inte bara bra för USA och för Ryssland, det är bra för världen," sade Trump. Budskapet var att dagens möte bara var början på en dialog som nu kommer att fortsätta på olika fronter - i fråga om ekonomiskt samarbete, i fråga om nedrustning och i Syrien - där USA och Ryssland stöder olika sidor av konflikten - ska man nu börja samarbeta humanitärt. Konflikten i Ukraina berördes mycket kort och på en direkt fråga om den ryska annekteringen av Krim förklarade Putin både sin och Donald Trumps ståndpunkt. "Donald Trump anser att Ryssland bröt mot internationella regler, vi har en annan åsikt. Och för rysk del är frågan stängd," sade Putin. SR 180716.

Hård kritik mot Trump på hemmaplan. Med förvåning och ilska konstaterar politiker i USA att president Donald Trump inte riktade ett ord av kritik mot sin ryske kollega Vladimir Putin under toppmötet i Helsingfors. Även en rad av Trumps partikamrater inom Republikanska partiet var upprörda. Representanthusets republikanske talman Paul Ryan säger att det inte råder någon tvekan om att Moskva blandade sig i valrörelsen 2016 och att Trump "måste inse att Ryssland inte är vår allierade". "Det finns inget likhetstecken mellan USA och Ryssland, som förblir fientligt till våra mest grundläggande värderingar och ideal. USA måste fokusera på att hålla Ryssland ansvarigt och sätta stopp för dess vidriga attacker på demokratin", heter det i Ryans uttalande. Den republikanske senatorn Jeff Flake kallar Trumps ord för "skamliga". Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva den dagen när vår amerikanske president står på scenen tillsammans med Rysslands president och lägger skulden på USA för Rysslands aggression. Detta är skamligt", skriver Flake på Twitter. SR 180716.

Trump upprörd efter frågor om ryssinblandning. Donald Trump blev upprörd över att han fick frågor om Rysslands misstänkta inblandning i det senaste presidentvalet. Det sa han till tv-kanalen Fox News efter presskonferensen med Vladimir Putin i går. Donald Trumps möte med president Putin har väckt starka reaktioner i USA. Både republikaner och demokrater är upprörda, och mötet har beskrivits som "skamligt" och "ett lågvattenmärke". I en intervju direkt efter presskonferensen med tv-kanalen Fox News sa Trump själv att han var upprörd över att han fick frågor om Rysslands misstänkta inblandning i det senaste presidentvalet. Donald Trump kallade den så kallade Rysslandsutredningen för en häxjakt. Han tyckte det var skamligt att den hamnade i fokus istället för frågor om Syrien och kärnvapennedrustning. Han fick inga frågor på det som många reagerat på, att han inte kritiserade Putin och att han jämställde Putins ord med sin egen underrättelsetjänsts utredning. Även president Putin intervjuades av Fox News efter presskonferensen. Han förnekade Rysslands inblandning i amerikanska presidentvalet 2016, och ville inte titta på åtalet mot de 12 ryska agenterna, som programledaren försökte visa honom. Dan Coats, chef för USA:s samlade underrättelsemyndigheter, sa efteråt att USA hela tiden varit på det klara med att Ryssland varit inblandade i presidentvalet. Och att landet utgör ett hot mot USA:s demokrati. Trump har svarat på kritiken på twitter. Han skriver att han hyser stort förtroende för sitt underrättelsefolk, men att USA inte bara kan fokusera på det förflutna - att världens två största kärnvapenmakter måste komma överens. SR SR 180717.

Trump: Accepterar slutsats om rysk valpåverkan. Donald Trump har delvis ändrat sig om vad han sade på toppmötet i går i Helsingfors. President Donald Trump har det senaste dygnet kritiserats hårt för att han på presskonferensen i går med president Putin inte tydligt ställde sig bakom de amerikanska underrättelsetjänsternas slutsats, att Ryssland försökte påverka presidentvalet 2016 – som han själv vann – utan i stället verkade ta lika stort intryck av president Putins förnekande kring detta. "Jag accepterar våra säkerhetstjänsters slutsats att det var rysk inblandning i valrörelsen, sade Donald Trump, och fortsatte med att säga att inblandningen inte hade någon påverkan på utgången och att det inte fanns något samarbete från amerikanska parter i detta," sade Donald Trump på en presskonferens i Washington i dag. Frågan är central i USA. Justitiedepartementets utredning har nu presenterat åtalsunderlag mot ett trettiotal personer som misstänks för inblandning, varav nyligen 12 ryska personer som ska ha hackat sig in i amerikanska datanätverk i samband med valet. Presidenten har också anklagats hårt för att han på presskonferensen med Putin i går sa att han inte förstod varför ryssarna skulle försöka påverka valet och att Putin mycket kraftigt förnekat det. Nu säger Trump att han av misstag sade fel i går, att han menade tvärtom. "Det jag menade att säga var att jag inte såg någon anledning till att det inte var Ryssland som låg bakom inblandningen i valet. Men det blev fel och jag sade att han inte såg någon anledning till att Ryssland skulle ha gjort det." President Trump sade också att mötet med Putin varit en framgång när det gäller frågor om kärnvapenbegränsningar och Syrienkonflikten, men lämnade inga detaljer under den korta pressträffen. SR 180717.
Trump: Putin ansvarig för rysk inblandning i valet. Turerna efter mötet mellan USA:s president Trump och Rysslands president Putin fortsätter. För första gången säger nu Trump att Putin är ansvarig för den ryska inblandningen i det amerikanska valet 2016. "Han är ansvarig för landet precis som jag är ansvarig för det som händer här. Så som ledare för landet är han ansvarig, ja," sade Donald Trump i en intervju med amerikanska CBS News inatt. Trump får fortsatt mycket kritik efter mötet med Putin i måndags. Både republikaner och demokrater tycker att han var för vek mot Ryssland vad gäller utredningen om påverkan av det amerikanska presidentvalet 2016. Och många har undrat om han under mötet konfronterade Putin om valpåverkan, eftersom han på presskonferensen valde att inte göra det. I intervjun med CBS News säger Trump att han markerade mot Putin och att han var tydlig med att valpåverkan inte får finnas. "Jag var tydligt med att vi inte kan ha valpåverkan. Jag lät honom veta att vi inte kan ha det," säger Donald Trump. Ytterligare kritik mot Trump har handlat om att han haft svårt att svara på om han tror att det fortfarande pågår påverkansattacker från Ryssland. Det här trots att Dan Coates, chef för USA:s samlade underrättelsetjänster, varit tydligt med att det gör det. Nu vänder Trump och säger att han accepterar informationen från underrättelsetjänsten och att han litar på de som utreder det här. "Jag tycker vi har jättebra folk i underrättelsetjänsten och när de säger någonting så betyder det mycket," säger Donald Trump. SR 180719.
Rysk ilska mot USA: Det är en fars. I Ryssland reagerar man nu med förvåning och ilska på det amerikanska efterspelet till toppmötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump. Den officiella bilden i Ryssland är att mötet var en stor framgång, men att det politiska etablissemanget i USA nu förvandlat det till en fars. I dag uttalade sig president Putin själv om mötet med Trump. "Vi ser hur det i USA finns krafter som sätter sina egna och sina partiintressen före hela landets bästa," sa Putin under ett möte i dag med ryska ambassadörer, tillfälligt hemma i Moskva. "I Ryssland kallar vi såna här personer för obetydliga och patetiska, men de här personerna är, tvärtom, mycket inflytelserika," sa Putin. I en talkshow på rysk tv igår frågade sig programledarna hur de kunde komma sig att Trump på presskonferensen tillsammans med Putin sa att han inte trodde på någon rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet - för att sedan ändra sig efter hemkomsten till USA. På plats i studion för att svara fanns Rysslands USA-ambassadör Anatolij Antonov. "Det är mycket bittert att se hur man nu försöker förvanska det som kom ut av det här mötet. Det är mycket tråkigt att se hur kollegorna i USA försöker förvandla det här till någon slags komedi, eller fars." Han beklagade att de, som han menade, konstruktiva samtalen som fördes i Helsingfors, nu riskerar att överskuggas av den inrikespolitiska debatten i USA. Andra mindre Kremllojala kommentarer efter toppmötet i Helsingfors handlar främst om hur ytterst okonkret mötet var och om hur president Trump faktiskt inte hade några eftergifter alls med sig till president Putin- vare sig i fråga om Krim eller om sanktioner. Däremot konstaterar många att USA:s president hade svårt att dölja sin beundran för sin ryske kollega. "Det var uppenbart hur mycket Trump önskade att Putin skulle tycka om honom," säger journalisten Jevgenija Albats. SR 180718.

"Trump-valet har skapat kvinnlig politisk våg". I USA pratar man om en kvinnovåg inom politiken. Rekordmånga kvinnor ställer upp i val och det finns flera som får mycket uppmärksamhet. Det politiska etablissemanget i USA är mansdominerat. I dag är sex av de 50 guvernörerna i USA kvinnor och kvinnor utgör ungefär en femtedel av den amerikanska kongressen, av 535 medlemmar är det 107 kvinnor. USA hamnar långt från toppen internationellt när det kommer till jämställdhet inom politiken, men kanske sker nu en förändring. Nästan 500 kvinnor kandiderar till representanthuset, det är historiskt många, 2012 var det knappt 300. SR 180718.

EU och USA försöker undvika handelskrig. Mötet om tullar och handel i Vita huset, mellan EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump tycks ha fått flera positiva resultat. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström twittrar att EU och USA nu "vänder blad". Jean-Claude Juncker och Donald Trump är överens: förhandlingar ska fortsätta, USA avvaktar med ytterligare tullavgifter och EU ska köpa bönor och gas. Tillsammans ska man arbeta för att sänka hinder för handeln, meddelar de. Det överhängande amerikanska hotet om nya tullavgifter - och i förlängningen ett handelskrig – tycks vara undanröjt. Åtminstone tillfälligt. Vid en pressträff efter mötet i Vita huset meddelade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump att man nått en uppgörelse. Det gäller ramarna för kommande förhandlingar om handeln. "Vi börjar nu förhandlingarna, men vi vet i stort sett hur det kommer att gå. Vi kommer att lösa frågan om stål- och aluminiumtullar och de hämndavgifter som infördes," säger Donald Trump. Jean-Claude Juncker säger att samtalen kommer att fortsätta på de premisserna: "Så länge vi är i förhandlingar, såvida inte en part avslutar förhandlingarna, så håller vi tillbaka på ytterligare tullavgifter och omprövar de befintliga på stål och aluminium." En EU-källa säger till Reuters att USA har gått med på att inte införa tullavgifter på europeiska bilar. Under förhandlingarna är man överens om att arbeta mot att helt undanröja tullavgifter och sanktioner på industrivaror, förutom inom bilindustrin. EU ska därtill importera naturgas och sojabönor från USA. Det ska unionen börja göra "ganska omgående", enligt Donald Trump. "EU kan importera mer sojabönor och det kommer att göras," säger Juncker. Ett annat övergripande mål är att gemensamt sänka trösklar och undanröja hinder för handeln, men där framgick inte många detaljer. Man är också överens om att försöka reformera Världshandelsorganisationen, WTO. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström var med i Washington, vid det hon på Twitter beskriver som ett "viktigt möte": "Vänder blad, överens om att underlätta handel mellan oss, tittar på nolltullar på industrivaror, energi och samarbete kring regleringar. Även intensifiera arbete med att reformera WTO", skriver Malmström. Tysklands finansminister Peter Altmaier skickade en gratulation till Juncker och Trump, också via Twitter: "Genombrott uppnått som kan undvika ett handelskrig och rädda miljoner jobb! Bra för den globala ekonomin!" Före ankomsten till Vita huset sade Jean-Claude Juncker att han "inte var jätteoptimistisk", men att målsättningen var att undvika ett handelskrig. Cecilia Malmström sade till TT att hotet om tullavgifter på 20 procent på europeiska bilar var "väldigt oroväckande". USA:s president Trump skrev på Twitter att både USA och EU borde skippa alla tullar och handelsföreskrifter. SR 180726.

Trump visste om ryssmöte enligt Cohen. Donald Trumps tidigare advokat, Michael Cohen, ska vara beredd att vittna inför den särskilde åklagare som utreder Rysslands eventuella inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016. Enligt flera medier hävdar Michael Cohen att Donald Trump i förväg godkänt ett möte mellan en rysk advokat och Trumps kampanjorganisation, något som Donald Trump själv förnekar. Det numera ökända mötet i Trump tower i New york, mitt under den brinnande presidentvalskampanjen i juni 2016, var tänkt att ge bränsle till Trumpkampanjen i form av information om hans motståndare Hillary Clinton. Enligt samtliga inblandade, och Donald Trump själv, blev den nuvarande presidenten aldrig i förväg informerad om att mötet skulle ske. Det har ifrågasatts av många med tanke på att han bara dagar innan utlovade ny information om familjen Clinton. Men nu hävdar alltså, enligt flera medier, Michael Cohen att han var närvarande när Trump godkände mötet. Och han är redo att vittna om det till den särskilde åklagaren Robert Mueller. SR 180727.

Hundratals immigrantbarn i förvar. Vid midnatt svensk tid, gick tidsfristen ut för den amerikanska regeringen att se till att de immigrantfamiljer vars barn, skiljts åt från föräldrarna vid gränsen mellan USA och Mexiko, återförenats. Myndigheterna säger att man till största delen lyckat återförena familjerna, men fortfarande sitter hundratals barn i förvar eftersom föräldrarna inte går att finna eller inte anses vara lämpliga fall för återförening. Fader Favenario är präst i en församling i New York. Han har tagit hand om flera av dom familjer vars barn skiljdes från sina föräldrar, när amerikanska myndigheter i maj inledde familjeseparationerna. Ett led i nolltoleranspolitiken mot illegala invandrare som President Donald Trump gick till val på. Fader Favenario berättar om en familj i hans församling där föräldrarna vet var deras son är men får inget som helst besked om när eller ens om de kan återförenas. Det trots att tidsfristen, som den federala domare som stoppade separationerna beslutade om, gick ut vid midnatt svensk tid. Familjen är långt ifrån ensamma. Ungefär 700 barn väntar fortfarande på att få återförenas med sina familjer. Amerikanska immigrationsmyndigheten hävdar att man hittills lyckats att återförena ungefär 1800 familjer men en stor del av de kvarvarande 700 barnens föräldrar har redan deporterats och är svåra att hitta. Utanför den federala immigrationsmyndighetens byggnad i New York samlades igår ett ett hundratal demonstranter för att protestera mot regeringens invandringspolitik. En av dem är Michael Feinberg och han tror att även om separationerna stoppas har syftet med dem ändå uppnåtts genom att skrämma många människor från att ta sig illegalt över den mexikanska gränsen. SR 180727.

Trump i bråk med republikanska finansiärer. President Trump har hamnat i ett offentligt gräl med två av USA:s allra rikaste bröder, Charles och David Koch, som använder en stor del av sin förmögenhet för att hjälpa republikanerna. Orsaken till Trumps ilska är att bröderna Koch vägrar att stödja den republikanska kandidaten i ett viktigt senatsval för att han ställer upp på presidentens politik. "De är ett totalt skämt i verkliga republikanska kretsar," säger president Trump, om bröderna Charles och David Koch i några av sina senare tweets. "Jag har aldrig sökt stöd från dem eftersom jag inte behöver deras pengar och dåliga idéer," skriver Trump vidare och kallar de "globalister" vilket Trump uppfattar som ett skällsord. Bröderna Koch är inte vilka som helst; på listan över världens rikaste personer ligger de på åttonde respektive nionde plats, tillsammans skulle de vara rikast i världen. Och en stor del av pengarna använder de för att påverka amerikansk politik, bara i år kommer de att lägga ut 400 miljoner dollar med inriktning på valet i höst. Det mesta brukar gå till olika republikanska ändamål men i helgen när brödernas politiska organisation samlades beslöt man bland annat att inte stödja republikanernas kandidat i senatsvalet i North Dakota eftersom han står upp för Trumps politik. Det här ses som en signal till republikaner runt om i USA att de kan missa stödet från de mäktiga bröderna om de helhjärtat sluter upp bakom Trump. Bröderna Koch står för en uttalat nyliberal politik och de är bland annat emot Trumps linje att ifrågasätta frihandel och emot de stora budgetunderskott som nu byggs upp och de säger att de ibland föredrar demokrater. Konflikten mellan Trump och Koch-bröderna är inte ny, bland annat vägrade de att stödja honom i presidentvalet, men den har blivit mer akut nu. Förutom för Trump är bröderna Koch som ett rött skynke för vänstern i USA som ser deras verksamhet som ett skräckexempel på hur rika skaffar sig politiskt inflytande i USA genom sin förmögenhet. SR 180731.

Lägre tillväxt för Kina under juli månad. Kinas tillväxt minskade något under juli månad. Landets officiella inköpsindex, det så kallade PMI landade på 51,2 vilket var strax under analytikernas förväntningar. "Det finns en avmattning av ekonomin och den är än så länge orsakad av inhemska faktorer. Det har också varit dåligt väder i Kina som har haft en negativ påverkan på den inhemska efterfrågan," säger Frédéric Cho, oberoende Kinarådgivare och vice ordförande för Sweden China Trade Council. Avmattningen har inte heller kommit som en blixt från en klar himmel. Den kinesiska regeringen har sedan tidigare planer på att få ner tillväxten. På sikt hoppas regeringen på att komma till bukt med den skuldbörda som tynger landet. Frédéric Cho pekar främst på de inhemska faktorerna och menar att det är för tidigt att säga att handelskonflikten med USA har haft en negativ påverkan på Kinas ekonomi. Bland annat exporterades en del varor i större omfattning för att hinna före den 6 juli när de första handelstarifferna infördes. Men däremot kan Kina påverkas om handelskonflikten skulle eskalera ytterligare. "Ju större omfattning på handelskriget desto fler sektorer på ekonomin kommer drabbas desto fler av Kinas export och importsiffror kommer påverkas." I morgon, den 1 augusti väntas också nästa eskalering från Trump mot Kina, med ytterligare 16 miljarder dollar i tullavgifter. Kina har indikerat att de kommer att svara med samma mynt. Men om det skulle bli ytterligare tullavgifter finns det risk att Kina inte kommer att klara av det lika bra som USA i det långa loppet, menar Frédéric Cho. "Man vill inte lägga ytterligare börda på en tung last av skulder, så det här får man göra med väldigt mycket finlir." SR 180731.

Diplomatisk strid om pastor Brunson. Pastor Andrew Brunson, som hålls i husarrest i Turkiet, vädjar om att tillåtas lämna landet. Samtidigt har hans rättsfall blivit en stötesten för relationen mellan Turkiet och USA. President Donald Trump hotade i torsdags med "stora sanktioner” mot Turkiet. Hoten upprepades senare av vicepresident Mike Pence. På lördagen mötte USA:s utrikesminister Mike Pompeo sin turkiske motpart Mevlut Cavusoglu och diskuterade pastor Brunsons situation. Pompeo skrev på Twitter efter mötet att han sagt att pastor Brunson borde ha fått komma hem för länge sen. Dagen efter förklarade Turkiets president Erdogan att man inte böjer sig för amerikanska krav, och att USA riskerar att förlora en "stark och genuin partner" med den attityden, skriver CNN. "Ni kan inte få Turkiet att ta ett steg tillbaka med sanktioner," fortsatte den turkiske presidenten. Dagen 180731.

Trump gör verklighet av sitt hot mot Turkiet. USA inför sanktioner mot två av Turkiets ministrar, i en av de värsta diplomatiska kriserna mellan de båda länderna. Sanktionerna kommer efter flera dagar av upptrappade hot från Donald Trump och hans vicepresident Mike Pence. Donald Trump och Mike Pence vill att Turkiet släpper en amerikansk pastor som fängslades efter militärkuppförsöket för två år sedan. Sanktionerna riktar sig mot Turkiets justitieminister Abdülhamit Gül och inrikesminister Suleyman Soylu. Deras eventuella fastigheter och ekonomiska tillgångar på amerikansk mark fryses, sade Vita Husets presstalesperson Sarah Huckabee Sanders igår. Vita Huset riktar in sig på de båda ministrarna för deras ansvar i frihetsberövandet av pastorn Andrew Brunson som bott och arbetat i många år i Turkiet. Turkiska myndigheter anklagar honom för samröre med terrorstämplade PKK och med Gülenrörelsen som anklagas ha orkestrerat militärkuppsförsöket i Turkiet för två år sedan. Pastorn greps inte långt efter kuppförsöket och flyttades förra veckan från fängelse till husarrest på grund av sin försämrade hälsa. Det var i samband med detta som Donald Trump och Mike Pence öppet hotade Turkiet med sanktioner om inte pastorn släpps, medan Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu svarat att "ingen dikterar vad Turkiet ska göra". Även president Recep Tayyep Erdogan har sagt att amerikanska sanktioner kommer att försämra relationerna länderna emellan och att USA kan vänta sig minst lika hårda åtgärder från turkiskt håll. Sanktionerna har fått den turkiska liran att rasa, och idag har flera av partierna i Turkiets parlament gemensamt gått ut med ett uttalande där de menar att USA:s agerande inskränker Turkiets suveränitet och rättssystem. SR 180802.
Fortsatt diplomatisk upptrappning mellan Turkiet och USA. Den diplomatiska krisen mellan USA och Turkiet växer. De båda Natoländerna har den senaste veckan öppet hotat varandra med olika åtgärder med anledning av en amerikansk pastor som befinner sig i husarrest i Turkiet. USA införde i onsdags sanktioner mot två turkiska ministrar och Turkiet svarade i går med samma mynt. I ett tv-sänt tal sade Turkiets president Recep Tayyep Erdogan att de amerikanska justitie- och inrikesministrarnas tillgångar i Turkiet, om de har några sådana, kommer att frysas. Sanktionerna kommer som ett svar på att USA tidigare under veckan införde sanktioner mot Turkiets motsvarande ministrar. Även om de turkiska ministrarna inte har några tillgångar i USA och det inte är troligt att de amerikanska i sin tur har några i Turkiet, har ändå sanktionerna ett viktigt symbolvärde enligt flera analytiker. I synnerhet när det handlar om två Natoallierade som öppet befinner sig i ett ordkrig. Erdogan sade i går också att han inte vill att en "politisk dispyt" ska utvecklas till en ekonomisk kris, något han menar att både USA och Turkiet skulle förlora på. Den turkiska liran, som de senaste månaderna sjunkit långsamt, har de senaste dagarna rasat till rekordnivåer i takt med den diplomatiska krisen. SR 180805.

USA:s ekonomi fortsatt stark - trots sysselsättning under förväntan. Antalet nya jobb i USA ökade mindre än väntat i juli. Men den amerikanska ekonomin går dock fortfarande som tåget, säger Robert Bergqvist som är chefsekonom på SEB. Ekonomin mattas inte av i USA, trots en ökning i sysselsättningen för juli som landade under vad analytikerna tänkt sig. "Det vi får för helåret såhär långt 2018, är att man man skapar 215 000 jobb varje månad. Det är mer än väl vad som krävs för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten," säger Robert Bergqvist som är chefsekonom på SEB. Den amerikanska bytesbalansen för juni som också publicerades idag visar att det handelsunderskottet ökat jämfört med månaden innan. Det vill säga att landets import i förhållande till export ökat. Underskottet specifikt mot Kina växte marginellt. En utveckling som kan stå i fokus för Donald Trumps retorik i handelskonflikten. "Vi har ju ganska nyckfull president att göra så det är möjligt att han vill förstora upp de här små marginalerna. Men den stora bilden är fortfarande att man har stora underskott mellan USA och Kina och det här är det som dominerar förhandlingarna, säger Robert Bergqvist. SR 180803.

Afro-pastorer tackade Trump i Vita huset. Ett 30-tal kristna ledare, de flesta afroamerikaner, var på plats i Vita huset när Donald Trump mötte innerstadspastorer i onsdags. Ledarna, däribland Alveda King, tackade Trump för saker som mod, lyhördhet och omsorg. "[Du är] antagligen den mest svart-vänliga president vi har haft," sa en av pastorerna. "Det är en stor ära att vara här i dag med några av de ledande pastorerna och kristna ledarna från hela vårt land. Det här är fantastiska människor, varav jag känner de flesta," sa Trump. Han lyfte även fram betydelsen av tro när det gäller att forma starka familjer och samhällen och menade att detta är något som underskattas. "Det här kommer antagligen bli den mest svartvänliga (pro-black) president som vi har haft under vår livstid," sa den afroamerikanska pastorn Darrell Scott. Under den halvtimmeslånga sittningen sa ingen av de inbjudna pastorerna något negativt om presidentens politik. Världen idag 180803. Kommentar: En halv timme är ett kort möte om ett 30-tal ledare ska hinna ge sina synpunkter, då finns det inte utrymme för att beskriva någonting negativt..

Saudiarabien kastar ut Kanadas ambassadör efter kritik. Saudiarabien har kastat ut Kanadas ambassadör ur landet samtidigt som man kallar hem sin egen ambassadör från Kanada. Beskedet kommer efter att Kanada kritiserat Saudiarabiens gripande av flera kvinnliga människorättsaktivister och krävt att de släpps. Den kanadensiska ambassadören har 24 timmar på sig att lämna Saudiarabien, samtidigt som landet fryser alla nya affärstransaktioner med Kanada. Åtgärderna kommer efter att Kanada, liksom FN, öppet kritiserat gripandet av flera människorättsaktivister och krävt att de släpps. En av kvinnorna är Samar Badawi, syster till den fängslade bloggaren Raif Badawi som 2012 dömdes till 1 000 piskrapp och tio år i fängelse. Samar Badawi är en av de som drev att förbudet mot kvinnlig bilkörning skulle tas bort och har öppet kritiserat det saudiska förmyndarsystem som innebär att kvinnor i Saudiarabien exempelvis inte kan resa eller gifta sig utan en manlig släktings tillåtelse. En annan kvinna som nyligen fängslades är Nassima al-Sadah som 2015 stoppades från att ställa upp i de första lokala val där kvinnor tilläts kandidera. Hon driver ett center för mänskliga rättigheter och har även hon kampanjat mot Saudiarabiens förmyndarsystem. Efter att Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland på Twitter manade till att Samar Badawi och andra aktivister släpps svarade Saudiarabiens utrikesministerie att landet "inte kommer att acceptera inblandning i dess interna angelägenheter". Vad Saudiarabiens åtgärder mot Kanada får för exakta följder är ännu oklart, men ungefär tio procent av Kanadas oljeimport kommer från Saudiarabien och handeln mellan de båda länderna uppgick till tre miljarder dollar under 2016. SR 180806.
Kanada: Vi kommer alltid stå upp för mänskliga rättigheter. Nu kommenterar Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland det diplomatiska bråket med Saudiarabien. Saudiarabien kastade ut Kanadas ambassadör och kallade hem sin egen från Kanada efter att den kanadensiske ambassadören i Riyadh hade kritiserat det saudiska gripandet av flera kvinnliga människorättsaktivister. "Vi kommer alltid att stå upp för mänskliga rättigheter i Kanada och runt om i världen och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter," sa den kanadensiska utrikesministern Chrystia Freeland igår, som en kommentar till Saudiarabiens upptrappning av det diplomatiska bråket. Den kanadensiske ambassadören fick 24 timmar på sig att lämna landet, samtidigt som man kallade hem den saudiske ambassadören i Kanada efter att Chrystia Freeland på Twitter uppmanat Saudiarabien att släppa flera fängslade människorättsaktivister, däribland den kända kvinnorättsaktivisten Samar Badawi. Dessutom har Saudiarabien stoppat alla nya affärstransaktioner med Kanada och avbrutit ett utbildningsutbyte länderna emellan, något som Chrystia Freeland beklagar. SR 180807.

Uppgifter: Trump och Putin talade om kärnvapen. Ända sedan presidenterna Trump och Putin möttes i Helsingfors har det varit oklart vad de egentligen talade om på sitt möte på tu man hand. Men nu säger sig nyhetssajten Politico ha kommit över Putins skriftliga agenda inför mötet. Trump och Putin satt ner och samtalade i lite mer än två timmar och de enda som var närvarande utöver dem var två tolkar. Fortfarande tre veckor senare är det mest gissningar om vad de pratade om. USA:s högsta underrättelsechef sa häromdagen till exempel att han inte hade fått någon redogörelse för vad som avhandlades och en del demokratiska kongressledamöter har till och med övervägt att den amerikanska tolken ska tvingas framträda och berätta om allt som sas. De mer konspirativa spekulationerna har gått ut på att Trump sålde ut amerikanska och europeiska intressen till Putin. Men nu har den amerikanska nyhetssajten Politico kommit över, vad de säger är, det skriftliga förslag som Putin hade med sig in till samtalen som sin agenda - och det gäller mycket mer traditionella ämnen. Enligt dokumentet ska Putin bland annat ha föreslagit att det nedrustningsavtal när det gäller kärnvapen som går ut 2021 ska förlängas i ytterligare fem år. En annan punkt är att Ryssland och USA ska verka för att förbjuda utplacering av vapen i rymden, inte bara som nu kärnvapen. Och, ytterligare, att se till att de militära insatser och övningar som genomförs i Europa inte leder till farliga incidenter. Sådana har rapporterats, inte minst från Östersjöområdet. Vita huset har varken förnekat eller bekräftat äktheten i det här dokumentet som innehåller andra förslag av liknande karaktär. Även om det var det som Putin hade med sig så hindrar det förstås inte att en rad andra och mycket känsligare frågor också togs upp. Men att döma av Politicos rapport så var mötet mellan Trump och Putin mindre sensationellt och mer i linje med hur möten mellan amerikanska och sovjetiska och ryska ledare brukar se ut. SR 180809.

Den turkiska valutan har fallit till rekordlåga nivåer. Den turkiska liran har fallit till rekordlåga nivåer i takt med den diplomatiska krisen mellan Turkiet och USA. Den amerikanska pastorn Andrew Brunson är huvudanledningen till den senaste tidens diplomatiska kris mellan de båda länderna. Han greps i Turkiet för knappt två år sedan, anklagad för samröre med Gülenrörelsen som anses ligga bakom militärkuppsfösöket i Turkiet 2016. När han nyligen flyttades till husarrest krävde USA hans frihet, och införde sanktioner mot Turkiets justitie- och inrikesministrar. Turkiet svarade i helgen med motsvarande sanktioner mot USA. I går reste en turkisk delegation till Washington för att försöka stävja situationen, där USA kräver att Turkiet släpper pastorn. USA har infört sanktioner mot flera turkiska ministrar och Turkiet har kontrat med samma mynt, och USA hotar nu med ytterligare åtgärder. Efter dagens möte i Washington skickade Turkiets finansminister ut ett mejl om att regeringen imorgon ska presentera en ny ekonomisk modell. De spända relationerna med USA har lett till att utländska investerare tappat förtroendet för den turkiska marknaden. Ett särskilt bekymmer för Turkiet som är beroende av utländskt kapital för att hantera ett växande handelsunderskott. Men president Erdogans ekonomiska politik inger inget större förtroende hos investerare. Den turkiska valutan har försvagats kraftigt i år vilket lett till att värdet på turkiska statsobligationer fallit med en tredjedel. Data visar dock att det överlag inte tycks som om utländska investerare ännu sålt av sina tillgångar, alltså försökt lämna Turkiet. Efter att USA tidigare i år införde tullar på stål och aluminium införde Turkiet motåtgärder, och USA hotar nu också med att ta bort den tullfrihet som Turkiet fortfarande åtnjuter i handeln med andra varor. Om USA inför sådana sanktioner kommer det påverka ett exportvärde motsvarande 1,7 miljarder dollar för Turkiet. Till listan på de ekonomiska svårigheterna för Turkiet hör också att USA samtidigt överväger att bötfälla den turkiska statliga banken Halkbank, som anklagas ha hjälpt Iran att gå runt USA:s sanktioner. En av Halkbanks chefer dömdes i maj till 32 månaders fängelse av en domstol i New York. SR 180809.

USA vill ha en rymdstyrka inom två år. USA vill bygga upp en ny gren inom militären som ska verka inom rymden – och ambitionen är att grunderna till den ska stå klara om två år. "Rymden har förändrats från en fredlig och öppen miljö till en trång och fientlig. Amerikanska intressen i rymden är hotade som aldrig tidigare," sa vicepresidenten Mike Pence i ett tal inför generalerna i Pentagon. Om man går vidare med planerna skulle det vara första gången sedan 1940-talet då det amerikanska flygvapnet bildades, som den amerikanska försvarsmakten skulle få ett nytt vapenslag. Men förslaget är inte helt okontroversiellt. Både inom militären och president Trumps republikanska parti finns ett motstånd mot en rymdstyrka som kritikerna menar bland annat skulle ta kraft och resurser från mer jordnära verksamhet. En ny militär gren skulle dessutom kräva kongressens godkännande något som är tveksamt om det skulle gå att få igenom. Rymdstyrkan skulle, om den blir av, få egna uniformer, egen budget och en egen befälsstruktur och Trump-administrationen hoppas att grunderna till den ska stå klara om två år. Mike Pence citerade president Trump i sitt tal. "Det räcker inte med amerikansk närvaro i rymden , vi måste ha amerikansk dominans i rymden och det kommer vi att få," sa han SR 180809.

Trump fördubblar tullar för Turkiet. USA trappar upp det diplomatiska bråket med Turkiet och kommer att införa kraftigt höjda tullar på stål och aluminium. Bråket har redan lett till att den Turkiska valutan kraftig rasat i värde. "Jag har precis gett klartecken till att dubbla tullarna på stål och aluminium, samtidigt som den turkiska liran snabbt rasar i värde mot vår väldigt starka dollar," skrev Donald Trump i ett tweet nu på morgonen, amerikansk tid. Tullarna kommer nu att vara 20 procent på aluminium och 50 procent på stål. Beskedet fick omedelbart den turkiska liran att rasa ytterligare. Liran som i år redan tappat en tredjedel av sitt värde mot dollarn. De nya sanktionerna är en upptrappning av bråket mellan de bägge NATO-länderna, som bland annat gäller den amerikanske pastorn Andrew Brunson som greps i Turkiet för två år sedan. USA har länge krävt att han släpps och tidigare infört sanktioner mot ministrar i Erdogans regering och hotat med tullar på ytterligare varor från Turkiet "Relationerna mellan USA och Turkiet är inte bra för tillfället," avslutade Donald Trump sitt Tweet. SR 180810.
Konflikt om pastor trappas upp. Konflikten mellan USA och Turkiet runt den fängslade pastor Andrew Brunson har intensifierats. Brunson ledde en kyrka i Izmir och riskerar nu att dömas till 35 års fängelse - om han döms för terrorrelaterade brott. Vita husets talesperson Sarah Sanders säger att man inte sett några som helst bevis för att Brunson har gjort något fel. På lördagen svarade turkiske presidenten Erdogan med en stort uppslagen artikel i New York Times. Där skriver han: "Om inte USA börjar respektera Turkiets suveränitet och visat att man förstår de hot vårt land står inför så kan vårt partnerskap vara i fara". Vidare konstaterar han: "Om det inte blir ett slut på ensidigheten och bristen på respekt måste vi börja leta efter nya vänner och allierade". Dagen 180811.
Turkisk valutakollaps kan påverka Europa. Den turkiska valutakollapsen fortsätter. Liran är i botten och den ekonomiska krisen riskerar spilla över på andra marknader – som den europeiska. I natt var den turkiska liran nere och vände på 7,24 mot den amerikanska dollarn. En viss återhämtning gjordes under morgonen efter att den turkiska Centralbanken lovade att vidta åtgärder som att sänka bankernas reservkrav samt att man kommer förse bankerna med, citat; "den likviditet som behövs." Den turkiska liran har stadigt rört sig mot botten under de senaste månaderna, med ett tapp på närmare 40 procent hittills i år. Det som knuffat den ekonomiska situationen över krisens rand är den senaste utvecklingen mellan Turkiet och USA. USA kräver att Turkiet släpper en amerikansk pastor som varit frihetsberövad i snart två år, anklagad för samröre med Gülenrörelsen som anses ha legat bakom militärkuppsförsöket här för två år sedan. USA försökte sätta press på Turkiet genom att införa sanktioner mot flera ministrar, och Turkiet svarade med samma mynt. Förra veckan reste en turkisk delegation till Washington för att försöka stävja krisen mellan länderna, men kom hem tomhänta. Efter det meddelade USA:s president Donald Trump i fredags att tullarna på stål och aluminium fördubblas för Turkiet. Bara då rasade liran med 14 procent. Ordväxlingarna mellan länderna går snabbt, i går sade Berat Albayrak, finansminister tillika svärson till Erdogan, att Turkiet befinner sig i ekonomiskt krig med USA. Utrikesminister Mevlut Cavusoglu sade i dag att Turkiet gjort tillräckligt för att försöka reparera relationen med USA, och anklagade Washington för att ha agerat i strid med ländernas NATO-allians. Euron har också påverkats negativt då flera europeiska banker har utlån till turkarna, och är därmed känsliga för raset som pågår. Turkiets president Recep Tayyep Erdogan har uppmanat turkar som har "dollar, euro eller guld under kudden" att bege sig till växlingskontoren och växla mot lira, för att stötta valutakursen. Den ekonomiska krisen gör det inte lätt för Erdogan att behålla och öka de nödvändiga utländska investeringarna i landet, och det turkiska styret är märkbart pressat. Inrikesdepartementet meddelade i morse att man kommer vidta åtgärder mot konton i sociala medier som uttryckt sig negativt om den ekonomiska situationen i Turkiet. Och presidentens talesperson säger i dag att ingen ska lägga någon vikt vid katastrofliknande spekulationer i medier. SR 180813.
Erdogan bojkottar amerikansk elektronik. Turkiet kommer att bojkotta amerikanska elektronikvaror, meddelar landets president Erdogan. Efter att den turkiska liran rasat och det ekonomiska läget är akut, väljer Erdogan att inte böja sig utan går till motangrepp. "Om USA har sina iphone, finns det alltid Samsung," sa Turkiets president Erdogan när han meddelade att Turkiet kommer att bojkotta amerikansk elektronik. Detta efter att relationen med USA spänts ytterligare - då president Donald Trump meddelade att man fördubblat tullarna på stål och aluminium för Turkiet. Lirans ras har skakat om världens börser, men i morse steg de europeiska börserna försiktigt, främst tack vare att Tysklands ekonomiska tillväxt. Även den ryska rubeln gick svagt uppåt, medan USA:s börser igår stängde på minus. Det faktum att den turkiska liran försvagas kan hämta mer turister, sugna på en billig semester, till landet. Men för turkiska medborgare är läget illa, säger Cengiz Candar på Stockholms universitets institution för Turkietstudier. "För en turist kan det vara bra - du har råd att köpa saker nu som du inte hade råd med en vecka sedan, men för turkarna är det total kollaps. Vi kommer att få både sociala och politiska konsekvenser senare." Cengiz Candar tror inte att läget kommer förbättras i en nära framtid. "Det är ett enmansvälde, Erdogan försöker medvetet bryta med västvärlden, främst USA, för att förstärka sin nationalistiska bas." SR 180814.
Uppgifter: Turkisk domstol nekar frisläppande. En turkisk domstol har avslagit den amerikanske pastorn Andrew Brunsons begäran om att bli frisläppt ur husarrest och att få resa fritt, uppger hans advokat. På tisdagen krävde Andrew Brunson i en domstolsbegäran att såväl husarresten som hans reseförbud skulle hävas. I dokumentet beskrevs åtgärderna mot honom som illegala och politiskt motiverade. Enligt Financial Times uppger Andrew Brunsons advokat Ismail Cem Halavurt även att ordkriget mellan ländernas politiska ledare har omöjliggjort en rättvis rättegång i Turkiet. På onsdagen avslog alltså en turkisk domstol Brunsons begäran om att bli frisläppt ur husarresten och att få resa fritt. Men enligt vissa personer försöker samtidigt Turkiet hitta en ursäkt för att frige pastorn - utan att tappa ansiktet. "En rapport som säger att hans långa internering har skadat honom psykologiskt kan vara tillräckligt", skrev Abdulkadir Selvi, kolumnist på turkiska tidningen Hurriyet, på tisdagen. Dagen 180815.
Turkiet fördubblar importskatt på amerikanska produkter. Handelskonflikten mellan Turkiet och USA fortsätter att eskalera - Turkiet höjer nu importskatten på flera amerikanska produkter rejält. De nya tullarna slår inte hårt mot någon av ländernas ekonomi, men hoppet om en överenskommelse blir allt mindre, enligt Per Hammarlund, chefsstrateg på tillväxtmarknader på SEB. "Det påverkar ekonomin relativt lite och amerikansk ekonomi i stort sett inte alls. Men förhoppningen att Turkiet ska nå någon sorts kompromiss med USA ligger längre bort nu med tanke på att Erdogan är så konfrontationsinriktar och inte visat tecken på att vilja komma överens med USA." Turkiet riktar ett nytt slag mot USA i handelskonflikten – landet höjer alltså importskatten på bland annat amerikanska bilar, på alkohol och tobak och på kosmetika. Turkiet importerar största delen av sina bilar från Europa, och har en egen växande bilindustri. Landet har alltså alternativa importkällor till varorna som nu tullas högre. På tisdag meddelade turkiska presidenten Erdogan att hans land kommer att bojkotta amerikanska elektronikvaror. Detta efter att USA:s president Trump fördubblade tullarna på turkiskt stål och aluminium i fredags - som i sin tur var en konsekvens av att en amerikansk pastor sitter i husarrest, terroråtalad i Turkiet, och USA vill att han släpps. En turkisk domstol har i dag avslagit pastorn Andrew Brunsons begäran om att bli frisläppt. Risken är att det blir mer sanktioner. "Det skulle inte förvåna mig om man fortsätter rikta in sig mot personer och organisationer snarare än bredare sanktioner som skulle påverka ekonomin väldigt mycket, man håller visst krut torrt," säger Per Hammarlund på SEB. Om och när USA slår tillbaka finns en risk att den turkiska liran faller ytterligare och att Turkiet måste be om hjälp hos internationella valutafonden IMF. "Innan dess är det ju risk för stora bankrutter så att säga. Det vi alla undrar nu är hur länge det här kan pågå men det är en omöjlig fråga att svara på. Med tanke på att de har vissa reserver kan det pågå upp till sex månader, den här osäkerheten på marknaden." SR 180815.
Diplomatisk och ekonomisk kris i Turkiet. Hoten om fler sanktioner fortsätter att komma från såväl Turkiet som USA och värdet på den turkiska liran sjönk igen under fredagen. Krisen är såväl diplomatisk som ekonomisk för Turkiet, som drabbats hårt av börs-spekulationerna som utlösts av konflikten. Oron handlar bland annat om att Turkiet de senaste åren har höjt sin utlandsskuld i sina försök att öka tillväxten och att risken för konkurser blir större när värdet på valutan sjunker och skulder och räntor därmed blir dyrare att betala. Men det oroar inte Turker Savas, som jobbar på bank i Turkiet. "Jag tror att man vidtar inhemska åtgärder. Men visst, hoten kan orsaka spekulation som leder till tillfälliga förändringar för valutan," säger han. För USA:s del är stötestenen fortfarande den amerikanske pastor som sitter fängslad i Turkiet, misstänkt för inblandning i Gulen-rörelsen, som anklagats för att ha legat bakom statskuppsförsöket i Turkiet för två år sedan. Idag avslogs en ansökan om att han skulle släppas ur husarresten, vilket grusade förhoppningarna om en snabb lösning på konflikten. Kristna frikyrkomedlemmar utgör en viktig väljarbas för USA:s president Donald Trump - som flera gånger gått ut i personligt försvar för pastorn och talat om vilken bra människa han är. Sent på torsdagen lokal tid skrev han en tweet. "Vi kommer inte att betala något för frisläppandet av en oskyldig man, men vi slår tillbaka mot Turkiet!." " Vi borde inte göra några eftergifter. USA ligger långt bort men vill visa politisk styrka här i regionen så det är inte mycket vi kan göra, mer än att fortsätta motståndet," säger säljaren Kiral Acar. Turkiets utrikesminister sa igår att de lätt skulle kunna lösa konflikten, men inte med den inställning som USA har just nu. Den senaste tidens importtullar som de båda länderna infört för varor från varandra gäller bland annat bilar, tobak och elektronik från USA och turkiskt stål och aluminium. SR 180817.
Andrew Brunsons advokat hotar med Europadomstolen. "Om inte konstitutionsdomstolen ger honom rätt måste vi ta fallet till Europadomstolen." Europadomstolen i Strasbourg övervakar Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, en konvention som bland annat Turkiet har ratificerat. Domstolen är inte en överinstans till nationella domstolar och myndigheter och kan därför inte upphäva en dom eller ett beslut som fattats av en nationell myndighet eller domstol. Däremot är domstolens beslut bindande för de berörda staterna och de är skyldiga att verkställa dessa, exempelvis genom att ändra i sin lagstiftning. Dagen 180829.

Trumpkritisk FBI-agent sparkad. USA:s president Donald Trump kräver att utredningen om hans motståndare i presidentvalet, Hillary Clinton, återupptas. Det efter att en agent från den federala polisen FBI som varit inblandad i utredningen fått sparken på grund av att han skickat Trump-kritiska SMS under valkampanjen 2016. FBI-agenten Peter Strzok är erfaren utredare och var inblandad både i utredningen om hur Hillary Clinton som utrikesminister hanterade sina mejl och den särskilde utredaren Robert Muellers utredning av rysk in blandning i det amerikanska presidentvalet 2016. Men efter att det avslöjats att Strzok skickat SMS till sin dåvarande flickvän där han uttryckt sig kritiskt om Donald Trump fick han förra året lämna Rysslandsutredningen. I SMS kallade han bland annat den dåvarande presidentkandidaten Trump för en katastrof, idiot och avskyvärd. I ytterligare ett SMS svarade han på flickvännens fråga om Trump verkligen skulle kunna bli president. Han svar var: "Nej det blir han inte, vi kommer att stoppa det". Avslöjandet har av många Trumpanhängare tagits som ytterligare bevis för att FBI:s Rysslandsutredning är politiskt motiverad och att Hillary Clinton kom alldeles för lätt undan. Tidigare i somras hördes Strzok av ett kongressutskott där några av de republikanska ledamöterna gick hårt åt honom. I en ordväxling med utskottsordföranden, republikanen Trey Gowdy, hävdade Strzok att han fick lämna Rysslandsutredningen för att han uppfattades som partisk inte för att han faktiskt var det i sitt arbete. Utskottsförhöret tog tio timmar och efter det rekommenderade FBI:s egen ansvarsnämnd att han skulle degraderas och stängas av från sin tjänst i 60 dagar. Men FBI:s ledning tog det ovanliga beslutet att gå ännu längre och avskeda honom. Donald Trump, som många gånger offentligt angripit Strzok, twittrade ett "äntligen" och att det nu var dags att lägga ner Rysslandsutredningen och återuppta utredningen om Hillary Clinton. Strzroks advokat Aitan Goelman säger till tv-kanalen CNN att avskedandet var ett resultat av politiska påtryckningar. SR 180814.

Tidningsprotest mot Trumps uttalande om presskåren. 200 amerikanska tidningar går samman i en gemensam protest mot president Donald Trumps uttalande om presskåren som "folkets fiende". Donald Trump har vid flera tillfällen kallat journalister och mediebolag "folkets fiende" - "enemy of the people" och uttrycken "fake news" och "fake media": osanna medier och nyheter, har i och med det spridits världen över. Tidningen Boston Globe står bakom initiativet där tidningar och medieföretag den 16 augusti, på ledarplats, ska protestera mot Trumps uttalande om presskåren. I många olika sammanhang har Trump beskrivit hur media ska ha förvrängt, ljugit eller förstorat upp. "Vi är inte folkets fiende", säger Marjorie Pritchard på tidningen Boston Globes som startade initiativet där hon uppmanar landets tidningar att, oavsett politiska färg, på ledarplats formulera "texter om vikten av fri och oberoende press". Över 200 medieföretag ska under tisdagen ha anslutit sig. Relationen mellan Trump och fler nyhetsmedier har länge varit infekterad. Presidenten har till exempel vägrat att svara på frågor från vissa mediebolag och journalister. I början av augusti varnade FN-experter i ett uttalande för det man beskriver som "strategiska attacker för att underminera förtroendet för fakta" och reste också farhågor över risken för eskalerande våld mot journalister. SR 180814.
Tidningsaktionen - "Ett bevis på medias konspiration mot Trump". Mer än 300 amerikanska tidningar publicerar i dag i en samordnad aktion ledarartiklar till stöd för pressfriheten. Den unika aktionen är föranledd av president Trumps hårda angrepp mot media där han bland annat kallat journalister för "folkets fiender" - även om initiativtagaren tonar presidentens roll. "Det här är inget budskap riktat mot presidenten utan en appell för vår författning och demokratin, så det borde inte vara kontroversiellt," säger Linda Henry, VD för tidningen Boston Globe som dragit igång aktionen. Men bakgrunden är onekligen presidentens ständiga och, verkar det, allt häftigare angrepp mot journalister. Han avfärdar regelmässigt stora delar av medias jobb som "fake news", journalister kallas vidriga och avskum och "folkets fiender" och på sina möten brukar han ständigt hetsa mot de närvarande journalisterna på ett sätt som fått flera att varna för att hans anhängare kan komma att ta till våld mot kritiska reportrar. SR 180816.

Trump: Konservativa röster censureras av sociala medier. USA:s president Donald Trump anser att sociala mediejättar diskriminerar och censurerar konservativa röster. På lördag anklagade Trump sociala medieplattformar för censur och diskriminering. Trump uttalar sig efter att aktörer som Spotify och Facebook begränsat eller bannlyst användare som hör till Alex Jones, den drivande kraften bakom sajten Info Wars. Alex Jones sajt Info Wars har anklagat offren i skolskjutningen i Sandy Hook för att vara skådespelare i en konspiration som strävar efter att smutskasta vapenindustrin i USA. Enligt Facebook strider sajtens påståenden mot det sociala nätverkets riktlinjer för hatretorik. "Sidorna har tagits ner för att de förgyller våld, använder sig av nedvärderande språk mot transpersoner, muslimer och immigranter och det bryter mot våra regler kring hatretorik," uppger Facebook. Trumps favoritplattform Twitter valde att låta Jones stanna kvar men tog i bruk en blockering som gör det omöjligt för honom att publicera inlägg under en begränsad tidsperiod. yle 180818.

Aktiespararna räds att Nasdaq tar rygg på Trump om halvårsrapportering. USA:s president Donald Trump har bett den amerikanska finansinspektionen att undersöka förutsättningarna för amerikanska bolag att gå över till halvårsrapportering i stället för rapportering varje kvartal. Det skrev han på Twitter i fredags. Nu räds Aktiespararna att Nasdaq ska följa efter med ett liknande förslag för bolagen på Stockholmsbörsen. SR 180819.

Eventuell utfrågning oroar Trump. USA:s president Donald Trump säger att han är orolig för att bli anklagad för mened om det blir en utfrågning under ed med den särskilde åklagaren Robert Mueller. Utfrågningen skulle vara en del av utredningen kring rysk inblandning i valrörelsen 2016. Oron kommer efter att Trumps juridiske ombud Rudy Giuliani varnat för att en intervju skulle kunna vara en "meneds-fälla". Presidenten uppger sig vara orolig för att utredarna skulle jämföra hans uttalande med uppgifter från andra som har vittnat i utredningen, till exempel tidigare FBI-chefen James Comey, och att skillnader skulle kunna användas emot honom. "Om jag säger något och han säger något, och det är mitt ord mot hans, och han är bästa kompis med Mueller, så kan Mueller säga "jag tror på Comey", och även om jag berättar sanningen så gör det mig till en lögnare. Det är inte bra," säger Trump i en intervju. msn 180821.

Paul Manafort skyldig till brott. I USA har president Donald Trumps tidigare kampajchef Paul Manafort befunnits skyldig till flera ekonomiska brott. Samtidigt erkände en av Donald Trumps tidigare närmaste medarbetare i en annan domstol, att han, under valrörelsen 2016, betalade ut stora summor pengar för att tysta två kvinnor som påstått sig haft affärer med Trump. Michael Cohen, Trumps personlige advokat under mer än 10 års tid, sa under ed i rätten att han på direkt uppmaning från, den person han kallar kandidaten, betalade två kvinnor för att hålla tyst om de påstådda affärerna. Något som åklagaren menar är ett försök att med pengar påverka valutgången i presidentvalet 2016, ett federalt brott som Cohen erkände sig skyldig till förutom skattebrott och bankbedrägeri. Trump har tidigare förnekat att han överhuvudtaget kände till betalningarna på sammanlagt ungefär 2,5 miljoner kronor, men på en bandinspelning offentliggjord tidigare i somras hördes han diskutera en av dem med Cohen. Erkännandet kommer att ge mellan tre och fem års fängelse vilket kommer att fastställas i december om inte Michael Cohen gör upp om att samarbeta med myndigheteterna, något han alltså inte än gjort. Men hans advokat Lanny Davis hävdar i tv-kanalen CNN att Michael Cohen har mer att berätta. I Virginia avslutades också rättegången mot den tidigare kampanjchefen Paul Manafort. Juryn ansåg honom skyldig till åtta av de 18 punkter han var åtalad för och även han riskerar ett långt fängelsestraff. Det rör bland annat skattebrott från en tid långt innan han började jobba för Donald Trumps kampanj men rättegången har setts som ett viktigt test för den särskilde utredaren Robert Mueller som utreder eventuell rysk inblandning i presidentvalet 2016. Manafort kommer dessutom att ställas inför rätta igen i i ett ärende om penningtvätt och att olagligt ha arbetat för en främmande regering. Donald Trump själv kommenterade inte Michael Cohens anklagelser men sa när han landade i West-Virginia för ett valmöte att han att han tyckte synd om Manafort som är en god man och att det är en häxjakt som pågår. SR 180822.
Trump pressad av pågående rättsfall. Två uppmärksammade rättsprocesser i USA gör att pressen ökar på president Donald Trump. Trumps tidigare kampanjchef, Paul Manafort, fälldes i domstol i går för flera fall av ekonomisk brottslighet som han begick under tiden som lobbyist. Manafort har bland annat bedrivit lobbying-verksamhet för den tidigare proryska regeringen i Ukraina. Straffet är inte utdömt än, men Manafort väntas dömas till ett flerårigt fängelsestraff. I en domstol i New York pågår samtidigt rättsprocessen mot Trumps tidigare personlige advokat, Michael Cohen, som nu erkänt sig skyldig till att ha brutit mot kampanjlagarna genom att han betalar pengar till två kvinnor som Trump uppges ha haft förhållanden med. Det som väckt uppmärksamhet är att Cohen medger att det huvudsakliga syftet med betalningarna var att påverka valet, och att han agerad på uppdrag av "kandidaten". Även om han inte nämnt Trump vid namn, så är det ingen tvekan om vem han menar. Den juridiska utvecklingen är allvarlig för presidenten och kan komma att bli politiskt sprängstoff. Trumps kritiker argumenterar för att presidenten själv borde ställas inför rättslig prövning och diskussionen om riksrätt har fått nytt bränsle. För att en riksrättsprocess ska inledas krävs att det misstänkta brottet är tillräckligt allvarligt, och att en majoritet av ledamöterna i representanthuset röstar för en sådan process. Så länge republikanerna kontrollerar kongressens båda kammare, är en sådan utveckling inte trolig. Men läget kan förändras efter kongressvalet i november. Opinionsmätningarna pekar på att demokraterna kan återta majoriteten i representanthuset, och de kan då komma att driva frågan om riksrätt mot presidenten. Donald Trump själv avfärdar anklagelserna mot honom, och upprepade på ett valmöte i West Virginia igår att Rysslandsutredningen är en "riggad häxjakt". SR 180822.

Tyskland ändrar utrikespolitik på grund av Trump. Tysklands utrikesminister Heiko Maas har dragit upp riktlinjerna för en ny utrikespolitik eftersom han anser att Trump är för oberäknelig. Tyskland bör, tillsammans med EU, ta mera ansvar och vara en motvikt när USA överskrider röda linjer, det skriver utrikesminister Heiko Maas i dag i en debattartikel i tidningen Handelsblatt. Han stöttar EU-kommissionens förslag att bilda en egen Europeisk valutafond för att stötta länder som kommit på obestånd. Han tycker även att Europa bör bygga egna betalningssystem för att stärka euron och bli oberoende av USA och dollarn i den internationella handeln. På det viset skulle amerikanska handelssanktioner inte kunna skada tyska företag, så som sker just nu i fallet med sanktionerna mot Iran. SR 180822.

Fler amerikanska tullar på kinesiska varor träder i kraft. I dag träder ytterligare amerikanska tullarna på kinesiska varor i kraft. Samtidigt pågår möten mellan kinesiska och amerikanska tjänstemän i Washington. Men det är oklart om samtalen kommer att leda till någon avtrappning i handelskonflikten. Fredrik Hähnel, kinachef på banken SEB, säger att Kina börjat inse att konflikten kan bli dyrare för Kina än för USA. "På kort sikt är det betydligt mer negativt för Kina. Man ska inte glömma bort att att Kinas export till USA är mer än tre gånger så stor som USA:s export till Kina." Det handlar nu om amerikanska tullar på 25 procent på kinesiska varor till ett värde av 16 miljarder dollar. Den andra delen av de två listor på varor till ett sammanlagt värde på 50 miljarder som presenterades i juni i år. Samtidigt förbereder USA ytterligare tullar på varor till ett värde av 200 miljarder dollar. Kina lovat motåtgärder för USA:s tullar, men snart kan de inte längre matcha USA direkt, eftersom Kinas totala import från USA bara omfattade 130 miljarder dollar 2017. SR 180823.

Migrantfamiljer i USA fortfarande separerade. I USA är fortfarande flera hundra migrantbarn skilda från sina föräldrar och i myndigheternas förvar. Detta trots att det nu gått en månad sedan den deadline, en domare beslutat om, där ursprungligen över 2 500 barnen som skiljts från sina föräldrar skulle återförenas. De flesta av barnen är kvar eftersom deras föräldrar redan utvisats och inte går att finna. Nu jobbar frivilligorganisationer med att försöka återförena dem eftersom myndigheterna inte kan. "Den senaste tiden har vi ägnat mycket tid åt att spåra separerade släktingar. Det är i många fall ett rent detektivarbete," berättar Megan McKenna, som arbetar för frivilligorganisationen KIND, Kids In Need of Defence, som normalt ger juridisk hjälp till ensamkommande flyktingbarn. KIND har använt sig av sina kontakter bland före detta klienter och socialarbetare, men också vid gränsövergångarna för att försöka spåra dem som lämnat landet. Men i flera fall har det visat sig att föräldrarna suttit i förvar någon annanstans i USA. De amerikanska migrationsmyndigheterna har i många fall helt enkelt missat att registrera vart barnen, eller föräldrarna, förts, när de separerats. Också sättet som myndigheterna genomfört separationerna på har satt sina spår. I många fall har barn och föräldrar inte hunnit säga adjö till varandra. Många barn fick också besked att föräldrarna snart skulle vara tillbaka, ett besked som myndigheterna sedan inte har infriat. SR 180824.

Trumps finanschef samarbetar med åklagare i utbyte mot immunitet. Finanschefen för Donald Trumps affärsimperium samarbetar nu med åklagare i utbyte mot immunitet. Han är bara en i raden av flera tidigare medarbetare och vänner till Trump som gjort uppgörelser med myndigheterna i utbyte mot information. I en intervju med Fox News tidigare i veckan sa Donald Trump att användandet av angivare i brottsutredningar nästan borde förbjudas. "Jag har sett tjallare i 30-40 år, så fort de hotas av fängelse så vänder de sig direkt mot de som finns högre upp," sa Trump. Det uttalandet var en reaktion på anklagelser som Trumps tidigare personliga advokat Michael Cohen kommit med. Cohen har hävdat att Trump uppmanat honom att bryta mot lagarna om kampanjfinansiering, genom att betala ut pengar till två kvinnor som påstår sig haft affärer med Trump under presidentvalskampanjen 2016. När intervjun gjordes visste han inte att ytterligare två personer i hans närmaste krets hade ingått avtal med åklagare. Bland annat en av hans närmsta personliga vänner, vd:n för tabloiden National Enqiurer, David Pecker. Tidningen var central i valkampanjen 2016, och skrev nästan dagligen skandalartiklar om Trumps motståndare – både de som konkurrerade med honom om att bli republikanernas presidentkandidat och senare motståndaren i valet, Hillary Clinton. Men tidningen ska ha haft ytterligare en uppgift – att köpa rättigheterna till skandalhistorier om Trump och låta bli att publicera dem. Det är precis vad som ska ha hänt med otrohetshistorien som Cohen berättat om. Enligt flera medieuppgifter ska det har funnits ett kassaskåp på National Enquires redaktion där historierna om Trump förvarades. Men det är uppgifterna om att Alan Weisselberg, finanschef i Trump Organization, har beviljats åtalsimmunitet som väcker mest uppmärksamhet. Wessielberg har jobbat inom organisationen i över fyrtio år och har skött både företagets och Trumps privata ekonomi. Alan Weisselberg är den som tillsammans med Trumps söner driver familjeföretaget nu när Donald Trump är president. Om Weisselbergs avtal med myndigheterna bara innebär att han lämnat vissa uppgifter i Cohen-fallet, eller om han även har lovat att prata med fler myndigheter, till exempel den särskilde åklagaren Rober Mueller, är ännu inte känt. Donald Trump har ännu inte kommenterat uppgifterna. SR 180825.

Mexiko gläds åt nytt frihandelsavtal - och hoppas på Kanada. Den mexikanska regeringen hoppas att Kanada redan i veckan ansluter sig till det preliminära frihandelsavtal som Mexiko igår slöt med USA. Meningen är att avtalet ska ersätta det nuvarande frihandelsavtalet Nafta, som omfattar alla tre länderna. "Från och med i dag är vi inte längre osäkra på om vi alls kommer fortsätta ha ett frihandelsavtal. Nu gäller osäkerheten bara om Kanada kommer vara med eller inte," sa Mexikos utrikesminister Luis Videgaray på en presskonferens igår kväll. Detaljerna i det nya avtalet är inte kända, men en av de viktigaste förändringarna blir att en större andel bildelar ska produceras i Mexiko och USA. "I en tid när Donald Trump hotar hela världen med handelstullar ger det här avtalet den mexikanska bilindustrin en viktig konkurrensfördel," hävdade Videgaray. Gårdagens överenskommelse gäller alltså enbart Mexiko och USA, men den mexikanska regeringen tänker stanna i Washington veckan ut med förhoppningen att Kanada ansluter sig innan fredag. Tanken är att avtalet ska godkännas av USA:s kongress och den mexikanska senaten innan det mexikanska maktskiftet den 1 december. Mexikos tillträdande president Andres Manuel López Obrador verkar hittills positiv. Hans utsände Jesus Seade, som närvarat vid förhandlingarna, sa att det nya avtalet stärker arbetarnas rättigheter och höjer lönerna i bilindustrin. Han välkomnade också att avtalet framöver kommer revideras vart sjätte år. "Frihandelsavtal är som bilar. De behöver underhållas för att fortsätta fungera," sa Jesus Seade, som är tillträdande president Andres Manuel Lopez Obradors chefsförhandlare. SR 180828.

Kritik mot Trump efter nya dödssiffror på Puerto Rico. Puerto Ricos guvernör erkänner att han gjorde flera misstag i samband med orkanen Maria som drabbade ön för ett år sedan. Efter att ännu en rapport pekar på att dödstalet är mycket högre än myndigheternas uppgifter höjs nu också den officiella siffran. Totalförstörda hus, översvämmade byar och månader utan el och rent vatten har gjort det svårt att tro på myndigheternas uppgifter om att bara 64 personer dog på grund av orkanen Maria. En rad undersökningar har under det gångna året pekat på betydligt högre siffror, i den senaste studien, från George Washington University, uppskattas att det snarare var knappt 3000 personer dog i samband med orkanen. Guvernören i Puerto Rico, Ricardo Roselló, höjer nu den officiella dödssiffran i enlighet med studiens resultat och erkänner samtidigt att beredskapen för orkanen var bristfällig. Även president Trumps agerande och de federala myndigheternas arbete får kritik. Var hjälpinsatserna tillräckliga och färgades åtgärderna av att katastrofen tonades ned? När Donald Trump besökte det amerikanska territoriet Puerto Rico efter orkanen Maria antydde han att det inte var en riktig katastrof, samtidigt beklagade han sig över vad det kostade. "Vår budget har fått sig en törn," sa han då, och vi har spenderat mycket pengar på Puerto Rico. SR 180829.

Argentina begär 50 miljarder dollar i nödlån. Argentina begärde i går att internationella valutafonden betalar ut nödlån i förtid, motsvarande drygt 450 miljarder kronor. Landets valuta har sjunkit kraftigt och nu ökar oron för en finansiell krasch. Jag har bett IMF att redan nu ge oss tillgång till alla nödvändiga lån för att garantera vår finansiella stabilitet för nästa år, sa Argentinas president Mauricio Macri i ett TV-sänt tal igår. Argentina fick ett lånelöfte från IMF redan i maj i år, men presidenten lovade då att de pengarna inte skulle behöva användas. Dagens besked ökar oron för en finansiell krasch. Den argentinska peson har fallit kraftigt den senaste veckan, precis som valutorna i flera andra länder. Agentinarna har sedan flera år låg tilltro till sin valuta, och inflationen är hög, problem som Mauricio Macri lovade att åtgärda när han valdes till president 2015. Men istället verkar Argentina på väg in i en liknande kris som 2001, då landet tingades ställa in betalningarna och stora delar av befolkningen förlorade besparingar, jobb och hem. Många argentinare skyller den kraschen på IMFs hårda återbetalningskrav och ser inte nya nödlån som någon lösning - snarare som en del av problemet. SR 180830.

USA stryper FN-bidrag. Bara två månader efter USA:s reträtt ur FN:s människorättsråd stryper Washington DC bidraget till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. "Inga goda nyheter," säger den tillträdande högkommissarien, Chiles förre president Michelle Bachelet, under ett Sverigebesök. Bachelet, som börjar sitt nya arbete den 1 september, förutspår att uppdraget blir utmanande då det ska utföras i en "komplex tid" då mänskliga rättigheter diskuteras och ifrågasätts i många delar av världen. Det var president Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton som häromdagen meddelade att bidraget till den Genèvebaserade högkommissarien kommer att upphöra. USA ska räkna ut hur mycket av dess årliga FN-budget som går till högkommissarien samt till FN:s människorättsråd och minska bidraget med den summan, säger Bolton i en intervju med nyhetsbyrån AP som bland annat återges av tidningen The New York Times. Världen idag 180830. Kommentar: instämmer. Inga goda nyheter!

Trump varnar evangelikaler om våld vid valförlust. Ni kommer att förlora "allt som vi byggt upp" och det kommer bli våldsamt om Demokraterna vinner valet, varnade Donald Trump. Dagen 180831. Huffington Post 180830.

Nicaragua slänger ut människorättsobservatörer. Två dagar efter att Nicaragua fick kritik för hur demonstrationer behandlas får FN:s människorättsobservatörer order om att lämna landet. Nicaraguas president Daniel Ortega kräver att FN:s människorättsobservatörer lämnar landet. Det är den lokala människorättsorganisationen CENIDH som berättar om Ortegas krav. Kravet kommer två dagar efter att FN krävde brådskande åtgärder av Nicaraguas regering, en regering som har fått kritik för hur den förhåller sig till demonstrationer. Enligt FN:s människorättskommissarie Zeid Ra’ad Al Hussein förekommer "ett klimat av rädsla och misstro" i landet. Över 300 personer har dött i de demonstrationer som började i april. FN har anklagat Daniel Ortega och andra ledare i landet bland annat för att personer har dödats, torterats eller försvunnit. Ortega själv tillbakavisar alla anklagelser och säger att FN är ett verktyg för lögner och terror. yle 180901.

Tidigare Trumprådgivare dömdes till fängelse för att ha ljugit för FBI. En domare vid en domstol i Washington i USA har dömt en av president Trumps rådgivare till 14 dagars fängelse. Trumps tidigare kampanjrådgivare George Papadopoulos dömdes till fängelse för att ha ljugit för FBI i samband med utredningar kring påstådd rysk inblandning i presidentvalet 2016. George Papadopoulos erkände i oktober 2017 - i utbyte mot ett lindrigare straff - att han ljugit för den federala polisen FBI om sina relationer till Ryssland, och om en smutskastningskampanj riktad mot Trumps motkandidat i presidentvalet, demokraten Hillary Clinton. Domen är kopplad till specialåklagaren Robert Muellers utredningar kring eventuell rysk inblandning i presidentvalet i USA samt eventuellt ryskt samarbete med personer inom Trumps valkampanj. yle 180907.

Nu drar orkanen Florence in. Orkanen Florence har börjat svepa in kraftiga vindar och ösregn över den amerikanska östkusten. Det har lett till strömavbrott och översvämningar – och just de stora regnmängderna bekymrar myndigheterna. Runt 1,7 miljoner människor har antingen beordrats eller uppmanats att evakuera de orter som tros bli värst drabbade. Runt tio miljoner människor har sina bostäder på orkanens beräknade väg. Florence kan bli det värsta ovädret som drabbat den här delen av landet på decennier. Även om orkanen nedgraderats till kategori ett på en femgradig skala väntas stor förödelse i North- och South Carolina och i angränsande delstater.
Orkanen kommer också sätta president Trumps administration på prov nästan ett år efter en av förra årets stora naturkatastrofer då orkanen Maria drog in över Puerto Rico. Administrationen fick då kritik för bristfällig hjälp, och presidenten själv kritiserades för att inte ha ta tagit lidandet på allvar. I ett uttalande igår avfärdade han den officiella dödssiffran på Puerto Rico som nyligen reviderats till 3000 döda. Trump menade att siffran var ett påhitt av demokraterna som skapats för att få honom att se dålig ut. Han förklarade inte hur han kom fram till den slutsatsen. SR 180914.

Paul Manafort har gjort upp om samarbete med Mueller. Paul Manafort, tidigare kampanjchef för dåvarande presidentkandidaten Donald Trump, har nått en uppgörelse med specialutredaren Robert Mueller som leder den så kallade Rysslandsutredningen. Han kommer nu att samarbeta med utredarna. Muellers stab har strukit brottmålsåtalen i rättsdokumenten och ersatt det med en uppgörelse om att Manafort erkänner brott, säger Muellers talesperson Peter Carr till CNN. På fredagen erkände Manafort två brott inför domstolen i Washington DC. Samtidigt ströks fem brottsrubriceringar, rapporterar amerikanska medier. Erkännandena gäller konspiration mot staten och övergrepp i rättssak, rapporterar bland andra mediebolaget CNBC. Uppgörelsen innebär att Manafort kommer att samarbeta med åklagarna i utredningen av misstänkta brott med eventuell koppling till Trumps kampanj och rysk inblandning i presidentvalet. Beskedet är oväntat eftersom att källor med insyn tidigare har berättat för bland andra The Washington Post att Manafort inte haft för avsikt att samarbeta med Mueller. Enligt åklagarna är avtalet om samarbetet med Mueller 17 sidor. De åtalspunkter som nu strukits gällde bland annat anklagelser om att Manafort ska ha ljugit för justitiedepartementet och att han brutit mot lagar mot utländskt lobbying. I domstolsdokument antyds dock att Manafort medger även dessa handlingar, rapporterar CNN. Även tio åtalspunkter som drivs av åklagare i Virginia stryks med anledning av uppgörelsen, skriver nyhetsbyrån Reuters. Manafort dömdes nyligen för bland annat skattefusk, men en andra rättegång har varit planerad för andra brott knutna till valkampanjen 2016. Rättegången skulle inledas på måndag. SR 180914.
"Manafort ligger bakom mycket av det dåliga som hänt Ukraina". I Ukrainas huvudstad Kiev är det många som kommer ihåg Paul Manafort, Donald Trumps tidigare kampanjchef, som nu ska samarbeta med rysslandsutredaren Robert Mueller. För det var i Ukraina allt började. "Han är en av de viktigaste spinndoktorerna, eller politiska PR-rådgivarna, som ligger bakom mycket av de dåliga som hänt Ukraina. Han var chefsrådgivare åt den förre presidenten Viktor Yanukovich," det berättar Aivaras Abromavicius, företagare och före detta ekonomiminister. Paul Manafort har dömts bland annat för skattebrott och för att ha gömt pengar utomlands, många miljoner som kom från just rådgivartiden i Ukraina, för lite drygt tio år sedan. "Manafort kom och träffade mig och sa att han skulle hjälpa Yanukovich att vinna valet, det verkade logiskt då," säger John Herbst som var USA:s ambassadör i Kiev på den tiden men som i dag jobbar för tankesmedjan Atlantic Council i USA. Det är presidentval i vår i Ukraina och John Herbst tror det blir likadana kampanjer då som på Manaforts tid. "Flera av de ukrainska presidentkandidaterna ser till USA för att få stöd från valexperter," säger John Herbst. Ukraina är svårt drabbat av korruption, det är ett av de allra svåraste samhällsproblemen. Aivaras Abromavicius, den före detta ekonomiministern, tycker att USA efter Manaforts framfart i Ukraina har slutat fungera som en moralisk ledstjärna. "Men nu i och med specialutredaren Robert Mueller tycker alla i Ukraina att kanske, när han är klar i USA, så kan de hyra in honom till Ukraina," det säger Aivaras Abromavicius. SR 180916.

"Kina kan inte riktigt svara på samma sak". Idag har Kina svarat med nya tullar på amerikanska varor. Detta kommer efter beskedet från USA igår om nya tullar på varor från Kina. Dessa kommer att börja gälla från nästa vecka och motsvarar 200 miljarder dollar, alltså 1800 miljarder kronor. Hur Kinas svar ser ut i detalj vet vi inte än, säger Ekots ekonomiske kommentaror Staffan Sonning. "Det är ju lite märkligt, och det beror på en väldigt speciell situation i den här handelskonflikten. USA:s president Donald Trump har ju sagt att från och med nästa vecka så blir det nya tullar på varor motsvarande 200 miljarder dollar. Kina kan inte riktigt svara på samma sak, de importerar ju inte så mycket varor från USA så de måste hitta på något annat." SR 180918. Kommentar: Trump spelar schack på hög nivå med omvärlden.
Kinas svar på USA:s nya tullavgifter: Tariffer på amerikanska produkter för 60 miljarder dollar. Efter att USA lagt nya tariffer på 200 miljarder dollar svarar kineserna med samma mynt. Värdet på produkterna, 60 miljarder, är mindre till summan men andelen av importen är större och målsökningen mer specifik – de produkter som kineserna ökar trycket på är sådana som karakteristiska Trump-supportrar tjänar sitt levebröd på. Produkterna som hotas är bland annat flytande naturgas, små flygplan, datorer och textilier, samt kött, vete och vin. Tarifferna som läggs på varorna är ändå mindre än väntat, 5 procent på vissa och 10 procent på andra, vilket kan bero på allvaret i retoriken som kommer från Vita huset. President Donald Trump hotade genast med ytterligare amerikanska tariffer om kineserna försöker påverka de amerikanska mellanårsvalen, som hålls i november. Trump lovar snabb "hämnd" om kineserna siktar in sig på att göra livet svårt för USA:s "jordbrukare, ranchägare och/eller industriarbetare". Trump har tidigare låtit förstå att nya kinesiska tullar skulle leda till nya amerikanska tullar på Kinas export till USA, till ett värde av 267 miljarder dollar. Det skulle i praktiken innebära att all kinesisk export till USA belagts med extratariffer. yle 180918.

Trump i ny attack mot rättsväsendet: "Något stinker". USA:s president Donald Trump höll igår kväll kampanjmöte i Springfield i Missouri - en delstat där han har höga popularitetssiffror. Mötet hölls till stöd för den republikanske senatorskandidaten Josh Hawley men Trump passade också på att återigen gå till attack mot landets rättsväsende. "Det är fortfarande något som stinker där och den stanken ska vi göra oss av med," sa Donald Trump om landets justitiedepartement till jublande supportrar här i Springfield. Trump nämnde inga namn men har just nu en ytterst ansträngd relation både med justitieminister Jeff Session som han hotat sparka i månader och med vice justitieminister Rod Rosenstein. Rosenstein leder rysslandsutredningen och enligt uppgifter till tidningen New York Times ska han ha varit så kritisk mot presidenten att han övervägt att banda honom i hemlighet för att på så vis samla bevis på att Donald Trump inte skulle vara förmögen att leda landet. SR 180922.

USA-minister markerade för religionsfrihet. USA:s utrikesminister Mike Pompeo går till hårt angrepp mot Kinas behandling av muslimska minoritetsgruppen uigurer, men tar också upp situationen för de kristna i Kina och Iran. Han gjorde det i ett tal på lördagen när han talade om religionsfriheten i världen och i USA vid det årliga Values voters summit, en samling där många värdekonservativa kristna väljare samlas, och som också anknyter till familjefrågorna. Mike Pompeos medverkan i sammanhanget har i veckan blivit kritiserat från det Demokratiska partiet och personer som står Hillary Clinton nära. "President Trump har gett direktiv till alla i administrationen att lyfta fram och försvara religionsfriheten, här hemma och utomlands. Religionsfriheten är en universell och gudagiven rättighet som gäller alla människor, sa Pompeo, och förklarade att han personligen är djupt involverad i detta. Men tyvärr lever över 80 procent av världen befolkning i länder där det finns signifikanta begränsningar i religionsfriheten." Mike Pompeo tog särskilt upp situationen för den muslimska minoritetsgruppen uigurer i Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina. "Vi är också bekymrade över regeringens stränga åtgärder mot kristna i Kina, som inkluderar att stänga kyrkor, bränna biblar och ge order till kristna efterföljare att avsäga sin tro." Dagen 180922.

Trump: "Kina har försökt påverka mellanårsvalet". Idag håller USA:s president Donald Trump i ordförandeklubben under FN:s säkerhetsrådsmöte i New York, och han inledde mötet med att i skarpa ordalag fördöma Iran och Kina. Ekots korrespondent Fernando Arias rapporterade på plats i FN-skrapan i New York: Även i dag pratade Trump om Iran, han sa att Iran är världens största statssponsor av terrorism och att Iran skapar osäkerhet i regionen. Han försvarade även beslutet att ta sig ur Irans kärnvapenprogram. Dessutom sade han att nya sanktioner kommer införas mot Iran. Han nämnde också Kina och markerade mot Kina. Enligt Trump har Kina "försökt blanda sig i mellanårsvalet" som äger rum den 6 november och sade att "Kina tycker förmodligen inte om det vi gör när det gäller handel". USA har ju infört importtullar mot Kina. SR 180926.

Revolutionen i USA:s domstolar. Om Brett Kavanaughs kandidatur faller kan Donald Trump bara gå tillbaka till sin lista över konservativa domare. En lista han fått av The Federalist Society. I USA pågår just nu en het politisk strid om den nionde platsen i landets Högsta domstol. Efter övergreppsanklagelser mot domarkandidaten Brett Kavanaugh är hans öde fortfarande oklart. Nu står det klart att FBI kommer utreda anklagelserna mot honom och omröstningen skjuts upp en vecka. Oavsett hur det går för Kavanaugh har ett stort antal konservativa domare tillsatts i andra domstolar runtom i USA. Bakom vågen av nya domare ligger år av strategiskt tänkande av en organisation som verkar i bakgrunden. Advokater, domare och juridikprofessorer trängs med varandra på en välbesökt konferens i Dallas. Kostymer för herrarna och högklackat för damerna är klädkoden. Stämningen är uppsluppen. Många känner varandra sedan tidigare även om de bor på olika platser i USA. Arrangören, organisationen The Federalist Society, har idag 60 000 medlemmar runtom i landet. SR 180930.

Trump om Kim Jong-un: Vi blev kära i varandra. Relationen mellan USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har utvecklats till en förälskelse - åtminstone om man får tro Trump själv. Under ett kampanjmöte i Wheeling, West Virginia på lördag kväll berättade Trump om hur relationen mellan honom och Nordkoreas ledare har utvecklats. Den var usel till en början. Den började med tuff retorik och förolämpningar, men nu har de verkligen lyckats vända blad. Det efter att de under toppmötet i Singapore i våras kom överens om att arbeta för kärnvapennedrustning på Koreahalvön. "Och sen blev vi kära i varandra, okej? Nej, på riktigt. Han skickade mig vackra brev, fantastiska brev och vi blev kära," sade Trump, medan publiken i Wheeling skrattade och applåderade. Trump tillade att han nog vet att journalister och olika tyckare nu kommer att stämpla honom som icke-statsmannamässig, men han lät förstå att han aldrig skulle lyckas locka en så stor publik till sina kampanjmöten om han skulle vara journalisterna till lags. Trump noterade också att Kim nu är intresserad av ett andra toppmöte, trots att Trump inte - enligt sig själv - givit efter på någon punkt. De flesta Nordkoreakännare menar att Nordkorea inte har tagit några konkreta steg mot kärnvapennedrustning - trots den varma relationen mellan Trump och Kim. yle 180930.
Nordkorea kräver fler löften och mindre sanktioner - före kärnvapennedrustning. Nordkoreas utrikesminister Ri Yong Ho sade inför FN att landet inte någonsin kommer att gå med på en kärnvapennedrustning - innan man kan lita på USA. Under FN-mötet uppmanade Ri Yong Ho USA att hålla de löften som slöts mellan Kim Jong-un och Donald Trump i Singapore i juni. Enligt utrikesministern har Nordkorea gått med på många åtgärder för att blidka USA. Bland annat säger han att landet slutat med sina kärnvapen- och missiltester. "Vi har inte sett USA komma med något motsvarande," säger han. Ri uppger att Nordkorea inte kommer att kärnvapennedrusta om inte man kan lita på USA först. Trots Ris uttalanden uteslöt han inte en kärnvapennedrustning ur ekvationen, vilket är något som Pyongyang inte tidigare gjort. Enligt Ri är det en "önskedröm" att fortsatta sanktioner skulle få Nordkorea att ge efter. Så länge sanktionerna hålls kvar kommer Nordkorea inte att ge upp sin kärnvapenarsenal, löd budskapet. "Problemet är att de fortsatta sanktionerna fördjupar vår misstro," säger han. Nordkorea har försökt få ett formellt avslut på Koreakriget (1950-53) men Washington har sagt att Pyongyang måste lägga ned sina kärnvapen först. Washington har också vägrat lätta de på stränga internationella sanktioner som riktats mot Nordkorea. I år hyllade Trump Kims modiga steg mot nedrustningen men sade att mycket arbete återstår och att sanktionerna stannar kvar tills nedrustningen är genomförd. yle 180929.

Nytt handelsavtal en vinst för Trump. Efter att Kanada anslutit sig till det nya frihandelsavtalet med USA och Mexiko kan Donald Trump använda överenskommelsen för att visa att hans handelsstrategi fungerar. Trump kallar i dag avtalet historiskt. Som den affärsman och varumärkeskännare han är har Donald Trump bytt namn på det omförhandlade avtalet, från NAFTA till USMCA - The United States Mexico Canada Agreement. Både Kanada och USA har gått med på kompromisser, bland annat har Kanada tillåtit större tillgång till sin starkt skyddade mejerimarknad, och USA har gått med på att behålla den skiljenämnd som funnits under NAFTA och som Trumpadministrationen länge kritiserat. Samtidigt väntar ännu en strid innan det nya handelsavtalet kan träda i kraft. Överenskommelsen måste nämligen tröskas igenom och få stöd av USAs kongress vilket förmodligen kommer dröja till nästa år. Om demokraterna tar över majoriteten i representanthuset, vilket de flesta analyser pekar på, kan det omförhandlade avtalet stöta på hinder och mötas av krav på förändringar. SR 181001.

Kristna lobbygrupper stöder Trump i mellanårsval. Alla representanthusets 435 platser är uppe till omval, liksom 35 av senatens 100 platser. Republikanerna har majoritet i båda församlingarna, 240-195 i representanthuset och 51-49 i senaten. Men alla delar inte uppfattningen att Donald Trumps politik är bra för USA. En evangelisk grupp som kallar sig Vote Common Good som opponerar sig mot Trump-administrationens politik inom migration, flyktingar, hälso- och sjukvård samt fattigdomsbekämpning. Dagen 181002.

Trump utreds för eventuella skattebrott. Skattemyndigheten i delstaten New York granskar nya uppgifter om att landets president Donald Trump kan ha begått skattebrott. Det rör sig bland annat om skatteplanering i samband arvet från pappans fastighetsimperium. Uppgifterna kommer från tidningen New York Times och handlar om hur familjen Trump på olika sätt undvikit att betala skatt när pengar förts över från presidentens pappa Fred Trump till barnen. Enligt tidningen, som säger sig ha granskat omkring hundratusen dokument samt intervjuat tidigare affärspartners till familjen Trump, rör det sig om en blandning av skatteplanering och direkta bedrägerier. Donald Trump ska enligt artikeln bland annat ha utarbetat en modell för att undervärdera pappans fastigheter för att på så vis minska skatten åt föräldrarna, men också ha varit med och skapat ett bolag med syftet att dölja miljontals dollar som föräldrarna gett barnen i gåvor. Samtliga uppgifter om fusk tillbakavisas av en av presidentens advokater. Sammanlagt ska Donald Trump, enligt New York Times, ha ärvt omkring 413 miljoner dollar från pappans byggimperium. Betydligt mer än den enda miljon han själv uppgett att han fått. Stämmer siffrorna betyder det att barnen Trump bara betalat en tiondel så mycket skatt som de borde ha gjort på arvet från föräldrarna. President Trump har hittills inte velat redovisa sina deklarationer trots att hans företrädare gjort det. SR 181003.

Dom: USA bör häva delar av Iransanktionerna. USA:s sanktioner mot Iran som drabbar humanitära insatser och produkter måste dras tillbaka. Det beslutade FN:s högsta domstol i dag efter att USA:s president Donald Trump återinfört en mängd sanktioner i samband med att USA drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Internationella domstolen, ICJ, var enig i sitt utslag: USA sanktioner mot Iran får inte hindra humanitära insatser och varor. Det handlar bland annat om export till Iran av mediciner, sjukvårdsutrustning, mat och jordbruksprodukter. Dessutom måste reservdelar till flygplan tillåtas för att inte äventyra flygsäkerheten i Iran. Domstolen tog upp frågan efter att Iran stämt USA och hävdat att sanktionerna som USA återinförde bryter mot ett avtal mellan länderna från 1955. Den internationella domstolen konstaterar att sanktioner på varor som är nödvändiga för humanitära behov kan orsaka allvarliga försämringar för enskilda individers hälsa och levnadsvillkor i Iran. Dessutom innebär de amerikanska sanktionerna mot reservdelar till flygplan en potentiell fara för den civila flygsäkerheten enligt domstolen. USA återinförde en första runda sanktioner mot Iran i augusti efter att tre månader tidigare dragit sig ur kärnenergiöverenskommelsen. Ytterligare sanktioner planeras att införas i november där den iranska oljeexporten kraftigt stryps. USA dömer ut domslutet i internationella domstolen som kritiserade landets sanktioner mot Iran. Domstolen har inte grund för att kritisera sanktionerna, skrev USA:s ambassadör i Nederländerna på Twitter. SR 181003.

USA-pastorns advokat överklagar. Pastor Andrew Brunson är frihetsberövad i Turkiet sedan två år tillbaka. Nu överklagar hans advokat till landets högsta domstol. Den 12 oktober hålls nästa domstolsförhandling om Brunson. Dagen 181004.

Senaten säger ja - Kavanaugh till HD. Donald Trumps kontroversielle domarkandidat Brett Kavanaugh kommer att ta plats i USA:s högsta domstol. Den amerikanska senaten har - efter veckor av debatt, utredning och uppståndelse - sagt ja. Processen avbröts flera gånger av högljudda protester. Omröstningen om Kavanaugh följde på flera veckors infekterad diskussion om den konservative ämbetsmannen, efter att han anklagats för att ha begått sexuella övergrepp i sin ungdom. På lördagskvällen svensk tid röstade senaten till sist ja med 50 röster mot 48. President Donald Trump uppnår en av sina största framgångar hittills när han fått välja en andra domare till USA:s högsta juridiska instans, med senatens goda minne. I en kort kommentar före omröstningen sade Trump att Kavanaugh kommer att göra ett riktigt bra jobb. USA:s federala polis FBI har den senaste veckan genomfört en snabbutredning av anklagelserna mot Kavanaugh, som bland annat gör gällande att han ska ha försökt våldföra sig på Christine Blasey Ford, i dag psykologiprofessor i Kalifornien, på en fest i början av 1980-talet. Utredningen har inte offentliggjorts, men Republikanerna i senaten anser att ingenting i den bevisar Kavanaughs skuld. När vågmästarsenatorn Susan Collins förklarade sitt beslut att rösta ja sade hon att hon trodde på att den vittnande psykologiprofessorn Christine Blasey Ford blivit utsatt för ett övergrepp, men att hon ändå väger rättsprincipen att alla är oskyldiga tills motsatsen är bevisad högre. Alaskasenatorn Lisa Murkowski var den enda republikanen som röstade nej. Hon sade att det var det svåraste beslut hon någonsin fattat och att hon tror på att Brett Kavanaugh är en god man, men vidhöll att hon inte trodde att han var rätt för den högsta domstolen i detta läge. SR 181006.
Det var en ovanligt jämn omröstning i USA:s senat när Trumps domarkandidat valdes in i lördags. 50 senatorer röstade för och 48 emot. En liknande polarisering går att skönja bland kristna amerikaner över valet av att Brett Kavanaugh. Dagen 181009.
"Svenska medier förutsägbart kategoriska om Kavanaugh". Kritiken mot svenska mediers rapportering om den konservative domaren Brett Kavanaugh får nu stöd av den svenske USA-kännaren Roland Poirier Martinsson. Att Kavanaugh nu valts in i Högsta Domstolen tror han bland annat kan få betydelse för abortdebatten i USA. Hur skulle du be­skriva Kava­naughs syn på exempel­vis religions­frihetsfrågor och sam­könade äktenskap? "Han är konstitutionalist och därför fundamentalist när det gäller religionsfrihet. Jag kan mycket väl tänka mig att samkönade äktenskap förblir en delstatsfråga. Tanken att exempelvis göra ett tillägg i konstitutionen som förklarar att äktenskapet är mellan en man och en kvinna ser jag som främmande. Både i den här frågan och abortfrågan ska man komma ihåg, att den kanske viktigaste aspekten när Högsta domstolen fäller ett utlåtande, är vad Högsta domstolen sagt i frågan vid tidigare tillfällen. Det ska mycket till för att den ska riva upp ett eget beslut även om det fattats av en domstol med andra medlemmar," menar Roland Poirier Martinsson. Världen idag 181010.

Trump tar ställning för Downs-barnens rätt till liv. Alla människor har rätt att leva. Det säger Donald Trump i ett uttalande om människor med Downs syndrom. ”Vi kommer alltid respektera och ära deras livs okränkbarhet”, skriver han. Världen idag 181011.

Saudiarabien pressas om saknad journalist. Fallet med den försvunne saudiske journalisten Jamal Khashoggi kan allvarligt skada den nära relationen mellan Saudiarabien och USA. Det säger bedömare till Ekot. Turkiet meddelade i kväll överraskande att man ska jobba tillsammans med Saudiarabien, som möter allt hårdare kritik internationellt, för att utreda fallet. Turkiet tycks inte kunna bestämma sig för vilken fot man ska stå på - å ena sidan har den hårdföre president Erdogans medarbetare konstant läckt detaljerade uppgifter om att en saudisk dödspatrull mördat och styckat Washington Post-medarbetaren Khashoggi inne på det saudiska konsulatet i Istanbul. Å andra sidan säger Turkiet alltså i kväll att man accepterar ett saudiskt förslag att gemensamt utreda vad som hänt med den den ledande exiljournalisten och regimkritikern sedan försvinnandet 2 oktober. Saudiarabien förnekar inblandning men har mötts av krav från bland annat Storbritannien och EU på att redovisa vad som hänt. Även tunga republikaner i den amerikanska kongressen har gått i taket. USA:s president Donald Trump har sagt till medier att det ser ut "hittills litet grand" som om saudierna ligger bakom försvinnandet, men han har också uppgett att han avvaktar en utredning och inte vill äventyra amerikansk krigsmaterielexport till Saudiarabien. I kväll meddelar företrädare för en rad ledande amerikanska tidningar att man bojkottar en internationell konferens i Riyadh. Människorättsaktivister uppmanar andra företag och politiker att göra detsamma för att markera mot Saudiarabiens ledare Mohammad bin Salman. Analysorganisationen Crisis Group menar att relationerna mellan USA och Saudiarabien ser solida ut men att det finns sprickor i grundverket som den här tragedin kommer att vidga. SR 181011.
President Trump kräver nu också svar av Saudiarabien - vart försvann den saudiske journalisten Khashoggi? Trycket ökar mot Saudiarabien. Nu kräver både USA:s president Donald Trump och amerikanska senatorer en förklaring till journalisten Khasoggis mystiska försvinnande. Samtidigt rapporteras att kronprins Mohammed bin Salman planerade att gripa honom. Washington Post rapporterar också att det finns amerikanska underrättelseuppgifter på att den saudiske kronprinsen först ville lura Khashoggi att återvända till Saudiarabien för att kunna tillfångata honom. Khashoggi ska ha talat med vänner om att han inte litade på de erbjudanden han fick från personer som stod nära det saudiska kungahuset. Washington Post och många andra spekulerar nu i att Saudiarabien skickade ett underrättelseteam på 15 saudier till Istanbul för att kidnappa Khashoggi, men att den planen kan ha misslyckats på något sätt och att Khashoggi dödats. Turkiet hävdar att Khashoggi styckmördades på konsulatet i Istanbul och har också namngett de 15 saudier som flög in och ut ur Turkiet och som misstänks vara inblandade i fallet. yle 181011.
Nya rapporter om saudiska journalisten Khashoggis öde - allt sannolikare att han mördades vid saudiarabiska konsulatet. Det verkar allt sannolikare att den saudiska journalisten Jamal Khashoggi mördades. Både turkisk och amerikansk press citerar underrättelsekällor som bekräftar kännedom om en komplott mot Khashoggi och menar att han sannolikt dödades vid Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Då det har gått en vecka sedan den saudiarabiska journalisten Jamal Khashoggi försvann efter att ha gått in vid sitt hemlands konsulat i Istanbul tyder allt mer på att han har mördats, skriver både turkiska och amerikanska tidningar. Khashoggi har varit en av det saudiska kungahusets, och framförallt kronprins Mohammed bin Salmans, mest lästa kritiker utomlands. New York Times citerar amerikanska underrättelsekällor som menar att de hade kännedom om en planerad kidnappning i Istanbul. Planen verkar ändå ha ändrats efter att de amerikanska underrättelsekällorna fick nys om den, menar de. Både de amerikanska och turkiska underrättelsekällorna säger till New York Times att Khashoggi har mördats. Turkiska Sabah har identifierat de 15 saudiarabiska myndighetspersoner som flög in till Istanbul precis före Khashoggi försvann. Bland dem finns både militärer, underrättelseofficerare och en expert på rättsmedicin. Khashoggi hade ursprungligen försökt boka en tid för sina konsulära ärenden redan tidigare, men han hänvisades till en senare tidpunkt. De 15 männen lämnade Saudiarbien för Istanbul kort efter att Khashoggi hade bokat sin tid vid konsulatet. De anonyma källorna inom den turkiska underrättelsetjänsten menar att Khashoggi mördades kort efter att han sågs gå in i konsulatet. Hans kropp ska sen ha styckats och förts ut i väskor som lastades in i en svart skåpbil. Saudiarabien uppger att Khashoggi lämnade konsulatet i gott skick och av fri vilja, men det dementeras både av turkiska myndigheter och av Khashoggis turkiska fästmö som väntade på honom utanför konsulatet. yle 181010.
Turkiet uppges ha spelat in journalistmord. Turkiet säger sig ha video- och ljudinspelningar som bevisar att journalisten Jamal Khashoggi mördades inne på det saudiska konsulatet i Istanbul i förra veckan, det rapporterar tidningen The Washington Post. Inspelningarna tros visa hur Jamal Khashoggi hålls kvar på det saudiska konsulatet, hur han dödas och hur hans kropp lemlästas. Washington Post har inte själva tagit del av video- och ljudinspelningen, utan baserar sina uppgifter på anonyma myndighetskällor i USA och Turkiet. Tidningen skriver att det framförallt är ljudinspelningen som bevisar att en grupp saudier är skyldiga till det eventuella mordet på Khashoggi. "Man kan höra hans röst och andra röster som pratar arabiska", säger en källa till Washington Post, sedan "hör man hur Khashoggi förhörs, torteras och mördas" enligt källan. I USA:s kongress har politiker från båda partierna krävt att man ska införa sanktioner mot Saudiarabien om man hittar bevis för att landet ligger bakom Khashoggi försvinnande. Den republikanske senatorn Rand Paul tycker att man redan nu bör dra in det militära stödet och avbryta vapenförsäljningen till Saudiarabien. En talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet sa att kongresspolitikerna dragit förhastade slutsatser och att man fortfarande inte vet vad som hänt. Även Donald Trump kommenterade fallet igår. Presidenten fick bland annat en fråga om huruvida han var beredd att avbryta USAs vapenförsäljning till Saudiarabien. "De spenderar 110 miljarder dollar på militär- och annan utrustning," svarade Trump, om vi inte säljer till dem, kommer Ryssland och Kina göra det. SR 181012.
Toppchefer hoppar av saudisk investeringshändelse. Journalisten Jamal Khashoggis försvinnande i samband med ett besök på Saudiarabiens konsulat i Istanbul, ser ut att få ekonomiska konsekvenser. Flera avhopp har skett till en stor investeringskonferens i Saudiarabien om tio dagar till följd av journalistens försvinnande. Handelssekreterare Masoud Biouki är ansvarig för organisationen Business Swedens verksamhet i Mellanöstern. "Det är redan några av de internationella talarna som har flaggat för att de inte kommer att delta. Så det är en indikation." Det är uppgifterna kring den misstänkt mördade journalisten Jamal Khashoggi som enligt nyhetsbyrån Bloomberg ligger bakom flera av avhoppen från vad som kallats Davos in the dessert - Saudiarabiens största investeringshändelse. Avhopparna är toppchefer och ägare från bland andra Viacom, Uber och Los Angeles Times. Vidare har den brittiska entreprenören Richard Branson sagt sig avbryta kontakterna med sina saudiska affärspartners med hänvisning till vad som kommit fram - och inte kommit fram - kring försvinnandet. På frågan om svenska näringslivet med verksamhet på plats på något sätt reagerat på händelseutvecklingen kring Jamal Khashoggi svarar handelssekreterare Masoud Biouki att det inte är något han sett på kort sikt. "Men det är klart affärer bygger på förtroende, och det är viktigt att näringslivet känner förtroende för den saudiska marknaden. Sjunker det förtroendet av olika anledningar så kan det ha en påverkan på investeringsviljan på lång sikt," säger Masoud Biouki. Ett annat försvinnande men med svensk bäring gäller företagen Preems och Midrocs storägare Mohammed Al- Amoudi som suttit frihetsberövad på okänd plats av saudiska myndigheter sedan snart ett år. Men utan några formella anklagelser. Det säger Preems presschef, Niclas Brantingson. "Ja, det vi vet är att han fortsatt sitter internerad i Saudiarabien och att han har kontakt med sin familj. Det är det vi vet och så det har sett ut ett bra tag nu för vår del. Vi har egentligen ingen inblick i hur hans situation egentligen är." SR 181012.
Journalisten Jamal Khashoggi kan ha spelat in sitt eget mord. Det misstänkta mordet på en journalist inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul kan ha spelats in. Det rapporteras att journalisten Jamal Khashoggi själv sett till att det som hände dokumenterades, genom en inspelning på hans smarta klocka. Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, Cecilia Uddén, hur skulle det här ha gått till? "Det är den statskontrollerade turkiska tidningen Sabah som i dag skriver om detta, att mordet på Jamal Khashoggi spelades in på hans egen smarta klocka och att turkiska polisen har inspelningen. Han ska ha satt på sin Apple Watch på inspelning när han gick in på konsulatet, och enligt den turkiska tidningen så ska klockan då ha spelat in förhöret, tortyren och mordet. Den saudiska dödspatrullen ska sedan ha upptäckt klockan och öppnat den med Khashoggis eget fingeravtryck och försökt radera filerna. Men det finns en lång rad frågetecken kring det här. Bland annat att klockans bluetooth sannolikt inte skulle ha nått utanför konsulatet för att kunna synkas med Khashoggis mobiltelefon som han lämnat till sin turkiska fästmö som väntade utanför. Och att Apple Watch inte kan öppnas med fingeravtryck. Man har också frågat sig varför fästmön i såna fall inte kände till denna inspelning." Många frågetecken alltså, tidigare har ju Turkiet sagt att man har en inspelning inifrån konsulatet, är det den här inspelningen som man menar? "Det vet vi inte, men det kan inte uteslutas att det här är Turkiets försök att kringgå frågan om att de avlyssnar utländska beskickningar. Läckorna har ju hela tiden talat om att det finns en bandupptagning där man hör hur Khashoggi mördas, men man har inte sagt hur den har tillkommit. Nu kanske Turkiet försöker hävda att det var den egna klockan som spelade in det hela." Har vi på något sätt kommit närmare att få veta vad som egentligen hände där inne? "Nej det har vi inte, mysteriet tätnar. Saudiarabien står fast vid att anklagelserna är helt grundlösa, att Khashoggi - som faktiskt i dag skulle ha fyllt 60 år – att han lämnade konsulatet kort efter att han kom in där. Men Saudiarabien har inte kunnat erbjuda några bevis eller bilder från övervakningskameror om att han skulle ha gått därifrån." SR 181013.
Trump skickar Pompeo för att träffa Salman. USA:s president Donald Trump har pratat med den saudiske kungen Salman med anledning av den saudiske journalistens försvinnande. Kungen förnekar all vetskap om vad som hänt, twittrar Trump. "Har just pratat med Saudiarabiens kung som nekar till all kännedom om vad än som kan ha hänt 'vår medborgare'", skriver Trump. SR 181015.
"En kompromiss och en utväg för samtliga parter". USA är saudiernas största vapenleverantör och i sin tur hör Saudiarabien till USA:s allierade i Mellanöstern. Därför är det osannolikt med några omfattande sanktioner mot landet. Istället kommer en kompromiss hittas. Anledningen är Saudiarabiens nyckelroll i världsekonomin, som en av världens största oljeproducenter. "Blir det kaos i Saudiarabien så blir det kaos på oljemarknaden, och då blir det kaos i världsekonomin. Och helt plötsligt kanske inte USA har samma allierade i Saudiarabien." Kronprinsen Muhammed bin Salman försöker nu genomföra stora förändringar i landet, och bland annat göra det oberoende av oljan till 2030. Bland planerna finns en helt ny megastad, Neom, som beräknas kosta 500 miljarder dollar. För att genomföra den, och andra planer, krävs utländska investeringar. Ett sätt att locka till sig dem är att börsnotera Saudiaramco, det statliga oljebolaget, som är världens största. SR 181016.
Källa: Bevis i saudiska konsulatet är övermålade. Pressen på Saudiarabien att förklara vad som egentligen skett i fallet med den försvunne dissidenten och journalisten Jamal Khashoggi ökar. Turkisk polis har nu för första gången sedan Jamal Khashoggis försvinnande genomsökt det saudiska konsulatet i Istanbul. En källa uppger att bevis har blivit övermålade inne i lokalerna, men går inte in i detalj på vad det rör sig om för bevis. Polisen kommer nu att utöka sina efterforskningar till att omfatta också den saudiska konsulns residens och flera av konsulatets fordon. Samtidigt krävde i dag FN:s människorättschef att de som är inblandade i Khashoggis försvinnande ska förlora sin eventuella åtalsimmunitet. Saudiarabien är under stor press att förklara sig. Investerare, affärsmän och enskilda länder har varnat för att affärsförbindelser kan bli lidande och den stora ekonomiska mässan i Ryadh, kallad öknens Davos, har drabbats av avhopp från flera betydande deltagare. SR 181016.
CNN: Jamal Khashoggis kropp har styckats. En turkisk myndighetskälla uppger för CNN att Jamal Khashoggis kropp har styckats. Den saudiske journalisten Jamal Khashoggis försvann för två veckor sedan i samband med ett besök inne i Saudiarabiens konsulat i Istanbul i Turkiet. Nu säger CNN:s källor att journalisten dödades och att kroppen har styckats. Uppgifterna kommer efter att att turkisk polis under natten genomsökt konsulatet. Tidigare idag uppgav turkisk polis att de hittat bevis för att den saudiske journalisten mördats inne på det saudiska konsulatet i Istanbul. SR 181016.
Tidslinje: Jamal Khashoggis försvinnande. Den saudiske journalisten Jamal Khashoggi har varit försvunnen sedan han klev in på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober. SR 181017.
"Sanktionera skiten ur Saudiarabien". Enligt Donald Trump förnekar Saudiarabiens kronprins Mohamed Bin Salman all kännedom om vad som hänt med den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Men amerikanska medier har ett annat sätt att se på saken. Tidningen New York Times fortsätter sin envisa kartläggning av de 15 saudiska tjänstemän som anlände i Istanbul samma dag som Khashoggi försvann, och där en av dem uppges vara Saudiarabiens obduktionsexpert och kriminaltekniska chef. Han ska ha haft med sig en kirurgisk bensåg. Flera av de andra har enligt New York Times direkt koppling till kronprinsen. En av dem har synts kliva av flygplan tillsammans med kronprinsen i Paris och Madrid och rest med Mohamed bin Salman till Boston, Houston och New York. Ytterligare tre ingår enligt uppgift i kronprinsens vaktstyrka. Om det stämmer att dessa män var närvarande på det saudiska konsulatet i Istanbul när Khashoggi försvann, skulle det undergräva påståendet om att mordet utförts av kriminella element, rogue killers som Donald Trump sade i måndags. Trycket på Trumpadministrationen ökar också bland amerikanska politiker. Den republikanske senatorn och kände Saudi-försvararen Lindsey Graham gjorde i går ett ovanligt skarpt utspel i TV-kanalen Fox där han kallade Mohamed Bin Salman giftig och sa att ingen operation skulle kunna äga rum utan kronprinsens medgivande. "Jag skulle sanktionera skiten ur Saudiarabien," sade senator Lindsey Graham. SR 181017. Kommentar: Som äkta muslim och ledare för islams heligaste land är det inget problem att ljuga för en hel värld om vad som hände.
Khashoggis sista artikel publicerad. Den saudiske journalisten Jamal Khashoggis allra sista artikel publiceras i dag i tidningen Washington Post. Samtidigt uppges amerikansk underrättelsetjänst vara allt mer övertygad om att den saudiske kronprinsen varit inblandad i försvinnandet. Artikeln handlar om yttrandefrihet. Han konstaterar att det inte finns något land i Arabvärlden som kan betraktas som fritt - med undantag av Tunisien. Människor över hela arabvärlden utsätts för statlig propaganda och desinformation, skriver han och efterlyser ett forum, en oberoende mediaplattform för självständiga arabiska journalister. Han förordar också transnationella medier som kan tränga igenom Arabvärldens järnridå. Han nämner Radio Free Europe som exempel, alltså det CIA-finansierade radionätverk som försökte erbjuda en motbild mot den statliga propagandan i öststaterna under kalla kriget. Men Jamal Khashoggi är försvunnen och nu står Trumpadministrationen inför utmaningen att rädda miljardaffärer med Saudiarabien utan att hålla en påstådd mördare om ryggen. Enligt tidningen New York Times är amerikansk underrättelsetjänst mer och mer övertygad om att Kronprins Mohamed Bin Salman var direkt inblandad i Khashoggis försvinnande. Att han beordrat kidnappningen eller till och med mordet. Övertygelsen bygger på indicier. Bland annat uppgifterna om att flera medlemmar av kronprinsens egen säkerhetsstyrka var närvarande på konsulatet i Istanbul och det faktum att kronprinsens totala kontroll över alla saudiska säkerhetstjänst gör det ytterst osannolikt att en operation av det här slaget skulle ha kunnat genomföras utan hans kännedom. Senare idag ska USA:s utrikesminister Mike Pompeo att redovisa sina samtal i Riyadh och Istanbul för president Donald Trump. Trump sa i går att han inte tagit del av den bandupptagning som uppges finnas och som beskrivits i kuslig detalj av turkisk media. Där ska man kunna höra hur Khashoggi förhörs och torteras - hans fingrar ska ha huggits av först, senare huvudet, och på bandupptagningen ska man kunna höra hur den saudiske obducenten uppmanar de andra att lyssna på musik medan de arbetar. Uppgifterna har bekräftats för New York Times av en turkisk statstjänsteman men amerikansk underrättelsetjänst har inte bekräftat att de tagit del av bandet. SR 181018.
"Trump låter som kungafamiljens egen PR-byrå". Efter att ha förnekat all kännedom om journalisten Khashoggis öde i över två veckor, medger nu Saudiarabien för första gången att Khashoggi är död. Det uppstod ett gräl inne på konsulatet i Istanbul, hävdar Saudiarabien. Och under ett slagsmål dog Jamal Khashoggi. "Må han vila i frid", sade den saudiske justitieminister i ett uttalande utan att säga något om var Khashoggis kropp finns eller kommentera de turkiska uppgifterna om att Khashoggi mördats och styckats. USA:s president Donald Trump säger att den saudiska förklaringen är trovärdig, ett mycket viktigt första steg, men att han vill tala med kronprinsen först. Trump säger också att han skulle föredra att USA inte slopar vapenaffärer på 110 miljarder dollar som vedergällning mot Saudiarabien eftersom 600 000 amerikanska jobb står på spel. Bedömare och tyckare har avfärdat det man ser som ett försök från Saudiarabien och Trumpadministrationen att synkronisera försvaret. "Trump låter som kungafamiljens egen PR-byrå", säger en säkerhetsexpert. "Är det meningen att vi ska tro på att Khashoggi dog i ett knytnävsslagsmål med 15 saudiska agenter som var beväpnade med en kirurgisk bensåg", säger en tyckare. Senator Lindsey Graham som häromdagen föreslog att USA skulle sanktionera skiten ur Saudiarabien, kommenterade syrligt "Det vore en underdrift att påstå att jag är skeptisk till saudiernas förklaring". Ännu mer cyniskt, säger en kommentator att: "Saudierna testade Trump med denna charad. Och nu vet de: de kan komma undan med mord". Flera bedömare tvivlar också på att Saudiarabien har för avsikt att genomföra en trovärdig utredning av det som skett. Istället har flera högt uppsatta saudier redan fått sparken - bland dem en underrättelsechef, och kungen har beordrat utredning och reform av säkerhetstjänsten, ett reformarbete som ska ledas av Kronprins Mohamed Bin Salman själv, vilket inte väntas göra underrättelsetjänsten mer självständig. Det är för tidigt att säga om kronprinsen kan överleva denna kris. Turkiet säger sig ha bandupptagningar av mordet på konsulatet, flera av de 15 agenterna var nära knutna till kronprinsen, och amerikansk underrättelsetjänst ska ha information om att Saudiarabien planerade att kidnappa Khashoggi. Få bedömare tror att en operation som denna kan ha ägt rum utan Mohamed Bin Salmans direkta inblandning. Om USA pressas hårdare att ta avstånd från Saudiarabien skulle det få stora konsekvenser för maktbalansen i Mellanöstern, det skulle påverka Iran och Turkiet. Men flera bedömare ser det som fullt möjligt att Trumpadministrationen kommer att göra allt för att upprätthålla bästa möjliga band till Saudiarabien med minsta möjliga bestraffning. SR 181019. Kommentar: Mammon går före sanningen för Trump.
Kung Salman ringde Khashoggis son - beklagade sorgen. Saudiarabiens kung Salman och kronprinsen Mohammed bin Salman har ringt till en av journalisten Jamal Khashoggis söner för att uttrycka sina kondoleanser, det rapporterar nyhetsbyrån AP. I helgen medgav Saudiarabien att journalisten dött inne på landets konsulat i Istanbul i ett slagsmål och att det var ett stort misstag, något som många länder misstänker är en efterkonstruktion. Samtidigt meddelar Turkiet att Khashoggis turkiska fästmö får polisskydd dygnet runt. Fästmön väntade i flera timmar utanför konsulatet när fästmannen försvann och det var också hon som anmälde honom försvunnen. SR 181022.
Erdogan till Saudiarabien: Var är kroppen? Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hävdar att det finns starka bevis för att mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi planerades under flera dagar i förväg, det sa han i ett tal inför turkiska parlamentet för en liten stund sedan. "Vår förväntning är att alla ansvariga, från högsta till lägsta nivå, ska bli ställda inför rätta och få det straff de förtjänar," säger Erdogan, som menar att händelsen inte är ett resultat av tillfälligheter. Erdogan säger också att han vill att Saudiarabiska regeringen ska låta de misstänkta ställas inför rätta i Istanbul. Totalt ska 18 personer ha varit involverade i mordet, som enligt presidentens tal ska ha varit planerat flera dagar i förväg. Erdogan menar i talet att ett saudiskt team på 15 personer, bestående av bland annat experter och personal från säkerhetstjänsten, äntrade konsulatet där Khashoggi senare samma dag ska ha blivit mördad.
"Det var kanske inte riktigt den bomben han utlovat, säger Paul Levin, direktör för Institutet för Turkietstudier på Stockholms Universitet, som menar att det mest utmärkande med talet fanns i det presidenten inte sade: "Det finns inget i talet som direkt utpekar Mohammed bin Salman, och de här ljudinspelningarna man säger sig ha, de släppte han inte." Erdogan sade i talet att mordet var politiskt. "Han var obekväm, framför allt för kronprins Mohammed Bin Salman," säger Ekots Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström om Khashoggi, som också var kritisk till yttrandefrihetssituationen i landet. "Det Erdogan menar med politiskt mord är väl helt enkelt att man tystar den politiska oppositionen." Ända sedan journalisten Jamal Khashoggi försvann efter att ha gått in på Saudiarabiens ambassad i Istanbul för tre veckor sedan, har turkiska regimvänliga tidningar släppt detaljer om hur det påstådda mordet ska ha skett. Det har skrivits om hur saudiska agenter strypt och styckat Jamal Khashoggi, som länge varit en av den saudiska regimens största kritiker. Antagandet är att informationen läckts till tidningarna från den turkiska säkerhetstjänsten, som kan ha övervakat det saudiska konsulatet. Den saudiska regimen har erkänt att Khashoggi dött på konsulatet, men hävdar att det skett av misstag under ett slagsmål. Arton personer har gripits efter att Saudiarabien startat en utredning av fallet. Men beskrivningen av mordet som en olyckshändelse har ifrågasätts från många håll, bland annat sa Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt att det inte var "en trovärdig förklaring". Samtidigt rapporterar CNN att en av de saudiska agenterna i Istanbul klätt ut sig till Khashoggi och gått runt i Istanbul timmarna efter mordet, för att få det att se ut som att journalisten lämnat konsulatet. Dessutom rapporterar Reuters att ordern om att döda Jamal Khashoggi ska ha kommit direkt från den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salmans närmaste man. SR 181023.
Trump om mordet på Khashoggi: Sämsta mörkläggningen någonsin. USA:s president Donald Trump säger att den saudiske journalisten Jamal Khashoggi aldrig borde ha dödats och kallar Saudiarabiens agerande därefter för ett fiasko och för en av de sämsta mörkläggningarna någonsin. USA säger sig ha identifierat några av de personer från Saudiarabien som ligger bakom mordet på Khashoggi och kommer att vidta åtgärder mot dem. Det handlar bland annat om att dra in visum och utreda sanktioner, säger utrikesminister Mike Pompeo enligt Reuters. "Dessa straff kommer inte vara det sista som hörs från USA i den här saken," säger Pompeo. "Vi ska göra det mycket tydligt att USA inte tolererar sådana här hänsynslösa handlingar för att tysta Mr Khashoggi, en journalist, genom våld." På en fråga om hur mordet kunde inträffa svarade USA:s president Donald Trump att det var "en av de sämsta mörkläggningarna någonsin". Saudiarabiens version av händelseförloppet är att Khashoggi dödades av misstag under ett slagsmål inne på det saudiska konsulatet i Istanbul i Turkiet. SR 181024.
Saudis kronprins: Ett avskyvärt brott. Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman har för första gången kommenterat journalisten Jamal Khashoggis död. Han beskriver det som ett avskyvärt brott och säger att alla som bär någon skuld till det kommer att straffas. Han tror däremot inte att det kommer att påverka relationerna mellan Saudiarabien och Turkiet. Turkisk polis har nu fått tillstånd att leta i en brunn inne på det saudiska konsulatet, enligt uppgifter till turkiska NTV. Polisen har sökt igenom konsulatet vid två tillfällen sedan Khashoggi dödades, och även letat efter bevis i den saudiska generalkonsulns bostad i Istanbul. Utredarna har tidigare hindrats från att söka igenom brunnen, enligt den turkiska nyhetsbyrån Anatolia. President Erdogan har vädjat till Saudiarabien att berätta var Khashoggis kvarlevor finns. SR 181024.
Saudiarabien: Mordet var planerat. Saudiarabien backar från påståendet att Jamal Khashoggi dödats av misstag. I ett uttalande slår riksåklagaren fast att de misstänkta planerat att döda den saudiske journalisten. Den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, som frånsvurit sig allt ansvar för dödsfallet, ska leda en kommitté med målet att omorganisera ledningen för den saudiska säkerhetstjänsten, enligt SPA. Tidigare har Saudiarabien hållit fast vid uppgiften att Khashoggi lämnade konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Men 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att Khashoggi dödats under sitt besök. Förklaringen som gavs var att han dog i samband med ett slagsmål som spårat ur. Den 25 oktober ändrade regimen sig och påstod att mordet var planerat. SR 181025. EU-parlamentet kräver vapenembargo mot Saudiarabien . EU-parlamentet krävde i dag att EU inför vapenembargo mot Saudiarabien efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Bodil Valero, Europaparlamentariker för Miljöpartiet, är en av initiativtagarna till resolutionen. "Vi kan inte fortsätta att sälja vapen till ett land som Saudiarabien som beter sig på det här sättet. det är så uppenbart att Saudiarabien går över alla gränser när det gäller respekt för mänskliga rättigheter," säger Bodil Valero. I resolutionen som samtliga de stora partigrupperna står bakom, kräver EU-parlamentet en oberoende internationell utredning av omständigheterna kring Jamal Khashoggis död i Turkiet . EU-parlamentet vill också se sanktioner mot de ansvariga, bland annat viseringsförbud och frysta tillgångar för dom inblandade. Parlamentet vill även se förbud mot av export av övervakningssystem till Saudiarabien som kan användas för att övervaka oppositionella. Men EU-parlamentets resolutionen är inte bindande, utan ska mer ses som ett försök att sätta press på EU:s regeringar att agera mot Saudiarabien. Än så länge har bara Tyskland beslutat stoppa vapenexporten till Saudiarabien, och det osäkert om fler länder kommer att följa efter. Moderaterna la ned sina röster vid dagens omröstning. Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna anser att det här är en nationell fråga som inte ska beslutas av EU. "Vi tycker ju först att Sverige ska bestämma vad Sverige tycker i frågan, och om Sverige är av uppfattningen att vi inte ska exportera vapen till Saudiarabien, då är vi beredda att driva att det ska gälla även i resten av Europa," säger Christofer Fjellner. SR 181025.
Turkiet kräver utlämning av mordmisstänkta saudier. Den mördade Jamal Khashoggis turkiska fästmö Hatice Cengiz berättar nu att Khashoggi var tveksam till att överhuvudtaget gå till det saudiska konsulatet. Samtidigt kräver Turkiet att de 18 saudiska medborgare som misstänks för mordet utlämnas till Turkiet för att ställas inför rätta. Något som Saudiarabien nu tillbakavisar, utrikeministern meddelar att de misstänkta kommer ställas inför rätta i Saudiarabien. "Han ville egentligen inte besöka konsulatet eftersom mängder av hans vänner och kollegor arresterats efter att han själv lämnat landet och flyttat till USA. Han funderade på om någonting oväntat skulle kunna hända honom på konsulatet" sa Jamal Khashoggis fästmö, Hatice Cengiz, i en intervju i turkiska tevekanalen Haber Türk. Samtidigt fortsätter Turkiets "bit för bit"-bevisning. President Erdogan sa i ett tal i Ankara att man fortfarande har mer bevis att offentliggöra i fallet, och krävde att Saudiarabien utlämnar de 18 personer som ska ha gripits anklagade för inblanding i mordet på Khashoggi, eftersom "Turkiet är bättre rustat att skipa rättvisa", som Erdogan uttryckte det. I ett telefonsamtal till det saudiska kungahuset i går krävde Erdogan att få besked om vem som dödade Khashoggi och var kvarlevorna finns. Turkiet försöker uppenbarligen mjölka alla diplomatiska poäng som är möjliga av händelsen, samtidigt som Saudiarabien totalt misslyckats i sin krishantering. Men Saudiarabiens utrikesminister säger på lördagen att de som ligger bakom mordet på Khashoggi kommer att åtalas i Saudiarabien, rapporterar flera nyhetsbyråer. Han sa vidare att utredningen kommer att ta tid. Lögner har följt på lögner, och ännu har de inte avslöjat varken var kvarlevorna är eller vem som beordrade mordet. Och Saudiarabiens agerande får följder. Tysklands förbundskansler Angela Merkel sa i går att Tyskland helt kommer att strypa sin vapenexport till Saudiarabien tills mordet på Khashoggi fått absolut klarhet. Frankrikes president Emmanuel Macron däremot kallar Merkels uttalande för "demagogi", och menar att vapenförsäljningen inte har något samband med mordet. Även Ryssland har uttalat sig och menar att det saudiska kungahuset knappast är inblandat. Men stora delar av omvärlden tror precis tvärtom. SR 181027.
"Rapporteringen om Khashoggi är hysterisk". Saudiarabien kommer inte att lämna ut de misstänkta för mordet på Khashoggi. Det sa den saudiske utrikesministern i dag. Därmed ökar kylan mellan Saudiarabien och Turkiet, som krävt att de misstänkta utlämnas. Utrikesministern kallade också rapporteringen om fallet för "hysterisk". De misstänkta för mordet på Jamal Khashoggi kommer att åtalas och ställas inför rätta i Saudiarabien, men det kommer att dröja. Enligt utrikesminister Adel al-Jubeir kommer utredningen att ta tid. Men eftersom de misstänkta är saudiska medborgare, gripna i Saudiarabien och misstänks för brott mot en annan saudisk medborgare finns det ingen anledning att utlämna dem menar han. Jubeir, som kallar rapporteringen om fallet "mediahysteri", trotsar därmed den turkiske presidenten Erdogans krav om att utlämna de misstänkta till Turkiet för att ställas inför rätta här eftersom Turkiet enligt Erdogan kan garantera att rättvisa skipas. Saudiarabiens riksåklagare ska besöka Istanbul i helgen, Turkiet hoppas att han kan avslöja var Khashoggis kvarlevor finns. Riksåklagaren menar att mordet var uppsåtligt och planerat och ger därmed ytterligare en officiell version från Saudiarabien om vad som skett. Inledningsvis förnekade dem att Khashoggi aldrig lämnade konsulatet, sedan medgav de han dött där - men av misstag - och det har funnits flera förklaringar till hur dessa misstag skett. USA:s försvarsminister Jim Mattis säger att mordet kan få regionala konsekvenser och att även USA kommer att agera mot de skyldiga. Däremot kommer det inte påverka kärnan i samarbetet mellan Washington och Riyadh, menar han. SR 181027.
Aktivist: Alla är rädda efter Khashoggis död. Journalisten Jamal Khashoggis uppmärksammade död väcker fruktan hos regimkritiker både i och utanför Saudiarabien. "Folk är skrämda, vissa har tystnat," säger aktivisten och it-specialisten Manal al-Sharif, som blev världskänd genom sin kamp för kvinnors bilkörande och som just raderat sitt Twitterkonto. "Twitter håller på att bli väldigt farligt, en fälla som används effektivt av regeringar, diktatorer och tyranner för att tysta oss och för att sprida deras egen propaganda, hat och desinformation," varnar hon. Manal al-Sharif konstaterar att hon visserligen utsatts för trakasserier på mikrobloggen ända sedan hon började använda den. Men de senaste åren, säger hon, har den saudiska regimen och dess allierade börjat använda plattformen så effektivt att dissidenters budskap sköljs bort. Och många saudiska regimkritiker som varit tongivande på Twitter har fängslats. Själv har Manal al-Sharif levt i exil i Australien i flera år, långt ifrån sin tolvårige son som är kvar i hemlandet. Detta efter att hon 2011 publicerade ett videoklipp med sig själv bakom ratten, vilket trotsade det dåvarande förbudet för kvinnor att köra bil. Tilltaget ledde till att hon förlorade både arbete och bostad och fick ett kortare fängelsestraff. I fjol publicerades hennes bok "Modet att köra - en saudisk kvinnas protest" som skildrar hur hon gick från att ha följt en fundamentalistisk tolkning av islam till att kämpa för kvinnors rättigheter. "Jag kan inte åka tillbaka nu, jag skulle kastas i fängelse," säger hon. Hot och förtal hör till Manal al-Sharifs vardag, men hon säger att de tilltog i styrka efter att hon uttalade sig om dissidenten Jamal Khashoggis död på det saudiska konsulatet i Istanbul i början av oktober. al-Sharif sade exempelvis till tidningen The Sydney Morning Herald att hon var övertygad om att Khashoggi var död - innan Riyad medgett att så var fallet. msn 181027.
Åklagaren: Khashoggi ströps omedelbart på konsulatet. Jamal Khashoggi mördades så fort han kommit in i Saudiarabiens konsulat. Det säger i dag den turkiska åklagaren. Den saudiska journalisten Jamal Khashoggi överfölls och ströps direkt när han kom in på konsulatet här i Istanbul 2 oktober. Mordet var välplanerat och hans döda kropp styckades innan mordpatrullen gjorde sig av med kroppsdelarna. Det uppger Istanbuls chefsåklagare i ett skriftligt meddelande på onsdagen. Uttalandet är det första offentliga som talar om hur Jamal Khashoggi dödades och hur hans kvarlevor behandlades. Det har funnits mängder med anonyma uppgifter som tidigare pekat åt samma håll men fram tills nu ingen bekräftelse. Det är däremot inte klarlagt var Jamal Khashoggis kvarlevor nu finns, turkiska tekniker har undersökt såväl konsulatet, generalkonsulns residens som andra platser i och utanför Istanbul, men tycks ännu inte ha hittat kvarlevorna. Under ett besök i Istanbul av den saudiske riksåklagaren ska den ansvarige åklagaren här i Istanbul ha frågat sin saudiske kollega var kvarlevorna finns, utan att ha fått något svar. Den turkiske åklagaren kallar besöket resultatlöst och politiker här ställer sig frågande till hur djup och ärlig Saudiarabiens samarbetsvilja egentligen är. SR 181031.
Erdogan: Ordern om mordet kom från högsta nivå. Ordern om att mörda journalisten Jamal Khashoggi kom från högsta nivå i Saudiarabiens regering, skriver Turkiets president Erdogan i Washington Post. Erdogan uttrycker också stor besvikelse över Saudiarabiens brist på samarbete i fallet. Mordet på Jamal Khashoggi var planerat. Det utfördes av någon eller några av de 18 personer som gripits i Saudiarabien misstänkta för inblandning i mordet. "Dödspatrullen" som president Erdogan väljer att kalla dem. Personer som kom till Istanbul för ett enda syfte: att döda Khashoggi och sedan fly. Men det finns mängder med obesvarade frågor, menar Erdogan, frågor som bara Saudiarabien kan svara på. Var finns till exempel Khashoggis kvarlevor, vem är den lokala samarbetsman i Istanbul som gjort sig av med kvarlevorna och vem gav ordern om att Khashoggi skulle dö? Erdogan menar att den saudiske åklagare som nyss besökte Istanbul inte gav svar på några frågor. Samtidigt menar Erdogan att Turkiet har bevis för att ordern att döda Khashoggi kom från högsta ort inom den saudiska regeringen. Han skriver dock att ordern inte gavs av kung Salman och att mordet därför inte kan ses som ett led i Saudiarabiens officiella policy, mordet ska inte heller ses som ett problem i relationen mellan Turkiet och Saudiarabien. Precis som i sitt tal inför parlamentet tidigare nämner inte Erdogan Saudiarabiens mäktiga kronprins Muhammed bin Salman men analytiker menar att det är just kronprinsen han syfter till när han skriver "högsta ort". Vilka bevis Erdogan har för sitt påstående lägger han inte fram. SR 181102.
Fem riskerar dödsstraff för mordet på Khashoggi. I Saudiarabien riskerar fem åtalade dödsstraff för inblandning i mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Det är den saudiske åklagaren som yrkar på dödsstraff för fem personer och det han kallar "lämpliga straff" för ytterligare 6 personer när åtal för mordet presenterades i dag. Det är en ovanligt detaljerad beskrivning av händelseförloppet som åklagaren i dag ger till journalister. Jamal Khashoggi dödades på konsulatet med en dödlig drog efter att ha slagits för sitt liv. Mordet skedde efter att ett saudiskt förhandlingsteam misslyckats för att övertyga honom om att återvända till Saudiarabien, efter misslyckandet beordrade ledaren för förhandlingsteamet att Khashoggi skulle dödas. Efter mordet styckades Khashoggi och hans kvarlevor fördes ut ur byggnaden och överlämnades till en agent. Enligt åklagaren är det oklart var kvarlevorna nu finns. Det är medlemmarna i förhandlingsteamet som nu åtalas, gruppen har tidigare kallats mordpatrull av Turkiets president Erdogan. Den Saudiske åklagaren menar alltså att chefen för det saudiska förhandlingsteamet agerade på eget bevåg- att chefens order från Riyadh var att föra tillbaka Khashoggi till Saudiarabien. På en fråga om den saudiske kronprinsen kände till mordet svarar åklagaren nej. Åtalet är ett försök av Saudiarabien att få tillbaka lite av den trovärdighet som landet tappat efter mordet på Khashoggi, där saudiska företrädare lämnat olika versioner av det inträffade. Frågan är om det räcker. Turkiets utrikesminister menar att den den saudiska åklagarens version inte är tillfredsställande, bla eftersom det såkallade förhandlingsteamet uppenbarligen hade med sig verktyg för att stycka en kropp redan när de kom. Turkiet har tidigare sagt att mordet beordrades av personer på den "högsta nivån" inom den Saudiska regeringen, man har uppmanat till en internationell utredning och kräver att de åtalade ställs inför rätta i Turkiet. SR 181115.
Mordet på Khassoggi beordrades av kronprinsen. Amerikanska underrättelsetjänsten CIA drar slutsatsen att det var den saudiske kronprinsen Mohammed Bin Salman, som beordrade mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Det uppger källor med insyn i frågan till Washington Post. Enligt tidningen har CIA undersökt flera underrättelsekällor, bland annat ett telefonsamtal från Saudiarabiens Washington-ambassadör - Khalid bin Salman - till Khashoggi. Efter Washingtons Posts publicering av uppgifterna förnekar den saudiske ambassadören att han i telefon med Jamal Khashoggi. Enligt tidningsuppgifterna skulle ambassadör Khalid bin Salman - på uppmaning av kronprins Mohammed bin Salman - ha uppmanat Khashoggi att bege sig till det saudiska konsulatet i Istanbul för att få de dokument som Khashoggi bett om. Jamal Khashoggi, som bodde i USA och arbetade på Washington Post, gick in på konsulatet den 2 oktober och kom aldrig därifrån. SR 181117.

Trump: Rapporten visar vem som bär skulden. I USA väntas i dag en omfattande underrättelserapport om fallet med den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Enligt president Donald Trump kommer rapporten innehålla uppgifter om bakgrunden och skuldfrågan, men det är långt ifrån säkert att rapporten blir offentlig. Det finns redan uppgifter om att underrättelsetjänsten CIA slagit fast att det var den saudiske kronprinsen Muhammed Bin Salman som gav order om mordet. President Trump har sagt sig vilja invänta dagens rapport angående skuldfrågan men har varit tydligt motvillig till att skuldbelägga det saudiska kungahuset som han senast i lördags beskrev som en fantastisk allierad. Trump har också tackat nej till att lyssna till de ljudinspelningar som turkiska säkerhetstjänsten försett USA med och som sägs skildra mordet på Khashoggi. Rapporten kommer samtidigt som trycket ökar mot president Trump i frågan. Flera republikaner har redan signalierat att de vill att Vita huset ska markera hårdare mot saudierna och den demokratiske senatorn Ron Wyden uppmanade igår chefer inom underrättelsetjänsterna att publicera rapporten så att alla kan ta del av den och bilda sin egen uppfattning. Samtidigt kommer i dag den turkiske utrikesministern Mevlut Cavusoglu till Washington för överläggningar med sin amerikanska kollega Mike Pompeo. Också de väntas avhandla fallet Khashoggi. SR 181120.
Saudiarabiens dubbla ansikten - och mordet på Jamal Khashoggi. I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land. Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid, saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden. SR 181124.
Turkiet vill gripa två för Khashoggimord. Turkiska åklagare vill att två saudiska medborgare, som misstänks vara bland dem som planerat mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi, ska gripas. Åklagarmyndigheten i Istanbul har ansökt om att arresteringsorder utfärdas för männen, som anses stå Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, även känd som MBS, nära. Agerandet tyder på att den turkiska åklagarmyndigheten inte tror att regimen i Riyad kommer att vidta några åtgärder gentemot de två, säger en turkisk företrädare. Regimkritiske Khashoggi, som levde i exil i USA och bland annat skrev kolumner i tidningen The Washington Post, dödades inne på det saudiska konsulatet i Istanbul i början av oktober. Till en början hävdade Saudiarabien att Khashoggi lämnat konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Men 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att han dödats under sitt besök och en vecka senare sade Riyad att mordet var planerat. Världen över debatteras nu huruvida mordet sanktionerats från högsta ort, det vill säga av MBS själv. SR 181205.

Trump fördubblar tullar för Turkiet. USA trappar upp det diplomatiska bråket med Turkiet och kommer att införa kraftigt höjda tullar på stål och aluminium. Bråket har redan lett till att den Turkiska valutan kraftig rasat i värde. "Jag har precis gett klartecken till att dubbla tullarna på stål och aluminium, samtidigt som den turkiska liran snabbt rasar i värde mot vår väldigt starka dollar," skrev Donald Trump i ett tweet nu på morgonen, amerikansk tid. Tullarna kommer nu att vara 20 procent på aluminium och 50 procent på stål. Beskedet fick den omedelbart den turkiska liran att rasa ytterligare. Liran som i år redan tappat en tredjedel av sitt värde mot dollarn. De nya sanktionerna är en upptrappning av bråket mellan de bägge NATO-länderna, som bland annat gäller den amerikanske pastorn Andrew Brunson som greps i Turkiet för två år sedan, anklagad terrorbrott och samröre med den Gülenrörelsen som turkiska myndigheter menar låg bakom kuppförsöket mot President Erdogan 2016. USA har länge krävt att han släpps och tidigare infört sanktioner mot ministrar i Erdogans regering och hotat med tullar på ytterligare varor från Turkiet. "Relationerna mellan USA och Turkiet är inte bra för tillfället," avslutade Donald Trump sitt Tweet. SR 181010.
Pastor Brunson fri att lämna Turkiet. I Turkiet har den amerikanske pastor som anklagas för terrorkopplingar släppts efter en rättegång i dag. Fallet med den fängslade pastorn har varit kärnan i den diplomatiska krisen mellan Turkiet och USA, och har även stört den turkiska ekonomin. Pastorn Andrew Brunson har bott i Turkiet i mer än 20 år. Han greps abrupt i oktober 2016 och har sedan dess hållts fängslad eller i husarrest, anklagad för kopplingar till en terrorstämplad kurdisk grupp och Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket i juli 2016. Pastorn har hela tiden nekat till anklagelserna och USA har krävt att Turkiet släpper honom. I anslutning till kravet har infördes i augusti sanktioner och särskilda avgifter mot Turkiet. Det är en av flera anledningar till den turkiska valutans fall de senaste månaderna. Redan i går kom uppgifter om att Washington och Ankara skulle ha träffat en överenskommelse om pastorns frisläppande, trots att president Erdogan tidigare försäkrat för president Trump att han inte har något inflytande över rättsväsendet. Vid rättegången i dag ändrade tre nyckelvittnen sina vittnesmål till Brunsons fördel, den nya åklagaren yrkade på ett lägre straff än förväntat och hävde reserestriktionerna. När domen föll grät pastorn av glädje. "Jag är en oskyldig man. Jag älskar Jesus, jag älskar Turkiet," sade han strax före domstolens beslut. Domstolen dömde visserligen pastorn, som drivit en kyrka i Izmir i västra Turkiet, men bara till drygt tre års fängelse. Det straffet anses förverkat och han är därför fri att lämna landet. I en första kommentar skriver USA:s president Donald Trump på Twitter att hans administration jobbat mycket hårt med fallet. Fallet med den fängslade pastorn var ett av de största skavsåren i relationen mellan USA och Turkiet men fortfarande finns flera hinder kvar som till exempel Turkiets krav att USA lämnar ut predikanten Fetullah Gülen som ju anklagas ligga bakom kuppförsöket, USA:s stöd till kurdiska grupper i Syrien och turkiskt köp av ett ryskt luftvärnssystem. Men frisläppandet av pastorn innebär ändå att ett högt hinder rivits. SR 181012.
Pastor Brunson på väg tillbaka till USA - ska möta Trump. Den amerikanske pastorn Andrew Brunson är på väg tillbaka till USA efter två år som frihetsberövad i Turkiet. Nu väntar ett möte med president Trump i Vita huset. SR 181013.
Frisläppt pastor bad för Trump i Vita huset. Den amerikanske pastorn Andrew Brunson gick ner på knä i Ovala rummet och bad för Donald Trump. En triumfatorisk tillställning för den amerikanske presidenten som tackar sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan för att ha släppt pastorn. Trump tackade Turkiet och Erdogan för frisläppandet och klargjorde samtidigt att USA inte ingått ett hemligt avtal för att få Brunson släppt, vilket NBC News rapporterat om. Enligt Trump innebär frigivningen ett "oerhört" steg mot bättre förbindelser mellan USA och Turkiet. Världen idag 181014.

Trots bråket - Kinas export till USA ökar. Trots handelskonflikten fortsatte Kinas export till USA att öka i september och det kinesiska handelsöverskottet blev rekordstort. Handelsöverskottet på den kinesiska sidan blev över 34 miljarder, enligt kinesiska tullmyndighetens statistik som publicerades idag. Det är ett rekord. Det innebär att amerikanska företag som importerar vissa varor från Kina måste betala en extra avgift på 10 procent. Kina svarade med att samtidigt införa högre avgifter för amerikanska varor som tas in i Kina, värda omkring 60 miljarder dollar. Den kinesiska exporten till USA ökade trots åtgärderna med 13 procent i september, enligt den kinesiska tullmyndighetens data, medan den amerikanska exporten till Kina minskade med 9 procent. SR 181012.

Många tusen människor på väg norrut. Strömmen av migranter från Centralamerika på väg mot USA via Mexiko bara växer. Det säger Charlotte Bergendal, som arbetar för Svenska Kyrkan i Guatemala. "I söndags kom de första, de var 35. Sedan blev de 100, sedan blev de 300. I onsdags var de 4 000. Då blev det kaos, de klarar inte av det så det var skolor som öppnade, gympasalar. Det regnar, det regnar utmed hela vägen nu. I morse, då var det 4 000 till som man hade anmält skulle komma till Guatemala. Nu när jag kom hit till flygplatsen kom det larm om att El Salvador också hade anslutit sig och folk från Nicaragua. Så nu är de uppe i 7 000." Vad flyr de ifrån? "De flyr från våldet. I Honduras är det fattigdom, det är den extrema fattigdomen. Man har gett upp hoppet. Man kan inte ge sina barn mat. I Nicaragua är det politiska flyktingar vi pratar om." Vart är de på väg? "Målet är USA!" Charlotte Bergendal berättar om ensamstående mammor med spädbarn i migranttåget, handikappade i rullstol, hela familjer. De har inga pengar och en del saknar även kläder. Hittills har lokalbefolkningen ställt upp med det de kunnat, men Charlotte Bergendal fruktar att när flyktingarna nekas inresa i Mexiko och USA och flyktingarna tvingas tillbaka till Guatemala så kan det bli våldsamt. "Våldet kan eskalera väldigt snabbt, för nu så kommer det sanktioner. Den amerikanske presidenten har redan gått ut och sagt att han kommer att sätta in sanktioner mot de länder som stöder detta. Där kommer våldet. Det andra är att de har inga papper, vi vet att de kommer inte att komma igenom gränsen mellan Mexiko och USA. Och de kommer inte att beviljas asyl. Den massan som kommer nu klarar de inte av helt enkelt," säger Charlotte Bergendal. SR 181020.

Färre förföljda kristna får hjälp av USA. Antalet flyktingar från länder där kristna är förföljda har minskat drastiskt under Donald Trumps tid vid makten. Detta trots att han lovade det motsatta. Under sin första vecka som president lovade Donald Trump att prioritera arbetet för förföljda kristna. Det verkar dock ha varit tomma ord, rapporterar Religion News. En färsk rapport från den evangelikala organisationen "World Relief" visar att antalet förföljda kristna som välkomnats till USA minskat med 79 procent mellan åren 2016 - 2018. De länder som toppar listan över förföljelse av kristna är enligt Open Doors Nordkorea, Afghanistan, Somalia, Sudan, Pakistan, Eritrea, Libyen, Irak, Jemen och Indien. Under 2016 tog Obamaadministrationen emot 5 731 flyktingar från dessa länder medan motsvarande siffra för Trumps första hela år som president är 1 215. Dagen 181019.

USA lämnar historiskt nedrustningsavtal med Ryssland. USA:s president Donald Trump säger i kväll att USA kommer att lämna det så kallade INF-avtalet, eller kärnvapenpakten, med Ryssland. Avtalet om ömsesidig kärnvapennedrustning, Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty, undertecknades 1987 av USA:s dåvarande president Ronald Reagan och dåvarande sovjetledaren Michail Gorbatjov, och skulle fungera som en början på avslutet av kalla kriget. Trump har en tid hotat med att USA skulle lämna avtalet om inte Ryssland följde avtalsreglerna bättre, och i kväll säger han alltså att det kommer att bli så. Även USA anklagas för att bryta mot avtalet om kärnvapennedrustning. Trump sade under en presskonferens i delstaten Nevada att USA kommer att lämna nedrustningsavtalet INF med Ryssland. "Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Jag vet inte varför president Barack Obama inte drog sig ur avtalet. Vi kommer att dra oss ur nu," säger Trump. The New York Times skrev i fredags att USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton skulle ta upp INF-avtalet och säga att USA vill lämna det, under sin pågående resa till Ryssland. Bolton ska där möta den ryske utrikesminister Sergej Lavrov. INF-avtalet slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen och går ut på att alla mellandistansmissiler med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas. Avtalet har hittills löpt parallellt med olika versioner av Start-avtalet, som slöts 1991. SR 181020.
Kraftig reaktion från Ryssland på Trumps hot. "Det här kan vara ett mycket farligt steg. Det är en sorts utpressning och ett ultimatum, något som Ryssland inte kommer att acceptera," det sa vice utrikesministern Sergej Ryabkov till nyhetsbyrån TASS. Avtalet som Donald Trump vill säga upp är mycket tekniskt och handlar inte om alla kärnvapen, utan om ett förbud mot medeldistansrobotar som man skjuter från marken, med en viss räckvidd. Dock återstår för USA att formellt säga upp avtalet, eller att påbörja en omförhandling. Kanske med tanke på den amerikanska presidentens omförhandlariver på flera andra områden, så kan det möjligen vara just en av de processerna som nu påbörjas när den amerikanska nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton i veckan kommer till Ryssland. SR 181021.
USA:s president Donald Trump bekräftar nu att landet kommer dra sig ur ett viktigt kärnvapennedrustningsavtal som gällt i 30 år mellan USA och Ryssland. Kritiker menar att det kan leda till ny kapprustning. "Ryssland har brutit mot överenskommelsen under många år, därför avslutar vi nu avtalet," det sa president Donald Trump igår kväll. INF- avtalet tecknades 1987 i Washington mellan ländernas dåvarande ledare Michail Gorbatjov och Ronald Reagan å har gått ut på att avskaffa medel och kortdistanrobotar. Redan 2014 konstaterade Obamaadmininstrationen att Ryssland testat en förbjuden robottyp men valde USA valde då ändå att stanna i avtalet. Beskedet från Donald Trump kommer precis inför att hans säkerhetsrådgivare John Bolton reser till Moskva, bland annat för att förbereda ytterligare ett möte mellan Putin och Trump. Datum för det är ännu inte satt och relationen mellan länderna är ansträngd sedan ytterligare ett åtal mot en rysk medborgare väckts i fredags, för misstänkt inblandning i olagliga påverkansförsök i samband med det kommande mellanårsvalet. Nedrustningsavtalet som USA nu går ur anses ha varit början till slutet på det kalla kriget. Nu varnar flera säkerhetsanalytiker för att utträdet riskerar att leda till ny kärnvapenkapprustning som även Kina kan komma att ingå i. SR 181021.
Moskva: Väldigt farligt steg att skrota avtal. Ryssland beskriver USA:s beslut att skrota det historiska nedrustningsavtalet INF som ett "väldigt farligt steg". I Tyskland uttrycker utrikesminister Heiko Maas oro för att det kan få konsekvenser för Europa. Maas beskriver avtalet, som slöts mellan USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Sovjetunionens dåvarande ledare Michail Gorbatjov 1987 som "en viktig pelare i den europeiska säkerhetsarkitekturen". INF gick ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer skulle avskaffas. Avtalet har hittills löpt parallellt med olika versioner av det så kallade Startavtalet, som slöts 1991. Ryssland har anklagats för att ha brutit mot INF-avtalet genom att börja utveckla den aktuella robottypen. "Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Jag vet inte varför (president Barack) Obama inte drog sig ur avtalet," sade USA:s president Donald Trump i samband med beskedet på lördagen. "Vi har ofta uppmanat Ryssland att ta tag i allvarliga anklagelser om att landet bryter mot avtalet. Nu uppmanar vi USA att överväga de eventuella konsekvenserna", skriver Maas i ett uttalande om Trumps besked på lördagen att USA avser att dra sig ur avtalet enligt nyhetsbyrån Reuters. Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov anklagar USA för att försöka nå total militär överhöghet i och med att landet drar sig ur avtalet och beskriver det som ett väldigt farligt steg, skriver nyhetsbyrån AFP. Moskva varnar också för att landet kan komma med en "militärteknisk vedergällning", skriver Reuters. "Det är väldigt oroande att Washington nästan varje dag fortsätter att använda utpressningsmetoder för att tvinga till sig särskilda förmåner inom en rad områden," säger Ryabkov till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Gorbatjov, som skrev under det historiska avtalet, kallar Trumps planer att dra sig ur avtalet ett misstag. "Vi borde inte under några omständigheter riva upp gamla nedrustningsavtal. I Washington förstår de verkligen inte vad det här kan resultera i," säger han till Interfax. USA:s nationella säkerhetsrådgivare John Bolton ska träffa Rysslands president Vladimir Putin under veckan, säger Putins presstalesperson enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti. SR 181021.
Fakta: Nedrustningsavtal
Några av de nedrustningsavtal som har slutits mellan USA och dåvarande Sovjetunionen eller Ryssland.
1963. Provstoppsavtalet. Förbjuder kärnvapenprov i atmosfären, i rymden och under vattnet. Däremot är kärnvapentester under jord tillåtna.
1968. Icke-spridningsavtalet. Supermakterna förband sig att inte sprida kärnvapen till länder som inte redan hade sådana.
1972. Salt 1. Richard Nixon skrev under det första Salt-avtalet i Moskva. Det satte för första gången ett tak för kärnvapenupprustningen.
1972. ABM-avtalet. USA och Sovjetunionen skulle begränsa antiballistiska robotsystem som används som motanfall mot robotavfyrade kärnvapen. USA drog sig ur avtalet 2002.
1979. Salt 2. Begränsade antalet bärare (robotar och bombplan) av strategiska kärnvapen till 2 400 för vardera sidan.
1987 INF-avtalet. Går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas.
1991. Start 1. Skulle minska USA och Rysslands kärnvapenarsenaler med en tredjedel.
1993. Start 2. Enligt avtalet fick USA och Ryssland år 2003 inte ha mer än 3 500 strategiska kärnvapen utplacerade vardera. Trädde aldrig i kraft, ersattes av Sort-avtalet 2002.
2011. Nya Startavtalet. Begränsar bland annat antalet strategiska kärnvapenstridsspetsar till vardera 1 500. Löper ut år 2021.
Källa: Nationalencyklopedin och laromkarnvapen.se.
Expert: Kan innebära ett kärnvapenkrig. I helgen hotade Trump med att lämna det historiska nedrustningsavtalet INF. Skulle avtalet skrotas så ökar risken för ett kärnvapenkrig, säger professor Johan Hallenberg som är forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. "Det skulle innebära mindre strategisk stabilitet. I en känslig tid så skulle det kunna innebära ett kärnvapenkrig även om det ligger långt bort nu. Och det skulle även innebära än sämre relation mellan USA och Ryssland." INF-avtalet, som slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas. Och det sågs som ett av de viktigaste avtalen för att bryta det kalla kriget och minska risken för ett kärnvapenkrig. Det skrevs under av de dåvarande presidenterna Ronald Reagan och Michail Gorbatjov. "Ryssland har brutit mot avtalet i många år," sa Trump i helgen som skäl till att nu vilja dra sig ur. Johan Hallenberg understryker att det är mycket viktigt att USA och Ryssland inte lämnar avtalet och kanske ännu viktigare att man lyckas omförhandla det så kallade Startavtalet som begränsar strategiska kärnvapenstridsspetsar för de båda länderna. "Skulle båda avtalen brytas då går vi mot en betydligt oroligare värld," säger han. SR 181022.

Barn fortfarande separerade från sina föräldrar. Efter vårens och sommarens kontroversiella familjeseparationer i USA är det fortfarande hundratals barn som väntar på att få komma tillbaka till sina familjer. Enligt en rapport från människorättsorganisationen ACLU väntar 120 barn fortfarande på att få återförenas med sina föräldrar. I 70 av de fallen befinner sig föräldrarna i USA, resterande 50 barn har inte längre kvar sina föräldrar i landet, efter att amerikanska myndigheter sett till att de lämnat USA. Ytterligare 125 barn, vars föräldrar deporterats, har - med sina föräldrars godkännande - valt att fortsatt vara separerade för att på egen hand söka asyl. Totalt uppskattas 2 654 barn ha separerats från sina familjer när de tagit sig över gränsen. Den 26 juni i år beslöt en domare att alla separerade barn skulle återförenas inom högst 30 dagar. En del av de föräldrar som fortfarande inte återförenats med sina barn har klassats som "olämpliga" eller som en "fara för barnen". I andra fall anser myndigheterna att föräldrarna inte har en avsikt att återförenas med sina barn. Trumpadministrationen ser nu över hur man i framtiden ska hantera barnfamiljer som grips på gränsen. Enligt New York Times är ett av förslagen att låta föräldrar själva välja mellan att antingen hållas inlåsta tillsammans med sina barn, eller att separeras från dem och låta myndigheterna ta hand om barnen under rättsprocessen. SR 181023.

Kristna ledare oeniga om migrantvåg. Att tusentals migranter tågar från Centralamerika mot den amerikanska gränsen möter olika reaktioner hos USA:s kristna ledare. "Flyktingarna är betalda för att göra presidenten till åtlöje", menar vissa. "Som kristna är vi kallade att tjäna de mest sårbara", påpekar andra. Baptistpastorn och forne Arkansasguvernören Mike Huckabee skräder inte orden när han beskriver migrantvågen. "USA är fantastiskt för att immigranter hjälpte till att göra det fantastiskt, men vad som händer vid gränsen är inte immigration - det är en invasion!," skriver han på Twitter. Den konservative kristne ledaren Pat Robertson säger, att han tror att den liberale miljardären George Soros har sett till att migranterna blivit betalda för att ta sig till gränsen - en teori som bland annat grundar sig på ett videoklipp, men avfärdas av stora medier. "Hela idén var att använda dessa människor för att göra presidenten till åtlöje precis innan [mellanårs-] valet", säger han, enligt Christian Post. Världen idag 181026.

Trump skickar soldater till mexikanska gränsen. Tusentals människor som vandrar norrut genom Centralamerika mot USA:s gräns har ungefär 300 mil kvar att gå. Det amerikanska försvaret rapporteras placera ytterligare flera hundra soldater vid gränsen för att stoppa vad president Trump beskriver som en nationell nödsituation. Tidigare på torsdagen twittrade president Donald Trump att han "skickar fram militären" för att stoppa den stora gruppen människor som vandrar i riktning mot landet. "De kommer att stoppas!", skriver Trump. Cirka 7 000 personer uppskattas ingå i den så kallade migrantkaravanen, enligt FN. Mexikanska myndigheter uppskattar däremot att det rör sig om färre än 4 000 personer och uppger att omkring 1 700 personer i karavanen redan har begärt asyl i Mexiko. De flesta av migranterna kommer från Honduras. Vid USA:s södra gräns står redan i dag 2 100 man från det amerikanska nationalgardet posterade. President Trump fattade beslut om att de skulle ta plats där i våras, då det stod klart att bygget av den planerade muren skulle dröja. SR 181026.

Trump vill slopa medborgarskap för migrantbarn. I USA meddelar president Donald Trump nu att han vill ändra den i dag grundlagsskyddade rätten till medborgarskap för barn som föds i USA. Men juridiska experter ifrågasätter om presidenten själv kan bestämma det. Rätten till medborgarskap för personer födda i USA slås fast i den amerikanska konstitutionens 14 tillägg, men president Trump hävdar nu att han kan ändra lagen genom ett presidentdekret. Det är en kontroversiell tolkning av lagen, många experter menar att presidenten INTE har sådana befogenheter och att det i vilket fall måste prövas i domstol. Vita husets advokater kommer nu att studera möjligheterna tillsammans med Justitiedepartementet. Donald Trump har länge velat riva upp den här rätten och han har delar av det republikanska partiet med sig. Att utspelet kommer nu, en vecka innan mellanårsvalet är troligtvis ingen slump. Mycket tyder på att Trump vill ha en debatt om minskad invandring eftersom frågan engagerar många av hans väljare. Presidenten ska ha planerat att hålla ett tal om invandringen idag där han enligt tidnignen Washington Post bland annat skulle ha föreslagit ett totalt inresestopp för centralamerikaner längs landets markgräns mot Mexiko. Men helgens masskjutning i en synagoga i Pittsburgh orsakade förändringar i presidentens program, idag besöker Trump Pittsburgh och det planerade talet väntas hållas först efter mellanårsvalet. SR 181030.

Trump använder "karavanen" som politiskt slagträ. De tusentals centralamerikaner som nu är på väg till fots till USA har fått Vita huset att reagera. Trumpadministrationen planerar att skicka tusentals soldater till gränsen och överväger ett kontroversiellt förslag som ska stoppa asylsökande att ta sig in. Trumpadministrationen hävdar att USA:s nationella säkerhet äventyras om man inte begränsar asylrätten. Vilka asylsökande det skulle omfatta - och hur länge de nya reglerna ska gälla - är oklart. Medier som rapporterat om förslaget hänvisar till anonyma källor i vad som verkar vara en medveten läcka från administrationen. Utspelen kommer efter att tusentals centralamerikaner är på väg till fots genom Mexiko för att försöka ta sig över till USA, men för att förstå administrationens agerande bör man se det i ljuset av det stundande kongressvalet. Genom kontroversiella förslag och åtgärder hoppas Donald Trump få upp migrationspolitiken på den mediala agendan eftersom han tror att det kommer gynna republikanska kandidater. I ett tal i Texas för några dagar sedan varnade han för vad Demokraternas "extremistiska invandringspolitik kommer göra med bostadsområden, sjukhus och skolor". Radiobolaget NPR intervjuade nyligen några av de tusentals centralamerikaner som är på väg till USA. Ingen av dem visste att det snart är val i här i landet - än mindre vilken roll de spelar i det. Utåt menar Trump att de är ovälkomna. Men för Trumps strategi inför mellanårsvalet är det tvärtom. Som politiskt slagträ är de mer än välkomna. SR 181030.
Trump: Många som vi nog inte vill ha i landet. I USA hoppas Donald Trump att migrationspolitiken ska bli det stundande mellanårsvalets hetaste fråga. Under ett kontroversiellt tal sa han att militären kan komma att använda väpnat våld mot migranter. Donald Trump kallade återigen den grupp av tusentals centralamerikaner som är på väg till fots mot USAs södra gräns för en invasion. Presidenten sa att människorna i gruppen består av "många unga, starka män som vi förmodligen inte vill ha i vårt land". Under en presskonferens igår fick Trump en fråga om huruvida de militärer som sänts till gränsen kommer att använda sina vapen. "Jag hoppas inte det, men migranter som kastar sten kommer betraktas som att de är beväpnade med skjutvapen," svarade Donald Trump. Presidenten öppnade även för att begränsa asylrätten när han sa att det enbart är de som tar sig till USA på laglig väg som kommer kunna söka asyl. Det är oklart om Trump kan besluta om en sådan förändring på egen hand utan att först ha stöd i kongressen. Talet var ännu ett försök att styra den offentliga debatten. Under flera veckor har Trumpadministrationen läckt och offentliggjort olika förslag i hopp om att mellanårsvalet ska bli ett val som handlar om invandring. Genom att samtidigt måla upp en motsättning mellan invandring och nationell säkerhet hoppas Trump piska upp motivationen hos republikanska väljare och ge dem större anledning att ta sig till valurnorna. Tack vare sina kontroversiella förslag verkar Trump lyckats med delmålet - att få medial uppmärksamhet. På valdagen 6 november får vi reda på hur effektiv den strategin har varit. SR 181102.

USA:s sanktioner mot Iran som drabbar humanitära insatser och produkter måste dras tillbaka. Det beslutade FN:s högsta domstol i dag efter att USA:s president Donald Trump återinfört en mängd sanktioner i samband med att USA drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Internationella domstolen, ICJ, var enig i sitt utslag: USA sanktioner mot Iran får inte hindra humanitära insatser och varor. Det handlar bland annat om export till Iran av mediciner, sjukvårdsutrustning, mat och jordbruksprodukter. Dessutom måste reservdelar till flygplan tillåtas för att inte äventyra flygsäkerheten i Iran. Domstolen tog upp frågan efter att Iran stämt USA och hävdat att sanktionerna som USA återinförde bryter mot ett avtal mellan länderna från 1955. Den internationella domstolen konstaterar att sanktioner på varor som är nödvändiga för humanitära behov kan orsaka allvarliga försämringar för enskilda individers hälsa och levnadsvillkor i Iran. Dessutom innebär de amerikanska sanktionerna mot reservdelar till flygplan en potentiell fara för den civila flygsäkerheten enligt domstolen. USA återinförde en första runda sanktioner mot Iran i augusti efter att tre månader tidigare dragit sig ur kärnenergiöverenskommelsen. Ytterligare sanktioner planeras att införas i november där den iranska oljeexporten kraftigt stryps. USA dömer ut domslutet i internationella domstolen som kritiserade landets sanktioner mot Iran. Domstolen har inte grund för att kritisera sanktionerna, skrev USA:s ambassadör i Nederländerna på Twitter. SR 181103.

Trump lovar hårdare tag mot migranter. President Donald Trump lovade i går hårdare tag mot migranter som försöker ta sig in i USA illegalt. "Det finns många dåliga människor som vill komma in i vårt land – men vi tänker inte släppa in dem," sade Donald Trump på ett valmöte i Pensacola i Florida i går kväll. Under de senaste dagarna har han gått till angrepp mot den karavan med tusentals centralamerikaner som är på väg till fots från Mexiko till USA. "Vi behöver dem inte här," sade Trump. För många republikanska väljare är just migration en viktig valfråga. "Att skydda USA:s gränser är nummer ett," säger Missi Cameron, som lyssnat på Trumps kampanjtal. "Presidenten gör rätt i att stoppa de som vill ta sig in i landet utan rätt handlingar. Jag tror många amerikaner känner just så." Men det är inte bara de som saknar dokument som republikaner vill stoppa. USA:s nationella säkerhet äventyras om man inte begränsar asylrätten, anser Trump. På tisdag avgörs det om republikanerna får behålla majoriteten i kongressen. Det i sin tur kan avgöra om Trump får igenom sin politik eller inte. SR 181105.

Vill hitta hjärnan bakom migrantkaravanen. Guatemala och Honduras vill undersöka vem som organiserat karavanen av migranter som just nu vandrar mot USA. "De ansvariga kommer straffas," sa Jimmy Morales, Guatemalas president under en gemensam presskonferens. På måndagen spreds en video där Donald Trump ber sin vicepresident Mike Pence att ringa Honduras president och säga till honom att "stoppa karavanerna, eftersom vi betalar dig hundratals miljoner dollar varje år, pengar som du antagligen stoppar i egna fickor". Uttalandet har fått Honduras utrikesministerium att protestera, men en del honduraner konstaterar roat att Trump för en gång skull har rätt: President Juan Orlando anklagas ju för omfattande korruption. Den största migrantkaravanen ankom igår till Mexiko City. Två mindre karavaner befinner sig längre söderut. I sammanhanget är dock de 7000 migranterna en mycket liten del av de runt 500 000 människor som varje år försöker ta sig in illegalt i USA. SR 181107.

Trumps strafftullar kan få Kinas privatföretag att flytta till billigare länder - nu går det till och med rykten om att hela den privata sektorn ska förstatligas. Frontalattacker från två håll riktas nu mot otaliga kinesiska privatföretag. Ovanligt många har gått i konkurs i år, och företagarna befarar att deras situation försämras betydligt i fortsättningen. Det är i första hand de privata företagen som tar skada av det pågående handelskriget mellan Kina och USA. Företagarna är också rädda för att det styrande kommunistpartiet vänder dem ryggen. "Våra kostnader har ökat kraftigt, men vi kan inte begära högre priser av våra kunder. I så fall börjar de köpa från länder där det är billigare att producera än här, säger en skotillverkare i Kinas viktigaste industriområde, Pärlflodsdeltat norr om Hongkong." Skotillverkaren och tusentals andra exportörer kan knappast klara sig ifall USA verkställer sitt hot om att snart höja tullarna på en lång rad produkter från 10 till 25 procent. Majoriteten av exportörerna har alltid haft små vinstmarginaler, och de är beroende av att kunna sälja sina produkter på stora marknader såsom USA. Också de nuvarande tullarna på tio procent har fått fler och fler företagare att överväga att flytta sin produktion till andra länder i regionen. Redan innan tullarna infördes tidigare i år hade de allt högre produktionskostnaderna tvingat hundratals företag att stänga sina fabriker i synnerhet i det utvecklade och förhållandevis dyra Pärlflodsdeltat. President Donald Trump har dessutom meddelat att han är redo att införa tullar på 25 procent på all export från Kina. För den privata sektorn är det en mardrömslik tanke. Utvecklingen bådar inte gott för Kina. Den privata sektorn står för mer än hälften av landets bruttonationalprodukt, och största delen av produktutvecklingen görs av privata företag. I städerna sysselsätter privatföretagen hela 80 procent av de arbetsföra invånarna. Under de senaste åren har flertalet av de nya arbetsplatserna skapats inom den privata sektorn. Samtidigt kämpar en växande andel av privatföretagen med ekonomiska problem. Deras situation försvåras av att de statsägda bankerna i regel är ovilliga att bevilja dem lån. Kommunistpartiet har gjort det klart att det prioriterar de ökänt ineffektiva statsbolagen framför den privata sektorn. Företagarna har redan ett tag klagat på att det är svårt att fungera i och med att den privata sektorns framtida status är oklar. yle 181106.

Grafik: Resultat från mellanårsvalen i USA. SR.

Klart att Demokraterna tar representanthuset. Demokraterna har nu fått en majoritet av mandaten i representanthuset och Republikanerna i senaten. Donald Trump har ringt och gratulerat demokraternas minoritetsledare i representanthuset Nancy Pelosi till segern, skriver hennes stabschef på Twitter. Hon har tidigare utropat sig och sitt parti som segrare i valet till representanthuset. Republikanerna säkrat minst 51 mandat i senaten, vilket innebär majoritet, och ser ut att stärka sin position med flera mandat jämfört med innan valet. Republikanerna kommer få mellan 53 och 56 mandat enligt prognoser. Det är ett bakslag för Donald Trump som nu kommer få svårare att få sin politik genom kongressen. Valet har i förhand beskrivits som ett ödesval för honom. Men trots prognoserna jublar presidenten på Twitter. "Enorm seger ikväll. Tack till alla", skriver han. På förhand trodde många att Demokrater att det skulle svepa "en blå våg" över landet, alltså att partiet skulle gå fram mycket kraftigt. Riktigt så bra valresultat blev det dock inte för dem. Det kan vara anledningen till att Donald Trump nu pustar ut. Ekots utsände Kajsa Bodlind menar att resultatet ger Donald Trump två vägar att välja mellan. "Antigen sträcker han ut en hand för att samarbeta. Men troligare kommer han att använda Demokraterna som någon att skylla på för sådant som inte fungerar framöver," säger hon. Till senaten ser det ut att bli två oberoende kandidater i senaten. Dels har Bernie Sanders, som utmanande Hillary Clinton i primärvalen till presidentvalen, valts in som oberoende från staten Vermont. Dels ser Angus King ut att väljas in som oberoende senator från Maine. De båda lutar dock åt Demokraterna. I potten för natten val är samtliga 435 ledamöter i representanthuset, liksom en dryg tredjedel - 35 - av platserna i senaten. Vid sidan av kongressvalen väljer 36 av USA:s 50 delstater samt tre territorier guvernörer, som kan liknas vid en delstatspresident. SR 181107.

Trump nöjd trots förlust i ena kammaren. Demokraterna vann tillbaka representanthuset men republikanerna stärkte greppet om senaten. Enligt prognoserna hade Republikanerna tagit tre stolar från Demokraterna i senaten. Ställningen var därmed 42–51 till Republikanernas fördel. I valet till representanthuset såg Demokraterna ut att segra och inta en majoritet med 229 stolar mot 206. Genom att ta över majoriteten i en av kamrarna kan Demokraterna effektivt stoppa presidentens lagförslag samt eventuella nya skattesänkningar och försök att riva upp sjukförsäkringslagen Obamacare. Segern ger även Demokraterna ordförandeskapet i representanthusets utskott, vilket innebär att de kan starta olika typer av kongressutredningar. En mer delikat fråga är om partiet vill dra i gång en riksrättsprocess gentemot Donald Trump. Det krävs enbart enkel majoritet i representanthuset för att göra det – men för att fälla en president krävs att två tredjedelar av senatens ledamöter röstar för, vilket är mycket osannolikt. Ur republikanskt perspektiv är segern i senaten mycket viktig. Det innebär att president Trump kan balansera motståndarpartiet i representanthuset samt fortsätta att hålla sitt vallöfte om att tillsätta konservativa domare i de federala domstolarna, då det är senaten som godkänner sådana utnämningar. Dessutom, påpekar Stranne, har presidenten stora maktbefogenheter att agera utrikespolitiskt utan kongressens godkännande. "Trump kan fortsatt införa tullar och skriva om olika handelsavtal och agera på den internationella arenan som han anser passande", skriver hon. "Han kan också fortsätta förhandlingarna med Nordkorea och fortsätta att pressa regimen i Iran." Världen idag 181107.

Jeff Sessions lämnar justitieministerposten "på president Trumps begäran" - Rysslandsutredningens framtid oklar. "Kära Herr President. På er begäran lämnar jag nu in min avskedsansökan." Klarare än så kan man väl inte acceptera att man blivit sparkad. Det första offret efter det amerikanska mellanårsvalet har kommit. Justitieminister Jeff Sessions är rakt på sak med att avskedet är presidentens idé och ingen annans. Resten av brevet är en högaktningsfull redovisning av hur bra Session har trivts på posten och hur bra han tycker han har skött sitt jobb. Avskedet väcker en hög av principiella frågor om huruvida Trump försöker tysta en kritisk granskning av hans agerande under presidentkampanjen. Hur ska det nu gå med Robert Muellers specialutredning om eventuella olagligheter under presidentvalskampanjen? Sessions har framstått som trogen ända sedan valkampanjen. Det var som tack för det som Sessions blev justitieminister. Trump har ändå också förlöjligat justitieministern och ifrågasatt hans manlighet. Trump har varit upprörd över att Sessions jävade sig i fråga om Rysslandsutredningen. Det gjorde han för att han själv hade haft kontakter med den ryska ambassadören i Washington DC. Trump har gett intrycket av att gärna sparka specialåklagare Robert Muller och avsluta utredningen. Han har avråtts, eftersom det kunde vara olagligt och framstå som om han har något att dölja. Presidenten har inte varit nöjd, sagt att utredningen tar för mycket tid och kostar för mycket. Men Trump har inte heller vågat avbryta utredningen. Det trodde man att kunde hända efter mellanårsvalet. Nu är Sessions det första offret. Vilket som blir första steg är okänt. Rod Rosenstein är den som har ansvarat för Mullerutredningen på ministeriet. Han har inte fått slut på utredningen. Han kanske är nästa att bytas ut.
Målet är att senaten i januari ska kunna förhöra och utnämna en ny justitieminister. Tjänsten sköts tillfälligt av Matthew Whitaker, som har fungerat som Sessions´ stabschef. Enligt amerikanska medier är Whitaker inne på Trumps linje, att Muller-utredningen borde koncentreras kring enbart Ryssland, och avslutas snart. Whitaker har tidigare antytt att den avslutas senast då man stryper Mullers budget för den stora staben av specialåklagare. Demokraternas valseger i representanthuset ger kanske Muller lite tilläggstid. yle 181108.

Tidigare dömda får tillbaka rösträtt i Florida. I delstaten Florida i USA får numera även tidigare dömda rösta i val. Det röstade majoriteten av Floridaborna för i en folkomröstning i tisdags.Nu finns det 1,2 och miljoner fler väljare i delstaten. Det kan komma att innebära slutet för Florida som en vågmästarstat. "Nu finns det nog tillräckligt många röster för att ge Demokraterna majoritet i framtida val." Det säger Kathryn DePalo, professor i statsvetenskap i Miami i Florida. 1,2 miljoner Floridabor fick inte rösta i mellanårsvalet i tisdags på grund av tidigare brottslighet. Det enligt ett 150-år gammalt förbud i delstatskonstitutionen. Men i tisdags röstade över 64 procent av delstatsväljarna för att häva den lokala lagen. Och nu får tidigare dömda - som har avtjänat sitt straff, rösta i val i Florida, med undantag för de som har tidigare dömts för sexbrott eller mord. Flera bedömare tror att det kan gynna Demokraterna i framtida val. En anledning till det är att det är vanligare att afroamerikaner döms för brott - en minoritetsgrupp som i stor utsträckning röstar på Demokraterna. Men om det är Demokraterna som skulle gynnas av att fler går till valurnorna, återstår att se, säger Kathryn DePalo. "Det rör sig trots allt om en bred grupp och det är oklart vilka som faktiskt registrerar sig och går och röstar," säger hon. Däremot tror Kathryn DePalo att omröstningen i Florida kommer väcka frågan i de två andra delstaterna, de enda som har kvar den lagen - Kentucky och Iowa. SR 181108.

CNN-journalist portas efter bråk med Trump. Vita huset i USA drar in ackrediteringen för CNN-journalisten Jim Acosta. Acosta hade tidigare under dagen hamnat i ordväxling med president Donald Trump vid en presskonferens. Trumps stab anklagar dessutom Acosta för att ha "lagt sin hand" på en anställd i Vita huset. Journalisten vägrade att sätta sig ned och ge i från sig mikrofonen, och Trump kallade honom "oförskämd, fruktansvärd person" och upprepade vad han tidigare sagt om CNN: "Ni är folkets fiende." Acosta försökte att få svar från Trump om hans syn på de migranter som vandrar genom Centralamerika på väg mot USA. I ett uttalande från Vita husets talesperson Sarah Sanders uppger man att Trump tror på en fri press och välkomnar tuffa frågor, men att man inte "tolererar att en reporter placerar sin hand på en ung kvinna som bara försöker att göra sitt jobb som praktikant i Vita huset". Jim Acosta kallar uttalandet för en lögn, och får uppbackning av sin arbetsgivare, liksom ett antal andra journalister som bevittnade händelsen. Sarah Sanders syftar på händelsen när en kvinna anställd vid Vita huset försöker ta mikrofonen från Jim Acosta under frågestunden. Förloppet filmades från en mängd olika vinklar. I klippen syns hur kvinnan upprepade gånger sträcker sig fram och till slut tar tag i mikrofonen. Acosta vrider då kroppen något från henne samtidigt som hans vänstra överarm nuddar vid kvinnans utsträckta arm. Han riktar sig mot kvinnan och säger ”ursäkta mig” och fortsätter att ställa frågor till presidenten. Acosta tar inte i kvinnan med sina händer. Vita huset meddelar att Acostas pressackreditering som ger honom tillgång till presskonferenser är indragen "tills vidare". SR 181108.

Trump: Har skrivit under nya migrationsregler. USA:s president Donald Trump meddelade nyss att han skrivit under nya regler som förändrar läget för de som söker asyl längs USA:s södra gräns. Om man korsar gränsen illegalt ska det bli omöjligt att i efterhand söka asyl. Regelförändringen kan påverka bland annat migrantkaravanen som nu går genom Mexiko med sikte på den amerikanska gränsen. SR 181109.
Trump slopar asylrätten - anses strida mot lagen. I USA har president Trump undertecknat ett redan kritiserat tillkännagivande om att inte bevilja asyl till personer som tar sig in i USA olagligt. Beslutet gäller i tre månader, men det kan förlängas. "Vi behöver folk utifrån men de måste komma in lagligt och de måste ha meriter," sa president Donald Trump till reportrar strax efter att han skrivit under tillkännagivandet om att ta bort rätten att söka asyl för personer som kommit till USA olagligt över gränsen från Mexiko. Trump använder sig härmed av befogenheter som han har om frågan gäller rikets säkerhet. Migranter kan fortfarande söka asyl vid gränsövergångarna, men köerna där är långa och redan idag ombeds sökanden att återkomma senare, enligt flera nyhetsbyråer. Beslutet har fått kritik eftersom det anses strida mot amerikansk lag som ger personer rätt att söka asyl även om man inte befinner sig vid en gräns. Flera människorättsorganisationer beklagar beslutet och FN:s flyktingorgan UNHCR säger att man nu bett sina juridiska experter titta på Trumps nya direktiv. Beskedet kommer som ett led i en rad åtgärder från Vita huset avsedda att begränsa olaglig invandring, något som också varit en viktig valfråga för republikanerna i mellanårsvalet nyligen. SR 181109.

Tusentals i protest mot Session efterträdare. I USA växer nu kritiken mot att tidigare justitieminister Jeff Sessions ersatts av Matthew Whitaker. Han väntas vilja begränsa eller stoppa särskilde åklagaren Robert Muellers utredning av Donald Trumps valkampanj. På torsdagen samlades tusentals människor för att protestera, bland annat utanför Vita huset. "Jag är orolig att Robert Mueller nu kommer få sparken innan han hinner avsluta sin utredning av Donald Trump," säger Eric Spiegel som åkt från Virginia för att delta i demonstrationen. Han är en av flera hundra som samlats med plakat i parken framför Vita huset. En grupp bildar orden Rädda Mueller med hjälp av glödlampsförsedda skyltar som glimmar i höstmörkret. Anledningen till protesterna här och över hela landet är tillförordnade Justitieminister Matthew Whitakers tidigare uttalanden om att Mueller-utredningen skulle vara på väg att gå för långt, han har också använt samma ord om den som president Trump brukar använda - en häxjakt. I rollen som chef för justitiedepartementet skulle Whitaker kunna stoppa just denna utredning som undersöker om ifall Trump-kampanjen haft otillbörligt samröre med ryska intressen. Och många här tror att Whitaker fått jobbet för att kunna göra just det. "Han har valts ut, inte för att han har rätt meriter utan för att Trump räknar med att han ska vara lojal," säger Christine Richardson som tycker att det är ytterst viktigt att var här och protestera. "Det här är den värsta politiska krisen jag upplevt och jag är 65 år," säger Christine Richardson. SR 181109.

Domare stoppar oljeledningen Keystone XL. I USA stoppas nu bygget av den mycket kontroversiella oljeledningen Keystone XL, åtminstone tillfälligt, av en domare i delstaten Montana. Beslutet är en viktig delseger för miljöaktivister och företrädare för den amerikanska ursprungsbefolkningen i en strid som kommit att symbolisera kampen om miljön. "Trumpadministrationen har helt enkelt bortsett från den allvarliga miljöpåverkan som bygget kan medföra," förklarar domaren Brian Morris i Montana sitt beslut. Beslutet att åtminstone tillfälligt förbjuda vidare utbyggnad av oljeledningen som är tänkt att länka samman producenter i Kanada och North Dakota med raffinaderier vid Mexikanska golfen. USA:s förre president Barack Obama stoppade projektet 2015 med motiveringen att det motverkade arbetet med att minska användandet av fossila bränslen. När president Donald Trump tillträdde var ett av hans första beslut att riva upp det förbudet och ge grönt ljus till till bygget som om det färdigställs ska kunna forsla upp till 830 000 fat olja om dagen. Projektet och motståndet mot det blev känt över hela världen sedan företrädare för olika delar av USA:s ursprungsbefolkning protesterat tillsammans med miljöaktivister i reservatet Standing Rock. Nu ger domaren demonstranterna delvis rätt – miljökonsekvenserna har inte utretts tillräckligt. SR 181109.

Antalet döda stiger efter bränderna i USA. Minst nio människor har nu omkommit i bränderna som härjar i Kalifornien. Omkring en kvarts miljon människor har eller håller på att lämna sina hem i vad som beskrivs som de värsta bränderna i delstaten på 100 år. I och runt staden Paradise i norra Kalifornien hittades fyra personer ihjälbrända i sina fordon, ytterligare fem har också dött i samband med branden, enligt nyhetsbyrån AP. Många fler har rapporterats saknade i vad som kallas den mest destruktiva branden sedan man började mäta materiella förluster i samband med bränder. Minst 6700 byggnader har förstörts och under den amerikanska kvällen sträckte sig branden över en yta på 360 kvadratkilometer. "En hel stad förstördes på ett dygn" sa en lokal polisman, enligt USA Today. Samtidigt rasar andra bränder i södra Kalifornien. Invånarna i staden Malibu, nära Los Angeles, har nu beordrats att evakuera sina hem. SR 181109.
Trump: Bränderna beror på dålig skogsförvaltning. Flera bränder härjar i Kalifornien, däribland en av de mest förödande i delstatens historia. Från Paris twittrar Donald Trump att katastrofen beror på dålig skötsel av skogen. Fler än 250 000 personer har lämnat sina hem för att fly bränderna. I branden som drabbat norra Kalifornien har nio personer dött och minst 35 rapporterats saknade. President Trump twittrade i dag att det är bristfällig skogsförvaltning som ligger till grund för den massiva förstörelsen. "Gör något åt det eller så får ni inga federala pengar" skrev han bland annat i tweeten som verkade vara riktad till den Demokrat-styrda delstaten. Presidenten nämnde inget om klimatförändringarnas roll. Enligt flera forskare bidrar stigande temperaturer till att vegetationen torkar i större grad, vilket i sin tur ökar risken för skogsbränder. "Den globala uppvärmningen har lett till högre temperaturer än vad vi annars skulle haft," säger bioklimatologen Park Williams till New York Times. SR 181110.

CNN stämmer Vita huset. TV-kanalen CNN har lämnat in en stämningsansökan mot USA:s president Donald Trump och flera av hans rådgivare, efter att CNN:s korrespondent i Vita huset fått sin ackreditering dit indragen. I stämningen hävdas att reporterns och TV-kanalens rättigheter enligt den amerikanska konstitutionens första och femte tillägg kränks av presidentens och hans rådgivares indragning av ackrediteringen. Både CNN och den aktuelle reportern Jim Acosta står bakom stämningen som innefattar sex tilltalade. Den är riktad mot USA's president Donald Trump, presidentens stabschef John Kelly, ställföreträdande personalchef för kommunikation Bill Shine, pressekreteraren Sarah Sanders, Secret service director Joseph Clancy och den oidentifierade Secret service-tjänstemannen som tog ifrån Acostas hans ackreditering. Pressekreteraren Sarah Sanders ska ha kort efter att reportern blivit nekad inträde till vita huset, sagt att anledningen till den indragna ackreditering var att Jim Acosta ska betett sig olämpligt under presidentens presskonferens. CNN nekar till anklagelserna och har vid flera tillfällen begärt att få ackreditering återinförd. "Trots att stämningen är specifikt för CNN och Acosta, så skulle detta ha kunnat hända vem som helst," säger TV-kanalen och fortsätter. "Om detta lämnas obestritt, kan vita husets handlingar skapa en farlig effekt för vilken journalist som helst, som bevakar våra folkvalda." Enligt CNN ska president Donald Trump två dagar efter den aktuella händelsen ha antytt att det som hänt Jim Acosta, kan komma att hända även andra journalister. SR 181113.
Domare ger CNN rätt mot Vita Huset. I USA har en domare beslutat att Vita Huset omedelbart måste ge tillbaka pressackrediteringen till CNN:s reporter Jim Acosta. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Det amerikanska tv-bolaget CNN:s politiske reporter Jim Acosta har nu fått tillbaka sin pressackreditering till Vita huset. Jim Acosta blev av med sin ackreditering efter ett meningsutbyte med Donald Trump på en presskonferens i början av månaden. Hans arbetsgivare CNN hade stämt vita huset i domstol eftersom de hävdade att reporterns grundläggande rättigheter hade kränkts. SR 181116.
Vita huset backar - journalist tillåts komma tillbaka. SR 181120.

Antisemitiska hatbrott ökar i USA. Antalet hatbrott ökar i USA - särskilt de med antisemitiska motiv. Närmare 7 200 hatbrott anmäldes i landet år 2017, jämfört med drygt 6 100 året innan, enligt statistik från den federala polisen FBI. Anmälningarna av antisemitiska hatbrott ökade med 37 procent, från 684 till 938, en ökning för tredje året i rad. Brotten strider mot USA:s grundläggande värderingar, säger tillförordnade justitieministern Matthew Whitaker i ett uttalande. Siffrorna offentliggörs bara veckor efter att en beväpnad man gick till attack mot en synagoga i staden Pittsburgh och sköt ihjäl elva personer samtidigt som han skrek att "alla judar måste dö" SR 181113.

Macrons svar till Trump: Förväntar sig respekt. Emmanuel Macron vill inte svara direkt på Trumps kritik på Twitter efter besöket i Paris i helgen. Men i en intervju i fransk tv i går sa Macron att han förväntar sig respekt mellan länderna. Intervjun i franska TF1 gjordes ombord på ett hangarfartyg och det var en delvis självkritisk fransk president som svarade på frågor efter den amerikanska presidentens twitterattacker. Han sa att man förväntar sig respekt mellan allierade länder. När Donald Trump landade i Paris i fredags, twittrade han att Macron vill bilda en armé för att skydda sig emot USA, Ryssland och Kina och att Europa borde betala mer av Natos kostnader. Det var en sammanblandning av två olika citat från Macron, som vill skapa en europeisk armé som inte är beroende av USA. Men under den franske presidentens tal till hundraårsminnet av freden efter första världskriget, sa han så att nationalism är motsatsen till patriotism, och att nationalism är förräderi - med en indirekt hänvisning till Trump som nyligen kallat sig nationalist. Så när den amerikanske presidenten hade återvänt hem kom ett rasande svar på Twitter. Han skrev att det var synd att Macron har så låga opinionssiffror och att det inte finns nåt land som är så nationalistiskt som Frankrike och att det med all rätt. Opinionssiffrorna är en öm punkt. En mätning i tidningen Le Figaro i oktober visade att Macron har fullt stöd av bara 26 procent av väljarna. I intervjun i går medgav han att det skulle vara bra med bättre siffror, men att han inte kan fixera sig vid det. Han sa att han delar folkets otålighet och ilska och att hans största misstag är att han inte lyckats att skapa försoning mellan folket och dess ledare, och det är nåt han delar med alla demokratier i väst. Emmanuel Macron sa att han framöver kommer att vara mer ute bland folk och styra landet på ett delvis annat sätt. SR 181115.

Trumps asylbeslut upphävs. Den amerikanska presidenten Donald Trumps nya asylstopp för personer som tagit sig in i landet illegalt upphävs nu tillfälligt av en federal domare i USA. Det var i början av november som Trump införde asylstopp med en presidentorder. Enligt Donald Trump behövs stoppet för att trygga den nationella säkerheten och för att stoppa migrantkaravanen som vandrat mot usa:s södra gräns från centralamerika. Domstolsbeslutet kommer efter att människorättsorganisationer överklagat asylstoppet. SR 181120.

Trump fortsätter skydda saudiske kronprinsen. Donald Trump håller fast vid sin övertygelse om att det inte är klarlagt att Saudiarabiens kronprins ligger bakom mordet på Jamal Khashoggi. Enligt amerikansk media har CIA slagit fast att den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman beordrade mordet på Jamal Khashoggi. Men den uppfattningen delas inte av Donald Trump som fortsatt öppet går emot sin egen underrättelsetjänst. I ett skriftligt uttalande som börjar med orden "america First!" är Trumpadministrationens prioriteringar tydliga. "Kanske beordrade han [mordet på Khashoggi], kanske gjorde han det inte" skriver presidenten och intygar att USA fortsatt kommer att vara en trogen allierad till Saudiarabien. Därtill upprepar Trump att USA:s affärsintressen med Saudiarabien är alltför värdefulla för att äventyras. "Det vore dåraktigt" att säga upp vapenkontrakten med saudierna, hävdar presidenten. I sitt uttalande ägnar Trump en stor del åt att skriva om Iran. En av Trumpadministrationens viktigaste utrikespolitiska prioriteringar är att begränsa Irans inflytande i Mellanöstern, och Trumpadministrationens strategi är djupt sammanlänkad med Saudiarabien och kronprins Mohammed bin Salman. Trump har nu gjort det mer tydligt än någonsin tidigare att mordet på Jamal Khashoggi inte kommer rubba hans syn på vad som krävs för att uppfylla innebörden av uttrycket "america First!". SR 181121.

Donald Trump försvarar Ivankas mejl. USA:s president Donald Trump avfärdar att det skulle finnas likheter mellan Ivanka Trump och hans tidigare motståndare Hillary Clintons användande av privata mejladresser för officiella mejl, och kallar påståendena för "fake news", falska nyheter. USA:s president Donald Trump avfärdar att det skulle finnas likheter mellan Ivanka Trump och hans tidigare motståndare Hillary Clintons användande av privata mejladresser för officiella mejl, och kallar påståendena för "fake news", falska nyheter. Under presidentkampanjen 2016 var president Trump skarpt kritisk mot Hillary Clinton, och hävdade att hon brutit mot lagen. Men Ivanka Trumps mejl innehöll inte hemlig information och hon använde inte samma typ av server, uppger presidenten, som anser att hans dotter inte har gjort något fel. Enligt The Washington Post skickade Ivanka Trump under 2017 hundratals mejl i officiella ärenden till medhjälpare och tjänstemän i strid mot federala regler om diarieföring. "Tidigt och under en kort period skickade Ivanka några mejl. De var inte hemliga som Hillary Clintons. De blev inte raderade som Hillary Clintons," säger Trump. Trumps försvar av sin dotter har inte lyckats blidka kongressledamöter, som planerar att utreda om Ivanka Trump brutit mot några regler. En talesperson för Ivanka Trumps advokat har bekräftat att hon använt ett privat e-postkonto innan hon fått information om reglerna och säger att all mejlkorrespondens med koppling till Vita huset har lämnats in för arkivering för flera månader sedan. SR 181121.

Handelskonflikten mellan Kina och USA trappas upp. Handelskonflikten mellan USA och Kina ser ut att trappas upp. I en ny rapport till den amerikanska kongressen konstateras att Kina inte gjort någonting för att möta USA:s krav på mer "rättvisa" villkor i handeln mellan länderna. Den amerikanska kongressen beställde i mars en analys av villkoren i handeln med Kina. Det är en uppdatering av den rapporten som nu blivit klar. "Kina har inte på något sätt fundamentalt ändrat sin orättvisa och marknadsstörande politik," säger USA-regeringens handelsrepresentant Robert Lighthizer i en skriftlig kommentar. Kritiken handlar främst om det som hela tiden stått i centrum i president Trumps kritik av handelsvillkoren med Kina: De immateriella rättigheterna, det vill säga patent, licenser, copyright och liknande. Den nya rapporten hävdar att Kina fortsätter att tillåta stöld av avancerad teknologi. Eller att tvinga till sig teknologin genom att ställa det som villkor för amerikanska investeringar i landet. Rapporten kan möjligen ses som en positionsmarkering inför det möte mellan Trump och hans kinesiska motsvarighet Xi Jinping som planeras vid toppmötet inom gruppen G20 i Buenos Aires om en dryg vecka. En talesman för det kinesiska utrikesdepartementet säger till nyhetsbyrån Reuters att handeln är ömsesidigt fördelaktigt för båda länderna. Att det är naturligt med viss friktion. Och att nyckeln är en ömsesidigt och jämlik respektfull dialog för att lösa konflikter. SR 1811222.

Klimatkatastrof väntar USA enligt ny rapport. En färsk rapport om klimatförändringarnas effekter i USA målar upp en mörk bild av framtiden. Om ingenting görs för att stoppa utsläppen av växthusgaser kommer följderna bli enorma. Den över 1 600 sidor långa rapporten beskriver hur skogsbränder kommer att bli vanligare, jordbruksproduktionen kommer minska, vattenkvalitén kommer att försämras och sjukdomar som astma väntas öka drastiskt. "Redan idag ser vi effekterna av klimatförändringarna, skriver rapportförfattarna, som samtidigt varnar för utvecklingen inom de kommande 80 åren." Vissa platser i landet kommer att drabbas av torka vilket i sin tur leder till större vattenbrist. På andra ställen kommer det bli vanligare med kraftig nederbörd som tillsammans med stigande havsvattennivåer kommer leda till översvämningar som slår ut viktig infrastruktur. USA:s energiproduktion kommer att minska samtidigt som energibehovet ökar, vilket kommer leda till högre energipriser. Det kommer bli vanligare med strömavbrott och bränslebrist. Rapporten slår också fast att de som kommer drabbas värst är låginkomsttagare och andra marginaliserade grupper i det amerikanska samhället. Studien har skrivits på uppdrag av kongressen och tagits fram genom ett samarbete mellan 13 federala myndigheter. Rapportens slutsatser står i stark kontrast till den sittande presidentens uppfattning om klimatförändringarna. Donald Trump har flera gånger öppet luftat sina tvivel om att människan ligger bakom de utsläpp som leder till global uppvärmning. I en tweet för några dagar sedan ifrågasatte Trump om den globala uppvärmningen verkligen existerar, eftersom en köldvåg då var på väg att svepa in över nordöstra USA. President Trumps politiska åtgärder under sina första två år i Vita huset har varit i linje med den inställningen. Han har beslutat att USA ska lämna klimatavtalet som slöts i Paris, och arbetat för att lätta på bestämmelser som syftar till att minska utsläppen från bilar och kolkraftverk. Rapportförfattarna presenterar tre huvudåtgärder som kan vidtas för att motverka effekterna: Avgiftsbelägga växthusgaser, införa utsläppsgränser och använda offentliga medel för forskning om hållbar energiproduktion. Det finns inget som tyder på att Donald Trump kommer att ändra inställning och hörsamma de råden. SR 181123.
Avverkningen av Amazonas ökar och i USA varnas för klimatkaos - Bolsonaro och Trump befaras förvärra miljöproblemen. I USA varnar federala myndigheter för att klimatförändringen kommer att innebära massiv ekonomisk skada under det kommande århundradet. Samtidigt larmar Brasiliens miljömyndigheter för att avverkningen av regnskogen i Amazonas igen ökar i snabb takt. I båda länderna driver ledarna en politik som förvärrar problemen. Klimatförändringen kommer slå hårt mot det amerikanska samhället och ekonomin under det här århundradet om inte tillräckliga åtgärder vidtas. Det är slutsatsen i en rapport som har sammanställts av 13 amerikanska federala myndigheter. Klimatförändringen kommer enligt rapporten att innebära massiva skador på infrastruktur, störa exporten och minska jordbruksproduktionen till nivån före 1980. Rapporten varnar också för att massiva skogsbränder, såsom de som drabbat Kalifornien under hösten, på grund av torka kommer att drabba också de sydöstra delstaterna i framtiden. Rapporten gör gällande att allt mindre pålitligt väder och allt fler extrema väderfenomen kommer att innebära ofantlig ekonomisk skada. "Den globala uppvärmningen håller på att förändra var och hur vi bor och utgör allt större utmaningar för befolkningens hälsa, livskvalitet, ekonomin och de naturliga system som livnär oss," står det i rapportens slutsatser. Den ekonomiska skadan klimatförändringen för med sig kommer att betyda att USA:s ekonomi krymper med tio procent fram till 2100 jämfört med nuläget.
Samtidigt publicerade Brasiliens miljöministerium en rapport som larmar om att skövlingen av Amazonas regnskogar igen har ökat efter flera år av positiv utveckling. Amazonas kallas ofta i folkmun för världens lungor, då de utgör de viktigaste kolsänkorna i världen och det största syreproducerande skogsområdet i världen. Amazonas ses därför som avgörande för att klimatförändringen ska kunna bekämpas. Efter lagförändringar och skärpt övervakning som inleddes år 2014 har skövlingen av de värdefulla skogarna minskat varje år, tills nu. Enligt den nya rapporten har skövlingen ändå igen ökat, med 13,7 procent, mellan juli 2017 och juli 2018. Under den tiden har 7900 kvadratkilometer regnskog huggits ner, området är lika stort som hela Österbottens landskap. Experter befarar att Amazonas i många områden är nära den punkten där skogen inte längre klarar av att förnya sig även om all avverkning skulle upphöra. Rapporten slår fast att en stor del av avverkningen i Amazonas har gjorts för att ge väg för odling och betesmarker. Den utvecklingen befaras nu öka i takt under nyvalda presidenten Jair Bolsonaro. Bolsonaro har sagt att han vill ge industrin och jordbruket fria händer i Amazonas och slå samman miljö-, jordbruks- och finansministerierna till ett enda jätteministerium. yle 181124.

Migranter möttes av tårgas vid USA:s gräns. Myndigheterna i USA stängde temporärt gränspassagen mellan Tijuana och San Diego under söndagen efter att en grupp migranter försökte ta sig över gränsen. På videor som lagts upp på sociala medier syns ett hundratal personer som springer mot det metallstängsel som utgör gränsen till USA. Nyhetsbyrån AP rapporterar att amerikanska gränsvakter sköt tårgas mot migranterna som också stoppades av det höga stängslet. Enligt CNN sköts gummikulor mot människorna som försökte ta sig över. På filmerna kan man också se hur några av människorna i Mexiko kastar in vad som verkar vara stenar på den amerikanska sidan. Det är oklart om någon skadades i händelsen. Runt 5000 personer, mestadels från Honduras, har nått fram till norra Mexiko och gränspassagen mellan Tijuana och San Diego. Enligt migranterna flyr de bland annat våld och gängkriminalitet i sina hemländer och vill därför o ta sig till USA för att söka asyl. SR 181126.
Trump tror inte på klimatrapport. USA:s president, Donald Trump, tror inte på uppgifterna i en omfattande rapport om effekterna av klimatförändringarna. När han fick frågan av en journalist svarade han att USA skulle förlora på att förändra sin politik. Rapporten, som skrivits på uppdrag av kongressen, har tagits fram genom ett samarbete mellan 13 federala myndigheter. Trumps uttalande innebär med andra ord att han inte tror på sina egna myndigheter. SR 181127.

Manafort anklagas för att ha ljugit. Donald Trumps tidigare kampanjchef, Paul Manafort, anklagas för att ha ljugit för FBI och specialutredaren Robert Mueller, enligt domstolshandlingar. Enligt åklagarna har Paul Manafort vid upprepande tillfällen ljugit för FBI och för specialutredaren Robert Mueller. I och med lögnerna, är inte åklagarsidan inte längre bunden av villkoren i den förlikning som slöts med Paul Manafort för drygt två månader sedan. Förlikningen innebar kortare fängelsestraff i utbyte mot att Paul Manafort samarbete med den så kallade Rysslandsutredningen. Då Manafort "brutit mot uppgörelsen finns det inget skäl att vänta med att döma honom", skriver åklagarna i ett dokument som lämnat till federal domstol. Paul Manaforts advokater hävdar dock att han lämnat ett sanningsenligt vittnesmål. Rysslandsutredningen har till uppgift att utreda Rysslands misstänkta påverkan på presidentvalet 2016 – något som den ryska regeringen nekat till. De brott som Paul Manafort anklagas för, ska ha inträffat innan arbetet med Donald Trumps valkampanj. svt 181127.

Överdoser sänker livslängden i USA. Den förväntade medellivslängden i USA sjunker till följd av den uppmärksammade drogepidemin i landet. Medellivslängden för en genomsnittlige amerikanen sjunker till 78,6 år. Orsaken bakom är till stor del de höga dödstalen till följd av överdoser, enligt en amerikansk myndighetsrapport. USA brottas med en opioid-epidemi med ett utbrett missbruk av heroin, fentanyl och receptbelagda mediciner som kostade fler än 70 000 människor livet under 2017 - en ökning med 9,6 procent från året innan. Samtidigt har antalet självmord ökat med 3,7 procent. Till följd av detta sjunker den förväntade medellivslängden i USA med 0,1 procent. Det innebär en fortsättning av en trend som inleddes 2015 då medellivslängden i landet sjönk för första gången på årtionden. "Förväntad medellivslängd ger oss en bild av det övergripande hälsotillståndet i landet, och den här oroväckande statistiken är en påminnelse om att vi förlorar för många amerikaner för tidigt och för ofta," säger Robert Redfield, chef för USA:s hälsomyndighet (CDC). I grannlandet Kanada lever invånarna i genomsnitt tre år längre, och detsamma gäller för Sverige. Här är medellivslängden 82,3 år. Japanerna är de som lever längst - när de föds kan de räkna med nästan 84 år på jorden. Statistik från 1979 och framåt visar att antalet dödsfall på grund av drogöverdoser har stigit kraftigt i USA, från 2 475 år 1979 till 72 000 i fjol. Överdoser är numera den vanligaste dödsorsaken för amerikaner under 50 år. I dag orsakar syntetiska opioider, i första hand fentanyl, flest dödsfall av alla droger. Därefter följer heroin och läkarutskrivna opioider. På fjärde plats kommer kokain. USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opioidepidemi utan motstycke. 2,4 miljoner amerikaner beräknas i nuläget vara beroende av opioider. En vanlig dag i USA tas över 650 000 recept på opioider (oftast värktabletter) ut på landets apotek. Statistik visar att fyra av fem av dagens opioidmissbrukare har börjat med värktabletter. Rättsliga processer pågår mot ett antal läkemedelsbolag som anklagas för att ha bidragit till epidemin. SR 181129.

USA:s senat stoppar vapenstöd till Saudiarabiens Jemenkrig. USA:s senat har röstat för att sätta stopp för det amerikanska militära stödet till den saudiskledda koalitionens krigföring i Jemen. Beslutet är en tydlig signal riktad mot Saudiarabien, men också mot hur Vita huset agerat kring den dödade saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Senatorer från båda sidor valde att rösta för ett tillbakadragande. 63 av senatorerna röstade för och 37 emot. Utrikesminister Mike Pompeo och förvarsminister Jim Mattis försökte i sista minuten att få senatorerna att rösta emot, men det verkar snarare ha haft motsatt effekt. Båda ministrarna åkte inför omröstningen till Kapitolium för att möta senatorerna bakom stängda dörrar, där de betonade vikten av relationen mellan USA och Saudiarabien, och försvarade hur Vita huset svarat på mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Pompeo och Mattis sade att de, efter att noggrant ha gått igenom uppgifterna, har kommit fram till att det inte finns några direkta bevis på kopplingar mellan kronprisen Mohammed bin Salman och mordet. De har också argumenterat för att tidpunkten är illa vald, och att man borde avvakta de planerade fredssamtalen i Sverige. Men enligt CNN verkade mötet snarare ha förargat än blidkat senatorerna. Flera var öppet irriterade över att CIA-chefen Gina Haspel inte var på plats för att ge underrättelsetjänstens bild av mordet. Republikanen Lindsey Graham, ändrade exempelvis sig och valde att rösta för tillbakadragandet. Frågan kommer att fortsätta att debatteras och fler omröstningar väntas nästa vecka. Och även om resolutionen passerar senaten väntas det bli svårt att få den igenom representanthuset innan årsskiftet, skriver nyhetsbyrån AFP. SR 181129.

Cohen erkänner att han ljugit i Rysslandsutredningen. Trumps tidigare advokat Michael Cohen har erkänt att han ljugit för kongressen, rapporterar flera medier. Cohen figurerar i den omfattande Rysslandsutredningen och ska nu ha ingått ett avtal med den särskilde åklagaren Robert Mueller. SR 181129.

Företag i USA börjar känna av handelskonflikten. Amerikanska bönder och biltillverkare är några som börjat känna konsekvenserna av den pågående handelskonflikten mellan president Trump och Kinas ledare. Amerikanska bönder bunkrar just nu bekämpningsmedel och gödsel från Kina för att ha i lager innan tullarna på dessa varor fördubblas från och med årsskiftet. De nya tullarna kommer att slå hårt mot jordbrukssektorn som i dag till mycket stor del importerar dessa produkter från Kina. Samtidigt lider bönderna av det i princip totala importstopp från kinesisk sida mot amerikanska jordbruksprodukter som sojabönor. Och bönderna är långt ifrån de enda drabbade. Den amerikanska biltillverkaren General motors som i veckan meddelat att man kommer säga upp omkring 14 000 anställda uppger att man förlorat motsvarande runt nio miljarder kronor på ståltullarna som infördes tidigare i år. Hittills har president Trump försvarat tullarna och hävdat att de hjälper amerikanska företag men han har också den senaste tiden låtit mer hoppfull om en möjlig uppgörelse med Kina för att få slut på det handelskrig som i nuläget kostar åtminstone delar av det amerikanska näringslivet stora pengar. SR 181130.

George H.W Bush är död. USA:s tidigare president George Bush den äldre är död. Han gick bort i natt svensk tid 94 år gammal. George Bush var USA:s 41:a president och ledde USA åren 1989–1993. dessförinnan hade han varit kongressledamot för Texas, CIA-chef och Ronald Reagans vicepresident. Han blev inte omvald utan förlorade valet 92 till Bill Clinton. SR 181201.

G20-mötet överens om WTO och klimatet. G20-länderna har avslutet toppmötet och kommit överens om att reformera Världshandelsorganisationen WTO. I överenskommelsen finns även ett löfte om att ta tag i flyktingsituationen. "Det var länge osäkert om G20 skulle kunna enas kring en slutkommuniké, Motsättningarna inom gruppen har blivit stora, under USA:s president Donald Trump. Han motsätter sig mycket av det G20 står för, det vill säga en regelbaserad världsekonomi, där alla länder står bakom gemensamma regler och tvister löses i en överenskommen process," säger Staffan Sonning, Sveriges Radios utsände i Buenos Aires. Men genom att de övriga länderna gick med på Trumps krav om att reformera Världshandelsorganisationen, som han kritiserat sedan sin valkampanj, så öppnades möjligheten för en gemensam slutkommuniké. I sluttexten erkänner världsledarna förvisso att det finns "vissa meningsskiljaktigheter" på handelsområdet, men de förpliktigar sig samtidigt att förbättra regelverket för den internationella handeln. Utöver det, har tidigare formuleringar om klimatet mildrats, för att tillmötesgå Trump. Ett av hans första beslut som president var att dra USA ut ut Parisöverenskommelsen om klimatförändringar och utsläppsmål. I sluttexten från toppmötet förbinder sig länderna även att ta tag i de grundläggande orsakerna bakom flyktingproblematiken i världen. SR 181201.
G20-länderna eniga om handelsreformer - USA nobbade klimatstöd. Ledare för världens största ekonomier har i helgen sammanstrålat i Argentina för årets G20-möte. Toppmötet mynnade ut i ett uttalande om reformer i världshandeln, däremot nobbade USA som enda land formuleringarna till stöd för Parisavtalet om klimatet. I fråga om stöd till Parisavtalet om att kämpa mot klimatförändringar var enigheten dock snäppet mer blygsam - 19 för och en enda emot, nämligen USA:s president Donald Trump. svt 181201.
Urvattnat G20-dokument efter nattmangling. G20-mötet i Argentina har enats om att reformera WTO, flyktingsituationen ska ses över, och alla länder utom USA sluter upp bakom Parisavtalet. Men slutdokumentet från mötet ses som det svagaste någonsin. Sluttexten godkändes efter omständliga förhandlingar, med målet att åtminstone få till stånd en gemensam plattform till skillnad från bland annat G7-mötet där USA:s motstånd ledde till ett oväntat sammanbrott. Men dokumentet, i vilket världsledarna erkänner att det finns "vissa meningsskiljaktigheter", ses som ovanligt urvattnat. Formuleringar emot protektionism, en grundpelare i tidigare dokument, saknas, enligt nyhetsbyrån AFP. Dessa har ersatts av ett vagt erkännande av den multilaterala handelns betydelse, med brasklappen att den brister vad gäller målen för tillväxt och att skapa jobb. "Det är den svagaste sluttext vi någonsin sett från G20," säger Thomas Bernes, senior analytiker på tankesmedjan CIGI i Kanada, till AFP. Att G20-mötet, trots det spända läget, ändå nådde i mål ses som ett bevis på att USA:s president Donald Trump lagt band på sig och försökt undvika konflikter. "Presidenten har varit dämpad vilket är ovanligt men lämpligt," säger James Dobbins, analytiker och tidigare diplomat, till Washington Post. Efter toppmötets slut enades Trump och Kinas president Xi Jinping om 90 dagars vapenvila i handelskriget mellan länderna, efter varningar från G20-mötet om konfliktens enorma kostnader för den globala ekonomin. SR 181202.

Ny rapport: Rohingyer är offer för folkmord. Det är folkmord som minoritetsgruppen rohingyer har utsatts för i Myanmar, det slås nu fast i en rapport som beställts av USA:s utrikesdepartement och som rapportförfattarna presenterade i Washington igår. "Vår undersökning visar tydligt att folkgruppen rohingyer är offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord," det säger Paul Williams vid människorättsorganisationen Public International Law & Policy Group,som är en ideell sammanslutning av människorättsadvokater. Rapporten bygger på över ettusen intervjuer med muslimska rohingyer som flytt undan militärens förföljelse från Myanmar, tidigare Burma, till grannlandet Bangladesh. Det är USA:s utrikesdepartement som har beställt undersökningen och i rapporten som presenterades i Washington i går så slår man fast att det finns grund för att säga att Myanmars militär har begått en rad brott mot mänskligheten, bland annat folkmord på rohingyer i delstaten Rakhin och att det nu finns tillräckligt med bevis för att ställa de ansvariga inför internationell domstol. Den Washington-baserade människorättsorganisationen Public International Law & Policy Groups användning av begreppet folkmord sätter press på USA: s president Donald Trump och hans administration. SR 181204.
Kina och USA överens: Inga nya tullar. Resultatet efteråt blev att Xi Jinping och Donald Trump lovade varandra att några nya eller ytterligare strafftullar inte skulle införas, men än att de som redan finns ligger fast och att man ska försöka förhandla fram en lösning på handelskonflikten under en tremånadersperiod. Därmed kommer USA inte att höja sina strafftullar på kinesiska varor från dagens tio procent till de planerade 25 procent från och med årsskiftet. Enligt USA har man nu givit Kina en respit på tre månader för att gå USA till mötes på flera olika områden där det handlar om att försöka få stopp på de handelshinder som redan finns. Förhandlingarna mellan länderna om handelskonflikten kommer alltså att fortsätta och man kommer försöka nå framsteg inom de närmsta 90 dagarna. Men om ingen överenskommelse nåtts efter den tiden kommer tullarna att höjas då, enligt Vita huset. Det framkom också efter middagen mellan Xi Jinping och Donald Trump att Kina ska köpa "stora mängder" amerikanska jordbruks-, energi- och industriprodukter som det uttrycks från Vita huset. SR 181202.

Kina fördömer gripandet av Huawei-chef. Efter att en av den kinesiska mobiljätten Huaweis chefer gripits i Kanada på begäran av USA fördömer den kinesiska sidan gripandet. Politiskt motiverat och en del i handelskonflikten mellan USA och Kina, menar Kina. Den kinesiska regeringen kräver svar på varför en av det kinesiska telekombolaget Huaweis chefer, Meng Wanzhou, gripits i Kanada, och begär att hon ska släppas fri, sade utrikesdepartementets talesperson Geng Shuang vid en presskonferens i Peking i dag. Den kinesiska ambassaden i Kanada har tidigare sagt att hon inte brutit mot några lagar. Meng Wanzhou är företagets finanschef och dotter till grundaren av Huawei. Hon har begärts utlämnad till USA och hennes fall ska tas upp i domstol i morgon. Redan tidigare i år straffades det kinesiska telekombolaget ZTE med stora böter i USA för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Iran. Enligt uppgifter till kanadensiska Globe and Mail bygger gripandet av Meng på liknande anklagelser. Gripandet av Meng kommer också mitt i en intensiv handelskonflikt mellan USA och Kina, som tävlar om dominans inom framtidens teknik. Det kinesiska privatägda företaget Huawei är världsledande inom mobil kommunikation och tävlar med det svenska företaget Ericsson om att leverera komponenter till bland annat den femte generationens mobilnät. USA, Australien och Nya Zeeland har hindrat kinesiska leverantörer som Huawei från att delta i uppbyggnaden av 5G-nät. De säger sig vara oroliga för att kinesiska intressen ska kunna använda näten för att spionera genom de kinesiska företagen. Kanada har däremot behållit sin öppenhet mot Huawei och sagt sig kunna hantera de säkerhetsrisker från främmande makt som skulle kunna komma genom mobilnätet. Kinesiska företag hindrades inte heller från att leverera teknik när den svenska Post- och telestyrelsen nyligen började ta emot anbud på frekvenser inom det framtida svenska 5G-nätet. Huawei tillbakavisar alla anklagelser om säkerhetsrisker och säger att behandlingen av företaget är politiskt motiverad i USA. Huaweis chef i Sverige Kenneth Fredriksen kallar USA:s agerande för en svartmålningskampanj. SR 181213.
Japan förbjuder kinesiskt telekom. Japan ansluter sig till de länder som portförbjuder kinesiska telekombolag från att vara med och bygga upp viktiga mobilnät. I och med detta riskerar handelskonflikten mellan Kina och USA att trappas upp. Japans regering förbereder att införa förbud för kinesiska telekombolag, det rapporterar japanska medier i dag. Anledningen är att Japans regering ser en risk i att mobilnät som byggs upp av kinesiska telekombolag som Huawei och ZTE skulle kunna utnyttjas av den kinesiska regeringen för att spionera. SR 181207.

Trump nominerar ny justitieminister. USA:s president Donald Trump säger att han kommer nominera William Barr till posten som ny justitieminister efter Jeff Sessions som fick avgå i november. William Barr var justitieminister under president Bush d.ä. i början på 90-talet. Trump bekräftade också att han nominerar utrikesdepartementets talesperson Heather Nauert som ny FN-ambassadör. Nauert har bland annat arbetat som reporter och programledare på Fox News. SR 181207.

Trump tar bort Obamas miljöregler. Trumpadministrationen fortsätter att arbeta för att omintetgöra flera av Obamas miljöregleringar. Bland annat när det gäller fossila bränslen. Inrikesdepartementet offentliggör nu planer på att tillåta oljeborrning och gruvverksamhet på markområden som tidigare varit skyddade. Beslutet att förbjuda exploatering på de platserna togs 2015 då Obamaadministrationen ville skydda djurlivet i flera delstater. Trumpadministrationens förslag har möts av kritik från miljöorganisationer som anser att man prioriterar olja framför hållbarhet. Samtidigt välkomnas det av energibranschens intresseorganisationer som hävdar att förbudet hämmat ekonomin och att framtida oljeborrningen inte kommer hota djurlivet. Framförallt har borrningsförbudet handlat om att skydda fasanfågeln strålstjärtshönan som finns i flera delstater i nordvästra USA. Miljömyndigheten, EPA, meddelar samtidigt att man vill ta bort en annan miljöbestämmelse som skulle ha tvingat nya kolkraftverk att minska sina utsläpp. Enligt den tillförordnade chefen för EPA, Andrew Wheeler, är den regeln alldeles för kostsam för företagen. Wheeler, som tidigare jobbat som lobbyist för kolindustrin, kallade sitt förslag verklighetsförankrat och sa att de nya utsläppsgränserna kommer att leda till en pålitlig amerikansk energiproduktion. SR 181207.

Snart döms Trumps före detta medarbetare. Det kommer nya uppgifter i den så kallade Rysslandsutredningen i USA. Flera av uppgifterna är besvärande för den sittande presidenten. Trumps före detta advokat och fixare Michael Cohen uppger att han 2015 hade kontakt med en rysk medborgare som erbjöd ”politisk samverkan” med Trumpkampanjen. Enligt Cohen ska samme person ha erbjudit Trump ett möte med Vladimir Putin och hävdat att ett sådant möte skulle kunna ha en "fenomenal politisk och affärsmässig inverkan". De nya uppgifterna, som kommer från offentliga dokument som olika åklagare lämnade in till en domstol sent igår kväll, skapar nya misstankar om att Ryssland på något sätt ville samarbeta med Trumpkampanjen inför valet. Michael Cohen, som tidigare var en av Trumps närmaste medarbetare, har en gång sagt att han skulle kunna ta en kula för Donald Trump. Nu har hans vittnesmål växt till ett av Vita husets största problem. Nästa vecka kommer Cohen att dömas för de brott han erkänt sig skyldig till; flera av dem involverar Donald Trump eller Trumpkampanjen. Bland annat har Cohen brutit mot kampanjfinansieringslagarna när han betalade två kvinnor för att hålla tyst om en påstådd affär de haft med Donald Trump. Cohen kommer också dömas för att han i flera kongressförhör ljugit om Donald Trumps affärsintressen i Ryssland. Den lögnen, som Cohen också erkänt sig skyldig till, handlade om Trumps planer på att bygga en fastighet i Moskva. Diskussionerna om affären höll på långt efter det datum han Cohen först uppgav. Samtidigt kom det igår nya uppgifter om Trumps före detta kampanjchef Paul Manafort som redan dömts för flera ekonomiska brott, och som nu väntar på dom gällande andra åtal mot honom. Manafort ska bland annat ha ljugit om de kontakter han haft med Trumpadministrationen efter att utredningen startade mot honom. Trump författade igår ett kort uttalande på twitter. Det här ”frikänner presidenten totalt. Tack så mycket.” skrev han. SR 181208.

Vita husets stabschef slutar. Vita husets stabschef John Kelly lämnar sin post före årets slut. Kelly anlitades för att bringa ordning i det kaos som rådde i Vita huset i fjol. Det har länge spekulerats att den pensionerade generalen Kelly skulle få lämna Vita huset. Enligt rykten har hans relation med Trump försämrats till den grad att de två knappt kan samtala med varandra, skriver nyhetsbyrån AFP. "John Kelly kommer att sluta vid slutet av året," sade Trump utanför Vita huset. "Jag vet inte om jag kan säga att han avgår," sade Trump i en antydan att stabschefen fått sparken, men tillade att Kelly "är en bra kille". SR 181208.

Trumps motståndare tveksamma till riksrätt. Efter att det kommit nya uppgifter i den så kallade Rysslandsutredningen har debatten om riksrätt mot president Trump satt igång i USA. Men Trump kan ha gjort sig immun mot misstankarna. Anklagelserna mot den sittande presidenten är både allvarliga och besvärande för honom. Bland annat handlar de om att han ska ha betalat stora summor pengar till två kvinnor, för att få de att hålla tyst om en påstådd affär de haft med honom. En sådan utbetalning skulle kunna innebära att Trump brutit mot kampanjfinansieringslagarna. En annan del av utredningen handlar om hur Trumps privata affärsintressen kan ha påverkat hans politiska inställning till Vladimir Putin och Ryssland. De nya uppgifterna har satt fart på debatten om riksrätt i USA. En riksrätt är ett slags åtal mot en sittande president, där ledamöterna i USAs kongress avgör utgången. Efter nyår kommer Demokraterna att ha den majoritet i representanthuset som krävs för att dra Trump inför riksrätt, men än så länge verkar de tveksamma till att ta det steget. Den partilöse Senatorn Angus King, som oftast röstar med demokraterna, sa igår att riksrätt inte är en bra väg att gå. "Låt valet 2020 avgöra om Trump ska vara kvar", sa han. Demokraternas tvekan handlar om de politiska risker en riksrätt skulle föra med sig. Trots de anklagelser som hittills kommit fram är Trumps popularitet bland hans egna väljare bergfast. Trumps anhängare skulle därför se riksrätt som en - enbart - politisk åtgärd, vilket i förläningen kan skapa sympatier för presidenten och bädda för ännu valvinst 2020. Presidenten har noggrant, metodiskt och effektivt underminerat rysslandsutredningen genom att måla ut den som en politiskt motiverad häxjakt. Frågan är om hans väljare någonsin kommer tro på resultatet i den, oavsett hur konkreta bevisen mot honom i slutändan kommer att vara. Trump har skapat ett klimat där han gjort sig immun mot anklagelserna. Hans väljare tror inte på dem. Hans motståndare är för rädda för att agera SR 181210.

Kina bojkottar amerikanska telefoner. Efter att kanadensisk polis gripit en av det kinesiska telekombolaget Huaweis chefer, på begäran av USA, har kinesiska företag börjat bojkotta amerikanska telefoner. "Det är för att förhindra opatriotiska handlingar som vi kommer att ge avdrag på bonusen för den som insisterar på att köpa en amerikansk mobiltelefon," så förklarade chefen Liu Dan på skärmtillverkaren Mengpai i Shenzhen sitt företags nya regler mot amerikansk elektronik, i en videointervju med tidningen Beijing News. På nätet cirkulerar bilder av meddelanden om nya regler som införts på företag och organisationer för att uppmana anställda och deras familjer till stödköp av Huaweis produkter, efter att den kinesiska telekomjättens finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada i början av december. Hon misstänks i USA för att i hemlighet att försökt kringgå de amerikanska förbuden mot export av teknik som kan hjälpa Iran att bygga kärnvapen. Gripandet har mött starka protester i Kina. "Vi bryr oss alltid om varje kinesisk landsmans välbefinnande utomlands. Kina kommer aldrig att överse med något översittarbeteende som medvetet skadar en kinesisk medborgares rättigheter," sade Kinas utrikesminister vid en forskningskonferens i Peking i dag. Gripandet av telekomchefen Meng Wanzhou ses av det kinesiska utrikesdepartementet såväl som av nationalistiska gräsrotsaktivister som ett led i det amerikanska handelskriget mot Kina för att stoppa kinesiska teknikbolag från att ta ledningen över amerikanska. SR 181211.

Religiösa ledare i enad protest mot Trumps migrationspolitik. Cirka 400 religiösa ledare och aktivister, däribland kristna och judar, demonstrerade för migranters rättigheter vid den amerikanska gränsen i San Diego i Kalifornien på måndagen. Ett 30-tal personer greps när polis ingrep mot den fredliga demonstrationen, som genomfördes vid gränsen mot Mexiko. Drygt 400 demonstranter deltog i den fredliga protesten, inklusive företrädare för kyrkor, moskéer, synagogor och ursprungsbefolkningars organisationer, rapporterar nyhetsbyrån. Många flyktingar tvingas vänta veckor och månader på att få chansen att söka asyl i USA. Reuters. SR 181211.

Huawei-chef släpps fri. En tjänstledig kanadensisk diplomat har gripits under en resa till Peking. Nyheten kom kort efter att en kandensisk domstol meddelade att det kinesiska IT-företaget Huaweis finanschef Meng Wanzhou, som gripits i Kanada på begäran av USA, får släppas mot borgen. SR 181212.
Kina griper kanadensisk diplomat. Kanada tycks ha dragits in i den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina där teknikföretag spelar huvudrollen. För samtidigt som den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef håls under övervakning av en domstol i Kanada, har kinesisk säkerhetstjänst en tjänstledig kanadensisk diplomat har gripits av den kinesiska säkerhetstjänsten under en resa till Peking. "Om en organisation som inte är registrerad i Kina skickar sin personal hit för relaterade aktiviteter så är det ett brott mot kinesisk lag," sade det kinesiska utrikesdepartementets talesperson idag på en presskonferens i Peking efter att det blivit känt att den kanadensiske medborgaren Michael Kovring gripits av säkerhetstjänsten i Peking. Den gripne, Michael Kovring, arbetade som konsult åt den oberoende organisationen International Crisis Group, som bekräftar att han greps i måndags. Han var samtidigt tjänstledig från sitt arbete som diplomat för Kanada. Gripandet bekräftas också av den kanadensiske säkerhetsministern, som uttrycker oro. Det är fortfarande oklart vad den kanadensiske medborgaren Michael Kovring anklagas för. SR 181212.
Ytterligare en kanadensare utreds i Kina. En kanadensiska affärsman som tidigare i veckan försvann i Kina utreds för att ha skadat landets säkerhet, uppger kinesiska myndigheter. Den kanadensiske affärsmannen Michael Spavor är den andra kanadensiske medborgaren som på kort tid frihetsberövas i Kina. Fallen sätts i samband med att Kanada tidigare i veckan grep den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou, på USA:s begäran. Kina hotade då med allvarliga påföljder om inte Kanada släppte finanschefen. SR 181213.
Trycket på Kanada ökar efter gripanden i Kina. Det står nu klart att två kanadensiska medborgare gripits i Kina. De två gripandena kommer efter att Kanada frihetsberövat Huaweis finanschef Meng Wanzhou. Talespersonen för Kinas utrikesdepartement, Lu Kang, bekräftade idag att affärsmannen Michael Spavor och den förre detta diplomaten Michael Kovrig greps i måndags, misstänkta för att ha varit delaktiga i brott som hotar Kinas nationella säkerhet. I Kanada och USA uppfattas de två gripandena som ett svar på att det kinesiska företaget Huaweis finanschef, Meng Wanzhou, greps i Vancouver den första december i år. Meng greps efter att ha begärts utlämnad av en åklagarmyndighet i USA, misstänkt för bedrägeri. Enligt de amerikanska åklagarna ska Meng ha varit delaktig i ett olagligt upplägg där datorprodukter sålts till Iran i strid med amerikanska sanktioner. Både Kina och USA har hävdat att anklagelserna mot Meng inte kommer påverka förhandlingarna i den pågående handelskonflikten mellan länderna. I en intervju i tisdags verkade president Donald Trump gå ifrån den linjen när han sa att han var beredd att ingripa, om det vore nödvändigt för att säkra en handelsuppgörelse med Kina. Den kanadensiske premiärministern, Justin Trudeau, visade sitt missnöje över att Trump verkade villig att blanda ihop rättsfallet med politik. "Kanada är - och kommer förbli - en rättsstat oavsett vad som försiggår i andra länder," sa Trudeau. SR 181213.

Tre års fängelse för Trumps advokat. Michael Cohen, tidigare personlig advokat åt USA:s president Donald Trump, döms till tre års fängelse för att ha betalat ut pengar till två kvinnor för att undvika en sexskandal inför presidentvalet 2016. Han straffas också för att han ljugit för kongressen om planer under valkampanjen på att bygga en motsvarighet till skyskrapan Trump Tower i Moskva. Den 52-årige Cohen erkände sig i augusti skyldig till åtalet av åklagare i New York. Enligt både åklagarna och Cohen agerade han på uppdrag av Donald Trump när han betalade kvinnorna. Presidenten nekar i sin tur till att ha haft något förhållande med dem. Cohen har även i ett annat rättsfall erkänt skatte- och bankbedrägerier. Advokaten har samarbetat med den särskilde åklagaren Robert Mueller som utreder eventuella oegentligheter i kontakter mellan valkampanjen och höga ryska företrädare. Här nekar Trump till några sådana. I kongressen sade Cohen först att diskussionerna om bygget i Moskva avslutades i januari 2016, men medgav senare att de pågick till juni samma år. Under onsdagen fick han sitt straff utmätt av en domare i New York. Själv ville Cohen slippa fängelse med hänvisning till att han samarbetat med utredarna. Men åklagarna pekade på att detta endast skett i begränsad omfattning och yrkade på fängelse i omkring fyra år. SR 181212.
Cohen: Trump visste att det var olagligt att betala kvinnorna. USA:s president Donald Trump fattade personligen beslut om utbetalningarna till två kvinnor för att undvika en sexskandal inför valet 2016 - och kände till att detta inte var enligt reglerna. Detta berättar Michael Cohen, Trumps före detta advokat, två dagar efter att han fått sin fängelsedom fastslagen. "Han beordrade mig att göra utbetalningarna," säger Michael Cohen till den amerikanska TV-kanalen ABC i den första intervjun som gjorts med honom sedan han i onsdags fick sitt straff fastställt till tre år. Han dömdes för brott mot amerikanska kampanjfinansieringslagar och för att han ljugit i kongressförhör om ett byggprojekt i Ryssland som han skött åt den dåvarande presidentkandidaten. Enligt Cohen råder ingen tvekan om att Trump visste att det var brottsligt. "Det var därför Trump försökte dölja utbetalningarna." Donald Trump har flera gånger sagt att han aldrig gett Cohen direktiv om att bryta mot lagen, något som Cohen alltså tillbakavisar. Enligt Cohen är det inte rimligt att han är den enda som tar ansvar för det som skett. "Jag borde inte stå som ensam ansvarig för presidentens handlingar, sa Michael Cohen. SR 181214.

Senaten vill dra in militärt stöd till saudiskt Jemenkrig. Den amerikanska senaten har antagit en resolution om att USA ska avbryta stödet till den saudiarabiska krigföringen i Jemen. Resolutionen har ingen omedelbar effekt, men den visar på ett utbrett missnöje med Donalds Trumps utrikespolitik. Resolutionen röstades igenom med siffrorna 56 mot 41 och innebär att senaten vill att allt amerikanskt militärt stöd till Saudiarabiens krig i Jemen ska upphöra. Som det ser ut nu, är det osannolikt att innehållet i resolutionen kommer att förverkligas, den måste dels få stöd av det fram till årsskiftet republikanskt styrda representanthuset och därefter av president Donald Trump. Resultatet i omröstningen innebär också att senaten försöker få större inflytande över den amerikanska utrikespolitiken när det gäller krigföring. Det här är första gången kongressen stödjer sig på The War Powers Act, en lag som stiftades för att begränsa presidentens makt vid krig. Senatorerna antog också enhälligt en andra resolution där man fördömde mordet på journalisten Jamal Khashoggi och pekade ut den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman som den som bär ansvaret för mordet. "Det här är ett starkt uttalande konstaterade," senatorn Bob Corker. Genom de båda omröstningarna skickar senaten ett tydligt budskap till omvärlden och till president Donald Trump. Trump har försvarat Saudiarabien och hävdar att det inte finns klara bevis för att Mohammed bin Salman beordrade mordet på Khashoggi. SR 181214.

Kina drar tillbaka strafftull mot amerikanska bilar. Vapenvilan i handelskriget mellan USA och Kina fortsatte i dag med löften från Peking om att tillfälligt dra in strafftullarna mot amerikanskbyggda bilar. Men enligt flera analytiker ska man inte tro att Kina redan har märkts av konflikten. Under första kvartalet 2019 slopar Kina de 25-procentiga strafftullar som infördes i somras på amerikanska bilar och bildelar, det meddelar finansministeriet i Peking. Lättnaden kommer efter att Kina i veckan för första gången sen i somras köpt amerikansk soja, och Bloomberg skriver att samtal pågår om att även återuppta importen av amerikansk majs. Det var för två veckor sedan som USA:s och Kinas ledare utropade tre månaders vapenvila i handelskriget som sedan 1 juli lagt höga strafftullar på kinesiska exportvaror för 250 miljarder dollar, och amerikanska varor för knappt hälften så mycket. Vissa bedömare menar att Kinas minskade ekonomiska tillväxt pressar landet till eftergifter, och i dag styrktes den analysen av officiell statistik som visar på den lägsta tillväxten i enpartistatens detaljhandel på 15 år. SR 181214.

USA lovar hjälp till folkmordsdrabbade kristna. Donald Trump har skrivit under en resolution som ska ge stöd och upprättelse till dem som drabbats av IS folkmord. HR 309 är namnet på resolutionen där USA förbinder sig till att ge folkmordsoffer i Irak och Syrien humanitär hjälp, samt att verka för att skyldiga ställs inför rätta. För de etniska och religiösa minoriteterna i Syrien och Irak, varav flera kristna grupper, tänds nu hoppet om att kunna återuppbygga mycket av det som gått förlorat efter Islamiska statens (IS) räder. Nuri Kino, grundare av A Demand for action, har haft ett finger med i spelet då resolutionen tagits fram. Organisationen har under flera års tid varit med som opinionsbildare, inte minst då Europaparlamentet och USA erkände IS barbariska övergrepp som folkmord. Han är mycket nöjd med att USA antagit resolutionen HR 309. Han säger att resolutionen antagits med stöd av både republikaner som demokrater och är därmed ingen politisk stridsfråga i USA. "Det här betyder också att folkmordet kommer att utredas på ett grundligare sätt, att dess offer ska få upprättelse och att infrastruktur och mycket annat ska byggas upp igen efter IS framfart," säger Nuri Kino. Samtidigt som USA tar ytterligare ett steg för att hjälpa folkmordets offer så har Sverige fortfarande inte gjort något liknande politiskt erkännande. Dagen 181214. Världen idag 181214.

Ny stabschef i Vita Huset. Donald Trump twittrade under fredagkvällen med besked om att han har utsett en till tillförordnad stabschef i Vita huset. Det är den republikanske politikern Mick Mulvaney som får uppdraget. Mulvaney har tidigare varit budgetchef i Trumpadministrationen och ersätter general John Kelly. Trump har problem med att hitta en ny permanent stabschef, och flera tillfrågade har tackat nej. John Kelly var tidigare stabchef. SR 181215. SR 181208.

USA:s inrikesminister avgår. I USA möblerar president Donald Trump återigen om i sin regering - den här gången är det den korruptionsmisstänkte inrikesminister Ryan Zinke som får gå. Ryan har åstadkommit så mycket och jag vill tacka honom för att han tjänat sitt land, twittrade presidenten tidigare i dag. Ryan Zinke som tidigare var republikansk kongressledamot har spelat stor roll under presidentens övergripanden arbete för att slopa miljöregler och satsa på inhemsk energiproduktion som kol och olja. Han har också kraftigt krympt landets nationalparker - men mest omtalad personligen har han varit för misstänkta oegentligheter. Just nu pågår 15 utredningar mot honom, bland annat om huruvida han gjort en markaffär för egen vinning och huruvida han använt tjänstehelikoptrar och tjänsteplan i privata syften. SR 181215.

Republikansk reträtt oroar abortmotståndare. USA:s president Donald Trump och det republikanska partiet har intensivt drivit frågan om att slopa federalt stöd till Planned parenthood som utför majoriteten av landets aborter. Men till pro life-rörelsens besvikelse har republikanerna i kongressen nu gett upp frågan. Trots två år då republikanerna haft makten i såväl Vita huset som kongressen har man inte lyckats uppfylla ett av sina mest centrala löften: att slopa stödet till Planned parenthood. Abortorganisationen är ett rött skynke för många republikanska väljare och ett viktigt skäl till att partiet vann majoritet var just löftena om att strypa abortverksamheten. Men från årsskiftet har demokraterna en majoritet i representanthuset. Världen idag 181217.

Larry Tomczak: 10 Reasons Why Obama Was the Worst President.
1. Launching what he called his "fundamental transformation of America," Obama presented himself as an authentic Christian, yet his life revealed a counterfeit convert, bringing reproach to the cause of Christ worldwide. Jesus taught seven distinguishing marks of a genuine Christian, and the former president failed here dramatically. Jesus also said, "Every good tree bears good fruit, but a bad tree bears bad fruit" (Matt.7:17). Examining the beliefs, policies and character of Barack Obama reveals a compromising, deceived man not living according to biblical teachings in numerous consequential areas. He led millions to follow his wayward ways and, like all of us, will one day give an account to God.
2. As a candidate, Obama assured Americans of his conviction on the sanctity of marriage as only between a man and a woman; then once elected, pivoted to endorse homosexual marriage and said his finest moment of 2015 was celebrating the SCOTUS ruling as he lit up the White House in rainbow colors. He emphatically and unapologetically gave hearty approbation to what Scripture calls "unnatural," "shameful," "immoral" and "dishonorable" (see Rom.1:24-32).
3. Upon election, he became a staunch proponent and defender of both the dismemberment of unborn babies in abortion plus endorsed financial support for Planned Parenthood, which executes nearly 900 children daily. He pronounced "God bless you!" on Planned Parenthood at its convention, shocking the sensibilities of tens of millions of pro-life Americans.
4. He pledged to bring us out of the recession and reduce the national debt one-half by the time he ended his first term in office but instead allowed it to double from $10 trillion to $20 trillion by his lack of leadership regarding reckless spending, entitlements and waste. Forty-seven percent of America's debt was accumulated during his eight years in office as he aligned with the Democratic Party in fostering a permanent underclass of dependent people who would vote its way.
5. He promised affordable health care for everyone and promoted it with what has been called the biggest lie of the decade: "You can keep your doctor, and you'll save $2500 yearly!" As foretold, premiums and deductibles skyrocketed as ObamaCare imploded, revealing it wasn't affordable but a debacle driving us towards socialized medicine.
6. He jeopardized national security by refusing to identify or even mention radical Islamic Jihadism as the world's greatest threat, goading them as a "JV squad" which was "being contained" while they laughed and advanced their terrorism worldwide. He irresponsibly cut strategic missile defense programs now being restored in light of North Korea's defiant nuclear threat. Former House Speaker Newt Gingrich declared in disgust that Obama "is the greatest threat to national security ever in the Oval Office."
7. He repeatedly acted in a lawless fashion regarding drug enforcement, illegal immigration and religious liberty issues setting an appalling example replicated in cities throughout America. His repeated uncalled-for, insensitive remarks regarding police officers engendered suspicion and disrespect for law enforcement and encouraged left-wing radicals, even those in political office, to act accordingly in defiance of the rule of law.
8. His aggressive advocacy of the LGBTQ agenda brought devastation to the future of the traditional family as he endorsed gay marriage, promoted transgenderism in schools, undermined the Defense of Marriage Act, celebrated the homosexual lifestyle by affirming people "coming out" and appointed unprecedented numbers of gay proponents to government and military positions. His policy instructing the military to recruit transgenders is only one example of his initiatives promoting what's been labeled the "gayification" of the U.S. Armed Forces.
9. He refused to heed the counsel of our military experts regarding withdrawal timetables and strategic initiatives in Iraq, Afghanistan, Syria and Libya, which led to the slaughter of tens of thousands of people, destruction of holy sites that can never be restored and the creation of a vacuum that birthed ISIS in addition to engendering the catastrophic refugee crisis.
10. He alienated Prime Minister Benjamin Netanyahu repeatedly and jeopardized the future of Israel, one of our strongest allies, in recklessly granting billions to Iran with the empty assurance they would not proceed in developing the nuclear weapon they continue to build to "wipe Israel off the map." Thank God our current president has rectified the situation and restored the relationship. Charisma 181218.

Trump: Mexiko betalar indirekt för muren. Mexiko kommer nu att "indirekt" börja betala för den mur som Donald Trump lovat bygga mellan länderna, detta genom det nya handelsavtalet. Och muren ska byggas av den amerikanska militären. Det skriver USA:s president på onsdagen. "Mexiko betalar (indirekt) för Muren genom det nya USMCA-avtalet, det som ersätter Nafta! Betydligt mera pengar kommer in i USA. På grund av de stora farorna vid gränsen, inklusive omfattande kriminalitet och inflöde av droger, kommer den amerikanska militären att bygga Muren!" Det nya USMCA-avtalet skrevs under den 30 november i år av USA:s president Donald Trump, Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Mexikos president Enrique Peña Nieto men måste också godkännas av de tre ländernas parlament. Något som inte kommer att ske förrän 2019. Demokraterna har hittills ställt sig kritiska till delar av avtalet och det är oklart om det kommer att godkännas i sin helhet. DN 181219.

Vita huset: USA drar sig ur Syrien. USA har påbörjat ett tillbakadragande av sina soldater i Syrien, meddelar Vita huset och betonar att åtgärden ska ses som att USA nu går in i en ny fas i kampen mot terrorrörelsen IS. USA anser nu att terrorgruppens "territoriella kalifat" har besegrats. "Dessa segrar över IS i Syrien signalerar inte att slutet på den globala koalitionen eller striden (mot IS). Vi har påbörjat återvändandet av amerikanska trupper, samtidigt som vi övergår till nästa fas i kampen", säger Vita husets pressekreterare Sarah Sanders i ett uttalande. Tidigare under dagen uppgav en försvarskälla för mediebolaget CNN att USA planerar ett "totalt och snabbt" återkallande av trupperna. Enligt en källa som Reuters talat med är upplägget att tillbakadragandet ska ta mellan 60 och 100 dagar. Källan säger också att all personal inom amerikanska UD ska vara ute ur Syrien Inom 24 timmar. Nyhetsbyrån AFP rapporterar att påbudet gäller samtliga amerikanska styrkor i hela Syrien. "Vi kommer att försäkra oss om att skyddet för styrkorna är korrekt och tillräckligt, men det kommer att ske så fort som möjligt", svarar en regeringstjänsteman, som vill vara anonym, på en fråga om tidsplan. För närvarande har USA ungefär 2 000 soldater i Syrien och de flesta agerar tränare och rådgivare till lokala styrkor som strider mot IS. Större delen av den USA-backade arabisk-kurdiska alliansen SDF består av den kurdiska milisen YPG, som Turkiet anser vara en terroristgrupp. Beslutet att de ska vända hem ska ha fattats efter att USA:s president Donald Trump och Turkiets dito Recep Tayyip Erdogan i fredags talat med varandra i telefon. Samtidigt som uppgifterna började läcka ut på onsdagen skrev Trump på Twitter att USA nu har besegrat IS i Syrien, vilket enligt presidenten var "enda skälet att befinna sig där under Trumps presidentskap". Så sent som förra veckan sade dock USA:s sändebud i kampen mot IS, Brett McGurk att ingen påstår att striden är över. "Om vi har lärt oss en sak genom åren: Ett bestående nederlag för en grupp som IS innebär inte att du bara kan besegra deras fysiska närvaro och sedan lämna," sade han. Och en av Trumps tillskyndare i senaten, republikanen Lindsey Graham, håller denna gång inte med presidenten. Han säger att ett tillbakadragande är "ett misstag". "Ett amerikanskt tillbakadragande i detta läge skulle innebära en stor seger för IS, för Iran, för Bashar al-Assad och för Ryssland. Jag fruktar att det kan få förödande konsekvenser för vår nation, för regionen och för hela världen", säger Graham i ett uttalande. "Det kommer att innebära problem när det gäller att rekrytera framtida partners som är villiga att konfrontera radikal islam. Det kommer också att uppfattas som en svaghet i USA:s ansträngningar att hejda iransk expansion", fortsätter Lindsey Graham. Som Ryssland ser det innebär det amerikanska beskedet ökade möjligheter för en politisk lösning i Syrien, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS, som citerar ryska UD. Ryssland står allierat med den syriska regimen i konflikten. SR 181219.

Allierade i Syrien känner sig övergivna av Trump. President Donald Trumps beslut att ta hem amerikanska trupper från Syrien har mötts av hård kritik. Bedömare varnar för konsekvenserna av det säkerhetsvakuum USAs tillbakadragande leder till. Donald Trump fattade sitt beslut i strid med stora delar av sin egen administration. "Vi har besegrat IS i Syrien," skrev Trump på twitter, något som genast ifrågasattes över hela världen, med varningar om att IS kommer att återupplivas. Nu får IS en möjlighet att omgruppera sig, sa USAs partner i norra syrien, den kurdiskledda SDF-styrkan. Kritiker i USA kallade beslutet en stundande katastrof där de största vinnarna blir IS, Iran, Turkiet och den syriska regimen. Frankrikes försvarsminister sa att IS inte är besegrat och att franska trupper blir kvar i Syrien. Tillbakadragandet är en propagandaseger för IS, men allvarligasta drabbade är de syriska kurderna, den kurdisk-arabiska SDF styrkan som tillsammans med USA drivit bort IS från staden Raqqa, det som en gång var det så kallade kalifatets huvudstad. Övergivna av USA, blir de syriska kurderna utlämnade åt Turkiet som betraktar den kurdiska YPG-milisen som en förlängd arm av terrorstämplade PKK. Turkiet har hotat invadera norra syrien för att göra slut på den kurdiska milisen och stärkt av USA:s beslut, sa Turkiets försvarasmininster idag att kurderna kommer att begravas i de skyttegravar och tunnlar som de nu gräver för att skydda sig mot Turkiet. SR 181220.

"IS kan få ny kraft när USA lämnar Syrien". USA:s president Donald Trump har sagt att IS nu besegrats och att amerikanska trupper därför ska dras tillbaka från Syrien. Men det kan få förödande konsekvenser, säger forskare om terrorism som Ekot talat med. "Det är alldeles för tidigt att utropa segern mot IS i Syrien och det var för tidigt i Irak," säger Hisham al-Hashimi i Bagdad. Han är expert på terrorism och har tidigare varit rådgivare till den irakiska regeringen. Terrorrörelsen IS har nu förlorat 99 procent av ytan i sitt så kallade kalifat, men det finns sovande IS-celler kvar och uppskattningsvis tusentals stridande i Syrien och Irak. I det amerikanska försvarsdepartementets rapporter varnas för att IS har förmågan att anpassa sig, att Syrien är sårbart för ett nytt uppsving för terrorgruppen och att det kommer ta lång tid att slutgiltigt besegra IS. USA:s främsta allierade i Syrien har varit SDF, en allians av kurdiska och arabiska stridande. Styrkans medieansvarige Mustafa Bali säger på telefon från Syrien att beskedet att amerikanska trupper ska lämna Syrien kom som en överraskning. "Tillbakadragandet kommer att skapa ett vakuum och leda till både militär och politisk oreda. Samtidigt ger det en stor fördel för IS att omorganisera sig och intensifiera sina attacker," säger Mustafa Bali. I grannlandet Irak deklarerade premiärministern seger mot IS för ett år sen. Men IS-terrorister har redan omgrupperat sig i övergivna byar och använder gerillataktik, säger IS-experten Hisham al-Hashimi. "Det stänger av vägar, de kräver in pengar, de kidnappar och dödar och utför hämndaktioner mot till exempel poliser." Enligt terrorismforskaren är det precis samma taktik som IS använde innan kalifatet utropades och gränsen suddades ut mellan Irak och Syrien år 2014. Forskaren Hisham al-Hashimi befarar att IS långtifrån besegrats. "Oftast klipper man bort ändarna av terroristorganet, men man har aldrig tagit bort kärnan" säger Hisham al-Hashimi i Bagdad. SR 181221.

Trump nobbar akut budgetkompromiss. Donald Trump säger nej till den amerikanska senatens budgetkompromiss. Presidenten står fast vid sitt krav på en gränsmur mot Mexiko trots ett överhängande hot om att flera amerikanska myndigheter tvingas stänga ned. Under natten till torsdagen antog senaten en lag som godkänner löpande kostnader i sex veckor för bland annat departementet för inrikes säkerhet, men inga pengar för en mur. Skrivelsen skickas vidare till representanthuset, som väntades godkänna den trots motstånd från ärkekonservativa ledamöter, och sist till Vita huset och Trump. "Presidenten informerade oss om att han inte kommer att skriva under skrivelsen som kom från senaten i går kväll med anledning av hans legitima oro för gränssäkerheten," säger representanthusets talman, republikanen Paul Ryan, vid en pressträff. Kompromissförslaget togs fram för att undvika en partiell nedstängning av sju myndigheter som annars inte får sin verksamhet finansierad. Trumps besked kommer med ett drygt dygn kvar till deadline, midnatt natten till lördag. Om Trump hade godtagit skrivelsen hade en ny deadline för en överenskommelse satts till den 8 februari. Bråket har sin grund i höstens budgetförhandlingar. USA:s statsbudget har ett brutet räkenskapsår och löper från oktober till september. Vid överläggningarna i september var man överens om hur pengarna skulle fördelas för ungefär 80 procent av statsapparaten. Men oenighet om Trumps krav på 5 miljarder dollar (45 miljarder kronor) för gränsmuren har satt käppar i hjulet för resten. Därför finansierades de aktuella myndigheterna bara till och med 7 december, något som senare förlängdes till den 21 december och som nu var tänkt att förlängas ytterligare till den 8 februari. Budgetuppgörelser måste godkännas av kongressens båda kamrar. Väldigt lite talar dock för att det skulle bli lättare att komma överens om budgeten för de sju myndigheterna i februari, då Demokraterna tagit över majoriteten i representanthuset. Maktskiftet i kammaren sker när nästa kongress inleds den 3 januari och sätter punkt för två år där Republikanerna, med Trump i Vita huset, har kontrollerat kongressens båda kamrar. Senatens minoritetsledare, demokraten Chuck Schumer, gav efter nattens omröstning prov på den debatt som väntar. "Det är bra att våra republikanska kollegor i senaten äntligen insåg att de inte ska stänga myndigheter på grund av en mur som inte har tillräckligt stöd i vare sig representanthuset eller senaten och som inte stöds av en majoritet i landet," sade han. Det kommande skiftet i maktbalansen kan vara ett skäl till att Trump de senaste veckorna har drivit en hårdför linje i murfrågan. Ett annat skäl till den skarpa retoriken är sannolikt att presidenten tror att den stärker honom inför valet 2020. SR 181220.

USA:s försvarsminister lämnar sin post. USA:s försvarsminister James 'Jim' Mattis avgår överraskande. Beskedet kommer efter meningsskiljaktligheter med president Trump. Samtidigt väntas nya besked om amerikanskt trupptillbakadragande - den här gången från Afghanistan. "General Jim Mattis will be retiring, with distinction, at the end of February, after having served my Administration as Secretary of Defense for the past two years. During Jim’s tenure, tremendous progress has been made, especially with respect to the purchase of new fighting.... Donald J. Trump (@realDonaldTrump) December 20, 2018." Jim Mattis har länge varit oense med presidenten i flera centrala frågor och Trumps besked om fullständigt amerikanskt tillbakadragande från Syrien - i strid med Mattis rekommendationer och utan att informera honom - verkar ha varit droppen. Mattis ska ha gjort ett sista försök under gårdagen att övertyga presidenten om att inte kalla hem hela Syrienoperationen. När det misslyckades ska han, enligt tidningen New York Times, ha lämnat beskedet om sin avgång direkt till presidenten. Samtidigt uppger källor i Vita huset att Trump planerar en kraftig minskning av den amerikanska truppnärvaron i Afghanistan. Det är något som presidenten velat göra tidigare men Mattis har då lyckats övertala honom om att avstå. Den 68-årige bokälskande före detta marinkårsgeneralen har setts som en garant för stabilitet hos många av USA:s allierade. Flera röster inom försvarsmakten har kallat det plötsliga tillbakadragandet från Syrien för ett svek mot USA:s allierade där och i Mattis avskedsbrev understryker han sin övertygelse om att USA behöver starka allianser och att man också måste visa sina allierade respekt. Att president Donald Trump nu förlorar en av sina mest ansedda ministrar väcker oro och kritik också inom det egna partiet. "Ingen försvarsminister ska någonsin behöva få reda på det egna landets trupptillbakadraganden via Twitter," sa en indignerad Mike Turner, republikansk kongressledamot och medlem av representanthusets försvarsutskott. SR 181221.

Analys: Mattis avgång - varför just nu? Avhoppen från Trumps administration har varit många, men det här är första gången en av Trumps ministrar avgår på grund av öppna principiella åsiktsskillnader.James Mattis skriver i ett avskedsbrev att "presidenten har rätt att ha en försvarsminister med åsikter som ligger mer i linje med hans egna". Han listar flera frågor där åsikterna uppenbarligen skiljer sig. Mattis talar i brevet bland annat om olika syn när det gäller att hantera Ryssland och Kina, om vikten av allianser och partnerskap runtom i världen. Det är också känt att Jim Mattis anser att amerikanska trupper borde vara kvar i både Syrien och Afghanistan. Nyheten om Jim Mattis avgång har sänt chockvågor genom Washington och möts med stor förvåning och även oro både från demokrater och ledande republikaner i kongressen. Många ledande politiker har sett försvarsminister Jim Mattis som en stabiliserande kraft i en tidvis rätt kaotisk Trump-administration. Det som väcker förvåning är bland annat att Trump verkar ha fattat beslut om trupptillbakadragande grundat på egen instinkt och analys. Beslutet har inte förankrats vare sig hos försvarsdepartementet eller republikanerna i kongressen. Strategin om att dra sig ur Syrien har inte stöd hos USAs allierade, men hittills har reaktionerna varit avvaktande. Bedömare både i Washington och i FN varnar för att terrorgruppen IS inte är fullt ut besegrad, och många pekar på att USA kan lämna ett vakuum efter sig i Syrien som ger större manöverutrymme för Syriens president Bashar-al-Assad, och även för till exempel Iran och Ryssland. SR 181221.

Trump vill kalla hem soldater från Afghanistan. Donald Trump planerar att dra tillbaka delar av USA:s trupper från Afghanistan, enligt amerikanska medier. Om det sker kommer talibanerna troligen ytterligare kunna stärka sitt grepp i Afghanistan, det säger Helene Lackenbauer, på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. "Det skulle kunna innebära att de tar viktiga befolkningscentra, vilket innebär att de kan dominera en hel provins. Det innebär att man förlorar kontrollen över vikta delar av landet och tvingat bort regeringen från de delarna. Det skulle vara förödande," säger hon. Amerikanska medier citerar anonyma officiella källor som säger att mer än 5 000 av 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan, kan dras tillbaka inom några månader. Beskedet kommer samtidigt som USA driver på för att skapa ett fredsavtal med talibanerna. Men konsekvenserna av ett eventuellt amerikanskt trupptillbakadragande beror på vilken typ av förband som påverkas. En del av dem ingår i ett Natouppdrag för att stödja afghanska regeringsstyrkor medan andra är där för att bekämpa terrorism. Före presidentvalet 2016 förespråkade Donald Trump att USA borde lämna Afghanistan, men i fjol var beskedet i stället att USA stannar för att förhindra en kollaps i Afghanistan och bekämpa talibanerna, som stärkt sitt inflytande de senaste månaderna medan regeringsstyrkorna lidit stora förluster. SR 181221.

Så gott som klart med nedstängning i USA. I USA stänger delar av den offentliga sektorn ned. Skälet är att kongressens representanthus vid halvtvå-tiden avbröt försöken att lösa budgetfrågan. Oenigheten kan sammanfattas med ett enda ord: muren. Donald Trump vill förverkliga sitt vallöfte och kräver därför finansiering för en mur mot Mexiko, något Demokraterna vägrar att gå med på. Eftersom pengarna för en mur är en del av ett större finansieringspaket drabbar oenigheten flera delar av statsapparaten. Nio federala departement och flera myndigheter kommer påverkas av nedstängningen. När det blir dags att gå till jobbet innebär det att 420 000 federalt anställda kommer att arbeta utan lön, och att ytterligare 380 000 kommer att få stanna hemma tills politikerna når en uppgörelse. Till en början kommer nedstängningen att ha liten påverkan för den amerikanska befolkningen. Gränsbevakning, flygplatskontrollanter, poliser och annan personal som anses oumbärlig, tillhör de som kommer jobba utan lön. Däremot kommer nationalparker och vissa muséer att hållas stängda. SR 181222.

Mattis tvingas bort i förtid - han tar över. Donald Trump har nu beslutat att försvarsminister James Mattis ska lämna sin post två månader tidigare än planerat. Mattis, som sa upp sig i torsdags, erbjöd sig att stanna kvar till sista februari, men Trump ersätter honom redan efter nyår. "Vår talangfulle vice försvarsminister, Patrick Shanahan, kommer att tillträda posten som tillförordnad försvarsminister den första januari" skrev Donald Trump på Twitter i en ny och oväntad vändning i den senaste veckans händelseutveckling. Mattis avgick efter att president Trump beslutat att kalla hem de amerikanska trupperna från Syrien, men meningsskiljaktigheterna mellan försvarsminister Mattis och president Trump var större än så. I sin avskedsansökan skrev Mattis att Donald Trump har rätt till en försvarsminister vars åsikter stämmer bättre överens med de åsikter presidenten har. Bland annat syftade han på Trumps återkommande kritik mot internationella allianser och försvarssamarbeten. Minuterna innan Trumps tweet publicerade The New York Times en artikel där källor inom administrationen berättade om Trumps planer. Enligt tidningen ska Trump ha tagit beslutet på grund av den negativa medierapporteringen som Mattis avskedsansökan lett till. Presidenten var rasande över de senaste dagarnas artiklar, skriver New York Times. SR 181223.

Trump och Erdogan i samtal om Syrien. USA och Turkiet är i samspråk inför det amerikanska tillbakadragande från Syrien. Bland annat har de diskuterat ett "långsamt och välkoordinerat tillbakadragande av de amerikanska trupperna från området". Kurdstyrkor som stridit med amerikanskt stöd fruktar nu ett turkiskt anfall, men andra oppositionsgrupper vill att Turkiet tar kontrollen innan den syriska regimen gör det. USA:s president Donald Trump och Turkiets dito Recep Tayyip Erdogan har diskuterat ett "långsamt och välkoordinerat tillbakadragande av amerikanska trupper från området", skriver Trump på Twitter, och beskriver det som ett långt och produktivt telefonsamtal. Länderna är överens om en plan för att det inte ska uppstå ett maktvakuum i norra Syrien, enligt ett uttalande från Erdogans stab. USA:s stöd till kurdiska väpnade grupper i Syrien har länge varit en nagel i ögat på Natokollegan Turkiet. Efter Donald Trumps besked att USA ska lämna lovade Turkiet och Erdogan att öka sin närvaro och rensa ut både terrorgruppen IS och kurdiska styrkor från Syrien. En turkisk offensiv har redan aviserats, men skjutits fram till dess att amerikanerna har lämnat området. På lördagen anlände ytterligare turkiska militära förstärkningar till norra Syrien, nära ett område som kontrolleras av kurdiska styrkor, uppger det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien. Oroade kurdiska företrädare har varnat för att de kommer att behöva retirera från striderna mot IS om Turkiet går till anfall på en annan front. Det har också talats om att de kommer att få svårt att hantera de hundratals IS-medlemmar man har tagit till fånga i ett sådant läge. Under helgen har kurderna bett USA att inte lämna Syrien utan att förhindra ett turkiskt anfall. Andra, mer turkvänliga rebellgrupper har uppmanat USA att koordinera sitt tillbakadragande med Turkiet för att inte IS eller al-Assads regimstyrkor ska fylla tomrummet, enligt oppositionsledaren Nasr al-Hariri som lever i exil. De förespråkar en turkisk närvaro i norra Syrien. "Därför stöttar vi tanken om ett stegvis tillbakadragande", skriver al-Hariri på Twitter. Beslutet att lämna Syrien har ifrågasatts i USA, även bland Trumps kollegor inom det republikanska partiet. Militära röster har också höjts för att landet inte ska överge sina kurdiska allierade. USA har under flera års tid tränat och stridit tillsammans med den oppositionella alliansen SDF, som till större delen består av kurder. Turkiet betraktar den kurdiska YPG-milisen, som ingår i SDF, som en förlängning av den terrorstämplade PKK-gerillan. Ankara befarar att en kurdisk stat skulle kunna etableras nära den turkiska gränsen och att det i sin tur skulle kunna stärka separatistiska ambitioner för den kurdiska minoriteten i Turkiet. Turkiet har under de senaste två åren genomfört två offensiver i norra Syrien.SR 181223.

USA-styrkor har fått ordern - nu lämnar stormakten Syrien. I Syrien har de amerikanska styrkorna nu fått order om att börja dra sig tillbaka. Samtidigt har Turkiet meddelat att man skjuter upp sin planerade offensiv öster om floden Eufrat i Syrien. USA ska genomföra ett välkoordinerat, långsamt tillbakadragande från Syrien. Den formella ordern är undertecknad rapporterar försvarskällor till CNN men det kan dröja veckor innan tillbakadragandet påbörjas och sedan ytterligare flera veckor innan det är klart. Turkiet som nästan dagligen mullrat om en offensiv i nordöstra Syrien för att driva bort kurdiska styrkor från områden de kontrollerar nära den turkiska gränsen - har nu förklarat att en Turkisk offensiv senarelagts. Det har tidigare talats om en offensiv "vilken dag som helst" men enligt den turkiska regeringen har offensiven skjutits upp för att förhindra att man av misstag skjuter mot en allierad, dvs USA. Innan offensiven inleds ska USA få påbörja sitt tillbakadragande. USA:s president Donald Trump och Turkiets president Reccep Tayyip Erdogan kom i ett telefonsamtal i går överens om att samordna sin militär för att förhindra vad man kallar ett maktvacuum i nordöstra Syrien. Med det menas att man varken kommer att låta IS terrorister eller den syriska regeringsarmén utnyttja det amerikanska tillbakadragandet. Erdogan ska också ha försäkrat Trump om att slå ner varje kvarvarande hot från IS. Men Turkiet kommer att gå in militärt öster om Eufrat i Syrien, bara något senare än planerat. Turkiet ser den kurdiska grupp som kontrollerar området som en förlängning av terrorstämplade PKK och ser dess närvaro som ett hot mot Turkiet. Den turkiske utrikesministern har sagt USA:s tillbakadragande på allvar öppnar för en militär operation och som han kallar det "ett blodigt krig". Det blir den tredje stora turkiska offensiven i norra Syrien. De har tidigare slagits mot både IS och kurdiska YPG. Men på andra håll fortsätter Trumps beslut om tillbakadragande att kritiseras. Ett gigantiskt svek mot den främsta kraften mot IS är åsikter som ventilerats och frankrikes president Macron säger att han djupt beklagar det amerikanska beslutet och att en allierad måste vara tillförlitlig. SR 181224.

Trump: "Jag är ensam i Vita huset och väntar". USA:s president Donald Trump tar till Twitter för att uttrycka sin besvikelse över den pågående nedstängningen av delar av landets statsapparat. "Jag är alldeles ensam (stackars mig) i Vita huset och väntar på att Demokraterna ska komma tillbaka och nå en överenskommelse om den gränssäkerhet vi är i desperat behov av", skriver han. Nedstängningen i USA är inne på dag tre och väntas vara minst till på torsdag. Omni 181224.

"En känsla av att Vita huset är på väg utom kontroll." Donald Trump tillbringar julhelgerna med att orsaka kaos och skapa oro kring sitt impulsiva humör – precis som han gjort under resten av året, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. "Det hela leder till en känsla av att Vita huset är på väg utom kontroll och att presidenten blir allt mer känslomässig och irriterad samtidigt som han står inför rättsligt och politiskt tryck från Robert Mueller," fortsätter han. Collinson tar även upp att de senaste avhoppen från Vita huset ökar på oron, något som Julie Pace och Zeke Miller håller med om i sin analys i AP. De lyfter fram att försvarsminister Jim Mattis, stabschefen John Kelly och tidigare utrikesministern Rex Tillerson ansetts vara personer som ”försvarar landet från kaos” under Trump, men att det nu bara är några veckor kvar innan de alla tre är borta. Omni 181224.

FN kräver oberoende utredning av sjuårig flickas död i USA. FN:s särskilda rapportör när det gäller migranters mänskliga rättigheter kräver en oberoende och fullständig utredning i fallet med den flicka från Guatemala som dog i amerikanskt förvar, skriver bland andra brittiska The Guardian. FN-rapportören Felipe González Morales har skickat en formell begäran till USA:s utrikesminister Mike Pompeo. Den sjuåriga flickan Jakelin Caal Maquin och hennes pappa hade tagit sig till gränsen mellan Mexiko och USA, och greps där av USA:s gränspolis. 48 timmar senare var hon död. González vill att en oberoende utredning om den guatemalanska flickans död också ska kunna leda till att USA upphör att internera migrantbarn. Han uppmanar också Trump-administrationen att erkänna "misslyckanden inom immigrationssystemet så att liknande händelser förhindras". SR 181225.
Åttaårig pojke dog i USA-förvar. Ännu ett barn har dött efter att ha tagits i förvar av gränspolisen i USA. Den åttaårige pojken kom från Guatemala och dog i dag på morgonen svensk tid. Pojken visade tecken på sjukdom under måndagen och togs till sjukhus där han fick behandling för förkylning. Några timmar senare var han tvungen att återvända till sjukhuset efter illamående och kräkningar, enligt uppgifter från gränspolisen. SR 181225.

Trump vs. the Economy.B etween publicly chastising US Federal Reserve Chair Jerome Powell and escalating his trade war with China, US President Donald Trump has finally rattled the markets. While investors were happy to look the other way during the first half of Trump's term, the dangerous spectacle unfolding in the White House can no longer be ignored. Project Syndicate 181228.

Elizabeth Warren lanserar presidentkampanj. Den demokratiska senatorn Elisabeth Warren förbereder nu formellt för att ställa upp i det amerikanska presidentvalet 2020. Hon blir därmed den första riktigt tunga demokraten som tar steget inför att utmana president Donald Trump. Den 69-åriga senatorn för delstaten Massachusetts blev känd för allmänheten i samband med finanskrisen för tio år sedan då hon riktade stark kritik mot Wall Street och krävde bättre konsumentskyddslagstiftning. Hon räknas till vänsterfalangen av det demokratiska partiet och kommer delvis slåss om samma väljare som en annan vänstersenator - Bernie Sanders - som också väntas lansera sin kampanjstart snart. Nuvarande presidenten Donald Trump har ofta gått till attack mot just Elisabeth Warren som han genomgående kallar Pocahontas för att håna hennes påstådda rötter i den amerikanska ursprungsbefolkningen. Men när Warren i höstas publicerade ett DNA-test för att bevisa sitt ursprung väckte det mest ilska hos den stam hon säger sig tillhöra - cherokeeindianerna. Testet visade att någon i Warrens familj tillhört ursprungsbefolkningen nån gång mellan 6 och 10 generationer bakåt i tiden och känslan av att senatorn slagit mynt av denna svaga koppling anses snarast ligga henne i fatet i dag. Men det kommer att bli en hård kamp om chansen att utmana Donald Trump. En lång rad demokrater befinner sig i startgroparna och kommer troligen ta samma formella steg som Warren nu tagit de närmaste veckorna. SR 181231.

Romney tar ton mot Trump. I dag svärs den nya kongressen in i Washington. En av de nya senatorerna är den tidigare presidentkandidaten Mitt Romney, som signalerat att han inte kommer tveka på att ta strid mot president Trump. "Ett lands ledare påverkar inte bara politiken utan också karaktären hos folket, och här behöver Trump göra bättre ifrån sig," säger den nye Utah-senatorn Mitt Romney inför att han i dag för första gången tar plats i den amerikanska kongressen. Som tidigare guvernör och tvåfaldig presidentkandidat för det republikanska partiet är Romney en av de mest välkända av de nya senatorerna. Men det är snarare Trumps ton än den faktiska politiken som Romney vänder sig mot åtminstone i inrikesfrågor. " Jag är helt för en mur mot Mexiko," konstaterar Mitt Romney men han vill inte säga om han kommer stödja Trumps presidentkandidatur 2020. SR 190103.

Schumer: Trump hotar att hålla stängt i flera år. Demokraterna och Republikanerna har inte gjort några framsteg i budgetbråket som håller delar av USA:s statsapparat stängd. Det säger den demokratiske senatorn Chuck Schumer på en pressträff efter hans och Nancy Pelosis möte med president Donald Trump i dag. Schumer och Pelosi uppmanade Trump att ge med sig när det gäller nedstängningen, som håller 800 000 statsanställda amerikaner från jobbet. "Han vägrade, faktum är att han sa att han kommer att fortsätta hålla stängt under väldigt lång tid. Månader, eller till och med år," säger Schumer. Omni 190104. Kommentar: Det betyder att en uppgörelse kan vara väldigt nära förestående.

Uppgifter: Erdogan vägrade att träffa John Bolton. USA och Turkiet tycks ha fått en rejäl fnurra på tråden efter att den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton ställt villkor för de amerikanska styrkornas uttåg ur Syrien. Turkiets president Erdogan ska ha vägrat att träffa Bolton under dennes besök i Istanbul i dag, skriver New York Times med hänvisning till turkiska Daily Sabah. Tidigare i dag kallade Erdogan Boltons kommentarer "ett allvarligt misstag". Den turkiska säkerhetsrådgivaren Ibrahim Kalin säger att Bolton och Erdogan inte hade något inbokat möte, och att ett sådant ändå hade varit onödigt. Omni 190108.

USA:s vice justitieminister avgår. Rosenstein är mest känd för att han ansvarat för Muellerutredningen som utreder eventuellt samarbete mellan Trumpkampanjen och ryska intressen. USA:s vice justitieminister Rod Rosenstein kommer att avgå. Rosenstein är mest känd för att han under lång tid ansvarat för Muellerutredningen som bland annat utreder eventuellt samarbete mellan Trumpkampanjen och ryska intressen. Den försiktige och lite tillbakadragne Rod Rosenstein fick ansvaret för Muellerutredningen 2017 sedan justitieminister Jeff Sessions förklarat sig själv som jävig eftersom han jobbat i Trumpkampanjen som ju är föremål i utredningen. Rosenstein har sen dess utsatts för upprepade attacker från president Trump och relationen till presidenten nådde ett nytt lågvattenmärke i september då källor i amerikanska medier uppgav att Rosenstein uttryckt tvivel kring Trumps ledarskap och också ska ha erbjudit sig att banda Trump för att samla bevis på att presidenten inte skulle vara lämplig i sin roll. Många trodde då att Rosenstein skulle få sparken. Istället avgår han nu som det verkar frivilligt, men först efter att en ny justitieminister finns på plats, i nästa vecka hålls nomineringsförhör i senaten som väntas godkänna William Barr, Trumps förslag till ny justitieminister. Många har sett Rosenstein som en garant för att Muellerutredningen leds opartiskt och skyddas från nedläggning. Både nuvarande tillförordnade justitieminister Whitaker och den nu nominerade Barr har kritiserat den särskilde åklagarens arbete och många demokrater misstänker att det är just därför Trump utsett de båda männen. Om senaten näste vecka godkänner Barr blir han högst ansvarig för Muellerutrednignen. SR 190109.

Trump lämnade mötet med Demokraterna. Nedstängningen av USA:s statsapparat fortsätter. Efter ett möte i Vita huset igår verkar Demokraterna och Trump nu ännu längre ifrån varandra än tidigare. Det var meningen att mötet mellan Republikanerna och Demokraterna i Vita huset skulle leda framåt, det verkar som det ledde åt ett helt motsatt håll. Under den korta diskussionen frågade president Trump om Demokraterna kunde tänka sig att finansiera en mur inom 30 dagar, om han gick med på att återigen öppna de departement som nu hålls stängda. Trump ska ha lämnat mötet efter att demokraten och talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi, svarade att det var uteslutet. Trump, som kräver över fem miljarder dollar för en barriär på gränsen mot Mexiko, vägrar att gå med på att finansiera delar av statsapparaten om barriären inte blir av. Demokraterna vägrar att gå med på det kravet. Donald Trump har tidigare signalerat att han överväger att utlysa ett nationellt nödläge med hänvisning till vad han anser vara en kris vid gränsen. Det innebär att han skulle kunna få tillgång till finansiering för gränsbarriären från andra källor. I ett scenario kan det ge honom möjlighet att använda försvarsdepartementets budget. Att gå den vägen skulle vara kontroversiellt. Det skulle också vara späckat med juridiska utmaningar eftersom det är oklart om han har den befogenheten. De låsta positionerna gör att nedstängningen kan bli den längsta i USA:s historia. I dag, torsdag, har delar av statsapparaten varit stängd i 20 dagar. Den längsta nedstängningen hittills varade i 21 dagar. SR 190109.

Kina ska handla mer varor från USA. Handelsförhandlingarna mellan Kina och USA i Peking är slut och enligt det amerikanska handelsrepresentant kontoret har Kina förbundit sig att köpa mer jordbruksprodukter, industrivaror och energi från USA. Världens börser har sedan i måndags gått upp,på förhoppningar om att förhandlingarna i Peking, ska bromsa eller tom lösa handelskonflikten mellan Kina och USA. Förhandlingar har skett i en god anda har representanter från båda sidor sagt under de två och en halvdagarna. Nu ska Kina handla mer varor från USA, men än är det inte känt ifall mer handel är tillräckligt för att USA:s president Donald Trump ska blåsa av trappa ned konflikten. En stor del av hans kritik har handlat om Kinas strategi för att bli världsledande inom en rad tekniska områden. Kinesiska företag och myndigheter stjäl, spionerar, manipulerar och följer inte WTO:s regelverk, enligt Trumpadministrationen. USA har krävt att de kinesiska ledarna respekterar patenträttigheter, öppnar upp den inhemska marknaden för utländska företag och därmed också ändrar sin långsiktiga ekonomiska strategi. Något sådant har än så länge inte antytts i de knapphändiga texterna som publicerats i samband mötet. SR 190110.

Handelskonflikten - en nettoförlust för USA.De ekonomiska konsekvenserna av handelskonflikten mellan USA och Kina har hittills varit mest synbara i Kina, samtidigt som flera siffror från USA pekat på en fortsatt stark ekonomi. Men enligt en ny rapport från det tyska forskningsinstitutet IFO är tullarna en nettoförlust för den amerikanska ekonomin. Inför handelssamtalen som hölls i Peking i veckan var det många som pekade på att den kinesiska ekonomin börjat visa tecken på en inbromsning till följd av handelskonflikten mellan USA och Kina, och enligt simuleringar som ekonomer vid IFO i Tyskland gjort så är det också Kinas ekonomi som lider mest av tullarna som länderna infört mot varandra. Det visar sig till och med att de amerikanska tullarna ger den amerikanske ekonomin en skjuts då de ger en fördel för den inhemska tillverkningsindustrin. Men den ekonomiska skadan från att produkter blir dyrare, och konsumtionen sjunker, samt att de kinesiska mottullarna slår mot den amerikanska jordbrukssektorn är långt större och detta innebär att även den amerikanska ekonomin gör en nettoförlust på handelskonflikten. I dag har USA infört tullar på ungefär hälften av all import från Kina, men även om USA skulle införa tullar på allt import, som idag ligger på ett värde av ungefär 500 miljarder dollar, skulle den nettoeffekten för USA ändå vara negativ. Detta trots att Kina inte skulle kunna då svara med samma mynt eftersom man bara importerar varor för runt 130 miljarder dollar från USA. SR 190110.

Trump åkte till gränsen - för att propagera för muren. I ett försök att få stöd för sina krav har president Trump besökt USA:s södra gräns. Samtidigt tangeras i dag rekordet för en nedstängning av den amerikanska statsapparatens myndigheter och departement. Tillsammans med gränspoliser och tjänstemän från migrationsmyndigheten ställde sig Donald Trump framför den flod som utgör gränsen mellan USA och Mexiko, Rio Grande, och höll en presskonferens. "Det här är sunt förnuft. De behöver en barriär, de behöver en mur, om de inte får det som kommer det bli hårt jobb och svåra problem. Och, död, väldigt mycket död," sa USA:s president. I tisdags sa Donald Trump att resan till södra Texas var ”ett fototillfälle”, det vill säga ett sätt att skapa opinion för hans krav på en gränsbarriär. För 21 dagar sedan ströps finansieringen till en fjärdedel av USA:s federala departement och myndigheter. Antalet dagar tangerar nu ett ökänt rekord från 90-talet. Orsaken till nedstängningen är att Trump kräver pengar för en gränsbarriär i finansieringen till statsapparaten, något demokraterna i kongressen motsätter sig. Trumpadministrationen hävdar att det pågår en kris vid USA:s södra gräns. Den syftar bland annat på att droger strömmar in från Mexiko, men enligt narkotikapolisens egna siffror smugglas en majoritet av drogerna genom vanliga gränsövergångar. En barriär skulle alltså inte lösa det problemet. Ett annat argument är att terrorister tar sig in över gränsen. En rapport från det amerikanska utrikesdepartementet slår fast att det inte finns några bevis för att internationella terrorgrupper försöker ta sig in via USA södra gräns. En annan fråga rör den illegala invandringen. Vid år 2000 då gripanden av personer som tog sig över gränsen illegalt var som högst ertappades 1,6 miljoner människor vid gränsen. Under budgetåret 2018 var siffran 400 000, det vill säga en fjärdedel. Under sin resa till gränsen fick president Trump frågor om han tänkte utlysa ett nationellt nödläge, vilket potentiellt skulle kunna leda till att han får tillgång till finansiering för en barriär, utan kongressens medgivande. "Om demokraterna kommer fortsätta bete sig ansvarslöst så får ni se vad som händer med nationellt nödläge. Jag kan enkelt driva igenom det, och det kommer att hålla juridiskt," sa Donald Trump. SR 190111.
Demonstrationer i Washington. I dag skulle 800 000 av USA:s statsanställda ha fått lön – men det blir inga pengar. Delar av den amerikanska statsapparaten håller fortsatt stängt. Kongressen och president Trump har inte lyckats enas om hela årets budget. Nu växer ilskan i huvudstaden Washington, där många invånare arbetar på myndighet. "Vi vill arbeta," ropar en talkör utanför USA:s största fackorganisation, AFL-CIO, som representerar många av de som nu inte får någon lön. Laurie Berner är tydlig med vem hon tycker bär skulden för hela situationen. "Det här handlar om Donald Trumps ego," säger Laurie som menar att presidentens fixering vid muren håller hela USA gisslan, och att det är nåt som måste få ett slut. SR 190111.

Advokat ska vittna mot Trump. President Donald Trumps tidigare advokat Michael Cohen kommer den 7:e februari att vittna under ed inför ett utskott i den amerikanska kongressens representanthus. Förhöret med Cohen kommer att vara offentligt och kan komma att ge ofördelaktiga detaljer om hur Trump agerat bland annat i relation till Ryssland. Cohen säger att han ser fram emot att ge en fullständig bild av det han känner till. Michael Cohen är dömd till 3 års fängelse, bland annat för att för Trumps räkning ha betalat pengar till kvinnor som Trump haft sexuella relationer med, ska hålla tyst om dessa. Cohen dömdes också för att brutit mot kampanjfinansieringslagar och för att ha ljugit för kongressen om Trumps fastighetsaffärer i Ryssland. SR 190111.

"Jag sa aldrig att Mexiko skulle betala för muren" - Trumps senaste lögn väcker hån och kritik. President Donald Trumps löfte om att Mexiko skulle betala för en mur vid USA:s södra gräns, var ett grundläggande argument som han använde under sin presidentvalskampanj. Men nu hävdar Trump att han aldrig sade att Mexiko skulle stå för notan. "Självklart sade jag aldrig det och jag menade inte att de skulle skriva ut en check," konstaterade Trump i Vita huset på torsdag, till reportrarnas stora förvåning. Medier över hela USA gick genast igenom hans uttalanden och till exempel Washington Post kom fram till att Trump lovade minst 212 gånger under sin valkampanj att Mexiko skulle betala för muren. Han har dessutom upprepat det många gånger sedan han tillträdde för två år sedan och inte bara det; han har också gjort det skriftligt i ett memorandum till pressen år 2016, skriver Washington Post. I sitt skriftliga uttalande hotade han specifikt att medlen skulle tas av de pengar som mexikanska medborgare i USA skickar hem till sina anhöriga. Det skulle enligt Trump tvinga Mexiko att betala en engångssumma på mellan fem och tio miljarder dollar.Trump har de facto hittat på minst 13 olika sätt att tvinga Mexiko att betala för en mur, men Mexiko har struntat i alla förslag och hot. Den dåvarande mexikanska presidenten Enrique Peña Nieto var två gånger tvungen att ställa in planerade besök i USA på grund av Trumps hotelser om att Mexiko måste betala. "Mexiko kommer inte att betala för en mur," sade Peña Nieto och hans efterträdare Andrés Manuel López Obrador är givetvis inne på samma linje. Trump har på sistone hävdat att det reviderade nordamerikanska frihandelsavtalet kommer att betala för muren i sinom tid, men en enhällig expertis i USA, säger att det inte stämmer. Presidenten påstod i sitt tal till nationen den här veckan att muren skulle betala för sig själv, men hur det skulle ske förklarade han inte och uttalandet har väckt åtlöje över hela USA. Trump och hans invandrarfientliga medarbetare har också hotat med flera andra metoder för att tvinga Mexiko att finansiera muren. De har bland annat hotat att dra in beviljade visum, föreslagit chockhöjningar för konsulära tjänster och hotat att införa en straffskatt på 20 procent för mexikanska produkter som exporteras till USA. Inget av detta har ändå förverkligats och nu kräver Trump alltså i stället att amerikanska skattebetalare skall stå för fiolerna. "Berättelsen förändras dagligen - så som allting. De hade ingen aning om hur de skulle få Mexiko att betala, så de försökte hitta på ideer som inte var skrattretande, men de lyckades inte," säger Cecilia Muñoz som arbetade som president Barack Obamas inrikespolitiska rådgivare. yle 190111.

Hon kan bli demokraternas presidentkandidat. I USA väntas flera kända demokratiska politiker snart tillkännage att de vill kandidera i presidentvalet 2020. En av dem är senatorn Kamala Harris, som i veckan släppte en bok om sina politiska visioner. Kamala Harris är en av det demokratiska partiets stigande stjärnor. Hon har bara suttit två år i senaten men gjort sig ett namn i det mäktiga justitieutskottet, inte minst under förhören med den då blivande domaren i Högsta domstolen, Brett Kavanaugh. Nu förbereder senatorn från Kalifornien av allt att döma en presidentkandidatur och hennes politiska budskap är riktat mot Donald Trump, både hans politik och tonfall som ofta får kritik. "Vi amerikaner kan bättre än så här," säger Harris till publikens jubel när hon gör entré i en fullsatt universitetsaula. På många sätt personifierar Kamala Harris mycket av det som många demokrater längtar efter. Harris är tuff efter många år som delstatsåklagare, hon är kvinna - och med föräldrar från Indien och Jamaica har hon en bakgrund som hon delar med många. "Hon är verkligen amerikansk med sin invandrarbakgrund," säger Stephanie, som tror att Harris skulle bli en bra president. Men andra menar att identitetspolitiken tar för stor plats bland demokraterna, att Harris är oerfaren, och att det krävs något annat för att besegra Trump som har en hängiven väljarbas och är skicklig på att få ut sitt budskap. SR 191112.

Trump kan ha dolt dokumentation från Rysslandmöten. USA:s president Donald Trump har enligt tidningen Washington Post helt lyckats dölja all dokumentation från möten med Rysslands president Vladimir Putin. Artikeln som fått stor uppmärksamhet kommer samtidigt som kriget mellan Trump och landets stora tidningar trappats upp på nytt. Det finns ingenting dokumenterat, inte ens några hemligstämplade dokument från fem av de tillfällen som Donald Trump träffat Vladimir Putin sen han tillträdde för två år sedan. Enligt Washington Post har Trump aktivt bidragit till detta, bland annat genom att beslagta en översättares anteckningar, utan sina rådgivares vetskap. Trump kallar anklagelsen för löjeväckande och menar att det är rutin att inte offentliggöra allt som sägs vid den här typen av möten, där man bland annat diskuterat säkerhetspolitiska frågor, exempelvis om Israel. Men flera analytiker hävdar att det är mycket ovanligt att en president inte ser till att det finns ordentligt med dokumentation av den här sortens möten bland annat för att kunna informera andra myndigheter om vad som sagts. Washington Posts rapportering kommer dagen efter att en annan tidning - New York Times - avslöjat att polismyndigheten FBI 2017 inledde en utredning om huruvida president Trump medvetet eller omedvetet arbetat för Ryssland. FBI-utredningen ska sedan ha inkorporerats i den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning som har ett bredare fokus men där presidentens förehavanden också ingår i utredningen - och som Trump gång på gång har kallat för en häxjakt. Trump har under helgen kommenterat avslöjandet i en serie twittermeddelanden där han går till hård attack mot tidigare FBI-chefen James Comey, Muellerutredningen och tidningarna som rapporterat. SR 190113.

Trump: Vi kan ödelägga Turkiets ekonomi. USA:s president Donald Trump hotar att sänka Turkiets ekonomi om landet attackerar de USA-allierade kurdiska styrkorna i Syrien. Det skriver Trump på Twitter. Turkiet menar att att USA gör ett stort misstag om de likställer syriska kurder med medlemmarna i stridsstyrkan YPG. "Starting the long overdue pullout from Syria while hitting the little remaining ISIS territorial caliphate hard, and from many directions. Will attack again from existing nearby base if it reforms. Will devastate Turkey economically if they hit Kurds. Create 20 mile safe zone...." Vi kommer att ödelägga Turkiets ekonomi om de attackerar kurderna, vi kommer att inrätta en säkerhetszon i nordöstra Syrien och vi vill inte heller att kurderna provocerar Turkiet, det var kontentan i två meddelanden på Twitter från USA:s president Donald Trump. nda sedan Trump strax innan jul meddelade att USA skulle kalla hem sina styrkor från nordöstra Syrien har det turkiska krigsmaskineriet ljudit allt högre. President Erdogan har flera gånger sagt att Turkiet när som helst kan attackera YPG-styrkor. Alltså de kurdiska styrkor som ingått i den allians som samarbetat med USA för att besegra terrorsekten IS i Syrien. Turkiska regeringstalesmän har till och med sagt att att offensiven kan inledas trots att amerikanska styrkor finns kvar i området. Turkiet ser YPG som terrorister, som den syriska grenen av terrorstämplade PKK. I Turkiet uppmanar president Erdogans talesman USA att respektera och hedra samarbetet mellan USA och Turkiet. Men presidentens talesman säger också att USA gör ett fatalt misstag om de tror att syriska Kurder och YPG styrkorna är samma sak. "Turkiet skyddar kurder och slåss mot terrorister och terrorister kan aldrig vara våra allierade," sa Erdogans taleman. Trumps uttalande har ändå redan fått den redan känsliga turkiska valutan att tappa rejält mot dollarn. SR 190114.

Abortmotståndare hoppfulla i USA. 2019 kan bli året då rätten till abort rivs upp i USA. Det var i alla fall förhoppningen hos tusentals amerikaner som demonstrerade i centrala Washington igår. "Vi känner oss hoppfulla, vi tror att vi nu har tillräckligt många abortmotståndare bland domarna i Högsta Domstolen för att det ska vara möjligt att riva upp Roe v Wade." säger Nathan som rest hit från delstaten Colorado för att demonstrera. Det han syftar på är det domslut från 1973 som slår fast att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Med president Trumps tillsättning av HD-domaren Brett Kavanaugh hoppas många abortmotståndare att det ska bli möjligt att riva upp Roe v Wade, men frågan är kontroversiellt och sex av tio amerikaner är för rätten till abort. Ett annat beslut som gör president Trump populär här på demonstrationen är att han har återinfört och utökat förbudet mot att amerikanska biståndspengar till hjälporganisationer som också erbjuder abortrådgivning. Enligt opinionsmätningar är 60 procent av amerikanerna för rätten till abort. Men Sam från Tennessee tycker att det verkligen går åt rätt håll för abortmotståndare just nu. "Jag hoppas att vi ska bli ett land som är helt mot abort," säger Sam. SR 190120.
Demokrater vill återta stöd till utlandsaborter. Det förslag som USA:s demokratkontrollerade representanthus röstat igenom för att stoppa stängningen av delar av landets statsapparat, kan också innebära att förbudet mot att främja aborter internationellt upphävs. Det skriver Washington Examiner, som samtidigt påpekar att det är osannolikt att förslaget går igenom i senaten. Demokraterna föreslår bland annat att utländska icke-statliga organsiationer som utför abort i enlighet med sitt lands lagar ska kunna ta emot amerikanskt bistånd, uppger Washington Examiner. Förslaget skulle också innebära ökat stöd till FN:s befolkningsfond, som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa, med 5 miljoner dollar till totalt 37,5 miljoner dollar. Abortkritiker motsätter sig programmet, som de menar bidrar till ofrivilliga steriliseringar och tvångsaborter. Det amerikanska utrikesdepartementet slopade sitt stöd till FN:s befolkningsfond 2017, efter kritik mot dess samarbete med Kina, som inte tillåter sina medborgare att ha mer än två barn. I det budgetförslag som nu antagits av demokraterna står det specifikt att Kina inte ska kunna ta del av amerikanska pengar ur fonden. Världen idag 190109.

Demokraterna avvisar Trumps förslag. I ett försök att bryta dödläget i budgetförhandlingarna, och stängningen av den amerikanska statsapparaten, höll president Donald Trump i går kväll svensk tid ett tal där han föreslog en kompromisslösning. Tillfälligt skydd mot deportation under tre år för de som kommit till USA som dokumentlösa barn tillsammans med sina föräldrar som små, så kallade "dreamers", på svenska "drömmare". Dessutom ett lika långt tillfälligt skydd för invandrare som flytt till USA från krig och naturkatastrofer. Det var Trumps bud till demokraterna, ett bud som levererades i ett tevesänt tal. Men ingenting tyder på att demokraterna kommer att gå med på förslaget, vars beståndsdelar har diskuterats tidigare. Talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi, kallar förslaget oacceptabelt eftersom det inte innehåller någon permanent lösning för USA:s 700 000 "drömmare". Dessutom kvarstår Trumps krav på 5,7 miljarder dollar till murbygget, vilket demokraterna starkt motsätter sig. Ingen lösning i sikte alltså på den pågående nedstängningen av statsapparaten - som nu är den längsta i USAs historia. SR 190120.

Kaliforniensenatorn Kamala Harris meddelade idag att hon som väntat kommer kandidera till presidentvalet 2020 för det demokratiska partiet. Harris är ett av demokraternas stjärnskott, nu återstår det att bevisa för partiet att hon är bäst lämpad att utmana president Donald Trump. "Det amerikanska folket vill ha fajter, de vill ha nån som slåss som tusan för deras sak - inte sätter egna intressen först. Och den kampen är jag beredd att föra," sa Kamala Harris när hon idag meddelade sin kandidatur i den amerikanska tv-kanalen ABC. Som kvinna och barn till invandrare, från Indien och Jamaica, personifierar Harris mycket av det nya politiska ansikte som det demokratiska partiet letar efter, och det är ingen slump att hon meddelar sin kandidatur idag som här i USA är en helgdag till minne av Martin Luther King. Kritiker menar att hon efter bara två år i senaten, är för oerfaren för kunna ge PR-geniet Donald Trump en match, andra jämför henne med Barak Obama som också kandiderade till presidentposten efter bara två år i kongressen. Kamala Harris var tidigare delstatsåklagare i Kalifornien och väntas använda det när hon utmanar Trump som gjort säkerhet till en stor valfråga. "Jag har jobbat hela mitt yrkesliv för att skapa trygghet för människor, det är en av mina viktigaste drivkrafter, säger Kamala Harris. men den första striden kommer hon att behöva föra mot partikamrater - rekordmånga demokrater väntas kandidera och det kommer bli ett mycket tufft primärval nästa år." SR 190121.

Trump talade inför massor vid årlig marsch mot abort. Tiotusentals amerikaner deltog i den årliga pro-life-manifestationen March for Life i Washington DC på fredagen. "Vi är här för att få ett slut på den människorätts-kris som är abort", sa ledaren för den afrikanska proliferörelsen, Obianuju Ekeocha, som talade under dagen vid sidan av bland annat Donald Trump, vice president Mike Pence och den judiske debattören Ben Shapiro. Demonstranterna samlades först på the National Mall, innan de på fredagen tågade genom centrala Washing­ton, DC till USA:s högsta domstol. Donald Trump visade sitt stöd genom ett förinspelat tal, där han lovade att lägga in sitt veto mot varje lagförslag som försvagar skyddet av de ofödda. Han betonade temat för årets marsch, att varje person är unik från dag ett. "Som president kommer jag alltid att försvara den första rättigheten i vår självständighetsförklaring, rätten till liv," sade han bland annat enligt LifeNews.com. Mike Pence talade om när majoriteten i USA:s högsta domstol "vände ryggen åt" rätten till liv för fyrtiosex år sedan. Händelsen han syftade på var domslutet i fallet Roe mot Wade 1973, som innebar att flera delstater blev tvungna att ändra sin lagstiftning och i praktiken införa fri abort. Mer än 42 miljoner över hela världen aborterades under 2018. Världen idag 190122.

Stopp för transpersoner i USA:s militär. I USA godkänner nu Högsta domstolen president Trumps krav på att stoppa vissa transpersoner från att delta i militären. Högsta domstolens beslut är tillfälligt och gäller tills dess att fallet har prövats i lägre domstolar. Vita huset har tidigare sagt att det är för stor risk för den militära effektiviteten att ha öppna transpersoner bland personalen. Högsta domstolen var inte enig i sitt beslut, fem domare röstade för ett stopp, fyra var emot. SR 190122. Världen idag 190123.

Merkel tar avstånd från Trumps politik. I Davos i Schweiz pågår årets toppmöte med Världsekonomiskt Forum. I eftermiddag talade Tysklands Förbundskansler Angela Merkel inför politiker, näringslivsföreträdare och akademiker. Och hon tog avstånd från den politik som USA:s president Donald Trump driver. SR 190123.

Venezuelas oppositionsledare har svurit presidenteden. USA erkänner nu oppositionsledaren Juan Guiadó som tillfällig ledare i Venezuela och samtidigt protesterar tiotusentals människor på gatorna i Caracas - Venezuelas huvudstad. Trumpadministrationen ökar nu trycket på Venezuelas president Nicolás Maduro genom att erkänna nationalförsamlingens ledare Juan Guiadó som interimspresident. I uttalandet skriver Trump att "nationalförsamlingen är den enda legitima statsmakten i landet" och att USA kommer "fortsätta att använda sin ekonomiska och diplomatiska makt" i syfte att återställa demokratin i Venezuela. Trumps uttalande kom bara minuterna efter att Guiadó själv utropat sig till interimspresident. I en symbolisk ceremoni i Venezuelas huvudstad Caracas höjde han sin högra hand inför en stor grupp jublande människor. Samtidigt meddelar Nicolás Maduro att han bryter Venezuelas diplomatiska relationer med USA. I ett tal till sina anhängare sa han att USA har 72 timmar på sig att lämna landet. Maduro får stöd av Mexikos och Bolivias ledare. I början av januari svors Nicolás Maduro in som president för en andra mandatperiod, trots omfattande anklagelser om valfusk. Venezuelas gator är nu fyllda av tiotusentals demonstranter, enligt flera medier, som ropar slagord om att Maduro måste lämna makten. Även Madurovänliga grupper har tagit till gatorna för att protestera mot det ökade nationella - såväl som internationella - kravet på Maduros avgång. Enligt uppgifter har även kravallpolis drabbat samman med demonstranter i huvudstaden. SR 190123.

Trumps tidigare rådgivare åtalas i Rysslandsutredningen. Trumps före detta rådgivare Roger Stone greps av FBI på fredagen. Han är den senaste i raden av personer som gripits och åtalats i den så kallade Rysslandsutredningen. Strax innan lunch, amerikansk tid, släpptes han mot borgen. Den roll som Roger Stone spelade gällande Wikileaks publiceringar behöver i sig inte utgöra något brott och Stone åtalas heller inte för det. Istället handlar flera av åtalspunkterna om att han, i ett kongressförhör, ska ha ljugit om sina samtal med Wikileaks. Stone misstänks också för att ha undanhållit dokumentation och för att ha försökt påverka ett vittne i utredningen. Stones advokat, Grant Smith, säger att anklagelserna är löjliga. SR 190225.
Vita huset om Stone: Ingen koppling till Trump. Roger Stone, politisk konsult och tidigare rådgivare till Trumps presidentvalskampanj är misstänkt på sju åtalspunkter. "Det gäller bland annat övergrepp i rättssak, det gäller mened och det gäller att han har försökt påverka vittnen, enligt de uppgifter som har kommit ut hittills," säger Ekots utrikeschef Ginna Lindberg. "Men det här att han grips, han var ändå en nyckelfigur under Trumps tidiga kampanj. Och att han grips på det här dramatiska sättet, det skapar stora rubriker och stor uppståndelse i USA. Och det här händer samtidigt som väldigt mycket i Rysslandsutredningen håller på att trappas upp," säger Ekots utrikeschef Ginna Lindberg, tidigare USA-korrespondent. SR 190225.

Trump öppnar upp statsapparaten. USA:s president Donald Trump har gjort upp med kongressledare om att häva den pågående nedstängningen av statsapparaten. Uppgörelsen om en temporär finansiering av statsbudgeten gäller fram till den 15 februari. Under de tre veckor som nedstängningen tillfälligt hävs så ska Demokrater och Republikaner gemensamt se över frågan om gränssäkerhet, förklarade presidenten. Hans krav på 5,7 miljarder dollar till bygget av en mur mot Mexiko har varit den stora stridsfrågan i budgetgrälet och Demokraterna har vägrat förhandla så länge nedstängningen pågår. Beskedet innebär att 800 000 människor kommer att få lön för första gången på 35 dagar. Tidigare under dagen kom beskedet att flygtrafiken på USA:s östkust drabbats av trafikstörningar och förseningar med anledning av nedstängningen av statsapparaten. Hundratals flyg ställdes in eller sköts upp framför allt vid flygplatser i New York-området och i Philadelphia. Orsaken var i första hand att anställda inom trafikledningen har sjukanmält sig. Den amerikanska luftfartsmyndigheten stoppade trafiken på New York-flygplatsen LaGuardia i en dryg timme under dagen. Att hundratusentals statligt anställda har gått utan lön har fått konsekvenser på flera håll. Tusentals anställda vid den amerikanska skattemyndigheten som kallats tillbaka till arbetet har vägrat att dyka upp trots att regeringen beordrat totalt 26 000 att återgå. Av dessa har 9 000 inte kunnat nås och 5 000 har åberopat försäkringsskäl för att stanna hemma. SR 190126.
Har Trump "fegat ur"? Donald Trump får nu kritik av den amerikanska högern efter att han gick med på Demokraternas krav. Men trots det kan bakslaget gynna Trump rapporterar vår korrespondent. "Goda nyheter för George Herbert Walker Bush: Från och med idag är han inte längre den största mesen bland USA:s presidenter", så skrev den konservativa debattören Ann Coulter på Twitter, efter att Trump gick med på att finansiera statsapparaten utan att ha beviljats pengar för en mur. "Gratulationer till vår första kvinnliga president", skrev den konservativa författaren Michael Malice och syftade på demokraten Nancy Pelosis politiska seger över Donald Trump. En rubrik på den Trumpvänliga webbsidan The Daily Caller löd: "Trump fegar ur". Den omfattande kritiken gick inte presidenten obemärkt förbi. "Det här var inte alls en eftergift" skrev han på Twitter, och hävdade att han gått med på uppgörelsen för att han ville skona de hundratusentals människor som stått utan lön i över en månad. Det råder ingen tvekan om att överenskommelsen utgör en förlust för Trump. Nedstängningen av statsapparaten handlade om en enda sak. Muren. Men striden är långtifrån avgjord. Efter Trumps kompromiss igår kommer Demokraterna få det betydligt svårare att vara lika obevekliga som innan. Och även om Demokraterna lyckas hitta ett sätt att fortsätta förvägra presidenten pengar till en mur, så har den amerikanska högern nu gett Donald Trump ännu fler skäl att infria sitt vallöfte. Som en sista utväg har Trump sagt att han kommer utlysa ett nationellt kristillstånd och på så sätt få pengar till muren. Det scenariot blir troligare ju mindre Demokraterna är villiga att gå honom till mötes, samtidigt som den politiska risken blir mindre för Trump om hann kan hävda att det inte finns en annan utväg. "Det enda du lyckats bygga är tweets, presskonferenser och tal" skriver den konservativa debattören Ann Coulter i en längre text på sin hemsida, när hon vädrar sin besvikelse över uppgörelsen igår. För Trump börjar muren förvandlas till något större än ett sviket vallöfte. SR 190126.

USA:s nya besked - inför sanktioner mot Venezuela. På måndagskvällen förklarade USA:s nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton, att USA bryter kontakterna med Venezuelas statliga oljebolag PDVSA. Vilket i klartext betyder att inga amerikanska företag tillåts göra affärer med PDVSA. Bolton menar att det är en sätt att skynda på ett fredligt maktövertagande i Venezuela. Han uppmanade samtidigt militären i Venezuela att ställa sig bakom Juan Guaidó. Enligt Bolton är han Venezuelas rättmätige ledare. "Maduro (Nicolás, den nuvarande presidenten) är inte landets riktiga ledare," säger Bolton. Han berättade vidare under presskonferensen i Vita huset att vicepresident Mike Pence flera gånger de senaste dagarna har samtalat med Guaidó. Men så länge militären backar upp den sittande presidenten blir det mycket svårt för oppositionen att ta över makten. Exp 190128.
Maduro: Stöld av venezuelansk egendom. USA har nu ökat pressen på Venezuelas ledning med fler sanktioner som kommer slå hårt mot landets i särklass viktigaste inkomst - oljan. President Nicolas Maduro kallar åtgärden för en "stöld av venezuelansk egendom", rapporterar vår utsände. Det var en irriterad, pressad och arg president Nicolás Maduro som levererade sitt svar från Miraflores i Caracas. USA stjäl venezuelansk egendom, menade han. "Jag har nu instruerat chefen för PDVSA, landets statliga oljeföretag, att vidta alla tänkbara juridiska och politiska åtgärder för att skydda Citgo", sa han bland annat. Venezuela, som har världens största oljereserver säljer en stor del till USA. Ägarförhållandena är lite komplicerade. PDVSA som är det mäktiga statliga venezuelanska oljebolaget äger i sin tur Citgo som är ett amerikanskt bolag, som i sin tur raffinerar och säljer oljan inne i USA. USA:s sanktioner går i korthet ut på att Citgo får fortsätta att sälja olja, men att inkomsterna inte får överföras till statliga PDVSA som kontrolleras av Maduro, utan pengarna måste föras in på ett låst konto i USA. Utöver en redan hård diplomatisk press från USA och stora delar av omvärlden, ökar nu den ekonomiska pressen på Maduros regering som är helt beroende av oljeinkomsterna. Även om den amerikanska importen av olja från Venezuela minskat stort de senaste åren, kan det här komma att påverka den globala oljemarknaden. USA:s sanktioner innebär också att Venezuela måste söka nya köpare av sin olja, vilket kan ta tid. SR 190129.

"CIA och FBI borde gå tillbaka till skolbänken". Konflikten mellan USA:s president Donald Trump och landets säkerhetstjänster har gått in på en ny runda. I botten finns helt olika syn på bland annat Iran och Nordkorea. "Folk i underrättelsetjänsterna verkar extremt passiva och naiva när det gäller Iran" twittrar Donald Trump som också skriver att de kanske borde skickas tillbaka till skolbänken. Anklagelserna kommer dagen efter att cheferna för CIA, FBI och nationella underrättelsetjänsten vittnat i kongressen om vad de ser som säkerhetshot just nu mot USA. Det är en mörk bild de tecknat där Kina och Ryssland är det största problemet, två länder som säkerhetstjänsterna också bedömer som mer samspelta mot USA än tidigare med målet att attackera det amerikanska presidentvalet 2020 och viktiga amerikanska institutioner i syfte att själva expandera globalt. Däremot är säkerhetstjänsterna oense med presidenten i bedömningarna av hoten från Nordkorea som de menar förmodligen inte kommer ge upp sina kärnvapen - samtidigt som presidenten förklarat att hotet är över. Och när det gäller Iran anser chefen för USA:s underrättelsetjänst Dan Coats och CIA-chefen Gina Haspel att landet inte är på väg att skaffa kärnvapen. Det här är inte första gången som Trump går till attack mot de egna säkerhetstjänsterna vars chefer han själv utsett. Han har tidigare bland annat anklagat dem för att vara en del av en häxjakt mot honom i samband med Rysslandsutredningen och han har delvis avfärdat deras rapporter om ryska påverkansförsök. Frågan är om den frostiga relationen mellan säkerhetstjänsterna och presidenten kan påverka hans eventuella plan på utlysa nationell säkerhetskris som ett sätt att få pengar till muren mot Mexiko. Både CIA, FBI och nationella underrättelsetjänsten har avstått från att kalla situationen längs gränsen för just det. SR 190131.

Misstänker spionage - USA varnar för Huawei. Europeiska konsumenter bör undvika telekomjätten Huaweis produkter och istället styras mot västerländska alternativ. Det budskapet levererade USA:s EU-ambassadör, Gordon Sondland i Bryssel i dag, rapporterar Reuters. USA som sedan tidigare misstänker att kinesiska Huaweis utrustning kan användas för spionage ökar nu pressen på omvärlden. Det här samtidigt som EU-kommissionen uppges överväga ett förbud mot Huaweis komponenter i de kommande 5G-nätverken. SR 190131.

Demokrat försvarar abort vid förlossning. Till och med när en kvinna har börjat föda fram sitt barn ska hon kunna beviljas abort. Det menar den demokratiska politikern Kathy Tran, i delstaten Virginia, som föreslagit en sådan lagändring. I förslaget föreslås att en läkare tillsammans med två andra läkare inte längre ska behöva intyga att en abort i den tredje trimestern (vecka 28 fram till födseln) är nödvändig för kvinnans hälsa. Enligt förslaget ska det räcka med att en läkare förordar aborten. Det ska heller inte längre krävas att kvinnans fysiska eller psykiska hälsa riskerar att "väsentligt försvagas" av att fullfölja graviditeten - det ska räcka med att läkaren bedömer att den psykiska eller fysiska hälsan "försvagas". Enligt tidningen The Western Journal stöttades Ralph Northam valkampanj 2017 med två miljoner dollar från abortorganisationen Planned Parenthood. Världen idag 190104.

Abort i fokus under Trumps tal till nationen. Större gränssäkerhet, politisk enhet och arbete mot antisemitism var ämnen som stod i fokus när Donald Trump höll årets tal till nationen. Men även abortfrågan lyftes fram av den amerikanska presidenten. "Alla barn - födda och ofödda - är skapade till Guds heliga avbild," sade han. Världen idag 190206.

"Saudiarabien bakom mordet på Khashoggi". Mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi planerades och utfördes troligen av Saudiarabien. Det enligt den FN-ledda oberoende utredningen som gjorts. Saudiska tjänstemän ska också ha försvårat och försenat Turkiets försök att utreda händelsen. Jamal Khashoggi dödades inne på det saudiska konsulatet i Istanbul i oktober förra året. SR 190207.
Uppgifter: Mordet beordrades redan 2017. Det kommer nya uppgifter om den saudiske kronprinsen Mohamed Bin Salmans kopplingar till mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. I samtal som avlyssnats av amerikanska och utländska spionorganisationer hösten 2017, ska kronprinsen ha sagt sig beredd att döda journalisten. I samtal som avlyssnats av amerikanska och utländska spionorganisationer under hösten 2017 ska kronprinsen ha sagt sig vara beredd att döda journalisten. Det är tidningen New York Times som publicerar uppgifterna om ett avlyssnat samtal mellan Bin Salman och hans rådgivare Turki Al Dakhil. Kronprinsen ska ha sagt att om Khashoggi inte kan övertalas att återvända till Saudiarabien så bör han föras tillbaka med våld. Om inte heller det fungerade, förordade Kronprinsen en gevärskula. Enligt amerikansk underrättelsetjänst är det inte säkert att Kronprinsen menade att Khashoggi bokstavligen skulle skjutas, men att uttrycket var en metafor för att understryka att han avsåg att döda Khashoggi om han inte återvände till Saudiarabien. Vid tiden för det avlyssnade samtalet var kronprins Mohamed Bin Salman i full färd med att lägga under sig all makt i Kungadömet. Strax efteråt lät han gripa hundratals affärsmän och prinsar och sätta dem i hotell-arrest på Ritz Carlton. Ungefär samtidigt började Jamal Khashoggi skriva sina kritiska krönikor i Washington Post. FN:s särskilda utredare konstaterade redan under torsdagen att mordet på Khashoggi var planerat och att det utförts av Saudiska tjänstemän. I USA har kongressen begärt att Trumpadministrationen senast i dag ska redovisa om det var kronprins Mohamed Bin Salman som gav order om mordet på Khashoggi. Administrationen har hittills inte velat äventyra vapenhandeln med Saudiarabien som också ses som en viktig strategisk allierad mot Iran. SR 190208.
"Blir en ytterligare påtryckning på Trump." Nya uppgifter pekar på att den saudiske kronprinsen Mohamed Bin Salman ska ha beordrat mordet på journalisten Jamal Khashoggi redan under 2017. Men Sverige Radios korrespondent Cecilia Uddén tror inte Trumpadministrationen kommer att peka ut kronprinsen. I samtal som avlyssnats av amerikanska och utländska spionorganisationer under hösten 2017 ska kronprinsen ha sagt sig vara beredd att döda journalisten skriver New York Times. "Ett skäl till att uppgifterna publiceras nu är att det kommer som en ytterligare påtryckning på Trumpadministrationen," säger Cecilia Uddén. Under fredagen ska administrationen presentera vad man kommit fram till i skuldfrågan kring mordet. Men Cecilia Uddén tror inte på något erkännande. "President Trump har hela tiden varnat för att amerikanska jobb är i fara om vapenhandeln med Saudiarabien upphör." SR 190208.

Svenskar lovsjöng med statsmän på bönefrukost. Amazing grace, how sweet the sound. Den välkända lovsången ekade i maktens korridorer när National prayer breakfast hölls i Washington. President Donald Trump och andra framstående politiker såväl som kyrkoledare från hela världen deltog. "Fascinerande att vara med," skriver svenska pingstledaren Daniel Alm på Facebook. Världen idag 190208.

Hård abortlag i amerikansk delstat pausas igen. Högsta domstolen i USA har ännu en gång röstat för att blockera en ny lag i Louisiana som skulle göra det svårare för abortkliniker att bedriva sin verksamhet. Beslutet fattades med minsta möjliga marginal, 5 röster mot 4. Domstolens fyra liberala ledamöter fick gehör för sin linje sedan den konservative chefsdomaren John Roberts anslutit sig till dem. Världen idag 190208.

Borgmästaren: El Paso var säkert innan muren. I sitt tal i kongressen i tisdags sa Trump att staden El Paso var ett exempel på att våldsbrotten minskat efter att man byggt en mur. Ekot har träffat borgmästaren i El Paso. Mellan El Paso och den mexikanska staden Juárez står det i dag en hög stålbarriär som delar de två städerna. "Den behövs," säger borgmästaren i El Paso, Dee Margo, men om man tror att en barriär löser alla problem så misstar man sig. Dee Margo har varit borgmästare i EL Paso sedan 2017, han har tidigare varit republikansk politiker delstatskongressen i Texas. President Trump använde El Paso som exempel i sitt tal i kongressen i tisdags. Trump sa att antalet våldsbrott i El Paso var extremt högt innan barriären byggdes. "Utan muren var den en av USAs farligaste städer, efter muren är den en av de säkraste," sa Trump. Borgmästare Dee Margo håller inte alls med om den bilden. "El Paso var en säker stad redan innan muren byggdes," säger han till SR. Offentlig brottsstatisk bekräftar borgmästarens beskrivning. Våldsbrotten har minskat sedan 1990-talet i El Paso. Barriären färdigställdes först 2008, och efterföljande år har det inte skett någon drastisk minskning av våldsbrott. Borgmästaren i El Paso tycker ändå att barriären i El Paso behövs, bland annat för att hindra illegal invandring. På måndag kommer Donald Trump hålla ett kampanjmöte i El Paso, bara några dagar innan USA står inför en ny nedstängning av offentliga myndigheter. Trump kräver pengar för en mur vilket demokraterna hittills vägrat gå med på. "Jag hoppas verkligen inte det blir en ny nedstängning av statsapparaten. När det händer finns det inga vinnare, bara förlorare," säger borgmästare Dee Margo. SR 190207.

Trump "inte glad" över kongressens avtal om gränssäkerhet men ändå redo att godta det. USA:s president Donald Trump är inte nöjd med det gränsavtal som republikaner och demokrater i kongressen har kommit överens om, men han är beredd att motvilligt godta det. Det nya avtalet innebär att Trump får ännu mindre pengar för gränssäkerheten än i det tidigare avtalet som han förkastade. Demokraterna gick med på att befintliga gränsstängsel kan byggas om för 1,4 miljarder dollar, då Trump skulle ha fått 2 miljarder dollar i det förra avtalet. Dessutom anslås budgetmedel för nya murar eller stängsel vid ett 88 kilometer långt gränsavsnitt. Trump krävde ursprungligen 5,7 miljarder för sitt murbygge, men det får han alltså inte om han undertecknar budgetöverenskommelsen så som han antydde i sitt uttalande. Trump försäkrade än en gång under sammanträdet att han tänker ta pengar för muren från annat håll, men han förklarade inte hur det kan ske. yle 190213.

USA:s statsskuld slog nytt rekord - 22 biljoner dollar. USA:s statsskuld har slagit nytt rekord och är nu för första gången över 22 biljoner dollar - det vill säga 22 000 miljarder dollar. Statsskulden är nu officiellt 22,01 biljoner, uppger det amerikanska finansministeriet i sin dagliga rapport. Skulden har ökat betydligt sedan Donald Trumps tillträdde som president för drygt två år sedan. Sedan dess har skulden vuxit från 19,95 biljoner till nuvarande 22. Det är framför allt Trumps stora skattereform, som gynnade rika samt företag, som har lett till den kraftiga tillväxten av statsskulden och budgetunderskottet. Budgetunderskottet beräknas i år bli minst 897 miljarder dollar - det är drygt 15 procent mer än i fjol. Trump och republikanerna, som drev igenom skattelättnaderna i december 2017, har försäkrat att reformen betalar för sig själv, men det bestrids av ledande ekonomer i USA. Kongressens budgetbyrå beräknar att underskottet från och med år 2022 kommer att växa till omkring en biljon per år. Trump nämnde inte statsskulden eller budgetunderskottet med ett ord i sitt årliga tal till nationen nyligen, trots att republikanerna betraktade dem som centrala problem under demokraten Barack Obamas styre. Räntorna är i alla fall på en historiskt låg nivå, men många amerikanska ekonomer oroar sig för att den stigande statsskulden gör det svårare i framtiden att reagera snabbt på en ny finanskris genom skattesänkningar eller offentliga investeringar. yle 190213.

Kongressen ökar pressen på Trump. Den amerikanska kongressens representanthus tog i går ett viktigt steg för att avsluta USA:s deltagande i kriget i Jemen. Därmed utmanar en majoritet i representanthuset president Donald Trumps saudivänliga utrikespolitik. "Vårt deltagande i kriget är skamligt," sa den demokratiska kongressledamoten Barbara Lee i går i samband med omröstningen om att stoppa stödet till den saudiska sidan i Jemenkriget. Politiker från båda partierna är alltmer kritiska till det amerikanska deltagandet, på grund av den humanitära kris som kriget skapat, men också sedan skandalen med den mördade journalisten Jamal Khashoggi satt ljus på Vita husets relation till Saudiarabien - en relation som många amerikaner i dag ifrågasätter. Politikerna i representanthuset använder sig nu av en särskild lag, The War Powers Act, som ger kongressen makt över amerikansk krigföring. När senaten i december röstade för en liknande resolution om kriget i Jemen var det första gången som den här lagen användes i ett försök att kalla hem trupper. Senaten väntas om några veckor rösta om det förslag som i går antigs av representanthuset. Men för att det ska bli någon förändring måste också president Donald Trump godkänna förslaget, och han har redan sagt att han kommer att lägg in sitt veto. Enligt Vita huset skulle ett amerikanskt tillbakadragande skada viktiga relationer i regionen, troligen menar man främst relationerna till Saudiarabien. Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA pekat ut den saudiske kronprinsen som den som gav order om mordet på Khashoggi har president Trump inte velat skuldbelägga honom. SR 190214.

Manafort ljög - riskerar livstids fängelse. President Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort riskerar nu livstids fängelse sedan en domare slagit fast att han medvetet ljugit om sina kontakter med bland annat en rysk affärspartner. Trots att Manafort fått löfte om strafflindring i utbyte mot samarbete med utredarna ljög han om sina kontakter med den ryske affärsmannen Konstantin Kilimnik, en person som enligt åklagarna har kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten. I utredningen beskrivs bland annat ett möte mellan Manafort och Kilimnik på en cigarrbar på Manhattan där Manafort misstänks ha diskuterat amerikanska Ukrainapolitik och delat med sig av Trumpkampanjens opinionsmätningar. Många frågar sig nu varför Manafort som redan fällts för ekonomisk brottslighet tog risken det innebar att ljuga för utredarna. Skyddar han härmed på något sätt president Trump och väntar sig därför en belöning i form av benådning eller handlar det om hot mot honom själv och hans familj, hot som skulle kunna bottna i hans mångåriga ekonomiska kontakter med ryska och ukrainska affärsmän, är några av spekulationerna. Men lögnerna passar också in i ett märkligt mönster där en rad av president Trumps kampanjmedarbetare ljugit om kontakter med ryska företrädare. Tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn ljög om möten med ryske Washingtonambassadören, Trumps advokat Michael Cohen ljög om tidslinjen för ett byggprojekt i Moskva, sonen Donald Trump junior har gång på gång ändrat sin version av ett möte med en ryska advokat som lovat nedsättande uppgifter om Hillary Clinton. Det här handlar inte om saker som nödvändigtvis är olagliga, desto mer obegripligt enligt många analytiker att personerna tagit de personliga risker det innebär att ljuga inför utredarna. SR 190214.
Mueller yrkar på 24 år för Manafort. Den särskilde åklagaren Robert Mueller skriver i sitt underlag till en domstol i Virginia att Paul Manafort bör dömas till fängelse i mellan 19 år och 7 månader, och 24 år och 5 månader. Dessutom bör han enligt Mueller betala böter på mellan 50 000 och 24 miljoner dollar. Tidigare i veckan slog en federal domare i USA fast att president Donald Trumps tidigare kampanjchef Manafort avsiktligt ljugit när han frågades ut inom ramarna för Muellers så kallade Rysslandsutredning. Därmed bröt Manafort mot den uppgörelse från i september då han erkände sig skyldig men skulle få ett lindrigare straff i utbyte mot samarbete med Mueller. Domslutet innebär att Mueller inte längre behöver följa uppgörelsen. 69-årige Paul Manafort är en av sju tidigare kampanjarbetare hos president Trump som åtalats inom ramarna för Mueller-utredningen. Manafort befanns i augusti i fjol skyldig till flera bank- och skattebedrägerier. Domen väntas meddelas den 13 mars. SR 190216.

Tredje gången gillt för Trumpadministrationen? USA får ännu en ny justitieminister. USA:s före detta justitieminister William Barr har utnämnts till USA:s nya justitieminister. Den amerikanska senaten bekräftade utnämningen på torsdag. Barr agerade justitieminister i början av 1990-talet under president George H.W. Bush. Han har även jobbat för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Därefter har han innehaft lukrativa positioner på Verizon och mediebolaget Time Warner. - Jag känner att jag befinner mig i ett sånt skede i livet att jag kan göra det rätta utan att bry mig om konsekvenserna eftersom jag är fullständigt självständig, sade den 68-åriga Barr i januari när han frågades varför han efter så många år återvänder till politiken och Washington. Som justitieminister ansvarar Barr för övervakningen av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning kring Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016. Oro bland demokrater Demokraterna i senaten motsatte sig utnämningen av Barr eftersom de fruktar att han inte kommer att gå med på att publicera utredningens alla resultat. Barr är Trumpadministrationens tredje justitieminister. Jeff Sessions, som ofta kritiserades av presidenten, fick sparken i slutet av november ifjol. Som ställföreträdande justitieminister agerade kanslichefen Matthew Whitaker. Senaten hoppas att den nya justitieministern ska bidra med lite stabilitet efter de senaste två årens tumult inom ministeriet. Barr har kritiserat Muellers Rysslandsutredning och kallat den grundlagsvidrig. Han betonar ändå att han inte tänker låta sig pressas av Trump och att han kommer att försvara utredningen. "Jag tänker inte göra något som jag anser är fel och kommer inte att pressas till att göra något jag anser är fel. Inte av någon - inte av kongressen, opinionstexter eller presidenten. Jag kommer att agera på ett sätt jag anser är rätt," sade Barr inför senatens justitieutskott förra månaden. Han lovar också att publicera så mycket av utredningen han bara kan. Utredningsrapporten kommer ändå inte att publiceras i sin ursprungliga form, uppger han. yle 190214.

Trump utlyser nationellt nödläge. I dag utlyste USA:s president Donald Trump ett nationellt nödläge i samband med att han godkände kongressens budget. Det här trots att den inte innehöll de pengar till den mur mot Mexiko som han krävt. Nu hoppas Trump i stället kunna ta pengarna från försvarsbudgeten. "Det pågår en invasion av droger och kriminella som kommer in över gränsen, det är svårt att stoppa men med en mur blir det lätt," sa Donald Trump vid presskonferensen i vita husets trädgård. Flera av de närvarande journalisterna ifrågasatte bilden som presidenten målar upp, och som han menar motiverar det nationella nödläget. Statistik visar att det idag bara är en fjärdedel så många om försöker ta sin i USA olagligt jämfört med runt millennieskiftet, och personer som befinner sig illegalitet i USA begår färre brott per person än infödda amerikaner. Och det ledde till hätsk ordväxling mellan reportrarna och presidenten. Och det här var inte sista gången presidenten kommer att få mothugg, demokrater och delstatsåklagare har redan signalerat att man kommer ta frågan till domstol. Under tiden räknar president Trump med att få loss upp till drygt 6 miljarder dollar från försvarsbudgeten till ett murbygge, tillsammans med de 1.4 miljarder som finns avsatt i kongressbudgeten kan det bli betydligt mer än Trump krävt från början. SR 190215.

Samarbete ledord på splittrat möte. Under säkerhetskonferensen i München har allianser mellan länder och samarbete varit återkommande honnörsord. Samtidigt har dagens talare tydligt illustrerat de många konflikter som belastar relationerna, också mellan långvariga vänner. Ett exempel är den tyska bilindustrin: "Vi är stolta över våra bilar," sa Angela Merkel och påpekade att många byggs i USA, där de både skapar jobb och bidrar till USAs export till Kina. Bilarna blir knappast mindre hotfulla om de istället byggs i Bayern. "Det är skrämmande att tyska bilar kan ses som ett nationellt säkerhetshot mot USA," sa förbundskanslern och utlöste stort jubel i konferenssalen, medan presidentdottern Ivanka Trump bevarade ett stenansikte. Från amerikansk sida framhöll vicepresident Mike Pence sammanhållningen med de allierade inom Nato för att i nästa andetag, i en tydligt pik mot Tyskland, berömma alla européer som tar avstånd från den omstridda gasledningen Nord Stream 2. Att säkerhet inte bara handlar om militär styrka är kontroverserna kring det kinesiska telekomföretaget Huawei ett exempel på. I München tillbakavisades anklagelserna om att företagets utrustning kan missbrukas för spionage. "Huawei samarbetar nära med europeiska länder," sa den kinesiske politibyråmedlemmen Yang Jiechi, landets mest inflytelserika utrikespolitiske talespersonen. Kinesiska företag är inte ålagda att samla information åt staten. Efter det gångna dygnets många kritiska uttalanden mot Ryssland var det en vresig rysk utrikesminister Sergej Lavrov som tog till orda om Ukraina, Syrien och Europas missade chans att skapa ett gemensamt Europeiskt hem med Ryssland efter kalla kriget. Att han råkade kalla den brittiske försvarsministern för krigsminister var knappast ett misstag. SR 190216.
Uppmanar EU att lämna Iran-avtal. USA:s vicepresident Mike Pence uppmanade idag EU att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Vid den internationella säkerhetskonferensen i München sa Pence att "tiden har kommit för våra europeiska allierade att stödja oss och det iranska folket". Pence tog i sitt tal också upp Venezuela och han uppmanade den Europeiska unionen att, som han sa, stå upp för friheten och erkänna Juan Guaidó som den enda legitima presidenten i Venezuela. Den amerikanske vicepresidenten Mike Pence manade också EU-länderna att vara försiktiga med att använda telekomutrustning från det kinesiska företaget Huawei. SR 190216.

New York vill även införa aktiv dödshjälp. Åtta amerikanska delstater tillåter läkarassisterat självmord. Nu görs nya försök att legalisera dödshjälp även i New York, den delstat som nyligen öppnade upp för abort fram till födseln. Återigen är det Demokraterna, som har majoritet i delstatsregeringen, som ligger bakom förslaget. Världen idag 190218.

Delstater stämmer Trump - "påhittad kris". 16 delstater i USA stämmer nu Trumpadministrationen efter att presidenten utlyst nationellt nödläge i förra veckan. Enligt delstaterna har Donald Trump skapat en påhittad kris för att få pengar till en mur. Delstaterna - som bland annat inkluderar Kalifornien och New York - hävdar att Trumpadministrationens agerande bryter mot federala lagar och mot USA konstitution. "Det här handlar inte om en kris i paritet med 11 september-attackerna eller gisslandramat i Iran på 70-talet, det här handlar om att Trump saknar respekt för konstitutionen," sa Kaliforniens justitieminister Xavier Becerra i ett uttalande redan i förra veckan. Efter att kongressen bara beviljade en mindre del av den summa Trump begärt för att bygga en mur så valde den amerikanske presidenten att utlysa nationellt nödläge. Därtill planerar Trump att använda pengar som kongressen beviljat för andra budgetposter för att finansiera muren. President Trump rättfärdigar sitt beslut genom att hävda att det pågår en säkerhetskris i USA. Det påståendet har kritiserats och ifrågasatts, bland annat av borgmästare i flera gränsstäder i Texas. "Vi stämmer presidenten för att sätta stoppa för hans stöld av skattebetalarnas medel”, skriver de 16 delstaterna i ett gemensamt uttalande, ”presidentämbetet är inte en plats för teater." Alla delstater förutom en - Maryland - styrs av Demokratiska guvernörer. Enligt stämningsansökan är Trumps egna ord bevis på att han överträder sina befogenheter. Den skrivningen syftar på Trumps uttalande i fredags då han sa att han egentligen "inte behöver" agera som han gjort, men att det "går mycket snabbare" på det sättet. Flera organisationer och regioner väntas också stämma Trumpadministrationen inom kort. SR 190219.

Vill sälja kärnteknik till Saudiarabien. Trumpadministrationen vill exportera kärnkraftsteknologi till Saudiarabien, enligt en ny rapport från ett utskott i kongressen. Enligt rapporten finns det flera etiska problem och säkerhetsrisker med administrationens planer. Totalt sett handlar det om en teknik som skulle kunna användas i 40 kärnkraftverk, men i sin strävan att genomföra exporten ska Trumpadministrationen ha frångått normala säkerhetsrutiner, står det i rapporten som bland annat baserar sina uppgifter på visselblåsare i administrationen. Det Demokratiskt ledda tillsynsutskottet i representanthuset startar nu en utredning för att titta närmare på frågan, och enligt nyhetsbyrån AP har kongressledamöter från båda partierna uttryckt sin oro över att Saudiarabien skulle kunna utveckla kärnvapen med hjälp av tekniken om inte lagar när det gäller säkerhet och etik följs. Enligt uppgifterna i kongressrapporten ska högt uppsatta personer i Trumpadministrationen försökt att driva igenom exporten utan att först att först ha nödvändiga garantier och avtal på plats för en sådan tekniköverföring. Bland annat gäller det garantier om att Saudiarabien inte ska använda tekniken för att utveckla kärnvapen. Medier i USA rapporterar att Trumpadministrationen fortfarande överväger frågan men att man ännu inte kommit fram till något beslut. Det som gör det hela ännu mer uppseendeväckande är att flera personer i Trumpadministrationen som arbetat med planen påstås ha ekonomiska intressen av att den går i lås. Bland annat pekas Michel Flynn ut - den före detta nationelle säkerhetsrådgivaren - på grund av hans kopplingar till ett bolag som verkar i energi- och säkerhetssektorn. I rapporten citeras en anonym tjänsteman i vita huset som säger att förslaget är "ett upplägg" som gör att "generaler" i säkerhetsindustrin "kan tjäna lite pengar". SR 190220.

Trump nominerar ny FN-ambassadör. USA:s president Donald Trump nominerar Kelly Craft som landets nya FN-ambassadör. Craft är i dag USA:s ambassadör i Kanada. "Kelly har gjort ett enastående jobb med att representera vår nation och jag känner ingen tvekan om att vårt land, under hennes ledarskap, kommer att representeras på högsta nivå", säger Trump på Twitter. Nikki Haley meddelade vid en pressträff i Vita huset i oktober att hon lämnar sin post som USA:s FN-ambassadör. Trump nominerade först det före detta nyhetsankaret och talespersonen på USA:s utrikesdepartement Heather Nauert. Men hon drog tillbaka sin kandidatur av hänsyn till sin familj. SR 190224.

Trumps utlysta nödläge röstades ner. Med siffrorna 245 mot 182 har USA:s representanthus röstat ja till att stoppa president Donald Trumps utlysta nödläge vid landets södra gräns. I USA har som väntat representanthuset röstat igenom ett förslag för att upphäva det nationella nödläget som president Trump utlyste för några veckor sedan för att frigöra pengar för att kunna bygga muren mot Mexiko. Nu ska förslaget tas upp i senaten där republikanerna är i majoritet. President Trump har sagt att han kommer lägga in sitt veto mot förslaget om det går igenom där också. SR 190227.

Cohens vittnesmål: "Trump är en rasist och en lurendrejare." När president Donald Trumps förre advokat Michael Cohen inledde sitt vittnesmål inför USA:s kongress uttryckte han ånger för att ha tackat ja till att börja jobba för Trump. "Han är en rasist. Han är en lurendrejare. Han är en bedragare," sade Cohen i sitt inledningsanförande. "Han ljuger för att korta sin fängelsetid", skrev Trump på Twitter före utfrågningen sedan detaljer om vad Cohen skulle säga läckt ut. Flera amerikanska medier hade redan tidigare tagit del av vad Cohen skulle säga under onsdagens vittnesmål. Efter en dispyt om utfrågningen skulle uppskjutas inleddes den till slut på utsatt tid. Cohen vittnade bakom stängda dörrar i tisdags. Under torsdagen kommer han också att vittna bakom stängda dörrar. Trumps ex-advokat gav exempel på varför han anser att presidenten är rasist. "Han bad mig nämna ett enda land, styrt av en svart människa, som inte är ett skithål," sade Cohen. Cohen säger att Trump aldrig förväntade sig att vinna presidentvalet utan bara såg det som en enorm kampanj för att stärka sitt varumärke. "Han har inget intresse av att hjälpa den här nationen." Trumps advokat säger att han lärt känna Trump väl under åren som han arbetade med honom, och att Trump beordrat honom att ljuga. "Sedan han blev president har han blivit den värsta versionen av sig själv." Några timmar efter att vittnesmålet på förhand nått pressen skrev Donald Trump på Twitter att Michael Cohen bara var en av flera advokater som han anlitat och att Cohen hade flera andra klienter. "Michael Cohen was one of many lawyers who represented me (unfortunately). He had other clients also. He was just disbarred by the State Supreme Court for lying & fraud. He did bad things unrelated to Trump. He is lying in order to reduce his prison time. Using Crooked’s lawyer! Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 27 februari 2019" I december dömdes Cohen till tre års fängelse för att under valrörelsen 2016 ha betalat kvinnor, bland andra porraktrisen Stephanie Clifford, även känd som Stormy Daniels, för att hålla tyst om påstådda affärer med Trump. Cohen visade upp en check som påstås visa att Trump betalat honom pengar för detta. Cohen ska också ha uppmanats att ljuga för USA:s första dam Melania Trump. Åtalet och domen mot Cohen är ett av resultaten av den större så kallade Rysslandsutredningen, som sedan 2017 undersöker rysk inblandning i USA:s presidentval — en utredning som ryckt allt närmare presidenten själv. Men frågorna från representanthusets utredningsutskott kretsar också kring det som blivit knäckfrågan i Rysslandsutredningen: om presidenten själv uppmanat Michael Cohen, eller någon annan av sina nära medarbetare, att ljuga för kongressen. Cohen erkände att han ljugit inför kongressen, men sade även att han inte kan presentera några bevis för att Trump samarbetat med Ryssland under sin presidentkampanj. "Men jag har mina misstankar," sade Cohen. Han har tidigare uppgett att han ljugit för kongressen gällande Trumps potentiella byggprojekt av ett så kallat Trump Tower i Moskva. Cohen berättade under onsdagen att Trump ska ha fört förhandlingar om att bygga skyskrapan under tiden som hans presidentkampanj pågick för fullt. Enligt Cohen ska även Trump underförstått uppmanat honom att ljuga om byggplanerna. Cohen berättade också att Vita husets advokater gick igenom och förändrade hans vittnesmål som han gav när han tidigare vittnade och ljög för kongressen. Utfrågningen har vid två tidigare tillfällen skjutits upp av Michael Cohen själv, som uppgett att han känt sig hotad av presidenten och dennes advokat. SR 190227.
Cohen: Trump bad mig ljuga och hota. President Donald Trumps tidigare advokat Michael Cohen framträdde på onsdagen i ett maratonförhör i den amerikanska kongressen. Cohen fick bland annat frågor om de pengautbetalningar han gjort till kvinnor som sagts sig ha haft en relation med Donald Trump. Det gäller pengautbetalningar som president Donald Trump, enligt Michael Cohen, inte bara kände till utan också uppmanade Cohen att ljuga om för allmänheten. "President Trump bad mig säga att han inte kände till några utbetalningar", sa Michael Cohen som dömts till fängelse bland annat för dessa utbetalningar som rubricerats som kampanjfinansieringsbrott. Som bevis för att presidenten i högsta grad varit inblandad i arrangemanget visade Cohen en check som presidenten skrivit ut till honom. Enligt Cohen som ersättning för utläggen till bland annat porrstjärnan Stormy Daniels. Det var en mörk bild som Cohen tecknade av sin tidigare chef, men också av sin egen roll som Trumps fixare. Hur många gånger bad presidenten dig att hota personer och företag å hans vägnar? "Ungefär 500 gånger", svarade Michael Cohen som också under under sitt inledningsanförande kallade presidenten för skojare och rasist. "Han är en rasist. Han är en lurendrejare. Han är en bedragare," sade Cohen i sitt inledningsanförande. Men Cohens vittnesmål ifrågasattes gång på gång av de republikanska ledamöterna. "Du är en patologisk lögnare som inte kan skilja sant från falskt", sa den republikanske ledamoten Paul Gosar som liksom flera av sina partikamrater främst använde sin frågetid till att ifrågasätta Cohen som vittne eftersom han tidigare ljugit för kongressen. Cohen antydde också att president Trump kan vara under utredning rörande brottsmisstankar som allmänheten inte känner till. "Det pågår en utredning i New York med kopplingar till Trump som jag inte kan kommentera", sa Michael Cohen. SR 190228.

Jättegranskning av Donald Trump inledd. Material från ett 60-tal personer, bland dem president Donald Trumps äldste son, ska begäras in. Det demokratledda representanthuset drar nu igång en stor utredning av USA:s president rörande bland annat maktmissbruk och korruption. Och fler granskningar är att vänta. "Vi ska utreda maktmissbruk, korruption och försök att hindra rättvisans gång," säger New Yorkdemokraten Jerrold Nadler, ordförande i representanthusets justitieutskott, till tv-kanalen ABC. Utskottets granskning uppges gå långt bortom det som undersöks i den så kallade Rysslandsutredningen, om rysk påverkan på valrörelsen 2016. "Vi har sett attacker mot pressfriheten, pressen har kallats folkets fiende, vi har sett attacker mot justitiedepartementet, FBI och domare. Allt detta är nedbrytande för våra friheter, för en fungerande statsapparat och vårt konstitutionella system," säger Nadler. Parallellt vill det mäktiga utredningsutskottet granska hur det gått till när presidentens rådgivare och svärson Jared Kushner fått en mycket hög säkerhetsklassning som ger honom tillgång till topphemligt material.
Så styrs USA: Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans). Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären. HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen. Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt. SR 190304.

Svart marknad har växt efter legalisering. Delstaten Colorado först i USA med att legalisera marijuana för fritidsbruk. Ett viktig anledning var att man ville få bort den svarta marknaden - men det blev precis tvärtom. "Möjligheten att tjäna stora summorna kontanter lockar den organiserade brottsligheten," säger Jeff Schulz vid polisen i el Paso County i centrala Colorado där vidsträckta glesbefolkade slättområden i kombination med möjligheten att låtsas odla vitt har gjort trakten attraktiv för internationella brottssyndikat på ett sätt som inte förekommit tidigare. "Vi ser främst kubanska kriminella organisationer leda verksamheten, men kinesiska och vietnamesiska har också förekommit, säger Schulz vars polisområde i dag ser fler mord inbrott och fall av utpressning som en följd av den växande svarta marknaden. Det här har absolut med legaliseringen att göra, den här brottsligheten är helt ny för oss säger" Jeff Schulz. Han anser att de olagliga odlingarna blivit samma sorts pengamaskin för kriminella som methlabben var på 90-talet. Mycket av den olagligt odlade marijuanan skeppas ut från delstaten till framför allt östra USA. Men en hel del blir också kvar i Colorado. "Marijuanan har blivit så tillgänglig här. Jag har sett så små som elvaåringar gå runt med det," säger bilhandlaren Ricky Salido som är granne med en av Colorado Springs många svarta marijuanabutiker. När Colorado för fem år sen folkomröstade för att göra marijuana lagligt var tanken att få in vita pengar till delstatskassan och slå undan benen för den svarta marknaden. Ricky röstade för men i dag ångrar han sig. SR 190306.

Huawei stämmer USA. Det kinesiska telekombolaget Huawei stämmer den amerikanska staten för att myndigheter i USA förbjuds att använda eller samarbeta med företag som använder Huaweis produkter och tjänster. Det meddelades på en presskonferens i natt. USA vill inte använda Huaweis produkter av säkerhetsskäl eftersom man anser att den kinesiska staten kan använda företagets produkter för att till exempel spionera eller stjäla företagshemligheter - något som Huawei nekar till. I och med stämningen kan nu USA tvingas visa vad man har för belägg för sina anklagelser. Under presskonferensen anklagade Huaweis vd Guo Ping USA för att ha hackat telekombolagets servar och stulit epost. Stämningen har lämnats in i delstaten Texas, där Huawei har sitt amerikanska huvudkontor, och är bolagets senaste försök att slå tillbaka mot amerikanska anklagelser om att Huaweis fungerar som så kallade trojanska hästar för Kinas statligt styrda spioneri. "USA:s kongress har inte presenterat några som helst bevis som stödjer de begränsningar Huawei är föremål för, därför är vi tvingade att vidta dessa juridiska åtgärder som en sista utväg." sa Guo Ping. SR 190207.

CIA får hålla drönarattacker hemliga. Den amerikanska underrättelsetjänsten behöver inte längre öppet redovisa antalet drönarattacker man utför, det har president Trump nu beslutat. 2016 beslöt den dåvarande presidenten Barack Obama att USAs underrättelsetjänst varje år måste sammanställa en rapport över hur många drönarattacker man utfört under året. I sammanställningen skulle man också uppskatta det totala antalet dödsoffer som attackerna orsakat, både misstänkta personer och civila dödsoffer. Genom en presidentorder har Donald Trump nu rivit upp det beslutet och CIA kommer numera kunna utföra drönarattacker utan allmänhetens insyn. Enligt Trumpadministrationen är den tidigare regeln ”överflödig” och distraherande. Trumps presidentorder gör däremot inga förändringar när det gäller kravet på att USAs militär ska redovisa antalet civila dödsoffer. Underrättelsetjänsten, CIA, har under det senaste decenniet slagit till mot tusentals mål i Pakistan, Afghanistan, Yemen och Somalia, enligt the Bureau of Investigative Journalism. Trumpadministrationens beslut har väckt reaktioner bland kongressledamöter och människorättsorganisationer. "Det är ett onödigt och farligt steg bakåt," säger Rita Siemion på Human Rights First till AFP, Siemion varnar också för att man inte längre kommer kunna utkräva ansvar från de som använder dödligt våld med civila dödsoffer som följd. SR 190307.

Ylejournalisten Jessikka Aro skulle få amerikanskt pris - tills hennes Trumpkritiska inlägg på Twitter hittades. USA:s utrikesministerium tänkte dela ut pris till Yleredaktören Jessikka Aro, men priset drogs plötsligt in. Tidningen Foreign Policy bedömer att priset drogs in på grund av Aros kritiska tweetar om president Donald Trump. Yles redaktör Jessikka Aro skulle hedras med det prestigefyllda amerikanska priset International Women of Courage Award när inbjudan till ceremonin i Washington drogs in i början av februari. Det amerikanska utrikesministeriet uppger att priset har dragits tillbaka på grund av ett "beklagligt misstag". Till tidningen Foreign Policy uppger amerikanska myndighetskällor att man upptäckt att Aro ofta kritiserat USA:s president Donald Trump på Twitter och att det här ledde till att hon togs bort från prislistan. Aro har blivit känd på grund av sin nyhetsrapportering kring ryska trollfabriker. Priset International Women of Courage har delats ut sedan 2007 och tilldelas modiga kvinnor runt världen kämpat för kvinnors rättigheter eller gjort andra goda gärningar. yle 190307.

Fängelse för Trumps kampanjchef. Donald Trumps före detta kampanjchef, Paul Manafort, har dömts till tre år och 11 månaders fängelse av en domstol i Virginia. Manafort har gjort sig skyldig till skattebrott och bedrägeri. Manafort kom in i domstolen iklädd en grön overall och sittandes i en rullstol. ”De senaste två åren hade varit den svåraste i tiden i mitt liv” sa han under sitt anförande. Den 69-årige lobbyisten, som under tre månader arbetade som Donald Trumps kampanjchef, fälldes av en jury redan i augusti, men det är först nu som domaren i målet beslutar om straffet. Åklagarsidan hade hoppats på en dom närmare de riktlinjer som finns för den här typen av brott, det vill säga mellan 19 och 24 års fängelse. Istället dömde domaren till ett betydligt lägre straff på tre år och 11 månader. Manafort får också räkna bort de nio månader som han redan suttit frihetsberövad i väntan på straffbeskedet. Domaren i målet ansåg att det skulle bli ett "alltför hårt straff" om han skulle ha följt riktlinjerna. Eftersom Manafort gjort sig skyldig till bedrägeri mot en bank och för att ha gömt undan sina tillgångar ska han också betala 24 miljoner dollar i uteblivna skatter och 50 000 dollar i böter. Nästa vecka kommer en domstol i Washington besluta om straff i ett annat mål mot Manafort. Om det blir fängelsestraff även i det målet är det oklart om han kommer kunna räkna ihop de båda straffen eller om straffen ska följa på varandra. Det är den särskilde åklagaren Robert Mueller - som leder Rysslandsutredningen - som åtalat Paul Manafort. Rysslandsutredningen har till uppgift att utreda Rysslands påstådda påverkan på valet och Trumpkampanjens eventuella samarbete med Ryssland. Trots det handlar ingen av åtalspunkterna mot Manafort om hans tid i Trumpkampanjen. De brott han dömts för begick han långt innan han började arbeta för Donald Trump. Om Rysslandsutredningen har andra brottsmisstankar mot Manafort är ännu oklart. Enligt vissa källor kommer Robert Mueller lämna in sin slutrapport inom kort. I november förra året fick Donald Trump frågan om han kunde tänka sig att benåda Paul Manafort. "Jag utesluter det inte," svarade Trump då. SR 190308.
Paul Manafort straffas - igen. USA:s president Donald Trumps förre kampanjchef Paul Manafort straffas med nya fängelsedomar. Till förra veckans förhållandevis lindriga påföljd läggs ytterligare drygt tre och ett halvt års tid i fängelse. Förra veckan dömde en federal domstol Manafort till ett fängelsestraff på tre år och elva månader. I en annan dom får han nu ett fängelsestraff på sex år och en månad, rapporterar AFP och Reuters. 30 av de månaderna kommer han att kunna avtjäna parallellt med tidigare meddelade fängelsestraff. Allt som allt handlar det nu om sju och ett halvt års fängelse. Det senaste året har varit omvälvande för Manafort som tidigare har ägt lyxbostäder, bilar, antikviteter och exklusiva kläder — som en jacka i pytonormskinn och en i strutsskinn, båda värda hundratusentals kronor. President Trump, som upprepade gånger nekat till samröre med Moskva och attackerat Rysslandsutredningen, har uttryckt sympatier för Manafort. Ett antal analytiker i USA drar slutsatsen att Manafort ljugit för utredarna för att skydda presidenten i hopp om att så småningom bli benådad. SR 190313.

Ännu en kommunikationchef chef lämnar Trump. Bill Shine har blivit en i raden av kommunikationschefer i Vita huset som avgår. Källor nära Donald Trump säger att USA:s president själv agerar kommunikationsansvarig, vilket gör positionen utsatt. Enligt Trump ska Shine nu börja jobba med presidentens kampanj för att bli omvald nästa år. Men det finns också källor i Vita huset som hävdar att Shine hamnat i onåd. SR 190309.

USA växer som världens främsta vapenexportör. USA har ytterligare stärkt sin roll som världens största vapenexportör. Det visar Sipri, Stockholms fredsforskningsinstituts rapport, som offentliggörs i dag. De fem största länderna är fortfarande USA, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Kina. Men i jämförelse med den tidigare rapporten har USA ökat sitt försprång till de övriga fyra och tvåan Ryssland har minskat sin export något. Det beror främst på färre order från Venezuela och Indien. Ryssland har istället börjat sälja mer till afrikanska länder, som Nigeria och Algeriet. Största vapenimportörer är Saudiarabien, Indien, Egypten, Australien och Algeriet. USA:s ökning är framförallt till Saudiarabien, men också till europeiska länder som Polen och Rumänien köper vapensystem. Det som ses som ett allt större ryskt hot i flera europeiska länder gynnar alltså vapenindustrin i USA. "Men man ska inte tro att vapenexport och vapenindustri är någon "Big business", säger han. Vi har gjort en översikt av vapenindustrin i världen. De är inte de stora i världen. Vapenexporten utgör inte ens en procent av svensk export till exempel," säger Pieter Wezeman. SR 190311.

Kräver 80 miljarder kronor mer för muren. USA:s president Donald Trump kommer att be kongressen om ytterligare 8,6 miljarder dollar, motsvarande drygt 80 miljarder kronor, för att finansiera en mur vid den södra gränsen mot Mexiko, enligt tjänstemannakällor med insyn i budgetprocessen för 2020. "Redan på förhand läckte det ut att Trump ville begära 8,6 miljarder dollar till muren, som han vill bygga på gränsen mot Mexiko. Det har vi nu fått bekräftat," säger Sveriges Radios USA-korrespondent Fernando Arias. Något annat som är värt att nämna i Trumps budgetförslag? "USA har en gigantisk statsskuld som växer för varje år, och administrationen var nu tydliga med att det här är en budget som siktar på att få ned budgetunderskottet. Det här vill man göra genom att sänka utgifterna för flera departement, bland annat med stora nedskärningar när det gäller miljömyndigheten EPA. Man vill också att kostnaderna för bidrag ska minska. Trump gör det han gick till val på. Han vill öka försvarsbudgeten, han vill ha pengar för det han definierar som säkerhet på gränsen mot Mexiko. Samtidigt minskar han pengarna till miljösatsningar." Budgeten ska godkännas av kongressen, hur ser de möjligheterna ut? "Det här är ett första bud från presidenten, en slags önskan och färdriktning. Men sedan kommer kongressen att arbeta fram ett eget förslag. Vad det här pekar på är att vi i september, när man måste komma överens, åter ser en ny budget strid." SR 190311.

Nödläge upphävs av USA:s senat. Den amerikanska senaten har röstat ja till att häva president Donald Trumps utlysta nödläge vid USA:s södra gräns. Nödläget syftar till att frigöra pengar för en gränsmur. Den amerikanska senaten röstar för att häva det nödläge som utfärdats av president Donald Trump. 59 senatorer röstade för och 41 emot, sedan totalt tolv republikaner tagit ställning emot nödläget. Bakslaget för president Trump ses som en rejäl prestigeförlust för presidenten då flera i hans eget parti, republikanerna, röstade emot honom. Nödläget utlystes av president Trump den 15 februari för att frigöra pengar för presidentens kanske viktigaste vallöfte: bygget av en gränsmur mot Mexiko. Innan dess hade presidenten misslyckats med att få loss motsvarande 50 miljarder kronor för muren i budgetförhandlingar med kongressen. Lagen har redan godkänts av det demokratledda representanthuset. Men trots att den nu alltså gått igenom kommer Donald Trump sannolikt ta kål på den genom att lägga in sitt veto. För att göra det krävs två tredjedelar av kongressens (representanthusets och senatens) röster och det har inte stopplagens anhängare. Att det ska behöva gå så långt är dock en rejäl prestigeförlust för presidenten. Dessutom har nödläget även utmanats i domstol som konstitutionsvidrigt och den processen är långt ifrån avgjord. svt 190314.

Trump utfärdar sitt veto - kör över kongressen om nödläget. USA:s president Donald Trump har som aviserat lagt sitt veto mot kongressens beslut att häva det nödläge han utfärdat. Han skrev under det formellt i Vita huset på fredagen och det är det första veto han lägger som president. "Kongressen har rätten att godta denna resolution och jag har plikten att lägga veto mot den," säger Trump inför ett samlat journalistuppbåd, enligt The New York Times. svt 190315.

Striden om nödläget fortsätter i USA. I USA fortsätter kampen mellan kongressen och Vita huset om pengarna till en mur mot Mexiko. Trump lade i fredags in sitt veto mot kongressens beslut att häva det nödläge som presidenten utlyst för att få loss murpengarna, men demokraterna i kongressen har ännu inte gett upp. "Mina republikanska kollegor borde gripa tillfället och stå upp mot kejsarfasonerna," twittrar den demokratiske senatorn Richard Blumenthal. Talmannen i representanthuset, demokraten Nancy Pelosi, har aviserat ännu en omröstning i kongressen i slutet av mars, där hon hoppas nå den två- tredjedelsmajoritet som krävs för att häva presidentens veto. De tolv republikanska senatorer som röstade med demokraterna har hållit en lägre profil, väl medvetna om presidentens syn på lojalitet. Andra som röstat i linje med presidenten tackar honom på twitter för att han använt sin vetorätt. Nödlägesomröstningnen är dessutom andra gången den här veckan som republikanerna i senaten trotsar presidenten. I onsdags röstade man för att stoppa kriget i Jemen, helt på tvärs med Trumps linje. Samma förslag väntas gå igenom i representanthuset, så snart kan presidenten behöva använda sin vetorätt igen. SR 190317.

Dödspatrull ska ha angripit fler än Khashoggi. Gruppen som pekats ut för mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi har slagit till mot ytterligare minst tio individer i och utanför Saudiarabien. Det rapporterar tidningen New York Times. Sedan 2017 har gruppen - även kallad "dödspatrull" - slagit till mot oliktänkande, på uppdrag av den saudiske kronprinsen. Det hävdar anonyma amerikanska tjänstemän med tillgång till en hemligstämplad rapport om bakgrunden till mordet på journalisten Jamal Khasoggi. Denna specialgrupp ska ha utfört kidnappningar och tvångsrepatriering av saudier i andra arabländer, men också fängslande och tortyr i palats som ägs av kronprinsen Muhammed bin Salman och hans far. Enligt rapporten ska operationerna ha letts av den nu omplacerade kungliga mediarådgivaren Saud al-Qahtani. Samma grupp ska enligt amerikanska myndigheter också ligga bakom en serie fängslanden och övergrepp mot kvinnorättsaktivister i våras och somras. CIA har sedan tidigare slagit fast att mordet på Khashoggi utfördes på uppdrag av kronprinsen, ett antagande som lett till spänningar med Vita huset som har en varm relation till Saudiarabien. President Donald Trump har inte velat lägga skulden för mordet på Khashoggi på kronprins Muhammed Bin Salman. SR 190318.

USA: Rysslandsutredningen klar och överlämnad. I USA har nu den särskilde åklagaren Robert Mueller lämnat sin utredning om Trumpkampanjens eventuella samröre med Ryssland till justitieminister William Barr. Utredningsrapporten har lämnats över med adressat justitieminister William Barr, meddelar justitiedepartementet enligt amerikanska medier. Den tidigare FBI-chefen och juristen Robert Mueller har sedan i maj 2017 som särskild åklagare utrett misstänkt rysk inblandning i USA:s presidentval 2016 samt huruvida Moskva agerade i samröre med Trumpkampanjen. Justitieminister Barr kan välja ut vilka delar av rapporten som kan offentliggöras och inte. Han kommer dock behöva sammanfatta innehållet i kongressen. I ett brev till kongresspolitiker skriver Barr att han håller på att gå igenom Muellers slutsatser, rapporterar Reuters. Han meddelar vidare att han kommer att fatta beslut om vad som ska komma till allmänhetens kännedom i samspråk med sin viceminister och Mueller själv. Enligt Barr är det möjligt att han kan delge kongressen viss information redan under helgen. President Trump själv har upprepade gånger sagt att hans kampanj inte konspirerat med Ryssland och kallat Muellers utredning för en häxjakt. Även Moskva har förnekat all inblandning i försök att påverka presidentvalet. Det är upp till William Barr hur saken tas vidare härifrån, säger Vita husets pressekreterare Sarah Sanders: "Vi ser fram emot att processen tar sin början. Vita huset har inte fått ta del av eller fått information om den särskilde åklagarens rapport." Rysslandsutredningen har hittills resulterat i att minst sju personer erkänt sig skyldiga eller fällts och att ytterligare minst 27 åtalats, vid sidan av tre ryska företag. Bland de dömda finns presidentens tidigare kampanjchef Paul Manafort och Donald Trumps tidigare advokat Michael Cohen. SR 190322.
Trump: Totalt friad av Muellerrapporten. Tump konspirerade inte med Ryssland, det slår den så kallade Rysslandsutredningen fast. Slutsatsen är en seger för presidenten som kallar utredningen för en skam som drabbat nationen. "Ett olagligt försök att få bort mig men som misslyckades," det sa en sammanbiten snarare än segerrusig president till reportrarna innan han klev på helikoptern tillbaka till Vita huset efter en helg i Mar a lago. Justitieminister Barrs fyra sidor långa sammanfattning av Muellers slutrapport ger presidenten rätt i att ingen konspiration ska ha förekommit mellan Trumpkampanjen och Ryssland. Efter nästan två års arbete och nära 500 intervjuer med vittnen kan Mueller beskriva en rad försök från rysk sida att inleda samarbeten med Trumpkretsen, försök som ska ha strandat. Att det här nu förföljt Trump under så lång tid menar presidenten själv är skamligt. Men Barrs sammanfattning lämnar en rad frågetecken. Mueller har till exempel inte velat ta ställning i frågan om ifall president Trump försökt hindra rättvisans gång och skriver att han varken kan slå fast att presidenten begått något brott - eller fria honom. Demokraterna har redan signalerat att de kommer ta strid för att hela Muellers utredning ska offentliggöras. SR 190325.
Rapporten: Ryska intressen påverkade - men Trump frikänns. Vad har Mueller-utredningen kommit fram till? Utredningen hävdar att ryska intressen försökte påverka det amerikanska valet 2016, något som ju Rysslands president Vladimir Putin förnekar. Men det finns inga bevis, enligt utredningen, för att Donald Trump eller någon annan i Trumpkampanjen samarbetade med Ryssland för att påverka valet. Den slutsatsen ses som en stor seger för Trump. SR 190325.
Ryska kravet: Erkänn att Ryssland inte påverkade valet. Nu kräver Ryssland formellt att USA erkänner att det inte fanns någon rysk inblandning i presidentvalet 2016. Utredningen hävdar att ryska intressen försökte påverka det amerikanska valet 2016, något som ju Rysslands president Vladimir Putin förnekar. Ryssland reagerade snabbt på den så kallade Rysslandsrapporten om eventuella ryska konspirationer, som skulle ha påverkat utgången av amerikanska presidentvalet 2016. Enligt rapporten konspirerade inte Trump med Ryssland. Kommentarerna från allt från ryske presidentens talesman Dmitrij Peskov till utrikesutskottets talesman Konstantin Kosatjov är triumferande och kräver ett officiellt amerikanskt erkännande det Ryssland hela tiden sagt att det inte förekom någon rysk påverkan i valet. Peskov sa att Ryssland aldrig blandar sig i andra länders val eller inrikes affärer överhuvudtaget. Kosatjov och andra ryska makthavare hävdar att de 25 ryssar som anklagats för att försökt påverka valet är oskyldiga och anklagelserna var politiskt motiverade. SR 190325.

Kristna ledare bad för Brasiliens president. "Vi är gudsfruktande män." Det sade Brasiliens president Jair Bolsonaro om sig själv och Donald Trump då han gästade Washington D.C. i tisdags. Under dagen träffade han inte bara den amerikanska presidenten, utan även kristna ledare som Reinhard Bonnke och Pat Robertson. "Till stora delar stöder jag vad Trump gör: Han vill göra USA stort, jag vill också göra Brasilien stort. Jag är också orolig över den urskillningslösa invandringen av utlänningar utan asylskäl. Men utöver allt detta är vi båda kristna och gudsfruktande män,2 säger han. Världen idag 190325.

Trumps seger ritar om den politiska kartan. I USA har Rysslandsutredningen slagit ner som en bomb i den amerikanska debatten. Trump frias från misstankarna om att hans kampanj ska ha samarbetat med Ryssland och nu förändras spelreglerna radikalt i amerikansk politik. Muellerutredningen ger Trump rätt: Det finns inga bevis för att Trumpkampanjen konspirerade med Ryssland under valet 2016. Även om uppgifterna som kommit ut inte ger ett tydligt svar på om Trump försökte påverka utredningen, är Muellerrapporten en otvetydig seger för den sittande presidenten; tillika är det ett kraftfullt slagträ att använda i valet 2020. SR 190325.

Nio miljarder till Trumps mur. I USA har försvarshögkvarteret Pentagon godkänt att motsvarande drygt nio miljarder kronor används för att bygga en del av president Trumps gränsmur mot Mexiko. Pengarna ska bland annat gå till drygt nio mil stängsel och till att förbättra vägarna längs gränsen. Den tillförordnade försvarsminister har gett militärens ingenjörskår i uppdrag att planera och utföra bygget. Flera demokratiska senatorer har skrivit ett brev till den biträdande försvarsministern i protest mot att det hela inte först godkänts av kongressen. SR 190326.

Trump signs executive order on protecting US from potential EMP attacks. President Trump on Tuesday signed an executive order directing federal agencies to identify the threats posed by potential electromagnetic pulses (EMP), which are believed to be potentially dangerous to critical infrastructure like the electric grid, and find ways to guard against them. Senior administration officials told reporters during a call Tuesday that the order will direct federal agencies to coordinate in assessing the threats that EMPs pose, and find ways to prevent their impact. An EMP is a burst of electromagnetic energy that can be caused by a nuclear weapon or solar storms. White House press secretary Sarah Huckabee Sanders said in a statement that the order will create an environment "that promotes private-sector innovation to strengthen our critical infrastructure." "Today’s executive order – the first ever to establish a comprehensive policy to improve resilience to EMPs – is one more example of how the administration is keeping its promise to always be vigilant against present dangers and future threats," she said. The Hill 190326.

Trump kommenterar Rysslandsutredningen. I USA har president Donald Trump för första gången i en längre intervju kommenterat den så kallade Rysslandsutredningen. Trump hävdar att utredningen var ett illegalt försök att störta hans administration. Han sa också att en av hans främsta kritiker i representanthuset, demokraten Adam Schiff, borde lämna sin position. Enligt justitedepartementet kom Rysslandsutredningen fram till att Trumpkampanjen inte konspirerat med Ryssland för att påverka valet 2016. Demokraterna kräver att hela Muellerrapporten ska göras offentlig. SR 190328.

Triumferande Trump till angrepp mot demokratisk utskottsordförande: "Sjuka individer som hotar vår demokrati". President Donald Trump upprepar sin glädje over att vara fullständigt friad från anklagelser om Rysslandskonspiration. Trump har hållit sitt första valmöte sedan specialåklagarens rapport blev klar. Han går nu till hårt angrepp mot demokraterna för deras "partidrivna utredningar". President Donald Trump höll valmöte i Rapid Springs i Michigan på torsdagskvällen. Han talade långt över en timme och det mesta han sade var saker och formuleringar som brukar komma upp på valmötena. rump talade mycket om bilindustrin som han sa återvänder till Michigan med viktiga arbetsplatser. Han försvarade muren vid gränsen mot Mexiko som han nu säger sig få förverkligad andra vägar än via kongressen. Trump förkastade också asylansökningssystemet som en stor bluff. De illegala invandrarna är till största delen farliga kriminiella och inte alls i behov av skydd, hävdade Trump. Trump talade flera gånger om att man nu måste kräva ansvarstagande för aktionerna och utredningarna mot honom. Han gick till hårt angrepp mot de demokratiska utskottsordförandena Adam Schiff och Jerry Nadler som ska utreda Trumps affärer. Det här är verkligen sjuka individer som hotar vår demokrati och försöker förkasta valresultatet, sa Trump. De måste ställas till svars, eftersom det här är falska anklagelser och de vet det. I kongressen har republikanerna redan inlett ett försök att få bort Adam Schiff från ledningen för sitt utskott, eftersom han inte anses ha den mentala kapacitet som behövs. SR 190329.

Washington Post: Khashoggis barn får miljonhus och stora blodspengar som kompensation. Barnen till den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi har redan fått varsitt miljonhus och månatliga utbetalningar av kungahuset. De kan vänta sig ytterligare miljoner i blodspengar i utbyte mot tystnad, rapporterar Washington Post. Som en del av en preliminär uppgörelse har Khashoggis två söner och två döttrar redan fått hus i Jeddah värda upp till fyra miljoner dollar. De får också månatliga utbetalningar på 10 000 dollar eller mer. Husen de fått ligger i anknytning till ett huskomplex där den äldste sonen Salah Khashoggi redan bor. Bankiren är den enda av Khashoggis barn som bor och planerar att bo kvar i Saudiarabien. De övriga tre planerar att sälja sina nya hus, enligt bekanta till familjen. Men enligt flera anonyma saudiska myndigheter och andra källor som Washington Post talat med så har Khashoggis barn mer blodspengar att vänta när rättegångarna mot de misstänkta mördarna avslutas under de kommande månaderna. Det kan handla om tiotals miljoner dollar för respektive barn, förutsatt att barnen fortsätter att visa återhållsamhet vad gäller kommentarer och kritik kring mordet på sin far och det saudiska kungahusets roll där. Det är den äldste sonen Salah som representerat familjen Khashoggi i de här förhandlingarna med saudiska myndigheter. Enligt WP är det storebroderns önskan att stanna kvar i Saudiarabien som tidigt lade band på syskonens kommentarer om mordet på fadern. Saudiska åklagare yrkar på dödsstraff för fem saudier som befann sig i konsulatet då Khashoggi mördades, bland dem generalen Maher Mutreb som beskrivits som en av kronprinsens närmaste män och tidigare livvakt. Om männen faktiskt döms till döden så ger det saudiska rättssystemet Khashoggis familj möjlighet att benåda mördarna. Det är oklart om de stora blodspengar som det nu, enligt Washinton Post, förhandlas om förutsätter att Khashoggis barn är beredda att spara mördarnas liv. yle 190402.

Oväntat stark tillväxt på USA:s arbetsmarknad. I dag släpptes nya jobbsiffror i USA - och de visar en oväntat stark tillväxt på arbetsmarknaden. 196 000 nya jobb tillkom i mars utanför jordbrukssektorn, det ger en arbetslöshet på 3,8 procent vilket är nära den lägsta nivån på nästan 50 år enligt det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Flest jobb skapades i servicesektorn med 61 000 nya jobb i hälso-och sjukvårdsbranschen. I tillverkningsindustrin som drabbats hårt av handelskonflikten med Kina försvann 6 000 jobb, något som kan ses som bekymmersamt. Men sammantaget är den här jobbrapporten lugnande och visar att de svaga siffrorna för februari verkar ha varit en tillfällig dipp och inte som en del befarat ett tecken på kraftig inbromsning i ekonomin. Lönerna ökade också något i mars men inte så mycket februaris rekordökningar. Samtidigt förutspår analytiker en lite lägre tillväxt i USA det kommande året - nånstans mellan två och två och en halv procent jämfört med 2,9 procent 2018. SR 190405.

Trump vid den mexikanska gränsen: "USA är fullt". USA:s president Donald Trump gjorde i går ett besök vid den mexikanska gränsen. Och han hade ett budskap med sig till migranter som vill ta sig till USA: "Systemet är fullt och vi kan inte ta emot er längre. Vårt land är fullt så vänd om, det är så det är," sa presidenten när han mötte gränspolis och andra myndigheter i Calexico i södra Kalifornien på gränsen till Mexiko. Trump har nyligen hotat med att stänga gränsen till Mexiko helt, men detta verkar inte vara ett alternativ som ligger på bordet för presidenten just nu. Innan han reste från Washington till Kalifornien meddelade han att hotet om att stänga gränsen övertygat mexikanska myndigheter om att de måste göra mer för att hindra centralamerikanska migranter från att resa mot USA. Omni 190406.

Kan ta två år innan barn återförenas med föräldrar. Identifieringen av de tusentals migrantbarn som separerats från sina familjer vid ankomsten till USA kan ta upp till två år. Det uppger regeringen, skriver AP. Barnens identiteter ska tas fram med hjälp av dataanalys, statistik och manuella genomgångar. Fler än 2 300 barn, däribland 100 som är under fem år, har skiljts från sina föräldrar när de tagit sig in i USA utan visum. Detta efter att en policy gjorde det olovligt att korsa gräsen mellan Mexiko och USA. Efter protester drog presidenten Donald Trump tillbaka beslutet i juni 2018. Omni 190406.

Tung Trumpminister tvingas bort. En av president Donald Trumps viktigaste ministrar, Kirstjen Nielsen, avgår. Nielsen har som minister för inrikes säkerhet bland annat ansvarat för migration och gränskontroll. Det är centrala politikområden för president Donald Trump, och han har varit öppet missnöjd med sin ministers insatser. Kirstjen Nielsen kommer gå till historien som ministern som ansvarade för, och försvarade, president Trumps hårt kritiserade familjeseparationspolitik. Under den har flera tusen barn skilts från sina föräldrar vid gränsen mot Mexiko. Ändå lyckades hon aldrig fullt ut leva upp till presidentens krav på hårda tag i migrationspolitiken. Bara ett par dagar efter ett gemensamt besök vid gränsen i Kalifornien kom beskedet om att Trump nu byter ut Nielsen. Hon ska enligt mediauppgifter ombetts att lämna in sin avskedsansökan vid ett möte i Vita huset under söndagen. Trots Trumps hårda linje i migrationspolitiken har antalet migranter vid gränsen stadigt ökat under hans tid i Vita huset, något som presidenten gång på gång uttryckt kraftig frustration över. Ministerbytet kan vara ett tecken på en ny och ännu hårdare gränspolitik., Trump drog nyligen tillbaka nomineringen av en person påtänkt som ny chef för gränspolisen med motiveringen att han vill att landet ska ta en tuffare riktning rörande migration. Samtidigt ansvarar ministern för inrikes säkerhet för långt fler frågor än gränspolitiken. Många kommentatorer påminner i sin rapportering i samband med Nielsens avgång om det faktum att orkansäsongen snart drar igång, något som man också hoppas att hennes efterträdare ska hinna ägna sig åt i form av förebyggande och beredskap. Ny tillförordnad minister för inrikes säkerhet blir Kevin McAleenan, nuvarande chef för USA:s myndighet för tull- och gränsbevakning SR 190408.

Tusentals barn återförenas med sina föräldrar i USA. Vita huset har gått med på att tillåta runt 2 700 immigrantbarn som bor i Centralamerika att återförenas med sina föräldrar i USA. Barnen finns nu i Guatemala, Honduras och El Salvador. 2017 avbröt president Donald Trump ett program som funnits sedan 2014 och som tillät barn i Centralamerika att återförenas med sina föräldrar som hade tagit sig till USA. Många av föräldrarna befinner sig i USA under tillfällig skyddsstatus som gäller personer som har flytt sina hemländer på grund av exempelvis krig eller naturkatastrofer. Förra månaden begärde en domare i Kalifornien att regeringen skulle fortsätta processen med de barn som stod på tröskeln till att bli godkända för återförening när Trump-administrationen avbröt programmet 2017. Den överenskommelse som nu nåtts måste godkännas av domare innan den kan verkställas. Den gäller just de barn som hade gått vidare till programmets allra sista skeden, uppger International Refugee Assistance Project som företräder de berörda familjerna. "Vi är så glada att våra klienter efter många år från varandra äntligen kommer att få möjlighet att återförenas i säkerhet", säger Linda Evarts, jurist vid organisationen i ett uttalande. SR 190413.

Ateister på väg förbi kristna i historisk mätning. Gruppen amerikaner som räknar sig till gruppen "ingen religion" är nu för första gången lika många som dem som uppger sig vara katoliker eller evangelikaler. Det visar en ny undersökning. Mer än 2 000 statistiskt utvalda amerikaner har intervjuats personligen och av dessa valde 23,1 procent att identifiera sig med alternativet "ingen religion". 23,0 procent räknar sig som katoliker och motsvarande siffra för evangelikaler är 22,5 procent. Nästan dött lopp alltså, men en markant framryckning av de ickereligiösa som enligt forskare är en blandning av ateister, agnostiker, allmänt andliga personer som inte engagerar sig i religion. Den gemensamma nämnaren är att man är skeptisk mot organiserad religionsutövning. "Det är första gången vi har sett detta. Samma frågor har ställts i 44 år." Dagen 190413.

Trump lägger veto mot att avsluta militär hjälp till Jemen. USA:s president Donald Trump lagt in sitt veto mot att avsluta landets inblandning i kriget i Jemen. Kongressen hade enats om en resolution där USA avslutar sin militära hjälp till den Saudi-ledda koalitionen som bekämpar Houthi-rebellerna i Jemen. Men det går alltså inte Trump med på. SR 190417.

Rapport: Trump försökte få Mueller sparkad. Muellerrapporten tar upp tio händelser som berör presidenten utan att ta ställning i själva skuldfrågan. Det gör däremot Barr, som utvärderat händelserna tillsammans med vice justitieministern Rod Rosenstein. "Det finns inte tillräckliga bevis för att presidenten ska ha hindrat rättvisan," sade Barr. Men i rapporten finns flera besvärande uppgifter som pekar på motsatsen, även om Mueller varken konstaterar att något brott begås eller att Trump rört sig inom lagens ramar. Bland annat ska Trump ha beordrat sin juridiska rådgivare Don McGahn att sparka Mueller med förevändningen att den särskilde åklagaren hade intressekonflikter, enligt rapporten som nyhetsbyrån Reuters delvis gått igenom. McGahn, som ska ha vägrat, lämnade senare sin post. Trump ska också ha försökt få McGahn att blanda sig i justitiedepartementets arbete sedan den före detta FBI-chefen James Comey avslöjat för kongressen att Trumkampanjen utreddes. Enligt rapporten ska Trump ha sagt till den tidigare justitieministern Jeff Sessions att "det här är slutet för mitt presidentämbete" när Sessions berättade att en särskild åklagare skulle tillsättas för att utreda kopplingar mellan Ryssland och Trumpkampanjen, skriver Reuters. Trump ska ha försökt få Mueller avsatt i juni 2017. Enligt justitieministern hart Trump varit frustrerad och arg över utredningen, som han anser har kantats av läckor. Robert Mueller har tillbringat närmare 22 månader med att utreda rysk påverkan på valrörelsen 2016 och eventuella samrören mellan Trumpkampanjen och Moskva. Utredningen har resulterat i minst 34 åtal, bland annat mot flera tidigare nära medarbetare till Donald Trump. SR 190418.

Trump triumferar efter Mueller-rapporten. I USA har den så kallade Muellerrapporten gjorts offentlig. Den delvis maskade rapporten lämnar många frågor obesvarade, men president Trump var nöjd. "Ingen maskopi, inget hindrande av rättvisa," sa en segerviss president Trump i dag. När det gäller Trumpkampanjens påstådda samarbete med Ryssland så har han rätt. Robert Mueller tittade noga på de kontakter Trumpkampanjen haft med ryska företrädare, både under och efter valet. Trots att det fanns flera exempel på sådana kontakter var agerandet inte kriminellt, enligt Mueller. När det gäller hindrande av rättvisan, det vill säga om Trump olagligen försökte påverka Rysslandsutredningen, så är Muellers slutsats desto mindre definitiv. Vid tio olika tillfällen ska Trump försökt påverka utredningen. Han gav vilseledande kommentarer om kampanjens kontakter med ryska företrädare, han försökte påverka sin dåvarande FBI-chef James Comey och han ska ha försökt sparka den särskilda utredaren Robert Mueller. Enligt Mueller ska flera av de försöken ha misslyckats, framförallt på grund av att Trumps medarbetare vägrat att följa presidentens direktiv. I sin rapport skriver Mueller att han hade rentvått Trump gällande hindrade av rättvisan om det funnits tillräckliga bevis för att göra det. En av orsakerna till att Mueller valt att lämna frågan om hindrade av rättvisan obesvarad är att en president, enligt justitiedepartementets riktlinjer, inte kan åtalas. Rapporten visar också hur Ryssland på ett systematiskt sätt ska ha försökt påverka valet 2016 vilket redan är känt genom de åtal som Rysslandsutredningen väckt. Bland annat har Mueller åtalat 12 personer i den ryska underrättelsetjänsten GRU för dataintrång. SR 190418.

Muellerapporten skapar nya frågeställningar. Debatten om rysslandsutredningen har tagit ny fart i USA efter att Robert Muellers rapport nu är offentlig. Vissa pusselbitar har fallit på plats, men rapporten har samtidigt väckt många nya frågor. I sin text avslöjar Robert Mueller detaljer om en rad kopplingar och kontakter mellan ryssar och Trumpkampanjen. Bland annat gäller det Donald Trumps affärsintressen i Ryssland, erbjudanden från ryssar att hjälpa kampanjen och försök från Trumpkampanjen att anordna möten med representanter för ryska myndigheter. Ingen av de kontakterna bedöms som kriminella av Mueller. Den frågan som väckt störst uppmärksamhet handlar om Trumps misstänkta försök att förhindra rättvisan. Runt tio händelser, som bland annat inkluderar att Trump ska ha bett sin chefsjurist att ljuga, att han försökte påverka den dåvarande FBI-chefen James Comey och att han ville sparka utredaren Robert Mueller, står att läsa i rapporten. Muller skriver att han avstått från att avgöra om presidenten genom sitt agerande begått en kriminell handling, eftersom en sittande president inte kan åtalas enligt justitiedepartementets riktlinjer. En hel del kritik riktas nu mot Trumps nye justitieminister, William Barr, som av Demokraterna anklagas för att ha vilselett allmänheten. Kritiken grundar sig delvis på att Barr själv tog på sig rollen att frikänna Donald Trump när det gäller hindrade av rättvisan. Demokraterna menar att den frågan inte alls ska avgöras av den politiskt tillsatte Barr, utan snarare av kongressen. Även Robert Mueller skriver i sin rapport att kongressen har en konstitutionell möjlighet att bedöma och avgöra en sådan fråga. "Frågan om riksrätt finns fortfarande på bordet, sa justitieutskottets ordförande i representahuset," Jerry Nadler. Demokraternas ledare har däremot upprepat att de anser att riksrätt, för tillfället, inte är önskvärt. Debatten lär fortsätta, justitieminister Barr kommer inom kort vittna i kongressen och utredaren Robert Mueller har också kallats till kongressförhör. "Muellerrapporten avslöjas också att det pågår 14 utredningar på åklagarmyndigheter runtom i USA som lämnats över från Rysslandsutredningen." Innehållet i tolv av de utredningarna är okända för allmänheten. SR 190419.

Trump kan åtalas efter sitt presidentskap. Donald Trump reagerar nu på twitter efter att en maskad version av Muellerrapporten gjorts offentlig. Bland annat kallar han rysslandsutredningen en "olaglig bluff". Muellerutredningen har inte kunnat visa att medlemmar i Trumpkampanjen samarbetade med Ryssland för att försöka påverka valet, trots det är Trumps uttalanden idag långt ifrån muntra. På Twitter skriver han att rapporten innehåller påståenden som är "total bullshit" och att Muellers team består av Trump-hatare som hittat på saker om honom. President Trumps ilska kan grunda sig på flera saker. I rapporten skriver Mueller exempelvis om Trumps olika försök att påverka utredningen; hur han vill sparka utredaren Robert Mueller och hur han instruerat medarbetare att ljuga och vilseleda journalister och allmänheten. Mueller skriver också att flera av försöken att hindra rättvisan misslyckades eftersom hans medarbetare vägrade följa presidents vilja. Frågan om Trumps agerande utgör en kriminell handling delar både politiker och jurister. Enligt justitiedepartementets riktlinjer kan en sittande president inte åtalas, men trots det är de juridiska problemen inte nödvändigtvis över för Donald Trump. Den före detta åklagaren, Preet Bhrara, påpekar på CNN att ett åtal skulle kunna väckas mot Trump efter att hans mandatperiod är slut. "I rapporten skriver också Mueller om reglerna som gör det möjligt att åtala en president när presidenten lämnar sitt ämbete," säger Preet Bharara. En sådan utveckling förutsätter att Trump inte bli omvald nästa år, eftersom preskriptionstiden för flera av de brotten är fem år. Valet 2020 kan alltså handla om mycket mer för Trump än om presidentposten, det kan potentiellt handla om att undvika åtal. SR 190419.

Två miljarder till att sanera Agent Orange. Fyrtio år efter Vietnamkrigets slut lägger USA närmare två miljarder kronor på ett projekt för att sanera rester av avlövningsmedlet Agent Orange, rapporterar BBC. Medlet användes av amerikanska militären för att avlöva skogar och upptäcka fiender. Enligt Vietnam har flera miljoner människor skadats av medlet, bland annat i form av cancer och medfödda missbildningar. Bland annat ska en flygbas utanför Ho chi Minh-staden, där Agent Orange förvarades, saneras. Vietnam says several million people have been affected by Agent Orange, including 150,000 children born with severe birth defects. At Bien Hoa the chemical has contaminated the soil and seeped into nearby rivers. More than 80 million litres of Agent Orange are estimated to have been sprayed by US forces over South Vietnam between 1962 and 1971. From the 1960s, doctors in Vietnam began to see a sharp rise in birth defects, cancers and other illnesses linked to exposure to the chemical. The US compensates its veterans exposed to the defoliant, but does not compensate Vietnamese nationals. SR 190421. Kommentar: Helt tragisk krigföring. Brott mot mänskligheten.

Striden om Trumps deklaration har börjat. I dag går tiden ut för det amerikanska skatteverket att lämna över Donald Trumps deklarationer till kongressen. Mycket pekar nu mot en utdragen konflikt som kommer avgöras i domstol. Ordföranden i skatteutskottet, demokraten Richard Neal, begärde i början på april ut sex år av Donald Trumps deklarationer. Skatteutskottets ordförande är den ende politikern i representanthuset som har rätt att begära ut information av den här typen, och enligt lagen ska skatteverket generellt sett tillgodose en sådan begäran. Men precis som mycket annat i Washington är det inte så enkelt. Republikanerna anklagar Demokraterna för att leda en politiskt motiverad fiske-expedition, och Vita husets tillförordnande stabschef, Mick Mulvaney, har sagt att Trumps deklarationer "aldrig" kommer att lämnas över till Demokraterna. "De borde heller aldrig få tillgång till dem. Väljarna har redan sagt sitt när de valde Trump utan att få se hans deklarationer," säger Mick Mulvaney. Tidsfristen går ut klockan 23 i kväll svensk tid. Om skatteverket vägrar att gå med på Demokraternas krav kan nästa steg bli att använda en tvingande åtgärd som potentiellt sett gör det olagligt att nobba kongressens begäran. Mycket talar för att frågan kommer avgöras i USA:s domstolssystem och att den till slut letar sig upp i Högsta domstolen. Demokraterna hävdar att information om Donald Trumps skatter är nödvändig för framtida lagstiftningsarbete. Donald Trump har under flera år sagt att han inte vill lämna ut sin deklaration för att han står under revision. Det har länge funnits en tradition att presidentkandidater frivilligt offentliggör information som sina skatter. Donald Trump är den förste presidenten sedan Nixon som vägrat att följa den traditionen. SR 190423.

Joe Biden ställer upp i presidentvalet. Den förre detta vicepresidenten Joe Biden har nu utlyst sin kandidatur i presidentvalet 2020. I en film som han släppte på sociala medier tar han sikte på Donald Trump. I sin kampanjfilm kritiserar Joe Biden den sittande presidenten, bland annat för de uttalanden president Trump gjorde i samband med en vitmakt-demonstrationen i Charlottesville 2017. Donald Trump reagerade på nyheten på Twitter, och på typiskt Trump-manér skrev presidenten: "Välkommen in i matchen Sömnige Joe. Jag hoppas du är intelligent nog - vilket länge varit tveksamt - att lyckas med primärvalskampanjen." SR 190425.

USA:s ekonomi växer mer än väntat. USA:s bruttonationalprodukt (BNP) växte med 3,2 procent i beräknad årstakt under det första kvartalet. Det visar en första beräkning från landets handelsdepartement. Det är betydligt högre än de 2 procent som analytikerna hade förväntat sig. Under det fjärde kvartalet i fjol låg tillväxttakten på 2,2 procent. SR 190426.

USA drar sig ur fördrag om vapenhandel. USA:s president Trump meddelar att han stoppar USA:s medverkan i ett internationellt vapenhandelsfördrag som bland annat förbjuder vapenexport om vapnen kan komma att användas för folkmord och krigsbrott. Trump gav beskedet när han talade inför den amerikanska vapenlobbyn NRA:s årsmöte i Indianapolis. "Vi tar nu tillbaks vår underskrift," sade Trump framför en jublande publik. NRA har länge opponerat sig mot fördraget som de menar underminerar amerikaners rätt att bära vapen — ett argument som dåvarande presidenten Barack Obama valde att ignorera när han anslöt USA 2013. Men för Trump, som har talat på NRA:s årsmöte tre år i rad, utgör vapenlobbyn en viktig väljarbas. Organisationen bidrog med över 30 miljoner dollar till hans presidentkampanj inför valet 2016. "USA tar nu armkrok med Iran, Nordkorea och Syrien som inte heller undertecknat det här historiska fördraget, vars enda syfte är att skydda oskyldiga från dödliga vapen", löd en kommentar från organisationen Oxfams generalsekreterare Abby Maxman. SR 190427.

USA:s vice justitieminister avgår. USA:s vice justitieminister, Rod Rosenstein, kommer lämna sin post den 11 maj. Han har formellt lämnat in sin avskedsansökan till president Trump. Rod Rosenstein är mest känd för att ha tillsatt den särskilde åklagaren Robert Mueller som ledde den stora utredningen om rysk inblandning i det amerikanska valet 2016. Och för det har Rosenstein kritiserats av Trump. Redan i september i fjol gick det rykten om att Rosenstein skulle få sparken. Det efter att han enligt amerikanska medier ska ha uttryckt tvivel kring Trumps ledarskap och också erbjudit sig att banda sina samtal med Trump för att samla bevis på att presidenten inte skulle vara lämplig i sin roll. Trots de emellanåt frostiga relationerna så har Rod Rosenstein fortsatt vara med i presidentens närmaste krets. Men nu lämnar han sin post som vice justitieminister. Redan i januari sa Rosenstein att han skulle lämna sin post när Muellerutredningen är klar och en ny justitieminister är installerad. Och nu har den dagen kommit. Men i sin avskedsansökan visar Rosenstein inga direkta tecken på varken bitterhet eller besvikelse gentemot Trump. I stället använder han sig av samma formuleringar som presidenten: "Vi alltså justitiedepartementet" är trogna de värdegrunder som gör USA fantastiskt. Vi sätter alltid USA först", skriver Rosenstein. Rosenstein lämnar formellt sin post den 11 maj. SR 190430.

Trump och Putin diskuterade Muellers rapport. USA:s president Donald Trump har pratat i telefon med ryske presidenten Vladimir Putin. Det uppger Vita husets pressekreterare. Presidenterna ska bland annat ha talat om den särskilde åklagaren Robert Muellers rapport om misstänkt rysk påverkan på det amerikanska presidentvalet och möjligt samarbete mellan Ryssland och Trumps kampanj. Det över timslånga samtalet ska också ha avhandlat situationen i Venezuela diskuterats, kärnvapennedrustning i Nordkorea och ett möjligt nytt kärnvapenavtal mellan USA, Ryssland och Kina. SR 190503.

Facebook stänger av kända extremister som Alex Jones - kallar dem "farliga individer". Facebook, som också äger Instagram, bannlyser sju kontroversiella figurer från sin plattform. Bland dem som fått sina konton raderade finns konspirationsteoretikern Alex Jones som står bakom sajten Infowars och Nation of Islam-ledaren Louis Farrakhan. Enligt Facebook har man stängt av en del användare helt i enlighet med företagets policy mot "farliga individer och organisationer". De två mest kända profilerna som nu stängts av är alltså Alex Jones och Louis Farrakhan. Radiovärden Jones grundade konspirationssajten Infowars och predikanten Louis Farrakhan leder muslimska Nation of Islam. Farrakhan är ökänd för att sprida antisemitism och hatpropaganda mot homosexuella. De flesta av dem som Facebook nu bannlyser är högerextrema kommentatorer såsom Laura Loomer, Milo Yiannapoulos och Paul Joseph Watson. Också vit makt-profilen Paul Nehlen som ställde upp i kongressvalet 2018 har fått sina konton stängda. Twitter har stängt av Jones, Loomer och Yiannapoulos redan tidigare. Yle 190503.

Ryssland missnöjt med USA:s sätt att hantera krisen i Venezuela. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov fördömer USA:s agerande i det krisdrabbade Venezuela. Han beskyller USA för skadlig inblandning i en suverän stats interna angelägenheter. I ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Mike Pompeo uppges Lavrov ha beskyllt USA för provokationer som inte hör hemma i en demokratisk process. Lavrov anser att USA levererat humanitärt bistånd till Venezuela enbart för att kunna sätta press på Venezuelas ledning. "USA har på ett flagrant sätt blandat sig i en suverän stats inre angelägenheter och på ett skamlöst sätt brutit mot internationell rätt," sade Lavrov till Pompeo enligt nyhetsbyrån AFP. Enligt Ryssland borde allt bistånd till det allvarligt krisdrabbade landet kanaliseras via president Nicolás Maduro, medan USA har försökt få in hjälpförsändelser i samarbete med Colombia och Brasilien. Lavrov föreslår bilaterala Venezuela-samtal. USA vidkänner inte längre Maduro som president utan har erkänt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets nya ledare. Det anser Ryssland vara en provokation av stor kaliber. Ryssland stöder Maduro, som avvisar alla påståenden om humanitär kris i landet. Han beskyller USA för att hitta på matbristen för att rättfärdiga en maktkupp. Lavrov ska ha kommit med ett förslag om bilaterala samtal med USA om hur krisen i Venezuela ska lösas. Han poängterade i samtalet med Pompeo att det endast är venezuelanerna själva som har rätt att fatta beslut om sin framtid. Förutom krisen i Venezuela diskuterade Lavrov och Pompeo läget i Syrien, Afghanistan och på Koreahalvön. yle 190503.

"Trump lyfter fram kristnas situation i möten med världsledare." I privata möten med världsledare tar Donald Trump ofta upp de kristnas situation. Det berättade presidentens medarbetare Mick Mulvaney under en bönefrukost nyligen. "Ni gör inte tillräckligt för att ta hand om de kristna i ert land", eller "Tack för att du hjälper de kristna i ditt land", ska Trump ha sagt. Därefter berättade han att Donald Trump ofta prioriterar abortfrågan i sina tal. När Virginias guvernör Ralph Northam precis hade gått ut och försvarat abort vid förlossning lade Trump till några handskrivna rader till fostrets försvar i det "Tal till nationen" som han skulle hålla några dagar senare, sade Mick Mulvaney. "Om ni tittar på vad den här administrationen har gjort under de 2,5 första åren så tror jag att ni kan se att vår tros principer har blivit manifesterade," sade han. Världen idag 190506.

Vita huset stoppar överlämning av dokument. Trumpadministrationen tillåter inte att den tidigare juridiske rådgivaren i Vita huset, Don McGahn, överlämnar vissa dokument till det amerikanska representanthusets juridiska utskott, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Dokumenten som det demokratstyrda utskottet begärt ut är relaterade till särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning, som granskat möjliga kopplingar mellan president Donald Trump och Moskva samt om Trump försökt hindra rättvisans gång. Beskedet att McGahn inte tillåts överlämna dokumenten gavs av Vita huset-rådgivaren Pat Cipollone på tisdagen. SR 190507.

Donald Trump lyfte fram bönens kraft i tal. Utökad samvetsfrihet för vårdpersonal utlovades av Donald Trump under USA:s nationella bönedag den 2 maj. I sitt tal citerade presidenten även Bibeln och lyfte fram betydelsen av bön. "Bön ger mirakler", sade han. "I dag har vi slutfört ett nytt skydd gällande samvetsfrihet för läkare, farmaceuter, sjuksköterskor, lärare, studenter och trosbaserade välgörenhetsorganisationer," sade han. Den amerikanske presidenten avslutade talet i sedvanlig "Trump-anda" om att USA är det bästa landet när det gäller frihet och att det kommer bli bättre än någonsin förut. "Vi lägger vårt hopp i Skaparens händer," sade han. Världen idag 190507.

Vägrar lämna ut hela Mueller-rapporten. Vita huset försöker nu stoppa kongressens försök få ta del av mer information från Mueller-rapporten. Donald Trump åberopar en tolkning av konstitutionen som ger vita huset rätt att hålla viss information hemlig. Dragkampen mellan kongressen och president Trump intensifieras för varje dag som går. Ända sedan Rysslandsutredningen blev klar har demokraterna krävt att få tillgång till hela rapporten, inklusive maskade delar och bakomliggande utredningsmaterial. Nu har Vita huset beslutat att försöka stoppa kongressens försök genom att åberopa vad man i USA benämner som "executive privelige", det vill säga att presidenten har makt att hålla information hemlig för kongressen. I USA:s konstitution finns det ingen skrivning som uttryckligen ger presidenten den makten, men tidigare beslut från Högsta domstolen har visat att det vid särskilda situationer är möjligt för Vita huset att hemlighålla viss information. SR 190508.

Omröstning: Barr har trotsat kongressen. I USA sa representanthusets justitieutskott efter en omröstning under onsdagkvällen att de anser att justitieminister William Barr har trotsat kongressen genom att vägra lämna ut en omaskad version av Mueller-rapporten. Justitieminister William Barr, har länge vägrat att gå med på Demokraternas krav att låta kongressen ta del av hela Mueller-rapporten, bland annat för att han anser att det bryter mot sekretessen och att det samtidigt kan äventyra pågående utredningar. Barr kan därmed bli den andre sittande justitieministern genom tiderna som anklagas för kongresstrots i en sådan omröstning. Att trotsa kongressens vilja är straffbart med ett års fängelse och böter, men att Barr skulle åtalas är osannolikt eftersom det skulle innebära att åklagare anställda av justitiedepartementet skulle åtala sin egen chef. Inom kort väntas hela representanthuset rösta om huruvida Barr begått kongresstrots. Ända sedan Rysslandsutredningen blev klar har demokraterna krävt att få tillgång till hela rapporten, inklusive maskade delar och bakomliggande utredningsmaterial. SR 190509.

USA höjer tullarna på kinesiska produkter. Kinesiska importvaror till ett värde av 200 miljarder dollar kommer nu beläggas med en tullavgift på 25 procent, en höjning från 10 procent. Höjningen ska ha trätt i kraft en minut efter midnatt amerikansk tid. President Trump hotar också med att införa tullar på andra kinesiska varor. Det skulle i så fall handla om helt nya tullavgifter på produkter värda 325 miljarder dollar, även i det fallet handlar det om tariffer på 25 procent. Frågan nu är om och hur Kina kommer att svara. Redan igår sa kinesiska företrädare att man kommer att införa motåtgärder. Grunden till handelsbråket handlar bland annat om att USA anklagar Kina för att stjäla teknologi och för att pressa amerikanska bolag att avslöja företagshemligheter. I ett uttalande igår sa Donald Trump att han tagit emot ett brev från Kinas president Xi Jingping, där den kinesiska presidenten ska ha uppmanat till samarbete. Samtidigt sa Trump han "inte har en aning om vad som kommer hända nu". SR 190510.
Höjda tullar efter ny konflikt mellan USA och Kina. Kina kommer att svara på nya amerikanska handelshinder genom motåtgärder mot USA, det meddelade det kinesiska handelsdepartementet kort efter att USA:s president Donald Trump beslutat att införa högre tullavgifter på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar. Efter vad som sett ut som framsteg i förhandlingarna, ska Kina ha beslutat att ändra sig på flera överenskomna punkter, vilket ledde till det amerikanska beslutet om höjda tullavgifter på fler varor från Kina. Det amerikanska beslutet innebär att tullavgifterna på vissa kinesiska varor höjs från 10 procent till 25 procent när produkterna ska in i USA. Upptrappningen i handelskriget mellan USA och Kina kommer från och med idag att drabba både kinesiska exportföretag och amerikanska företag som har tillverkning i Kina, som båda får betala högre avgifter. Däremot väntas utvecklingen gynna vissa producenter i USA som slipper att konkurrera med billiga kinesiska importvaror. SR 190510.
Trump: Tullavgifterna går rakt ner i statskassan. USA:s president Donald Trump manar till tålamod och säger att det inte finns någon anledning att skynda. Samtidigt fortsätter han att sätta press på Kina genom att hota med tullar på fler kinesiska importvaror. "Kina betalar nu tullavgifter på 25 procent", de "massiva betalningarna går rakt in i USA:s statskassa" skriver Donald Trump på sociala medier. Den amerikanska presidenten tillägger, precis som han gjort tidigare, att han avser att införa helt nya tullar på kinesiska importvaror som hittills lämnats oberörda i den pågående konflikten. Pengarna ska bland annat användas för att köpa amerikanska jordbruksprodukter, skriver Trump. Även om det stämmer att USA får in pengar genom tullarna så är det inte så enkelt som Trump vill få det att verka. Det är långt ifrån enbart kinesiska bolag som betalar för tullarna, amerikanska bolag och amerikanska konsumenter står också för notan i varierande grad beroende på vilken produkt det handlar om. Samtidigt har Kina sedan tidigare infört tullar på amerikanska varor som exporteras till landet. SR 190510.
USA höjer även återstående tullar på kinesiska varor. SA:s president Donald Trump har beordrat en tullhöjning på återstående kinesiska varor. Beskedet kommer mindre än ett dygn efter att USA:s senaste tullhöjning mot Kina trädde i kraft. "Presidenten har även gett oss i uppdrag att påbörja processen med att höja avgifterna för i stort sett återstående import från Kina, som värderas till ungefär 300 miljarder dollar", säger den amerikanske handelsrepresentanten Robert Lighthizer i ett uttalande. Kinas vice premiärminister Liu He, som i två dagar har varit i Washington för den senaste omgången handelssamtal, säger att Kina kommer att svara med åtgärder utan att gå in på detaljer. Han säger även att en ny runda kommer att äga rum i Peking. SR 190511.
Kinas motdrag: Tullar för 60 miljarder. Kina inför tullar på amerikanska varor till ett värde av 60 miljarder dollar - börjar gälla från 1 juni, rapporterar AFP. Enligt finansdepartementet i Peking handlar det om cirka 5 000 produkter varav cirka 2 500 kommer att få den högsta tullsatsen på 25 procent - det handlar om produkter till ett värde av 60 miljarder dollar. Kina kan även komma att minska köpen av amerikanska jordbruksprodukter och dra ned antalet order på Boeing-plan, enligt Global Times. Kinas höjning av tullar kommer efter att USA i fredags höjde tullarna på varor för 200 miljarder dollar från 10 till 25 procent. Trots att handelskriget nu intensifieras planerar Donald Trump att träffa Kinas president Xi Jinping på ett G20-möte i Japan i slutet av juni, enligt Vita husets ekonomiska rådgivare Larry Kudlow. SR 190513.
Krigsrubriker i Kina efter nya handelstullar. På kinesisk statlig tv syns nu en häftig mobilisering för vad som kallas ett handelskrig. "Kina vill inte slå tillbaka, men vi är inte heller rädda för att slå tillbaka, och blir det nödvändigt att slå till måste vi göra det," uttryckte den välkända statliga TV-presentatören Kang Hui i går, med ovanligt dramatiskt tonfall och inövade gester. Kina mobiliserar sin ekonomi och är redo för motåtgärder mot USA, är budskapet som fortsätter att rulla i den största statliga TV-kanalen i Kina just nu. I går tillkännagav det kinesiska handelsdepartementet att man höjer tullar på amerikanska varor till ett värde av 60 miljarder dollar. Höjningen kom som ett svar på USA:s höjning av tullavgifterna för kinesiska varor värda 200 miljarder dollar. Handelskonflikten mellan USA och Kina har påverkat bönder, och kan snart nå amerikanska konsumenter samtidigt som den kan komma att slå hårt mot kinesiska exportföretag. USA:s president är en kraftig motståndare till vad han kallar Kinas orättvisa handelspolitik. Han är särskilt kritisk till det stöd kinesiska företag får från staten. Donald Trump har uppmanat amerikanska företag att flytta sin produktion ut ur Kina för att undkomma strafftullarna på kinesiska varor. I de offentliga kommentarerna som nu har mycket framträdande placeringar i kinesiska statliga medier och sprids flitigt över det kinesiska nätet, märks en krigsstämning och skarp kritik mot USA, men också åsikten att det är Kina som står som den fria världshandelns försvarare. "Kina måste ha fast tillförsikt, vända krisen, hantera svårigheterna, stå upp och kämpa sig till en ny landvinning," låter budskapet i en av de mest spridda kinesiska kommentarerna. SR 190514.

Oro i Tyskland för konfrontationer mellan USA och Iran. Den upptrappade konflikten mellan USA och Iran har varit ett hett samtalsämne den gångna veckan. I Tyskland har det också handlat om relationen mellan Washington och Berlin. Där har hörts en återkommande kritik mot USA för att med sitt beslut att lämna kärnteknikavtalet, ha orsakat att Iran nu hotar att följa efter. "Vi delar uppfattningen att Iran är en aggressiv regionalmakt. Men det är en realitet som man måste handskas med. Att tro att man kan lösa problemet genom att tvinga Iran på knä, det förvärrar problemet och gör hela situationen ännu farligare." Det sa kristdemokraternas utrikespolitiske talesperson Norbert Röttgen. Han är en av flera röster som den gångna veckan uttryckt sin oro för nya konfrontationer i den redan våldsdrabbade regionen. SR 190512.

Toppmöte i Sotji: Relationen mellan USA och Ryssland ska förbättras trots meningsskiljaktigheter gällande Iran. USAs utrikesminister Mike Pompeo träffade Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov i dag i ryska Sotji. I diskussionerna framkom bland annat att USA inte vill kriga med Iran. Pompeo menar dock att USA nog tar till åtgärder ifall Iran hotar landets intressen. Enligt Lavrov har Ryssland och USA väldigt avvikande åsikter angående Irans kärnvapenavtal. Ryssland ingår i överenskommelsen kring kärnvapen. Förutom Iran är Venezuela, Syrien och Ukraina alla länder där USA och Ryssland har diametralt olika intressen. yle 190514.

Svartlistning av Huawei trappar upp handelskonflikten. Kinesiska Huawei svartlistas från att göra affärer med amerikanska bolag. Det kinesiska teknikföretaget Huawei är USA:s senaste måltavla i den upptrappade handelskonflikten med Kina. Nu svartlistas företaget från affärer med amerikanska bolag - ett hårt slag mot Huawei som använder amerikanska komponenter i flera av sina produkter. Huawei och 70 av företagets dotterbolag kommer inom kort behöva tillstånd från den amerikanska regeringen för all handel med amerikanska bolag, något som troligen innebär att de helt stängs ute från den amerikanska marknaden. Det innebär bland annat gigantiska problem för det kinesiska företagets mobiltelefonproduktion som innehåller flera viktiga delar som idag produceras av amerikanska företag. Det amerikanska handelsdepartementet motiverar svartlistandet med att man anser att Huawei utgör ett säkerhetshot, justitiedepartementet har tidigare anklagat företaget för att bryta mot sanktionerna mot Iran. Samtidigt har president Trump utlyst nationellt nödläge med syftet att skydda den amerikanska telekombranchen från utländska företag som kan tänkas ägna sig åt spionage eller på annat sätt utgöra en säkerhetsrisk, också det anses riktat mot Huawei. Att USA på det här sättet riktar udden mot Kinas - och världens - största telekombolag anses vara ytterligare ett sätt för Vita huset att pressa Kina i den alltmer upptrappade handelskonflikten mellan länderna. SR 190516.

Googles Huawei-stopp ses som en upptrappning. I Kina tolkas beskedet om att amerikanska Google överväger att begränsa samarbetet med det kinesiska telekomföretaget Huawei som en signal om att handelskonflikten med USA trappas upp. "Det här handlar naturligtvis om handelskriget," säger den kinesiska telekomanalytikern Xiang Ligong, vd på CCTime, en nyhetsportal för telekomnyheter. Amerikanska Google som tillhandahåller tjänster till mobiltelefoner överväger efter ett presidentbeslut i USA att begränsa samarbetet med det kinesiska telekombolaget Huawei, som svartlistats av säkerhetsskäl i USA. Också amerikanska tillverkare av datachips har avbrutit leveranser till Huawei, som tillverkar både telefoner och nätutrustning för telekombolag. I Kina tolkas svartlistningen som ett sätt för USA:s president Donald Trump att försöka pressa Kina i den pågående handelskonflikten mellan världens två största ekonomier. Den kinesiska telekomanalytikern Xiang Ligong förutspår att de amerikanska åtgärderna kan minska Huaweis tillväxt på kort sikt, men på längre sikt öka Huaweis konkurrenskraft genom att stimulera företagets utveckling av till exempel egna datachips. "I det korta perspektivet kan Huawei drabbas ganska hårt, men om handelskriget fortsätter länge tror jag inte att det kommer påverka Huawei särskilt mycket. Om marknader stängs och leverantörer inte samarbetar med Huawei, då kommer vi att utvecklas själva," säger Xiang Ligong. Att konflikten mellan USA och Kina tar sig uttryck i stängda marknader och avbrutna tekniksamarbeten tror han just nu knappast är till fördel för någon, varken för utvecklingen av nya 5G-nät i Europa, eller för Huaweis konkurrenter Nokia och Ericsson. Bengt Nordström, vd för svenska telekomkonsultföretaget Northstream är inne på samma linje. "Det är ett väldigt sammanflätat ekosystem med ömsesidiga beroenden där Ericsson har forskning i Kina, Huawei har forskning i Sverige, Apple-telefoner tillverkas i Kina och så vidare och så vidare. Det är därför konsekvenserna när det händer något av den här arten blir att det drabbar hela värdekedjan. Ingen blir vinnare i det här." SR 190520.
USA skjuter upp exportförbudet till Huawei. USA skjuter upp förbudet för amerikansk teknikexport till det kinesiska teknikföretaget Huawei i 90 dagar. Det ska nu träda i kraft i mitten av augusti. Enligt handelsdepartementet behövs tiden för mjukvaruuppdateringar och andra bindande avtal. Det var i förra veckan som USA:s president Donald Trump tillkännagav förbudet efter att ha utlyst ett nationellt nödläge inom telekommunikation. Huaweitelefoner kan komma att helt stängas ute från operativsystemet Android. SR 190521.

Företag oroade över att behöva dela sin teknik. Allt fler europeiska företag känner sig tvingade att dela med sig av sin teknik, för att komma in på den kinesiska marknaden. Det enligt en undersökning från Europeiska handelskammaren. Antalet företag som känner sig tvingade att dela med sig teknik till kinesiska företag för att få tillgång till den kinesiska marknaden har fördubblats på två år, enligt en undersökning från Europeiska handelskammaren. Förändringen har gått från tio procent av företagen, till 20 procent. Oftast handlar det om att ett kinesiskt företag blir partner till det europeiska bolaget, och på så sätt får tillgång till tekniken. I Kina så är det ofta just ett krav på att ha ett inhemskt bolag som partner, för att få ha verksamhet i landet. Fler företag anser också att affärsklimatet i Kina har försämrats jämfört med när samma undersökning förra året. Just kravet på att dela med sig av teknik har förts fram som ett problem av USA vid ett flertal tillfällen, och har också varit uppe i förhandlingarna mellan Kina och USA. Å andra sidan, så ansågs avmattningen av tillväxten i Kina vara det största problemet i landet för europeiska företag, alltså snarare än oro för handelskrig och att behöva dela med sig av teknik. SR 190520.

USA kommer sälja vapen till Mellanöstern. Trumpadministrationen går vidare med vapenförsäljning till flera länder i Mellanöstern och kommer därmed kringgå kongressen. USA:s utrikesminister Mike Pompeo säger att Trumpregeringen kommer att gå vidare med vapenförsäljning till Saudiarabien, Jordanien och Förenade arabemiraten. "De här försäljningarna kommer att stödja våra allierade, förstärka säkerheten i Mellanöstern och hjälpa de här länderna att avskräcka och försvara sig mot islamska republiken Iran", säger Pompeo i ett uttalande. Kongressledamöter har länge förhindrat affären med hänvisning till det civila lidandet som orsakats av flyganfall i Jemen och mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Tidigare under fredagen kom också beskedet att USA skickar 1 500 soldater till Mellanöstern. Styrkorna syftar till att skydda amerikanska intressen efter påstådda hot från iranskt håll. Försvarshögkvarteret Pentagon hävdar nu att revolutionsgardet, en gren av den iranska försvarsmakten, ligger bakom sabotaget av fyra fartyg i vattnen utanför Förenade arabemiraten. SR190525.

Åklagaren Mueller: Rapporten talar för sig själv. Under onsdagskvällen gjorde den särskilde åklagaren Robert Mueller sitt första uttalande om den så kallade Rysslandsutredningen i USA, som utrett eventuellt samröre mellan Moskva och Trumpkampanjen. Att rikta formella brottsanklagelser mot USA: s president var inte ett alternativ, enligt Robert Mueller. Däremot ser han allvarligt på Rysslands försök att påverka presidentvalet, som rapporten redogjorde för. Det är första gången Mueller talar om utredningen av huruvida Donald Trumps valkampanj samarbetat med Ryssland under valrörelsen 2016 sedan den lämnades över till justitiedepartementet i mars. Att rikta formella brottsanklagelser mot presidenten var inget alternativ enligt de riktlinjer som utredarna fått från justitiedepartementet, framhåller han. "Om vi kände oss säkra på att presidenten inte hade begått något brott så hade vi sagt det. Men vi satte inte ned foten kring huruvida presidenten begick ett brott," säger den särskilde åklagaren Robert Mueller vid sin presskonferens, där han konstaterar att hans jobb är avslutat. I rapporten beskrivs en rad åtgärder som presidenten vidtog, eller försökte vidta, för att stoppa utredningen. I sin rapport valde Robert Mueller att inte ta ställning till huruvida det utgjorde tillräcklig grund för ett åtal, medan justitieministern William Barr, som nyligen tillsatts av Trump, valde att konstatera att det inte finns skäl att ta saken vidare. Några sådana skäl ser inte heller president Trump, som skriver på Twitter efter den särskilde åklagarens framträdande: "Inget har ändrats från Mueller-rapporten. Bevisen var otillräckliga och därför, i vårt land, är en person oskyldig. Fallet är avslutat! Tack." Enligt den två år långa utredningen finns inga bevis för någon form av medvetet samarbete mellan kampanjorganisationen och Ryssland. Däremot har Ryssland aktivt sökt kontakt med företrädare för Donald Trump och gjort systematiska försök att underminera och påverka valutgången. Det beskrivs hur Ryssland försökte motverka presidentkandidaten Hillary Clinton och hennes kampanj samt hur falsk information spreds och påverkansförsök gjordes genom sociala medier. "Det är något som förtjänar det amerikanska folkets uppmärksamhet," säger Robert Mueller.
Fakta: Rysslandsutredningen. Den tidigare FBI-chefen Robert Mueller fick i maj 2017 uppdraget att som särskild åklagare undersöka Rysslands påverkan på valrörelsen 2016 samt huruvida president Donald Trumps kampanj agerat i maskopi med Moskva. Det hela har kallats Rysslandsutredningen. Arbetet har varit digert. Med 19 jurister i sin stab har Mueller verkställt runt 500 husrannsakningar, hört cirka 500 vittnen och tagit initiativ till 2 800 order från domstolar om att personer ska infinna sig eller överlämna bevis. Utredningen har resulterat i minst 34 åtal, bland annat mot Donald Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort, rådgivaren Roger Stone och presidentens tidigare advokat Michael Cohen. Mueller lämnade över sin rapport till justitiedepartementet den 22 mars. Han rekommenderade då inga ytterligare åtal. Justitieministern William Barr valde i ett första steg valde att publicera en fyrasidig sammanfattning av rapporten, som tidigare kritiserats av Mueller för att skapa förvirring kring resultatet. Enligt Mueller misslyckades Barr att återge kontexten och substansen i det utredningen kommit fram till. En redigerad version av utredningen, där bland annat känsliga uppgifter som rör pågående utredningar och underrättelsematerial maskats, offentliggjordes den 18 april. SR 190529.
Trump slår tillbaka mot Mueller. USA:s president Donald Trump slår idag tillbaka kraftfullt mot den särskilde åklagaren i Rysslandsutredningen som igår gjorde ett sällsynt framträdande där han försvarade sin utredning och underströk allvaret i den ryska attacken mot presidentvalet 2016. "Jag fick ingen hjälp från Ryssland att vinna valet, det gjorde jag själv," sade en upprörd president Donald Trump dagen efter Robert Muellers presskonferens där han uppmanade det amerikanska folket till medvetenhet om det omfattande ryska påverkansförsöket som riktades mot Trumps dåvarande motståndare Hillary Clinton. Robert Muellers framträdande gav inga nya fakta men som slutpunkt för utredningen har det skapat djup vånda bland demokraterna. Mueller försvarade inte bara utredningen utan också sitt beslut att inte ta ställning till om president Trump borde åtalas för hindrande av rättvisan. Hans motivering var att han sett sig stoppad av justitiedepartementets regler som säger att en sittande president inte bör åtalas för federalt brott. För många demokrater är det här mer eller mindre en uppmaning till kongressen att inleda riksrättsförfarande - för att det i nuläget är det enda juridiskt framkomliga sättet att granska presidentens agerande. Samtidigt är det en kamp som inte går att vinna så länge inte fler republikaner också förespråkar riksrätt. Det är också svårt att plocka politiska poänger med riksrätt eftersom en majoritet av det amerikanska folket är emot ett sånt förfarande. Det har ibland spekulerats i om president Trump försöker provocera fram en riksrätt för att han tror att demokraterna skulle förlora på det, men så lät det inte idag. "Riksrätt är ett smutsigt äckligt ord som inte har nåt att göra med mig," sade president Donald Trump. SR 190530.

Trump hotar med strafftullar mot Mexiko. USA hotar med upp till 25-procentiga tullar på alla varor från Mexiko för att pressa landet att stoppa centralamerikanska flyktingar och migranter från att försöka ta sig in i USA olagligt, meddelade president Donald Trump sent i natt svensk tid. Från och med den tionde juni inför USA femprocentiga tullar på samtliga importvaror från Mexiko, en tullavgift som kommer att öka successivt tills dess att problemet med illegal invandring är löst, så skriver president Donald Trump på Twitter. Enligt Vita huset kommer tullarna att höjas till tio procent den första juli för att öka med fem procent i månaden upp till 25 procent den 1 oktober, och på den nivån kommer tullarna att stanna tills Mexiko stoppar flödet av utländska medborgare från att korsa landet på väg till USA. Trump har länge riktat kritik mot Mexiko som han menar borde göra mer för att stoppa centralamerikaner som kommer till USA för att söka asyl framför allt från El Salvador Honduras och Guatemala. Men beskedet är ändå överraskande, inte minst eftersom det kan äventyra det handelsavtal avsett att ersätta NAFTA som är på gång mellan USA, Mexiko och Kanada. Trump avser att använda sig av en särskild lag som ger presidenten utökade befogenheter vid nödsituationer orsakade av hot från utlandet. Men lagen har aldrig använts för att införa tullar tidigare och direktivet kan komma att utmanas i domstol eftersom många företag kommer drabbas ekonomiskt, skriver tidningen Washington Post. I april omhändertogs över hundratusen migranter av amerikanska myndigheter längs gränsen. Siffrorna för maj väntas bli ännu högre. De flesta söker asyl men väntetiderna är långa. Mexiko tillbakavisar kritiken från USA om att man inte skulle göra tillräckligt för att stoppa migrationen och meddelar att man kommer svara kraftfullt om tullarna träder i kraft. SR 190531.

Illinois kan bli nytt abortresmål i USA. Ett lagförslag som kan bli USA:s mest liberala abortlag har röstats fram av demokrater i Illinois. Den så kallade Reproductive Health Act tillåter aborter av vilken orsak som helst och vid vilken tidpunkt som helst under hela graviditeten. Samtidigt stoppades en ny lag i Indiana som var tänkt att förbjuda aborter på grundval av ras, kön eller funktionshinder. Världen idag 190602.

Donald Trump dök upp på gudstjänst. Pastorn David Platt fick be för Donald Trump då han oväntat dök upp i en kyrka i Virginia på söndagen. Händelsen ägde rum under den bönedag som kristna ledare, med Franklin Graham i spetsen, hade utlyst för presidenten. "Gud, ge honom vishet. Och hjälp honom att leda landet", bad David Platt. Pastorn bad även att Donald Trump ska förstå att han är så älskad av Gud att han sände Jesus till att dö för hans synder och att Donald Trump ska lita på Gud och luta sig mot honom. Världen idag 190603.

USA stoppar gruppresor till Kuba. USA stoppar gruppresor för amerikanska medborgare till Kuba, det meddelade idag finansdepartementet. Vita huset har beslutat att stärka sanktionerna mot Kuba i syfte att se till att amerikanska dollar inte hamnar i den kubanska militären och säkerhetstjänsten händer, skriver finansminister Steven Mnuchin i ett pressmeddelande. Man hänvisar också till det man kallar Kubas destabiliserande roll i området, bland annat i Venezuela där Kuba stödjer den sittande presidenten och diktatorn Nicolás Maduro mot oppositionen. Att man från och med nu förbjuder gruppresorna för amerikaner kommer troligen slå hårt mot turistnäringen på Kuba. Resorna kom igång i samband med att förre presidenten Barack Obama lättade på det halvsekellånga embargot mot Kuba och hade bland annat som syfte att skapa möten mellan kubaner och amerikaner. Privata flygplan och båtar kommer inte heller längre få tillstånd att resa till Kuba, däremot hålls flyglinjer öppna men enbart för forskare journalister och personer som reser i jobbet. SR 190604.

Kina varnar studenter som vill studera i USA. Kinesiska studenter och forskare varnas för att söka sig till USA. Detta medan handelskriget medan de båda länderna trappas upp. Kinas utbildningsdepartement har utfärdat en varning till studenter och forskare som planerar att studera eller forska i USA. Anledningen sägs vara att kinesiska studenter fått problem med viseringar i USA. Studenterna varnas för att de kan få svårt att fullfölja sina utbildningar. Sedan förra året har USA begränsat visumen till ett år, i stället för fem, för kineser som studerar inom tekniska områden som bedöms som känsliga för industrispionage, såsom flygteknik och robotik. Kina och USA ligger i en djup handelskonflikt med varandra, sedan förhandlingar bröt samman i början av maj. I modern tid har USA varit den överlägset vanligaste destinationen för kinesiska utlandsstudenter och över 360 000 kineser studerar i USA just nu. Om Kinas myndigheter skulle få ett större antal studenter att välja att inte resa till USA kan det få stora konsekvenser för den amerikanska utbildningsmarknaden, där många skolor och universitet är beroende av studieavgifter från Kina. Inom högskolevärlden i USA har röster höjts som varnar för att president Donald Trumps kampanj mot kinesiskt industrispionage kan påverka amerikansk forskning och utbildning negativt om den leder till att personer från Kina inte längre vågar satsa på en framtid i USA. SR 190603.

Storbritannien och USA: Överens om Iran. Storbritanniens avgående premiärminister Theresa May säger på den presskonferens hon håller tillsammans med USA:s president Donald Trump att båda länderna vill nå samma mål när det gäller Iran, rapporterar Reuters. Trump instämmer i Mays uttalanden och säger att USA och Storbritannien är fast beslutna att se till att Iran inte utvecklar kärnvapen. USA drog sig i fjol ur det internationella kärnenergiavtalet med Iran som godkänts av FN:s säkerhetsråd. Därefter har Washington infört flera sanktioner mot Teheran. De senaste veckorna har en omfattande krigsretorik uttalats från både iranskt och amerikansk håll. Trump upprepar under presskonferensen också sitt krav att andra Natomedlemmar måste öka sina försvarsbudgetar. Den amerikanske presidenten säger också att alliansen mellan USA och Storbritannien är "den främsta allians världen någonsin har skådat". USA:s president säger också att han anser att brexit "kommer att ske och borde ske", rapporterar Reuters. Han betonade att han tror att det handelsavtal som de båda länderna avser träffa efter att Storbritannien lämnat EU kommer att bli "fenomenalt". "När nu Storbritannien förbereder sig för att lämna den europeiska unionen, är USA fullt engagerat i att få till stånd ett fenomenalt handelsavtal mellan USA och Storbritannien," säger han. Trump beskriver också de protester mot honom som pågår i London som "mycket små". SR 190604.
Bara några minuter innan Donald Trump och Theresa May höll presskonferens avslutade Labourledaren Jeremy Corbyn ett tal till tusentals personer som demonstrerade mot den amerikanske presidenten utanför parlamentet. På en fråga om vad han tycker om det svarade Trump att han anser att Corbyn är en negativ kraft och att han därför tackat nej till att träffa oppositionsledaren under statsbesöket i London. Trump hyllade i stället premiärminister Theresa May och sade att han tror att det kommer bli ett handelsavtal mellan USA och Storbritannien när britterna lämnat EU. Utanför på gatorna var protesterna inte lika stora som för ett år sedan när Trump var här men ändå omfattande. Precis som i fjol hade en stor ballong föreställande Trump i blöja blåsts upp till pressfotografernas glädje. Max Wakefield som är en av de så kallade barnvakterna som ansvarar för ballongen tror att den fyller en funktion som en viktig symbol för de som vill passa på att protestera mot Trump när han är på besök. SR 190604.

USA stoppar turkiska stridspiloter. Efter att Turkiet köpt in ett ryskt luftvärnssystem stoppar nu USA en utbildning för stridspiloter. Konflikten ställer diskussionen om Turkiets Nato-medlemskap på sin spets. Det amerikanska flygvapnet har stoppat utbildningen av turkiska piloter på USA:s mest moderna stridsflygplan. Åtgärden är ett svar på Turkiets beslut att köpa ett avancerat system av ryska luftvärnsrobotar - och i förlängningen ställer konflikten frågan om Turkiets Nato-medlemskap på sin spets. Utbildningen av turkiska piloter har ägt rum på en flygbas i Arizona men nu rapporterar nyhetsbyrån Reuter att träningen på det nyaste stridsflygplanet F-35 abrupt har stoppats. Så sent som i fredags hotade USA:s tillförordnade försvarsminister att piloterna skulle få åka hem senast sista juli, men utbildningen har alltså redan stoppats. Vad det handlar om är att Turkiet köpt in ett mycket avancerat ryskt luftvärnsrobotsystem kallat S-400, turkisk personal är redan på plats i Ryssland för att få träna på vapnet och de första leveranserna till Turkiet ska ske i sommar. Att ett Natoland som Turkiet skulle införskaffa ett tungt vapensystem från Ryssland, som Nato ser som huvudfienden, har hittills ansetts som fullständigt omöjligt och bara det är tillräckligt för att USA skulle protestera. Men dessutom hävdar USA att det skulle innebära ett hot mot F-35-planet om Turkiet köper både de ryska robotarna och det amerikanska stridsflygplanet, information om hur F-35 fungerar skulle kunna snappas upp av robotarnas elektronik. USA ställer därför Turkiet inför ultimatumet att stoppa det ryska köpet, annars kommer Turkiet inte att som planerat få köpa 100 exemplar av F-35. Men det handlar också om ekonomi, turkiska företag har en stor andel i hela flygplansprojektet och de skulle kastas ut och förlora stora inkomster. USA erbjuder istället Turkiet att köpa den amerikanska motsvarigheten, Patriotroboten, som också Sverige ska införskaffa. Men den turkiske presidenten Erdogan sa sent som häromdagen att köpet av ryska robotar ligger fast. För rysk del är robotleveransen ekonomiskt viktig eftersom vapen vid sidan om olja och gas är en av få ryska exportartiklar. Men framförallt är det en möjlighet att utså splittring i Nato och mjuka upp alliansens sydflank. Turkiet har föreslagit USA tekniska samtal för hur det ska vara möjligt för landet att ha både F-35 och ryska S-400, men än så länge har USA inte visat något intresse för det. SR 190611.

Mordet på Khashoggi kopplas till kronprinsen. Trovärdiga bevis länkar Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman till mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Det säger FN:s utredare Agnes Callamard, som har lett den internationella utredningen om fallet. Sen mordet på Jamal Khashoggi i oktober förra året har Saudiarabiens kronprins, Mohammed Bin Salman pekats ut för att ha givit order om mordet. Bland annat har han pekats ut av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Uppgifter som hela tiden tillbakavisats av Saudiarabien. Enligt FN:s särskilda utredare, Agnes Callamard finns det alltså trovärdiga bevis som åtminstone är tillräckliga för att inleda en vidare utredning om kronprinsens roll i mordet på den saudiska journalisten. Även flera andra högt uppsatta saudiska företrädare pekas ut i FN-rapporten. Khashoggi besökte den saudiska ambassaden i början av oktober 2018 men kom aldrig ut. FN:utredarna, ledda av Agnes Callamard har inte fått tillgång till ambassaden men har bland annat tagit del av en ljudinspelning som offentliggjorts av turkiska underrättelsetjänsten. I dag står elva personer åtalade i Saudiarbaien för mordet på Khashogi. Fem av de riskerar dödsstraff. Vilka dessa är vill Saudiarabien inte offentliggöra men de anklagas för att ha planerat och utfört mordet utan kronprins Bin Salmans kännedom. Agnes Callamard har tidigare kritiserat de saudiska rättsprocesserna för att inte leva upp till internationell standard. Slutsatsen i FN-rapporten är att Khashoggi blev offer för en på förhand planerad, utomrättslig avrättning som den saudiska staten bär ansvaret för. SR 190619.

2 000 familjer kan deporteras. I morgon inleds de omfattande räderna i USA. President Donald Trump siktar på att deportera miljontals invandrare som befinner sig illegalt i landet. I USA planerar tull- och invandringsmyndigheten, ICE, stora räder i morgon i ett tiotal städer för att hitta invandrare som är i landet utan tillstånd, rapporterar amerikanska medier. Tidigare i veckan sa president Donald Trump målet är deportera miljontals invandrare som är illegalt i USA. Räderna kommer att ske mot arbetsplatser och bostäder i städer som Miami, Chicago och Los Angeles, skriver bland andra Washington Post och CNN. Enligt Washinton Post utgår ICE från en lista med 2 000 familjer som redan har fått order om att lämna landet men som har vägrat. De kommer att sökas på adressen där de bodde sist och förhoppningen är samtidigt hitta andra personer som vistas i USA illegalt. Illegala invandrare är en av Donald Trumps viktigaste frågor och utspelet om att miljontals nu ska deporteras kom precis innan han åkte iväg för att lansera sin återvalskampanj inför presidentvalet nästa år. Man brukar räkna med att det bor 11 miljoner människor i USA utan tillstånd och frågan är politiskt mycket känslig. Många har bott här i åratal och har barn som är amerikanska medborgare. Enligt människorättsorganisationer kommer deporteringarna splittra familjer och det senaste året har det hållits stora protester på många håll i landet. ICE håller fast vid att det är myndighetens uppgift att lagen följs. Men att ICE skulle kunna gripa och deportera miljontals människor är det många som tvivlar på – det skulle kräva mycket mer personal och resurser än vad myndigheten har. SR 190622.

Sju migranter hittade döda i extremhetta. Sju migranter, däribland en kvinna och tre små barn, har dött i extremhettan vid gränsen mellan USA och Mexiko. Kvinnan och barnen hittades öster om den amerikanska staden McAllen, i södra Texas, och kan ha legat döda i dagar, enligt en lokalpolis. De tros ha dött av värmen och uttorkning. I torsdags hittades ytterligare tre döda män längre västerut i området Del Rio samt Carrizo Springs. Trumps regering har infört gränser för hur många som kan söka asyl per dag vid gränsstationerna. Köerna är månadslånga för att få en tid och många migranter söker andra vägar in i landet. Enligt gränspolisen i USA dog 283 migranter vid gränsen förra året. Människorättsorganisationer hävdar att siffrorna är långt högre och att alla migranter som dött inte har hittats. SR 190625.

Barn flyttas från fängelseliknande förvar. Hundratals barn har flyttats från ett förvar för migranter i Texas i USA efter att man uppdagade extremt dåliga förhållanden på platsen. Barnen lämnades ofta utan uppsikt och flera av dem var sjuka. Runt 350 barn vistades i förvaret som egentligen bara har kapacitet för 104 personer. Enligt vittnesuppgifter bodde barnen i fängelseliknande rum med stängselväggar, öppet synliga toaletter och hårda bänkar. Vissa av dem tvingades sova på det kalla cementgolvet. De fick inte tillräckligt med mat, de hade ingen tillgång till tvål, tandborstar eller tandkräm och många hade på sig samma smutsiga kläder som de haft när de passerade gränsen. Flera var sjuka i influensan. Vissa av barnen var så unga att de inte lärt sig gå, och eftersom de ofta lämnades utan uppsikt av en vuxen fick åttaåringar ibland ta hand om de yngre barnen. Missförhållandena uppdagades av advokater som tilläts inträde till förvaret, en av dem, Elora Mukherjee, berättade för NPR att några av barnen tvingats bo under de här förhållandena i nästan en månad. "De var hungriga, de var smutsiga och de var rädda," berättar hon. Nu har de flesta av barnen flyttats från förvaret efter påtryckningar från människorättsorganisationer och politiker. Det är oklart om de flyttats till platser med bättre förhållanden. I ett uttalande säger gränspolisen att myndighetens korttidsfrånvaro inte är byggda för sårbara grupper och att man snabbt behöver utökad finansiering för att hantera krisen. SR 190625.

Kongressen i USA skickar miljarder till Mexikogränsen. Nu har hela kongressen i USA godkänt 4,6 miljarder dollar för att hantera ökningen av migranter och den humanitära krisen vid gränsen mot Mexiko. Antalet migranter som kommer till gränsen har ökat kraftigt den senaste tiden. Förslaget skickas nu till president Trump för underskrift. Demokraterna ville ha fler skrivningar i förslaget om bättre skydd för barn som kommer till USA men fick ge sig mot Republikanerna. "För att få resurser till barnen så snabbt som möjligt kommer vi motvilligt godkänna senatens förslag," säger Nancy Pelosi, demokrat och Representanthusets talman enligt nyhetsbyrån Reuters. Häromdagen framkom uppgifter om att hundratals barn vanvårdats på ett förvar i Texas. Finansieringen kommer bland annat gå till den myndighet som driver den här typen av förvar. SR 190627.

Trump och Xi överens om vapenvila. I Osaka i Japan, har årets G20-toppmöte mellan ledarna för världens 20 rikaste länder just avslutats. Mötet har dominerats av den eskalerande handelskonflikten mellan USA och Kina. De båda ländernas presidenter kom under ett eget möte överens om en ny vapenvila. Förhandlingarna om ett nytt handelsavtal ska återupptas. "Vi ska, eller försöker, göra en överenskommelse med Kina. Om det misslyckas går vi tillbaka. Då har vi ett fantastiskt moget fält av fantastiska pengar som kommer in till vårt land om vi höjer tullarna mot Kina," sa USA:s president Donald Trump vid en lång presskonferens i Osaka, när G20-mötet formellt hade avslutats av mötets värd, Japans premiärminister Abe. Mötet mellan Trump och Xi om den eskalerande handelskonflikten mellan länderna har överskuggat det som egentligen stod på dagordningen för mötet. Ett fullskaligt handelskrig mellan världens två största ekonomier, skulle få svåröverskådliga effekter för resten av världen. Men nu har länderna kommit överens om att de havererade förhandlingarna om ett handelsavtal ska återupptas igen. Och inga nya tullar eller andra handelshinder ska införas av något av länderna under tiden. En vapenvila i konflikten, alltså. Det är ett besked som kommer att få investerare, politiker och företagsledare att andas ut, åtminstone tillfälligt. Exakta detaljer om vad de båda presidenterna kommit överens om är inte kända. Men president Trump sa under presskonferensen, att han hävt förbudet för amerikanska företag att sälja delar till det jättelika kinesiska telekombolaget Huawei. Det var ett av president Xi:s huvudkrav vid mötet. Det kan tyckas som en något förvånande eftergift från den amerikanska sidan, eftersom embargot ursprungligen sades vara baserat på bedömningar av nationens säkerhet. Klimatfrågan var än en gång ett omstritt ärende på G20-mötet. President Trump har aldrig skrivit under hänvisningar till Parisavtalets mål för maximal temperaturökning. Premiärminister Abe försökte den här gången få igenom skrivningar där Parisavtalet inte nämndes. Men det vägrade andra länder att gå med på. Så i klimatdelen står 19 länder bakom men inte USA. Samtliga länder står dock bakom formuleringarna om att främja tillväxt och handel. Den tidigare standardformuleringen om att protektionism ska motarbetas, är dock struken. Den kan USA inte tänka sig att ställa sig bakom. SR 190629.
"Trump hade försatt USA i dålig handelsposition". Trump tvingas backa i förhandlingarna om handelsavtalet med Kina eftersom hans hårda retorik haft motsatt effekt, menar Kinaexperten Frédéric Cho. Under lördagen träffades de två presidentkollegorna Donald Trump och Xi Jinping i en timme för att diskutera handelsavtalet, en punkt som formellt inte stod på dagordningen för G20-toppmötet men som ändå fått många att hålla andan i spänd förväntan. Efter mötet meddelade Trump att förhandlingarna är "tillbaka på banan", men den fristående Kina-rådgivaren Frédéric Cho tonar ner Trumps framgångar och säger att det snarare handlar om att presidenten backar eftersom han insåg att hans hårda förhandlings-stil inte gav önskat resultat: "De negativa effekterna har ju redan synts på världsekonomin. I motsatt till vad Trump påstår är det amerikanska konsumenter som drabbas, mer än den kinesiska ekonomin gör," säger han. Trump hotade i våras med att höja tullar på i stort sett alla varor som USA importerar från Kina, vilket fick ett stort antal företag att slå bakut och uppmana presidenten att lösa handelskonflikten så snart som möjligt, något som enligt Frédéric Cho bidrog till att Trump nu, tills vidare, avstår från att göra hoten till verklighet: "Det var väl helt enkelt så att han försatt USA i en så dålig förhandlingsposition att det var lika bra att backa lite. Det här tillståndet av icke-avtal skapar en enorm osäkerhet på världsekonomin och alla väntar på att få klara besked, så det har försatt världsekonomin i ett slags vänteläge," säger Frédéric Cho. SR 190629.

FN: Polis i Venezela bakom tusentals utomrättsliga avrättningar. I Venezuela ska en specialstyrka inom landets poliskår ha gjort sig skyldig till tusentals utomrättsliga avrättningar det senaste året. Det framkommer i en ny FN-rapport. Under förra året ska mer än 5 000, mestadels unga män, ha dödats, i vad som officiellt beskrivs som konfrontationer med polisen. Men enligt FN handlar det i själva verket om rena avrättningar. Nu uppmanar man regeringen i Caracas att upplösa polisens specialstyrka. Enligt FN är det här en del i ett systematiskt förtryck mot all form av opposition mot landets styrande, ett förtryck som har tilltagit de senaste tre åren. SR 190705.
Venezuela kritiseras i FN-rapport. Nästan 7 000 personer har dödats i Venezuela det senaste ett och ett halvt året. Det skriver FN i en ny rapport som hävdar att flera av fallen kan handla om utomrättsliga avrättningar av personer som kritiserat den sittande regeringen. Enligt rapporten som presenteras av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet så har regeringen i Venezuela från januari 2018 fram till i maj i år registrerat 6 856 dödsfall som ska ha skett vid konfrontationer med regeringstrogna styrkor. "I flera av fallen kan det röra sig om utomrättsliga avrättningar," säger Bachelet, som kräver att fallen utreds och att gärningspersonerna ställs inför rätta. Regimen har tagit fram siffrorna efter en begäran av FN:s människorättsorgan OHCHR som besökte det sydamerikanska landet i mars i år. Morden ingår, enligt rapporten, i en ny strategi som ska neutralisera, trycka tillbaka och kriminalisera politiska motståndare och personer som är kritiska mot regeringen. I rapporten står det även att den venezolanska staten sedan 2016 infört lagar som kriminaliserat åsikter som är kritiska mot regimen i ett försök att tysta oppositionen mot landets president Nicolás Maduro. Även statliga institutioner har de senaste decenniet fått en allt mer militär roll där våld tillåtits att användas mot politiska motståndare. Underlaget till rapporten är intervjuer med 558 offer och vittnen. Dessa ska vara gjorda från januari 2018 fram till maj i år. Även regeringsdokument, domstolsdokument och polisutredningar har använts i rapporten. Regeringen i Venezuela har kritiserat rapporten och kallar den för "selektiv och öppet partisk". SR 190705.

Trump: USA är starkare än någonsin. I natt bröt Donald Trump mot traditionen och höll tal under firandet av självständighetsdagen. Kritiker hade varnat för att presidenten skulle använda nationaldagen för att främja sin egen politik men Trump höll ett tal som handlade om amerikansk historia och militära framgångar. – Tillsammans är vi en del av historiens största berättelser, berättelsen om Amerika, sade Trump i sitt tal som pågick knappt en timme. Talet genomsyrades av hyllningar till militären och var regisserat så att stridsflygplan och militärhelikoptrar flera gånger flög över publiken och centrala Washington under talet. Efter talet strömmade supportar till presidenten ut från Lincoln Memorial. Många var klädda i rött,vitt och blått: den amerikanska flaggans färger. Michael Curry tyckte det var skönt att presidenten inte pratat om den egna politiken. – Jag tycker det var bra att det var ett patrotiskt tal och att han motbevisade dem som sa att han skulle tala om den egna kampanjen, säger Michael Curry. SR 190705.

Nytt jordskalv i södra Kalifornien. Ett jordskalv med magnituden 7,1 har inträffat i södra Kalifornien, enligt USA:s geologiska myndighet USGS. Enligt Los Angeles Times inträffade skalvet i närheten av staden Ridgecrest knappt 20 mil nordöst om Los Angeles. I torsdags inträffade ett skalv med magnituden 6,4, också det nära Ridgecrest. Det efterföljdes av flera mindre skalv och en seismolog sade då att det eventuellt kan komma fler kraftiga skalv i området. Liksom torsdagens skalv uppges det senaste ha inträffat på en förhållandevis grund nivå. USGS säger att man väntar att det fortsatt kommer att komma efterskalv under lång tid framöver. Enligt CBS News märktes skalvet av över 20 mil bort — exempelvis fick en basketmatch i Las Vegas avbrytas när byggnaden började skaka. Under de senaste tio dagarna har ett hundratal skalv med en magnitud över 3 noterats i området. SR 190706.

USA stoppar turkiska stridspiloter. Efter att Turkiet köpt in ett ryskt luftvärnssystem stoppar nu USA en utbildning för stridspiloter. Konflikten ställer diskussionen om Turkiets Nato-medlemskap på sin spets. Det amerikanska flygvapnet har stoppat utbildningen av turkiska piloter på USA:s mest moderna stridsflygplan. Åtgärden är ett svar på Turkiets beslut att köpa ett avancerat system av ryska luftvärnsrobotar - och i förlängningen ställer konflikten frågan om Turkiets Nato-medlemskap på sin spets. Utbildningen av turkiska piloter har ägt rum på en flygbas i Arizona men nu rapporterar nyhetsbyrån Reuter att träningen på det nyaste stridsflygplanet F-35 abrupt har stoppats. Så sent som i fredags hotade USA:s tillförordnade försvarsminister att piloterna skulle få åka hem senast sista juli, men utbildningen har alltså redan stoppats. Vad det handlar om är att Turkiet köpt in ett mycket avancerat ryskt luftvärnsrobotsystem kallat S-400, turkisk personal är redan på plats i Ryssland för att få träna på vapnet och de första leveranserna till Turkiet ska ske i sommar. Att ett Natoland som Turkiet skulle införskaffa ett tungt vapensystem från Ryssland, som Nato ser som huvudfienden, har hittills ansetts som fullständigt omöjligt och bara det är tillräckligt för att USA skulle protestera. Men dessutom hävdar USA att det skulle innebära ett hot mot F-35-planet om Turkiet köper både de ryska robotarna och det amerikanska stridsflygplanet, information om hur F-35 fungerar skulle kunna snappas upp av robotarnas elektronik. USA ställer därför Turkiet inför ultimatumet att stoppa det ryska köpet, annars kommer Turkiet inte att som planerat få köpa 100 exemplar av F-35. Men det handlar också om ekonomi, turkiska företag har en stor andel i hela flygplansprojektet och de skulle kastas ut och förlora stora inkomster. USA erbjuder istället Turkiet att köpa den amerikanska motsvarigheten, Patriotroboten, som också Sverige ska införskaffa. Men den turkiske presidenten Erdogan sa sent som häromdagen att köpet av ryska robotar ligger fast. För rysk del är robotleveransen ekonomiskt viktig eftersom vapen vid sidan om olja och gas är en av få ryska exportartiklar. Men framförallt är det en möjlighet att utså splittring i Nato och mjuka upp alliansens sydflank. Turkiet har föreslagit USA tekniska samtal för hur det ska vara möjligt för landet att ha både F-35 och ryska S-400, men än så länge har USA inte visat något intresse för det. SR 190711.

Kristen hjälpinsats till amerikansk migrantkris. Stora kristna hjälporganisationen Samaritan's purse sänder nu hjälp till de kyrkor som bistår migranter vid USA:s gräns till Mexiko. Många kyrkor i gränsområdet gör ett stort arbete med att hjälpa de utsatta migranterna, och nu har Franklin Graham, ledare för stora hjälporganisationen Samaritan's Purse och Billy Graham Evangelistic Association, beslutat att rikta en stor hjälpinsats för att stötta arbetet bland migranterna, rapporterar amerikanska kristna tv-kanalen CBN. Franklin Graham är en av den evangeliska kristenhetens mest framträdande anhängare av president Trump, som bedriver en hårdför flyktingpolitik. Graham lägger skulden på gränskrisen på politikerna. Bland vita evangeliska kristna i USA, som i stor utsträckning stöttar presidenten, är samtidigt oviljan till att hjälpa flyktingar mycket stor. En stor undersökning gjord av Pew Research visade nyligen att endast 25 procent av vita evangeliska kristna tycker att USA har ett ansvar att ta emot flyktingar. Det är den klart mest flyktingnegativa av alla religiösa grupper. Bland personer som inte har någon religionstillhörighet, menar 65 procent att USA ska ta emot flyktingar. Bland befolkningen överlag är det 51 procent som menar att USA har ett ansvar att släppa in flyktingar. Sett till politisk tillhörighet är liberala demokrater mest flyktingvänliga, medan konservativa republikaner är starkast motståndare. Bland dem vill endast 19 procent ta emot flyktingar. Dagen 190714.

Trump till icke-vita kongresskvinnor: Åk tillbaka. Donald Trump anklagas nu för att ha uttryckt sig rasistiskt mot fyra kvinnor i USA:s representanthus. I ett uttalande i helgen sa Trump att "de borde åka tillbaka" till platserna de kom ifrån. I en tweet skrev president Trump att han tyckte det var intressant att progressiva kvinnor i kongressen hade synpunkter på hur USA ska styras. "USA är det mest fantastiska och mäktiga land i världen, varför kan de inte åka tillbaka och fixa de förstörda och brottstyngda platserna de kom ifrån?", lade han till. Trump verkade rikta sig mot fyra demokratiska kongresskvinnor som ofta skapar rubriker på grund av sitt motstånd mot presidenten. Rashida Tlaib som är född i Detroit, Ayana Pressley som är född i Cinccinati, Alexandria Ocasio-Cortez som föddes i New York och Ilhan Omar som är född i Somalia och flyttade till USA när hon var åtta år gammal. Alla är medborgare i USA. Trumps kommentar får nu massiv kritik från Demokraterna och talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi, kallar den främlingsfientlig. Flera demokratiska presidentkandidater har också fördömt Trumps uttalande och Storbritanniens premiärminister, Theresa May, sa via sin talesperson att "språket som använts är helt oacceptabelt". Från republikanskt håll har det varit desto tystare. Kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez uttalade sig om just den tystnaden när hon i en tweet skrev att "Trump känner sig bekväm med att leda det Republikanska partiet mot fullständig rasism, det borde oroa alla amerikaner". SR 190715.
Efter skandalen: Republikaner stödjer Trump. I USA har demokraterna kallat till en omröstning om att fördöma president Donald Trumps uttalanden om att fyra demokratiska kongresskvinnor är illojala mot USA och att om det inte passar så kan de "åka tillbaka till platserna de kom från". Men ledande republikaner sluter upp bakom Trump. "Jag tycker inte att presidentens tweets var rasistiska, det är medierna som har förstorat allt," sa kongressledamoten James Comer från Kentucky. "Det är presidentens stil att uttrycka sig så. Och jag kan berätta att från min delstat i Kentucky, där presidenten har många supportrar har jag inte hört ett negativt ord om det här." I kväll kommer demokraterna att hålla en omröstning i representanthuset om att fördöma president Trumps uttalande, en omröstning där många republikaner kommer att rösta nej. "Vi kan inte börja rösta om uttalanden som enskilda personer har gjort, det finns massor av uttalanden från andra sidan som också kan ifrågasättas," sa Kevin McCarthy, ledare för republikanerna i representanthuset. Enligt republikanerna har kritiken mot de fyra kongresskvinnorna inget med hudfärg eller ursprung att göra. Vad vi är kritiska mot är deras politik som skadar landet, hette det. SR 190716.
USA:s representanthus fördömer Trump-tweetar. Sent under tisdagskvällen röstade representanthuset genom ett fördömande av president Donald Trumps uttalanden om fyra demokratiska kongresskvinnor. Trumps uttalanden är enligt fördömandet "rasistiska kommentarer som har legitimerat rädsla och hat mot nya amerikaner och färgade människor". Att fördömandet skulle röstas igenom var väntat eftersom demokraterna har majoritet i representanthuset och frågan var hur utfallet bland de republikanska ledamöterna skulle bli. I slutändan röstade fyra republikaner och en fristående ledamot JA till fördömandet vilket gav ställningen 240 för och 187 mot. Sex republikaner röstade inte alls. Det var i söndags som presidenten twittrade: "varför kan de inte åka tillbaka till de brottstyngda platserna som de kom från" med en uppenbar passning till fyra icke-vita kongresskvinnor från demokraterna som ofta kritiserar Trumps politik. Alla fyra är amerikanska medborgare och tre är födda i USA. Och de senaste dagarna har det pågått ett hätskt ordkrig mellan presidenten och kongresskvinnorna. SR 190717.
Trumpanhängare: "Skicka tillbaka dem!". Trots massiv kritik fortsätter Donald Trump att stå fast vid sitt uttalande om att fyra demokrater, som är medborgare i USA, ska åka tillbaka till platserna de kom ifrån. Under ett kampanjmöte i North Carolina visade Trumpanhängarna i publiken att de står på presidentens sida. Donald Trump försöker göra de fyra progressiva kongresskvinnorna till symbolen för det demokratiska partiet. Och han gör det genom ett budskap som förutsätter en underförstådd skillnad mellan dem och hans anhängare. En skillnad som baserar sig på ursprung. Trump gick framförallt hårt åt Ilhan Omar, kongressledamoten från Minnesota. Presidenten verkade argumentera för att Omar hyllar al-Qaida, vilket inte är sant. Han anklagade henne för att ha fällt antisemitiska uttalanden varpå publiken började ropa: "Skicka tillbaka henne!", "skicka tillbaka henne!". Omar, som föddes i Somalia, är amerikansk medborgare och valdes till kongressen 2018. Hon är den första person att bära hijab i USAs kongress. Publikens reaktion och Trumps uttalande om att de fyra kongressledamöterna ”borde åka tillbaka” till platserna de kom ifrån, har väckt reaktioner både från höger och från vänster. "Det är fult, det är ignorant, det är farligt. Och det är oamerikanskt", skrev den konservativa radioprataren Joe Walsh. Talet under kampanjmötet är ännu ett kvitto på att Trump inte lyssnar på den kritiken. Det visar också att Trump inte verkar vara ett dugg intresserad av att expandera sin väljarbas inför valet 2020. Snarare intensifierar han de signaler han använde sig av i kampanjen för fyra år sedan. SR 190718.

USA stramar åt möjligheter att söka asyl. I USA införs i dag nya regler för att stoppa flyktingar från att söka asyl vid gränsen mellan Mexiko och USA. Beskedet som kom oväntat i går är en av de tuffaste åtgärderna hittills i president Donald Trumps politik för att minska invandringen till USA. De nya reglerna gör det i princip omöjlighet för människor från länder i Centralamerika att söka asyl vid USA:s södra gräns och beskedet möttes av massiv av kritik från människorättsorganisationer. Enligt reglerna måste nu flyktingar som passerar andra länder på väg till USA söka asyl där först. Bara om de kan visa att de fått avslag på sin asylansökan där får de söka asyl i USA. Det innebär till exempel att alla från Honduras och El Salvador som reser genom Guatemala först måste söka asyl där och guatemalaner först måste söka asyl i Mexiko. FN:s flyktingorgan UNHCR säger sig vara mycket oroat över de nya reglerna och både Mexiko och Guatemala protesterar högljutt. För ett litet land som Guatemala – där 1000 personer passerar varje dag passerar landet på väg norrut - finns ingen möjlighet att hantera så många asylärenden. De senaste åren har antalet människor som försöker ta sig till USA via gränsen mot Mexiko ökat dramatiskt och att minska invandringen är en av Donald Trumps viktigaste frågor. USA:s justitieminister sa William Barr i ett skriftligt uttalande att det stora antalet asylansökningar har satt en enorm press på USA:s migrationsdomstolarna och att de nya reglerna kommer att skrämma bort ekonomiska migranter. Enligt jurister på flera av USA:s största människorättsorganisationer bryter de nya reglera mot lagen och stämningar är att vänta. Vad som kommer att hända med alla asylsökanden som redan väntar på den mexikanska sidan om gränsen är ännu oklart. SR 190816.

Kongressen skippar riksrätt mot Trump. Kongressen har röstat för att bordlägga en resolution om att ställa president Donald Trump inför riksrätt. Samma dag hålls en omröstning om att ställa justitieminister William Barr till svars för att ha undanhållit information. Resolutionen om riksrätt, som lagts fram av Texasdemokraten Al Green, gick därmed inte till omröstning. Kongressen röstade med siffrorna 332 mot 95 för att lägga frågan åt sidan. SR 190718.

West Virginia lawmaker calls out Trump for ‘using Lord’s name in vain’ during rally. A West Virginia lawmaker is upset with "distasteful comments" President Trump made during his North Carolina rally. But it had nothing to do with the "send her back" crowd chants directed at Rep. Ilhan Omar, D-Minn., that the president disavowed Thursday. Democratic state Sen. Paul Hardesty, a conservative Trump supporter from coal country, sent a letter to the president saying he was "appalled" the leader of the free world used "god-damn" not once, but twice, during his Wednesday night rally. The first time was in reference to a business person whom Trump didn't get along with that reluctantly agreed he is prospering under the Trump administration. Otherwise, he would've been "god-damn poor," Trump said. The second time Trump used it was in reference to how hard the U.S. military would strike Iran if it comes to it. It didn't sit well with the West Virginia lawmaker. Fox News 190719.

Trump mötte människor som förföljts för sin tro. Förföljda troende från ett tiotal olika länder besökte nyligen USA:s president Donald Trump. Några tackade presidenten för hans administrations arbete för religionsfrihet och andra bad honom om hjälp. Det var i samband med att USA:s utrikesdepartement höll i ett möte i Washington DC med ett hundratal länders ambassadörer för att främja och förbättra religionsfriheten, som de 27 förföljda troende besökte det Ovala rummet, skriver The Christian Post. Världen idag 190723.

Hårdare migrationsregler införs i USA. Trumpadministrationen kommer att förändra reglerna kring utvisningar så att det ska gå snabbare och lättare att utvisa papperslösa människor. Enligt administrationen är det en nödvändig åtgärd för att minska invandringen till USA. De nya reglerna, som kommer börja gälla idag, innebär att människor som misstänks uppehålla sig illegalt i USA kan utvisas utan att få sitt fall prövat av en migrationsdomstol. Det kommer skynda på processen enligt Trumpadministrationen. Men det kommer samtidigt öka risken för misstag, enligt människorättsorganisationer. Den här typen av utvisningar har tidigare använts när myndigheterna gripit människor som nyligen tagit sig över gränsen utan tillstånd. Nu kommer reglerna gälla alla papperslösa som befunnit sig i USA i mindre än två år. Enligt Trumpadministrationen är förändringen nödvändig för att minska trycket på migrationsmyndigheterna och för att frigöra mer plats på förvar runtom i landet. "Det här kommer stärka den nationella säkerheten, minska antalet illegala gränspasseringar och bidra till att främlingar snabbt avlägsnas," sa Kevin McAleenan, tillförordnad minister för departementet för inrikes säkerhet. Som så ofta annars har flera organisationer lovat att utmana beslutet i domstol. "Under den här olagliga planen kommer invandrare som levt här i åratal utvisas i en rättsosäker process," sa till exempel Omar Jawdat på organisationen ACLU. SR 190723.

Indien och Afghanistan kritiska mot Trump. USA:s president Donald Trump har nyligen gjort uttalanden som rejält retat upp regeringarna i Afghanistan och Indien. "USA skulle kunna radera Afghanistan från jordens yta på tio dagar, men jag vill inte döda 10 miljoner människor," sa Donald Trump till den samlade pressen efter sitt möte med Pakistans premiärminister Imran Kahn. (Kommentar: Dumt skämt!) Donald Trump menade att Pakistan kunde hjälpa till att få ett slut på det långa kriget och den långa perioden som amerikanska styrkor har funnits i landet. President Trump menade att han tröttnat på att amerikanska styrkor agerar poliser i ett annat land. Och det retade omgående upp Afghanistans regering, som fokuserade hårt på det som de ansåg vara ett förtäckta hot om att bomba sönder hela landet – och undvek att besvara presidenten kritik mot att de själva inte byggde skolor och sjukhus åt sina medborgare. Sedan lyckades president Trump reta upp nästa regering i regionen. Denna gång Indien. Och här blev det ännu mer märkligt i en annan fråga. För så här sa Trump nu. "Jag träffade Indiens president Narendra Modi för två veckor sedan, och han bad mig hjälpa till att förhandla i konflikten mellan Indien och Pakistan om Kashmir. Jag är glad om jag kan hjälpa till," sa Trump. Och nu var det Indiens regering som gick i taket, och menade att ingen har bett Donald Trump om någonting i den vägen. SR 190723.

Trump-administrationen beordrar nya avrättningar. USA kommer att genomföra dödsstraff på federal nivå för första gången på 16 år. Det meddelade justitieminister William Barr idag. I flera delstater används dödsstraff men inte sedan 2003 har en federal fånge avrättats i USA. Men nu vill alltså Trump-administrationen återuppta dödsstraffet och påbörja avrättningarna av fem dödsdömda män i slutet på året. "Vi upprätthåller lagen och vi är skyldiga offren och de anhöriga att se till så att straffen utförs," skriver Justitieminister William Barr i ett uttalande. Och han meddelar att de fem männen, som alla dömts för att mördat barn, ska börja avrättas i december och januari och att fler avrättningar kommer att planeras in senare. I USA är dödsstraff lagligt i fler än hälften av alla delstater - 29 stycken och på federal nivå. Men de senaste åren har det i princip varit ett stopp för dödsstraff på nationell nivå, under tiden som justitiedepartementet utrett frågan. Det handlar bland bland annat om de dödliga injektioner som avrättningarna utförts med och som kritiserats för att orsaka fångarnas lidande. Inte sen 2003 har en federal fånge avrättats. Men nu meddelar alltså Justitieminister William Barr att det är dags att återuppta avrättningarna och har beordrat den amerikanska fängelsemyndigheten att ta fram ett nytt regelverk kring injektionerna. Det sitter omkring 60 federala fångar idag på det som kallas "death row" i väntan på straff. Policy-ändringen från Trump-administrationen kommer efter att flera delstater där dödsstraff tillåts, de senaste åren valt att pausa avrättningar antingen officiellt eller inofficiellt - och samtidigt som demokratiska presidentkandidater nu går till val på att helt förbjuda dödsstraffet. En av dem, senatorn Kamala Harris, twittrar nu att dödsstraff är omoraliskt och att för många oskyldiga har dömts. Men en majoritet av amerikanerna är dock för dödstraff - 54 procent i en undersökning från Pew research center från i fjol. SR 190725.

Trump stoppar förbud av vapenexport till Saudiarabien. USA:s president Donald Trump har lagt sitt veto mot tre resolutioner i kongressen där kongressen velat stoppa Trumpadministrationen från att sälja vapen och militärt underhåll till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Vita huset anser att ett stopp för sådan vapenförsäljning skulle signalera att USA inte stödjer sina partners och allierade. Resolutionerna röstades igenom i kongressens båda kamrar i förra veckan mot bakgrund av den upptrappade spänningen mellan USA och Iran – Saudiarabiens ärkefiende. SR 190725.

USA:s HD ger klartecken för murpengar. I USA har Högsta domstolen nu godkänt finansieringen av delar av Trumps mur mot Mexiko, samtidigt som en rättsprocess fortsätter – en stor seger twittrar presidenten. Högsta domstolens besked nu i natt, att Trump får använda 2,5 miljarder dollar ur försvarsbudgeten för att bygga delar av muren mot Mexiko, fick Trump att utropa "Wow" på Twitter. En stor seger för gränssäkerhet och upprätthållandet av lagen skriver han. I sina ansträngningar att infria sitt vallöfte om att bygga muren har Donald Trump stött på patrull på olika sätt när det gäller finansieringen. Ett försök att använda pengarna, har stoppats i en instans, och Trump-administrationen fick inte lov att fortsätta med planerna under tiden beslutet överklagades. Men det beslutet river Högsta domstolen nu upp och tillåter alltså att pengarna används för att bygga delar av muren, i väntan på att överklagandeprocessen blir klar. SR 190727.

Frankrike svarar på Trumps hot. Frankrikes skatt på stora internetjättar riktar sig inte specifikt mot amerikanska företag. Det beskedet gav i dag den franske finansministern Bruno Le Maire, i ett svar på USA:s president Donald Trumps hot om att införa tull på franska viner vid en presskonferens i eftermiddags. Frankrike anser att stora internationella internetföretag som Google, Amazon, Facebook och Apple betalar för lite skatt jämfört med andra företag i Frankrike. Därför införde man nyligen en nationell skatt för den här typen av utländska företag. Detta har provocerat USA:s president Donald Trump som i går kallade skatten för "dårskap" i ett twitterinlägg, och också meddelade att han nu överväger att införa skatt på franska viner, som en motåtgärd. Den franske finansministern Bruno Le Maire anser inte att man kan likställa dessa olika varor – vin och internettjänster. Han hoppas istället få med sig fler länder på den här nya typen av skatt, och att en överenskommelse om en sådan kan nås vid G7-mötet i franska Biarritz i slutet av Augusti. SR 190727.

Trump anklagas återigen för rasism. I USA kritiseras president Donald Trump på nytt för rasism efter flera uttalanden på Twitter riktade mot en svart kongressledamot. Twitterinläggen, där Trump beskriver demokraten Elijah Cummings distrikt i Baltimore som "äckligt och invaderat av råttor" kommer nästan exakt två veckor efter hans första utspel om att fyra icke-vita kongresskvinnor borde "åka tillbaka dit de kommer ifrån". Och de har väckt starka känslor. CNN:s TV-ankare Victor Blackwell blir känslosam när han beskriver att han själv växte upp i det område i västra Baltimore, med en majoritet svarta invånare, som Donald Trump på Twitter nu beskriver som "en vedervärdig oreda, invaderat av råttor och skadedjur". "Det finns problem men människor går till jobbet, älskar sina barn och svär trohet till flaggan där precis som på andra håll", säger Blackwell i klippet som sen spridits på nätet. Donald Trumps tweets kom efter ett inslag på hans favoritprogram Fox and Friends, där kongressledamoten Elijah Cummings anklagas för att bry sig mer om hur migranterna längs mexikanska gränsen har det, än hur det ser ut i området han representerar. Trump skriver bland annat att "Cummings är en brutal mobbare som skriker på gränspersonal" och att "ingen människa borde vilja bo i hans väldigt farliga distrikt". De nya tweetsen kommer nästan exakt två veckor efter hans utspel om att fyra icke-vita kongressledamöter borde "åka tillbaka dit de kommer ifrån" och återigen anklagas han nu för rasism av en mängd demokratiska politiker. Däribland Nancy Pelosi, representanthusets talman som själv är från Baltimore, flera presidentkandidater och Baltimores borgmästare som kallar Donald Trump "en besvikelse för Baltimores invånare, vårt land och världen." Baltimore är en av de farligaste städerna i USA och delar av Cummings distrikt är hårt drabbat av våld och fattigdom. Kimberly Klasic, en republikansk strateg vars mobilfilmer på sophögar och förfall i västra Baltimore Trump nu delat på twitter säger att hon, som själv är svart, är besviken på att CNN-ankaret Victor Blackwell gjort det hela till en rasfråga och att hon hoppas att uppmärksamheten gör att det blir en förändring i området. Och de som försvarar Trump nu menar att det inte är rasistiskt att peka på de problem som finns i området. Och Fox News vinklar idag på att presidentkandidaten Bernie Sanders, som kritiserar Trump, 2015 ska ha sagt om västra Baltimore "att man skulle kunna tro att man är i ett land i tredje världen." De nya anklagelserna om rasism mot Trump kommer samtidigt som hans engagemang för hiphop-stjärnan ASAP Rocky tolkats som ett försök att blidka svarta väljare efter uttalanden om att fyra icke-vita kongressledamöter "borde åka tillbaka dit de kommer ifrån". Och de lär ge ytterligare bränsle åt diskussionen om Trumps inställning till rasfrågan och hans strategi inför presidentvalet nästa år. SR 190728.
Tårögda CNN-ankaret: Det är svarta som Trump menar. "När Trump twittrar om ’angrepp’ (på engelska, ’infested’, reds anm), så handlar det om svarta och bruna människor." Det sa CNN-ankaret Victor Blackwell i ett uppmärksammat tv-inslag i går efter Donald Trumps utspel mot kongresspolitikern Elijah Cummings distrikt i Baltimore. Presidenten talade bland annat om distriktet som angripet av råttor och kritiker anklagar honom för att använda ett avhumaniserande och rasistiskt språk. Blackwell, som själv vuxit upp i det utpekade distriktet, har fått stor uppmärksamhet för sitt känslosamma svar till presidenten. Omni 190728. Independent 190728.

USA: Underrättelsechefen Dan Coats lämnar. USA:s nationella underrättelsechef Dan Coats kommer att lämna sitt uppdrag i augusti, det bekräftar president Donald Trump nu på twitter. Dan Coates har under sina knappt två och ett halvt år i Trump-administrationen ofta varit oenig med presidenten i frågor gällande bland annat Ryssland, och Trumps kritik mot amerikanska underrättelserepresentanter- och myndigheter. Trump nominerar nu Texas-republikanen John Ratcliffe till ersättare för Dan Coats. Dan Coats är den senaste i en lång rad ministrar och topptjänstemän som lämnat Donald Trumps administration. Några av dem som har lämnat är försvarsminister Jim Mattis, utrikesminister Rex Tillerson, ministern för inrikes säkerhet Kirstjen Nielsen och Vita husets stabschef John Kelly. SR 190728.

Trump: nya tullar på kinesiska varor. USA inför nya strafftullar mot Kina på varor som mobiltelefoner och leksaker, det meddelar president Donald Trump. Beskedet överraskade många och fick börsen att falla. Den 1 september ska de nya strafftullarna på 10 procent på importerade varor som iphones, sneakers och leksaker, till ett värde av ungefär 300 miljarder dollar, träda i kraft. Det meddelar Donald Trump och beskedet innebär att i princip all import från Kina nu belagts med tullar. Förra året införde Trump-adminstrationen tullar på 25 procent på bland annat olika industrimaterial. Beskedet överraskar många eftersom det kommit signaler om att handelsförhandlingarna mellan Kina och USA var konstruktiva. Efter G20 mötet mellan Trump och Kinas president Ki Jinping sa Trump dessutom att det inte skulle bli fler tullar. Men nu skriver han på twitter att Kina inte har uppfyllt sina löften om att köpa mer amerikanska jordbruksvaror, eller stoppat försäljningen av fentanyl, en opioid som ligger bakom många överdoser i USA. En ny förhandlingsrunda mellan USA och Kina är planerad i september. Donald Trump avslutar sina senaste tweets med att förhandlingarna fortsätter i positiv anda och han känner att framtiden mellan Kina och USA kommer bli väldigt ljus. SR 190802.
Trump trappar upp handelskriget med Kina. Handelskonflikten mellan USA och Kina trappas nu upp. Igår kväll meddelade president Donald Trump att han inför nya strafftullar mot fler kinesiska varor, som mobiltelefoner och leksaker. Och han varnade för att tullarna kan komma att höjas tills länderna når ett handelsavtal. "Tills vi når ett avtal kommer vi fortsätta beskatta Kina." Beskedet om nya tullar på 10 procent på kinesiska varor som iphones, barnböcker och sneakers värda ungefär 300 miljarder dollar fick aktiemarknaden att falla igår kväll. SR 190802.

Handelskriget trappas upp. Den kinesiska yuanen föll på måndagen till rekordlåga nivåer efter att USA:s president Donald Trump hotat om att införa ytterligare tullar mot Kina. Den kinesiska yuanen föll på måndagsmorgonen till den lägsta nivån mot USA-dollarn på ett decennium. Dollarn kostade tidvis mer än sju yuan, och därmed passerades en symboliskt viktig gräns. Enligt experter har handelskriget trappats upp rejält. Det som hänt är att Kina låtit valutan försvagas genom att sluta stödköpa yuan. Kina har en kontrollerad växelkurs mot dollarn och varje morgon sätts kursen efter hur valutan har handlats dagen innan. Valutan kan antingen försvagas eller förstärkas med max två procent. "Det stora vapnet Kina har är valutan och frågan har varit om de verkligen kommer våga använda det vapnet. Och ja, nu har man använt storsläggan för att svara igen på amerikanerna," säger Pär Magnusson, räntestrateg på Swedbank. Att försvagningen sker just nu är ingen slump, menar Pär Magnusson på Swedbank. Förra veckan meddelade USA:s president Donald Trump att han kommer gå vidare med att införa tioprocentiga tullar på kinesiska exportvaror från och med september månad, Tullar motsvarande ett värde på 2 900 miljarder svenska kronor. Detta utöver de tullar som redan införts. "Nu finns två alternativ. Det ena är att man går till förhandlingsbordet eller så eskalerar handelskriget ytterligare." En del bedömare tror att amerikanska centralbanken, som förra veckan sänkte räntan, kan komma att sänka räntan ännu mer. Detta på grund av att tillväxtutsikterna blir sämre om handelskriget mellan Kina och USA trappas upp. Något som skulle kunna leda till att dollarna försvagas. Men det finns skäl att tro att den effekten uteblir, enligt Pär Magnusson. "Den amerikanska dollarn är en valuta man flyr till i orostider. Därför är det svårt att aktivt sänka dollarns värde just i orostider." SR 190805.

Honduras president misstänks vara inblandatd i knarkhärva. Honduras president Juan Orlando Hernández pekas enligt nya uppgifter ut som inblandad i den knarksmuggling och penningtvättshärva som hans bror utreds för i New York. Dokument som medieföretaget Univision tagit del av visar att presidenten ska ha tagit emot 1,5 miljoner dollar från droghandel, för att bekosta sin valkampanj 2013. Det 44-sidor långa dokumentet som tv-kanalen Univision har tagit del av är en del av bevisningen mot presidentens bror Tony Hernández som bland annat är åtalad för drogsmuggling. Tony Hernández greps i november 2018 och misstänks ha haft samröre med mexikanska och colombianska karteller för att smuggla kokain till USA. I dokumentet - som är en del av bevisningen mot Tony Hernández - näms det enligt Univision att en borgmästare ska ha betalat 1,5 miljoner dollar till Honduras president Juan Orlando Hernández valkampanj 2013. Presidenten är inte åtalad och har i ett uttalande förnekat anklagelserna som han kallar för falska och perversa. SR 190806.

Venezuela - USA inför omfattande nya sanktioner mot Venezuela. USA skärper tonen mot Venezuela. President Trump har på tisdagen utfärdat ett dekret som innebär nya, tunga sanktioner mot landet för att sätta press på Nicholás Maduros regim. Nu fryser man alla Venezuelas tillgångar i USA, samtidigt som amerikanska företag förbjuds att göra affärer med Venezuela. I dekretet motiveras de nya sanktionerna med att hänvisa till bland annat Maduros upprepabde maktmissbruk samt till brott mot mänskliga rättigheter, till exempel godtyckliga gripanden av landets medborgare. USA:s säkerhetsrådgivare John Bolton har varnat landets företag och andra länder från att göra affärer med Venezuela och säger att USA överväger motåtgärder mot dem som bryter mot förbudet. De färska sanktionerna ses som det hittills kraftigaste försöket att åsidosätta Maduro, efter att den politiska krisen i Venezuela tillspetsades tidigare i år.USA har redan tidigare infört santkioner som riktar sig mot bland annat Venezuelas omfattande oljeindustri. Krisen bröt ut efter att Maduro valdes till en ny sexårsperiod som president i ett val som enligt bedömare präglades av fusk. USA har tidigare erkänt Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó som landets rättfärdiga ledare. yle 190806.

Kristen irakier dog efter utvisning från USA. Han hade bott hela sitt liv i USA. 41-årige Jimmy Aldaouds död i Irak skapar debatt. Jimmy Aldaoud berättar också att han inte fick en chans att förklara sig efter att han blivit inplockad av polisen. "De vägrade lyssna på mig," berättar han. "Jag bad dem, jag har aldrig sett landet, jag har aldrig varit där, jag kan inte språket." Dödsorsaken som nämns är att han som diabetiker inte lyckades få tag på insulin. Flera amerikanska medier rapporterar nu om mannens öde efter utvisningen och en debatt om Donald Trumps hårda tag mot migranter har blossat upp. Bland annat går det juridiska ombudet ut hårt i sin kritik och menar att det är den amerikanska administrationen som är ansvarig för Jimmy Aldaouds död. Dagen 190809.

Mike Pence: Be mer än att surfa. Hur hanterar man olika svårigheter i livet? USA:s vicepresident Mike Pence har ett handfast råd. "För det första behöver man ägna mer tid på knä än på Internet," säger han. USA:s vicepresident Mike Pence utsattes för skarp kritik då hans hustru började arbeta deltid på en kristen skola i Virginia. Bakgrunden till kritiken var att skolan ska ha lärt ut klassisk kristen undervisning gällande äktenskap och sexualitet, och krävt att personal och elever efterlevde biblisk standard i sådana moraliska frågor. Kritikerna menade att hustruns val av arbetsplats visade att Mike Pence inte stöttade hbtq-personer. Världen idag 190812.

Skärpta regler för fattiga migranter. I USA har Trumpadministrationen i dag presenterat skärpta regler för invandrare som vill försöka få permanent uppehållstillstånd eller bli amerikanska medborgare. Steget är helt i linje med president Trumps löften att minska antalet icke-amerikaner i USA. Från och med i höst riskerar den som har laglig rätt att tillfälligt bo och jobba i USA, att så småningom tvingas lämna landet. I alla fall om de använder sig av något av de amerikanska skattefinansierade välfärdssystemen. Det kan handla om bistånd i form av grundläggande akutsjukvård, om bostadsbidrag eller om matkuponger. Lagändringen börjar gälla i oktober, den kommer att beröra över 30 miljoner människor, och tros särskilt komma att påverka de miljontals latinamerikaner som i USA jobbar för låga löner, och som får bidrag till mat och hyra för att klara sig och sina familjer. Lagen presenteras som en både breddad och skärpt definition av redan gällande regler, och enligt Vita Huset kommer inga bidragsberoende invandrare att kunna räkna med permanenta uppehålls- och arbetstillstånd. Undantagna är minderåriga barn och gravida kvinnor. I ett uttalande motiverar president Trump de nya reglerna med att kravet på att alla invandrare måste vara självförsörjande är till för att skydda amerikanska medborgare. Kritiken från mer invandrarvänliga amerikaner går ut på att det är omänskligt att utestänga verkligt behövande från bistånd, vars hela mening är att hjälpa just fattiga människor. Dessutom att det här är ännu ett steg i Trumps vilja att förändra USA, från att vara ett traditionellt invandringsland, till att stänga ute resten av världen. USA är långt ifrån det enda landet som ställer höga krav på dem som ibland kallas ekonomiska invandrare, och Trumps USA sällar sig nu till de länder som uttryckligen enbart tar emot självförsörjande och högutbildade immigranter. SR 190812.

Stora ekonomiska skillnader mellan svarta och vita i USA. I USA visar färsk forskning att den ekonomiska klyftan mellan vita och svarta amerikaner fortsätter att växa. En ny rapport visar att vita amerikanska familjer har tio gånger större tillgångar än afro-amerikaner, och dessutom att de ökande klyftorna bromsar USA:s tillväxt. Tosha - en afroamerikansk kvinna som lever under USA:s fattigdomsgräns - säger till tidningen New York Times att den mat hon regelbundet får från en välgörenhetsorganisation sparar så pass mycket pengar att familjen kan fortsätta betala för vatten i kranen och el i väggurtagen. Det är ett liv på marginalen som Tosha delar med miljoner afroamerikaner, och det är en fattigdom som har stora nationalekonomiska konsekvenser. Den vita familjen har enligt McKinseyrapporten tio gånger större tillgångar än den svarta, och den klyftan har dessutom ökat med över 50 procent de senaste 25 åren. Medan vita amerikaners tillgångar i form av hus och hem, banksparande, aktieinnehav och annat, vuxit rejält, har de svarta amerikanernas betydligt blygsammare kapital inte ökat alls. Rapportförfattarna från McKinsey listar en lång rad i och för sig redan kända orsaker till de ökande gapen mellan vita och svarta i USA - det handlar om allt ifrån stora skillnader i uppväxt, utbildning och arbetsmarknad, till när diskriminering och kriminalitet blir livsavgörande faktorer och om hur både fattigdom och rikedom går i arv. Marcus säger till BBC att han och så många andra svarta är lågutbildade och underbetalda, och att det varit så i så många generationer att det tycks nästan omöjligt att ändra på. SR 190814.

Visselblåsare: Google svartlistar högersajter - vill stoppa Trump. Alternativa och konservativa nyhetssidor svartlistas av Google så att de inte dyker upp under sökfältet. Det säger visselblåsaren Zach Vorhies som arbetat på nätjätten och nu släppt hundratals, till synes interna, dokument. I en filmad intervju vidhåller Zach Vorhies att Google försökt tysta honom och att han fruktat för sitt liv. Han säger även att företaget försöker hindra Trump från att bli omvald. Nu har Project Veritas publicerat stora mängder av de dokument som Zach Vorhies säger sig ha beslagtagit från Google. Bland filerna finns ett dokument med titeln "nyhets-svartlista för Google Now". Där finns flera nedladdningssidor, som Pirate Bay, listade, men också olika konservativa, kristna och alternativa nyhetssajter, exempelvis Christian Post, Infowars och Lifenews. "Den här svartlistningen visar vilka nyhetssidor som inte ska dyka upp under sökfältet på androida telefoner," säger Zach Vorhies. Världen idag 190816. Infowars 190815.

Trump överväger att terrorklassa antifascister. Det är fortfarande lugnt i staden Portland i den amerikanska delstaten Oregon där det senare under kvällen väntas hållas en stor vit-maktdemonstration som väntas mötas av motdemonstranter. "Ett demonstrationståg från vit makt-rörelsen har just nu stoppats av polisen uppe på en bro, men stämningen är lugn," rapporterar Sveriges Radios utsända Agneta Furvik från Portland. Tidigare under dagen skrev president Donald Trump i en tweet apropå det som händer i Portland att han seriöst överväger att sätta upp antifascisterna i Antifa på USA:s terrorlista. "Det väcker uppmärksamhet och reaktioner eftersom han inte tidigare sagt något om att vit-makt-sidan skulle kunna övervägas att terroriststämplas," säger Agneta Furvik. SR 190817.
Vit makt-rörelsen: Väldigt lyckad aktion. Minst 13 personer greps i går i Portland i den amerikanska delstaten Oregon då vitmakt-rörelsen demonstrerade och antifascister motdemonstrerade.Vit makt-rörelsen ser gårdagens aktion som mycket lyckad eftersom deras huvudkrav fick tydligt stöd av USA:s president Donald Trump. "Vårt mål är uppnått - titta bara på president Trumps Twitter," sa en av Vit makt-rörelsens frontfigurer, Joe Biggs, till nyhetskanalen ABC efter att han och ett hundratal anhängare marscherat genom centrala Portland med flaggor och slagord. Biggs syftade förstås på att Trump i går twittrade att det pågår seriösa överväganden om att terrorstämpla antifascist- och antirasiströrelsen Antifa. Och det var just det som var huvudparollen för de Vit makt-medlemmar som kom till Portland. SR 190818.

Svåra förhållanden för asylsökande i Mexiko. Sedan USA införde den så kallade "Stanna i Mexiko"-policyn har över 25 000 asylsökande skickats tillbaka till Mexiko i väntan på asylbeslut. Många vittnar om svåra förhållanden och rädsla för sina liv i farliga gränsstäder. Sedan Trump-administrationen införde regeln i slutet på januari visar siffror från USA:s migrationsmyndighet att över 25 000 asylsökande, framför allt från Centralamerika, skickats tillbaka till olika mexikanska gränsstäder fram till slutet på juli. Enligt tidningen NYT har den siffran nu i mitten på augusti hunnit bli 32 000. Undantag görs för till exempel ensamkommande barn. Om man också räknar med alla de som just nu köar på den mexikanska sidan för att över huvud taget få påbörja en asylansökan i USA, är siffran enligt tidningen nära 60 000. Stanna i Mexiko-policyn är en del i Trump-administrationens försök att avskräcka migranter från att ta sig till USA. Men regeln får hård kritik från bland annat människorättsorganisationer som menar att det är inhumant att tvinga människor att vänta i farliga gränsstäder där de riskerar våld, rån och kidnappningar. Många är också kritiska mot att myndigheterna i Mexiko inte erbjuder tillräcklig hjälp, de asylsökande måste ofta förlita sig på frivilligorganisationer och kyrkor, eller hamnar på gatan. SR 190820.

Danmarks statsminister: Jag hade sett fram emot besöket. Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, beklagar att USA:s president ställt in sitt statsbesök i början på september. Det sa hon vid ett möte med pressen i Köpenhamn under onsdagseftermiddagen. "Jag beklagar och är förvånad över att den amerikanska presidenten ställt in sitt besök här i Danmark. Jag hade sett fram emot besöket och förberedelserna var i full gång," sade statsminister Mette Frederiksen till pressen. Det var i natt svensk tid som Donald Trump skrev på Twitter att han skjuter upp sitt besök, eftersom Danmark inte vill diskutera en försäljning av Grönland till USA. Ungefär samtidigt fick danska ambassaden i USA meddelande från Vita huset, sa Mette Frederiksen på pressträffen. Hon betonade att USA fortsatt är en av Danmarks närmaste och viktigaste allierade. "Jag hade först och främst sett fram emot att diskutera våra gemensamma intressen." Mette Frederiksen betonade de många gemensamma intressen som länderna skulle diskuterat vid mötet, men betonade också att beskedet om att Grönland inte är till salu ligger fast. Enligt den danska statsministern påverkar inte det inställda mötet relationerna mellan Danmark och USA och inbjudan till Donald Trump finns kvar. Hon hoppas på en fortsatt bra dialog, eftersom de säkerhetspolitiska utmaningar som finns i Arktis inte försvinner på grund av ett inställt möte. SR 190821.
Trump: Otrevligt - de kunde bara ha sagt nej. Ett "absurt" förslag. En avfärdad affär. Och en trumpen president. Danmarks avvisande svar om ett amerikanskt köp av Grönland blev för mycket för Donald Trump. Det var inte särskilt trevligt av danskarna, säger han, och skjuter upp sitt Danmarksbesök på obestämd framtid. När Donald Trump ska förklara sitt beslut pekar han på den danska statsministerns Mette Frederiksens kommentarer om den föreslagna affären. Hon nekade det hon beskrev som en "absurd" idé. "Det var inte ett trevligt sätt att göra det på. Hon kunde bara ha sagt "nej, vi gör helst inte det"," säger USA:s president, enligt AFP. Det var olämpligt av Frederiksen, enligt Trump, som kräver mer respekt. "Hon talar inte med mig," hon talar med USA. hbl 190821.

Trump promotes claim Jewish Israelis love him like he is ‘King of Israel and second coming of God’. Donald Trump has promoted a claim that Jewish people in Israel love him like he is the "king" of the country and "the second coming of God". "President Trump is the greatest President for Jews and for Israel in the history of the world, not just America, he is the best President for Israel in the history of the world...and the Jewish people in Israel love him like he’s the King of Israel," tweeted Mr Trump, quoting Wayne Allyn Root, a conservative radio host known for promoting conspiracy theories. "They love him like he is the second coming of God...But American Jews don’t know him or like him. They don’t even know what they’re doing or saying anymore. It makes no sense!" "But that’s OK, if he keeps doing what he’s doing, he’s good for all Jews, Blacks, Gays, everyone. And importantly, he’s good for everyone in America who wants a job." Mr Trump added his own comment at the end: "Wow!" Independent 190821.

Kina hotar med sanktioner vid F16-försäljning. USA:s utrikesdepartement har i ett första steg i processen godkänt en försäljning av 66 stridsflygplan av modellen F-16 till Taiwan. Kina svarar med hot om sanktioner mot amerikanska företag som är inblandade i försäljningen. "Kina kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera våra intressen, bland dem att införa sanktioner mot de amerikanska företag som är delaktiga i vapenförsäljningen till Taiwan," säger det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Geng Shuang. Peking anser att Taiwan, dit nationalistregeringen flydde 1949 efter förlusten i inbördeskriget mot kommunisterna, är en del av Kina. Enligt Geng Shuang är försäljningen "en allvarlig inblandning i våra inre angelägenheter och underminerar vår (territoriella) suveränitet och (våra) säkerhetsintressen". Pompeo säger till tv-kanalen Fox News att affären är i linje med tidigare amerikansk politik och att "USA bara fullföljer de åtaganden USA tidigare förbundit sig till gentemot alla parter". Taiwan vill modernisera sitt flygvapen, inte minst på grund av kinesiska kränkningar av luftrummet, och de 66 stridsflygplanen är av den senaste versionen av F-16. Enligt tillverkaren Lockheed Martin har planet bättre elektronik, beväpning och radarsystem. Planen kommer att kunna "flyga och strida till 2070 och bortom det", enligt företaget. En talesperson för Taiwans president Tsai Ing-Wen säger att planen kommer att "avsevärt stärka vår luftförsvarskapacitet". hbl 190821.

Trump kräver att Europa tar emot IS-stridande. USA:s president Donald Trump kräver att europeiska länder tar emot tillfångatagna medborgare som USA-stödda styrkor håller fängslade i Syrien för att ha stridit för terrorgruppen IS. Donald Trump har sagt att om inte Europa frivilligt tar emot de medborgare som sitter i fångläger för IS-anhängare i nordöstra Syrien – tillfångatagna av USA-stödda styrkor - så har han inget annat val än att släppa dem i deras hemländer. Han nämnde Tyskland, Frankrike och andra länder, vilket även kan betyda IS-anhängare som är svenska medborgare. Minst 2 000 av fångarna bedöms ha varit regelrätta stridande som med starka IS-sympatier i bagaget rest från sina hemländer i väst och deltagit i krigs- och terrorhandlingar i kalifatets namn. Andra har kommit från annat håll i världen och många av IS-medlemmarna har – eller har lämnat efter sig – fruar och barn, som alltså också numera är tillfångatagna. SR 190821.
Sverige kommer inte ta hem IS-terrorister. Sverige kommer inte hämta hem de svenskar som reste ner till Syrien och Irak för att strida för IS. Det skriver Sveriges inrikesminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande som svar på att USA:s president Donald Trump har krävt att Europas länder ska ta hem IS-terroristerna. Damberg skriver att de ska ställas inför rätta, helst på plats i regionen med närhet till bevis och vittnen. "Sveriges position ligger fast. Vi har inte någon skyldighet att hämta hem de svenskar som reste ner till Syrien och Irak för att strida för IS." Regeringen kommer inte hämta hem dessa terrorister till Sverige. Fokus måste även fortsatt ligga på att dessa personer ska ställas inför rätta, helst på plats i regionen med närhet till bevis och vittnen, säger inrikesminister Mikael Damberg. SR 190822.

USA: Massgripanden efter planerade skjutningar. 28 personer har gripits misstänkta för planer på att genomföra masskjutningar liknande de i El Paso, och Dayton. De gripna misstänks alla ha varit i olika stadier av planering av nya dåd, och flera av dem har gripits efter tips från människor i deras närhet. "Det var flera kraftiga vapen, ammunition, och mycket mer," sa polischefen Robert Luna i Long Beach i Kalifornien när han berättade om den gigantiska vapenarsenal man hittade vid ett tillslag hemma hos en kock anställd på ett av stans större hotell. Den 37-årige kocken ska ha varit missnöjd med sin arbetsgivare och sagt till en kollega att han som hämnd tänkte skjuta både hotellgäster och personal. Arbetskamraten kontaktade polisen, som snabbt slog till efter att ha konstaterat att kocken hade både konkreta planer, tydligt uppsåt och stora resurser att döda ett stort antal människor. Kocken i Kalifornien är en av minst 28 personer som bara de senaste veckorna gripits över hela USA, misstänkta för i vissa fall mycket långt gångna planer på dödliga dåd, som de i El Paso och Dayton, där sammanlagt över 30 människor sköts ihjäl. I delstaten Washington är en 35-åring gripen efter att han sagt att han, precis som skytten i El Paso, tänkte skjuta ihjäl framförallt latinamerikaner. I Ohio sitter en 20-åring häktad efter att han flera gånger hotat ett judiskt all-aktivitetshus. I Nevada är en 23-åring gripen efter att i vitmaktforum på nätet pratat om att attackera dels en synagoga, dels en bar med gayprofil. Enligt polisen höll han på att tillverka sprängladdningar när han greps. Liknande scenarier har de senaste veckorna utspelat sig i Florida, Wisconsin och Tennessee, med flera andra delstater. Enligt FBI har flera av de grip na uttalat velat döda människor från olika minoritetsgrupper, medan andra bara velat döda i största allmänhet. FBI säger att de många gripna - och de många sannolikt avvärjda dåden - är ett resultat av att polisen efter El Paso och Dayton avsevärt höjt tempot i jakten på potentiella massmördare, och också uppmanat människor att tipsa om minsta lilla misstänkta beteende hos personer i deras närhet. SR 190823.

Kina hämnas mot Trump - inför nya tullar. Kina inför nya tullar på amerikanska varor. De kinesiska tullarna ska omfatta varor till ett värde av 75 miljarder dollar, rapporterar TT. Tullarna omfattar över 5000 varor från USA, bland annat jordbruksprodukter, råolja och bilar, enligt Reuters. De införs i två steg – första steget den 1 september och det andra steget den 15 december. Beslutet är ett svar på USA:s senaste besked om tullar på kinesiska varor. SR 190823.
USA:s svar: Höjer strafftullar på kinesiska varor igen. USA svarar nu på beskedet från Kina om höljda tullar på amerikanska varor. Beskedet från president Trump är att de befintliga tullarna på kinesiska varor – till ett värde av 250 miljarder dollar – höjs från 25 till 30 procent från oktober. Tullarna på den resterande delen av USA:s import från Kina på 300 miljarder dollar, som träder i kraft den första september, höjs från tio procent till 15 procent. Utspelet kommer efter Kinas senaste besked i handelskriget med USA — där Peking nu ska införa strafftullar på import av amerikanska varor till ett värde av 75 miljarder dollar. Den amerikanska åtgärden kommer sedan Kinas tullmyndighet annonserat att strafftullar på mellan fem och tio procent ska införas den 1 september respektive den 15 december. Det är samma datum som USA planerat nya tullar på kinesiska varor. Bland de amerikanska varor som omfattas av Kinas strafftullar finns jordbruksprodukter som sojabönor, vete, majs och hirs. I december planerar Kina också att återinföra 25-procentiga tullar på amerikanska bilar och 5 procent på bildelar. Beskedet har fått Donald Trump att rasa och kräva att amerikanska företag lämnar Kina. "Vi behöver inte Kina och skulle uppriktigt sagt vara mycket bättre utan dem", skriver presidenten på Twitter och tillägger: "Våra fantastiska amerikanska företag beordras härmed att omedelbart börja titta på alternativ till Kina, det inkluderar att flytta hem era företag och att tillverka era produkter i USA." Trumps utspel bör ses som retoriskt då han saknar makt att beordra företag att lämna Kina. Men senare under fredagen skrev presidenten på Twitter att tullarna mot Kina höjs. Spänningarna i handelsrelationen mellan världens två största ekonomier gör avtryck på börsmarknaden. Beskedet om Kinas drag i maktkampen fick börserna att backa och Stockholmsbörsen vände tidigare uppgång till nedgång. Efter Trumps utspel på Twitter backade de ledande indexen på Wall Street med mellan 2,4 och 3,0 procent. SR 190824.

Demokraterna: Religionsfrihet är ett hot. Religionsfrihet är ett hot mot medborgerliga fri- och rättigheter. Så kan det demokratiska partiets i USA inställning sammanfattas enligt en nyligen antagen resolution. Skrivelsen, som är negativ till kristnas inflytande i samhället, antogs enhälligt vid Demokraternas sommarmöte i San Francisco nyligen. I resolutionen kritiseras amerikaner med religiös övertygelse och där hävdas att religionsfrihet är diskriminerande. Vidare heter det att skrivelsen är ett uttryck för "ett allmänt och rationellt synsätt som grundar sig på vetenskap och universella humanistiska värderingar". Enligt christianpost.com är det första gången ett stort politiskt parti i USA så entydigt tar ställning i en så grundläggande fråga där det finns olika uppfattningar. "Jag är stolt att Demokraterna har tagit frågan till sitt hjärta. Därigenom har partiet gett det sekulära USA chansen att komma in i matchen," menar Sarah Lewis. Hon arbetar för Secular Coalition of America, en organisation som företräder ateister, agnostiker och humanister, och välkomnar ställningstagandet. "Amerika grundades med ett sekulärt styre för att skydda och företräda alla medborgares frihet. En frihet som omfattar alla trosinriktningar inklusive friheten att inte tro," förklarar hon. Flera kristna är dock starkt kritiska. En är Michael Wear, som arbetade för Barack Obama under dennes tid i Vita huset. Och Elisabeth Warren, senator i Massachusetts, är inne på samma linje när hon förklarar att hennes politiska gärning har sin upprinnelse i tron på Gud. "Jag trodde aldrig att jag skulle försöka bli USA:s president. Men anledningen till att jag gör det är att jag fått en kallelse att agera," sa hon nyligen vid en gudstjänst i Columbia, South Carolina. I nuläget återstår 26 män och kvinnor som vill bli Demokraternas kandidat i presidentvalet den 3 november 2020. Republikanen och presidenten Donald Trump har meddelat att han vill bli omvald. Dagen 190902.
Demokraterna i USA lovprisade ateister. USA:s ateister lovordas i en ny resolution från det demokratiska partiet. Resolutionen har blivit väl omskriven i kristna medier eftersom den innefattar en formulering som kan tolkas som ett hån av religionsfriheten. Resolutionen väcker även kritik för att göra gällande att den största religiösa gruppen inom partiet är icke-troende. I en resolution, som uppges ha röstats igenom på ett partimöte i San Francisco den 24 augusti, prisas landets icke-troende. Världen idag 190907.

New York Times: CIA hade spion i Putins närmaste krets. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, hade länge en spion på högsta politiska nivå i Ryssland. Men efter avslöjandena om rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016, tvingades man hämta ut källan som nu lever på okänd ort, rapporterar amerikanska medier. När källan rekryterades av CIA, någon gång på nittio eller åttiotalet ska denne har varit en tjänsteman på mellannivå i den ryska administrationen. Men allt eftersom åren gick, klättrade källan i regeringsapparaten för att till slut hamna i den absoluta toppen med direkt tillgång till den ryske presidenten Vladimir Putin, rapporterar New York Times. Därmed skulle källan vara en av CIA:s mest värdefulla spioner i organisationens historia. Informationen från källan bedömdes så känslig att den till och med undanhölls från de dagliga underrättelse-briefingarna som hölls för president Obama. Istället levererades den ryska informationen direkt till presidenten i särskilda förseglade försändelser. Det var också denne källa som låg bakom påståendet att Vladimir Putin själv beordrat den ryska påverkanskampanjen inför det amerikanska presidentvalet 2016. Uppgifterna sågs, enligt New York Times, först som så anmärkningsvärda att det fanns en oro, inom CIA, att källan i själva verket var dubbelagent och en granskning av källans alla tidigare uppgifter genomfördes. Men inför presidentvalet anklagade amerikanerna formellt Ryssland för att försöka påverka det kommande valet, och i januari 2017 offentliggjordes en del av CIA:s rapporter kring påverkansoperationen. Offentliggörandet ledde till spekulationer om att CIA hade en källa djupt inne i den ryska administrationen och av rädsla för att källan skulle avslöjas hämtades denne ut ur Ryssland (2017) och lever idag på okänd ort med dold identitet. SR 190910.
Ryssland förnekar amerikansk spion i Kreml. USA ska enligt anonyma källor ska haft en spion på högsta politiska nivå i Moskva. Nu svarar på Rysslands biträdande utrikesministern Sergej Rybakov på uppgifterna och kallar det "lögner" och "förtal". Enligt anonyma källor som intervjuats av medier i USA ska USA under lång tid haft en spion på högsta politisk nivå i Moskva, en spion som idag har lämnat Ryssland och ska befinna sig i USA. Det här förnekar Ryssland bestämt. Under onsdagen röt den biträdande ryske utrikesministern Sergej Rybakov till och sa att det där var "lögner" och "förtal". En påstådd spion i Kreml kan inte ha haft någon roll i att avslöja rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet eftersom det inte förekom någon inblandning, rapporterar nyhetsbyrån Reuters, som i sin tur hänvisar till citat från den ryska nyhetsbyrån Interfax. Att den specifika personen jobbat i Kreml erkänner man, men han ska ha fått sparken, detta enligt Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov. Det sa Peskov redan på dagen igår och kallade det hela för fiktion. SR 190911.

Trump avskedar nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton. USA:s president Donald Trump avskedar sin nationella säkerhetsrådgivare John Bolton. Bolton skriver på Twitter att han själv ligger bakom initiativet. Trump skrev om avskedsbeslutet på Twitter vid sjutiden på kvällen finsk tid. "Jag har informerat John Bolton om att hans tjänster inte längre är önskvärda i Vita huset," skriver Trump. "Vi är av olika åsikt gällande många saker," fortsätter Trump och tillägger att han utnämner en ny säkerhetsrådgivare nästa vecka. Bolton däremot har en lite annan syn på saken. "Jag erbjöd mig att avgå i går kväll och Trump svarade att vi tar den diskussionen imorgon," skriver Bolton. Bolton var Donald Trumps tredje nationella säkerhetsrådgivare efter Michael Flynn och H.R. McMaster. Han har haft posten sedan mars 2018. Herrarna är inte bara oense om vem som ligger bakom idén om att Bolton lämnar sin post. Anonyma källor säger till BBC att USA:s nationella säkerhetsråd under John Bolton blev en helt egen enhet som snarare följde Bolton istället för Trump. En tidigare tjänsteman säger till CBS News att "Bolton hade sina egna prioriteringar, och de överensstämde inte nödvändigtvis med Trumps prioriteringar." Ett tecken på det här är fredsförhandlingarna USA hade med Talibanrebellerna under Donald Trumps ledning. John Bolton ska ha varit en av dem som motsatt sig ett fredsavtal, skriver tidningen The New York Times. Trump twittrade ändå på söndagen att han blåst av ett hemligt möte som skulle ha ägt rum med talibanerna. Beslutet avbröt fredsförhandlingarna som ansågs vara på slutrakan. yle 190910.

Tillfälligt stopp att söka asyl i USA. Högsta domstolen har slagit fast att Vita huset har rätt att tillfälligt stoppa människor från att söka asyl vid gränsen mot Mexiko. Stor seger i högsta domstolen twittrar president Trump om beslutet. Det var i juli som Vita huset gav direktiv om att stoppa möjligheten att söka asyl i USA för personer som passerat genom annat land utan att ha sökt asyl där. I praktiken blir det därmed nästan omöjligt för den stora gruppen centralamerikaner som idag oftast reser genom Mexiko för att nå USA. Redan idag har en del av dem avisats till Mexiko för att vänta in sin tur i asylprocessen därifrån. Nu blir det i alla fall tillfälligt omöjligt att alls söka. President Trump har på flera sätt försökt få bukt med det stora antalet asylsökande. Enligt justitiedepartementet väntar idag över 400 000 personer på besked i asylärenden och många vittnar om att systemet är överbelastat. Samtidig är rätten att söka asyl praxis i USA sen 80-talet och Trumps asylstopps direktiv har utmanats av både människorättsorganisationer och delstatsdomare. Nu ger högsta domstolen grönt ljus för direktivet – i väntan på slutgiltigt besked om ifall den nya regeln är förenlig med gällande lag. För det republikanska partiet är migrationsfrågan kanske den allra viktigaste inför valet nästa år. SR 190912.

Trump ska ha pressat Ukrainas ledare om Biden. USA:s president Donald Trump verkar ha försökt pressa Ukrainas ledare att utreda demokraten Joe Biden och dennes son för korruptionsmisstankar. Det rapporterar nu flera amerikanska medier. Trump och hans advokat Rudy Giuliani ska under sommaren upprepade gånger försökt få Ukrainas nye president Volodymyr Zelenskyj att utlova samarbete kring en utredning av Joe Bidens son Hunter, som tidigare suttit i styrelsen för ett ukrainskt gasbolag. Vissa medier gör gällande att en sådan utredning skulle ha sagts vara ett krav för fortsatt amerikanskt militärt stöd till Ukraina. Joe Biden som hoppas bli demokraternas presidentkandidat leder just nu i opinionsmätningarna över Trump inför presidentvalet nästa år. Uppgifterna om påtryckningarna sammanfaller med ett larm från en visselblåsare inom den amerikanska administrationen som ska ha hört ett samtal i augusti mellan president Donald Trump och en utländsk ledare, ett samtal där presidenten enligt vittnesmålet ska ha uttalat sig på ett problematiskt och möjligen brottsligt sätt. President Trump träffar nästa vecka den ukrainske presidenten i New York i samband med mötet i FNs generalförsamling. Han kallar anklagelserna politiskt motiverade, och förnekar att något oegentligt ska ha skett. Joe Biden krävde i natt, svensk tid, en utskrift av det samtal som Trump, enligt visselblåsaren, påstås ha haft med en utländsk ledare. SR 190921.

Demokrat: "Värsta brottet mot hur en president får agera". Den politiska striden i USA om huruvida president Trump försökt pressa Ukrainas ledare att utreda den demokratiske presidentkandidataspiranten Joe Biden och dennes son har nu nått stormstyrka. Trump förnekar anklagelserna men demokratiska politiker menar att det här kan vara det allvarligaste exemplet på maktmissbruk från en president i landets historia. "Det här är inte bara det värsta brottet mot reglerna för hur en president får agera under Trumps tid i vita huset, utan någonsin, sade en sammanbiten Adam Schiff," ordförande i representanthusets justitieutskott till tv-kanalen CNN. Misstankarna handlar om huruvida Donald Trump och hans advokat Rudy Giuliani hotat att stoppa USA:s militära bistånd till Ukraina om inte den nye presidenten lovat efterforska påstådda oegentligheter som skulle ha begåtts av dåvarande vice president Joe Biden och dennes son som tidigare suttit i styrelsen för ett ukrainskt gasbolag. Militärbiståndet frystes i somras men har nu betalats ut, efter påtryckningar från kongressen. Anklagelserna har försatt Ukraina i en svår situation eftersom man inte vill ses som samarbetspartner till något av de amerikanska partierna, och den ukrainske utrikesministern förnekar att man skulle känna sig pressat av Trumpadministrationen. President Trump själv hävdar också att de samtal han haft med den ukrainske presidenten varit helt enligt regelboken. "Det var ett fläckfritt samtal," sade Trump på söndagen till reportrar utanför Vita huset. Medan en majoritet av amerikanska medier betraktar uppgifterna som mycket problematiska för presidenten beskriver Vita huset och tv-kanalen Fox som står administrationen nära Biden som problemet. Under sin tid som vicepresident begärde Biden att Ukrainas dåvarande riksåklagare skulle avskedas på grund av korruptionsmisstankar – en ambition som delades av EU-länder och internationella institutioner. Men Vita huset och Fox menar att Biden agerade för att skydda sin son och dennes koppling till det ukrainska gasbolaget. SR 190922.
Trump erkänner samtal om Biden med Ukrainas president. USA:s president Donald Trump medger nu att han haft samtal med Ukrainas president om demokraternas Joe Biden, uppger amerikanska medier. Samtalet mellan Trump och Ukrainas president Zelensky ska ha gällt påstådda oegentligheter som skulle ha begåtts av dåvarande vicepresident Joe Biden och dennes son rörande ett gasbolag i Ukraina. SR 190923.

USA: Riksrättsförfarande inleds mot Trump. Representanthuset i USA kommer inleda en riksrättsprocess mot president Donald Trump, det meddelar talmannen, demokraten Nancy Pelosi. Trump påstås ha krävt en korruptionsutredning av sin politiske motståndare Joe Bidens son i utbyte mot militärt stöd till Ukraina. Konflikten kring telefonsamtalet mellan Trump och hans ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj har växt de senaste dagarna. Och kraven på att Trump ställs inför riksrätt har ökat bland Demokraterna. "Trumps handlingar har avslöjat skamliga fakta om presidentens brott mot ämbetseden, förräderi mot rikets säkerhet och förräderi mot okränkbarheten av våra val," sa Pelosi i ett tv-sänt tal i tisdags. "Jag tillkännager idag att representanthuset nu går vidare med en officiell utredning om riksrätt." På tisdagen ställde sig Joe Biden, som är favorittippad till att bli Demokratiska partiets kandidat i nästa års presidentval, bakom det riksrättsförfarande mot Trump som Pelosi nu meddelar ska utredas. "Om han fortsätter att tumma på lagen ger Donald Trump kongressen, i min mening, inget annat val." Trump har godkänt att det omdiskuterade samtalet med Ukrainas president offentliggörs. Men kongressen vill utöver samtalet ta del av en visselblåsarrapport som rör "allvarliga eller flagranta problem, missbruk av eller brott mot lagen" i Trumps samtal med främmande makt. Representanthuset ska rösta igenom en resolution på onsdagen om att rapporten ska överlämnas till kongressen. President Trump fördömer beslutet att inleda en undersökning om riksrätt mot honom och kallar processen för "witch hunt garbage" - häxjaktsskräp, skriver nyhetsbyrån AFP. Trump gav order om att skjuta upp militärt stöd på motsvarande runt 3,9 miljarder kronor till Ukraina inför samtalet med Zelenskyj, enligt källor med nära insyn som citeras i Washington Post. Under det pågående FN-toppmötet i New York erkänner Trump att det stämmer, men förnekar att det skett i syfte att utöva påtryckningar. För att Ukraina skulle få pengarna krävde Trump att Zelenskyj skulle utreda korruptionsrykten kring demokraten Joe Bidens son Hunter Biden, uppger källor för enligt amerikanska medier. Hunter Biden har suttit i styrelsen för ett ukrainskt gasbolag och enligt Trump försökte Joe Biden, under sin tid som vice president under Barack Obama, att stoppa en utredning mot bolaget. Hittills har inga bevis presenterats för att Joe Biden agerat korrupt eller påverkats av sin sons arbete i Ukraina. Däremot anser kritiker att Bidens familjs kopplingar till Ukraina kan leda till en intressekonflikt, skriver BBC. Annklagelserna om korruption haglar nu mot både Trump och Biden. På tisdagen skrev Donald Trump på Twitter att han har godkänt att utskriften av det omdiskuterade samtalet med Ukrainas president ska offentliggöras. "Jag. . . har godkänt att den kompletta, tidigare hemligstämplade och oavkortade utskriften av min telefonkonversation med Ukrainas president Zelenskyj offentliggörs", skriver Trump. Trump tillägger att han inte pressat Zelenskyj under samtalet och att det gått fullständigt korrekt till. Trump har bekräftat att han under samtalet med Zelenskyj sagt att han inte vill att personer som Joe Biden och hans son Hunter Biden bidrar till korruptionen i Ukraina. Detaljerna kring telefonsamtalet började rullas upp efter det att en visselblåsare inom USA:s säkerhetstjänst skrivit en rapport till tillsynschefen för underrättelsetjänsterna om att Trump avgett "oroväckande" löften till främmande makt. De flesta av visselblåsarens uppgifter har hittills hållits hemliga av nationella underrättelsechefen Joseph Maguire, som hävdar att det inte rörde sig om någon underrättelseaktivitet och att han därför inte är skyldig att informera kongressen om saken. Demokrater i kongressen har stridit för att få ta del av klagomålet och på torsdag ska Maguire vittna i representanthuset. Även om Trump offentliggör det omtalade samtalet kräver Demokraterna fortfarande att kongressen ska få tillgång till visselblåsarens rapport. SR 190924.

Dokument bekräftar - Trump efterfrågade utredning. I samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade USA:s Donald Trump honom att samarbeta med den amerikanska justitieministern William Barr för att utreda Joe Bidens son. Det framkommer av en transkribering av telefonsamtalet mellan de två ledarna som släppts på Vita husets hemsida i dag. "Det är mycket prat om Bidens son, att Biden stoppade åtalet och många vill få reda på mer så om ni kan göra någonting tillsammans med justitieministern vore det jättebra. Biden gick runt och skröt om att han stoppade åtalet så om ni kan titta närmare på det... För mig låter det hemskt." Det sa Trump enligt dokumentet. Demokraten Joe Bidens son, Hunter Biden, har suttit i styrelsen för ett ukrainskt gasbolag. Både Trump och dennes advokat Rudy Giuliani, har hävdat att Joe Biden, under sin tid som vice president under Barack Obama, försökt använda sitt inflytande för att stoppa en korruptionsutredning mot sonens gasbolag i Ukraina. De har hittills dock inte presenterat några konkreta bevis för det. Joe Biden är en av favoriterna till att bli Demokraternas presidentkandidat, och därmed Trumps motståndare, i valet nästa år. SR 190925.
Zelenskyj: Trump utförde inga påtryckningar. "Det var ett normalt samtal. Vi pratade om många olika saker och det förekom inga påtryckningar," sa Ukrainas president Zelenskyj. Det var en bild som Trump också framhöll. "Inga påtryckningar," sa Donald Trump vid den gemensamma presskonferensen som hölls i samband med FN-mötet i New York. Zelenskyj framhöll hur tacksamt Ukraina är för USA:s stöd till landet men sa också att han inte vill lägga sig i amerikansk politik inför valet nästa år. Demokratiska politiker gjorde också en helt annan tolkning av redovisningen av telefonsamtalet: "Det här är klassiska maffiafasoner," sa Adam Schiff, ordförande i representanthusets underrättelseutskott. Han menar att presidenten inte ordagrant behövde utöva påtryckning för att sätta press på Ukraina som är mycket beroende av USA:s militära bistånd på grund av konflikten man befinner sig i med Ryssland. I stället menar Schiff att det framgår att budskapet var underförstått - USA har gjort mycket för er, nu är det dags för en gentjänst och det är att ni ska utreda den amerikanska presidentens politiska motståndare. SR 190926.
Visselblåsarens rapport offentliggjord. USA:s president Donald Trump försökte förmå främmande makt att påverka presidentvalet 2020, enligt den visselblåsarrapport som nu offentliggörs i sin helhet. Visselblåsaren syftar på samtalet mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. "Inom ramen för min tjänst har jag fått information från flera amerikanska tjänstemän att USA:s president använder sitt ämbetes makt för att möjliggöra för ett annat land att lägga sig i det amerikanska valet 2020", lyder visselblåsarens rapport. "Denna inblandning inkluderar, bland annat, påtryckningar för att ett annat land ska utreda en av presidentens främsta politiska rivaler." Visselblåsaren har inte själv bevittnat detta, men hänvisar till minst sex olika källor inom statsapparaten som redogjort för detta på ett samstämmigt vis. "De berättade för mig att det redan fanns en 'pågående diskussion' med Vita husets jurister om hur man skulle hantera samtalet med hänsyn till att man, enligt tjänstemännens berättelser, bevittnat hur presidenten missbrukat sitt ämbete för personlig vinning." Visselblåsaren har också fått uppgifter om att Vita huset försökt hemlighålla all dokumentation av samtalet i fråga. SR 190926.
Visselblåsaren: De försökte mörklägga Ukrainasamtalet. Donald Trump försökte förmå främmande makt att påverka presidentvalet 2020 i samtalet med Ukrainas president, enligt den ursprungliga visselblåsaren. Vita husets jurister uppges också ha vidtagit en rad åtgärder för att hålla samtalet hemligt. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar att man har kunnat läsa visselblåsarens anmälan och att det hävdas i den att Trump ska ha använt sin presidentmakt för att pressa Ukrainas ledare. "På så sätt också påverka nästa års presidentval och det som har kommit att diskuteras under dagen är huruvida Vita Huset har försökt mörklägga det här samtalet mellan Trump och hans ukrainska kollega," säger Kajsa Boglind och fortsätter: "En viktig del i visselblåsarens anmälan berör just det, han skriver att tjänstemän valt att spara utskrifterna av samtalet på ett annat sätt än vanligt. Många medarbetare till Trump var väldigt medvetna om att det som sades var väldigt kontroversiellt och att man vidtog olika åtgärder för att det inte skulle läcka ut till allmänheten." SR 190926.

Trump gav extra miljoner åt kampen för religionsfrihet. USA:s president lovade 25 extra miljoner till stöd för religionsfriheten under den endagskonferens han själv var värd för i FN i måndags. "Jag vill mana alla länder att lagföra och straffa brott mot religiösa samfund," sa Trump. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, vice-president Mike Pence, och utrikesminister Mike Pompeo fanns med runt bordet under måndagen för att tala om den fråga som är en av Trumps hjärtefrågor: att skydda och stärka religionsfriheten runt om i hela världen. "Ingen rättighet är mer fundamental för att samhället ska bli fredligt, framgångsrikt och dygdigt, än rätten att följa sina övertygelser," sa Trump. "Elva kristna dödas varje dag. Bara tänk på det – elva kristna per dag. Bara för att de följer Jesus kristus. Vem hade trott att något sådant skulle vara möjligt?" sa presidenten. Dagen 190926.

Pompeo kallas till utskottsförhör om Ukraina. Tre utskott, ledda av Demokraterna, i USA:s representanthus har kallat in utrikesminister Mike Pompeo för att tvinga honom att vittna och överlämna dokument som rör hans och regeringens kontakter med Ukrainas regering. Ytterligare fem personer vid utrikesdepartementet, inklusive den tidigare amerikanska ambassadören i Ukraina Marie Yovanovitch, och USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland, har kallats till förhör i utskotten. Förhören är led i kongressens riksrättsutredning mot president Donald Trump. I torsdags rapporterade The New York Times. med hänvisning till källor att visselblåsaren som rapporterade om telefonsamtalet mellan USA:s Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var anställd av underrättelsetjänsten CIA. Personens identitet skyddas enligt lag, men eftersom hen snart väntas vittna bakom stängda dörrar i kongressen tror många att identiteten kommer att röjas. SR 190928.

Uppgifter: Vita huset har mörkat samtal med världsledare. I USA fortsätter riksrättsutredningen mot President Donald Trump. Och nu kommer uppgifter om att innehållet i fler samtal mellan presidenten och utländska ledare hemlighållits från den krets i Vita huset som normalt brukar ha rätt att ta del av såna samtal. Redan har av tre av kongressutskotten som ingår i riksrättsprocessen kallat vittnen till förhör i om Trumpadministrationens kontakter med Ukraina. Och redan har en av personerna lämnat sitt uppdrag. Det är Vita husets särskilde sändebud för Ukraina Kurt Volker, som nu avgår självmant. Han har inte lämnat något skäl för sin avgång, men är en av nyckelpersonerna i utredningen och ska vara den som satte Donald Trumps personlige advokat Rudy Guiliani i kontakt med Ukrainska regeringen när han, på presidentens uppdrag, agerade för att få dem att utreda den tidigare vicepresidenten, Joe Bidens, sons förehavanden i landet. Joe Biden är en av favoriterna till att bli Trumps motståndare presidentvalet nästa år. Samtidigt kommer också nya uppgifter om hur Vita huset kraftigt begränsat kretsen som fått ta del av presidentens samtal med vissa utländska ledare, precis som i fallet med samtalet med Ukrainas Volodomir Zelenskij. Flera medier rapporterar om hur samtalen med Rysslands president Vladimir Putin och Saudiarabiens kronprins Muhammed Bin Salman hölls undan den krets som normalt får ta del av dessa samtal. Dessutom rapporterar Washington Post idag om ett möte som fick flera i Vita huset att reagera och efteråt bara låta dem med högsta säkerhetsklassning ta del av materialet. Det var ett möte i maj 2017 med den ryske utrikesministern Sergi Lavrov och den ryske ambassadören Sergei Kislyak. Enligt tre anonyma källor ska Trump ha sagt att han inte var oroad över den ryska inblandningen i presidentvalet 2016, detta eftersom USA gör samma sak mot andra länder. SR 190928.

Trump i blåsväder kring nytt telefonsamtal. Trumpadministrationen ska enligt amerikanska medier ha bett fler länder om hjälp att efterforska oegentligheter om det demokratiska partiet. I centrum den här gången står ett telefonsamtal mellan Trump och Australiens premiärminister. Under ett telefonsamtal nyligen ska president Trump ha försökt få Scott Morrison att samla information som skulle kunna smutskasta Muellerutredningen om Trumpkampanjens kontakter med Ryssland. Australien spelade stor roll för utredningens start eftersom det var en australiensisk diplomat som slog larm till FBI om att en Trumpkampanjmedarebetare, under en krogrund, berättat om att Ryssland skulle ha misskrediterande uppgifter om Hillary Clinton. Precis som i fallet med Ukraina ska det här samtalet enligt New York Times också ha hemligstämplats av Vita Huset-medarbetare. SR 191001.

Donald Trump: Kina borde utreda Biden. Den amerikanske presidenten Donald Trump upprepar nu offentligt att Ukraina borde utreda den förre vicepresidenten och potentielle motståndaren i nästa års presidentval, Joe Biden och hans son. Dessutom tycker att Kina borde göra detsamma. "Det som hände i Kina är nästan lika illa som det som hände i Ukraina," sa Donald Trump på väg mot Florida för ännu ett tal. Exakt vad Bidens skulle ha gjort i Kina utvecklade han inte, men Bidens son Hunter ska ha affärsintressen även där. Och precis som i historien med Ukraina har inga belägg om några oegentligheter där lagts fram. Uttalandet gjordes alldeles efter att Donald Trump pratat om de stundande förhandlingarna om handelskonflikten mellan Kina och USA. "Om de inte gör vad vi vill har vi många möjligheter," sa han om samtalen som ska ske nästa vecka. Demokraten, Adam Shiff som är ordförande i representanthusets underrättelseutskott och leder riksrättsutredningen mot Trump, säger att än en gång har Donald Trump bjudit in ett annat land att lägga sig i vårt presidentval. "Ett grundläggande brott mot den ed han svor," sa Adam Schiff. Uttalandet från Donald Trump kom samtidigt som det första förhöret hölls igår med en av nyckelpersonerna kring presidentens försök att få Ukraina att utreda Bidens son Hunter samt en konspirationsteori om en dataserver som ska ha tillhört demokraterna. Kurt Volker, som fram till i fredags var USA:s särskilde sändebud om Ukraina, hördes bakom stängda dörrar, men flera medier rapporterar om att han bland annat berättat att han varnat den Ukrainska regeringen för att blanda sig i amerikansk inrikespolitik. Man rapporterar även om att flera personer inom utrikesdepartementet oroats över att USA fryst militärt bistånd samtidigt som man ville att landet skulle utreda Donald Trumps potentiella motståndare i presidentvalet nästa år. SR 191004.
Kina säger nej till Trumps invit om utredning. Efter Donald Trumps uppmärksammade uttalande häromdagen, som av många tolkats som att han uppmanade Kina att utreda den politiska rivalen Joe Biden och hans son, kommer nu ett officiellt svar från Kina. En talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet säger att Kina inte har nån önskan att lägga sig i amerikansk inrikespolitik. Trump står inför en riksrättsprocess efter att tidigare ha bett Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Biden, och hans son för korruptionsmisstankar. SR 191008.

Kravet: Två veckor - då ska dokumenten vara inlämnade. Demokratiska utskottsordförande beordrar Vita huset att lämna ut dokument till riksrättsutredningen mot USA:s president Donald Trump. Åtgärden kommer sedan Trumps stab i nästan en månad inte besvarat förfrågningar. "Vi beklagar djupt att president Trump har satt oss – och nationen – i detta läge, men hans handlingar ger oss inget annat val än att utfärda denna order", skriver demokraterna Elijah Cummings, Adam Schiff och Eliot Engel. I ett brev till Trumps stabschef Mick Mulvaney kräver utskotten att dokumenten ska överlämnas senast den 18 oktober. SR 191005.

Sms visar hur diplomater pressar Ukraina om Biden. Donald Trump misstänks ha försökt förmå Ukrainas nya ledare att utreda motståndaren Joe Biden och dennes son för korruption. I riksrättsutredningen mot den amerikanske presidenten Donald Trump har ett antal sms blivit offentliga. Meddelanden är mellan amerikanska diplomater som diskuterar en eventuell ukrainsk utredning av den förre vicepresidenten och Trumps möjlige motståndare i nästa års presidentval: Joe Biden och hans son. "Det viktigaste är att [Volodomyr] Zelenskyj säger att han är beredd att hjälpa till med utredningen," skrev Kurt Volker i ett sms i juli. Han var då USA:s särskilde sändebud för Ukraina. Meddelandet går till Bill Taylor, charge d'affaires på den amerikanska ambassaden i Kiev, och den amerikanske EU-ambassadören Gordon Sondland, i samband med att de förberedde det numera ökända telefonsamtalet mellan Zelenskyj och Trump den 25 juli. Alldeles innan samtalet skickade Volker ett meddelande till en av president Zelenskyjs närmaste män om att han hade hört från Vita huset att ett datum för ett toppmöte i Washington, mellan Trump och den nyutnämnde Zelenskyj, kommer spikas - så snart Zelenskyj gått med på att starta utredning. Efter samtalet erbjuder sig Ukraina att göra ett uttalande om att starta en utredning och de tre amerikanska diplomaterna diskuterar innehållet i uttalandet sinsemellan. Men toppmötet blir aldrig av. Bill Taylor skriver till EU-ambassadören: "Är det så att vi nu säger att stöd och toppmöten är villkorade av att de gör en utredning? "Svaret blir kort: "Ring mig." I stället blir det senare känt att USA fryst 400 miljoner dollar i bistånd till Ukraina. Bill Taylor på ambassaden i Kiev skriver till EU-ambassadören: "Precis som jag sa på telefon tycker jag att det är vansinne att hålla tillbaka säkerhetspolitiskt stöd för att få hjälp med en politisk kampanj." EU-ambassadören svarar efter flera timmars uppehåll i den - fram till dess - ganska lediga konversationen: "Du har fel om presidentens intentioner, han har varit tydligt om att det inte handlar om tjänster och gentjänster." Senare skriver han: "Jag föreslår att vi slutar med det här sms:andet fram och tillbaks." SR 191005.

Trump måste lämna ut sina deklarationer. USA:s president Donald Trump måste lämna ut sina deklarationer. Det har en federal domstol i New York beslutat. Det innebär att Trump förlorat den långa striden om hans deklarationer. Han är den enda president som hittills vägrat att offentliggöra dem. En federal domare slog fast att han måste lämna in dem, skriver flera amerikanska medier. Trumps sida har hävdat att en sittande president inte kan utredas för brott på grund av immunitet, och att han därför inte kan krävas på deklarationerna. Domaren Victor Marrero ansåg att presidentens argument var "frånstötande" och att varken presidenter, deras familjer eller företag står över lagen, skriver New York Times. SR 191007.

Ukraina och korruptionen. Ukraina är just nu i centrum i den riksrättsprocess som hotar president Trump i USA. Den senaste tiden har Donald Trump pekat på att det finns fiender i Ukraina som aktivt arbetar mot den amerikanska presidenten. En av de utpekade är en tidigare journalist och parlamentsledamot känd för sitt engagemang mot korruption. Hör reportage av Viktor Löfgren. SR 191008.

Vita huset stoppar huvudvittne i riksrättsprocessen. Vita huset stoppade idag ett av huvudvittnena i riksrättsprocessen - landets EU-ambassadör Gordon Sondland, från att avlägga vittnesmål inför kongressen. "Presidenten och utrikesministern hindrar oss härmed från att få information som vi behöver ha för att kunna skydda vårt land," sa Adam Schiff, demokrat och ordförande i representanthusets underrättelseutskott. Han kallade också beslutet att stoppa Gordon Sondlands vittnesmål för ett brott mot den del av grundlagen som ger kongressen rätt att granska presidenten. Gordon Sondland är en nyckelperson i pusslet som demokraterna i kongressen nu försöker lägga. Han står presidenten nära och hade ingen tidigare diplomatisk erfarenhet när han oväntat utsågs till EU-ambassadör av president Trump. Sondland blev förvånansvärt inblandad i Ukrainapolitiken trots att det inte egentligen hörde till hans arbetsuppgifter och är en av huvudpersonerna i de smsväxlingar som blivit offentliga och som enligt demokraterna tyder på att Trump höll tillbaka militärbistånd till Ukraina för att få landet att utreda bland annat Trumps politiske motståndare Joe Bidens förehavanden i Ukraina. SR 191008.

Trumps reträtt från Syrien kritiseras av kristna ledare. Död och fördrivning av kristna och kurder väntar om president Donald Trump drar tillbaka de amerikanska trupperna från Syrien, varnar flera kristna profiler i USA. Samma alarmerande budskap framträder i ett öppet brev från syriska kristna. Det var i söndags som president Donald Trump, efter ett telefonsamtal med Turkiets president, Erdogan, indikerade att 100 till 150 amerikanska militäranställda skulle dras tillbaka från norra Syrien inför en turkisk offensiv in i landet, skriver bland annat den amerikanska tidningen Christian Post. Tidningen citerar flera välkända amerikanska kristna profiler som riktar skarp kritik mot Trumps besked. Den konservative tv-evangelisten Pat Robertson går så långt att han talar om en förestående massaker på kristna och kurder, och att han tror att president Trump kommer att "förlora himlens mandat" om han tillåter detta att hända. Världen idag 191008.
Pat Roberson om att Trump lämnar Syrien: Han förlorar sitt himmelska mandat. USA:s president Donald Trump får stark kritik för beskedet att landet drar sig tillbaka i Syrien. En av kritikerna är den kristna tv-profilen Pat Robertson. Reaktionerna blev starka bland många amerikaner över president Trumps besked att USA drar sig tillbaka i Syrien, och lämnade walk-over till Turkiet. Trump får nu kritik även i evangelikala kretsar. Den konservativa TV-evangelisten Pat Robinson, som leder programmet "The 700 Club" sa på onsdagen att han är "förfärad", och la till att Trumps hållning gentemot Saudiarabien i kombination med sveket mot kurder och kristna i Syrien nu gör att presidenten kan vara på väg att "förlora sitt himmelska mandat". Och han får medhåll från andra konservativa. Lindsey Graham, konservativ senator i South Carolina, säger: " Om vi sviker dem - lycka till med att få någon annan att hjälpa USA i framtiden i kampen mot radikal islam, Al Qaida och IS". Trump, som ska tala i Washington på lördag inför en stor samling evangelikaler, kommer möjligen inte att få de stående ovationer han brukar få, skriver kristna kanalen CBN: "De menar, att draget från Trump att dra tillbaka trupper från nordöstra Syrien gör att många - och däribland många kristna - riskerar bli mördade av den turkiska regimen". Dagen 191010.

Republican anger grows as Trump disavows Kurds by saying they didn't help during WWII. Republicans savaged President Donald Trump Wednesday for allowing Turkey to attack US allies in Syria as the President offered varying reasons for giving Turkey the green light, including the fact that Kurds did not fight alongside the US in World War II. Turkey launched its military operation to flush Kurds allied with the US out of northeastern Syria sparking outrage in Congress, creating rare bipartisan unity about the risks to the Kurds, US national security interests, regional stability and the fight against ISIS. Trump apparently gave Turkish President Recep Tayyip Erdogan the go-ahead on Sunday to proceed with his long-planned move against Kurdish fighters who make up part of the Syrian Defense Forces and who lost thousands of men fighting with the US against ISIS. "News from Syria is sickening," Rep. Liz Cheney of Wyoming, the third-ranking Republican in the House, tweeted Wednesday, echoing lawmakers across the spectrum. "Turkish troops preparing to invade Syria from the north, Russian-backed forces from the south, ISIS fighters attacking Raqqa. Impossible to understand why @realDonaldTrump is leaving America's allies to be slaughtered and enabling the return of ISIS." Florida Republican Sen. Marco Rubio noted that "at request of this administration the Kurds served as the primary ground fighters against ISIS in Syria so U.S. troops wouldn't have to." Then, he charged, the administration "cut deal with Erdogan allowing him to wipe them out. Damage to our reputation & national interest will be extraordinary & long lasting." Republican Sen. Lindsey Graham of South Carolina and Democratic Sen. Chris Van Hollen of Maryland on Wednesday announced a framework to place immediate sanctions on senior Turkish government officials, ban all US military business and military transactions with Turkey, and immediately activate 2017 sanctions on the country until Ankara stops its operations against the Kurds. "This unlawful and unwarranted attack against an American friend and partner threatens the lives and livelihoods of millions of civilians, many of whom have already fled from their homes elsewhere in Syria to find safety in this region," Graham and Van Hollen said in a statement. "This invasion will ensure the resurgence of ISIS in Syria, embolden America's enemies including Al Qaeda, Iran, and Russia, and launch yet another endless conflict in what had been, until today, one of the most safe and stable areas of Syria and a region experimenting with the best model of local governance currently available in that war-torn country." Brad Bowman, senior director of the Center on Military and Political Power at the Foundation for Defense of Democracies -- a veteran with 15 years active duty service -- reflected the sentiment of many other Republicans CNN spoke with, describing the day as "a sickening and shameful moment in US history and I put that at the foot of the President." Both Pentagon and State Department officials had advised Trump against making the move, arguing a US presence is needed to counter ISIS and keep Iran and Russia, both influential inside Syria, in check. Syrian Democratic Forces said in a statement Wednesday that they were suspending military operations against ISIS in northern Syria following the "Turkish aggression." On Sunday, after Trump's phone call with Erdogan, the White House said US troops would move out the way and would not support or be involved in the operation. Trump downplayed Turkey's move in comments to reporters at the White House Wednesday. He shrugged off the likely escape of ISIS fighters from Kurdish prisons, essentially saying it is Europe's problem, not his. "Well, they're going to be escaping to Europe, that's where they want to go," Trump said. He added that "we have no soldiers in the area." Trump downplayed the alliance with the Kurds, 11,000 of whom died fighting to help the US mission against ISIS. "They didn't help us in the second World War, they didn't help us with Normandy for example," Trump said. "They're there to help us with their land, and that's a different thing." Normandy is an area of France, not the US. CNN 191009.

The YPG...has never committed an act of terrorism in Syria or anywhere else, not even at a time when terrorist attacks are as routine as weather in Syria. So while, yes, the YPG and the PKK are ideologically linked, the Turkish government has never been able to identify a single act of terrorism the YPG has ever committed, not in Turkey, not in Syria, nor anywhere else. Turkey can call the Kurds terrorists all they want, but that will not make them so.

William Hartung: Turkey’s Invasion Of Syria, Made In The U.S.A. After essentially giving a green light to Turkey’s invasion of northern Syria to attack the Kurdish-led Syrian Democratic Forces (SDF) forces, President Trump took a slight turn when he declared that there would be severe economic consequences for Turkey if the intervention was not carried out in a "humane" fashion. If the president were to take action to try to stem a military incursion that he helped facilitate, he could start by cutting off support for Turkey’s military, which is heavily dependent on U.S.-supplied equipment. The most effective thing the president or Congress could do to hamper Turkey’s military efforts is to cut off spare parts and sustainment of its U.S.-supplied weapons, both of which are crucial to the continued operation of the Turkish military machine. Decades of U.S. assistance and sales have helped create a Turkish military that relies heavily on U.S.-made weaponry. Some key examples, drawn from the most recent edition of the International Institute for Strategic Studies’ Military Balance, are below. The Turkish Air Force’s stock of combat aircraft is composed entirely of U.S.-supplied fighter and fighter/ground attack (FGA) planes. Of 333 combat aircraft possessed by Turkey, 53 are older generation F-5 fighter planes, and 280 are fighter/ground attack planes that are all variants of the F-16, which is co-produced in Turkey. Turkey also has 31 U.S.-origin C-130 transport aircraft. The United States has supplied the majority of Turkey’s more than 2,400 Main Battle Tanks, including over 900 variants of the M-1 and 850 older generation M-48s, which were purchased in the 1960s and 1970s and modernized in the mid-1980s. In addition, over two-thirds of Turkey’s more than 3,600 armored personnel carriers are U.S.-made M-113s. Forbes 191010.

Stridslysten president mötte sina supportrar. Trump berörde också sitt beslut att kalla hem amerikansk militär från norra Irak. Vårt största misstag nånsin som land var att ge oss in i Mellanöstern sa Trump som menar att det är dags att regionen löser sina egna problem. Men det var ett ämne som bekymrade en del av hans supportrar. Det är det enda jag inte är överens med presidenten om sa Allan som jobbar som städare i grannstaden St Paul. Han tycker att kurderna förtjänar beskydd efter att ha hjälpt amerikansk militär i kriget mot IS. SR 191011.

Hundratusentals personer evakueras undan härjande markbränder i Kalifornien. Hundratusentals människor har evakueras på grund av två härjande markbränder i norra Los Angeles i Kalifornien, uppgav lokala myndigheter på fredag. Bränderna har förstört dussintals hem och minst en person har dött i en av bränderna, rapporterar Reuters. Bränderna var ännu på fredagskvällen utom kontroll. Enligt myndigheterna kan det ta flera dagar att få elden under kontroll på grund av torrt och blåsigt väder. Orsaken till bränderna utreds. Reuters rapporterar att ungefär 257 markbränder brutit ut hittills i år i Kalifornien. Fjolåret var det dödligaste och mest förstörande när det gäller markbränder i Kalifornien. Sammanlagt dog cirka 100 invånare och brandmän i fjol då mer än 8 500 markbränder härjade på området. yle 191011.

Ukraina-ambassadören: "Trump tvingade bort mig". USA:s tidigare ambassadör i Ukraina, Marie Yovanovitch, fick sparken sedan president Trump under flera månader legat på för att få bort henne. Detta trots att en högt uppsatt tjänsteman på utrikesdepartementet sa att hon inte hade gjort något fel. Det uppgav hon själv när hon frågades ut av kongressen i dag, skriver New York Times. Yovanovitch fick oväntat lämna sitt uppdrag i maj. Donald Trumps advokat Rudy Giuliani sa tidigare i veckan att skälet var att hon försökte förhindra att demokraten Joe Bidens son skulle utredas. Yovanovitch säger å sin sida att hon ville att begäran om utredningen skulle gå via officiella kanalen, enligt AP. Demokraterna i kongressen anser att Yovanovitch fick sparken av politiska skäl. Omni 191011.

Trump har gett klartecken för sanktioner mot Turkiet: "Kan slå ut deras ekonomi". Donald Trump har gett sin administration klartecken att förbereda sanktioner mot Turkiet efter landets militäroffensiv mot kurder i norra Syrien. Det uppger USA:s finansminister Steven Mnuchin på fredagen, enligt CNBC. "Det är mycket kraftfulla sanktioner. Vi hoppas att vi inte behöver använda dem. Men vi kan slå ut den turkiska ekonomin om vi vill," sa Mnuchin. Samtidigt meddelar den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan att offensiven inte kommer att avbrytas, trots det han kallar ”hot” från andra länder. "Det spelar ingen roll vad vissa människor säger, vi kommer inte att sluta," sa Erdogan under ett tal i Istanbul på fredagen, enligt AFP. Omni 191011.

Källor: Turkisk eld nära att träffa USA:s styrkor i Syrien. Turkisk artillerield ska av misstag ha slagit ner i närheten av amerikanska säkerhetsstyrkor i trakten av staden Kobane i norra Syrien, skriver Newsweek med hänvisning till flera olika säkerhetskällor. Ingen person ska ha skadats men beskjutningen var så kraftfull att de amerikanska styrkorna övervägde att besvara den. Angreppet ska ha skett under fredagen. Amerikanska säkerhetskällor uppger för CNN att USA har meddelat Turkiet var de amerikanska styrkorna i området befinner sig och att de aktuella områdena inte får beskjutas. Omni 191011.

Analys: IS kan gruppera om i kaoset efter invasionen. Donald Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska styrkorna i norra Syrien visar att han inte förstår några av de mest grundläggande faktumen kring Syrienkriget, skriver Sky News Dominic Waghorn i en analys. Framför allt har Trump fel när han tror att IS är besegrat, skriver Waghorn, som påpekar att fruar till IS-terrorister setts fira den turkiska offensiven i olika läger. Han skriver att runt 11 000 IS-terrorister finns i kurdiska fångläger och att de sannolikt har hunnit bli ytterligare radikaliserade under tiden där. "I kaoset som nu uppstår efter den turkiska invasionen finns risken att de nu kan fly och omgruppera sig", skriver han. SvD:s Jesper Sundén tar i sin analys sikte på Trumps omdiskuterade uttalande om att kurderna inte hjälpte USA vid invasionen av Normandie. Han skriver att många kurder slogs med britter och ryssar mot Nazityskland, även om en liten grupp även slogs för nazisterna. Han skriver också att USA vid flera tillfällen sedan andra världskriget svikit kurderna efter att ha använt sig av dem för sina egna intressen. Omni 191011.

USA:s minister för inrikes säkerhet avgår. USA:s tillförordnade minister för inrikes säkerhet, Kevin McAleenan, avgår efter ungefär ett halvår på posten. Han är den fjärde personen som haft jobbet sedan Trump blev president. Trump säger att McAleenan gjort ett fantastiskt jobb och att det är färre som tar sig över gränsen nu jämfört med tidigare, men att McAleenan valt att lämna posten för att spendera mer tid med familjen och för att ta jobb inom den privata sektorn. Som minister för inrikes säkerhet ansvarar man bland annat för migration och gränskontroll. SR 191012.

Framsteg i samtalen mellan USA och Kina. USA och Kina har träffat en första överenskommelse kring handelsfrågor. Uppgörelsen innebär bland annat att de planerade tullökningarna på kinesiska varor som skulle trätt i kraft nästa vecka slopas. "Det har varit mycket friktion mellan våra länder, men nu är det kärleksfest" sa Donald Trump igår på en presskonferens i Vita huset tillsammans med Kinas vice premiärminister Liu He. Men amerikanska medier rapporterar att fredagens uppgörelse kan vara den första substantiella överenskommelsen sedan handelskonflikten började för ett och ett halvt år sen, och några saker är klara redan nu. Kina ska ha gett löfte om omfattande köp av amerikanska jordbruksprodukter och USA slopar den omgång utökade tullar som planerats träda i kraft nästa vecka. Enligt Vita huset ska framsteg ha gjorts i förhandlingarna om immateriella rättigheter men både kring det och på många andra punkter återstår förhandlingsarbete. En ny omgång ömsesidiga tullar ska enligt tidigare planer träda i kraft i december - men Vita huset uttryckte i dag förhoppning om att också de kan slopas. SR 191011.

Elisabeth Sandlund: Trumps svek mot kurderna kan bli det som får honom på fall. Det som upprör känslorna är det svek som USA gör sig skyldig till mot kurderna, som burit ett tungt lass i kampen mot IS. Att riksrätt stöds av demokrater i kongressen är inget att förvåna sig över. Mer intressant är att opinionsläget i den amerikanska allmänheten visar en tydlig tendens att svänga åt samma håll. Den senaste opinionsundersökningen som offentliggjordes i veckan visar att 52 procent av vuxna amerikaner säger ja till att Trump ställs till svars, döms och avsätts, en ökning med sju procentenheter sedan i juni. Den omtalade väljarbasen, den som Trump litat på ska hålla honom om ryggen i alla lägen, börjar uppenbarligen vackla. Dagen 191017.

USA inför tullar mot EU. USA har infört tullar på varor från EU till ett värde av 7,5 miljarder dollar. Tullarna, som godkänts av världshandelsorganisationen WTO, trädde i kraft vid sextiden i morse efter att förhandlingarna mellan representanter från EU och USA fallit samman. Bakgrunden är att WTO gav USA rätt att införa tullarna sedan USA anklagat bland annat Frankrike att ha givit statligt stöd till flygplanstillverkaren Airbus. Europeiska flygplan beläggs med tullar på tio procent, industri- och jordbruksprodukter med 25 procent. SR 191018.

"Iran och Ryssland försöker redan att påverka valet." Mer än ett år före presidentvalet i USA har Facebook redan hittat flera koordinerade försök från Ryssland och Iran att påverka det. Det säger grundaren Mark Zuckerberg till NBC News. Kreml-kontrollerade grupper ska sedan början på året ha byggt upp ett nätverk av Instagram-konton som ska efterlikna lokala grupper i flera delstater där presidentvalet kan bli avgörande, skriver CNN. Facebook kommer att tydligare vara transparent med vilka avsändare som står bakom Facebook-sidor, samt markera vilka nyheter som kommer från statskontrollerade källor. Omni 191021.

Vita Huset uppmanar till prenumerationsstopp. Donald Trump uppmanar alla myndigheter i USA att sluta prenumerera på dagstidningarna The New York Times och The Washington Post. Orsaken är att tidningarna vid upprepade tillfällen kritiserat honom, rapporterar Reuters. Inte heller Vita huset kommer fortsätta prenumerera på tidningarna, som Trump kallar "fake". Detta kommer spara skattebetalarna hundratusentals dollar enligt Vita husets pressekreterare Stephanie Grisham. SR 191025.

Utredning mot Trump granskas. I USA har en brottsutredning inletts mot Rysslandsutredningen. Det är än så länge oklart vad misstankarna handlar om, men nyheten skapar redan debatt, rapporterar vår korrespondent. Donald Trump och fler av hans anhängare har länge hävdat att den utredning som den särskilde åklagaren Robert Mueller ledde – den så kallade Rysslandsutredningen – var ett politiskt motiverat försök att få presidenten avsatt. När utredningen blev klar i mars i år valde justitieministern, William Barr, att tillsätta en översyn av Rysslandsutredningen och det är den översynen som nu övergått i en brottsutredning. Den kritik som många republikaner haft mot Rysslandsutredningen handlar till stor del om hur och varför den startade, samt om beslut som togs gällande hemlig avlyssning. Det är dock oklart vilken typ av brott som det finns misstankar om, det är också oklart när det ska ha hänt och vem eller vilka som det finns misstankar mot. På ett sätt kan den här utvecklingen ge Donald Trump vatten på sin kvarn eftersom han nu väntas hävda att han hela tiden haft rätt om Rysslandsutredningen. Å andra sidan öppnar det upp för ny kritik mot presidenten. Ledande demokrater anser att Trump politiserar justitiedepartementet och använder det som ett verktyg för att ge igen på sina politiska motståndare. SR 190625.

Ovanligt stort budgetunderskott i USA. Trots att den amerikanska ekonomin går bra på många sätt är budgetunderskottet det största på sju år. Underskottet närmar sig nu tusen miljarder dollar, motsvarande tiotusen miljarder kronor - enligt det amerikanska finansdepartementet. Budgetunderskottet för i år är det största sedan 2012 och ökade med 26 procent sen förra året. Trots stark ekonomisk tillväxt och den lägsta arbetslösheten på nästan 50 år har inte skatteintäkterna ökat i samma takt som utgifterna. Kombinationen av ökade anslag till den amerikanska militären, stora utgifter för sjukförsäkringen för äldre och skattesänkningar för både företag och enskilda personer har bidragit. Men finansminister, Steven Mnuchin, hävdar ändå att Vita husets ekonomiska politik är på rätt väg, och menar att det är kongressen som behöver hitta sätt att spara. Det amerikanska budgetunderskottet var ännu högre under Obamas första presidentperiod, då Vita huset satsade stort på att motverka effekterna av finanskrisen. Att öka budgetunderskottet så mycket som Trump-administrationen gjort, trots att ekonomin nu går så bra, är ovanligt. SR 191025.

Ilska i Turkiet för USA:s erkännande av folkmordet. Turkiet har reagerat med stor ilska över det amerikanska beslutet att erkänna massmorden i Osmanska riket från 1915 som folkmord. Turkiet har kallat upp USA:s ambassadör i Ankara till utrikesdepartementet och president Erdogan kallar det amerikanska beslutet för en förolämpning mot det turkiska folket. "Det här är den största förolämpningen mot vårt folk. Förhoppningsvis kommer det turkiska parlamentet att omedelbart svara med kraftfulla åtgärder mot ett amerikanskt beslut som är emot den historiska verkligheten och mot vårt land. Det här är bara opportunistiskt av USA," sa Turkiets president Reccep Tayyip Erdogan idag. I Armenien hyllas det amerikanska beslutet som ett stort och viktigt steg mot ett erkännande av folkmordet. Från 1915 dödades omkring 1,5 miljon armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och greker. Det skedde genom massavrättningar, massakrer, dödsmarscher och svält. Dessutom tvångsdeporterades mängder av människor inom det dåvarande Osmanska riket på order av revolutionerande nationalistiska såkallade ungturkar. Ett 30-tal länder har erkänt händelserna som folkmord. Sveriges riksdag beslutade 2010 att erkänna folkmordet men ingen svensk regering har dock fattat något beslut att göra det officiellt. Turkiet kallar händelsen en "tragedi" men menar att eftersom även Turkar dödades var det inte ett folkmord utan ett resultat av första världskriget. Frågan är känslig i Turkiet och varje gång ett land erkänner händelsen som folkmord rasar den turkiska ledningen och relationen till det erkännande landet frostas. I dag har USA:s ambassadör kallats till utrikesdepartementet där han fått förklarat för sig att Turkiet inte accepterar det amerikanska beslutet som man kallar betydelselöst. USA har också beslutat om sanktioner efter den turkiska offensiven i norra Syrien, sanktioner som president Erdogan kallar absurda. Den turkiske utrikesministern menar att det amerikanska beslutet är en hämnd för USA:s misslyckande och Turkiets framgång, i norra Syrien. SR 191030. Världen idag 191030. Kommentar: Mycket bra gjort av USA:s representanthus. Nu har Sveriges regering också sin chans att erkänna folkmordet.
USA:s representanthus erkände folkmordet på armenier - Turkiet rasar och kallar beslutet betydelselöst. Det amerikanska representanthuset har erkänt folkmordet på armenier under första världskriget, då omkring 1,5 miljoner människor dödades i det dåvarande Osmanska riket. Resolutionen som antogs med rösterna 405 mot 11 var symbolisk, men den fördömdes genast av Turkiet. Den demokratiska kongressledamoten Adam Schiff som kommer från ett distrikt i Kalifornien med ett stort antal amerikanska armenier, har i hela 19 år försökt driva igenom en folkmordsresolution. Han höll ett känsloladdat tal där han jämförde kurdernas ställning med armeniernas. "Hur kan vi säga att brott som begicks för hundra år sedan hör till det förgångna när vi ser bilder av förskräckta kurdiska familjer som flyr från sina hem i norra Syrien undan turkiska bomber och härjande milismän," sade Schiff som också leder representanthusets inflytelserika underrättelseutskott. "Vi kan inte plocka och välja vilket brott mot mänskligheten som det är passande att tala om. Vi kan inte tystas av en främmande makt," tillade Schiff. Turkiet som uppstod efter det Osmanska riket, har aldrig erkänt folkmordet på armenier och andra kristna. Turkarna ifrågasätter det angivna antalet armeniska dödsoffer och hävdar att de flesta dog på grund av kriget som utlöste hungersnöd. "Detta skamliga beslut av dem som exploaterar historien politiskt är betydelselöst för vår regering och vårt folk," konstaterade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu. "Beslutet som uppenbarligen har fattats för en inhemsk publik, är historiskt och lagligt sett grundlöst," fördömde Cavusoglu. Det var ingen tillfällighet att resolutionen antogs just nu, 35 år efter att den första gången kom upp i kongressen, utan det inträffade samtidigt som relationerna mellan USA och Turkiet är särskilt ansträngda på grund av kriget i Syrien. Kongressen har bland annat irriterats av Natolandet Turkiets beslut att köpa ett modernt ryskt missilsystem trots amerikanska protester. Både demokrater och republikaner är ilskna på Turkiet och president Donald Trump, som anses ha kapitulerat inför turkarnas krav på en så kallad skyddszon i kurdiska områden i nordöstra Syrien. Representanthuset antog därför med överväldigande majoritet nya sanktioner mot Turkiet kort efter omröstningen om folkmordsresolutionen. Turkarna insåg detta och fördömde bägge omröstningar i skarpa ordalag. Landets utrikesministerium säger att resolutionen var en klar hämnd för Turkiets invasion i Syrien. "Vi tror att Turkiets amerikanska vänner som stöder alliansens fortsättning, kommer att ifrågasätta detta allvarliga misstag." Ett trettiotal länder över hela världen har fördömt folkmordet på armenier, bland dem Tyskland, Frankrike och Sverige. Turkiet har oftast reagerat ilsket, bland annat att genom att kalla hem sin ambassadör. yle 191030.
Ilhan Omar Refuses to Recognize Muslim Mass Murder of Christians. Congresswoman Ilhan Omar appears to be adding credibility to the theory that the Minnesota representative is Erdogan’s agent in Washington. After all, why would an alleged champion of "full human rights" refuse to recognize one of the history’s most gruesome acts of ethnic cleansing - the Armenian Genocide? That’s precisely what the freshmen congresswoman did on Tuesday when she was just one of two Congresswomen to vote “present” during a motion seeking to recognize the Armenian Genocide which was perpetrated by Turkey’s predecessors, the Ottoman Empire reports the Daily Mail. BreakingIsraelNews 191030.

Kongressen röstar för offentlig riksrättsprocess. Riksrättsutredningen mot USA:s president Donald Trump går in i en ny fas efter att representanthuset röstar genom ramverket för en riksrättsprocess. Det blev ett tydligt ja i kongressen till resolutionen som bekräftar att riksrättsprocessen är igång. 232 röstade för resolutionen, medan 196 röstade emot. Nu har man fastställt ett ramverket för processen. Det blev också klart att förhören i utredningen blir offentliga - ett krav från demokratiskt håll. I debatten upprepade Demokraterna uttalandet som blivit kännetecknande för attackerna mot Trump, att "ingen står över lagen". Minoritetsledaren för Republikanerna, Kevin McCarthy, kritiserar i sin tur Demokraterna för att "föra en permanent kampanj för att underminera" presidenten. Demokraterna har krävt en riksrättsprocess mot Trump efter anklagelser om att presidenten ska ha krävt Ukrainas president Zelenskyj att utreda hans politiska motståndare Joe Bidens son Hunter Biden som villkor för militärt stöd. "Talmannen Pelosi och Demokraterna har bara befäst oacceptabla överträdelser av rättsäkerheten i representanthusets regler," meddelade Vita huset efter omröstningen. SR 191031.

Donald Trump har flyttat till Florida - tycker sig ha behandlats så illa av New Yorks politiska ledare. En av New Yorks kändaste profiler - Donald Trump - har bytt adress. Han har övergivit New York till förmån för Florida. Enligt honom själv på grund av de politiska ledarna där: "Jag har behandlats väldigt illa", skriver han. President Trumps egentliga flytt till Florida hoppas han blir aktuell först om fem år. Om han blir återvald bor han ju kvar i Vita huset en mandatperiod till. Men han och hans hustru Melania har redan flyttat sin privata adress från skyskrapan Trump Tower på femte avenyn i New York City till sin golfklubb och jättefastighet Mar-a-Lago, i Palm Beach i Florida. Det rapporterade New York Times redan innan Trump själv berättade om flytten på Twitter. Trump, född och uppvuxen i Queens, New York, skriver att han alltid kommer att ha varma känslor för New York och dess invånare, men att han dessvärre har behandlats väldigt illa av både stadens och delstatens politiska ledare. New York Times citerar en anonym källa i Vita huset som säger att Trump är rasande över den stämning som åklagaren på Manhattan lämnat in för att få tillgång till Trumps skattedeklarationer. Trump är ju den första amerikanska presidenten på 40 år som inte har redogjort för sina inkomster i detalj. New York Times konstaterar också att många valt att flytta från New York till Florida på senare tid av skatteskäl. New York har återkallat skattelättnader som funnits tidigare och man sparar pengar genom att bo i Florida i stället. Tidningen uppger att delstaten New Yorks högsta skattesats ligger på 9 procent och stadens högsta skattesats på 4 procent. Delstaten Florida har ingen inkomst- eller arvsskatt. New York-guvernören Andrew Cuomo låter förstå att det är skönt att bli av med Trump. Cuomo lät också förstå att Trump är en skattesmitare och att Florida gott kan behålla honom. Sedan Trump blev president har han tillbringat 99 dagar på Mar-a-Lago i Palm Beach och bara 20 dagar i Trump Tower på Manhattan, enligt NBC. Det beror delvis på de logistiska utmaningar som säkerhetsarrangemangen kring presidenten förutsätter. Trumps besök på Manhattan har lett till trafikkaos. yle 191101.

Pastor Paula White anställs av Vita huset. Donald Trumps andliga rådgivare, Paula White, blir en del av den avdelning inom Vita huset som sköter kontakten med grupper och nätverk som organiserar presidentens nyckelväljargrupper. En representant för Vita huset berättar för New York Times att Paula White, som bor i Florida, ska fungera som rådgivare inom Faith and Opportunity Initiative. Syftet med initiativet, som Donald Trump presenterade förra året, är enligt New York Times att religiösa grupper ska få mer att säga till om i myndighetsarbetet. Paula White lärde känna Donald Trump i början av 2000-talet och hon var en av pastorerna som deltog i bönen i samband med Donald Trumps presidentinstallation 2017. När hon intervjuades i brittiska Guardian i våras beskrev hon en händelse från 2011 då Donald Trump bad henne att "samla en grupp pastorer till bön" för att söka Guds ledning kring frågan om han skulle ställa upp i presidentvalet. "Omkring 25, 30 pastorer slöt upp och vi bad i sex timmar i Trump Tower." Enligt Paula White deltog även Donald Trump i bönen. "Han ville verkligen höra, vad har Gud att säga?" Hon uttalade sig också mycket positivt om Donald Trumps intellekt. "Han har fullständig kontroll. Han är inte alls impulsiv - han ligger så långt före alla andra och tänker väldigt strategiskt." Dagen 191101.
Är "prosperity preacher"Paula White den andliga rådgivare som "prosperity champion"Trump och USA behöver? Både White och Trump är för övrigt inne på sina tredje äktenskap. Paula White: Short Biography, Net Worth & Career Highlights. You tube 4:53.
President Trump's Advisor - Paula White - Part 1 - Life, Scandals, Lawsuits, & Struggles. You tube 9:08.
President Trump's Advisor - Paula White Scandals - Part 2. You tube 7:55.
President Trump's Advisor - Paula White's Life - Part 3 - Lawsuits, Church, Porn, & Politics. Youu tubre 7:40.
Donnie Swaggart Rebukes Jesse Duplantis and Other Prosperity Pimps for Excesses... 16 Years Ago. You tube 19:09.

Kyrkor med "fel" äktenskapssyn kan straffas. Församlingar som motsätter sig samkönade äktenskap bör förlora sin skattebefrielse, det har den amerikanske presidentkandidaten Beto O’Rourke nu uttryckt. I en utfrågning i tv-kanalen CNN bekände den demokratiske politikern färg i frågan. Robert Francis O'Rourke, som är "Betos" fullständiga namn, var kongressledamot i USA:s representanthus mellan 2013 och 2019. Världen idag 191102.
Demokraten Beto O'Rourke ger upp försöket att bli partiets kandidat i presidentvalet i USA nästa år. I ett inlägg på sajten Medium skriver han att kampanjen har för lite pengar för att fortsätta. svt 191101.

Gary Curtis: Democratic presidential candidates all affirm and promote abortion as a "right" and believe it should be part of women's government-paid or subsidized health care coverages. Elizabeth Warren says abortion is "no different than having tonsils removed." So much for the sanctity of unborn human life. Our world is smitten with "self-love." Narcissistic people simply choose to live for themselves. Single-member households are expanding (by choice or circumstance) faster than any other subgroup in our country -- and many other westernized nations. In the face of shrinking families and fertility, many feminists are angry at "evolution" for having given them child-bearing organs. They reject the wisdom of King Solomon when he said: "Look, children are a gift of the Lord, and the fruit of the womb is a reward. As arrows in the hand of a mighty warrior, so are the children of one's youth. Happy is the man who has his quiver full of them; he shall not be ashamed when he speaks with the enemies at the gate." (Psalm 127:3-5 MEV) Charisma 191104.

Riksrätt riskabelt även för Demokraterna. Tidningarna och TV-nyheterna i USA är just nu fulla av artiklar och inslag om riksrättsförfarandet mot president Trump. Det pågår just nu en politiskt strid med otroligt höga insatser, inte bara för Trump själv, men också för Demokraterna. Redan innan riksrättsprocessen satte igång fanns det en oro inom Demokraterna för att en sådan utredning skulle kunna slå tillbaka om opinionen uppfattar den som alltför politisk och illegitim. Än så länge visar opinionsundersökningar att en majoritet av väljarna stödjer utredningen mot Trump, men om den drar ut på tiden finns det risk för att det stödet minskar. Ett annat huvudbry för Demokraterna är att flera demokratiska kongressledamöter i representanthuset vann sina platser genom att gå till val på en mittenpolitik i distrikt där en stor del av befolkningen röstar på Trump. Genom att stödja ett eventuellt riksrättsåtal kan deras chanser att bli omvalda minska rejält. Trots riskerna uppger flera demokrater att de är tvungna att ta den här vägen; de måste försvara konstitutionen och presidentämbetet, säger de. En annan förklaring är att missnöjet med Donald Trump är både starkt och utbrett bland de demokratiska väljarna. Partiets gräsrötter kräver inget mindre än att deras folkvalda representanter i kongressen agerar. Det krävs att två tredjedelar av senaten röstar mot presidenten för att han ska fällas i en eventuell riksrätt, än så länge är ett sådant scenario högst osannolikt eftersom de republikanska senatorerna är bergfasta i sitt stöd för Trump. Om ett år är det val i USA och det kommer med stor sannolikhet vara där som både Demokraternas och Trumps öde avgörs. Frågan är vilken roll riksrättsutredningen kommer att spela i valet. SR 191103.

Wolfgang Hansson: Vem kan slå Donald Trump? Presidentvalet om precis ett år handlar om en enda sak. Vem kan slå president Donald Trump? Svaret är inte givet. 43 procent av amerikanerna tyckte förra veckan att han gör ett bra jobb. Går man efter opinionsmätningarna skulle de flesta av demokraternas främsta kandidater slå Trump om det vore val i dag. Men så enkelt är det inte. Opinionsmätningarna tar sällan hänsyn till det amerikanska valsystemet där det gäller att vinna ett antal folkrika så kallade swingstater som pendlar mellan att rösta republikanskt och demokratiskt. Det var det Trump lyckades så väl med i förra valet där han fick tre miljoner färre röster än Hillary Clinton men vann klart när det gäller de avgörande elektorsrösterna. Jag skulle vilja hävda att demokraterna har ett gigantiskt problem. De har väldigt många kandidater som känner sig kallade att utmana Trump men ingen som på allvar inspirerar och entusiasmerar de demokratiska väljarna. Förre vicepresidenten Joe Biden, snart 77 år, är visserligen fortfarande den givne utmanaren om inget oförutsett händer. Men man kan inte direkt säga att det sjuder av upphetsning runt honom. Snarare är det ett fattigdomsbevis att ingen av de övriga, något yngre och fräschare kandidaterna lyckats bryta igenom vallen på allvar. Största hotet mot Donald Trump är det riksrättsåtal som sannolikt väntar runt hörnet. Inte så att det är särskilt troligt att han kommer att avsättas före valet den 3 november 2020. I så fall måste det komma fram mycket mer komprometterande uppgifter om hans försök att utpressa Ukrainas nyvalde president att utreda Trumps främste rival Joe Biden. Annars kommer aldrig tillräckligt många republikaner i senaten rösta för att Trump fälls. Faran ligger snarare på ett annat plan. I en riksrättsprocess med offentliga förhör kommer diverse uppgifter att komma fram som är mindre smickrande för presidenten. Det kan slå åt två håll. Antingen tycker en majoritet av amerikanerna att Trump är utsatt för en orättvis häxjakt och att demokraterna i stället borde låta honom sköta jobbet. Eller så kommer så mycket ofördelaktigt fram att människor till slut tappar förtroendet för presidenten. AB 191103.

Trumps tweets har förändrat amerikansk politik. Stora nyheter och drastiska förändringar - med precis ett år kvar till det amerikanska presidentvalet har tidningen New York Times gjort en genomgång av president Donald Trumps twitterflöde. I sina över 11 000 twitterinlägg sen Trump tillträdde har han bland annat sparkat ministrar, lagt fram politiska förslag och meddelat drastiska omläggningar i politiken - inte sällan stick i stäv med de råd han fått från medarbetare. Tidningen New York Times genomgång visar att en majoritet av Trumps twitterinlägg är attacker av något slag - ofta mot traditionella medier och demokrater men också mot brottsutredningar, utländska ledare eller mot hela städer där demokraterna har politisk majoritet. Nästan hälften av attackinläggen levereras tidigt på morgonen när Trump inte är tillsammans med rådgivare. Under dagen dikteras tweetsen och publiceras av Vita husets sociala mediechef som därmed fått betydligt större politiskt inflytande än sina företrädare, enligt New York Times som också baserar artikeln på intervjuer med ett 40-tal personer i presidentens närhet, kongressledamöter och anställda på företaget Twitter. Twittrandet har också tilltagit under Trumps presidentskap, framför allt under hösten. Undersökningen omfattar till och med de två första veckorna i oktober då Trump twittrade mer än 500 gånger - vilket motsvarar tre gånger så mycket som månadsgenomsnittet. Med hjälp av Twitter har Trump skaffat sig en rak kanal till sina följare, en kanal som inte behöver ta ställning till mediernas nyhetsvärdering eller det republikanska partiets traditionella agenda. Men följare betyder inte nödvändigtvis väljare. Enligt New York Times mätning är bara en femtedel av Trumps 66 miljoner följare vuxna amerikaner och det utgör i sin tur bara ungefär fyra procent av det möjliga amerikanska väljarunderlaget. SR 191104.

Nytt domstolsbeslut: Trumps bokföringsbolag måste ge presidentens skatteuppgifter till åklagaren. I USA har en domstol slagit fast att president Donald Trumps skatteuppgifter måste lämnas över till distrikståklagaren i New York, skriver tidningen The New York Times. Beslutet gäller Trumps skattedeklarationer för de senaste åtta åren. En domarpanel bestående av tre domare fattade beslutet om Trumps skatteuppgifter i dag på måndag. Beslutet är ett bakslag för Trump, som ihärdigt försökt dölja sina ekonomiska angelägenheter. Domarna konstaterade att det är Trumps bokföringsbolag, inte Trump själv, som ska ge över informationen till åklagaren. Därmed har presidentens immunitet ingen betydelse. "Appellen förutsätter inte att vi ska överväga ifall åtal kan riktas mot presidenten eller ifall vi enligt lagen kan kräva att presidenten överlåter dokument i en brottsrättslig process," konstaterade appellationsdomstolen bestående av tre domare, enligt The New York Times. Trumps advokat Jay Sekulow sade enligt NBC att presidenten överklagar domstolsbeslutet till Högsta domstolen. I början av oktober fattade den federala domaren Victor Marrero samma beslut och Trump har också överklagat det beslutet till Högsta domstolen. Tvisten om Trumps skatteuppgifter inleddes i augusti då distriktsåklagaren bad om att få uppgifterna av det konsultföretag som sköter Trumps bokföring. Fallet har sin bakgrund i att distriktsåklagare Cyrus Vance Jr. håller på med en utredning kring koncernen Trump Organization. Koncernen misstänks vara inblandad i ett fall där två kvinnor mutades att hålla tyst om sina förhållanden med presidenten. Under presidentvalskampanjen 2016 lovade Trump att han skulle offentliggöra sina skatteuppgifter, men han har inte hållit sitt löfte. 49 procent av amerikanerna anser att president Trump gjort sig skyldig till tjänstebrott och att han inte borde sitta kvar som landets president. Det framkommer i en opinionsundersökning som NBC och The Wall Street Journal gjort. Analytiker bedömer att även om parlamentet skulle se det som att Trump gjort sig skyldig till ett tjänstebrott, skulle senaten, där Republikanerna har majoritet, fria honom. yle 191104.

Jentezen Franklin: Trump bad om förbön. Donald Trump ska ha bett om förbön med handpåläggning av kristna ledare, vid deras besök i Vita huset förra veckan. Den deltagande pastorn Jentezen Franklin uttrycker tacksamhet, men får kritik av bland annat pastorn Bill Ferguson. Den 29 oktober ska en grupp kristna ledare ha gjort ett Vita huset-besök som trosrörelsepastorn Jentezen Franklin skriver om på sitt Twitter-konto. I inlägget finns ett foto från Vita husets Rooseveltrum med ett 20-tal personer, som ska ha pratat och bett med presidenten. Donald Trump själv syns dock inte på bilden. "Jag är tacksam att vi får möjligheten att diskutera viktiga policyfrågor, och presidenten ber alltid oss att lägga händerna på honom och be," skriver Franklin. Världen idag 191105.

USA lämnar Parisavtalet nästa år. USA inleder nu som väntat sitt utträde ur Parisavtalet. Trots att president Trump länge lovat sina väljare ett utträde ur klimatavtalet var det först igår möjligt för USA att inleda den processen enligt FN:s regler. Där finns ytterligare en fördröjning inbyggd - först om ett år, och dagen efter det amerikanska presidentvalet kommer USA att som första land ha lämnat avtalet som ingicks 2015 med syftet att tillsammans med andra länder förbinda sig att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa den globala uppvärmningen. Utträdet markerar den dramatiska u-sväng som USA gjort vad gäller klimatpolitiken. Förre presidenten Barack Obama var med och drev fram Parisavtalet och ville göra USA ledande i kampen mot uppvärmningen. President Trump menar i stället att USA drabbas orättvist ekonomiskt av avtalet, och utöver utträdet har avregleringar av olje- och kolindustrin varit en röd tråd under hans presidentskap. Han menar också att det är viktigt säkerhetspolitiskt för USA att måna om landets energiföretag. Samtliga demokratiska presidentkandidater vill att landet ska stanna i Parisavtalet och skulle troligen begära återinträde vid en valvinst. USA släpper idag ut näst mest växthusgaser i världen efter Kina. SR 191105.

"Republikanernas försvar har kollapsat." I USA har nu riksrättsutredningen mot president Donald Trump gått in i en mer offentlig fas. Flera förhör ska inom de närmsta veckorna tv-sändas och igår släpptes dokument från utfrågningar med två nyckelvittnen, vittnesmål som tidigare varit hemligstämplade. Dokumenten visar att USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland tidigare i veckan ändrade sitt vittnesmål så att det nu framgår att han anser att Vita huset satt upp ett villkor för att militärt bistånd skulle betalas ut till Ukraina. Villkoret var att Ukraina skulle gå ut offentligt och annonsera ett par specifika korruptionsutrednignar rörande det demokratiska partiet och Trumps huvudmotståndare i presidentvalet nästa år Joe Biden och dennes son som tidigare suttit i styrelsen för ett ukrainskt gasbolag. Och att den här tydliga kopplingen finns är uppgifter som enligt demokraterna smular sönder republikanernas försvarslinje helt: "Republikanernas försvar har nu kollapsat helt," säger Gerry Connolly, demokratisk kongressledamot i ett av de utskott som nu sköter riksrättsutredningen. Sondlands vittnesmål är det fjärde som offentliggörs, tidigare i veckan släppte representanthuset en utskrift från utfrågningen med den tidigare Ukrainaambassadören Marie Yovanovich som där uppgav att hon känt sig hotad av Vita huset. De nu offentliggjorda dokumenten är en del av demokraternas nya strategi att göra riksrättsutredningen mer transparent efter kritik från republikaner i kongressen som menar att alltför mycket hemlighetsmakeri omgett utredningens första skede. Man planerar också att hålla offentliga utfrågningar med vittnen, utfrågningar som kommer tv-sändas senare i november. SR 191106.

Domare slår fast: Donald Trump ska betala två miljoner dollar för missbruk av egen välgörenhetsstiftelse. Donald Trump ska betala två miljoner dollar, alltså omkring 1,8 miljoner euro, för att ha missbrukat den egna välgörenhetsstiftelsen Trump Foundation, slog en domare i New York fast under torsdagen. Trump ska ha missbrukat välgörenhetsstiftelsens medel, och kravet på betalningen är del av den förlikning som slagits fast efter att en civilrättslig talan väckts i fallet. Trump Foundation ska också likvideras och de 1,7 miljoner som finns i fondens besittning ska delas mellan icke-vinstdrivande organisationer, slog domare Saliann Scarpula fast. Pengarna som Trump nu är tvungen att betala ska fördelas mellan åtta olika välgörenhetsföreningar. Vita huset har inte kommenterat kravet. Både Trump och Trumpstiftelsen har tidigare avfärdat anklagelserna. Trump har kallat utredningen för politiskt motiverad, och uttalat sig på Twitter om att han ''inte kommer att ge sig''. yle 191108.

Allt färre amerikaner kallar sig kristna. Allt färre amerikaner identifierar sig som kristna, visar en ny opinionsundersökning. På bara tio år har andelen minskat med tolv procentenheter. Samtidigt ökade de som inte vill identifiera sig med någon specifik inställning till religion över huvud taget. Undersökningen bygger på telefonintervjuer från i år och förra året, där resultatet blev att 65 procent av de amerikanska vuxna nu identifierar sig som kristna när de blir tillfrågade om sin religion, jämfört med 77 procet för tio år sedan. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som inte bekänner sig till någon religion, utan beskriver sig som ateister, agnostiker eller ”ingenting speciellt”. Dessa kategorier utgör nu tillsammans 26 procent, jämfört med 17 procent 2009. Medan ateisterna under tioårsperioden har ökat från två till fyra procent, och agnostikerna från tre till fem, så är det de som inte bekänner sig till någon specifik inställning till religion över huvud taget som har ökat med flest procentenheter, från 12 procent 2009 till nuvarande 17 procent. Både protestanter och katoliker har blivit färre under perioden, där protestanterna har minskat från 51 procent till 43 procent, och katolikerna från 23 procent till 20 procent. Muslimer, buddhister och hinduer utgör, enligt undersökningen, ungefär en procent vardera. Två procent av befolkningen uppger att de bekänner sig till judendomen, vilket är lika många som mormonerna. Världen idag 191110.

Ambassadören: Trump hade personliga motiv. USA:s president Trump följde personligen upp sin begäran om att Ukraina skulle utreda hans politiska motståndare, hävdar USA:s Ukraina-ambassadör William Taylor som i går vittnade i tv-sända kongressförhör. "I mitten av juli stod det klart för mig att det möte som president Zelensky hoppades på bara skulle ske om landet inledde utredningarna mot bolaget där Joe Bidens son suttit i styrelsen och mot påstådd ukrainsk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016," sa ambassadör William Taylor. Taylor beskrev också hur det kommit till hans kännedom att president Trump ringt upp EU-ambassadören Gordon Sondland för att förhöra sig om hur det gick med utredningarna, uppgifter som i fall de stämmer kan tyda på att presidentens intresse för dessa utredningar var personligt och inte enbart i linje med amerikansk utrikespolitik. Men de republikanska ledamöterna avfärdade gång på gång vittnesmålen som ovidkommande och kallade Taylor för dåligt insatt. "Du var inte med under telefonsamtalet mellan Trump och Zelensky och du har aldrig träffat Donald Trump. Det är obegripligt att du är demokraternas stjärnvittne," sa den republikanske kongressledamoten Jim Jordan. De tv-sända riksrättsförhören följs av miljoner amerikaner över hela landet. Utfrågningarna är historiska eftersom de bara är fjärde gången någonsin som en amerikansk president nu hotas av riksrätt. Men centralfiguren i dramat avfärdade i går det hela som en häxjakt och ett skämt. SR 191114.

Ex-ambassadörens vittnesmål tungt för Trump. I dag har förhören som ska utröna om det finns fog att ställa USA:s president Donald Trump inför riksrätt fortsatt. Ekots korrespondent Kajsa Boglind var på plats i kongressen. Utredningen kretsar framför allt kring presidentens påstådda försök att anlita en utländsk makt för att hjälpa honom inför nästa års presidentval. I dag vittnade USA:s förra Ukraina-ambassadör Marie Yovanovitch. "Det var ett starkt vittnesmål om hur Marie Yovanovitch upplevt hur hon hamnat i vägen för ukrainska korrupta företagsintressen, som kanske inte gillade hennes anti-korruptionsarbete. Intressen som fått så mycket inflytande över amerikansk utrikespolitik att de lyckades få henne sparkad, enligt hennes version," säger Ekots Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind. Vad får det här vittnesmålet för betydelse för själva utredningen? "Republikanerna tycker så klart att det här inte är ett viktigt vittnesmål, men jag skulle ändå säga att det ger kontext, insikt och bakgrund som gör att man kanske kan förstå lite mer vad det var för krafter i rörelse och som påverkade Trumps Ukraina-politik. Även om förklaringen inte kopplade Trump till något brott var det ingen bra dag för honom. Det såg inte bra ut när hon beskrev sin version av saken," säger Kajsa Boglind. SR 191115.

Trumps förre rådgivare döms. En jury i USA har i dag funnit president Trumps före detta rådgivare Roger Stone skyldig på alla sju punkter han åtalats för. Bland annat för att ha ljugit för kongressen och försökt påverka ett vittne. Han greps och åtalades som en del i den så kallade Rysslandsutredningen, om rysk inblandning i det amerikanska valet 2016. Stone riskerar upp till 20 års fängelse. SR 191115.
Trumps egna anställda vittnade: "Blev bestört". I USA fortsätter riksrättsutredningen mot president Donald Trump. Idag handlar förhören specifikt om telefonsamtalet mellan president Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och på plats finns Sveriges Radios korrespondent Kajsa Boglind. Huvudvittnet i dagens förhör är överstelöjtnant Alexander Vindman som tillhör Vita husets egen Ukraina-expert. "Han förberedde presidenten inför, och var med, vid det berömda telefonsamtalet mellan Trump och Zelenskyj. Vindman berättade att han blev så bestört av det han hörde för att det avvek så mycket från det som, enligt honom, ligger i linje med amerikansk utrikespolitik. Så han slog omedelbart larm till sin chef," säger Kajsa Boglind. "Vindman menar att presidenten agerade utifrån egen vinning och inte utifrån vad som låg i USA:s intresse när han bad Zelenskyj utreda hans politiska motståndare, vilken är precis det demokraterna anklagad Trump för." Varför är förhören idag så viktiga? "Det är första gången vi hör från presidentens egna anställda, Trumps inte krets, som dessutom har förstahandsinformation om de händelserna som utgör kärnan i anklagelserna om maktmissbruk." SR 191119.
Vittne i riksrättsförhör: Olämpligt att Trump krävde utredning av politisk rival. Amerikanska lagstiftare fick på tisdagen höra två förstahandsvittnen som sade att de var överraskade och oroade över president Donald Trumps krav i det beryktade telefonsamtalet med Ukrainas president Volodymyr Zelensky den 25 juni i år. Det ena vittnet, överstelöjtnant Alexander S. Vindman sade under det tv-sända förhöret inför Representanthusets underrättelseutskott att han var så orolig över det han hörde att han rapporterade det olämpliga samtalet till en jurist vid USA:s nationella säkerhetsråd NSC där han arbetar. Han sade att det är olämpligt att USA:s president kräver att en utländsk regering utreder en politisk rival som är amerikansk medborgare. "Uppriktigt sagt, jag kunde inte tro vad jag hörde," sade Vindman. Det andra vittnet, Jennifer Williams, sade att telefonsamtalet kändes ovanligt eftersom det innehöll samtal om vad som verkar vara en inrikespolitisk fråga. Hon uppfattade hänvisningen till Biden som politisk. Hon ansåg att hänvisningen till Biden var av politisk natur. Williams är vice presidenten Mike Pences specialrådgivare om Europa och Ryssland. Vindman sade att han diskuterade telefonsamtalet med två personer, varav den ena är ett underättelseproffs och den andra är toppdiplomaten George Kent vid utrikesministeriet. Vindman säger att båda har den rätta säkerhetsklassificeringen och arbetar med frågor som har med Ukraina att göra. Under tisdagens förhör avbröt utskottets ordförande demokraten Adam Schiff republikanen Devin Nunes utfrågning av Vindman då det verkade som om frågorna var avsedda att avslöja visselblåsaren. Demokraterna säger att Trumps påtryckningar på att Ukraina ska utreda den tidigare vice presidenten Joe Biden samtidigt som USA höll inne med militärt stöd till Ukraina kan leda till att landets 45:e president kommer att avsättas. Republikanerna säger att det inte finns någon koppling mellan de två frågorna och att ingenting olämpligt har pågått även om det finns en koppling. Demokraterna har den majoritet som krävs för att väcka åtal mot Trump, men senatens majoritetsledare republikanen Mitch MacConnell tillbakavisar spekulationerna om att senaten skulle rösta för att avsätta den republikanska presidenten. yle 191119.
"Sondland var tydlig med att det fanns ett villkor." Idag fortsätter riksrättsutredningen mot president Trump i Washington. Han som hörs idag är den person som anses vara det allra viktigaste vittnet den här veckan, nämligen USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland. Ekots korrespondent är på plats i kongressbyggnaden i Washington, där förhören pågår. USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland fick sin post som tack för att han var en stor bidragsgivare till Donald Trump under kampanjen inför presidentvalet 2016. Ekots korrespondent Kajsa Boglind säger att han är ett viktigt vittne i denna process. "Han är den mest centralt placerade personen eftersom han är en person som har stått i ständig kontakt med president Trump. Han har förhandsinformation och han vet mer än någon annan hur Trumps roll har sett ut, och det är superviktigt," säger Kajsa Boglind. I förhören har Gordon Sondland vittnat om att det fanns ett villkor för att president Trump skulle ta emot sin ukrainske kollega, och det villkoret var att Ukraina inledde brottsutredningar mot Trumps politiska motståndare. Sondland är mindre tydlig när det gäller villkoret kring militärbiståndet. "Samtidigt var ett besök i Vista huset inte en artighetsvisit av Ukraina, utan det var något som tydde på att de skulle få något form av stöd, till exempel militärbistånd. På så sätt hänger de här sakerna ihop. Sondland var väldigt tydligt att det fanns ett villkor och att det kom direkt från Donald Trump," säger Kajsa Boglind. Hur avgörande kan det här bli för utredningen? Det är det här vittnesmålet som tydligast kan knyta Trump till ett eventuellt brott, säger Kajsa Boglind. Det demokratledda representanthusets riksrättsutredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina. Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som hoppas utmana Trump i nästa års presidentval, och dennes son Hunter Biden. SR 191120.
Sondland bekräftar att Trump använde presidentmakten till att pressa Ukraina. USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland förhördes under kvällen, svensk tid. Sveriges Radios USA-korrespondent Fernando Arias följde förhöret - och berättar att vittnesmålet starkt ifrågasattes av republikanerna. "Gordon Sondland säger att han efter ett tag förstod att Trumpadministrationen villkorade det militära stödet till Ukraina, och att man gjorde det för att få Ukraina att starta utredningar som låg i Trumps personliga intresse. I och med det är ju hans vittnesmål beklämmande för Vita Huset, eftersom han säger det som Vita Huset anklagas för av demokraterna. Men det finns också en hel del nyanser och oklarheter i Sondlands vittnesmål, som gör att det kanske är svagare än vad demokraterna önskat sig." Vilka reaktioner har förhöret fått så här långt? "Republikanerna gick ganska hårt åt Sondland under förhöret som precis avslutats här, och försökte visa att han inte fått direkta order av president Trump. Sondland säger flera gånger att han "förstod" och "uppfattade" att Trump ställde ett ultimatum och villkorade stödet till Ukraina, och republikanerna har då försökt påvisa att Sondland bara gissar, och han då inte fick direktiv direkt från presidenten." SR 191120.
Sondland: Trumpadministrationen ville ha något i utbyte. Under gårdagen gav USA:s EU-ambassadör ett explosivt vittnesmål som skapar nya problem för Vita huset. Trots det fortsätter republikanerna att stötta president Trump, rapporterar vår korrespondent. Ukrainas president kunde beviljas "ett besök till Vita huset", men bara om Ukraina "startade de utredningar" som Trump efterfrågat. Det var ett av huvudbudskapen i Gordon Sondlands vittnesmål i igår när han förhördes inför en fullsatt utskottsal. Sondland sa också att han antog att delar av USAs militära bistånd villkorades för att sätta press på Ukraina. EU-ambassadörens vittnesmål gav demokraterna ny ammunition. Partiet anklagar Trump för att ha försökt tvinga Ukrainas president att tillsätta en utredning mot en av Trumps politiska motståndare, Joe Biden. Därigenom ska Trump ha missbrukat sin makt, enligt demokraterna. Ordföranden i underrättelseutskottet, demokraten Adam Schiff, kallade vittnesmålet, "mycket betydelsefullt och oroande". Trots det gick inte Sondland så långt som Demokraterna hade önskat sig. Vid flera tillfällen sa Sondland att han inte kom ihåg viktiga skeenden, därtill använde han ofta orden "antar" och "förmodar" när han beskrev presidents roll i beslutskedjan. Därigenom fick republikanerna tillräckligt med svängrum för att avfärda Sondlands uppgifter. "Du har inga bevis för det du påstår," sa republikanen och kongressledamoten Mike Turner. I dag ska Dr. Fiona Hill vittna i riksrättsutredningen. Hill var tidigare rysslandsexpert i Trumpadministrationens nationella säkerhetsråd. I ett tidigare vittnesmål berättade Fiona Hill om flera möten där påtryckningar ska ha gjorts mot Ukraina. SR 191121.

Trump får kritik efter benådningar. USA:s president Donald Trump har benådat två militärer som anklagats eller dömts för krigsbrott. En tredje, som anklagats för krigsbrott i Irak, fick tillbaka sin militära rang. Benådningarna har redan mötts av hård kritik. De tre krigsbrottsanklagade har hyllats som patrioter av konservativa politiker och debattörer. En av männen, en löjtnant, avtjänar ett 19-årigt fängelsestraff för att ha mördat två civila. 2012 gav han order om att beskjuta tre obeväpnade män på en motorcykel i Afghanistan. Två av dem dog. Den andre benådade mannen är en major som står anklagad för mord, efter att 2010 ha skjutit en man som pekades ut som taliban och bombtillverkare. Trump skriver på Twitter att mannen är hjälte som riskerade att få ett dödsstraff av sin egen regering. Den marinkårssoldat som fick tillbaka sin rang friades i somras för anklagelser om att ha stuckit ihjäl en IS-fånge i Irak och ytterligare några fall av mord på civila. Han fälldes dock för att ha poserat på fotografier tillsammans med den döde IS-fången, och blev av med sina militära utmärkelser och rang, skriver nyhetsbyrån AFP. Vita huset skriver i ett pressmeddelande: "Presidenten, i sin roll som överbefälhavare, är ytterst ansvarig för att lagen följs och, när det är lämpligt, att bevilja nåd. Som presidenten tidigare sagt, 'när våra soldater måste slåss för vårt land vill jag ge dem modet att göra det'". Benådningarna har mötts av stark kritik, enligt The New York Times även inifrån Trumps regering. Försvarsminister Mark Esper och Ryan McCarthy, minister ansvarig för armén, har invänt att Trumps benådanden underminerar den militära rättvisan och skickar dåliga signaler till soldater som är i tjänst. Pete Buttigieg, som hoppas bli Demokraternas presidentkandidat och själv är före detta marinkårssoldat, varnar i ett uttalande för att benådningarna är "en skymf mot tanken om god disciplin och rättssäkerheten". I maj benådade Trump en annan militär som begått våldsbrott mot civila. Även då möttes det av kritik. "Massbenådningen av amerikaner i militär tjänst som anklagas för krigsbrott skickar signalen till våra soldater och allierade att vi inte tar krigslagar på allvar", skrev den tidigare armégeneralen Martin Dempsey då på Twitter. SR 191116.

Rysslandsexperten: "De vill svartmåla Ukraina". Redan vid det amerikanska valet 2016 fanns misstankar om att Ryssland försökt styra resultatet. Nu menar flera experter, med insyn i frågan, att landet sedan ett år tillbaka drivit en kampanj för att lägga skulden för valfusket på Ukraina. Det skriver The New York Times. Redan vid valet 2016 spekulerades det kring hur stor påverkan den Ryssland och Vladimir Putin haft på det amerikanska valet. Under fredagen lyste världens strålkastare på Fiona Hill, rysslandsexpert och före detta tjänsteman vid Vita huset, då hon vittnade i riksrätten mot president Donald Trump. Störst vikt la hon dock vid att belysa Rysslands inblandning i att Trump fick tillgång till det Ovala rummet. "Ryssland har deltagit i en lång process av desinformation där man försöker skylla sina egna ondskefulla handlingar på andra länder, sa Hill i vittnesförhöret," skriver NWT. Bland annat menar Hill, tillsammans med tre andra tjänstemän i Vita huset, att man fått indikationer på att Ryssland försökt lägga över skulden för sin inblandning i det amerikanska valet på Ukraina. "Ryssarna har ett särskilt intresse i att sätta Ukraina och dess ledare i ett dåligt ljus," säger Fiona Hill i vittnesförhöret. Sen dess att Ukraina blev självständigt 1991 har Ryssland försökt återetablera sitt inflytande över landet. Bland annat har man svartmålat ukrainska rysslandskritiker och försökt medla i landets inrikespolitik. Men enligt vittnena i dagens förhör har den ryska inblandningen i landets affärer under de senaste åren eskalerat. Hill menar att man inte längre bara försöker underminera den ukrainska regeringen i Kiev utan också aktivt sprider desinformation i landet för att på verka den politiska debatten i USA. Vidare varnar rysslandsexperten för att alla tecken tyder på att Ryssland kommer att intensifiera sin påtryckning inför det amerikanska valet. Vid nästa val, 2020, kommer Ryssland ha tre gånger så stor makt att styra valet än vad de hade 2016 säger Fiona Hill. Exp 191122. Kommentar: Är Ryssland fortfarande nöjda med Donald Trumps poliktik?

Förhören i riksrättsutredningen avslutade - nu vill president Trump ställas inför rätta. Under torsdagen avslutades de sista öppna förhören i demokraternas riksrättsutredning mot USA:s president Donald Trump. Just nu finns det inga fler förhör inplanerade. Inom de kommande veckorna ska representanthuset ta ställning till om presidenten ska ställas inför rätta i senaten eller inte. Utredningen, som handlar om Trumps omstridda samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, har än så länge hållits inom representanthusets väggar. Trump själv hoppas på att ställas inför rätta. En talesperson för Vita Huset säger att en rättegång i senaten är det enda stället där presidenten kan förvänta sig rättvisa. "Där kan vi förvänta oss att äntligen höra från vittnen som verkligen har sett någonting och eventuellt också deltagit i korruption." Republikanerna har majoritet i senaten, till skillnad från representanthuset där förhören i riksrättsutredningen har hållits. yle 191122.

Före detta CIA-anställd dömdes till 19 års fängelse för att ha spionerat för Kinas räkning. I USA har en tidigare anställd vid underrättelsetjänsten CIA dömts till 19 års fängelse för att ha konspirerat med kinesiska spioner. Enligt åklagaren har kinesiska agenter betalat den före detta agenten, 55-åriga Jerry Chung Shing Lee, för att läcka amerikanska försvarshemligheter till regimen i Peking. I gengäld för informationen ska ex-agenten ha fått hundratusentals dollar av den kinesiska underrättelsemyndigheten. Mannen, som jobbade för CIA under åren 1994 till 2007, ska också ha röjt identiteterna på flera CIA-agenter i Kina. Det är ändå oklart hur mycket information Shing Lee överlämnat. Lee medgav att han samlat in information om amerikanska agenter och fått flera uppdrag av kineserna mellan åren 2010 och 2011, men nekade till att han skulle ha gett uppgifterna vidare till Kina. Lee är hemma från Hongkong, och har amerikanskt medborgarskap. Han greps våren 2018 i New York. Shing Lee är den tredje kinesiska spionen som dömts i USA på mindre än ett år. yle 191123.

Kolkraftverk stängs trots Trumps löften. Under Donald Trumps tid i Vita huset har 49 kolkraftverk lagts ned i USA, trots presidentens löften om en vändning för kolindustrin. Några av kolarbetarna börjar nu tappa hoppet, en av dem är kolarbetaren Ryan Cottrel i West Virginia. SR 191127.

Trump vill terrorklassa mexikanska drogkarteller. USA:s presidents förslag väcker starka reaktioner i Mexiko, även i städer som drabbats svårt av det drogrelaterade våldet. "Många mexikaner är emot terrorstämpeln, men det är ju terror det handlar om. Kartellerna mördar, torterar och håller hela områden av landet i skräck," säger Elija som jobbar som präst i Tijuana. Han menar att Mexiko bara ska vara tacksamt om USA vill bistå, även militärt i kampen mot kartellerna. Men det sistnämnda är kontroversiellt. Mexikos försvarsminister har varnat för att en terrorstämpling kan öppna för att USA skulle kunna gå in med militär i Mexiko mot landets vilja. Och är det verkligen terrorism kartellerna gör sig skyldiga till - men om de är våldsamma så saknas det politiska motiv som förknippas med begreppet terror. "Jag tycker inte att USA:s president ska lägga sig i andra länders angelägenheter på det sättet," säger Veronica Torres som tillbringar en ledig eftermiddag med sin tvååriga dotter på Tijuanas stadsmuseum. Hon har kommit hit för att det här är en av få platser i stan där hon känner sig trygg. Efter några lugnare år är Tijuana återigen en av världens farligaste städer med över 2 500 mord förra året, inte så mycket på grund av kartellernas krig, som på ökat våld inom den lokala droghandeln. Veronica tror inte att det spelar någon roll vad USA sätter för etiketter på grupperna, utan menar att Mexiko måste lösa sina egna problem självt. Donald Trumps besked om att han avser terrorklassa Mexikos narkotikakarteller kommer sedan nio medlemmar av en amerikansk-mexikansk mormonfamilj dödats i västra Mexiko tidigare i november. Men här i Mexiko pekar många på USA:s egen roll i våldet, både eftersom vapnen ofta köpts i USA och för att den drogmarknad som driver kartellerna till stora delar finns i USA. "Om Trump vill stoppa våldet borde han börja agera i sitt eget land," tycker Carlos Valderas. SR 191201.
Trump skjuter upp terrorklassning av karteller. USA:s president Donald Trump säger att man tillfälligt skjuter upp terrorklassningen av mexikanska knarkkarteller, trots att "allt nödvändigt arbete har färdigställts" för att kunna göra det. Orsaken är en begäran från Mexikos president Andrés Manuel López Obrador, som Trump säger sig "gilla och respektera". I stället kommer USA och Mexiko "beslutsamt agera mot de här grymma och ständigt växande organisationerna", twittrar Trump. SR 191207.

Vita Huset: Trump kommer inte delta i riksrättsförhören. Vita Huset meddelar att varken president Donald Trump, eller någon av hans advokater kommer att delta i riksrättsförhören i USA:s justitieutskott senare i veckan. I brevet från Vita Huset anklagas utskottet för att vara partiskt och orättvist mot president Trump, men svaret från utskottets ordförande var: "Sluta gnäll eller delta i förhören." Justitieutskottet skall efter förhör fatta beslut om eventuellt åtal mot presidenten, som i så fall skall behandlas i kongressen. SR 191202.

Amerikanska flottbesök i Hongkong begränsas - USA:s stöd till proteströrelsen i Hongkong leder till kinesiska sanktioner. Kina inför en del sanktioner mot USA till följd av det amerikanska stödet till proteströrelsen i Hongkong. Amerikanska flottans besök i Hongkong begränsas och sanktioner riktas också mot amerikanska människorättsorganisationer. "Som svar på det orimliga beteendet från USA:s sida har den kinesiska regeringen beslutat att från och med idag ställa in behandlingen av ansökningar från amerikanska krigsfartyg att lägga till i Hongkong," sade det kinesiska utrikesministeriets informationschef Hua Chunying på måndagen. Den amerikanska flottans fartyg brukar regelbundet besöka Hongkong som del av diplomatin, men också för underhåll, påfyllning och vila. Det kinesiska beslutet är en reaktion på att USA:s president Donald Trump i förra veckan stadfäste lagar till stöd för proteströrelsen i Hongkong. Bland annat ska USA en gång om året granska Hongkongs autonomi för att bedöma om Hongkong är tillräckligt självständigt för att få ha kvar sin särskilda handelsstatus i relation till USA. Enligt det kinesiska utrikesministeriet kommer Peking också att införa sanktioner mot amerikanska människorättsrörelser som Human Rights Watch och Freedom House. Hua sade inget om vilken typ av sanktioner organisationerna kommer att drabbas av. Enligt Hua bär de här organisationerna en stor del av skulden för "den kaotiska situationen" i Hongkong. "Kina uppmanar USA att korrigera sina misstag, sluta lägga sig i Hongkongs angelägenheter och Kinas inre angelägenheter," sade Hua Chunying. yle 191202.

Ingen kollar vad jag tar med mig över gränsen: Kajsa Boglind, Tijuana. Det är inte enbart de som ligger bakom våldet i Tijuana – den senaste mordvågen verkar snarare hänga ihop med lokala gängstrider. Men den amerikanska drogmarknaden är en huvudkomponent i kartellernas verksamhet i stort och en majoritet av vapnen de använder kommer från USA. När Sinaloakartellen nyligen övermannade mexikansk polis och fritog sonen till dess fängslade ledare El Chapo kunde det ske med hjälp av amerikanska grovkalibriga höghastighetsvapen. Och den exakta skärningsytan för både vapen och narkotikasmugglingen är de lagliga gränsövergångarna, som den jag nu passerar för andra gången på samma dag utan att någon kontrollerar vad jag har i bilen. På väg in i Mexiko hade jag enkelt kunnat ha bakluckan full av vapen utan att det upptäckts. Och inte heller på väg tillbaka in i USA är det alltså någon som ser efter vad jag har med mig - trots att det är precis så som en majoritet av narkotikasmugglingen in i USA sker - i fordon genom lagliga gränsövergångar. Samma sak gäller med några undantag för både de amerikanskregistererade och mexikanskregistrerade bilarna runt om mig i kön. Medan debatten om en mur längs den i dag till stora delar obebyggda delen av gränsen lamslagit den politiska debatten i USA och ansträngt relationen mellan länderna kan flödet av vapen och narkotika där vid gränsstationen lugnt flyta på. SR 191203.

USA:s representanthus anklagar Kina för godtyckliga gripanden, tortyr och förföljelser av uigurer - kräver sanktioner mot kinesiska beslutsfattare. Den amerikanska kongressens representanthus har godkänt ett lagförslag som fördömer Kinas behandling av uigurminoriteten. Representanthuset anklagar Kina för godtyckliga gripanden, tortyr och förföljelser. Representanthuset konstaterar att Kina fängslat över en miljon uigurer i läger. Lagförslaget uppmanar Kina att omedelbart stängda lägren och frige alla som internerats. Lagförslaget som godkändes med rösterna 407 mot 1 kräver riktade sanktioner mot en rad högt uppsatta kinesiska tjänstemän. Lagförslaget måste fortfarande godkännas av senaten och president Donald Trump innan det träder i kraft. Senaten har redan tidigare godkänt ett försiktigare uttalande och det verkar finnas stöd för kraftigare ställningstaganden. "Kinas regering och kommunistparti arbetar systematiskt för att utradera uigurernas och andra muslimers etniska och kulturella identiteter i landskapet Xinjiang," sade republikanen Marco Rubio. "I dag har kongressen tagit ytterligare ett viktigt steg för att ställa kinesiska makthavare till svars för de här grova och pågående människorättsförbrytelserna," tillade han. Kinas reaktion var som väntat ilsken. Det kinesiska utrikesministeriets talesman Hua Chunying anklagade USA för att försöka skapa konflikt mellan olika etniska grupper och hota välfärden och stabiliteten i Xinjiang. Han uppmanade USA att omedelbart ”rätta sina misstag” och varnade för att Kina kommer besluta om motåtgärder. "Vi uppmanar USA att rätta sitt misstag omedelbart, stoppa förslaget från att bli lag och sluta utnyttja Xinjiang för att blanda sig i Kinas interna angelägenheter," sade Hua. Relationerna mellan USA och Kina är spända sedan tidigare. Förra månaden undertecknade president Trump en lag som stöder demokratirörelsen i Hongkong. Kina svarade med att besluta att amerikanska flottans fartyg och flygplan inte längre får besöka Hongkong och med att införa sanktioner mot amerikanska människorättsorganisationer. Människorättsorganisationer rapporterar att Kina internerat hundratusentals uigurer i läger i Xinjiang. Enligt Kina är det fråga om utbildningscenter för att motverka religiös extremism. Men enligt läckta dokument och vittnesskildringar utsätts de internerade uigurerna för hjärntvätt med målet att bryta ned deras kulturella och religiösa identitet. Kinesiska myndigheter skiljer också systematiskt barn från deras föräldrar. Kina kallar anklagelserna lögner. yle 191204.

Splittrade viljor när Nato firar 70-årsjubileum. Tanken var att de splittrade Natoländerna skulle komma samman och visa enad front på toppmötet som börjar i London idag. Men än så länge har de hårda orden fortsatt att hagla. "Ett elakt uttalande, en förolämpning," sa Donald Trump om Macrons utspel att Nato skulle vara hjärndött. Senare under ett möte med Trump försvarade den franske presidenten sitt kontroversiella uttalande. Macron menar att Nato inte fungerar eftersom enskilda medlemmar agerar på egen hand. USA drog sig tillbaka från Syrien utan att konsultera andra Natoländer och det gav Turkiet möjlighet att gå in i nordöstra Syrien trots protester från andra Natoländer. "Turkiet strider nu mot dem som stred med oss för att bekämpa IS," sa Macron. Och Turkiet samarbetar dessutom med grupper som har kopplingar till IS.Det är ett strategiskt problem. Macron ifrågasatte också hur Turkiet kan vara medlem i Nato och samtidigt köpa vapen från Ryssland. Turkiet och president Erdogan har å sin sida riktat hård kritik mot Macron. En som nu försöker medla mellan parterna är Tysklands Angela Merkel som träffar Macron, Erdogan, och Trump i ett separat möte om Syrien. SR 191204.
"Relationen lika frusen som morgonfrosten." Det har varit hård ordväxling och stora sprickor mellan Natoländerna på de senaste dagarnas toppmöte. Men medlemmarna i försvarsalliansen kunde i alla fall enas kring det mest grundläggande - att ställa upp och försvara varandra. "En för alla - alla för en", sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på den avslutande presskonferensen på lyxhotellet The Grove här i Watford utanför London. Alla Natoländer ställer sig bakom principen om ett kollektivt försvar där en attack mot en medlem är en attack mot hela alliansen. De senaste dagarna har annars Natoländernas relation framstått som lika frusen som morgonfrosten på golfbanorna som omgärdar lyxhotellet där mötet ägde rum. Det har varit tuffa ordväxlingar inför öppen ridå om Natos framtid, brist på sammanhållning, om Emmanuel Macrons utspel att Nato är hjärndött, om den turkiska offensiven i Syrien och bristande satsningar på försvaret. Mot bakgrund av den splittring som medlemmarna visat var det viktigt för ledarna att kunna enas i några frågor, särskilt om den grundläggande principen om kollektivt försvar. Värden för mötet, den brittiska premiärministern Boris Johnson förklarade varför. "Så länge vi står enade kan ingen besegra oss. Och ingen kommer starta något krig," sade Boris Johnson. Frågan om att försvara varandra blev extra känslig när Turkiet begärde stöd för sin offensiv mot kurdiska styrkor i Syrien - ett stöd andra Natoländer inte ville ge. Turkiet hotade då att blockera en ny försvarsplan för Baltikum och Östersjön. Men tillslut ställde sig även den turkiska presidenten Erdogan bakom den nya planen. Angående Macrons krav på ökad koordinering mellan medlemmarna beslutade Natoländerna att påbörja en politisk framtidsdiskussion under ledning av Stoltenberg. Ledarna enades också om att samarbeta för att bemöta Kina som en framväxande militär stormakt. Efter USA är det Kina som lägger mest pengar på sitt försvar vilket Nato ser som en utmaning. Förhoppningen är att på sikt enas med Kina om vapenkontroll. Natochefen Stoltenberg menade att de senaste dagarnas möten visar att alliansen kan leverera även om många medlemmar har vitt skilda åsikter. Han sa att han som politiker ofta får höra att hans retorik är bra men innehållet dåligt. Med Nato är det tvärt om. Retoriken inom Nato är inte alltid excellent, men innehållet är perfekt, tyckte Stoltenberg. SR 191204.
Trump ställer in Nato-presskonferens. USA:s president Donald Trump ställde under onsdagen in sin planerade presskonferens vid Nato-mötet i London. Beskedet kommer efter att en video fått stor uppmärksamhet. I filmen syns Kanadas premiärminister Justin Trudeau, Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när de luftar sina åsikter om Donald Trump vid en sammankomst i Buckingham Palace i samband med Natos 70-årsfirande. "När dagens möten är avklarade kommer jag flyga tillbaka till Washington. Vi kommer inte hålla någon presskonferens vid avslutningen av Nato, för att vi redan gjort så många under de senaste två dagarna. Trevlig hemresa", skrev president Trump på Twitter. SR 191204.

Pope Francis Compares Trump to Herod, Who Tried to Kill Jesus. Pope Francis has compared U.S. President Donald Trump to the murderous King Herod who massacred innocent children in ancient Palestine while trying to kill the baby Jesus, a Jesuit journal revealed Thursday. Speaking with his brother Jesuits during his recent visit to Thailand, the Argentinian pope minced no words in his thinly veiled condemnation of the U.S. president and his administration, suggesting that like a modern-day Herod, Mr. Trump separates families at the border while allowing drugs to freely flow into the country. "In other parts there are walls that even separate children from parents. Herod comes to mind," Francis said. "Yet for drugs, there’s no wall to keep them out. The phenomenon of migration is compounded by war, hunger and a ‘defensive mindset,’ which makes us in a state of fear believe that you can defend yourself only by strengthening borders. At the same time, there is exploitation." Breibart 191205.

Demokraterna går vidare med riksrättsprocess mot Trump. Representanthuset i USA går vidare med riksrättsprocessen mot president Donald Trump. Det meddelade kammarens talman, demokraten Nancy Pelosi, på torsdagseftermiddagen. I lojalitet med republikens grundare och utav kärlek till USA ber jag nu utskottsordföranden ta fram åtalspunkterna för riksrätt, sa en högtidlig Nancy Pelosi vid en presskonferens i kongressen. Beskedet var väntat men innebär ett viktigt steg i den raskt fortskridande riksrättsprocessen mot president Donald Trump. I centrum står hans telefonsamtal med Ukrainas president Volodymyr Zelensky där Trump ber denne inleda utredningar mot hans politiska motståndare, en tjänst Trump ber om i anslutning till att de båda presidenterna talat om militärbiståndet till Ukraina. Det är fortfarande oklart exakt vad demokraterna i justitieutskottet kommer att anklaga Trump för, men mycket tyder på att det blir flera åtalspunkter - dels om maktmissbruk och dels om hindrande av rättvisans gång. Enligt demokraterna har Trump gjort sig skyldig till det senare, bland annat genom att stoppa medarbetare från att vittna i kongressen. En del demokrater vill också att andra tidigare händelser ska bakas in, exempelvis sånt som kom fram under Rysslandsutredningen. När justitieutskottet är klart med åtalspunkter kommer man att rösta om dem i hela representanthuset där demokraterna nu har majoritet. Därefter kan själva riksrätten inledas i senaten där republikanerna styr, och ingenting tyder hittills på att Trump kommer att bli fälld eftersom partiet slutit upp bakom honom. Det är också i senaten som Vita huset verkar satsa på att framföra sitt försvar. Man var inbjuden till kongressutfrågningen med expertvittnen igår men valde då att inte komma. SR 191205. Kommentar: Ett spel för gallerierna, Trump borde klara sig i slutändan.

Upprörd talman: Jag ber för president Trump. Journalistens fråga om hon hatar president Trump fick USA:s talman att ilskna till: "Jag hatar inte någon i världen. Jag ber för presidenten hela tiden," sa Nancy Pelosi. Presskonferensen om riksrättsåtalet mot president Donald Trump var på väg att avslutas. Den amerikanska kongressens talman Nancy Pelosi, känd för sin integritet, var på väg att lämna podiet efter att ha meddelat att Demokraterna i oppositionen tänker försöka avsätta Trump. Det var då frågan kom: "Hatar du presidenten?" Nancy Pelosi stannade direkt upp och gick fram till journalisten som ställde frågan. "Som katolik blir jag sårad när du använder ordet hat i en mening som adresserar mig," svarade Pelosi upprört. Hon återvände till talarstolen. "Jag hatar ingen. Jag är fostrad i en väg som innebär att hjärtat är fullt av kärlek. Jag ber för presidenten hela tiden. Jag ber för honom fortfarande. Så anklaga inte mig när det kommer till den här typen av ord," markerade talman Pelosi. Hon riktade kritik mot det politiska agerandet hos president Trump, och mot det Pelosi och Demokraterna anser är ett brott mot konstitutionen, men strök under att detta är något helt annat än hat. President Trump följde presskonferensen på håll, och kommenterade via twitter att talman Pelosi "just hade ett nervöst utbrott". Dagen 191207.

Lovsångsledare bad för Trump i Vita huset. Femtiotalet lovsångsledare fick nyligen be för president Trump i Ovala rummet, rapporterar Fox News. Bland annat deltog Bethel Music-grundarna Brian och Jenn Johnson, den nyzeeländske Hillsong-grundaren Brian Houston och lovsångsledaren Kari Jobe. President Donald Trump ska ha sagt att han behöver bön nu mer än någonsin, med hänvisning till de pågående riksrätts­undersökningarna. De 50 lovsångledarna samlades kring presidenten i Ovala rummet, och Sean Feucht från Bethel Music beskriver det fortsatta skeendet kring presidenten: "Han satt vid sitt skrivbord och sade: ’Be för mig!’ Vi bara lade våra händer på honom och bad för honom. Det var som en riktigt intensiv, obeveklig bön," sade Feucht till Fox News. Världen idag 191210.

Sudan och USA:s relation verkar tina upp. Relationen mellan Sudan och USA visar allt fler tecken på att förbättras. En utveckling som kan leda till att Sudan snart för första gången på decennier slipper sanktioner och får tillgång ekonomiskt stöd från omvärlden. "Det här signalerar början på en ny relation med stora möjligheter för våra två länder, sa Sudans premiärminister Abdalla Hamdok, märkbart nöjd, på en presskonferens nyligen efter att USA:s regering meddelat att man vill utbyta ambassadörer och återuppta normala diplomatiska kontakter med Sudan - för första gången på 23 år." För Sudans nya civila regering, som tillträdde efter att diktatorn Omar al- Bashir avsattes i en militärkupp i våras, är upptinade relationer med USA en fråga om liv eller död. Sudan är sedan 1993 upptagen på USA:s lista över länder som sponsrar terrorism, och så länge man finns med där blockerar det i praktiken ekonomiskt stöd och lån från IMF, Världsbanken och många givare i Väst. Pengar Sudan desperat behöver för att landets vanskötta och sanktionstyngda ekonomi inte ska kollapsa - och äventyra landets skakiga väg mot demokrati. Ett annat tecken på upptinade relationer är att Abdalla Hamdok också meddelat att landet nu kommer betala ersättning till offren för terrordåd som begicks under tiden Al-Qaedas ledare Usama bin-Laden skyddades av Sudan. Det gäller bombningarna av amerikanska ambassaderna i Nairobi och Dar es Salaam 1998, där Sudan dömts av amerikanska domstolar att betala sex miljarder dollar till efterlevande, vilket varit ett av flera villkor för att Sudan ska slippa terror-listan. Men summan är nästan lika mycket som Sudan behöver i bistånd för att klara sin ekonomi, och bedömare tvivlar på att landet verkligen har råd att betala. SR 191210.

Trump anklagas för maktmissbruk och obstruktion. Demokraterna i USA:s representanthus justitieutskott lägger fram två åtalspunkter mot Donald Trump i riksrättsprocessen: maktmissbruk och obstruktion. "Den första punkten handlar om maktmissbruk - man anklagar honom för att ha satt sina egna intressen framför landets. Den andra handlar om att han trotsat kongressen - att han inte samarbetat med representanthusets utredning mot honom," säger Ekots Fernando Arias. Uppgifterna kommer efter att utskottet under måndagen lyssnade till nio timmars "slutpläderingar" från både republikanska och demokratiska företrädare. Justitieutskottet kommer att rösta om att gå vidare med anklagelserna senare denna vecka, enligt Jerry Nadler, ordförande i representanthusets demokratledda justitieutskott. SR 191210.

Carina Bergfeldt: "Sannolikheten att Donald Trump fälls i senaten är nästintill obefintlig". USA:s president Donald Trump kan komma att ställas inför riksrätt med två åtalspunkter riktade mot sig; maktmissbruk och förhindrande av kongressens arbete. "Klubbar man igenom detta kommer Donald Trump formellt bli den tredje presidenten i historien som ställs inför riksrätt," säger SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfeldt. Representanthuset i USA där Demokraterna har majoritet kommer nog med stor sannolikhet att rösta igenom att president Donald Trump ställs inför riksrätt. De formella anklagelserna presenterades under en presskonferens på tisdagen. Nästa steg blir till att börja med att justitieutskottet röstar, något som kommer ske redan under samma vecka. Veckan efter ska hela representanthuset ta ställning till om man ska gå vidare med riksrätten som handlar om maktmissbruk och förhindrande av kongressens arbete. Därefter tas det vidare till senaten. "Själva riksrättsprocessen sker i senaten där det är en republikansk majoritet. Sannolikheten att Donald Trump fälls där är nästintill obefintlig. Den processen, eller rättegången som man kan kalla det för, sker i början av nästa år och kan pågå alltifrån två veckor till två månader," säger Carina Bergfeldt. svt 191210.

USA:s kongress erkänner folkmordet i Armenien. Kongressen i USA har antagit en resolution som erkänner folkmordet i Armenien som inleddes 1915. Uppemot 1,5 miljon människor dödades. Turkiet motsätter sig att händelsen kallas för folkmord och menar istället att människorna dödades på grund av Första världskriget. SR 191212.

USA och Kina har enats om handelsavtal. Kinesiska myndigheter i Peking bekräftade sent på kvällen lokal tid att Kina kommit överens med USA om innehållet i ett första handelsavtal. Uppgörelsen innebär, om den blir verklighet, en nedtrappning av handelskriget mellan länderna. Texten i avtalet innefattar bland annat immaterialrätt, mat- och jordbruksprodukter och finansiella tjänster, sade vice handelsminister Wang Shouwen på en sent kallad presskonferens i Peking där vice-ministrar från en handfull kinesiska myndigheter närvarade. Exakt vad uppgörelsen innebär förutom själva områdena gick de kinesiska ministrarna inte in på, men amerikansk media rapporterade redan igår att det kan röra sig om stora belopp av stödköp jordbruksprodukter i USA från Kinas håll. USA väntas i gengäld sänka strafftullarna på kinesiska varor, tullar som idag omfattar varor till ett värde av 360 miljarder dollar. Uppgörelsen innebär också att hotet om nya tullar på söndag nu tillsyns är är avvärjt. Avtalet avskaffar däremot inte samtliga tullar, utan är som USA:s president Donald Trump sagt en "fas 1-uppgörelse". Men det är ett första konkret resultat av många och långa förhandlingar mellan USA och Kina, i ett handelskrig som hittills pågått i över ett och ett halvt år. Parterna ska nu så fort som möjligt slutföra procedurerna för att sedan träffas och skriva under avtalet, enligt vice handelsminister Wang Shouwen. SR 191213.

USA mörkade sanningen om kriget i Afghanistan. I en artikelserie i tidningen Washington Post framkommer nya uppgifter om USA:s krig i Afghanistan. Det handlar om förut hemligstämplade uttalanden från högt uppsatta militärer och tjänstemän som visar att USA kan ha bidragit till en ökad korruption och narkotikahandel i landet. "Vi visste inte vad vi gjorde, vi saknade en grundläggande förståelse för Afghanistan," sa generalen Douglas Lute 2015, i ett uttalande som fram tills nu varit hemligstämplat. Lute var Vita husets samordnare för frågor gällande Afghanistankriget, både under Bush- och Obamaadministrationen. I en intervju på PBS häromdagen utvecklade Lute vad han menade. "Vi hade inte tillräcklig kunskap om politiken, ekonomin eller demografin för att kunna skapa en fungerande strategi," sa han. I Washington Posts avslöjande finns också detaljer om hur USA bidrog till korruptionen i landet. I åratal pumpades biståndspengar in i Afghanistan, men de svaga institutionerna i landet kunde inte absorbera de omfattande resurserna och pengarna hamnade i vissa fall till och med i fiendens händer. Ryan Crocker, USA:s före detta ambassadör i Afghanistan, sa att vårt "enskilt största projekt kan tråkigt nog ha varit att bygga upp masskorruptionen" i landet. Washington Post fick tag på uppgifterna efter en tre år lång strid i domstol. Intervjuerna med tjänstemän och beslutsfattare kommer från flera interna dokument som tidningen begärt ut. Eftersom de som intervjuades - sammanlagt över 400 personer - trodde att de skulle förbli anonyma för allmänheten, vågade de utförligt kritisera presidentadministrationerna och dess strategier. "Vårt mål var att etablera en blomstrande marknadsekonomi," sa generalen Douglas Lute. "Den enda marknaden som fungerade var narkotikamarknaden." En av de mer uppseendeväckande delarna av avslöjandet handlar om diskrepansen mellan vad som sades offentligt och vad som faktiskt skedde. I uttalande efter uttalande gavs bilden av att kriget lett till framgång, men i intervjuerna som Washington Post publicerat är pessimismen markant. "Det var omöjligt att skapa positiv statistik om kriget, vi var tvungna att manipulera datan för att göra det," sa en person i Obamas nationella säkerhetsråd. I mars 2011 uppskattade USA att det fanns runt 25 000 talibaner i regionen. I dag uppskattar militären att det finns närmare 60 000. SR 191215.

Trump tar krafttag mot skoltrakasserier mot judar. Ett nytt direktiv från president Donald Trump ska motverka antisemitiska trakasserier på skolor och universitet, en typ av trakasserier som uppges ha ökat på senare år. Presidenten hotar skolorna med indragen finansiering. Enligt Trump tydliggör hans order att finansieringsförbudet även gäller institutioner som ägnar sig åt antisemitiskt hat. "Det här är vårt budskap till universiteten: Om ni vill ta emot den enorma summa federala dollar som ni får varje år, så måste ni ta avstånd från antisemitism. Världen idag 191216.

USA-senaten erkänner folkmord på armenier. Folkmordet på armenier har erkänts av en enhällig amerikansk senat, efter att representanthuset antog ett liknande förslag i oktober. Precis som den svenska regeringen, och som sin föregångare Barack Obama, har Donald Trump dock inte erkänt folkmordet. Enligt The Guardian ska Trump-administrationen ha försökt förhala omröstningen i senaten, för att inte ytterligare uppröra Turkiet. Den brittiska tidningen berättar att republikanska senatorer blockerat folkmordsresolutionen vid tre tillfällen de senaste veckorna, men att president Trump tycktes vara oförmögen att övertyga någon mer av sina supportrar i senaten att motarbeta det hela. "Presidenten fick helt enkelt slut på republikanska senatorer. Han försatte de tre första herrarna i ett svårt läge för att de inte ville göra det," hävdar Aram Hamparian, talesperson för USA:s armeniska nationella kommitté. Hamparian, som började kampanja för att USA skulle erkänna folkmordet redan för tre decennier sedan, hoppas nu att det ska bli lika omöjligt att förneka det armeniska folkmordet som det är att förneka slaveriet eller Förintelsen. Sammanlagt har nu 32 länder i världen erkänt massdödandet av armenier som ett folkmord, enligt The Guardian. I Sverige fattade riksdagen ett sådant beslut 2010, utan att regeringen ställde sig bakom, men Turkiet kallade ändå hem sin ambassadör i protest. "Det här är kanske den absolut känsligaste frågan för turkarna i dag," sade Sveriges dåvarande ambassadör i Turkiet, Christer Asp, till Aftonbladet. Varken den svenska regeringen eller Trump-administrationen har alltså hittills gjort samma erkännande av massdödandet som folkmord, och inte heller gjorde president Obama det, trots att han enligt The Guardian redan under sin valkampanj 2008 lovade att han skulle göra ett sådant erkännande som president. Världen idag 191218. Kommentar: Till och med Trump visar här att han är feg, som han tyvärr är ibland när det gäller mänskliga rättigheter och varför vill han hela tiden smeka Erodogan medhår?

Roar Sörensen: President Erdogans farliga maktspel. Efter att Turkiets nuvarande president, Recep Tayyip Erdogan, tillträdde makten i Turkiet, har relationerna med Israel, och andra stater i området, gått i stort sett i en riktning: neråt. En titt på Erdogans och Turkiets historia de senaste tjugo åren utgör stor grund för oro. Den nuvarande presidenten var borgmästare i Istanbul innan han 2003 blev premiärminister, en position han höll fram till 2014, när han valdes till president. Sedan 2003 har han sakta men säkert knutit makten mer och mer till sig som person. Han använde statskuppsförsöket 2016 till att slå ner hårt på politiska meningsmotståndare och ta ytterligare kontroll över media och det juridiska systemet. I Turkiet finns det i dag tiotusentals politiska fångar, och landet har flera fängslade journalister än något annat land. Freedom House’s rapport från 2019 definierar Turkiet som "ej fritt" och säger att regeringen visar "ökat förakt för politiska rättigheter". I Syrien är dessutom turkiska styrkor eller deras allierade ansvariga för massakrer på kurderna, och landet ockuperar sedan 1974 olagligt Cyperns norra del. Erdogan är en starkt religiös muslim, och under hans styre har Turkiet blivit en fristad för den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet, som bland annat Hamas är en del av. Hans oförbehållsamma stöd till Hamas har naturligtvis komplicerat förhållandet till Israel, men också till Egypten, där president al-Sisi utkämpar en hård kamp mot Brödraskapet. I slutet av november ingick Turkiet och Libyen ett avtal där de definierade de två ländernas territoriella gränser i Medelhavet. Detta gjorde de utan att ta hänsyn till Cyperns och Greklands rättigheter. Cypern, Grekland och Israel ingick i mars i år ett avtal om att anlägga en gasledning från deras fält i östra Medelhavet till den europeiska marknaden via Italien. Det är detta projekt Turkiet försöker omkullkasta med sitt avtal med Libyen. Den grekiska premiärministern Mitsotakis sade emellertid om det turkisk-libyska avtalet: "Ingen kommer att erkänna detta meningslösa dokument". Erdogans Turkiet är en extremt destabiliserande faktor i området. Erdogan har visat sig villig att bryta de flesta accepterade normer, politiska konventioner och grundläggande rättigheter för att främja turkiska - delvis också islamistiska - intressen. För Israel är den turkiska presidentens skamliga beteende ytterligare en utmaning i tillägg till alla andra - om än hanterbar för tillfället. Men det internationella samfundet är tvunget att sända ett tydligt budskap att man inte tolererar Erdogans metoder, på vare sig den nationella eller den internationella arenan. Detta är speciellt viktigt i en region så full av spänningar. Historien har visat att om en maktgalen auktoritär ledare stryks medhårs, kan det få katastrofala konsekvenser. Världen idag 190128.

Efter beskedet om riksrätt: Var tvungna att agera. Det amerikanska folket kommer inleda valåret 2020 med riksrätt. Frågan är hur det kommer påverka väljarna. "Vi vet ju att han inte kommer fällas i senaten - då är det väl bättre att jobba med sånt som kan komma någon vart," säger Washingtonbon Eric. Hittills har inte riksrättsprocessen påverkat varken presidentens opinionssiffror eller synen på om riksrätt bör hållas. Amerikanerna är jämt fördelade med ungefär hälften för och hälften emot att hålla president Trump ansvarig för sina handlingar i senaten. Men exakt hur det ska gå till är ännu inte klart. Representanthusets talman Nancy Pelosi har signalerat att hon kan vänta med att lämna över förfarandet till senaten i ett försök att påverka hur upplägget blir där. Demokraterna vill till exempel gärna att personer ur Trumpadministrationen vittnar, exempelvis stabschefen Mick Mulvaney. SR 191219.

Christianity Today: Avsätt president Trump. Donald Trump har ett starkt stöd från USA:s högerkristna. Men en av landets största kristna tidningar har nu tagit avstånd från presidenten och anser att han borde avsättas. Trump är "ett perfekt exempel på en människa som är moraliskt vilse och förvirrad" skriver Christianity Today. Ett antal skilsmässor, lögner, påhopp och grova ord mot meningsmotståndare. Donald Trump är inte de troendes drömkandidat, men hittills har de kristna ledarna i USA i mycket stor utsträckning ställt sig bakom sin president. Men kanske börjar fasaden spricka något. Under torsdagen publicerade Christianity Today, grundad av den kände evangelisten Billy Graham 1956 och en av USA:s största kristna tidningar, en svidande ledare mot presidenten. Tidningen ställer sig inte bara bakom den pågående riksrättsprocessen, utan skriver rakt ut att Trump inte borde få sitta kvar i Vita huset: "Att han ska avsättas, anser vi, är inte en fråga om partiskhet utan en fråga om partisk lojalitet mot Skaparen." Trumps i högerkristna ögon närmast exemplariska facit gällande utnämningar till högsta domstolen, försvar av kristna värderingar och ekonomiska politik kan inte längre urskulda hans eget beteende, fortsätter ledaren. "Han har själv erkänt omoraliskt beteende i såväl affärer som i förhållanden med kvinnor, vilket han är fortsatt stolt över. Bara hans twitterflöde - med vanemässiga missvisanden, lögner och förtal - är ett perfekt exempel på en människa som är moraliskt vilse och förvirrad." Se resten av artikeln i Dagen 191220.
Franklin Graham: Min far röstade på Trump i senaste valet. Christianity Today, som grundades av Billy Graham, tar avstånd från Donald Trump. Men nu meddelar Franklin Graham att hans far röstade på Trump i det senaste presidentvalet. "Jag har inte berättat vem min far, Billy Graham, röstade på 2016, men på grund av Christianity Todays artikel känner jag att det är nödvändigt att berätta nu", skriver Franklin Graham på Twitter. "Min far kände Donald Trump, trodde på honom och röstade på honom. Han trodde att Donald J. Trump var mannen för den här perioden i vår nations historia." Franklin Graham skriver vidare att Billy Graham, som gick bort 2018, förvisso grundade Christianity Today. Men sonen är säker på att fadern inte skulle hålla med om slutsatserna i den aktuella artikeln. "Han skulle vara besviken", slår Franklin Graham fast. Dagen 191220.
Trump kritiseras av kristen tidning - försvaras av kända predikanter. Tidningen Christianity Today tar avstånd från Donald Trump och anser att han borde avsättas. Predikanterna Franklin Graham och Jentezen Franklin kommer dock till Trumps försvar och uppmanar till bön för presidenten. Titta på vad han har åstadkommit, skriver de. Enligt Franklin Graham är riksrättsprocessen mot Trump helt och hållet politiskt motiverad. Han pekar även på vad Trump har åstadkommit under sin tid vid makten: Förutom att stå upp för de ofödda barnen och religionsfrihet har han utsett en konservativ domare och vidtagit åtgärder som gör att landets ekonomi är starkare än på 50 år. "Det är uppenbart att Christianity Today har utnyttjats av vänstern för deras politiska agenda", skriver Graham och uppmanar till bön för presidenten. Jentezen Franklin hyllar Trump som "den mest pro-life-förespråkande presidenten" under sin livstid och som "Israels bästa vän" efter beslutet att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Franklin framhåller i inlägget även hur arbetslösheten för kvinnor och minoritetsbefolkning är den lägsta på fem årtionden, och hur börsen slagit rekord under Trumps tid som president. Världen idag 191220.
Ledande kristna tidningen: Avsätt president Trump. I USA har en hetsig debatt brutit ut sedan en av landets ledande evangeliskt kristna tidningar gått ut offentligt med att man stödjer riksrätten mot president Donald Trump. Trump svarar med att fördöma tidningen. Christianity today vill tydligen hellre ha en radikal icketroende vänsterpresident som tar er religion och era vapen ifrån er. Ingen president har gjort så mycket för de evangeliska församlingarna som jag. Jag kommer aldrig mer läsa tidningen, skriver Donald Trump på Twitter. Utfallet kommer morgonen efter att Christianity today publicerat en ledare där man tar ställning för riksrätt. Man motiverar att bevisen mot presidenten är otvetydiga och att det inte bara är ett brott mot konstitutionen att be en utländsk ledare att skaffa misskrediterande information om en politisk motståndare, utan också djupt omoraliskt. Tidningen skriver också att president Trump betett sig just omoraliskt på många sätt under lång tid. Och att det kan komma att skada kristenheten för lång tid framåt om man inte nu tar avstånd från honom. Christianity Todays inlägg i debatten väcker förvåning och skapar rubriker här i USA. Tidningen grundades av den legendariske pastorn Billy Graham och anses viktig för landets många evangeliskt kristna, en konservativ väljargrupp som överväldigande röstade för Trump 2016. De senaste opinionsmätningarna visar att den här gruppen fortfarande till absolut största delen stödjer Trump, 75 procent idag jämfört de 80 procent som gav honom sin röst i valet 2016. SR 191220.
Nearly 200 evangelical leaders slam Christianity Today for questioning their Christian witness. In a letter sent to Timothy Dalrymple, the president of Christianity Today, on Sunday, nearly 200 evangelical faith leaders condemned both its editorial calling for the removal of President Donald Trump from office and its editor-in-chief, Mark Galli, for dismissing evangelicals who oppose his views on the matter as being "far right". The faith leaders said in the letter, which can be read in full below, that the editorial “offensively questioned the spiritual integrity and Christian witness of tens-of-millions of believers who take seriously their civic and moral obligations." The signatories also decried Galli who they say "offensively dismissed" their point of view in comments he made in an interview with CNN Friday, where he said that evangelicals who are upset or outraged by his Christianity Today editorial do not read the magazine because they are "Christians on the far right, evangelicals on the far right, so they’re going to be as dismissive of the magazine as President Trump has shown to be." Christian Post 191222.
Kristen tidning ökar efter Trumpkritik. Efter det att den – i USA – evangeliskt kristna tidningen Christianity Today förra veckan publicerade en ledare, som tog avstånd från Donald Trump, har antalet prenumeranter ökat. I ledarartikeln står det också att man stödjer riksrättsprocessen mot presidenten och att bevisen mot honom är otvetydiga. Enligt tidningens chefredaktör har visserligen hundratals prenumeranter sagt upp tidningen, men antalet nya prenumeranter är tre gånger så många. Evangeliskt kristna utgör en fjärdedel av väljarkåren i USA och drygt 80 procent av dem röstade på Donald Trump i presidentvalet 2016. SR 191224.

Bara en dryg timme mellan Ukrainasamtal och fryst stöd. Från USA rapporteras att det bara tog 90 minuter efter president Trumps omtalade telefonsamtal med Ukrainas president Zelensky den 25 juli, tills Vita huset gav försvarshögkvarteret Pentagon order om att frysa det militära stödet till Ukraina. Det visar nyligen publicerad e-post från Vita huset som flera internationella medier rapporterar om. Telefonsamtalet där Trump säger att han vill att Ukraina ska utreda demokraten Joe Bidens son Hunters affärer i Ukraina ligger till grund för den riksrättsprocess som nu pågår mot Trump. Trump nekar till att USA:s militära stöd användes som påtryckningsmedel, men nu tycks det alltså finnas en tydlig tidsmässig koppling mellan samtalet och det frysta amerikanska stödet. Stödet motsvarade närmare 4 miljarder kronor. Och det kommer starka reaktioner på uppgifterna. Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, säger att personen som skrivit mejlet måste vittna i rättegången mot Trump i senaten. En talesperson från Trumps kansli säger till CNN att mejlet misstolkats - och att beslutet om att frysa stödet meddelats internt redan innan telefonsamtalet. SR 191223.

Fem döms till döden för journalistmord. Fem personer har dömts till döden för mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi i oktober förra året. Det uppger en saudisk åklagare. Ytterligare tre personer har dömts till långa fängelsestraff. En tidigare hög rådgivare till den saudiska kungafamiljen ingick också i utredningen, men har nu släpps ur häkte, uppgav åklagaren. SR 191223. Många iakttagare anser att det är osannolikt att dödspatrullen kan ha skickats till Turkiet utan kronprinsens vetskap. En FN-utredning utser Muhammed bin Salman som huvudmisstänkt i mordet. Saudiarabien förnekar att kronprinsen kände till operationen. yle 191223.

New York-forskare om symbiosen mellan Fox News, konservativa medier och Trump: ''Det är i praktiken propagandaverktyg för Trumpadministrationen''. Skulle Donald Trump ha valts till president år 2016 utan kraftigt flankstöd och gynnsam rapportering från TV-kanalen Fox News och andra konservativa medier? Det är möjligt. Men att Fox News och andra högermedier spelat en väsentlig roll - och fortsätter att göra det - för Donald Trumps framgång som politiker är ett ofrånkomligt faktum, säger forskaren Nicole Hemmer på Columbiauniversitetet i New York. "Fox News och konservativa pratradiokanaler är i praktiken propagandaverktyg för presidentens administration. Det är det närmaste USA kommer vad gäller statsmedier. Det innebär att kanalerna upprepar Donald Trumps budskap också när budskapet inte stämmer överens med sanningen." Hemmer har doktorerat i politisk historia och specialiserat sig på konservativa medier och det republikanska partiet. För några år sedan publicerade hon en bok på temat, Messengers of the Right: Conservative Media and the Transformation of American Politics.
Fox News-stjärnan Sean Hannity - Donald Trumps goda vän, rådgivare och attackhund. Den symbiotiska relationen mellan Fox News och Donald Trump omfattar mer än vinklade utspel i kvällsshowerna. Sean Hannity, den kanske mest kända och fräna av Fox News-profilerna, har en lång personlig relation till Donald Trump. Hans röst väger tungt bland konservativa politiker. Ett angrepp från Hannity på bästa sändningstid kan rubba återvalschanserna för nästan vilken sittande republikansk kongressledamot som helst. Hannity fungerade som Trumps inoffciella rådgivare i samband med valkampanjen 2016. Han fortsätter att ha samma roll i dag. Hannitys kvällsprogram lockar i medeltal mellan tre och fyra miljoner tittare till tv-rutan. Det är högre tittarsiffror än vad någon annan opinionsshow lyckas nå upp till. Men Hannitys inflytande når längre än vad tittarsiffrorna antyder, säger Hemmer. yle 191223.

Historiskt många massmord i USA. I USA har det skett fler massmord i år än under något tidigare år. En lista gjord av nyhetsbyrån AP omfattar 41 olika massmord med sammanlagt 211 offer. Ett massmord definieras som att minst fyra människor mördas i samma händelse. Bland massmorden i USA i år märks exempelvis i El Paso, Texas i augusti med 22 offer och i Virginia Beach i maj där 12 människor mördades. SR 191229. Största massmordet skedde 2001. During the September 11 attacks of 2001, 2,977 victims and 19 hijackers were killed and more than 6,000 others were injured. The immediate deaths included 265 on the four planes (including the terrorists), 2,606 in the World Trade Center and in the surrounding area, and 125 at the Pentagon. The attacks were the deadliest terrorist act in world history, and the most devastating foreign attack on United States soil since the attack on Pearl Harbor on December 7, 1941.

Guvernören efter macheteattacken: Inhemsk terrorism. Attacken mot ett judiskt högtidsfirande i en stad i delstaten New York handlade om "inhemsk terrorism". Det säger New Yorks guvernör Andrew Cuomo. Det var igår kväll amerikansk tid som en man tog sig in hos en rabbin och knivhögg fem personer med en machete. Personerna fördes till sjukhus. Den misstänkte gärningsmannen greps av polisen några timmar senare och är misstänkt för mordförsök. New Yorks guvernör Andrew Cuomo, kallade händelsen för "inhemsk terrorism". "Låt oss kalla det för vad det är. Det här handlar om inhemsk terrorism," säger han. New York Citys borgmästare Bill de Blasio skrev följande på Twitter under lördagskvällen. "Vi vägrar att låta det här bli det nya normaltillståndet. Vi kommer att göra allt i vår makt för att få ett stopp på dessa attacker, en gång för alla", SR 191229. Dagen 191229.

Trump får beröm och kritik efter drönarattacken. I USA är reaktionerna många och starka efter attacken mot den iranske befälhavaren Qassem Soleimani. Medan vissa prisar Trumps beslut, varnar andra för Irans hämnd. I USA var politikerna i kongressen snabba med att reagera på nyheten om att USA dödat en av Irans mäktigaste militära och politiska ledare. Republikanska politiker var mestadels positiva till Trumps beslut, som senatorn Jim Risch i utrikesutskottet som gratulerade Trump för hans "beslutsamma handling" och för det "lyckade resultatet". Senatorn från Florida, Marco Rubio, sa i ett uttalande att iranierna hade fått upprepade varningar, men att de ignorerades. Det var en grov felkalkylering, skrev Rubio. Demokraterna, å sin sida, var snabba att varna för vad de ser en självklar upptrappning av konflikten med Iran. "Soleimani var USA fiende, det ifrågasätter ingen", skrev senatorn Chris Murphy, "men frågan är: mördade USA den näst mäktigaste personen i Iran utan kongressens medgivande och med risken att starta ett potentiellt storkrig i regionen?" Presidentkandidaten Joe Biden sa i ett uttalande att Trump nu "kastat in dynamit" i konflikten och att "han är skyldig att förklara vilken strategi han har för att försäkra sig om amerikanska soldaters och diplomaters säkerhet". Enligt USAs utrikesdepartement var det flera nära förestående hot mot amerikaner som föranledde attacken. I en intervju med CNN var Pompeo fåordig angående detaljerna om hoten. "Soleimani planerade angrepp som hotade säkerheten för dussintals om inte hundratals amerikaner i regionen. Att ta bort hon från slagfältet räddade amerikanska liv", sa Pompeo. I en tweet skrev utrikesdepartementet att amerikanska medborgare bör lämna Irak på grund av de ökade spänningarna i regionen. Mike Pompeo fick också frågor om hur han ser på risken att Iran kommer att hämnas. "Vi har förutsett en rad möjliga svar från Iran och vi har gjort vårt bästa för att förbereda oss för dem," sa utrikesminister Pompeo. SR 200103.

"Krigsförklaring som kommer definiera decenniet." Tidigt i morse dödades den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i en amerikansk drönarattack i Bagdad. Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo, planerade Soleimani en nära förestående attack mot amerikanska intressen i regionen. Iran har utlovat kraftfull vedergällning för den inflytelserike generalens död. Qassem Soleimani var hatad och beundrad av världens underrättelsetjänster som en skoningslös och skicklig militärstrateg som säkrade Irans inflytande över Irak, Syrien och Hizbollah i Libanon liksom transportvägar till Medelhavet för vapen och missiler till Hizbollah. Den mytomspunne skuggeneralen kallades "levande martyr" efter alla tidigare mordförsök. Han var ansvarig för uppbygget av Irantrogna miliser, särskilt i Irak, och avgörande för den syriske diktatorn Bashar al Assads överlevnad. Hans död beskrivs som större än dödandet av Osama Bin Laden och bedömare över hela världen uttrycker nu stark oro över denna allvarliga upptrappning, en krigsförklaring som kommer att definiera decenniet, enligt vissa bedömare. Irans högste ledare Ayatollah Khamenei som stod Soleimani nära, hotar med kraftfull vedergällning. I Teheran mobiliserades idag tiotusentals regimtrogna som ropade "Död åt Amerika" och bar på porträtt av den hjälteförklarade Qassem Soleimani. Enligt en amerikansk opinionsmätning hade 82% av iranierna en positiv bild av honom, han nämndes till och med som möjlig presidentkandidat, och många hyllade honom som den som bekämpade terrornätverket IS i Irak, där USA och Iran tillfälligt stod på samma sida mot IS, men många bedömare förutsåg den oundvikliga konfrontationen mellan Iran och USA efter IS fall. Bland demonstranterna på Tahrirtorget i Irak, firades Qassem Soleimanis död, han har pekats ut som ansvarig för att shiamiliser dödat och kidnappat irakiska demonstranter. SR 200103.

USA skickar 3000 soldater till Mellanöstern. USA har beslutat att skicka ytterligare cirka 3000 soldater till Mellanöstern efter drönarattacken mot den iranska generalen Qassem Soleimani, uppger flera nyhetsbyråer. Soldaterna kommer sannolikt till en början att utplaceras i Kuweit. USA har redan skickat 750 soldater som förstärkning till området. Utöver dem har USA sedan tidigare stora truppstyrkor i området kring Persiska viken. Den demokratiske senatorn Chuck Schumer varnar president Trump för at inleda ett krig mot Iran. "Så som jag ser det så har presidenten inte mandat för ett krig med Iran. Om han planerar att utöka truppnärvaron och risken för fientligheter över en längre tidsperiod, så måste regeringen få ett godkännande av kongressen och av det amerikanska folket," säger Schumer, som är Demokraternas ledare i senaten. SR 200103.

Trump: Vi agerade för att förhindra ett krig. USA:s president Donald Trump kommenterade nu ikväll drönarattacken som natten till idag dödade en av Irans mäktigaste militära ledare, Quasem Soleimani. Samtidigt skickar USA nu uppemot 3000 soldater till Mellanöstern. "Quasem Soliemani planerade en nära förestående och grym attack, men vi kom på honom och dödade honom," sa Trump. USA har i dag runt 5000 soldater stationerade i Irak. Tidigare i veckan har 750 soldater skickats till Kuwait och nu kommer USA förstärka sin militära närvaro i regionen med ytterligare 3000 soldater. Samtidigt har trupper runtom i Mellanöstern och i Europa försatts i beredskap, bland annat är amerikansk militär i Italien redo att förstärka säkerheten på USA:s ambassad i Libanon. Trump har länge lovat att USA ska lämna vad han benämner som oändliga krig i Mellanöstern. På kort sikt har USA:s politik gentemot Iran snarare bidragit till att USA förstärker sin militära roll i Mellanöstern. Sedan maj har USA förstärkt truppnärvaron med totalt 14 000 soldater i Mellanöstern. Samtidigt fortsätter ledande Demokrater i kongressen att kritisera drönarattacken. Demokraternas minoritetsledare, Chuck Schumer, sa att han inte fått någon information om angreppet innan det utfördes och att Trump behöver kongressens godkännande om han vill starta krig med Iran. "Det här kan ha fört oss närmare ett oändligt krig," sa Schumer precis den typen av oändligt krig som han lovat att hålla oss utanför. Under sin presskonferens besvarade Trump kritiken han fått från demokraterna. "Vi agerade för att förhindra ett krig, inte för att starta ett," sa Donald Trump. SR 200103.

Trump prays with evangelical Christians. Sky News Video 200104.

Nya uppgifter om bakgrunden till drönarattacken. Det kommer nya uppgifter om när och hur Donald Trump tog beslutet att döda en av Irans mäktigaste män, Qassem Soleimani. Samtidigt förbereder sig USA på Irans hämnd. I söndags åkte Donald Trumps tillförordnade säkerhetsrådgivare till Trumps residens i Florida, golfresorten Mar-a-Lago, där Trump befann sig under mellandagarna. Trump fick då information om att amerikanska F15-plan hade slagit till mot pro-iransk milis i Syrien och Irak. Samtidigt hade Trump ett annat ämne i huvudet: En plan på ett dödligt angrepp mot den iranske generalen Qassem Soleimani. Uppgifterna om bakgrunden till drönarttacken mot Soleimani kommer från Washington Post och nyhetssajten Politico. Enligt Politico är det oklart hur tidigt Trump gav sitt godkännande om att döda Soleimani, men de senaste månadernas raketattacker mot amerikanska baser i Irak hade påverkat honom att ta det steget, enligt nyhetssajten. En av Trumps närmaste bundsförvanter i kongressen, den republikanske senatorn Lindsey Graham, visste om planerna innan angreppet. I måndags besökte Graham presidenten i Mar-a-Lago. "Trump sa att Soleimani hade något i görningen och att USA måste agera," berättar Graham. I dagar spårades Soleimani medan Trump hölls underrättad. Kort innan drönarattacken utanför Bagdads flygplats gav Trump ett sista godkännande. Med Soleimanis död kommer frågan om vad som kommer hända härnäst och vilken påverkan det har på USA:s intressen i Mellanöstern. "Soleimani utförde inga attacker själv, han planerade dem, säger den före detta underrättelseanalytikern," Jon Batman, till Washington Post. "Att döda honom skulle i sig själv inte stoppa ett nära förestående angrepp mot amerikaner, däremot kanske det påverkar Irans beslutsprocess." Försvarsstabschefen, Mark Milley, erkänner att USA:s dödliga angrepp mot en av Irans mäktigaste män är riskabelt. "Självklart finns det risker, men vi har förberett för dem. Bollen ligger nu på Irans planhalva," säger Milley. SR 200104.

Trump varnar Iran: Redo att slå till mot flera mål. USA:s president Donald Trump skärper tonen mot Iran och skriver på Twitter att USA är redo att slå till mot 52 iranska mål om Iran attackerar USA eller amerikanska tillgångar. "Låt det här vara en varning att om Iran slår till mot några amerikaner, eller amerikanska tillgångar, så har vi riktat in oss på 52 iranska platser (som representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran för många år sedan), några på väldigt hög nivå och av vikt för iransk kultur". Trump skriver vidare i versaler att USA kommer att slå till "väldigt snabbt och väldigt hårt," och att USA inte vill höra fler hot från Irans sida. SR 200105.

America Votes Ilhan Omar: ‘Antisemite of the Year’. Following weeks of voting, Rep. Ilhan Omar (D-Minn.) was named by thousands of voters as 2019’s "Antisemite of the Year." The competition, hosted by StopAntisemitism.org, invited the public to expose anti-Semites who threaten American values, morals and principles by spreading hate and bigotry against the Jewish people. After receiving dozens of nominations, on Nov. 21, neo-Nazi and white supremacist Richard Spencer, Nation of Islam leader Louis Farrakhan and Rep. Ilhan Omar emerged as finalists. After another round of public voting, Omar was declared the winner. Omar has perpetuated anti-Semitic tropes on Twitter to nearly 2 million followers, as well as introduced an anti-Semitic resolution in Congress that promotes boycotts of Israel, likening them to boycotts of Nazi Germany. The result highlights the growing concern among Americans about the congresswomen’s ability to use and abuse her position of power to propagate hatred in America. Both the radical left and the radical right praise Omar’s Jew-hatred. Neo-Nazi leader David Duke called her "the most important member of the U.S. Congress", exemplifying the increasingly public philosophical and ideological alliance between the Islamo-leftist BDS movement and far-right groups exposed in "The New Anti-Semites" report issued last month by StopAntisemitism.org and Zachor Legal Institute. "Anti-Semitism is plaguing our nation, and it’s about time we create real consequences for those spreading it," said StopAntisemitism.org’s Liora Rez. "By exposing bigots like Rep. Ilhan Omar, we are ensuring that the public is alert and able to take action." BreakingIsraelNews 200107.
Israel Boycott Proponent Ilhan Omar Condemns Trump for Boycotting Iran. 2019’s ‘Antisemite of the Year’, Democratic Congresswoman Ilhan Omar, decried Trump’s "crippling sanctions"" imposed on Iran. During a press conference, the Minnesota rep blasted Trump for "grooming Iran into war" after he canceled America’s "best shot at avoiding armed conflict" by canceling the Iranian Nuclear Deal. Omar then went on to condemn Trump for announcing "crippling sanctions" that she claims "starved the innocent people of Iran". Her condemnation of Trump applying sanctions to Iran came as a surprise to many. That’s because Omar famously introduced her famous ‘BDS’ law back in July. ‘BDS’ is an acronym for Boycott, Divest, and Sanction - a political movement to hurt Israel’s economy. The bill affirms ‘the right to participate in boycotts in pursuit of civil and human rights at home and abroad’. The proposed legislation was co-sponsored by Reps. Rashida Tlaib and John Lewis. Omar’s bill sought to oppose "unconstitutional legislative efforts to limit the use of boycotts to further civil rights at home and abroad". The resolution failed to pass while the House overwhelmingly passed an anti-BDS resolution several weeks later. In August, Omar, along with Tlaib, tried to enter Israel on a “fact-finding” mission but were banned by the Israeli government. BreakingIsraelNews 200109.

Report: Obama Granted Amnesty to Soleimani in Iran Deal. A report in July 2015 in the British news service The Telegraph revealed that on page 86 of the annex of the newly agreed upon Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) known commonly as the Iran nuclear deal or Iran deal, was an interesting clause granting amnesty to Gen. Qassem Soleimani, the Iranian general killed last week in a drone strike. The Telegraph’s Defence Editor, Con Coughlin, was astounded at the revelation, describing Soelimani (spelled Gasem Soleymani in the JCPOA) as "one of the world’s leading terrorist masterminds". "For a decade a more he has been the driving force behind an array of Iranian-sponsored terrorist groups, from Hizbollah to Hamas, which have orchestrated a reign of terror throughout the Middle East," Coughlin wrote. "Thanks to Mr. Obama’s scandalous capitulation to Tehran, Mr. Suleimani has overnight gone from being one of the world’s most wanted terrorists to the White House’s newest best friend." This amnesty clause in the JCPOA removed Soleimani from the Treasury Department’s designated terrorist list he had been on since 2007. Before the JCPOA, Soleimani was targeted with sanctions in the United Nations Security Council, by the U.S., the European Union, and the Swiss government. As if this was not enough, in 2015, the Obama administration warned the Iranian leadership of an Israeli plan, revealing that Israel was closely tracking the Iranian general, thwarting the plans and creating a rift between the U.S. and Israel. A number of other senior members of the Iranian Revolutionary Guards (IRGC) were included in this blanket amnesty as well. The appendix in the JCPOA covered entities, individuals as well as corporations, that would be affected by the removal of economic sanctions as per the agreement. Coughlin also lamented the dismal provisions in the JCPOA for inspections verifying Iran’s compliance with the deal. This acceptance of terrorists was not unusual under the Obama administration. One of the leaders of the riots that threatened the embassy in Baghdad two weeks ago was Hadi al-Amiri, head of the Badr Organization, one of the largest pro-Iran militias in Iraq. Hadi Farhan al-Amiri, the Iraqi Minister of Transportation at the time, was a guest of former President Barack Obama at the White House in 2011 as part of a delegation from the Iraqi government BreakingIsraelNews 200112.

Kandidaterna som utmanar Trump. SR 200114.

Åtalspunkterna mot Trump inskickade. I USA kommer riksrättsanklagelserna mot Donald Trump nu att hamna i senatens händer. Representanthuset kommer hålla en omröstning om att skicka ärendet vidare i morgon. Den 18 december förra året blev Donald Trump den tredje presidenten någonsin som ställts inför riksrätt i USA. Trump anklagas för att ha missbrukat sin makt genom att ha försökt tvinga till sig personliga tjänster av Ukrainas president, Volodmyr Zelensky. Talmannen i representanthuset, demokraten Nancy Pelosi, bekräftade idag att Demokraterna nu kommer ta nästa steg i riksrättsförfarandet; anklagelserna mot president Trump ska skickas över till senaten. Imorgon kommer representanthuset rösta igenom en resolution där man också utser de personer som ska agera åklagare i den domstolsliknande processen i senaten. I sitt pressmeddelande skriver Pelosi att senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, är rädd för att fler uppgifter ska uppdagas och hon anklagar McConnell för att försöka mörka sanningen. Nu väntar en strid om hur domstolsförfarandet i senaten ska fortgå, demokraterna vill att senaten ska kalla vittnen, något som de republikanska ledarna i senaten har motsatt sig. Öppningsanförandena väntas starta någon gång nästa vecka. SR 200114.

USA och Kina undertecknade första fasen av handelsavtal. USA och Kina har undertecknat första fasen av ett handelsavtal. Kina förbinder sig att köpa betydande mängder amerikanskproducerade varor och USA drar tillbaka planerade strafftullar för kinesiska produkter. Avtalet undertecknades av USA:s president Donald Trump och Kinas vicepremiärminister Liu He. USA och Kina enades preliminärt om avtalets innehåll i december i fjol. Enligt Trump bibehåller USA ändå flera tullbestämmelser tills det slutliga handelsavtalet är klart. Den andra fasen av avtalet inleds nu i brådskande ordning, sa Trump vidare. Liu sade för sin del att Kina välkomnar globala investerare. I enlighet med avtalet går Kina in för att köpa mer amerikanska produkter till ett värde av 200 miljarder dollar under de följande två åren. Det handlar bland annat om maskiner för industribruk, elektronisk utrustning, flygplan, motorfordon och optiska och medicinska instrument. Kina igen köper amerikanska lantbruksprodukter till ett värde av 40 miljarder dollar samt industriprodukter värda 75 miljarder dollar. yle 200115.

Utredning: Lagbrott att frysa Ukrainastöd. Vita huset bröt mot lagen när det höll tillbaka militära biståndspengar som var öronmärkta för Ukraina i politiskt syfte, slår en partioberoende och federal granskning fast. Spelet kring det amerikanska biståndet till krigförande Ukraina är centralt i den riksrättsprocess som pågår mot president Donald Trump, som misstänks ha utövat en form av utpressning för att förmå Ukraina att vidta en offentlig utredning riktad mot hans politiska motståndare Joe Biden. Granskarna finner att Vita husets budgetkansli "höll tillbaka tillgångarna av ett politiskt skäl, vilket inte är tillåtet" enligt den lag som stipulerar i vilka situationer en amerikansk president får häva den typen av utbetalningar utan kongressens godkännande. I detta fall hade kongressen beslutat om och öronmärkt pengarna till Ukraina, som ligger i en väpnad konflikt med separatister som får omfattande stöd från Ryssland. I Vita huset vidtogs det åtgärder för att aktivt göra pengarna otillgängliga, enligt utredningen. "Ett trovärdigt verkställande av lagen tillåter inte presidenten att välja sina egna politiska prioriteringar före de som kongressen har lagstiftat om", meddelar granskningsorganet. Detta organ - Government Accountability Office - är en federal myndighet som utreder och utför revision inom hela statsförvaltningen och som motsvarar ungefär den svenska Riksrevisionen. I riksrättsprocessen mot Donald Trump har det amerikanska representanthuset fört fram anklagelserna om hur Trump utpressat Ukraina. Processen ska nu ta vid i den republikanstyrda senaten, där det är högst osannolikt att två tredjedelar av senatorerna röstar för att avsätta presidenten. På onsdagen kopplades Trump likväl ännu närmare Ukrainahärvan, då en man som arbetade med hans personlige advokat Rudy Giuliani säger att presidenten "visste exakt vad som pågick" i Ukraina. Giuliani, som inte har någon tjänstemannabefattning, var i hög grad involverad i USA:s diplomati med Ukraina och uppges ha utövat påtryckningar i samma ärende. SR 200116.

Over 120 Congressmen Support Anti-Israel Group. More than 120 members of Congress issued letters of support to the Council on American Islamic Relations (CAIR), an anti-Israel organization that was an unindicted co-conspirator in the Holy Land Foundation terror case that proved connections to the terrorist group Hamas and other radical Islamic entities. The Washington Free Beacon first reported on Thursday about the privately issued letters during CAIR’s gala conference in November in Washington, D.C., that was headlined by Rep. Ilhan Omar (D-Minn.) and former Women’s March leader Linda Sarsour. Omar issued such a letter. The letters were from mostly Democrats, plus two Republicans. Democratic 2020 presidential candidates Sen. Elizabeth Warren (D-Mass.), Sen. Amy Klobuchar (D-Minn.), Sen. Michael Bennet (D-Colo.) and billionaire Tom Steyer issued letters of support. "CAIR has a long history of being a vicious anti-Semitic Israel-hating group. They irrationally condemn the Jewish state, but never condemn the murderous actions of Hamas or Syria, or the Palestinian dictator and terrorist Abbas," Zionist Organization of America national president Mort Klein previously told JNS. "By calling for the genocide of Israel, they join the moral horrors of the Nazis and Stalin, without their power, thank G-d." BreakingIsraelNews 200119.

Vita huset kräver snabbt frikännande av Trump. Riksrättsprocessen har stora brister, Donald Trump har inte gjort sig skyldig till något brott och senaten bör snabbt avfärda anklagelserna. Det är huvuddragen i det försvar som presidentens advokater kommer att presentera. Trumps juridiska team skickade i dag in en 110 sidor lång lunta till senaten som visar hur argumentationen kommer att se ut när rättegången drar i gång under tisdagen. Enligt advokaterna försöker Demokraterna göra sig av med presidenten, trots att han bara bedrivit normal utrikespolitik. "Anklagelserna är inte ens nära att motivera ett avskedande av presidenten", skriver man. Omni 200120.

Trump angrep "domedagsprofeter". Årets toppmöte i Davos, Världsekonomiskt forum - där tusentals toppchefer och politiker träffas - startade i dag. Årets tema är klimateffekter och ekonomisk ojämlikhet. Greta Thunberg är en av de mest uppburna gästerna och hon ses som en motvikt till den andra stora gästen - USA:s president Donald Trump. I dag talade de båda. Det är trängsel, kön är lång in till seminariet där Greta Thunberg deltar. Vi har sökt henne i veckor, säger en schweizisk journalist som hoppas få en skymt av henne. "Alla journalister måste få Greta, hon är klimatrörelsens ansikte över hela världen." Amerikanska nyhetskanalen CNN har beskrivit årets Davos möte som en match mellan USA:s president Donald Trump och Greta Thunberg. Klimatskeptikern som lämnat Parisavtalet mot klimataktivisten. Klimatet är i fokus på det veckolånga mötet – världen kan stå inför en systemkollaps, politiskt, ekonomiskt och ekologiskt ifall inget sker, hävdar Davosmötets grundare Klaus Schwab. Så kommer Greta Thunberg upp scenen klädd i sina skära luvtröja. Hon är lågmäld men när hon yttrar sig är budskapet tydligt och med en ljus stämma, klart som vatten: "Lyssna på vetenskapsmännen. Det är de som varnar - tiden och möjligheten att göra något håller på att försvinna." "Greta Thunberg är inte bara en ledare för en klimatrörelse," säger Teresa Clark, vd för ett företag som investerar i it-företag i Afrika. Greta öppnar även för andra unga människor som engagerar sig i andra frågor. Två timmar senare hörs en helikopter hovra över kongresshallen. Trump har anlänt. Hans tal är en hyllning till USA:s ekonomi, skifferolja, ny teknik och tillväxt. Och slutligen en varning, som tolkades som riktad mot den unga klimataktivisten. "För att vara öppna för framtidens möjligheter måste vi avvisa de ständiga domedagsprofeterna och deras förutsägelser om en undergång." Klimat och koldioxidutsläpp nämnde Trump inte med ett ord. Och det gjorde inte heller Klaus Schwab, Davosmötets nestor, när han efter talet tackade Donald Trump. SR 200121.

Historisk rättegång mot Trump har inletts. Nu startar riksrättsrättegången mot USA:s president Donald Trump. De 100 ledamöterna i senaten har till uppgift att besluta om presidenten missbrukat sin makt och hindrat kongressens arbete. Här är de senaste timmarnas viktigaste utdrag. Trump är ett hot mot USA:s demokrati och rikets säkerhet och måste tvingas bort från sin post, anser Demokraterna. Men presidenten, hans advokater och Republikanerna insisterar på att Trump inte gjort något fel och att Demokraternas enda syfte är att stoppa honom från att bli återvald. Rättegången är en bluff, kommenterade presidenten från Davos i Schweiz där han deltar vid Världsekonomiskt forums årsmöte. "Det handlar om samma häxjakt som har pågått i flera år och ärligt talat är det skamligt," sa Trump, några timmar innan rättegången inleddes. SR 200121.
Självsäker Trump vädjar om förbön då han ställs inför riksrätt. "Be en bön", var Donald Trumps budskap då beskedet kom att han ska ställas inför riksrätt. Det är också vad flera kristna i USA har gjort. Dagen 200122.
Ginna Lindberg: Allt pekar på att Trump frias. Allt pekar på att Trump kommer att frias. Det här är en politisk process och det är republikanerna som har majoriteten i senaten. Dessutom krävs det två tredjedelars majoritet för att kunna fälla en president. SR 200122.

FN: Saudiarabiens kronprins hackade mångmiljardären Jeff Bezos telefon - styckmord på journalist tros vara orsaken. Förenta nationerna uppmanar USA att omedelbart inleda en utredning om huruvida Saudiarabiens kronprins Muhammad bin Salman stal information från mångmiljardären Jeff Bezos mobiltelefon med hjälp av prinsens Whatsapp-konto. Bezos, hans medhjälpare och FN-experter misstänker att kronprins Muhammad bin Salman trängde sig in i Bezos telefon genom att skicka ett Whatsapp-meddelande som innehöll ett virus, från kronprinsens konto. Bezos äger e-handelstjänsten Amazon samt tidningen Washington Post, vars kolumnist Jamal Khashoggi mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul år 2018. Jeff Bezos telefon hackades några månader före styckmordet som begicks i oktober. Efter mordet utsattes både Bezos och Washington Post för en negativ PR-kampanj som finansierades av Saudiarabien, säger FN-utredare. Några av Khashoggis närmaste vänner som levde i exil utomlands, utsattes också för cyberattacker före mordet på Khashoggi, som verkar ha varit ytterst väl planerat på förhand. FN:s specialrapportörer Agnes Callamard och David Kaye, som har utrett mordet på Khashoggi, säger att de har information "om prinsens möjliga inblandning i cyberattacken mot Bezos." Experter som Bezos anlitade kom också fram till att en videosnutt som skickades från prinsens Whatsapp konto till Bezos, innehöll ett virus som gjorde intrånget möjligt. Viruset tros ha skapats av ett israeliskt bolag som misstänks ha utfört ett stort antal cyberattacker ungefär vid samma tidpunkt som uppgifterna stals från Bezos telefon. Mobiltelefonen började genast läcka ut massiva mängder information bland annat om ett hemligt förhållande som Bezos hade med en tv-journalist trots att han var gift. Den amerikanska tabloidtidningen National Enquirer avslöjade förhållandet i en artikelserie som ledde till att Bezos skiljde sig från sin fru. Bezos säkerhetschef Gavin de Becker har offentligt anklagat tidningens vd David Pecker för att ha fått informationen från Saudiarabien. Misstankarna förstärks av att Pecker är kronprinsens goda vän och av att hans tidning National Enquirer har skrivit flera hyllande artiklar om Mohammed bin Salman. Pecker och National Enquirer har för övrigt i åratal haft ett nära förhållande med Donald Trump och Trump är som känt på god fot med Saudiarabien och MbS, som kronprinsen kallas. yle 200122.

Trump deltar vid marsch för livet. USA:s president Donald Trump kommer att bli den första amerikanske presidenten att delta vid den årliga "March for Life" (ungefär En marsch för livet), USA:s största samling av prolife-aktivister. Det bekräftar Vita huset, och Trump skriver på Twitter: "Vi ses på fredag", och tillägger att det kommer att vara en stor publik. Vice presidenten Mike Pence har tidigare deltagit vid marschen. Och Trump har tidigare varit med via videolänk. 2018 hyllade han demonstranterna. "Tack vare er har tiotusentals amerikaner fötts och uppnått sin fulla, gudsgivna potential," hälsade han då. Världen idag 200123.
Trump första presidenten att delta i marsch mot abort. För första gången någonsin deltog en sittande amerikansk president i den årliga anti-abortdemonstrationen March for Life i Washington. "De ofödda barnen har aldrig haft en kraftfullare försvarare i Vita huset," sa president Donald Trump inför jublande abortmotståndare. Demonstrationen March for Life har hållits varje år i Washington sedan högsta domstolen 1973 beslutade att abort är en grundlagsskyddad rättighet i USA. Demonstranterna, som varje år avslutar marschen utanför högsta domstolen, vill riva upp beslutet och att i år ha presidenten som talare för sin sak betyder mycket för många av demonstranterna. "Det visar att landet är på rätt väg," säger 16-åriga Kemmy som rest hit tillsammans med mamma, syskon och kompisar från Pittsburgh. Många av demonstranterna har deltagit i marschen flera gånger tidigare. Mike Lynch har rest hit från granndelstaten Maryland för 11:e året i rad. "Jag är här till stöd för de 60 miljoner amerikaner som inte fått födas," säger Mike Lynch, som tror att en tredjedel av hans generation aborterats bort. Han är glad över president Trumps stöd till anti-abortrörelsen och tycker att tillsättningarna av konservativa domare i högsta domstolen är ett viktigt steg mot målet att få HD att riva upp domslutet Roe mot Wade, som ger kvinnor rätt att göra abort. "På så vis har Trump uppfyllt ett viktig vallöfte," säger Mike. SR 200124.
Trump unik - talade på prolife-marsch. Trump blev i fredags den första amerikanske presidenten som rent fysiskt talade inför deltagare i abortmotståndsmarschen "March for Life" i Washington D.C. "När vi ser bilden av ett barn i livmodern så får vi en glimt av Guds skapelses majestät," sade han. Vid sidan av Trump stod, under talet, bland annat Martin Luther Kings brorsdotter Alveda King. President Trump hänvisade till Bibelns ord i Psaltaren, om att människan är "underbart skapad" och beskrev också antiabortinitiativ som hans administration har tagit, som bland annat innebär att amerikanska organisationer som får federala pengar för familjeplanering inte längre får skriva remisser för abort. "Varje barn är en dyrbar och helig gåva från Gud. Tillsammans måste vi skydda, vårda och försvara varje mänskligt livs värdighet och helighet," sade Trump och bedyrade att ofödda barn "aldrig haft en större försvarare i Vita huset". Världen idag 200127.

"Ni kommer förstå att presidenten inte gjort fel." I USA har Donald Trumps advokater nu inlett sitt försvar av presidenten i riksrättsprocessens slutfas. "När vi har lagt fram alla fakta kommer ni förstå att presidenten inte gjort något fel över huvud taget," sa Pat Cipollone, den av president Trumps advokater som nu leder försvarets sakframställan. Lördagen användes till att bemöta det bevismaterial som åklagarsidan, det vill säga Demokraterna lagt fram. Advokaterna argumenterade för att Demokraterna medvetet misstolkat det nu ökända telefonsamtalet mellan Trump och Ukrainas ledare och att hela riksrättsprocessen är ett politiskt motiverat försök att avsätta en folkvald president. "De ber er alltså stryka Trump från valsedlarna i valet som är om bara nio månader," sa Pat Cipollone som pläderade för att Trumps öde borde avgöras av de amerikanska väljarna och inte av de senatorer som nu agerar domare i riksrätten. President Trump själv sägs vara mycket nöjd med advokaternas framställan. Men minst en av de republikanska senatorerna - Mitt Romney säger sig nu stå bakom demokraternas krav på att kalla fler vittnen, något som republikanerna i stort hittills motsatt sig. På måndag fortsätter försvaret sin sakframställan. Dom i riksrättsrättegången kan komma tidigast i slutet av nästa vecka. SR 200126.

Barns rätt att be i skolan får stöd av Trump. Det behövs krafttag för att skydda elevernas konstitutionella rätt att uttrycka sin religion i skolan. Det menar Trump-administrationen som nu uppdaterar USA:s riktlinjer kring bön i statliga skolor. President Trump sade att det är en helig princip i den amerikanska republiken att regeringen aldrig får ställa sig mellan folket och Gud. "Ändå stoppar myndigheter studenter och lärare från att be, dela sin tro eller följa sina religiösa övertygelser. Det är helt oacceptabelt," sade presidenten. Världen idag 200127. Kommentar: Mycket bra av Trump. Detta skulle Obama aldrig ha gjort, inte heller någon nuvarande demokratisk presidentkandidat.

Bolton: Trump ville frysa stöd till Ukraina. Trumps före detta säkerhetsrådgivare John Bolton har återigen hamnat i strålkastarljuset som potentiellt stjärnvittne i riksrättsrättegången, sedan ett utkast från hans kommande bok cirkulerat i amerikanska medier. Enligt bokutkastet hävdar John Bolton att president Trump sagt till honom att han ville låta militärbiståndet till Ukraina förbli stoppat tills dess att landet inlett utredningar av Trumps politiska motståndare, däribland demokraten Joe Biden. Om det stämmer skulle det vara just den raka koppling mellan det frysta biståndet och de efterfrågade utredningarna som både Vita huset och republikanerna i kongressen förnekat existensen av. Bokavslöjandet kommer i ett mycket kritiskt skede där kongressens senatorer har att ta ställning till om de vill kalla ytterligare vittnen, innan de fattar det avgörande beslutet om huruvida Trump ska fällas eller inte. Demokraterna har länge velat kalla just Bolton att vittna och Adam Schiff som leder åklagarsidan ser uppgifterna i boken som centrala. Det här skjuter ytterligare ett hål i presidentens försvar och jag förstår inte hur någon senator kan hävda att man vill veta sanningen men samtidigt motsätta sig ett så här viktigt vittnesmål säger Adam Schiff till TV-kanalen CNN. President Trump själv avfärdar dock uppgifterna som helt felaktiga och skriver på Twitter att Bolton bara vill sälja sin bok. SR 200127.Kommentar: Mindre bra av Trump.

Huawei får bygga 5G-nät i Storbritannien. Den brittiska regeringen ger kinesiska företaget Huawei rätt att vara med att bygga Storbritanniens 5G-nät. Företagets marknadsandel får dock inte bli större än 35 procent och det kinesiska företaget får också vissa säkerhetsbegränsningar. Storbritanniens närmaste bundsförvant, USA, genom president Trump, och flera tunga brittiska partikamrater till premiärminister Boris Johnson hade krävt att Storbritannien skulle säga nej till det kinesiska företaget av säkerhetsskäl. Men efter den brittiska regeringens beslut idag kan nu det kinesiska företaget Huawei få en, visserligen begränsad, men inte oansenlig del i utbyggnaden av de brittiska 5G-nätet. I det brittiska beslutet nämns inte Huawei uttryckligen. Istället använder man ordet "högriskbolag" som anses kunna utgöra säkerhetsrisker för Storbritanniens telekomnät. Såna bolag får inte vara med och bygga vad regeringen kallar för kärnan av 5G-nätet och i övrigt begränsas deras marknadsandel till högst 35 procent. Huawei kommer inte heller få vara med och bygga 5G-nätet kring känsliga anläggningar som t ex militärbaser och kärnkraftverk. Det brittiska beslutet får ses som en kompromiss. Regeringen Johnson anser alltså att Huawei kan utgöra en säkerhetsrisk, men samtidigt ser britterna företaget som viktigt för att kunna genomföra vallöftet att förse hela landet med t ex snabbt bredband och bra mobiltäckning. Beslutet välkomnades av Huawei medan t ex Brexitpartiets ledare Nigel Farage kallade beslutet för en "förolämpning mot våra närmaste vänner". Enligt en amerikansk regeringstjänsteman som citeras av nyhetsbyrån Reuters är USA besviket på det brittiska beslutet. SR 200128.

Prognos: Rekordunderskott väntar USA närmaste åren. USA:s budgetunderskott kommer att överstiga 1 000 miljarder dollar under 2020, enligt en färsk prognos från kongressens budgetkontor CBO. Det skulle i så fall vara första gången det händer sedan 2012, skriver CNBC. Samtidigt väntas BNP-tillväxten ligga på 2,2 procent under 2020. Från och med nästa år fram till 2030 väntas underskottet ligga på i snitt 1 300 miljarder dollar och öka från 4,6 procent till 5,4 procent av BNP. Underskottet har i snitt legat på 1,5 procent av BNP sedan andra världskriget och har aldrig tidigare överstigit 4 procent under fem år i rad, skriver CNBC Omni 200128. Kommentar: Imperiet USA går mot en ekonomisk krasch, förr eller senare.
U.S. national debt projected to rise to $31.4 trillion by 2030: CBO. The U.S. federal government debt is set to skyrocket over the next ten years, according to a Congressional Budget Office forecast published Tuesday. The debt held by the public is projected to rise to $31.4 trillion at the end of 2030 - an amount equal to 98% of GDP. That’s the highest since the end of World War II. The gap between spending and revenue will continue to widen under present policies to hit 180% of GDP by 2050, well above any prior record, the CBO said. This rising debt would dampen economic growth over time, as rising interest payments to foreign debt holders would reduce the income of U.S. households. The CBO projected a federal budget deficit of $1 trillion this fiscal year. The deficit is expected to average $1.3 trillion per year over the next decade. With interest rates low now, the CBO said there is time to address the fiscal challenge. Indeed fiscal policy could be used as a tool to address other challenges facing the nation. But over the long-term, "changes must be made to address the budget situation because our debt is growing on an unsustainable path", said CBO director Phillip Swagel in a statement. The CBO projects the economy will grow at a 2.2% annual rate this year. "We anticipate that consumer spending, spurred by rising wages and household wealth, will remain strong; we also expect business investment to rebound as several of the factors that weighed on it last year abate," Swagel said. The CBO expects the Federal Reserve to hold its benchmark interest rate steady through late 2021. The yield of the ten-year Treasury note TMUBMUSD10Y, -4.05% is expected to rise gradually over the next 10 years to 3.1% by 2030. Market Watch 200128.
The Budget and Economic Outlook: 2020 to 2030.
Will the US Debt Ever Be Paid Off? It's unlikely America will ever pay off its national debt. It doesn’t need to while creditors remain confident they will be repaid. Most creditors don’t worry until the sovereign debt is more than 77% of GDP, according to the World Bank. In the third quarter of 2019, the U.S. debt-to-GDP ratio was 107%. That's the $23.099 trillion U.S. debt as of September 30, 2019, divided by the $21.542 trillion nominal GDP. Around $17.1 trillion of this debt is public debt. That's what the government owes to investors. It also consists of debt the government owes to itself. That’s mostly the Social Security Trust Fund. The government will need to pay this one day, as Baby Boomers retire. Creditors aren't worried about this component of the debt yet. Since the debt has gone beyond the tipping point, why won't the U.S. government do more to reduce the debt? There are three reasons why that probably won’t happen. First, the U.S. economy has historically outpaced its debt. For example, the U.S. debt at the end of World War II was $260 billion. That was 14% more than GDP. But the economy grew beyond that in just three years. By 1960, it was double. Congress believes that today's debt will be dwarfed by tomorrow's economic growth. Second, Congress has a lot to lose by cutting spending. For example, if elected officials cut Social Security or Medicare benefits, they will lose their next election. Third, that can also happen if they raise taxes. A tax increase cost President George H.W. Bush his second term. Voters remembered he had said, "Read my lips. No new taxes." He did raise taxes in 1990 to cut $500 billion from the deficit over the following five years. You will notice most elected officials only want to raise taxes or cut spending on their opponents’ constituents. the balance
US Budget Deficit by Year Compared to GDP, Debt Increase, and Events.

EU kritiserar Trumps beslut om personminor. EU kritiserar beslutet av USA:s president Donald Trump att släppa på restriktionerna kring den amerikanska militärens användning av personminor. Trumps beslut kallas oacceptabelt och i uttalandet säger EU att förbudet för personminor har räddat tiotusentals liv de senaste 20 åren. Trump hävde förbudet som infördes under president Obamas tid. SR 200204. Kommentar: Trump gör många bra saker, men det här var en dålig sak.

Buttigieg och Sanders i ledning i Iowa. Båda de preliminära vinnarna i nomineringsvalet är sensationer på var sitt sätt. Sanders för att han kallar sig demokratisk socialist, vilket är en kontroversiell etikett i USA. Buttigieg för att han med sina 38 år skulle kunna bli USA:s yngste president genom tiderna och den första öppet homosexuella presidenten. En tredje kandidat, den tidigare vicepresidenten Joe Biden, som leder i flera nationella mätningar verkar enligt de första prognoserna från Iowa ha gjort ett oväntat dåligt val där. SR 200204.

Pelosi rev sönder Trumps tal. För några timmar sedan höll Donald Trump talet om tillståndet i nationen. Det var han sista årliga tal inför kongressen innan valet i november, och det var ett tal som han höll samtidigt som det pågår en riksrättsprocess mot honom. President Trump talade om vad han betecknar som USAs comeback efter sina tre år i Vita huset. Bland annat syftade han på den låga arbetslösheten och det nya handelsavtalet med Kanada och Mexiko. Talet om tillståndet i nationen gav en tydlig fingervisning om hur presidenten planerar att kampanja under valåret, och ekonomin kan komma att bli ett av Trumps främsta vapen i kampen om presidentposten. Presidenten angrep också sina motståndare när han kritiserade de sjukvårdsreformer som flera demokratiska presidentkandidater vill genomföra. Det är ett socialistiskt angrepp på vårt sjukvårdssystem, sa han. Trump berörde också frågor som är viktiga för hans väljarbas, abort, vapenpolitik, tillsättningen av konservativa domare och invandring, för att nämna några. Samtidigt fanns en ambition att attrahera väljargrupper där han har lågt stöd, bland annat afroamerikaner. Inramningen av årets State of the Union saknade inte dramatik. För 48 dagar sedan ställdes Trump inför riksrätt i samma kammare där han i natt höll sitt tal, representanthuset, men Trump nämnde inte riksrätten en enda gång. Han levererade i stället ett genomtänkt anförande där han höll sig till den förberedda texten. Motsättningarna märktes ändå. Trump verkade vägra skaka hand med talmannen och demokraten Nancy Pelosi. Pelosi å sin sida rev demonstrativt sönder en kopia av talet och slängde den sedan på bordet framför sig. SR 200205.
Ytterligare en fråga som Trump lyfte i sitt tal var barns rätt att be i skolan. "I USA straffar vi inte bön. Vi tar inte ner kors. Vi sätter inte munkavle på predikanter och pastorer. I USA hyllar vi tro, värnar om religion, vi höjer våra röster i bön och vi lyfter vår blick till Guds härlighet," sade Trump. Talet mötte blandade reaktioner. Medan en majoritet av alla i salen reste sig i stående ovationer valde talmannen, demokraten Nancy Pelosi, att demonstrativt riva sönder en papperskopia av talet. Före talet hade Trump undvikit att skaka Pelosis hand - och Pelosi hade presenterat Trump utan de artighetsfraser som uppges vara brukliga vid talet. Världen idag 200205.

Romney ska rösta för att fälla Trump. Det är i kväll det avgörs. Senaten i USA ska rösta i den historiska riksrättsprocessen mot president Donald Trump. Allt pekar på att Trump kommer att frias från anklagelserna - men den republikanske senatorn Mitt Romney tänker gå emot partilinjen och rösta för att Trump fälls för maktmissbruk. "Presidenten är skyldig till ett förfärligt missbruk av allmänhetens förtroende," säger Romney inför senaten. Han tillägger att korrumpering av ett val för att själv behålla makten är det kanske mest kränkande och destruktiva sveket mot ett edsvuret uppdrag som han kan tänka sig. Det är i sig ingen överraskning att just Romney tar steget att rösta emot partilinjen. Han har stött flera av Demokraternas ansträngningar under processen. Men för att fälla presidenten, och därmed avsätta honom från presidentposten, krävs två tredjedelars majoritet vid senatens omröstning. Ett sådant utslag är mycket osannolikt eftersom Donald Trumps parti Republikanerna har majoritet i kammaren: 53 platser mot Demokraternas 47. Ingen av senatens övriga 52 republikaner har uppgett att de ska rösta emot presidenten och många av dem avfärdar riksrättsprocessen som en "charad" och en "häxjakt". Hela riksrättsförfarandet har pågått sedan i september och omröstningen i kväll är slutet för riksrättsrättegången, som är den tredje i USA:s historia. Tidigare har presidenterna Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blivit formellt anklagade av representanthuset, men sedan friats av senaten. SR 200205.

Trump frias i riksrättsprocessen. Nu är det avgjort. Senaten i USA har röstat i den historiska riksrättsprocessen mot president Donald Trump som frias från anklagelserna. I den första åtalspunkten gällande maktmissbruk röstade 48 senatorer för att fälla Donald Trump, och 52 röstade för att fria. Det var i stort sett enligt partilinjen, förutom republikanen Mitt Romney som röstade mot sin partilinje. Även på den andra åtalspunkten, om förhindrande av kongressens arbete, friades Trump med röstsiffrorna 53 för att fria och 47 för att fälla. Det som krävdes för att fälla presidenten och därmed avsätta honom från presidentposten, var två tredjedelars majoritet vid senatens omröstning. Men ett sådant utslag är mycket osannolikt eftersom Donald Trumps parti Republikanerna har en majoritet i kammaren: 53 platser mot Demokraternas 47. Demokraterna anklagade Donald Trump för att ha fryst ett militärt biståndspaket till Ukraina i syfte att pressa landets regering att inleda en utredning mot sonen till demokraten Joe Biden, Trumps potentielle rival i höstens presidentval. De formella riksrättsanklagelserna är maktmissbruk och hindrande av kongressens arbete. SR 200205.

Trump sockrade sitt stora tal med religiösa referenser. "Varje liv är en helig gåva från Gud," löd president Donald Trumps ord då han höll sitt tredje "state of the union"-tal där han som president målade ut en ärorik framtid för sitt land. När Donald Trump höll sitt årliga tal till kongressen var det en välregisserad show och för republikanerna i senaten blev det en klang och jubelföreställning med stående ovationer stup i kvarten. Talet blev också uppmärksammat för att talmannen Nancy Pelosi, från det demokratiska partiet, efteråt demonstrativt rev sönder ett exemplar. Hon har själv förklarat att det var för att Trump tidigare vägrat hälsa på henne, ett brott mot sedvanligt vett och etikett. Men hennes handling är också ett tydligt exempel på den polarisering som just nu råder i amerikansk inrikespolitik, valåret 2020. Dagen 200206. Världen idag 200206.

Ännu ett vittne mot Trump sparkas. Den amerikanske EU-ambassadören Gordon Sondland, som vittnade mot president Donald Trump i den nu avslutade riksrättsprocessen, kommer att kallas hem. Sondland säger själv i ett uttalande att han fått besked om att han kommer att lämna sin post med omedelbar verkan. I fredags sparkades överstelöjtnant Alexander Vindman från tjänsten som Vita husets Ukraina-expert. Han hade också vittnat mot Trump. SR 200208.
Donald Trump försvarar avskedande: "Uppstudsig". USA:s president Donald Trump försvarar på Twitter att han sparkat Vita husets Ukrainaexpert Alexander Vindman, som vittnade mot Trump i riksrättsprocessen. "Jag känner honom inte, jag har aldrig talat med honom eller mött honom (tror jag!), men han var mycket uppstudsig, och han rapporterade felaktigt om mina ’perfekta' samtal’," skriver presidenten om Vindman. Alexander Vindmans tvillingbror, som aldrig uttalat sig om Ukrainaaffären, har också fått sparken. USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland, även han ett vittne i riksrättsprocessen, har fått lämna Vita huset. Omni 200208.

Trump lovar att kristna irakier får stanna i USA. 1 400 irakier, varav de flesta kristna kaldéer, planerade att utvisas från USA av Trumpadministrationen. Många kristna irakier gick ut i protest och sade att de kände sig svikna av Donald Trump. Nu har den amerikanske presidenten lovat att göra vad han kan för att kaldéerna ska få stanna. 130 irakier, varav de flesta med kriminell bakgrund, har utvisats från USA under Trumpadministrationen, skriver The Guardian. Även under Obamaadministrationen utvisades irakier från USA, enligt tidningen. I somras kom uppgifter om att Trumpadministrationen ville utvisa ytterligare drygt 1 400 irakier, varav de flesta katolska kaldéer. Av dessa uppgavs omkring 800 ha någon form av kriminell bakgrund. Världen idag 200209.

Duterte avslutar militärt samarbete med USA. Filippinernas president Rodrigo Duterte har beslutat att avsluta den militära överenskommelse landet har med USA kring amerikanska soldaters rätt att vistas i landet för bland annat gemensamma militärövningar. Beslutet kan få geopolitiska konsekvenser i Asien, något som presidenten själv tog upp i ett tal nyligen. "Avtalet är endast strategiskt viktigt för USA mot Xi Jing Ping och Kina. Men vi har inga problem med Kina så länge vi inte gör något illa mot dem," försäkrade Duterte och fortsatte: "Vi kanske attackeras just för att amerikanerna är här och vi kanske redan har kärnvapenbestyckade vapen här som amerikanerna fört in," sa han. President Duterte har allt sedan han blev landets president i mitten av 2016 kritiserat och hotat att säga upp de militära avtal som finns mellan USA och Filippinerna sedan 1950-talet. I botten av dessa överenskommelser finns alliansavtalet där båda länderna lovat ge varandra militär hjälp vid krig. Ett avtal som lett till att Filippinerna har haft en mycket liten militär kapacitet och istället vilat på USA:s styrkor. Det avtalet gäller fortfarande men blir rätt verkningslöst ifall man inte längre kan genomföra de runt 300 gemensamma militära övningar man har varje år, det sa Filippinernas utrikesminister häromveckan. Rodrigo Duterte hade inte konsulterat andra ministrar eller militären innan beslutet överlämnades till den amerikanska ambassaden i Manila. Bakgrunden till den hetlevrade presidentens beslut just nu är att den filippinske senatorn Ronald dela Rosa nekats visum till USA. Dela Rosa var tidigare högste polischef i landet och hjärnan bakom Dutertes krig mot knarket som officiellt kostat runt 6 000 människor livet men där människorättsorganisationer menar att dödssiffrorna är minst det dubbla eller ännu fler. Om det inte blir förhandlingar om avtalet så upphör den amerikanska militärens närvaro i Filippinerna i augusti i år då uppgörelsen har ett halvårs uppsägningstid. SR 200211.

USA och Tyskland läste krypterade meddelanden i 50 år. Amerikansk och tysk underrättelsetjänst kunde under kalla kriget läsa stora delar av andra staters krypterade kommunikation genom att i hemlighet samarbeta med ett ledande krypteringsföretag, det skriver Washington Post. Företaget Crypto AG startades av svensken Boris Hagelin, och blev efter andra världskriget snabbt ledande på krypteringsmaskiner. Företaget hade sin bas i Schweiz, men under kalla krigets gång kom det att hemlighet kontrolleras och ägas av CIA och tyska underrättelsetjänsten BND. Enligt uppgifter i Washington post, och tyska och schweiziska medier kände fyra ytterligare länder till operationen eller fick ta del av vissa uppgifter som kom fram. Ett av de länderna var Sverige. Runt 120 länder köpte och använde krypteringsutrustningen från andra världskrigets slut fram till millennieskiftet, däribland Iran, Indien och Pakistan, men aldrig Sovjetunionen eller Kina. Underrättelseoperationen innebar att USA fick tillgång till en enorm mängd information. Inte minst kunde USA läsa iranska kommunikationer under gisslankrisen på amerikanska ambassaden i Teheran 1980. Även Libyen hade utrustning från Crypto AG, vilket innebar att USA snabbt kunde få reda på att det var Libyen som låg bakom ett terrordåd mot ett disco i Tyskland 80-talet, vilket föranledde att USA därefter bombade Libyen. I takt med att världens kommunikationer digitaliserades och datoriserades minskade Crypto AGs betydelse. Underrättelseoperationen avvecklades och företaget styckades upp och såldes 2018. Delar av företaget köptes av en svensk investerare, som säger att uppgifterna är oroande men att företaget inte har någon koppling till tyska eller amerikanska underrättelseorganisationer. Varken tyska eller amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill kommentera avslöjandet, men enligt det schweiziska försvarsdepartementet utreds uppgifterna kring Crypto AG. SR 200212.
Expert om avslöjandet: "Helt unikt". Under stora delar av kalla kriget läste amerikansk och tysk underrättelsetjänst krypterade kommunikation från andra länder. I hemlighet ägde man det ledande krypteringsföretaget Crypto AG, rapporterar Washington Post. En svensk låg bakom krypteringsmaskinerna och startade företaget. I över 50 år kunde amerikansk och tysk underrättelsetjänst under kalla kriget läsa stora delar av andra staters krypterade kommunikation genom att i hemlighet samarbeta med ett ledande krypteringsföretag, det skriver Washington Post. Företaget Crypto AG, som startades av svenska Boris Hagelin, kom under kalla kriget att kontrolleras och ägas av CIA och tyska underrättelsetjänsten BND. Genom att sälja riggad krypteringsutrustning till länders regeringar kunde man läsa deras kommunikation. Många av uppgifterna som framkommer i Washington Post har redan avslöjats i en svensk bok som publicerades år 2016. Författaren till boken, Sixten Svensson, berättar om hur krypteringsutrustningen riggades. "Man hade en instruktionsbok som följde med varje maskin, och den skrevs av USA:s nationella säkerhetsmyndighet, NSA. Det landade alltså tusentals kopior av meddelanden hos NSA varje dygn på olika språk, och översättningen gjordes av tolkar," säger Sixten Svensson. Sixten Svensson var också svåger till Boris Hagelin som grundade Crypto AG. Men Hagelin berättade inget för sin familj, säger Sixten Svensson. "Han var väldigt förtegen. Men flera gånger sa han ”det är väldigt synd att jag inte kan berätta vad jag gjort under livet. Då skulle ni tro att jag var världens största spion." Och det var han ju. Den fristående underrättelseexperten Joakim von Braun säger att det är helt unikt med spionarbete i såhär stor skala. "Det är helt unikt. Det finns inte möjlighet att göra något liknande - vare sig tidigare eller senare," säger han. SR 200212.
Utredning inleds efter avslöjande om krypterad information. I Schweiz har regeringen inlett en utredning efter avslöjandet att tysk och amerikansk underrättelsetjänst i flera årtionden haft tillgång till krypterade information som andra stater skickat via det schweiziska företaget Crypto AG. I en grå femvåningskloss i en förort till staden Zug i Schweiz hade Crypto AG sitt huvudkontor fram tills företaget upplöstes för två år sedan. Från den oansenliga byggnaden såldes avancerade krypteringsmaskiner till hela världen, maskinerna skulle göra meddelanden omöjliga att dechiffrera för utomstående. Men det schweiziska TV-programmet Rundschau, kollegorna vid tyska ZDF och tidningen Washington post har nu avslöjat att tyska och amerikansk underrättelsetjänst var Crypto AG:s egentliga ägare och att maskinerna såldes i två versioner, en säker och en med en bakdörr. Informationen från de manipulerade maskinerna och vinsterna från försäljningen hamnade rätt i händerna på underrättelsetjänsterna, visar 280 sidor hemliga dokument som läckts till medierna. Det beskrivs som århundrades underrättelsekupp, bland de omkring 120 länder som ska ha köpt utrustning från Crypto AG finns både vänner och fiender; Saudiarabien, Iran och Libyen till exempel. Huvudmotståndaren under kalla kriget, Sovjetunionen, är dock inte bland dem. Schweiz, som skattar sin neutralitet och sin förmåga att bevara hemligheter högt, frågar sig nu, vem ska lita på oss, och den schweiziska regeringen har inlett en utredning för att ta reda på huruvida landets militära underrättelsetjänst och dåvarande regeringsmedlemmar kände till vad som pågick i det anonyma huset utanför Zug. Varken den tyska underrättelsetjänsten BND eller amerikanska CIA har kommenterat avslöjandet, men en tidigare statssekreterare, som samordnade de tyska underrättelsetjänsterna under den mångårige förbundskanslern Helmut Kohl, bekräftar uppgifterna. Operationen gjorde världen lite säkrare, säger Bernd Schmidbauer till journalisterna bakom avslöjandet. SR 200212.

Bernie Sanders slår fast: Demokrater är för abort. Att vara för abort är en grundläggande del av att vara demokrat. Det sade presidentkandidaten Bernie Sanders under en utfrågning nyligen och hällde därmed tändvätska på den abortdebatt som på nytt flammat upp i partiet. Samtidigt anser Sanders, och flera andra demokratiska presidentkandidater, att abort bör vara lagligt ända fram till födseln. "Finns det något sådant som en prolife-demokrat i din vision för partiet?" Det var frågan Bernie Sanders fick när MSNBC intervjuade honom inför publik. "Jag anser att det är en absolut grundläggande del av att vara demokrat att vara pro-choice", blev svaret. "När vi talar om vad en demokrat är, så är en grundläggande del av det att vara pro-choice", sade han. Även uppstickaren i Demo­krater­nas race för att välja en presidentkandidat, Pete Buttigieg, har fått frågan om han ens vill ha de abortkritiska demokratiska väljarnas röster. På detta gav han inget rakt svar utan hänvisade till det än i dag omdebatterade och prejudicerande domslutet Roe versus Wade från 1973 om att legalisera abort i USA. Washington Post frågade nyligen samtliga presidentkandidater i Demokraterna om det bör finnas en gräns för när en abort får utföras. Sex av dem, däribland Bernie Sanders, Elisabeth Warren och Pete Buttigieg, svarade att de vill ha en gränslös lagstiftning, vilket i praktiken kan innebära rätt till abort fram till födseln. Utspelen från Buttigieg och Sanders alienerar en stor del av den demokratiska väljarbasen som de facto är pro-life. När institutet Pew Research för några år sedan undersökte saken, svarade mer än var femte demokrat i USA att abort bör vara olagligt i alla eller de flesta fallen. Samtidigt kommer den kandidat som ställs mot president Donald Trump i valrörelsens slutskede sannolikt pressas just i abortfrågan, där Trumps pro life-hållning är mycket tydlig. Det väntas då bli en svår balansgång att tillfredsställa de starka abortliberala krafterna inom Demokraterna, utan att skrämma bort abortkritiker. Världen idag 200212.
Stefan Gustavsson: Alternativet banar väg för Donald Trump. För oss som på distans betraktar amerikansk politik framstår kristnas - både katolikers och evangelikalas - stöd för Trump som lätt obegripligt. Talet vid bönefrukosten var ju inte ett undantag, utan ett karakteristiskt framträdande av presidenten. Varför får Trump stöd från kristna? Amerikansk politik är i grunden ett två-partisystem. Även om det rent faktiskt finns fler partier så är valutgången given. Det blir antingen demokratisk eller republikansk seger och du måste välja sida. Många familjer har en stark tradition av att tillhöra ett av partierna, som det tidigare i Sverige inte var ovanligt att en familj var socialdemokratisk. Det handlar inte om vem som just nu står i ledningen, utan det avgörs av en mer grundläggande identifiering med partiet. De senaste decennierna har demokraterna dessutom utvecklats i radikal riktning. Nyligen intervjuades Bernie Sanders, ledande presidentkandidat, och fick frågan: "Finns det något sådant som en pro-life demokrat? Han svarade: "Jag tror att pro-choice är en absolut nödvändig del av att vara demokrat ... Vid denna tid i historien, när vi pratar om vad en demokrat är, tror jag att pro-choice är en väsentlig del av det." Här har demokraterna förändrats. De talade tidigare om att "abort ska vara lagligt, säkert och sällsynt" men i dag talar de om att tillgången till abort ska vara "obegränsad, på begäran och moraliskt sanktionerad". Detta stöter bort många kristna väljare som är pro-life. Det är alltså snarare demokraternas radikala politik i ett antal frågor som skrämt bort kristna, mer än att de oreserverat attraherats av Trump. Detta sagt utan att förneka att det bland kristna också finns grupper av hängivna och okritiska beundrare av presidenten. Men det är en beundran som ofta bygger just på Trumps krigsförklaring mot demokraternas extrema idéer. Världen idag 202012.

Bernie Sanders: Jag ser fram emot att bli USA:s första judiska president. Bernie Sanders blandar in sin judiska identitet då han utmanar Donald Trump om presidentposten."Om det är något folk som förstår faran med rasism och vit nationalism, så är det judarna," säger han i en nyligen presenterad kampanjvideo. Där berättar han om hur hans pappas familj raderades ut av nazisterna under Förintelsen och hur mycket det har påverkat honom. Inom en snar framtid kan det faktiskt bli så att två judiska presidentkandidater är i luven på varandra. Michael Bloomberg har redan börjat så smått, då han nyligen talade inför en mestadels judisk publik i Miami. "Jag vet att jag inte är den enda juden som kandiderar för att bli president. Men jag är den enda som inte vill förvandla Amerika till en kibbutz," sa han med udden riktad mot Bernie Sanders vänsterprofil. Dagen 200218.

Nya sanktioner slår hårt mot Venezuela. USA utfärdade igår nya sanktioner mot ett dotterbolag till den ryska statens oljejätte Rosneft. Anledningen är att bolaget hjälper den venezolanska regeringen att sälja sin olja utomlands. "För Venezuela är de nya sanktionerna ett stort problem. Regeringen kommer få svårt att hitta nya och än mer ljusskygga sätt för att få ut oljan, och det kommer kosta," säger Tamara Herrera som tar emot mig i sin lägenhet i Caracas. Ryska Rosneft Trading har ända sedan de första amerikanska sanktionerna trädde i kraft agerat mellanhand och hjälpt Venezuelas regering att sälja 50-70 procent av sin olja på den internationella marknaden. "Så sanktionerna mot Rosneft Trading kommer slå hårt mot den venezolanska statskassa," säger Tamara. Tamara Herrera är en välkänd ekonom i Venezuela, och menar - i motsats till stora delar av den venezolanska oppositionen som hyllar sanktionerna - att de kan bli kontraproduktiva. Nu har president Nicolás Maduro plötsligt någon att skylla den ekonomiska krisen på. "Mycket tyder på att isoleringen av Nicolás Maduro kommer göra honom än mer auktoritär och obenägen att förhandla. Samtidigt kan den redan lidande venezolanska befolkningen drabbas negativt av sanktionernas effekter," säger ekonomen Tamara Herrera. SR 200219.

Trumps vän och tidigare rådgivare döms till fängelse. Donald Trumps rådgivare och bundsförvant Roger Stone dömdes i dag till fängelse i tre år och fyra månader. Men nu signalerar president Trump att han kan komma att benåda sin vän. Stone döms för att ha ljugit och försvårat en utredning i kongressen gällande Rysslands inblandning i valkampanjen 2016. Det var under ett förhör i kongressens underrättelseutskott som Stone ljög om sina försök att få tillgång till stulna uppgifter från ett dataintrång. Stone hotade också ett vittne och försökte hindra honom från att samarbeta med utredningen. Förutom fängelsestraffet döms Stone till att betala 20 000 dollar i böter. Sin vana trogen uppvisade Stone en stridslysten attityd under rättegången, hans försvarsadvokater kallade inte några vittnen och han gav inget eget vittnesmål. Istället startade Stone en kampanj för underminera domstolen och han har nu begärt att en ny rättegång ska hållas efter att han anklagat en jurymedlem för jäv. Kanske är sista ordet inte sagt i rättegången mot Roger Stone eftersom Donald Trump signalerat att han kan komma att benåda sin vän och informelle rådgivare. "Det verkar inte vara som när man påverkar ett vittne i filmer, i filmerna så hotar man vittnen med en pistol mot huvudet," sa presidenten under ett tal i Las Vegas och syftade på att Stone dömts för att ha hotat ett vittne. Roger Stone skrivs nu in i historieböckerna bredvid namn som Manafort, Cohen, Flynn, Papadopoulos och Gates; det vill säga andra Trump-medarbetare som antingen dömts eller erkänt sig skyldiga för olika brott. Inget av brotten de dömts för har att göra med anklagelsen om att Trumpkampanjen konspirerade med Ryssland under valkampanjen, men det är den så kallade Rysslandsutredningen som blottlade Trump-medarbetarnas olika brott. SR 200220.

Shawn Bolz Prophesies: Florida Will Be an Epicenter for Evangelism to the Nations. Prophet Shawn Bolz prophesied on Thursday, Feb. 20, that Florida would be an epicenter for evangelism to the nations and that God would rebrand Florida's reputation. "For those of you from Florida, I'm going to tell you, the Lord showed me that this is going to be one of the epicenters of evangelism spreading around the nations," he said. "God is bringing something of great light for Florida." Bolz released the prophetic word at the end of his "A Night in the Prophetic" event at the Church in the Son in Orlando, Florida. Several hundred attended to hear Bolz teach on the prophetic and share words of knowledge. He continued his prophecy by pointing to the bad reputation Florida has because of news stories that highlight crazy things done by a "Florida man" or a "Florida woman." "The Lord showed me that that was one of the tactics of the enemy to put up a damaged reputation on a beautiful people, and that God is going to rebrand that reputation," he said. "He's actually going to take that thing and there are going to be media reports of a man from Florida starting this kind of business that's changing everything, a woman from Florida who discovered this medical breakthrough, a man from Florida who went into this region and transformed a school district, a woman from Florida who got this curriculum that the whole nation is using in this area of school. "There are going to be so many reports of breakthroughs that come from the state where people are going to ask, even the government in certain parts of the state, 'How are you doing it?' And it will become a pilot program for other states. I just prophesied that some of you are those people. Some of you are 'the man from Florida.' Some of you are 'the woman from Florida' who will rebrand the reputation of the state. "God is saying, 'I'm causing an awakening of revival in hearts here, and you're going to forerun something that's going to be a new prototype even in church models.'" Bolz said traditional campus churches have done much good in the kingdom of God. But now, he said, "there are new models that are coming that will cause a widespread burning-furnace revival in hearts and lands. And I promise that some of you are pregnant with those models." Charisma 200220.

Bernie Sanders vann stort i Nevada. I USA vann vänsterdemokraten Bernie Sanders stort i delstaten Nevadas nomineringsval. Tvåa i Nevada kom Joe Biden och hans anhängare hoppas att han nu ska lyckas samla de splittrade mittendemokraterna, mot Sanders. SR 200223.
Hans politiska budskap går hem. Det handlar om skattefinansierad sjukvårdsförsäkring, han vill höja skatter för företag och för de allra rikaste och höja minimilönerna. Han står långt till vänster i en amerikansk politisk kontext, säger Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-kommentator. SR 200223.

Mayor Pete Says Christian Colleges That Refuse to Hire LGBT Workers Should Lose Federal Funding. If Mayor Pete Buttigieg had his way your local Christian school would be forced to make a choice: hire transgender teachers, gender-fluid principals and pansexual coaches or lose federal funding. During a CNN Town Hall meeting the former mayor of South Bend, Indiana stated emphatically that any religious institution or charity that refuses to hire or serve LGBTQ individuals should be stripped of federal tax dollars. "Mayor, just to be clear, do you believe that other religious and non-profit institutions, like colleges and homeless charities, should lose their federal funding if they refuse to hire or serve LGBTQ people," CNN host Don Lemon asked. "Yes, if they are discriminating, then they should not be doing it with federal dollars," the openly gay presidential candidate replied.
Lemon should have asked a series of very important follow-up questions: Does that mean that women’s shelters run by Christian charities would be forced to admit men who identify as women? Does that mean the Catholic Church would be required to serve the LGBTQ community by performing same-sex weddings? Does that mean Baptist schools would be under a government mandate to hire staff with beliefs contrary to their doctrine? Would Christian daycare centers be forced to open their doors to Drag Queen Story Time? To what extent would a Buttigieg presidency demand that religious institutions turn their back on the Almighty in exchange for the almighty dollar? Todd Starness 200225.

Svenskar fortsätter att ogilla Trump. Efter tre år som president är Donald Trump mycket impopulär i Sverige. Åtta av tio svenskar ogillar honom, enligt en undersökning som Novus opinion gjort för Ekot. "Han är en person som har vulgariserat språket och ökat konfliktnivån i politiken på många olika avseenden, så det är väl inte så svårt att förstå varför han är impopulär," säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet. Mest ogillad är Donald Trump bland äldre svenskar, kvinnor och personer som röstar på liberala eller vänsterpartier. Men också bland kristdemokrater, moderater och sverigedemokrater så ökar ogillandet jämfört med 2017. Varannan svensk tror att det skulle påverka Sverige negativt om Donald Trump blir återvald i november, enligt Novus. SR 202027. Se grafik.

Storseger för Biden i South Carolina. Det blev en storseger för Joe Biden när Demokraterna i South Carolina höll sitt primärval. För Biden är vinsten både viktig och välbehövlig, men frågan om är den är tillräcklig. Biden slog tvåan Bernie Sanders med nästan 30 procentenheter. Runt 60 procent av de demokratiska väljarna i South Carolina är afroamerikaner. SR 200301.

Bernie Sanders öppnar för återflytt av Israelambassad. Den ledande demokratiska presidentkandidaten i USA:s primärval, Bernie Sanders, kommer överväga att flytta tillbaka landets Israelambassad från Jerusalem till Tel Aviv, om han blir president. Det avslöjade den judisk-amerikanske senatorn under primärvalsdebatten i Charleston förra veckan. När presidentkandidaten sedan skulle utveckla sitt resonemang passande han på att ge en rejäl känga till Israels premiärminister. "Jag är väldigt stolt över att vara judisk. Jag bodde faktiskt i Israel i några månader, men vad jag råkar tro är att just nu, ledsamt och tragiskt nog, så har Israel, genom Bibi Netanyahu, en reaktionär rasist som styr landet," sade Sanders. Presidentkandidats-rivalen Michael Bloomberg, som också är judisk amerikan, invände dock mot Sanders uttalande i ambassadfrågan. "Man kan inte flytta tillbaka ambassaden. Vi borde inte ha gjort det utan att få någonting från den israeliska regeringen, men det gjordes och man får låta det vara så," sade Bloomberg. Presidentkandidaten Elisabeth Warren vägrade å sin sida att svara på frågan om hon skulle flytta tillbaka ambassaden eller inte. "Vi bör låta parterna själva bestämma vad de ska ha för huvudstäder," sade Warren i stället. Världen idag 200302.

Afroamerikanska ledare lovordade och bad för Trump. En grupp afroamerikanska ledare träffade och bad för president Trump i Vita huset den 27 februari. En av dem var Martin Luther Kings brorsdotter, Alveda King, som under mötet lovordade Trump. Världen idag 200303.

Väljare: "Joe har större chans att slå Trump". Efter Supertisdagen när 14 delstater röstade är det nu klart att det finns två toppnamn i striden om att bli Demokraternas presidentkandidat. Den före detta vice presidenten, Joe Biden, gjorde en kraftfull comeback. På Joe Bidens valvaka utanför en gymnasieskola i Los Angeles var stämningen glad och festlig när resultaten började strömma in. "Jag valde mellan Bernie och Joe," sa Bidenväljaren Maya Marcus, men jag tror att Joe har större chans att slå Donald Trump. Enligt nyhetsbyrån AP:s prognos vann Joe Biden i nio delstater, Bernie Sanders tog hem fyra och i en delstat är det fortfarande för jämnt för att utse en vinnare. Trots att Sanders vann i USA:s största delstat Kalifornien, enligt AP, så förlorade han i Texas, den näst största. Bidens överraskande seger i Texas var symptomatisk för en valnatt som gick den före detta vice presidentens väg. Biden tog hem samtliga sydstater som stod på spel och vann i Minnesota och Massachusetts trots att han knappt haft råd att kampanja i flera av delstaterna. Den före detta New York-borgmästaren Michael Bloombergs offensiva och påkostade kampanjande i de 14 delstaterna kunde inte heller hindra Bidens framfart. Istället befäste Joe Biden sin position som partiets mittenalternativ till Bernie Sanders. "De sa att vår kampanj skulle kollapsa, de sa att det skulle vara över. Det kanske är över för den andre killen," sa Biden under sitt segertal och syftade på rivalen Bernie Sanders. Delvis berodde det på att Amy Klobuchar och Pete Buttigieg kastade in handduken dagarna innan Supertisdagen. Biden har därtill fått öppet stöd av flera inflytelserika partitoppar runtom i landet och storsegern i South Carolina i lördags gav honom gratis reklamplats i form av uppmärksamhet i tidningar och TV nyheter. Nomineringsprocessen är långt ifrån avgjord och flera stora delstater återstår i den Demokratiska primärvalssäsongen. Beskedet från väljarna är ändå tydligt: Ett startfält som en gång innehöll över 20 personer har nu kokat ner till en kamp mellan två toppkandidater. SR 200304.

Bloomberg hoppar av primärvalet. Miljardären och den tidigare New York-borgmästaren Michael Bloomberg hoppar av Demokraternas primärval, rapporterar AFP med hänvisning till amerikanska medieuppgifter. Michael Bloomberg går nu ut och stöder Joe Biden som fått öppet stöd av flera inflytelserika partitoppar runtom i landet. I ett uttalande som publiceras av bland andra Axios säger han att han hela tiden ansett att man bör ställa sig bakom den kandidat som har bäst möjligheter att besegra Donald Trump. "Efter gårdagens omröstningar står det klart att den kandidaten är min vän och en stor amerikan: Joe Biden", lyder uttalandet. "Jag har känt Joe en väldigt lång tid. Jag känner till hans anständighet, hans ärlighet och hans engagemang för de frågor som är så viktiga för vårt land - bland dem vapensäkerhet, sjukvård, klimatförändringar och bra arbeten." SR 200304.

Elizabeth Warren hoppar av primärvalet. Warren garanterar att hon ska "stanna i striden", men ger inget besked om vem hon ska ställa sig bakom: "Låt oss ta ett djupt andetag och fundera på det." SR 200305.

Per Ewert: Valets slutliga vinnare heter sannolikt Trump. Dagens störste vinnare är Barack Obamas vicepresident Joe Biden. Han är en omvittnat sympatisk person som har upplevt personliga förluster i livet. Men väljarna vet att Bidens politik kommer att återgå till Obamas liberala linje som väljarna över hela USA - undantaget storstadsområdena på väst- och östkusten - reagerade så starkt mot 2016. För kristna väljare ligger också Bidens motsägelsefulla inställning till abort honom i fatet. Han är troende katolik, men har samtidigt drivit en abortvänlig linje, med motiveringen att hans personliga övertygelse inte ska påverka hans politik. Vi ska dock inte räkna ut Bernie Sanders, som vann klart i folkrika Kalifornien. Med honom vet väljarna ännu mer exakt vad de får: något hittills helt okänt i USA. The Economist beskrev i förra veckan att om Sanders skulle ställas mot Trump så skulle landet stå inför en historiskt skarp motsättning: En högerinriktad nationalist med devisen Keep America Great, mot "en demokratisk socialist som vill göra om landet till Sverige på 1970-talet". Om sanningen ska fram är flera av Bernie Sanders förslag så radikala att till och med de svenska socialdemokraterna numera har övergett dem. Om demokraterna ändå till slut skulle utse Sanders, som valde att lägga sin bröllopsresa i Sovjetunionen och som så sent som förra veckan uttalade sig positivt om Kubas diktator Fidel Castro, då skulle väljarna i den politiska mitten knappast se någon annan möjlighet än att vända sig till sittande president. Demokraterna står alltså inför en föga avundsvärd situation: De behöver välja mellan en Obama-liknande kandidat som i höst fyller 78 år och rimligen bör ha passerat sin kraftfullaste tid som politiker, och en ännu äldre kandidat som upplevs som så extrem att inte ens svenska socialdemokrater, utan endast vänsterpartister, offentligt ställt sig bakom honom. Världen idag 200305.

21 smittade på kryssningsfartyg - tre är svenskar. Tre svenskar befinner sig ombord på det coronadrabbade kryssningsfartyg som sedan i onsdags kväll avvaktar till havs utanför San Francisco. Det bekräftar rederiet till Ekot. När ett antal personer ombord började visa influensaliknande symtom fick ingen från fartyget gå i land. Under torsdagen flögs testutrustning in till fartyget, och viss testning kunde genomföras. Bara 46 personer har testats, av dem visade sig 21 vara smittade - 19 personer ur besättningen och 2 passagerare. I början av februari sattes kryssningsfartyget Diamond Princess med omkring 3 800 personer ombord i karantän utanför Tokyo. Närmare 700 smittades ombord och nära 10 personer har avlidit. Aktiekursen på några av de största företagen i branschen, Royal Caribbean Cruises, Carnival och Norwegian Cruise Line Holdings, har fallit med 50 procent sedan i januari. SR 200307.

Ex-spioner värvades för att infiltrera Trumpmotstånd. En säkerhetskonsult med nära band till Trumpadministrationen, Erik Prince, har hjälpt till att rekrytera amerikanska och brittiska ex-spioner i syfte att infiltrera bland annat fackförbund, kampanjer från Demokraterna och andra grupper som ses som motståndare till presidenten. Det skriver New York Times. Tidningen hänvisar till dokument och skriver att infiltreringen organiserats av en konservativ grupp som går under namnet "Project Veritas". Det är oklart om någon officiell person ur Trumpadministrationen varit del av eller känt till infiltreringen. Vid ett tillfälle 2017 ska en tidigare MI6-spion infiltrerat ett av USA:s största fackförbund för lärare genom att i hemlighet spela in samtal och samla information som ansågs kunna utgöra potentiell skada för förbundet, om informationen gjordes offentlig. Omni 200307.
Spioner ska ha infiltrerat Trumpfientliga grupper. En känd säkerhetskonsult med band till Trumpadministrationen har rekryterat brittiska och amerikanska spioner som sedan infiltrerat fackförbund och demokratiska kretsar. Det skriver tidningen New York Times. Erik Prince, tidigare chef för privata säkerhetsföretaget Blackwater, som kritiserades hårt för sin roll i Irakkriget, ska enligt New York Times ha rekryterat personer som sedan infiltrerat bland annat fackförbund för lärare och medieorganisationer som CNN. Syftet ska ha varit att avslöja personer och grupper som anses fientligt inställda till president Donald Trump. Även lokala aktiviteter inom det demokratiska partiet har infiltrerats, däribland valkampanjen för den demokratiska kongressledamoten Abigail Spanberger under upptakten till mellanårsvalet förra hösten, en infiltration som då avslöjades. Infiltrationerna har organiserats av den konservativa organisationen Project Veritas som är känd för att sprida konspirationsteorier om bland annat demokratiska politiker. Eric Prince är bror till den amerikanska utbildningsministern Betsy DeVos, och har fungerat som informell rådgivare åt flera personer i Trumpadministrationen. Det finns däremot inga uppgifter om huruvida Vita huset känt till Project Veritas operationer. SR 200308.
CIA tog hjälp av Blackwater i mordplaner. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tog personal från det kontroversiella säkerhetsföretaget Blackwater till hjälp i ett hemligt program för att spåra upp och mörda ledande al-Qaida medlemmar. SR 090820.

Oljepriset faller 30 procent - sätter börsen i gungning. Oljepriserna föll fritt när den asiatiska råvarumarknaden öppnade för veckan sent under söndagskvällen. Terminskontraktet för ett fat Brentolja hade efter några sekunders handel rasat med över 30 procent till drygt 31 dollar - det största fallet sedan den amerikanska invasionen av Irak 1991, enligt Bloomberg. Bakgrunden är att oljeländerna i Opec samt Ryssland i fredags misslyckades med att nå ett nytt avtal om produktionsbegränsningar. Därefter har Saudiarabien inlett ett priskrig samt antytt att man kan komma att skruva upp sin produktion avsevärt. "Saudiarabien tillämpar brända jordens taktik för att hantera problemet med den kroniska överproduktionen," säger Again Capitals John Kilduff till CNBC. Oljan drar bland annat med sig den norska kronan i fallet. Terminshandeln pekar samtidigt mot kraftiga nedgångar på börsen. IG Markets Sverige30-index antydde vid midnatt att Stockholmsbörsen ska öppna med ett ras på 5 procent. Förhandeln i New York pekade samtidigt mot en nedgång på omkring 4 procent för S&P 500. Omni 200308. CNBC 200308.

Snabb ökning av coronasmittade i USA. I USA växer antalet coronasmittade snabbt. Den senaste siffran är 546 personer i sammanlagt 34 delstater. Det finns en oro för att det kan finnas ett stort mörkertal, och även om ett antal tester ska vara på väg ut till vårdcentraler runt om i landet så återstår många frågetecken. "Hur ska vi få ut testerna, hur lång är provsvarstiden och vem ska betala," frågar sig Robert Ye, medicinsk chef för centralorganisationen för USA:s lokala vårdcentraler. 1,1 miljoner testkit ska nu finnas tillgängliga, men än så länge görs inte några prover ute på vårdcentralerna utan bara på laboratorier. Det ska ändras, men frågan är hur snabbt den nya ordningen kan komma på plats. Arbetet försvåras av decennier av nedskärningar på just lokala vårdinrättningar. Från flera håll kommer rapporter om hur omfattande coronaarbete just nu sköts av praktikanter och med hjälp av alltför få medarbetare. Under helgen har huvudstaden Washington fått sina första fall, däribland en präst och de som gästat hans kyrka den senaste tiden uppmanas nu hålla sig hemma. Ett konstaterat fall på den konservativa idékonferensen Cpac har också försatt flera republikanska kongressledamöter i karantän. Samtidigt manar president Trump till lugn, och jämför med influensan som varje år orsakar tiotusentals dödsfall utan att skapa panik i samhället. Donald Trump lägger istället skulden för dagens coronarädsla på amerikanska medier och det demokratiska partiet. Han menar att de vill förstöra USA:s ekonomi för att på så vis komma åt presidenten inför valet i höst. Senare idag ska Trumps rådgivare presentera förslag på åtgärder för att hjälpa den amerikanska ekonomin, som precis som på andra håll i världen har drabbats av oron för effekter av coronaviruset. SR 200309. Biden: Trump ska vara vara tyst när det gäller viruset. USA:s president Donald Trump borde bara "vara tyst" när det gäller det pågående coronavirusutbrottet. Det sa Joe Biden, som just nu sitter i förarsätet när det gäller Demokraternas presidentkandidatur, i en intervju med CNBC på måndagen. "Det finns inget förtroende för något presidenten säger eller gör," sa Biden, och tillade att han anser att Trump förvandlar allt till något han tror gynnar honom själv politiskt. "Jag önskar att han bara kunde vara tyst, jag menar det verkligen. Låt experterna prata," fortsatte Biden. Trump har flera gånger spelat ner allvaret i utbrottet. Tidigare under måndagen jämförde han i en tweet utbrottet med den vanliga säsongsinfluensan och påpekade att det inte påverkar samhället nämnvärt trots att tusentals dör varje år. Omni 200309.

Största fallet på New York-börserna sedan finanskrisen. Raset på New York-börsen var på måndagen det största sedan finanskrisen i december 2008, rapporterar Reuters. Dow Jones industriindex föll 7,8 procent, Nasdaqs kompositindex 7,3 procent och S&P 500 7,6 procent. Nedgången startade sedan Saudiarabien inlett vad som kan bli ett oljepriskrig. "Jag har följt finansmarknaden i 30 års tid och detta är bland det värsta jag sett," säger Helge Pedersen, chefsekonom på storbanken Nordea. Wall Street inledde måndagen med ett ras på 7 procent. Handeln stoppades då i 15 minuter av ett automatiskt nödsystem som inte har använts sedan finanskrisen 2008-2009. När handeln kom i gång igen dämpades nedgången något, men fallet tilltog igen och vid stängning hade Dow Jones industriindex tappat 7,8 procent, Nasdaqs kompositindex 7,3 procent och S&P 500 7,6 procent. "Det handlar om ren och skär rädsla. Det är rädsla för rädslan," säger Pedersen. Börsreaktionen påminner honom om kraschen efter Lehman Brothers-kollapsen hösten 2008. "Detta är något helt annat. Då var det en härdsmälta i finanssektorn som låg bakom kraschen. Detta handlar om en rädsla för en pandemi som kan slå ut sjukvården globalt och skörda stora antal dödsoffer. Men skräckfaktorn är nästan på samma nivå nu som då," säger han. Den utlösande faktorn bakom måndagens krasch var en kollaps för världsmarknadspriset på råolja, med det största prisraset sedan 1991. Ett terminskontrakt för leverans av så kallad Brentolja nästa månad rasade med omkring en femtedel till cirka drygt 34 dollar per fat. Börsnedgången var bred, men betydligt värre i energisektorn än i övriga sektorer. Oljejätten Chevrons aktie nästan 16 procent, och konkurrenten Exxon Mobil tappade över cirka 12 procent. Stämningen på Wall Street förvärrades av de undantagstillstånd som har införts i Kalifornien och New York och de stora problemen med coronaviruset i Italien på senare dagar, enligt Pedersen. "Men det som triggade raset i dag var Saudiarabien, som har deklarerat någon form av priskrig på oljemarknaden sedan Ryssland inte velat gå med på en ny uppgörelse om produktionsbegränsningar," säger Pedersen. Saudiernas beslut om drastiskt ökad oljeproduktion är mycket dåliga nyheter för USA:s energisektor, där det finns många mindre så kallade frackningbolag som inte går runt om dagens låga oljepris håller i sig länge. "Detta hamnar nu ovanpå den stora osäkerheten kopplad till spridningen av coronaviruset," säger Pedersen. Det viktiga nu är att centralbanker och regeringar runt om i världen agerar resolut, enligt Pedersen. Han tror det kommer behövas räntesänkningar och likviditetsstöd från centralbanker i kombination med extraordinära finanspolitiska åtgärder, som riktade stöd, garantier och olika typer av skatteuppskov. Annars hotar en andra våg i krisförloppet, med vågor av varsel och små och medelstora företag som går i konkurs samtidigt som bankerna kan få ont om pengar. Hittills har centralbankerna i USA, Kanada och Australien agerat och Europeiska centralbanken (ECB) kommer med räntebesked på torsdag. "Jag räknar med att ECB gör en symbolisk räntesänkning och skjuter till mer likviditet till banksektorn. Det är viktigt nu att banksektorn inte får panik," säger Helge Pedersen. SR 200309.

Ja i representanthuset till att begränsa Trump om Iran. Det amerikanska representanthuset har sagt ja till en resolution som begränsar Trumps spelutrymme om Iran, rapporterar amerikanska medier. Förslaget passerade senaten förra månaden och fick då stöd både från demokratiska och konservativa kongressledamöter. I representanthuset röstade 227 personer för och 186 personer mot förslaget som innebär att Trump måste söka stöd i kongressen innan han agerar militärt mot Iran. Omni 200311.

HD ger Trump rätt: Asylsökande stannar i Mexiko. USA:s högsta domstol släpper tillsvidare igenom president Donald Trumps kontroversiella migrationsreform "Stanna i Mexiko", rapporterar amerikanska medier. Reformen stoppades nyligen av federal domstol. Den innebär att asylsökande från Mexiko ska invänta besked i Mexiko, något som den federala domstolen i San Francisco anser bryter mot lagen. Runt 60 000 mexikanska migranter beräknas ha påverkats av de nya reglerna sedan de infördes i december 2018. Omni 200311.

Donald Trump utlyser nationellt nödläge. USA:s president Donald Trump har utlyst nationellt nödläge i landet. Det meddelade han vid en pressträff utanför Vita huset. Experthjälp och rent materiell hjälp ska tillhandahållas av den federala regeringen, enligt Donald Trump. Nödläget innebär också att de delstatliga och lokala myndigheterna kan bortse från de regler som annars gäller för kampen mot virusspridningen. "För att släppa lös den fulla kraften hos den federala regeringen i den här ansträngningen i dag deklarerar jag officiellt ett nationellt nödläge - två mycket stora ord," sade Trump. Han uppmanade också delstaterna att upprätta ledningscentraler för kampen mot viruset. SR 200314.

USA påbörjar tester av vaccin mot coronaviruset. USA kommer under måndagen att påbörja de första kliniska testerna av ett vaccin mot coronaviruset på människor. Det uppger en myndighetskälla för AP. 45 unga och friska personer har anmälts sig frivilliga. De kommer inte att få doser av själva viruset, utan målet med de här testerna är att se huruvida personerna får några svåra bieffekter. Man räknar med att det kommer ta uppemot 1,5 år innan ett fullt fungerande vaccin mot viruset finns ute. Omni 200316.

Trump utlyste bönedag mot corona. USA:s president Donald Trump utlyste söndagen till en nationell bönedag i spåren av coronavirusets spridning. Över hela landet bad troende om Guds beskydd och frälsning för landet och världen. "Ingenting är omöjligt för Gud", citerade Trump från Bibeln i sin maning till bön. I tider av oro och osäkerhet har amerikaner alltid vänt sig till Gud. Så började Donald Trump sin proklamation förra veckan där han utlyste att söndagen skulle vara en nationell bönedag för alla som är påverkade av coronaviruset. Presidenten citerade flera olika bibelord, bland annat hänvisade han till orden från Psaltaren 91 - att Gud är vår tillflykt och vår borg på vilken vi förtröstar. "’Kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg er’. Låt oss be att alla de som påverkats av viruset ska få känna närvaron av Herrens beskydd och kärlek i denna tid. Med Guds hjälp kommer vi att övervinna detta hot", sade Trump. Tidigare under veckan läste pingstprofilen Sid Roth, vars budskap följs av tusentals kristna världen över, upp en profetia från en messiansk rabbi. Där manades Trump till att utlysa en nationell bönedag, något som enligt profetian i så fall skulle komma att vara en del i att viruset avtar. Några dagar senare proklamerade presidenten alltså just en sådan bönedag. Huruvida Trump hade tagit del av uppmaningen i profetian är oklart. Världen idag 200316.
Jonas Adolfsson: Kan Trump utlysa bön så kan du, Löfven. Utan att det nämndes med ett ord i svensk massmedia genomförde världens mäktigaste nation på söndagen en nationell bönedag mot corona. I en presskonferens på söndagen var det dags för Sveriges statsminister att tala till sitt folk. "Coronaviruset är det största hotet mot folkhälsan på många decennier", fastslog han och lämnade viktiga besked om ekonomiskt stöd och förhållningsregler kring hygien etcetera. Men någon uppmaning till förbön hördes inte. Såklart. För så gör vi ju inte i det här landet. Vi är rationella, upplysta och har för länge sedan lämnat detta med Gud bakom oss (även om vi råkar ha ett kors i flaggan). Världen idag 200317.

USA: Värsta börsraset på över 30 år. Det har varit nya kraftiga nedgångar på New York-börsen i dag, efter förra veckans historiska ras. Dow Jones-index stängde på minus 12,4 procent och Nasdaq med med en nedgång på 12,3 procent. Inte sen den så kallade svarta måndagen 1987 har börsen rasat så mycket på en dag. Gårdagens historiska besked från den amerikanska centralbanken om räntesänkning till nära noll och stödköp av värdepapper hjälpte inte. Att Trump vid en presskonferens i vita huset uppgav att coronautbrottet, och därmed alla konsekvenser, kan hålla i sig in i juli eller augusti fick börserna att rasa ytterligare. Nedgången sker över hela spektrat, både storbanker, teknikjättar och energibolag drabbas. Samtidigt meddelade Trump vid samma presskonferens att man skärper riktlinjerna för landets invånare - man uppmanar bland annat amerikanerna att undvika att ses i grupper om fler än tio personer och avstå från att kafé och restaurangbesök. SR 200316.

Klar börsuppgång i USA efter historiska raset. Wall Street steg brant på tisdagen sedan Vita huset meddelat att man förbereder ett stort stimulanspaket. Lyftet följer på måndagens historiska ras - det största sedan 1987. Vid stängning var utvecklingen: S&P 500: +6,0 procent. Nasdaq: +6,2 procent. Dow Jones: +5,2 procent. För att ta sig tillbaka till ruta ett från måndagsraset hade S&P 500 behövt rusa 13,6 procent. USA:s finansminister Steven Mnuchin kommer att söka kongressens godkännande för ett stimulanspaket värt minst 850 miljarder dollar, uppger källor för flera amerikanska medier. Det väntas bland annat innehålla direkta utbetalningar till amerikanska privatpersoner. Dessutom har Federal Reserve meddelat nya krisåtgärder under dagen. Man kommer att lansera en "finansieringsfacilitet" för företagsobligationer, i syfte att att stödja kreditflödet till hushåll och företag. Omni 200317. Men dagen efter... USA-börserna fortsatte nedåt. Vid stängning hade Dow Jones index gått ned 6,3% och Nasdaq med 4,7%. Samtidigt fortsätter antalet konstaterat smittade att öka i USA, och flera delstater tar nu till drastiska åtgärder i försök att bromsa pandemin. Skolor och arbetsplatser stängs, i stora delar av Kalifornien uppmanas människor att stanna hemma och inte gå ut, och militära sjukhusfartyg är nu på väg till hamnar i New York och Kalifornien för att vara beredda med extra vårdplatser vid behov. Prislappen för hjälppaketen kommer landa på mer än ettusen miljarder dollar Nödvändigt för att vinna kampen, sa president Donald Trump. "Uppoffringarna behövs för att besegra viruset", sa Trump, som beskrev sig som en president i krigstid. SR 200319.

Kongressen röstar igenom krispaket för 100 miljarder dollar. Den amerikanska kongressen har röstat igenom ett krispaket värt 100 miljarder dollar som stärker anställdas rättigheter i kölvattnet av coronaviruset, rapporterar flera medier. Lagförslaget innehåller en utökad arbetslöshetsförsäkring och tvingar samtidigt företag med färre än 500 anställda att erbjuda två veckors sjuklön. Den innehåller även ökade medel till matstödsprogram och garantier om avgiftsfria coronatester, skriver CNBC. Lagförslaget går nu vidare till Vita huset för att godkännas av president Donald Trump. Vita huset förbereder sedan tidigare ett gigantisk stimulanspaket på omkring tusen miljarder dollar. Omni 2000318.

Långa köer när amerikaner bunkrar vapen i viruskrisen. Vapenförsäljningen i USA har ökat rejält sedan coronakrisen tog fart. Butiker i många delstater rapporterar tömda lager och långa köer utanför, skriver AP. "Det är helt vansinnigt," säger Jay Wallace, som äger världens största vapenaffär Adventure Outdoors, till nyhetsbyrån. Enligt honom är ammunitionsförsäljningen fem gånger så stor som vanligt. En vapenbutik i Idaho har satt en begräsning på hur många vapen varje kund får köpa eftersom hyllorna gapar tomma. Omni 200319.

Amerikaner kallas hem - världen som en krigszon. USA:s utrikesdepartement uppmanar nu alla amerikanska medborgare att om möjligt återvända hem på grund av coronaviruset. Det amerikanska utrikesdepartementet höjer risknivån för samtliga utrikesresor till klass fyra, den högsta möjliga risknivån, en varning som brukar användas för länder i krigszoner. Alla amerikaner som är utomlands uppmanas att omedelbart återvända till USA, på grund av coronapandemin. Amerikanska medborgare som ändå väljer att stanna kvar utomlands, ska vara beredda på att behöva stanna där de är på obestämd framtid, skriver State Department i sin nya reserekommendation. President Donald Trump sa vid en pressträff att det kan bli aktuellt att ta hjälp av militären för att få hem amerikaner som sitter fast i länder där reguljär flygtrafik har ställts in. Försvarsdepartementet Pentagon meddelar samtidigt att man inför nya rutiner och inte kommer att stationera ut någon ny personal i vare sig Irak eller Afghanistan tills vidare, även det för att undvika smittspridning. SR 200320.

Nordkorea: Trump skrev brev om nedrustning. USA:s president Donald Trump har skrivit ett brev till Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, skriver AFP, med hänvisning till statskontrollerade KCNA i Nordkorea. I brevet ska Trump ha lagt fram planer för att få i gång nedrustningssamtal efter en längre paus. "I brevet uttryckte han sin avsikt att få till ett samarbete kring arbetet mot epidemin," säger Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong och syftar på coronautbrottet, till KCNA. Omni 200321. Reuters 200321.

Gigantisk stödpaket förhandlas i USA. I USA är president Donald Trump och kongressen på väg att enas om ännu ett stödpaket för att försöka bromsa de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Hjälpinsatserna verkar bli av historiska proportioner. Intensiva förhandlingar pågår här i Washington om akuta stödinsatser för att hålla USAs ekonomi under armarna genom coronakrisen. Republikaner och demokrater i kongressen är på väg att enas om ett stimulanspaket som bland annat innehåller lånegarantier till småföretag, för att undvika massuppsägningar, dessutom mer resurser för ersättning till arbetslösa och direkta ekonomiska stimulanser sk helikopterpengar, i form av utbetalningar på runt ett tusen dollar till varje amerikansk medborgare. Enligt flera amerikanska medier kan slutnotan hamna på två biljoner dollar, det vill säga tvåtusen miljarder dollar. Det motsvarar i så fall en tiondel av USAs ekonomi, 10% av BNP. Finansminister Steven Mnuchin pekar också på att centralbanken kommer att fortsätta pumpa in pengar för att smörja de finansiella systemen. Han säger till Fox News att åtgärderna är tänkta att hjälpa amerikanska bolag att ta sig igenom de närmaste tre-fyra månaderna. SR 200322.
Mnuchin: 41 000 miljarder ska ta företagen ur krisen. En del av det stödpaket på runt 2 000 miljarder som USA just nu debatterar innebär att Federal Reserve dessutom får ett likviditetstillskott på 4 000 miljarder dollar, motsvarande drygt 41 000 miljarder kronor. Det säger finansminister Steven Mnuchin i en intervju med Fox Business. Tanken är att företag som drabbas i pandemin ska kunna härda ut de närmaste 90-120 dagarna. "Vi måste få in pengarna i ekonomin nu. Om vi gör det tror jag att vi kan stabilisera ekonomin," säger Mnuchin till kanalen. Ett förslag kan vara klart under söndagen och en omröstning i senaten ske på måndagen, enligt finansministern. Omni 200322.

Trump utlyser nödläge och sätter in nationalgardet. Donald Trump utlyste på söndagen nödläge i delstaterna Washington och New York, rapporterar NBC News. Inom kort kommer även Kaliforniens begäran att godkännas, rapporterar TT. I ett uttalande skriver Vita Huset att detta friger offentliga medel som kan användas för att bekämpa spridningen av coronaviruset i den hårt drabbade delstaterna. I Washington har nära 1 800 fall bekräftats och 94 personer har dött till följd av coronaviruset. I New York har hela 15 000 fall bekräftats. Trump meddelade också att särskilda vårdstationer med totalt 4 000 bäddar ska upprättas i de tre delstaterna, skriver AFP. Han meddelade också att styrkor från nationalgardet ska sättas in för att hjälpa till att hindra spridningen av viruset. Omni 200322.

Vapenförsäljningen ökar i USA i corona-krisen. Vapenbutiker runtom i landet rapporterar om kraftigt ökad efterfrågan de senaste veckorna. Det är lång kö till vapenbutiken Gun & Tackle i utkanten av Cleveland, Ohio. Kunderna trängs vid disken med revolvrar och jaktgevär, och en del ammunition är på väg att sälja slut. Jaila Jacobs har köpt en revolver för att kunna försvara sig, säger hon. Hon är orolig för att coronakrisen kommer att leda till kaos, med plundringar och stölder. Vapenbutiker runtom i USA vittnar om kraftigt ökad försäljning de senaste veckorna. Enligt flera försäljare är det den största ökningen på drygt tio år. Även myndigheterna märker av rusningen. Federala polisen FBI är överhopad av ansökningar om bakgrundskontroll av nya vapenköpare. Förra veckan var antalet ansökningar dubbelt så stort som samma period förra året, enligt Newsweek. En del av ökningen kan förklaras med att det är valår i USA, något som brukar få vapenförsäljningen att stiga, av oro för skärpta vapenlagar om det blir maktskifte i Vita huset. Men den brant stigande kurvan de senaste veckorna, verkar hänga ihop med coronapandemin, enligt branschbedömare. Särskilt tydlig har ökningen varit efter att president Trump utlyste nationellt nödläge. "Vi måste vara beredda på vadsomhelst," säger Jeff som handlat ammunition i Cleveland. SR 200323.

Uppgifter: Trump är på väg att ändra coronadirektiv. Donald Trump har tidigare förespråkat karantän och isolering men är nu nära att byta fot och rekommendera att folk snart återgår till sina jobb. Det rapporterar nyhetsbyrån Dow Jones, enligt Direkt. Debatten i Vita huset uppges handla om hur stora kostnaderna får bli i kampen mot viruspandemin. Flera miljoner jobb försvann bara i förra veckan och ytterligare miljontals väntas försvinna inom kort, skriver Direkt. På Twitter skriver Trump att botemedlet inte kan tillåtas "vara värre än själva problemet". "Efter dessa 15 dagar kommer vi fatta ett nytt beslut om vilken väg vi vill ta", fortsätter han. Omni 200323.

Turkiet åtalar 20 för mordet på Khashoggi. Turkiet åtalar 20 personer som anklagas för inblandning i mordet på den saudiske dissidenten och kolumnisten Jamal Khashoggi. Två av de anklagade hade högt uppsatta positioner i Saudiarabien när mordet skedde, rapporterar vår korrespondent. Det var ett brutalt mord. Jamal Khashoggi dödades på det saudiska konsulatet i Istanbul, hans kropp styckades men några kroppsdelar har ännu inte återfunnits. Medan hans liv släcktes väntade hans fästmö och enligt planerna blivande hustru bara några hundra meter därifrån, men hon fick aldrig återse sin fästman. Flera specialteam kom till konsulatet från Saudiarabien i privatplan för att ta hand om kroppen. Turkiet menar att mordet var noga planerat och anklagar en tidigare chef för den saudiska underrättelsetjänsten och en tidigare nära rådgivare till kronprins Mohammed bin Salman för att ha beordrat mordet. Två personer som friats från anklagelser i Saudiarabien. Ytterligare 18 personer anklagas för att ha deltagit i utförandet av mordet eller omhändertagandet av kroppen. I Saudiarabien har tidigare fem personer dömts till döden för inblandning i mordet men ingen högprofilerad person har dömts. Nu är det knappast troligt att det blir någon rättegång mot de åtalade i Istanbul eftersom samtliga är saudiska medborgare och Saudiarabien lär inte lämna ut de för att ställas inför Turkisk domstol. SR 200325.

USA:s senat har röstat igenom enorma krispaketet. USA:s senat har nu röstat igenom det enorma stimulanspaket på sammanlagt 2 000 miljarder dollar, skriver amerikanska medier. Det är det största stimulanspaketet i modern historia, skriver Wall Street Journal. Samtliga 96 närvarande senatorer röstade för paketet, som nu skickas till representanthuset för godkännande. Omröstningen där väntas ske senast på fredag, enligt CNBC. Paketet innefattar bland annat direkta individuella utbetalningar, en förstärkning av arbetslöshetsförsäkringen, lån och garantier till företag och ytterligare vårdresurser till sjukhus och delstater. Omni 200326.
96 ja och noll nej till USA:s krispaket: "Stolt ögonblick". Det var en helt enig senat som till slut röstade igenom det enorma stimulanspaketet på sammanlagt 2 000 miljarder dollar. "Det är ett stolt ögonblick för USA:s senat och för landet. Vi kommer att vinna den här kampen väldigt snart," säger republikanska majoritetsledaren Mitch McConnell under en digital pressträff enligt CNBC. President Donald Trump skriver på Twitter: "Grattis Amerika!" Pengarna ska bland annat hjälpa företag i coronakrisen.
Trump har skrivit under stödpaketet. USA:s president Trump har nu skrivit under det jättelika stödpaket som kongressen enats om för att mildra de ekonomiska effekterna av coronavirusets spridning. Stödpaketet, värt motsvarade omkring 20 000 miljarder svenska kronor, ger bland annat stöd till vården, företag och privatpersoner som förlorat sina jobb. Dessutom ingår engångsutbetalningar till de flesta amerikaner. Representanthuset godkände stödpaketen tidigare under kvällen. SR 200327.

Läkare i New York: "Det är som ett bibliskt helvete". Viruset har slagit klorna i New York. Flera medier publicerar nu vittnesmål från mycket ansträngda sjukhus i New York - den stad som är den stora smitthärden i landet. Utanför ett antal sjukhus i delstaten har man byggt upp provisoriska bårhus. "Det är helvetet. Bibliskt. Jag skojar inte. Folk kommer in, de intuberas, de dör. Sedan upprepas det," säger Steve Kasspidis, läkare på Mount Sinai-sjukhuset i Queens, till Sky News. Nästan 4 000 coronapatienter vårdas eller har vårdats på sjukhus i New York. Flera av sjukhusen uppges vara dåligt förberedda och saknar den utrustning som behövs. "Vi har inte respiratorerna, vi har inte sängarna," säger en anonym läkare till CNN. Omni 200326.

60 000 smittade i USA - mörkertalet tros vara stort. 227 nya dödsfall på grund av coronaviruset har bekräftats i USA det senaste dygnet, enligt AFP. Tusentals nya bekräftade sjukdomsfall har också bekräftats i landet - antalet konstaterat smittade är nu över 60 000. USA ligger på tredje plats, efter Kina och Italien, över bekräftade fall av coronavirussmitta. Mörkertalet tros också vara mycket högre. Omni 200326.

USA pressade G7 att kalla viruset "Wuhanviruset". Det amerikanska utrikesdepartementet försökte få övriga G7-länder att kalla coronaviruset för ”Wuhanviruset”, enligt uppgifter till CNN. Utrikesministrarna för G7-länderna höll en videokonferens under onsdagen. När man skulle försöka enas om ett gemensamt uttalande tryckte amerikanerna på för att använda formuleringen. Flera länder vägrade, vilket resulterade i att flera olika uttalanden publicerades. "Det som amerikanska UD föreslog var oacceptabelt. Vi kan inte gå med på att viruset benämns så här," säger en anonym europeisk diplomat till tv-kanalen. Omni 200326.

USA åtalar Venezuelas Maduro för droghandel. Trump-administrationen väcker federalt åtal mot Venezuelas ledare Nicolás Maduro för narkotikahandel och penningtvätt, rapporterar flera medier. Åtalet kommer efter en utredning av federala myndigheter i flera delstater och ska också riktas mot flera personer i Maduros närhet, rapporterar New York Times. Tidigare under morgonen amerikansk tid sa källor till CNN att USA också väntas stämpla Venezuela som en stat som bidrar till terrorism. Syftet med beteckningen är att kunna införa ännu hårdare sanktioner mot Venezuela och Maduro. Omni 200326.

USA har nu flest bekräftat coronasmittade. USA har nu flest bekräftade fall av coronasmittade i världen, enligt en sammanställning av Johns Hopkins University. Antalet döda har passerat 1 100. Enligt sammanställningen passerade USA både Italien och Kina under torsdagskvällen svensk tid. USA har 82 404 fall, mot 81 782 i Kina och 80 589 i Italien. Antalet döda i USA har stigit till 1 124 personer. I delstaten New York på ostkusten har nu 385 smittade personer dött sedan ytterligare 100 avlidit under det senaste dygnet, enligt guvernör Andrew Cuomo. Totalt har 37 258 personer bekräftats smittade i New York och Cuomo lyfter varningsflagg för vad som väntar. "Alla scenarier som är realistiska kommer att överväldiga sjukvårdssystemet," säger han. Cuomo varnar för att bristen på sjukvårdsutrustning är enorm och att antalet sjukhusplatser behöver utökas till ungefär 140 000 från dagens cirka 53 000. President Donald Trump sade på torsdagskvällen att ett stort militärt sjukvårdsfartyg ska komma till staden New York på måndag. Det handlar om fartyget The Comfort med omkring 1 000 vårdplatser. Enligt The New York Post har fartyget, som är en ombyggd oljetanker, också tolv fullt utrustade och moderna operationssalar och en sjukvårdspersonal på uppemot 1 200 personer. Tanken är att The Comfort ska ta emot andra patienter än de som har smittats med coronaviruset, för att avlasta den övriga sjukvården under coronakrisen. The Comfort har ett systerfartyg, Mercy, som är stationerat på USA:s västkust. SR 200327.

China and US promise to cooperate in fight against coronavirus - but how long will it last? The leaders of China and the United States have promised to cooperate to contain the Covid-19 pandemic but observers have questioned how long this state of affairs will last. US and Chinese officials, including US President Donald Trump, have been trading barbs for weeks but Trump said on Friday that the two countries were working together closely. Trump’s Chinese counterpart, Xi Jinping, said China would support the US but also called on Washington to take concrete steps to push forward cooperation. The phone conversation between the leaders came after the Group of 20 major economies pledged solidarity to contain the outbreak, which has infected 525,000 people and killed more than 23,600 people worldwide. However, relations between China and the US have been on a downward trajectory, with each side blaming the other for a slow response to the crisis and US officials referring to the coronavirus that causes the disease as a "Chinese virus". Observers said the more positive atmosphere might not last long, citing the other causes of tensions in their relationship and arguing that officials might continue to play the blame game. Liu Weidong, a specialist in US-Chinese relations from the Chinese Academy of Social Sciences, said the phone conversation would not change the decline in the two sides’ relationship. "Other than the temporary cooperation on curbing the pandemic, Trump did not actively respond to Xi’s call for stronger ties between the two nations, and this is an alarming sign, since Trump might take advantage of the pandemic to exert more pressure on China for strategic needs," Liu said. SCMP 200327.

Fördel för Kina när USA stänger. Samtidigt som de kinesiska fabrikerna börjar rulla igång igen stänger länderna i väst stora delar av sina ekonomier. Det här kan leda till att Kinas position som ekonomisk supermakt stärks. I USA spår prognosmakare att den ekonomiska krisen i spåren av corona kan bli värre än den stora depressionen på 1930-talet. Det här kan leda till att Kina framstår som ett bättre alternativ för investerare och att landets betydelse som ekonomisk supermakt ökar. "Den relativa förskjutningen i ekonomisk styrka till Kinas fördel kan gå snabbare än förutspått," säger Johan Lagerkvist, professor vid Stockholms universitet. Amerikanska analyser som har fått uppmärksamhet i bland annat New York Times och Wall Street Journal pekar på att det finns en uttalad strategi i Kina att dra nytta av att andra länder nu står stilla, och att situationen öppnar en möjlighet för landet att flytta fram sina positioner inom en rad branscher. Här i Europa har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avrått från att bolag inom känsliga branscher som försvagas av coronakrisen säljs till utländska investerare. Det kan till exempel handla om bolag inom infrastruktur och medicinsk forskning. "Vissa sektorer är nyckelbranscher för säkerhet och suveränitet. Vi behöver veta vilka som investerar och i vilket syfte," säger hon. I oktober ska ett nytt EU-ramverk vara på plats, men många länder ligger efter i arbetet med att ta fram nationella regler, säger hon. I Sverige pågår en utredning som ska vara klar nästa höst, år 2021. SR 200328.

Nytt coronatest i USA visar om du är sjuk på 5 minuter. Ett laboratorium i USA har tagit fram ett test som visar om patienten har covid-19 på fem minuter, skriver Bloomberg. Testet är ungefär lika stort som en liten brödrost, vilket innebär att det kan användas även utanför sjukhus, skriver Abbott Laboratories i ett pressmeddelande. Testet, som bygger på en existerande teknik för att identifiera influensa, är inte godkänt av livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA än. Men det har fått en så kallad "emergency authorization" så att den redan kan börja användas akut av godkända vårdgivare och laboratorier, skriver AFP. Omni 200328.

Trumps rådgivare: Miljontals kommer smittas. I USA förutspår president Trumps smittskyddsrådgivare Antony Fauci att miljoner amerikaner kommer smittas av coronaviruset och att mellan 100 000 och 200 000 kommer att dö. I New York, där krisen just nu är värst, vädjar stadens borgmästare om snabb hjälp till sjukhusen: "Våra sjukhus har bara resurser just nu för att klara nästa vecka," säger Bill de Blasio. Redan innan dess råder akut brist på ventilatorer, men från och med nästa söndag kommer det att vara brist på allt säger de Blasio. "Att få personalen att räcka kommer vara ett av våra största problem," säger de Blasio, som hoppas på att få hjälp av vårdpersonal från andra delar av USA som ännu inte är lika drabbade. Problemet med det är att flera andra smitthärdar också är på väg att få slut på utrustning och personal. Staden New Orleans beräknar också att man behöver ytterligare medicinsk utrustning samma datum och en av de stora utmaningarna kommande veckor kommer att vara hur man logistiskt kan få fram personal och utrustning där den behövs som mest över landet. New Yorks borgmästare Bill de Blasio tror att bara militären kan genomföra den typ av operation som nu krävs. SR 200329.

Brazil's Bolsonaro tells citizens to 'confront' coronavirus 'like a man, not a boy'. Since the beginning of the outbreak, Bolsonaro has downplayed the risks of COVID-19, calling it a “little flu” that largely threatens the elderly and most vulnerable. He has urged them to self-isolate, but otherwise has stressed the need to keep Brazil's economy running. "The virus is here, we’re going to have to confront it. Confront it like a man, not a boy!" Bolsonaro told supporters outside his official residence on Sunday. "We're all going to die one day." The Brazilian Health Ministry has reported 3,904 confirmed cases and 114 deaths linked to COVID-19. aljazeera 200329.

Trump prioriterade bönemöte med pastorer. President Donald Trump och vicepresident Mike Pence bad med 700 pastorer under en telefonkonferens med anledning av coronakrisen. Trump passade också på att tacka pastorerna för att de ber för landet. Det var den protestantiska aktivistgruppen Family Research Council som tagit initiativ till telefonkonferensen, som samlade 700 pastorer till bön. Gruppens ordförande Tony Perkins skriver på nyhetssajten Lifenews om president Donald Trumps och vicepresident Mike Pences deltagande i bönen: "Trots allt som Amerika står inför, lade den här nationens två viktigaste ledare allting annat åt sidan för att be med gräsrötterna. Världen idag 200330.

USA förlorade en månad - på grund av ledarskapsbrist. Tekniska fel, byråkrati, business as usual och brist på ledarskap gjorde att personer i USA som kan ha varit sjuka i covid-19 inte testades mellan slutet av januari och början av mars, skriver New York Times. Tidningen har intervjuat 50 personer, bland annat tidigare folkhälsochefer och framstående forskare, om USA:s hantering av covid-19-smittan innan spridningen eskalerat till en kris. De konstaterar att de uteblivna testerna gjorde att landet missade chansen att i ett tidigt skede bromsa spridningen. Jennifer Nuzzo, epidemiolog på Johns Hopkins-universitetet, säger till tidningen att Trump-administrationen till en början hade en "otroligt begränsad" bild av virusets potential. Omni 200331.

Trump lovar jättestöd till Italien: "Blev väldigt glada". USA kommer att skicka medicinsk utrustning till ett värde av 100 miljoner dollar, en miljard kronor, till hårt virusdrabbade Italien. Det meddelade president Donald Trump i natt efter ett telefonsamtal med den italienska premiärministern Giuseppe Conte. "Jag kan tala om att Giuseppi blev väldigt, väldigt glad," sa Trump enligt Corriere Della Serra. Under pressträffen lovade Trump också hjälp till Frankrike och Spanien längre fram, enligt AFP. Omni 200331.

Antikroppstest för covid-19 godkänt i USA. Ett första test för att se om en person har antikroppar för covid 19 har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Blodprovet, som kan ge svar på 15 minuter, visar om man har haft infektionen och nu kan vara immun. "Det här är en milstolpe när det gäller den pågående coronapandemin," säger Ali Haramdi, docent och föreståndare för vaccinlabbet på institutionen för biomedicin på Sahlgrenska. SR 200404.

Rekordmånga döda på ett dygn i USA . I USA har återigen det högsta antalet dödsfall i covid-19, som ett land hittills har haft under ett dygn, noterats. Igår avled drygt 1400 personer, enligt Johns Hopkins universitetet. Därmed har dödssiffran i USA nu stigit till drygt 7400, enligt AFP. SR 200404.

Sparkad kapten på virusfartyg hyllades. Kommendör Brett Crozier hyllades av hundratals besättningsmän när han klev av det virusdrabbade fartyget USS Theodore Roosevelt sedan han fråntagits sin tjänst av försvarshögkvarteret Pentagon. Bakgrunden är ett brev som Crozier skrivit till sina överordnade där han larmar om situationen på fartyget och begär att de över 4 000 i besättningen evakueras och sätts i karantän. Brevets innehåll läckte ut, och Pentagon anklagar Crozier för dåligt omdöme och för att ha skapat panik helt i onödan. Men på videor från flottbasen i Guam, där fartyget ligger för ankar, syns hur besättningen tydligt uttryckte sitt stöd för sin chef genom att skandera hans namn när han ensam klev ner för landgången. "Där gör man sig av med en av de bästa kaptener man någonsin haft," hörs någon säga i folkmassan på en av de videor som spridits i sociala medier. Över 100 personer ombord på fartyget har konstaterats smittade av coronavirus. Smittan upptäcktes efter att USS Theodore Roosevelt legat vid en hamn i Vietnam i fem dagar för ett officiellt besök. svt 200404.

Över 3 500 döda i New York - tusentals frivilliga stöttar upp vården efter nöd-sms. Minst 3 565 har dött i covid-19 i New York och delstaten har nu med över 113 000 fall nästan lika många konstaterade sjuka som hela Italien. På lördagsmorgonen skickades ett nöd-sms till New York Citys samtliga 8,6 miljoner invånare där ännu mer medicinsk personal efterlystes. "Till alla som inte redan deltar i den här kampen, vi behöver er," sa borgmästaren Bill de Blasio på lördagen. Enligt myndigheterna har 85 000 människor anmält sitt intresse att hjälpa till efter meddelandet. Omni 200405.

Trump föreslår malariamedicin - trots bristande underlag. I USA växer debatten om medicinering mot covid-19. President Donald Trump föreslår att de som smittats av coronaviruset ska börja ta en viss sorts malariamedicin, trots att det inte finns bevis för att den fungerar. "Det kanske inte fungerar, och fungerar det inte så funkar det inte. Men om det fungerar så kommer det rädda väldigt många liv," säger presidenten. Donald Trump föreslår att hydroxiklorokin ska börja användas i stor skala i USA för att behandla patienter smittade av coronaviruset. Det är ett välkänt medel inom malariabehandling, men inte fritt från biverkningar. Medicinen kan band annat leda till hjärtrubbningar. Det finns fallbeskrivningar på att patienter med covid-19 har blivit bättre efter att ha fått medicinen, men inga vetenskapligt säkrade studier på att den har effekt. Trots det uppmanar Trump till behandlingen, och föreslår att medicinen ska användas även i förebyggande syfte. När Trump fått frågor om det vetenskapliga underlaget svarar han att det inte finns tid att vänta på forskning. "Jag har sett saker som jag gillar. Jag vet att jag inte är någon läkare, men jag har sunt förnuft," sa Trump vid en pressträff i Vita Huset. Trumps uttalanden har lett till växande debatt i amerikanska medier, där flera smittskyddsexperter säger att man i det här läget inte rekommenderar behandling med hydroxiklorokin. Bland skeptikerna finns Vita Husets egen smittskyddsexpert, Anthony Fauci. "Vi kan inte vetenskapligt visa att medicinen fungerar," säger han till CBS News. SR 200406.

Nära 2 000 nya dödsfall i USA senaste dygnet. Dödsiffran i USA till följd av coronaviruset har stigit med ytterligare 1 997 personer det senaste dygnet, skriver New York Times. Det är den högsta siffran i landet hittills. Totalt har nu närmare 13 000 personer dött i landet. Vita husets rådgivare i hälsofrågor, Anthony Fauci, sa tidigare i dag att den här veckan kommer att vara "svår när det gäller dödsfall", men att antalet nya fall av smittan kan vara nära toppen. Omni 200408.

Professor: För sent - en miljard kommer att smittas. Den ledande virusprofessorn Daniel Lucey varnar världen för att tro att faran med coronapandemin är på väg bort, skriver SvD. Han jämför med sars-epidemin 2003 som hann stoppas genom kraftfulla insatser av Världshälsoorganisationen WHO. "Den här gången är det för sent. Därmed sprids viruset vidare i världen och blir en sjukdom som florerar minst ett år. Minst en miljard människor kommer sannolikt att smittas." Lucey tror att viruset kommer att härja i Europa och USA fram till i september. Bara i USA räknar han med minst 100 000 döda i smittan. Omni 200308.

Bernie Sanders lägger ner presidentkampanjen. Bernie Sanders ger upp försöket att bli USA:s president, uppger flera amerikanska medier. Därmed ligger vägen klar för Joe Biden att bli Demokraternas presidentkandidat i valet i höst och utmana Donald Trump. Bernie Sanders fick en bra start på sin kampanj med starka resultat i flera tidiga primärval, men har på slutet åkt på en rad förluster. De flesta kandidater som tidigare hoppat av har också gett sitt stöd till Joe Biden. Sanders har meddelat sina kampanjarbetare sitt beslut tidigare i dag, uppger CNN. Omni 200408.

USA har nu flest dödsfall i covid-19. USA går om Italien och är nu det land där flest människor har avlidit i sviterna av coronaviruset. Totalt har drygt 20 500 som insjuknat i covid-19 avlidit, enligt Johns Hopkins-universitetet i Baltimore på natten mot påskdagen, svensk tid. Det är en ökning med strax över 1 900 personer jämfört med dygnet innan. Samtidigt har över 527 000 smittade hittills registrerat. SR 204011.

Borgmästaren spår normalt läge tidigast till sommaren. New York lär inte kunna återgå till ett normalt läge förrän det finns allmänna tester för coronaviruset. Det säger borgmästare Bill de Blasio enligt Bloomberg, och spår att det kan dröja till sommaren eller hösten. "Det som behövs är ett mer utbrett testande," säger han. Enligt de Blasio råder det brist på testutrustning, och för att det ska förändras måste det till stöd från statligt håll, menar han. Omni 200413.

Över 10 000 döda i New York: "Det värsta är över". Antalet dödsfall i covid-19 i New York är nu fler än 10 000, säger delstatens guvernör Andrew Cuomo på en presskonferens. Antalet dödsfall i delstaten under det senaste dygnet är 671. "Det värsta av coronaviruspandemin är över. Nu kan vi börja vägen tillbaka till normaliteten," sa Cuomo och förklarade att han börjar arbeta på en plan för hur samhället gradvis ska kunna öppnas upp. "Men vi måste göra det här försiktigt, långsamt och intelligent," säger han. Omni 200413.

Trump uppmuntrade till bön under påskvälsignelse. Använda denna ovanliga påskhelg till bön och till att växa i relationen med Gud. Det var president Donald Trumps budskap till USA:s folk i en tv-sänd påskvälsignelse från Vita huset på långfredagen. Trots att vi inte har möjlighet att samlas tillsammans med varandra som vi brukar under påsken, så kan vi använda den här heliga tiden till att fokusera på bön, reflektion och till att växa i vår personliga relation med Gud. Så viktigt, sade Donald Trump i en påskvälsignelse från Ovala rummet under långfredagen, som bland annat sändes på Fox News. Presidenten vädjade till alla amerikaner att be till Gud om helande för nationen, om tröst till dem som sörjer, om styrka för sjukvårdspersonalen, om hälsa till dem som är sjuka och om ett förnyat hopp till alla som lider. Han passade också på att tacka alla som har bett för honom och hans familj. Världen idag 200414.

Obama ställer sig bakom Biden i höstens USA-val. USA:s förre president Barack Obama ställer sig bakom Joe Biden som Demokraternas presidentkandidat i höstens USA-val, meddelar han själv i en video på Twitter. Han beskriver Biden som en nära vän från tiden då Biden var hans vice president, och säger att han har allt det som krävs för att leda landet. "Han har genom egna erfarenheter lärt sig hur man håller ut, och hur man studsar tillbaka efter att ha blivit nedslagen." Omni 200415.

Trumps hot får kritik från flera håll. USA:s presidents hot om att dra in det amerikanska bidraget till världshälsoorganisationen, WHO, kritiseras av från flera håll. Senast kom kritik från Tyskland. Den tyske utrikesministern Heiko Maas varnar för att skylla coronakrisen på andra. I stället borde FN stärkas och särskilt det underfinansierade WHO, sade Maas. Han reagerar på det utspel USA:s president Donald Trump gjort, om att frysa de amerikanska bidragen till WHO för att världshälsoorganisationen inte lyckats hindra coronapandemin i världen från att spridas. USA är en av WHO:s största bidragsgivare, men eftersom FN-organet precis som andra FN-organisationer har årsvisa budgetar och inte får månadsbidrag, får Trumps hot än så länge inte någon praktisk betydelse. Men det är förstås en stark signal, som kritiseras av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Även Kina uppmanar USA att leva upp till sina förpliktelser när det gäller biståndet till WHO. USA stod för ungefär 15 procent av världshälsoorganisationens budget förra året.SR 200416.

Forskare: Distansering kan fortsätta i USA till 2022. USA:s invånare kan behöva uthärda åtgärder mot coronaviruset i flera år, rapporterar CNN. Stanna hemma, hålla avstånd och stängda skolor är några av de åtgärder som större delen av landet nu dras med och som enligt forskare kan pågå till 2022 - om inte ett vaccin snabbt blir tillgängligt. Slutsatserna i en ny forskningsstudie från Harvard TH Chan School of Public Health står i direkt motsats till Vita husets uttalanden om att förhoppningsvis kunna lätta på restriktionerna i sommar. Omni 200415. CNN 200415.

Över 20 miljoner nya arbetslösa på knappt en månad. Nya siffror från det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet visar att omkring 22 miljoner amerikaner förlorat jobbet sen mitten av mars. Siffrorna kommer finnas i bakgrunden när president Trump på torsdagen ska presentera nya riktlinjer för när ekonomin kan börja öppnas. Ytterligare över fem miljoner amerikaner ansökte om arbetslöshetsersättning bara under förra veckan, en miljon färre än veckan innan men sammantaget en fortsättning på det största jobbraset i USA sen depressionen på 30-talet. Därmed beräknas arbetslösheten hamna på mellan 15 och 20 procent i april att jämföra med 3,5 procent före coronakrisen. Siffrorna kommer att utgöra en handfast och omskakande fond när president Trump på torsdagen ska ge sin bild av när och hur landets ekonomi kan börja öppnas igen. Hittills har presidenten lyssnat på sina medicinska rådgivare och deras råd om nedstängning. Men de senaste dagarna har Trump talat om att mindre drabbade delar borde kunna börja släppa på restriktionerna och hotet om massarbetslöshet är ett konkret exempel på hur den stängda ekonomin också medför risker för det amerikanska samhället. Samtidigt menar både medicinska experter och flera av landets guvernörer att man måste kunna testa befolkningen i mycket högre utsträckning än idag om det ska vara realistiskt att börja öppna ekonomin även lokalt.SR 200416.

Mandetta var en fyr i det brasilianska mörkret. Medan Brasliens president Jair Bolsonaro konsekvent spelat ner allvaret i den pågående coronaviruspandemin har hans hälsominister, läkaren Luiz Henrique Mandetta, kommit att bli en "fyr i mörkret", skriver DN:s Henrik Brandão Jönsson i en analys. Han har gått emot presidenten och uppmanat brasilianarna att stanna hemma. Att Mandetta nu sparkats innebär att Brasilien kan stå inför en hälsokris, skriver Brandão Jönsson. I Washington Post skriver Marina Lopes att Mandettas agerande gjort honom enormt populär. Undersökningar visar att 78 procent står bakom hans linje, medan Bolsonaros förtroendesiffror rasat till bottennivåer under krisen. "De siffrorna har inte Bolsonaro missat, och han har tidigare sagt att han inte tvekar att sparka ministrar som blir stjärnor", skriver Lopes. Omni 200416.

Trump: USA bör öppnas i tre steg. I USA har president Donald Trump lanserat en trestegsplan för att kunna öppna landets ekonomi igen. "En nedstängd ekonomi är inte någon långsiktigt hållbar lösning," sa president Trump som menar att det är ett måste att öppna landet ekonomiskt eftersom det är det som amerikanerna vill. Men det är en process som måste ske stegvis. Vita huset ger nu landet guvernörer riktlinjer för tre olika faser i hopp om att några förskonade delstater kan gå rakt på fas ett, där gym och restauranger kan hållas öppna om de noga tillämpar regler om social distans mellan kunderna. Först i fas två beräknas skolor kunna öppna och resor återupptas men inte folksamlingar med över 50 personer. Fas tre beskrivs som det nya normala där det mesta kan återgå till hur det var förr. Riktlinjerna kommer samtidigt som USA fortfarande befinner sig mitt i en massiv coronakris med nästan 4 500 beräknade döda bara det senaste dygnet, nästan en fördubbling av tidigare rekorddygn, sedan man också börjat räkna personer som troligen dött av covid-19 men som inte testats. Sammanlagt finns nu 677 000 konstaterade smittade, men mörkertalet tros vara stort. En kritik från flera guvernörer är bristen på en nationell strategi för att få fram ett mycket mer massivt testande - något som flera delstater säger sig behöva för att ens komma till fas ett. Samtidigt är den ekonomiska krisen också akut, med lavinartad arbetslöshet vars make man inte sett sen depressionen på 30-talet. Trump är pressad att åstadkomma en ljusning helst inför valet i höst och han räknar med att ha amerikanerna med sig på ett stegvis öppnande. SR 200417.

Trump: Kinas dödssiffra är mycket högre än USA:s. Donald Trump tror att den verkliga dödssiffran till följd av coronaviruset i Kina är ”mycket högre” än de kinesiska myndigheterna uppger, skriver han på Twitter. Detta trots att Kina i dag räknade upp dödsiffran i Wuhan med 50 procent. "Det är mycket högre än så, och mycket högre än USA, inte ens nära!" skriver Trump. Den kinesiska uppräkningen innebar att dödssiffran höjdes med 1 290 personer till 3 869 i Wuhan, i hela Kina är siffran knappt 4 200. Den amerikanska dödssiffran är runt 35 500. Omni 200417.

Amerikanska protester mot coronarestriktioner. I USA ökar protesterna mot de restriktioner som införts för att bromsa coronasmittan. Tusentals människor demonstrerade bland annat i delstaten Michigan. Och president Trump ger sitt stöd till demonstranterna. Bilar i karavan i Lansing i Michigan. Tusentals människor demonstrerade i protest mot att företag och skolor håller stängt, för att bromsa coronasmittan. "Det räcker nu. Vi vill ha tillbaka jobben, vi har räkningar att betala," sa en kvinna till Reuters. Demonstranterna viftade med amerikanska flaggor, flera hade röda kepsar med Trumps valbudskap, några bar vapen och skyltar med texten "öppna nu". Liknande demonstrationer har de senaste dagarna hållits bland annat i Ohio, Virginia och Texas. Även om den stora majoriteten amerikaner följer riktlinjerna och håller sig hemma, så är det uppenbart att frustrationen över corona-restriktionerna växer på flera håll. Och vissa av demonstrationerna får stöd från högsta politiska ort. President Donald Trump skrev på Twitter: "Befria Michigan", och kom med samma uppmaning till Virginia och Minnesota. Guvernörerna i alla de tre delstaterna är demokrater. Deras restriktioner är för hårda, hävdade Trump på en pressträff i Vita Huset. Uttalandet från Trump kommer bara en dag efter att han uppmanat guvernörerna att ta eget ansvar för när corona-restriktionerna ska lyftas i respektive delstat. Enligt Vita Husets riktlinjer ska delstaterna öppna stegvis, i olika faser för att minska risken för att smittspridningen tar fart igen. SR 200417.

Närmare 39 000 har avlidit i covid-19 i USA. USA har registrerat närmare 1900(1891) dödsfall i covid -19 det senaste dygnet, enligt siffror från Johns Hopkins-universitetet. Det innebär att USA nu har ett dödstal på närmare 39 000. Drygt 732 000 har bekräftats smittade av coronaviruset i USA. Flera delstater kommer att lätta på coronarestriktionerna de närmaste dagarna. Det uppgav president Trump på den dagliga presskonferensen i Vita Huset, rapporterar Reuters. I Texas och Vermont ska vissa företag få återgå till vanlig verksamhet på måndag och några dagar senare ska vissa inskränkningar också tas bort i Montana. Flera delstatsguvernörer uppger dock att de inte kommer att lätta på några restriktioner förrän fler personer har testats... SR 200419.

Delar av USA öppnar igen. Delar av USA börjar nu lätta på restriktionerna som införts för att bromsa coronasmittan. Från och med idag tillåts vissa verksamheter att öppna igen. Försiktigt och långsamt börjar nu ett par delstater i USA att lätta på sina corona-restriktioner. I Texas börjar man med att öppna vissa parker idag och en del affärer senare i veckan. "Vi kommer hålla koll på smittspridningen, och förlita oss på läkarna," sade Texas guverör Greg Abbott. Samma tongångar hörs från Montana och Vermont, två delstater som klarat sig relativt lindrigt undan coronapandemin. Där tillåts vissa företag öppna den här veckan, med fortsatta riktlinjer om att bära munskydd och hålla avstånd. "Kampen mot viruset är inte över än," sa Vermonts guvernör Phil Scott. Medan vissa delstater lättar på begränsningarna, så säger flera guvernörer runtom i USA att de inte tänker ändra några restriktioner förrän de har större möjlighet att testa befolkningen för coronasmitta. Det kan dröja. USA har fler rapporterade fall av coronavirus än något annat land, 750.000 konstaterade smittade. Fler än 41.000 amerikaner har avlidit i covid-19. New York är den hårdast drabbade delstaten, följd av New Jersey och Michigan. De flesta amerikaner stödjer de restriktioner som införs för att bromsa smittan, visar opinionsmätningar, men den senaste veckan har demonstrationer genomförts i flera delstater i protest mot de strikta reglerna. Effekterna de har på ekonomin. I Annapolis i Maryland till exempel körde demonstranter i bilkaravan i helgen, med plakat med texten "fattigdom dödar också". De får stöd från president Trump. "De här människorna älskar USA, de vill tillbaka till jobbet," sa Trump vid sin dagliga pressträff i Vita Huset. SR 200420.

"Producenter villiga att betala för att bli av med olja." Det historiska raset på WTI-oljan tar även analytikerna på sängen. Thina Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea, säger till DN att hon aldrig varit med om något liknande. "Det är helt tokigt, det betyder att producenterna nu är villiga att betala för att bli av med sin olja," säger hon till tidningen. Amerikanska WTI-oljan, West Texas Intermediate, stod för ett fall på över 200 procent på måndagen och handlades till negativa priser. Kollapsen beror på coronakrisen då det är fullt i lagren i USA och ingen längre vill köpa olja, menar Saltvedt. Omni 200420.

Trump vill främja amerikanska jobb med invandringsstoppet. Trump säger att han hoppas att åtgärden ska främja arbetslösa amerikaner: "Vi måste ta hand om amerikanska arbetare i första hand" Det sa president Donald Trump när han vid gårdagens presskonferens förklarade bakgrunden till den presidentorder om tillfälligt invandringsstopp som han väntas underteckna idag. Över 20 miljoner amerikaner har förlorat jobbet i samband med coronaepidemin och Trump menar att åtgärden säkrar att de jobb som finns går till amerikanska medborgare. Samtidigt gäller stoppet bara de som ansöker om permanent uppehållstillstånd, så kallade green cards, och de hundratusentals migrantarbetare som varje år säsongsarbetar i det amerikanska jordbruket kommer släppas in. Jordbruken kommer inte drabbas sa president Trump och förklarade undantaget med att amerikanska bönder är beroende av arbetskraften från exempelvis centralamerika och att ett stopp för den skulle få livsmedelsförsörjningen att haka upp sig. Invandringsstoppet ligger i linje med president Trumps vallöften om minskad invandring, men utspelet har väckt kritik och flera ledande demokrater anklagar Trump för att försöka flytta fokus från presidentens eget ansvar för coronakrisen och dess följder. Bara det senaste dygnet har över 2700 amerikaner mist livet i Coved-19. SR 200422.

"Önskar jag kunde säga vi är halvvägs in i pandemin." Miljardären Bill Gates har varnat för en omfattande pandemi i flera år. I en intervju med NBC News säger han att ett virus som sprider sig från människa till människa på det här sättet är en "mardröm". "Jag hoppas att jag kunde säga att vi är halvvägs igenom coronapandemin - men jag tror inte det," säger han i intervjun. Gates är kritisk till att USA inte testat fler människor på nationell nivå. Omni 200425.

Studier: En flockimmunitet kan ligga långt bort i tiden. Flera kinesiska studier har undersökt antikroppar mot coronaviruset i miljonstaden Wuhan där utbrottet började. Det har visat sig att avsevärt fler än de som har bekräftats smittade verkar bära på antikroppar, något som tyder på att de flesta bara haft milda symptom. Samtidigt hade bara 2-3 procent av testpersonerna antikroppar. För svensk del innebär forskningsresultaten dåliga nyheter, eftersom många svenskar hoppas uppnå flockimmunitet, skriver TT. "Det innebär att en flockimmunitet är långt borta, så ett vaccin kanske är vårt sista hopp," säger Wang Xinghuan, chef för ett av Wuhans största sjukhus, till Wall Street Journal. Omni 200425.

Oroande mycket okunskap om virusimmunitet. Det finns fortfarande många oklarheter kring huruvida man blir immun mot coronaviruset efter en infektion, eller inte - och hur länge en eventuell immunitet varar. Detta är dåliga nyheter för Sverige där många sätter sitt hopp till den så kallade flockimmuniteten. Läs mer här TT/Omni 200425.

"30 miljoner arbetslösa - verkligheten är än värre." Förra veckan anmälde sig 3,8 miljoner amerikaner arbetslösa, vilket sätter det totala antalet till 30 miljoner i coronakrisen. Men i verkligheten är siffrorna än mörkare, skriver flera amerikanska medier. En studie av Economic Policy Institute, som flera medier rapporterar om, indikerar att siffran i verkligheten kan vara upp till 50 procent högre, eftersom ansökningssystemen strulat så mycket. Människor kan helt ha misslyckats med registrera sig som arbetslösa ännu, på grund av tekniska problem. Flera universitets undersökningar har kommit till liknande slutsater, om än inte samma antal. Omni 200430.

Intresset för högerextrema idéer har vuxit under krisen. I USA har intresset för högerextrema idéer och grupper vuxit under coronakrisen. Runtom i landet har högerextrema organisationer anordnat protester mot restriktionerna som införts. Det här har också lett till ökad antisemitism. I delstater där guvernörerna beslutat om stränga restriktioner i mer än tio dagar har man sett en tydlig ökning av googlesökningar på extremistiskt innehåll, enligt organisationen Moonshot CVE. Sökningarna på sidor med vit makt-innehåll gick upp med i genomsnitt 21 procent i de delstaterna, jämfört med hur det såg ut för 8 månader sedan. I många delstater har demonstranter krävt att man ska lätta på restriktionerna och låta företag bedriva sin verksamhet igen, bland annat i Michigans huvudstad i torsdags då demonstranter tog sig in i delstatskongressen, vissa av dem beväpnade. Långtifrån alla demonstranter är vitmakt-anhängare, men vid demonstrationen i Michigan var det flera som bar på symboler som vittnar om högerextrema konspirationsteorier. Enligt en rapport från organisationen ISD visar uppdateringar på sociala medier hur högerextrema användare i allt större grad refererar till ett nytt inbördeskrig i USA. Anledningen är de anser att coronakrisen kan skynda på uppkomsten av ett sådant krig. ISD har också sett en ökning av antisemitiska konspirationsteorier där virusspridningen ska ha orsakats av en judisk elit. Den vanföreställningen kan ha fått efterverkningar utanför internetplattformarna. Den 27 mars dödades en man i Missouri av FBI-agenter efter att han misstänktes för att ha planerat en attack på ett sjukhus där covid-19-patienter vårdades. Innan mannen sköts ihjäl ska han ha uttryckt åsikten att viruset skapats av judar. SR 200503.

Starka reaktioner i fallet Flynn. I USA växer kritiken mot justitiedepartementets beslut att lägga ned utredningen av president Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn. Ledande demokrater ser det som politisering av det amerikanska rättsväsendet. "Vi har sett hur det går till när andra länder halkar i auktoritär riktning. Det börjar med att korrupta ledare sätter sig själva och sina vänner över lagen." Så skriver den demokratiska kongressledamoten och tidigare polischefen Val Demmings i ett uttalande. Liksom flera andra demokratiska politiker men också juridiska experter ser hon justitiedepartementets besked som kontroversiellt. Michael Flynn har erkänt att han ljög för den federala polisen FBI om sina kontakter med Rysslands ambassadör i Washington. Det var kontakter som skedde mellan valet i november 2016 och Trumps tillträde i Vita huset i januari 2017, och som i sak gick på tvärs med sittande presidenten Barack Obamas sanktionspolitik mot Ryssland. Flynn har varit ett nyckelvittne i Muellerutredningen om Trumps misstänkta kontakter med Ryssland, men säger idag att han lurades att erkänna brott. Justitieminister Bill Barr tillsatte för en tid sen en utredning som nu kommit fram till att misstankarna mot Flynn vilat på felaktig grund. President Trump har länge hävdat att Rysslandsutredningen var en häxjakt, och att behandlingen av hans tidigare säkerhetsrådgivare är ett bevis på det. Beslutet om Flynn är det senaste i en rad exempel på hur justitiedepartementet anpassar sig till krav från presidenten. Ett annat är när man rekommenderade ett lägre straff för Roger Stone, en annan tidigare rådgivare till president Trump. Då avgick fyra åklagare i protest. Också i går lämnade en åklagare sitt arbete med fallet. SR 200508.

Sekretess hindrar anhöriga att få veta om smitta. I Degerfors har personal inom äldrevården reagerat på att de inte ska berätta för anhöriga om coronasmitta förekommer på en avdelning. "Vi följer socialstyrelsens riktlinjer" säger Timmie Falk, informatör i Degerfors. Socialstyrelsen säger att det i regel går att berätta om smitta så länge man inte kan identifiera vem det handlar om, storleken på boendet kan vara avgörande. SR 200508. Kommentar: Fullständigt galet med sekretess om att det finns smitta på ett äldreboende.

80 000 döda - senaten ska varnas om tidigt öppnande. Amerikanska smittskyddschefen Anthony Fauci väntas under tisdagen utfärda en skarp varning till senaten om riskerna med att återgå till det normala för tidigt, rapporterar New York Times. Enligt tidningen, som haft kontakt med Fauci via e-post, kommer han säga att amerikanerna skulle tvingas genomlida ”onödigt lidande och död” om politiker beslutar att släppa på restriktionerna för snabbt. Samtidigt kommer siffror som visar att över 80 000 människor har mist livet i coronapandemin i USA, enligt Johns Hopkins-universitetet. Omni 200512.

300 miljoner munskydd ska tackla en andra coronavåg: "Ska aldrig behöva stänga". Vita Huset siktar på att öka produktionen av skyddsutrustning i USA ordentligt, skriver CNBC News med hänvisning till tjänstemän i Vita huset. Inför en potentiellt hotande andravåg av coronaviruset till hösten vill man ha ett beredskapslager på 300 miljoner munskydd av modellen N95, att jämföra med dagens 13 miljoner. "Vi ser till att sätta oss i en position till hösten där USA aldrig behöver stänga ner igen," säger en tjänsteman till CNBC. Omni 200514.

Inga planer för att Pelosi ska rycka in som president. Flera personer nära den amerikanska presidenten Donald Trump och hans vicepresident Mike Pence har bekräftats bära på coronaviruset. Skulle båda två bli så sjuka att de inte kan jobba är det underhusets talman, demokraten och hårda Trumpkritikern Nancy Pelosi, som ska rycka in som president, skriver Politico. Men enligt Vita husets pressekreterare Kayleigh McEnany finns inga förberedelser för ett sådant scenario. "Det är inte ens något vi tittar på. Vi håller presidenten frisk, vi håller vicepresidenten frisk. De är friska nu och det kommer de fortsätta att vara," säger hon. Omni 200514.

Biden to restore money to Palestinians for terrorism if elected. The likely Democrat nominee for U.S. president, Joe Biden said if elected he would restore financial aid to the Palestinians - money that is believed to be used in large part as payouts to terrorists. "A priority now for the cause of Israeli-Palestinian peace should be resuming our dialogue with the Palestinians and pressing Israel not to take actions that make a two-state solution impossible," Biden told the Jewish Telegraphic Agency. "I will reopen the U.S. consulate in East Jerusalem, find a way to reopen the PLO’s diplomatic mission in Washington, and resume the decades-long economic and security assistance efforts to the Palestinians that the Trump Administration stopped." President Donald Trump, who is considered one of America’s most pro-Israel presidents, if not the most, cut off financial aid to Palestinians and closed the Palestine Liberation Organization mission in Washington, D.C. in an effort to stop rewarding terrorism. The amount that the U.S. was donating was almost identical to the amount that Palestinian leaders were paying to the families of suicide bombers and terrorists, thus create a incentive for poor Arabs to commit mass murder. Trump also moved the American embassy to Jerusalem, the first nation to do so in recognition of the city as Israel’s capital. Biden has said he would not reverse Trump’s decision to move the embassy, but he also said he “wouldn’t have done it in the first place.” Ron Cantor 200514.

USA:s "super duper-robot" utmanar Ryssland och Kina. Under fredagen presenterade Donald Trump den flagga som ska representera det amerikanska rymdkommandot, USA:s senaste försvarsgren, skriver amerikanska medier. Samtidigt meddelade Trump att USA håller på att ta fram ett nytt vapen. "Jag kallar den super duper-roboten, den är 17 gånger snabbare än det vi har i dag," sa Trump. För att sätta detta i perspektiv sa han Ryssland har en robot som är fem gånger snabbare och Kina "fem eller sex" gånger snabbare. "Vad jag har hört och utifrån rapporter ligger vi nu i täten när det gäller rymden," sa Trump. Omni 200515.

CIA Report: China Pressured WHO to Suppress COVID-19 Info Until After Wuhan Patented Treatment. A recent report by the Centra Intelligence Agency (CIA) titled "U.N.-China: WHO Mindful But Not Beholden to China," claims that in January after it was clear the novel coronavirus epidemic that began in Wuhan was becoming a pandemic, the Chinese government began stockpiling medical supplies from other countries, pressuring the World Health Organization (WHO) to delay declaring a global health emergency in order to facilitate stockpiling. The CIA report also claimed that the Chinese government threatened to stop cooperating with the World Health Organization (WHO) if the UN organization responsible for handling pandemics. Der Spiegel reported that German intelligence produced a report confirming the CIA report, noting that due to Chinese threats, the WHO delayed the issuing of a global emergency. The Chinese influence came in the form of a phone call from Chinese President Xi Jinping to WHO General Director Tedros Adhanom on January 21. Associated Press reported on May 1 that "Beijing imported 2.5 billion pieces of epidemic personal protective equipment (PPE)—which included more than two billion masks - during a six-week period starting mid-January". The WHO declared a global health emergency on January 30. The first cases appeared in Wuhan, China on November 23. It is interesting to note that the initial report in The Lancet published by a Chinese doctor on January 24 negated any connection between the coronavirus and the Wuhan wet market. The first warnings by the Chinese government to its citizens and the WHO concerning the outbreak of the still-unnamed epidemic came at the end of December. On January 3, the Chinese government formally notified the U.S. government. At this point, the Chinese government was not responding to requests by the WHO and other governments for information. Reports of the infections in the middle of January indicated that the virus was being spread by contact between humans. The first case in the U.S. was discovered on January 20. On January 21, the same day as the alleged phone call between the Chinese president and the director o the WHO, the Wuhan Institute of Virology, part of the China Academy of Sciences, applied for the "use patent" for Gilead Sciences’ remdesivir to treat the current coronavirus outbreak. Remdesivir is currently being tested as the only specific treatment for COVID-19, and has been authorized for emergency use in the U.S. and approved for use in Japan for people with severe symptoms. On January 22, Zhou Xianwang, the mayor of Wuhan, admitted that his team had not released information about the virus in a "timely" manner, resulting in over 5 million people traveling out of the city before Wuhan was placed in quarantine. Zhou indicated that Wuhan needed authorization from above before they could make any announcement regarding the virus. At this time, cases of COVID-19 were being reported in many countries. The WHO voted twice, on January 22 and 23, on whether to declare the coronavirus as a global health emergency, but came to a decision only a week later. The WHO issued a statement on May 9 denying the report in Der Spiegel, calling the report "unfounded" and "untrue". The WHO said, "Dr. Tedros and President Xi did not speak on 21 January and they have never spoken by telephone." BreakingIsraelNews 200515.

Powell: Arbetslösheten i USA kan nå 25 procent. Den amerikanska ekonomin kommer inte återhämta sig helt förrän det finns ett vaccin mot covid-19, det säger den USA:s centralbankschef, Jerome Powell, som också spår en arbetslöshet på 25 procent. Enligt Fed-chefen kommer det ta betydligt längre tid för ekonomin att återhämta sig än det tog för den att kollapsa till dagens nivåer. "Återhämtning kanske kommer fortsätta under hela nästa år, vi vet inte," sade han i intervjun med CBS 60 minutes. Miljontals amerikaner har ansökt om arbetslöshetsstöd efter att företag och myndigheter stängt sina verksamheter i USA. Den senaste statistiken visar att 14,7 procent är arbetslösa, men den siffran kommer med största sannolikhet att fortsätta att öka. "Kan det bli 25 procent till slut," frågar CBS-journalisten Scott Pelley i intervjun . "Toppen kan hamna där någonstans," svarade Powell. USA:s centralbankchef sade också att kongressen måste vara beredd att besluta om ytterligare stimulanspaket för att undvika permanenta skador på ekonomin. Demokraterna i representanthuset klubbade igenom ett nytt stödpaket i fredags, men det förslaget saknar än så länge livsviktigt republikanskt stöd i senaten. "Jag vill inte ge kongressen råd," sa Powell , men den borde ge stöd till människor och företag så att de klarar sig igenom krisen utan att hamna i ekonomiskt obestånd. SR 200518.

Trump medger att han tar malariamedicin mot covid: "Jag tar ett piller varje dag". USA:s president Donald Trump tar det omstridda malarialäkemedlet hydroxiklorokin som skydd mot det nya coronaviruset, uppger han själv på en pressträff. " Vet du vilket uttryck jag använder: Vad har du att förlora? Jag har tagit det i ungefär en och en halv vecka," säger Trump på en pressträff. "Ett piller varje dag," fortsätter han efter en följdfråga. Flera undersökningar görs med läkemedlet för att avgöra om det kan vara effektivt mot coronaviruset, men enligt CNBC finns ännu inga bevis för att så är fallet. NBC News skriver att det amerikanska läkemedelsverket FDA har varnat för att använda läkemedlet för eget bruk på grund av en förhöjd risk för hjärtproblem. Trump har flera gånger lyft hydroxiklorokin som ett möjligt läkemedel i kampen mot viruset. Omni 200518.
Trump tar malariamedicin mot coronaviruset. Trots varningar från det amerikanska läkemedelsverket meddelar nu president Donald Trump att han börjat ta det omstridda läkemedelet hydroxiklorokin i förebyggande syfte mot coronaviruset. "Jag tar hydroxiklorokin, det har jag gjort i ett par veckor nu," sa Trump inför tillsynes förvånade reportrar. Presidenten har länge förespråkat läkemedlet som en medicin för patienter som drabbats av covid-19, men läkarvetenskapen är kluven till nyttan. Studier som gjorts i USA, Frankrike och Kina har hittills inte visat några positiva effekter. Ytterligare studier genomförs nu av den amerikanska hälsomyndigheten på patienter som vistas på sjukhus. Trumps besked är kontroversiellt eftersom medicinen som annars används mot Malaria kan medföra farliga biverkningar. I april gick det amerikanska läkemedelsverket FDA ut med en varning om man inte bör ta medicinen om man inte redan vårdas på sjukhus eller ingår i en studie eftersom risken finns att hydroxiklorokin orsakar livsfarliga hjärtproblem. SR 200519.
Ny studie: Läkemedlet kan öka dödligheten. Malarialäkemedlet hydroxiklorokin som bland annat förespråkats av USA:s president mot coronaviruset ser ut att öka dödligheten bland covid-19-patienter i stället för tvärt om. Det konstateras nu i den största studien hittills om effekterna som på fredagen publicerades i den medicinska tidskriften the Lancet. "Den verkar inte hjälpa och vi ser dessutom en mycket stark varningssignal om att medicinen kan vara skadlig för patienterna," det konstaterar en av läkarna bakom studien, den amerikanska hjärtspecialisten Mandeep Mehra. Genom att studera sjukdomsförloppet hos 96 000 covid-19-patienter och jämföra de som inte fått hydroxiklorokin med de som fått det, enbart eller i kombination med exempelvis antibiotika, tycker sig forskarna se en ökad dödlighet hos de som fått malariamedicinen som kan orsaka hjärtarytmi. Studien som plockat exempel från över 600 sjukhus över hela världen lever inte upp till de striktaste kraven på hur medicinska studier ska bedrivas och det har funnits andra mindre studier med försiktigt positiva resultat. Men eftersom det här är den mest omfattande forskningsrapporten hittills menar flera läkare att det kan vara oetiskt att fortsätta ge coronapatienter hydroxiklorokin i studiesyfte. President Trump har uppgett att han tar hydroxiklorokin i förebyggande syfte. En studie kring dess profylaktiska effekter är på gång men ännu har inget resultat kommit. SR 200522.

Trumps hot: Kan stoppa bidrag till WHO permanent. USA:s president Donald Trump hotar nu att stoppa landets utbetalningar till Världshälsoorganisationen WHO permanent om det inte görs verkliga förbättringar inom de kommande 30 dagarna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. I mitten av april frös Donald Trump USA:s bidrag till WHO tillfälligt, eftersom han anser att organisationen misskött arbetet med att stoppa spridningen av coronaviruset och lyssnat för mycket på Kina. Nu säger Trump att det kan bli permanent och att USA kan komma att överväga sitt medlemskap i WHO. SR 200519.

Teknikföretag tvingas välja sida i handelskriget. Kina hotar med motåtgärder efter att USA förhindrar datachiptillverkare att leverera komponenter till det kinesiska telekombolaget Huawei. Det tvingar tillverkare av datachips att välja sida i handelskriget mellan USA och Kina. Den nya fronten i det kalla teknikkriget mellan USA och Kina går genom datachiptillverkarna, och gör den i normala fall osynliga komponenten i datorer och mobiltelefoner till en omstridd strategisk tillgång. I går rapporterade det japanska finansmediet Nikkei att världens ledande chiptillverkare, taiwanesiska TSMC, slutar att leverera datachips till den kinesiska telekomjätten Huawei. Orderstoppet kommer efter att USA:s handelsdepartement förbjöd tillverkare som använder sig av amerikanska patent eller utrustning att leverera till Huawei utan speciellt tillstånd. Konkurrensen mellan USA och Kina på teknikområdet gör nu att den taiwanesiska chiptillverkaren TSMC gå från att vara en doldis till att stå mitt i striden när företagets största kund USA hindrar det från att leverera till sin näst största kund, Kina. TSMC har redan meddelat att man planerar att investera i en ny datachipfabrik i USA. Det kinesiska handelsdepartementet sade i en skriftlig kommentar i söndags att det amerikanska förbudet kan förstöra den globala leverantörskedjan och hotar med motåtgärder om inte USA drar tillbaka restriktionerna mot Huaweis underleverantörer. SR 200519.

USA lämnar ännu ett internationellt avtal. USA kommer att dra sig ur ännu ett internationellt avtal. Överenskommelsen, som omfattar 35 länder, kom till för att minska risken för krig mellan Ryssland och västvärlden. Avtalet, Open Skies, gör det möjligt för spaningsflyg att ge sig in över andra länders luftrum och samla information om militär aktivitet i territorierna som övervakas. Tanken med överenskommelsen när den skapades 1992 var att mer transparens skulle minska spänningarna mellan nationer. President Trump hävdade på torsdagen att Ryssland bryter mot avtalet. "Så länge de inte följer det så drar vi oss ur," sade Trump och tillade att det fanns en möjlighet att omförhandla överenskommelsen. Trumpadministrationen har också tidigare hävdat att Ryssland bryter mot Open Skies-avtalet. I mars i år sade försvarsministern Mark Esper att landet hade förbjudit amerikanskt spaningsflyg att övervaka flera platser i landet. USA har under president Trumps tid i Vita huset lämna flera internationella avtal, bland annat avtalet om Irans kärntekniska program och ett avtal om som förbjöd markbaserade kort- och medeldistansrobotar. SR 200523.
Ryssland: Vi bryter inte mot avtalet. Ryssland nekar till de anklagelser som USA framfört i samband med beskedet att USA kommer dra sig ur det internationella avtalet Open Skies. Överenskommelsen, som omfattar 35 länder, kom till för att minska risken för krig mellan Ryssland och västvärlden. Avtalet gör det möjligt för spaningsflyg att ge sig in över andra länders luftrum och samla information om militär aktivitet i territorierna som övervakas. President Donald Trump hävdade på torsdagskvällen att Ryssland bryter mot avtalet. Men Ryssland säger sig inte ha brutit mot avtalet och menar att att inget hindrar fortsatta förhandlingar om de tekniska detaljer som USA anser kan förbättras. SR 200521.

Klobuchar granskas som Joe Bidens vicepresident. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har officiellt bett Minnesota-senatorn Amy Klobuchar att genomgå en granskning för att senare kunna bli hans vicepresident. Det säger källor till CBC News. Klobuchar var en av de demokratiska politiker som försökte bli partiets presidentkandidat, men hon gav upp tidigare i vår och ställde sig i stället bakom Joe Biden. Han har lovat att utse en kvinna till vicepresident och Klobuchar betraktas som en av huvudfavoriterna. Omni 200521.

Trump: Fox gör inget för att jag ska vinna presidentvalet. USA:s president Donald Trump uttrycker återigen sitt stora missnöje med sin gamla favoritkanal Fox News på Twitter. "Många kommer inte att hålla med mig, men Fox News gör ingenting för att hjälpa Republikanerna, och mig, att bli omvald den 3 november. Visst, det finns några FANTASTISKA människor på Fox, men du har också några riktiga ’skräppersoner’", skriver Trump, som därefter delar ut några öknamn till tv-kanalens profiler. "Fox VAR bra", avslutar presidenten. Tidigare i veckan sa Trump att han letar efter en ny kanal att följa nyheterna i. Omni 200521.

Nära 100 000 döda i USA. I USA närmar sig nu dödssiffran 100 000 människor i coronapandemin. Landets största tidning New York Times hedrar de döda genom att fylla sin första sida med namn och korta beskrivningar av människorna bakom siffrorna. Ungefär hälften av de femtio delstaterna har fortfarande okontrollerad smittspridning och många är nu rädda att smittan ska få ny skjuts när amerikanerna börjar röra sig ute och besöka släktingar i andra delar av landet. SR 200524.

WHO stoppar malariamedicin. Världshälsoorganisationen, WHO, stoppar omedelbart försöken med att ge malariamedicinen hydroxiklorokin till covid-19-patienter. USA:s president Donald Trump har tidigare sagt att han tar medicinen i förebyggande syfte. På dagens virtuella pressträff meddelade WHO att man tills vidare stoppar alla kliniska tester av malariamedicinen hydroxiklorokin, efter det att tester visat att dödligheten ser ut att öka bland covid-19-patienter som får medicinen. Beskedet kommer endast några dagar efter det att det vetenskapliga magasinet The Lancet i förra veckan publicerade en studie som pekade på förhöjda risker för att dö i covid-19 om man samtidigt behandlats med malariamedicinen. Hydroxiklorokin har sedan tidigare lyfts fram som ett potentiellt botemedel mot viruset, och har förespråkats av bland andra president Donald Trump som själv uppgett att han har tagit medicinen. SR 200525.

Trump twittrar att Twitter kan stängas. USA:s president Donald Trump hotar med att "stänga" sociala medier sedan Twitter flaggat två av hans inlägg på plattformen som "ogrundade påståenden". "Republikaner känner att sociala medieplattformar fullständigt tystar konservativa röster. Vi kommer att hårt reglera, eller stänga dem, innan vi låter detta ske," twittrar presidenten. USA:s president har länge anklagats för att sprida felaktiga uppgifter och direkta lögner, och Twitter har fått kritik för att företaget inte agerat. På tisdagen dök det för första gången upp länkar under två av Trumps inlägg om poströster. Den som klickar på länkarna kommer till en text med rubriken "Trump gör ogrundade påståenden att poströster leder till röstfusk." SR 200527. SR 200527.

Över 100 000 virusdöda i USA. USA har nu officiellt rapporterat in över 100 000 avlidna i spåren av coronaviruset. På hemsidan där Johns Hopkins-universitetet publicerar antal fall klättrade räknaren över USA:s siffror på onsdagskvällen svensk tid från 99 983 till 100 014. "100 000 människor, på 100 dagar," sade representanthusets talman Nancy Pelosi i en kommentar när hon pratade med journalister i ett annat ämne och nåddes av nyheten. USA är det värst drabbade landet i världen, i såväl dödsfall som antalet smittade, som officiellt uppgår till 1 695 776. Totalt i världen har drygt 5,6 miljoner människor smittats och 353 000 avlidit. SR 200528.

Donald Trump vill ändra i sociala medier-lagarna. Donald Trump har skrivit under en presidentorder om sociala medier rapporterar Reuters. Ordern går ut på att sociala medier-bolagen inte ska ha något skydd mot rättsliga påföljder - vilket betyder att de skulle bli juridiskt ansvariga för vad användarna publicerar på deras plattformar. Detta efter att Twitter faktagranskat president Donald Trumps twitterinlägg. Presidenten har kallat faktakollen som techjätten gjort för "politisk aktivism". Omni 200428. Se mer i svt 200528.

Trump förklarar krig mot Twitter. USA:s president Donald Trump har i kväll utfärdat en så kallad exekutiv order, även kallat presidentdekret, om sociala medier. Bakgrunden är att Twitter häromdagen, och för första gången, uppmanade Trumps följare att kontrollera fakta i presidentens påståenden. "En form av för-förundersökning om brott ska alltså inledas," säger Sveriges Radios tidigare USA-korrespondent Agneta Furvik. "Dels ger han nu justitiedepartementet i uppdrag att utreda om Twitter sysslar med vilseledande information när de så att säga ingriper mot till exempel Trumps egna tweets - en form av för-förundersökning om brott ska alltså inledas. Dels menar Trump att denna hans exekutiva order innebär att sociala medier-företag inte längre ska skyddas mot rättsliga påföljder, och mot utgivaransvar, på det sätt som föreskrivs i amerikansk lagstiftning. Trump säger också att han nu ska driva på för förändringar i denna existerande lagstiftning - liksom att föreslå nya lagar för att begränsa de sociala medier han ikväll säger har en osund monopolställning." Hur motiverar han det här? "Enligt Trump sysslar Twitter med otillbörlig politisk aktivism riktad mot honom och hans meningsfränder när Twitter nu gjort det de ibland gör med inlägg som klassas som falska nyheter eller felaktiga påståenden." Vad betyder det att Trump gör så här, och vad kan det leda till? "Det betyder ju dels att han vill utmana den i USA långtgående yttrandefriheten, något som nog får sägas vara anmärkningsvärt även för den här presidenten. Och det är ju mycket svårt att i dag se hur han skulle kunna lyckas med detta: när det gäller förändrad eller ny lagstiftning är det kongressen som bestämmer - inte presidenten. Men det betyder ju också att Trump riskerar såga av den gren han själv sitter på: hans absolut främsta direktlinje till sina sympatisörer är ju just sociala medier, och framförallt Twitter." SR 200528.
Twitter svarar Trump. Twitter svarar nu med att kalla presidentordern för "reaktionär och politiserad". SR 200529.

USA bryter helt med WHO. USA avslutar samarbetet med Världshälsoorganisationen WHO. Det meddelade president Donald Trump under en presskonferens, då han även gav beskedet att den amerikanska fördelaktiga särbehandlingen av Hongkong sannolikt upphör. "Vi avslutar nu vårt samarbete med WHO och kommer istället att dessa medel till andra internationella behövande internationella organisationer," meddelade Donald Trump på en presskonferens i Vita husets trädgård. Skälet är att USA anser att WHO hanterat coronakrisen undermåligt och Trump anklagar också WHO för att ha hjälpt Kina mörka det man på tidigt stadium visste om coronautbrottet. För WHO:s del blir det ett kännbart slag ekonomiskt, USA har hittills varit organisationens största finansiär. Beskedet om WHO kom samtidigt som Trump meddelade att USA nu avslutar de särskilda handelsavtal man haft med Hongkong och som byggt på att området haft ett visst mått av självständighet från Kina. Sedan Kina infört nya säkerhetslagar i Hongkong anser USA att denna självständighet inte längre finns. Trump meddelade också att USA nu stoppar visum för vissa kinesiska medborgare, en åtgärd som enligt medieuppgifter verkar beröra kinesiska studenter med kopplingar till landets militär. SR 200529.

George Floyd, 38, mördades brutalt av polisen i USA. Känslorna är upprörda i USA efter att afroamerikanen George Floyd, 38, brutalt attackerades av polis och senare avled. I hemstaden Houston minns man Floyd för hans engagemang i att få bort unga från gatuvåldet i det utsatta område där han bodde. "George Floyd var en människa sänd från Gud för att hjälpa oss att sprida evangeliet på platser där jag själv inte var hemmastadd," säger Patrick PT Ngwolo, pastor i Resurrection Houston, till tidningen Christianity Today. Pastor Ngwolo beskriver hur Floyd engagerade sig i kyrkans arbete i det socialt utsatta området. Resurrection Houston drev bland annat ett bostadsprojekt och man ordnade med matutdelning och skjutsade människor till läkarbesök. Kyrkan höll också gudstjänster och ordnade dop. "Vi kunde bygga upp arbetet där mycket tack vare människor som honom," säger pastor Ngwolo. "George Floyd sa: ´jag älskar det ni gör. Området behöver det, samhället behöver det, och om detta är Guds vägar är det mina vägar," berättar Corey Paul Davis, en kristen hip hop-artist. George Floyd, som kallades "Big Floyd", hjälpte gärna till när Resurrection Church ordnade gudstjänster, basketturneringar och grillkvällar och han var med vid dop. "Han sa till unga män i området att Gud är starkare än gatans kultur. Jag tror att han önskade se unga män lägga bort sina vapen och ty sig till Jesus i stället för till vapnen," säger Corey Paul Davis. Floyd hade själv valt instagramnamnet "BigFloyd4God" som ett tecken på sin tro. Dagen 200529.

Kristna ledare tar avstånd från rasism och protestvåld. Afroamerikanen George Floyds död förra veckan i samband med ett polisingripande i Minneapolis och dess påföljande protester skakar USA. Kristna ledare förenas nu i sorg, avsky och krav på åtgärder mot rasrelaterade orättvisor i landet. Läs mer i Världen idag 200601.

Analys: Demonstrationerna ger uttryck för USA:s historia. Demonstrationerna som har utbrutit mot rasistiskt motiverad polisbrutalitet i USA och sammandrabbningarna mellan polisen och demonstranterna ger uttryck för USA:s mörka historia av slaveri och segregation, säger Dag Blanck som är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Att en svart man dödas i USA är tre gånger så vanligt som att det är en vit man, och polisen stoppar också svarta män i bilar i högre grad, Det är ofta såna här situationer som kan bli farliga, enligt Dag Blanck. Samtidigt försöker amerikanska myndigheterna rikta insatser mot problemet genom att bland annat rekrytera svarta poliser, säger Dag Blanck. SR 200601.

"De värsta våldsamheterna i USA på flera decennier." För sjätte dagen i rad har stora skaror människor protesterat mot rasism och polisvåld runt om i USA. Nattliga utegångsförbud har utlysts i flera större städer och nationalgardet har satts in i 15 delstater. I Minneapolis fick demonstranter fly undan en framrusande tankbil. På många håll hölls till stora delar fredliga demonstrationer under söndagen. Flera tusen människor slöt upp till en protest vid delstatsparlamentet i Minneapolis tvillingstad Saint Paul. "Vi har svarta söner, svarta bröder, svarta vänner. Vi vill inte att de ska dö. Vi är trötta på att det här händer, den här generationen accepterar inte det. Vi har tröttnat på förtryck," säger den 31-åriga demonstranten Muna Abdi. Hundratals poliser hade tillsammans med nationalgardet satts in inför demonstrationen, som avlöpte fredligt och välorganiserat. Men när demonstranterna tågade vidare längs en motorvägsbro uppstod vid ett tillfälle utbredd panik. Deltagare fick springa undan en tankbil som plötsligt körde rakt mot folkmassan. När fordonet saktade ner drog demonstranter ut föraren som fick föras till sjukhus innan han senare greps av polis. Hittills finns inga uppgifter om att någon protestdeltagare skadats, samtliga tycks ha hunnit undan det framrusande fordonet. Vreden över den svarte obeväpnade George Floyds död i måndags i Minneapolis, då en polis med sitt knä tryckte ned honom tills han slutade andas, har lett till både stora fredliga demonstrationer och förstörelse och kravaller. Aktivister och lokala ledare har vädjat till demonstranter att inte låta ilskan mynna ut i upplopp och plundring. "Det här är de värsta våldsamheterna i USA på flera i decennier," säger Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentator och fortsätter: "Polis har skjutit tårgas och gummikulor mot folkmassor. Polisbilar har satts i brand, butiker och kontor har vandaliserats . Under de senaste dygnen har 4000 människor gripitis för misshandel och vandalisering. Det har också kommit rapporter om övervåld från polisen," säger Ginna Lindberg. I ett försök att undvika nya nattliga kravaller har utegångsförbud utlysts i Washington DC och flera andra större städer i USA, som Los Angeles, Houston och Minneapolis. Det är de mest omfattande sådana åtgärderna sedan tiden efter mordet på Martin Luther King 1968, då USA också präglades av antikrigsdemonstrationer och en pågående valrörelse. Nationalgardet har samtidigt satts in i totalt 15 delstater, inklusive i Washington DC. SR 200601.

Obduktioner: Floyd kvävdes till döds. Det var polisernas agerande som ledde till George Floyds död, det konstateras i två separata obduktioner som båda betecknar händelsen som dråp. George Floyds familj har låtit genomföra en obduktion av Floyds kropp och igår kväll släpptes resultatet. Floyd kvävdes till döds av polisen, enligt obduktionsläkarna. Floyd dog efter ett polisingripande i måndags i förra veckan då flera poliser tryckte ned honom mot asfalten medan han låg på mage med händerna i handfängsel bakom ryggen. En av poliserna satt med knät tryckt mot Floyds hals. Läkarna som utfört obduktionen kom fram till att trycket mot George Floyd stoppade blodtillförseln till hjärnan och eftersom poliserna även tryckte ned sina knän mot hans rygg kunde han heller inte få luft. I den privatbeställda obduktionsrapporten står det också att Floyd hade skrubbsår runt sitt öga, sin näsa och sin mun, vilket, enligt läkarna, indikerade ett kraftigt tryck mot asfalten. Igår släpptes även detaljer från den obduktion som åklagaren låtit genomföra. Även den visar att Floyd dog en icke-naturlig död och de officiella rättsläkarna skriver att hans hjärta stannade när han hölls ned av polisen. Båda obduktionerna betecknar händelsen som dråp, men det behöver inte innebära att poliserna kommer att fällas för det brottet. Det finns viktiga skillnader mellan resultaten från de båda obduktionerna. De officiella rättsläkarna nämner inte ordet kvävning i de sparsamma uppgifter som offentliggjorts, därtill noteras att Floyd led av en hjärtsjukdom och att han hade fentanyl och meta-amfetamin i kroppen. Enligt läkarna som Floyds familj anlitat fanns det inga andra omständigheter än kvävningen som ledde till Floyds död. Familjens advokat, Benjamin Crump, kräver nu att åklagaren ska revidera åtalspunkterna och åtala polisen som trycker knät mot Floyds hals för mord. Han kräver också att de andra poliserna som deltog vid ingripande ska åtalas. SR 200602.
Officiella rättsläkare betecknar Floyds död som mord. Även myndigheternas rättsläkare kallar George Floyds död vid ett polisingripande i Minneapolis mord alternativt dråp och att han dog av tryck mot halsen. Tidigare i kväll släppte anhöriga till Floyd obduktionsprotokollet från de rättsläkare familjen själv anlitat. Där anges likartat att dödsorsaken var "kvävning till följd av tryck över hals och rygg", på grund av att en polis tryckte sitt knä mot Floyds hals när han låg på marken, och två andra poliser samtidigt tryckte sina knän mot hans rygg. Ett tidigare preliminärt obduktionsprotokoll från myndigheternas rättsläkare uteslöt att knäandet orsakade George Floyds död som inträffade efter ett våldsamt polisingripande i Minneapolis för en vecka sedan och som var den tändande gnistan till den senaste tidens oroligheter och protester runt om i hela USA. SR 200601.

Demonstranter angripna av polis och militär utanför Vita huset. I närheten av Vita huset angrep polis och nationalgarde en fredlig demonstration, strax innan president Trump skulle tala till nationen. Strax innan Trump skulle hålla sitt tal i Vita husets trädgård gick polis till angrepp mot demonstranter inte långt därifrån. Polisen tycktes kasta tårgas mot demonstranterna, som skanderade "George Floyd" och "skjut inte". I sitt länge emotsedda tal till nationen sa Trump bland annat att lag och ordning måste råda och att han ska stoppa oron i landet och att hans främsta plikt är att försvara det amerikanska folket. "Trump säger att i de delstater som inte sätter in nationalgardet kommer han att sätta in militär och hänvisade till en lag som han hävdar honom den rätten," säger Ekots korrespondent i Washington Kajsa Boglind. SR 200602.
Men flera av de demokratiska guvernörerna som är de yttersta ansvariga i respektive delstat avfärdar Trumps kritik och menar att presidentens tal om att sätta in militären riskerar att spä på oroligheterna. "Han borde lugna stämningen, det han gör nu är det motsatta," säger den demokratiske guvernören Jay Pritzker. SR 200602.

Protesterna i USA urartar - nu kan militären kallas in. President Donald Trump säger att han kallar in militären för att möta våldsamma protester i städer i USA. "Jag samlar alla tillgängliga federala resurser, både civila och militära, för att stoppa upploppen och plundringarna," säger Trump. Läs mer i Världen idag 200602.

Poliser skjutna i USA. En polis har skottskadats vid oroligheter i samband med protester i Las Vegas i USA, rapporterar nyhetsbyrån AP. Polisen uppger att man samtidigt hanterar skottlossning på en annan plats i staden. Tidigare skottkadades fyra poliser under oroligheter i St Louis i Missouri sent på måndagen, lokal tid, skriver Reuters. De fyra fördes till sjukhus, skadorna ska inte vara livshotande. SR 200602.

EU-utrikeschef fördömer polisvåldet i USA. EU:s utrikeschef Josep Borrell riktade idag skarp kritik mot polisingripandet förra veckan mot afroamerikanen George Floyd. "Vi är chockade och upprörda över det som hänt," sa Josep Borrell på en presskonferens i Bryssel. "Det handlar om maktmissbruk, och det måste fördömas, både i USA och i resten av världen," sa Borrell. Stater får inte använda övervåld och polisingripanden måste ske med full respekt för mänskliga rättigheter, sa EU:s utrikeschef. Han sa också att EU stödjer rätten till fredliga demonstrationer i USA och fördömer allt våld, och han manade till deeskalering av konflikten. "Alla människor liv måste skyddas, även de svartas," sa Borrell. SR 200602.

Minnesota stämmer polisen efter George Floyds död. Delstaten Minnesota stämmer nu polisen i Minneapolis, där de poliser arbetade som deltog i ingripandet mot George Floyd. Floyd dog vid polisingripandet och två olika obduktioner har slagit fast att han dog på grund av syrebrist i hjärta, lungor och hjärna efter att poliserna tryckt sina knän mot hans hals och rygg. Stämningen grundar sig på de amerikanska medborgarrättslagarna, som delstaten alltså anser att Minneapolis-polisen brutit mot. George Floyds död har lett till omfattande protester mot polisvåld och mot rasism runt om i USA. På tisdagskvällen samlades demonstranter bland annat framför Vita huset i Washington. "De ropar slagord och buar mot de militärpoliser som står med sköldar i en tät rad. Det är en ganska uppretad stämning," säger Ekots Kajsa Boglind som är på plats vid Vita huset. SR 200602.

Tegnell: Fler åtgärder hade behövts. Sverige borde ha satt in fler åtgärder mot coronaviruset redan från början. Det säger statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju med Ekot. SR 200602. Kommentar: Äntligen kommer det erkännandet.

Efter Floyds död - alla fyra poliser misstänks för brott. I USA fortsätter protesterna mot polisbrutalitet runt om i landet. Samtidigt kommer nu uppgifter om att delstatsåklagaren i Minnesota ändrar misstankegraden mot den polisman som pressade ned George Floyd för en dryg vecka sedan. De tre andra poliserna som deltog i ingripandet är nu också misstänkta för brott. Delstatsåklagaren har av allt att döma bestämt sig för att skärpa misstankegraden för den polisman vars handlingar tros ligga bakom George Floyds död från dödande av tredje graden till andra graden. Det betyder fortfarande mindre uppsåt än vid mord men är starkare än vållande till annans död. De tre andra poliserna som deltog i ingripandet delges nu också misstanke om medhjälp till det misstänkta brottet. I en annan händelseutveckling meddelade idag försvarsminister Mark Esper överraskande att han inte stödjer president Donald Trumps hot om att sätta in militär mot demonstranterna om ordningen inte upprätthålls. "Militären ska bara användas som stöd till polisen som sista utväg och där är vi inte just nu," säger Mike Esper. SR 200603.

Ny studie: Malariamedicin varken verksam eller farlig. Malariamedicinen hydroxiklorokin tycks inte förhindra att personer som utsätts för det nya coronaviruset ska bli sjuka i covid-19. Det visar en ny studie som flera medier rapporterar om. Enligt studien var medicinen inte mer effektiv än placebopreparat. Men medicinen hade heller inte några allvarliga bieffekter. Medicinen som bland annat har förespråkats av Donald Trump har väckt hård debatt. En tidigare studie visade att den rent av kunde vara farlig, men den studien har senare visat sig ha flera brister. "Jag tror inte att någon sida, varken de som säger att medicinen fungerar eller de som säger att den är farlig, har rätt," säger David Boulware, en av forskarna bakom nya studien. Omni 200603.

Efter Floyds död - polisen förbjuds använda strypgrepp. Polisen i Minneapolis förbjuds från att använda strypgrepp och poliserna blir också skyldiga att rapportera och ingripa om en kollega använder sig av otillåtet våld. Det säger guvernören i Minnesota Tim Walz, enligt nyhetsbyrån Reuters. Ändringen kommer efter att afroamerikanen George Floyd dog i samband med ett polisingripande i staden i början förra veckan. SR 200605.

Felaktiga påståenden om protesterna i USA sprids till miljoner. Protesterna i USA har omgärdats av en rad felaktiga eller vilseledande påståenden – ofta i samband med bilder. President Donald Trump själv har delat ett klipp av en brutal misshandel tillsammans med påståendet att offret försvarade sin butik mot demonstranter. Men enligt polisen stämmer inte påståendet - och längre klipp från samma händelse visar på en mer komplex historia. En tiger har rymt från djurparken, Trump håller upp sin bibel på exakt samma sätt som Hitler gjorde och poliser i Minnesota grep en svart FBI-agent av misstag. De uppfattningarna kan man få om man går på det som spridits på sociala medier i kölvattnet av Black Lives Matter-protesterna runt om i USA. Påståendena som sprids är i många fall falska eller vilseledande. Se tre exempel i videon på sidan. svt 200605.

Twitter tar bort Trumps kampanjvideo. Twitter har tagit bort Donald Trumps kampanjvideo om demonstrationerna efter George Floyds död. Enligt Twitter har videon anmälts för att vara ett upphovsrättsintrång. "Det här är ytterligare en påminnelse om att Twitter hittar på reglerna allteftersom," säger Andrew Clark, talesperson för Trumps presidentvalskampanj, enligt The Hill. svt 200605.

Analys: "Förvånande attacker mot Donald Trump." En liten attack. Och en stor. USA:s president Donald Trump fick se inte mindre än två försvarsministrar gå emot honom under tisdagen. Först den stora attacken. Den tidigare försvarsministern James Mattis riktade mycket hård kritik mot presidenten. Dels kallade han presidentens agerande i måndags - när en gata framför Vita huset rensades från demonstranter för att president Trump skulle låta sig fotograferas framför en kyrka - för en kränkning av konstitutionen. Dels gick han hårt åt presidentens sätt att leda. "Donald Trump är den första presidenten under min livstid som inte försöker ena det amerikanska folket - som inte ens låtsas försöka. Istället försöker han splittra oss," sa Mattis. Svaret: Kritik på Twitter. Det är förvånande att Mattis gör det här utspelet. Generalen har hållit låg profil sedan han lämnade försvarsministerposten för ett och ett halvt år sedan i protest mot presidentens Syrienpolitik. När han fått frågor om presidenten har han hela tiden sagt att han inte avser kommentera presidentens agerande så länge Trump sitter vid makten. Trump svarade med att kritisera Mattis på Twitter och kalla honom "världens mest överskattade general". Men om den stora attacken från Mattis var lite förvånande så var den andra, lilla attacken, betydligt mer oväntad. Trumps egen nuvarande försvarsminister Mark Esper gick nämligen också emot presidenten. "Jag stöder inte ett åberopande av "The insurrection act"," sa Esper. Det är den lag som president Trump velat använda för att nyttja militären om våldsamheter och plundring fortsatt i samband med demonstrationer runtom i landet. Många undrar nu om Mark Espers dagar som försvarsminister snart är räknade. svt 200605.

Trump hyllar egna strategin: "Sverige har det hemskt". Donald Trump menar att USA har klarat sig bra genom coronapandemin och att landets dödstal kunde ha varit mycket högre, rapporterar nyhetsbyrån AFP. "Vi kunde stänga vårt land, rädda miljontals liv, och nu kan vi öppna igen. Vi har fattat alla beslut korrekt," sa Trump på en pressträff enligt Expressen. Där tog han även upp Sverige som ett negativt exempel och sa: "Sverige har det hemskt." Omni 200605.

NFL ber knäböjande spelare om ursäkt. Colin Kaepernick är återigen rubrikernas man i USA. 2016 ställde han sig på knä inför matcherna i den amerikanska fotbollsligan NFL i protest mot bland annat polisbrutalitet. Det blev slutet Kaepernicks karriär. Men nu får han upprättelse. I ett videosänt uttalande medger NFL-kommissionären Roger Goodell att ligan gjorde fel som inte lyssnade på de spelare som protesterade mot polisvåld. I stället uppmanar man nu alla till fredliga protester. NFL:s uttalande kommer mitt i protestvågen som brutit ut i flera stater i USA efter att den svarte mannen George Floyd dödats under ett polisingripande den 25 maj. Det var under 2016 som flera fotbollsspelare valde att knäböja under nationalsången vid flera matcher. Colin Kaepernick var den första som gjorde det och även om hans namn inte nämns ses det här uttalandet som ämnat för honom. Fotbollsspelaren Colin Kaepernick var quarterback för San Francisco 49ers, men fick inte sitt kontrakt förlängt efter att han i protest ställs sig på knä inför matcherna. Även President Trump fördömde Kaepernicks beteende. SR 200606.

Analys: Trumps uttalanden visar att han inte förstår. Donald Trump har haft flera chanser att visa att han förstår frustrationen bland svarta amerikaner – men studerar man hans uttalanden syns det att presidenten hellre vill tala om andra aspekter av de pågående protesterna. Det menar Washington Posts Eugene Scott i en analys där han går igenom några av presidentens framträdanden under den gånga veckan. Han tar upp en opinionsundersökning som visar att många amerikaner ser Trumps agerande som rasistiskt och skriver att presidenten misslyckats med att visa förståelse för de problem som svarta amerikaner utsätts för i USA. Matthew Continetti tar upp ett annat perspektiv på de pågående protesterna i en analys i konservativa National Review. Han menar att den civila oro som nu syns i samhället kan kopplas till framväxten av en ny progressiv moral bland unga amerikaner. "I frånvaron av institutioner som befäster republikanska värden och ledare som visar prov på detta vänder sig unga amerikaner till den moraliska vissheten hos de nya progressiva", skriver han i sin analys. Omni 200606.

Demonstrationerna mot rasism växer över världen. Runt om i världen går människor i tiotusentals ut på gatorna i solidaritet med USA:s svarta befolkning. I USA har den demonstration som väntas bli den största hittills inletts i Washington DC. Stora folkmassor har samlats i den amerikanska huvudstaden för att protestera mot rasism och mot polisingripandet mot den svarte amerikanen George Floyd. För snart två veckor sedan dog den 46-årige Floyd sedan en vit polisman i Minneapolis tryckt ner honom mot marken med sitt knä mot hans nacke. Sedan dess har det protesterats över hela USA och i övriga delar av världen, men polischefen i Washington DC bedömer att lördagens protest i huvudstaden kan bli den största hittills i stadens historia, rapporterar Reuters. Mängder av människor samlade också i centrala London på lördagen för att delta i en Black lives matter-demonstration. Tv-bilder visade människor som stod tätt invid varandra, trots tidigare uppmaningar från den brittiske hälsoministern Matt Hancock att undvika stora folksamlingar på grund av risken för att smittas av coronaviruset. "Att samlas är inte bara olagligt det är också, vilket kanske är mer viktigt, ett sätt att utsätta sig själv och sin familj och andra människor för onödiga risker," sade chefen för Londonpolisen Cressida Dick, rapporterar BBC. Flertalet demonstranter bar munskydd och enligt BBC uppmanade organisatörerna bakom Londonprotesten människor att hålla minst två meters avstånd. Men i takt med att fler strömmade till blir det allt svårare att följa instruktionerna. I stort sett verkar demonstrationen i London ha gått fredligt till, men framåt kvällen kom uppgifter om att en liten grupp börjat kasta glasflaskor nära premiärministerns kansli 10 Downing Street. Även i Berlin samlades tusentals människor, vid Alexanderplatz för att visa stöd för Black lives matter-rörelsen. I Australien samlades på lördagen tusentals människor med plakat och iklädda masker till stöd för Black lives matter-rörelsen. I Brisbane, på Australiens östkust, ska 10 000 personer ha deltagit i protesterna, rapporterar den australiska tv-kanalen ABC News. I centrala Mexico City har banker och ambassader vandaliserats av demonstranter i en protest mot polisens våld mot en man som sedermera dog i arresten. Rörelsen kräver att myndigheterna ska ställa de ansvariga poliserna inför rätta. Tre poliser har också gripits misstänkta för att ha orsakat dödsfallet. I Brasilien handlar demonstrationerna också om ett dödsfall som fått stor uppmärksamhet: en svart 5-årig pojke vars mamma, som jobbar som hemhjälp, lämnat honom hos sin vita arbetsgivare medan hon skulle rasta familjens hund. Pojken föll då från nionde våningen. Brasiliansk tv har visat filmklipp från övervakningskameror där den kvinna mamman arbetar för skickar pojken ensam med hissen högt upp i huset. I Recife, staden där det hela hände, demonstrerar människor med plakat med budskapet "vidas negras importam", portugisiska för "black lives matter", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
FAKTA om Black Lives Matter-rörelsen. I februari 2012 dödas den svarte 17-åringen Trayvon Martin i Sanford i Florida. Den frivillige områdesvakten George Zimmerman hade tidigare larmat polisen för att rapportera om en "skum person" som rörde sig i området. Några minuter senare hörde grannarna pistolskott. Trayvon Martin var obeväpnad. Dödsskjutningen tände ett nationellt ursinne, som förstärktes ytterligare när George Zimmerman friades från anklagelserna om mord. Stora demonstrationer hölls på många platser i USA. På sociala medier började en hashtag florera, #blacklivesmatter, ungefär "svarta liv spelar roll". Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad opinionsrörelse. Dödsskjutningen av Trayvon Martin har följts av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer. Ändå döms få poliser för brott. Enligt Black Lives Matter handlar det om ett system rotat i rasism, och att anställda inom polisväsendet skyddar varandra. Runt 1 000 människor dödas av polisen varje år i USA, visar forskning från Bowling Green State-universitetet. SR 200606.

Bush, Romney och Powell kommer inte rösta på Trump. George W Bush och Mitt Romney kommer inte att rösta på Donald Trump i höstens val - och efter presidentens hantering av den senaste tidens protester i USA överväger nu allt fler profilerade republikaner att inte ställa sig bakom honom, skriver New York Times. Enligt tidningen funderar flera av dem på att i stället öppet ge sitt stöd åt Demokraternas kandidat Joe Biden. Även den republikanska före detta utrikesministern Colin Powell uttrycker kritik och säger till CNN att han inte kan rösta på presidenten. "Vi måste följa konstitutionen och presidenten har rört sig bort från den," säger han. Omni 200607.

Judar attackeras under kravallerna i USA. Synagogor såväl som judiska skolor och begravningsplatser har vandaliserats och antisemitiska slagord har spridits i samband med upploppen i flera amerikanska städer efter att polisvåld ledde till George Floyds död. Även en staty av den svenske diplomaten Raoul Wallenberg har attackerats. Flera synagogor i Los Angeles har utsatts för skadegörelse och många judiska butiksägare har fått se sina affärer förstöras. Times of Israel rapporterar om omfattande vandalisering och attacker mot judar i USA under protesterna mot rasism som i flera fall urartat i upplopp. Antisemitiska och antiisraeliska slagord har spridits - på väggen till en synagoga har man exempelvis klottrat "Free Palestine" och en nedsättande kommentar om Israel. Distriktet Fairfax i Los Angeles ska ha drabbats särskilt hårt av våldet. "Attacken på vårt område i går kväll var ond och brottslig. När vi såg elden och plundringen visste vi inte då att det också var antisemitiska hatbrott och incidenter som ägde rum. Vissa avancerar sin antisemitiska agenda och använder protesterna som en täckmantel," sade Paul Koretz, politiker i stadsdelen, i ett uttalande under måndagen. En staty föreställande den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, som räddade tusentals judar undan Förintelsen, ska också ha utsatts för klotter med antisemitiska budskap. En judisk låneförmedlare i staden erbjuder nu, enligt Times of Israel, räntefria lån upp till en viss summa till de företagare som drabbats av plundring och skadegörelse för att deras affärsverksamhet ska överleva kravallerna. Världen idag 200608.

Trump beordrar ökat fokus på religionsfrihet. En ny presidentorder från Donald Trump ska få USA att än mer främja religionsfrihet i världen, detta genom landets utrikespolitik och internationella bistånd. Bland annat ska alla statstjänstemän med långa utrikesplaceringar få utbildning i religionsfrihet. I Trumps nya dekret, som utfärdades den 2 juni, beordrar presidenten bland annat att utrikesministern tillsammans med biståndsmyndigheten USAID ska utarbeta en plan för att prioritera internationell religionsfrihet i landets utrikespolitik och biståndsprogram. 180 dagar, det vill säga ett halvår, får dessa på sig att utarbeta planen. Minst 50 miljoner dollar ska vidare årligen budgeteras till program som stärker religionsfriheten i världen. Bland dessa program ska det bland annat ingå att förebygga attacker mot människor på grund av deras religion och att främja lagföring av förövare. En obligatorisk religionsfrihetsutbildning för alla amerikanska statstjänstemän med utlandstjänstgöring i minst 30 dagar på en specifik plats, är ytterligare en del av dekretet. Inom 90 dagar ska alla berörda myndighetschefer inkomma med sina planer för implementerandet av utbildningen, till presidenten. Svenska Evangeliska Alliansens biträdande generalsekreterare, Jacob Rudenstrand, berömmer Trumps nya religionsfrihetsdekret i ett inlägg på Facebook. Rudenstrand uppmanar det svenska utrikesdepartementet att också ta upp ämnet om hur religionsfrihet kan prioriteras i planerandet och implementeringen av utrikespolitiken. Världen idag 200609.

"Floyds död har påverkat så många." Idag begravdes George Floyd, som dog under ett polisingripande för drygt två veckor sedan. Det blev en känslosam gudstjänst i hans hemstad Houston. "Var ska vi vända oss om inte till Gud, frågar sig prästen i början av gudstjänsten." Omkring 500 gäster har samlats i kyrkan i södra Houston, men många är också politiker eller aktivister och gång på gång argumenterar deltagarna för ett mer rättvist USA. En av dem är den demokratiske presidentkandidaten Joe biden, som spelat in ett videomeddelande: "Det är dags för rättvisa mellan raserna och när det skipats rättvisa för George Floyd så är vi på rätt väg," sa Joe Biden, som besökt George Floyd dagen före begravningen. Utanför kyrkan säger Taysona att hon hoppas att begravningen ska bli starten för nästa fas av rörelsen mot polisvåldet. "Det som hände George Floyd har påverkat så många, det här kommer bli startskottet för förändring," säger Taysona. SR 290610.

Våldet ökar kraftigt i Mexiko. I Mexiko har våldet ökat kraftigt hittills under pandemin, trots utegångsförbud och stängda gränser. Den värst drabbade delstaten är Guanajuato i centrala Mexiko, centrum för tillverkningsindustrin. "Kartellen Jalisco Nueva Generacion har ringt flera gånger och krävt en kvarts miljon kronor i beskyddaravgift. En konkurrerande kartell kom till huvudkontoret och misshandlade säkerhetsvakten och hotade mig att betala om jag ville behålla min familj," säger Alfonso, som egentligen heter något annat. Alfonso äger en färgfabrik och en verkstadskedja i staden Irapuato, som ligger i Guanajuato, centrum för Mexikos fordons- och tillverkningsindustri, och idag landets våldsammaste delstat sett till antalet mord. "Många trodde att våldet skulle gå ner till följd av utegångsförbud och stängda gränser - men så blev det inte," säger människorättsaktivisten Pepe Gutierrez. "Morden, försvinnandena och utpressningen av företagen har ökat i Guanajuato. Nästan varje dag hör vi skottlossning," säger Pepe Gutierrez. "Mexikos regering verkar inte ha någon strategi för att stävja våldet. Förra året var mordsiffrorna högre än någonsin tidigare, och hittills i år har de ökat ytterligare. Samtidigt har flera knarkkarteller i Mexiko de senaste veckorna delat ut matpaket i fattiga byar och städer. De försöker vinna lojalitet och ta statens roll i områden som regeringen negligerat under pandemin," säger Pepe Gutierrez. SR 200610. Kommentar: Hemskt! Varför gör Mexicos regering ingenting?

Smittspridningen ökar i delar av USA. I USA ökar oron för att smittspridningen av coronaviruset ska ta snabb fart igen. Antalet smittade i covid-19 ökar just nu i 21 av USA:s delstater. Över två miljoner amerikaner har bekräftats smittade och över 113 000 har bekräftats döda i covid-19, enligt New York Times. Även om samtliga delstater nu gradvis öppnar sina ekonomier igen så fortsätter viruset att spridas och antalet nya fall ökar i 21 av delstaterna, enligt nyhetsbyrån AP. De siffrorna bidrog till att USA-börserna fick sig en rejäl törn igår och Dow Jones index föll med nästan sju procent, den största procentuella nedgången sedan mars. Aktiemarknaden påverkades också av de nya arbetsmarknadssiffrorna som visade att ytterligare 1,5 miljoner amerikaner sökt arbetslöshetsunderstöd under den gånga veckan. SR 200610.

Kinesisk expert: På väg mot nytt kallt krig med USA. Kina och USA är just nu på väg in i ett "nytt" kallt krig, där coronaviruset är den utlösande faktorn. Det menar professor Shi Yinhong, en av Kinas tyngsta experter på relationerna mellan Kina och USA. "Kina och USA går just nu in i ett kallt krig, men där jag vill lägga tyngdpunkten vid att det är ett "nytt" kallt krig", säger professor Shi Yinhong. Det nya är, enligt professor Shi, att det inte bara är en kamp mellan världens två stormakter, utan också en accelererande separation mellan USA och Kinas ekonomier och teknologi. Ett koncept han kallar för "expanding selective decoupling." Shi Yinhong är en av Kinas mest tongivande experter på relationerna mellan Kina och USA. Enligt honom var relationerna mellan USA och Kina visserligen de sämsta på decennier redan innan coronaviruset, men pandemin har försämrat relationerna extremt snabbt. "Det har skyndat på en process som redan fanns där," säger han. Och pandemin har lämnat få alternativa vägar framåt, enligt Shi Yinhong, varför han tycker det nu går att tala om att USA och Kina påbörjar ett kallt krig. "Valmöjligheterna har ständigt minskat i takt med pandemins snabba spridning," säger han. I världsordningen framöver kommer de flesta länder vara "neutrala", tror Shi Yinhong, och pekar särskilt ut Tyskland som ett land som kan få större inflytande på grund av en mittenposition mellan USA och Kina. SR 200612. Kommentar: Det är Kinas önskan så att de kan fortsätta sitt nationalistiska bygge där yttrandefrihet och mänskliga rättigheter inte har någon plats och där länder som motsätter sig deras strategi blir utsatta för hårda påtryckningar inte minst på det ekonomiska området.

Överlevde corona - fick räkning på 10 miljoner. En 70-årig man som nästan avlidit av coronaviruset har fått en räkning på över 1,1 miljoner dollar för sina sjukhuskostnader, rapporterar Seattle Times. Summan motsvarar över 10 miljoner kronor. Mannen lades in på sjukhus i Seattle i nordvästra USA i början av mars och blev kvar där i 62 dygn. Vid ett tillfälle var han så nära att avlida att hans fru och barn fick ta avsked via telefon. Han återhämtade sig dock sedan. Men även om räkningen var en chock så täcks mannen av sjukförsäkringen Medicares program för de äldre, och väntas enligt Seattle Times inte behöva betala allt själv. "Det kostade en miljon att rädda mitt liv, och jag skulle förstås säga att det är väl använda pengar. Men jag vet även att jag kanske är den enda som tycker det," säger mannen till tidningen. SR 200614.

Dödsskjutningen i Atlanta: Sköts av polisen i ryggen. I USA har det varit ännu en kväll med protester på flera ställen i landet, och nu har känslorna fått nytt bränsle efter att en afroamerikansk man dog i samband med ett polisingripande i Atlanta fredags. Delar av obduktionsrapporten har nu släppts och den visar att mannen sköts av polisen med två skott i ryggen. Vid snabbmatsrestaurangen Wendy's i södra Atlanta luktar det fortfarande bränd plast efter att byggnaden stacks i brand i lördags. Det var här, på parkeringsplatsen, som en vit polis sköt den afroamerikanska 27-åringen Rayshard Brooks för två dagar sedan. Enligt en preliminär obduktionsrapport som kom ut sent igår sköts Brooks med två skott i ryggen vilket ledde till hans död. Bianne Thompson är en av de demonstranter som trotsar regnet. "Jag förstår inte varför människoliv ska bli till nya hashtags varje vecka," säger hon. Övervakningskameror visar att Rayshard Brooks gjorde motstånd när två polismän försökte gripa honom i fredags. Efter att ha tagit en elchockspistol från en av poliserna försökte han springa från parkeringsplatsen, han verkade rikta elchockspistolen mot den polis som jagade honom varpå polisen tar upp sitt skjutvapen och avlossar flera skott. Distriktsåklagaren Paul Howard som leder utredningen mot poliserna kritiserar polismännens agerande och säger att han kommer att ta beslut om eventuella brottsanklagelser i mitten på veckan. "Rayshard Brooks samarbetade med poliserna innan de försökte gripa honom, så det är orimligt att det eskalerar till en situation som ledde till hans död," sa Paul Howard till CNN. Det är idag tre veckor sedan George Floyd dödades i Minneapolis. Sedan dess har det anordnats demonstrationer mot polisvåld och rasism i alla delstater över hela USA. Rayshard Brooks, som dog vid polisingripandet här i Atlanta i fredags, har nu blivit det senaste namnet som kommer skanderas på gatorna. SR 200615.

Evangelikala ledare markerar mot rasism och kravaller. Flera kända pastorer i USA ställer sig bakom fredliga protester mot polisvåld och rasism. Samtidigt tar nu många avstånd från de våldsamheter som följt i protesternas spår och lyfter i stället fram försoning som vägen vidare. Rasismen i USA är ett resultat av en andlig och kulturell pandemi som funnits i landet sedan det grundades och som man aldrig på allvar tagit tag i. Det sade den välkände predikanten TD Jakes i ett samtal med Hillsongpastorn Carl Lentz i samband med att protesterna tog fart. Micaiah Young, pastor i Life Center Church i Milwaukee, har lyft fram icke-våldsprincipen. Läs mer i Världen idag 200617.

Trump bad Kina om hjälp för att bli omvald - explosiva avslöjanden i förre säkerhetsrådgivaren Boltons nya bok. President Donald Trump bad Kina om hjälp för att bli omvald i presidentvalet i höst. Det är bara ett av flera explosiva påståenden som Trumps förre nationella säkerhetsrådgivare John Bolton för fram i en ny kontroversiell bok, som Vita huset försöker stoppa innan den ges ut nästa vecka. Det var under ett toppmöte i Japan i fjol som Trump bad Kinas president Xi Jinping om hjälp inför presidentvalet, hävdar John Bolton. Trump sade åt Xi att det skulle hjälpa honom i valet om Kina ökar sina köp av amerikanska jordbruksprodukter. Presidenterna träffades på tumanhand under G-20 mötet med tolkar och Bolton närvarande. Xi lär ha klagat över amerikanska politiker som kritiserar Kina. "Trump antog genast att Xi avsåg demokrater och Trump instämde godkännande att det fanns en stor fientlighet bland demokraterna," skriver Bolton i sin bok "Rummet där det hände" eller "The room where it happened: A White House memoir". "Han vände därefter diskussionen förbluffande nog till presidentvalet med en vädjan om hjälp för att garantera hans seger. Han underströk vikten av jordbrukarna och ökade kinesiska köp av sojabönor och vete före valet." Ett annat explosivt påstående om Kina är att Trump vid samma toppmöte tycks ha gett sitt godkännande åt fånglägren för upp till en miljon muslimska uigurer som Kina har inrättat i provinsen Xinjiang, "koncentrationsläger så som Xi kallade dem", skriver Bolton. "Xi förklarade med enbart tolkar närvarande, varför han höll på att bygga koncentrationsläger i Xinjiang. Trump sa att Xi borde gå vidare med byggen som enligt honom var det rätta att göra." Den 592 sidor tjocka boken är den första substansfyllda, kritiska memoaren om Trumps Vita hus som har skrivits av en högt uppsatt "insider." Bolton är känd som en ärkekonservativ militaristisk hök som har arbetat för flera republikanska presidenter. Han beskriver Trump som en "oberäknelig" och "förbluffande oinformerad" överbefälhavare och han lägger fram många olika bevis på detta. Trump undrade bland annat om Finland var en del av Ryssland och han kände inte till att Storbritannien är en kärnvapennation. "Är Finland ett slags satellit till Ryssland," undrade Trump inför toppmötet med Vladimir Putin i Helsingfors. Bolton är känd för att han gjorde noggranna anteckningar om alla samtal som han bevittnade och han har därför en uppsjö av direkta citat som han lägger fram. Han berättar till exempel om Trumps telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin i maj år 2019, då Putin jämförde Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó med Hillary Clinton. Putin hyllade president Nicolás Maduro "i en briljant uppvisning av sovjetisk propaganda, som till stora delar övertygade Trump" skriver Bolton. Bolton hävdar också att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan år 2018 överlämnade dokument om ett turkiskt bolag som utreddes av amerikanska myndigheter. Trump lär ha lovat att utredningen skulle läggas ner, något som Bolton anser att Trump borde ställas till svars för. Bolton säger att han var så oroad av Trumps vilja att få gentjänster av autokratiska ledare som Xi och Erdogan att han tog kontakt med justitieminister William Barr som lär ha delat Boltons oro. I offentligheten har Barr stött Trump i vått och torrt och han anklagas allt mer högljutt för att ha politiserat justitieministeriet på ett sätt som inte har skådats sedan Richard Nixons dagar. yle 200618.
Trump: Ynkliga John Bolton kommer få betala dyrt. Donald Trump reagerade snabbt på beskedet om att en domstol inte tänker stoppa tidigare säkerhetsrådgivaren John Boltons kommande bok om sin tid i Vita huset. På Twitter skriver presidenten att han slutligen håller med "den misslyckade politiska analytikern Steve Schmidt som kallade knäppa John Bolton en ynklig man som misslyckats med sitt uppdrag att skydda USA". Trump skriver också att Bolton brutit mot lagen genom att publicera "enorma mängder" hemligt material. "Han kommer att få betala dyrt för detta, som andra fått göra före honom. Det ska aldrig få hända igen!!!", skriver presidenten. Omni 200620.

Domen: Trumps försök var olagligt. USA:s högsta domstol meddelade idag att man går emot president Trump och stoppar hans försök att riva upp den juridiska konstruktion som idag skyddar barn till personer som tagit sig till USA olagligt, från utvisning. Sedan 2012 har USA:s omkring 700 000 migranter som tagits till USA som minderåriga varit skyddade från utvisning av ett federalt program som kallas Daca. 2017 gav president Trump order om att riva upp Daca, och sedan dess har ordern legat till grund för en juridisk tvist - en tvist som idag fått sitt slut, sedan högsta domstolen meddelat att man anser Trumps försök att riva upp Daca som olagligt i sin nuvarande form. Daca i sig ger inte ungdomarna möjlighet att bli medborgare, men det ger dem möjlighet att arbeta lagligt i USA. Beslutet ses som en stor motgång för Donald Trump, vars valkampanj 2016 handlade mycket om att minska invandringen, ett ämne som också väntas ta stor plats i årets valrörelse - även om ämnet hamnat i skuggan av coronkrisen. Presidenten skulle kunna göra ett nytt försök att få bort Daca, men hinner förmodligen inte före valet i november. Beskedet från högsta domstolen är det andra på en vecka som går emot Trump och hans kärnväljares önskemål. I måndags meddelade HD att HBTQ-personer omfattas av en lag från 1964 som förbjuder diskriminering i arbetslivet. I det fallet gick den ena av de två domare som Trump tillsatt ihop med de liberalare domarna. I dagens fall röstade båda Trumps tillsättningar emot, men med hjälp av chefsdomaren Roberts röst blev majoriteten ändå för ett förbud om att riva upp Daca-lagen. SR 200618.

USA:s invånare mår sämre än de gjort på femtio år. Med ungefär fem månader till presidentvalet är lyckan hos det amerikanska folket den lägsta på femtio år, visar en ny undersökning som Independent rapporterar om. Undersökningen från National Opinion Research Center (NORC) har genomförts sedan 1972 och aldrig tidigare har den visat att amerikanerna mått så dåligt som nu. Bara 14 procent svarar att de mår mycket bra, ett fall med 17 procentenheter på ett år. Det tidigare bottenrekordet var 29 procent, och nåddes efter finanskrisen 2007-2008. För förstå gången någonsin är det nu fler som uppger att de inte mår bra än som mår mycket bra. Omni 200619. Kommentar: Bra grogrund för en andlig väckelse.

Sociala mediejättar reagerar på Trumps hatfyllda inlägg - Facebook tog bort Trumps valreklam med nazisymbol. De sociala mediejättarna Twitter och Facebook har reagerat på vad de ser som Trumps hatfyllda uttalanden och valreklam. Facebook som har kritiserats för sin passiva inställning till Trump, har plockat bort valannonser med en symbol som användes i Nazityskland mot politiska motståndare. Facebooks ledning har alltså sent omsider reagerat på kritiken som har framförts både bland den egna personalen och utomstående mot bolagets grundare Mark Zuckerberg, som anses ha ställt sig alltför passivt till Trumps kontroversiella uttalanden. Sammanlagt 88 annonser som Trumps kampanjstab har producerat, plockades bort meddelade Facebook på torsdag kväll. I en av annonserna kritiseras den radikala vänsterrörelsen Antifa med en bild av en upp och nedvänd triangel. Den inverterade röda triangeln användes under 1930-talet för att identifiera nazisternas politiska motståndare som kommunister, socialdemokrater, frimurare och andra som stängdes in i fångläger. Medborgarorganisationen ADL (Anti-Defamation League) som kartlägger antisemitiska grupper säger att triangeln är identisk med symboler som nazisterna använde för att dela upp judiska fångar i koncentrationslägren. "Vår policy förbjuder användandet av symboler som hatgrupper utnyttjar för att identifiera politiska fångar, utan kontext," säger Facebooks talesman Andy Stone. Triangeln förekom i annonser som både Trump och vicepresident Mike Pence har betalat för på Facebook, som är det mest populära sociala mediet bland Trumps anhängare. Triangeln lades fram bredvid texten "Dangerous MOBS". Anhängare ombads att underteckna en vädjan om att Antifa stämplas som en terroristorganisation, något som Trump också har hotat att göra. Trumps kampanj försvarar annonserna med att röda trianglar i sjalva verket skall förknippas med Antifa. "Den röda triangeln är Antifas symbol, som har man sett på vattenflaskor och telefonskydd," hävdar Trumps kampanjtalesman Tim Murtaugh. Antifas vanligaste symbol är i själva verket två flaggor - en svart och en röd - inom en cirkel. Trump har försökt lägga skulden för våldsamheter under antirasistiska demonstrationer på Antifa, men inget tyder på att den löst sammansatta rörelsen skulle ha spelat någon större roll under protesterna. Däremot har flera väpnade medlemmar av den extrema högergruppen Boogalo Bois gripits misstänkta bland annat för morden på två poliser och för mordbrand. Facebook tar alltså nu modell av Twitter som nyligen började reglera Trumps inlägg som betraktas som hatfyllda uppmaningar till våld. Twitter har nu för tredje gången reagerat på ett av Trumps inlägg med en varning, eftersom det ansågs vara frågan om "manipulerad media." Presidenten hade twittrat en fabricerad version av en populär video som visade hur ett vitt och färgat barn kramar om varandra på gatan. Den version som Trump delade hade försetts med olycksbådande musik och en falsk CNN rubrik; "Förskräckt spädbarn springer bort från en rasistisk baby." På en dag har Facebook tagit bort Trumps kampanjannonser och Twitter har försett presidentens inlägg med en varning påpekade Evan McMurry, tv-kanalen ABC:s expert på sociala medier yle 200619.

Trump i otakt med USA:s väljare - Biden drar ifrån. Donald Trump har hamnat i otakt med väljarkåren efter det dödliga polisingripandet mot George Floyd i slutet av maj, skriver Reuters. Enligt nyhetsbyrån har opinionen förändrats snabbt efter händelsen och en klar majoritet av väljarna är nu oeniga med Trump i flera av de viktigaste frågorna inför höstens presidentval. Bland annat uppger två av tre amerikaner att de sympatiserar med demonstrationerna mot polisvåldet, medan Trump jämfört de protesterande med terrorister. Till skillnad från presidenten anser också en förkrossande majoritet att det behövs polisreformer för att ta itu med diskrimineringen av svarta. I den senaste mätningen från Reuters/Ipsos leder Joe Biden nu med 13 procentenheter över Trump inför presidentvalet - det största gapet hittills. Omni 200619.

Trumpadministrationen försöker sparka federala åklagaren Geoffrey Berman som granskat presidentens närkrets. I USA ser försöket att sparka federala åklagaren Geoffey Berman ut att ha misslyckats, skriver flera amerikanska medier. Berman är känd för att redan länge ha väckt ont blod hos president Donald Trump. Barman är den jurist som ledde undersökningarna mot flera av president Donald Trumps medarbetare. Berman har bland annat haft del i utredningarna mot president Trumps rådgivare och advokat Rudy Giuliani. Sent på fredagskvällen finsk tid publicerade amerikanska justitieministeriet ett pressmeddelande där man uppgav att federala åklagaren Geoffrey Berman själv sagt upp sig, och skulle ersättas med tidigare företagsjuristen Jay Clayton. Geoffrey Berman svarade på nyheten om sin uppsägning med ett eget pressmeddelande, där han konstaterade att han inte sagt upp sig och kommer inte att göra det innan hans efterträdare bekräftats av senaten. "I går fick jag läsa i ett pressmeddelande, att jag "säger upp mig" som åklagare. Jag har inte sagt upp mig, och har ingen avsikt att avsäga mig i det uppdrag jag utsetts till av domare i New Yorks södra distrikt," skriver Berman. Berman har redan länge väckt ont blod hos president Donald Trump eftersom åklagaren undersökt personer i presidentens närmaste krets. Trumpadministrationen har aldrig skickat utnämningen av Berman till federal åklagare för att bekräftas i senaten. Utnämningen bekräftades 120 dagar senare av domarna i New Yorks södra distrikt, vilket Berman syftar till i sitt uttalande. Under de senaste två åren har han väckt åtal mot bland andra Trumps jurist Michael Cohen och affärsmannen Jeffrey Epstein. Försöket att avskeda Berman sker bara några dagar efter att det blev klart att Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton i sin nya bok anklagar Trump för att ha försökt blanda sig i Bermans utredning om turkiska Halkbank-banken, som en tjänst för Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Enligt USA:s justitieministerium har man erbjudit Geoffrey Berman andra uppdrag i stället för åklagarjobbet, men Barman har avböjt dem alla. Också nyheten om att Jay Clayton kommer att utses till ny federal åklagare fick många ögonbryn att höjas, Clayton har kontakter till storbolag på Wall Street men han är oerfaren som federal åklagare. yle 200620.
Trump har sparkat Berman - på William Barrs begäran. Donald Trump har sparkat toppåklagaren Geoffrey Berman, som utrett bland annat Donald Trumps personlige advokat Rudy Giuliani, meddelar justitieminister William Barr. Det skriver Reuters. I ett brev till Berman skriver Barr att han är "överraskad och mycket besviken" över Bermans besked att han vägrade lämna sin post. "Jag har bett presidenten att sparka dig i dag, och han har gjort det", skriver Barr. Berman vägrade tidigare att lämna sin post - trots Trumpadministrationen överraskande sagt att han skulle ersättas. Omni 200620.

Efter lättade restriktioner - smittan ökar i flera delstater. I USA ökar nu smittspridningen av coronaviruset i flera stora delstater. Ökningen antas vara en följd av att delstaterna lättat på coronarestriktionerna. Texas, Florida och flera andra delstater rapporterade förra veckan sina högsta antal smittade sen coronautbrottet blev känt i USA. Också Kalifornien som var en av de tidigast drabbade delstaterna erfar nu en skarp uppåt-kurva över nya smittade, vilket återigen ställer sjukvården på prov. De nya smitt-topparna kopplas än så länge inte ihop med protesterna som fått demonstranter över hela USA att gå emot riktlinjerna om social distans. Varken Minnesota eller delstaten New York, som såg några av de största massdemonstrationerna, har sett någon dramatisk ökning. Däremot verkar lättnader vad gäller coronarestriktionerna spela roll, både Texas Florida och Kalifornien är delstater som tidigt började tillåta restauranger, stränder och liknande att hålla öppet. De nya höga siffrorna kan också delvis förklaras med ökat testande, men eftersom också trycket på sjukvården ökar i flera delstater verkar de faktiska smittotalen ha ökat. Ändå verkar det inte troligt att delstaterna går tillbaka till strängare regler i första taget, många amerikaner är trötta på restriktionerna och oroade över hur ekonomin drabbas. Inte minst president Donald Trump har stort intresse av att få ekonomin att vända innan presidentvalet i november. SR 200622.

Explosiv bok om Trump nu publicerad. I dag släpps John Boltons nya bok där han berättar om sina 17 månader i Trumpadministrationen. Bolton tjänstgjorde som Trumps nationella säkerhetsrådgivare, och i boken tecknar en minst sagt genant bild av den sittande presidenten. Enligt den nya boken har Trump flera uppseendeväckande kunskapsluckor. Bland annat trodde Trump att Finland var en del av Ryssland och han visste inte att Storbritannien var en kärnvapenmakt, enligt Bolton. Därtill anser Bolton att USA:s sittande president enkelt manipulerades av andra ledare som Vladimir Putin och Kim Jong-Un "Han är inte tillräcklig kompetent för att vara president den enda vägledande princip som jag kunde urskilja var att han ville maximera sina chanser att bli återvald," säger Bolton om Trumps strategi och filosofi som president i en intervju med ABC. John Bolton var Donald Trumps tredje säkerhetsrådgivare efter Michael Flynn och H.R. McMaster. Han fick jobbet i april 2018 men efter nästan 1,5 år mötte han samma öde som så många andra i Trumpadministrationen innan honom. Om det var Trump sparkade Bolton eller om Bolton själv sa upp sig beror på vem av dem man frågar. I boken bekräftar Bolton huvudanklagelsen som riktades mot Trump under riksrättsprocessen, nämligen att Trump ska ha villkorat USA:s militära bistånd till Ukraina för att på så sätt försöka pressa Ukrainas president att starta en utredning mot Joe Biden. Trots det vittnade aldrig Bolton under riksrättsförhören. Nu anklagas Bolton av både Demokrater och Republikaner för att vara en opportunist som vill tjäna pengar på sin bok. Boken har klättrat på topplistorna, men det är oklart om den kommer att bli en kassako eller en förbannelse för författaren. Enligt Trumpadministrationen har boken inte genomgått en fullständig förhandskontroll och Donald Trump har sagt att han hoppas att Bolton ska stämmas och åtalas för att ha läckt hemligstämplad information. SR 200623.

USA slår fast skillnad mellan kön - river upp Obama-regel. USA:s hälsodepartement har upphävt en "anti-diskriminerings-föreskrift" som skulle tvinga vårdgivare att utföra aborter och könsbyten. Regeländringen, som även återinför den traditionella, biologiska definitionen av könsbegreppet, hyllas av pro life-grupper och familjefrämjande organisationer. Trump-administrationen upphävde nyligen en Obamacare-förordning från 2016, som innebar att vårdgivare skulle tvingas utföra aborter, liksom "könskorrigerande" behandlingar och operationer. De som vägrade skulle riskera att förlora statligt stöd eller att råka ut för rättsliga åtgärder. Det skriver bland andra Lifesite News. I december 2016 stoppades genomförandet av Obamacare-förordningen, med hänvisning till att den troligen stred emot lagar om medborgerliga rättigheter och religionsfrihet. Detta beslut fastställdes 2019 av en annan federal domstol. Den aktuella regeländringen återinför också den traditionella, biologiska definitionen av könsbegreppet, medan Obamas sjukvårdsreform definierade detta som "någons inre känsla av kön, som kan vara manligt, kvinnligt, inget av detta eller en kombination av manligt och kvinnligt". Tillkännagivandet från USA:s hälsodepartement hyllas av prolife-grupper, familjefrämjande organisationer och USA:s konferens för katolska biskopar. Terry Schilling, vd för American Principles Project, sade i en kommentar att Trump-administrationen bekräftar en grundläggande, självklar sanning att kön är biologiskt betingat - att män är män och kvinnor är kvinnor. Marjorie Dannenfelser, ordförande för prolife-organisationen Susan B. Anthony List, kallade åtgärden för "ytterligare en viktig seger för samvetsfriheten i Amerika". "Abort är inte hälsovård och borde aldrig få mandat av regeringen", sade hon bland annat. Världen idag 200624.

Joe Biden: Kommer skrota Trumps abortrestriktioner. Planned Parenthood, som bland annat driver abortkliniker i USA, har nu officiellt gett sitt stöd åt Demokraternas presidentkandidat Joe Biden inför höstens presidentval. "Vi kommer att skydda kvinnors författningsenliga rätt att välja [abort]," säger Joe Biden i en video som Planned Parenthood lagt upp på internet. I den korta videon säger Joe Biden att han kommer att kämpa för att återuppta internationellt bistånd till organisationer som arbetar med aborter. Han kommer även att skrota de restriktioner mot abort som president Donald Trumps administration infört inom ett federalt hälsoprogram som riktar sig till låginkomsttagare. Enligt tidskriften Forbes har Planned Parenthood lovat att bidra till Joe Bidens valkampanj med 45 miljoner dollar, vilket är tre gånger så mycket som man spenderade 2016. I tidningen Washington Post skriver krönikören Henry Olsen att Joe Biden rört sig vänsterut under sin politiska karriär. "Detta ses tydligast i hans ändrade inställning till aborter. Han började sin karriär i senaten som motståndare till aborter", skriver Henry Olsen, och ger fler exempel. "Han var mot äktenskap för homosexuella på 1990-talet, och för detsamma 2012." Man kan notera att Joe Biden och Donald Trump har gjort motsatta resor när det gäller abort. Donald Trump uttalade sig för rätten till laglig abort i en TV-intervju 1999. Världen idag 200625.

Republikansk källa: Trump kan dra sig ur valet i höst. Donald Trump kan komma att dra sig ut höstens presidentval om han inte bedömer att han har chans att vinna. Det uppger en källa inom Republikanerna för Fox News. Flera opinionsmätningar har den senaste tiden visat att Demokraternas utmanare Joe Biden har en tydlig ledning över Trump. Mätningar visar också att Trump tappar stöd hos den för honom viktiga gruppen äldre vita män. "Det är för tidigt att säga säkert, men om mätningarna fortsätter att förvärras kan vi få ett scenario där (Trump) hoppar av," säger källan. Uppgifterna avfärdas dock av republikanen John Sununu, tidigare guvernör. "Det finns ingen chans att Trump hoppar av, bara glöm det," säger han. Omni 200629.

Trumps brorsdotters bok stoppas av domstol. En ny bok om Donald Trump, skriven av hans brorsdotter Mary Trump, stoppas tillsvidare av en domstol i New York, skriver amerikanska medier. Domaren vill att Mary Trump och hennes förläggare först måste motivera varför boken ska ges ut. De har kallats till rätten för att göra detta den 10 juli. Boken har titeln "Too Much and Never Enough: How My Family Created the World’s Most Dangerous Man" och skulle ha givits ut 28 juli. Enligt en beskrivning från förlaget avslöjar boken "en mardröm av trauman, destruktiva relationer och en tragisk kombination av försummelse och missbruk". Omni 200630.

Fauci: Pandemin utom kontroll i USA. Smittspridningen i USA är utom kontroll och antalet nya smittade kan komma att dubbleras, varnar landets ledande smittskyddsexpert Anthony Fauci. "Jag är väldigt oroad eftersom det här kan bli väldigt allvarligt," säger han. President Donald Trump skyller samtidigt smittspridningen på Kina och säger att han blir allt argare på landet i öst. Södra och västra USA har seglat upp som nya centrum för spridningen av covid-19. Delstater som Kalifornien, Texas och Arizona har alla den senaste tiden rapporterat rekordstora ökningar av antalet smittade. "Vi har helt klart inte fullständig kontroll på läget just nu," säger Anthony Fauci,som leder landets federala smittskyddsmyndighet. För tillfället ökar antalet nya smittade i USA med omkring 40 000 per dag, men Fauci varnar för att det snart kan handla om 100 000 nya smittade dagligen om inte stora landsomfattande åtgärder genomförs för att stävja spridningen av coronaviruset. "Vi kan inte bara fokusera på de områden som har en stor ökning. Hela landet är i riskzonen," påpekar han. Fauci uppmanar allmänheten att täcka sina ansikten och undvika folksamlingar. I juni dubblerades antalet smittade i minst tio amerikanska delstater, däribland Texas och Florida. I delar av Texas och Arizona råder det brist på intensivvårdsplatser. På flera håll återinförs nu restriktioner som tidigare lättats. I Kalifornien, Texas och Florida har barer åter fått stänga och invånare från Kalifornien och sju andra stater som vill besöka bland annat New York måste numera sitta i karantän i 14 dagar. I Kalifornien har också en enorm smittspridning tagit fart i delstaten äldsta fängelse San Quentin, där hittills över 1 000 fångar har testats positivt för covid-19, enligt lokala myndigheter. Antalet dagliga dödsfall har dessutom återigen börjat stiga i landet. Det senaste dygnet har nästan 1 200 personer registrerats avlidna till följd av viruset, vilket gör att över 127 000 människor nu har avlidit i covid-19 i USA, enligt Johns Hopkins-universitetet. Över 2,6 miljoner människor har fram tills nu konstaterats smittade med sjukdomen i landet, som är överlägset hårdast drabbat i världen, sett till det totala antalet döda och smittade. Ökningen får president Donald Trump att återigen klandra Kina för den växande pandemin. "När jag ser hur pandemin sprider sitt fula ansikte över världen, däribland den enorma skada som den åsamkar USA, blir jag allt argare på Kina," skriver Trump på Twitter. Spänningarna mellan USA och Kina har ökat på flera fronter under pandemin. Kina anklagar Trump för att politisera smittspridningen för att ta bort fokus från hans egen hantering av krisen, medan USA å sin sida har velat se en större öppenhet kring viruset från Kinas sida. SR 200701.

Democrats threaten to drop US aid to Israel over annexation. The freshman congresswomen in the U.S. House of Representatives who have been pushing their anti-Israel agenda in Congress are now calling on the United States to cut off aid to Israel should the Jewish state go through with annexing land in the West Bank. Radical socialist Alexandria Ocasio-Cortez of New York and Michigan’s anti-Semitic Rashida Tlaib, who is of Palestinian descent, addressed the letter to Secretary of State Mike Pompeo.
"Should the Israeli government move forward with the planned annexation with this administration’s acquiescence, we will work to ensure non-recognition as well as pursue conditions on the $3.8 billion in U.S. military funding to Israel, including human rights conditions and withholding funds for the off-shore procurement of Israeli weapons equal to or exceeding the amount the Israeli government spends annually to fund settlements, as well as the policies and practices that sustain and enable them," they wrote.
Cortez and Tlaib were joined by Pramila Jayapal of Washington and Betty McCollum of Minnesota. They are hoping for other Democrat signatures from the House. U.S. Senator Bernie Sanders, a Jewish Democrat from Vermont, signed it as well. As we reported last week, 191 of 233 Democrats in the House signed a letter warning Israel that annexation could endanger prospects for peace. The letter from Cortez and Tlaib, however, takes it a step further, threatening to cut off aid to America’s sole ally in the Middle East. AIPAC (American Israel Public Affairs Committee), America’s largest pro-Israel lobby, fired back saying the letter "explicitly threatens the U.S.-Israel relationship in ways that would damage American interests, risk the security of Israel and make a two-state solution less likely." "The U.S.-Israel relationship is a mutually beneficial partnership that reinforces our moral values and strategic interests. The overwhelming majority of Democrats and Republicans, in Congress and across the country, agree that America is best served when we stand with Israel," AIPAC said in a statement. Despite the efforts of these congresswomen, who have been called out multiple times for their anti-Israel and anti-Semitic comments, relations between Israel and the United States have never been better than they are under President Donald Trump. Trump moved the American embassy to Jerusalem and recognized the city as Israel’s capital. Ron Cantor 200702.

Makabra uppgifter i rätten om Khashoggimordet. En rättegång har börjat i Turkiet om det uppmärksammade mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi hösten 2018. Makabra uppgifter framkom om vad som kan ha hänt med kroppen, som aldrig hittats. Enligt turkiska källor kan mördarna ha försökt lösa upp kroppsdelarna i syra, eller ha bränt dem. Läs mer i Omni 200703.

Hemlösa drabbas extra hårt under coronapandemin. Landets över fem hundratusen hemlösa en extra utsatt grupp under den pågående coronapandemin. På många håll har härbärgen stängt eller minskat sin kapacitet vilket betyder att fler måste sova på gatan. Läs mer i SR 200706.

Nya boken: Trump betalade för höga betyg på prov. USA:s president Donald Trump betalade en annan person för att göra de så kallade SAT-proven, som används för att kvalificera sig för college i USA. Det skriver hans brorsdotter, Mary Trump, i sin bok om honom, rapporterar Reuters. De höga betygen som Trump fick på proven hjälpte honom att komma in på den prestigefyllda skolan Wharton business school, skriver New York Times och citerar bokens manuskript. I boken skriver brorsdottern att presidenten ser "fuskande som ett sätt att leva". Omni 200707. Politico 200707.

Efter massmöten och nationaldag - Fler smittade i USA. Oron växer i USA över den snabba takten i nya fall av coronasmittade. Landet har nu passerat tre miljoner konstaterade fall av viruset och mörkertalet anses vara stort. Sjukhusledare och hälsomyndigheter i delstater som Texas, Florida, Louisiana, Arizona och Kalifornien larmar om hur smittan sprids snabbt med rekordsiffror på flera håll de senaste dagarna. Över 40 sjukhus i Florida har problem med att ta emot fler patienter inom intensivvården. Utvecklingen med alltfler insjuknade beskrivs i en majoritet av USA:s delstater. Men i New York som tidigare var hårdast drabbat är takten med nya fall inte lika snabb nu. Sjukhusledaren Peter Hotez i Arizona berättar för CNN om hur alltfler blivit sjuka och en situation som inte är under kontroll i södra USA. Staden Tulsa i Oklahoma har också fått ett nytt utbrott de senaste dagarna. President Donald Trumps massmöte där i slutet av juni och protesterna runtomkring kan enligt chefen för de lokala hälsomyndigheterna delvis ha bidragit till ökningen, rapporterar amerikanska medier. Flera delstater märker alltfler unga bland de smittade och att de nya fallen kommer några veckor efter att människor börjat samlas igen. Både republikanska och demokratiska guvernörer ifrågasätter om det varit klokt att öppna upp samhällen igen. Landets ledande smittskyddsexpert Anthony Fauci beskriver återigen allvaret i situationen medan president Donald Trump inte håller med om hans beskrivning av läget. Det pågår också en livlig debatt om skolorna kan öppna till hösten igen som Vita Huset nu tydligt uttalar måste ske. Trump twittrar om hur Sverige och andra länder hållit skolor öppna utan problem. Han hotar med att stoppa statlig skolfinansiering om inte delstater öppnar för elever. Men många höjer rösten för att det är för tidigt och lärarorganisationer är oroliga för att skolpersonalen ska drabbas hårt av smittan. Totalt rapporteras över 130 000 människor ha dött hittills i USA under coronapandemin. SR 200709.

Presidenternas tal: "Vänner mot alla odds". Mexikos president Andres Manuel Lopez Obrador mötte igår USA:s president Donald Trump, ett möte som präglades av ömsesidig uppskattning - till skillnad från tidigare, då Trump beskrivit mexikaner i nedsättande ordalag. "Du har inte försökt behandla Mexiko som en amerikansk koloni, aldrig försökt tvinga oss till något eller trampat på vårt nationella självbestämmande, tvärtom har vi fått hjälp med utrustning vi behövt under coronapandemin," sa Andres Manuel Lopez Obrador på presskonferensen igår, bredvid en leende Donald Trump. De två presidenterna ägnade större delen av sina tal till att triumferande berätta hur de blivit vänner mot alla odds, trots att alla trott att deras ideologiska skillnader skulle innebära politiska konflikter. Statsbesöket i Washington är Andres Manuel Lopez Obradors första utlandsresa som president, och officiellt syftade det till att fira det nya nordamerikanska frihandelsavtalet som i dagarna träder i kraft och därmed ersätter Nafta. Men för Donald Trump blev besöket en möjlighet att göra reklam för sin migrationspolitik. Under valkampanjen 2016 lovade Trump att bygga en mur mot Mexiko för att stoppa "våldtäktsmän och kriminella som Mexiko skickar hit" - en mur som Mexiko dessutom skulle tvingas betala, enligt Trump. Vallöftet väckte stor upprördhet i Mexiko men har i praktiken infriats. Mexiko har de senaste åren militariserat sin södra gräns och deporterar i dag fler centralamerikanska migranter än vad USA gör. SR 200709.

HD: Åklagare får begära ut Trumps deklarationer. En åklagare på Manhattan har rätt att begära ut Donald Trumps deklarationer enligt ett beslut i USA:s Högsta domstol, rapporterar AP. Den amerikanska kongressen får däremot inte sin begäran om att offentliggöra presidentens deklarationer hörsammad av HD, som väljer att skicka tillbaka avgörandet till lägre domstolar. Trump har tidigare vägrat att lämna ut dokumenten som hans politiska motståndare har krävt under flera års tid. Högsta domstolens beslut är en viss juridisk motgång för Trump, men i praktiken en seger. Han behöver inte lämna ut deklarationerna till kongressen. Han kanske måste lämna den till åklagare i New York, men det kan överklagas och kommer dröja. "Trump är inte immun, han kan åtalas. Därmed skulle åklagaren kunna ha rätt att se Trumps deklarationer. Men Högsta domstolen säger samtidigt att Trump kan överklaga åklagarens begäran att se dokumenten. Så juridiskt är det här ett nederlag för Trump - men i praktiken är det en seger. Det kommer bli fortsatt politisk dragkamp och Trump kommer inte nu, i det här läget, behöva offentliggöra sina deklarationer," säger Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg. "Den andra domen handlar om kongressen, som också har begärt att få se Trumps deklarationer. Där valde Högsta domstolen en mellanväg och säger i praktiken varken ja eller nej utan man skickar tillbaka det avgörandet till lägre domstolar." Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som inte velat lämna ut sina deklarationer. Detta har lett till spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter. SR 200709.
Trump om HD-domen: Politisk häxjakt. "Politisk häxjakt". Så kallar USA:s president Donald Trump dagens beslut från högsta domstolen att han måste lämna ut sina deklarationer till en åklagare på Manhattan. Trump skriver också på Twitter att högsta domstolen tar ett beslut som den "aldrig hade gjort för en annan president". Presidenten kan överklaga dagens beslut, men det är oklart om han kommer att göra det eller inte. SR 200709.

Facebook stoppar konton kopplade till Bolsonaro. Facebook har stoppat ett 70-tal konton, sidor och grupper som tillhör Brasiliens president Jair Bolsonaro, hans familj och dess medarbetare, rapporterar DN. Sociala medie-jätten menar att familjen har skapat falska profiler och sidor som låtsas vara traditionella medier. Dessa har spridit falska nyheter. Högsta domstolen utreder redan huruvida Bolsonaro haft en trollfabrik under presidentvalskampanjen 2018. Nu pekas Bolsonaros sekreterare ut som den som spridit falska nyheter och för att ha skapat profilerna. Omni 200709.

Kalifornien släpper upp till 8 000 fångar. Kalifornien i USA, kommer att släppa upp till 8000 fler fångar för att minska spridningen av coronaviruset i delstatens trånga fängelser, enligt myndigheterna. Kalifornien är en av de hårdast drabbade delstaterna. 10.000 fångar har redan släppts sedan starten av pandemin. Kalifornien, som har cirka 40 miljoner invånare, har drygt 300 000 fall med bekräftad smitta, och över 6 800 dödsfall i covid-19, uppger AFP. SR 200711.

Trump upphäver straff för tidigare rådgivare. USA:s president Donald Trump upphäver fängelsestraffet för sin tidigare rådgivare Roger Stone, som dömts för att bland annat ha ljugit inför kongressen. I nästa vecka skulle Roger Stone ha börjat avtjäna ett treårigt fängelsestraff. Donald Trumps omstridde tidigare kampanjrådgivare är dömd för att ha förhindrat rättvisans gång, påverkat vittnen och ljugit inför kongressen. Men nu meddelar president Trump i ett skriftligt beslut att fängelsestraffet upphävs. "Roger Stone är nu en fri man", skriver Vita Huset. Trumps beslut innebär inte att Stone helt benådas. Själva domen mot honom står fast. Men han slipper alltså fängelsestraffet. Roger Stone åtalades som en följd av Rysslandsutredningen, där en särskild åklagare utredde påverkansförsök från Ryssland mot det amerikanska presidentvalet. I sitt beslut hävdar Trump att utredningen var orättvis och gjordes i syfte att underminera Trumps presidentskap, "Stone är ett offer för Rysslandsbluffen" skriver Vita Huset. Beslutet väcker stark kritik från demokraterna. Kongressledamoten Adam Schiff säger att "Trump nu gjort klart att det finns två rättssystem i USA - ett för hans kriminella vänner, och ett för alla andra." SR 200711.
Rep. Adam Schiff: Trump Commuting Stone An Appalling Attack On Rule Of Law. You tube 1:36.

Trump till attack mot Fauci. I USA har Vita huset gått till attack mot sin egen coronavirusexpert, chefsepidemiologen, Anthony Fauci. Han har den senaste tiden uttalat sig i kritiska och dystra ordalag om virussituationen i USA, vilket fått Vita huset att vidta åtgärder för undergräva den erfarna läkarens trovärdighet. Efter ett långvarigt spirande missnöje med den amerikanska chefsepidemiologen Anthony Fauci har vita huset nu utlyst öppet krig mot honom. Förra veckan sade Trump i en radiointervju med Fox News-profilen Sean Hannity att Fauci, som jobbat för sex olika presidenter, är en trevlig man som dock begått flera misstag. Den erfarne epidemiologens kritiska retorik sammanfaller med en skenande smittosituation i USA, som fick sin start i början av juni då många delstater, påhejade av Trump, började öppna upp sin ekonomi utan att följa de kriterier Fauci och de andra experterna formulerat. Men i Vita huset har man föga förståelse för Faucis soloåk och kritiska uttalanden, som för det mesta gått stick i stäv med Trumps försök att övertyga nationen om att viruset är besegrat och att såväl affärer som skolor tryggt kan öppna sina dörrar. "Jag anser att vårt läge är bra. Jag håller inte med honom," kontrade Trump i en intervju för NBC. Relationen mellan Trump och Fauci har varit bräcklig ända sedan de två började samarbeta i Vita husets krisgrupp tidigare i år. När Trump förvrängt fakta och vilselett folket har Fauci korrigerat och omformulerat - men alltid diplomatiskt och försiktigt - ända tills nyligen då smittkurvan åter började peka spikrakt uppåt och frustrationen över situationen ökade. I Vita huset betraktar man Fauci som illojal och säger att han inte har presidentens bästa i tankarna. När Donald Trump upplever att någon i administrationen äventyrar hans politiska framgång får hen ofta sparken. I fallet Fauci är det problematiskt eftersom opinionsmätningar visat att tre fjärdedelar av amerikanerna litar på den Brooklynbördige läkaren, medan endast en fjärdedel vågar tro att det Trump säger om coronaviruset faktiskt är sant. SR 200714.

Trump avslutar Hongkongs speciella handelsstatus. USA:s president Donald Trump har skrivit under ett presidentdekret om att avveckla landets speciella handelsrelation med Hongkong, sade han vid en presskonferens. Beskedet är ett straff mot Kina efter att landet infört vad Trump beskriver som förtryckande åtgärder mot Hongkongs folk. Samtidigt meddelar den amerikanska tidningen New York Times att de kommer flytta sin Hongkong-redaktion till Sydkoreas huvudstad Seoul på grund av de nya säkerhetslagarna som nyligen infördes av Kina. I en artikel på sin hemsida skriver flera chefer att de nya lagarna skapat mycket osäkerhet om vad det kommer betyda för deras verksamhet och journalistik. SR 200714.

Kina inför motsanktioner mot USA. Kina svarar nu på beskedet att USA avslutar de speciella handelsrelationer man haft med Hongkong på grund av den nya säkerhetslagen som införts av Peking. I ett uttalande säger Kinas utrikesministerium att man kommer införa sanktioner mot Amerikanska företag och personer. Hongkong kommer att behandlas på samma sätt som Fastlandskina sade USA:s president Donald Trump när han berättade om beslutet som innebär att de speciella förmåner som Hongkong haft med USA nu försvinner. Beskedet kommer efter att Kina infört en kritiserad säkerhetslag i Hongkong. Regeringen i Peking svarat nu med att man kommer införa sanktioner mot amerikanska företag och individer. I uttalandet säger man också att Trumps beslut att underteckna ordern är ett brott mot normerna för internationella förbindelser och en allvarlig inblandning i Kinas inre angelägenheter. Beskedet från president Trump är ett sätt att straffa Kina för att landet infört den nya säkerhetslagen i Hongkong. Lagen som i stort sett utraderar den frihet som Hongkongbor har haft i en form av självstyre sedan 1997, när den före detta brittiska kronkolonin lämnades tillbaka till Kina. I Trumps order ingår också sanktioner som innebär att egendomar i USA spärras för personer som varit med och infört lagen och försvagat demokratiska institutioner i Hongkong. Att USA:s speciella status för Hongkong nu försvinner betyder att utländska företag som är baserade där nu måste analysera hur de kommer att bli påverkade av beslutet. Förutom ett center för finansföretag och banker är Hongkong en viktig knutpunkt när det gäller handel med varor från Kina. En stor mängd varor exporteras via Hongkong för att undvika tullar och straffavgifter som USA har på varor från Kina. Även när den speciella statusen är borta så är Hongkong fortfarande attraktivt för företag att använda för handel. Det som företagen nu måste väga in i sin bedömning om man vill vara kvar i Hongkong är hur viktigt man tycker det är med mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Något som den nya säkerhetslagen kraftigt begränsar. Ett företag som redan har beslutat att flytta från Hongkong är den amerikanska tidningen New York Times som säger att man kommer flytta sin Hongkongredaktion till Sydkorea på grund av de nya säkerhetslagarna som nyligen infördes av Kina. SR 200715.

Oliktänkande trängs undan: "Skrämmande". Bari Weiss, redaktör och opinionsskribent på New York Times, lämnar tidningen. Hon anger långvarig mobbning och utfrysning på grund av "fel" åsikter som skäl. Hon berättar att hon hotats av kollegor, beskyllts för att "skriva om judarna igen" och för att vara rasist. Nu larmar även andra profilerade journalister om den snabbt smalnande åsiktskorridoren. Man kan säkra sin anställning på tidningen genom att publicera sin "4 000:e ledare om att Donald Trump är en unik fara för landet och världen", skriver hon syrligt och menar att självcensur blivit en norm. Läs mer i Världen idag 200715.

USA inför sanktioner mot kinesiska Huawei. De frostiga relationerna mellan USA och Kina fortsätter. I dag införde USA nya sanktioner mot det kinesiska telekombolaget Huawei. "Utrikesdepartementet inför visumrestriktioner mot vissa anställda i kinesiska telekombolag som Huawei," meddelade den amerikanska utrikesministern Mike Pompeo i dag vid en presskonferens i Washington. USA betraktar telekomjätten som en förlängning av den kinesiska kommunistregimen och befarar att företagets frammarsch på den globala marknaden är en säkerhetsrisk för varje nation. "Telekombolag runtom i världen ska veta att vi har ögonen på er. Om ni gör affärer med Huawei, gör ni affärer med ett bolag som kränker mänskliga rättigheter," sade Pompeo vidare i ett separat pressmeddelande. Pompeo välkomnade vid presskonferensen Storbritanniens beslut att kapa banden med Huawei när det gäller utvecklandet av det brittiska 5G-nätverket. Premiärminister Boris Johnson meddelade i går att alla Huaweikomponenter ska rensas ut före år 2027. Kina svarade i sin tur i dag med att konstatera att det brittiska beslutet kan kosta dem dyrt i form av uteblivna investeringar - och regimen i Peking är inte heller nöjd med USA:s aktioner. Strax efter Pompeos besked om nya sanktioner kom budet om att den amerikanska ambassadören i Peking kallats till samtal hos det kinesiska utrikesdepartementet. Officiellt är det för att protestera mot USA:s åtgärder mot Hongkong, men det råder ingen tvekan om att Huaweisanktionerna också kommer att föras på tal. SR 200715.

Rapport: Trumps asylpolitik hjälper få förföljda kristna. Rekordfå av världens mest förföljda kristna får asyl i USA, konstaterar en färsk rapport från Open Doors och World Relief. Nu uppmanar de båda kristna organisationerna president Donald Trump och den amerikanska kongressen att byta kurs. Enligt rapporten är de kristna flyktingar, som kommer från de 50 länder där förföljelsen bedöms som värst, också bland dem som har drabbats hårdast. År 2016 beviljades drygt 17 000 sådana kristna asyl i USA, att jämföra med knappt 6 000 förra året och drygt 4 000 förrförra året. Världen idag 200716.

Valuta: Flera indikationer på fortsatt dollarsvaghet. Det finns flera tecken på att dollarn nådde upp till sitt tak i samband med den värsta oron kring corona på finansmarknaderna. Därefter har den amerikanska valutan redan börjat försvagas och kan ha inlett en längre period med nedgång. Det skriver Ken Orchard, strateg och förvaltare på T. Rowe Price, i en analys. "Coronaviruskrisen kan utgöra dollarns topp i sin uppåttrend. Redan före pandemin fanns det indikationer på att dollarn kunde ha nått slutet på uppgångsperioden", skriver han med påpekande att T. Rowe Price ansåg att dollarn var 8 procent övervärderad vid utgången av 2019. Han noterar att exempelvis den ryska centralbanken aktivt försökt att minska sina dollartransaktioner. Strategen påminner även om att Kina under fjolåret minskade andelen dollar i sin valutakorg. Omni 200720.

Analys: Ett sjukt USA smittar resten av världen.Det brukar heta att när USA nyser så blir resten av världen förkyld. Men vad händer när USA får covid-19? Det frågar sig Reuters Howard Schneider i en analys. Han tar Tyskland som exempel: Landet anses vara bland dem som klarat viruspandemin bäst hittills. Men majsiffrorna visade att exporten till USA hade minskat med 36 procent på årsbasis. Japan befinner sig i ett liknande läge. Schneider citerar Hideo Kumano, chefekonom vid Dai-ichi Life Research Institute. "Japans återhämtning kommer att bli allvarligt försenad om spridningen av coronaviruset i USA inte stoppas och den amerikanska importen från diverse asiatiska länder inte ökar." Omni 200720.

Tunga republikaner börjar vända sig mot Trump.Flera tunga republikaner börjar vända sig mot Donald Trump och hans hantering av coronaviruset, enligt New York Times. Flera faktorer ligger bakom, som konflikten kring ansiktsmasker, samt ökade coronautbrott i flera stater. Förra veckan gick exempelvis Republikanernas gruppledare i senaten, Mitch McConnell, emot Trump i nästan samtliga stora frågor kring viruset, sedan McConnells hemstat Kentucky drabbats av ett stort antal nya fall. Samtidigt har andra tunga republikaner börjat göra reklamfilmer för att få Demokraternas presidentkandidat Joe Biden vald, rapporterar DN. Den republikanska rådgivaren Rick Wilson ligger bakom den Trumpkritiska organisationen Lincoln project som har nått miljontals väljare. Omni 200720.

USA-forskare i öppet brev: Trump nedvärderar expertis. Fler än 1 200 forskare från National Academy of Sciences, USA:s motsvarighet till svenska Vetenskapsakademien, går till hårt angrepp mot president Donald Trump i ett öppet brev. Forskarna uppmanar Trump att basera politiken på vetenskap och kritiserar presidenten för att nedvärdera expertisen i coronakrisen. I söndags kallade Trump landets högst uppsatte smittskyddsexpert, Anthony Fauci, för "något av en alarmist". Drygt 140 000 människor har dött till följd av covid-19 i USA. Omni 200720.

Reuters/Ipsos: Biden leder med åtta procentenheter. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden leder med åtta procentenheter över sittande presidenten Donald Trump i en färsk opinionsmätning från Reuters/Ipsos. Mätningen, gjord mellan 15-21 juli, visar att 46 procent av registrerade väljare skulle ge sitt stöd till Biden om det vore val i dag medan 38 procent skulle rösta på Trump. Övriga 16 procent har för avsikt att rösta på en kandidat från ett annat parti än Republikanerna eller Demokraterna, eller inte rösta alls. Omni 200722.

USA stänger kinesiskt konsulat. Spänningen mellan USA och Kina ökar - idag beordrade Vita huset att Kinas konsulat i Houston ska stängas. De kinesiska diplomaterna har getts 72 timmar tid att utrymma konsulatet. På fredagen skall byggnaden stå tom. Rapporter från Houston gör gällande att man sett personal bränna upp dokument inför den stundande avfärden. Enligt det amerikanska utrikesministeriet är orsaken till stängningen av konsulatet det man kallar Kinas upprepade kränkningar av USA:s suveränitet. I ett skriftligt uttalande säger man att Kina i många år har sysslat med massivt olagligt spioneri och påverkningsoperationer mot amerikanska tjänstemän och medborgare. Kina har reagerat kraftigt till stängningen och kallat det en eskalering utan motstycke. I ett uttalande från det kinesiska utrikesministeriet beskriver man beslutet som en olaglig politisk provokation som saboterar relationerna mellan Kina och USA. Kina hotar också med motåtgärder ifall man inte återtar beslutet. Stängningen av konsulatet är det senaste exemplet på hur relationerna mellan USA och Kina har försämrats drastiskt under det senaste halvåret efter att länderna undertecknade en överenskommelse om den första fasen i ett heltäckande handelsavtal. Regimen i Peking har pekats ut av Trump som skyldig till den globala coronapandemin och han har infört sanktioner mot det kinesiska telekombolaget Huawei som Vita huset betraktar som en kinesisk spionorganisation. Man fråntog nyligen Hongkong dess speciella fördelaktiga status i förhållande till USA och utrikesminister Mike Pompeo har upprepade gånger kritiserat Kina för påstådda mänskorättsbrott mot landets muslimska minoritet, uigurerna. För några dagar sedan stationerade USA dessutom två hangarfartyg i det Sydkinesiska havet för att balansera vad man anser vara Kinas aggressiva militära hållning i regionen. Och enligt uppgifter i amerikanska medier funderar Trump nu på att införa sanktioner mot miljoner medlemmar av det kinesiska kommunistpartiet. En stängning av ett konsulat är en allvarlig diplomatisk åtgärd, men det har gjorts tidigare. 2017 stängde Trump det ryska konsulatet i San Francisco som en motåtgärd till Rysslands inblandning i presidentvalet året innan. Efter stängningen i Houston har Kina fortfarande fyra andra konsulat och en ambassad i USA. SR 200722.

Trump tvingas ställa in partikonvent. I USA har President Donald Trump tvingats ställa in det republikanska partikonventet på grund av det svåra coronavirusläget i landet. Den planerade storfesten ersätts nu av ett småskaligare och delvis virtuellt evenemang. "Timingen är helt enkelt inte rätt, med allt som händer i Florida", sa Donald Trump som hänvisade till delstatens svåra coronavirusläge och deltagarnas säkerhet. För Trump är beslutet ett enormt bakslag. Dels ville han skapa en show med stor publik för att försöka blåsa liv i sin kampanj, som under de senaste veckorna tappat terräng i förhållande till den demokratiska rivalen Joe Biden, och dels skulle konventet bli en symbol för återgången till ett liv där stora folksamlingar igen är möjliga. Tidigare i sommar flyttade Trump konventet från Charlotte i North Carolina till Jacksonville för att den lokala guvernören insisterade att ett massevenemang inte gick att arrangera medan coronaläget är svårt. Att Trump nu tvingas erkänna att demokratguvernören hade rätt är snopet. Trots att Trump nyligen antagit en mer realistisk ton om smittläget i landet, är beslutet att ställa in konventet också ett för honom ovälkommet bevis på att covid-19 smittan inte är under kontroll i USA. På torsdagen passerade landet en ny milstolpe med fyra miljoner konstaterade smittade. Hade man insisterat på att genomföra massevenemanget hade man riskerat att ha halvtomma läktare eller att bära skulden för att ha skapat ett nytt smittkluster i delstaten. I bägge fall skulle det politiska priset ha varit högt. Nu kan man istället försöka hävda att Trump fattat ett moget och ansvarsfullt beslut. De storstilade planerna på en massiv show ersätts med en småskalig variant, precis som demokraternas konvent Milwaukee. De republikanska partidelegaterna kommer att samlas i Charlotte för att nominera Trump, som efter ett antal virtuella valfester håller sitt nomineringstal på en än så länge okänd ort och utan hurrande anhängare. SR 200724.

Amerikanska experter varnar för smittläget. I USA slår den samlade expertisen nu larm om det svåra coronaläget och efterlyser starka åtgärder för att få bukt med problemet. "Jag vill göra det klart för det amerikanska folket. Det vi har i Florida, Texas och Kalifornien är tre stycken New York." Den här varningen kommer från ambassadör Deborah Birx, som intervjuades igår på NBC. Birx, tillsammans med epidemiologen Anthony Fauci, är Vita husets toppexpert och koordinator för krisgruppen med ansvar för att bekämpa coronapandemin. Birx har hittills varit försiktigare än Fauci i sina uttalanden om situationen, men hänvisningen till New York är talande. När situationen var som värst i New York i våras dog över 700 mänskor dagligen i Covid-19. Om inte smittkurvan fås ner går de här delstaterna ett svårt öde till mötes, är budskapet. Och det är inte bara Birx som slår larm. I en intervju med Washington Post säger Anthony Fauci att om han fick bestämma skulle de nu hårt drabbade delstaterna stoppa eller till och med backa öppningen av deras ekonomier. Fauci, som tidvis varit på kollisionskurs med president Trump, avslöjade också i en CNN-podcast att att han fått motta allvarliga hot från allmänheten som inte gillar vad han säger och att han måste nu ha livvakt. Ytterligare 150 medicinska experter har undertecknat ett brev till president Trump, där man uppmanar landet att stänga ner på nytt och starta om hela processen. Folk bör stanna hemma och man måste instifta ett tvång att bära munskydd, menar experterna. SR 200725.

Sjukvården pressas av nya coronautbrott i USA. I USA kämpar sjukvården desperat med att klara av de tilltagande patientmängderna. Trycket på sjukhusen börjar vara ohållbart på många ställen i de värst drabbade delstaterna som Texas och Florida. I en kommun i Texas säger de lokala myndigheterna att man kan bli tvungen att skicka patienter hem för att dö. I den fattiga glesbygdskommunen Starr Country i södra Texas är över hälften av patienterna i det enda sjukhuset covid-19 smittade och man har nått sin maxkapacitet. Därför har man tvingats grunda etiska kommittéer med uppdrag att bedöma vem som ska få vård och vem som inte ska få det. "Tyvärr måste våra läkare bestämma vilka som ska vårdas på sjukhuset och vilka som skickas hem till sina familjer för att dö," skriver en av kommunens domare i ett meddelande på kommunens Facebooksida. Läget är inte lika desperat överallt eftersom olika kommuner inom olika delstater drabbats i olika utsträckning. Men dokument från delstatens Floridas krishanteringscentral, som tidningen Sun Sentinel sett, visar att att över femtio sjukhus bett om att få förstärkningar - behovet är mer än 2500 sjuksk ötare. I Louisiana har man bett den federala staten om sjuhundra sjukskötare och annan vårdpersonal - och i South Carolina har nationalgardet skickat fyrtio personer med medicinsik utbildning till lokala sjukhus för att hjälpa till. Den svåra situationen i USA ser inte ut att bli bättre under de närmaste dagarna. På fredagen noterade nationen den fjärde dagen i rad med mer än 1100 dödsoffer. Det är de värsta siffrorna på två månader och trenden går mot fel håll i trettio delstater. Antalet intagna på sjukhusen i landet har fördubblats senaste månaden och ligger nu på nästan 60 000, bara ett par hundra under det tidigare toppnoteringen från den 15 april. SR 200726.

Relationen mellan USA och Kina allt frostigare. Nu har den amerikanska flaggan halats vid landets konsulat i Chengdu i sydvästra Kina, efter en kinesisk order om att bomma igen konsulatet. Stängningen är en reaktion på att Kina tvingades att stänga sitt konsulat i amerikanska Houston. På bilder från det kinesiska statliga tv-bolaget CCTV syns hur den amerikanska flaggan långsamt halas ned vid konsulatet tidigt på måndagsmorgonen, lokal tid. Vägen till byggnaden är avspärrad och bevakas av polis. Stängningen är Kinas svar på USA:s besked förra veckan att bomma igen det kinesiska konsulatet i Houston i delstaten Texas. USA anklagar två kineser för att ha hackat hundratals företag och försökt stjäla forskning om coronavaccin och i ett tal i torsdags sade utrikesminister Mike Pompeo att Kinas konsulat var ett "nav för spioneri och stöld av immateriell egendom". Kina svarade snabbt med att i fredags beordra stängningen av det amerikanska konsulatet i Chengdu i Sichuan-provinsen i sydvästra Kina. Åtgärden är "ett legitimt och nödvändigt svar på de oresonliga åtgärder USA vidtagit", skrev det kinesiska utrikesdepartementet i ett uttalande. "Den amerikanska personalen vid konsulatet i Chengdu har blandat sig i Kinas inre angelägenheter och har hotat Kinas säkerhet och intressen," säger Wang Wenbin, talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet. De amerikanska medarbetarna vid konsulatet har under helgen fått göra som sina kinesiska kollegor i Houston, och packat ihop sina saker. Alla amerikanska skyltar och emblem har tagits bort från byggnaden. SR 200727.

Största BNP-raset i USA:s historia. Tappet på 9,5 procent på ett kvartal är det största och snabbaste sedan andra världskriget. "Det är en groteskt mörk siffra," säger Robert Bergqvist, chefsekonom på banken SEB som inte skräder orden när han beskriver USA:s rekordstora BNP-tapp. Bruttonationalprodukten rasade med 32,9 procent under andra kvartalet, omräknat i årstakt, enligt USA:s handelsdepartement. Det historiska bakslaget var något mindre än analytikernas förväntade 34,1 procent, enligt en Reutersenkät. Under första kvartalet föll USA:s BNP med 5 procent omräknat i årstakt. Robert Bergqvist skickar dock med en brasklapp: "När vi i Sverige redovisar BNP-siffror så tittar vi på ett kvartal och jämför med samma kvartal året innan. USA tittar på hur utvecklingen har varit för kvartalet och sedan tar man det gånger fyra. Så har du ett väldigt svagt kvartal får det stora konsekvenser," säger han och tillägger: "Men oavsett hur man vänder och vrider på det så bekräftar siffran att vi har haft ett historiskt dramatiskt kvartal." Samtidigt kommer tecken på att USA:s ekonomiska återhämtning bromsar in, med 12 000 fler ansökningar om arbetslöshetsersättning under förra veckan än veckan dessförinnan. Antalet personer som ansökte om arbetslöshetsersättning under veckan som avslutades den 25 juli uppgick totalt till 1,43 miljoner, enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement. Den förnyade virusspridningen är ännu ett mörkt moln på himlen, enligt Bergqvist. " Bilden av amerikansk ekonomi är att de är på väg upp från stupet. Men klättringen uppåt är omgärdad av risker, man försöker greppa något men det finns fortfarande många lösa stenar. Får man tag på en lös sten kan man ramla ner igen," säger han. Ekonomer räknar generellt med att USA:s ekonomi återhämtar sig under tredje kvartalet. Mycket hänger dock på att ett vaccin tas fram, menar Robert Bergqvist. "Att börserna håller emot beror på att man ser framför sig att ett vaccin finns inom räckhåll. Många bedömer att det är då vi på allvar kan prata om stegen tillbaka till en mer normal situation." BNP-statistiken kommer samtidigt som kongressen i Washington debatterar ett nytt stödpaket för att hjälpa företag och hushåll i USA att klara coronakrisen. Det diskuteras bland annat en kraftig reduktion av det arbetslöshetsunderstöd som hittills betalats ut extra under krisen. Enligt Robert Bergqvist är det en bra timing. "Den här siffran bekräftar att det är angeläget att politikerna i kongressen får ändan ur vagnen och faktiskt levererar stödpaketet. Amerikansk ekonomi behöver mer hjälp, det är ofrånkomligt," säger han. SR 200730.

Trump öppnar för att skjuta upp presidentvalet. USA:s president Donald Trump lyfter idén att presidentvalet i november ska skjutas fram. Anledningen är att pandemin förväntas leda till att fler poströstar, vilket presidenten menar ökar risken för valfusk. President Donald Trump överraskade hela det politiska etablissemanget i Washington tidigt torsdag morgon med sitt twittermeddelande där han kastar ut den dramatiska tanken om att skjuta upp det amerikanska presidentvalet. I meddelandet varnar han om att valet i höst kommer att vara inexakt och innehålla mer fusk än något annat val någonsin. I bakgrunden ligger antagandet om att coronakrisen leder till mer poströstning eftersom folk villa undvika vallokalerna och Trumps påstående om att poströstning leder till utbrett fusk, fast det antagandet finns det inget konkret belägg för. Från demokraterna har reaktionerna kommit blixtsnabbt. I en tweet sa Kamala Harris, senatorn från Kalifornien, och potentiell vice president kandidat för demokraterna, att Trump är skräckslagen och vet att han kommer att förlora valet. Sannolikheten för att demokraterna ska ta förslaget på allvar är minimalt. Trumps tweet sammanfaller med ett svårt coronaläge där USA precis har nått en ny milstolpe på 150 000 dödsfall och det dramatiska ekonomiska budet från tidigare idag. I en rapport som presenterades idag framgår det att den amerikanska ekonomin svängde brant nedåt under det andra kvartalet. BNP föll mer än nio procent i jämförelse med det första kvartalet. Och skulle takten fortsätta betyder det nästan 33 procent på årsbasis. Nedgången förväntas inte fortsätta i samma takt i det tredje kvartalet eftersom ekonomin nu har öppnats upp till vissa delar, men utan tvekan skulle Trump vinna på att hålla valet senare när ekonomin återhämtat sig bättre och pandemin fåtts under kontroll. SR 200730.
Ekots USA-expert: "Det är extremt svårt att flytta ett amerikanskt val." Amerikanska presidentval har genomförts både under inbördeskriget på 1800-talet och under andra världskriget. Att årets val skulle kunna skjutas upp på grund av pandemin är osannolikt, anser Ekots USA-expert Anders Ask. SR 200730.

Trumps skatteuppgifter: Det handlar om grövre misstankar än att köpa tystnad av kvinnor. En åklagare i New York skickade på måndagen en skrivelse till en federal domstol gällande president Donald Trumps skatteuppgifter. I skrivelsen konstaterar Manhattanåklagaren Cyrus Vance, som är demokrat, att Trump nu utreds på grund av misstankar om ''omfattande och långvarig brottslig verksamhet''. Det är en grövre brottsmisstanke än tidigare, då undersökningen antogs begränsa sig till betalningar som Trump tillsammans med sin tidigare advokat Michael Cohen misstänks ha gjort för att tysta två kvinnor som hävdar att de haft en relation med Trump. Trump har förnekat misstankarna. Vance har länge krävt att få ta del av Trumps skattedeklarationer från en tidsperiod på åtta år. Åklagaren har hittills varit fåordig i vad undersökningen gäller förutom den del som handlar om de misstänkta betalningarna till kvinnorna. Men nu antyder Vance alltså att det handlar om grövre misstankar än vad som hittills varit känt. USA:s högsta domstol beslöt i juli att distriktsåklagaren i New York har rätt att ta del av Trumps skatteuppgifter. Beslutet gick emot Trumps advokater, som argumenterade för att den sittande presidenten åtnjuter immunitet för brottsutredningar på federal nivå. Trump själv har i flera år låtit bli att offentliggöra sina skatteuppgifter, i motsats till tidigare presidenter i USA. yle 200804.

Trumpinlägg togs bort efter coronapåståenden. Konflikten mellan Facebook och Twitter och USA:s president Donald Trump, fördjupades igår. Bakgrunden är de båda bolagen stoppat och tagit bort publiceringar som Trump gjort, skriver Washington Post. Facebook tog till exempel bort presidentens inlägg med ett videoklipp från en intervju i tv-kanalen Fox News där Trump säger att barn är "nästan immuna" mot sjukdomen covid-19. Enligt Facebook strider uppgiften mot Facebooks regler och innehåller falska uppgifter om att en grupp människor är immun mot covid-19. Även Twitter hänvisar till regler om information kring sjukdomen vad gäller publiceringar av twitterinlägg. SR 200805.

Fauci: Virusutbrottet i USA nu är det värsta i världen. Vita husets hälsoexpert Anthony Fauci kommenterade igår kväll coronaläget i USA och sa bland annat att virusutbrottet i USA nu är det värsta i världen. Med fem procent av världens befolkning har USA 22 procent av dödsfallen i sviterna av coronapandemin, sa Fauci i en intervju i CNN. I takt med att pandemin förvärrats kraftigt i USA under sommaren har president Donald Trumps stab försökt begränsa Faucis framträdanden i medierna. Men i intervjun igår kväll kom Fauci också med indirekt kritik mot Trumps motsägelsefulla hantering av pandemin. Fauci hävdade att betydligt färre amerikaner skulle ha dött om Vita huset haft en koordinerad strategi i början av året. SR 200806.

Trump satsar pengar mot trafficking. USA:s president Donald Trumps administration har beslutat om ett bidrag på över 35 miljoner dollar till hjälp för människohandelns offer. Pengarna är tänkta att användas till att återuppbygga de drabbade människornas tillvaro, rapporterar CBN News. Läs mer i Världen idag 200806.

Trump utfärdar presidentorder om coronastöd. I USA har president Trump skrivit under flera presidentorder tänkta att stärka den amerikanska ekonomin efter coronapandemin. Bland annat handlar det om att skydda hyresgäster från att bli vräkta, ge ytterligare stöd till arbetslösa, slopade arbetsgivaravgifter och räntelättnader för dom som tagit studielån. På en presskonferens säger Trump också att han överväger ytterligare skattesänkningar. Demokraterna har tidigare sagt att de kommer gå till domstol för att stoppa Trumps försök att runda kongressens rätt att bestämma över federala utgifter genom att utfärda presidentorder. SR 200808.

Jesuskampanj intog våldsstäder i USA. Lovsång steg och ett 100-tal personer lät döpa sig vid de möten som hölls på lördagen på den plats i Portland där BLM-aktivister nyligen brände biblar. "Mina barn bevittnade historia. De såg hundratals bli radikalt räddade och hundratals som sprang ned till sjön för att låta döpa sig", skriver initiativtagaren till mötet, lovsångsledaren Sean Feucht på sin Facebooksida. Läs mer i Världen idag 200810.

Kamala Harris blir Joe Bidens parhäst i kampen om Vita huset. Till presidentvalet i USA, där det nu står klart att Kamala Harris, senator från Kalifornien blir Joe Bidens vicepresidentkandidat. Som första svarta kvinna att kandidera på posten för ett av de stora partierna blir Kamala Harris historisk. President Donald Trump, Bidens motståndare, säger att Kamala Harris var hans förstahandsval. "Hon var mitt förstahandsval," sade Trump på en presskonferens om att senatorn från Kalifornien och tidigare presidentaspiranten Kamala Harris blir Joe Bidens parhäst i kampen om Vita huset. "Det gick inget bra för henne i primärvalen, så får vi se hur det går. Hon var elak mot Joe Biden. Hon är för socialistisk sjukvård." Det historiska beskedet, Kamala Harris är nu den första svarta kvinnan i USA som kandiderar till vicepresidentposten för ett av de stora partierna, kom igår kväll när Joe Biden i ett uttalande skrev att Kamala Harris är en orädd kämpe som han är stolt över att ha som partner. Hon svarade att hon kommer att göra allt som krävs för att göra Joe Biden till landets ledare. Kamala Harris har en gedigen politisk och juridisk karriär bakom sig som åklagare och Kaliforniens justitieminister. Hon har kritiserats av en del på vänsterkanten i partiet för att inte ha varit tillräckligt progressiv under sin tid som då ansvarig för Kaliforniens polisdistrikt, men har i och med protesterna mot polisvåld runtom i landet gjort sig känd som en av de mer högljudda rösterna för att reformera polisväsendet. Kamala Harris var förhandstippad och beskrivs som ett relativt säkert val för Biden, hon är välkänd, anses stå nära mitten i partiet och har erfarenhet av flera politiska kampanjer. Hennes försök att bli Demokraternas presidentkandidat tog aldrig riktigt fart och hon hoppade av innan primärvalen startade. Joe Biden och Kamala Harris ska idag hålla ett gemensamt valmöte i Bidens hemstat Delaware, inför nästa veckas konvent då de båda officiellt utnämns till partiets kandidater. SR 200812.

Joe Biden valde abortliberal till vicekandidat. Donald Trumps abortrestriktiva politik kommer vara ett minne blott ifall Joe Biden blir president. Det tror abortkritiker efter att Biden meddelat att han väljer Kamala Harris till vicepresidentkandidat. "Tillsammans kommer Biden och Harris inrätta det mest abortbejakande partiprogrammet i amerikansk historia," säger prolife-profilen Marjorie Dannenfelser. Prolife-grupper uttrycker oro över valet av vicepresidentkandidat. "Kamala Harris är en extremist som stöder abort under förlossningen ifall det efterfrågas," säger Marjorie Dannenfelser, ordförande för prolife-organisationen Susan B. Anthony List. Marjorie Dannenfelser, som enligt Christian Post arbetade med prolife-frågor för Trump-kampanjen 2016, syftar troligtvis på att Kamala Harris stött ett nationellt lagförslag som skulle sanktionera abort i slutet av graviditeten ifall moderns "liv eller hälsa" är i fara. Kritiker menar att "hälsa" är ett brett begrepp som kan innefatta olika psykiska problem, något som även det abortbejakande forskningsinstitutet Guttmacher Institute bekräftat. Då Kamala Harris fick frågan ifall abort någonsin kan vara omoraliskt sade hon, enligt Daily Caller, att det är "upp till kvinnan att fatta ett sådant beslut". Kamala Harris har även fått kritik för att hon, under sin tid som justitiekansler, beordrat genomsökning av prolife-aktivisten David Daleidens bostad efter att han gjort undercover-videor som tycks visa att Planned Parenthood ägnade sig åt handel med fosterdelar. "Som Kaliforniens justitiekansler konspirerade Harris med abortindustrin för att starta en politiskt motiverad sänkning av modiga journalister som avslöjade Planned Parenthoods roll i att samla och sälja aborterade bebisars kroppsdelar," säger Marjorie Dannenfelser och menar att Kamala Harris borde ha inlett en utredning mot Planned Parenthood i stället. Marjorie Dannenfelser tror att de prolife-vänliga beslut som Trump-administrationen fattat kommer tas tillbaka ifall Biden-Harris kommer till makten. Hennes oro delas av den katolske profilen Brian Burch som fruktar att katolska kvinnoorganisationer kommer tvingas erbjuda abortpiller i sin hälsovård ifall den demokratiska duon vinner valet. Kamala Harris är inte bara liberal när det gäller abortfrågan. Enligt TT är hon för en legalisering av marijuana och förrättade Kaliforniens första vigsel av ett samkönat par. Världen idag 200812.
Mats Tunehag: Är makten viktigare än sanning för Harris? Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har valt senator Kamala Harris som sin vicepresidentkandidat. Vem är hon? År 2016 valdes hon till senator och gav sig strax därefter in i att försöka vinna demokraternas primärval till presidentkandidat. Det slutade med katastrof. Den demokratvänliga tidningen New York Times publicerade en längre analys av hennes misslyckade valrörelse, som leddes av Kamalas syster. Man kan bland annat läsa att den som inte kan leda en kampanj inte kan styra ett land. Vi får väl se. Under kampanjen gick hon till hårda angrepp mot Joe Biden och kallade honom för rasist och anklagade honom för sexuella övergrepp på kvinnor. Biden har under årens lopp gjort flera uttalanden som uppfattats som rasistiska. Bland annat kallade han senator Robert Byrd - en Ku Klux Klanmedlem - för sin mentor, och han skröt gärna om den brottslagstiftning han stod bakom, men som faktiskt lett fram till en oproportionerligt hög andel av svarta i amerikanska fängelser. Det finns flera anmälningar mot Biden för sexuella övergrepp, och han har anklagats för osmakliga närmanden av barn och kvinnor. Under kampanjen sade Kamala att hon trodde på kvinnornas anklagelser. Därför kan man fråga sig om hon inte tror på dem längre, eller om hon blundar för sina egna och andras anklagelser mot Biden för att få tillgång till den högsta maktens korridorer? Läs mer i Världen idag 200815.

Graham varnar för USA:s sönderfall - utlyser bönedag. USA:s framtid står på spel. Det menar evangelisten Franklin Graham och bjuder in till en bönemarsch den 26 september. "Vårt enda hopp för det här landet är Gud," säger han i ett videoklipp. Läs mer i Världen idag 200813.

Jentezen Franklin: "Dags att knäcka covid-19". Den kände amerikanske pastorn Jentezen Franklin uppmanar till 21 dagars bön och fasta mot den pågående pandemin. "Det är dags att knäcka covid-19, vi måste se en gudomlig vändning," säger han enligt tidningen Christian Post. Världen idag 200813.

Ny mätning: Biden i ledning dagen före konventet. Joe Biden skulle ta hem 50 procent av de amerikanska väljarnas röster om det var val i dag, visar en ny opinionsundersökning från Wall Street Journal och NBC News. 41 procent av väljarna skulle rösta på president Donald Trump. Siffrorna kommer dagen före Demokraternas nationella konvent i Milwaukee, som inleds på måndagen. Republikanernas konvent inleds den 24 augusti i Charlotte. Opinionsundersökningen visar dessutom att nära 60 procent av väljarna ogillar Trumps hantering av coronapandemin Omni 200816.

FBI-advokat erkänner brott i Rysslandsutredningen. Så gäller det amerikanska justitiedepartementets utredning om hur det gick till när FBI började undersöka Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016. En tidigare FBI-medarbetare har nu erkänt sig skyldig till brott. "En korrupt advokat för en korrupt FBI-chef har erkänt sig skyldig till brott, en hemsk sak," sade president Trump när beskedet kom i fredags att före detta FBI-advokaten Kevin Clinesmith erkänner att han gett falsk information till en kollega om Carter Paige, en tidigare kampanjmedarbetare till Donald Trump. Den nu åtalade Clinesmith ska ha tagit bort viktig information i e-post som låg till grund för ett beslut att avlyssna Carter Paige som en del i Rysslandsutredningen. Den som startades av FBI 2016 för att undersöka Rysslands påverkan på presidentvalet och sen möjliga kopplingar till Trumpkampanjen. Erkännandet av Kevin Clinesmith kommer efter att han formellt anklagats för brott, det första brottsfallet i den så kallade Durhamutredningen som tillsattes av Justitieminister William Barr förra året för att ta reda på om det låg oegentligheter bakom Rysslandsutredningen. SR 200817.
Förre Trump-rådgivaren gripen. Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon åtalas tillsammans med tre andra män för bedrägeri, rapporterar CNBC. Enligt federala åklagare i New York lurade männen ett stort antal personer som donerade till kampanjen "We build the wall", som samlade in pengar till Trumps omstridda murbygge längs gränsen mellan USA och Mexiko. "Vi påstår att de åtalade lurade hundratusentals givare och utnyttjade deras önskan om att finansiera en gränsmur för att samla in flera miljoner dollar, under de falska förespeglingarna att alla pengarna skulle gå till byggkostnader," säger åklagaren Audrey Strauss i ett uttalande. Totalt samlades 25 miljoner dollar, motsvarande knappt 220 miljoner kronor, in genom kampanjen. Enligt åtalet slussades i hemlighet "hundratusentals dollar" vidare till Bannon och de övriga tre. Bannon blev en röst i offentligheten när han 2012 tog över Breitbart News, en plattform för USA:s främlingsfientliga alt right-rörelse. Han ledde Trumps valkampanj under de sista månaderna innan valet och blev därefter utsedd till presidentens chefsstrateg. Efter att ha fått sparken i augusti 2017 återgick Bannon till Breitbart News. Året därpå var han en av initiativtagarna till insamlingskampanjen för murbygget. SR 200820.

Obama: Fyra år till med Trump måste undvikas. I USA framträdde några av partiets tyngsta namn i natt på Demokraternas konvent, bland andra före detta presidenten Barack Obama med en skarp attack på president Trump. Och Kamala Harris skrev historia när hon formellt nominerades till vicepresident som första icke-vita kvinna för ett av de stora partierna. "Låt oss kämpa med övertygelse," sade Kamala Harris när hon accepterade partiets officiella nominering till vice presidentkandidat. Hon var huvudakten under dag tre av Demokraternas online-konvent där flera av partiets tungviktare framträdde via länk. Tidigare presidenten Barack Obama levererade en hård attack mot president Trump när han sade att Donald Trump aldrig visat något intresse av att använda sin makt för andra än sig själv och sina vänner. Barack Obama fortsatte på ett tema som varit genomgående under veckans konvent, nämligen att årets val är det mest betydelsefulla i modern tid och att fyra år till med president Trump måste undvikas till varje pris. Trump själv twittrade samtidigt som Obama talade att "Obama spionerade på min kampanj och åkte fast" . Idag är sista dagen på Demokraternas konvent och huvudpersonen Joe Biden ska tala i Delaware och acceptera sitt partis nominering - en av de få gångerna under de senaste månaderna som han framträder offentligt. Idag ska också president Trump hålla ett kampanjmöte från Joe Bidens födelsestad Scranton i Pennsylvania. SR 200820.

Mexiko skakas av nya avslöjanden om korruption. Mexiko skakas av korruptionsavslöjanden som omfattar bland annat tre tidigare presidenter och flera högt uppsatta politiker. Det är bra om hela sanningen kommer fram, sade Mexikos vänsterpresident Lopez Obrador på en presskonferens tidigare i veckan. Det är vittnesmålet från förre chefen för det mexikanska statliga oljebolaget Pemex, Emilio Lozoya, som har orsakat en politisk jordbävning i Mexiko. Emilio Lozoya var efterlyst i flera år och greps till slut i vintras i Spanien. Han utlämnades till Mexiko och har fått garantier om lindrigare straff mot att han berättar om korruptionen på hög nivå, där han själv varit inblandad. I veckan läckte hans vittnesmål, och även om man visste att det skulle innehålla sensationella uppgifter, så har detaljerna och utpekandena utlöst en politisk tsunami. Bland annat pekas tre ex-presidenter, ut Carlos Salinas de Gortari, Felipe Calderón och Enrique Peña Nieto, flera senatorer och guvernörer, för mutor i samband med valkampanjer och köp av röster i parlamentet för en omtvistad energireform, som öppnade för privata investeringar i den nationaliserade oljesektorn. Lozoya lämnade också in videoinspelningar där man ser parlamentsledamöter i kongressens garage ta emot påsar med kontanter. De allra flesta utpekade tillhör det tidigare mäktiga högerpartiet PAN och maktpartiet PRI, som satt vid makten i nästan 70 år i Mexiko. Men även en guvernör från det nuvarande vänsterregeringspartiet finns bland dem som Lozoya nämner som mottagare av mutor. Mexikos president Andres Manuel Lopez Obrador kom till makten 2018 bland annat med löften om att bekämpa den omfattande korruptionen i landet. Men han sa från början att han inte skulle förfölja tidigare presidenter. Nu säger han att vill utlysa en folkomröstning, folket får avgöra den saken, säger han. Flera av de utpekade har gått ut och avvisat anklagelserna och menar att Emilio Lozoya hittar på, för att få lägre straff för sina egna brott. Samtidigt säger flera juridiska experter att läckan till medierna kan försvåra rättsprocessen. SR 200822.

Trump utreds - misstänks ha manipulerat tillgångar. New Yorks chefsåklagare Letitia James har undersökt om president Donald Trump manipulerat värdet på sina tillgångar i de årliga finansiella rapporterna för att säkra lån och få skattemässiga fördelar, skriver Reuters. Letitia James, som är demokrat, riktar in sig på Trump Organization, Donald Trumps son Eric och ytterligare ett par namngivna personer. Omni 200824.

Tiktok-ägaren stämmer Trumpadministrationen. Tiktok-ägaren Bytedance stämmer Trump-administrationen efter presidentens försök att porta appen i USA, skriver CNBC. I ett blogginlägg skriver Tiktok bland annat att bolaget "inte har något val än att vidta åtgärder för att skydda våra rättigheter". Bakgrunden till stämningen är president Donald Trumps försök att stoppa appen i USA. Han har bland annat skrivit under en exekutiv order som ska förbjuda amerikanska transaktioner med Bytedance, som äger Tiktok. Omni 200824.

Trump Jr: "Valet står mellan kyrkan och vandalism". För en liten stund sen avslutades den första kvällen av Republikanernas partikonvent där Donald Trump officiellt nominerades till partiets presidentkandidat och där hans son Donald Trump Jr var en av talarna. I det här valet står kyrkan, jobben och skolan mot vandalism och upplopp sa Donald Trump Jr, presidentens äldsta son och budskapet under talet symboliserade till stora delar temat under kvällen. Nämligen att det Republikanerna menar är Trumps framgångar de senaste fyra åren kommer utraderas och USA bli ett land av laglöshet och kaos om Joe Biden vinner valet. Precis som Demokraterna förra veckan målade upp en mörk framtid för landet om president Trump vinner. SR 200825.

Per Ewert: Ett val långt mer komplext än liberala mediers bild. Läs mer i Världen idag 200827.

Trump: Vi sätter vår tro till Gud. Räddningen kommer inte från politiker, utan från Gud. Det var en av Donald Trumps poänger då han talade på avslutningen av Republikanernas partikonvent. "Joe Biden är inte USA:s själs frälsare," sade han. Donald Trump hävdade att Joe Biden kommer föra amerikanska jobb till Kina och upphäva nationens gränser och menade att han själv är garanten för USA:s fortsatta frihet och välstånd. "Innan Kinaviruset kom åstadkom vi de bästa arbetslöshetssiffrorna för afroamerikaner, latinamerikaner och asiatiska amerikaner som någonsin har setts," sade Trump. Läs mer i Världen idag 200828.
Frälsning, foster och frihet i fokus på partikonvent. Abortfrågan, omvändelse och religionsfrihet var ämnen som lyftes fram under Republikanernas partikonvent förra veckan. Bland talarna fanns Prolife-aktivisten Abby Johnson, Billy Grahams barnbarn Cissie Graham Lynch och en person som vittnade om sin frälsning. "Biden-Harris vision för USA lämnar inget utrymme för troende människor," sade Graham Lynch. Läs mer i Världen idag 200828.

USA:s ekonomiska läge fortsatt osäkert. I USA har centralbanken Federal Reserve släppt sin senaste regionala konjunkturrapport, med nya besked om utvecklingen för den amerikanska ekonomin. USA:s ekonomi visar tecken på återhämtning, men är fortfarande starkt påverkad av coronakrisen. En försiktig ökning av den ekonomiska aktiviteten märktes i de flesta regioner i USA i juli och augusti. Men det är långt kvar till de nivåer som rådde före pandemin, och oron är stor för fortsatta corona-kriseffekter. SR 200903.

Trumps order stoppar utbildning kring antirasism. USA:s president Donald Trump har gett order om att statliga myndigheter ska upphöra med utbildning kring antirasism. Enligt Vita huset kan utbildningarna ses som "anti-amerikansk propaganda". Åtgärder kommer att vidtas för att se till att skattepengar inte bekostar dessa utbildningar, enligt Vita huset. SR 200905.

USA:s statsskuld snart större än BNP. Den amerikanska statsskulden ligger på den högsta nivån sedan andra världskriget. Snart väntas den även ha gått om landets hela BNP i storlek. Numera kan man följa skuldens utveckling sekund för sekund på nätet - och under nästa räkenskapsår, som inleds i oktober, väntas den passera summan av alla varor och tjänster som produceras i USA under ett helt år. I rena siffror närmar sig statsskulden 27 biljoner dollar, eller 27 000 miljarder dollar, eller 270 000 miljarder kronor. En förklaring till att den ökar extra snabbt just nu är coronakrisen och de åtgärder som sätts in för att stötta ekonomin. Medan vissa ekonomer säger att det inte är någon större fara att skulden ökar eftersom de låga räntorna gör det billigt att låna, menar andra att nästa generation kommer att drabbas hårt och tvingas betala i form av höjda skatter och försämrad välfärd. SR 200907.

FN-expert om Khashoggi-domen: "Parodi på rättvisa". Domen mot de män som fällts för inblandning i mordet på den saudiska journalisten Jamal Khashoggi har ingen juridisk legitimitet anser FN-experten Agnes Callamard, enligt AFP. Hon beskiver domen på Twitter som en "parodi på rättvisa". Rättegången har kritiseras av både observatörer och mänskliga rättighetsgrupper eftersom ingen som ligger bakom själva mordet har fällts. Ines Osman är ordförande för en Genéve-baserad människorättsgrupp. "Avsikten har aldrig varit att lägga ansvaret på dem som ligger bakom. Domen är bara en sista spik i kistan, ett sätt att säga att nu är det ett "avslutat fall", säger hon. Omni 200907.

Nya anklagelser mot Trump - tonade ner coronarisker. President Donald Trump anklagas i en ny bok för att inledningsvis ha tonat ned riskerna med coronaviruset, trots att han visste hur farligt det var. Trump medgav igår att han ville undvika att skapa panik. Uttalandet har väckt mycket kritik och stor uppmärksamhet i landet där närmare 190 000 personer med covid-19 registrerats döda. SR 200910.

Biden attackerar Trump: "Klimatmordbrännare". Den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden går till hård attack mot president Donald Trumps klimatpolitik, skriver flera medier. Enligt Biden har Trump inte tagit klimathotet på allvar. "Om vi låter en klimatmordbrännare sitta ytterligare fyra år i Vita huset, vem blir i så fall förvånad om USA fortsatt står i lågor?" sa Biden vid ett anförande på måndagen. Han sa också att USA behöver en president som lyssnar på vetenskapen och som förstår att "skadorna som klimatförändringarna för med sig redan är här". Omni 200914.
Trump om klimatet: Blir snart svalare - vänta och se. Det är i huvudsak dålig skogsvård som ligger bakom de omfattande och återkommande bränderna i västra USA. Det sa president när han under måndagen besökte ett brandområde i Kalifornien. Trump förklarade att träd som faller snabbt torkar och blir lättantändliga. "De blir som en tändsticka, de bara exploderar," sa presidenten. Senare under en presskonferens sa Trump att klimatet enligt hans bedömning snart kommer att bli kallare, skriver AFP. "Bara vänta och se," sa Trump. Strax efter ankomsten satte sig Trump i möte med Kaliforniens guvernör Gavin Newson som å sin sida tydligt har påpekat att han tror att klimatförändringarna bidrar till de förödande bränderna.

Trump byter linje - medger att han ville döda Assad. Den amerikanske presidenten Donald Trump ville låta döda Syriens president Bashar al-Assad 2017, det säger han själv i en intervju i tv-programmet Fox and Friends. Enligt Trump var dåvarande försvarsministern James Mattis emot planerna. "Jag hade föredragit att få bort honom. Allt var klart. Mattis ville inte göra det. Mattis var en mycket överskattad general och han fick sluta," säger Trump i tv-programmet Fox and Friends. Trump har tidigare sagt att det "aldrig ens övervägts" att al-Assad skulle dödas. Omni 200915.

Trump går vidare i Tiktok-bråket - plockas bort från butikerna. USA kommer video-appen Tiktok och meddelande-appen Wechat att tas bort från appbutiker till mobiler från och med söndag, 20 september, enligt det amerikanska handelsdepartementet. Anledningen uppges vara en risk för datainsamling via de kinesiskägda apparna. Den 12 november utökas förbuden så att apparna helt slutar fungera. President Donald Trump kan fortfarande häva den planerade blockeringen innan den genomförs, enligt departementet. SR 200918.
Tiktok-förbudet skjuts upp. I USA skjuts förbudet mot att ladda ner videoappen Tiktok, som skulle trätt i kraft i dag, upp minst en vecka, uppger landets handelsdepartement. En uppgörelse om den kinesiska videoappen Tiktok i USA ser nu ut att vara nära en lösning. Tiktok bekräftar att man har förberett ett avtal med de amerikanska företagen Oracle och Walmart och USA:s president Donald Trump säger att han har gett affären sin välsignelse. Tiktok är en av världens största appar och är populär bland barn, men i USA har den ansetts vara ett säkerhetshot eftersom appen samlar in stora mängder information om sina användare. Bekräftelsen av affären kom bara ett dygn innan ett förbud mot appen skulle träda i kraft i USA. Enligt Donald Trump ska ett helt nytt företag bildas som inte kommer ha några kopplingar till Kina, men appen ska fortsätta heta Tiktok. Han säger också att omkring 25 000 nya jobb kommer att skapas, framför allt i Texas där huvudkontoret ska ligga. SR 200920.

Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol har avlidit i sitt hem till följd av cancer, uppger domstolen. Hon blev 87 år gammal. Ginsburg föddes i Brooklyn och som judisk, fattig kvinna i mitten på 1900-talet kämpade hon mot ett intersektionellt förtryck som initialt satte käppar i hjulet för hennes juristkarriär. Under 70-talet arbetade hon som jurist på människorättsorganisationen ACLU; Ginsburg var då ansvarig för flera historiska fall som letade sig upp till USA:s Högsta Domstol, fallen förändrade förutsättningarna för amerikanska kvinnor och ledde till ett mer jämställt samhälle i USA. Trots alla hinder nominerades hon till HD 1992 av president Bill Clinton. Ruth Bader Ginsburg är den andra kvinnan någonsin som röstats in i USA:s högsta domstol. I HD skulle hon, som en av domstolens liberala domare, rösta för att främja både kvinnors och minoriteters rättigheter i en rad kända fall. 1996 skrev hon beslutet i en dom som gjorde att Virginias anrika militärskola även började utbilda kvinnor. 2011 uttalade sig Ginsburg i Washington Post när Högsta domstolens nio domare för första gången utgjordes av tre kvinnor. Ginsburg sa då att det skulle förändra allmänhetens uppfattning: "När skolbarnen kommer se oss så kommer det se naturligt ut, precis som det ska vara" sa hon. Ginsburg blev också känd för sina avvikande åsikter i de fall en majoritet av domarna i domstolen röstade mot hennes vilja. Hennes domstolstexter gjorde henne populär i delar USA:s vänsterkretsar och de ledde till att hon under sina sista år i livet blev en slags popikon vars ansikte trycktes upp på t-shirtar och tekoppar. Under 2018 släpptes det både en dokumentär- och en spelfilm om RBG. Hon erkände dock att hennes yngre medarbetare var tvungna att förklara för henne att smeknamnet Notorious RGB kom från den kände rapparen Notorious BIG, även han från Brooklyn. Ginsburg dog 87 år gammal av cancer i bukspottskörteln. SR 200919.
Ginna Lindberg: Ginsburgs död har väckt en politisk strid. Ruth Bader Ginsburgs död har satt i väckt en ny politisk strid i USA. När en efterträdare ska utses argumenterar både Demokraterna och Republikanerna för att deras företrädare ska få chansen. Nomineringen av en efterträdare till Ruth Bader Ginsburg kompliceras av det stundande presidentvalet i USA. Ansvaret ligger på landets president, och med bara veckor kvar argumenterar Demokraterna för att utnämningen ska skjutas upp till efter valet, eftersom uppdraget då skulle landa hos Joe Biden vid en vinst. Republikanerna vill tvärtom att president Donald Trump ska utse en ny domare med en gång. "Presidenten har möjlighet att sätta sin politiska prägel genom vilken domare man utser. Det här blir garanterat en politisk stridsfråga," säger Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg. SR 200919.

USA trotsar omvärlden: Sanktionerna mot Iran gäller. USA hävdar att FN:s sanktioner mot Iran återinförts eftersom Iran inte levt upp till sina åtaganden i kärnenergiavtalet. Men det amerikanska uttalandet väcker frågetecken, särskilt eftersom USA själv rivit upp sin del av avtalet. FN:s sanktioner mot Iran är återinförda och de som bryter mot sanktionerna kommer att straffas. Det säger USA:s utrikesminister Mike Pompeo i ett uttalande som får ögonbryn i omvärlden att förvånat höjas. FN-sanktionerna slopades 2015, när Iran skrev under ett internationellt avtal om att inte utnyttja sitt kärnenergiprogram till att utveckla kärnvapen. Sedan dess har USA dragit sig ur avtalet och Iran har i praktiken övergett det genom att gång på gång bryta mot sina åtaganden, och dessutom rakt ut sagt att man inte behöver respektera alla punkter i avtalet. Men när USA nu säger att FN-sanktionerna är återinförda får de mothugg. Frankrike, Storbritannien och Tyskland, som försökt rädda avtalet, menar att USA:s beslut inte är giltigt och Ryssland kallar USA:s agerande för förnedrande och obstinat. FN:s generalsekreterare António Guterres är mer försiktig i sina uttalanden och säger att det råder osäkerhet om sanktionerna. Samtidigt säger han att FN, åtminstone inte ännu, inte kommer att administrera några sanktioner mot Iran. Också Iran avfärdar USA:s uttalande, men Vita huset planerar att imorgon förklara detaljerna i hur individer och affärsrörelser som bryter mot sanktionerna kommer att straffas. Sedan tidigare råder hårda amerikanska sanktioner mot Iran som kraftigt påverkat landets ekonomi och även levnadsstandarden för civila Iranier. Det har också påverkat bland annat den iranska importen av sjukvårdsutrustning. Det amerikanska uttalandet lär knappast heller mjuka upp ilskan mellan Iran och USA, vars fred balanserar på slak lina. SR 200920.

Suspekta transaktioner värda 17 000 miljarder. Storbanker över hela världen har uppmärksammat den amerikanska finanspolisen på suspekta betalningar till ett värde av 17 000 miljarder kronor. Det visar en ny läcka till sajten Buzzfeed News, rapporterar SVT. Läckan, som Buzzfeed skickade vidare till den internationella journalistorganisationen ICIJ, omfattar fler än 2 000 dokument och visar hur stora internationella banker gång på gång har försummat sin skyldighet att förhindra penningtvätt. I flera fall misstänks storbanker som amerikanska JP Morgan ha brutit mot lagen, rapporterar bland andra SVT. Nordea finns också med i läckan. Enligt Svenska Yle har penningtransaktioner till ett värde av över 150 miljoner euro som andra banker har kategoriserat som suspekta skett via banken. I en misstankerapport från Deutsche Bank frågar den tyska banken Nordea vem en specifik kund i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna är. Nordea svarar då att "kunden har vägrat att uppge den efterfrågade informationen". Ett annat avslöjande rör den brittiska storbanken HSBC, som under 2013 och 2014 ska ha låtit sig användas av en känd bedragare i USA. Genom banken förde bedragaren över totalt 80 miljoner dollar från USA till Hongkong. Transaktionerna pågick ända fram till att amerikanska myndigheter riktade anklagelser mot HSBC, enligt dokumenten, rapporterar BBC. SR 200920.

"USA värst drabbade landet i världen." Antalet döda i coronapandemin i USA har passerat 200 000, enligt officiell statistik som sammanställts av Johns Hopkins University i Baltimore. Drygt 6,8 miljoner amerikaner har testat positivt för covid-19 sedan virusutbrottet nådde landet. USA är enligt Johns Hopkins University nu sett till antalet döda och smittade det värst drabbade landet i världen. SR 200922.

Kjell O Lejon: Den kristna trons roll och betydelse för presidenterna. Läs mer i Världen idag 200923.

Utredning: Jessikka Aro fråntogs amerikanskt pris eftersom hon twittrat negativt om Trump. Journalisten Jessikka Aros kritik mot USA:s president Donald Trump var orsaken till att hon gick miste om ett amerikanskt pris, slår en utredning fast. USA:s utrikesministerium tänkte dela ut det prestigefyllda amerikanska priset International Women of Courage Award 2019 till Aro, men priset drogs plötsligt in. Priset International Women of Courage tilldelas kvinnor världen runt som kämpat för kvinnors rättigheter eller gjort andra goda gärningar. Aro skulle belönas för sin rapportering kring ryska trollfabriker. Enligt utrikesministeriet hade Aro felaktigt informerats om priset och i själva verket var inbjudan till prisgalan en kommunikationsmiss. Nu slår ändå en intern utredning på USA:s inrikesministerium fast att det verkligen var Aros tweetar om presidenten som ledde till att hon gick miste om sitt pris. Enligt utredningen har inget brott begåtts, men utrikesministeriet har ljugit för både USA:s kongress och medierna om orsaken till att priset drogs in. En del demokrater i senaten i USA krävde ifjol en officiell utredning om fallet Aro. Demokraten Robert Menendez ansåg att utrikesministeriet var skyldig Aro en ursäkt. "Utrikesministeriet med Mike Pompeo i spetsen är ute efter att tysta ner de som vågar tänka annorlunda så att president Trump inte ska bli irriterad," sa Menendez enligt nyhetsbyrån AP. Enligt utredningen backade man Aros pris också för att undvika att hon skulle säga någonting opassande på prisutdelningen. yle 200925.

WHO: Kan bli dubbelt så många döda i pandemin. Coronapandemin kan leda till inte bar en miljon, utan två miljoner dödsfall. Det säger WHO:s chef för krisberedskap Michael Ryan på en presskonferens enligt AFP. edan pandemin inleddes i början av året har hittills 984 068 människor - knappt en miljon - dött. På presskonferensen blev Ryan tillfrågad om det är tänkbart att dubbelt så många kan dö innan pandemin är över. "Är vi beredda att kollektivt göra det som krävs för att undvika den siffran? Om vi inte gör de åtgärderna, ja, då kommer vi att se den siffran och tyvärr mycket högre siffror än så. Om vi inte gör allt är den siffran inte bara tänkbar, utan tyvärr väldigt sannolik," svarade Michael Ryan. Hittills har åtminstone 984 068 personer dött efter att ha testat positivt för covid-19, enligt nyhetsbyrån AFP:s sammanställning. Omni 200925.
Antalet coronafall i USA nu fler än sju miljoner. Under fredagen har antalet bekräftade fall av coronaviruset passerat sju miljoner. Det rapporterar AFP med hänvisning till det amerikanska universitetet Johns Hopkins sammanställning. USA är det enda land i världen där fallen är fler än sju miljoner. Indien har näst flest fall med 5,8 miljoner, följt av Brasilien med 4,7 miljoner. 203 240 dödsfall med covid-19 i USA. Omni 200925.
Över 100 000 döda i Indien. Indien har nu passerat siffran 100 000 dödsfall i covid-19. Därmed är Indien ett av de värst drabbade länderna i världen. Bara USA och Brasilien har rapporterat fler döda i covid-19. SR 201003.

Biskopar i USA upprörs över slopad asyllag - "kan drabba hundratusentals barn". De katolska biskoparna levererar skarp kritik mot ett domstolsutslag om asylskydd och menar att Trumpregeringen ligger bakom. Den så kallade TPS-lagen (Temporary Protected Status) gav skydd åt flyktingar från El Salvador, Nicaragua, Honduras och Haiti. Efter ett domstolsutslag upphävs skyddet, och detta sänder migranterna ut på en "hjärtskärande väg av osäkerhet och rädsla", säger den katolska biskopskonferensen i ett uttalande. Biskopskonferensen och den katolska hjälporganisationen Catholic Relief Service kritiserar i ett gemensamt uttalande domstolens utslag gällande TPS. Biskoparna slår fast att USA inte "får avvisa de enskilda och de familjer som gynnas av TPS". TPS har bland annat inneburit skydd åt flyktingar från Centralamerika och Karibien. En redan osäker situation i dessa länder har under senare tid förvärras i och med coronapandemin, skriver biskoparna i sitt uttalande. Dagen 200927.

Domare stoppar Trumps tiktok-förbud. I USA har en federal domare tillfälligt stoppat Trump-administrationens försök att hindra amerikaner från att ladda ner den kinesisk-ägda video-appen Tiktok. Enligt ordern skulle appen inte få finnas i app-butiker i USA efter midnatt lokal tid - men det skjuts alltså upp. Trump-administrationen vill även förbjuda all användning av Tiktok från mitten av november - med hänvisning till nationens säkerhet. SR 200928.

Trump betalade knappt 7 000 kronor i skatt. Efter New York Times avslöjande om president Trumps deklarationer, bland annat att han under flera år helt undvikit att betala federal inkomstskatt, kommer nu hård kritik från demokraterna. Joe Bidens vice kampanjchef Kate Bedingfield säger att avslöjandet bidrar till känslan av att Trump ser ner på arbetarklassen. Att Trump har en Park avenue-mentalitet, den flådiga Manhattanadressen, medan Biden föddes i arbetarstaden Scranton. Flera demokrater i kongressen är också kritiska. En av dem är Nancy Pelosi, talmannen i Representanthuset. Hon säger att nyheten visar på vikten av att kongressen får möjlighet att granska hans skatteuppgifter, något som Trump gått så långt som till Högsta Domstolen för att undvika. Han har ända sen han kandiderade till president konsekvent vägrat offentliggöra sina deklarationer och hänvisat till att han är under utredning av Skatteverket. Men nu har New York Times fått tillgång till hans deklarationer för de senaste två decennierna. De avslöjar bland annat att Donald Trump under flera år helt undvikit att betala federal inkomstskatt och att han 2016 bara betalade 750 dollar, knappt 7 000 kronor i sådan skatt. Tidningen målar också upp en bild av stora förluster inom Trumps företag och omfattande skatteplanering. Donald Trump sa i natt att avslöjandet är ”fake news”, en total bluff och att han betalar mycket i delstatsskatt. En advokat för Trump-organisationen säger också att det finns felaktigheter i artikeln och att Trump betalar miljoner i federal skatt, men förnekar inte specifikt uppgifterna om just inkomstskatten. I morgon kväll amerikansk tid hålls den första debatten mellan Joe Biden och Donald Trump inför valet den 3 november. Och New York Times utlovar fler artiklar om Trumps skatter de kommande veckorna. SR 200928.

Trump nominerade kristen abortkritiker till domare. Abortkritikern och sjubarnsmamman Amy Coney Barrett blev Donald Trumps val till ny domare i Högsta domstolen efter att feministikonen Ruth Bader Ginsburg avlidit. Nu hoppas många kristna att domslutet Roe mot Wade, som gör att delstater har svårt att införa restriktiva abortlagar, ska upphävas. Det var under en presskonferens i helgen som president Donald Trump tillkännagav sin nominering till ny domare i Högsta domstolen, efter att den äldsta av den amerikanska federala Högsta domstolens nio domare, 87-åriga Ruth Bader Ginsburg, avlidit den 18 september. Då Amy Coney Barrett och hela hennes familj äntrade scenen bakom podiet utanför Vita huset tillsammans med presidenten och hans fru blev det ganska trångt, eftersom Amy Coney och hennes man har hela sju barn: fem biologiska och två som är adopterade från Haiti. Trump konstaterade att det är tredje gången han nominerar någon till ny domare i Högsta domstolen, ett uppdrag som han beskrev som en av sina “högsta och viktigaste skyldigheter under den amerikanska konstitutionen”. Efter att han hedrat den avlidne domaren Ruth Bader Ginsburg övergick han till att beskriva sin kandidat till ersättare i Högsta domstolen. "Hon är en kvinna vars prestationer är oöverträffade, högintelligent och med utmärkta referenser och en obeveklig lojalitet gentemot konstitutionen," sade Donald Trump. Den 48-åriga sjubarnsmamman jobbar i dagsläget som domare i en federal appellationsdomstol i delstaten Illinois. Hon har tidigare jobbat som professor i juridik vid Notre Dame-universitetet i Indiana där hon själv en gång studerade juridik, och dessutom som rättssekreterare åt den numera avlidne HD-domaren Antonin Scalia i slutet av 90-talet, en person hon beskriver som sin mentor. Precis som Scalia betecknas Coney Barrett som en så kallad originalist, som menar att konstitutionen måste tolkas utifrån hur den ursprungligen förstods av sina författare då den blev stadfäst. När hon själv tog till orda efter presidenten så talade hon också om sin kärlek till konstitutionen, men även om den vänskap som fanns mellan hennes mentor Scalia och den nyss avlidna Ginsburg, trots att de båda ibland hade starka meningsskiljaktigheter i egenskap av jurister. "Dessa två stora amerikaner visade att dispyter, även om saker med stora konsekvenser, inte behöver förstöra tillgivenheten, och i både mina personliga och professionella relationer så försöker jag nå upp till den standarden," sade Coney Barrett. Domaren talade sig också varm om sin familj, som hon påpekade är en skara på nio personer, precis som domarna i Högsta domstolen. "Våra barn är min största glädje, även om de berövar mig varje rimlig mängd sömn. Jag skulle inte klara av detta fulla liv utan min man Jessies orubbliga stöd," sade Amy Coney Barrett. Då Coney Barrett frågades ut inför sin nuvarande domartjänst 2017 beskrev hon sig enligt nyhetsbyrån AP som en "trogen katolik" som tar sin tro på allvar, men betonade samtidigt att hennes samfundstillhörighet och hennes religiösa tro inte skulle ha bäring på henne i utövandet av skyldigheterna som domare. Att Amy Coney Barrett är kritisk till abort har gjort att det spekulerats i att domslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 ger kvinnor i USA rätt till abort, kan komma att upphävas ifall hon blir vald till ny HD-domare. Skulle hon bli vald blir det nämligen också en övervägande konservativ majoritet i domstolen med sex konservativa domare mot tre liberala. Världen idag 200928.

Tiotusentals enades i bön - vill att USA vänder om till Gud. Två stora böneevent samlade tiotusentals kristna i Washington DC under lördagen, The Return och Washington Prayer March. Båda hade fokus på omvändelse och bön för nationen. Initiativtagarna Jonathan Cahn och Franklin Graham säger att Gud ledde dem, oberoende av varandra. "Gud låter allt stråla samman. Det visar hur viktig den här dagen är," säger Cahn till CBN News. Det första Graham gjorde var att introducera Mike Pence och hans fru, en överraskning för deltagarna. Pence tackade för att de gjorde det bästa de kunde för sitt land – lyfta upp Gud. "Sedan grundandet av vår nation har det amerikanska folket och våra ledare vänt sig till Gud i bön i tider av utmaning," sade han bland annat. Världen idag 200929.

Historiskt ras i den amerikanska ekonomin. USA:s ekonomi sjönk med 31,4 procent under det andra kvartalet, visar den sista och definitiva beräkningen av landets BNP. Samtidigt visar preliminär statistik att antalet sysselsatta i den privata sektorn i USA ökat oväntat mycket i september. USA:s BNP sjönk med 31,4 procent under andra kvartalet, visar det amerikanska handelsdepartementets tredje och definitiva beräkning. Det är ett historiskt ras i den amerikanska ekonomin, men en liten förändring jämfört med den preliminära beräkningen från augusti, där BNP sjönk med 31,7 procent. Samtidigt var septemberökningen i antalet sysselsatta i den privata sektorn över förväntan, enligt preliminära siffror från löneadministratören ADP. I september ökade antalet sysselsatta med 794.000 personer enligt bolaget, medan analytikerna hade räknat med en ökning på 650.000 personer. Sedan juli har sysselsättningstakten minskat i landet, men ser nu alltså ut att återigen öka. Det är ett positivt besked inför den officiella jobbstatistiken, som USA:s arbetsmarknadsdepartement släpper i morgon. I april, när coronaviruset bröt ut i USA, företag stängde och folk tvingades stanna hemma, försvann över 20 miljoner jobb. Efter det har runt 10 miljoner nya arbeten skapats i landet. SR 201001.

Khashoggis fästmö: Jag förlåter dem aldrig. I maj förlät journalisten Jamal Khashoggis söner faderns mördare, men det står inte fästmön Hatice Cengiz bakom. Det säger hon en intervju med Expressen. "Det finns inte en chans att jag förlåter dem," säger Hatice Cengiz. Hennes fästman styckmördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul den 2 oktober 2018. Han var där för att hämta dokument som skulle göra det möjligt för paret att gifta sig. Efter att familjen förlåtit gärningsmännen kan de benådas av det saudiska rättssystemet. Omni 201001. Läs mer i Expressen 201001.

Donald Trump har testats positivt för covid-19. USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania Trump har testats positivt för covid-19. Det meddelar presidenten själv under morgonen, svensk tid. "Jag och första damen har testats positivt för covid-19. Vi kommer omedelbart att gå i karantän och påbörja vår återhämtningsprocess. Vi kommer att ta oss igenom det här tillsammans," skrev USA:s president Donald Trump på Twitter strax före klockan 07 svensk tid. Nyheten som slagit ned som en bomb i USA kommer efter ett besked under natten att hans närmaste rådgivare, Hope Hicks testats positivt för coronaviruset, enligt medieuppgifter, efter att ha haft symptom. Hicks har under de senaste dagarna befunnit sig när presidenten och rest tillsammans med honom på Air Force One, bland annat till debatten mot Joe Biden i Cleveland i tisdags och ett kampanjmöte i Minnesota i onsdags. President Trumps läkare säger i ett uttalande att både den 74-årige Donald Trump och hans hustru, som är 50 år, mår bra och planerar att stanna hemma i Vita huset medan de återhämtar sig. Läkaren lade till att han förväntar sig att presidenten kommer att utföra sina plikter utan avbrott under den tiden. Men med mindre än fem veckor till presidentvalet den 3 november, innebär det dramatiska beskedet, att han inte kan fortsätta kampanja som han gjort tidigare, med mycket resande och stora kampanjmöten, i alla fall under den närmaste tiden. SR 201002.
Donald Trump: Jag har smittats av covid-19. USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania har testats positivt för covid-19, skriver Trump på Twitter. Paret isolerar sig i Vita huset, men presidentens läkare Sean Conley försäkrar att presidenten för tillfället väntas "fortsätta utföra sina plikter". Evangelisten Franklin Graham uppmanar nu till bön för presidentparet. Läs mer i Världen idag 201002.
Rörigt val om en kandidat blir allvarligt sjuk. USA:s president Donald Trump har smittats av covid-19 mitt i brinnande valrörelse. Han tycks vara vid god vigör - men frågor väcks om vad som händer med valet om en månad om presidenten skulle bli allvarligt sjuk. Omni 201002.
Trump har milda förkylningsliknande symptom. Donald Trump uppges ha milda förkylningsliknande symptom, sedan han bekräftats vara smittad med coronaviruset, uppger Vita huset enligt AP. En person uppger för New York Times att Trump verkade utmattad när han under torsdagen deltog i ett arrangemang vid sin golfklubb i New Jersey. Vid tillfället uppges Trump ha träffat ett hundratal personer. Vita huset meddelade också på fredagen att Trumps 14-årige son Barron inte är smittad. SR 201002.
25:e tillägget - detta kan ske om Trump blir sämre. Omni 201002.
Läkare: Trump behandlas med antikroppscocktail - har lätt feber och hosta. Covidsjuka Donald Trump är utmattad men vid gott mod, uppger hans personliga läkare Sean P Conley i ett uttalande. Conley uppger vidare att Trump har behandlats med läkemedlet Regeneron, en form av antikroppscocktail (the treatment is undergoing clinical trials but hasn't received any form of regulatory approval) , och har dessutom tagit bland annat zink och D-vitamin. Vita huset har tidigare sagt att Trump har milda symptom. Enligt New York Times handlar det om lättare feber och hosta samt att han är täppt i näsan. Presidenthustrun Melania Trump uppges ha hosta och ont i huvudet. Omni 201002. He has also been taking zinc, vitamin D, famotidine (which decreases stomach acid production), melatonin (a natural hormone that can help with sleep) and a daily aspirin.
Trumps biltur väcker frågor och kritik. USAs president Donald Trump lämnade kort sjukhuset igår för att vinka åt sina supportrar. Presidentens biltur väcker stor uppmärksamhet i USA, rapporterar vår korrespondent. President Trump lät stänga av gatan framför Walter Reed-sjukhuset så att hans bilkonvoj kunde åka förbi de anhängare som under dagar samlats där för att visa sitt stöd till presidenten. På mobilfilmer ser man honom - iklädd ett svart munskydd - när han vinkar till sina supportrar från bilfönstret. Svarta Secret Service-suvar och lokala polisbilar följer honom runt kvarteret när de åker förbi Trumpflaggorna och Maga-kepsarna. Trump gör det han gör bäst. Han skapar en show som retar gallfeber på hans motståndare och som älskas av hans anhängare, en show som får uppmärksamhet. På Twitter publicerade han även en videosnutt där han berättade att han har lärt sig en hel del om covid-19. "Det här är den riktiga skolan. Det här är inte läsa böcker," säger han, jag förstår sjukdomen. Donald Trumps läkare sa igår att han kanske skulle kunna återvända till Vita huset redan idag, samtidigt avslöjade läkarteamet att Trump behandlats med steroider vilket väckt nya frågor om hans hälsotillstånd. Presidenten förvaltar nu det intresse hans insjuknande för med sig. Läkarteamets presskonferenser direktsänds, hans meddelanden på twitter citeras flitigt och videofilmerna som spelats in på honom kablas ut på TV kanalerna. Det är mindre än en månad kvar till valet, Joe Biden leder i opinionsmätningarna, men han är frånvarande i medierna. SR 201005.
Trumps läkare: "Faran är kanske inte helt över". Donald Trumps läkarteam vid Walter Reed-sjukhuset bekräftar att presidenten kommer att skrivas ut under kvällen. Läkarna säger att det var 72 timmar sedan Trump hade feber och att han andas normalt. Under måndagen har presidenten fått sin tredje dos remdesivir. Den fjärde kommer att ges innan han skrivs ut vid midnatt svensk tid. Den femte och avslutande ska ges i Vita huset under tisdagen. "Faran är kanske inte helt över men han kommer att få bra vård även i Vita huset. Han uppfyller alla krav för att skrivas ut," säger läkaren Sean Conley på pressträffen. Omni 201005.
Läkarna ifrågasätts: "Trump har fått febernedsättande". Läkarna vid Walter Reed-sjukhuset meddelade på en pressträff under måndagskvällen att Donald Trump inte haft feber under de senaste 72 timmarna. Nu ifrågasätts det beskedet av medicinsk expertis. Orsaken är att presidenten har behandlats med steroiden dexametason, som ofta används i allvarliga fall av covid-19. "Det är fel. Dexametason är feberreducerande", skriver medicinprofessorn Celine Gounder på Twitter. Preparatet minskar inflammationer, vilket kan dölja feber, skriver CNN. Reuters rapporterar att preparatet kan vara skadligt för patienter med mildare covid-19 eftersom det riskerar att dämpa det naturliga immunförsvaret. Omni 201005.
Presidenten är utskriven från sjukhuset. USA:s president Trump landade vid ett-tiden på tisdagsnatten med sin helikopter vid Vita Huset, efter att ha skrivits ut från sjukhuset där han vårdats för covid-19 sen i fredags. Men hans läkare säger att det fortfarande inte är helt klart hur sjukdomen kommer utveckla sig. Doktor Sean Conley, en av president Trumps läkare, sa på en presskonferens på måndagskvällen att det inte är förrän om ungefär sju till tio dagar man kan veta säkert hur väl kan klarat sig genom sin Covid-19-infektion. Men att han just nu mår så pass bra att han inte längre behöver vårdas på sjukhus utan istället kan stanna hemma i Vita Huset under övervakning från medicinsk expertis på plats. Läkarna beskrev president Trumps värden som normala och sa att han varit feberfri i flera dygn. "Han är tillbaka", som Sean Conley uttryckte det. Trump själv twittrade under kvällen att han mår bättre än på 20 år. Och lade till: var inte rädda för covid, låt inte viruset dominera era liv. Ett uttalande som kritiseras hårt från bland andra flera demokrater som påpekar att 210 000 amerikaner dött av sjukdomen och de flesta amerikaner inte har tillgång till samma vård i toppklass som USA:s president. SR 201006.
Trump har fått experimentell behandling. USA:s president Donald Trump har enligt hans läkare behandlats med flera olika läkemedel mot covid-19. Både med etablerade behandlingar men också med mer experimentella. Donald Trump har behandlats med det testade och godkända antivirala läkemedlet remdesivir och steroiden dexametason. Han har också fått en mer experimentell behandling. Det i form av antikroppsläkemedlet regn-cov2, som fortfarande befinner sig på teststadiet, och läkemedlet famotidin, som vanligtvis används mot sura uppstötningar. "När det gäller dessa, vet man inte säkert vilken effekt de kan ha mot covid-19," säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg. "Några av behandlingarna är ju etablerade, som exempelvis remdesivir och även då kortison, med dexametason. Övriga är sådana att de antingen är så tidiga att de inte hunnit ut på marknaden eller så är det sådana som vi inte använder i Sverige, fortsätter han. Men vilka är riskerna med de mer experimentella läkemedlen? "Riskerna är nog förhållandevis små i och med att till exempel famotidin används väldigt mycket för andra indikationer och har ganska lite biverkningar. Antikroppsbehandlingen har inte används tidigare, men ett antal tusen personer har fått det och man har inte sett några allvarliga biverkningar," säger Magnus Gisslén. Han betonar att situationen är speciell i och med att patienten är USA:s president. Magnus Gisslén tvivlar inte på att Trumps läkarteam är kompetenta. Men skulle du själv rekommendera samma behandling som han har fått? "Inte fullt ut. Men en del av den behandlingen är det vi använder här i Sverige också. Men famotidin hade jag nog personligen inte givit för det finns inte evidens för att det ska ha någon som helst effekt," säger Magnus Gisslén. SR 201006.
Remdesivirs effekt ifrågasätts. Läkemedlet Remdesivir har liten eller ingen effekt mot covid-19. Det förkortar inte sjukhusvistelsen för patienter och ökar inte chansen att överleva sjukdomen, enligt Världshälsoorganisationen WHO. WHO har kommit fram till det efter kliniska studier på läkemedlet, rapporterar Financial Times. Tidigare i oktober visade en studie gjord av läkemedelsbolaget som tillverkar Remdesivir att läkemedlet förkortade sjukhusvistelsen. Vi har tidigare berättat att Donald Trump behandlats med det här medlet när han var sjuk i covid-19. Förra veckan tecknade EU ett avtal om att köpa en halv miljon doser av Remdesivir, skriver TT. SR 201016.
Trumps behandling: dexametason och förböner. Världen idag 201008.
Facebook raderade Trump-inlägg. Facebook har raderat ett inlägg av Donald Trump, där den amerikanske presidenten jämfört covid-19 med säsongsinfluensan. Enligt Facebook strider inlägget mot reglerna om desinformation kring covid-19. Trump har även lagt ut budskapet, om att coronaviruset inte är dödligare än säsongsinfluensan, på Twitter. Där ligger inlägget kvar, men med en varningstext om att texten bryter mot bolagets regler om att "sprida missledande och potentiellt skadlig information i relation till covid-19". SR 201006.
Donald Trumps son Barron testade positivt för covid-19. Barron Trump, 14, president Donald Trumps yngsta son testade positivt för covid-19 för några veckor sedan. "Min rädsla blev verklighet när hans nästa coronatest kom tillbaka positivt.", skriver mamman, Melania Trump på Vita husets hemsida på onsdagen. Enligt Melania så uppvisade han inga symtom och hans senaste test var negativt. Melania Trump skrev under onsdagen på Vita husets hemsida att hennes och Donald Trumps son, Barron, testade positivt för coronaviruset. Donald och Melania Trump testade positivt för covid-19 i början av oktober. Naturligt testades också sonen Barron, som bor med båda sina föräldrar vid samma tidpunkt. "Till min stora lättnad testade han negativt, men, som så många föräldrar tänkt under de senaste månaderna, kunde inte jag heller låta bli att tänka: 'i morgon då, och dagen efter i morgon?'", skriver Melania i ett inlägg på Vita husets hemsida. Sedan var olyckan framme. "Min rädsla blev verklighet när hans nästa coronatest kom tillbaka positivt. Lyckligtvis så är han en stark tonåring och hade inga symtom", skriver Melania. Han har sedan dess testat negativt, enligt Melania, precis som båda hans föräldrar. Donald och Melania Trump gick själva ut 2 oktober med att de testat positivt för covid-19. Kort därefter lades presidenten in på sjukhus efter att hans syrenivåer i blodet sjunkit. Varken Melania eller Barron Trump uppvisade några symtom efter att de testat positivt för covid-19. För USA:s president kunde det gått betydligt värre, avslöjande han själv i en intervju i fredags. "Jag frågade läkarna i dag (läs: i fredags): 'Hur illa var det för mig?' De svarade: 'Det kunde ha gått mycket illa'," sa presidenten, enligt AP News. I intervjun berättar han att det var experimentella läkemedel som räddade honom. Han behandlades en antikroppsmedicin tillverkad av läkemedelsföretaget Regeneron. "Det var främst den medicinen. Den bara utplånade viruset. Den utplånade det," sa Trump när han pratade om sitt tillfrisknande. Exp 201014.

CNN Poll: Biden expands lead over Trump after contentious debate and President's Covid diagnosis. Among likely voters, 57% say they back Biden and 41% Trump in the poll that was conducted entirely after the first debate and mostly after the President's coronavirus infection was made public. A poll is not a prediction of how the election will ultimately turn out but instead is a snapshot of the race as it currently stands. Likely voters broadly prefer Biden over Trump on a number of issues that voters consider critically important in the race, including the coronavirus outbreak (59% prefer Biden, 38% Trump), health care (59% to 39%), racial inequality in America (62% to 36%), nominations to the Supreme Court (57% to 41%) and crime and safety (55% to 43%). The two are about even over who would better handle the economy (50% say Biden, 48% Trump), similar to where they have been among registered voters in recent polling. Biden's favorability ratings have also improved, with 52% of Americans now saying they have a positive impression of the former vice president, compared with 39% who have a positive view of Trump. Likely voters are more apt to consider Biden the candidate who would unite the country (61% Biden to 33% Trump), who is honest and trustworthy (58% Biden to 33% Trump), who cares about people like you (58% Biden to 38% Trump), who has a clear plan to solve the nation's problems (55% to 39%) and who would keep Americans safe from harm (55% to 43%). Although this is the first national CNN survey to report results among likely voters, a comparison of results among registered voters now to those from a survey about a month ago reveals Biden has made substantial gains in support among several key voting blocs. Biden has expanded his edge over Trump among women, from 57% to 37% in September to 66% to 32% now. That shift includes substantial gains for Biden among white women with college degrees and women of color. Among people of color generally, Biden's advantage has increased from 59% to 31% in September to 69% to 27% now. The former vice president has also made gains among younger voters, moderates and independents over the last month. CNN 201006.

Cannabisaktier rusade efter löfte om avkriminalisering. Wall Streets cannabis-aktier rusar efter att Demokraternas vicepresidentkandidat Kamala Harris lovat att avkriminalisera marijuana under onsdagens debatt mot Mike Pence. Det rapporterar Market Watch. "Vi kommer att avkriminalisera marijuana och vi kommer att radera registren över de som har dömts för marijuana," sa Harris under den tv-sända debatten. Aphria, Tilray, Canopy och Aurora Cannabis lyfte alla tvåsiffrigt på torsdagskvällen. Omni 201008.

NYT: Skumma överföringar bakom Trumps finansiering. Donald Trumps skattedeklarationer innehåller några "mycket ovanliga transaktioner" på 21 miljoner dollar, motsvarande 186 miljoner kronor i samband med presidentkampanjen 2016. Det rapporterar New York Times. Vid tillfället för transaktionerna uppges Trump ha haft svårt att attrahera kampanjbidrag samtidigt som kampanjkassan sinade. De 21 miljoner dollarna flyttades från Trumps Las Vegas-hotell till flera andra av hans bolag. Merparten hamnade i ett företag utan några anställda och utan någon tydlig affärsverksamhet. Trump skrev sedan av pengarna som en företagskostnad. Kort därefter ska Trump ha donerat 10 miljoner dollar till sin egen kampanj - vilket vid tillfället fick många att undra var pengarna kom ifrån, enligt New York Times. Flera skatteexperter säger till tidningen att presidenten eventuellt kan ha brutit mot både skatteregler och kampanjbidragsregler. Omni 201009.

Väljare över 55 missnöjda med Trumps virushantering. Många äldre väljare i USA vill inte längre rösta på president Donald Trump, visar en opinionsmätning från Reuters/Ipsos. Orsaken uppges vara coronapandemin. Mätningen visar att 47 procent av väljare över 55 år säger sig vilja rösta på Joe Biden medan 46 procent uppger att de kommer att rösta på Trump. När Trump vann valet 2016 var just äldre republikaner en viktig stödgrupp och han vann åldersgruppen över 55 med 13 procentenheter. Republikanen Randy Bode, 59, som röstade på honom i valet 2016, är besviken över att Trump bland annat uppmanade amerikaner att dricka blekmedel. "Han borde inte säga så," säger Bode till Reuters. Omni 201009.
Why Senior Citizens Are Flipping on Trump. If polls hold, Joe Biden will be the first Democratic presidential nominee in 20 years to win a majority of senior citizens. Nora Super, a researcher on the politics of aging, explains why. He’s a 74-year old man who lives in Florida, appeals constantly to the American past and literally promises to send everyone on Medicare a $200 drug discount card. If there’s one group of voters Donald Trump should, in theory, be able to count on, it’s senior citizens. And he’s trying: "To my favorite people in the world: the seniors!" Trump exclaimed in a video message he tweeted on Thursday. Last time, it worked. In 2016, exit polls showed that 52 percent of voters ages 65 and older supported Trump. This year, polling suggests they’ve lurched heavily against him. A CNN poll this week showed Trump winning over just 39 percent of the same age group, compared to 60 percent who support Joe Biden - the latest in a series of polls showing seniors breaking in favor of Joe Biden. Politico 201008.

Tidigare rådgivare: Trump nog rökt - skydda senaten. Första presidentvalsdebatten, coronasmitta och "oberäkneliga" uttalanden kring stimulanspaket är några av president Donald Trumps motgångar senaste tiden som oroar en del inom det republikanska partiet, skriver NBC. Brendan Buck, som tidigare arbetat som rådgivare åt representanthusets förre talman Paul Ryan, dömer ut Trumps chanser att bli omvald. "Vi måste jobba med att skydda senaten och begränsa skadan i representanthuset. De kan inte säga det högt, men presidenten är troligtvis redan rökt," säger han till NBC. Republikanske valstrategen Ken Spain menar att president Trump troligtvis haft de två värsta veckorna som någon kandidat haft inför sista månaden inför ett val. Omni 201010.

Över 57 000 nya covidfall i USA - högst sedan augusti. Under fredagen rapporterades 57 000 nya fall av covid-19 i USA, rapporterar CNBC med hänvisning till siffror från Johns Hopkins University. Det är den högsta dygnssiffran sedan mitten av augusti. Smittan ökar främst i delstater som Montana, North Dakota, South Dakota och Wyoming. USA:s smittskyddschef Anthony Fauci sa tidigare i veckan att han inte nöjd med de fortsatt höga nivåerna av smitta, särskilt inte i och med att fler kommer att vistas mer inomhus i höst och vinter. Omni 201010.

Ökande studieskulder skapar problem för unga amerikaner. De senaste drygt 20 åren har andelen unga med studieskulder i USA fördubblats. 45 miljoner amerikaner har studieskulder på 1,6 biljoner dollar. Situationen har kallats för en kris av experter. Studieskulder är en viktig fråga för många unga inför valet. Det har blivit dyrare och också viktigare att plugga när inkomstskillnaderna ökar mellan de pluggat och de som inte har det. "Jag tänker hela tiden på hur jag ska kunna betala tillbaka", säger Cadence Pearson, 21. Hon har 20.000 dollar i skulder nu och oroar sig över hur hon ska kunna betala tillbaka. "Men det är lite i jämförelse med andra, jag har en vän som tar examen nu med 100.000 dollar i skulder", säger hon. SR 201012.

Nominerad HD-domare frågas ut av senaten i USA. I Washington i USA inleds i dag utfrågningen av den domare som president Donald Trump nominerat till Högsta domstolen. Det väntas bli hårda motsättningar i senaten om Amy Coney Barrett. Det här borde bli en lätt process, sa president Trump när han presenterade Amy Coney Barret, domaren som han nominerat till Högsta domstolen. Men utfrågningen i senaten med start idag kommer bli allt annat än enkel. Amy Coney Barrett ses som en starkt konservativ domarkandidat, hon är mycket populär bland abortmotståndare och värdekonservativa grupper. Nu väntas hon efterträda den nyligen avlidna Ruth Bader Ginsburg, som var en av de mest liberala domarna i USAs högsta juridiska instans. Utfrågningen i senaten ska pågå i minst fyra dagar. Demokraterna är i minoritet, och har svårt att stoppa utnämningen, men de kommer försöka bromsa processen. En komplicerande faktor är att flera republikanska senatorer har smittats av corona och det är osäkert om och hur de kan delta i omröstningen. Trumps utnämning av Barrett innebär att den ideologiska balansen i Högsta domstolen tippar över ännu mer åt höger. Sex av de nio domarna kommer att höra till den konservativa falangen. Demokraterna är oroliga för att det ska gynna Republikanerna redan i höst, om det blir juridisk strid om valresultatet: Ett minimikrav är att Barret inte är med och dömer i frågor om valet, sa Demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer. Vissa demokrater tycker att Joe Biden om han vinner valet, borde driva på för att reformera domstolen, så att det blir möjligt att utse fler domare. Biden har vägrat svara på frågor om var han står i den omstridda frågan. Bland Trumps supportrar är nomineringen av Amy Coney Barrett mycket populär. Mary Moseley är pastor från Texas, på besök i Washington, och säger att hon hoppas att HD nu ändrar abortlagarna. Amy Coney Barrett är det bästa som kunde hända, säger hon, vi ber till Gud att nomineringen går igenom. SR 201012.

Biden fortsätter att ducka fråga om att utöka HD. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden fortsätter att undvika frågan om huruvida han kommer att utöka platserna i USA:s högsta domstol vid en seger i presidentvalet. Domstolen har haft nio platser i drygt 150 år men Amy Coney Barretts eventuella inträde i HD har fått flera demokrater att öppna för fler medlemmar. Detta för att jämna ut den klara konservativa majoritet som ett inval av Barrett skulle innebära. Under helgen försökte Biden undvika att svara på frågan flera gånger, skriver NPR. "Väljarna kommer att få veta min ståndpunkt om att fylla HD när valet är över, svarade han bland annat i torsdags. "Så fort jag svarar på frågan kommer alla rubriker att handla om det." Omni 201012. Kommentar: Det betyder att Biden tänker utöka platserna för att få in fler demokrater.

Mätning: Bidens ledning lika stor som Reagans -84. Ytterligare en opinionsmätning visar nu på ett stort övertag för Joe Biden inför det amerikanska presidentvalet. Denna gång är det en mätning från mätinstitutet Opinium på uppdrag av The Guardian, som visar att Bidens övertag på nationell nivå är hela 17 procentenheter. Enligt undersökningen är stödet för Trump just nu 40 procent, medan 57 procent säger sig rösta på Biden. Differensen är nästan lika stor som den Ronald Reagan hade i valet 1984. Det valet slutade med en förkrossande Reagan-seger, han tog hem alla delstater utom Minnesota och Washington DC. Undersökningen visar också att Biden får bättre betyg av väljarna när det gäller tunga frågor som sjukvård, relationer mellan svarta och vita, jobben och till och med ekonomin som annars har ansetts vara Trumps paradgren. Omni 201013.

NY Post: Joe Biden träffade chef för skandalbolaget. Joe Bidens son Hunter Biden introducerade sin far för en av toppcheferna inom det ukrainska energibolaget Burisma år 2015, rapporterar New York Post. Tidningen har kommit över flera mejl som skickats till Hunter Biden, där chefen tackar för "möjligheten att få träffa din far". Chefen ska också ha bett Hunter Biden utreda hur han skulle kunna använda sitt inflytande till Burismas fördel. President Donald Trump har anklagat Joe Biden för att ha försökt stoppa en korruptionsutredning mot Burisma under sin tid som vicepresident på grund av sonens kopplingar till bolaget. Flera utredningar har slagit fast att det är falska anklagelser. Joe Bidens kampanj har inte kommenterat uppgifterna. Enligt New York Post motsäger uppgifterna vad Joe Biden tidigare har sagt om sina kopplingar till Burisma Omni 201014.

Anrik tidskrift: Trump underminerar vetenskapen. Tidskriften Nature backar den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden i hans kritik mot president Donald Trumps klimatpolitik och hantering av coronapandemin. "Trump underminerar viktiga vetenskapliga organ vilket har lett till att allmänheten tappat i förtroende för institutioner som finns där för att skydda människor och miljö," säger tidskriftens ansvariga utgivare Magdalena Skipper, till AFP. Nu har tidskriften, för första gången i sin 175-åriga historia, öppet tagit ställning mot den sittande presidenten och uppmanar sina läsare att istället stödja hans utmanare. Omni 201014.

Flera åklagare: Vi kommer inte driva åtal om aborter. Över 60 amerikanska åklagare har under onsdagen deklarerat att de inte kommer att driva åtal som rör abort – även om det skulle strida mot Högsta domstolens beslut, rapporterar Washington Post. Uttalandet kommer i samband med senatens utfrågande av Amy Coney Barrett som blivit nominerad till en plats som domare i Högsta domstolen. Hon har hittills svarat undvikande på frågor som rör aborträtten. Många tror dock att hon kommer att rösta för att upphäva 1973-års beslut (Roe v. Wade.) om laglig abort i hela landet om frågan skulle nå Högsta domstolen. Omni 201014.

Biden och Trump utkämpade en duell i varsin tv-kanal. I USA utkämpades i natt en ovanlig tv-duell inför valet. President Donald Trump och hans utmanare, Joe Biden, framträdde i varsitt valmöte i varsin tv-kanal samtidigt. De skulle ha debatterat mot varandra på samma scen. Men den planerade valdebatten mellan Trump och Biden ställdes in, efter att Trump vägrat ställa upp på arrangörens förslag om ett digitalt format för att undvika smitta. I stället fick amerikanska väljare i natt välja på två olika framträdanden av två presidentkandidater med helt olika budskap och olika temperament. Hanteringen av coronakrisen blev det dominerande ämnet vid utfrågningarna. President Trump skyllde återigen smittspridningen på Kina, och demokraternas Joe Biden sa att han vill införa krav på munskydd överallt i USA. Utfrågningen av Trump gjordes utomhus i Miami, medan Biden svarade på väljarfrågor från en tv-studio i Philadelphia. Trump fick bland annat frågan om han kommer att gå med på ett fredligt maktskifte om han förlorar valet. "Jag är helt för ett fredligt maktskifte. Men det är inget jag vill ha, jag vill vinna," sa Trump. Vissa väljarfrågor fick inte några raka svar. Joe Biden fick frågor om sin syn på Högsta Domstolen. Ett antal demokrater vill förändra HD genom att tillsätta ytterligare domare, utöver de nio som domstolen består av idag. Frågan är omstridd, och Biden har ännu inte sagt var han står. "Mitt svar kommer någon gång före valet," sa Biden. Donald Trump fick frågor om sin syn på rasistiska grupper och konspirationsteorier. "Jag fördömer vit makt-rörelser," svarade Trump. Samtidigt undvek han att ta avstånd från de omfattande konspirationsteorier som går under namnet Qanon, som sprids av vissa Trump-anhängare. "Jag vet ingenting om Qanon," svarade Trump. På torsdag i nästa vecka planeras en sista debatt mellan de båda presidentrivalerna inför valet den 3 november. SR 201016.

Stor ledning för Biden i opinionsmätningar. Med lite mer än två veckor kvar till valet har Joe Biden en tvåsiffrig ledning i de nationella opinionsundersökningarna. Oron för en svidande valförlust blir nu större och större bland ledande republikaner. I en telefonkonferens med väljare varnade senatorn från Nebraska, republikanen Ben Sasse, för en kommande demokratisk tsunami i valet. Sedan riktade han en ordentlig känga mot partikollegan och presidenten. "I framtiden kommer debatten handla om varför vi tyckte det var en bra idé att försöka få väljare att rösta på en TV-besatt narcissist," sa han i inspelningen från telefonkonferensen som publicerades av Washington Examiner. De sammanvägda opinionsundersökningarna visar på en stor ledning för Joe Biden. I "Five thirty eights" genomsnitt leder Biden med 10.7 procentenheter. Trump ligger även illa till i flera av de vågmästarstater han vann för fyra år sedan. "Real Clear Politics" sammanvägning visar att Biden har ett övertag med över 5.6 procentenheter i Pennsylvania och över sju procentenheter i Michigan. The Economists modell förutspår just nu att Biden har 91 procents chans att vinna valet. Även i kongressen ser det illa ut för Republikanerna. Representanthuset skulle med stor sannolikhet fortsätta under demokratisk kontroll om det vore val idag, och senaten kan mycket väl få en ny Demokratisk majoritet eftersom flera republikanska senatorer är illa ute. Ted Cruz, den republikanske senatorn från Texas, sade för några dagar sedan att valet kan gå hur som helst. "Vi kan vinna," sa han till CNBC, men det kan också bli ett republikanskt blodbad av Watergate-proportioner. SR 201018.

"Trump måste vinna delstat där han ligger långt efter." En seger för Donald Trump i presidentvalet tycks bli allt mer osannolik, skriver Washington Posts Philip Bump i en analys. Presidentens kampanjchef Bill Stepien har formulerat tre vägar till seger. Samtliga kräver att Trump åtminstone vinner en delstat där han för närvarande ligger efter med sju procentenheter, skriver Bump. Stepien tycks dessutom övertygad om att de måste vinna fyra delstater: Florida, Georgia, Iowa och Ohio - samt elektorsrösterna i Maines andra kongressdistrikt. Men enligt Bump borde det vara så gott som omöjligt. Vi närmar oss en punkt där känslan av att "Trump kan vinna " försvinner allt mer, skriver han. "Ja, han kan vinna - men för att göra det måste opinionen skifta till hans fördel snart." Omni 201018.

Europa förbereder sig för "worst-case scenario" - om Trump inte erkänner förlust. Europa förbereder sig på ett "worst-case scenario" inför presidentvalet i USA: Vad händer om Donald Trump vägrar att erkänna valresultatet om han förlorar? Det skriver Der Spiegel. I Bryssel planerar man för hur man ska agera om Trump felaktigt utropar sig som vinnare och om extrema ledare över hela världen och i Europa stöder honom. Vissa anser att det är bäst att låta USA lösa problemet självt - och att EU ska vara tyst under de två månaderna mellan valet och att presidenten svärs in. Andra menar att en tystnad riskerar att leda till ett splittrat Europa då en del europeiska länder, så som Ungern och Polen, förväntas ge Trump stöd. Omni 201018.

Små fel kan ogiltigförklara hundratusentals röster. Hundratusentals distansröster kan komma att ogiltigförklaras i det amerikanska presidentvalet på grund av små misstag med valsedlarna. Nu ringer organisationer och volontärer runt till personer som gjort fel så att de kan rättas till före valet och därmed räknas, skriver NPR. Det kan handla om en utebliven signering eller ett felaktigt ifyllt formulär. "Processen är förvirrande, särskilt för den som röstar för första gången," säger Adin Lenchner, som är biträdande direktör för NextGen America, vars volontärer nu ringer runt. Det kan bli särskilt viktigt i vågmästardelstaterna. I viktiga Florida har över 11 500 lagda röster redan behövt rättas till. I presidentvalet 2016 nekades 318 728 röster på grund av fel. Omni 201019.

Forskare: "USA kan få minoritetsstyre". Ledande demokratiforskare varnar för att USA kan vara på väg mot vad som kallas för minoritetsstyre. Med minoritetsstyre menas att ett parti gång på gång kan vinna val, trots att det inte har stöd av en majoritet av befolkningen. Det republikanska partiet behöver inte längre mer än 48 procent av rösterna för att vinna ett presidentval," säger Steven Levitsky, professor i statsvetenskap vid Harvarduniversitetet. Han är en av två författare till den mycket uppmärksammade boken "How democracies Die", alltså "Hur demokratier dör". "För val till den amerikanska senaten kan partiet förlora med 6 procent och ändå få en majoritet av platserna," säger han. Att det går så här i ett eller annat val är inte så konstigt eller problematiskt. Förklaringen ligger i ett system som med avsikt ger delstater med en liten befolkning större vikt jämfört med delstater med stor befolkning. Nu varnar forskare för att det här är på väg att bli mer regel än undantag. Bland annat på grund av att allt fler republikanska väljare återfinns just i de befolkningsfattiga delstaterna. Om landet genomgående i val efter val styrs av politiker valda av en minoritet, kan det undergräva systemets legitimitet, fortsätter demokratiforskaren Steven Levitsky. "Det undergräver inte minst legitimiteten för systemet bland unga människor som vuxit upp med detta," säger han. SR 201020.

Därför röstar så få amerikaner. Jämfört med i Sverige är det amerikanska valdeltagandet lågt - i presidentvalet 2016 röstade 55,5 procent av de 250 miljoner röstberättigade amerikanerna. "Bland annat beror det på att väljare uppfattar röstningssystemet som krångligt," säger Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot. Varför är valdeltagandet så lågt? "Enligt forskningen finns det flera orsaker. Det handlar bland annat om att väljare uppfattar att röstningssystemet är krångligt, ser olika ut i olika delstater, men innehåller oftast olika typer av förhandsregistrering. Dessutom anser kritiker att det i vissa delstater finns för få vallokaler och det i kombination med andra juridiska begränsningar kring vilka som får rösta ger ett lägre valdeltagande. Även poströstning betraktas av många röstberättigade som krångligt. Att själva valdagen alltid infaller på en helgfri tisdag, det vill säga många arbetar den dagen, är en annan faktor som påverkar." Vilka är de andra orsakerna? "Två saker framhålls av forskare och debattörer. Dels att elektorssystemet vid presidentvalet gör att många delstater redan på förhand kan betraktas som avgjorda och det gör att vissa väljare i de delstaterna tycker det känns onödigt att rösta och, framför allt, en uppgivenhet om möjligheten att förändra, det vill säga en allmän misstro mot politiker, inte minst de styrande i Washington D.C., gör att viljan att rösta minskar. Samtidigt pekar andra på att engagemanget i lokala val ofta är stort i USA." Hur många väntas rösta i år? "Det är väldigt svårt att förutspå. Det som talar för ett större valdeltagande är att engagemanget för och emot de båda kandidaternas denna gång är kraftigt. Det som gör det mer osäkert är inte minst hur covid 19-pandemin påverkar viljan att gå till vallokalerna och kopplat till det hur omfattande poströstningen blir denna gång. Den väntas stiga, men hur mycket?" SR 201020.

Trump: Vi behöver hjälp från Gud. "Vi behöver hjälp från chefen", sade Donald Trump under ett kampanjmöte nyligen och pekade upp mot himlen. Under mötet påpekade han också att Jesus är betydligt mer berömd än han själv. Den svenske Trumpkännaren Ronie Berggren menar att presidentens uttalande är tydligare än det brukar vara. Under ett kampanjmöte i Greenville, North Carolina, förra veckan talade Donald Trump om att inga försiktighetsåtgärder i världen mot covid-19 kan undanröja behovet av att förlita sig på Gud, skriver Lifesite News. Läs mer i Världen idag 201021.

Republikanen Mitt Romney röstade inte på Trump. Den republikanske senatorn Mitt Romney röstade inte på Donald Trump i årets presidentval, rapporterar The Hill. Hans stab vill dock inte uppge om han i stället röstade på demokraten Joe Biden. Romney har länge varit en av Trumps främsta kritiker inom det egna partiet och gick nyligen hårt åt presidenten för att denne inte tagit avstånd från konspirationsteorin Qanon. Trump har å sin sida ofta kritiserat Romney, men skämtade nyligen om att han ”inte längre är arg på Romney” sedan senatorn ställs sig bakom Trumps kandidat till högsta domstolen, Amy Coney Barrett. Omni 201022.

USA: Ryssland och Iran försöker påverka valet. USA pekar ut Iran och Ryssland för att ha försökt påverka opinionen inför presidentvalet om knappt två veckor och skapa splittring i flera delstater. Iran ska bland annat ha legat bakom hotfulla mejl som skickats till registrerade demokrater - som uppmanade dom att rösta på president Trump. Båda länderna ska också ha kommit över information om röstlängder. SR 201022.

Qanon-anhängare kan få plats i kongressen. Det började som konspirationsteorier i forumet 4chan - nu verkar Qanon ha verklig påverkan på politiken i USA. "Anhängare till Qanon har ställt upp och kandiderat för politiska uppdrag på olika nivåer i USA," säger Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentator. Vad är Qanon? Qanon är ett samlingsnamn för en rad konspirationsteorier som går ut på att president Donald Trump skulle vara motarbetad på ett dolt, systematiskt sätt, att han bekämpas av en sorts hemlig parallell skuggstat, och att hans motståndare skulle vara inblandade i sexhandel till kannibalism. Det handlar om konspirationer utan faktagrund som sprids och fått fäste bland vissa Trump-anhängare. Qanon började hösten 2017 med att en person i en chattgrupp hävdade att hen hade tillgång till sekretessbelagt material. Personen kallade sig Q och var anonym, därav namnet Qanon. Hur har teorierna fått spridning? Bland annat på grund av att teorierna uppmärksammas i medier, men också att de fått visst fäste i politiken. Ett antal anhängare till Qanon har ställt upp och kandiderat för politiska uppdrag på olika nivåer i USA. Ett exempel är Marjorie Taylor Greene, republikansk politiker från Georgia, som ställt sig bakom konspirationsteorierna. Hon ser ut att få en plats i kongressen, och därmed blir Qanon-teorierna upplyfta till en annan politisk nivå och får en bredare plattform. Kan det påverka utgången i valet? När president Donald Trump har fått frågor om Qanon har han valt att inte avfärda teorierna, som många andra ledande politiker, inklusive vicepresident Mike Pence, har gjort. I stället har Trump hävdat att Qanon "växer i popularitet" och att Qanon-supportrar "gillar mig väldigt mycket". Trump är alltså öppen för att låta de här konspirationsteorierna stå oemotsagda och fortsätta spridas. Om det också kan påverka valet eller inte återstår att se. SR 201022.

Trumps kandidat godkänd av justitieutskottet. I USA har senatens justitieutskott godkänt president Donald Trumps kandidat till Högsta Domstolen, Amy Coney Barrett. Röstsiffrorna blev tolv mot noll. Alla tio demokrater i utskottet bojkottade omröstningen i protest mot att nomineringsprocessen genomförs före presidentvalet. Det definitiva avgörandet sker vid en omröstning i hela senaten och den är planerad till nästa vecka. SR 201022.

Biden vill se utredning av antalet domare i HD. Den demokratiska presidentkandidaten Joe Biden har länge undvikit att svara på hur han ser på möjligheten att utöka antalet domare i högsta domstolen, så kallad "court packing". I en intervju med CBS säger Biden nu att han vill att en särskild kommission utreder saken om han blir president. Kommissionen skulle innehålla representanter från båda partierna och få 180 dagar på sig att lägga ett förslag. Frågan om "court packing" är viktig eftersom en president skulle kunna förändra den ideologiska balansen i domstolen genom att utöka antalet domare. Omni 201022.

270 elektorer - då är valet avgjort. USA går till val - och systemet mer elektorsröster skiljer sig från hur val går till i till exempel Sverige. "Det är elektorerna som väljarna egentligen röstar fram tredje november, även om det står Joe Biden eller Donald Trump på valsedeln," säger Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot. Varför är elektorerna viktiga? Det är elektorerna som väljarna egentligen röstar fram tredje november, även om det står Joe Biden eller Donald Trump på valsedeln. I mitten av december väljer sedan elektorerna formellt president. De är då bundna att lägga sina röster på den kandidat som vunnit i den delstat som elektorerna representerar, om de bryter mot det, vilket mycket sällan sker, kan de straffas, olika hårt i olika delstater. Varför har man det här systemet? Det står inskrivet i konstitutionen från slutet av 1700-talet, och det fanns två huvudskäl till att systemet infördes. Det första var att de ansvariga – USA:s så kallade grundlagsfäder - var oroliga för att väljarna vid direktval skulle kunna manipuleras, det här var ju då en ny oprövad demokrati, och de ansåg att det behövdes ett slags filter som såg till att människor inte röstade fram någon med till exempel diktatoriska tendenser. Det andra skälet var att elektorerna skulle ge inte så befolkningstäta, delstater lite mer att säga till om i valet av president. De här skälen och alltså själva elektorssystemet, ifrågasätts ju allt oftare och med större kraft - kritikernas vanligaste argument är att systemet inte är demokratiskt, eftersom det inte alltid är den som får flest röster i valet som blir president. Varför är de just 538? Det är uträknat så att delstaterna tilldelas lika många elektorer som de har representanter i kongressen, och slår man ihop antalet senatorer - 100 stycken - och antalet ledamöter i representanthuset - 435 - och till det lägger tre elektorer som representerar huvudstaden Washington D.C. så blir det 538. Det innebär att den som vinner 270 eller fler av dessa elektorer väljs till president. SR 201023.

Mer sansat tonfall när Trump och Biden tvistade om coronakrisen, utrikespolitik och rasfrågor i sin sista tv-duell. Den första debatten mellan duon urartade i ett kaotiskt meningsutbyte, där kandidaterna ständigt avbröt varandra. Enligt Washington Post avbröt Trump Biden 71 gånger medan Biden avbröt Trump 22 gånger. Nu blev det ett betydligt mer sansat meningsutbyte, som delvis kan ha varit ett resultat av att kandidaterna enligt de nya debattreglerna fick sin mikrofon tystad under motdebattörens öppningsanföranden i de olika ämnena. Trump försökte porträttera sig som den politiska outsidern, precis som för fyra år sedan och kritiserade Biden för att inte ha åstadkommit något av värde trots sin långa karriär inom politiken. Biden anklagade ofta Trump för inkompetens och påstod att han själv blir en president som representerar alla amerikaner ifall han segrar. Debatten tangerade coronakrisen, nationell säkerhet, amerikanska familjernas trångmål, invandring, rasfrågor och klimatförändringen. yle 201023.

Secret services hemliga namn på Trump. Amerikanska säkerhetstjänsten Secret service har kodnamn för presidenten - Donald Trump och hans fru Melania kallas för Mogul och Muse i kommunikationen. "Till en början var det just kod, men nu är det mer av tradition som man använder sig av kodnamn," säger Fernando Arias, USA-korrespondent. Varför har man kodnamn? Presidenter har fått kodnamn ända sedan Harry Trumans tid som var president mellan 1945 till 1953. Truman hade namnet General, trots att han inte var general. Till en början var det just kod - ett sätt att maskera vem det var man pratade om - men nu är det mer av tradition som man använder sig av kodnamn. Hur får de sina olika namn? De får välja själva från en lista, vilket innebär att de ibland försöker hitta något som kanske också kan skicka en politisk signal. Pioneer till exempel, som Kamala Harris nu har, anspelar på att hon är den första svarta kvinnan som är vicepresidentkandidat för något av de största partierna. Barack Obama valde Renegade, som kan betyda rebellisk eller överlöpare. Enligt traditionen får hela familjen då ett namn med samma begynnelsebokstav, så Michelle Obama blev Renaissance. Vilka andra exempel på olika namn finns det? Joe Biden är Celtic och hans fru, Jill Biden, är Capri. John McCain hette Phoenix. Meghan McCain, John McCains dotter, fick kodnamnet Peter Sellers. Hon har i flera intervjuer sagt att hon inte gillar Secret Service, det är oklart om det hade med kodnamnet att göra. Sedan finns det kodnamn för olika poster i en administration som inte förändras. Alla pressekreterare, till exempel, har kodnamnet Matrix. SR 201024.

Kamala Harris’s Disturbing Connection To Radical Pro-Hamas Organization CAIR Revealed. Senator Kamala Harris, (D-CA) who has been chosen as Joe Biden’s running mate in his bid for the US presidency, has in the past endorsed and actively supported an American Muslim organization, the Council on American-Islamic Relations (CAIR) which is unabashedly anti-Israel, supports BDS and has in the past been linked with the Holy Land foundation which was indicted for its support of terror group Hamas. According to a report by the Washington Beacon, "as California’s attorney general and then as U.S. senator, Harris forged a relationship with CAIR". Vos Iz Neias 201026.

Barrett klar som ny domare i Högsta domstolen. Natten mot tisdagen röstade den amerikanska senaten in juristen Amy Coney Barrett som ny domare i Högsta domstolen i USA. Därmed tar president Trump hem en politisk vinst en vecka före presidentvalet. President Trump ödslade ingen tid efter att senaten röstat igenom utnämningen av Amy Coney Barrett utan höll ceremonin där hon svors in som ledamot i Högsta Domstolen strax efteråt, i kvällsmörket på Vita Husets gräsmatta och sa att det är en betydelsefull dag för USA och för konstitutionen. Och för republikanerna och president Trump är tillsättningen av Amy Coney Barrett inte bara betydelsefull, utan en jättevinst. Hon efterträder den liberala domaren Ruth Bader Ginsburg och domstolen har nu en klar konservativ majoritet för kanske decennier framöver, vilket kan påverka flera avgörande frågor som sjukvård och abort i USA. Demokraterna i senaten menar att en så viktig utnämning inte ska få ske med bara en vecka kvar till presidentvalet. Senatorn och Demokraternas vicepresidentkandidat Kamala Harris sa efter utnämningen att republikanerna har gått emot det amerikanska folkets vilja genom en illegitim process. Med Amy Coney Barrett har president Trump nu tillsatt en tredjedel av alla domare i Högsta Domstolen. Och Republikanerna hoppas att utnämningen under slutspurten av valrörelsen kan övertyga konservativa väljare som är misstänksamma mot president Trump att ändå lägga sin röst på honom. SR 201027.

Roar Sörensen: Ganska uppenbart varför israelerna föredrar Trump. Läs om jämförelsen mellan Trump och Biden i Världen idag 201028.

Tusentals bad för abortkritisk domare. Över 35 000 personer uppges ha samlats under söndagens bön- och lovsångsmanifestation på National Mall i Washington. Under mötet, som var en del av Sean Feuchts lovsångsturné, bad man utanför Högsta domstolen där Trumps abortkritiska domarkandidat blev invald dagen därpå. Läs mer i Världen idag 201028.
Svenska mediers rapportering om HD-domare får kritik. Amy Coney Barretts väg till USA:s högsta domstol har bevakats intensivt också av svenska medier och ofta har fokus legat på att problematisera hennes kristna tro och konservativa värderingar. SVT hävdade att hon "slingrade sig" i abortfrågan. En helt felaktig beskrivning, menar Ronie Berggren som driver podden Amerikanska nyhetsanalyser. Världen idag 201028.

Allt fler amerikanska nyhetsmedier stöttar Joe Biden. Allt fler nyhetsmedier stöder öppet presidentkandidaten Joe Biden inför valet i USA och säger att människor bör rösta på honom och inte Donald Trump. Dagstidningar som The New York Times har en lång tradition av att göra det här, men i årets val har tidskrifter som brukar vara neutrala också ställt sig bakom en kandidat. Kommunikationskonsulten och USA-kännaren Andreas Utterström tror att de amerikanska medierna överskattar sin makt och att deras stöd inte kommer ha en särskilt stor inverkan på valet. "Jag tror inte att det har så stor betydelse för själva resultatet och hur folk röstar, men jag tror att det bidrar till en känsla av att alla som jobbar på en tidning är partiska och delar ledarredaktionens åsikter," säger Andreas Utterström. Att medierna öppet stöttar en presidentkandidat är inget nytt fenomen. Dagstidningen The New York Times har till exempel gjort det sedan 1860. Vilken presidentkandidat som ska stöttas brukar avgöras av tidskrifternas ledarsidor och görs genom ofta ganska tuffa frågor som läsaren ibland kan ta del av. "Problemet är ju att för läsarna är det oerhört förvirrande och det blir ju lätt så då att när New York Times ger sitt stöd till Joe Biden så finns det vissa läsare som tänker att då är de partiska rätt över," även i nyhetsbevakningen, säger Andreas Utterström. Nu har också nyhetsmedier som USA Today och den ledande vetenskapstidskriften Scientific American för första gången gått ut med att de stöder en presidentkandidat. I båda fallen Joe Biden. Det här tror inte Andreas Utterström är en särskilt bra strategi. "Jag skulle önska mer att det var en mycket tydligare uppdelning mellan de som håller på med åsikter och de som håller på med vanlig nyhetsrapportering. För läsaren, tittare och lyssnare måste det vara ganska förvirrande tänker jag," säger Andreas Utterström. SR 201029.

Vicepresidentens viktigaste uppgifter. Varje presidentkandidat har en vapendragare - en person som kandiderar till vicepresident. "På senare tid har vicepresidenten setts som nyckelspelare i administrationen," säger Cecilia Khavar, Sveriges Radios USA-korrespondent. Vad har man för arbetsuppgifter som vicepresident? Först och främst är vicepresidenten den som får toppjobbet, presidentposten, om något händer med presidententen. Vicepresidenten är också ordförande i senaten, och har utslagsrösten där om de etthundra senatorerna skulle rösta femtio-femtio i ett ärende. En inte helt obetydlig roll när vi till exempel i år ser att senatsvalet skulle kunna leda till en jämn sammansättning i senaten. Vicepresidenten sitter också i det viktiga nationella säkerhetsrådet. Sen har vicepresidenten en symbolisk roll också, särskilt i valkampanjer, där vicepresidentkandidaten gärna ska komplettera presidentkandidaten på olika sätt för att locka till sig en så bred väljarkoalition som möjligt, och en representativ roll som företrädare för Vita huset. En vicepresident har förstås också praktiska, politiska arbetsuppgifter i sin administration och hur stor makt den har att utövat politiskt inflytande är på många sätt upp till chefen, presidenten. På senare år, sen George W. Bush och Dick Cheney, har vicepresidenterna haft tunga uppdrag, varit nära politiska rådgivare till presidententen och ses som nyckelspelare i administrationen. Mike Pence, till exempel har ju varit ansvarig för den insatsstyrka som hanterar coronapandemin och Joe Biden som Barack Obamas vicepresident beskrivs som att ha varit involverad i princip alla viktiga frågor, som den sista personen i rummet tillsammans med Obama, när han fattade viktiga beslut. SR 201029.

Ronie Berggren: USA:s evangelikala Republikaner ur ett annat perspektiv än Joel Halldorfs. Det är en dyster, men också felaktig bild som Joel Halldorf målar upp av USA:s evangelikala Republikaner. En duktig bilförare måste bemästra både gas som broms. När USA:s evangelikala gasade för att hjälpa slavar och kvinnor så var de enligt Halldorf progressiva. När de bromsar mot aborter och icke-heteronormativ sexualitet så är de enligt honom bakåtsträvare. Men en broms behövs om vägen inte är rak. Läs mer i Världen idag 201029.

Kina står redo att sluka splittrat USA. Det enda landet i världen vars ekonomi väntas växa under 2020 är Kina (med 1,9 procent, enligt Internationella valutafonden). Det kan jämföras med världens övriga stora länder i G20-gruppen, där samtliga väntas få minustillväxt. Totalt förutspås den globala ekonomin att krympa med 4,4 procent under 2020. DN 201019. Orsaken till detta ras i världsekonomin stavas så klart: covid-19. Världen idag 201029.

USA:s ekonomi rusar - Trumps nya vapen i valkampanjen. Under det tredje kvartalet växte USAs ekonomi snabbare än någonsin tidigare. Och Donald Trump använder nu ökningen i sin valkampanj. BNP-siffrorna som kom idag innebär att den amerikanska ekonomin växte med 7,4 procent jämfört med föregående kvartal. Det är den största ökningen sedan 40-talet, då man började samla tillförlitlig statistik. Under årets två första kvartal krympte ekonomin avsevärt på grund av pandemin och de efterföljande restriktionerna. Att BNP skulle växa när samhället öppnar igen är därför ingen överraskning och analytiker spår att ekonomin kommer fortsätta att expandera om än i långsammare takt under det fjärde kvartalet. Det här är den sista ekonomiska lägesbilden innan valet på tisdag och Trump har redan börjat använda sifforna i sin kampanjreklam. Enligt opinionsmätningarna har amerikanska väljare relativt stort förtroende för att Trump är rätt president för att få USAs ekonomi på fötter igen, och om han kan övertyga fler väljare om den saken ökar hans chanser att knappa in på Bidens försprång i opinionsundersökningarna. En utmaning för den sittande presidenten är att smittspridningen just nu ökar i USA, bland annat i flera viktiga vågmästarstater. Det var bland annat oron över pandemin som fick aktiemarknaden att vända nedåt igår då Dow Jones index sjönk med 3,4 procent. När det gäller hanteringen av pandemin är det Joe Biden som har störst förtroende av de två presidentkandidaterna. För en del väljare kommer valet på tisdag stå mellan vilken av de här frågor man prioriterar högst: Hantering av pandemin eller ekonomin. SR 201029.

Ronie Berggren: Därför stöder - fortfarande - en majoritet av evangelikala kristna i USA Trump. Det annalkande amerikanska presidentvalet har ånyo väckt till liv den kristna debatten om president Donald Trump. Går det att som kristen stödja honom? Den frågan bollades friskt när Trump först vann 2016. Av USA:s vita evangelikala ansåg då 81 procent att det mycket väl gick att rösta på Donald Trump och gjorde också det (USA:s svarta befolkning har ett annat historiskt förhållande till partierna oavsett partiledare). Det är värt att ställa sig frågan om det som kristen fortfarande går att stödja Donald Trump? Svaret är ja. Läs fortsättningen i Dagen 201031.

Obama och Biden: "Det är dags för Trump att packa". Under lördagen framträdde Joe Biden och tidigare presidenten Barack Obama på samma scen för första gången under årets valrörelse. Demokrat-duon talade inför anhängare i nyckeldelstaten Michigan, och skickade ett tydligt budskap till Donald Trump. "Det är dags för Donald Trump att packa väskorna och åka hem," sa Biden enligt Real Clear Politics. Joe Biden sa att USA har haft nog av kaos under Trumps tid som president, och menade på att han och Obama inte gick igenom en enda skandal under deras tid tillsammans i Vita huset Omni 201031. RealClear Politics 201031.

Här står Trump och Biden i sakfrågorna. Under tisdagen går USA till val. Men vad är det egentligen som står på spel, bortom sensationella rubriker och upprörda känslor inför kandidaterna? Världen idag försöker här, mycket kortfattat, redogöra för något av vad republikanen Donald Trump och demokraten Joe Biden tycker i viktiga sakpolitiska frågor. Läs svaren i Världen idag 201103.

USA har lämnat Parisavtalet. USA har nu lämnat Parisavtalet, det globala klimatavtal som syftar till att begränsa effekterna av den globala uppvärmningen. "Utträdet var väntat, men har mötts av starka reaktioner från omvärlden. Det är ett svek och en kniv i ryggen på ett av få internationella samarbeten som varit framgångsrikt," säger Pascal Canfin, ordförande i EU parlamentets miljöutskott, när USA officiellt nu lämnat Parisavtalet. Frankrike gör också ett gemensamt uttalande med Storbritannien, Italien, Chile och FN:s klimatkonvention där de beklagar utträdet. "Det finns inget större ansvar än att skydda jorden och dess invånare mot hotet från klimatförändringarna. Vetenskapen är tydlig. Nu måste vi samarbeta och snabba på arbetet," skriver de. President Donald Trump inledde redan första året av sin mandatperiod processen, för att lämna avtalet, som enligt honom är skadligt för den amerikanska ekonomin och inte sätter tillräckligt stor press på fattigare länder. Men att världens rikaste land, som historiskt har stått för det mesta av de globala koldioxidutsläppen nu lämnar kritiseras även på hemmaplan. "Vi kan inte vara det enda landet i världen som ställer sig vid sidan om, på det här sättet, säger representanter för nära fyra tusen amerikanska städer, delstater, universitet och företag som samlas under parollen "We're still in" och som hela tiden fortsatt att hävda att de aldrig lämnat avtalet, vad presidenten än säger." Demokraternas Joe Biden kommenterar på Twitter att om han vinner valet kommer USA att gå in i klimatavtalet igen "om exakt 77 dagar", skriver han. SR 201105.

Hbtq-fråga blir Coney Barretts första religionsfrihetsmål. Ska en fosterhemsbyrå kunna stoppas från att förmedla fosterhem för att den har policyn att äktenskapet är något mellan man och kvinna? Det är det första religionsfrihetsmål som Trump-utnämnda domaren Amy Coney Barrett kommer få ta ställning till i Högsta domstolen. Philadelphia stad har förbjudit en katolsk fosterhemsbyrå vid namn Catholic Social Services från att förmedla fosterhemsföräldrar på grund av att byrån har en biblisk äktenskapssyn – att äktenskapet är något mellan man och kvinna. CBN News skriver att byrån har sagt att den inte vill placera barn hos samkönade par, men att den i själva verket inte har sagt nej till något homosexuellt par som velat vara fosterföräldrar, utan att det är själva synen på äktenskap som gör att byrån inte får förmedla fosterhem. En religionsfrihetsjuristbyrå företräder nu en grupp fosterföräldrar från Catholic Social Services eftersom de menar att Philadelphia stad bryter mot religionsfrihetslagen. Fallet har nu nått Högsta domstolen. Läs mer i Världen idag 201104.

Därför vågar ingen utropa Biden till valets segrare. Joe Biden fortsätter öka sitt övertag i flera viktiga delstater, och allt fler bedömare menar att han nu har segern inom räckhåll. Vinner han Pennsylvania, där han nu tagit ledning, är allt klart. Ändå avvaktar de stora amerikanska medierna med att utropa honom till segrare i delstaten. "Det vi gör nu är att räkna på det vi vet om de återstående rösterna i Pennsylvania," säger CNN:s David Chalian till den egna kanalen. Merparten av rösterna som finns kvar att räkna kommer enligt CNN från storstadsområdet kring Philadelphia, och hittills har röster från det området övervägande tillfallit Biden. Men nyhetsbyrån AP skriver att marginalerna är för små och de återstående rösterna för många för att de ska kunna slå fast vem som vunnit. "Det finns en möjlighet att det inte avgörs på flera dagar", skriver man. På ABC News pekas en vinnare ut först när kanalen är 99,5 procent säker på hur rösträkningen i delstaten kommer sluta, rapporterar sajten Fivethirtyeight, som ägs av ABC. Omni 201106.

Anställda uppges backa från Trump: "Det är över". Vissa högre tjänstemän i Vita huset börjar att dra sig tillbaka från president Donald Trump då man börjar ana en valförlust, uppger källor inom Vita huset för CNN. "Det är över", säger en rådgivare inom Trumpadministrationen. Tidigare Trumprådgivaren Omarosa Manigault Newman säger till Sky News att Donald Trump uppges vara på mycket dåligt humör under fredagen. De republikanska reaktionerna på presidentens anklagelser mot Demokraterna om misstänkta oegentligheter i samband med rösträkningen varierar. Trumps dotter Ivanka Trump och senatorn Mitch McConnell har inte velat ställa sig bakom uttalandena, men uttrycker ändå sitt stöd för presidenten. Senatorerna Mitt Romney och Pat Toomey har öppet kritiserat Trump. Omni 201106.

Republikanerna tar första juridiska striden till HD. Republikanerna i Pennsylvania har bett USA:s högsta domstol att ge order om att valsedlar som inkommit efter valdagen ska hållas separerade och att de tills vidare inte ska räknas, skriver Politico. Ärendet är det första juridiska målet angående presidentvalet som når högsta domstolen. Begäran lämnas in trots att Pennsylvanias statssekreterare Kathy Boockvar redan förra månaden gav direktiv om att sådana röster ska hållas åtskilda från andra. Omni 201106.

OSSE: "Vi har inga bevis för systematiskt valfusk". Donald Trumps påstående att det förekommit valfusk under presidentvalet har inget som helst stöd, enligt talespersonen för OSSE:s valobservatörer på plats i landet till Ekot. "Vi har inte sett några bevis på systematiska oegentligheter," säger Katya Andrusz, talespersonenen för valobservatörerna som är i USA på uppdrag av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. "Det är viktigt att understryka ordet "systematiskt". Misstag har förekommit, men enligt våra observationer har de varit sporadiska och rena tillfälligheter." President Donald Trump hävdar bland annat att röstsedlar försvunnit och tillkommit, samt att republikanska valobservatörer nekats inträde i vallokalerna. Han har särskilt riktat udden mot hur poströsterna, som varit rekordmånga i år, sammanräknas - allt utan att presentera bevis. I flera delstater har juridiska processer inletts. "Vi kommer att observera dessa processer, men vi blandar oss givetvis inte i några beslut. Domstolarna är där som en viktig aspekt av demokratin. Det är allas fulla rätt att vända sig dit." OSSE:s valobservatörer kommer att släppa en fullständig rapport två månader efter valet. "Men vi anser redan nu att valprocessen har flutit på imponerande bra, med tanke på alla hinder som coronapandemin har inneburit," säger Katya Andrusz. SR 201106.

Källor: Trump är på uselt humör - "kort stubin". President Donald Trump uppges vara på ett "bedrövligt humör", skriver Sky News. Tidigare Trumprådgivaren Omarosa Manigault Newman säger att hennes källor i Vita huset beskriver hur presidenten har ovanligt kort stubin. "Han skriker på alla att använda sina tillgångar, makt och pengar för att få stopp på rösträkningen," säger hon. Tidigare under fredagen sa Trump i ett uttalande att han kommer kämpa "med alla juridiska medel" för att inga "illegala" röster ska räknas. Det finns dock inga belägg för att sådana röster finns. "Vi har inte sett några bevis på systematiska oegentligheter," säger en talesperson för OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, till Ekot. Omni 201107.

Nytt rekord för covidsmittade i USA. Samtidigt som rösträkningen pågår för fullt i USA så fortsätter antalet dagliga inrapporterade coronafall att öka. Igår slogs det återigen ett dygnsrekord i USA med över 120 000 nya fall, enligt Johns Hopkins-universitetet, rapporterar nyhetsbyrån AFP. En av de smittade är Vita husets stabschef Mark Meadows. 61-åringen berättade att han hade covid-19 efter valet i tisdags, rapporterar CNN och hänvisar till två källor från Vita huset. Det är oklart hur länge Meadows har varit sjuk. Det senaste dygnet steg antalet dödsoffer i sjukdomen med 1 149 personer. Det är fjärde dagen i rad som dödssiffran överstiger 1 000. Över 9,7 miljoner människor har konstaterats med smittan i USA och fler än 236 000 människor har avlidit med covid-19. SR 201107.

Biden vinner Pennsylvania - leder med 37 000 röster. Joe Biden vinner valet i den avgörande delstaten Pennsylvania, slår flera amerikanska medier fast. De 20 elektorsrösterna i delstaten innebär att Biden passerar de 270 elektorer som krävs för att bli nästa president. Rösträkningen i delstaten pågår fortfarande. När segern utropades ledde Biden med runt 34 000 röster. Strax före midnatt hade ledningen utökats till rygt 37 000 röster, vilket motsvarar drygt 0,5 procentenheter. SR 201107.

Avståndet växer - Joe Biden vinner även Nevada. Joe Biden vinner även i Nevada, slår nyhetsbyrån AP och Fox News fast. Därmed utökar han marginalen till Donald Trump ytterligare. Nevada har sex elektorsröster, och i och med segern i delstaten har Biden nu säkrat 290 elektorer, om han inte tappar Arizona där han utropats som segrare av Fox News och AP men där andra mediehus avvaktar. Rösträkningen i Nevada är ännu inte helt slutförd. När AP tilldelade Biden segern ledde han med ungefär 20 000 röster marginal. Det krävs 270 elektorer för att säkra segern i presidentvalet. Demokraterna har vunnit Nevada fyra val i rad. Omni 201107.

Harris samtal: "Vi gjorde det, Joe - du ska bli president". I ett videoklipp som den blivande vicepresidenten Kamala Harris lagt ut i sociala medier syns hur hon ringer upp Joe Biden efter att han utropats till valsegrare. "Vi gjort det. Vi gjorde det, Joe. Du ska bli USA:s nästa president," säger hon. Harris tycks ha varit med sin man Doug Emhoff när beskedet kom. Han har lagt ut en bild på sitt Twitter-konto där han kramar sin fru och skriver: "Så stolt över dig." Omni 201107.

Stefan Löfven: Ser fram emot stärkt relation. Statsminister Stefan Löfven skickar sina gratulationer till Joe Biden och Kamala Harris. I ett uttalande säger han att han nu ser fram emot en stärkt relation. "Tillsammans kan vi leda en grön omställning", skriver han. Tidigare i veckan sade utrikesminister Ann Linde (S) till TT att inga gratulationer kommer att skickas förrän en kandidat erkänt sig besegrad. Omni 201107.

Obama gratulerar Biden: "Historisk och avgörande". Tidigare president Barack Obama gratulerar Joe Biden och Kamala Harris till segern i det amerikanska presidentvalet, skriver AFP. Obama kallar sin före detta vicepresidents seger för "historisk och avgörande". Många världsledare har gratulerat Biden till segern, så som Storbritanniens Boris Johnson och Kanadas Justin Trudeau. Sveriges statsminister Stefan Löfven skriver på Twitter att han ser fram emot att leda en "grön omställning" med Biden. Omni 201107.

Analyser: Första gången Donald Trump ställs till svars. Bara minuter efter att Joe Biden utropats till USA:s 46:e president började medierna att skildra Trumps väg bort från presidentmakten. Politicos Michael Kruse skriver att Trumps nu tvingas konfronteras med den nya titeln "förlorare". "För första gången i ett liv som präglats av att ingenting får några konsekvenser, har Trump ställts till svars på världens största scen", skriver han. AFP skriver i en lång skildring av Trumps år vid makten, att han nådde presidentposten genom att ge en enkel lösning på USA:s djupaste problem: Trump själv. Det var också det som aldrig ändrades under hans tid vid makten, enligt AFP. "Vad som aldrig förändrades, i USA och utomlands var att allt, överallt och hela tiden alltid skulle cirkulera kring den stora mannen med det färgade håret och solbrännan." National Reviews Andrew McCarthy skrev strax innan Bidens seger att Trump egentligen varit framgångsrik i sin politik, men aldrig förstod att axla den majestätiska och tunga rollen som president. Omni 201107.

CNN: Demokratiska partiet behåller representanthuset. Demokraterna kommer att behålla sin majoritet i representanthuset, visar en prognos från CNN. Demokraterna har redan vunnit 211 av de 218 platser som krävs för att få majoritet och kanalen gör sin bedömning utifrån matematiska modeller kring de valkretsar som ännu inte är avgjorda. Republikanerna har i nuläget säkrat 197 platser. Det är ännu inte avgjort vilket parti som kommer att få makten i senaten, kongressens andra kammare. I Georgia är valresultat så jämnt att det kommer att bli omval kring två senatorsplatser, något som kan bli helt avgörande. Det valet hålls i januari. Omni 201107.

Tidigare president Jimmy Carter gratulerar Biden. Tidigare presidenten Jimmy Carter välkomnar att Joe Biden nu bli USA:s nästa president. De två började sitt samarbete och sin politiska allians för fyra decennier sedan, skriver New York Times. "Vi är stolta över deras välskötta kampanj och ser fram emot den positiva förändring de kommer ge vårt land", skriver han och tidigare första dam Rosalynn Carter. Carter, som nyligen fyllde 96 år, har länge stått Biden nära och de har arbetat politiskt ihop när Biden var senator. Carter har tidigare kritiserat Bidens motståndare Donald Trump. Omni 201107.

Rudy Giuliani: De vill inte att sanningen ska komma fram. Trumpkampanjen står fast vid att det amerikanska presidentvalet kantats av fusk. På en presskonferens ett par timmar efter att flera mediebolag utropat Joe Biden som valsegrare meddelade Trumps advokat Rudy Giuliani att Trumpsidan inte kommer att erkänna Bidens seger i den avgörande delstaten Pennsylvania. "Vi vet alla varför Joe Biden skyndar fram för att falskeligen utropa sig till vinnare och varför hans allierade inom media försöker hjälpa honom till varje pris: De vill inte att sanningen ska komma fram," sa Giuliani enligt SVT Nyheter. Han sa också att Trump "självklart inte" kommer att erkänna sig besegrad. Trump har flera gånger hävdat att fusk förekommit, utan att lägga fram några bevis. Sen lördagskväll svensk tid twittrade han på nytt ut anklagelserna. Omni 201107.

Kändisar hyllar Harris och Biden: "Inte längre fiktion". Att Kamala Harris blir USA:s första kvinnliga vicepresident hyllas av kändisar på sociala medier. Skådespelaren Julia Louis-Dreyfus, som spelar vicepresident i tv-serien "Veep", skriver att det "inte längre är fiktion". Även tidigare första damen Michelle Obama och artisterna Lady Gaga och John Legend är några av alla som skickat gratulationer via Twitter. Som dotter till invandrare från Jamaica och Indien är Harris också den första personen med afroamerikansk och indisk bakgrund på posten, något som uppmärksammas av bland andra fredspristagaren Malala Yousafzai från Pakistan. Artisten Cher skriver att hon saknat att vara en del av världen. Omni 201107.

Linde: Relationerna med USA kommer bli bättre. Det strömmar in reaktioner på att Demokraternas Joe Biden vinner presidentvalet i USA. Utrikesminister Ann Linde tror att resultatet kommer gynna relationerna mellan Sverige och USA. "Det är skönt att vi har fått ett resultat efter att det gått så lång tid efter själva valet. Naturligtvis är jag väldigt glad att Joe Biden och - inte minst - Kamala Harris som den första kvinnliga vicepresidenten har fått tillräckligt med elektorsröster för att bli president och vicepresident," säger Sveriges utrikesminister Ann Linde till Ekot. Hon menar att Sverige redan idag har goda relationer med USA. "Men med det här resultatet kommer de bli ännu bättre. Joe Biden och Kamala Harris har varit väldigt tydliga med att de vill ha ett samarbete med många länder - ett multilateralt samarbete," understryker Linde och tillägger: "De vill vara kvar i Parisavtalet, de vill ha lösningar tillsammans när det gäller hälsofrågor till exempel nu i kampen mot pandemin, man vill samarbeta i Världshälsoorganisationen och i Världshandelsorganisationen på ett sätt som den nuvarande organisationen inte velat. Det är naturligtvis positivt," säger Linde. SR 201107.

Kamala Harris - historisk som vicepresident. USA:s tillträdande vicepresident Kamala Harris blir historisk både för att hon blir den första kvinnan och för att hon blir den första icke-vita personen på posten. "Det blir speciellt fokus på henne med tanke på att hon är den första kvinnan, men också för att 78-årige Joe Biden är den äldste presidenten någonsin som tillträtt på posten," säger Ginna Lindberg. Kamala Harris är 56 år gammal, född i Oakland i Kalifornien med föräldrar från Indien och Jamaica. Hon har varit senator för Kalifornien sen 2016. SR 201107.

Biden: "Låt oss nu ge varandra en chans". Blivande president Joe Biden höll i natt strax efter halv tre svensk tid sitt segertal i Wilmington, Delaware framför tusentals supportrar. Han sa bland annat att han är ödmjuk inför uppdraget och han vill ena landet. Efter att i flera dagar i rad vägt sina ord på guldvåg, vågade till slut Joe Biden utropa sig till segrare. "Det här landets folk har talat. De har gett oss en tydlig seger, en övertygande seger." En stor, jublande folksamling tog emot Joe Biden i hans hemstad Wilmington i Delaware. Många bar munskydd, men struntade i att hålla avstånd. Biden tackade alla inblandade i kampanjen, och framför allt sin fru. Han vände sig också direkt till Trumpväljare, när han återigen upprepade sitt budskap om enighet. "Jag förstår er besvikelse i kväll. Jag har själv förlorat ett par gånger. Men låt oss nu ge varandra en chans, sade han och fortsatte: Det är dags att lägga den hårda retoriken åt sidan, sänka temperaturen, se varandra igen, lyssna på varandra igen. För att göra framsteg måste vi sluta behandla våra motståndare som våra fiender. De är inte våra fiender. De är amerikaner." SR 201108.

Löfven: Biden rätt person för att ena USA. Stefan Löfven höll pressträff om presidentvalet i USA och Joe Bidens valseger. "Jag har lärt känna Joe Biden som en genuin person med fötterna stadigt på jorden. Jag är överygad om att han är rätt person för att ena USA," sa statsminister Stefan Löfven på en pressträff under förmiddagen. Stefan Löfven höll fram vikten av att Sverige har goda relationer med USA och att i flera frågor som rör internationellt samarbete, som coronapandemin och klimatförändringarna, är USA en viktig aktör. "Regeringen ser stora möjligheter att ytterligare bredda och fördjupa samarbetet med USA," sa Stefan Löfven. SR 201108.

Joe Biden: Det här är tiden att läka. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden utropar sig till segrare i presidentvalet i USA, i ett tal till det amerikanska folket. " Det här är tiden för USA att läka," sa Biden, en hänvisning till Predikaren i Gamla testamentet. I det splittrade landet firade många av hans anhängare - medan Trumpanhängare uttryckte trots och besvikelse. Efter att i flera dagar i rad vägt sina ord på guldvåg, vågade till slut Joe Biden utropa sig till segrare. "Det här landets folk har talat. De har gett oss en tydlig seger, en övertygande seger." En stor, jublande folksamling tog emot Joe Biden i hans hemstad Wilmington i Delaware. Många bar munskydd, men struntade i att hålla avstånd. Dagen 201108.

Glädje på flera håll efter Biden-seger. President Donald Trump har fortfarande inte erkänt sig besegrad efter beskedet igår att Joe Biden vunnit valet, och Trumpsupportrar demonstrerade igår på flera håll i landet mot det de säger är ett stulet val. Men för många Bidenväljare pågick firandet till långt in på kvällen. Tillsammans med hundratals andra stå Kiran Khocar McCabe vid avspärrningarna framför Vita Huset strax efter att Joe Biden hållit sitt segertal. "Det känns fantastiskt att få vara med och fira det här ögonblicket, och visa att vi är så redo att sätta punkt för de senaste fyra åren," säger hon. Hela dagen och till sent in på kvällen firades Bidens vinst runtom i Washington D.C. där 93 procent röstade på honom, med tutande bilar, dans och musik och fyrverkerier. Men mer än att lyfta fram Joe Biden handlar glädjen om att Donald Trump nu måste lämna presidentposten. Skyltar med Trumps kända TV-fras You're fired, du får sparken har satts upp vid Vita Huset. Och i flera andra storstäder runtom i USA utspelade sig liknande scener när beskedet kom efter fyra dagars rösträknande att Biden vunnit valet. Samtidigt vägrar presidenten erkänna sig besegrad och fortsätter att komma med ogrundade anklagelser om valfusk. Och på flera håll demonstrerade Trumpsupportrar mot det de menar är ett försök att stjäla valet från Trump. I en av nyckeldelstaterna i årets val Arizona säger Elisabeth Taylor att hon gärna skulle acceptera en Biden-seger om det inte hade funnits så mycket oegentligheter. SR 201108.

Löfven förhoppningsfull med Biden som president. När statsminister Stefan Löfven i dag kommenterade att Joe Biden blir USA:s nästa president, så betonade han att den gröna omställningen nu väntas ta ny fart. "I spåren av pandemin och klimatförändringarna så kan Sverige och USA vara ledande krafter i den gröna omställning som också skapar jobb för framtiden," säger Stefan Löfven. Under Trumps fyra år som president har det gnisslat en hel del i handelsrelationerna med omvärlden. Inte minst har det gällt mellan EU och USA. Men Stefan Löfven räknar inte med att Joe Biden kommer att lägga om handelspolitiken på något mer genomgripande sätt. "Vad det gäller handel så återstår ju det att se. Jag tror att WTO nog inte kommer att ifrågasättas på det som kanske skett nu, men däremot så ser jag framför mig att också att den tillträdande presidenten," Joe Biden, kommer också att värna amerikanska intressen och jag vet inte hur det skulle bli med exempelvis någon typ av handelsavtal, hur de diskussionerna kommer att gå vidare. Det är väl osäkert. Vi tror ju både i grunden på fri och öppen handel, men även Joe Biden har ju i det avseendet talat mycket för "buy American", säger Stefan Löfven. Stefan Löfven har träffat Joe Biden tidigare och tror att han är rätt person att efterträda Donald Trump som USA:s president. "Jag har lärt känna Joe Biden under hans tid som vice president. Och jag har lärt känna honom som en verkligen genuin person. Han står med fötterna stadigt på jorden och jag är övertygad om att han är rätt person för den här uppgiften, att också ena USA," säger statsminister Stefan Löfven. SR 201108.
Linde: Äkta vänskap mellan statsministern och Biden. Statsminister Stefan Löfven och USA:s nya president Joe Biden har mycket gemensamt, skriver Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter. "Två ledare med en arbetarklassbakgrund och med en verklig global utblick", skriver hon på Twitter. Linde menar vidare att det finns en "äkta vänskap" mellan de två ledarna. Omni 201108.

Källa: Trumps fru Melania har manat honom att ge upp. Donald Trumps fru Melania Trump har uppmanat presidenten att erkänna sig besegrad i presidentvalet, enligt källuppgifter till CNN. Den första damen har dock ännu inte officiellt kommenterat valresultatet. Allt fler personer nära Trump har uppmanat honom att acceptera valresultatet. Tidigare i dag sa två källor till samma kanal att hans svärson och nära rådgivare Jared Kushner har gått fram med samma budskap. Till ABC News säger en av Trumps kampanjarbetare att det just nu är en ”fruktansvärd känsla”. Men flera källor säger till kanalen att allt fler inser att Joe Biden har vunnit valet. New York Times har pratat med källor som säger att Trumps stab är utmattad och nu fokuserar på vad presidenten skulle kunna peka på som framgångar under sin tid vid makten, om han väljer att medge förlusten. Omni 201108.
Donald Trump i ny attack mot medierna: "Sedan när utser de nästa president?" President Donald Trump fortsätter att vägra acceptera valresultatet och i ett inlägg på Twitter ifrågasätter han nyhetsmediers utropande av Joe Biden som vinnare i valet. "Sedan när utser 'lamestream media' vem som blir nästa president?", skriver han. Nyhetsbyrån AP har räknat amerikanska väljarnas röster sedan 1848. Kort efter att CNN rapporterat att hustrun Melania Trump försöker få Donald Trump att ändra sig kommenterade även hon presidentvalet i ett inlägg på Twitter. "Varje laglig röst - inte olaglig - måste räknas. Vi måste skydda vår demokrati med fullständig transparens", skriver hon.

Vapenägare i USA oroliga efter Bidens vinst. Efter Joe Bidens vinst i presidentvalet i USA är det många som är rädda att vapenlagarna kommer att bli striktare. Igår hölls en protest mot valresultatet i Phoenix i Arizona, och för många där var vapenfrågan viktigast. "Joe Biden vill förbjuda den här typen av vapen, men ingen regering ska säga till mig vad jag får äga och inte. Enda sättet det här vapnet lämnar min händer är om jag är död," säger en man som inte vill säga sitt namn. Bland de hundratals Trumpsupportrarna som samlats i centrala Phoenix är det flera som har på sig i militärlik utrustning med hjälpar och västar och stora gevär hängande över kroppen, bland annat mannen jag pratar med. Han ser Joe Biden, som vill inför striktare regler kring vapen, som ett hot mot sin konstitutionella rätt att bära vapen. Enligt honom är att enda sättet att hålla en potentiellt tyrannisk regering i schack är genom en beväpnad civilbefolkning. En bit bort står John, och även han har ett stort automatgevär hängande framför bröstet. För honom handlar det om att genom att skydda sin rätt att bära vapen skydda alla rättigheter i konstitutionen, oavsett vem som är president. "Jag tror på att alla ska ha lika rättigheter, du är här och använder din yttrandefrihet och jag är här för att skydda min rätt till att bära vapen och vi båda gör det fredligt," säger John. SR 201108.

Över 50 miljoner covidfall - oktober värsta månaden. Antalet bekräftade coronainfektioner har nu passerat 50 miljoner världen över, visar siffror från nyhetsbyrån Reuters och AFP. De senaste 30 dagarna står för drygt en fjärdedel av den totala siffran efter att smittspridningen tagit rejäl fart igen. Oktober är den månad då flest fall konstaterats sedan pandemin startade. Under lördagen rapporterades 126 742 nya fall i USA, vilket är den högsta dagliga siffran i något land hittills, skriver CNN. Över 1,2 miljon människor har dött med covid-19 världen över. Omni 201108.

Analyser: Donald Trumps popularitet räddade partiet - men inte honom själv.Även om Donald Trump förlorade valet, vann han bland de väljare och i de delar av USA utanför storstäder där han hade starkt stöd 2016 - "Trumpismen" förlorade aldrig, skriver AP:s Michael Tackett i en analys. Ett tecken Tackett pekar på är att republikanska senatorer, varav många har varit starkt allierade med Trump, lyckades vinna nya mandatperioder. Trumps "popularitet bland hans kärnväljare hjälpte till att skydda sittande republikaner, men det var inte tillräckligt för att rädda honom själv", skriver Tackett. Perry Bacon Jr pekar också i en analys för Fivethirtyeight på att polariseringen i USA är tydlig i senatsvalet där bara en delstat, Maine, hittills har röstat på olika partier till senaten respektive presidentposten. Hittills har bara två senatsplatser av de 35 som var uppe till omval gått från en republikan till en demokrat. Omni 201108.

Bush har gratulerat Biden till valsegern: "Tackade för hans patriotiska budskap". Den förra republikanska presidenten George W Bush har ringt upp Joe Biden och gratulerat honom till valsegern, meddelar han i ett uttalande. "Jag uttryckte mina varma gratulationer och tackade honom för det patriotiska budskapet han levererade i går kväll", skriver Bush. I meddelandet gratulerar han också Donald Trump till en väl genomförd återvalskampanj. Han påpekar att Trump fick över 70 miljoner röster, vilket han beskriver som en "extraordinär politisk prestation". Bush konstaterar också att Trump har rätt att kräva en omräkning, men säger att USA:s invånare kan känna sig säkra på att valet genomfördes på ett säkert sätt. George W Bush var USA:s president mellan 2001 och 2009. Omni 201108.

Kung Salman gratulerar Biden: Historiska relationer. Saudiarabien sällar sig nu till de länder som gratulerat Joe Biden till segern i USA-valet. Kung Salman och kronprins Mohammed bin Salman skickade under söndagen gratulationer till den tillträdande presidenten och vice president Kamala Harris, skriver AFP med hänvisning till statlig saudisk media. Kungen betonade ländernas "nära historiska relationer". AP noterar att varken Brasilien eller Mexiko - som båda beskrivs som Trumpvänliga - har gratulerat Biden och Harris. Jair Bolsonaro, som har kallats "Tropikernas Trump", håller tyst i frågan. Och Mexikos president Andrés Manuel López Obrador säger att han vill vänta till efter rättsprocesserna är utagerade. På lördagen gratulerade Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman och Qatar Biden till segern Omni 201108.

Senatorer uppmanar Trump att inte erkänna Biden. Tunga namn inom republikanerna, så som tidigare presidenten George W Bush, uppmanar president Donald Trump att erkänna sig besegrad av Joe Biden. Men det finns också exempel på motsatsen - republikanska senatorerna Ted Cruz, Texas, och Lindsey Graham, South Carolina, tycker inte att presidenten ska ge upp ännu. "Om Republikanerna inte utmanar valresultatet och utmanar USA:s valsystem kommer aldrig någon republikansk president bli vald igen, säger Graham i en intervju med Fox News. Han menar att Trump fortfarande har en god chans att vinna i bland annat Georgia och Arizona. Omni 201108.

Åkesson till Lööf: "Beklagar att du vill ta politiska poänger på det här". I kvällens Agenda i SVT debatterade centerledaren Annie Lööf, SD-ledaren Jimmie Åkesson och V-ledaren Nooshi Dadgostar resultatet i - och följderna av - USA-valet. "Jag hade gärna sett en republikansk president," sa SD-ledaren, med tillägget att han "inte hör till dem som egentligen tror att Trump är bästa personen att leda USA". Hur ser du på Trumps agerande? "Det finns saker att ifrågasätta", sa Åkesson, syftandes på att man inte vet hur många som har röstat. "Men jag vet inte hur lämpligt det är att presidenten lägger sig i de processerna." Centerledaren Annie Lööf är glad efter valet av Joe Biden. "En lättnad att väljarna har röstat bort Trump." "Trump har visat vilken antidemokrat han är," sa Lööf och kritiserar att SD-ledaren inte tagit tillräckligt avstånd. Åkesson höll inte med. "Jag beklagar att Annie Lööf vill ta politiska poänger på det här," sa SD-ledaren. Först ut var en förinspelad intervju med statsminister Löfven. Han fick frågan om att Donald Trump har vägrat att erkänna en valförlust. "Att ifrågasätta ett valsystem är att gå väldigt långt." 70 miljoner röstade på Donald Trump - är USA splittrat? "Joe Biden är rätt person att ena USA," sa statsministern. Medverkar gör även författaren och den Pulitzerprisvinnande journalisten Anne Applebaum, som skrivit för en rad amerikanska tidningar. Omni 201108.

Möjliga utvägen: Trump kan göra Pence till president för att undvika åtal. Donald Trump är misstänkt för flera brott och för att undvika åtal är ett möjligt scenario att han utser vicepresident Mike Pence till president för att därefter bli benådad, skriver flera medier. Som USA:s president har nämligen Trump immunitet, men den upphör 20 januari när han ska lämna Vita huset. Det är dock oklart om Mike Pence själv skulle att gå med på detta, enligt Carli Pierson på The Independent. "Han kommer säkert att tänka igenom hur han framställs i historieböckerna om han gör så här", skriver Pierson. Gerald Ford valde att 1974 benåda sin företrädare Richard Nixon efter Watergate-skandalen. En annan möjlighet som diskuteras är om Donald Trump kan benåda sig själv, skriver The New Yorker. Om detta scenario inte blir verklighet hamnar frågan om Trumps eventuella benådning i Joe Bidens händer. Carli Pierson: Det är Biden som borde benåda Trump. Omni 201108.

Trumpväljare: Döda människor verkar ha röstat. I USA har det varit protester på flera håll i landet efter att det stod klart att Biden kommer att bli USA:s nästa president. I Pennsylvanias huvudstad Harrisburg samlades Trump-anhängare utanför delstatskongressen. "Döda människor som på något mystiskt sätt verkar ha röstat, 130 000 Biden-röster som plötsligt bara dyker upp och valsedlar som smugglas till Kanada." Tracy Quimby och Wendy Dominski har rest från delstaten New York för att protestera utanför Pennsylvanias delstatskongress i Harrisburg. De lyfter fram flera obekräftade teorier och faktum är att flera av teorierna har motbevisats. Bland annat de 130 000 rösterna som handlade om ett skrivfel på en lokal valmyndighet i Michigan. Misstaget rättades snabbt efteråt. "De kom med väskor som den här, fulla med röstsedlar," säger Tracy Quimby. Många av anklagelserna och konspirationsteorierna om valfusk får ett eget liv på sociala medier. En rörelse som går under namnet Stop the Steal mobiliserar nu folk i flera delstater. Vissa av demonstranterna anser att valet helt enkelt borde göras om. Tracy Quimby och Wendy Dominski berättar att de inte tittade på Bidens segertal i helgen. När jag berättar om innehållet så är de skeptiska till att Biden ska kunna ena landet. "Han har rätt i att vi alla är amerikaner oavsett partifärg, men då borde han också stå upp för att valet ska gå rätt till," säger Wendy Dominski. Genom sin twitter, sin kampanjorganisation och sina republikanska bundsförvanter fortsätter presidenten att ge näring till konspirationsteorierna. Runt 70 miljoner människor röstade på Donald Trump. Vissa av dem, precis som Tracy Quimby, känner sig bedragna. "Jag har sagt till mina barn att deras röst räknas, så känns det varken för mig eller för dem i dag," säger hon. SR 201109.

Estlands inrikesminister avgår efter utspel om Biden. Estlands inrikesminister Mart Helme lämnar sitt uppdrag. Det efter kritikstormen som riktats mot honom och hans son, finansminister Martin Helme och deras uttalanden om amerikanska presidentvalet. "Joe Biden och hans son Hunter Biden är korrumperade typer," sa inrikesminister Mart Helme i sitt radioprogram igår som han leder tillsammans med sin son finansminister Martin Helme. De två ministrarna från det högerextrema partiet Ekre, öste kritik över Biden och amerikanska valet, ett val som de påstod var omgärdat av fusk. "Man kan inte prata om någon demokrati eller rättsstat om man kan förfalska ett val så lätt och så massivt," fortsatte Martin Helme. Vidare påstod de att den så kallade "djupa staten" ville få bort Trump. En konspirationsteori om att det skulle finnas dolda grupperingar inom den amerikanska ledningen som drev egen agenda, påståenden för vilka det inte finns några bevis för. Uttalandena har väckt starka reaktioner, både inom regeringen och parlamentet. Centerledaren och premiärminister Jüri Ratas kallade sina regeringskollegors utspel för absurt, försvarsminister Jüri Luik sa att ministrarnas uttalanden undergräver Estlands säkerhet och hotar att försämra relationerna mellan USA och Estland och det största oppositionspartiet Reformpartiet hotade med en misstroendeomröstning. Men för en stund sedan valde inrikesminister Mart Helme att lämna regeringen självmant. "Efter att ha sett vilka lögner estniska medier har gått ut med väljer jag att avgå," sa Helme nyligen på en pressträff. Vad som händer med hans son, finansminister Martin Helme är i nuläget oklart. SR 201109.

"Historiskt när presidenten inte erkänner valet." I USA har den sittande presidenten Donald Trump fortfarande inte erkänt sig besegrad och det kan att skapa en del praktiska bekymmer för den tillträdande presidenten, Joe Biden. SR 201109.

EU hoppas på bättre relation med USA - men inför nya tullar. Med Joe Biden som president hoppas EU på en nystart i relationen med USA, inte minst när det gäller handel. Trots det har EU precis beslutat att införa nya strafftullar på amerikanska varor. "USA har haft tullar mot oss i ett år. Vi speglar bara USAs agerande. De har infört tullar mot oss, nu inför vi tullar mot dem", ungefär så sa kommissionär Valdis Dombrovskis i samband med dagens möte med EU:s handelsministrar. Bakgrunden är den långdragna dispyten kring flygplanstillverkarna: amerikanska Boeing och europeiska Airbus. Båda har anklagats för att ha fått olagligt statsstöd. Det har bekräftats av Världshandelsorganisationen WTO, vilket har öppnat upp för strafftullar från bägge parter. USA har redan infört tullar på europeiska varor, bland annat på ost, vin och whisky, till ett värde av 7,5 miljarder dollar. Och nu svarar EU med egna tullar till ett värde av 4 miljarder dollar. Enligt en preliminär lista riktas detta mot amerikanska produkter som torkad frukt, tobak och traktorer. Kommissionär Dombrovskis säger att EU har försökt lösa dispyten genom dialog men att USA inte har velat förhandla. EU är redo att dra tillbaka sina tullar om bara USA gör detsamma. "Vi är redo att dra tillbaka våra tullar så fort USA gör det", sa han. Dombrovskis upprepade också det vi hört från EU-företrädare de senaste dagarna: att man hoppas på en nystart och en förbättrad relation med den nya amerikanska regeringen. Med Joe Biden som president hoppas EU undvika nya konflikter och tullar. Man hoppas kunna reformera WTO och få bort den amerikanska blockering som nu förlamar organisationen. Och det finns viss förhoppning om ett handelsavtal mellan EU och USA, det tidigare avtalet man förhandlade om, TTIP, har ju legat i frysboxen sedan Donald Trump blev president. Men frågan är då om det är rätt läge att inför nya tullar mot USA i ett läge där man hoppas på förbättrad relation. Sveriges handelsminister Anna Hallberg har själv ställt sig den frågan. "Det är en fråga som Sverige verkligen har vänt och vridit på. Vi hade våra betänkligheter precis utifrån tajmingen, är det rätt i det här läget. Men vi har ställt oss bakom det här, det kan vara ett sätt för den nya administrationen att komma till förhandlingsbordet," säger hon. SR 201109.

Evangelikala vita väljare gav starkt stöd till Donald Trump. Undersökningar i samband med presidentvalet visar mönster hur kristna i USA röstat. Trump har enligt en stor valundersökning haft fortsatt starkt stöd från vita evangelikala, även om det tycks ha minskat något. Samtidigt verkar stödet för presidenten ha ökat något bland katoliker och protestanter samt bland svarta och latinamerikaner. 76 procent av de som kännetecknar sig som ”vita evangelikala” eller som pånyttfödda kristna har röstat på Donald Trump i det amerikanska presidentvalet. Detta enligt en omfattande valundersökning som New York Times publicerat. 23 procent inom samma grupp röstade för Biden. Trump skulle i så fall ha tappat några procent av de evangelikala rösterna sedan förra valet, men har alltså fortsatt förtroende hos majoriteten i gruppen. Trump fick bara stöd av ungefär nio procent bland svarta protestanter i presidentvalet. I samma grupp röstade tre procent på honom 2016, enligt Pew Research Center. Något som uppmärksammas i amerikanska medier är att presidenten ökar sitt stöd bland svarta och latinamerikaner. Bland män i den sistnämnda gruppen ska exempelvis 36 procent ha röstat på Trump. Noterbart är också att Trump i vissa undersökningar får betydligt högre stöd bland katolska väljare än vad katoliken Biden får - cirka 62 procent röstade på Trump och 37 procent på Biden, enligt New York Times. Siffror i Washington Post pekar i stället mot att Biden vunnit en knapp majoritet bland katolska väljare. De tidiga valundersökningarna ska således tolkas försiktigt, men de ger sannolikt en övergripande bild av de stora rörelserna bland amerikanska väljare. Ett tydligt sådant mönster är att de väljare som röstat på Biden i större utsträckning gjort det för att de ogillar Trump, och inte nödvändigtvis för att man stödjer Demokraterna. Hela 67 procent av Bidens väljare svarar enligt New York Times att de röstade för att få bort Trump. Drygt hälften, 52 procent, som röstade för Trump gjorde det främst för att de stödjer honom och 40 procent svarade att de valde Trump för att hålla Biden borta från makten. Det är tydligt att abortfrågan går som en vattendelare mellan Demokraterna och Republikanerna. 75 procent av Trumps väljare vill att abort ska vara olagligt. 72 procent av Bidens svarar att abort ska vara lagligt. I en väljarundersökning som Fox News publicerat får man bland annat svara på vilken fråga som varit viktigast i valet. Tre procent uppger att abort varit den viktigaste frågan, vilket motsvarar någonstans strax under fem miljoner amerikaner utifrån det uppskattade antalet väljare totalt. Hanteringen av coronapandemin samt jobben och ekonomin är annars det som återkommer högst upp bland väljarna, följt av hälso- och sjukvården och arbetet mot rasism. Världen idag 201109.

Trumps försvarsminister får sparken - motsatte sig militär mot demonstranter. USA:s försvarsminister Mark Esper får sparken, skriver president Donald Trump på Twitter. I stället tar Christopher C Miller, som arbetat på National Counterterrorism Center, över som tillförordnad på den tunga posten. Förändringen börjar gälla med omedelbar verkan, skriver Trump. "Chris kommer göra ett FANTASTISKT jobb!" Enligt New York Times är det ett väntat drag från Donald Trump, efter att Esper i somras sagt att han inte ställer sig bakom att skicka in militären mot de omfattande protesterna i flera städer. Det ska ha gjort Donald Trump "rasande", skriver tidningen. Redan före presidentvalet spekulerade flera medier i att Esper var nära att få lämna sin post. Omni 201109.

Trumps kampanj i nytt möte - inga planer på att ge upp. Under måndagsmorgonen amerikansk tid samlades delar av Donald Trumps stab i kampanjens högkvarter i Virginia för att diskutera nästa steg i de juridiska processer som dragits i gång efter valförlusten mot Joe Biden. Det rapporterar flera medier. Med på mötet fanns bland annat rådgivaren Jason Miller som hävdar att kampanjen just nu är i full färd med samla bevis om valfusk. Han säger att han tror att man kan samla tillräckliga bevis för att ändra utgången i nyckelstaten Pennsylvania, som Joe Biden vann. "Att ’ge upp’ finns inte i vår vokabulär just nu," säger han enligt Politico. Donald Trump och hans stab har vid upprepade tillfällen hävdat omfattande valfusk, utan att presentera några bevis. Tidigare i dag kom uppgifter om att flera personer i presidentens närhet börjat acceptera valförlusten. Säger också att omräkning väntar i Georgia och Arizona, samt att rättsprocesser drivs i Michigan och Wisconsin. Omni 201109.

Källor: Trump har planer på att ställa upp i valet 2024. Donald Trump har sagt till flera rådgivare att han har planer på att ställa upp i presidentvalet 2024, enligt källor till Axios. Sajten beskriver det som det allra tydligaste tecknet på att presidenten nu börjar inse att han förlorade valet mot Joe Biden, även om han ännu inte erkänt sig besegrad. Trump och hans kampanj har ända sedan valnatten hävdat att valfusk ligger bakom resultatet, och juridiska processer har inletts i flera av de nyckelstater som varit avgörande för utgången. Några bevis på valfusket har däremot inte presenterats. USA:s president har bara möjlighet att sitta över två mandatperioder om fyra år, men dessa behöver inte nödvändigtvis vara sammanhängande. I en rad tweets under måndagskvällen fortsätter Donald Trump att vägra erkänna valresultatet genom att hävda att det fuskats i delstater som Nevada och Georgia. Detta utan att presentera några bevis. Omni 201109.

McConnell till försvar för Trump: "Han har all rätt". Republikanernas senatsledare Mitch McConnell försvarar Donald Trump och säger att han har all rätt att ta till juridiska åtgärder för att se till att valet har gått rätt till. Det sa han i senaten under måndagen, enligt Axios. "President Trump har all rätt att undersöka oegentligheter och överväga rättsliga åtgärder," säger han. McConnell säger att det är upp till domstolarna att avgöra om valet har gått rätt till eller ej, och att medierna inte står över juridiken när det gäller att utropa en segrare. Än så länge har bara fyra republikanska senatorer erkänt Joe Biden och Kamala Harris som vinnare i valet. Donald Trump har i en rad tweets under måndagskvällen fortsatt att hävda valfusk i flera nycketstater, utan ett presentera några bevis. Omni 201109.

Topp-republikan stöttar Trump. USA:s president Trump kommer med nya anklagelser om valfusk, och fortsätter att ifrågasätta resultatet i presidentvalet. Nu får han stöd från republikanernas ledare i senaten, Mitch McConnell. Senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell har varit fåordig efter valet, men nu ger han sitt stöd till Donald Trump. Presidenten har all rätt att gå till botten med anklagelserna om oegentligheter, sa McConnell vid ett framträdande i senaten. Han passade också på att kritisera medierna. "Presidenten har laglig rätt att kräva omräkning. De rika mediebolagen har däremot ingen laglig roll i den här processen," sa senatsledaren Mitch McConnell, som undvek att ens nämna Joe Bidens namn. Men republikanerna är inte eniga. En liten grupp republikanska senatorer har erkänt Bidens vinst. Susan Collins från Maine gick igår ut som den fjärde republikanska senatorn som offentligt gratulerar Joe Biden till segern i presidentvalet. Även andra tunga republikaner, som tidigare president George Bush har framfört sina gratulationer. Trump-kampanjen fortsätter samtidigt hävda att det förekommit valfusk och regelbrott. TV-kanalen Fox News, som ofta har en mycket välvillig inställning till Trump, avbröt igår sin sändning av en presskonferens, där Trumps pressekreterare kom med nya anklagelser. Vi kan inte sända såna här grundlösa påståenden, utan belägg," sa programledaren Neil Cavuto på Fox News. Utanför Vita huset i Washington fortsätter Biden-supportrar att fira segern. På stängslet runt presidentpalatset har nån satt upp en stor skylt med texten You're Fired, du har fått sparken. Nu måste Trump snart inse sanningen, tycker byggnadsarbetaren Draeland James. "Vi väljare har sagt vårt, säger Draeland James, nu borde Trump följa konstitutionen och respektera valresultatet." SR 201110.

Unesco välkomnar valet av Joe Biden. Valet av Joe Biden som ny amerikansk president välkomnas av FN-organet för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco. Unescochefen Audrey Azoulay skriver på Twitter att hon hoppas att Biden innebär ett nytt engagemang i Unesco från USA:s sida, skriver AFP. USA bröt med Unesco 2018 i protest mot att organisationen gjorde Palestina till fullvärdig medlem. Källor inom Unesco uppger för AFP att signalerna från Biden-organisationen om förnyat samarbete är positiva. SR 201110.

Klartecken för federal granskning om valfusk möter hård kritik. USA:s justitieminister William Barr har givit klartecken till departementets åklagare att utreda anklagelser om valfusk. Det är en mycket ovanlig åtgärd som kritiseras - även internt på departementet. Det här bryter mot en 40-årig princip att inte störa valprocessen - så skriver Richard Pilger som fram till igår var högste ansvarige på justititiedepartement för just utredningar kring valprocesser, men som i protest mot Barrs beslut valde att omedelbart lämna sin tjänst. Justitieministern ger alltså grönt ljus till att åklagare på federal nivå ska kunna utreda en del av de anklagelser som förts fram av president Trump och republikanerna om valfusk. Normalt utreds sådana ärenden på delstatlig nivå eftersom det är delstaterna som är ansvariga för hur valet genomförs, men Barr anser att den principen inte är huggen i sten. Han medger att det är en ovanlig åtgärd men att den behövs för att inte rättsprocesserna ska dra ut på tiden i onödan - och för att de ska få större tyngd. Barr säger också att de federala åklagarna enbart ska starta utredningar om det finns - som han uttrycker det - tydliga och vad som tycks vara trovärdiga anklagelser om oegentligheter som - om de är sanna - eventuellt kan påverka utgången av valet i en delstat. Däremot ska de inte ta upp fall som bara tycks bygga på spekulationer eller är alltför fantasifulla, enligt Barr. Han har ju tidigare anklagats för att ha politiserat Justitiedepartementet och kritiken lär nu ta fart igen, inte minst från demokraterna. En före detta medarbetare på departementet under Barack Obamas presidenttid, Vanita Gupta, anser i en kommentar till nyhetssajten Politico att det här är ett sätt för Barr att tillfredsställa president Trumps önskemål. Och - som Gupta uttrycker det - underblåsa missuppfattningen om att det förekommit omfattande fusk som påverkat valutgången, något som ännu inte har bevisats. SR 201110.

Carin Stenström: Farlig vänstersväng kan vänta USA efter valet. Det är svårt att hävda annat än att Donald Trump varit framgångsrik som president. Ekonomin har blomstrat, han har genomfört mycket av det han gick till val på, han har tagit en viktig strid mot destruktiva krafter inom media och etablissemang. Och han har, till skillnad från föregångaren Barack Obama, fört en återhållsam utrikespolitik utan några krigsinsatser mot andra länder. Han har åstadkommit ett antal freds- och handelsfördrag, i Mellanöstern och på Balkan, som sannolikt kommer att få stor positiv effekt för berörda länder och omvärlden. Och han har hållit en stram kurs gentemot Kina och därigenom tvingat landet till förhandlingsbordet. Den nyvalde presidenten Joe Biden har i stor utsträckning framtiden bakom sig, inte bara vad gäller ålder, utan frågan är om han har den kapacitet och tankeskärpa som krävs för världens viktigaste politiska uppdrag. Det reser frågan: Vem är det egentligen som kommer att förvalta och upprätthålla presidentens funktioner under kommande år? Är det den vänster­radikala vicepresidenten Kamala Harris, eller finns det andra medarbetare bakom Biden som i det fördolda kommer att bli de verkliga makthavarna? Det ger onekligen upphov till allvarlig oro över vad som väntar i framtiden. Man måste också ställa frågan: Vilken politik kommer USA nu att växla in på? Det demokratiska partiet, inklusive den tidigare moderate Joe Biden, har rört sig kraftigt vänsterut under senare år, i en slags positionering mot Donald Trump. Vi lär få se ytterligare steg i den riktningen, mot ett vänster­totalitärt system som kontrollerar medier, universitet och samhällsförvaltning, och där de medborgerliga friheterna riskerar att försvagas. Den utvecklingen har redan pågått under lång tid och kommer nu att intensifieras. Det försvar för det ofödda livet som Donald Trump gjort sig känd för kommer att ersättas av en intensifierad abort­liberal propaganda. Trumps utnämning av tre konservativa domare i Högsta domstolen blir dock en bestående broms. Läs mer i Världen idag 201110.

Flera delstater i USA väntas legalisera droger. I skuggan av presidentvalet har flera viktiga frågor avgjorts på delstatsnivå i USA. I Colorado röstade en majoritet mot förslaget att förbjuda mycket sena aborter. I flera stater vill man legalisera vissa droger. Och i Louisiana görs ett tillägg i delstatens konstitution om att abort inte är en rättighet. Enligt Christian Post röstade över 60 procent av väljarna i delstaten Louisana för att göra abortmarkeringen. Tillägget i konstitutionen lyder bland annat: "Ingenting i denna konstitution ska tolkas för att säkra eller skydda en rätt till abort eller för att kräva finansiering av abort." I Colorado däremot gick man emot förslaget att stoppa majoriteten av aborterna som utförs efter vecka 22. I de flesta delstaterna, och de flesta av världens länder, finns en gräns för när man anser att en ofödd är ”livsduglig” och inte längre får aborteras. I Sverige är denna gräns satt till sista dagen i den 21:a graviditetsveckan. Väljarna i Oregon röstade igenom en mildring av narkotikalagstiftningen på delstatsnivå. Den som grips med innehav av "tyngre droger" ska kunna slippa rättegång och fängelse om man betalar böter och genomgår ett rehabiliteringsprogram. Dessutom har delstaten röstat för att "psilocybinsvampar" ska få användas för medicinskt bruk, skriver TT. Marijuana är sedan flera år lagligt i Oregon och det nya beslutet är enligt kritiker en öppning mot att göra även tyngre droger lagliga på sikt. Arizona, New Jersey, South Dakota och Montana röstade alla igenom legalisering av marijuana som nu är eller är på väg att bli lagligt i 15 delstater, enligt USA Today. I Mississippi röstade man för en ny flagga sedan delstaten dragit tillbaka den gamla. Det var den sista delstatsflaggan i USA med den sydstatssymbol som många anser har rasistiska undertoner, medan andra anser att den är en symbol för kulturarvet, rapporterar TT. Den nya flaggan pryds av orden: "In God we trust". Världen idag 201010.

Biden: Pinsamt att Trump inte erkänner sig besegrad. I USA fortsätter president Trump att vägra erkänna sig besegrad och nu sällar sig hans utrikesminister Mike Pompeo till de republikaner som håller med om att det kan ha förekommit valfusk. Demokraternas Joe Biden sa på tisdagskvällen på en presskonferens att Trumps inställning är pinsam. På en presskonferens på tisdagskvällen svensk tid sa Joe Biden, som i lördags utropades till vinnare i presidentvalet, att det inte får några egentliga konsekvenser att president Trump fortsätter vägra erkänna sig besegrad, men att det är pinsamt och kommer påverka Trumps eftermäle. Majoriteten av alla de som röstade på presidenten förstår att vi nu måste enas som land, sa Biden. Samtidigt fortsätter högt uppsatta republikaner att stötta president Trump i hans anklagelser om valfusk. Nu senast utrikesminister Mike Pompeo som upprepar det bland andra senatsledaren Mitch McConnell, senatorn Ted Cruz, och förstås Trumpkampanjen och pressekreteraren Kayleigh McEnany redan sagt: nämligen att varje laglig röst måste räknas medan alla olagliga röster ska avfärdas. Och som svar på frågan om det kommer att ske en fredlig övergång mellan Trump- och Bidenadministrationerna sa Mike Pompeo att det kommer ske en fredlig övergång- till en andra mandatperiod för Trump. Men när Joe Biden fick frågan om hur han ska kunna samarbeta med republikaner om de inte ens kan erkänna hans valseger svarade han kort, att de kommer att göra det. SR 201110.

Republikansk majoritet i senaten ett steg närmare. Demokraten Cal Cunningham i North Carolina erkänner sig besegrad i valet till senaten av sittande republikanska senatorn Thom Tillis, rapporterar amerikanska medier. Cunningham ledde i opinionsmätningarna inför valet och posten var en av de som Demokraterna hade störst hopp om att kunna vinna över för att i förlängningen överta majoriteten i senaten, skriver NBC News. Nu pekar i stället mycket på att Republikanerna behåller sin majoritet. Republikanerna har just nu säkrat 49 platser i senaten mot Demokraternas 48. Tre platser har ännu inte fördelats. Dels en i Alaska som väntas gå till Republikanerna och dels två i Georgia, som ska avgöras genom en andra valomgång i januari. Omni 201010.

New York Times: Inte några bevis för valfusk. I USA säger valansvariga i nästan varje delstat att det inte finns några bevis för omfattande fusk eller oegentligheter i samband med presidentvalet förra veckan. Det rapporterar tidningen New York Times, samtidigt som President Trump och hans administration fortsätter hävda att valet präglats av fusk i viktiga delstater. Donald Trump har inte hållit en presskonferens sedan innan Joe Biden utropades till vinnare av valet, men kommer dagligen med anklagelser om valfusk på Twitter och fortsätter vägra erkänna sig besegrad. Och hans pressekreterare Kayleigh McCenany sa i TV-kanalen Fox News inatt att de 70 miljoner som röstade på Trump förtjänar rättvisa och att fuskanklagelserna får prövas i domstol. Men både demokratiska och republikanska valansvariga i nästan alla delstater säger nu att det inte finns några bevis för valfusk eller felaktigheter som skulle kunna påverka valresultatet. Det visar en rundringning som tidningen New York Times har gjort. Ansvariga i alla delstater utom Texas, uttalade sig och ingen hade uppgifter om omfattande fusk. Tvärtom säger flera till tidningen att de är nöjda med hur röstningen och rösträkningen gått till i deras delstat. Tex i Pennsylvania och Michigan - två av flera nyckelstater där Trumpkampanjen menar att fusk förekommit och där flera stämningsansökningar lämnats in. Samtidigt fortsätter fler högt uppsatta republikaner uttala sitt stöd för presidentens anklagelser. Igår kväll, svensk tid, sa utrikesminister Mike Pompeo att endast lagliga röster ska räknas. Medan Joe Biden på en presskonferens strax efteråt sa att det är pinsamt att Donald Trump inte erkänner sig besegrad. SR 201111.

USA registrerar ny smittad nästan varenda sekund. De senaste sju dagarna har fler än 500 000 amerikaner testat positivt för covid-19. Det gör att ett nytt positivt fall nu noteras med i snitt 1,2 sekunders mellanrum, skriver USA Today. USA ser precis som många andra länder en oroande utveckling när det gäller nya dödsfall och covid-patienter som behöver läggas in för sjukvård. Slår man ut antalet dödsfall över perioden dör en amerikan i snitt var 107:e sekund, enligt statistik från Johns Hopkins University. Omni 201111.

Boris Johnson kallade Trump "förre presidenten". Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har över telefon gratulerat Joe Biden till dennes seger i presidentvalet. Det rapporterar AP. I ett samtal med parlamentsledamöter sa Johnson att det var "uppfriskande" att prata med Biden. Samtidigt refererade han till Trump som "den förre presidenten". Boris Johnson är en av de europeiska ledare som Trump ansetts ha haft en relativt god relation till. Johnson ska ha uttryckt entusisam över att han och Biden delar åsikt om Nato och klimatförändringarna. Omni 201111.

Republikansk vinst i Alaska sätter nytt ljus på Georgia.Republikanernas Dan Sullivan har tagit hem senatsvalet i Alaska, skriver flera medier. Det gör att Republikanerna säkrat 50 platser i senaten, mot Demokraternas 48 platser. Därmed har alla senatsplatser utom två fördelats vilket banar väg för en spännande andra valomgång i Georgia. Delstatens regler säger att vinnande kandidat måste få minst 50 procent av rösterna och så blev inte fallet i förra veckans val. Därför väntar en andra valomgång i januari, där republikanen Kelly Loeffler ställs mot demokraten Raphael Warnock och republikanen David Perdue mot demokraten Jon Ossoff. Om Republikanerna vinner något av valen om de två platserna behåller man också majoriteten i senaten. Nyhetsbyrån AP har ännu inte utropat någon segrare i North Carolina, men demokraten Cal Cunningham har erkänt sig besegrad Omni 201111.

Fauci om tiden med Trump: "Varit väldigt påfrestande". USA:s smittskyddstopp Anthony Fauci säger att det har varit "väldigt påfrestande" att jobba ihop med Trump-administrationen under pandemin. I en intervju med ABC News säger han att det vore att "förneka verkligheten" att beskriva det på något annat sätt. Fauci nämner till exempel hur Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon i en podcast uppmanat till att halshugga honom. "Det är inte vad man ser framför sig när man pluggar till läkare." Angående den kritik som riktats mot Fauci säger han att han hela tiden har fokuserat på sitt uppdrag ur smittsynpunkt. Omni 201111.

IAEA: Iran har mörkat urananrikning. Iran har anrikat uran i en omfattning som är betydligt mer omfattande än man tidigare känt till. Det säger Internationella atomenergiorganet IAEA i en ny rapport. USA:s tillträdande president Joe Biden har flera gånger beskyllt Donald Trump för att Iran kommit närmare möjligheten att tillverka kärnvapen. Irans lager av låganrikat uran uppges nu ha vuxit till över två ton, det vill säga långt mer än de dryga 200 kilo anrikat uran som kärnteknikavtalet från 2015 gav tillstånd till. Att Iran inte längre helt och hållet följer avtalet är ingen nyhet, redan för ett år sedan meddelade president Rouhani att man skulle öka takten i urananrikningen, något man anser sig ha rätt till sedan USA dragit sig ur kärnenergiavtalet och andra länder inte lever upp till sina åtaganden. Men Iran har släppt in inspektörer från Internationella atomenergiorganet IAEA och IAEA har nu också kunnat konstatera att ett kluster av avancerade centrifuger i kärnteknikanläggningen Natanz, har flyttats till en underjordisk bunker som enligt uppgift är byggd för att kunna stå emot flygbombningar. De senaste nyheterna kommer samtidigt som världens frågetecken riktas mot Joe Biden. Blir det någon avspänning i relationen mellan USA och Iran? Eller är det redan för sent? Den reformvänlige presidenten Rouhani, som gick till val på bättre relationer mellan Iran och omvärlden och ett kärnteknikavtal som skulle förbättra Irans ekonomi, har redan förlorat starkt i popularitet. I nästa presidentval i Iran väntas de konservativa hökarna vinna, de som hela tiden förkastat överenskommelser och kompromisser med västmakterna. Joe Biden själv har flera gånger konstaterat att Trumps politik har resulterat i att Iran i dag har kommit närmare möjligheten att bygga en atombomb än för tre år sedan när urananrikningen fortfarande tyglades av kärnenergiavtalet. SR 201112.

Kamala Harris - baptist med koppling till tre världsreligioner. USA:s blivande vicepresident är historisk på flera sätt. USA:s blivande vicepresident Kamala Harris talar om kristen tro som ett verb. Och hennes koppling till tre världsreligioner gör henne unik på den post som brukar beskrivas som "ett hjärtslag från presidentmakten". Kamala Harris blir historisk som den första kvinnliga vicepresidenten i USA och den första svarta kvinnan som når den positionen. Genom sin etniska, religiösa och kulturella bakgrund skiljer hon sig från sina företrädare. Med en mamma från Indien och en pappa från Jamaica har hon egen erfarenhet av vad det innebär att tillhöra en minoritetsgrupp. Det gör henne till en efterlängtad företrädare för afroamerikaner och andra grupper som är marginaliserade i USA, anser många amerikaner. Med sin koppling till tre världsreligioner - kristendom, judendom och hinduism - vilket förmodligen är unikt för en politiker på en så hög nivå, har Kamala Harris valt kristen tro som sin personliga övertygelse. Dagen 201112.

Kamala Harris: USA ska återställa stödet till palestinierna. Bidenadministrationen ämnar att snabbt återställa ekonomiskt och humanitärt stöd från USA till palestinierna. Det sade Bidens tilltänkta vicepresident Kamala Harris i lördags och slog också fast de bådas överlåtelse till en tvåstatslösning. En Bidenledd administration kommer att ta omedelbara steg mot att "återställa" ekonomiskt och humanitärt bistånd till palestinierna, och att den kommer att återöppna USA:s konsulat i östra Jerusalem. Hon gjorde också klart att deras administration kommer att motsätta sig varje ensidigt försök till att underminera en tvåstatslösning. "Vi kommer också att motsätta oss annektering och expansion av bosättningar", ska Harris vidare ha skrivit. Världen idag 201112.

Trump blockar Bidens-team från att påbörja sitt arbete. I USA har Joe Biden har börjat utnämna de som ska jobba närmast honom när han väntas tillträda som president i mitten av januari. Samtidigt vägrar sittande presidenten Donald Trump fortsatt att erkänna sig besegrad och blockerar Bidens övergångsteam från att påbörja sitt arbete. President Trump har instruerat chefer på olika myndigheter och departement att inte samarbeta med den kommande Bidenadministrationen. Joe Biden och hans övergångsteam får därför inte tillgång till viktig information om olika myndigheters arbete, eller de dagliga uppdateringarna om det nationella säkerhetsläget som varje nyvald president brukar. Utrikesdepartementet har stoppat meddelanden från världsledare från att nå fram till Biden. Istället har han fått hjälp av en tidigare medarbetare på Utrikesdepartementet för att komma i kontakt med de som hört av sig och hans team förlitar sig nu på tjänstemän som nyligen arbetat inom Trump administrationen och andra experter för att kringgå beslutet och förbereda sig för att ta över makten. Joe Biden har också börjat presentera vilka som får viktiga poster i hans kommande administration. Igår meddelade han vem som blir stabschef, en nyckelroll i Vita Huset och ofta presidentens allra närmsta rådgivare och medarbetare. Han anlitar Ron Klain en advokat och Demokrat som länge arbetat i Washington och som stått Biden nära i decennier och fler utnämningar väntas, enligt medieuppgifter, de kommande dagarna. Medan de nya ministrarna inte tros presenteras förrän runt Thanksgiving i slutet på november. Samtidigt fortsätter president Trump hävda att det förekommit valfusk och utmanar rösträkningen i flera delstater rättsligt. Fortfarande har varken Arizona, North Carolina eller Georgia utropats till någon av kandidaterna och i Georgia kommer alla röster räknas om för hand eftersom Bidens ledning där är så knapp. SR 201112.

Michigan: Falskt påstående att röster kommit från döda. Tjänstemän i nyckelstaten Michigan slår tillbaka mot påståenden från Donald Trump och hans kampanj om att det kommit in röster från döda personer i förra veckans presidentval, rapporterar The Hill. Enligt tjänstemännen har vissa väljare blandats ihop med avlidna personer då de har ”vanliga namn”, vilket skapat viss förvirring. Trump-kampanjen inledde i tisdags en juridisk process i syfte att stoppa delstaten från att slå fast valutgången, där man bland annat hävdade att röster kommit in från döda personer. Trump och hans stab har även inlett juridiska processer i flera andra delstater där Joe Biden utropats som segrare. Omni 201112.

Källor: Trump har saknats vid coronagruppens möten. President Donald Trump har inte träffat landets särskilda arbetsgrupp för att hantera coronautbrottet på flera månader, uppger källor för CBS News. Detta trots att gruppen, som kallas för "coronavirus task force", fortsatt träffas för möten. Gruppen hade senast möte i måndags och då fanns däremot vicepresident Mike Pence närvarande. Där talade man bland annat om hur man ska distribuera ett framtida vaccin. Källorna uppger samtidigt att det i nuläget saknas en tydlig strategi från Vita huset kring hur man ska hantera den ökande smittspridningen. Omni 201112.

Rättsfall väntar när Trump lämnar Vita huset. Donald Trump står inför en rad eventuella rättsprocesser när han lämnar Vita huset, rapporterar Wall Street Journal. När han inte längre är president kommer han inte att skyddas av arbetets immunitet. Donald Trump utreds bland annat av åklagarkammaren på Manhattan för potentiella mutor. Två kvinnor ska ha erbjudits betalning för att inte berätta om sina affärer med presidenten. Han utreds även för bland annat bedrägeri. "Vid någon tidpunkt är det tänkbart att det kommer att komma ikapp honom," säger den före detta federala åklagaren Lisa Kern Griffin. Omni 201112.

Biden utropas som vinnare i Arizona. Flera amerikanska medier gör nu prognosen att den tillträdande presidenten Joe Biden vinner också delstaten Arizona. Biden anses därmed ha säkrat 290 elektorsröster. Det återstår två delstater att räkna klart: Georgia och North Carolina. Biden leder med 0,3 procentenheter i Georgia och North Carolina, där Donald Trump leder med 1,3 procentenheter. SR 201113.

Myndigheter enade: Presidentvalet det säkraste i historien. En federal myndighet som övervakar valsäkerheten i USA har kommit med en rapport om presidentvalet. Slutsatsen är att valet den 3 november var det säkraste som genomförts i USA. Tio dagar efter presidentvalet i USA fortsätter president Trump att hävda att det har förekommit omfattande valfusk och att han är bestulen på valsegern. Nu blir han motsagd av den myndighet som övervakar säkerheten i det amerikanska valsystemet, den federala myndigheten för cybersäkerhet och infrastruktur CISA. Det finns inga bevis för att några röster i presidentvalet har ändrats, gått förlorade eller på andra sätt äventyrats, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Valet var det säkraste i USAs historia. Vi har det största förtroende för säkerheten och integriteten i vårt valsystem. Pressmeddelandet är undertecknat av ordföranden för den paraplyorganisation som samordnar alla delstaters valmyndigheter. Uttalandet om valsäkerheten kom bara timmar efter att president Trump på twitter spridit nya påståenden om valfusk. Trump hävdar bland annat, utan att presentera bevis, att en tillverkare av vallokals-utrustning har raderat mer än två miljoner röster. Samtidigt fortsätter Demokraternas Joe Biden att utse medarbetare till sin kommande administration och förbereda sig för att ta över presidentposten den 20e januari, oavsett om Trump erkänner sig besegrad eller inte. SR 201113. Kommentar: Återstår att se om det är så.

Biden utropas till segrare i Georgia efter rysare - avgjort i alla delstater. Tillträdande presidenten Joe Biden vinner även Georgia, enligt mediebolagen NBC, CBS och CNN. Enligt NBC:s siffror fick Biden drygt 14 000 fler röster än Trump när över 99 procent av rösterna är räknade. Flera mediebolag utropar dessutom Donald Trump till segrare i delstaten North Carolina. Fördelningen av elektorsröster slutar då 306 för Joe Biden mot Trumps 232. Det innebär att det enligt flera mediebolag finns ett slutgiltigt resultat i amerikanska presidentvalet i och med att en segrare utropats i samtliga delstater. Sedan tidigare har AP och Fox News utropat Biden till segrare i Arizona, något flera andra mediebolag anslöt sig till tidigare under fredagsmorgonen, svensk tid. Sydstaten Georgia har röstat republikanskt i nästan tre decennier Omni 201113.

Flera Trumpjurister backar om påstående om valfusk. Minst två av Donald Trumps advokater har under utfrågning av domare backat från påståenden om att valet "stulits" eller på andra sätt utsatts för påverkansförsök, skriver The Wall Street Journal. Under en domstolsförhandling i Arizona sa republikanske juristen Kory Langhofer under torsdagen att stämningsansökan i distriktet Maricopa inte alls handlade om valfusk. Enligt Langhofer vill Trumpkampanjen och Republikanerna istället uppmärksamma "ett begränsat antal ärenden" där mänskliga misstag tros ha begåtts, skriver The Arizona Republic. Även Trumps jurist Jonathan Goldstein säger i domstol att han inte hävdar valfusk gällande 592 omdiskuterade röstsedlar i distriktet Montgomery, Pennsylvania. Omni 201113.

Minst 130 livvakter har smittats eller isolerats efter Trumps kampanjresor. Minst 130 Secret Service-agenter hålls isolerade efter att ha konstaterats smittade av covid-19 eller haft nära kontakt med smittade kollegor. Det uppger tre källor med insyn för The Washington Post. Samtliga uppges ha arbetat under Donald Trumps kampanjresor i samband med presidentvalet. Även andra som jobbat nära presidenten i samband med valet har rapporterats smittade av covid-19. Vita husets stabschef Mark Meadows och politiska rådgivarna Corey Lewandowski och David Bossie är några av dem. Runt 10 procent av presidentens säkerhetsteam har drabbats. Omni 201113.

Trots Trumps krav - ingen omräkning i Pennsylvania. Pennsylvanias demokratiska statssekreterare Kathy Boockvar kommer inte att begära en omröstning av rösterna i delstaten, enligt ett pressmeddelande. Detta eftersom Joe Bidens vinst över president Donald Trump är större än en halv procentenhet. Nästan 60 000 röster skiljer mellan presidentkandidaterna. Trumpadministrationen har inlett flera rättsprocesser för att stoppa Bidens seger efter grundlösa anklagelser om valfusk, bland annat i Pennsylvania. Kritiken handlar om att delstaten räknar poströster som stämplats på valdagen 3 november och mottagits senast klockan 17 förra fredagen. Omni 201113.

Flera bakslag för Trump - processerna läggs ner. Donald Trump har råkat ut för ytterligare bakslag när flera domare i olika delstater valt att inte inleda juridiska processer med anledning av anklagelserna om valfusk, skriver Washington Post. I Pennsylvania har presidenten förlorat sex separata försök att blockera räkningen av nästan 9 000 poströster som kampanjen menade inte uppfyllde kraven. I Michigan avvisade en domare en begäran från två republikanska valövervakare att skjuta upp den slutgiltiga bekräftelsen av resultatet i Detroit eftersom det "inte fanns några bevis för valfusk". Enligt domare Tomothy M Kenny var inget av försöken "trovärdiga". Och i Arizona valde en domare att inte gå vidare med en stämningsansökan från Trumpkampanjen då den inte skulle göra någon skillnad på valresultatet. Omni 201114.

Flera åklagare i brev till Barr: Inga bevis för valfusk. Det finns inte några bevis för anklagelser om valfusk, skriver 16 federala åklagare som övervakat presidentvalet i ett brev skickat till justitieminister William Barr. Det uppger två källor för ABC News. Enligt källorna vill åklagarna att Barr återkallar det brev där han uppmanar dem att öppna utredningar om valfusk ifall det uppstår några misstankar. Barrs uppmaning anses vara en policyförändring då federala domare brukar avstå från att bedriva politiskt laddad utredningsverksamhet i nära anslutning till val. "Ändringen av policyn är inte baserad på fakta", heter det i brevet. Omni 201114.

Biden överväger att utse Clinton till FN-ambassadör. Tillträdande president Joe Biden överväger att utse Demokraternas tidigare presidentkandidat Hillary Clinton till USA:s FN-ambassadör, uppger källor för Washington Post. Tanken är att utse henne skulle vara ett sätt för Biden att belysa vikten av ambassadörsposten i hans administration och att det skulle öka prestigen för både FN, det globala samarbetet och USA:s roll utomlands. Omni 201114.

Fox News-profil i blåsväder - spred valfuskuppgifter. Fox News opinionsbildare Tucker Carlson har hamnat i blåsväder sedan han i en video förde vidare Donald Trumps ostyrkta anklagelser om valfusk, skriver The Guardian. I klippet påstår Carlson att en veteran som varit död sedan 2006 lade sin röst i presidentvalet. "Det finns uppenbara oegentligheter,# säger han. Strax efter händelsen meddelade tjänstemän i Newton County, utanför Atlanta, att så inte var fallet utan att den som hade röstat var veteranens änka. Uttalandet mötte skarp kritik från flera medieprofiler i USA och Carlson har därefter bett om ursäkt och erkänt att han spridit felaktig information. President Donald Trump har hävdat att det förekommit valfusk i flera delstater - men experter är ense om att så inte är fallet.
Trump medger att Biden vann - men hävdar valfusk. President Donald Trump medger för första gången att Joe Biden är presidentvalets vinnare, men hävdar att det skett på grund av fusk. "Han vann eftersom valet var uppgjort. INGA VALOBSERVATÖRER tilläts, rösterna räknades samman av ett vänsterradikalt privatägt företag, Dominion, med dåligt rykte och värdelös utrustning", skriver presidenten på Twitter. Inlägget var ett av flera inlägg på Twitter där presidenten hävdade att valet var riggat mot honom. Det har inte presenterats några konkreta bevis för presidentens påstående. Omni 201115.

Demonstranten på plats: "Hela systemet är riggat". Tiotusentals Trumpsupportrar har samlats vid Freedom Plaza i Washington DC för en protestmarsch till stöd för presidenten. "Hela systemet är riggat. Den information vi får är filtrerad, vilket innebär att sanningen aldrig kommer fram," säger Darion Schaublin från Columbus i Ohio till AFP. Margarita Urtubey från Miami menar att valet är korrupt och menar att Donald Trump vann en "jordskredsseger". Omni 201114.

Flera experter oroas av Trumps blockering: "Farligt". Att Donald Trump fortsätter att förhindra för tillträdande president Joe Bidens övergång utgör en fara för inrikessäkerheten, enligt flera tjänstemän och experter. Det skriver NBC News. En sen övergång kan leda till att presidenten inte har allt på plats, vilket försvårar dennes arbete, enligt experterna. "Övergången handlar i grunden om att försöka se till att den som är president är redo att sätta i gång på dag ett," säger Max Stier som är chef vid Partnership for Public Service, som ansvarar för presidentövergången. Den tillträdande presidenten brukar samla ihop personal, se till att de får tillgång till det de behöver, börja sätta sig in frågor och knyta internationella kontakter under övergångsperioden. Nu tvingas Bidens team göra allt i fel ordning, enligt en källa. "Det är hanterbart nu. Men om det pågår en längre period så blir det problematiskt," säger källan till NBC News. Flera experter framhåller hur den sena övergången år 2000 ledde till svårigheter att hantera 9/11-terrorattacken Omni 201115.

Experter: Biden kan klyva Demokraterna mitt itu. Tillträdande president Joe Biden kan bli den som splittrar Demokraterna, skriver SvD som pratat med flera experter på amerikansk politik. Orsaken: Han är inte tillräckligt vänster och inte heller tydlig med vad han vill. Enligt flera experter måste Biden tillfredsställa vänsterfalangen - och frågan är då om det räcker att ge en ministerpost till Bernie Sanders. "Demokraterna talar mycket om politik och reformer. Men de verkar aldrig lyckas fundera ut en universell princip som förklarar vad de egentligen står för," säger Dennis Goldford vid Drake University i Iowa. Om Biden inte lyckas leverera till vänsterväljarna kan det enligt Robert Oldendick, professor vid University of South Carolina, leda till att en vänsterkandidat utmanar antingen Joe Biden eller Kamala Harris 2024. Enligt Oldendick väntar två potentiella utvägar: Antingen förlorar Demokraterna valet med en vänsterkandidat eller så klyvs partiet mitt itu. Robert Oldendick: "Det har aldrig varit större risk för en utbrytning till ett nytt vänsterparti så länge jag kan minnas". Omni 201215.

Analys: Trump fortsätter att vara Bidens största hinder. Donald Trump kommer att fortsätta vara tillträdande president Joe Bidens största hot även efter att han tillträtt presidentposten, skriver CNBC News kolumnist Frederick Kempe. För att Biden ska kunna uppfylla sitt mål om att bli en ledare för alla amerikaner och för globala demokratier måste han först ta itu med Trump - och för att göra det måste han studera hans fyra centrala motiv, skriver han. Kempe nämner bland annat Trumps mål om att behålla sitt ledarskap för Republikanerna och se till att få åtalsimmunitet. Och lyckas Trump med sina mål, menar Kempe att han kommer att utgöra ett oflyttbart hinder. CNN:s Maeve Reston skriver i en analys om Trump och Bidens olika hanteringar av coronapandemin. Medan Trump fortsätter att bagatellisera viruset så är Bidens team motiverade att övergången ska påbörjas så att de kan sätta igång med att arbeta fram sin strategi, skriver hon. "Krisen respekterar inte datum i kalendern, det här accelererar just nu. Nu är ögonblicket för delat ansvar och delad handling," har Biden sagt. Enligt Reston gör det här att coronakrisen fördjupas allt mer. Omni 201115.

Trump omnämner Biden som vinnare - men hävdar valfusk: Jag erkänner inget. President Donald Trump medger för första gången att Joe Biden är presidentvalets vinnare, men hävdar att det skett på grund av fusk. "Han vann eftersom valet var uppgjort. INGA VALOBSERVATÖRER tilläts, rösterna räknades samman av ett vänsterradikalt privatägt företag, Dominion, med dåligt rykte och värdelös utrustning", skriver presidenten på Twitter. Inlägget var ett av flera inlägg på Twitter där presidenten hävdade att valet var riggat mot honom. Det har inte presenterats några konkreta bevis för presidentens påstående. I flera inlägg en dryg timme senare skriver Trump "UPPGJORT VAL! VI KOMMER ATT VINNA! Jag erkänner INGENTING!", skriver han. Omni 201115.

Biden fick inte stödet han räknat med i storstäderna. Även om tillträdande president Joe Biden vann storstäderna i nyckeldelstaterna blev resultatet inte så starkt som Demokraterna hade räknat med, skriver Politico. Enligt tidningen var det i stället väljare i Pennsylvanias, Wisconsins och Michigans förorter som gjorde att Biden vann med marginal. Dessa områden har under de senaste åren tippat åt vänster, vilket är ett problem för Republikanerna. Å andra sidan visar mätningar att många i förorterna snarare röstade mot Trump - inte nödvändigtvis för Biden. Donald Trump gjorde däremot i vissa av nyckeldelstaters storstäder ett starkare val än 2016, bland annat i norra Philadelphia. Detta tillsammans med ett överraskande stort stöd bland latinoväljare, vilket är ett varningstecken för Demokraterna, enligt Politicos skribent. Omni 201115.

Bolton: Republikaner måste förklara att Trump förlorat. Högt uppsatta inom republikanska partiet måste förklara för väljarna att Donald Trump förlorade valet och att det inte finns några bevis på att hans anklagelser om valfusk stämmer. Det säger Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton i ABC-programmet "This Week". "Om de republikanska väljarna bara får höra Donald Trumps förvrängda bild är det inte konstigt om de tror på det," säger han. Bolton, som fick sparken av Trump förra hösten, menar att det för varje dag som går blir allt tydligare att det inte finns några bevis på valfusk. Även Boltons företrädare Herbert Raymond McMaster kritiserar presidentens uttalanden kring valresultatet. Omni 201115.

Biden tänker kampanja inför avgörande senatsvalen. Den tillträdande presidenten i USA, Joe Biden, kommer troligen att personligen kampanja i Georgia när delstaten i januari håller omval till senaten. Det uppger Ron Klain, Bidens nya stabschef, enligt Fox News. Omvalet i Georgia blir helt avgörande för hur majoriteten i senaten kommer att se ut. Skulle republikanerna vinna minst en av av de två senatsposterna som står på spel får de majoritet även nästa mandatperiod. Men vinner demokraterna båda platserna blir fördelningen 50-50 vilket skulle innebära att tillträdande vicepresident Kamala Harris får utslagsröst. Omni 201116.

Trumps rådgivare: Det tycks vara så att Biden vann. Donald Trumps nationella säkerhetsrådgivare Robert O’Brien sa på måndagen att det ”verkar som” att Joe Biden vann det amerikanska presidentvalet, rapporterar flera medier. Under ett anförande vid ett säkerhetsforum sa han att en ny administration bör få god tid på sig att få komma på plats och göra sig hemmastad. "Om Biden-Harris utses till vinnare, och det tycks ju se så ut nu, kommer vi att ha en professionell överlämning när det gäller det nationella säkerhetsrådet, ingen tvekan om saken," sa O’Brien enligt Washington Post. President Donald Trump har ännu inte erkänt sig besegrad. Omni 201116.

Trump sparkar valsäkerhetschef. I USA sparkar nu president Trump en av de högsta ansvariga för valsäkerheten i landet, Christopher Krebs. Trump meddelade beslutet via twitter i natt efter att Krebs avfärdat presidentens anklagelser om valfusk. Donald Trump och hans kampanjteam med stöd av flera framstående republikaner fortsätter att hävda att presidentvalet för två veckor sedan präglades av omfattande valfusk, manipulation av rösträkningsmaskiner och andra former av oegentligheter, att valet stals av Demokraterna och att han är den rättmätige vinnaren. Men i förra veckan kom ett klart och tydligt besked från USA:s departement för inrikes säkerhet där flera ansvariga för landets valsystem sa att årets val var det säkraste i amerikansk historia. Och igår, tisdag, upprepade Christopher Krebs, chefen för myndigheten för cyber- och infrastruktursäkerhet som bland annat jobbat aktivt för att motverka desinformation inför valet och som låg bakom uttalandet, att det inte finns några bevis för utbrett valfusk och sa att anklagelserna antingen är ogrundade eller tekniskt osammanhängande. I natt, svensk tid, kom svaret från president Trump: På Twitter meddelade han att Christopher Krebs får sparken med omedelbar verkan och skriver att Krebs uttalande var "i högsta grad felaktigt eftersom det förekom massivt fuskande" och fortsätter med att lista uppgifter om påstått valfusk. Anklagelser som alltså hans egen myndighet avfärdat. Enligt medieuppgifter ska Christopher Krebs själv sagt redan i förra veckan att han misstänkte att president Trump skulle sparka honom. Kort efter beskedet inatt twittrade han bland annat: Jag är hedrad över att ha fått tjäna landet. Vi gjorde det rätt. SR 201118.

Trump begär dyr omräkning i Wisconsins största städer. Donald Trumps kampanjorganisation begär att en del presidentvalsröster i Wisconsin räknas om, rapporterar NBC News. De aktuella områden är Milwaukee county och Dane county, där delstatens två största städer Milwaukee och Madison ligger. Eftersom Joe Biden vann i delstaten med en marginal som var större än 0,25 procentenheter har Trumpkampanjen bara rätt att kräva omräkning om de själva står för kostnaden som väntas bli runt motsvarande 25 miljoner kronor, skriver TT. Senast den 8 december ska alla delstater slutgiltigt ha slagit fast sitt valresultat. Omni 201118.

As One We Stand - by Terry and Barbi Franklin of Love Sings. You tube 4:38.

USA har passerat en kvarts miljon coronadödsfall. I USA har nu över 250 000 personer dött till följd av covid-19, rapporterar NBC News. Under de senaste veckorna har det genomsnittliga antalet dödsfall per dag också stadigt ökat, från 821 dödsfall per dag i början av oktober till 1 167 under förra veckan. Antalet bekräftade fall per dag i USA ökar också och smittspridningen i landet visar inga tecken på att vara på väg att bromsa in. Totalt har nu över 11,4 miljoner fall konstaterats i USA. Omni 201118.

Trump fortsätter på sin linje - motsätter sig valresultatet. Den amerikanske presidenten Donald Trump fortsätter att motsätta sig valresultatet. Samtidigt har rösterna nu räknats om i Georgia och de nya siffrorna fastställer Bidens seger i delstaten. Efter sex dagars omräkning av över fem miljoner röster bekräftas nu att Joe Biden vann delstaten Georgia, precis som den första räkningen av rösterna visade. Bidens marginal minskade dock från 14000 röster 12 700 röster. Donald Trump har upprepade gånger riktat misstankar mot valprocessen i både Georgia och andra delstater. Trumps advokater, däribland Rudy Giuliani, höll igår en över 90 minuter lång presskonferens där de hävdade att det begåtts omfattande valfusk. Anklagelserna innehöll uppgifter om ett brett antal händelser och personer, bland annat Hillary Clinton, filantropen George Soros och Venezuelas före detta ledare Hugo Chavéz. De anklagelser och bevis som hittills presenterats har visat sig vara grundlösa och bristfälliga i de allra flesta fallen och Trump har de senaste veckorna lidit flera nederlag i domstolarna. Flera stämningsansökningar har fått avslag, andra har dragits tillbaka av Trumps advokater. Trump verkar nu ha bytt taktik och i ett kontroversiellt drag har han bjudit in politiker från delstaten Michigans kongress till Vita huset idag. Det är oklart vad Trump vill uppnå, men enligt nyhetsbyrån AP kan delstatskongressen spela en avgörande roll om Bidens vinst i Michigan av någon anledning inte skulle certifieras. Enligt USA:s konstitution är det delstatskongressen som utser elektorerna, elektorerna väljer i sin tur presidenten. Det här brukar vara ren formalia, men processen ger politikerna utrymme att bortse från valresultatet då man väljer elektorer. Det är osannolikt och det vore skandalöst om det skulle inträffa. Därtill räcker det inte med Michigans elektorer om det ska göra någon skillnad i presidentvalet. Joe Biden fick igår frågan om vad han anser om Trumps beteende. "Det kommer vara ännu ett exempel på hur han är en av USA:s mest oansvariga presidenter någonsin." SR 201120.

Många prolife-kvinnor valdes in i USA:s kongress. Minst 16 republikanska kvinnor som är uttalat prolife har valts in i det amerikanska representanthuset. Åtta av dem ersätter kongressledamöter från det demokratiska partiet, uppger National Catholic Register. Dessutom omvaldes alla de elva kvinnliga ledamöter som redan var prolife, vilket gör att antalet mer än fördubblas. I överhuset, senaten, har minst sex kvinnor som är uttalat prolife valts in, varav en är ett omval. Läs mer i Världen idag 201119.

USA minskar truppnärvaro i mellanöstern. President Trump kallar hem 2 500 soldater från Afghanistan och Irak, det meddelar USA:s tillförordnade Försvarsminister Chris Miller nu ikväll. Neddragningen av styrkorna ska vara slutförd i januari, bara dagar innan Joe Biden väntas sväras in som ny president. Ett av president Trumps tidigaste vallöften var att slutföra amerikanska krig utomlands och han har flera gånger upprepat att han ska se till att amerikanska soldater får komma hem. Och med två månader kvar innan Joe Biden väntas sväras in som USA:s nya president kommer beskedet från Försvarshögkvarteret Pentagon och tillförordnade Försvarsministern Chris Miller att styrkorna i Afghanistan mer än halveras, från 4 500 soldater till 2000 och i Irak skickas 500 av 3000 soldater hem. Den 15 januari, bara dagar innan Biden svärs in, ska neddragningen vara genomförd. Då kommer sammanlagt 5000 soldater att finnas kvar i de två länderna. Men Vita Husets nationella säkerhetsrådgivare Robert O'Brien säger nu ikväll att president Trumps förhoppning är att alla styrkor ska vara hemma till maj nästa år. Efter presidentvalet i början på november sparkade Donald Trump sin försvarsminister Mark Esper, och flera medier rapporterar nu att Esper varnade Trump för att dra ned på styrkorna i Afghanistan inom den närmsta framtiden eftersom han inte ansåg att förutsättningarna på marken tillät det. Men Espers ersättare Chris Miller sa på tisdagskvällen att "beslutet är en del av president Trumps policy att se till att krigen i Afghanistan och Irak får lyckade och ansvarsfulla slut." SR 201117.
Analyser: Farlig tidpunkt för USA att dra sig tillbaka. Donald Trumps beslut att dra tillbaka stora delar av de amerikanska trupperna i Afghanistan kommer vid en farlig tidpunkt, skriver Emma Graham-Harrison i en analys i The Guardian. Våldet i landet har åter ökat kraftigt sedan fredssamtalen mellan regeringen och talibanerna inleddes i september, och bedöms kunna öka ytterligare när den amerikanska närvaron minskar. "De som är kritiska till samtalen menar att talibanerna mest är ute efter att vinna tid i väntan på att USA drar sig tillbaka snarare än att faktiskt nå en överenskommelse", skriver hon. DN:s Erik Ohlsson skriver att nya maktspelare nu kan träda in när USA backar i Afghanistan och även i Irak. Han pekar bland annat på hur situationen i Syrien har utvecklats sedan USA under Trump intagit en mer passiv roll. "Numera är Moskva den oomstridda ledaren i Syrien", skriver han. Omni 201118.

Varannan republikan tror att valet var manipulerat. Hälften av de republikanska väljarna tror att Donald Trump egentligen vann det amerikanska presidentvalet men att Demokraterna manipulerade resultatet till Joe Bidens fördel, visar en undersökning från Ipsos/Reuters. Bara 29 procent av de republikanska väljarna säger att de tror att Biden vann valet på ett ärligt sätt. Totalt uppger 55 procent av de tillfrågade att valet gick helt korrekt till, vilket är sju procentenheter färre än efter valet 2016. Donald Trump har länge hävdat att valet varit riggat till hans nackdel utan att presentera några bevis. Han upprepade sitt påstående i en tweet på onsdagen, där han också länkade till en text om undersökningen. Bara 16 procent av de demokratiska väljarna är oroliga över valprocessen Omni 201118.

Trumps kampanj drar tillbaka stämning i Michigan. Trumpkampanjen drar tillbaka en stämning som gäller valresultatet i Michigan, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Trumps advokat Rudy Giuliani. Enligt Giuliani har man redan uppnått det man önskade, nämligen att valresultatet i Wayne County inte skulle godkännas "för tidigt" innan det var säkerställt att bara giltiga röster räknats. Resultatet i Wayne County slogs igår fast och Joe Biden vann med stor marginal. Processen är en av flera som Trump inte vunnit. Omni 201119.

Republikaner försöker fylla vakanser inför maktskiftet. När det nu bara återstår ett par månader innan Joe Biden med största sannolikhet kommer att ta över som amerikansk president försöker senatens republikaner göra vad de kan för att placera republikanska företrädare på vakanta myndighetsposter, skriver Politico. Bland annat försöker partiet nu snabbtillsätta poster i den federala valmyndigheten FEC, etermediemyndigheten FCC och i riksbanken Fed’s styrelse. Agerandet bryter inte mot några regler, men är enligt Demokraterna oetiskt. "Det hånar normerna och den demokratiska processen. Och det går emot folkets vilja, som just röstade bort den president som nu tillsätter de här posterna," säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal. Republikanerna framhåller att de inte gör något som inte är tillåtet. Omni 201119.

Domare avvisar Trumps stämning i Pennsylvania. I USA har en federal domare nu med kraft avfärdat president Trumps försök att stoppa godkännandet av valresultatet i Pennsylvania, en av de vågmästarstater där Joe Biden fått flest röster. Beskedet är ytterligare ett bakslag för Trump i kampen om att få Bidens valvinst ogiltigförklarad. Under en uppmärksammad presskonferens i torsdags full av vilda anklagelser sa president Trumps advokat Rudy Giuliani att Demokraterna ligger bakom omfattande valfusk i flera delstater. Men i ytterligare ett bakslag för presidenten avfärdades i natt, svensk tid, ett försök i domstol att stoppa det formella godkännandet av nyckelstaten Pennsylvanias valresultat, som i nuläget visar att Joe Biden vann över Trump med runt 80 000 röster. Trumpkampanjen ledd av Giuliani hävdar i stämningsansökan att republikanska väljare olagligt missgynnats genom att de inte tillåtits rätta till uppgifter i sina valsedlar när andra väljare fått det i mer demokratiska områden. Men den federala domare som nu avslår stämningsansökan går hårt åt Trumps representanter och skriver att de kommit med grundlösa juridiska argument, att de försökt lappa ihop teorier likt Frankensteins Monster för att stödja sina anklagelser och att det amerikanska folket, USA:s lagar och institutioner kräver mer. Rudy Giuliani och Trumps övriga juridiska team meddelade kort efteråt att de kommer att överklaga beslutet. En av Trumpkampanjens övergripande strategier för att få Joe Bidens valvinst ogiltigförklarad är just att stoppa det formella godkännandet av rösterna i viktiga vågmästarstater. I Georgia, där Biden vann med bara runt 12 000 röster, begär Presidenten nu ytterligare en omräkning efter att resultatet officiellt certifierades i fredags. Och i morgon måndag är deadline för godkännandet av resultatet i Michigan, där det Republikanska partiets ordförande som stödjer Trump, i ett brev igår uppmanade de ansvariga att skjuta upp certifieringen. Samtidigt säger nu en av de högst uppsatta republikanerna i representanthuset, Liz Cheney, att President Trump borde respektera valprocessen. Något som fick Trump att slå tillbaka på Twitter och återigen hävda att hundratusentals röster är ogiltiga. SR 201122.

Israel uppmanar USA att inte återgå till kärnavtalet. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar USA att inte återgå till kärnenergiavtalet med Iran, skriver Reuters. USA lämnade avtalet för två år sedan, men tillträdande president Joe Biden har öppnat för att återgå till avtalet som slöts 2015 - om Iran först visar att de kommer att efterleva överenskommelsen. "De får inte återgå till det tidigare avtalet. Vi måste arbeta för en kompromisslös politik som säkerställer att Iran inte utvecklar kärnvapen," sa Benjamin Netanyahu i ett tal under söndagen. Israels premiärminister nämnde aldrig Joe Biden i sitt tal, men det anses ha varit direkt riktat mot USA:s kommande president. Ryssland, Kina och europeiska länder har försökt att hålla liv i avtalet Omni 201122.

Christie kallar Trumps processer "nationell skam". Donald Trumps vän Chris Christie kallar Trumps rättsliga processer för att ogiltigförklara valresultatet en "nationell skam" under en intervju med ABC. Flera framstående republikaner har uppmanat Donald Trump att erkänna sin förlust. Republikanen Christie, som jobbade med Trumps presidentövergång 2016, anser att man nu ska fokusera på senatorsvalen i Georgia femte januari. "Backspegeln måste tas bort," säger han. Under lördagsnatten avvisades presidentens stämning om att få flera miljoner poströster i Pennsylvania ogiltigförklarade. Trumpkampanjen begär en omröstning i Georgia Omni 201122.

Republikaner ansöker om att ogiltigförklara resultat. Kongressledamot Mike Kelly har, tillsammans med en grupp republikaner i Pennsylvania, skickat in en begäran till delstatsdomstolen om att ogiltigförklara statens poströster. Alternativt att de delstatliga lagstiftarna ska få välja elektorer, rapporterar Bloomberg. Trumpkampanjens stämning om att ogiltigförklara Pennsylvanias resultat fick avslag i lördags. Den federala distriktsdomaren Matthew Brann beskrev Trumpkampanjens stämning som "Frankensteins monster, slumpmässigt ihopsatt". De överklagade sedan beslutet. Senare i dag måste Pennsylvania verifiera valresultatet. Republikanernas begäran är lik den som Trumpkampanjen fick avslag på. Omni 201123.

"Möjligheterna att utmana valresultatet i stort sett obefintliga." Överlämningen av makten från USA:s avgående president Donald Trump till hans efterträdare Joe Biden har fått klartecken. Samtidigt fortsätter Trump att vägra erkänna sig besegrad och hävdar att det har förekommit omfattande valfusk. SR 201124.

Presidentskiftet påbörjas - Biden får pengar. Trumpadministrationen ger nu sitt klartecken för att maktövergången till en ny president ska inledas. Trots det har Trump inte erkänt sig besegrad i presidentvalet. Den federala myndigheten General Service Administration, GSA, har nu certifierat Biden som den troliga vinnaren i valet . Beslutet innebär att man frigör finansiella medel och andra resurser som syftar till att underlätta för Biden att ta över presidentposten den 20 januari. I andra presidentval har det här steget varit ren formalia, men den här gången försenades processen bland annat på grund av att Trump bestrider valresultaten i flera delstater. I ett uttalande skrev chefen för GSA, Emily Murphy, att hennes beslut att vänta med certifieringen var självvalt och att hon inte har pressats av Vita huset. Enligt Murphy finns det inga tydliga riktlinjer i lagstiftningen för hur GSA ska agera när en kandidat utmanar valresultatet i domstolar som Trump gjort. President Trump skrev i en tweet att det ligger i "nationens bästa intresse" att övergången nu sätter igång, men det innebär inte att han erkänner sig besegrad. "Vi kommer att fortsätta vår kamp och jag tror att vi kommer vinna" skrev Trump som hävdar att det begåtts valfusk. Joe Biden kommer nu få tillgång till information från de olika federala departementen och myndigheterna vilket är ett viktigt led i övergångsprocessen. Det kan handla om allt från underrättelseuppgifter gällande nationens säkerhet till detaljer om förberedelserna för hur ett vaccin mot covid-19 ska distribueras. I ett uttalande skrev en talesperson för Joe Biden att man inom de närmaste dagarna kommer att möta representanter från Trump-administrationen, bland annat för att diskutera hanteringen av den pågående pandemin. SR 201124.

Bidens "Obama-regering" kritiseras internt.Intern kritik riktas mot Joe Bidens nya administration, rapporterar Politico. Flera personer som har jobbat med Bidens kampanj anser att de blir utbytta för Obama-veteraner. "Obama-medarbetarna går före de människor som fick Biden vald," säger en anonym medarbetare i Bidenkampanjen som tillägger att "folk är förbannade". En rådgivare till Biden anser att kritiken är rimlig, och att flera personer nu är osäkra över framtiden. "Det är fortfarande extremt tidigt i bemanningsprocessen och de människor som satsade hårt för att vinna kommer fortsätta att vara en integrerad del av arbetet framåt", skriver en anonym tjänsteman för Bidens nya administration som svar på kritiken. Omni 201124.

Mätning: Många väljare skulle rösta på Trump igen. En knapp majoritet av de republikanska väljarna skulle stödja Donald Trump om han ställde upp i presidentvalet 2024. Det visar en opinionsmätning från Politico och Morning Consult. Bland republikanska väljare får Trump ett stöd på 53 procent i mätningen. På andra plats kommer vicepresidenten Mike Pence med 12 procents stöd, och på tredje plats kommer Donald Trump Jr, med 8 procent. I en liknande mätning från Harris, som The Hill skriver om, fick republikanska väljare svara på om de är för eller emot att Trump skulle ställa upp igen nästa val. Då svarade 47 procent att de var positiva till det. Omni 201124.

Pennsylvania fastställer Bidens vinst i delstaten. Pennsylvania verifierar tillträdande president Joe Bidens och tillträdande vice president Kamala Harris vinst i delstaten, rapporterar AFP. Pennsylvania har 20 elektorsröster. "Såsom lagen kräver har jag undertecknat certifikatet", skriver Pennsylvanias guvernör Tom Wolf på Twitter. Donald Trump, som vann delstaten över Hilary Clinton 2016, fick i helgen avslag på sin stämningsansökan om att få flera miljoner poströster i Pennsylvania ogiltigförklarade. "Valet är över. Det är dags att lägga våra fördomar och retoriken som demoniserar varandra åt sidan", skriver Biden på Twitter. Omni 201124.

Nevadas högsta domstol utser Joe Biden till vinnare. Nevadas högsta domstol utser den tillträdande presidenten Joe Biden till vinnare av delstaten, rapporterar CNN. Tidigare under dagen vann Biden Pennsylvania, och i går vann den tillträdande presidenten Michigan. Biden vann delstatens sex elektorsröster med fler än 33 000 röster över Donald Trump. Bidens övertagande av Vita huset har formellt inletts då chefen för myndigheten General Services administration (GSA) Emily Murphy nu har gett Biden tillgång till de ekonomiska resurser som krävs. Omni 201124.

Dow Jones över 30 000-gräns för första gången någonsin. Det amerikanska industriindexet Dow Jones har klättrat över nivån 30 000 punkter för första gången någonsin under tisdagen. Milstolpen nås efter en rasande återhämtning under året och indexet bottnade under 19 000 punkter i slutet av mars. Det motsvarar en uppgång på över 60 procent. Från årsskiftet är Dow nu upp drygt 5 procent. Omni 201124.

Kinas ledare Xi Jinping gratulerar Joe Biden efter valet i USA. President Xi Jinping gratulerar Joe Biden till vinsten i presidentvalet i USA, rapporterar nyhetsbyrån AP. Den kinesiska ledaren hoppas på ett samarbete som kan gynna båda länderna. På onsdagen gratulerade Kinas president Xi Jinping demokraten Joe Biden för hans seger i det amerikanska presidentvalet. Det gjordes genom ett uttalanade publicerat av den statliga nyhetsbyrån Xinhua. I uttalandet säger Xi Jinping att världssamfundet förväntar sig ”hälsosamma och stabila” relationer och att han hoppas på ett samarbete som gynnar båda sidor när det gäller handel, teknologi och säkerhet. Xi Jinping är en av de sista världsledarna att gratulera Joe Biden till segern. Varför den kinesiska regeringen dröjt med beskedet förklaras inte i uttalandet, men en del bedömare menar att Kina velat undvika spända relationer till president Donald Trump, skriver nyhetsbyrån AP. svt 201125.

Trump på högtalartelefon vid möte: "Valet var riggat". President Donald Trump fortsätter att upprepa påståendena om att presidentvalet var riggat. Han deltog via högtalartelefon i en utfrågning i delstaten Pennsylvanias senat om påstådda oegentligheter i valet, där hans advokat Rudy Giuliani fanns på plats. "Vi måste upphäva valresultatet," säger Trump enligt CBS News. Det finns inget som tyder på några oegentligheter i samband med valet, något som prövats flera gånger i domstol. Omni 201125.

Trump benådar Flynn. President Trump benådar nu sin tidigare nationella säkerhetsrådgivare Michael Flynn, som erkänt sig skyldig till att ha ljugit för den federala polismyndigheten under den så kallade Rysslandsutredningen. Michael Flynn var presidentens nationella säkerhetsrådgivare i bara 22 dygn, innan han fick sparken i början av Trumps presidentskap 2017. I december samma år erkände han sig skyldig till att ha ljugit för FBI, en brottslig handling, om sina kontakter under övergångsperioden innan Trump tillträdde, med den dåvarande ryska ambassadören Sergey Kislyiak. Michael Flynn utreddes som en del i Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning om misstänkt påverkan på presidentvalet 2016. Erkännandet blev en av Muellers viktigaste framgångar, men i slutändan fann utredningen inga bevis för att Trumpkampanjen samarbetat med ryssarna. Michael Flynn tog senare tillbaka sitt erkännande och Justitiedepartementet gick tidigare i år ut och sa att han aldrig borde ha åtalats, och försökte få sitt eget brottsfall nedlagt - ett ärende som sedan dess pågått i en federal domstol. Men igår, dagen före Tacksägelsedagen, Thanksgiving i USA, skrev Donald Trump på Twitter att det är hans stora ära att bevilja Michael Flynn en fullständig benådning. Han har tidigare sagt att Flynn varit utsatt för förföljelse av myndigheterna, och att brottsfallet mot honom aldrig borde ägt rum. Michael Flynns familj säger i ett uttalande att de är tacksamma mot presidenten för att han, som det står, besvarat deras böner genom att ha lyft bördan av orättvisa från Michael Flynns axlar. Men demokrater i kongressen rasar nu mot beskedet. Ordföranden i underrättelseutskottet Adam Schiff säger att Trump missbrukat sin makt genom att belöna sina vänner och politiska allierade. Avgående presidenter brukar genomföra benådningar och enligt medieuppgifter hoppas nu fler som stått nära Trump genom åren och som dömts för brott, att de står på tur. Presidenten beviljade i somras Roger Stone, en före detta rådgivare, ett förkortat fängelsestraff. SR 201126.

Biden väntas häva Trumps abortpolitik. Med Joe Biden i Vita huset ser Trumps prolife-politik ut att bli ett minne blott. Biden väntas återinföra federalt ekonomiskt stöd till abortutövare och hindra delstater från att införa lagar som ger ökat skydd för ofödda foster. Abortfrågan finns dock inte med bland de högst prioriterade frågorna för Biden-administrationen. Enligt Lifenews har Joe Biden förklarat att han redan "första veckan" som president kommer att utfärda en verkställande order som tillåter federala medel att gå till Planned Parenthood, som driver många av landets abortkliniker. En annat handlar om Donald Trumps förbud mot att låta amerikanskt bistånd gå till utländska organisationer som utför eller främjar abort, utom i fall av våldtäkt, incenst och då kvinnans liv är i fara. Utöver dem som rör klimatpolitiken och bekämpning av covid-19, handlar det bland annat om att åter tillåta transpersoner inom militärtjänstgöringen, och att införa nya etiska riklitnjer i Vita huset. Det finns också antaganden om att Joe Biden inom kort tid kommer att skrota en rad beslut på hälsoområdet som fattats av president Donald Trump. Ett sådant är, enligt CNN, förbudet för kliniker som finansieras genom det federala hälsoprogrammet X att remittera kvinnor för abort, exempelvis genom Planned Parenthood. Ett annat är förbudet mot att låta medel från det federala hälsovårdsprogrammet Medicaid gå till abortutförare som Planned Parenthood. På sin kampanjsida lovar Joe Biden att "stoppa delstatslagar från att bryta mot Roe v Wade", det domslut från 1973 som slog fast att abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till priovatliv. "Biden kommer att verka för att kodifiera Roe v Wade, och hans justitiedepartement kommer att göra allt i sin makt för att stoppa vågen av delstatslagar som på ett så uppenbart sätt bryter mot Roe v Wade”, står det. Uttalandet syftar på att många delstater har försökt införa ökat skydd för ofödda foster, men stött på patrull genom den nationella lagstiftningen. Världen idag 201126.

Ännu ett juridiskt bakslag för Trump i Pennsylvania. Ytterligare en domstol i Pennsylvania har avslagit president Donald Trumps begäran om att resultatet i nyckeldelstaten, som tillträdande president Joe Biden vann, inte ska verkställas. Det rapporterar flera medier. Redan förra helgen fattade en domstol i delstaten samma beslut, men det kom att överklagas av Trumpkampanjen. Enligt överklagandenämnden finns det varken några specifika anklagelser kring, eller bevis för, det valfusk som Trumpkampanjen hävdat sedan valet i början på november. "Att kalla ett val orättvist innebär inte att det är det", skriver man i beslutet. Trumpkampanjen säger att man ska ta frågan vidare till HD Omni 201127.

Trump: Lämnar makten om elektorerna väljer Biden. USA:s president Donald Trump säger nu att han kommer lämna Vita huset om de valda elektorerna röstar för Demokraternas Joe Biden när de möts den 14 december. Samtidigt vägrade Trump fortfarande att erkänna sig besegrad och hävdade återigen att det skulle ha förekommit valfusk, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Joe Biden väntas sväras in som ny president den 20 januari. SR 201127.

Källor: Trump isolerade sig i Vita huset efter valet - "jag vann, jag vann, jag vann". Efter valförlusten mot Joe Biden isolerade sig Donald Trump i Vita huset där han ilsken och ibland på gränsen till förvirrad var inbegripen i en strid ström av privata samtal, skriver Washington Post i ett långt reportage om Trumps försök att ogiltigförklara Bidens seger. "Han var som galne kung George, muttrade ’Jag vann, jag vann, jag vann’," säger en nära rådgivare, en av totalt 32 personer som intervjuats för reportaget. Tidningen skriver att Trumps vägran att acceptera förlusten gjorde att han bland annat släppte arbetet med coronapandemin och i stället omgav sig med lojala medarbetare som sa det han ville höra: att han skulle ha vunnit en jordskredsseger om inte valet riggats och stulits från honom. När Fox News utropade Bidenseger i Arizona uppges Trump ha blivit galen och skrikit på alla. Omni 201129.

Donald Trump i första stora tv-intervjun: "Var är FBI?". I en första större intervju efter valförlusten ställer sig president Donald Trump frågande till varför inte FBI och justitiedepartementet "tar en titt" på presidentens anklagelser om valfusk. "Var är de?" säger han i Fox News-programmet Sunday Morning Futures. I programmet upprepar Trump sina anklagelser om att omfattande valfusk skulle ligga bakom Joe Bidens seger, men även denna gång utan att presentera några bevis. Han säger att det "inte finns en chans" att Biden fått 80 miljoner röster. Trump sågar också rättsväsendet och hävdar att Trumpkampanjen inte har fått möjlighet att presentera sina "enorma bevis" inför domstolarna i flera delstater. Relationen mellan presidenten och Fox News har inte varit sig lik efter valet. Så sent som för några dagar sedan skrev Donald Trump på Twitter att kanalen är "osebar" och att det är bättre att se på i princip vilken annan tv-kanal som helst. Påstår att domarna inte låtit kampanjen presentera bevis.Omni 201129.

Joe Bidens seger i Arizona har nu fastslagits formellt. Arizona har nu formellt spikat resultatet i nyckeldelstaten, där Joe Biden står som segrare över Donald Trump. Det rapporterar flera medier, som även skriver att detsamma är att vänta i Wisconsin i veckan. Det innebär ännu ett bakslag för sittande president Donald Trump som menar på att valresultatet inte borde verifieras. Att det nu har skett innebär dock att den sittande presidenten kan överklaga det formella beskedet inom fem dagar. Wisconsin har nyligen slutfört en omräkning av rösterna i delar av delstaten, som slutade med att Bidens seger utökades med 87 röster. Omni 201130.

Barr: Inga bevis för valfusk som skulle ändra resultatet. USA:s justitiedepartement har inte sett några bevis på valfusk till den grad att det skulle ha påverkat valutgången. Det säger justitieminister William Barr till nyhetsbyrån AP. Enligt Barr har både federala åklagare och FBI arbetat med att följa upp påståenden om valfusk som kommit in efter valet. I mitten av november skrev han ett brev till åklagare runt om i USA där han gav sitt godkännande till att utreda den typen av påståenden. Inför presidentvalet var Barr en av flera republikaner nära president Donald Trump som påstod att poströster skulle kunna leda till oegentligheter. Barr: Har inte sett några sådana bevis i nuläget. Omni 201201.

Studie: Smitta i USA innan Kina larmade omvärlden. Covid-19 fanns i USA innan kinesiska myndigheter i slutet av december förra året började varsla omvärlden om en mystisk lungsjukdom som spred sig i Wuhan-provinsen. Det visar en ny studie från Oxforduniversitetet enligt flera medier. "Fynd gör gällande att infektionen sars-cov-2 har funnits i USA i december 2019, alltså tidigare än vad som varit känt", skriver forskarna i rapporten. Forskarna hittade smittan i 106 av 7 389 blodprover som samlades in från amerikanska blodgivare mellan den 13 december 2019 och den 17 januari 2020, rapporterar Bloomberg och Wall Street Journal. Redan i början av januari i år hittades antikroppar i blod från flera delstater, vilket tyder på isolerade fall innan smittspridningen blev officiellt erkänd. Det första officiella fallet i USA är daterat den 19 januari. Omni 201201.

Hbtq väntas gå före tro och samvete i Bidens USA. Joe Biden väntas genomföra en rad förändringar för att främja hbtq-personers rättigheter, bland annat inom utrikespolitiken. Exempelvis lär han slopa möjligheten för kristna aktörer att välja bort samkönade par som adoptivföräldrar. Med Joe Biden som president väntar en rad åtgärder som kan betyda ett slut för kristna aktörers rätt att följa sitt samvete i relationen till homosexuella, transpersoner eller samkönade par, bland annat när det gäller adoptioner. Läs mer i Världen idag 201202.

Sparkade kampanjchefen: Trump hade vunnit stort om han lyssnat på mig om covid. Okunniga förståsigpåare inom Trumpkampanjen startade en viskningskampanj som ledde till att Brad Parscale fick sparken som chef för Trumpkampanjen i somras. Det säger han själv i en intervju med Fox News. "När opinionssiffrorna började gå ner så började de viska i hans öra, medan jag var ute och jobbade." I intervjun säger han också att det var ett misstag av Trump att inte visa mer empati när det kommer till coronapandemin. Parscale och Trump ska ha varit oeniga om hur man skulle förhålla sig till pandemin. Parscale trodde att många amerikaner skrämdes av viruset. Men Trump valde att satsa på att öppna ekonomin först. "Jag tror att om han visat mer medkänsla så hade han vunnit stort." Omni 201202.

Medicinprofessor befarar 3 000 döda i USA dagligen: "11 september varje dag". Under onsdagen konstaterades över 2 800 covidrelaterade dödsfall i USA, vilket är den högsta siffran sedan pandemins start, skriver CNN. "Vid den här tiden nästa vecka kommer vi att se runt 3 000 döda per dag - det är 11 september varje dag," säger Jonathan Reiner, kardiolog och professor i medicin vid George Washington University. Dessutom kan ytterligare 200 000 personer i USA dö med covid-19 under de kommande tre månaderna, enligt Robert Redfield, chef för USA:s smittskyddsmyndighet CDC. Runt 100 000 personer vårdas på sjukhus, vilket är betydligt högre än tidigare topparna i april och juli Omni 201203.

Högsta antalet smittade under ett dygn i USA. Fler än 210 000 smittade under ett dygn, och rekordmånga vårdas på sjukhus. Kaliforniens guvernör varnar för att sjukhusen i landets största delstat börjar bli fulla. Hittills har omkring 275 000 amerikaner gått bort i Covid-19 men Folkhälsomyndigheten CDC varnar nu för att den siffran kan komma stiga till mellan 300 och 330 000 tusen avlidna efter julhelgen. SR 201204.

Biden: Flera republikaner har gratulerat i det tysta. Ett antal republikanska senatorer har privat valt att ringa och gratulera Joe Biden till segern, uppger den tillträdande presidenten i en intervju med CNN. Utan att nämna några namn säger Biden att många av republikanerna troligtvis kommer att ge sitt offentliga stöd till valresultatet efter att elektorerna sammanträtt i sina respektive delstater för att lägga sina röster. Varken Trump eller topprepublikaner som senatens majoritetsledare Mitch McConnell har ännu erkänt Biden som segrare. Intervjun var den första efter valet där både Biden och vicepresidenten Kamala Harris medverkade. Omni 201104.

Trumps spionchef: Kina är största hotet mot frihet sedan andra världskriget. Donald Trumps administration har i den allra sista akten av hans presidentskap kraftigt eskalerat attackerna mot Peking. Senast i raden att angripa Kina är Trumps underrättelsechef som kallar landet det största hotet mot demokrati och frihet globalt sedan andra världskriget. "Informationen är tydlig. Peking aspirerar på att dominera USA och resten av planeten ekonomiskt, militärt och tekniskt", skriver underrättelsechefen John Ratcliffe i en opinionstext i Wall street journal. John Ratcliffe: "Jag sitter på informationen." Omni 201104.

Kina: Relationerna till USA är bortom räddning. "Vissa skador är helt enkelt bortom räddning." Så skriver en statligt uppbackad kinesisk dagstidning om de kinesisk-amerikanska relationerna som ses ha sjunkit till lägsta nivå på ett decennium. Enligt den kinesiska dagstidningen spelar det inte ens någon roll om den tillträdande administrationen, under Joe Biden, har goda intentioner och lättar spänningarna mellan supermakterna. Tidningen skriver vidare att Vita husets beslut att förbjuda bomull från Xianjiang-regionen och begränsa utfärdandet av visum till medlemmar av Kommunistpartiet är "oroande tecken". Mänskliga rättigheter, covid-19 och handel - konfliktområdena flera Omni 201204.

Källa: Trump överväger att sparka sin justitieminister - tonade ner fuskanklagelser. Donald Trump fortsätter att internt uttrycka missnöje över justitieministern William Barr, rapporterar Washington Post. En anonym källa i administrationen säger till tidningen att det finns en möjlighet att Trump sparkar ministern. Medarbetare uppges dock avråda honom från detta. I veckan sa Barr till nyhetsbyrån AP att det saknas bevis för "valfusk i en sådan omfattning att det skulle ha gett en annan valutgång", vilket ska ha upprört Trump. Enligt källan är Trump om möjligt ännu mer arg över att departementet gett åklagaren John Durham ett särskilt mandat att, oavsett valutgång, fortsätta granskningen av hur delar av Rysslandutredningen 2016 sköttes. Trump hade velat att Durham skulle ha presenterat sin rapport inför valet Omni 201204.

Fauci sa "ja på fläcken" till Bidens förslag - stöttar 100 dagars munskydd. USA:s smittskyddstopp Anthony Fauci välkomnar Joe Bidens vädjan till amerikanerna att bära munskydd under de första 100 dagar efter tillträdandet som president. Fauci avfärdar farhågor om att Biden med sin uppmaning skulle ha gett upphov till en rent påhittad tidsram. "Han säger bara, 'lita på mig allihop i 100 dagar'." Det kanske är något som krävs längre tid än så. Men han vill bara att alla sluter upp i 100 dagar. Jag diskuterade det med honom och jag sa att det är en bra ide, säger Fauci till NBC. Fauci bekräftar också att han sagt "ja på fläcken" till Bidens erbjudande om att fortsätta som medicinsk rådgivare. Han blir också kvar som chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar, en roll han haft sedan 1984, under sex olika administrationer. Omni 201204.

Biden redo att vaccinera sig offentligt som föredöme. Den tillträdande presidenten Joe Biden säger att han är redo att låta vaccinera sig offentligt, för att på så vis uppmuntra andra att vaccinera sig, säger han i en intervju med CNN. Tidigare har tre före detta presidenter, George W Bush, Bill Clinton och Barack Obama, sagt att de tänker ta vaccinet offentligt. "Det spelar roll vad en president gör och att jag tror att mina tre företrädare är goda föredömen," sa Biden. Omni 201204.

USA:s representanthus vill avkriminalisera cannabis. Det amerikanska representanthuset, där Demokraterna har majoritet, har röstat för att avkriminalisera cannabis på federal nivå, rapporterar AFP. Beslutet väntas dock stoppas av den republikanskkontrollerade senaten. Femton amerikanska delstater har redan legaliserat cannabis för berusningssyfte och drygt 30 tillåter medicinsk användning, skriver TT. Delstaternas lagstiftning går dock i nuläget emot federal lagstiftning. Om den nya federala lagen mot förmodan träder i kraft innebär det att cannabisrelaterade federala åtal läggs ner, och att en femprocentig skatt införs för cannabisprodukter. Beslutet röstades igenom med stor majoritet. Omni 201204. Kommentar: Det sluttande planet har börjat med ett USA styrt av Biden och Harris.

Obama och Pence ger sig in Georgias senatskamp. Valtemperaturen stiger nu i Georgia med ungefär en månad kvar till delstatens omval till senaten. Under fredagen kommer tidigare presidenten Barack Obama att delta i ett digitalt kampanjmöte tillsammans med de demokratiska kandidaterna Jon Ossoff och Raphael Warnock. Ungefär samtidigt kommer sittande vicepresidenten Mike Pence att kampanja fysiskt ihop med republikanernas David Perdue och Kelly Loeffler. Omvalet i Georgia blir helt avgörande för vilket parti som får makten över senaten. Just nu har Republikanerna två senatorer fler än Demokraterna, men om Demokraterna vinner båda Georgias platser få båda partierna 50 platser var. Då kommer den demokratiske tillträdande vicepresidenten Kamala Harris att få utslagsröst. President Trump kommer att hålla kampanjmöte i delstaten på lördag. Omni 201204.

Mikrovågor kan ligga bakom ambassadspersonals skador. De mystiska neurologiska bekymmer som drabbat amerikansk ambassadpersonal på Kuba och i Kina kan bero på mikrovågor. Det slår en rapport från National Academies of Sciences fast i en rapport enligt NBC News. Rapporten kan inte säga om personalen utsatts för mikrovågorna av misstag eller om det handlar om någon form av vapen. I en underrättelserapport från 2018 misstänktes Ryssland kunna ligga bakom det hela, men för detta fanns det inga tydliga bevis då, och det gör det fortfarande inte, skriver NBC. I studien har skadorna hos 40 personer undersökts av 19 experter och rapporten slår fast att inget liknande tidigare har beskrivits inom den medicinska litteraturen. I USA har skadorna kommit att kallas "Havanna-syndromet". Omni 201205.

Trump kallar hem trupper i Somalia. USA:s president Donald Trump har beslutat att ta hem huvuddelen av en amerikansk styrka i Somalia, som hjälpt till att bekämpa den islamistiska terrorgruppen al-Shabaab. Al-Shabaab kontrollerar delar av landet och har återkommande genomfört terrordåd i den somaliska huvudstaden Mogadishu, men också i det södra grannlandet Kenya. Trumps beslut beklagas av ledande somaliska politiker, däribland den somaliske senatorn Ayub Ismail Yusuf, som säger att det är "beklagligt" att USA drar tillbaka sin styrka i det kritiska skedet som landet befinner sig i kampen mot terrorgruppen. SR 201205. Kommentar: Inte bra.

Bara 27 republikaner i kongressen erkänner Biden. Bara 27 av 249 republikanska kongressledamöter erkänner Joe Bidens seger över Donald Trump i det amerikanska presidentvalet, visar en kartläggning från Washington Post. Två republikaner hävdar att Donald Trump vann valet och övriga 222 vill inte svara på frågan över huvud taget. Nio av de tillfrågade sa att de var emot Donald Trumps fortsatta försök att hävda seger i valet, medan åtta var för. På denna frågan ville 232 republikaner inte svara. 30 av de 249 republikanerna sa att de skulle stå bakom Joe Biden som president om han väljs av elektorerna den 14 december. Republikanske senatsledaren Mitch McConnell har den senaste tiden duckat frågor om Trump. En tidigare undersökning har visar att bara tre procent av Trumps väljare erkänner Bidens seger. Omni 201105.

Trump fortsätter hävda valfusk på kampanjmöte i Georgia. USA:s president Donald Trump höll i natt sitt första stora offentliga framträdande sedan presidentvalet för en månad sedan. Syftet med Trumps framträdande vid kampanjmötet i Georgia var att visa sitt stöd för republikanska kandidater inför två avgörande senatsval där - men Trump ägnade istället tiden åt att fortsätta hävda valfusk. Enligt amerikanska medier ska han även i ett telefonsamtal med Georgias guvernör ha försökt förmå honom be den lokala kongressen strunta i valresultatet och tillsätta Trumpvänliga elektorer. SR 201206.

Trumps advokat Giuliani smittad av coronaviruset. Donald Trumps advokat Rudy Giuliani har testat positivt för covid-19, skriver presidenten på Twitter. Giuliani, som tidigare var borgmästare i New York, har den senaste tiden varit inblandad i att driva Trumps många rättsprocesser efter presidentvalet i november. Omni 201206.

EU och USA dömer ut valet - Ryssland försvarar det. EU avfärdar resultatet i parlamentsvalet i Venezuela som gav president Nicolás Maduro och hans allierade makten över Nationalförsamlingen, skriver AFP. I ett uttalande säger EU:s utrikeschef Joseph Borrell att valet "misslyckades med att leva upp till internationell miniminivå" och att EU inte anser att valresultatet kan anses spegla folkets vilja. Även USA, Kanada och flera länder i Latinamerika dömer ut valet. Däremot anser Ryssland att valresultatet är att betrakta som fullt legitimt. "Valprocessen i Venezuela skedde på ett mer ansvarsfullt och transparant sätt än i många länder som vanligtvis anser sig var exemplariska demokratier," säger den ryske utrikesministern i ett uttalande. Bara 31 procent av de 20 miljoner röstberättigade i Venezuela röstade i valet som på förhand hade bojkottats av oppositionen. Omni 201207.

Uppgifter: Donald Trump planerar storslaget avsked. Källor nära Donald Trump uppger att den avgående presidenten planerar ett spektakulärt avsked från Vita huset, skriver Axios. Enligt uppgifter vill Trump flyga från presidentbostaden i helikoptern Marine One, och därefter byta till presidentplanet Air Force One, som ska ta honom till Florida där han planerar att hålla ett massmöte. Det hela ska ske 20 januari, samtidigt som Joe Biden svärs in som president. Eftersom Bidens ceremoni väntas ske i princip utan publik på grund av coronarestriktioner skulle Trumps storslagna avsked kunna skapa en skarp kontrast mellan de båda. Det har tidigare rapporterats att Trump har planer på att lansera en kampanj inför presidentvalet 2024 samtidigt som Biden svärs in. Trump väntas inte välkomna Biden till Vita huset som seden bjuder Omni 201207.

En av 22 i USA covidsmittad - över 15 miljoner fall. USA passerade under tisdagen 15 miljoner bekräftade fall av covid-19, rapporterar USA Today med hänvisning till siffror från Johns Hopkins-universitetet. Det innebär att nästan exakt en av 22 amerikaner nu smittats. Samtidigt innebär det att USA, med 4,3 procent av världens totala invånare, står för 22 procent av alla konstaterade covid-fall i världen. Omni 201208.

President Trump thanks God for sending His son Jesus to redeem the world. You tube 3:53 201210. Kommentar: Strålande. När hade Sverige en statsminister som sa något sådant?

Joe Bidens son utreds för skattebrott. Hunter Biden, son till USA:s tillträdande president Joe Biden, utreds nu för skattebrott gällande sina tidigare affärer i Kina. Det är oklart hur långt utredningen har kommit men Hunter Biden ska ha fått information om den i tisdags och FBI vill förhöra honom, enligt New York Times. "Jag tar det här på största allvar och är säker på att en professionell bedömning av anklagelserna kommer att visa att jag hanterat mina affärer helt lagligt", skriver Hunter Biden i ett pressmeddelande. SR 201210.

Marocko normaliserar diplomatiska kontakter med Israel. Marocko blir det fjärde arablandet på fyra månader att fullt ut normalisera sina diplomatiska kontakter med Israel. Avtalet har förhandlats av den amerikanska Trumpadministrationen och innebär också att USA erkänner omtvistade Västsahara som Marockansk. Trumps rådgivare sa också att en normalisering mellan Israel och Saudiarabien på sikt är oundviklig men att det handlar om rätt timing. SR 201210. Kommentar: Trump har tidigare svikit kurderna, nu sviker han västsaharierna på bekostnad av Israel. Marocko är främst ute efter naturresurserna i Västsahara.

Västsahara på spel när Marocko väljer Israel. AB 201210. Yle 201210.
USA:s erkännande: "Enorm vinst för Marocko. USA har brutit sin över 40 år långa neutrala inställning till konflikten om Västsahara - i torsdags meddelade president Donald Trump att han erkänner Marockos anspråk på området. "En enorm vinst för Marocko", säger analytikern Riccardo Fabiani - men sahariska aktivister är mycket kritiska. Västsahara kontrolleras sedan 1975 till stora delar av Marocko, trots att många i området vill se en självständig stat. SR 201213.
Trettioårig vapenvila hotad i Västsahara. Marocko har gått in militärt i buffertzonen Guerguerat intill Mauretanien, som övervakas av en fredsbevarande FN-styrka. Polisario, som vill se ett självständigt Västsahara, kallar agerandet ett "flagrant brott" mot villkoren för vapenstilleståndet - som ingicks 1991 - och hotar med krig. Västsahara ockuperades av Marocko 1975, och trots FN-försök har ingen folkomröstning om territoriets framtid hållits än. SR 201213.
Aminatou Haidar: "FN har svikit Västsahara". Eldväxling har pågått i en vecka mellan Marocko och Polisario utmed sandvallen som klyver Västsahara - den 29-åriga vapenvilan är bruten. Människorättsaktivisten och en av 2019 års Right Livelihood-pristagare Aminatou Haidar säger att de unga i territoriet tappat hoppet om en fredlig lösning. Marocko kontrollerar sedan 1975 stora delar av Västsahara. Självständighetsrörelsen Polisario kallar det en illegal ockupation. SR 201121.

Joe Biden och Kamala Harris får utmärkelsen Årets person. I USA har den tillträdande presidenten Joe Biden och vicepresidenten Kamala Harris gemensamt utsetts till årets person av den inflytelserika amerikanska tidskriften Time. Tidskriften menar att de båda utgör bilden av förändring i den amerikanska berättelsen. 78-årige Biden är den äldste som fått utmärkelsen och 16 åriga klimataktivisten Greta Thunberg den yngsta. SR 201211. yle 201211.

Barr visste att Hunter Biden utreds - sa inget till Trump. USA:s justitieminister William Barr kände till redan i våras att Hunter Biden är under utredning för misstänkta skattebrott, enligt en källa till The Wall Street Journal. Tidigare i veckan kom den tillträdande presidentens son med ett uttalande där han bekräftade att åklagare utreder hans affärer. Joe Biden är inte misstänkt för några brott men under presidentvalskampanjen försökte Donald Trump svartmåla sin huvudmotståndare genom att ge sig på sonen Hunter Biden och hans affärer med Ukraina. Under torsdagen twittrade Trump ut sin frustration över att justitiedepartementet och FBI inte rapporterat att Hunter Biden varit under utredning innan valet ägde rum. Omni 201211.

USA:s handelsrepresentant är en erfaren Kina-kritiker. Den tillträdande presidenten Joe Biden har nominerat Katherina Tai att förhandla för USA:s räkning som ny amerikansk handelsrepresentant. Tai är en handelsjurist som sitter i representanthusets lagstiftningsutskott. Hon talar flytande mandarin och har en mycket tuff inställning till Kina, skriver CNBC. Bland annat ska Tai ha sagt att Kina ska bemötas med kraft och strategi. Detta efter att ha drivit Washingtons tvister med Peking i den globala handelsorganisationen WTO mellan 2007 och 2014. Det är ännu inte klart hur Joe Bidens administrationen kommer att förhålla sig till Kina, arvet från Donald Trump är en iskall relation. Men Biden har sagt att han åtminstone inte omedelbart kommer att lyfta Trumps tullar mot Kina. Omni 201211.

Republikaner sluter upp - 106 vill stryka röster. Över 100 republikaner i representanthuset i USA har skrivit under ett upprop som stöder delstaten Texas stämning i landets högsta domstol, för att ogiltigförklara röster från fyra delstater där Joe Biden vann. Det skriver politiksajten The Hill. En av dem som står bakom initiativet är Mike Johnson, nära allierad till president Donald Trump. Han twittrar att presidenten ringt och tackat honom för stödet: "Det här är ’the big one’", skriver han. Men det finns också republikaner i Washington som inte stödjer stämningen, konstaterar National Review. En av dem är Chip Roy från Texas. I en serie inlägg på Twitter argumenterar han för att stämningen utgör ett hot mot det federala systemet i USA, och han skriver att han inte kan ställa sig bakom en stämning som innebär att delstater får lägga sig i andra delstaters interna angelägenheter. Omni 201211.

Texas stämning får avslag i HD. USA:s Högsta domstol har sagt nej till att ta upp en stämningsansökan från Texas som syftade till att upphäva valresultat, Texas stämde fyra vågmästarstater vars väljare avgjorde presidentvalet i november. I ett kort beslut skrev Högsta domstolen att Texas inte har formell behörighet att stämma de fyra andra staterna, eftersom Texas inte kunnat visa att man påverkats på ett sätt som är juridiskt tillräckligt. 17 republikanskt styrda delstater och 126 republikanska kongressledamöter ställde sig bakom Texas stämningsansökan vilket understryker den makt Donald Trump fortsätter att ha i det republikanska partiet. SR 201212. Kommentar: Då bör det republikanska partiet lämna in stämningsansökan.

"Är sannolikt slutstationen för Donald Trumps försök." Att USA:s högsta domstol avfärdade stämningsansökan från Texas, som skulle ha ogiltigförklarat röster från fyra delstater, innebär att Trumplägrets försök att få valresultatet ändrat nu i praktiken är över. Det är många amerikanska medier överens om efter domstolens beslut på fredagskvällen. New York Times skriver att Trumps "fräcka" försök att utnyttja domstolarna för att vända hans förlust är över, medan Politico skriver att beslutet "sannolikt innebär slutstationen för Trumps juridiska försök". Fox News konstaterar att även om presidentens advokat Rudy Giluiani säger att hans team inte gett upp, så börjar tiden rinna ut. Den nationella radion, NPR, skriver att om nu inget oförutsett inträffar, så kommer elektorerna att samlas i sina respektive delstater på måndag och avge sina röster. Då kommer Joe Biden formellt att bli utsedd till tillträdande president, och det enda formella steget som återstår är att representanthuset ska certifiera elektorskollegiets röster. Biden svärs in den 20 januari Omni 201212.

"De flesta vill gå vidare - men inte Donald Trump." Donald Trump har utnämnt tre av de nio domarna i USA:s högsta domstol, och han har länge betraktat HD som något av ett ess i rockärmen i försöken att hålla sig kvar vid makten. Det skriver Robert Barnes, som bevakar HD för Washington Post, i en analys. Inför beslutet bad han att domarna skulle visa "mod". Efter att beslutet kom twittrade han besviket: "Ingen visdom, inget mod!" CNN:s Kevin Liptak konstaterar å sin sida att även om Trump inte visar några tecken på att vilja röra sig, så tycks många i kretsen kring honom nu vilja gå vidare. Ett tecken på det är att presidentens fru, Melania, nu enligt uppgifter har börjat planera flytten av familjens möbler och konst från Vita huset till Mar-a-Lago i Florida. National Reviews skribent Andrew C McCarthy riktar strålkastarljuset mot de 17 andra republikanskt styrda delstater som ställde sig bakom Trumps försök i HD. Ur ett juridiskt perspektiv menar de delstaterna alltså att delstater ska få lägga sig i andra delstaters egna lagar. Vi är i så galna tider att Republikanerna föreslår att HD ska federalisera de amerikanska valen, skriver han. Omni 201212.

Donald Trump vägrar ge sig: "Jag vann valet överlägset". Att högsta domstolen inte tar upp Texas stämningsansökan som ville ogiltigförklara viktiga röster på Joe Biden är ett "stort och skamligt rättsövergrepp". Det skriver Donald Trump på Twitter. Trump fortsätter att hävda att han vann presidentvalet. "JAG VANN VALET ÖVERLÄGSET, men kom ihåg, jag tänker bara på de lagliga rösterna, inte alla fejkade röster som mirakulöst kom in. Vilken skam!" twittrar presidenten, återigen utan att presentera några bevis. I och med att högsta domstolen inte tog upp stämningsansökan återstår inga större hinder för Joe Biden att ta över makten den 20 januari. Omni 201212.

Tydliga vinnaren på Joe Bidens val: Kamala Harris. Om en dryg månad tillträder Joe Biden som president i USA och han har redan hunnit utse flera av sina blivande ministrar och nära medarbetare. Bland namnen finns inga av dem som ställde upp mot Biden i primärvalen, däremot flera gamla allierade och teknokrater, konstaterar Politico. Än så länge finns det en stor vinnare på Bidens personalpolitik, slår tidskriften fast: Kamala Harris. Om Joe Biden väljer att inte ställa upp för omval om fyra år, när han är över 80 år, så innebär det att många av Harris potentiella motståndare gått miste om den språngbräda som en plats i presidentens team utgör, resonerar Politico. Omni 201212.

Biden: Om 39 dagar är USA med i Parisavtalet igen. Om 39 dagar kommer USA att gå med i Parisavtalet igen, skriver tillträdande president Joe Biden på Twitter. "Vi kommer att samla världen för att driva vår utveckling längre och snabbare och tackla klimatkrisen", skriver han. Om exakt 39 dagar, 20 januari, tar Biden över presidentposten. Omni 201212.

Tusentals personer demonstrerade till stöd för Trump. Runt om i USA gick demonstranter under gårdagen ut på gatorna för att visa sitt missnöjde med presidentvalet som Donald Trump förlorade. Högsta domstolen har beslutat att inte ta upp delstaten Texas försök att i domstol ogiltigförklara miljontals röster i andra delstater. I Washington har fyra personer förts till sjukhus och ett tjugotal personer omhändertagits av polis, det skriver nyhetsbyrån TT. SR 201213.

Donald Trump: Jag är så besviken på domarna i HD. Donald Trump är "besviken" på domarna i USA:s högsta domstol för att de inte tog upp stämningen från Texas om att ogiltigförklara röster i fyra delstater som Joe Biden vann. Det säger han till Fox News. Presidenten menar att hans läger har bevisat att det förekommit valfusk. "Men ingen domare, inklusive den högsta domstolen - jag är så besviken på dem - har haft modet att ta upp frågan i sak. Omni 201213.

Interna kritiken: De som backade Trump är märkta. Republikanen Michael Steele är mycket kritisk till sina partikamrater som tillsammans med Donald Trump ställde sig bakom delstaten Texas stämning om att ogiltigförklara röster, som avvisades i högsta domstolen. Han säger till The New York Times att handlingen är en skymf mot landet och en förolämpning mot konstitutionen. "Det lämnar ett outplånligt märke som blir svårt för de här 126 kongressledamöterna att borsta bort." Av de 196 republikanerna som sitter i representanthuset så ställde sig 126 bakom stämningen, skriver NPR. Medan presidenten vädrat sin kritik mot beslutet offentligt så har kongressledamöterna hållit sig mestadels tysta efter HD:s beslut. Radion konstaterar att de befinner sig i något av en knipa, till skillnad från Trump vann de flesta sina val och de kommer att sitta kvar även efter att Joe Biden tillträder. Republikan: En fläck som inte går att tvätta bort för dem som ställde sig bakom stämningen Omni 201213.

Trumpskur av utnämningar - vänner får federala poster. President Trump utnyttjar sin sista tid vid makten till att ge vänner och allierade platser i federala styrelser och kommittéer. Det rapporterar nyhetsbyrån AP. I veckan har bland annat Trump meddelat att två författare som skrivit smickrande böcker om presidenten ska nomineras till en styrelse som ger rekommendationer om utbildningsforskning. Det är inte ovanligt att avgående presidenter gör en serie utnämningar innan de lämnar Vita huset. Men Paul Light vid New York University säger till AP att "ingen gjort det med en större grad av politisering" än Trump. "Det här handlar om tjänster och gentjänster." Omni 201213.

Läkemedelskonferens i USA blev superspridarhändelse - 300 000 fall kopplas dit. Uppemot 300 000 fall av coronasmitta världen över kopplas till en konferens på ett hotell i Boston, USA, arrangerad av läkemedelsföretaget Biogen i slutet av februari, visar en studie i vetenskapliga tidsskiften Science. Runt 100 av de totalt 175 deltagarna blev sjuka efter tvådagarskonferensen och enligt studien spreds smittan till 18 amerikanska delstater, men även länder som Sverige, Australien och Slovakien. Drygt 1,6 procent av alla coronafall i USA uppskattas ha koppling till konferensen. Omni 201213.

Amerikanska ministerier och myndigheter har utsatts för en omfattande hackerattack - Ryssland misstänks för attacken. Hackare ska ha trängt sig in bland annat i epostsystemen hos USA:s finans- och handelsministerium, men hackerattacken befaras vara betydligt mer omfattande än så. En hackergrupp med anknytning till den ryska underrättelsetjänsten misstänks för intrånget. Den nu aktuella hackerattacken betraktas som så allvarlig, att USA:s nationella säkerhetsråd samlades till ett möte med anledning av attacken i Vita huset på lördagen. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters, Washington Post och New York Times, bland andra. Omfattningen av attacken är inte ännu känd och det kan ta många månader att utreda vidden av den. Enligt Washinton Post är det den ryska hackergruppen CozyBear (eller APT29) som misstänks stå bakom cyberattacken. Gruppen anses vara direkt anknuten till rysk underrättelsetjänst. Den här gruppen har tidigare gjort sig känd genom sitt intrång i det amerikanska utrikesministeriets servrar 2014, försvarsministeriet Pentagons epostsystem 2015 och de amerikanska Demokraternas epostsystem 2016, inför presidentvalet då. New York Times beskriver den nu aktuella cyberattacken som den allvarligaste i USA på fem år. Det ryska utrikesministeriet beskriver rapporterna som ännu ett försök av amerikanska medier att svartmåla Ryssland. Från officiellt håll har man hittills varit förtegen om attacken, men den amerikanska säkerhetsmyndigheten Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (Cisa) bekräftar att statliga nätverk har angripits av hackare, enligt nyhetsbyrån AFP. För nyhetsbyrån Reuters har handelsministeriet medgett att vid åtminstone en av dess avdelningar har hackare brutit sig in i epostsystemet. Washinton Post rapporterar att cyberattacken inletts genom intrång i uppdateringsservern hos det amerikanska företaget SolarWinds vars programvara används av över 300 000 organisationer världen över. Bland dem den amerikanska militären, USA:s försvarsministerium, utrikesministerium, justitieministerium, rymdstyrelsen NASA, presidentkansliet, en lång rad telekombolag och så vidare. Enligt SolarWinds kan intrånget ha skett så tidigt som i mars i år. Nyhetsbyrån Reuters beskriver cyberattacken som en utmaning för den tillträdande presidenten Joe Bidens administration, när den nu får ta itu med att utreda vilken information som stulits och vad den kan ha använts för. yle 201214.

Elektorer i delstater Trump stämt röstar på Biden. Omröstningen i elektorskollegiet pågår just nu runt om i USA för att formellt rösta fram Joe Biden och Kamala Harris som landets nästa president och vicepresident, rapporterar amerikanska medier. Samtliga sex delstater där president Donald Trump försökt att påverka rösträkningsprocessen juridiskt har röstat på Biden. Det gäller Nevada, Arizona, Georgia, Pennsylvania, Wisconsin och Michigan. Biden väntas få 306 elektorsröster mot Trumps 232 baserat på resultatet i presidentvalet. Det krävs 270 av totalt 538 för att bli vald till USA:s president. I normalfallet är elektorsomröstningen en formalitet, men får nu stor uppmärksamhet då Trump ännu inte erkänt sig besegrad. Röstningen pågår till efter midnatt, svensk tid. Omni 201214.

USA:s justitieminister lämnar sin post före jul. USA:s justitieminister William Barr lämnar sin post nästa vecka. Beskedet kommer efter att president Trump öppet kritiserat honom den senaste tiden. Barr meddelade för ett par veckor sen att inget omfattande fusk ägde rum i presidentvalet, där Joe Biden formellt nu valts till landets ledare. Efter att elektorskollegiet röstat fram honom sa Biden i natt att demokratin har segrat. SR 201215.

Kristna marscherade och bad för Trump. På lördagen hölls en fredlig protest- och bönemanifestation, kallad Jericho March, i Washington D C. Syftet med marschen var att be och protestera mot "valfusk" och "korruption", som deltagarna anser har förekommit under det amerikanska presidentvalet. Samtidigt riktas svidande kritik mot initiativet. Läs mer i Världen idag 201215.

Elektorer slår fast: Joe Biden blir USA:s näste president. På måndagen röstade USA:s delstatselektorer för att utse näste president. När Kalifornien hade räknat klart hade Biden fått fler än de nödvändiga 270 rösterna. Donald Trump hävdar fortfarande att omfattande valfusk ägt rum i viktiga vågmästarstater. Väljarna i varje delstat röstar inte på en president, utan på elektorer som i sin tur röstar fram USA:s ledare. I årets val den 3 november krävdes det att den vinnande kandidaten fick minst 270 elektorsröster. Biden var så säker på att få de nödvändiga elektorsrösterna att hans stab gav ut ett segertal i förväg: "Demokratin har segrat. Vi, folket har röstat. Integriteten är intakt" stod det i förhandsexemplaret av Bidens tal som nyhetsbyrån AFP publicerade. I slutändan fick Biden 306 elektorsröster, precis så många som han enligt valresultatet skulle få. Trump fick därmed nöja sig med 232. Nu återstår bara kongressens formella godkännande av elektorernas röster, som sker den 6 januari - först då blir Biden slutligen den formelle segraren i presidentvalet. Den enda teoretiska möjlighet som återstår för Donald Trump är nu att kongressen skulle rösta emot resultatet. Men flera republikanska senatorer gick under natten svensk tid ut och erkände Bidens seger - därmed finns det inte något stöd i kongressen för att omkullkasta valresultatet. Delstaten Texas justitieminister väckte nyligen uppståndelse när han ville stämma fyra delstater - Georgia, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin - och ogiltigförklara de totalt över 20 miljoner röster som där lagts i presidentvalet. I detta fick han med sig ytterligare 17 delstater varav tre med demokratiska guvernörer. Ansökan lämnades direkt till HD, som i fredags dock meddelade att man inte tänker ta upp fallet. "Texas har inte visat något juridiskt godtagbart skäl" att ha åsikter om hur andra delstater genomför sina val, menade Högsta domstolen. Trump fortsätter att vägra erkänna sig besegrad. Medan elektorsrösterna räknades förkastade Trump hela systemet: "Vågmästarstater där massivt valfusk förekommit ... kan inte legalt godkänna rösterna utan att begå allvarliga brott", skrev Trump. Två timmar efter det att Joe Biden officiellt hade fått majoriteten av elektorernas röster höll han ett segertal i hemstaden Wilmington i Delaware. "I den här kampen om USA:s själ har demokratin segrat," sade han. Världen idag 201215.

Vladimir Putin gratulerar Joe Biden till segern. Rysslands president Vladimir Putin har gratulerat Joe Biden till segern i presidentvalet i USA. Det framgår av ett uttalande från Kreml, uppger ryska medier. I uttalandet säger Putin att samarbete som bygger på ömsesidig respekt kommer att gynna både USA och Ryssland. I går röstade elektorerna i USA och Biden fick som väntat fler än de 270 röster som krävs för att bli president. Totalt fick demokraten 306 röster mot Trumps 232. Omni 201215.

Bolsonaro följer Putin - gratulerar Biden till segern. Rysslands president Vladimir Putin har gratulerat Joe Biden till segern i presidentvalet i USA. Det framgår av ett uttalande från Kreml, uppger ryska medier. I uttalandet säger Putin att samarbete som bygger på ömsesidig respekt kommer att gynna både USA och Ryssland. Även Brasiliens president Jair Bolsonaro och Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har under dagen gratulerat Biden. I går röstade elektorerna i USA och Biden fick som väntat fler än de 270 röster som krävs för att bli president. Totalt fick demokraten 306 röster mot Trumps 232. Omni 201216.

Republikanske tungviktaren erkänner Bidens valseger. I USA gratulerade i dag majoritetsledaren i senaten, republikanen Mitch McConnell, den blivande presidenten Joe Biden till segern i presidentvalet, det rapporterar flera nyhetsbyråer. McConnell har tidigare uttryckt sitt stöd för Trumps domstolsprocesser mot valresultatet. "Elektorskollegiet har sagt sitt", sa han i ett tal i senaten. SR 201215.

Källor: Buttigieg blir Joe Bidens transportminister. Pete Buttigieg, som kandiderade till att bli Demokraternas presidentkandidat, kommer att nomineras till posten som transportminister i Joe Bidens kabinett, skriver amerikanska medier med hänvisning till källor. 38-årige Buttigieg var tidigare borgmästare i South Bend, Indiana, och fick stor uppmärksamhet som Demokraternas förste öppet homosexuella presidentkandidat i primärvalen. Pete Buttigieg skulle vara den första öppna HBTQ-personen att nomineras till en permanent ministerpost. Omni 201215.

Massiv hackerattack mot USA. Ryssland pekas ut som ansvarigt för hackerangreppet, som sannolikt har drabbat minst 18 000 amerikanska företag och myndigheter. Angreppet har pågått oupptäckt i över ett halvår, sedan i våras. Angreppet skall ha skett genom att hackare installerat spionprogramvara i ett av it-företaget Solar Winds program. SR 201217.
Cyberattacker - Pompeo pekar ut Ryssland. I USA kommenterar nu även Trumpadministrationen de massiva cyberattacker mot inte minst amerikanska myndigheter och företag som avslöjades i veckan. Utrikesminister Mike Pompeo sa i ett radioprogram i natt svensk tid att Ryssland "ganska klart" är inblandat i cyberattackerna. Enligt experter kan attackerna ha gett de som ligger bakom tillgång till exempelvis viktiga koder i myndigheters IT-system. SR 201219.

Allt fler kristna ledare: Biden har vunnit. När nu även delstaternas elektorer utsett Joe Biden till USA:s blivande president har flera kristna ledare som tydligt stått bakom Donald Trump valt att offentligt erkänna Biden som segrare. Vissa evangelikala förkunnare fortsätter dock att hävda omfattande valfusk och vill ännu inte stänga dörren för Trump. Världen idag 201217.

Aborterna minskar i USA - och många abortkliniker stänger. Sedan 2012 har 173 oberoende abortkliniker stängt i USA, varav 127 sedan 2015. Det uppger Abortion Care Network i en rapport. Samtidigt fortsätter antalet aborter att minska i USA, enligt uppgifter från landets nationella folkhälsomyndighet. Världen idag 201217.

Pence har tagit vaccin mot covid-19: "Kände ingenting". USA:s Mike Pence har nu tagit Pfizers och Biontechs vaccin mot covid-19, rapporterar flera medier. Vicepresidenten tog vaccinet vid ett tv-framträdande på fredagen. Vid framträdandet sa Mike Pence att han och hans hustru Karen Pence, som också tog vaccinet på fredagen, var glada över att ta ett så "säkert och effektivt" vaccin och att det var en "inspirerande dag". "Jag kände ingenting," sa han. Vaccinet från Pfizer och Biontech fick grönt ljus av läkemedelsmyndigheten FDA i slutet av förra veckan. Omni 201217.

Röstmaskiner designades för att möjliggöra valmanipulation. En domstolsbeordrade granskning av företaget Dominions omtalade röstmaskiner som användes under presidentvalet i Michigan visar att maskinernas system har designats för att möjliggöra omfattande valfusk. Om uppgifterna är korrekta så ger det ytterligare stöd till Trumpkampanjens påståenden om att valet har riggats. Granskningen utfördes av cybersäkerhetsexperterna på Allied Security Operations Group (ASOG) och kom fram till att Dominions system i Antrim County, Michigan hade en felprocent på 68 när det kom till att tabellera rösterna. Rapporten noterar vidare att den dysfunktionella mjukvaran vida överstiger de godkända felmarginalerna på 0,0008 procent som satts upp av den federala valkommissionen, skriver RT. Granskningen ifråga är ett uppdrag av Michigandomaren Kevin Elsenheimer efter anklagelser om att tusentals röster plötsligt "bytt sida" från Donald Trump till Joe Biden. Det mest noterbara är att granskarna hävdar att felaktigheterna i systemet är medvetet inbyggda funktioner snarare än buggar och man menar att systemet avsiktligt genererar ett stort antal fel på valsedlarna som sedan kan användas för att manipulera rösträkningen. "Vår slutsats blir att Dominions röstsystem avsiktligt och medvetet är designat med inneboende fel för att skapa ett systemisk bedrägeri och påverka valresultatet", skriver man i sin rapport. Den preliminära rapporten visade också att det skett försök att "manipulera bevis" och att obehöriga användare utan framgång försökt att nollställa valresultat. Granskarna kunde också se att säkerhetsloggar från valdagen och de tidigare dagarna hade försvunnit från systemet. Donald Trump har länge riktat skarp kritik just mot Dominions röstsystem och anklagat företaget för att manipulera presidentvalet. "Dominions röstmaskiner är en katastrof över hela landet. De ändrade resultatet i ett jordskredsval. Kan inte låta detta hända. Tack till domaren för dennes genialitet, mod och patriotism. Borde få en medalj!" konstaterade Trump på Twitter efter att nyheten om granskningen nådde honom. Statliga tjänstemän hävdar i sin tur att ASOGs rapport inte säger mycket och att det är ”ytterligare ett i en lång ström av missriktade, vaga och tvivelaktiga påståenden som syftar till att urholka allmänhetens förtroende för presidentvalet i november” och man hävdar vidare att ASOG inte har kompetensen att granska Dominons system. Nya Dagbladet 201220.

Kartläggning: Trumps kamp för att ändra valet unik. Monica Palmer är republikansk ordförande i valnämnden i Wayne County i Michigan, där Joe Biden vann presidentvalet. I mitten av november, när nämnden just klubbat igenom valresultatet, fick hon ett telefonsamtal från president Donald Trump. Inom ett dygn hade hon gått ut med att hon ville upphäva sin röst. Det skriver Politico, som i ett reportage granskar hur president Trump personligen försökt påverka republikanska funktionärer runt om i USA efter presidentvalet. Sammanlagt har Trump pratat med minst 31 republikaner, framförallt företrädare på lokal och delstatsnivå, i vågmästardelstater som han förlorade. Samtidigt försökte han få resultatet ändrat i domstolar och genom omräkningar. Politico skriver att Trumps försök är unika. Partierna har tagit strid om resultatet i presidentvalen tidigare, men aldrig förut har en sittande president på ett så omfattande sätt personligen vänt sig till enstaka valövervakare, skriver Politico. Politico har intervjuat 22 Trumpmedarbetare för reportaget Omni 201221.

Joe Biden har vaccinerats mot covid-19. USA:s tillträdande president Joe Biden har vaccinerats mot covid-19 i direktsänd tv, rapporterar flera medier. Omni 201221.

Avgående Barr utreder inte Hunter Biden eller valfusk. USA:s avgående justitieminister William Barr kommer inte att tillsätta ett särskilt råd för att utreda Hunter Bidens affärer och skattebrotten han misstänks för, rapporterar flera medier. Barr kommer inte heller att tillsätta en grupp som ska utreda president Trumps påståenden om valfusk. "Jag har inte sett någon anledning till att göra det och kommer inte att göra det innan jag slutar," säger han vid sin sista pressträff. Barr begärde avsked förra veckan med motiveringen att han ville fira jul med sin familj. Han har tidigare kritiserats av presidenten för att inte ha stöttat påståendena om valfusk. Ett särskilt råd skulle göra det svårare för den tillträdande administrationen att stänga pågående utredningar Omni 201221.

Trumps nya utspel - kan vägra godkänna stimulanspaket. Donald Trump signalerar nu att han inte kommer skriva under det stimulanspaket som kongressen röstat igenom. I en video på twitter säger presidenten att han vill att utbetalningarna till privatpersoner ska mer än tredubblas, från 600 dollar till 2 000 dollar. Kongressen kan upphäva ett veto med två tredjedelars majoritet i båda kamrarna, men det är fortfarande oklart hur Trump till slut kommer att agera. SR 201223.

USA:s avgående president benådar 15 personer. Med på listan finns Trumps tidigare utrikespolitiske rådgivare George Papadopoulos som dömdes till fängelse efter att ha samarbetat med utredarna i Rysslandsutredningen. Dessutom benådas fyra tidigare militära vakter vid säkerhetsföretaget Blackwater som dödat minst 14 irakiska civila i en massaker i Bagdad 2007. En av dem, Nicholas Slatten, dömdes till livstids fängelse, men får nu straffet upphävt. SR 201223.

Trump lägger veto mot stor försvarsbudget. President Donald Trump lägger sitt veto för att stoppa den årliga försvarsbudget som redan fått stor majoritet i både senaten och representanthuset, rapporterar amerikanska medier. Det innebär att han för första gången kör över den republikanskt styrda senaten. Presidenten har bland annat krävt att en punkt om sociala medier-bolag i förslaget ska ändras. Han menar att satsningen på 740 miljarder dollar, som han tidigare hotat att fälla, är en "present till Ryssland och Kina", rapporterar BBC. Trump vänder sig också mot att vissa militärbaser utomlands ska byta namn Omni 201223.

Paul Manafort slipper fängelset - benådas av Trump. USA:s avgående president Donald Trump har benådat eller mildrat straffen för ytterligare 29 personer. Bland dom finns Trumps förre kampanjledare Paul Manafort som avtjänar ett drygt sju år långt fängelsestraff för skattebrott och brott mot banklagarna. Därmed är antalet personer som hittills benådats eller fått sina straff kortade av Trump de senaste dagarna uppe i 49. SR 201224.

Trumpsupporter röstade i sin döda mammas namn. En man vid namn Bruce Bartman i Pennsylvania åtalas för att ha försökt att rösta på Donald Trump i både sitt eget och sin döda mammas namn i det amerikanska presidentvalet, rapporterar flera medier. Mammans namn är ett av namnen på de sju döda som Trumpkampanjen publicerade som bevis för sina påståenden om valfusk, skriver New York Times. I polisförhör har Bartman dock erkänt att han gjorde detta för att förbättra presidentens möjligheter att bli omvald. "Oavsett om han hade skrivit in Joe Biden, Kalle Anka eller Musse Pigg hade vi åtalat honom," säger åklagaren enligt Fox News. Omni 201224.

En av tusen amerikaner har dött under pandemin. Dödssiffran till följd av covid-19 i USA var på lördagen 331 116 personer. Det innebär att en amerikan på 1 000 nu har dött av sjukdomen sedan den nådde landet i slutet av januari, rapporterar CNN. Totalt har över 18 miljoner fall av sjukomen konstaterats i landet. Samtidigt har nu två miljoner amerikaner hunnit få sin första dos coronavaccin. Det bor drygt 330 miljoner människor i USA. Omni 201227.

Trump skrev inte under - tio miljoner i USA utan stöd. Vid midnatt lokal tid förlorade omkring tio miljoner amerikaner sin arbetslöshetsförsäkring, i alla fall tillfälligt. Detta efter att president Donald Trump inte undertecknat det krisstödspaket som kongressen godkände tidigare i veckan. Trump har vägrat att skriva under eftersom han vill att de amerikanska medborgarna ska få mer pengar i direkt stöd. I stödpaketet får varje skattebetalare 600 dollar, något Trump vill höja till 2 000. Presidentens fördröjda underskrift fick i går hård kritik av hans blivande efterträdare Joe Biden. Totalt är stödpaketet värt över 900 miljarder dollar. Omni 201227.

Donald Trump är USA:s mest beundrade man - förbi Obama. Donald Trump är USA:s mest beundrade man. Det visar en ny undersökning från Gallup, skriver Politico. Det är första gången Trump toppar listan på egen hand, även om han var delad etta med Barack Obama i fjol. Nämnde Obama har annars toppat listan i tolv raka år, men får nu nöja sig med en andraplats. Men familjen Obama har ändå anledning att fira. Listan över den mest beundrade kvinnan toppas nämligen av Michelle Obama för tredje året i rad. På andra plats återfinns den nya vicepresidenten Kamala Harris. På tredje plats kommer Joe Biden. Omni 201230.

USA:s värsta seriemördare död. Den man som beskrivs som USA:s värsta seriemördare är död. Han hette Samuel Little och erkände att han mördat 93 personer i USA mellan 1970 och 2005. Polisen lyckades knyta honom till minst 50 av dem. Samuel Little satt i fängelse för tre livstidsdomar, utan möjlighet till frigivning. Han avled på sjukhus i Kalifornien, 80 år gammal. SR 201231.

Senaten kör över Trumps veto om försvarsbudgeten. Den republikanskt ledda senaten kör över USA:s president Donald Trumps veto om att stoppa försvarsbudgeten på nära 6 100 miljarder kronor, rapporterar flera medier. Under omröstningen säkerställde senaten den två tredjedelars majoritet som behövs för att släppa fram budgeten. Det är första gången under Trumps tid som president som senaten går emot honom på detta sätt. Han motsatte sig bland annat att militärbaser döpta efter sydstatsgeneraler ska byta namn. Omni 210101. SR 210101.

Högsta dödssiffran under ett dygn. Igår registrerades det högsta antalet döda med covid-19 på ett dygn hittills i USA, rapporterar flera nyhetsbyråer. På nyårsdagen registrerades över 3900 dödsfall. Totalt har Närmare 347.000 smittade dött i USA. SR 210102.

Pelosi, McGovern propose removing "gendered" terms from House rules. Speaker Nancy Pelosi and Rules Committee Chairman James McGovern proposed on Friday a change to the House of Representatives' rules package that would "honor all gender identities by changing pronouns and familial relationships in the House rules to be gender-neutral."
"[The proposed rules package changes] pronouns and familial relationships in the House rules to be gender-neutral or removes references to gender, as appropriate, to ensure we are inclusive of all Members, Delegates, Resident Commissioners and their families-including those who are nonbinary," McGovern said.
The House's Code of Official Conduct would replace familial terms like "father, mother, son, daughter, brother, sister" with "parent, child, sibling." Other gendered terms, such as "seamen" and "Chairman" would be replaced with "seafarer" and "Chair," respectively. Pelosi and McGovern said their proposed rules package "makes this House of Representatives the most inclusive in history." DISRN 210102.
Beslut i USA-kongress: Slopa "mor" och "far". Nya regler i USA:s representanthus innebär att begrepp som far, mor, son, dotter, bror och syster byts ut mot könsneutrala ord som förälder, barn och syskon. Förslaget, som godkändes på måndagen, har mött kritik. "Det här är ett uppenbart maktövertagande av demokraterna i representanthuset", twittrar den republikanske kongressledamoten Ted Budd. Som Världen idag har rapporterat öppnades USA:s kongress på söndagen med en bön som avslutades med "Amen and awoman". Det var demokraten och metodistpastorn Emanuel Cleaver, delegat i USA:s representanthus, som använde sig av denna uppmärksammade formulering. På måndagen godkände representanthuset nya regler som innebär att hänvisningar till kön, som man, kvinna, hon och han, tas bort i det officiella språket och att ord som far, mor, son, dotter, bror och syster byts ut mot könsneutrala ord som förälder, barn och syskon. Förslaget hade tidigare presenterats av den demokratiska talmannen Nancy Pelosi, som kallade reglerna för "framtidsfokuserade" och "historiens mest inkluderande", skriver New York Post. Beslutet har kritiserats av många, däribland journalisten Abigail Shrier. "Mor - ett av det mänskliga livets viktigaste begrepp - raderas från representanthusets lexikon. Det är viktigt att inse hur radikalt det här är", skriver hon i New York Post. "De rättigheter kvinnor kämpade för att vinna upphävs, paradoxalt nog, i inkluderingens namn", fortsätter Shrier. Den republikanske kongressledamoten Ted Budd skriver på Twitter: "Det här är ett uppenbart maktövertagande av demokraterna i representanthuset." Hakeem Jeffries, demokratisk ledamot i representanthuset, försvarar dock de nya reglerna. "Från min ståndpunkt är det könsneutrala språket bara ett försök av representanthuset ... att återspegla det amerikanska folkets underbara mosaik på ett så känsligt sätt som möjligt," sade han enligt Fox News. Förändringen i det officiella språkbruket kommer samtidigt som ett rekordstort antal öppet homosexuella har valts in i kongressen, rapporterar Miami Herald. Uppgiften kommer från Hbt-Hbtq Victory Fund, en organisation som ägnar sig åt att välja öppet homosexuella personer "som kan främja jämställdhet på alla nivåer i regeringen". Världen idag 210105.
Kongressen öppnade - med bön till hinduisk gud. En bön som inkluderade alla gudar och ett könsinkluderande "amen and awoman". Det bads av den demokratiske politikern och metodistpastorn Emanuel Cleaver när han inledde öppnandet av USA:s 117:e kongress på söndagen. Tilltaget möter kritik. USA:s 117:e kongress öppnades på söndagen med en bön av demokraten och metodistpastorn Emanuel Cleaver, som representerar delstaten Missouri i USA:s representanthus. I ett videoklipp på Youtube hörs Cleaver inkludera såväl olika gudar som olika kön: "Vi ber i den monoteistiske gudens namn, Brahma och Gud känd under många namn och av många olika trosriktningar. Amen and awoman." Bönen har väckt stark kritik bland republikaner och andra som påpekar att "amen" inte refererar till kön, utan betyder "låt det ske" på latin, skriver The Independent. Den konservativa bloggaren Matt Walsh skriver: "Awoman är ett nonsensord som inte betyder någonting. Demokraterna hittar vägar att göra allt dumt och meningslöst." Andra konservativa vände sig mot att Emanuel Cleaver bad till den hinduiska guden Brahma: "En metodistpredikant som ber i den monoteistiska gudens namn - och Brahma??", skriver Christianity.com. Världen idag 210105.

Flera republikaner vill stoppa Bidens seger. När kongressen i nästa vecka samlas för att räkna elektorsrösterna kommer flera republikaner protestera officiellt. De vill se en utredning av valprocessen i vågmästardelstater som Trump förlorade. Det här väntas leda till en utdragen process och politisk debatt. SR 210103. Kommentar: Om valfusk konstateras kan det vara Trumps seger som demokraterna har velat stoppa.

McConnells och Pelosis hem har vandaliserats - slagord och grishuvud. Topprepublikanen Mitch McConnells hem i Kentucky och toppdemokraten Nancy Pelosis bostad i Kalifornien utsattes för skadegörelse i helgen, skriver flera medier. På McConnells bostad har någon bland annat klottrat "Mitch dödar fattiga". Hemma hos Pelosi har det också sprejats politiska slagord, som "Avskaffa hyran!". På hennes uppfart hade även ett grishuvud lämnats. Händelsen inträffar efter att ett förslag om att kraftigt höja nivån på stimulanscheckar till amerikaner med lägre årsinkomster än 620 000 kronor stött på patrull i senaten. +McConnell har fördömt vandaliseringen medan Pelosi inte har gett någon kommentar. Omni 210103.

Trump vädjar till Georgias valtopp att "hitta" fler röster i inspelat samtal. I ett inspelat samtal vädjar president Donald Trump till Georgias republikanske valtopp Brad Raffensperger att försöka "hitta" 11 780 röster för att kunna vända valresultatet i delstaten, rapporterar Washington Post. "Det är inget fel med att säga att ni har, du vet, räknat om," säger Trump under det en timme långa samtalet. "Herr president, problemet är att du har fel," svarar Raffensperger. Under samtalet upprepar Raffensperger och hans kollega att presidenten har fel i sina påståenden, att det handlar om konspirationsteorier och att Joe Bidens vinst är rättvis. Trump: Jag vill bara hitta 11 780 röster. Omni 210103.
Trump avslöjad i samtal - svaret i natt: Stämning. President Donald Trump vädjade till Georgias republikanske valtopp att "hitta" röster för att kunna vända valresultatet i delstaten, avslöjar Washington Post. Nu har Trump lämnat in två stämningsansökningar mot republikanen - eftersom samtalet var konfidentiellt. "Det låter verkligen som desperationens röst," helt klart det, säger den tillträdande vicepresidenten Kamala Harris vid ett kampanjtal. Ett inspelat samtal avslöjar president Donald Trumps försök till påverkan på det amerikanska valresultatet. I den timmes långa inspelningen uppmanar Trump Georgias republikanske valtopp Brad Raffensperger att rota fram 11 780 röster för att kunna vända valresultatet i delstaten, enligt Washington post. Exp 210103. yle 210103.
Bidenrådgivare: Bevis att Trump hotar partikamrater. Joe Bidens rådgivare Bob Bauer säger i ett uttalande att det nu finns "obestridliga bevis" på att president Trump pressar och hotar partikamrater för att upphäva en laglig rösträkning. "Det fångar hela den skamliga historien om Donald Trumps angrepp mot den amerikanska demokratin", skriver Bauer. I ett samtal publicerat av Washington Post vädjar presidenten till Georgias republikanska valtopp Brad Raffensperger att "hitta" 11 780 röster för att ändra valresultatet i delstaten. Omni 210103.
Demokrater kräver att FBI utreder Trump efter samtal. Två demokratiska kongressledamöter kräver att FBI genast startar en brottsutredning efter Donald Trumps telefonsamtal till Georgias valchef Brad Raffensberger, rapporterar NBC News. I samtalet försöker Trump få Raffensberger att gå med på att "hitta" flera tusen röster i presidentvalet. De båda demokraterna skriver att de anser att Trump gjorde sig skyldig till uppvigling till flera brott under samtalet. Samtidigt säger Raffensberger att han inte ville prata med Trump, men att Vita huset pressade honom att genomföra samtalet. Enligt NBC News ska Vita huset ha försökt komma i kontakt med Raffensberger 18 gånger sedan valet. Omni 210104.

Elva senatorer tänker protestera mot presidentvalsresultatet i USA - vicepresident Pence välkomnar initiativet. En liten skara republikanska senatorer med Ted Cruz i spetsen meddelade på lördagen att de tänker lägga in en protest på onsdag, då valet av demokraten Joe Biden till president ska bekräftas i kongressen. Vicepresident Mike Pence välkomnar tilltaget, men stora delar av det republikanska partiet tar avstånd från de elva senatorerna. Normalt handlar det om en ren formalitet då kongressens båda kammare, representanthuset och senaten, samlas för att räkna elektorsrösterna och bekräfta resultatet. Men i år tänker en rad ledamöter använda tillfället för att ifrågasätta resultatet. Elva senatorer har uppgett att de tänker protestera mot resultatet och kräva en tio dagar lång nödgranskning av valresultatet. Enligt CNN ska också kring 140 ledamöter i representanthuset vara beredda att lägga in protester mot resultatet. Huruvida kongressledamöter har legitimiteten att ifrågasätta ett valresultat är omtvistad bland lagexperter, men enligt lag har de det. Att protesten kommer att leda någon vart är däremot osannolikt, eftersom de missnöjda ledamöterna behöver en majoritet i kongressens båda kamrar. Demokraterna, vars kandidat Joe Biden vann valet, har en majoritet i representanthuset och de elva republikanska senatorerna är rätt ensamma i den 100 ledamöter stora senaten, som är grovt taget tudelad mellan partierna. Dessutom har ledande republikaner, däribland deras gruppordförande i senaten Mitch McConnell, avrått sina partikamrater från att stöda protesten. Andra republikanska kolleger, såsom senatorn och uttalade Trumpkritikern Mitt Romney, anklagar å sin sida protestskaran för att förstöra landets demokrati. "Den här fräcka komplotten att underkänna elektorer kanske gynnar somligas politiska ambitioner, men den utgör ett farligt hot mot vår demokratiska republik", skriver Romney i ett uttalande. Trots motvinden i kongressens båda kammare håller de protesterande ändå envetet fast vid sin plan. "Vi är inte naiva. Vi förväntar oss att de flesta, om inte alla, demokrater, och kanske fler än några republikaner kommer att rösta annorlunda," erkänner protestledaren senatorn Ted Cruz, som anses sannolikt ställa upp i nästa presidentval 2024. Vicepresident Mike Pence, som heller inte är utesluten för en presidentkandidatur i nästa val, stöder sina partikamraters protest mot valresultatet. "Vicepresident Pence delar miljoner amerikaners oro för valfusk och oegentligheter i det senaste valet", skriver Pence i ett pressmeddelande. Förutom uppståndelsen kring presidentvalsresultatet är det stundande valet av två senatorer i Georgia av betydelse för hela landet. Georgia ska välja två senatorer på tisdag den 5 januari, och vinner demokraterna båda mandaten får partiet samtidigt en majoritet i senaten och därmed i båda kongressens kamrar. Senatorsmandaten är för tillfället fördelade 52-48 till republikanerna. Med två mandat till demokraterna skulle det stå 50-50, men blivande vicepresident Kamala Harris röst skulle avgöra framöver till demokraternas fördel. yle 210103.

Historisk vinst - Warnock blir elfte svarta senatorn. Demokraten Raphael Warnock blev historisk på onsdagen när han vann senatsvalet mot republikanen Kelly Loeffler. Tidigt på morgonen utropade flera mediebolag den 51-årige baptistpastorn till segrare. Han ledde då med 35 000 röster. Warnocks seger är historisk på flera sätt. Han blir den första svarta senatorn från Georgia och den blott elfte afroamerikanska senatorn i USA:s historia. I det andra valet, mellan demokraten Jon Ossoff och republikanen David Perdue, leder Ossoff med drygt 16 000 röster. Dessutom tros de återstående rösterna luta i demokratisk riktning. Valet har beskrivits som ett ödesval eftersom de två platserna blir helt avgörande för maktbalansen i senaten. Om Demokraterna skulle vinna båda platserna blir det helt jämnt, 50–50, och då får den tillträdande vice presidenten Kamala Harris utslagsrösten. Omni 210106.
Bitterhet mot Trump efter Loefflers förlust i Georgia. Republikanen Kelly Loefflers förlust mot Raphael Warnock i senatsvalet i Georgia är president Donald Trumps fel. Det säger flera republikaner till Politico. "Donald J Trump", svarar en republikansk strateg när hen får frågan om varför Loeffler förlorade. Flera partikamrater är frustrerade över Trumps återkommande anklagelser om valfusk i Georgia, vilket man tror ledde till ett ökat valdeltagande bland demokratväljare. "Han är Demokraternas bästa valarbetare (...) om han hade tagit ett steg tillbaka efter presidentvalet hade de inte fått något syre, säger en annan av Republikanernas strateger." Så sent som här om dagen läckte ett samtal mellan Trump och Georgias statssekreterare. Omni 210106.
Analyser: Skyll först och främst förlusten på Trump. Republikanerna har redan förlorat ett senatsval i Georgia och går mot nederlag även i det andra. Den största orsaken till det är president Donald Trump, skriver Michael Brendan Dougherty i konservativa National Review. "I stället för att låta valen handla om senaten, så gjorde Trump dem till val om sig själv och hans grundlösa påståenden om valfusk", skriver Dougherty och tillägger att detta gjorde att demokratväljare strömmade till vallokalerna. NBC News skribent Sahil Kapur skyller också förlusten på en felaktig strategi från republikanskt håll. Partiet valde att låta Kelly Loeffler ta över senatsplatsen i tron om att hon skulle kunna locka kvinnliga väljare. En strategi som inte fungerade för Martha McSally i Arizona och inte heller för Loeffler i Georgia. "De ägnade mycket tid åt att försöka locka Trumps kärnväljare, en grupp som de hade en svag koppling till", skriver han. Omni 210106.
Biden är optimistisk: Nu är det dags att vända blad. USA:s tillträdande president Joe Biden tror att demokraten Jon Ossoff kommer att vinna över republikanen David Purdue i senatsvalet i Georgia, rapporterar NBC News. "Nu är det dags att vända blad," sa Biden när han gratulerade Raphael Warnock som tidigare under onsdagen utropats till segrare mot sittande senatorn Kelly Loeffler. Biden säger att det amerikanska folket kräver handling och sammanhållning och att han är mer optimistisk än han någonsin har varit om att kunna leverera båda delarna. Om Ossoff tar hem valet innebär det att Demokraterna säkrar majoritet i senaten för de kommande två åren. Omni 210106.
Trump i tal: "Kommer aldrig erkänna mig besegrad." USA:s president Donald Trump håller tal utanför Vita huset i Washington DC till sina anhängare under onsdagen. Han vidhåller att han vunnit en "jordskredsseger". "Jag kommer aldrig att erkänna mig besegrad," sa han och skyllde Bidens seger på bland annat medierna. Trump satte även mer press på vicepresident Mike Pence inför tusentals supportrar som rest till Washington. "Jag är säker på att han kommer att göra det som är rätt," sa Trump. Under kvällen ska valresultatet läsas upp i kongressen, trots att Pences roll är rent ceremoniell hoppas Trump att vicepresidenten ska gripa in i processen. När Trump talat färdigt ska hans anhängare gå mot Kapitolium för att protestera mot Kongressens kommande beslut. Omni 210106.
Mitch McConnell tar avstånd från försöken att utmana valresultatet. Vid 19-tiden svensk tid inleddes den process i USA:s kongress där Joe Bidens seger i presidentvalet väntas bekräftas. En grupp republikaner har sagt att man står bakom president Donald Trumps påståenden om valfusk och har lämnat in protester mot resultatet i flera delstater. Republikanernas majoritetsledare i senaten Mitch McConnell, som tidigare backat presidentens försök att utmana valresultatet juridiskt, säger att han tar starkt avstånd från försöken att utmana valresultatet i kongressen. "Det skulle skada vår republik för alltid," säger han. Omni 210106.
Vicepresidenten går emot Trump: "Saknar mandat". USA:s vicepresident Mike Pence går emot presidentens uppmaningar om att utmana resultatet i presidentvalet i kongressen i kväll. Vicepresidenten har twittrat ut ett brev där han skriver att han saknar mandat för ett sådant ingripande. Trump har vid flera tillfällen uppmanat Pence att inte bekräfta Bidens valseger i vid presidentvalet i november. Under onsdagen höll han ett tal inför tusentals supportrar i Washington, där han upprepade anklagelserna om valfusk. "Vi kommer aldrig att erkänna oss besegrade," sa presidenten. Omni 210106.
Trumpanhängare har tagit sig in i Kapitolium. Demonstranter har brutit avspärrningarna och tagit sig in i kongressen i USA, rapporterar amerikanska medier. USA:s vicepresident Mike Pence har eskorterats ut ur kongressen, rapporterar Bloomberg. Kongressledamoten Elaine Luria skriver på Twitter att hon har varit tvungen att lämna sitt kontor. "Presidentens anhängare försöker tränga sig in i Kapitolium. (...) Jag känner inte igen mitt land", skriver hon. Efter att Donald Trump höll tal utanför Vita huset har hundratals anhängare tågat mot Kapitolium för att protestera mot kongressen som under kvällen formellt ska läsa upp resultatet från presidentvalet. Omni 210106.
Trump till attack mot Pence. USA:s president Donald Trump går till attack mot vicepresidenten Mike Pence efter att denne sagt att han inte tänker hörsamma uppmaningen om att utmana valresultatet i kväll. Trump skriver att Pence "inte hade modet som krävs för att försvara vårt land". Omni 210106.
Borgmästaren i Washington utfärdar utegångsförbud. Borgmästaren i Washington DC har utfärdat utegångsförbud från klockan 18 till klockan 6 på torsdag morgon lokal tid, rapporterar CNN. Detta efter att anhängare till president Donald Trump tagit sig in i Kapitolium, där processen med att bekräfta Joe Bidens vinst i presidentvalet inleddes under kvällen. Flera byggnader runt om kongressen har evakuerats. Omni 210106.
Trumps uppmaning till sina anhängare: Håll er fredliga. President Donald Trump vädjar till anhängarna att stötta polisen, "Håll er fredliga", skriver han på Twitter. En stor grupp demonstranter har tagit sig förbi polisens barrikader utanför den amerikanska kongressen. Efter att flera demonstranter också tagit sig in i kongressbyggnaden avbröts förfarandet för att bekräfta Joe Biden som president, och vicepresident Mike Pence har eskorterats. Omni 210106.
Ted Cruz om stormningen: "Våld är ALLTID fel". En stor grupp demonstranter har stormat polisens barrikader och tagit sig in i Kapitolium. "De måste sluta nu", skriver den republikanske senatorn och tidigare presidentaspiranten Ted Cruz på twitter. "Konstitutionen skyddar fredliga protester, men våld - från vänster eller höger - är ALLTID fel", skriver Cruz. Omni 2100106.
CNN: Kvinna har skjutits i bröstet utanför Kapitolium. En kvinna har skjutits i bröstet utanför Kapitolium i Washington DC, uppger två källor för CNN. Hennes tillstånd ska vara kritiskt. Omständigheterna kring skjutningen är fortfarande oklara. Stort kaos har utbrutit sedan Trumpanhängare stormat polisens barrikader och tagit sig in i Kapitolium, där processen med att bekräfta Joe Bidens valseger inleddes under onsdagskvällen svensk tid. Vicepresidenten Mike Pence, som under onsdagen sa att han inte tänker följa Trumps uppmaningar om att inte bekräfta resultatet, har förts i säkerhet. Omni 210106.
Virginia skickar nationalgardet till Washington DC. Nationalgardet i Virginia har kallats in för att bistå polisen i Washington, rapporterar flera amerikanska medier. 200 delstatspoliser har också kallats till Washington DC på borgmästaren Ralph Northams begäran. Han skriver på Twitter att han och hans team arbetar nära talmannen Nancy Pelosi för att lösa situationen i Washington DC. Enligt CNN har flera polismän skadats i samband med att Trumpanhängare stormat Kapitolium. Omni 210106.
Biden talar: "Vår demokrati är under ett angrepp som vi aldrig tidigare har skådat." Alldeles nyss talade USA:s tillträdande Joe Biden till nationen efter kvällens händelser i Washington DC där anhängare till Donald Trump stormat Kapitolium. "Vår demokrati är under ett angrepp som vi aldrig tidigare har skådat," säger Biden. Han uppmanar president Trump att gå ut i nationell tv och "fullfölja sin ed och konstitutionen och kräva ett slut på den här belägringen". Biden säger att USA är så mycket bättre än vad dagens händelser i Washington har visat. Han säger att han är "uppriktigt chockad och ledsen", och att hela världen ser på. Omni 210106.
Demokraterna tar kontroll över senaten - Ossoff vann. Demokraten Jon Ossoff är segrare i senatsvalet i Georgia, rapporterar flera amerikanska medier. Han vinner den andra senatsplatsen vilket ger Demokraterna makten i senaten de närmsta två åren. Tidigare under dagen blev det klart att även demokraten Raphael Warnock utropats till segrare i Georgia. Demokraterna har nu 50 platser vilket även republikanerna har, men kommande vicepresidenten och demokraten Kamala Harris kommer att ha en utslagsröst. Valet i Georgia är ett stort steg framåt för kommande president Joe Biden och han förväntas kunna få igenom mer av sin politik, rapporterar NBC News. Omni 210106.
Bild visar Trumpanhängare sittandes på Pelosis kontor. Bilder inifrån Kapitolium i Washington DC som publicerats i sociala medier visar kaosartade scener efter att anhängare till Donald Trump tagit sig förbi polisens barrikader och stormat byggnaden. En bild publicerad av NBC News på Twitter visar hur en Trumpsupporter tagit sig in i representanthusets talman Nancy Pelosis kontor i Kapitolium, där han sitter på Pelosis stol. Tv-kanalens reporter Frank Thorp har publicerat en film som visar hur anhängare går omkring inne i senaten. Omni 210106.
Helle Klein: "Trump har iscensatt en statskupp". Debattören och prästen Helle Klein anser att Trump inte kan vara president en sekund till. "Trump har iscensatt en statskupp och bör genast föras ut från Vita Huset direkt till fängelse", skriver hon. Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg skriver att många har underskattat hur farlig Trump är. "Måtte dessa skakande scener från Washington DC innebära slutet för Trump som politisk kraft." S-märkta statsvetaren Ulf Bjereld skriver att högerpopulister och nationalister ska bekämpas "med alla de medel den politiska demokratin erbjuder". "De ska inte normaliseras eller inbjudas till politiskt samarbete", skriver han. Omni 210106.
Donald Trump uppmanar sina anhängare att gå hem: "Vi måste få fred". Donald Trump fortsätter att felaktigt hävda valfusk i presidentvalet. I ett videomeddelande på Twitter uppmanar han anhängarna i Washington att "gå hem". "Vi vann en jordskredsseger, det vet alla, men ni måste gå hem nu. Vi måste få fred." Trump säger att valet har stulits från honom men uppmanar sina anhängare att inte "spela det spelet". En stor grupp demonstranter tog på onsdagen sig förbi polisens barrikader utanför den amerikanska kongressen. Efter att flera demonstranter också tagit sig in i kongressbyggnaden avbröts förfarandet för att bekräfta Joe Biden som president, och vicepresident Mike Pence har eskorterats därifrån. Omni 210106.
Kongressen bekräftar Bidens seger. Trots nattens tumult, då Trump-anhängare stormade kongressbyggnaden Kapitolum i Washington, kom alldeles nyss beskedet att valresultatet i de två senatsvalen i delstaten Georgia, USA godkänns. Våldsamheterna stoppade tillfälligt de möten som hölls i representanthuset och senaten för att ge ett formellt sista godkännande till resultatet i presidentvalet. Nyss kom även beskedet att USA:s representanthus avfärdar de sista försöken att motsätta sig Joe Bidens vinst i delstaten Pennsylvania. SR 210107.
Fyra döda i USA-kaos - men nu är Biden vald. Kaos och våldsamheter drabbade hjärtat av USA:s demokrati då president Donald Trumps anhängare stormade Kapitolium i Washington DC, där kongressen var i färd med att godkänna Joe Bidens valvinst. Vid 09.30-tiden svensk tid hade tillräckligt många elektorsröster godkänts för att Joe Biden ska kunna sväras in som landets näste president senare i januari. Dagen 210107.
Kristna ledare bestörta över kaoset i USA. Unison kritik mot avgående president Trump med uppmaningar till lugn på gatorna - och en uppmaning till fredligt överlämnande av makten. Sydstatsbaptisten Russell Moore fördömer Trumpanhängarnas våldsamma beteende och kallar attacken “omoralisk, orättfärdig, farlig och oförlåtlig” och säger att presidenten måste uppmana sina supportrar att "stoppa den farliga och antikonstitutionella handlingen". Och pastor Rick Warren beskriver attacken mot den amerikanska demokratins hjärta i Washington som "terrorism riktad mot det egna landet". Sydstatsbaptisternas ledare JD Greear refererar till kristnas ansvar att ställa sig bakom de demokratiskt valda ledare som sitter i Washington, och uppmuntrade i det kaos som uppstått folket att stödja ett lugnt och fredligt överlämnande av makten mellan Trumpadministrationen, som lett landet i fyra år, och den nya politiska ledningen med den tillträdande presidenten Joe Biden. På sociala medier är fördömandet av det som skett brett oavsett kyrko- eller samfundstillhörighet. Att ta lagen i egna händer är inget som amerikaner i gemen accepterar, går det att utläsa av de kommentarer som getts i olika kanaler. Och den som framför allt pekas ut som ansvarig är den avgående presidenten Trump, som vägrar se sig besegrad, trots att inga bevis har gått att hitta som pekar på att ett valfusk förekommit. Dagen 210107. Christianity Today 210106.
Kristna ledare fördömer attacken. Mängder av kyrkliga företrädare på olika nivåer i USA har dömt ut attacken mot kongressen tidigare i veckan. "Vårt land har problem", menar predikanten Franklin Graham. Läs mer i Världen idag 210108. Trump lovar ordnad maktövergång. Det kommer att bli ett "ordningsamt överförande av makten" den 20 januari, det skriver president Trump nu i ett uttalande på Twitter via sin vice stabschef. Det är första gången som Donald Trump försäkrar att han kommer att kliva åt sidan. I uttalandet upprepar Trump dock att han inte är enig med valresultatet, och han skriver också att kampen för att "make america great again" bara är påbörjad. SR 210107.

Trumpväljaren: Vi ser amerikaners frustration. "Jag stödjer inte våld men jag förstår människors frustration och jag är orolig för mitt land." Trumpväljaren Lori Viars i Ohio är övertygad om att valfusk begåtts i USA och säger sig förstå dem som ilsket protesterar i Washington DC. Läs mer i Världen idag 210107.

Demokraternas seger i Georgia öppnar för Bidens stimulanser. Demokraternas seger i senatsvalet i Georgia gör det lättare för president Joe Biden att driva igenom sin ekonomiska politik. Stora stimulanser förväntas på både kort och lång sikt, stora satsningar på grön teknologi och infrastruktur. Politiken leder till återhämtning, tillväxt och reformer på en rad områden som utbildnings- och sjukvårdssystem, men också nya budgetunderskott och en växande amerikansk statsskuld. Demokraternas seger i valet i Georgia öppnar för ytterligare stora stimulanser till den amerikanska ekonomin. Den slutsatsen drar aktörer på finansmarknaden och börserna i Europa har gått upp under dagen. På kort sikt förväntas nya direkta kontantstöd till amerikanska familjer och arbetslösa. Det spekuleras även i att Joe Biden, efter att han tillträtt, tidigarelägger delar av det enorma infrastrukturpaket som han lanserade under sin presidentvalskampanj. På lite längre sikt, fokuserar marknaden på Joe Bidens ekonomiska politik för hela hans mandatperiod. Joe Biden och demokraterna vill föra en mycket expansiv ekonomisk politik, med stora satsningar på grön teknologi och reformer i utbildnings- och sjukvårdssystem. Därtill sociala reformer med förändringar i skattesystemet som gagnar medel- och låginkomsttagare. Samtidigt vill han höja skatterna för företag och personer i inkomsttoppen. Det senare anses av finansmarknaden som negativt för börsutvecklingen, men den positiva vågskålen förväntas överväga med stimulanser och leda inledningsvis till en fortsatt återhämtning av den pandemidrabbade ekonomin och därefter borga för en uppåtgående stabil tillväxt. En annan pusselbit i förväntningarna är att centralbanken Fed fortsätter med sina köp av amerikanska statsobligationer och andra värdepapper för att hålla nere marknadsräntorna och därmed stimulera ekonomin. Fed har även lovat att inte röra den mycket låga styrräntan, även om inflationen visar sig vara på väg upp. Sammantaget gör detta att tongångarna på börsen är i övervägande grad positiva. Osäkerheten är förstås stor, pandemin pågår, vaccin börjar nu att distribueras med frågetecken om effektivitet och i vilken takt stora delar av befolkningen får ett skydd. Men en sak är säker: Joe Bidens ekonomiska politik leder till nya stora budgetunderskott och att den amerikanska statsskulden kommer att slå nya rekord under hans tid som president. SR 210107.

Merrick Garland blir justitieminister i USA. I USA bekräftar den tillträdande presidenten Joe Biden att Merrick Garland blir ny justitieminister enligt nyhetsbyrån AFP. Garland nominerades till USA:s högsta domstol 2016 av dåvarande presidenten Barack Obama, men valet godkändes inte av Republikanerna som kontrollerade senaten. Merrick Garland har setts som en av favoriterna till posten som justitieminister. SR 210107.

Talmannen Nancy Pelosi kräver att Trump avsätts. Om inte vicepresidenten använder det 25:e tillägget för att avsätta Trump så är kongressen redo att ställa Trump inför riksrätt, sa representanthusets talman Nancy Pelosi vid en presskonferens. Vidare sa Nancy Pelosi att Trump är en "väldigt farlig person", och att han inte bör sitta kvar på sitt ämbete, även om hans mandatperiod tar slut redan 20 januari. Tidigare på torsdagen krävde även den republikanske guvernören Larry Hogan, Trumps avgång. SR 210107.

Vicepresident går ej med på att använda 25:e tillägget. Vicepresident Mike Pence kommer inte använda sig av det 25:e tillägget för att får bort president Trump från sin post, det uppger vicepresidentens rådgivare enligt Reuters. Representanthusets talman Nancy Pelosi uppgav under torsdagen att kongressen är redo att ställa Trump inför riksrätt om inte Pence inleder en process att avsätta presidenten enligt det 25:e tillägget. SR 210108.

President Trump twittrar om försoning. Efter att ha varit avstängd från Twitter i tolv timmar publicerade USA:s president, Donald Trump, ett inlägg där han fördömer stormningen mot Capitolium. "Nu är tid för läkning och försoning"säger Trump bland annat. Säkerhetstyrkorna har fått kritik då de inte lyckades stoppa Trumpanhängarna från att storma Capitolium och nu kommer uppgifter om att kongress-polischefen Steven Sund kommer att avgå. SR 210108.

Kongresspolis avled efter attacken mot Kapitolium. En kongresspolis i Washington har avlidit efter upploppet i förrgår. Det uppger amerikansk polis. "Han återvände till sin arbetsplats och kollapsade. Han fördes till ett lokalt sjukhus där han på tosdagskvällen avled av sina skador", enligt ett uttande från polisen. Därmed har fem personer mist livet i samband med våldsamheterna. SR 210108.

Trump erkänner att hans mandatperiod är över. USA:s president Donald Trump erkänner nu att hans mandatperiod snart får ett slut och att en ny administration tillträder. Samtidigt avgår ytterligare en av hans ministrar i protest och demokraterna hotar med eventuell riksrätt om inte presidenten avsätts. I ett uttalande i natt fördömde presidenten också för första gången attacken på kongressen. SR 210108.

Mannen vid Nancy Pelosis skrivbord en av flera gripna. Polisen har gripit 60-årige Arkansasbon Richard Barnett, mannen som fotograferades i talmannen Nancy Pelosis skrivbordsstol, rapporterar flera medier. Han är en av fyra personer som delgivits misstanke om federala brott efter stormningen av Kapitolium i onsdags. Även Derrick Evans, delstatspolitiker i West Virginia, har gripits av FBI, rapporterar lokala medier. Totalt anklagas hittills 15 personer för brott i samband med stormningen. De som deltog kan komma att dömas för bland annat inbrott, våld mot tjänsteman, skadegörelse och våldsamt upplopp. Omni 210108.

Republikan kräver Trumps avgång: "Han har gjort tillräckligt med skada". Den republikanska senatorn Lisa Murkowski vill att Donald Trump avgår med omedelbar verkan, rapporterar Anchorage Daily News. Hon är den första republikanen i senaten som kräver att Trump lämnar. "Jag vill bli av med honom. Han har gjort tillräckligt med skada. Han har antingen befunnit sig på golfbanan eller suttit i Ovala rummet och gjort sig av med alla som varit lojala mot honom," säger hon. Murkowskis republikanska kollega, senatorn Ben Sasse, är inte främmande för att ställa Donald Trump inför riksrätt, skriver flera amerikanska medier. Han tycker att Trump svikit sitt ämbete, skriver The Hill. "Han svor en ed till det amerikanska folket om att bevara, skydda och försvara konstitutionen. Han agerade mot det," sa Sasse i en intervju med CBS. Omni 200108.

President Trump stängs av permanent från Twitter. Twitter uppger att de stängt av USA:s president Donald Trump permanent från plattformen där han hade 88 miljoner följare. Bolaget är oroligt över att Trump kan uppvigla till mer våld, skriver flera nyhetsbyråer. "Efter de fruktansvärda händelserna den här veckan gjorde vi klart att ytterligare brott mot Twitters regler kan resultera i den här åtgärden" skriver Twitter i ett uttalande. SR 210109.
Efter Twitter-avstängningen: Trump överväger alternativ. Twitter har varit ett viktigt redskap för Donald Trump under hans presidentskap, men i natt kom beskedet att Trump stängs av från plattformen. Som orsak till avstängningen uppger Twitter att presidentens beteende på plattformen riskerar att uppvigla till mer våld likt det vi såg i onsdags. Nu säger presidenten att han förhandlar med andra sajter och att han överväger möjligheterna att bygga ett nytt eget alternativ för att nå ut med sitt budskap. SR 210108.

Kravallerna i USA stor risk för dataläcka: Demonstranterna hittade dokument och öppna datorer på borden. Nyligen skedde en av de största cyberattackerna i USA:s historia – nu innebär också demonstranternas intrång i USA:s kongress en enorm säkerhetsrisk. Om till exempel ett annat land skulle komma åt USA:s kongressnätverk så skulle vi tala om en ny nivå av katastrof, säger USA-forskare. För bara någon vecka sedan skedde en av de största offentliga hackerattackerna i USA:s historia, där man kom in i amerikanska myndigheters it-system. Den så kallade Solarburst drabbade 18 000 organisationer. Demonstranterna i Capitolium tog sig in inte bara i de offentliga delarna av kongressen, utan också i kontor. Det här ser USA-forskare Oscar Winberg som en stor säkerhetsrisk. "De gick igenom dokument, såsom brev som skickats till talman Nancy Pelosi. En av dem tog med sig sådana. På borden låg öppna datorer med öppna dokument, som kan ha haft olika sorts säkerhetsklassificeringar. De här kom våldsamma extremister över," säger han. Kontorsmaterial, däribland en dator stals. Det var också lätt att fota dokument och bilderna kan hamna på nätet. Då blir det svårt att stoppa spridningen. Den federala åklagaren Michael R. Sherwin konstaterade i går kväll om det material som stulits att "det finns oro för den nationella säkerheten". "Det här är ett stort hot. Ett framtida agerande i sådana här situationer kommer att utredas," säger Winberg. Demonstranterna verkar ändå inte ha varit personer som samlat material på ett organiserat sätt. "I det här skedet har vi ingen anledning att tro att att det var någon utomstatlig agent som skulle ha varit delaktig, men man kan inte utesluta det," säger äldre forskare Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet. Men för sådana personer ligger inte fokus alltid på att till exempel läsa alla e-postmeddelanden. "För underrättelsepersoner kan det vara mer intressant vem som har skickat post till vem, och om den har blivit besvarad. Till exempel kunde vi se från skärmdumpar att Ryssland hade hackat det amerikanska Justitieministeriet. Sådan information är ju till exempel intressant," säger han. "Men om ett annat land skulle få tillträde till hela USA:s kongressnätverk talar vi om en helt annan nivå av katastrof. Det ska vara möjligt att stänga system på olika nivåer för att skydda datorer som till exempel blivit på, att låsa alla datorer på distans. Jag antar att de här systemen finns, men det är möjligt att man inte har använt dem i brådskan. Sedan är det ju också på individens ansvar att stänga sin dator", säger Salonius-Pasternak. yle 210108.

Trumps Twitter-epok över: 12 år och 57 000 inlägg. Donald Trumps Twitter-konto har lämnat oss efter nära 12 år och 57 000 inlägg. Det skriver AP i en minnesruna över @realDonaldTrump, som stängdes ner permanent av Twitter på fredagen. Det mesta gillade och delade inlägget under kontots historia var Trumps besked den 2 oktober att han hade smittats av coronaviruset. Ett annat mycket uppmärksammat inlägg som utlöste en våg av spekulationer skickades ut mitt i natten i maj 2017 och löd: "Despite the constant negative press covfefe". Vad presidenten menade med "covfefe" är alltjämt ett mysterium, konstaterar AP. Presidentens förre rådgivare Sam Nunberg säger att Twitter hade en avgörande roll i Trumps politiska karriär. "Trump brukade säga att han ville äga en tidning. Han tyckte därför att Twitter var fantastiskt eftersom det var som en tidning - men utan de ekonomiska förlusterna," säger Nunberg. Omni 210109.

Mannen med horn gripen i Arizona - Qanonanhängare. Arizonabon Jake Angeli, som är känd online som "The Qanon Shaman" har gripits efter stormningen av Kapitolium, rapporterar amerikanska medier. På bilder från stormningen syns 33-åringen klädd i en mössa med horn. Angeli är känd för att sprida meddelanden om konspirationsteorin Qanon via sin Facebook-sida. Jake Angeli har frekvent dykt upp vid olika protester i USA under året, rapporterar News 4 Tucson. Han har synts vid både Black lives matter-demonstrationer och vid Trumpmöten. Mannen som fångades på bild när han bar på talmannen Nancy Pelosis talarstol vid stormningen av kongressen har också gripits. Han greps i Florida, rapporterar Miami Herald. Omni 210109.

Kongressledamot: Även Giuliani ska ställas till svars. 180 kongressledamöter har skrivit under riksrättsanklagelserna mot Donald Trump. Det skriver demokraten och kongressledamoten Ted Lieu på Twitter och processen väntas sätta igång när handlingarna presenteras på måndag. "Alla som varit involverade i kuppförsöket ska ställas till svars. Det gäller även presidentens advokat Rudy Giuliani", skriver Lieu. Enligt CNN försökte Rudy Giuliani påverka den republikanske senatorn Mike Lee till att skjuta upp processen att bekräfta Joe Biden som president - samtidigt som stormningen mot Kapitolium pågick. Omni 210109. Kommentar: Kuppförsök???

Uppgifter: Trump utövade påtryckningar mot utredare. Donald Trump ska ha utövat påtryckningar mot en person som ansvarat för utredningen om eventuellt valfusk i Georgia, rapporterar Washington Post. Trump ska ha ringt upp personen och ha haft ett långt samtal i december. "Hitta valfusket och du kommer att bli en nationell hjälte", ska presidenten ha sagt enligt en källa som pratat med tidningen med löftet om att få vara anonym. Tidigare har ett inspelat samtal läckt ut där Trump vädjar till Georgias republikanske valtopp Brad Raffensperger att försöka "hitta" 11 780 röster för att kunna vända valresultatet i delstaten. Omni 210109.

Ginna Lindberg: "Republikanerna är ett mycket skakat parti". Enligt Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg finns det en total enighet över de amerikanska partilinjerna i att fördöma attacken mot Kapitolium i onsdags, däremot råder oenighet kring president Donald Trumps skuld i det som hände. "Även om flera republikaner nu kritiserar Trumps tal och hans agerande i onsdags så är det många som tydligt står på hans sida politiskt och som fortsätter driva hans linje." Enligt Ginna Lindberg ser det alltmer troligt ut att demokraterna i representanthuset kommer att lägga fram anklagelser och starta den första delen av en riksrättsprocess. SR 210110.

Räknar med riksrättsprocess mot Trump om några dagar. Den demokratiske politikern James Clyburn räknar med att representanthuset kan hålla omröstning om en riksrättsprocess mot Donald Trump på tisdag eller onsdag, säger Ekots USA-korrespondent Fernando Arias. "Men i senaten skulle det krävas två tredjedelars majoritet för att fälla Donald Trump så där behövs stöd från republikaner för att lyckas," säger Arias. Han säger också att stödet bland republikaner för riksrätt inte verkar vara stort. SR 210110.

Jesuitpräst leder bönen när Biden svärs in. Personlige vännen Leo O’Donovan har fått det hedersfyllda uppdraget. Dagen 210110.

Republikan: Det bästa för landet vore om Trump avgår. Den republikanske senatorn Pat Toomey anser att Donald Trump måste avgå, rapporterar NBC News. "Det bästa för landet vore om han försvinner så fort som möjligt," säger han. Toomey menar att Trump begick övertramp vid stormningen av Kapitolium som gör det möjligt att ställa honom inför riksrätt, säger han till Fox News. Han tvivlar däremot på om kongressen kommer gå vidare med riksrättsanklagelser eftersom Joe Biden tillträder presidentposten den 20 januari. "Presidentens agerande diskvalificerar honom från att ha makten, men vi har tio dagar," säger Toomey. Omni 210110.

Abortpositiv pastor valdes in i senaten. Efter förra veckans val står det klart att baptistpastorn Raphael Warnock får en senatsplats och därmed blir Demokraternas förste afroamerikanske senator från Georgia. 25 svarta pastorer vädjar nu i ett brev till Warnock att överge sin liberala syn på abort. En av undertecknarna är Alveda King, brorsdotter till Martin Luther King. Läs mer i Världen idag 210111.

Pressen på Pence ökar. I USA fortsätter Demokraterna att sätta stor press på vicepresidenten, Mike Pence, för att få honom att försöka avsätta Donald Trump. Demokraterna väntas idag lägga fram en resolution i representanthuset där man kräver att Pence ska åberopa det 25:e tillägget i USAs konstitution; det 25:e tillägget gör det möjligt för vicepresidenten och en majoritet av ministrarna att avsätta en sittande president. Om Demokraterna gör verklighet av sina planer väntas man ge Pence 24 timmar att komma fram till ett beslut, därefter kommer man gå vidare med riksrätt mot presidenten. SR 210111.

Jimmie Åkesson: Trump skulle blivit en bättre president. SD:s partiledare Jimmie Åkesson står fast vid att det hade varit bättre för USA och västvärlden om Republikanerna vunnit valet. Han fördömer Trumps agerande vid kravallerna i Washington. "Han saknar många av de egenskaper som vi normalt anser tillhöra mänskligheten. Donald Trumps person är en sak och den politik som han och framförallt det republikanska partiet står för är ju något annat", säger Åkesson. SR 210111.

USA terrorstämplar rebellgrupp i Jemen. Houthirebellerna och dess tre främsta ledare terrorstämplas av USA, meddelar utrikesminister Mike Pompeo. Biståndsorganisationer fruktar att beslutet kan leda till att livsviktigt hjälparbete i Houthikontrollerade områden kan begränsas rejält och att fredsdiplomatin försvåras. Journalisten Ahmed Baider säger att beslutet kommer att påverka alla jemeniter i landet. SR 210111.
Saudiarabien välkomnar att USA terrorklassar rebeller. Saudiarabien välkomnar det avgående Trump-administrationens beslutet att terrorstämpla de iranskstödda huthirebellerna i Jemen, rapporterar AFP. "Det ligger i linje med Jemens legitima regerings önskemål om att få ett slut på den iranskstödda milisgruppens verksamhet", heter det i ett uttalande från Saudiarabiens utrikesdepartement. Under kriget i Jemen har Saudiarabien lett en koalition som strider på regeringens sida mot rebellerna. USA:s avsikt att terrorklassa gruppen har bekräftats av utrikesminister Mike Pompeo. Omni 210111.

Nätjättar tystar konservativa: "Hot mot yttrandefriheten". USA:s president Donald Trump blockeras på sociala medie-plattformar som Twitter. På samma forum tillåts Irans Ayatollah och Turkiets president sprida propaganda utan reaktion från techjätten. Det som nu sker beskrivs av kritiker som ett hot mot yttrandefriheten och början på en strid om vilka röster som ska få höras i offentligheten. USA:s president Donald Trump har stängts av från sociala medie-plattformen Twitter, och på sajter som Facebook, Tiktok, Snapchat och Youtube har han tagits bort på obestämd tid eller fått sina inlägg blockerade. Bakgrunden är de demonstranter som i förra veckan tog sig in i kongressen efter att ha medverkat på ett stödevent för president Trump och hans anklagelser om valfusk. Också Tyskland förbundskansler Angela Merkel är negativ till att Twitter har blockerat Donald Trumps konto, enligt vad en talesperson uppger för nyhetsbyrån AFP. Eftersom yttrandefrihet är en grundläggande rättighet bör inte sociala medie-plattformar avgöra vilka som ska få höras, menar Merkel. Världen idag 210111.

Kommentatorer: "Det handlar inte bara om Trump". Efter tumultet vid Kapitolium förra veckan har orsakerna till händelseutvecklingen debatterats. Nu hotas Trump av riksrättsåtal, men flera svenska kommentatorer menar att det som skett inte endast handlar om Donald Trump. "Det finns en djupare anledning till att det som hände hände", skriver ledarskribenten Fredrik Haage i Smålandsposten. Läs mer i Världen idag 210112.

Anklagelserna som kan få Trump avsatt: Har allvarligt hotat USA:s säkerhet. Klockan 17 på måndagen började Demokraterna i USA:s representanthus att formellt lägga fram en resolution i vilken de vill att Donald Trump ställs inför riksrätt, skriver CNN. Redan i förväg fanns resolutionen att läsa i sin helhet. I dokumentet anklagas presidenten bland annat för att allvarligt ha hotat USA:s säkerhet och det demokratiska systemets integritet i samband med stormningen av Kapitolium förra veckan. "Han har svikit förtroendet som president och åsamkat det amerikanska folket skada", skriver Demokraterna vidare. Den demokratiska talmannen Nancy Pelosi har sagt att hon tänker gå vidare med riksrättsprocessen om inte vicepresident Mike Pence agerar för att få Trump avsatt med hjälp av det 25:e författningstillägget inom 24 timmar. Omni 210111. Kommentar: Fel rubrik. - Demokraterna får inte igenom detta.

Advokatsamfund kan kasta ut Giuliani efter stormningen. Donald Trumps advokat Rudy Giuliani riskerar att kastas ut ur New Yorks advokatsamfund (NYSBA), skriver samfundet i ett pressmeddelande. NYSBA uppger att de mottagit hundratals klagomål mot Giuliani de senaste månaderna på grund av hans upprepade ogrundade anklagelser om fusk i samband med presidentvalet. Samfundet lyfter särskilt fram att Giuliani uppmanade till "trial by combat" (rättskipning genom strid) i samband med ett tal strax innan Trumpanhängare stormade Kapitolium. Enligt NYSBA:s stadgar får ingen som "uppmanar till att störta amerikanska myndigheter" vara medlem. Läs NYSBA:s pressmeddelande. Omni 210111.
Giuliani: Jag syftade på dokumentären Game of Thrones. Donald Trumps advokat Rudy Giuliani har fått hård kritik för att han uppmanat Trumps anhängare till "trial by combat" (ungefär rättskipning genom strid) före stormningen av Kapitolium. I en intervju med The Hills Vita huset-reporter Brett Samuels förklarar Giuliani vad han menade. "Jag syftade på den typ av rättskipning som Tyrion använde i den välkända dokumentären 'Game of Thrones' om ett fiktivt medeltida England," säger Giuliani. Samuels har publicerat delar av en utskrift från intervjun på Twitter. Omni 210114.

Republikan blockerar försök att få Trump avsatt. Den republikanska representanthusledamoten Alex Mooney valde att i ett första skede blockera den demokratiska resolution som uppmanar vicepresident Mike Pence att, med kraft av det 25:e författningstillägget, avsätta president Donald Trump, rapporterar amerikanska medier. Detta innebär att processen bromsas upp och att representanthuset istället ska rösta i frågan under tisdagen. Demokraterna har sagt sig vara villiga att ge Pence 24 timmar att agera, annars kommer de att försöka ställa Trump inför riksrätt för att få honom avsatt den vägen. Resolutionen om riksrättsprocessen lades fram direkt efter att den första resolutionen blockerats. En ensam ledamot kan blockera processen. Omni 210111.

Stor golftävling flyttas från Trumps bana. Efter attacken mot Capitolium och den hårda kritiken mot president Donald Trump reagerar nu den amerikanska proffsgolfen. Den ansvariga organisationen PGA har beslutat att flytta majortävlingen PGA-mästerskapen 2022 från Trump National Golf Club Bedminster i New Jersey, en bana som den golftokige Trump äger. Sent på söndagskvällen röstade PGA:s styrelse igenom en flytt. Enligt ordföranden Jim Richerson, som intervjuades i CNN, vore det skadligt för golfen att låta tävlingen få genomföras på Trumps bana. Trumporganisationen har uttalat sig och säger att det här strider mot det bindande avtalet och att PGA inte har rätt att bryta överkommelsen. FAKTA: Majortävligen PGA-mästerskapen är en av de fyra största tävlingarna under året på herrsidan, tillsammans med US Masters, US Open och British Open. SR 210111.

Demokraterna anklagar Trump för uppvigling. Demokraterna i USA:s representanthus har nu formellt ställt krav på vicepresident Mike Pence att använda det 25:e tillägget för att avsätta president Donald Trump. Partiet lägger också fram ett riksrättsåtal där man anklagar Trump för uppvigling till våld mot amerikanska staten och lögner om valresultatet. SR 210111.

Demokraterna har nog med röster för riksrätt. Demokraterna har samlat tillräckligt med röster i representanthuset för att ställa Donald Trump inför riksrätt, rapporterar Politico med hänvisning till en källa. Minst 218 av demokraterna, som har majoritet i representanthuset, har skrivit under resolutionen, som man ska rösta om senare i veckan. Målet med hot om riksrätt är att pressa vicepresident Mike Pence att åberopa det 25:e tillägget och avsätta Trump. Omni 210111.

15 000 nationalgardister redo när Joe Biden svärs in. Upp till 15 000 man ur det amerikanska nationalgardet uppges vara redo att sättas in i samband med att Joe Biden svärs in som president 20 januari. Det meddelar chefen för National Guard Bureau, Daniel Hokanson, enligt CNN. CNN har tidigare rapporterat att 10 000 man ur nationalgardet kommer att vara på plats i Washington under ceremonin då Biden svärs in. I nuläget finns runt 6 200 nationalgardister i Washington, i kölvattnet efter stormningen av Kapitolium förra veckan. Omni 210111..

Två poliser stängs av - tog selfies och visade runt. Två poliser som tjänstgjorde under stormningen av Kapitolium i Washington förra veckan har stängts av, rapporterar CNN. Det gäller en polis som tog selfies ihop med Trumpanhängare när de tagit sig in i byggnaden samt en annan som sågs bära en keps med ett Trumpvänligt budskap samtidigt som han visade människor vägen inne i Kapitolium. Totalt uppges mellan tio och femton poliser stå under utredning efter händelserna. Omni 210111.

Kuba tillbaka på USA:s lista över terrorstater. USA:s utrikesminister Mike Pompeo meddelade under måndagen att Kuba åter placeras på USA:s lista över länder som ägnar sig åt statsstödd terrorism, rapporterar flera medier. Kuba plockades bort från listan av Barack Obamas regering 2015 som ett steg mot att återupprätta de diplomatiska förbindelserna mellan länderna. Dagens besked kan komma att försvåra den tillträdande Biden-administrationens relation med Kuba, skriver Reuters. Beslutet innebär sannolikt att sanktioner införs. Enligt Pompeo har Kuba vid upprepade tillfällen stöttat internationell terrorism. Omni 210111.

Bo Rothstein: Principerna säkrade USA:s demokrati. Demokratin i USA räddades av två saker: principen om opartiskhet i fullgörandet av offentliga uppgifter och principen om kunskapsrealism. Det skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, på DN Debatt. Det tydligaste exemplet på det förstnämnda är enligt Rothstein alla de valarbetare, många av dem republikaner, som stått emot presidentens försök att få dem att underkänna lokala valresultat. "Ett överraskande stort antal rapporter i amerikanska massmedier vittnar om valförrättarnas starka vilja att leva upp till principen om opartiskhet i rösträkningen oberoende av deras partitillhörighet", skriver Rothstein. Han menar dock att dessa två viktiga principer är ifrågasatta inom delar av forskningsvärlden, vilket han menar är bekymmersamt. Omni 210111.

Ännu en minister lämnar Donald Trumps regering. USA:s tillförordnade minister för inrikes säkerhet, Chad Wolf, lämnar sitt uppdrag, rapporterar amerikanska medier. Wolf Blir den tredje ministern att avgå från Donald Trumps regeringen efter stormningen av Kapitolium förra veckan, skriver CNBC News. I ett brev till sina medarbetare anger han "den senaste tidens händelser" som orsak till sin avgång. Han skriver också att han beklagar att han nu säger upp sig, eftersom han hade för avsikt att arbeta fram till det att Joe Biden tar över som president 20 januari. Tidigare har transportminister Elaine Chao och utbildningsminister Betsy DeVos hoppat av Omni 210111.

Hot om våld när Biden svärs in. I USA flaggar den federala polisen FBI för flera säkerhetshot inför den 20 januari när Joe Biden svärs in som ny president. Bland annat väntas väpnade protester i många städer. På grund av säkerhetsläget har nu president Trump utlyst nödläge i huvudstaden Washington DC,vilket betyder att federala resurser kan användas för att hjälpa till med säkerheten där. SR 210112.

Trump och Pence i första möte: "Hade ett bra samtal". USA:s president Donald Trump och vicepresidenten Mike Pence har haft ett första möte sedan stormningen av Kapitolium, skriver amerikanska medier. "De hade ett bra samtal," säger en regeringstjänsteman. Duon tog avstånd från stormningen den 6 januari. De lovade också att "fortsätta att arbeta å landets vägnar under resten av deras mandatperiod", säger tjänstemannen till CNN. Enligt tjänstemannen har Pence ingen avsikt att avsätta Trump genom det 25:e författningstillägget. Stämningen har beskrivits som kylig, sedan Pence inte stoppade godkännandet av valresultatet och Trump sedan kritiserat detta. När Kapitolium stormades befann sig vicepresidenten i lokalen och flera Trump-supportrar ropade "häng Mike Pence". Omni 210112.
Trump och Pence i möte - visar upp enad front. USA:s vicepresident Mike Pence ser inte ut att lyda Demokraternas krav på att avsätta Donald Trump. De två har haft ett möte på presidentens kontor i Vita huset och väljer att visa upp en enad front. "De hade ett bra samtal," säger en regeringstjänsteman. Läs mer i Världen idag 210112.

Rådgivare om stormningen: Donald Trump var svår att nå för att han tittade på tv. Det tog ett tag för Donald Trump att inse allvaret när kongressen i Washington DC stormades. Det säger den republikanske senatorn Lindsey Graham till Washington Post. " Presidenten såg dessa människor som allierade som sympatiserade med tanken på att valet var stulet," säger Graham. Tidningen målar upp en bild av "sex timmars paralysering" från att Kapitolium stormades 14.00 till dess att byggnaden säkrades vid 20-tiden. Enligt en rådgivare, som beskrivs som nära med presidenten, var Trump svår att nå för att han tittade på tv. "Om det är Tivo (inspelningsapparat, reds. anm.) trycker han bara på paus och svarar på telefonsamtal. Om det är direktsänd tv kollar han på det, och han bara följde allt när det utspelade sig," säger rådgivaren. Politiker ringde bland annat till Jared Kushner och Ivanka Trump i hopp om hjälp Omni 210112.

Källor: Trump medger visst ansvar för stormningen. Donald Trump ska ha erkänt att han bär en del av ansvaret för stormningen av Kapitolium i ett samtal med Kevin McCarthy, Republikanernas minoritetsledare i representanthuset. Det säger källor till Fox News. McCarthy ska ha hållit med presidenten. Vita huset har dock inte kommenterat nyheten. Fem personer dog i stormningen, som inträffade efter att Trump gång på gång hävdat att valet "stulits" från honom och att han "aldrig" ska ge upp. Senare i veckan väntas representanthuset rösta om en riksrättsprocess mot presidenten - den andra under hans tid vid makten. I veckan har Trump dock lovat en ordnad maktövergång. Omni 210112.

Trump: Hotet om ny riksrätt är "fullständigt löjligt". Demokraternas hot om att på nytt ställa Donald Trump inför riksrätt är "fullständigt löjligt". Det sa Trump själv när han på tisdagen pratade med journalister för första gången sedan stormningen av Kapitolium, rapporterar CNBC. Han kallade också hotet "en fortsättning på den största häxjakten någonsin inom politiken". Trump sa vidare att hotet om riksrätt utgjorde en fara för USA och gjorde honom mycket arg men att han ”inte vill ha våld”. Han sa också att han inte ansåg sig ha bidragit till våldsamheterna vid Kapitolium. "Om ni läser mitt tal så ser ni att det jag sa var helt i sin ordning," säger presidenten enligt The Independent. Han valde att inte svara på frågan om han har för avsikt att avgå. Omni 210112.

FBI varnade för planer på "krig" dagen före stormning. Den 5 januari, dagen innan Trumpanhängare stormade Kapitolium i Washington, varnade FBI:s kontor i Virginia för att extremister var på väg till Washington med målet att skapa "krig". Det rapporterar Washington Post. Enligt rapporten ska personer bland annat ha delat kartor över Kapitoliums kulvertsystem. Där finns också utdrag från konversationer på nätet där personer skriver att det är dags att göra sig redo för strid och att blod ska spillas. "Sluta kalla det här en marsch, ett möte eller en protest. Åk dit och gör er redo för krig", skrivs det vidare i konversationen. Uppgifterna går på tvärs med ett tidigare uttalande från FBI om att det inte fanns några indikationer på att demonstrationerna riskerade att urarta till våldsamheter. FBI har fått hård kritik för varför man inte var bättre förberedda. Omni 200112.

Pompeo avbokar sista resan efter bråk med Luxemburg. Den avgående amerikanske utrikesministern Mike Pompeo har valt att ställa in sin sista utlandsresa före maktskiftet i USA, skriver AFP. Planen var att Pompeo skulle ha besökt Luxemburg på tisdagen för att sedan resa vidare till Bryssel för möten med Nato-ledningen och Belgiens utrikesminister på onsdagen. Men sedan Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn kallat president Donald Trump "kriminell" i en radiointervju väljer Pompeo nu att ställa in hela Europabesöket, enligt AFP. Enligt Reuters är det dock Asselborn som valt att avboka mötet. I intervjun sa Asselborn också att Trump var en "politisk pyroman som måste ställas inför rätta". Pompeo har stått lojalt vid Trumps sida efter stormningen av Kapitolium. Omni 210112.

Republikanerna uppmanas inte att stå på Trumps sida i omröstningen om riksrätt. De republikanska ledarna i USA:s representanthus kommer inte att formellt uppmana de republikanska ledamöterna att rösta mot att Donald Trump ska ställas inför riksrätt vid onsdagens omröstning. Det rapporterar New York Times. Den republikanske minoritetsledaren Kevin McCarthy har förvisso meddelat att han personligen kommer att rösta mot. Men att han inte aktivt tänker uppmana andra att göra likadant innebär en helt ny linje, skriver tidningen. Tidigare har McCarthy varit mycket aktiv när det gäller att samla partiet bakom Donald Trump. Inte heller Mitch McConnell som leder republikanerna i senaten har uttryckligen uppmanat partikamrater att rösta mot att Trump ska ställas inför riksrätt. 17 republikanska senatorer kommer troligen behöva rösta mot Trump för att få honom fälld i en riksrättsprocess. Omni 210112.

NY Times: McConnell nöjd med Demokraternas försök till ny riksrätt mot Trump. Den republikanske senatsledaren Mitch McConnell har sagt till medarbetare att han anser att Donald Trump har begått handlingar som gör det motiverat att ställa honom inför riksrätt, skriver New York Times. McConnell uppges också vara nöjd med att Demokraterna i kongressen har påbörjat ett försök att öppna en riksrättsprocess eftersom han tror att det kommer att göra det lättare att driva bort Trump från det republikanska partiet. Tidigare under tisdagen meddelade även republikanernas ledare i representanthuset, Kevin McCarthy, att han inte kommer att uppmana republikaner att rösta mot att Trump ska ställas inför riksrätt vid onsdagens omröstning. Senare under kvällen meddelade den tunga republikanska representanthusledamoten Liz Cheney att hon kommer att rösta för riksrätt. I ett uttalande säger Cheney att ingen tidigare president svikit sin ed och sitt ämbete lika grovt som Trump. Omni 210112.

Trump: "25:e tillägget utgör noll hot mot mig". Under tisdagskvällen gjorde USA:s avgående president Donald Trump sitt första offentliga framträdande sedan stormningen av Kapitolium förra veckan. Det skedde i samband med att han besökte den nya gränsmuren mot Mexiko. Förutom att hylla muren och personalen som arbetade vid gränsen nämnde Trump kort attacken i Washington. "Miljoner människor såg hur vandaler angrep kongressen," sa Trump. Han sa också att yttrandefriheten ”är hotad” och att hotet om att ställa honom inför riksrätt är en fortsättning "på den största häxjakten i historien", men att han inte känner sig orolig över att bli avsatt. "Det 25:e tillägget utgör noll hot mot mig. Men det här kommer att förfölja Joe Biden och hans administration, som ordspråket lyder: Var försiktig med vad du önskar dig." Trump sa också att det nu är tid för "fred och lugn" i USA. Trump utvecklade inte hur 25:e tillägget skulle förfölja Biden. Omni 210112.

Trump stoppas på Youtube. USA:s president Donald Trump stoppas från att använda video-plattformen Youtube i minst en vecka. Företaget anser att Trumps Youtube-kanal bryter mot reglerna om att uppmuntra till våld. Tidigare har Youtube plockat bort material som Trump publicerat. SR 210114.

Analyser: Mitch McConnell skickar en varnande signal. Även om Donald Trump på nytt ställs inför riksrätt, vilket är sannolikt, är det desto mindre troligt att han faktiskt fälls, skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson i en analys. För att detta ska ske måste 17 republikanska senatorer rösta mot Trump vilket just nu "framstår som i det närmaste otänkbart", skriver Hansson. Desto större är risken att Trump åtalas som civilperson när han väl lämnat presidentposten, skriver Hansson. För att undvika detta skulle han kunna avgå med någon dag kvar av mandatperioden, och låta Mike Pence benåda honom, eller försöka benåda sig själv, vilket är juridiskt tveksamt. DN:s Björn af Kleen är inte lika säker på att senaten friar Trump. Han påpekar att uppgifterna om att den republikanske senatsledaren Mitch McConnell välkomnar processen måste tolkas som att han tänker rösta för att fälla Trump. Det är en viktig signal om att Trump inte kan känna sig trygg, anser af Kleen. "Det är tydligt att Republikanernas etablissemang nu bestämt sig för att kapa bandet till Trump", skriver han. NBC:s Sahil Kapur beskriver valet mellan att fälla eller fria Trump som ett historiskt vägskäl för republikanerna. "Valet kan omdefiniera partiet och forma den amerikansak demokratin under flera generationer", skriver han. Omni 210113.

Wolfgang Hansson: Trumps två enda sätt att undvika åtal. Donald Trump har rätt. Han behöver inte oroa sig för att bli avsatt i förtid även om demokraterna inleder en riksrätt. Det stora hotet mot presidenten kommer i samma stund som han avgår. Han har bara två sätt att undvika att bli åtalad när han flyttat ut ur Vita huset. Första alternativet är att självmant avgå någon av de sista dagarna i utbyte mot att vicepresident Mike Pence, som i det läget för en dag eller två blir landets president, benådar Trump.Med tanke på Trumps personliga förolämpningar och attacker den sista veckan gentemot sin vicepresident är det föga troligt att Pence är beredd att benåda honom. Även om Trump får sådana garantier kan han aldrig vara säker på att Pence verkligen gör vad han lovat. Pence har låtit förstå att han inte är beredd att benåda Trump men han ställs i ett svårt dilemma om Trump avgår i förtid. Låter han bli att benåda Trump kommer Trumpanhängarna att för alltid hata honom. Hans chanser att bli vald till det republikanska partiets presidentkandidat i valet 2024 minskar därmed kraftigt. Men benådar han Trump kommer det att bli ett ramaskri i övriga USA vilket gör det mycket svårt för honom att bli vald 2024 även om han skulle bli partiets kandidat. Alternativ två är att Trump benådar sig själv bland de sista saker han gör innan flyttlasset går från Vita huset. Detta har ingen president hittills gjort. Delade meningar råder om det är juridiskt möjligt. Ifall Trump benådar sig själv, vilket inte alls är osannolikt om Pence vägrar, kommer hans beslut att utmanas och kan till slut prövas av Högsta domstolen. Även om Trump tillsatt tre av ledamöterna är det långtifrån säkert att de skulle gå på hans linje. Utan någon form av amnesti är det nästan garanterat att försök kommer att göras att åtala Donald Trump. I delstaten New York förbereds redan ett åtal mot honom för bedrägeri när det gäller en stiftelse som grundats av Trump. Även skattmyndigheterna jagar honom. AB 200113.

Donald Trump vädjar om fredligt maktskifte: "Får inte förekomma våld". President Donald Trump vädjar till alla amerikaner att hjälpas åt att se till maktskiftet i landet sker fredligt och utan våldsamheter och spänningar, i ett uttalande till Fox News. "Jag understryker att det inte får förekomma våld, lagbrott eller vandalisering av något slag", skriver Trump. "Det är inget jag står för och inget USA står för", fortsätter han. Trump vänder sig även till de stora sociala medie-företagen och ber att även de ska bidra till att maktskiftet sker utan våldsamheter. Uttalande kommer samtidigt som representanthuset är på gång att ställa Trump inför riksrätt för andra gången. Omni 210113.

Röstningen klar - Trump ställs inför riksrätt igen. En majoritet i representanthuset i USA har röstat ja till ett riksrättsåtal mot president Donald Trump. 232 av representanthusets ledamöter röstade för, 197 emot och 4 ledamöter har inte röstat. Av de ledamöter som röstat för är 10 republikaner. När representanthuset godkänt riksrättsåtalet går det vidare till senaten, som agerar domstol och avgör om Trump är skyldig eller inte. SR 210113.
Frågan om riksrätt splittrar det Republikanska partiet. Nu står det klart att Donald Trump är den förste amerikanske presidenten någonsin att ställas inför riksrätt två gånger, med siffrorna 232 mot 197 anklagas Trump för att ha uppviglat till uppror. Samtliga demokrater röstade för att ställa Trump inför riksrätt, men frågan splittrar det republikanska partiet och tio republikaner röstade med demokraterna. Splittringen inom det republikanska partiet är även påtaglig i senaten och kongressens mäktigaste republikan – senatorn och majoritetsledaren Mitch McConnel – sa i ett uttalande att han ännu inte bestämt sig för hur han skulle rösta i en riksrättsrättegång. SR 210114.

McConnells besked: Kallar inte in senatorerna i veckan. Den republikanske ledaren i senaten, Mitch McConnell, kommer inte att kalla in senatorerna redan under denna vecka för en eventuell riksrättsprocess mot president Donald Trump. Det rapporterar AP. Enligt nyhetsbyrån har en medarbetare till McConnell kontaktat medarbetare till Demokraternas ledare Chuck Schumer under dagen för att meddela detta. Därmed väntas senatorerna inte sammanträda igen förrän den 19 januari - dagen innan Joe Biden svärs in som president. Det skulle innebära att det är osannolikt att domslutet kommer under tiden Trump är president. Representanthuset röstar om att inleda en riksrättsprocess mot Donald Trump under onsdagskvällen svensk tid. Omni 210113.

Tio republikaner gick emot Trump - röstade för riksrätt. Bland de 232 ledamöter i USA:s representanthus som på onsdagskvällen röstade för att president Donald Trump på nytt ska ställas inför riksrätt fanns tio republikaner, rapporterar flera medier. Redan på förhand hade ett antal republikaner, bland dem tungviktaren Liz Cheney, meddelat att de tänkte rösta mot presidenten. Men exakt hur många som skulle följa henne var inte klart. Nu går åtalet vidare till senaten där minst 17 republikaner nu måste gå emot presidenten för att han ska dömas, vilket kräver två tredjedels majoritet. Om så sker kommer senaten att rösta om ifall Trump ska hindras från att på nytt få försöka bli president. Ett sådan besl Omni 210113.

Analyser: Går till historien som en av de värsta. Det andra riksrättsåtalet mot Donald Trump går nu vidare till senaten, där det krävs två tredjedels majoritet för att han ska fällas. SvD:s Malin Ekman skriver i en analys att utfallet är "högst oklart" men att sannolikheten att Trump fälls är större nu än vid senaste riksrättsprocessen. Expressens Mats Larsson skriver att den historiska andra riksrättsprocessen innebär att Trump "kommer att gå till historien som en av landets värsta presidenter". Även om han skulle frias av senaten denna gång kommer fläckarna aldrig kunna suddas ut från Trumps eftermäle, skriver Larsson. I DN skriver Björn af Kleen att riksrättsåtalet den här gången kan bli "mer rafflande än senast", bland annat för att den republikanske senatsledaren Mitch McConnell sagt att han ännu inte bestämt hur han ska rösta. Omni 210113.

Dussintals personer från FBI:s terrordatabas var i Washington under kaoset. Dussintals personer som befann sig i Washington för att lyssna på Donald Trumps tal och demonstrera utanför Kapitolium 6 januari var upptagna i FBI:s terroristdatabas TSDB, rapporterar Washington Post. Framför allt handlar det om personer från vit makt-kretsar. I TSDB samlar FBI personer som tros kunna utgöra ett hot, men att finnas med i databasen innebär inte automatiskt att man övervakas eller stoppas från att röra sig eller från att delta i olika arrangemang. Men att så många personer från databasen kunde samlas på samma ställe utan att omgärdas av större säkerhetsåtgärder är ytterligare ett exempel på hur säkerheten brast i samband med att kongressbyggnaden stormades, skriver tidningen. Totalt finns hundratusentals namn i databasen Omni 210114.

Biden lanserar krispaket på 1 900 miljarder dollar. USA:s tillträdande president Joe Biden presenterade sent på torsdagskvällen detaljerna i sitt stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar som ska klara landet genom coronakrisen, skriver flera medier. "American Rescue Plan” inkluderar ett engångsbelopp på 1 400 dollar till vuxna amerikaner vilket tillsammans med checkarna från december blir 2 000 dollar totalt," skriver CNBC. Arbetslöshetsersättningen höjs med 400 dollar per vecka fram till och med september. Den federala minimilönen höjs till 15 dollar i timmen. Dessutom får delstater och lokala myndigheter 350 miljarder i ytterligare stöd och virustestningen får 50 miljarder dollar till, skriver kanalen. 20 miljarder dollar går till ett nationellt vaccinprogram. Omni 211214.

Republikansk senator: Rätt med ny riksrätt mot Trump. Alaskas republikanska senator Lisa Murkowski skriver i ett uttalande att representanthusets beslut att på nytt ställa Donald Trump inför riksrätt var korrekt, rapporterar amerikanska medier. Hon vill däremot inte säga hur hon själv kommer att rösta i den kommande rättegången. "Jag kommer att följa den ed jag svor när jag blev senator, lyssna noga och överväga argumenten", skriver hon. För att Trump ska fällas krävs att två tredjedelar av senaten röstar för en fällande dom. Det innebär samtliga demokratiska senatorer samt minst 17 republikaner. Omni 210114.

Mexikansk ex-minister frias från knarkanklagelser. En ny konfliktyta har öppnats i relationerna mellan USA och Mexiko, några få dagar före installationen av demokraten Joe Biden i Vita Huset. Åklagare i Mexiko har helt friat den hittills högsta uppsatta mexikanska militären som av USA anklagats för samröre med knarkmaffian. Presidenten Lopez Obradors kommentar var att det nu stod klart att den amerikanska drogmyndigheten hade fabricerat fallet mot generalen Salvador Cienfuegos och att Mexikos väpnade styrkor inte är korrupta. SR 210115.

Katoliken som ska ena det splittrade amerikanska folket. På onsdag installeras Joe Biden som USA:s president - beskrivs som den mest tydligt kristne sedan baptisten Jimmy Carter vann presidentvalet 1976. Dagen 210115. Kommentar: Det är inte bilden som de evangelika kristna i USA har. Kanske bilden som svensk kristenhet har som redan har kapitulerat för liberalteologins väsende?

Nio utvalda ska övertyga republikaner att fälla Trump. Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi har utsett nio av sina allierade att göra allt de kan för att få president Donald Trump fälld, skriver AP. Samtliga nio är advokater och har tidigare erfarenhet av att utreda presidenten. Deras uppdrag kommer att gå ut på att övertala republikanska senatorer att fälla presidenten när rättegången i riksrätten väl går mot sitt slut. Advokaternas plan är att argumentera för att Trump uppmanade sina supportrar att storma Kapitolium vilket ledde till att kongressens godkännande av valresultatet blev försenat. Omni 210115.

CDC varnar för att brittisk virusmutation kan bli den vanligaste varianten i USA. Den mutation av coronaviruset som fått stor spridning i Storbritannien kan ta över och bli den dominerande stammen i USA redan i mars. Det varnar den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC i en ny rapport, enligt NBC News. Än så länge har totalt 76 fall av mutationen konstaterats i tio amerikanska delstater, men enligt modeller från myndigheten kan antalet fall komma att öka kraftigt de närmsta månaderna. "Den här varianten bekymrar oss väldigt mycket," säger CDC-medarbetaren Michael Johansson, en av personerna som står bakom rapporten. Omni 210115.

Uppgifter: Pence har ringt efterträdaren Harris. USA:s vicepresident Mike Pence har ringt till sin efterträdare Kamala Harris, enligt källor till nyhetsbyråerna AFP och AP. Det är den första kända kontakten mellan dem båda, skriver AP. Enligt en källa var det ett ”bra samtal” där Pence gratulerade Harris. Samtalet ska ha ägt rum under torsdagen, mindre än en vecka innan Joe Biden svärs in som ny president. Pence kommer till skillnad från Trump att närvara när Biden svärs in Omni 210115.

Trump lämnar Vita huset med usla förtroendesiffror. Donald Trump har de sämsta förtroendesiffrorna under hela sitt presidentskap när det nu bara återstår dagar av hans tid i Vita huset. I en mätning från Pew research svarar bara 29 procent att de tycker att presidenten gör ett bra jobb. Förtroendet för Trump har rasat med 9 procentenheter sedan i augusti. Det minskade stödet märks även bland republikanska väljare. I en annan mätning, som gjorts på uppdrag av ABC News och Washington Post, svarar en majoritet att Trump bör förbjudas att söka politiska uppdrag igen. Detta på grund av hans roll i stormningen av Kapitolium. I augusti svarade 77 procent av republikanerna att de hade förtroende för Trump - nu är det 60 procent Omni 210116.

Uniformerade män var med i farlig extremistgrupp. Flera av de som tog sig in i Kapitolium under stormningen förra veckan verkar ha varit medlemmar av en koordinerad milisgrupp, skriver The New Yorker. Tidningen skriver särskilt om den grupp uniformerade män som gick på led genom folksamlingen och identifierar en av männen som den 50-årige tidigare marinsoldaten Donovan Crowl. Crowl bar ett emblem på ärmen som visade att han är medlem i Oath Keepers, som av människorättsorganisationer beskrivs som en av de största och farligaste extremistgrupperna i USA. Oath Keepers hävdar att de har rekryterat tusentals tidigare poliser och militärer och har varit inblandade i flera våldsamma aktiviteter de senaste åren. AFP skriver att polisen nu utreder om stormningen av Kapitolium var planerad och skriver att videoklipp bland annat har visat hur en kvinna med en megafon gav direktiv till andra inuti i byggnaden om vart de skulle gå. Crowl: "Jag var i Kapitolium för att skydda VIP:s". Omni 210116.

Tusentals migranter på väg mot USA inför maktskiftet. Tusentals migranter har börjat vandra från Honduras mot USA med förhoppningen att president Donald Trumps hårda immigrationsregler ska ändras när Joe Biden tillträder som president. Reuters skriver att det rör sig om runt 6 500 personer, medan AFP uppskattar antalet migranter som försöker fly undan fattigdom och gängvåld till runt 4 500. Gruppen har hittills tagit sig till Guatemala och har fortfarande hundratals mil kvar att gå genom Centralamerika och Mexiko. Chefen för USA:s gräns- och tullmyndighet uppmanar gruppen att inte slösa sin tid på att gå norrut. Mexikanska myndigheter har skickat 500 gränsbevakare till gränsen mot Guatemala. Bidens rådgivare ska privat ha sagt att de är oroliga över att stora grupper migranter ska försöka ta sig in i USA. 19-årige Mainor Garcia är med i karavanen: Jag är rädd men är beredd att ta risken . Omni 210116.

McConnell till republikaner: "Rösta med ert samvete". Den republikanske senatsledaren Mitch McConnell har uppmanat sina partikamrater i kammaren att ta självständiga beslut om huruvida de vill fälla Donald Trump i den kommande riksrättsprocessen. Enligt AP har McConnell uppmanat senatorerna att "rösta med sitt samvete", vilket betyder att partiets ledning inte kommer att försöka påverka senatorerna i någon riktning. Därmed blir åtalet ett "slutgiltigt test av de republikanska senatorernas lojalitet gentemot Trump och hans anhängare", skriver AP. Flera amerikanska kommentatorer har tolkat McConnells uttalande som att han kommer att rösta för att åtala Trump, men värden för tv-programmet "Real Time", Bill Maher, sa under fredagens program till sina gäster att han inte tror på den teorin, skriver Fox News. "Han kommer aldrig att göra det," sa Maher och tillade att han tror att senatsledaren bara försöker lura medierna. Omni 210116.

Tillerson sågar Trump jäms med fotknölarna i intervju. USA:s förre utrikesminister Rex Tillerson går hårt åt sin tidigare chef Donald Trump i en intervju med Foreign Policy. I intervjun talar Tillerson om Trumps fascination för diktatorer och att den avgående presidenten samtidigt ser ledarna för USA:s allierade som ”svaga”. Han sammanfattar också Trumps utrikespolitik som ett misslyckande. "Vi kom ingenstans med Putin, vi har inte nått någonstans när det gäller Kina och inrikessäkerhet. Vi är i ett sämre läge nu än när han tillträdde," vilket jag inte trodde skulle vara möjligt, säger Tillerson. Omni 200116.

Franklin Graham jämför republikaner med Judas. Evangelisten kritiserar beslutet att ställa Trump inför riksrätt. Tio republikaner röstade för att ställa Donald Trump inför riksrätt. Nu anklagar Franklin Graham dem för att svika USA - och liknar beslutet vid Judas förräderi av Jesus. "Det får en att undra vad de trettio silvermynten var som [talmannen] Pelosi erbjöd för detta svek", skriver han. Evangelisten Franklin Graham har varit en trogen Donald Trump-supporter ända sedan 2016 års valrörelse som slutade med att Trump röstades in i Vita huset. Graham har fortsatt att visa sitt stöd för presidenten efter såväl valet i höstas, som innebar att Trump får ge plats åt Joe Biden på presidentposten, som efter trettondagens stormning av Kapitolium. När Demokraterna, ledda av representanthusets talman Nancy Pelosi, i förra veckan ställde Donald Trump inför riksrätt beslöt sig tio republikaner för att rösta för förslaget. Visserligen behövdes inte deras röster för omröstningens utgång på grund av Demokraternas majoritet i kammaren, men beslutet fick ändå Franklin Graham att anklaga ledamöterna för ett svek mot landet. Läs mer i Dagen 210119.

Melania Trump tar avsked: "Största äran i mitt liv". Melania Trump har hållit sitt sista tal som USA:s första dam. I klippet som publicerats på Twitter säger hon att hon och Donald Trump kommer att minnas alla människor och deras historier. "Det har varit den största äran i mitt liv att tjäna som USA:s första dam," säger hon i det nästan sju minuter långa klippet. Hon uppmanar också amerikaner att inte använda våld. Melania Trump och maken kommer inte att närvara vid installationen av Joe Biden. Flera medier rapporterar att de i stället kommer att flyga till Florida. Omni 210119.

Kvinna tros ha försökt sälja Pelosis dator till Ryssland. En kvinna som misstänks för att ha stulit Nancy Pelosis dator under stormningen av Kapitolium tidigare i januari har gripits. Enligt FBI:s uppgifter planerade kvinnan att sälja datorn till Ryssland, rapporterar amerikanska medier. En ex-partner såg kvinnan, som heter Riley June Williams, i ett videoklipp från stormningen och larmade därefter FBI. Enligt förhören med exet planerade Williams att "skicka datorn till en kompis i Ryssland, som sedan planerade att sälja den till den ryska underrättelsetjänsten". The Hill skriver att utbytet med Ryssland av okänd anledning inte genomfördes och att Williams antingen har kvar datorn eller har förstört den. Williams misstänks nu för flera olika brott. Omni 210119.

Joe Bidens utrikesminister vill att USA blir mer ödmjukt. USA:s blivande utrikesminister Antony Blinken lovar att "återuppliva" relationerna med världens olika allianser. Det kommer han att säga under dagens senatsförhör, rapporterar Bloomberg som har tagit del av utskriften. Nu vill Blinken se ett mer ödmjukt USA. "Ödmjukhet eftersom vi har mycket arbete att göra på hemmaplan för att förbättra vår ställning utomlands," säger Blinken senare i dag, enligt utskriften. Dagens uttalanden signalerar att den nya administrationen kommer att lämna Trumps policy "USA först" bakom sig, konstaterar nyhetsbyrån. Blinken varnar också för hotet från Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea. Omni 210119.

Senatsledaren McConnell: "De hörde Trumps lögner". Donald Trump gödde upprorsmakarna med lögner och provocerade fram en attack från folkmassan under sitt tal innan stormningen av Kapitolium. Det säger den republikanske senatsledaren Mitch McConnell under senatens första sammanträde sedan attacken av den amerikanska kongressbyggnaden, rapporterar The Hill. "Förra gången vi samlades här hade vi precis tagit tillbaka senaten från våldsamma brottslingar som försökte att hindra kongressen från att göra sin plikt," säger han. McConnells uttalande anses ha betydelse inför den väntade riksrätten mot Donald Trump. Han har dock inte tagit beslut om hur han ställer sig till riksrättsprocessen. Omni 210119. Kommentar: Vilka var upprorsmakarna egentligen?

Trump höll avskedstal: Rörelsen har bara startat. Donald Trump hyllade sin regerings arbete under sitt avskedstal, som släpptes i ett videoklipp på Youtube. Han tycktes även önska sin efterträdare Joe Biden lycka till. "Den här veckan installerar vi en ny regering och vi ber för att de lyckas behålla USA säkert och välmående." Den avgående presidenten ser sig inte som uträknad. "Nu, när jag förbereder mig för att lämna över makten till en ny regering vid middagstid på onsdag, vill jag att ni ska veta att rörelsen vi startade bara har börjat." Trump: "Vi gjorde det vi kom hit för att göra, och så mycket mer." Omni 210119.

Biden och Harris hedrar 400 000 döda amerikaner. Tillträdande president Joe Biden och blivande vicepresident Kamala Harris deltog under onsdagskvällen vid en minnesceremoni för de över 400 000 amerikaner som dött i sviterna av covid-19, skriver AFP. Minnesstunden hölls vid bassängen vid Lincolnmonumentet i Washington DC. "Det är jobbigt att minnas, men det är så vi läker. Det är viktigt att göra det som en nation," säger Biden i ett kort uttalande. Omni 210120.

Polisens agerande under intrånget utreds. Polisens agerande inför och under intrånget i det amerikanska parlamentet den 6 januari hör till de frågor som FBI:s utredare ser på just nu. Ett tiotal poliser utreds för tjänstefel, och två poliser har tagits ur tjänst i väntan på en interutredning. Läs mer i Världen idag 210120.

EU-topp kritiserar avstängning av Trump på sociala medier. Det var fel av Facebook och Twitter att stänga av USA:s president Donald Trump efter stormningen av den amerikanska kongressen. Det säger EU:s kommissionens vice ordförande Vera Jourova i en exklusiv intervju med Ekot. SR 210120. Kommentar: Bra sagt, yttrandefriheten är mycket viktig.

Trump benådar sin tidigare chefsstrateg Steve Bannon och 142 till - inte sig själv. USA:s avgående president Donald Trump benådar sin tidigare chefsstrateg Steve Bannon, rapporterar New York Times. Tidningen skriver att benådningen är särskilt anmärkningsvärd eftersom Bannon står åtalad för ett brott, men ännu inte har haft någon rättegång. De flesta som benådas har redan fällts för ett brott. Enligt Vita huset är benådningen förebyggande och skulle skydda Bannon om han döms. Bannon greps i augusti. Han har stått anklagad för att ha använt pengar som donerats för att bygga en mur mot Mexiko för personlig vinning. Ytterligare 142 personer benådas eller får sina straff kortade, skriver The Hill, däribland rapparen Lil Wayne och Detroits tidigare borgmästare Kwame Kilpatrick. Däremot benådar Donald Trump inte sig själv eller någon i sin familj. Omni 210120.
CNN: Trump benådar Steven Bannon och 173 andra. The vast majority of the pardons and commutations on Trump's list were doled out to individuals whose cases have been championed by criminal justice reform advocates, including people serving lengthy sentences for low-level offenses. But several controversial names do appear, including Steve Bannon, who has pleaded not guilty to charges he defrauded donors in a "We Build the Wall" online fundraising campaign. Trump had spent the past days deliberating over a pardon for the man who helped him win the presidency in 2016 and followed him to the White House. During his final hours in office there was a frantic debate underway behind the scenes on whether to grant Bannon a pardon. One concern was Bannon's possible connection to the January 6 riot of Trump supporters at the US Capitol, according to a source familiar with the discussions. Over the course of Tuesday, Trump continued to contemplate pardons that aides believed were settled, including for his former strategist. The President continued to go back and forth on it into Tuesday night, sources told CNN. Other names included Tuesday were Elliott Broidy, a former top fundraiser for Trump's campaign who pleaded guilty to one count of conspiracy relating to a secret lobbying campaign to influence the Trump administration on behalf of a foreign billionaire in exchange for millions of dollars. The rapper Lil Wayne received a pardon after pleading guilty to a gun possession charge in Miami. Another rapper, Kodak Black, received a commutation after he pleaded guilty to a weapons charge. Trump also offered clemency to Paul Erickson, the conservative political operative and ex-boyfiend of alleged Russian spy Maria Butina, who pleaded guilty to wire fraud and money laundering charges; Robin Hayes, a North Carolina political donor convicted of trying to bribe officials; Former Detroit Mayor Kwame Kilpatrick, convicted of federal charges including racketeering, extortion and the filing of false tax returns; William Walters, a professional sports gambler convicted of insider trading; and Aviem Sella, an Israeli air force officer who the US accused of being a spy. Bob Zangrillo, the Miami developer and venture capitalist charged in the Varsity Blues college admission scandal, also received a pardon. None of the other parents caught up in the probe were pardoned.
While outgoing presidents typically issue pardons before leaving office, Trump has proven more willing to use his pardon power to brazenly reward political loyalty, the wealthy and well-connected and those who did not cooperate with special counsel Robert Mueller's investigation. CNN 210120.

Källor: Trump har pratat om att starta nytt politiskt parti. Donald Trump har pratat om att starta ett eget politiskt parti med namnet "Patriot party" - Patriotiska partiet. Det uppger källor för Wall Street Journal. Förslaget ska ha lyfts med presidentens kollegor under de senaste dagarna, men tidningen menar att det är oklart hur allvarlig Trump verkligen är med idén. CNN:s källa avfärdar idén som oseriös. Alla sådana försök skulle kosta mycket tid och pengar, i och med att tredje partier som försöker utmana Demokraterna och Republikanerna traditionellt sett har haft svårt att hävda sig i USA. Samtidigt var många ur Trumps väljarbas inte republikanska väljare före presidentkampanjen 2016. Skulle väcka stort motstånd från det republikanska partiet. Omni 210120.

Från ceremoni till arbete - så ser Bidens första dag ut. I dag får USA en ny president. Klockan 12.00 amerikansk tid - 18.00 svensk tid - tar Joe Biden över Donald Trumps jobb. Tillsammans med hustrun Jill Biden tillbringar den tillträdande presidenten natten i Vita husets gästhus Blair House, så som traditionen lyder. Vid lunchtid påbörjas installationen och när Biden har svurit presidenteden är han officiellt USA:s 46:e president. Fox News skriver att människor har uppmanats att följa processen online. Enligt Washington Post väntas det ändå komma omkring 2 000 personer till installationen. Efter installationstalet besöker presidentparet Arlingtonkyrkogården. Där ska de lägga en krans vid den okände soldatens grav. På kvällen väntas Joe Bidens arbete i Vita huset börja, då han förväntas skriva under flera presidentdekret. Omni 210120.

Det gör Biden först som president: Parisavtalet, WHO, munskydd, muren. Joe Biden kommer utfärda 17 presidentordrar och andra beslut direkt efter att han svurits in som president i kväll, uppger hans stab enligt flera medier. Det handlar bland annat om att återansluta USA till Parisavtalet och WHO, införa maskkrav i federala byggnader, stoppa bygget av muren mot Mexiko och avsluta Donald Trumps inreseförbud från ett antal länder med muslimsk majoritetsbefolkning. Sammanfattningsvis syftar de 17 första besluten från Biden-administrationen till att ändra USA:s kurs på områden som invandring, klimatet och kampen mot covid-19. Omni 210120.

EU välkomnar Joe Biden: "En vän i Vita huset". EU:s ledare hoppas på förnyat samarbete över Atlanten när Joe Biden idag svärs in som USA:s president. "Efter fyra långa år har Europa en vän i Vita huset, vi har väntat länge på det, sa Kommissioensn ordförande Ursula von der Leyen i en debatt i EU-parlamentet imorse. EU hoppas på samarbete om alltifrån bekämpning av Corona, klimat, säkerhet och handel men också reglering av stora amerikanska IT-jättar. SR 210120.

Joe Biden har svurit eden - har efterträtt Trump: "Det här är demokratins dag". Joe Biden har nu svurits in som USA:s 46:e president vid en ceremoni utanför Kapitolium i Washington DC. Biden har därmed efterträtt Donald Trump. Kort dessförinnan hade Kamala Harris svurits in som vicepresident, den första kvinnan och första personen av afroamerikanskt och asiatiskt ursprung på posten (56-åringen betraktas som en trolig demokratisk presidentkandidat inför valet 2024). Direkt efter ceremonin talade Biden. "Det här är USA:s dag, det är demokratins dag," sa Biden. "USA har blivit prövade och visat att vi klarat prövningen," fortsatte han. Han pratade också om vad han nu vill åstadkomma. Han nämnde bland annat kampen mot coronaviruset, men också vikten av att samla nationen. "Vi måste ta oss an situationen som Amerikas förenade stater. Gör vi det kan vi inte misslyckas," sa Biden. Han upprepade också sitt budskap om att vara alla amerikaners president. Tidigare under ceremonin har bland annat Jennifer Lopez och Lady Gaga uppträtt. På plats finns gäster som tidigare presidenterna Barack Obama, Bill Clinton och George Bush, liksom den avgående vicepresidenten Mike Pence. Omni 210120.

Analyser: Biden talade om hopp och enighet - men det kan bli svårt i praktiken. Joe Bidens installationstal utanför den amerikanska kongressen innehöll ekon av den tidigare presidenten Barack Obama, säger Ekots USA-korrespondent Ginna Lindberg i en analys. "Det var ett tal som handlade om hopp och enighet," säger Lindberg. Hon säger också att det var intressant att Biden tackade sina företrädare, men att han inte nämnde Donald Trump vid namn. Biden har lovat att försöka ena det splittrade landet han nu är president över. Men det kommer att bli svårt, skriver DN:s Karin Eriksson. "Varje initiativ riskerar att väcka starka känslor i någon del av befolkningen, oavsett om det handlar om pandemin eller kampen mot rasismen eller våldet på Kapitolium", skriver hon. Några minuter innan Biden svor presidenteden svors Kamala Harris in som vicepresident. Därmed blev hon inte bara historisk som den första kvinnan på posten. Hon får också makten över senaten som är jämnt delad mellan partierna och där Harris nu får utslagsröst, skriver Martin Gelin, även han i DN. "Det kan även innebära att hon måste begränsa internationell verksamhet och resor och i stället prioritera att vara i Washington, så att hon kan finnas till hands för viktiga omröstningar", skriver han. Omni 210120.

Per Ewert: Epoken Trump över - vad innebär det? En saklig utvärdering ur en kristen synvinkel torde landa i den paradoxala slutsatsen att administrationen Trump både har varit en av USA:s allra mest framgångsrika, och samtidigt en av de allra mest destruktiva. Utan coronakrisen är det sannolikt att Trump hade kunnat rida på ekonomin och bli omvald. Men hans strategi höll inte hela vägen. Han vann visserligen många nya röster i november, men han skapade ännu fler ovänner, och det kostade honom makten. Läs mer i Världen idag 210121.

Biden har skrivit under sina första 17 ordrar - ansluter till Parisavtalet och WHO. USA:s nya president Joe Biden har nu signerat sina första 17 presidentordrar. Bland annat skrev han under ordrar som rör uppmaningar om munskydd och som återansluter USA till Parisavtalet och Världshälsoorganisationen WHO. Biden skrev redan tidigare under kvällen under sina allra första dokument som president. Det skedde i Kapitolium och papprena rörde bland annat ministernomineringar. Därefter har Biden besökt Arlingtonkyrkogården där han la ner en krans för att hedra amerikanska krigsveteraner. Omni 210120.

Joe Biden väntas behålla Donald Trumps FBI-chef. USA:s president Joe Biden avser att låta Christopher Wray fortsätta som chef för FBI, rapporterar flera amerikanska medier med hänvisning till källor. Detta tolkas som en signal på att Biden har förtroende för Wray, som utsågs till FBI-chef av Donald Trump. Det innebär också att Biden återgår till traditionen att nya presidenter inte byter ut FBI-chefen, en tradition Trump inte följde när han sparkade James Comey från posten 2017. Wray har i nuläget sex år kvar av sitt förordnande. Wray har kritiserats hårt av Trump under de senaste åren. Omni 210121.

Biden stoppar omtvistad oljeledning. Joe Biden vill ge klimatfrågan en viktigare roll och sägs anställa ovanligt många medarbetare med klimatkunskap. Redan första dagen stoppade Biden byggandet av den omdiskuterade pipelinen Keystone XL, som skulle kunna transportera olja från oljesandsfält i kanadensiska provinsen Alberta genom USA. Oljesandsutvinning brukar kritiseras för att vara mycket energikrävande och miljöbelastande. SR 210121.

Så förändras USA:s invandringspolitik med Biden. Joe Biden häver inreseförbud för människor från främst muslimska länder och sätter stopp för muren mot Mexiko, två delar som företrädaren Trump drev hårt. Den nye presidenten föreslår också att cirka 11 miljoner som lever illegalt i USA ska kunna bli amerikanska medborgare inom åtta år, liksom deras barn och ungdomar, så kallade Dreamers. Förslaget måste passera kongressen och väcker troligen debatt. SR 210121.

Riksrätten mot Trump kan starta i mitten av februari. Riksrättsåtalet mot Donald Trump kan inledas i mitten av februari, skriver Reuters. I slutet av januari väntas åtalet läggas fram inför senaten, enligt nyhetsbyrån. Därefter bör Donald Trump få två veckor på sig att förbereda sitt försvar, anser den republikanske minoritetsledaren Mitch McConnell enligt källor till Politico. Åtalspunkten är anstiftan till uppror och bakgrunden är stormningen av kongressen i början av januari. Omni 210122.

President Joe Biden moves to reinstate U.S. funding for abortion worldwide. President Joe Biden is planning on issuing an executive order that will reverse the Mexico City policy, according to reports. The policy currently prevents groups that perform or promote abortion around the world from receiving funding through U.S. aid money. During the presidential campaign, Biden promised he would undo the policy so that U.S. global aid can be used to fund abortions again. The Mexico City policy, established by former President Ronald Reagan, gets revoked under each Democratic administration and then reinstated with every Republican administration. The policy has long been opposed by pro-abortion advocates who refer to it as the "global gag rule." However, Biden's choice to reverse the policy will actually go against what most Democrats want. In 2017, 70% of Democrats said they oppose global taxpayer-funded abortions, according to the National Review. Disrn 210121. National review 210121.

Biden to allow transgender people to openly serve in U.S. military. The Biden administration will work soon to allow people who identify as transgender to openly serve in the U.S. military, White House Press Secretary Jen Psaki said in a statement Wednesday. During his campaign for the presidency, Joe Biden promised to repeal a policy enacted by then-President Donald Trump that prevented people who planned to seek sex-change medical treatments from joining the military and mandated that existing armed forces members who declared themselves to be transgender after the policy was enacted to serve as their biological sex. Psaki said Biden's administration will address the matter in "additional executive actions" planned for "the coming days and weeks." Disrn 210121.

Jen Hatmaker apologizes for saying "God gave us this land". Progressive Christian author Jen Hatmaker has apologized for saying that God "gave us this land" during a prayer she offered at the interfaith National Prayer Service organized to celebrate the inauguration of President Joe Biden. At the beginning of her remarks, which she claimed were authored for her, Hatmaker prayed, "Almighty God, You have given us this good land as our heritage." In progressive circles, the line was perceived as erasing the historical identity of Native Americans. The National Prayer Service included a broad diversity of faiths, including Jewish rabbis, Muslim imams, Catholic nuns, Sikh and Hindu leaders, the president of the Navajo Nation, and others. Disrn 210122.

Joe Bidens försvarsminister godkänd - blir historisk. Den amerikanska senaten har godkänt president Joe Bidens kandidat till posten som försvarsminister, Lloyd Austin, rapporterar amerikanska medier. Därmed får USA sin historiska första försvarsminister av afroamerikanskt ursprung. Austin, som är tidigare armégeneral, godkändes med röstsiffrorna 93-2. Lloyd Austin har tidigare varit anställd i armén i 41 år innan han gick i pension 2016. Under sin karriär har han bland annat lett det amerikanska centralkommandot. Senaten ställde sig med bred marginal bakom Austin . Två republikanska senatorer röstade mot. Omni 210122.

FBI överväger att strunta i att åtala kongresstormare. FBI överväger att låta bli att ställa en del av de som tog sig in i den amerikanska kongressen under stormningen den 6 januari inför rätta, rapporterar Washington Post. Det gäller sådana personer som i princip bara tog sig in i byggnaden, men inte betedde sig hotfullt eller våldsamt på annat sätt. Orsaken är dels att domstolarna riskerar att bli överbelastade av alla sådana ärenden, och dels att det ändå kan vara svårt att få personer dömda. "Om en äldre man säger att det enda han gjorde var att gå in, att ingen försökte stoppa honom och att han sedan gick ut, och det är allt vi vet, då är det inte säkert att vi vinner målet," säger en FBI-källa till tidningen. Samtidigt finns enligt tidningen en annan falang som tycker att det är viktigt att alla ställs inför rätta för signalera allvaret i stormningen. Runt 800 personer tros ha tagit sig in i byggnaden under stormningen – över 130 har åtalats Omni 210123.

Kampen hårdnar - fler presidentorder väntas. President Joe Bidens planer på ett krispaket på 1 900 miljarder dollar möter allt hårdare motstånd från republikaner i kongressen, skriver Bloomberg. Republikanerna ser inget behov av nya stöd efter paketet på 900 miljarder dollar i december. I stället har Biden drivit igenom mindre stödåtgärder via presidentorder - vilket tros fortsätta i nästa vecka, då han bland annat väntas uppmana federala myndigheter att köpa varor och tjänster från amerikanska företag, samt att stärka hälsoprogrammet Medicaid. Såväl Bidens ekonomiske rådgivare Brian Deese som finansministerkandidaten Janet Yellen varnar för att för små åtgärder kan skada ekonomin på sikt. Omni 210124.

Biden häver förbud mot transpersoner i militären. USA:s nytillträdde president Joe Biden häver förbudet för transpersoner att tjänstgöra i militären, enligt ett pressmeddelande från Vita huset. Det skriver AFP. Transpersoner fick först tillträde till militären under president Barack Obama. Ett beslut som ändrades av hans efterträdare Donald Trump år 2017. Bidens försvarsminister Lloyd Austin sa under senatsutfrågningen förra veckan att han stod bakom beslutet att häva förbudet. Omni 210125.

Biden öppnar för transpersoner i damidrott samt abortbistånd. USA:s president Joe Biden har genom en presidentorder öppnat för att damidrotten måste vara tillgänglig för personer som tidigare varit män och bytt kön, eller som har en kvinnlig könsidentitet. Samtidigt väntas Biden upphäva den Trump-policy som har inneburit att bistånd inte gått till abortrelaterad verksamhet. Läs mer i Världen idag 210126.

Ett steg närmare riksrättsåtal mot Trump. Representanthuset har nu överlämnat riksrättsåtalet mot Donald Trump till senaten, där rättegången tidigast kommer att inledas den 8 februari. Janet Yellen har godkänts av senaten och kommer att bli den första kvinnliga finansministern i USA någonsin. President Joe Biden har upphävt Donald Trumps gamla beslut om att förbjuda transpersoner att göra militärtjänst. SR 210126.

AFA Celebrates Trump's Accomplishments in 4 Years as President. Although some have cited former President Donald Trump's four years in office as one of the most "intense presidencies in American history," there is much to celebrate about the legacy he leaves behind. As a new administration settles itself into the oval office, American Family Association believes it is important to recognize the many accomplishments that President Donald Trump achieved for our country over the last four years. "It has been rare in our lifetimes to have a president who has done exactly what he promised to do while running as a candidate," stated Ed Vitagliano, executive vice president of the American Family Association. "AFA wants to take this opportunity to thank President Donald J. Trump for keeping his promises, especially those related to the appointment of constitutionalist judges to the federal judiciary, protecting innocent human life, safeguarding religious liberty, and being a true ally to the nation of Israel. Charisma 210126.

McConnell och Trump har inte pratat sedan december. Den republikanske senatsledaren Mitch McConnell har inte talat med Donald Trump sedan mitten på december, säger McConnell själv till reportrar under tisdagen, enligt The Hill. Senatsledaren var en av många republikaner som länge vägrade erkänna att Biden vann presidentvalet i november, och han stod länge bakom Donald Trumps försök att utmana resultatet juridiskt. McConnell ville inte svara på om han anser att Donald Trump uppviglat sina anhängare i samband med stormningen av Kapitolium till den grad att han bör fällas i riksrättsåtalet. Uppges vara "rasande" efter händelserna den 6 januari. Omni 210126.

Trump kan komma att frias. Endast fem republikanska senatorer röstade för att hålla riksrättsrättegången mot den tidigare presidenten Donald Trump - en signal om att Trump kan komma att frias. Flera republikaner argumenterar för att det inte finns stöd i konstitutionen för att ställa Trump inför riksrätt efter hans avgång, medan Demokraterna menar att det skulle innebära att presidenter kan göra vad de vill i slutet på sitt presidentskap utan att riskera något straff. Riksrättsrättegången kommer börja den 9 februari. SR 210127.

Amerikansk domstol går emot Obamas transgender-regel. En federal domstol i North Dakota slog förra veckan fast att läkare vid tre katolska hälsoorganisationer inte ska behöva behandla personer för könsdysfori i strid med sitt samvete. Därmed går man emot den "transgender-regel" som infördes av Obama-administrationen. Läs mer i Världen idag 210127.

"En tydlig signal - Donald Trump lär inte bli fälld." Att 45 av de 50 republikanska senatorerna ställde sig bakom ett förslag om att förklara riksrätten mot tidigare president Donald Trump för oförenlig med konstitutionen visar hur svårt det kommer bli för demokraterna att få till en fällande dom. Det konstaterar flera amerikanska medier. NPR:s Barbara Sprunt skriver att röstsiffrorna visar hur osannolikt det är att demokraterna kommer att lyckas samla ihop de 17 republikanska röster som krävs för att fälla Trump. Det är visserligen möjligt att några av republikanerna kommer att inta en annan ståndpunkt till själva åtalet, skriver Politico, särskilt i takt med att nya detaljer om stormningen av Kapitolium blir kända. Men sajten citerar flera senatorer som framhåller att det är långt kvar till den majoritet på två tredjedelar som krävs. The Hill för ett liknande resonemang och noterar att republikanerna, till skillnad från tidigare, inte slutit upp och försvarat Trump. Men, fortsätter sajten, omröstningen skickar ändå en tydlig signal till alla i Washington. Senatorn Rand Paul: Riksrätten kommer att falla. Senatorn John Boozman: Kan inte se hur de ska få 17 republikaner. Senatorn Susan Collins - som röstade för riksrätt: Verkar osannolikt att han fälls. NY Times: Signalen är att Trump frias. Omni 210127.

Trump har mött McCarthy - ska hjälpa Republikanerna i kongressvalet nästa år. Donald Trump har haft ett möte med Kevin McCarthy, representanthusets republikanske ledare, om hur Republikanerna ska vinna tillbaka makten i representanthuset vid valet 2022, skriver amerikanska medier. Enligt ett uttalande från ex-presidentens egen organisation "Save America" har Trump gått med på att hjälpa partiet i valet. Organisationen beskriver mötet som "väldigt bra och hjärtligt". "President Trumps popularitet har aldrig varit starkare än den är i dag, och att han ställer sig bakom detta betyder mer än kanske någon annans stöd", skriver organisationen i ett uttalande. Mötet ägde rum i Trumps hem Mar-a-Lago i Florida. Omni 210130.

Youtube portar Donald Trump på obestämd tid. Donald Trump är inte välkommen tillbaka till Youtube. En vecka efter att Trumps avstängning förlängts meddelar nu den Googleägda videoplattformen att expresidenten portas på obestämd tid. "Mot bakgrund av oro för fortsatt våldspotential kommer Donald Trumps kanal att förbli avstängd," säger en talesperson till amerikanska nättidningen Politico. Dessutom meddelar Youtube att den stoppar möjligheten för Trumps advokat Rudy Giuliani att tjäna pengar på sina videoklipp. Trump stängdes av från flera sociala medier, bland andra Twitter, Facebook och Instagram, efter anklagelser om att han eldat på de anhängare som stormade USA:s kongressbyggnad den 6 januari. Trumps Youtube-kanal hade knappt tre miljoner följare. It-jättarnas agerande har mött kritik från flera håll. Svenska Dagbladet rapporterade om att Twitter rasade på börsen efter den permanenta avstängningen av USA:s president Donald Trump. Världen idag 210129.

Qanon-politiker spred teori om ”Clinton-mord” och ifrågasatte 9/11-attack. Pressen ökar på Republikanerna att agera mot kongressledamoten Marjorie Taylor Greene, rapporterar New York Times. Greene är förmodligen mest känd för att ha gett stöd åt konspirationsteorin Qanon. I en hittills ouppmärksammad film som publicerades på Youtube 2018 gör Greene fler anmärkningsvärda uttalanden. I videon ifrågasätter republikanen om ett plan verkligen kraschade i försvarshögkvarteret Pentagon vid terrorattackerna 11 september 2001. Hon påstår att ex-presidenten Barack Obama är muslim och sprider en konspirationsteori om "Clinton-morden", att John F Kennedy Jr:s död i en flygkrasch 1999 i själva verket var en avrättning som föranletts av rivalitet med Hillary Clinton om en senatsplats. Enligt Politico ska Kevin McCarthy, minoritetsledaren i representanthuset, träffa Greene med anledning av andra uppmärksammade utspel som hon har gjort. Krav på att Greene ska tvingas bort kommer inte enbart från demokrater. Omni 210130.
Analyser: Marjorie Taylor Greene är det hemska pris vi betalar för demokratin. Kongressledamoten Marjorie Taylor Greene skapar trubbel för Republikanerna varje vaken stund, skriver Philip Elliott i en analys i Time. Enligt honom är Georgia-politikerns framgångar ett bevis på hur partiet banat väg för "bombastiska kändisar" i Donald Trumps anda. Greene har kopplingar till konspirationsrörelsen Qanon, vars lögner bland annat omfattar historier om hur Hillary Clinton mördat barn. De senaste dagarna har Greene väckt uppmärksamhet med en annan konspirationsteori som handlar om att den judiska finansfamiljen Rothschild skulle ha startat skogsbränder i Kalifornien genom att avfyra laserstrålar från rymden, vilket fått den tunga judisk-konservativa organisationen RJC att slå tillbaka mot antisemitism. De senaste dagarna har trycket på partiet att kasta ut Greene ökat, något som Politicos Jack Shafer kallar för "galenskaper". Konstitutionen har medvetet en låg ribba för politiska ämbeten, konstaterar han. "Greene är det nödvändiga och förfärliga priset vi betalar för vår tilltro till demokratin." Omni 210130.
Demokrat flyttar kontoret - vill fly från Qanon-politiker. Den demokratiska kongresspolitikern Cori Bush har flyttat sitt kontor i USA:s kongress för att komma längre bort från republikanen Marjorie Taylor Greene, skriver flera medier. Bush skriver på Twitter att hon är orolig för sin egen och medarbetarnas säkerhet efter en incident som uppstod i samband med att hon mötte en "munskyddslös" Greene i korridoren. Båda politikerna har efter händelsen anklagat varandra för att ha agerat konfrontativt. I en intervju med MSNBC säger Bush att hon inte flyttar för att hon är rädd, utan för att kunna göra ett bra jobb för sina väljare. "Jag kan inte se mig om över axeln och undra om en högerextremist i kongressen konspirerar mot mig och mitt team," säger hon. De senaste dagarna har kraven på Republikanerna att agera mot Greene tilltagit. Hon anklagas bland annat för att ha uppmanat till våld mot politiska motståndare. Hon har också uttryckt stöd för Qanon och flera andra konspirationsteorier. Greene har publicerat en video för att motbevisa Bushs påståenden om händelseförloppet i korridoren. Omni 210130.
Uttryckte stöd för konspirationsteori - fråntas sina uppdrag. Representanthuset i USA har nu röstat för att den republikanska ledamoten Marjorie Taylor Greene ska fråntas sina uppdrag i två olika utskott i kongressen. Bakgrunden är att Greene har uttryckt stöd för olika konspirationsteorier. Hon har också uppmanat till dödligt våld mot politiska motståndare. SR 210205.

Demokraternas plan: Bygga känslofyllt åtal mot Trump. Demokraterna i representanthuset jobbar nu för fullt på att bygga riksrättsåtalet mot Donald Trump, skriver Washington Post. Målet är att bevisa för senaten att Trumps ord och handlingar ledde fram till stormningen av Kapitolium, som i sin tur ledde till fem dödsfall. Det ska göras med hjälp av nya bilder, videoklipp och vittnesuppgifter, som tillsammans skapar ett känsloladdat fall. Planen tycks vara att få republikanerna i senaten, som generellt prioriterar lag och ordning, att bli så obekväma som möjligt före omröstningen. De flesta republikaner har sagt att de ska fria Trump, vilket enligt tidningen kan bädda för "extraordinära" tv-bilder. Strategin går emot senatorerna vilja om ett snabbt och smidigt åtal Omni 210131.

Amerikanska ambassader ska kunna hissa prideflaggan och ett särskilt hbtq-sändebud ska återinföras. Det sade USA:s nya utrikesminister Antony Blinken då han frågades ut i senaten. Därmed ser det ut som om Blinken kommer att upphäva Trumps policy i frågorna. Under Donald Trumps tid i Vita huset ombads amerikanska ambassader runt om i världen att inte hissa prideflaggan. Endast en flagga ska hissas på ambassaderna, och det är den amerikanska flaggan, slog utrikesdepartementet fast, enligt Christian Post. Världen idag 210201.
Joe Biden tar bort stopp för abortbistånd. USA:s nye president Joe Biden har genom en presidentorder avskaffat den föregående administrationens förbud mot att finansiera utländska organisationer som utför eller informerar om abort, den så kallade Mexico City Policy. Policyn förbjuder utländska organisationer att ta emot amerikanskt bistånd i det fall organisationerna antingen informerar om eller utför aborter. Regleringen infördes av president Ronald Reagan 1984 och har sedan dess skrotats av varje demokratisk president och återinsatts av varje republikansk president. Donald Trump gick dock ett steg längre, på så sätt att förbudet nu ålades alla utländska biståndsorganisationer som verkade inom hälsa, och inte bara de som arbetade med familjeplanering. Världen idag 210201.

Demokraterna slår tillbaka mot Trumps troliga försvar. Donald Trump har ett personligt ansvar för vad som hände när Kapitolium stormades den 6 januari och han bör inte få möjlighet att kandidera som president igen. Det skriver Demokraterna i en sammanfattning av det kommande åtalet mot den tidigare presidenten, skriver Washington Post. Trumps försvarare kommer troligen argumentera för att riksrätten strider mot konstitutionen eftersom Donald Trump inte längre är president, men Demokraterna menar att så inte är fallet. "En president måste stå till svars för sitt uppförande från första dagen i tjänst till den sista", skriver Demokraterna. Menar att Trump uppviglade till stormningen genom ett tal som han höll strax före. Omni 210202.

Kritiserade transdirektiv - blev Facebook-portad. Den amerikanske professorn Robert Gagnon blev blockerad från Facebook i ett dygn på grund av ett inlägg med kritik mot Joe Bidens direktiv om transpersoner i militären. "Vi är mitt i en snabbt eskalerande offentlig censur," säger han. Christian Post konstaterar att Robert Gagnon, som är professor i nytestamentlig teologi vid Baptistuniversitetet i Houston, är en välkänd forskare när det gäller ämnet sexualitet. Professorn fick sig dock en knäpp på näsan av Facebook, när han dristade sig att lägga ut ett inlägg där han kritiserade president Joe Bidens direktiv som gör det möjligt för trans-identifierande individer att tjänstgöra i den amerikanska militären. Professorns inlägg var en kommentar till försvar för en vän som hade publicerat en satirisk kommentar om direktivet ifråga. I inlägget ska Gagnon ha hävdat att dekretet är en fara för kvinnor (då det bland annat skulle innebära att kvinnor får dela omklädningsrum, duschar och sovrum med biologiska män) och att de som pläderar för transgenderism tillåter män att invadera kvinnlig friidrott och kvinnohärbärgen. Han ska även ha kallat transgenderideologin för pseudovetenskap och liknat den vid en religiös sekt. Tisdagen den 26 januari blev Gagnons Facebook-konto blockerat i 24 timmar. I ett meddelande från Facebook fick professorn därefter förklaringen att hans ord stridit mot deras forumregler kring våld och hets. Att det skulle ha funnits något som helst hets till våld i inlägget tillbakavisas dock av professorn i en intervju med nyhetskommentars-sajten PJ Media. "Det här är bara en dåligt förtäckt och patetisk ursäkt för censur av alla kritiska åsikter mot transtyrannin över våra samveten, vår religion och vårt förnuft. Vi är mitt i en snabbt eskalerande offentlig censur av våra åsikter," säger han. Världen idag 210203.

370 tjänstemän i brev till senatorerna: Fäll Trump. Fler än 370 demokratiska tjänstemän i den amerikanska kongressen går ut i ett öppet brev och uppmanar sina senatorer att fälla den tidigare presidenten Donald Trump i riksrätten. Uppmaningen är ovanlig från tjänstemännen som sällan går ut och säger vad de själva tycker, skriver New York Times. "Som anställda i kongressen kan vi inte rösta för att fälla Donald J Trump för hans roll i den våldsamma attacken vid Kapitolium, men våra senatorer kan det", skriver de. "Och för vår skull och för landets skull ber vi att de röstar för att döma den tidigare presidenten och hindra honom från att någonsin ha sitt ämbete igen." I brevet beskriver de hur de upplevde stormningen av Kapitolium den 6 januari. Omni 210203.

Bidens säkerhetsrådgivare: Saudistöd kommer upphöra. USA kommer att upphöra med stödet till den saudiledda koalitionens attacker i krigsdrabbade Jemen. Det meddelar Biden-administrationens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, enligt flera medier. Beslutet är i linje med en tidigare omröstning i kongressen, där en majoritet ville att det amerikanska stödet skulle upphöra. Det går också strid med Donald Trumps tidigare politik på området, där Biden inför presidentvalet kom med en rad löften om förändring. Alldeles i slutet av Trumps period som president valde USA att terrorklassa motparten i Jemen-konflikten, huthirebellerna som stöds av Iran. Omni 210204.

Senaten godkänner Bidens stöd på 16 000 miljarder. Amerikanska senaten röstar igenom president Joe Bidens coronastöd på 1 900 miljarder dollar, motsvarande drygt 16 000 miljarder kronor, under fredagen. Det var oavgjort vid omröstningen tills vicepresident Kamala Harris lade sin utslagsröst på Bidens stödpaket och fick igenom förslaget. Nu är det bara att representanthuset ska godkänna några ändringar i förslaget som senaten har lagt in innan stödet kan rullas ut. Stödet innebär 1 400 dollar extra till medborgarna (med årsinkomst under 75 000 dollar), 400 dollar utökad arbetslöshetsersättning, högre federal minimilön och bidrag till samhällsinstitutioner. Det är första gången som Kamala Harris använder sin utslagsröst. Omni 210205.

Trumps advokater avfärdar vittneskrav som "pr-trick". Donald Trump kommer inte att vittna i det kommande riksrättsåtalet mot honom. Det säger Trumps rådgivare Jason Miller till Fox News, efter att Demokraternas Jamie Raskin tidigare under torsdagen bett Donald Trump att vittna under ed. Trumps advokater kallar Demokraternas agerande för ett ”pr-trick”, och säger att man inte kan bevisa anklagelserna som riktas mot den tidigare presidenten. Advokaterna upprepar även tidigare uttalanden om att man anser att åtalet inte är förenligt med konstitutionen, eftersom Donald Trump inte längre är president. Advokaterna: Trump har alltid gjort det som han anser är bäst för amerikanerna. Omni 210105.

Tusentals rör sig mot USA:s gräns - hoppas på Biden. Tusentals familjer från olika delar av Latinamerika rör sig mot USA:s gräns mot Mexiko i hopp om att den nye presidenten Joe Biden ska föra en mindre strikt migrationspolitik än vad Donald Trump gjorde, rapporterar New York Times. De senaste dagarna har över tusen personer släppts in i USA enligt tidningen och enligt advokater och hjälporganisationer vid gränsen samlas allt fler med förhoppningar om att ha samma tur. I Mexicali, nära amerikanska delstaten Kalifornien, har flera migranter försökt att forcera ett gränsstängsel. Enligt USA Today märks även en kraftig ökning av ensamkommande unga. Biden har bland annat skrivit under en presidentorder om att familjer som separerats vid gränsen ska återförenas. Familjerna uppges sova i diken, på gator och under broar. Omni 210206.

Analyser: Republikanerna splittrade i tre grupper. En knapp månad efter att de nya kongressledamöterna svurits in går det att urskilja tre läger bland republikanerna i representanthuset. Det skriver Philip Bump i en analys i Washington Post. Den första gruppen är Trumpisterna. De ställde sig bakom försöken att få valresultatet ogiltigförklarat, de röstade emot riksrätt för Trump och de ville inte sparka kontroversiella Marjorie Taylor Greene från hennes utskottsplatser. Den andra gruppen kallar han för ansvarsgruppen. Där finns de som röstade antingen för riksrätt eller för att sparka Greene. Den tredje gruppen kallar han för pro-demokraterna, och där röstade medlemmarna med Demokraterna i båda de ovanstående omröstningarna. Trumpisterna är flest, 130 stycken. Pro-demokraterna samlar knappt 60 medlemmar och de övriga knappt 20 hamnar i den tredje gruppen. Grupperna är inte några enhetliga block, skriver Bump, men dynamiken kommer ”nästan säkert” att finnas kvar inom överskådlig framtid. Nyhetsbyrån AP skriver att om republikanerna i Washington vill få en bild av partiets framtid så behöver de bara åka över Potomacfloden till delstaten Virginia. Om bara nio månader ska delstaten välja en ny guvernör: Ett första test av det Republikanska partiets styrka i post Trump-eran. Philip Bump: För varje republikan som vill utkräva ansvar finns det fler Trumpister. Omni 210206.

Biden: Trump ska inte få säkerhetsinformation. Joe Biden tycker inte att Donald Trump ska ha rätt till de rutinmässiga uppdateringar om landets säkerhet som tidigare presidenter normalt får ta del av efter att de lämnat Vita huset. Det säger Biden i en intervju med CBS News. Biden menar att Trumps nyckfulla beteende diskvalificerar honom från att få ta del av informationen. "Vilket inflytande har han över huvud taget, förutom att han kan råka försäga sig?" Omni 200206.

"En öppen hemlighet att Trump föraktas i det tysta." Det republikanska partiet genomgår en identitetskris, skriver CNN:s Lauren Dezenski i en analys. Å ena sidan klarade sig Liz Cheney, som röstat för att ställa Trump inför riksrätt, enkelt undan en utmaning om hennes ledarskap i senaten. Å andra sidan valde kongressrepublikanerna att inte agera mot Marjorie Taylor Greene, för hennes kontroversiella kommentarer med grund i konspirationsteorier. David Smith skriver i The Guardian att skaran av republikaner i Washington som vill minska ex-president Donald Trumps inflytande i partiet är större än det först verkar. Vid en första anblick rör det sig bara om ett tiotal kongressledamöter, men det är en öppen hemlighet att det finns många republikanska traditionalister som i det tysta föraktar Trump. De vågar inte tala om det öppet eftersom de befarar hämnden från medier på högerkanten och de allt mer radikala delstatsavdelningarna av partiet som skulle kunna ställa sig bakom en primärvalsutmanare. Omni 210207.

Trumps försvar i riksrätten offentligt - hävdar att åtal strider mot konstitutionen. Det finns inte stöd i konstitutionen för riksrätten mot tidigare president Donald Trump och därför kan senaten inte döma honom. Det hävdar hans jurister. Inför att riksrättsprocessen startar under tisdagen har utkastet till advokaterna Bruce Castors och David Schoens försvar på 78 sidor offentliggjorts, skriver Washington Post. Bland annat menar juristerna att Trumps uttalanden före stormningen av Kapitolium 6 januari inte "innehöll ett ord som uppmanade till våld och laglöshet" samt att hans supportrar agerande på eget initiativ. Castor och Schoen skriver också att det inte går att döma en tidigare president i riksrätt och att åtalet är bristfälligt eftersom eftersom flera påstådda brott presenteras under en enda artikel. Advokaterna avvisar också påståenden om att Trump inte agerande när stormningen av Kapitolium pågick. Omni 210208.

Senaten: Riksrätten mot Trump fortsätter - bryter inte mot konstitutionen. Riksrättprocessen mot Donald Trump bryter inte mot USA:s konstitution och kan fortsätta, konstaterar senaten efter en omröstning. Resultatet i omröstningen blev 56-44, vilket innebär att sex republikaner röstade med Demokraterna. Den republikanske senatorn Bill Cassidy från Louisiana bytte sida inför omröstningen, rapporterar AP. Den andra riksrättsprocessen mot Trump inleddes vid 19, svensk tid. Sedan dess har senatorerna debatterat om konstitutionen tillåter att en tidigare president som redan lämnat posten ställs inför riksrätt. Detta efter begäran av Donald Trumps försvarare. Riksrättsprocessen kommer att fortsätta i veckan. Omni 210209.

USA häver terrorklassning av Jemens huthirebeller. USA:s nya administration byter spår när det gäller konflikten i Jemen, skriver AFP. Landet stoppar sitt stöd till den saudiskledda koalitionen, samtidigt som man tar bort huthirebellerna från listan över terrorgrupper. Enligt USA:s utrikesdepartement ledde terrorklassningen till att inflödet av mat och bistånd i Jemen riskerade att strypas, och att den humanitära krisen i landet därmed riskerade att förvärras ytterligare. Beskeden välkomnas av huthirebellerna, som kallar utvecklingen "ett steg mot fred" i den sex år långa konflikten. Jemen-experten Nadwa Dawsari håller inte med utan kallar beslutet ett "stort misstag" eftersom USA:s möjlighet att sätta press på rebellerna nu minskar. Beskedet välkomnas av Iran. Omni 210209.

Republikaner flyr partiet: "Krossade mitt hjärta". Tiotusentals republikaner har flytt partiet sedan attacken mot kongressen den 6 januari i år, skriver The New York Times. Tre veckor efter händelsen hade 33 000 registrerade republikanska väljare i Kalifornien ändrat sina partisympatier. I Pennsylvania har fler än 12 000 republikaner ändrat sin registrering och i Arizona är motsvarande siffra 10 000. Enligt The New York Times sammanräkning ska nära 140 000 republikaner ha lämnat partiet i de 25 stater som använder partiregistrering. Enligt experter är det en större partiflykt än vad som normalt kan väntas efter en presidentvalsförlust. En av de som har lämnat partiet efter stormningen av kongressen är Juan Nunez, militärveteran i Mechanicsburg i Pennsylvania. Han har alltid röstat på republikanerna men kommer nu registrera sig som "oberoende". "Det som hände i DC den där dagen, det krossade mitt hjärta. Det skakade mig i grunden," säger han till tidningen. Tidigare republikan: "Det finns inget kvar för mig att stå för." Omni 210210.

Brottsutredning har inletts om Trumps Georgiasamtal. Åklagare i Georgia har inlett en brottsutredning med anledning av tidigare president Donald Trumps telefonsamtal till delstatens statssekreterare Brad Raffensperger i januari. Det rapporterar New York Times. Enligt tidningens källor har åklagaren i Fulton County i Georgia skickat ett brev till flera högt uppsatta personer i delstatsministeriet, däribland Raffensperger själv. I brevet ombeds personerna att spara alla dokument som har med Trumps samtal att göra. I telefonsamtalet den 2 januari pressade Trump Raffensperger att agera mot Joe Bidens seger i presidentvalet. Han uppmanade bland annat statssekreteraren att "hitta fler röster". Trump pressade även Georgias guvernör Brian Kemp. Omni 210210.

CNN: Åklagarsidan ska visa "extremt våldsamma" bilder. Åklagarsidan planerar att visa upp tidigare okända övervakningsbilder från stormningen av Kapitolium när riksrättsprocessen mot Donald Trump i dag går in på sin andra dag, rapporterar CNN. Under onsdagen och torsdagen ska åklagarsidan presentera sina bevis för att Donald Trump gjorde sig skyldig till anstiftan till uppror. Bland annat ska man visa övervakningsbilder som visar hur upprorsmakarna gjorde sig skyldiga till "extrema våldsamheter". Man vill också övertyga senatorerna om att stormningen av Kapitolium var ett resultat av en flera månader lång kampanj från Donald Trump att ifrågasätta valresultatets giltighet - en kampanj som fick sin kulmen i Trumps tal till åhörarna strax före stormningen. Det är oklart om övervakningsbilderna kommer från polisen. Omni 210210.

Källor: Trumps covid så svår att respirator övervägdes. Den dåvarande amerikanska presidenten Donald Trumps covid-sjukdom i oktober var betydligt allvarliga än Vita huset gav sken av, uppger fyra källor för New York Time. Trumps syresättning var tidvis så låg att läkare övervägde att lägga honom i respirator, enligt två av källorna. Trump ska också ha haft lungproblem som liknade lunginflammation. Trump ska också ha varit mycket motvillig mot idén att flyttas till militärsjukhuset Walter Reed. Presidenten övertygades först när hans medarbetare förklarade att han hade att välja mellan att lämna Vita huset för egen maskin, eller att vänta och riskera att bli så sjuk att Secret Service hade fått bära ut honom. Medan Trump låg inlagd försökte hans stab spela ner allvaret i sjukdomen. Omni 210212.

Källa: Trump ska ha "älskat" advokaternas motbevis. Donald Trump ska ha "älskat" motbevisen som lades fram av hans advokater i riksrätten i går, rapporterar Politico med hänvisning till källor. dvokaterna använde knappt tre av de 16 avsatta timmarna för att bevisa den tidigare presidentens oskuld. Den största delen av tiden använde de till att visa videor, bland annat en elva minuter lång video där demokrater använder ordet "slåss". Enligt rådgivaren ska Trump framför allt ha gillat när advokaten Michael van der Veen sa att åtalet var en "konstitutionell cancelkultur" och försvarade Trumps idéer om valfusk. "Advokaterna gjorde det de behövde göra," säger en medarbetare som jobbar med Trumps försvar. Omni 210213.

Trump friades i riksrätten igen - sju republikaner röstade för att fälla. USA:s förra president Donald Trump frias i den pågående riksrätten. Minst 17 republikaner hade behövt rösta på Demokraternas linje för att Trump skulle fällas, och en bit in i omröstningen stod det klart att så inte skulle bli fallet. 43 senatorer röstade för att Trump inte gjort sig skyldig till anstiftan till upplopp, medan 57 röstade för fällande dom. Sju republikaner röstade för att fälla Donald Trump och det hade behövts ytterligare tio för att få honom fälld. Trump anklagades för anstiftan till upplopp i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari i år. Två tredjedelar av alla senatorer hade behövt rösta för att fälla. Omni 210213.
De röstade mot Trump: "Vårt land är viktigare". Richard Burr, Bill Cassidy, Susan Collins, Lisa Murkowski, Mitt Romney, Ben Sasse och Pat Toomey. Så lyder namnen på de republikanska senatorer som röstade för att fälla Donald Trump i riksrättsåtalet mot den tidigare presidenten. Bill Cassidy säger till CNN att han röstade för fällande dom eftersom Donald Trump "är skyldig". "Vår konstitution och vårt land är viktigare än en enskild person." Demokraterna hade behövt få med sig ytterligare tio republikaner, totalt två tredjedelars majoritet, för att Trump skulle bli fälld på åtalspunkten om anstiftan till uppror för sitt agerande i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari. 57 senatorer röstade för fällande dom medan 43 röstade för att fria Trump. Omni 210213.

Donald Trump: "Värsta häxjakten i historien". Donald Trump har lämnat en kommentar efter att det stod klart att han frias i riksrätten, rapporterar flera medier. Han menar att han blivit utsatt för den värsta "häxjakten i historien" och att ingen president någonsin har blivit utsatt för något liknande. Enligt Trump beror Demokraternas agerande på att de inte kan glömma alla hans väljare. "Vår historiska, patriotiska och vackra rörelse för att göra Amerika fantastiskt igen har bara börjat", skriver Trump i sin kommentar. Omni 210213.

McConnell röstade för att fria: "Moraliskt ansvarig". Det råder ingen tvekan om att Donald Trump är "moraliskt ansvarig" för vad som hände när Kapitolium stormades i början av året. Det säger Republikanernas senatsledare Mitch McConnell kort efter att han röstat för en friande dom i riksrättsåtalet. "Personerna som stormade den här byggnaden trodde att de agerade efter önskan och på instruktioner från sin president," säger McConnell enligt CNN. McConnell säger också att upprorsmakarna stormade Kapitolium eftersom de vilseletts av "den mäktigaste mannen på jorden", i och med Trumps ogrundade påståenden om omfattande fusk vid presidentvalet i november. McConnell förklarar sin röst om att fria Trump med att han inte längre är sittande president. McConnell anklagade Trump för upploppen - röstade för friande dom ändå. Omni 210213.

Källa: Trump orolig för att fällas i federal domstol. Det var väntat att Donald Trump skulle frias i riksrätten - men privat oroar sig Trump för att åtalas i federal domstol, enligt flera källor till CNN. Trump har varit tyst sedan han lämnade Vita huset i januari och enligt källorna är det delvis på grund av att han skulle kunna åtalas i en federal domstol för attacken på kongressen den 6 januari i år. "Han är orolig för det," säger en rådgivare nära Trump till CNN. Federala utredare kan komma att granska alla som kan ha haft en roll i stormningen av Kapitolium - även Trump, enligt åklagaren i Washington. Åklagare: Hittar vi bevis så kommer de att åtalas. Omni 210214.

Bidens talesperson avgår - ska ha hotat reporter. USA:s president Joe Bidens biträdande pressekreterare, TJ Ducklo, avgår efter uppgifter om att han ska ha hotat en reporter, rapporterar amerikanska medier. Ducklo påstås ha sagt "jag ska förgöra dig" till en Politico-reporter som ställde frågor om hans kärleksförhållande med en annan reporter. Han ska också ha sagt kvinnonedsättande kommentarer. I ett inlägg på Twitter skriver Ducklo att han ångrar sig och ber om ursäkt. Händelsen ska ha utspelat sig på Bidens installationsdag och avslöjades i Vanity Fair. Omni 210214.

Nancy Pelosis ilska: "Vi såg en feg grupp republikaner". Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi riktar kritik mot republikanerna som röstade för att fria Donald Trump i riksrätten i går, rapporterar amerikanska medier. "Det vi såg i senaten i dag var en feg grupp republikaner," sa hon under en presskonferens. Pelosi sa att "rättvisa inte skipats". Hon riktar också kritik mot den republikanske kongressledaren Mitch McConnell som trots att han sagt att Trump var "moraliskt ansvarig" för stormningen av Kapitolium röstade för ett friande. Hon pekar främst på faktumet att McConnell inte lät Demokraterna starta riksrättsåtalet innan Joe Biden svors in. Det gav Republikanerna en möjlighet att fria Trump på konstitutionell grund. Pelosi arg på att senatorerna vill "klandra" Trump i stället för att fälla honom. Omni 210214. Kommentar: Vem förväntar sig annat än en ilsken Pelosi?

Graham: Trump är redo att bygga upp partiet igen. Donald Trump är redo att gå vidare och bygga upp det republikanska partiet, även om han är "förbannad på en del folk". Det säger den republikanska senatorn Lindsey Graham i en intervju med Fox News Sunday. "Jag pratade med honom igår. Jag sa sa till honom att Maga-rörelsen måste fortsätta, vi måste förena partiet," säger Graham i intervjun. Det republikanska partiet brottas med hur den tidigare presidenten passar in i partiets framtid, rapporterar CNN. Enligt Graham behövs Trump för att partiet ska kunna återta senaten. "Jag är redo att arbeta med honom," säger Graham. Senatorn står fast vid att Trump inte uppviglade till stormningen av Kapitolium. Omni 210214.

Kommission ska utreda stormningen av Kapitolium. I USA kommer en oberoende kommission tillsättas för att utreda stormningen av Kapitolium i Washington den 6 januari, det säger representanthusets talman Nancy Pelosi, rapporterar Reuters. Kommissionen ska undersöka fakta och orsaker till stormningen och kommer likna den som gjordes efter attacken den 11 september 2001. Pelosi vill även att extra pengar ska avsättas för att utöka säkerheten i Kapitolium. SR 210216.

"Inspireras" av palestinsk intifada - får toppost av Biden. Att Biden i skrivande stund inte har ringt till Israels premiärminister tolkas som ett avståndstagande från Donald Trumps Israelvänliga linje. En annan signal är utnämningen av Hady Amr som arbetat för "antiisraeliska" organisationer. Samtidigt har Bidenadministrationen lovat att USA:s ambassad ska få vara kvar i Jerusalem. Bidens utnämningar av topptjänstemän inom amerikanska utrikesdepartementet oroar Israelvänner. Presidenten har gett Hady Amr en tung post, under utrikesministern Antony Blinken, som innebär att ansvara för frågor som rör Israel och palestinierna. Problemet enligt Israelvännerna är Amrs cv. Han har arbetat för organisationer som av många beskrivs som antiisraeliska och 2002 framförde han att han "inspirerats av den palestinska intifadan". Amr har också kommit med grova anklagelser om att Israel utför "etnisk rensning" och Jewish News Agency rapporterar dessutom att Amr under lång tid drivit på för förhandlingar med terrorgruppen Hamas. En annan sak som bekymrar det israeliska ledarskapet är att Vita huset ännu inte ringt. Världen idag 200217.

USA betalar sin nota till WHO: "Ett avgörande steg". USA kommer att betala över 200 miljoner dollar till Världshälsoorganisationen (WHO) innan februari är slut, skriver AFP. "Det är ett avgörande steg för att uppfylla våra ekonomiska åtaganden som medlem i WHO. Det speglar vårt förnyande engagemang för att försäkra att WHO har det stöd som behövs för att leda de globala insatserna mot pandemin," säger USA:s utrikesminister Antony Blinken. Den tidigare presidenten Donald Trump beslutade att USA skulle lämna WHO, ett beslut som nuvarande presidenten Joe Biden upphävde så fort han tillträdde. Blinken lämnade beskedet under ett möte med FN:s säkerhetsråd. USA kommer också att bidra med betydande ekonomiskt stöd till vaccinprogrammet Covax. Omni 210217.

Trumps attack på Biden: Ljuger eller mentalt borta. USA:s tidigare president Donald Trump går till angrepp mot den nuvarande presidenten Joe Biden. I en intervju med den konservativa tv-kanalen Newsmax kritiserar Trump Biden för hans uttalande om att det inte fanns något vaccin innan han kom till makten. "Antingen så talar han inte sanning eller så är han mentalt borta, eller både och," säger Trump. Det var i tisdags som Biden gick ut och sa att det inte fanns något vaccin när han tillträdde. Innan dess hade han dock sagt att det fanns 50 miljoner doser. Bidens uttalande om vaccinet gjordes tidigare i veckan. Omni 210217.

Per Ewert: Lagligt heroin i Oregon ett tecken på liberalism som gått överstyr. Delstaten Oregon är i samhällsdebatten främst känd som modell för dödshjälp. Men delstaten är också generellt en av USA:s mest liberala, där dödshjälpen bara är ett av alla normöverskridande projekt. Nu i februari blev de först i USA med att tillåta innehav av tunga droger. De samlade vägvalen i Oregon illustrerar dessvärre också baksidan av en liberal agenda utan slutpunkt. 1973 blev Oregon först i USA med att tillåta innehav av marijuana. 2014 tilläts också användning av drogen, vilket öppnade en drogliberal trend, där i dag endast ett fåtal stater har kvar ett totalförbud mot marijuanabruk. Ledande förespråkare förklarar visserligen att man inte alls har för avsikt att tillåta missbruk av tunga droger, men faktum kvarstår att från den 1 februari kan polisen i Oregon inte längre gripa personer som bär 40 enheter LSD, två gram kokain eller ett gram heroin. Den drogliberala trenden är odiskutabel, och man måste vara tämligen blind för att inte se riskerna. Oregons rättsväsende gör prognosen att antalet drogrelaterade rättsfall nu kommer att minska med 90 procent. Men ett lägre antal gripanden och fällande domar är naturligtvis inte samma sak som att de destruktiva gärningarna i ett samhälle minskar. Tvärtom. Och detta är den stora baksidan med en långtgående liberal grundsyn. USA:s myndighet för drogmissbruk har accepterat lagförändringen i Oregon, men påminner samtidigt om att avkriminaliseringen måste följas av andra begränsande åtgärder för att inte ge ökade problem, "eftersom ju mer åtkomlig en drog är, desto troligare är det att någon plockar upp den". Ett barn skulle nå samma slutsats. Vi borde förvänta oss mer av vuxna lagstiftare. Världen idag 210218.

USA redo tala med Iran - men tiden är knapp. USA meddelade igår att man är redo att tala med Iran för att rädda kärnenergiavtalet som ska hindra Iran från att skaffa atomvapen. Men tiden är knapp och Iran hotar att ytterligare bryta mot avtalet genom att sätta stopp för IAEAs inspektioner - om inte USA redan till helgen slopar de sanktioner som Donald Trump återinförde mot Iran. Sanktionerna har allvarligt skadat Irans ekonomi och haft förödande konsekvenser för iraniers privatekonomi. President Rouhani och hans reformvänliga regim har fått skulden, Irans konservativa hökar har stärkts och de har ingen aptit för eftergifter gentemot omvärlden. Medan Frankrike, Storbritannien och Tyskland aktivt samarbetar med USA för att rädda kärnenergiavtalet, är Israel och Gulfstaterna oroade. USA informerade Israel om planerna i onsdags, när Joe Biden för första gången sedan han tillträde ringde upp Benjamin Netanyahu. Att det samtalet dröjt i fyra veckor trots de nära banden mellan Israel och USA har kommenterats livligt i israelisk media. SR210219. Kommentar: Joe Biden redo att bli lurad av Iran.

Amerikanska senaten: Abortöverlevande barn ska inte få vård. För tredje året i rad har demokraterna i den amerikanska senaten blockerat ett lagförslag som skulle tvinga läkare att ge vård åt foster som överlever en abort. Lagförslaget har varje år sedan 2019 lagts fram av den republikanske senatorn Ben Sasse. Varje gång har det fått stöd från samtliga republiker och ett fåtal demokrater, skriver National Review. Läs mer i Världen idag 210219.

Snart en halv miljon döda i USA: "Svårt få grepp om". Drygt ett år efter coronapandemins första dödsfall i USA närmar sig landet nu 500 000, vilket New York Times och Washington Post båda uppmärksammar med längre reportage. Washington Post konstaterar att dödsiffran överstiger antalet amerikaner som totalt dödades i strid i amerikanska inbördeskriget och båda världskrigen. Tidningen fokuserar i sitt reportage särskilt på de 271 barn som dött av covid-19. New York Times skriver att dödstalet är så stort att det är svårt att få grepp om, men konstaterar också att milstolpen kommer vid en tidpunkt då viss ljusning kan skönjas. "Antalet nya sjukdomsfall faller brant, dödsfallet har bromsat in och vaccinationerna rullar på med god fart", skriver tidningen. Omni 210221.
En halv miljon människor döda i covid-19 i USA. I USA har nu över en halv miljon människor dött med Covid-19 sedan pandemin startade. President Joe Biden sa i ett tal till nationen att landet "nått en dyster milstolpe" och uppmanade alla att fortsätta följa restriktioner som att hålla avstånd och bära munskydd. Antalet smittade per dygn är i snitt runt 65 000, den lägsta siffran sedan oktober förra året. SR 210223.

Trump måste lämna ut sina deklarationer. USA:s tidigare president Donald Trump måste lämna ut sina deklarationer till delstatsåklagare i New York, meddelade landets högsta domstol på måndagen. Trump har under flera år motsatt sig en begäran om att lämna ut sina skattedeklarationer till åklagare som utreder honom för ekonomiska brott. Trumps vägran går på tvärs med traditionen, då alla presidentkandidater i USA sedan 1970-talet lämnat ut sina deklarationer. SR 210222.
Trumps deklarationer har lämnats in till åklagaren. Donald Trumps deklarationer har lämnats över till delstatsåklagaren Cyrus Vance Jr i New York, rapporterar flera amerikanska medier. Det rör sig om dokument med miljontals sidor, inklusive deklarationer från året 2011 till 2019, enligt CNN. Den förre presidenten har under flera år vägrat att lämna över sina deklarationer till åklagaren som utreder honom för ekonomiska brott, rapporterar NBC New York. Utredningen berör bland annat skattebedrägerier och försäkringsbedrägerier. Utredarna vill granska dokumenten innan de kallar nyckelvittnen. Omni 210225.

Källor: Trump ser sig själv som givna kandidaten. I sitt första framträdande efter överlämnandet av makten kommer Donald Trump strama åt sitt grepp runt det republikanska partiet och skicka budskapet att han fortfarande är den som bestämmer och den "förväntade kandidaten 2024". Det uppger källor för Axios. Nyhetsbyrån skriver att rådgivare kommer att resa till Trumps residens i Mar-a-Lago i veckan för att planera hans politiska framtid, både med presidentvalet i åtanke och som tung maktfaktor under mellanårsvalet 2022. Omni 210222.
Romney: Om Trump ställer upp så vinner han lätt. Donald Trump kommer att ta hem en jordskredsseger i det republikanska primärvalet om han ställer upp i presidentvalet 2024. Det tror den republikanske senatorn och tidigare presidentkandidaten Mitt Romney. Romney säger att Trump är den röst som hörs tydligast inom republikanerna, och att han har ett stort genomslag. "Jag tror att han kommer att fortsätta att spela en roll. Jag vet inte om han ställer upp år 2024, men om han gör det så är jag rätt säker på att han kommer att säkra nomineringen," säger Romney till New York Times Dealbook. Sajten Axios konstaterar att uttalandet är värt att notera eftersom Romney är en av de främsta Trump-kritikerna inom republikanerna. Men även han erkänner alltså vilket hårt grepp den tidigare presidenten har om partiet. Omni 210224.

Vittnen: Poliser fick inte FBI-rapport om extremister. Senatsutredningen av stormningen av Kapitolium den 6 januari har startat. Den demokratiska senatorn Amy Klobuchar inledde med att säga att det inte bara var en attack mot en byggnad - utan mot demokratin, skriver CBS News. "Det är den värsta attacken mot polisen jag har sett under hela min karriär," säger tidigare polischefen Steven Sund som är där för att vittna, skriver NPR. Poliser som fick i uppdrag att skydda kongressbyggnaden säger i sina vittnesmål att de inte blivit informerade om den FBI-rapport som släpptes dagen innan stormningen. I rapporten flaggades det för att extremister "förberedde sig för krig", skriver ABC News. Omni 210223.
Senatorn: Planerad attack - högerextrema deltagare. Det var en planerad attack och den involverade högerextrema personer. Det säger den demokratiska senatorn Amy Klobuchar om stormningen av Kapitolium, rapporterar CNN. "Extremistgrupper var delaktiga och det kunde ha slutat betydligt värre utan de modiga poliserna," sa hon i senaten. Under dagen har senaten, i ett försök att utreda hur attacken kunde inträffa, frågat ut flera poliser som under tidpunkten hade ansvar för säkerheten i kongressbyggnaden. När Klobuchar sammanfattade utfrågningen sa hon att brister i ansvarsfördelningen gjorde att det dröjde innan man kallade in Nationalgardet. "Det är något som genast måste åtgärdas," sa senatorn. Omni 210223.

USA väntas peka ut prinsen som ansvarig för mord. USA väntas släppa tidigare hemligstämplat material som avslöjar att den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman godkände bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi 2018. Det rapporterar Reuters som talat med fyra källor. I slutet av 2018 fick den amerikanska kongressen ta del av en maskad version av rapporten, men dåvarande president Donald Trump motsatte sig kraven på att släppa den i sin helhet. Han ville behålla de goda relationerna med Riyad. Joe Biden har dock sagt att han är villig att pressa Saudiarabien, USA har exempelvis dragit in sitt stöd för det saudiska kriget i Jemen. Omni 210224.
Fler kopplingar mellan Khashoggi och saudiske kronprinsen. Flygplanet som transporterade de personer som misstänks ha mördat den saudiske journalisen Jamal Khashoggi, kom från ett bolag som kontrollerades av den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Det rapporterar tv-bolaget CNN som hänvisar till hemligstämplade kanadensiska domstolshandlingar. Idag väntas den amerikanska regeringen offentliggöra en rapport om mordet på Khashoggi i Turkiet 2018. Rapporten väntas peka ut kronprinsen som inblandad i mordet, något han nekat till SR 210225.
Kronprins pekas ut för direkt inblandning i Khashoggimordet. USA har offentliggjort en underrättelserapport, där Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman pekas ut för direkt inblandning i mordet på journalisten Jamal Khashoggi som mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul i Turkiet 2018 när han skulle hämta ut äktenskapshandlingar. Den saudiske medborgaren Jamal Khashoggi bodde i USA och var kolumnist för tidningen The Washington Post, där han formulerade skarp kritik mot kronprinsen och den saudiska regimen. USA:s utrikesdepartement ska senare under fredagen presentera åtgärder som har vidtagits mot Saudiarabien med anledning av mordet, meddelar Vita huset enligt nyhetsbyrån Reuters. SR 210226.
CIA-rapport offentliggjord: Saudiarabiens kronprins godkände Khashoggimord. Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman godkände, och beställde troligen, mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Det framgår i en tidigare hemlig rapport från amerikanska underrättelsetjänsten CIA, som flera medier tagit del av. Regimkritikern Khashoggi dödades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul i Turkiet 2018 när han skulle hämta ut äktenskapshandlingar. Rapporten har varit färdig i över ett år, men offentliggjordes av Vita huset först nu. I samband med offentliggörandet av rapporten väntas ytterligare sanktioner mot Saudiarabien, skriver Politico. Omni 210226.
USA kommer inte straffa Saudiarabiens Kronprins Mohammed Bin Salman. Detta trots en amerikansk underrättelserapport som offentliggjordes igår där Kronprinsen anklagas för att ha godkänt mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Relationen med Saudiarabien är större än en enskild person, säger utrikesminister Tony Blinken. Men flera demokrater i kongressen är kritiska mot att Mohamed Bin Salman inte straffas direkt. Senatorn Ron Wyden säger till Washington Post att det borde bli allvarliga konsekvenser för hela det saudiska styret så länge Kronprinsen är kvar vid makten. SR 210227. Kommentar: Politik brukar alltid gå före mänskliga rättigheter, så också inte minst i svensk socialdemokratisk politik.
Analyser: Joe Bidens beslut bevis för saudisk betydelse. USA:s beslut att inte införa sanktioner mot saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman tolkas som att kungadömet i Mellanöstern fortfarande har inflytande, skriver The Guardians Martin Chulov i en analys. I stället riktades sanktioner mot 76 andra saudier efter publiceringen av den omskrivna CIA- rapporten som pekar ut prinsen som den som godkände mordet på Jamal Khashoggi. "Med tanke på vad som hade kunnat hända var det en känsla av lättad i saudiska huvudstaden denna fredagskväll," skriver Chulov. Även SR:s Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén konstaterar att president Joe Biden insett att det inte går att både straffa Mohammed bin Salman och bibehålla samarbetet med landet. BBC:s Frank Gardner menar att rapporten kan påverka västvärldens samarbete med Saudiarabien under många år framöver. I stället är det inte omöjligt att saudierna söker försvarssamarbete med Kina och Ryssland om relationen till USA försämras, konstaterar Gardner. Omni 210227.
Saudiarabien avfärdar USA-rapport som pekar ut prins. Saudiarabien tar avstånd från den underrättelserapport som USA offentliggjorde under fredagen, skriver statliga nyhetsbyrå Saudi Press Agency på Twitter. I den pekas kronprinsen Mohammed bin Salman ut som den som godkänt mordet på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul 2018. Vita huset offentliggjorde den fyra sidor långa rapporten dagen efter att Joe Biden haft första samtalet som USA:s president med saudiske kungen Salman bin Abdul Aziz. Omni 210227. Kommentar: En diktatur berättar aldrig sanningen.

USA: Representanthuset röstar ja till covidhjälp. SA:s representanthus har röstat ja till ett covidhjälp-paket för motsvarande nära 16 000 miljarder kronor som Demokraterna och president Joe Biden lagt fram. "Det är ett enormt stimulanspaket, som nu fått tummen upp i den ena kammaren, i representanthuset", säger Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg. Nu går förslaget vidare till senaten, där Demokraterna säger att de räknar med att få igenom paketet. SR 210227.

Sverige deltar i hemlig antiterror-operation med USA. Sverige deltar sedan fem år tillbaka i en USA-ledd operation för att bekämpa internationell terrorism i Mellanöstern, rapporterar TV4 i dag. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger till Ekot att insatsen har lett till konkreta resultat. Han vill inte gå in på detaljer. "De operativa delarna är sekretessbelagda. Men jag kan säga att vi har fått viktig information till Sverige, som vi har haft nytta av, säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 210227.

Expresidentens besked: "Startar inte nytt parti". USA:s förre president Donald Trump höll under söndagskvällen sitt första stora tal sedan stormningen av kongressen. I talet på Cpac - en konferens för flera konservativa grupper antydde han att han eventuellt ställer upp i presidentvalet 2024 och sa att han inte tänker starta ett tredje parti, som det spekulerats en del i. Han kritiserade också sin efterträdare president Biden och de republikaner som röstade för att fälla honom i riksrätten. SR 210301.

Kristna oroliga att förlora sin frihet efter beslut i kongressen. En kristen konditor eller florist kan tvingas sälja arrangemang för samkönade bröllop och en kristen adoptionsbyrå kan inte längre välja bort samkönade par som föräldrar. Detta befaras av många bli följden av den nya lag, Equality Act, som nu har godkänts av kongressens ena kammare i USA.
Lagen stöddes av samtliga demokrater och tre republikaner i representanthuset, vilket gav röstsiffrorna 224 för och 206 emot. Hittills har den stött på patrull i senaten, där ett godkännande skulle kräva att tio republikanska senatorer röstar mot sitt parti. Det är något som många håller för otroligt. Men om lagstiftningen går igenom skulle samtliga delstater i USA – inte bara de 21 som redan har en sådan lagstiftning - förbjudas att diskriminera personer utifrån deras sexualitet eller könsidentitet på en lång rad områden, såsom bostads-, arbets- och finansmarknaden, inom utbildning och tjänster. Vidare skulle det framöver bli svårare att invända mot lagar som man anser inkräkta på samvets- och religionsfrihet genom att hänvisa till religionsfrihetslagen från 1993. Equality Act bygger på en medborgarrättslag från 1964, Civil Rights Act, och påverkas av en dom i Högsta domstolen från förra året. Domen slog fast att skyddet mot diskriminering utifrån kön även omfattade diskriminering mot homosexuella och transsexuella. Flera trosamfund har protesterat mot lagförslaget, som de ser som ett hot mot organisationer och individer som vill kunna leva och agera till exempel utifrån en traditionell syn på äktenskapet eller en biologisk definition av könstillhörighet. I ett brev till kongressen varnar USA:s katolska biskopskonferensen för att Equality Act skulle införa "nya och splittrande synpunkter på kön, på individer och organisationer [...] och felaktigt presentera kön som en social konstruktion", skriver Vatican News svenskspråkiga tjänst. Lagen, menar de, skulle tvinga människor och organisationer att tala och agera till stöd för könskorrigerande behandling också när det det strider mot deras professionella bedömning. Biskoparna betonar också att jämställdhetslagen kan tvinga flickor och kvinnor att tävla mot pojkar och män som ”påstår sig identifiera sig som kvinnor” i sport, samt dela omklädningsrum och duschutrymmen med dem. Den kan också vidga regeringens definition av offentliga platser till att inkludera religiösa, och tvinga dem att tillåta verksamheter som strider mot deras tro. Som en motvikt mot Equality Act har en republikansk ledamot av representanthuset, Chris Stewart, lagt fram ett förslag till lagstiftning som skulle förbjuda diskriminering av hbtq-personer, men utöka möjligheterna för undantag för till exempel kristna organisationer. Lagförslaget heter Rättvisa för alla (Fairness for All Act). Världen idag 210303.

Stort stödpaket godkänt av senaten. I USA har senaten, med knapp marginal, godkänt ett stort coronastödpaket, röstsiffrorna blev 50-49 för demokraterna, efter totalt 24 timmars debatt. Stödpaketet är omfattar 1 900 miljarder dollar och bland annat kommer många amerikaner får en utbetalning på 1 400 dollar i stöd. Pengar ska även gå till vaccinering och testning och till småföretagare som drabbats under pandemin. SR 210306.
Analys: Biden gör tvärtemot Trump - satsar på de fattiga. Joe Bidens historiska stimulanser kommer till störst del att nå ut till arbetslösa, låginkomsttagare och medelklassen. Den nya presidentens första stora ekonomiska åtgärd utgör därmed en skarp kontrast till Donald Trumps första stora vinst som var skattelättnader för främst företag och rika. Det skriver Jim Tankersley i en analys för New York Times. Tankersley skriver att räddningspaketet inte bara är en stimulansåtgärd utan en deklaration av Bidens ekonomiska politik, som bygger på idén att det bästa sättet att få fart på tillväxten är att börja underifrån. Enligt skribenten kan krispaketet bli den mest effektiva åtgärden mot fattigdom på åratal. Lauren Gambino på The Guardian skriver att stödet för Bidens krispaket är stort bland allmänheten, men att en helt annan strid väntar när presidenten ska infria sitt vallöfte om att investera tusentals miljarder dollar i infrastruktur för att kickstarta ekonomin. Den stora frågan är om Biden då kan få med sig republikanerna, skriver Gambino. Tankersley: Höginkomsttagarna har till stor del klarat sig från arbetslöshet. Omni 210306.
"Nu kan amerikaner få sina checkar." USA:s stora Corona-stödpaket har nu godkänts av senaten, med en rösts övervikt. Nu skickas förslaget vidare till representanthuset, där det förväntas godkännas i början av nästa vecka. Joe Biden fokuserade efter omröstningen på de direktutbetalningar av stöd som kommer att göras "till de amerikaner som är i så desperat behov av hjälp". Stödpaketet på 1 900 miljarder dollar går bland annat till direktutbetalningar på som mest 1 400 dollar per person. En familj med två barn kan maximalt få drygt 47 000 kronor i stöd. SR 210307.

Trump kräver att partiet slutar använda hans namn. USA:s förre president Donald Trump har skickat ett brev till det republikanska partiet, med krav på att partiet måste sluta använda hans namn eller bild i samband med olika typer av insamlingar. Det rapporterar Politico och Washington Post. Representanter för partiet har inte kommenterat kravbrevet, men en källa inom partiet uppger för Politico att det är "omöjligt" att inte nämna Trump vid namn i kommunikationen med väljarna, på grund av hans popularitet. Före sitt presidentskap tjänade Trump pengar på att licensiera ut sitt namn och uppges vara fortsatt noggrann med hur det används. Omni 210307.

Trump: Planerar kampanja mot republikansk senator. Donald Trump planerar att kampanja mot Lisa Murkowski i nästa års senatval i Alaska, rapporterar flera amerikanska medier. Murkowski var en av de sju republikanska senatorer som ville fälla den tidigare presidenten i riksrätten. Under Donald Trump första framträdande sedan hans sorti från Vita huset kallade han dem för "republikaner enbart till namnet". Trump har också kritiserat Murkowski för att vara en "illojal och mycket dålig senator", rapporterar CNN. Trump: "Hon representerar sin stat dåligt och ännu sämre sitt land". Omni 210308.

300 000 flyktingar från Venezuela får skydd i USA. Joe Bidens administration kommer att erbjuda tillfälligt legalt skydd för över 300 000 flyktingar från Venezuela som redan befinner sig i USA, skriver amerikanska medier. Beslutet bottnar i den politiskt oroliga situationen i Venezuela som gör att det inte bedöms vara säkert för venezuelanerna att återvända. Biden meddelade redan kort efter det att han tillträdde som president att han, precis som företrädaren Donald Trump, ser oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas rättmätige president. Trump ville dock inte erbjuda flyktingar från Venezuela skydd, vilket innebär att dagens besked från Biden är en tydligt annorlunda linje. Omni 210308.

Efter dubbla anklagelserna: Nu växer kraven på att New Yorks guvernör ska utredas. Den demokratiska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez krävde under fredagen en utredning av New York-guvernören och partikollegan Andrew Cuomo, rapporterar National Review. Bakgrunden är att han anklagas för sexuella trakasserier. Inom loppet av en vecka har två kvinnor trätt fram och berättat att politikern uppträtt olämpligt mot dem. Ocasio-Cortez säger att kvinnorna "förtjänar att höras". Enligt Fox News ska även republikanska politiker, i ett brev till New Yorks toppåklagare Letitia James, ha krävt en utredning. Cuomo har själv sagt att han vill se en oberoende utredning. Cuomo anklagas bland annat för att ha föreslagit klädpoker Omni 210228.
Cuomo anklagas av ännu en kvinna: Tänker inte avgå. New Yorks guvernör Andrew Cuomo anklagas av ännu en kvinna för sexuella trakasserier, rapporterar lokaltidningen Times Union. Kvinnan är den sjätte i raden som har anklagat Cuomo för trakasserier och olämpligt beteende. Enligt kvinnan, som är anonym och som har arbetat med guvernören, ska han ha tagit på henne på ett olämpligt sätt i guvernörsbyggnaden. Cuomo säger återigen att han inte tänker avgå ännu. I stället tänker han invänta en oberoende utredning om anklagelserna. "Låt utredningen ta reda på fakta och så tar vi det därifrån," sa guvernören under ett telefonmöte strax efter att den nya anklagelsen publicerades. Omni 210310.
New Yorks guvernör vägrar: "Jag tänker inte avgå". Trots anklagelserna om sexuella trakasserier och högljudda krav på hans avgång, har New Yorks guvernör Andrew Cuomo fortfarande inga planer på att lämna sin post, rapporterar AFP. "Jag tänker inte avgå. Jag är inte skyldig till det jag anklagas för," sa Cuomo till reportrar under fredagen. Cumo säger att hans kritiker ska "invänta fakta" som han menar kommer att komma fram i en ny utredning. Kritikerna återfinns dock även inom de egna leden och flera toppdemokrater kräver hans avgång. Utöver anklagelserna från flera kvinnor, kritiseras guvernören också för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra att människor dött på äldreboenden under pandemin. Flera kvinnor anklagar Cuomo för att ha betett sig olämpligt och för sexuella trakasserier. Omni 210312.
New York-guvernören avgår efter sexbrottsanklagelserna. New York-guvernören Andrew Cuomo avgår efter att elva kvinnor anklagat honom för sexuella trakasserier. Han har tidigare prickats för sexuella trakasserier av anställda. President Joe Biden har tidigare krävt hans avgång. SR 210810.
Utredningen mot förre New York-guvernören läggs ner. Utredning om sexuellt ofredande mot New Yorks tidigare guvernör Andrew Cuomo läggs ner, rapporterar AP. Beskedet kommer tre dagar före ett planerat förhör med Cuomo i rätten. Distriktsåklagaren i Albany, New York, säger i ett uttalande att bevisläget inte räcker för att ta målet vidare. Cuomo anklagades för att ha tafsat på en kvinnlig tidigare medarbetare. Anklagelserna ledde till att Cuomo senare avgick som guvernör. Han har hela tiden nekat till anklagelserna. klagaren säger att målsäganden är trovärdig men att bevisen inte räcker. Målsäganden uppger att Cuomo tafsat på henne vid två tillfällen. Omni 220104.

Stödpaket klubbat i USA. USA har nu även representanthuset röstat igenom det stora ekonomiska stödprogrammet för värd 1 900 miljarder dollar. Programmet innebär bland annat att miljontals amerikaner kommer att få tilldelat hjälpcheckar på motsvarande 12.000 kronor. USA:s president Joe Biden väntas enligt Vita huset underteckna paketet på fredag. SR 210310.

HD i USA: Fel att stoppa predikande student. Studenten Chike Uzuegbunam stoppades när han evangeliserade och delade ut flygblad på Georgia Gwinnetth College i USA. Han stämde skolan och har nu fått rätt i högsta instans: "Hans grundlagsskyddade rättigheter har tveklöst kränkts", skriver domaren Clarence Thomas, enligt CBN News. Det var en ovanligt enig Högsta domstol som dömde till Chike Uzuegbunams fördel, rapporterar ABC News. Av de nio domarna hade endast chefsdomaren John Roberts en avvikande uppfattning. Världen idag 210312.

Analyser: Joe Biden måste hålla löftet till Syriens folk. I februari 2011 talade Joe Biden, då vicepresident, på USA:s museum om Förintelsen. Då lovade han stöd till människor världen över som dödas av sina egna regeringar när de kräver grundläggande fri- och rättigheter. Det skriver Josh Rogin i Washington Post. "En månad senare gick Syriens folk ut på gatorna och krävde att deras regering skulle behandla dem som människor. Presidenten Bashar al-Assad svarade med de värsta grymheterna sedan nazisterna." Nu, tio år senare, är Joe Biden president och den syriska revolutionen fortsätter. Det syriska folket har aldrig slutat kämpa - och deras lidande har inte upphört. Det är därför dags för Biden att införliva sitt löfte, menar Josh Rogin. Slutet på tio år av krig är inte nära och lidandet kommer att fortsätta så länge al-Assad kan styra med hjälp av utländska makter med egenintressen i landet, skriver Jan Höglund i Göteborgs-Posten. "Realistiskt sett finns idag ingen fredlig formel för den djupt splittrade och skövlade nationen." Omni 210312.

Floyds anhöriga får 230 miljoner kronor i skadestånd. I Minneapolis i USA har familjen till den afro-amerikanske mannen George Flyod, som dog under ett polisingripande förra året nått en förlikning med staden Minneapolis. Uppgörelsen innebär att Floyds anhöriga får motsvarande nästan 230 miljoner kronor i ett slags skadestånd. Floyd dog sedan att en polisman knäat honom i nacken i nästan nio minuter. Händelsen utlöste stora protester i USA. SR 210312.

Fauci vill ha Trumps hjälp med att få upp vaccinviljan. USA:s smittskyddsexpert Anthony Fauci hoppas på ex-presidenten Donald Trumps hjälp med att få upp vaccinviljan i landet, rapporterar flera medier. En stor andel av anhängarna till det republikanska partiet vill nämligen inte ta vaccin mot covid-19, visar en ny opinionsundersökning från USA. 49 procent av alla män som sympatiserar med Republikanerna svarar att de inte kommer att ta sprutan. "Om Trump gick ut och sa att vaccinet är viktigt både för familjens och landets hälsa, så tror jag det skulle göra en enorm skillnad," sa Fauci till Fox News Sunday. Omni 210314.
Trump uppmanar till covid-vaccination. USA:s förre president Donald Trump uppmanade, i en intervju i Fox News i går kväll, alla amerikaner att vaccinera sig mot covid-19. För bara några dagar sedan vädjade Trumps tidigare smittsskyddschef Anthony Fauci till Trump om att uppmana sina anhängare att vaccinera sig, eftersom många republikaner planerar att inte göra det. Det är det mest uttryckliga stöd som Trump har gett till vaccinationskampanjen i USA sedan maktskiftet i januari. Alla andra nu levande ex-presidenter har gjort uppmärksammade offentliga uttalanden om vikten av att vaccinera sig men fram till nu har Trump varit ganska tyst i frågan. SR 210317.

Efter Bidens tillträde - fler migranter försöker ta sig till USA. Enligt nyhetsbyrån AFP greps nästan 100 000 personer vid gränsen under februari, en ökning med 28 procent jämfört med månaden innan. Nästan 9 500 personer av de som greps var ensamkommande barn. En av förändringarna i Joe Bidens migrationspolitik är att man inte längre avvisar ensamkommande barn som korsar gränsen, vilket har lett till att de anläggningar som finns för att inhysa barn inte längre räcker till. SR 210316. Kommentar: Samma problem som Europa har.

Putin försökte att påverka det amerikanska valet. Rysslands president Vladimir Putin försökte att påverka det amerikanska presidentvalet förra året, rapporterar Wall Street Journal. Putin ska ha godkänt en rad operationer som var avsedda att skada Joe Bidens presidentvalskampanj, samtidigt som man stöttade Donald Trumps återvalskampanj. Detta enligt en utredning från USA:s underrättelsetjänst som släpptes under tisdagen. Ryssland försökte också att undergräva allmänhetens förtroende för valprocessen, rapporterar CNN. Enligt utredningen genomförde Iran en hemlig påverkanskampanj som syftade till att Trump inte skulle bli återvald, men utan att direkt stödja Joe Biden i hans kampanj. Kina valde att inte lägga sig i valet enligt rapporten. Omni 210316.
Demokrat: Ryssland största hotet - Iran inte i närheten. Ryssland är det största hotet mot USA:s valsystem, enligt Adam Schiff, demokrat och ordförande för representanthusets underrättelseutskott, rapporterar CNBC. "Även om Kina och Iran har gjort försök att påverka valet, har de inte varit i närheten av Ryssland som agerar på en helt annan nivå. Vi måste vara tydliga inför det amerikanska folket att olika länder har olika avsikter och kapacitet att påverka," säger han i ett uttalande. Enligt en rapport från den amerikanska underrättelsetjänsten bedrev Ryssland operationer för att få Trump återvald under förra årets presidentvalskampanj. Det finns dock inget som indikerar att Ryssland, eller något annat land, försökt att påverka genom dataintrång, skriver CNN. Moskva och Teheran har tidigare nekat till inblandning. Omni 210316.

Efterlyst man greps utanför Kamala Harris bostad. En 31-årig man som var efterlyst av polisen greps av säkerhetsvakter utanför USA:s vice presidents bostad på onsdagskvällen svensk tid. I hans bil hittades flera vapen. Det skriver flera amerikanska journalister på Twitter. Evan Lambert, reporter på den lokala tv-stationen Fox 5 DC, skriver att mannen greps av säkerhetsvakterna som sedan väntade in polisen. Det ska ha skett utanför vice presidentbostaden där Kamala Harris bor. Bilen med vapnen ska ha stått parkerad i ett garage. Det är oklart om bilen var i närheten av bostaden eller inte. Det är också oklart vad mannen gjorde i området. Mannen misstänks för vapenbrott.Omni 210317.

Analys: Biden har svårt att tala klarspråk om gränsen. Situationen vid gränsen mot Mexiko utgör en politisk risk som Joe Biden måste ta på allvar, skriver The Atlantics David Frum i en analys. Han hänvisar till en ny mätning från CBS/Yougov som visar att Biden har lägre stöd när det gäller migrationspolitiken än i andra frågor. Dessutom framhåller han risken för att desinformation sprids vid gränsen - och menar att Biden-administrationen "är så fast besluten att bryta med Trumps migrationspolitik att man har svårt att tala klarspråk". Även Washington Posts Aaron Blake skriver i en analys om Demokraternas retorik - som han tycker visar på hur partiets hållning i migrationsfrågan skiftat på senare år: "Partiet har blivit mycket mer bekymrat om vad deras mer liberala väljare och den allt viktigare latinamerikanska väljargruppen tycker", konstaterar han. Fox News Howard Kurtz beskriver det som att Biden "sprungit in i en tegelvägg" i frågan om gränsen - orsakat en kris vid gränsen och gett Republikanerna ett "kraftfullt politiskt vapen" på kuppen. Omni 210317.

Wahington Post misquoted Donald Trump. A correction issued by the Washington Post has revealed former President Donald Trump did not tell Georgia’s top elections investigator to "find the fraud" or that she would be a "national hero" if she did during a controversial phone conversation, says Sky News host James Morrow. Two months after the publication of the story the Georgia Secretary of state released an audio recording of Mr Trump’s December phone call which showed the Washington Post misquoted the former president’s comments. Mr Morrow said in the recording Mr Trump urged the investigator to scrutinize ballots in Fulton County asserting she would find "dishonesty" there and told her she had "the most important job in the country right now". "When the actual recording of the call was found, oddly in the trash bin of the computer belonging to Georgia election authorities, it revealed the call was nothing like how it was originally characterised." Mr Morrow said the forces of groupthink, mass hysteria and the unchecked mainstream media have come together to decisively rule on which people are fit to hold public office. He described the correction story as "the most important Trump story you’ve probably never heard". Sky News 210321.

Trumps underrättelsechef: Fler okända ufon i rapport. Det finns betydligt fler filmer och observationer av ufon, oidentifierade flygande föremål, än vad allmänheten känner till. Det säger USA:s tidigare underrättelsechef John Ratcliffe i en intervju med tv-kanalen Fox News. "De beter sig på sätt som är svåra att förklara. Rörelser som är svåra att återskapa, som vi inte har teknologin för eller som flyger i hastigheter över ljudvallen utan en ljudbang," säger han. FBI och försvarsdepartementet måste dela med sig av all information som de har om ufon i en rapport senast i juni i år. Ratcliffe säger att det kommer att komma fram observationer från hela världen som setts av flottan eller flygvapnet, eller som har plockats upp av satelliter. Omni 210323.

Sauditopp uttalade dödshot mot Khashoggi-utredare. En högt uppsatt saudisk tjänsteman har vid två tillfällen uttryckt vad som uppfattats som dödshot mot den franska FN-utredaren Agnès Callamard, som utrett mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Det säger Callamard i en intervju med The Guardian. Hoten ska ha uttryckts inför Callamards FN-kollegor vid ett möte i Genève, där den saudiske tjänstemannen sagt att Callamard ska ”tas om hand” om inte FN gör något åt saken själva. På en direkt fråga säger hon att hennes kollegor tolkade det som dödshot. I juni 2019 släppte Callamard en rapport som slog fast att det fanns ”trovärdiga bevis” för att den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman tillsammans med flera andra saudier låg bakom mordet på Khashoggi. Saudiarabien har utan grund anklagat Callamard för att ha tagit emot pengar av Qatar. Omni 210323.

Biden vädjar om hårdare vapenlagar. Efter skjutningen i Boulder Colorado på måndagen kräver USA:s president nu förbud för automatkarbiner och högkapacitetsmagasin. Biden vädjar även till kongressen att genomföra hårdare bakgrundskontroller för vapenköp. Ingen större reformering av vapenlagarna i USA har genomförts sen 1990-talet. SR 210323.

Migrationskaos vid USA:s gräns - barn instängda i tält. Joe Biden har lovat en human flyktingpolitik och upphävt flera av Donald Trumps beslut. Nu översvämmas USA:s södra gräns av migranter, inte minst barn, som vill bosätta sig i landet. Advokater vittnar om att barn hålls instängda i överfulla tält där det kan dröja dagar innan de får se solen. De flesta vuxna och familjer stoppas eller deporteras vid gränsen, men Biden har beslutat att alla under 18 år släpps in i väntan på att deras ärenden ska utredas. Antalet barn som når gränsen utan sällskap av en vårdnadshavare har ökat sedan april 2020 och blivit ännu fler efter årsskiftet. I februari grep gränspolisen omkring 9 500 ensamkommande barn, att jämföra med 5 700 i januari. De flesta är över tolv år men flera hundra som hålls i förvar är yngre än så. Majoriteten kommer från Guatemala, El Salvador, Honduras och Mexiko. Läs mer i Världen idag 210325.

Joe Biden planerar att ställa upp för omval 2024. USA:s president Joe Biden, 78, planerar att ställa upp i presidentvalet 2024. Det meddelar han på sin första officiella pressträff som president. Biden säger att han vill ställa upp med vicepresident Kamala Harris vid sin sida. Däremot vill han inte kommentera om han tror att motståndaren blir Donald Trump. "Kom igen, jag har ingen aning. Jag vet inte ens om det kommer att finnas ett republikanskt parti då," säger Biden. Omni 210325.

Trump bad inte utredare "hitta fusket". Washington Post har fått be om ursäkt för att man inte citerade Donald Trump korrekt när tidningen återgav ett samtal mellan den den förre presidenten och en tjänsteman i Georgia. Felaktigheterna kom fram sedan delstaten släppt en inspelning av samtalet i fråga. Det han sade till Frances Watson var att hon skulle kunna hitta "oärlighet" i en del av Georgia. "När det rätta svaret kommer fram, kommer du att få beröm", sade han också. När ljudupptagningen släpptes publicerade Washington Post en rättelse på framträdande plats i tidningen. I ett uttalande efter detta hävdar Donald Trump att "ursprungsstoryn var en bluff, från första början", och upprepar att det egentligen var han som vann valet i Georgia. Världen idag 210330.

Två poliser stämmer Donald Trump efter stormningen. Två poliser som arbetade när Kapitolium stormades av anhängare till Donald Trump den 6 januari stämmer ex-presidenten. Poliserna uppger att de drabbats av "fysiska och emotionella skador" och menar att Trump uppviglat till stormningen, skriver NBC. Polismännen kräver åtminstone 75 000 dollar, motsvarande ungefär 650 000 kronor, i skadestånd från Donald Trump. Trump har ännu inte svarat på stämningen men hans advokater har tidigare argumenterat för att Trump inte alls uppviglade till våldsamheter i det tal som han höll inför att Joe Biden formellt skulle godkännas som ny president. Omkring 140 poliser skadades och en dog i samband med stormningen. Dokument som lämnats in till domstol: En av poliserna är ännu inte helt återställd. Omni 210331.

Glödhet bomarknad i USA: "Priserna stiger överallt". Begränsat utbud, låga räntor, ekonomiska stimulanser och budkrig har hjälpt till att driva upp de amerikanska bostadspriserna till skyarna det senaste året. Enligt Wall Street Journal är aktiviteten nu den högsta på drygt 15 år. Andrea White, mäklare i Sacramento i Kalifornien, beskriver frenesin som "utmattande". "Jag saknar ord. Det är hjärtskärande för köpare, men en fest för säljare," säger hon till tidningen. Medianpriset har ökat med tvåsiffriga procent i storstadsområden runt om i USA det senaste året, enligt statistik från Zillow Group. "Priserna stiger i princip överallt. Det är överraskande att se priserna studsa tillbaka så här snabbt och så här brett så här tidigt i den ekonomiska återhämtningen," säger Wells Fargo-ekonomen Mark Vitner till tidningen. Delförklaring att miljontals "millenials" börjar bli i 30-årsåldern - den typiska åldern för en förstagångsköpare Omni 210404.

State Dept. disbands Trump-era commission that heightened importance of religious freedom. Secretary of State Antony Blinken has formally dismissed the controversial Trump-era Commission on Unalienable Rights, which sought to elevate the promotion of religious freedom worldwide. Blinken, who vowed to promote LGBT rights worldwide during his confirmation hearings, only briefly alluded to religious persecution in a press conference unveiling the 45th State Department country reports on human rights practices last Tuesday. The annual human rights reports comprehensively cover internationally recognized individual, civil, political and worker rights outlined in the Universal Declaration of Human Rights and other international agreements in nearly 200 countries and territories. In his remarks during the press conference, Blinken referred indirectly to former Secretary Mike Pompeo’s Commission on Unalienable Rights and dismissed the Trump-era commission, which was a panel of experts formed in 2019 who argued in a report last July that religious freedom and the right to property were more important human rights. Pompeo praised the report as one that "reorients us back to the foundational unalienable rights that we are bound to protect". "There is no hierarchy that makes some rights more important than others," Blinken said. "Past unbalanced statements that suggest such a hierarchy, including those offered by a recently disbanded State Department advisory committee, do not represent a guiding document for this administration." Read more in The Christian Post 210405.

Per Ewert: Varför så olika medieglasögon om USA:s presidenter? Mediernas uppgift är att sakligt granska makten. Men en kritik bör samtidigt vara rättvist fördelad om den ska tas på allvar. President Joe Biden har ännu inte fullgjort den smekmånadstid på 100 dagar som varje ny president hoppas få. Men det börjar bli alltmer besvärande hur tysta ledande svenska och amerikanska medier har varit över beslut som en republikansk president skulle ha hudflängts för. Dels handlar det om gränssituationen mot Mexiko, där Biden först valde en mer välkomnande kommunikation än föregående administration. Liberala medier i både USA och Europa applåderade signalspråket, men politiska signaler får också direkta konsekvenser. Mängden migranter från Syd- och Mellanamerika ökade hastigt, till att i dag ha nått det högsta trycket på tjugo år. Inför en sådan situation måste varje ansvarig politiker agera. Likheten med Sverige hösten 2015 är slående. "Mitt Europa bygger inte murar!" hade Stefan Löfven skanderat. Joe Bidens budskap var nästan identiskt. Men med tiden kommer verkligheten ifatt. Sveriges ideologiskt och ekonomiskt öppna famn resulterade den gången till slut i en ohållbar situation, och Socialdemokraterna tvingades dra åt svångremmen, helt oavsett vad de tidigare sagt. Men det märkliga är att Bidens beslut om avvisningar och interneringsläger för minderåriga helt tycks undgå kritik från samma medier som tveklöst vrålat i moraliskt raseri närhelst en republikansk president handlat likadant. En parallell situation gäller hanteringen av coronavaccinet, där Joe Biden har stängt gränserna i motsatt riktning. Inget vaccin ska exporteras, den egna befolkningen ska prioriteras. "America first", var det visst någon tidigare president som sade, bemött med en kör av avsky från medieetablissemanget. Nu genomför Biden ett mycket konkret exempel på samma princip. Men då är det tyst bland liberala opinionsröster, både i USA och Europa. Världen idag 210406.

Hunter Biden berättar om krismötet med Joe i ny bok. Hunter Biden, son till USA:s president Joe Biden, berättar om sina missbruksproblem i boken ”Beautiful Things” som släpps i dag. Flera amerikanska medier har fått tag i kopior. I boken beskriver Hunter Biden hur hans mamma Jill Biden bjöd in honom på familjemiddag i mars 2019, en månad innan Joe Bidens kandidatur presenterades. Väl på plats i Delaware var hela familjen samlad, tillsammans med en rehabiliteringsrådgivare. "Jag vet inte vad jag annars kan göra. Jag är så rädd. Berätta för mig vad jag kan göra," sa en rörd Joe Biden då, enligt den 51-årige sonens bok.Enligt boken gick Hunter Biden till slut med på att skjutsas till ett lokalt rehabiliteringscenter. Men i stället för att gå in i lokalen tog han en Uber till ett hotell i närheten för att röka crack. Enligt CNN har de flesta recensionerna av boken hittills varit "ganska positiva". Hunter Bidens döttrar var på plats under familjemötet. Omni 210406.

Biden: "Skjutningar är en folkhälsoepidemi". USA:s president Joe Biden föreslår förändrade regler för att minska vapenvåldet. Bland åtgärderna finns bland annat krav på att alla vapendelar som säljs ska ha tillverkningsnummer. Det Biden nu vill göra motsvarar inte hans vallöften, men innebär bland annat begränsningar av byggsatser med vapen, så kallade "ghost guns". Flera republikaner har på Twitter reagerat på Bidens besked och menar att det inskränker amerikanernas grundlagsfästa rättigheter. SR 210408.

Allt fler migrantbarn tar sig från Mexiko till USA. 173 000 personer kom över gränsen från Mexiko till USA under mars månad, vilket innebar 70 % fler än i februari. De ensamkommande barnen utgör allt större del, 19 000. President Joe Biden har utlovat en generösare invandringspolitik än under Donald Trumps tid, men är under hård press hur den ökande tillströmingen ska hanteras. Våra utrikeskorrespondenter Alice Petrén, migration och Roger Wilson, USA, rapporter de kommande dagarna direkt från gränsen i Texas. SR 210409.

Trump till attack mot McConnell: "En dum jävel". USA:s tidigare president Donald Trump gick till hårt angrepp mot senatens republikanska minoritetsledare Mitch McConnell under ett möte med republikaner och toppdonatorer i Florida på lördagskvällen. Enligt amerikanska medier kallade han McConnell "en dum jävel" och sa att "en riktig ledare" aldrig skulle ha accepterat valförlusten. Trump sa också att han var besviken på den tidigare vice presidenten Mike Pence för att han godkände valresultatet. Enligt en åhörare ska han också ha sagt att de flesta demokrater också tror att han vann valet men att de bara inte säger det högt, rapporterar Washington Post. Enligt åhöraren ska Trump inte direkt ha avslöjat några planer för att ställa upp i valet 2024 mer än att han sa att den republikanska kandidaten kommer att vinna. Trumps tal var mest bakåtblickande Omni 210411.

172 000 människor korsade gränsen i mars. I USA har gränsbevakningen mot Mexiko förstärkts rejält. I mars kom 172 000 flyktingar och migranter över gränsen och människor fortsätter att komma. Fyra olika yrkeskårer är aktiva och synliga för att stävja migrationen: gränspolisen, vanlig polis, staten Texas trupp och nationalgardet. Migranterna lämnar torka, korruption och våld i Honduras, El Salvador och Guatemala. President Joe Biden har avbrutit Trumps politik "stanna i Mexiko" och tillåter familjer att söka asyl nu. I USA är bevakningen av gränsen mot Mexiko kraftigt förstärkt sedan antalet migranter ökat rejält de senaste månaderna. I februari kom cirka 100 000 personer -i mars ökade siffran med 72 procent, till cirka 172 000. Människor fortsätter att komma. "Nu mitt på dagen är det som lugnast, men migranterna kommer 24 timmar om dygnet," säger de två gränspoliserna i kamouflagekläder från sin båt som de patrullerar med. Det kommer många nu, säger den ena. Vi står vid floden Rio Grande. Det är ungefär 50 meter över härifrån Texas till den andra sidan, som är Mexiko. Vi ser hur några på den mexikanska sidan har picknick och hur en fiskare som gått ut lite i vattnet får napp. En stor fisk glittrar i det starka solljuset. Gränsbevakningen har nu förstärkts rejält i och med att antalet flyktingar och migranter har ökat snabbt. Gränspolis, vanlig polis, Texas egen trupp och nationalgardet. Fyra olika yrkeskårer är nu aktiva här och högst synliga. Gränspoliserna sätter hög fart i väg igen i sin båt. De flesta migranter kommer från Honduras, El Salvador och Guatemala, där orkaner, klimatförändringar, våld och korruption får dem att lämna sitt land. Till skillnad från under president Trumps tid släpps familjer in och får söka asyl, vilket förmodligen också lockar fler att komma hit. En gränspolis står kvar på land och säger att det även kommer till exempel kineser. De får betala smugglarna mest, 3 500 dollar, påstår han. Migrationsfrågan har snabbt blossat upp som het igen här i USA och än så länge har president Joe Biden inte gett tydliga besked om hur migranterna ska hanteras. SR 210411.

USA vill skjuta upp atomdriven rymdraket. USA planerar att år 2025 skjuta upp en atomdriven rymdraket som ska placeras i omloppsbana runt jorden. Det är den amerikanska försvarsmyndigheten Darpa som leder projektet, och raketen ska kretsa på upp till 40000 mils avstånd från jorden, vilket är mycket högre än dagens militära satelliter. Där ska den exempelvis kunna användas för att övervaka andra staters spionsatelliter. Atomdriften är inte kraftfull nog för själva uppskjutningen, utan ska aktiveras först när raketen nått rymden, något som också motiveras av de radioaktiva riskerna. Det rapporterar New Scientist. SR 210413.

Joe Biden behåller Trumps rekordlåga invandringstak. Den amerikanska Biden-administrationen kommer att tills vidare behålla det rekordlåga invandringstak på 15 000 personer per år som sattes under Donald Trumps tid som president, rapporterar amerikanska medier. Biden går därmed emot sitt löfte att höja invandringen och har tidigare talat om att höja taket till över 60 000 i år och 125 000 nästa år. En källa med insyn säger till Reuters att beslutet bottnar i att Biden inte vill sända signaler om att USA är ”för öppet” sedan en stor mängd migranter från Centralamerika sökt sig mot landet. Beslutet kritiserades omgående av människorättsgrupper som bland annat påpekar att 35 000 personer redan har fått klartecken att komma till USA och att ytterligare 100 000 personer befinner sig på olika steg i ansökningsprocessen. Biden skrev under beslutet på fredagen. Omni 210416.
Biden i blåsväder för sin flyktingpolitik. President Joe Biden ändrar sig igen i frågan om hur många kvotflyktingar USA ska ta emot efter hård kritik från egna partivänner. Löftet om 62 500 kvotflyktingar, krympte till Trumps historiskt låga nivå på 15 000, innan en ny signal kom att beslut kan väntas den 15 maj. Biden är under hård press för den kaotiska migrationssituationen vid USA:s södra gräns mot Mexiko. SR 210417.
Uppgifter: Missnöjet med Bidens hälsominister växer. Flera toppnamn i Vita huset börjar bli allt mer frustrerade över Joe Bidens hälsominister Xavier Becerra, rapporterar Politico med hänvisning till flera källor. Missnöjet gäller hur Becerra hanterat frågan om ensamkommande minderåriga flyktingar. Becerra anses inte ha agerat resolut nog i frågan och hans departement har haft stora problem med att ordna boende för de ensamkommande och snabba upp beslutsprocessen. "Han förstod inte riktigt frågan när han tillträdde, inlärningskurvan har varit brant," säger en källa. Det uppges också vara frågan om ensamkommande minderåriga som ligger bakom fredagens märkliga turer då Biden-administrationen först signalerade att Donald Trumps invandringstak på 15 000 personer inte skulle höjas, för att sedan omgående tvärvända efter tung intern kritik. Omni 210417.
Kristna kräver att Biden lever upp till vallöften. Den amerikanska presidentens löften om att ta emot fler flyktingar har ännu inte infriats. I höstens valrörelse lovade Joe Biden lättnader för människor som söker skydd i USA. Men efter snart tre månader som president har inga konkreta åtgärder vidtagits. Från Bidens eget samfund höjs nu röster att det är hög tid för presidenten att leva upp till sina vallöften gällande flyktingar. Läs mer i Dagen 210418.

Texas markägare måste överlåta mark vid muren. I ett första domslut under Joe Bidens presidentskap har privata markägare i Texas fråntagits mark för byggandet av muren mot Mexiko. Detta tolkas av många som att muren kommer fortsättas byggas. Familjen Cavazo försökte under Donald Trumps tid att förhala ett domslut. Nu får staten direkt äganderätt över marken. SR 210417.

USA satsar på nya ubåtar. Att anskaffa nya ubåtar kommer att vara prioriterat av den amerikanska flottan, och sker för att USA ska kunna möta det växande militära hotet från Kina. USA har fortfarande ett teknologiskt försprång över Kina, men det har krympt. Tillbakadragandet från Afghanistan och en satsning på nya avancerade ubåtar är tydliga tecken på hur USA:s militär nu ställer om från terrorism- och upprorsbekämpning. SR 210418.

Biden underlättar för hemaborter under pandemin. Den amerikanska regeringen gör det nu möjligt för kvinnor att få hem abortpiller med posten utan att dessförinnan ha träffat en läkare fysiskt. Beslutet, som fattades i veckan, gäller för återstoden av pandemin, skriver Forbes. Världen idag 210418.

Kina och Ryssland pekas ut i Qanon-rörelsen.Statligt stödda aktörer från Ryssland, Kina, Iran och Saudiarabien har gått in i Qanon-forum och förstärkt vissa budskap. Det rapporterar CNN och hänvisar till en ny rapport från säkerhetsanalysföretaget Soufan Center. I rapporten står det "att utländska stater använder Qanon-konspirationsteorin för att så samhällelig oenighet och till och med äventyra legitima politiska processer". Enligt källor till CNN så är amerikanska myndigheter väl medvetna om utländska staters inblandning i Qanon-rörelsen. Kina och Ryssland har "beväpnat" Qanon-rörelsen. Omni 210420.

Joe Biden vill fördubbla skatten på kapitalvinster. USA:s president Joe Biden kommer att föreslå nästan en fördubbling av kapitalvinstskatten till 39,6 procent för de som tjänar mer än 1 miljon dollar, skriver Bloomberg med hänvisning till källor. Kombinerat med andra befintliga skatter innebär det att den federala skatten för investerare kan bli så hög som 43,4 procent. Förslaget skulle bryta mot en norm som varit rådande under lång tid i USA om att skatten på kapitalvinster är lägre än skatten på arbete. I nuläget ligger kapitalvinstskatten i USA på 20 procent. Omni 210422.

Blinken Will Allow U.S. Embassies to Fly Pride Flag. The blanket authorization overturns a Trump-era policy. Secretary of State Antony Blinken has issued a blanket authorization for U.S. diplomatic outposts around the world to fly the Pride flag on the same flagpole as the U.S. flag at their embassy or consulate showcasing support for LGBTQ rights. The directive marks a departure from how the Trump administration handled the matter while the State Department was run by former Secretary of State Mike Pompeo. In a confidential cable reviewed by Foreign Policy and sent to diplomatic posts around the world, Blinken gave authority for diplomats to fly the Pride flag before May 17, which marks the international day against homophobia, transphobia, and biphobia, as well as June, which in the United States and many other countries is Pride month. The cable contained a hedge, though, saying the authorization is not a requirement and chiefs of mission who run each embassy or consulate can choose whether to fly the Pride flag or showcase other symbols connoting support for LGBTQ rights based on what is "appropriate in light of local conditions." Flying the Pride flag at U.S. embassies became a point of contention during the Trump era, when, under Pompeo, the State Department blocked embassies’ requests to fly the flag on the same flagpole as the U.S. banner. Diplomats were told they could display Pride symbols elsewhere in embassies. During his Senate confirmation hearing in January, Blinken vowed to stand up for LGBTQ rights, including allowing embassies to fly the Pride flag and swiftly appointing a special envoy once confirmed as President Joe Biden’s secretary of state. FP 210422.

Bidens antifamiljepolitik. Tony Perkins vid Family Research Council uppger att 32 av presidentens hittills 62 administrativa beslut "underminerar liv, familj och trosfrihet" ("Biden Agenda", World Net Daily 210424.)

Joe Biden erkänner folkmordet på armenier. USA:s president Joe Biden kallar i ett skriftligt massakern på bland annat armenier 1915 i det dåvarande Ottomanska riket för "ett folkmord". "Det amerikanska folket hedrar alla armenier som dog i folkmordet som inleddes för 106 år sedan i dag", skriver Biden bland annat i ett skriftligt uttalande som publicerats på Vita husets hemsida. Att Biden nu som första amerikanska president väljer att kalla händelsen för ett folkmord innebär ett tydligt ställningstagande i den känsliga frågan. Vägvalet riskerar att öka spänningarna med Turkiet som kraftigt motsätter sig att det som skedde var ett folkmord. Runt 1,5 miljoner människor tros ha dödats. Biden informerade Turkiet om beslutet under gårdagen Läs Biden uttalande. Omni 210424. Kommentar: Det hedrar Joe Biden.
Biden: Massmord av armenier var folkmord. USA erkänner nu massmorden på armenier i början av 1900-talet som ett folkmord. "Vi minns alla de som dog i folkmordet på armenier under det Osmanska riket och kommer göra allt för att förhindra att ett sådant illdåd händer igen", säger president Joe Biden i ett uttalande. Turkiets president Erdogan fördömer erkännandet medan Armeniens premiärminister välkomnar det och kallar det för ett stort steg mot rättvisa. SR 210424. Kommentar: Nu är det dags för svenska regeringen att göra samma sak och uttalanden.
Armeniska föreningar välkomnar USA:s erkännande av folkmordet. Under lördagen erkände USA massmorden på armenier i början av 1900-talet som ett folkmord. Ett steg som hyllas av armenier världen över men kampen är inte över än menar Aram Yanekian vice ordförande för Armeniska Riksförbundet i Södertälje. Han menar att det även är dags för den svenska regeringen att erkänna folkmordet. SR 210424.
Regeringen förminskar och förnekar folkmordet Seyfo 1915. Nu vill regeringen göra det straffbart att förneka Förintelsen, samtidigt som självaste statsministern inte håller sitt vallöfte kring folkmordet Seyfo 1915. Det skriver Aday Bethkinne (KD i Botkyrka) på årsdagen av det folkmord där över två miljoner kristna syrianer/assyrier/kaldéer, armenier och greker dödades. Under valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven i Södertälje, för ättlingar till folkmordet 1915, att han skulle verkställa riksdagsbeslutet om han blev vald till statsminister. Men när Löfven sedan blev vald till statsminister ville han inte längre kännas vid den frågan, utan den begravdes i utredningar av regeringen. I maj 2018 bröt Stefan Löfven sitt vallöfte och meddelade att regeringen inte tänker verkställa folkmordsbeslutet från riksdagen. Tyvärr var det bara tomma ord och ännu ett svek mot offren och alla ättlingar till Seyfo. Nu vill regeringen göra det straffbart att förneka Förintelsen, samtidigt som självaste statsministern inte håller sitt vallöfte kring folkmordet Seyfo 1915. Gör inte skillnad på folkmord och folkmord. Den socialdemokratiska regeringen måste leva som de lär, samtidigt som de står på rätt sida av historien. Världen idag 210424.
USA:s ambassadör kallas upp efter Bidens besked. Turkiet kallade sent på lördagskvällen upp USA:s ambassadör i landet för att visa sitt missnöje med att Joe Biden kallat massmorden på armenier under första världskriget för ett folkmord. "Uttalandet saknar förankring i internationell rätt och sårar det turkiska folket. Det blir ett svårläkt sår i våra relationer", skriver det turkiska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt AP. Biden är den förste amerikanske presidenten som kallar Osmanska rikets massmord på armenier för ett folkmord. SR 210425.
Biden: Massmordet på armenier var folkmord. USA:s president Joe Biden erkände på lördagen massmorden på armenier under första världskriget som ett folkmord. I Sverige kritiseras utrikesminister Ann Linde (S) samtidigt för att hon endast betecknade massmorden som "massövergrepp". Flera länder, däribland Frankrike och Ryssland, har erkänt massakern som ett folkmord. Dock inte Sverige. "Frågor om hur en regering bör benämna massövergrepp i det förflutna är komplicerade och innehåller folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från", sade utrikesminister Ann Linde i förra veckan, som svar på en riksdagsfråga om ett eventuellt erkännande. Också på årsdagen i lördags kallade utrikesministern händelserna för "massövergreppen 1915 i dåvarande Osmanska riket" i ett uttalande på Twitter. Att Ann Linde använde ordet "massövergrepp" är något som väckt starka reaktioner på flera håll. Bland annat kritiseras utrikesministerns och regeringens hållning i Dagens Nyheter. "Utrikesminister Ann Linde (S) twittrar om 'massövergrepp', som om det vore hennes jobb att hålla Erdogan på gott humör", skriver ledarskribenten Gunnar Jonsson. "oe Biden har sagt sitt. Det borde även en rakryggad svensk regering kunna göra." Världen idag 210426. Kommentar: Vi har inte rakryggad svensk regering.
Uppgifter: Turkiet överväger att bryta med Nato. Turkiet överväger att avbryta det militära samarbetet med Nato som svar på att USA:s president kallat massakern på armenier 1915 för ett folkmord. Det skriver DN, med hänvisning till turkiska tidningen Cumhuriyet som i sin tur citerar anonyma regeringskällor. Den svenske Turkietkännaren Halil Karaveli tror att en brytning kan vara nära förestående. "Det här är som ett kraschat äktenskap. USA är dödstrött på Turkiet - och känslan är ömsesidig," säger han till DN. Turkiets president Erdogan har också under dagen för första gången kommenterat det amerikanska steget. I ett tv-uttalande kallar han erkännandet "grundlöst och orättvist", skriver AFP. President Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin har sagt att Turkiet noga ska överväga sina reaktioner. Omni 210426.
Sven Almkvist: Är lojalitet till muslimer orsak till S-vägran att erkänna Seyfo? Turkiet vägrar att erkänna att ett folkmord begåtts och kallar allt tal om detta för populistiskt. Men det råder inga tveksamheter bland historiker och forskare om Seyfos horribla verklighet. Mellan 800 000 och 1,5 miljoner assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker slaktades systematiskt av de osmanska styrkorna med början 1915. Men Sveriges (S)-ledda regering signalerar fortsatt tveksamhet. Trots historiska fakta. Trots att riksdagen gjorde ett erkännande redan 2010. Trots att Stefan Löfven under valrörelsen 2014 lovade ättlingar till folkmordets offer att verkställa riksdagsbeslutet om han blev vald till statsminister. Varför? Det måste finnas en orsak som väger så tungt att man är villig att blunda för - eller åtminstone förminska - historiska fakta, givna vallöften och tidigare riksdagserkännande. Varför vill Stefan Löfven fortsätta förminska detta uppenbara folkmord? Mig veterligen har Sverige varken flygbaser i Turkiet eller medlemskap i Nato. Den grävande journalisten Johan Westerholms uppgifter (se VID Kultur 27/4, samt hans bok Islamismen i Sverige, Greycat Publishing) är häpnadsväckande. Där beskrivs bland annat ett samarbete som ingicks mellan (S) och Sveriges Muslimska råd 1999 och som resulterade i ett projektavtal mellan de båda parterna. Om det är detta, eller liknande, "styrdokument" som i praktiken gör (S) tveksamma till att erkänna Seyfo, så är det en skandal. Världen idag 210428.

USA över 330 miljoner invånare. På tio år har USAs befolkning ökat från 309 till 332 miljoner människor, enligt den landsomfattande folkräkning som gjordes förra året. Fördelningen av ledamöter i representanthuset styrs av hur många som bor i varje delstat. Störst vinnare i folkräkningen är delstaten Texas som kommer att få två ledamöter till. SR 210426.

Vaccinet gör att USA:s smittkurva åter pekar ner. Antalet nya fall av covid-19 sjunker nu åter i USA, rapporterar AFP. Under den senaste sjudagarsperioden har snittet för antalet nya fall som konstaterats varje dag sjunkit under 60 000 för första gånger på över en månad. Läkaren Ashish Jha från Brown University School of Public Health, skriver på Twitter att den senaste vågen kan ha varit den sista i landet tack vare vaccinationerna. 42 procent av den vuxna befolkningen har nu fått minst en dos. Samtidigt finns en oro för att takten på vaccinationerna har klingat av. Runt 2,6 miljoner doser distribueras nu varje dag jämfört med toppnoteringen på tre miljoner. Omni 210426.

Kerrys avgång krävs efter läckt ljudinspelning. Republikanerna i USA kräver att klimatsändebudet John Kerry avgår från president Joe Bidens nationella säkerhetsråd, rapporterar The Hill. Anledningen är påståenden om att han avslöjat känslig information om israeliska militära operationer till den iranska utrikesministern Javad Zarif när han var utrikesminister i Obamas regering. Enligt läckta ljudinspelningar ska Kerry ha sagt till Zarif att Israel attackerat iranska mål i Syrien minst 200 gånger. Kerry nekar till anklagelserna. Enligt The Hill tillbakavisar Bidens administration anklagelserna och säger att informationen var vitt känd vid tidpunkten. Zarif ska ha uttryckt förvåning över Kerrys uttalande. Omni 210427.

Biden vill införa gratis förskola i USA. I USA vill president Joe Biden införa gratis förskola för alla tre- och fyraåringar, skriver nyhetsbyrån AP. Satsningen är en del av Bidens plan för familjepolitik som kommer presenteras senare idag i ett tal till kongressen. Förskolereformen skulle beröra runt 5 miljoner barn och beräknas kosta motsvarande 1 600 miljarder kronor. SR 210428.

Husrannsakan i Giulianis lägenhet. I USA har FBI genomfört en husrannsakan i den amerikanske politikern Rudy Guilianis hem. Guiliani var tidigare borgmästare i New York men blev senare ex-president Donald Trumps personlige advokat. Det är i den rollen han misstänks ha bedrivit olaglig lobbyverksamhet för att gynna Donald Trump i det amerikanska presidentvalet. FBI ska bland annat ha beslagtagit Guilianis dator och annan elektronisk utrustning, skriver New York Times. SR 210428.
'The Five' react to raid on Rudy Giuliani's home. You tube 8:19 210429.
Trumps försvar efter razzia: ’New Yorks bästa borgmästare’. Federala utredare genomförde en husrannsakan mot Rudy Giulianis lägenhet i New York under onsdagen, som en del av en brottsutredning om Giulianis affärer i Ukraina. Donald Trump försvarade sin tidigare advokat under torsdagen och sa bland annat att han är ”den bästa borgmästaren i New Yorks historia” och "en sann patriot", skriver The Guardian. Vita huset meddelar att man inte informerats om tillslaget. Omni 210429.

President Biden stoppar murbygge mot Mexiko. Det kontroversiella barriärbygget mellan USA och Mexiko, som var ett av förre presidenten Donald Trumps viktigaste valfrågor, fullbordas inte. President Joe Biden har beslutat att de pengar som avsattes till bygget från försvarshögkvarteret Pentagons budget ska återföras till militären. Det rör sig om omkring 14 miljarder dollar - cirka 117 miljarder kronor. Donald Trump krävde att Mexiko skulle bekosta bygget, vilket landet vägrade. USA:s representanthus stoppade statliga anslag till bygget. Så Trump tog pengar från militärbudgeten. Samtliga kontrakt som är relaterade till barriärbygget ska annulleras, uppger en regeringstjänsteman. Två projekt ska dock sättas i gång: ett är att fylla hålen i Rio Grandes dalgång, hål som gjordes för barriären. Det andra är att förhindra jorderosion vid barriären som byggts i närheten av San Diego i Kalifornien. Omfördelningen av anslagen var väntad. Däremot är det fortfarande ovisst hur Bidenregeringens migrationspolitik gentemot Mexiko och Centralamerika kommer att utformas. AB 210430.

Mitt Romney utbuad under partimöte: "Skäms ni inte?" Den republikanske senatorn Mitt Romney blev utbuad under ett partikonvent i Utah under lördagen, rapporterar The Guardian. Folk ur publiken ropade "förrädare" och "kommunist" när han försökte prata. "Skäms ni inte? Jag är en man som säger vad jag tycker och ni vet att jag inte var ett fan av vår tidigare presidents karaktär", sa Mitt Romney till åhörarna. Mitt Romney var den enda republikanen som röstade för att ställa president Donald Trump inför riksrätt två gånger. Omni 210502.

Biden släpper in fler flyktingar. USA:s president Joe Biden ändrar sig igen och höjer kvoten för hur många flyktingar landet är redo att ta emot. För bara ett par veckor sedan sa Vita Huset att antalet kommer ligga kvar på 15 000, samma nivå som under Trumps presidentskap, men efter hård kritik går man nu ut med en mycket högre siffra. Taket som Donald Trump satte "speglar inte amerikanska värderingar om att välkomna de som flyr", skriver Biden i ett uttalande. Istället höjs den siffran till 62 500, fram till 1 oktober. Ett mål som dock troligen inte kommer nås, enligt Vita Huset. SR 210504.
USA höjer flyktingkvoten från 15 000 till 62 500 i år - Biden: Den föregående administrationens låga flyktingkvot "reflekterar inte USA:s värderingar". Men USA kommer troligen inte att komma upp till den högre kvoten ännu i år, konstaterar Biden. "Det sorgliga är att vi inte kommer att uppnå 62 500 antagna flyktingar i år. Vi jobbar för att reparera skadorna från de senaste fyra åren. Det tar tid, men arbetet har kommit igång," säger Biden. Bidenadministrationen tänker enligt pressmeddelandet vidta åtgärder för att se till att flyktingkvoten till och med fördubblas ytterligare till 125 000 flyktingar, men konstaterar att "målet blir svårt att uppnå". Joe Biden lovade under sin presidentvalskampanj att öka flyktingintragningen och bygga upp USA:s flyktingprogram, vilket gjorde att många överraskades av hans tidigare besked i april om att hålla fast vid Trumpadministrationens låga flyktingkvot. USA:s flyktingprogram fungerar skilt från systemet för asylsökande. De flyktingar som antas till USA kommer från många olika länder och genomgår en granskning redan i sina ursprungsländer innan de tas in till USA. Migranter som anländer till den södra gränsen, från Mexiko, söker asyl och genomgår en skild process. yle 210504.

Joe Biden driver på i hbtq- och transfrågor. Läkare ska inte kunna välja bort att medverka till könsförändrande behandlingar. Det är en åtgärd USA:s president Joe Biden nu prioriterar, något som oroar många troende. Vita huset driver samtidigt ett lagförslag som kan försvåra för kyrkor att förkunna biblisk äktenskapssyn. Redan innan Biden valdes pekade konservativa på risken att han skulle låta rättigheter för sexuella minoriteter övertrumfa religionsfriheten. Dessa pekar nu på formuleringar i lagförslaget ”Equality act”, som inom kort kan passera senaten. Vita huset hävdar att förslaget handlar om att skydda hbtq-personer från orättvis och kränkande behandling, men Washington Post påpekade nyligen att Equality act innebär en "historisk kamp" mellan olika gruppers rättigheter. Och religionsfriheten kan bli förlorare. Konkret skulle Equality act kunna innebära att kristna utbildningar där man till exempel utgår från tvåkönsnormen eller där en biblisk äktenskapssyn förordas bland studenter förlorar allt stöd. En annan farhåga bland troende är en våg av stämningar mot arbetsgivare för påstådd diskriminering när en viss övertygelse satts som krav för anställning. NPR (National Public Radio) rapporterar att såväl evangelikaler och katoliker som judiska grupper protesterar mot Bidens förslag. Equality acts nuvarande utformning hotar att förvandla gudstjänstlokaler till allmänna samlingsplatser där staten ska reglera vad som får sägas och ske, menar National Association of Evangelicals (NAE) i ett uttalande. "I stället för noggrant utformade vinn/vinn-lösningar som respekterar alla amerikaner ställer Equality act hbt-personer mot dem som tror att Gud skapade människor som man och kvinna", menar NAE-ledaren Walter Kim. Han anser att förslaget "garanterar årtionden av fortsatt polarisering". Biden-administrationen medverkade också nyligen till en överklagan till domstol i delstaten North Dakota som slagit fast att man inte får tvinga sjukvårdspersonal att medverka vid könsförändrande operationer. Advokaten Luke Goodrich, vid juristfirman Becket som specialiserat sig på religionsfrihetsmål, menar att presidenten vill skapa ett tvång i transfrågan som är "dåligt för föräldrar, läkare och religiös frihet", uppger flera katolska sajter. Världen idag 210504.

Beskedet från Facebook: Trump fortsatt avstängd. USA: s tidigare president Donald Trump förbjuds fortsatt från att använda Facebook. Det beskedet kom idag från sociala medier-jättens så kallade tillsynsråd/granskande kommitté. Trump portades från sajten efter attacken på kongressen den 6 januari. Och experter menar att beslutet idag kan få stora konsekvenser för politikers framtida inflytande via olika sociala medier-plattformar. SR 210505.

Trumpstyre ska ha begärt ut reportrars telefonlistor. Under 2017 ska USA:s tidigare president Donald Trumps justitiedepartement ha begärt ut tre journalisters telefonlistor, skriver The Washington Post. Uppgifterna framkommer i ett brev från justitiedepartementet till tidningen där två av reportrarna fortfarande jobbar och den tredje var anställd när listorna inhämtades. Enligt tidningen ska departementet även ha försökt få tillgång till reportrarnas mejl. I brevet anges inget skäl till att listorna ska ha begärts ut. "Justitiedepartementet bör omedelbart klargöra sina skäl för detta intrång i reportrarnas arbete, en aktivitet som är skyddad av det första grundlagstillägget", säger Washington Posts tillfällige chefredaktör Cameron Barr. Journalisterna rapporterade om Rysslands påverkan på valet 2016AFP. Övervakningen ska ha ägt rum mellan den 15 april och den 31 juli 2017. Omni 210508.

Ginna Lindberg: Öppen kritik mot Trump bestraffas i partiet. Allt tyder nu på att republikanerna kommer peta Liz Cheney från posten som gruppledare i representanthuset. "Det här ses som en bestraffning för att hon öppet och offentligt, gång på gång, har kritiserat Donald Trump och hans felaktiga påståenden om valfusk", säger Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentator. Petas Liz Cheney tyder det på att partiledningen valt väg - Trumps väg. SR 210512.

Donald Trump siktar på att få bort Cheney inför 2022. Ex-presidenten Donald Trump har siktet inställt på att ställa till det för republikanen Liz Cheney inför mellanårsvalet 2022 i USA. I en intervju med Washington Post säger en talesperson för Trump att det är en av ex-presidentens högst prioriterade frågor inför mellanårsvalet. Enligt uppgifter till tidningen har rådgivare till Trump redan träffat flera potentiella kandidater i Wyoming, den delstat som Cheney i dag representerar i kongressen. Detta för att kunna stötta en enda kandidat som bedöms ha god chans att besegra Cheney i primärvalen. Cheney är en uttalad kritiker till Donald Trump och hon har bland annat röstat för att ställa ex-presidenten inför riksrätt. Flera topprepublikaner har ifrågasatt Cheney på senare tid. Omni 210508.
Trumpkritisk republikan petas från tung post. Den amerikanska politikern Liz Cheney har skiljts från sina uppgifter som tredje mäktigaste ledaren för republikanerna i representanthuset efter en omröstning bland sina partikollegor. Cheney har varit en av den tidigare presidenten Donald Trumps starkaste kritiker inom partiet och det är också därför hon skiljs från sin post. Hon kommer dock att sitta kvar i kongressen för partiet. Efter omröstningen sa hon att hon kommer att göra allt för att förhindra att Donald Trump kommer tillbaka som president. SR 210512.
Efter petningen: Ska göra allt för att Trump inte blir president igen. Republikanen Liz Cheney var stridslysten när hon mötte pressen efter onsdagens omröstning, då hon tvingades bort från en av partiets ledarposter i kongressen. "Vi kan inte ha ett parti som både omfamnar konstitutionen och Trumps stora lögn", sa Cheney, och syftade på hans falska påståenden om valfusk. Cheney har varit en av den tidigare presidenten Donald Trumps starkaste kritiker inom partiet och det är också därför hon skiljs från sin post. SR 210512.

Efter cyberattacken - miljoner utbetalt i lösensumma. Colonial Pipeline Company, som driver USA:s största oljeledning och som har blivit utsatt för en stor hackerattack, har nu betalat ut cirka fem miljoner dollar (40 miljoner svenska kronor) till hackarna, enligt nyhetskanalen Bloomberg. Detta går tvärtemot medieuppgifter från tidigare i veckan då det sades att bolaget inte skulle betala ut några pengar. Cyberattacken ledde till att det blev bränslebrist på flera håll i USA. SR 210513.
Joe Biden: Ryska hackare bakom cyberattacken. USA:s president Joe Biden säger att de som låg bakom it-attacken, som stängde landets största oljeledning, agerade från Ryssland. Men han säger också att han inte tror att ryska staten var inblandad i attacken. Biden säger att han ska diskutera frågan med Rysslands president Vladimir Putin. "Vi har starka skäl att tro att de som utförde attacken bor i Ryssland", säger Joe Biden. SR 210513.

Donald Trump kommer att börja med massmöten igen. Tre stora massmöten. Det planerar Donald Trump att hålla i juni och juli, rapporterar New York Post. En källa med insyn har också bekräftat uppgifterna för Bloomberg. Enligt uppgifterna till New York Post så har platserna ännu inte bestämts. Inte heller datumen är bekräftade, men tidningen menar att två ske ske i juni och ett runt nationaldagen den 4 juli. Nyhetsbyrån konstaterar att massmötena var populära och intensiva inslag under Trumps tid som amerikansk president. Sedan han fick lämna Vita huset och flera sociala medier har han inte haft lika stort utrymme att synas. Många har redan spekulerat kring huruvida 75-årige Trump ska ställa upp i presidentvalet 2024, men han har ännu inte lämnat något besked. Omni 210514.

Abortförbud prövas i Högsta domstolen. I USA ska Högsta Domstolen ta upp ett fall som kan komma att få stor betydelse för den mycket polariserande frågan om abort i landet. Det är första gången sedan domstolen fick en konservativ majoritet som abortfrågan nu prövas i HD. Fallet som ska tas upp nu handlar om ett abortförbud efter vecka 15 som röstats igenom i Mississippi. SR 210517.

Mordvåg i USA under pandemin. I USA har gängvåldet och antalet mord ökat dramatiskt runtom i landet under pandemin, de fem största städerna inklusive New York och Chicago hade mellan 30 och 60 procent fler mord än året innan, och även under första kvartalet i år har morden och skjutningarna varit fler än under samma period i fjol. I 57 av de 66 största polisdistrikten i USA ökade antalet mord förra året jämfört med året innan, i Chicago med runt 55 procent enligt en rapport från Major Cities Chiefs Association. Experter pekar bland annat på att den sociala utsattheten förvärrats under pandemin samtidigt som fler vapen finns i omlopp, polisen på flera håll har tvingats omfördela resurser och att andra våldsförebyggande insatser har pausats. SR 210519.

Ny lag i Texas - stoppar abort i sjätte veckan. Texas guvernör Greg Abbott har skrivit under en lag som förbjuder abort efter att hjärtslag kan konstateras hos fostret, rapporterar The Texas Tribune. Det innebär att det blir förbjudet med abort så tidigt som i vecka sex i graviditeten. "Alla ofödda barn med ett hjärtslag kommer att kunna räddas från de förödande aborterna," säger Abbott i ett uttalande. Enligt aborträttsaktivister är den nya lagen en av de mest strikta i hela USA. I stort sett vem som helst får stämma läkare som inte följer den nya lagstiftningen. Omni 210519.

Trump fakturerar 330 000 kronor för livvakters rum. USA:s tidigare president Donald Trump fakturerar säkerhetstjänsten Secret service motsvarande runt 3 200 kronor per dygn för rummen hans livvakter bor i på Mar-a-Lago i Florida, rapporterar Washington Post. Tidningen har begärt ut fakturorna från och med 20 januari i år, när han och hustrun Melania lämnade Vita huset, till 30 april. Under den perioden har han fakturerat motsvarande 330 000 kronor. Enligt uppgifter till tidningen är kostnaden för ett rum livvakterna använt som arbetsyta. Alla tidigare amerikanska presidenter får livvaktsskydd resten av livet, pension samt personal och arbetsplats. Trump kommer enligt tidningen att vistas på sitt resort i Bedminster i New Jersey över sommaren. Omni 210522.

Åtalsjury sammankallad - Trump riskerar brottsanklagelser. Åklagare i New York har sammankallat en åtalsjury som ska fatta beslut om man ska rikta brottsanklagelser mot USA:s förre president Donald Trump. Det handlar om olika ekonomiska brott - framförallt skattebrott. "Ett tecken på att utredningen gått in i ett nytt allvarligare skede", säger Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg. Trump avfärdar alla anklagelser och kallar det för "den värsta häxjakten i amerikansk historia". SR 210526.

Bidens krav: Utred virusets ursprung närmare - ge mig rapport inom tre månader. USA:s president Joe Biden har beordrat amerikanska underrättelsebyråer att vidare utreda om coronaviruset först spreds från djur till människa eller om viruset läckt från ett labb i Kina. Det rapporterar amerikanska medier. I ett uttalande från Vita huset säger Joe Biden att han vill se "fördubblade ansträngningar" och att han vill att det rapporteras tillbaka till honom inom loppet av 90 dagar. Uttalandet kommer efter att flera länder krävt att WHO, som avfärdat labbteorin som "extremt osannolik", utreder frågan på nytt. WHO har kritiserats efter att Wall Street Journal rapporterat om en underrättelserapport som visat att forskare vid Wuhans virologiska institut i november 2019 sökte vård för covidliknande symptom. Biden kräver samtidigt större öppenhet från Kina. Omni 210526.

Mätning: Republikaner vill se Trump kandidera 2024. En majoritet av Republikanernas väljare vill att Donald Trump kandiderar till valet 2024, enligt en mätning från Quinnipiac University som The Hill rapporterar om. Enligt mätningen hoppas 66 procent av partiets väljare på ett försök till comeback i Vita huset. En fjärdedel av republikanerna menar att ex-presidenten inte bör kandidera som president på nytt. Donald Trump själv har inte sagt huruvida han planerar att kandidera igen eller ej, men personer i hans innersta krets har tidigare sagt att han har planer på att ställa upp. Analytiker: Tvärtemot alla förutsägelser om att Trumps politiska karriär är på nedgång. Omni 210526.

Bidens rekordbudget - satsar på välfärd och infrastruktur. USA:s president Joe Biden presenterar idag formellt sitt budgetförslag på runt sex tusen miljarder dollar. Det innehåller framför allt stora satsningar på välfärd och infrastruktur som är kända sedan tidigare. Just nu förhandlar Vita Huset med Republikanerna i kongressen om de delar av budgeten som rör infrastrukturplanen. Båda sidor har närmat sig varandra den senaste tiden men är fortfarande långt ifrån att mötas. Republikanerna är också mycket kritiska till Bidens sammanlagda budgetförslag som de menar är alldeles för kostsamt. Budgeten beräknas, enligt New York Times, bli den största ökningen av federala utgifter sedan efter andra världskriget. SR 210528.

Republikanerna blockerar utredning om stormningen av Kapitolium. I den amerikanska senaten blockerade republikanerna i dag bildandet av en oberoende kommission för att utreda omständigheterna kring stormningen av den amerikanska kongressen den 6 januari. Demokraterna hade behövt tio av senatens republikaner på sin sida för att kunna gå vidare men fick bara med sig sex stycken. Republikanernas ledare i senaten, Mitch McConnell har uttryckt farhågor om att demokraterna ska använda den nu aktuella kommissionens arbete som ett politiskt verktyg. SR 210528.

Macron och Merkel kräver förklaring från Danmark och USA om spionrapport. Franska presidenten Emmanuel Macron och tyska förbundskanslern Angela Merkel förväntar sig att USA och Danmark ger en förklaring efter avslöjandet kring den danska spionrapporten. Uppgifter från utredningen, som publicerades under söndagen, visar att USA:s underrättelsetjänsten NSA spionerat på flera europeiska samarbetspartners. "Det här är oacceptabelt mellan två allierade, och ännu mer mellan allierade och europeiska partners," säger Macron och får medhåll från Merkel. NSA har med hjälp av sin danska motsvarighet FE övervakat datakablar från Amager söder om Köpenhamn. Omni 210531.
Professor: Politiker vet att USA spionerar. Wilhelm Agrell säger att det är en slags underrättelsekonstitution som styr det här och som allmänheten inte har någon insyn i. "Därför kan sådana här avslöjanden te sig obegripliga, men känner man till hur tekniken fungerar och hur avtalen är skrivna, så är det här helt logiskt." Världen idag 210601.

Cyberangrepp mot världens största köttföretag. Det omfattande angreppet mot företaget JBS kan leda till försenade köttleveranser och höjda priser framförallt i USA. Vita huset i USA har uppgett för media att JBS misstänker att cyberangreppet kom från en kriminell hackergrupp baserad i Ryssland. FBI har inlett en utredning. Cyberangreppet sker bara tre veckor efter att oljeföretaget Colonial Pipeline utsattes för ett liknande angrepp, som ledde till bensinbrist i stora delar av USA. Den gången krävde hackarna en lösensumma om över fyra miljoner dollar för att avbryta angreppet, och det var en lösensumma som betalades. SR 210602.

Trump avstängd från Facebook och Instagram till 2023. USA:s förre president Donald Trump stängs av från Facebook och Instagram i två år. Facebook, som även äger Instagram, meddelar på fredagskvällen att Trumps handlingar i samband med stormningen av amerikanska kongressbyggnaden, Capitolium i januari i år är så pass allvarliga att de medför högsta möjliga straff som Facebook kan dela ut. Först i januari 2023 kommer Facebook att överväga om de åter tillåter Trump att öppna ett konto. SR 210604.
Trump om Facebooks besked: "Förolämpning". USA:s tidigare president Donald Trump kallar avstängningen av honom från Facebook för en ”förolämpning”, skriver AFP. Han upprepar även det falska påståendet om att presidentvalet skulle ha varit riggat. "Facebooks beslut är en förolämpning mot rekordet på 75 miljoner människor som röstade för oss i det riggade presidentvalet," säger han i ett uttalande. Donald Trump: "De borde inte komma undan med censur". Omni 210604.

USA: Handel med Kina lider av obalans - har skadat oss. Delar av handelsrelationerna med Kina är ohälsosamma och har under lång tid skadat USA. Det sa USA:s handelsrepresentant Katherine Tai till reportrar på lördagen, rapporterar Bloomberg. Uttalandet kom efter en fråga om USA tänker fortsätta med handelsavtalet som Donald Trump slöt med Kina. Handelsrelationen har dragits med stora obalanser, inte minst när det kommer till hur öppen marknaden har varit för motparten, fortsatte Tai. "USA är beslutet att göra allt vi kan för att återskapa balansen i handelsrelationen med Kina," sa hon enligt nyhetsbyrån. Finansiella diskussioner mellan länderna har trappats upp de senaste veckorna. Omni 210605.

Kamala Harris varning till migranter: Kom inte hit. Det är inte lönt för människor från Centralamerika att försöka ta sig till USA. Det var den amerikanska vicepresidenten Kamala Harris krassa besked när hon besökte Guatemala i går. "Jag vill vara tydlig mot er som överväger att göra den farliga resan till den mexikansk-amerikanska gränsen. Kom inte hit. Kom inte hit (...) om ni kommer till vår gräns kommer ni att få vända om," sa Harris enligt Politico. Resan till Guatemala är Harris första officiella utrikesresa som vicepresident. Ett av huvudsyftena är att få bukt med den stora invandringen till USA från regionen. Harris: Vill fokusera på att hjälpa människor i regionen få ett bättre liv på hemmaplan. Omni 210608.

Professor: Obama stod bakom Sverigespionage. USA:s spionage på europeiska politiker var sannolikt godkänt av dåvarande president Barack Obama. Det uppger professorn Wilhelm Agrell för Världen idag. Han påpekar även att uppgifterna som kommer fram genom spionage kan användas till utpressning och att avlyssning kan ske mot vem som helst via datorn eller mobilen. Läs mer i Världen idag 210608.

Stora underrättelsebrister när Kapitolium stormades. Stormningen av Kapitolium den 6 januari möjliggjordes av brister i kommunikation mellan underrättelsetjänst och polis. Det slår en rapport från två utskott i den amerikanska senaten fast, enligt New York Times. I rapporten framkommer det att FBI varnade för att stora mängder människor planerade för ett ”krig” i huvudstaden, och polisen på Capitol Hill kände till att anhängare till Donald Trump ville ogiltigförklara valresultatet. Den informationen nådde inte tillräckligt många, tillräckligt snabbt, skriver rapportförfattarna. "Misstagen är uppenbara. De symboliseras av det som en av polismännen sa på sin radio under kvällen: ’Har någon en plan?’. Sorgligt nog hade ingen det," säger senator Amy Klobuchar, som är en av huvudförfattarna till rapporten. Omni 210608.
Facebook blockerar Trump till 2023. Facebook stänger av USA:s tidigare president Donald Trump från plattformen i två år. Ex-presidenten är starkt kritisk till beslutet och kallar det för en förolämpning mot dem som röstat på honom. I helgen återvände Trump samtidigt till den politiska scenen. Nätjättar som Facebook, Insta­gram, Twitter och Youtube stängde av Trump från sina plattformar kort efter stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari i år. Nu meddelar Facebook att Trump kommer att vara avstängd till minst januari 2023. I ett uttalande går ex-presidenten, inte förvånande, till storms mot beskedet. "Facebooks beslut är en förolämpning mot de rekordmånga 75 miljoner, och många fler som röstade för oss i det riggade valet 2020. De borde inte få komma undan med att tysta ner och censurera så här, och i slutändan kommer vi att vinna", säger han i uttalandet. Läs mer i Världen idag 210608.

USA och EU vill se ny studie om coronavirusets ursprung. USA och EU planerar att ställa sig bakom ett nytt försök att reda ut ursprunget till covid-19 efter alla motstridiga uppgifter om var utbrottet startade. Det visar ett dokument som Bloomberg tagit del av. USA:s och EU:s diplomater har förberett ett uttalande där de kräver en ny expertledd studie i WHO:s regi, som präglas av transparens och som är fri från påverkansförsök och störningar. USA har tidigare uppmanat Kina att visa alla sina kort så att det kan fastställas om viruset spreds via något djur, eller om utbrottet orsakades av en labbolycka eller något annat. Uttalandet har skrivits ihop inför USA:s och EU:s möte i Bryssel den 15 juni. Omni 210608.

USA köper 500 miljoner vaccindoser - donerar till resten av världen. USA planerar att köpa 500 miljoner doser av Pfizer-Biontechs corona-vaccin och donera till resten av världen, det rapporterar Washington Post och New York Times, som hänvisar till källor inom Vita Huset. President Biden väntas, enligt uppgifterna, presentera planen den här veckan under G7-mötet med världsledare i Storbritannien, dit Biden nu rest. Förra veckan meddelade Vita Huset att USA under juni månad skänker 80 miljoner av sina överblivna vaccindoser, från olika tillverkare, till länder runtom i världen och två tredjedelar av doserna ska delas ut via det globala samarbetet Covax. SR 210609.

Trumps övervakning av demokrater ska utredas. Det amerikanska justitiedepartementet ska utreda uppgifterna om att Trump-administrationen samlat in mobiltelefondata från minst två demokratiska politiker i ett försök att spåra en läcka, rapporterar AP. En av de drabbade politikerna är underrättelseutskottets dåvarande ordförande Adam Schiff som ledde utredningen av Trumps misstänkta kopplingar till Ryssland. Sedan uppgifterna blev kända har de fått hård kritik från demokratiskt håll. Bland annat har talmannen Nancy Pelosi, en av Trumps hårdaste kritiker, kallat förfarandet "fasansfulla", skriver The Hill. Trumpadministrationen begärda ut uppgifterna från Apple. Även uppgifter från politikernas familjemedlemmar begärdes ut. Omni 210611.
Pelosi vill förhöra Trumps ministrar efter avslöjande. Den demokratiska talmannen i underhuset, Nancy Pelosi, vill förhöra två tidigare justitieministrar i den pågående utredningen om hur Trumpadministrationen övervakade politiska motståndare och journalister. Det säger hon i en intervju med CNN. "Det administrationen gjorde (...) är till och med värre än Richard Nixon," sa Pelosi med syftning på Watergateskandalen. Enligt uppgifter ska Trumpadministrationen i hemlighet ha begärt ut mobildata från demokratiska politiker och reportrar på CNN, Washington Post och New York Times för att försöka spåra läckor. De båda tidigare ministrarna som Pelosi nu vill förhöra, Jeff Sessions och Bill Barr, har båda sagt att de inte kände till övervakningen. Pelosi: Orimligt att de inte kände till något. Omni 210613.

"Mamma" tas bort i Bidens dokument. USA:s president Joe Biden underblåser de könsneutrala vindarna som råder i landet. I Vita husets budgetförslag för 2022 har ordet "mamma" bytts ut mot "födande person" vilket har orsakat en del kritik och ilska, rapporterar tidskriften Newsweek. "Fullständigt nonsens. Kvinnor föder, män föder inte", menar en av tidskriftens upprörda läsare. Representanthuset har sedan tidigare antagit en regel om att allt språk i officiella handlingar i huvudsak ska vara könsneutralt. Det gäller dock inte enskilda politikers anföranden eller som ett krav i verksamheten i stort. Trots att inget krav om det råder väljer presidenten, demokraten Joe Biden, ändå att benämna den människa som sätter barn till världen med ett könsneutralt uttryck. Världen idag 210612.

President George W Bush och tron som förvandlar liv. Bush ställde upp i presidentvalet med "medkännande konservatism" som valplattform. Kristna hjälporganisationer skulle inte längre betraktas som något förlegat, utan som institutioner kapabla att ge det staten inte kunde ge människor i nöd: hopp i sina hjärtan för att orka resa sig i livet. Det skriver Ronie Berggren i sin första artikel om George W Bush och hans politiska arv. Världen idag 210615.

Pence utbuad och kallad "förrädare" på kristet möte. USA:s tidigare vicepresident Mike Pence fick inte ett varmt mottagande när han talade vid en kristen konferens i Florida i natt. När Pence äntrade talarstolen började flera i publiken bua och skrika ”förrädare”. 62-åringen låtsades som ingenting och fortsatte med sitt anförande medan vakter körde ut personerna som störde ordningen. Pence har varit en måltavla för anhängare till Donald Trump sedan i början av året, då den dåvarande vicepresidenten sa att han inte tänkte försöka utmana Joe Bidens valseger. Under stormningen av Kapitolium skrek flera att Pence skulle hängas. Omni 210619.

Biskopar trotsar Vatikanen - vill neka Biden nattvard. En majoritet av amerikanska biskopar röstade för förslaget om nattvardsförbud. Med 168 röster för och 55 emot sa biskoparna ja till ett omdiskuterat dokument, som seglat upp som en tvistefråga i Katolska kyrkan i USA. Enligt dokumentet ska politiker som inte står bakom kyrkan i abortfrågan nekas nattvard. Att biskoparna röstat ja till dokumentet innebär dock inte att alla biskopar måste följa de nya riktlinjerna. Bland andra biskop Francis Malooly i Bidens hemförsamling i Wilmington, Delaware, och kardinal Wilton Gregory i Washington D.C. har sagt att de välkomnar Biden till nattvarden i sina kyrkor. Dagen 210622.

Experten: Det som sker i bankerna är ett mysterium - brukar förebåda en krasch. De amerikanska bankernas inlåning till Fed över natten har exploderat och är just nu till och med större än centralbankens stödköp. Exakt varför bankerna inte vågar sitta på pengarna över natt är höljt i dunkel, säger investmentbanken Carlsquares Anders Elgemyr till DI TV. "Det här är en typisk reaktion som brukar ske vid krascherna," säger han. Elgemyr betonar att Fed och kanske också Riksbanken vet vad det är som pågår - men marknaderna har inte en aning. Även om oron fortsätter är det köpläge eftersom Fed kommer att gå in och rädda marknaderna, säger han till DI. Elgemyr: Nånting stort är det som sker. Omni 210622.

Rudy Giuliani blir av med advokatlicens. Ex-presidenten Donald Trumps före detta personliga advokat, Rudy Giuliani, blir av med sin advokatlicens i sin hemstat New York, enligt New York Times. Det innebär att han inte längre har rätt att praktisera juridik i delstaten. Domstolen som tog beslutet säger att de tar bort Giulianis licens efter att han ljög i sitt ämbete som advokat då han representerade den dåvarande presidenten Donald Trump. Lögnerna handlar om falska och vilseledande uttalanden angående valfusk i samband med det amerikanska valet 2020. Omni 210624. Rudy Giuliani is suspended from practicing law in New York over false statements about Trump election loss. CNBC 210624.

Trump talade om valfusk och "katastrofen Biden" vid sitt första kampanjevenemang på länge. USA:s tidigare president Donald Trump har deltagit i sitt första kampanjaktiga evenemang efter att han lämnat Vita huset. I sitt 90 minuter långa tal inför flera tusen anhängare i Wellington i delstaten Ohio redogjorde Trump inte för sina framtidsplaner desto närmare, men han antydde att han kan tänka sig att försöka ta sig till Vita huset igen. Det förblev ändå oklart om han tänker ställa upp i presidentvalet år 2024. Trump befann sig på platsen mest för att visa sitt stöd för sin tidigare medhjälpare Max Miller som vill bli kongressledamot för Republikanska partiet i valet nästa år. Miller utmanar den sittande kongressledamoten Anthony Gonzales, som var en av de tio republikanska ledamöter som röstade för riksrättsåtal mot Trump efter anstormningen av kongressbyggnaden i januari. Samtliga tio kan vänta sig hämndaktioner från Trumps sida, det har ex-presidenten meddelat. Miller berömde Trump däremot generöst - han kallade honom för en storartad patriot och en fantastisk person som älskar människorna i Ohio. Trump passade i sitt tal på att upprepa sina tidigare beskyllningar om valfusk. "Det var århundradets blåsning och århundradets brott," sa Trump. Han kritiserade också hårt sin demokratiska efterträdare Joe Biden. Enligt honom är Biden en katastrof och USA går ett dystert öde till mötes under pågående presidentperiod. "Joe Biden ruinerar vår nation inför våra ögon," sa Trump och avsåg med detta bland annat Bidens invandringspolitik. Yle 210627.

Vinst för USA:s hbtq-rörelse i toalettstrid. Högsta domstolen i USA väljer att inte pröva domstolsbeslutet att låta en transsexuell student använda vilken toalett han vill, rapporterar amerikanska medier. Fallet gäller studenten Gavin Grimm som anmälde sin skola i Virgina för diskriminering efter att de förbjudit honom att använda herrtoaletten, trots att det är det kön som han identifierar sig med. Beslutet ses som en stor vinst för hbtq-rörelsen, som varit orolig över att domstolen skulle häva den tidigare domen, skriver CNN. Omni 210628.

Mexiko legaliserar marijuanabruk. I Mexiko blir det nu lagligt att odla, köpa och konsumera marijuana för privat icke medicinskt bruk, efter beslut från Högsta domstolen. Mexiko blir det tredje landet i världen som gör så, de andra är Uruguay och Kanada. Nu måste kongressen ta fram den lag som ska reglera marijuanabruket, bland annat vad avser åldersgräns och på vilka platser man ska kunna använda drogen. SR 210629.

Donald Trumps företag åtalas för skattebrott. I USA kommer idag den tidigare presidenten Donald Trumps företag och hans chefsekonom att åtalas för brott, enligt källor till flera amerikanska medier. En åtalsjury har de senaste veckorna gått igenom den bevisning som åklagarna har tagit fram i en flera år lång utredning av Trumps företagsimperium. Åtalen handlar om skatterelaterade brott. Donald Trump själv kommer inte åtalas idag, enligt de här uppgifterna, men utredningen kommer att fortsätta. SR 210701.

Biden begär utredning av it-attacken. USA:s president Joe Biden har begärt att landets underrättelsetjänster ska utreda vem som låg bakom den globala it-attack som bland annat tvingade svenska Coop att stänga sina butiker igår. Enligt experter kan tusentals företag runtom i världen ha påverkats av hacker-attacken mot det amerikanska företaget Kaseya. Enligt flera internationella medier är det en rysk hackergrupp som ligger bakom attacken, syftet antas vara att utpressa bolag att betala lösesummor. SR 210704.

New York utlyser nödläge efter våldsam nationaldag. Minst 150 människor dödades i mer än 400 skjutningar runt om i USA i samband med den amerikanska nationaldagshelgen den 4 juli, rapporterar CNN. 26 av dessa sköts i New York, vilket har lett till att delstaten nu har utlyst nödläge. Det är första gången en amerikansk delstat utlyser nödläge på grund av vapenvåld. SR 210706.

Trump stämmer Twitter och Facebook. USA:s tidigare president Donald Trump stämmer företagen Twitter, Facebook och Google för att de har stängt hans sociala media-konton. Juridiska experter i USA tror att den förre presidentens möjlighet att vinna processen är minimal, men att stämningen ändå kan mobilisera hans sympatisörer. Trump har fått betydligt mindre genomslag i den offentliga debatten under våren. SR 210708.

Röstade trots villkorlig dom - riskerar 40 års fängelse. En 62-årig man från Texas som köade i sju timmar för att rösta i delstatens primärval har gripits misstänkt för olovlig omröstning, skriver amerikanska medier. Det eftersom han fortfarande var villkorligt frigiven när han lade sin röst i mars 2020, och en tidigare röst i valet 2018. Mannen, som heter Hervis Earl Rogers, sitter nu häktad och kan få ett straff på upp till 40 år i fängelse - 20 år vardera för de två händelserna, skriver New York Times. En av Rogers advokater, Tommy Buser-Clancy, säger till tidningen att han trodde att han kunde rösta i primärvalet. "Åtalet mot Rogers visar verkligen farorna med att överkriminalisera valkoden och processen då man deltar i ett demokratiskt samhälle," säger han. Åtalet mot Rogers lades fram av Texas chefsåklagare Ken Paxton, som just nu utreds för tjänstefel för att ha utmanat Joe Bidens seger i presidentvalet i domstol. Runt 5,2 miljoner amerikaner uppskattas inte kunna rösta på grund av att de dömts för brott - oproportionerligt många är svarta NY Times. Rogers greps över ett år efter att han röstat Washington Post. Rogers dömdes för inbrott på 1990-talet. Omni 210711. Kommentar: Ingen rim och reson för ett sådant mindre brott.

USA vill inte skicka militär till Haiti. USA kommer inte skicka några amerikanska trupper till Haiti, enligt uppgifter i amerikanska medier. Haiti ligger ungefär hundra mil från Floridas kust, och USA har ett egenintresse i att läget i den karibiska önationen ska vara stabilt. Men president Joe Biden vill inte påbörja en ny militär utlandsinsats. SR 210711.

Våldsvåg i USA: 150 blev ihjälskjutna under en helg. En våg av vapenvåld plågar USA och då framför allt "svarta stadsdelar". Under nationaldagshelgen dödades minst 150 personer i skottlossningar - och antalet personer som skjuts ihjäl ökar kraftigt. Ekonomisk osäkerhet och arbetslöshet lyfts fram som tänkbara orsaker till det ökade våldet, men även att poliser har tagit ett kliv tillbaka efter George Floyds död. Nationaldagshelgen den 4 juli är en av USA:s största folkfester och i år blev helgen extra firad då en rad delstater hade släppt på restriktionerna och många människor var ivriga att komma ut efter pandemins hemmasittande. Men på en del håll blandades festandet och fyrverkerierna med ljudet av skottlossning. Minst 150 människor dödades i mer än 400 skjutningar runt om i landet mellan fredagen och söndagen, rapporterar CNN. Chicago hade sin våldsammaste helg hittills i år, med 99 skjutna och 17 döda. Bland de skadade finns minst 11 barn. Läs mer i Världen idag 210712.

Tusentals tolkar evakueras - hjälpte militären i USA. USA kommer att inleda evakueringar av tusentals afghaner som under åren samarbetat med amerikanska styrkor. Det rapporterar amerikanska medier. Evakueringen rör bland annat tusentals tolkar, eftersom de riskerar att dödas av talibaner. Uppåt 100 000 personer kan få komma till USA, eftersom de utsatta afghanerna även får ta med sig sina familjemedlemmar. Flera tolkar har dock redan dödats. Talibanerna har snabbt tagit över stora delar av Afghanistan sedan Nato-styrkor dragit sig tillbaka. Biden: "Vi kommer att stötta er, precis som ni stöttade oss." Evakueringarna inleds i slutet på juli. Omni 210714.

Prolife-predikant ratades av sin bank - startar därför ny. Vi vill inte ha med dig att göra - det beskedet fick kristne evangelisten Nick Vujicic av sin bank efter att han hade talat om "dödandet av ofödda barn" i en tidningsintervju. Nu startar Vujicic Pro Life Bank, en bank som särskilt välkomnar abortkritiker. Läs mer i Världen idag 210714.

USA:s högste general ska ha jämfört Trump med Hitler. Under Donald Trumps sista veckor i Vita huset befarade USA:s högste general Mark Milley att Trump skulle försöka använda militären för att stanna kvar vid makten. Det hävdar författarna till en bok om Trumps sista år på presidentposten, enligt Washington Post. Trumps påståenden om valfusk ska ha fått Milley att jämföra Trump med Adolf Hitler, och dennes agerande efter riksdagshusbranden 1933 - som blev en förevändning för avskaffandet av den tyska demokratin. "Det här är ett 'reichstag'-ögonblick. Det här är en führers budskap, ska Milley ha sagt om Trump enligt boken "I alone can fix it", skriven av Washington Post-reportrarna Carol Leonnig och Philip Rucker. En talesperson för Milley har avböjt att kommentera. Milley när Biden svors in: Ingen har ett större leende på läpparna än jag. Flera toppgeneraler övervägde att avgå under Trumps sista dagar. Enligt uppgift trodde Milley att Trump försökte skapa oro i samhället, för att ha en ursäkt att kalla in militären. Boken är skriven av två reportrar på Washington Post. Omni 210715.

Dokument uppges visa rysk plan för att få Trump vald. Rysslands president Vladimir Putin gav personligen sina underrättelsetjänster klartecken att arbeta för att Donald Trump skulle vinna presidentvalet 2016. Det skriver The Guardian som påstår sig ha tagit del av läckta dokument. I dokumenten framgår det att Kreml trodde att en Trumpseger skulle vara gynnsam för Ryssland. Bland annat bedömde man att Trump skulle skapa social oro i USA och försvaga den amerikanska förhandlingspositionen. Experter som tidningen har talat med bedömer dokumenten som äkta. Dmitrij Peskov, talesperson för den ryska regeringen, förnekar att sådana möten ägt rum. I dokumenten skriver ryssarna att Trump är "impulsiv, labil och lider av mindervärdeskomplex". Det står också att Ryssland har komprometterande information om Trump. Omni 210715.

Merkel i Vita huset för sista gången. I går tog en amerikansk president för sista gången emot Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Vita Huset, och inte helt överraskande handlade mötet en del om gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland. "Vi har kommit fram till olika slutsatser om vad projektet innebär", sa Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter mötet. Joe Biden poängterade ändå att de är överens om att Ryssland inte kommer tillåtas att använda gasledningen som ett sätt att utöva påtryckningar mot grannländerna. SR 210716.

Arizona räknade miljoner röster - fann 200 avvikelser. Valmyndigheten i Arizona har hittat färre än 200 potentiellt felaktiga valsedlar efter att ha räknat de över tre miljoner röster som lades i presidentvalet 2020, rapporterar AP. Myndigheten fann 182 röstsedlar som ledde till ytterligare granskning. Så här långt har bara fyra av dem lett till brottsutredningar - och ingen har lett till fällande dom. Man har också konstaterat att ingen röst räknats två gånger." Uppgifterna är de senaste i raden att motbevisa Donald Trumps ogrundade anklagelser om valfusk, och påståendet att han var den rättmätige vinnaren av valet. De fyra brottsutredningarna handlar om två republikanska röster och två demokratröster. Granskningen har varit både kostsam och tidskrävande. Trumpanhängare trycker på för fler granskningar av valsedlar. Omni 210717.

Delstat får rätt att stoppa abortliberal sexualundervisning. Högsta domstolen i den amerikanska delstaten Iowa har beslutat att de lokala myndigheterna har rätt att stoppa sexualundervisning som olika organisationer bedriver. En av dem är Planned Parenthood. Monica Cline, tidigare lärare i sexualundervisning för organisationen, välkomnar beslutet. Domstolen i Iowa motiverar sitt beslut med att organisationer som förespråkar och tillhandahåller abort saknar konstitutionell rätt att göra det. Domstolens beslut är stadfäst som lag och ger staten rätt att stoppa organisationer att påverka unga genom sexualundervisning. Iowas republikanska guvernör Kim Reynolds lovordade den nya lagen. "Det är ett viktigt beslut. Skattebetalarna inte ska behöva finansiera abort," säger hon enligt Catholic news agency. Världen idag 210718.

Bidens hemkyrka låter presidenten ta nattvarden. President Joe Biden kommer inte att bli nekad nattvarden när han besöker "sin" katolska kyrka i Washington, även om hans åsikter om abort skiljer sig från kyrkans. Det budskapet ger nu församlingsrådet i Heliga treenighetens församling. "Heliga treenighetens katolska kyrka kommer inte att neka någon som vill ta emot nattvarden," skriver församlingsrådet i ett uttalande. Därmed väljer församlingen sida i den såriga debatt som just nu skär igenom landets katolska kyrka. Världen idag 210718.

Fängelse för att ha deltagit i stormningen av USA:s kongress. I dag dömdes ännu en av deltagarna i stormningen av kongressen i Washington den 6 januari, i det första brottmålet efter händelsen. Den 38-årige mannen från Florida döms till åtta månaders fängelse för att ha förhindrat kongressens arbete. Han har erkänt och säger att han ångrar sig. Han finns med på flera bilder inifrån kongressen men det finns inget som tyder på att han deltagit i våldsamheter eller vandalisering. SR 210719.

11 000 ihjälskjutna - kan bli dödligaste året på länge. Hittills i år han 11 000 människor skjutits ihjäl i USA. Det gör att 2021 förutspås bli landets dödligaste på flera decennier enligt statistik från Gun Violence America. I slutet av juni varnade president Joe Biden för att sommaren skulle kunna bli våldsam och lade fram en strategi för att stoppa det dödliga våldet. Däri ingår bland annat en möjlighet för delstaterna att omfördela covidstöd till program för att förhindra vapenvåld. "Det känns som vi har försökt lösa det här hela min karriär. Det finns ingen lösning som fungerar överallt, men vi vet att vissa saker fungerar," säger Biden och menar att de måste strypa tillgången på vapen, enligt ABC News. Se statistiken över antalet vapenbrott i USA. Omni 210719.

Trump-medarbetare åtalas - misstänks ha varit utländsk agent. Thomas Barrack, som ansvarade för den tidigare presidentens installation efter valsegern, har gripits misstänkt för att ha agerat som agent åt Förenade Arabemiraten. Thomas Barrack ska enligt åtalet inte ha berättat att han drivit Förenade Arabemiratens intressen medan han samtidigt fungerade som en informell rådgivare åt Trump. Han anklagas också för att ha ljugit för FBI. Barrack nekar till brott. SR 210720.

Amish-grupp i USA vann seger i HD. Den amerikanska HD-domen som erkände en katolsk organisations rätt att inte placera barn hos samkönade par, har nu blivit prejudikat i ett annat religionsfrihetsfall. Den här gången handlar det om myndighetskrav på en grupp inom Amish gällande installation av tankar för avloppsvatten. Läs mer i Världen idag 210722.

Fauci: "USA på väg åt fel håll - så frustrerande". Den skenande coronasmittan i USA hade kunnat undvikas, menar landets smittskyddschef Anthony Fauci. "Det här är framför allt ett problem bland ovaccinerade, därför vädjar vi i princip om att de ska gå och vaccinera sig," säger han i en intervju med CNN. Drygt 49 procent av USA:s befolkning har fått båda sprutorna. För att få upp siffrorna vill Fauci att guvernörer och borgmästare i delstater med många ovaccinerade ska gå ut och uppmana invånarna till att vaccinera sig. "Vi är på väg åt fel håll. Det är väldigt frustrerande," säger han. 30 stater har ännu inte lyckats vaccinera halva befolkningen. Omni 210725.

Flera hundra tjänstemän sjuka med "Havannasyndromet". Flera hundra anställda inom den amerikanska utrikestjänsten och deras familjemedlemmar har de senaste åren blivit sjuka med mystiska och oförklarliga symptom. Enligt CIA-direktör William Burns är det sannolikt att sjukdomsfallen är ett resultat av att någon avsiktligt försökt skada tjänstemännen. CIA har nu inlett en egen utredning av vem som ligger bakom. SR 210729.

Biden: Ge 100 dollar till alla som vaccinerar sig. USA:s president Joe Biden uppmanar lokala och statliga myndigheter att erbjuda varje amerikan 100 dollar för att vaccinera sig, rapporterar flera medier. Utspelet kommer efter att smittspridningen ökat kraftigt i USA den senaste månaden genom deltavarianten. "Ingen uppgift är mer brådskande än att få kontroll över pandemin, och det finns inget bättre verktyg än vaccination", skriver finansdepartementet i ett uttalande. Myndigheterna uppmanas söka finansiering från en statlig jättefond. Omni 210729.

Uppgifter: Donald Trump försökte få valet underkänt. Bara några veckor innan Joe Biden skulle tillträda på den amerikanska presidentposten försökte den då avgående presidenten Donald Trump pressa landets justitiedepartementet att förklara valet ogiltigt. Det skriver New York Times med hänvisning till kongressdokument. I slutet på december ska Trump ha ringt till vice justitieminister Jeffrey Rosen som då förklarade att departementet inte hade makt att ändra valresultatet. "Bara säg att valet var ogiltigt och låt mig sköta resten," ska Donald Trump då ha svarat. Tidningen har kommit över anteckningar från samtalet mellan Trump och Rosen. Omni 210730.

Fullvaccinerad Lindsey Graham sjuk i covid-19. Den republikanske senatorn Lindsey Graham har insjuknat i covid-19 trots att han är fullt vaccinerad, rapporterar Fox News. Enligt ett uttalande kommer han nu att isolera sig i tio dagar. "Jag är glad att jag var vaccinerad för jag är övertygad att om jag inte fått vaccin hade jag inte mått så bra som jag gör nu. Mina symptom hade kunnat vara mycket värre," säger han. Graham uppger att han tog kontakt med vården under måndagsmorgonen och senare meddelades att provsvaret var positivt. Han har även synts till i den amerikanska kongressbyggnaden under måndagen, rapporterar The Hill. Han liknar symptomen med en bihåleinflammation. Graham började känna av symptomen i lördags. Han uppges vara den första vaccinerade senatorn att testa positivt för covid-19. Omni 210802.

Hälften av USA:s befolkning fullvaccinerad. I USA har nu över hälften av befolkningen, drygt 165 miljoner människor, blivit full-vaccinerade mot covid-19. Milstolpen kommer ungefär åtta månader efter att USA började vaccinera. Hälften av den vuxna befolkningen i USA var dock färdigvaccinerade i slutet på maj. I Sverige har drygt 54 procent av den vuxna befolkningen fått två doser covid-19-vaccin, enligt Folkhälsomyndigheten. SR 210807.

Häxor verksamma inom BLM-rörelsen: "Andlig praktik". Att bygga altaren, göra reningsritualer och hälla ut dryckesoffer till minne av dem som dödats av polisen. Sådant ingår i Black Lives matter-rörelsens demonstrationer i USA, rapporterar P1-programmet Människor och Tro. Läs mer i Världen idag 210810.

USA:s senat godkänner gigantiskt infrastrukturpaket. Den amerikanska senaten har godkänt infrastrukturpaketet på 1 000 miljarder dollar, skriver CNBC. Mer än hälften går till saker som transporter och bredband. "I dag tar senaten ett decennium försenat steg för att återuppliva Amerikas infrastruktur och ge våra arbetare, våra företag, vår ekonomi verktygen för att lyckas under 2000 -talet," säger Chuck Schumer, majoritetsledare i senaten. Nästa steg är en omröstning i representanthuset, som kan bli betydligt skakigare, enligt WSJ. Om paketet går igenom är det en stor framgång för USA:s president Joe Biden. Omni 210810.

Skogsbränder hotar vinskördar i Kalifornien: "Oroväckande". Den omfattande skogsbranden Dixie som just nu härjar i norra Kalifornien är den näst största branden i delstatens historia. Bränderna, men också torkan, slår hårt mot den för delstaten så viktiga vinindustrin. "De rökskadade ju en enorm vindruvor så det är många vintillverkare som inte kunnat släppa något", säger Adam Sabelli-Frisch, vinmakare i Kalifornien. SR 210814.

Lag som skyddar ofödda räddas kvar. I senaten i USA har man nu röstat för att behålla det så kallade Hyde Amendment. Den demokratiske senatorn Joe Manchin övergav partilinjen och röstade med 49 konservativa senatorer för att fortsatt hindra att federala pengar används till aborter i USA. Hyde Amendment klubbades igenom i senaten efter att den demokratiske senatorn Joe Manchin röstade med de 49 konservativa motståndarna. Lagen, som förbjuder att federala pengar används för aborter och som måste förnyas varje år, har haft stöd av alla presidenter sedan Jimmy Carter, skriver den kristna nyhetssajten Christian Headlines. Det innebär att även demokratiska presidenter presidenter som Bill Clinton och Barack Obama har skrivit på budgetar som har innefattat Hyde Amendment. President Biden är dock emot lagen, liksom demokratiska ledamöter i senaten och kongresshuset. Lagen har därmed räddats kvar genom Joe Manchins röst. Världen idag 210814.

Bakslag för Joe Bidens tvingande "transmandat". En federal domstol i Texas har blockerat Biden-administrationens så kallade "transmandat", som skulle ha tvingat amerikanska läkare och sjukhus att utföra könsförändrande operationer. Luke Goodrich, vicepresident för religionsfrihetsorganisationen Becket, beskriver domen som "en seger för medkänsla, samvete och sunt förnuft". "Ingen läkare borde bli tvingad att utföra kontroversiella, medicinskt ej understödda, procedurer som går emot deras samvete och som skulle kunna vara djupt skadliga för deras patienter," säger Goodrich vidare, enligt Beckets pressmeddelande, med anledning av domen. Tidningen Christian Post förklarar att transmandats-regeln uppstod redan under Obamas administration, och sedan återinfördes under den nuvarande Biden-administrationen, med krav på att medicinska anläggningar och hälsoförsäkringsbolag måste täcka och utföra könsförändrande procedurer och även aborter. Världen idag 210814.

Biden försvarar USA:s tillbakadragande. USA:s president Biden försvarade landets tillbakadragande från Afghanistan i sina första kommentarer sedan talibanerna tog över. "Det var aldrig tänkt att målet skulle vara att skapa en enad och centraliserad demokrati i Afghanistan utan att förhindra terrordåd på amerikansk mark", sa Biden bland annat. Han medgav samtidigt att talibanernas offensiv gått snabbare än väntat, men att det tydliggjorde att det var rätt beslut att dra sig ur. "Amerikanska soldater ska inte slåss i ett krig som afghanska styrkor inte själva är beredda att slåss i", sa Biden. SR 210816.
Trump: "Ett av de största nederlagen i USA:s historia." Den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump säger i ett uttalande att den nuvarande presidenten Joe Biden borde avgå för att han har låtit talibanerna ta makten i Afghanistan, skriver Trumps talesperson Liz Harrington på Twitter. "Det Joe Biden har gjort i Afghanistan är legendariskt. Det kommer att kommas ihåg som ett av de största nederlagen i USA:s historia!" skriver Trump i uttalandet. Biden möter hård kritik från flera håll för att ha skyndat på tillbakadragandet av de amerikanska soldaterna från Afghanistan och kritikerna menar att han därmed gett talibanerna ett läge att ta makten i landet. Tidigare presidenter, som Barack Obama och Donald Trump själv, har också velat dra tillbaka den amerikanska militären ur landet men har avvaktat på grund av motstånd från militära ledare och politisk oro, skriver AFP. Omni 210816.
Republikanerna tar bort hyllning till Trumps avtal. USA:s expresident Donald Trump och det Republikanska partiet i USA var snabba med att hylla det fredsavtal som Donald Trump mäklade mellan Afghanistan och Talibanerna. Men nu har hyllningen tagits bort från partiets hemsida, rapporterar Washington Posts Dave Weigel. Planen att dra tillbaka USA:s trupper från Afghanistan beslutades under Trumps tid i Vita huset och Trump var den presidenten som förhandlade fram det preliminära fredsavtalet mellan parterna i Afghanistan. På sin hemsida skrev republikanerna "President Trump skapar fred i Mellanöstern". Men nu är hemsidan borttagen. Trump har under dagen sagt att Joe Biden borde "avgå i vanära" över krisen i Afghanistan. Omni 210816.

Bob Dylan anklagas för övergrepp på flicka 1965. Artisten och Nobelprisvinnaren Bob Dylan anklagas för sexuella övergrepp. I en nyligen inlämnad stämningsansökan anklagas han för att ha utnyttjat en 12-årig flicka 1965, skriver New York Post. Övergreppen ska ha skett vid ett flertal tillfällen och enligt stämningsansökan ska han ha gett flickan droger och alkohol innan övergreppen. Bob Dylan ska under sex veckor i april till maj 1965 ha blivit vän med flickan genom sin stjärnstatus och skapat en känslomässig relation till henne. Händelsen ska ha utspelat sig i hans lägenhet på Chelsea hotel i New York. Bob Dylans advokat har avstått att kommentera anklagelserna. Stämningsansökan lämnades in i fredags. "Nederlaget hon drabbades av, inklusive depression, förnedring och ångest, är av permanent och varaktig karaktär" står det i stämningsansökan. Omni 210816.

Antifa-medlem attackerade bönemöte - tog själv emot Jesus. Dagen efter att en kristen bönesamling attackerats av vänsterextrema Antifa i Portland, USA, återvände kristna till samma plats för en ännu större samling, som blev svårare för Antifa-anhängarna att ge sig på. En av dem som attackerade tog i stället emot Jesus och blev frälst. Världen idag 210818.

Kostnaden för kriget ökar - uppe i 20 000 miljarder kronor. Sedan USA invaderade Afghanistan 2001 har insatsen kostat supermakten nära 2 300 miljarder dollar, motsvarande 20 000 miljarder kronor. Det visar en analys från amerikanska Brown University, skriver SvD Näringsliv. "Det är en enorm summa, även i amerikansk kontext. Med de pengarna skulle USA kunna förse sina pensionärer med gratis sjukvård i tre år," säger ekonomiprofessor Tore Ellingsen. Samtidigt väntas summan växa ytterligare då sjukvården av veteraner samt räntebetalningar av krigslånen fortsätter. Nationalekonomen Ola Olsson konstaterar att USA:s statsskuld har skenat vilket skulle kunna bli ett problem när räntorna stiger. Insatsen har kostat 2,6 miljarder kronor om dagen. Omni 210818.

Talibanerna tillåts på Twitter - Trump är ännu portad. Talibanernas båda talespersoner, Suhail Shaehee och Zabihullah Mujahid, har exempelvis Twitterkonton som har varit aktiva i flera år och de har över 300 000 följare vardera. Förhärligande av våld är inte tillåtet på Twitter. Ändå kommer mediejätten låta talibanerna vara kvar på sajten. Donald Trump förblir dock avstängd. Flera amerikanska republikaner protesterar nu mot Twitters beslut att låta talibanerna fortsätta använda tjänsten, samtidigt som Trump fortfarande är avstängd, vilket de menar visar på dubbelmoral. Den brittiske akademikern Adrian Hilton, som föreläser om politik, filosofi och politisk teologi, tycks vara inne på samma spår. "Twitter bannlyste Donald Trump för att ha uttryckt stöd för upprorsmakare som stormade Kapitoleum. Twitter tillät talibanernas officiella talesman att live-tweeta Muhajideen-terror, förvärvandet av vapen, stormande av den afghanska huvudstaden och ockupationen av presidentpalatset", skriver han på Twitter. Världen idag 210819.

Analyser: Nu är det slut på Bidens smekmånad. USA:s president Joe Biden har inte lyckats ge ett tillfredsställande svar på varför han misslyckades med att förutse den afghanska statens snabba kollaps. Det skriver CNN:s politiske reporter Stephen Collinson i en analys. "Efter sju månader vid makten så får han inte cred bara för att han inte är Trump", skriver han och tillägger att Biden inte inger förtroende med sitt agerande. Tracy Wilkinson skriver i LA Times om USA:s snedsteg i att försöka skapa en självständig afghansk armé som likande deras egen utan att de var redo för det och utan att ta kulturella aspekter så som korruption i beaktande. Stephen Collinson: Bidens rykte i världen har fått sig en törn. Omni 210820.

New Yorks första kvinnliga guvernör har svurits in. Vid midnatt, lokal tid, svärs Kathy Hochul in som guvernör för delstaten New York - hon blir därmed den första kvinnan på posten någonsin. Hochul ersätter den högprofilerade Andrew Cuomo, som valde att avgå efter att en rad kvinnor anklagat honom för sexuella trakasserier. Cuomo, som nekat till anklagelserna, hävdade i ett tal som släpptes på måndagen att utredningen om honom haft politiska syften, och att medierna behandlat honom orättvist. SR 210824.

Pompeo: Nonsens att jag och Trump ligger bakom kaoset. Flera utrikespolitiska analytiker menar att USA:s förre president Donald Trump och hans utrikesminister Mike Pompeo delvis är ansvariga för situationen i Afghanistan. Men i en intervju med National Review slår den före detta utrikesministern tillbaka mot kritiken. "Det är nonsens, det är till och med nonsens på styltor," säger han till tidningen. Bland kritikerna finns bland annat två av Trumps rådgivare som menar att Pompeo var med och skrev under ett ”kapitulationsavtal” med talibanerna som ledde till den nuvarande situationen. "Efter vi skrev avtalet gick vi från 15 000 soldater till 2 500 och vi hade fortfarande kontroll på situationen. Det är nästa tre gånger så många amerikanska soldater där nu och det är totalt kaos," säger Pompeo som menar att Biden var alldeles för snabb med att dra sig tillbaka när talibanerna avancerade. Pompeo menar att Biden och hans administration har skulden för situationen. Omni 210824.

Inga klara svar om virusets ursprung i Biden-rapport. USA:s president Joe Biden har tagit emot en hemligstämplad rapport från amerikansk underrättelsetjänst om coronavirusets ursprung. Men den ger inte några tydliga svar på huruvida spridningen av viruset var en del av en naturlig process eller resultatet av en labbläcka, rapporterar Washington Post med hänvisning till källor. Rapporten är resultatet av den 90 dagar långa utredning som Biden gav sin underrättelsetjänst i uppdrag att genomföra i våras och delar av den väntas släppas till allmänheten om några dagar. Tidningens källor säger att personer inom den amerikanska underrättelsetjänsten inte lyckats nå konsensus om virusets ursprung, trots att de analyserat all tillgänglig information. Omni 210825.

Över 100 000 patienter med covid inlagda på sjukhus. Över 100 000 människor är inlagda på sjukhus på grund av covid-19 i USA just nu. Det är det högsta antalet sjukhusinläggningar på sju månader, skriver ABC News. Enligt kanalen visar nationell data från landet att antalet sjukhusinläggningar per 100 000 invånare som är yngre än 29 år är just nu är högre än vid något annat tillfälle under pandemin. Antalet barn som läggs in på sjukhus ökar också just nu. Ny studie visar att ovaccinerade löper 29 gånger högre risk att behöva läggas in på sjukhus med covid-19. Data över USA:s covidpandemi. Omni 210825.

Analys: Biden lämnar sina allierade i sticket. När Joe Biden beslutade sig för att USA ska lämna Afghanistan den 31 augusti lämnar han sina allierade i sticket. Det skriver CNN:s Luke McGee i en analys. Han skriver om att Storbritanniens premiärminister Boris Johnsson under tisdagen vädjade till USA att de skulle stanna i landet längre. Men Bidens svar blev ett tydligt nej. "De allierade i främst Europa ser det här som att USA lämnar konflikten och tvättar sina händer från en konflikt de själva till stor del skapade", skriver han. McGee skriver också att flyktingarna från konflikter i Mellanöstern ofta hamnar i Europa, inte i USA. Det är något som PBS Tazreena Sajjad också skriver i sin analys. Hon skriver att Europa i sig inte tar emot särskilt många flyktingar från just Afghanistan. Istället hamnar flyktingarna i enskilda länder som Tyskland, Österrike, Frankrike och Sverige. Omni 210825.

Intern kritik mot Biden: "Känner inte igen honom". Demokrater i kongressen distanserar sig från Joe Biden efter USA:s blodiga tillbakadragande från Afghanistan, rapporterar CNN. "Jag vill ha svar på frågorna. Efter de senaste veckorna känner jag, likt många amerikaner, en ångest och oro över vad som kommer att hända och över vad som hände," säger representanthusledamoten Debbie Dingell. Andra säger att Biden borde ha haft bättre beredskap för att den afghanska regeringen kunde falla och en plan för en mer ordnad evakuering. Biden kritiseras även av Meghan McCain, dotter till den avlidne senatorn John McCain och vän till Bidens familj. "Det här är extremt svårt för mig att säga: [...] Den här mannen som håller tal i tv, jag känner inte igen honom [...] Det här är lika kaotiskt som Trump, bara på ett annat sätt", skriver hon på Twitter. Omni 210901.

Biden liknade amerikansk militär vid profeten Jesaja. När USA:s president höll pressträff efter terrorattacken vid Kabuls flygplats som dödade flera amerikanska soldater jämförde han deras beslut att ta värvning med profeten Jesajas svar på Guds kallelse i Bibeln - något som nu ifrågasätts. "Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?" Amerikansk militär har under lång tid svarat: "Här är jag Herre, sänd mig." Så sade Joe Biden när han citerade Jesaja 6:8 vid ett uttalande efter förra veckans terrorattack vid flygplatsen i Kabul, vilken krävde flera människoliv. Presidenten liknade således amerikaners beslut att ta värvning och åka till Afghanistan för att strida med Bibelns Jesaja, som svarade ja på Guds kallelse att bli profet. Många kristna amerikaner har tagit avstånd från bibelliknelsen och menar att den blandar nationalism med kristen tro. Världen idag 210901. Kommentar: Dåligt omdöme av Biden.

Kristna och andra utsatta flögs ut ur Afghanistan. Nazarene Fund och deras samarbetspartners lyckades få ut omkring 5 000 utsatta personer, däribland kristna, ur Afghanistan innan USA stoppade sina flygningar ut ur landet. USA har fått kritik för att man inte tagit med religiösa minoriteter bland dem som prioriterats vid den stora evakueringen. Genom ett upprop lyckades Nazarene Fund på kort tid samla in 28 miljoner dollar till evakueringen, rapporterar Faithwire. Tack vare dessa medel kunde organisationen arrangera tre flygningar från Kabul, med totalt 5 000 personer ombord. Bara tre länder har gått med på att ta emot flyktingarna, enligt en av organisationens ledare, programledaren Glenn Beck, utan att säga vilka det rör sig om. Han anklagar USA för att aktivt ha motarbetat den privata insatsen, utan att förklara exakt på vilket sätt. "Utrikesdepartementet har hindrat oss hela tiden. UD och Vita huset har varit vårt största problem. Alla andra har samarbetat, lagt skiljaktigheter åt sidan och försökt få ut människor på ett säkert sätt." Världen idag 210901.

Historiskt hård abortlag träder i kraft i Texas. Texas nya abortlag, som förbjuder de flesta aborter efter sex veckors graviditet, har trätt i kraft, rapporterar amerikanska medier. Det var förväntat att USA:s högsta domstol skulle ta ställning i frågan innan månadsskiftet, men det gjorde den inte och lagen började därför att gälla vid midnatt, lokal tid. Då mellan 85 och 90 procent av aborterna i delstaten sker efter sex veckors graviditet kommer troligen många abortkliniker tvingas stänga nu, menar aborträttsgrupper. Omni 210901.
Amerikanska HD stoppar inte nya abortlagar. Den amerikanska högsta domstolen kommer inte, omedelbart, att stoppa delstaten Texas nya abortlag, som bland annat förbjuder abort från och med graviditetsvecka 6. Lagen innebär ett stopp för 85-90 procent av de aborter som utfördes i delstaten fram tills den började gälla igår. Högsta domstolen var splittrad och beslutet togs med röstsiffrorna 5-4. De juridiska striderna om abortlagen i Texas väntas dock fortsätta. SR 210902.
Biden: Texas nya abortlag strider mot konstitutionen. Texas nya strikta abortlag, som förbjuder de flesta aborter efter sex veckors graviditet, strider mot de konstitutionella rättigheterna. Det säger USA:s president Joe Biden i ett uttalande, enligt AFP. Han hänvisar till det kända rättsfallet Roe v. Wade, där Högsta domstolen 1973 konstaterade att fri abort ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv. "Rättigheten som fastställdes för nästan fem decennier sedan är viktig för min administration. Vi kommer att skydda och försvara den rättigheten," säger Biden. Lagen började gälla på onsdagen eftersom Högsta domstolen inte tagit upp frågan. Omni 210901.
Analyser: Kan blir början på kollapsen för aborter i USA. Vad innebär Texas nya lag som förbjuder nästan alla aborter efter sex veckor? Den frågan ställer sig många medier efter att USA:s högsta domstol inte stoppat lagen. Det är den första lagen i sitt slag som blir verklighet och många kvinnor som vill göra en abort får nu åka till en annan delstat, skriver Vox-skribenten German Lopez. Hon menar att abortlagen ytterst kan vara en start på "kollapsen" för den möjligheten i stora delar av landet. "Om lagen fortsätter att hålla i domstolen kommer anti-abort-politiker på andra platser sannolikt att rösta igenom sina egna versioner." Lawrence Hurley håller med. I Reuters skriver han att lagen sannolikt sprider sig om inte abortklinker och kritiker lyckas driva fallet vidare. Men han konstaterar att lagens uppbyggnad gör att den är svår att utmana i domstol. Ett övergrepp på konstitutionen, tycker Jay Michaelson i The Intelligencer. "Lever vi redan i den dystopiska framtiden som vi var rädda för?" skriver han. Omni 210902. Abort efter vecka sex förbjuds i Texas. Från och med onsdagen får kvinnor i Texas inte längre göra abort efter graviditetsvecka sex. Abort efter vecka sex tillåts nu endast om kvinnans liv är i fara. Det är dock bara privatpersoner som kan stämma läkare, vårdinrättningar eller personer som bidrar till en abort. Läs mer i Världen idag 210902.

Nödtillstånd i New York - extremregn efter orkanen. Nordöstra USA har drabbats av extrema regnmängder efter att resterna av orkanen Ida dragit in söderifrån, rapporterar flera medier. New Yorks borgmästare Bill de Blasio har utlyst nödtillstånd i staden sedan det på onsdagskvällen lokal tid fallit nästan 80 millimeter regn på en timme i Central Park, rapporterar Bloomberg. "Vi är med om en historisk väderhändelse i kväll med rekordstora regnmängder, brutala översvämningar och farliga förhållanden på våra vägar," skriver han på Twitter. På flygplatsen i Newark utanför New York föll det på tre timmar över 160 millimeter regn - vilket motsvarar omkring sju veckors genomsnittlig nederbörd, skriver Bloomberg. Omni 210902.

General: "Möjligt" att USA samarbetar med talibanerna. USA:s högste general, Mark Milley, säger att det är "möjligt" att USA kommer att samarbeta med talibanerna när det kommer till anti-terrorinsatser mot till exempel IS i Afghanistan. Det rapporterar AP. Armén samarbetade med islamistgruppen för att genomföra evakueringar från Kabul. "I krig gör du vad du måste för att minska risker," sa Milley på en pressträff i försvarshögkvarteret Pentagon. Samtidigt beskrev han talibanerna som hänsynslösa. Milley: "Huruvida de ändras återstår att se." Omni 210902.

Minst 41 döda i nordöstra USA efter ovädret Idas framfart. I nordöstra USA har över 40 människor dött sedan ovädret Ida drog in över över landet. I New York har borgmästaren Bill de Blasio utlyst nödläge på grund av stora översvämningar, främst i stadsdelarna Brooklyn och Queens. "Här i New York säger man sig aldrig ha sett den här omfattningen av översvämningar. Det finns till exempel uppgifter om att folk dött i sina hem, i källarlägenheter som överfyllts, och på andra håll har man överraskats av vattenmängderna i sina fordon," säger vår korrespondent Roger Wilson. SR 210902.

Myndigheter i USA oroas för talibaninspirerat högervåld. USA:s inrikessäkerhetsdepartement oroas för inhemska våldsdåd av vit makt-grupper som inspireras av talibanerna, rapporterar CNN. Departementets chef John Cohen uttryckte i ett telefonsamtal med lokala tjänstemän en oro för att högerextrema och andra våldsamma grupper "beskrivit talibanernas framfart som en framgång". Cohen tog också upp risken för attacker mot invandrare och flyktingar, då diskussioner om "The great replacement concept" pågår i högerextrema forum. Konspirationsteorin går ut på att vita amerikaners ställning hotas av invandring. Omni 210903.

Fler delstater vill kopiera Texas nya abortlag. I USA är reaktionerna mycket starka efter att abort nästan totalförbjudits i Texas. Det är nu olagligt i delstaten, med mycket få undantag, att avbryta en graviditet efter att fostrets hjärtljud kan upptäckas och före de flesta kvinnor vet att de är gravida. Den nya lagen som trädde i kraft 1 september har, i strid med konstitutionen, kunnat gå igenom på grund av det unika sätt den är utformad på. Nu vill minst fem andra republikanskt styrda delstater, enligt USA Today, driva igenom likadana förbud som det i Texas. SR 210904.

Miljontals amerikaner mister sin arbetslöshetsersättning. Mer än tio miljoner amerikaner påverkas när statliga covid-relaterade arbetslöshetsunderstöd slopas den här veckan. Arbetslöshetspengarna dras in samtidigt som den senaste statistiken visar att ökningen av antalet nya jobb saktat ner, och bedömare tror att Delta-varianten av covid-viruset kan få tillväxten i den amerikanska ekonomin att sakta ner. Kritiker till Bidenadministrationen har länge velat dra in på extrapengarna till arbetslösa, vilket de hävdar skulle minska den arbetskraftsbrist som finns inom vissa låglönearbeten. SR 210907.

Donald Trump är tillbaka - som boxningskommentator. Donald Trump kommer att vara med som kommentator under boxningsmatchen mellan Evander Holyfield och Vitor Belfort i Florida den 11 september, skriver Variety. "Jag älskar bra boxare och stora fajter. Jag ser fram emot lördag kväll och att få dela med mig av mina tankar," säger ex-presidenten i ett pressmeddelande. Fox Sports beskriver beskedet som en "chock" och Yahoo Sports skriver att fansen är häpna över beskedet. MMA-journalisten Ben Fowlkes twittrar att han inte vet vad som är mest galet: att galan faktiskt trodde att en tidigare president ville kommentera matchen, eller att de faktiskt hade rätt. Flera medier konstaterar också att det är på 20-årsdagen av terrorattackerna i New York. Omni 210908.

Covid-19 skulle vara borta - 100 000 till kan dö i år. Sommaren skulle bli hoppfull i USA, covid-19 skulle vara besegrat, men de amerikanska smitto- och dödssiffrorna berättar en helt annan historia, skriver AP. Deltavarianten har gjort att sjukhusen återigen har fyllts upp med covidsjuka amerikaner och antalet döda per dag ligger på samma nivåer som i mars. En av de stora prognoserna i USA beräknar att ytterligare 100 000 människor kan komma att dö med viruset innan 1 december i år. "Det kändes som vi hade ett positivt momentum. Men deltavarianten suddade ut den tidslinjen helt," säger Katie Button som äger två restauranger i North Carolina till nyhetsbyrån. Omni 210908.

USA:s rikaste duckar skatter för 1 400 miljarder per år. Den rikaste procenten i USA är också bäst på att undvika att betala skatt. Det visar en ny rapport från den amerikanska skattemyndigheten IRS. Totalt beräknas de allra rikaste ducka att betala skatter till ett värde av 163 miljarder dollar, runt 1 400 miljarder kronor, varje år. Rapporten kommer samtidigt som Demokraterna vill öka finansieringen till myndigheten - delvis för att samla minska skatteskillnaderna i landet. De rika kan använda sig av kryphål för att slippa skatter. Omni 210908.

Vita huset uppges vara redo att ta strid mot abortlag. Justitiedepartementet i USA gör sig redo att bestrida Texas nystiftade och hårda abortlagar. Det rapporterar Wall Street Journal som har pratat med flera källor. Bidenadministrationen har mötts av hård press från det egna partiet och från aborträttsgrupper och enligt tidningen ska justitieminister Merrick Garland ha utforskat möjligheterna för hur lagen kan bestridas. Juridikexperter menar att ett alternativ som finns är att strypa statlig finansiering till delstaten. Ett formellt bestridande väntas presenteras redan på tisdag men det är ett datum som kan komma att skjutas fram. Justitiedepartementet väntas stämma Texas. Omni 210909.

"Satanistisk" grupp manar till kamp mot Texas abortlag. The Satanic Temple (TST) uppmanar sina kvinnliga medlemmar i Texas att hänvisa till religionsfriheten för att kunna kringgå delstatens nya abortlag. "För vårt samfund är kroppslig autonomi och vetenskap heliga, och abortritualen är ett viktigt uttryck för den tron," säger en av rörelsens grundare. Läs mer i Världen idag 210909.

"USA gjorde nästan allt fel efter terrorattackerna." Amerikanska medier fylls av krönikor och analyser om terrorattentaten den 11 september, med anledning av att det på lördagen är 20 år sedan händelsen. Washington Posts kolumnist Ishaan Tharoor skriver att attacken markerade början på nedgången för USA:s status som supermakt. Efterspelet, med invasionerna av Afghanistan och Irak, präglades av amerikansk arrogans som gränsade till hybris. "Två årtionden senare hänger oket av den hybrisen över Washington", skriver han. Det efterföljande "kriget mot terrorismen" fick tragiska konsekvenser och har gjort USA som land mer räddhågset, mindre frihetligt och mer isolerat. Det skriver Garrett Graff i The Atlantic. "USA gjorde nästan allt fel i vårt svar - både som regering och som nation", skriver han. Ishaan Tharoor: USA:s misslyckanden i Mellanöstern stärkte Kinas ställning. Garrett Graff: Vi valde fel vänner och fel fiender. Omni 210910.

Elva gånger högre risk att ovaccinerade dör med covid. Amerikanska folkhälsomyndigheten CDC har i dag släppt en rad studier som visar hur viktigt vaccinet är i kampen mot covid-19, skriver The New York Times. En av studierna som har gått igenom 600 000 fall av viruset kommer fram till att ovaccinerade löper 4,5 gånger högre risk att smittas av covid-19, 10 gånger högre risk att läggas in på sjukhus och 11 gånger högre risk att dö med covid-19 än vaccinerade. "Det är som vi har visat genom studie på studie, gång på gång. Vaccinering fungerar," säger Rochelle Walensky på CDC vid en presskonferens. Enligt studien är vaccinet 78 procent effektiv mot att hindra smitta - inte 91 som man tidigare trott. Omkring 54 procent av amerikanerna är fullvaccinerade. Och omkring 75 procent av amerikanerna har fått minst en dos. Omni 210911.
Ny studie: Ovaccinerade löper klart högre risk att dö. Risken att dö i covid-19 är elva gånger högre för ovaccinerade jämfört med fullvaccinerade, det visar en stor studie från USA:s smittskyddsmyndighet CDC. Studien omfattar över 600 000 smittofall i 13 amerikanska delstater mellan april och juli, då deltavarianten var den dominerande, rapporterar AFP. Under denna period löpte ovaccinerade 4,5 gånger högre risk att smittas, tio gånger högre risk att läggas in på sjukhus och elva gånger högre risk att dö i virussjukdomen. SR 210911.

Hjärnan bakom 9/11 greps 2003 - väntar på rättegång. Det är mer än 18 år sedan Khalid Sheikh Mohammed, ofta kallad arkitekten bakom terrorattentaten 11 september 2001, greps i Pakistan.Sedan dess har han hållits fånge i Guantanamo Bay utan att ställas till svars - något som flera medier uppmärksammar med anledning av att det i dag är 20 år sedan attentaten. Enligt USA Today finns det flera orsaker till att rättsprocessen mot den pakistanske ingenjören försenats. Ett av problemen för åklagarsidan är att stora delar av bevisningen inte går att använda, eftersom Mohammed torterades av CIA. Anhöriga till mordoffer brukar vanligtvis inte behöva vänta 20 år eller mer för att få se de anklagade åtalade. Väntan är smärtsam och tycks aldrig ta slut," säger Carie Lemack, vars mor dödades i attackerna, till tidningen. Under årens lopp har åklagare, försvarare och domare kommit och gått. Tidigare i veckan hölls förberedande förhandlingar - igen. Omni 210911.

Har varit okänd i 50 år - nu talar barnet i "Roe vs Wade" ut för första gången. Shelley Lynn Thornton. Så heter kvinnan som i drygt 50 år varit en av huvudpersonerna i debatten om abort i USA, avslöjar hon i en intervju som publiceras i The Atlantic. I mars 1970 ville Thorntons mamma Norma McCorvey göra abort, men lagarna i Texas stoppade henne. I juni samma år födde hon Shelley Lynn Thornton men adopterade omedelbart bort henne. I rättsprocessen som följde blev McCorvey känd som "Jane Roe" och fallet som "Roe vs Wade". I intervjun berättar Thornton att hon inte visste om sin egen roll i fallet förrän hon som 19-åring blev kontaktad av sin biologiska mamma. I artikeln berättar hon att hon "skakade och grät" när hon fick veta. Omni 210911. The Atlantic.

Amerikanska tidningar: USA gick vilse efter attackerna. Tjugoårsdagen av 11 september-attackerna leder till reflektion och rannsakan på de stora amerikanska tidningarnas ledarsidor. Washington Posts ledarredaktion skriver att det är långt ifrån en triumfatorisk stämning i USA. Polariseringen har ökat och majoriteten av befolkningen anser att landet är på väg åt fel håll. USA:s svar på attackerna blev i mångt och mycket en katastrof, med invasionen av Irak som kronan på verket. "USA har gått vilse under de här 20 åren - strategiskt, taktiskt och moraliskt", skriver tidningen. Wall Street Journal är av en annan uppfattning. Misslyckandena i Afghanistan och Irak får inte överskugga det faktum att kriget mot terrorismen till stora delar lyckats, skriver tidningen. "Efter attackerna var vår strategi att bekämpa terroristerna på deras hemmaplan, för att försvåra för dem att attackera oss här. Till stora delar har det lyckats." USA Todays Tom Krattenmaker anser dock att händelsen för 20 år sedan ledde till ett osunt fokus på terrorismen som ännu lever kvar. "Om det är fiender vi behöver så har jag några bättre förslag: Klimatförändringarna, pandemierna, det politiska hatet, kriget mot sanningen." Omni 210911.

Tjugo år sedan 11 september-attackerna: Så här utspelar sig händelserna minut för minut. yle 210911.

"al-Qaida blev 2000-talets motsvarighet till Sovjet". Terrordådet 11 september mot flera amerikanska mål borde ha följts av en brottsutredning – inte ett krig. Det skriver den amerikanske människorättsjuristen Clive Stafford Smith i en debattartikel hos Al Jazeera. Han menar att genom att rusa in i Afghanistan gjorde USA al-Qaida och Usama bin Laden till de martyrer de så gärna ville vara. Inte heller är islamistisk extremism det stora existentiella hotet mot USA, konstaterar Stafford Smith. "Utmaningen denna årsdag är att försöka förstå varför västvärlden gjorde al-Qaida till 2000-talets motsvarighet till Sovjet i Kalla kriget", skriver han. Omni 210911.

Joe Bidens tuffa vaccinkrav i blåsväder - republikaner: Kan ge bränsle åt motstånd. Kontraproduktiva åtgärder som riskerar att ge bränsle åt vaccinmotstånd. Från republikanskt håll hörs kraftig kritik mot Vita huset efter att president Joe Biden ställt hårda vaccinkrav på USA:s arbetsgivare. En av kritikerna är Arkansas guvernör Asa Hutchinson. I en intervju med NBC-programmet Meet the Press säger han att beslutet innebär ett missbruk av federalt maktutövande. Enligt Hutchinson skapar Bidens beslut splittring i en tid när det behövs samarbete mellan federal och statlig nivå för att öka vaccintakten. Flera andra republikanskt styrda delstater, däribland Florida och Texas, har hotat med stämningar, skriver The Guardian. Enligt The Hill går Biden nu en rättslig kamp till mötes vilket kan fördröja en implementering av lagen. Förutom privata företag med fler än 100 anställda införs även stränga vaccinkrav på offentliga arbetsgivare. Över 80 miljoner amerikaner beräknas vara berörda av Bidens beslut. Omni 210913.

Blinken utfrågad - kritik mot uttåget ur Afghanistan. Den värsta utrikespolitiska katastrofen på en mansålder, så beskrev Texas-senatorn Ted Cruz det amerikanska uttåget ur Afghanistan när den amerikanska utrikesministern Antony Blinken frågades ut av medlemmarna i senatens utrikespolitiska utskott. Oförmågan att förutse talibanernas snabba maktövertagande, den kaotiska situationen kring evakueringarna från flygplatsen i Kabul och en naiv inställning till talibanerna var en del av det som Bidendaministrationen kritiserades för under utfrågningen. Utrikesminister Blinken försvarade insatsen genom att betona att det efter 20 års krig var rätt beslut att lämna Afghanistan, och att evakueringen av runt 124 000 personer var en stor framgång. SR 210915.

John Bolton: "USA:s uttåg ur Afghanistan ökar risken för terror". Att USA lämnat Afghanistan öppnar för stora säkerhetspolitiska risker. Det säger John Bolton, tidigare säkerhetspolitiske rådgivare till president Donald Trump, i en exklusiv intervju med Ekot. Han ser nu en ökad risk för konflikter och terrorism. "Det är ett stort misstag", säger den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton. SR 210916.

USA och Storbritannien i ny pakt med Australien. USA och Storbritannien bildar en ny säkerhetspakt tillsammans med Australien, rapporterar AFP. Bland annat kommer en atomdriven ubåtsflotta att byggas i södra Australien. Samarbetet kallas Aukus och beskedet kommer i ett läge då relationerna mellan Australien och Kina blir allt sämre. "Vår värld blir allt mer komplex, särskilt här i vår indo-pacifiska region. Framtiden här kommer att påverka oss alla," säger Morrison. Ubåtarna kommer att börja levereras inom de kommande 18 månaderna. Enligt de tre ledarna är ubåtarna inte avsedda att bestyckas med kärnvapen utan med konventionella vapen. Tillkännagivandet gjordes vid en videopressträff med USA:s Joe Biden, Storbritanniens Boris Johnson och Australiens Scott Morrison. Omni 210916.
Kina kritiserar ländernas "Kalla kriget-mentalitet". Kinas ambassad i USA kritiserar USA, Storbritannien och Australien efter beskedet i går att de tre länderna ska bilda en ny säkerhetspakt, skriver Reuters. I ett uttalande säger ambassadens talesman Liu Pengyu att länderna bör "skaka av sig sin Kalla kriget-mentalitet och sina ideologiska fördomar". De tre länderna nämnde inte Kina specifikt när de tillkännagav det nya samarbetet, men flera medier beskriver det som ett tydligt steg för att motarbeta Kinas alltmer aggressiva militära positionering i Asien. USA:s president Joe Biden har bland annat sagt att det finns ett behov av att upprätthålla en "fri och öppen indo-pacifisk region" och ta itu med "egionens nuvarande strategiska läge". Liu Pengyu: Länder bör inte bygga upp exklusiva block som skadar en tredje parts intressen. Omni 210916.

USA stänger gränsövergång. I USA stängde man under fredagen gränsövergången mot Mexiko vid staden Del Rio i Texas, efter att tusentals migranter under den senaste veckan tagit sig in i USA där. Vid gränsövergången beräknas mer än 10 000 migranter nu befinna sig, i ett improviserat läger under en gränsbro. En stor del av migranterna kommer från Haiti, och en icke namngiven källa säger till nyhetsbyrån AP att den amerikanska regeringen överväger att flyga tillbaka migranterna dit. SR 210918.

Stora oenigheter under toppmöte i Latinamerika. Igår samlades statschefer från hela Latinamerika till toppmöte i Mexiko City. Mexikos president Manuel Lopez Obrador manade USA att sluta med blockaderna mot Kuba och Venezuela och han föreslog ett ekonomiskt block där USA, Kanada och hela Latinamerika ingår. Men oenigheten är stor i regionen, i mötet blev det bråk mellan bland annat Venezuelas och Paraguays presidenter. SR 210919.
Paraguays utfall mot Maduro: "Ser dig inte som legitim". De politiska skillnaderna mellan länderna i den latinamerikanska alliansen Celac blev tydliga med en gång under gårdagens toppmöte i Mexico City, skriver Bloomberg. Paraguays president Mario Abdo Benítez vände sig i sitt öppningsanförande direkt till Venezuelas president Nicolás Maduro och upprepade sin tidigare ståndpunkt att han inte ser Maduro som en legitim president. "Min närvaro på detta toppmöte representerar på intet sätt ett erkännande för Nicolas Maduros styre. Det är ingen förändring i min regerings syn och jag anser att det mest gentlemannamässiga att göra är att säga det till dig personligen," sa Benítez enligt nyhetsbyrån. Maduro svarade med att kalla Benítez och Uruguays ledare Luis Lacalle Pou till en debatt om demokrati. Toppmötet i Mexico City var den första utlandsresan för Maduro sedan USA förra året anklagade honom för narkotikasmuggling. Omni 210919.

Läkare utförde abort - stäms. En läkare i Texas stäms för att ha utfört en abort. Det är den första kända stämningen med stöd i Texas nya abortlag som förbjuder aborter efter cirka sex veckors graviditet. Läkaren gick själv ut offentligt och berättade att han utfört aborten, säger Ekots utrikesreporter Fernando Arias. SR 210921.

Fler amerikanska dödsoffer i covid än i spanska sjukan. Coronapandemin är den pandemi som skördat flest dödsoffer i USA. Antalet döda i covid-19 är nu högre än under den så kallade spanska sjukan 1918-1919, rapporterar amerikanska medier. Under måndagen passerade USA 675 000 döda i covid-19, vilket är uppskattningsvis så många som dog i landet under influensaepidemin för 100 år sedan. NPR påpekar att USA då hade en tredjedel så stor befolkning, vilket innebär att spanska sjukan var betydligt dödligare. Omni 210921.

Uppgifter: USA överväger att svartlista kinesiska Honor. Huawei sålde förra året sitt mobilvarumärke Honor, i syfte att försäkra att Honor inte skulle gå samma öde till mötes som Huawei och bli svartlistat av USA. Så här långt har Honor också kunnat samarbeta med företag som Qualcomm och Intel, men den saken kan vara på väg att förändras. Enligt uppgifter från källor till Washington Post så ska nämligen fyra federala departement i USA nyligen ha genomfört en omröstning kring huruvida man ska klassa Honor som en säkerhetsrisk, precis som Huawei. Och enligt uppgifterna så ska resultatet av omröstningen ha varit helt jämnt. De olika departementen har avböjt att kommentera uppgifterna, men om oenigheten kvarstår så kan ärendet till slut hamna på president Joe Bidens bord, skriver Engadget. Till skillnad från Huawei så säljer inte Honor telekomutrustning. Omni 210921.

CIA-medarbetare drabbad av Havannasyndrom i Indien. En amerikansk underrättelseofficer drabbades av det så kallade Havannasyndromet under en resa till Indien tillsammans med CIA-chefen William Burns tidigare i september, rapporterar CNN. Enligt flera källor var symptomen så allvarliga att läkare behövde tillkallas. Havannasyndromet är ett mystiskt sjukdomstillstånd med bland annat huvudvärk och illamående som de senare åren drabbat främst amerikansk ambassads- och underrättelsepersonal på flera håll i världen. Det är oklart exakt vad eller vem som ligger bakom men saken utreds just nu av USA och en rapport väntas i slutet av året. Incidenten ska ha gjort Burns rasande. De första fallen konstaterades på Kuba 2016. Minst 200 fall är under utredning. CIA har inte kommenterat. Det ska ha varit det andra fallet under september. Omni 210921.

Stefan Gustavsson: Framgång för livet när Texas begränsar aborträtt. Från den 1 september gäller en ny abortlag i delstaten Texas. Lagen är mycket omdiskuterad, både i amerikansk och svensk press. Alla sidor i debatten inser dess stora betydelse, både på kort och på lång sikt, både för Texas och för andra delstater. Konkret innebär lagen ett förbud mot alla aborter efter vecka 6, med endast ett undantag: när moderns liv är i fara. Förbudet utgår från att abort inte får ske efter den tidpunkt då hjärtljud från fostret kan registreras med hjälp av ultraljud. Det finns skäl att diskutera den nya lagen ur flera olika perspektiv. För alla som är prolife måste lagen ses som ett viktigt framsteg, som ett utökat skydd för den ofödda lilla människan. Kritik mot abort utgår ju från två grundläggande principer, nämligen frågan om det mänskliga livets startpunkt och frågan om det mänskliga livets värde. Biologiskt börjar människans liv vid befruktningen. Om människan då är en varelse med inneboende värdighet bör det mänskliga livet skyddas från dess början. Det bör noteras att varken den tidigare eller den nya abortlagen utgår från kvinnans rätt till sin kropp. I båda fallen är det i stället barnets rätt till sin kropp som reglerar abortlagen, men med den skillnaden att barnets rätt inträder vid olika tidpunkter. Efter decennier av kamp måste den nya lagen i Texas betraktas som prolife-rörelsens största framgång. Världen idag 210922.

Trump stämmer brorsdotter och NY Times: "Vendetta". USA:s expresident Donald Trump stämmer New York Times och sin brorsdotter, författaren och psykologen Mary Trump, på motsvarande 850 miljoner kronor. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Enligt domstolshandlingen hävdar Trump att han har utsatts för en ”lömsk sammansvärjning” som syftat till att få tag i hans inkomstdeklarationer och att de stämda personerna har "drivits av en personlig vendetta". Bakgrunden till stämningen är en Pulitzerbelönad artikel i New York Times från 2019 om Trumpfamiljens affärer. I boken "För mycket och aldrig tillräckligt: Hur min familj skapade världens farligaste man" avslöjade Mary Trump förra året att hon gett tidningen underlag till granskningen. Enligt granskningen tog Donald Trump emot mer än 400 miljoner dollar i dagens penningvärde - mycket av det genom skattefiffe. Stämningen omfattar reportrarna Susanne Craig, David Barstow och Russell Buettner. Samtidigt utreder åklagare Trump Organization för misstankar om skatte- och försäkringsbedrägerier. Omni 210922.

Kaos på Haitis flygplats när plan med migranter landade. Kaotiska scener utspelade sig på flygplatsen i Haitis huvudstad Port-au-Prince i samband med att ett plan med migranter som deporterats från USA landade, rapporterar CNN. Ursinniga människor kastade föremål mot planet de flugit med och försökte också ta sig tillbaka ombord. Enligt NBC News ska människor också ha stormat ett annat plan och gått till attack mot piloter och personal från amerikanska migrationsmyndigheten ICE. Incidenten inträffar sedan Biden-administrationen, trots hård kritik från det egna partiet, fortsatt att deportera några av de drygt 10 000 migranter från Haiti som befinner sig vid USA:s södra gräns. Tusentals människor har flytt Haiti efter den senaste tidens naturkatastrofer och politiska kaos. Tre ICE-medarbetare ska ha skadats. USA började deportera haitier förra veckan. Över 500 personer har deporterats sedan i söndags. Omni 210926.
Efter gränskaoset - migranter försöker slippa massutvisning. I helgen hade drygt 12 000 migranter samlats vid den gränsövergång mellan USA och Mexiko som Texas nyligen valde att stänga. Nu har chartrade flygplan satts in för att avvisa dem, varpå många migranter valt att återvända till Mexiko. Världen idag 210923.
USA trappar upp utvisningarna till den kollapsade staten Haiti - flyktinglägret i Texas nästan tömt. Lägret i den lilla gränsstaden Del Rio i Texas där över 14 000 migranter vistats för bara några dagar sedan blir allt mindre. Hopp om ett nytt liv i USA fick tusentals, främst haitiska, migranter att vada över floden Rio Grande som flyter på gränsen mellan Mexiko och USA. På bara några dagar uppstod ett massivt flyktingläger under en bro i Rio Grande. Antalet migranter uppgick som mest till uppemot 15 000, men nu är endast omkring 3 000 kvar, uppgav Vita huset under sen torsdagskväll, lokal tid. Oklarheter kring Bidens migrationspolicy och drömmar om ett bättre liv fick den massiva migrantvågen att ta sig över från Mexiko till USA förra veckan. De drömmarna gick ändå i kras för många då Bidenadministrationen kom med beskedet att flera ska utvisas. De flesta av migranterna i lägret är från Haiti, och det är dit deporteringsflygplanen går. Under den senaste veckan har migranterna flockats i ett flyktingläger som uppstått invid och under bron i Del Rio i delstaten Texas. En del familjer reste tält, andra sov under bar himmel. Hundratals haitier tog sig senare tillbaka till Mexiko efter att USA började skicka iväg människor från lägret. Läs mer i yle 210924.

USA nominerar hbtq-aktivist till ny Sverigeambassadör. USA:s president Joe Biden har nominerat Erik Ramanathan till posten som Sverigeambassadör, meddelar Vita huset i ett pressmeddelande. Om han godkänns av senaten kommer han att efterträda Trumpnominerade Ken Howery på posten. Ramanathan är just nu styrelseordförande för den icke-vinstdrivande hälsoorganisationen Heluna Health och har tidigare bland annat arbetat som advokat. Han har även varit en framstående hbtq-aktivist i över tre decennier och har tidigare varit ordförande för Immigration Equality, en organisation som representerar hbtq-personer och hiv-positiva i invandringssystemet. Omni 210923.

Regeringen lägger NSA-affär bakom sig: "Utklarat". Regeringen är nu nöjd med de förklaringar som Danmark och USA gett angående påstått spionage mot svenska intressen. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT. "För vår del är det här ärendet utklarat och vi kan gå vidare." Förra årets avslöjades att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA försökt spionerna på försvarskoncernen Saab genom danska datakablar. På dagens försvarsutskott informerade Hultqvist om vad man fått veta under dialogen man haft med de inblandade länderna sedan slutet av maj. För nyhetsbyrån vill han inte berätta i detalj vad man fått veta. Avlyssningsförsöken ska ha skett under perioden 2012 till 2014. Omni 210923.

Frankrike: Det kommer att ta tid att lösa krisen. Det diplomatiska krisen mellan Frankrike och USA kommer att ta tid att lösa och det kommer att krävas handling. Det sa den franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian när han i dag träffade sin amerikanske kollega Antony Blinken. Men han sa också att onsdagens telefonsamtal mellan Joe Biden och Emmanuel Macron innebar "efter första steg" på vägen mot att reparera relationerna. Konflikten bottnar i att USA utan att informera EU slöt en ny försvarspakt med Australien och Storbritannien vilket gjort att Frankrike gick miste om en ubåtsaffär värd många miljarder. Ministrarna träffades i New York. Omni 210923.

Abortkliniker i Texas går till HD. En grupp abortkliniker i Texas har nu begärt att USA:s högsta domstol ska ingripa mot delstatens nya och mycket restriktiva abortlag. Lagen förbjuder bland annat abort efter sex veckors graviditet. Abortklinikerna säger att de inte vill vänta på att lägre instanser ska ta ställning till den nya lagen eftersom de anser att denna orsakar mycket skada, rapporterar Reuters. SR 210924.

"DeSnake" tänker bygga upp ökänd darknet-tjänst. För fyra år sedan meddelade USA:s justitiedepartement att AlphaBay stängts ner. AlphaBay var en ökänd marknadsplats på darknet med försäljning av allt från vapen och droger till stulen data. Nu har AlphaBay uppstått i ny skepnad under ledning av "DeSnake", som har gått under radarn sedan tillslaget. Bakom namnet döljer sig en av handelsplatsens tidigare administratörer och självutnämnda medgrundare. The Wired har intervjuat "DeSnake" med hjälp av krypterade meddelanden. Han ("DeSnake" använder manligt pronomen, reds anm) säger att han vill återuppbygga AlphaBay för att rentvå namnet, och för att han ifrågasätter FBI:s hantering av grundaren Alexandre Cazes självmord i ett häkte i Thailand. "DeSnake" tror att Cazes blev mördad. Den nya tjänsten ska bland annat möjliggöra för handel med kryptovalutan Monero, enligt "DeSnake". Omni 210925.

Uppgifter: USA övervägde att mörda Julian Assange. USA gjorde planer för att kidnappa alternativt mörda Wikileaksgrundaren Julian Assange så sent som 2017. Det rapporterar Yahoo News med hänvisning till intervjuer med ett 30-tal källor med insyn i planerna. Enligt uppgifter ska personer inom CIA och utrikesminister Mike Pompeo ha blivit rasande efter den så kallade vault 7-läckan 2017. Man ska då ha börjat planera för att kidnappa Assange från Ecuadors ambassad och även ha dragit upp planer för att mörda honom. Samtalen ska ha förts på högsta nivå inom Trumpadministrationen. Varken CIA eller Mike Pompeo har kommenterat uppgifterna. USA misstänkte starkt att Ryssland planerade att föra Assange ut ur Storbritannien. Omni 210926.

Rekordmånga tycker att Biden gör ett dåligt jobb. För första gången anser en majoritet av amerikanerna att Joe Biden gör ett dåligt jobb. Detta enligt en sammanställning från Real Clear Politics över nio olika opinionsmätningar. Mätningarna har genomförts vid olika tillfällen under perioden 1 september - 23 september och sammantaget anser 50,3 procent att Biden gör ett dåligt arbete på posten. 45,7 procent av amerikanerna anser att han gör ett bra jobb. Bidens stöd i opinionen började dala i samband med talibanernas maktövertagande i Afghanistan och utöver det har han stått inför flera utmaningar den senaste tiden, bland annat kring migrantsituationen vid den södra gränsen. Omni 210926.

USA:s mordstatistik - högsta ökningen någonsin. Under 2020 hade USA den högsta ökningen av antalet mord jämfört med året innan sedan mätningarna började 1960. Det visar siffror från FBI som The New York Times har tagit del av. 4 901 fler mord skedde 2020 jämfört med 2019 och enligt tidningen skedde ökningen ungefär samtidigt som coronapandemin drabbade landet. Det höga mordantalet har fortsatt in i 2021, men inte i lika hög takt. Totalt skedde omkring 21 500 mord i USA under förra året. Det är fortfarande betydligt färre än under början av 1990-talet som är de blodigaste åren under mätperioden. Omni 210927.

Ny bok om Trump: Han bara spelade hård mot Putin. "Jag kommer att spela tuff mot dig nu, men det är bara för kamerorna". Så sa USA:s dåvarande president Donald Trump i ett möte med Vladimir Putin 2019," enligt en ny bok. Boken "I'll take your questions now" är skriven av Stephanie Grisham, som var pressekreterare i Vita huset under 2019–2020. Den innehåller en rad pinsamma detaljer om Trump, hustrun Melania och paret Ivanka Trump och Jared Kushner, skriver Washington Post. Bland annat ska Trump ha betett sig olämpligt mot flera unga kvinnor, däribland Grisham själv. Grisham påstår också att Trump var för upptagen med sig själv för att kunna hantera coronakrisen på ett bra sätt. Såväl Donald som Melania Trump slår tillbaka mot påståendena i boken. "Det är ytterligare ett sorgligt försök att tjäna pengar på lögner om Trumpfamiljen", skriver talespersonen Liz Harrington. Enligt Grisham klipper Trump sitt eget hår med "gigantiska saxar". Omni 210928.

Milley: Trumps rådgivare kände till mina samtal. USA:s försvarschef Mark Milley försvarar att han ringde till Kina och berättade att landets dåvarande president, Donald Trump, inte planerade att attackera dem. Det säger Milley när han frågades ut av senatens försvarsutskott enligt AP. "Jag var säker på att Trump inte tänkte attackera. Det var mitt ansvar att meddela det till Kina," säger han och menar att flera av Trumps rådgivare kände till samtalen. Milley har kritiserats sedan journalisterna Bob Woodward och Robert Costa menade i en bok att Milley var orolig för att Donald Trumps agerande skulle orsaka ett krig. Han ska då, enligt boken, i hemlighet ha ringt sin kinesiska motpart och försökt lugna situationen. Milley säger att hans meddelande till Kina var: "Håll er lugna, vi kommer inte attackera". Milley säger att han själv berättade om sina samtal för Trumpadministrationen. Omni 210928.

Hälsomyndighet i USA köpte delar från aborterade foster. USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet upphandlade organ och vävnader från aborterade foster. Det avslöjar organisationen Judicial Watch. Bland de dokument som en domstol beordrat hälsodepartementet att lämna ut finns en lista med styckpriser för bland annat fosterskalle. Inköpen kan strida mot amerikansk lag. Läs mer i Världen idag 210929.

USA undviker nedstängning. Under torsdagen kom besked om att representanthuset godkänt ett lagförslag som finansierar den federala staten i ytterligare två månader och undviker en så kallad nedstängning av statsapparaten. Lagförslaget har redan tidigare godkänts av senaten och går nu vidare till president Biden för signatur. Samtidigt förbereder sig representanthuset för att besluta om Bidens infrastrukturplan. SR 210930.

USA:s militär under attack för Afghanistankaos. USA:s försvarsminister och högst uppsatte militär attackeras i osande angrepp om den kaosartade reträtten från Afghanistan då de frågades ut i USA:s mäktiga försvarsutskott. Två generaler berättade att de avrått Joe Biden från att kalla hem de sista amerikanska styrkorna från Afghanistan, något som motsäger vad Biden tidigare sagt. Försvarsministern Lloyd Austin var kallad till senatsutskottet tillsammans med USA:s högste militär, general Mark Milley, ordförande i den amerikanska stabsledningen. Även general Kenneth McKenzie, som ledde evakueringen från Afghanistan, var kallad. Men generalerna McKenzie och Milley bekräftade för första gången att de avrått presidenten från att kalla hem de sista amerikanska styrkorna från Afghanistan. De befarade att talibanerna skulle kunna besegra de afghanska styrkorna. Det motsäger vad Biden tidigare har svarat på frågan om han blev avrådd från att kalla hem samtliga amerikanska soldater från landet. "Nej. Ingen har sagt det, så vitt jag kan minnas," sade Biden i tv-kanalen ABC i mitten av augusti. Världen idag 211001.

Bakslag för Biden: Demokrater oeniga om satsning. I ett bakslag för president Joe Biden sköts i natt ett beslut om en enorm infrastruktursatsning upp. Vissa kongressdemokrater är skeptiska till presidentens andra storsatsning på välfärd och klimat - och därför blockerade nu andra ledamöter det första beslutet. Reformpaketet är grunden i Bidens politiska agenda. SR 211001.

Kallade skolmassaker bluff - förlorar mot familjerna. Den amerikanske konspirationsteoretikern Alex Jones förlorar i två separata mål mot föräldrar till barn som dödades i Sandy Hook-skolskjutningen i Connecticut för snart nio år sedan. Det rapporterar flera medier. Bakgrunden är att Jones via sin kanal Infowars påstått att skolmassakern var en "gigantisk bluff" som iscensattes i syfte att få till striktare vapenlagar i USA. 26 personer dödades i skjutningen och Jones har uppmanats att inkomma med bevis som styrker det falska påståendet - något som inte har skett, skriver Washington Post. Utfallet innebär att Jones blir skadeståndsskyldig till föräldrarna och det blir nu upp till en jury att fatta beslut om summan. Jones har sedan tidigare förlorat i flera fall där anhöriga till offren stått som motpart. Anhöriga: Har utsatts för trakasserier och dödshot av Jones följare. Jonas har senare backat från påståendet om att massakern var en bluff och sagt att han var i psykosliknande tillstånd. Omni 211001.

700 000 döda i USA: "Är en tragedi - vi hade verktygen". Antalet personer i USA som dött med covidsmitta överstiger nu 700 000 personer, rapporterar flera medier med hänvisning till en sammanställning från Johns Hopkins universitet. Siffran passerades under fredagen och 100 000 amerikaner har dött sedan mitten av juni då USA passerade 600 000 döda, skriver ABC News. Epidemiologen John Brownstein beskriver det som en ”tragedi” som hade gått att undvika. "Vi hade kunskapen och verktygen att förhindra detta," säger Brownstein som bland är kritisk mot den politiska hanteringen. Enligt TT har USA de senaste dagarna sett en minskning i antalet dagliga fall, från omkring 2 000 för en vecka sedan till omkring 1 900. Omni 211002.

Representanthuset antog lag om fri abort. Den demokratiska majoriteten i USA:s representanthus antog i fredags en lag som fastslår rätten till abort i hela landet. Det är dock osannolikt att lagförslaget röstas igenom i senaten, där republikanerna har en liten övervikt. Samtidigt fortsätter den rättsliga striden om Texas nya abortlag. Lagförslaget, med namnet Lagen till skydd för kvinnors hälsa, lades fram som en reaktion mot den nya abortlagen i Texas, som förbjuder abort efter sjätte veckan i graviditeten. Lagen som antogs i representanthuset skulle förbjuda delstaterna att sätta upp några begränsningar mot att ge kvinnor tillgång till fri abort fram till den tidpunkt då ett foster anses livsdugligt utanför livmodern. Världen idag 211003.

Hbtq-aktivist ny USA-ambassadör i Sverige. Juristen Erik Ramanathan är en framträdande hbtq-lobbyist och samlade in stora summor för att Joe Biden skulle bli USA:s president. Nu har Biden utsett honom till nästa ambassadör i Sverige. Han har varit ordförande i Immigration Equality som företräder hbtq-personer och hiv-positiva i invandringssystemet och är en av de personer som samlat in mest pengar för att såväl Barack Obama som Joe Biden skulle väljas till presidenter. Ramanathan har enligt amerikanska medier också spelat en viktig roll i påverkansarbetet för att samkönade äktenskap skulle bli legaliserat i USA. Ramanathan har gjort sig till talesperson för en stor del av hbtq-gruppen i USA och har i både Demokraternas nomineringsprocess tidigare och den nationella presidentvalrörelsen gjort utspel i medier om att Biden är den som bäst företräder deras sak i Vita huset. Han satt också i finanskommittén för Joe Bidens valkampanj. Att stora bidragsgivare tilldelas fina poster av den kandidat de backat upp är inget nytt utan något som både demokrater och republikaner i Vita huset tillämpat. På senare tid har dock systemet ofta anklagats för korruption och blivit allt mer kritiserat. Innan Erik Ramanathan kan tillträda måste utnämningen godkännas av senaten. Världen idag 211004.

Trump tappar på lista - inte en av USA:s 400 rikaste. USA:s tidigare president Donald Trump kan inte längre räkna sig till de 400 mest förmögna personerna i landet för första gången på 25 år. Det visar Forbes senaste lista över USA:s rikaste. För att ta en plats på listan krävs en förmögenhet på 2,9 miljarder dollar - en gräns som Trump missar med drygt 400 miljoner dollar. En av anledningarna till att expresidenten halkat ur är sjunkande värde på hans fastighetsinnehav. Listan toppas av Amazongrundaren Jeff Bezos för fjärde året i rad. Därefter följer Teslas Elon Musk och Facebooks Mark Zuckerberg, skriver tidningen. Trump har en förmögenhet på runt 2,5 miljarder dollar. Omni 211005.

"Visselblåsaren säger att Facebook vilselett offentligheten." I USA pågår diskussionen om hur Facebook kan ha bidragit till den våldsamma stämningen som kulminerade i stormningen av Kapitolium i januari. Under tisdagen vittnade visselblåsaren Frances Haugen, som varit anställd på Facebook och läckt hemliga dokument från företaget, i kongressen. "Hon menar företaget bidrar till att lyfta fram innehåll som kan vara hatiskt och våldsamt och som kan skada bland annat barn och unga", säger Cecilia Khavar, Ekots korrespondent, som lyssnat på utfrågningen. SR 211005.
Pekar ut Facebook för medansvar till stormning. Bidrog Facebook till att piska upp den våldsamma stämning som kulminerade i stormningen av Kapitolium den 6 januari? Ja, anser visselblåsaren Frances Haugen, som har varit anställd på sociala mediejätten. Nu frågas hon ut i USA:s kongress, dagen efter det att bolaget drabbats av ett jättelikt avbrott. Läs mer i Världen idag 211006.

Republikanerna: Ni spelar rysk roulette med USA. Det är något oklart vad Republikanerna och senatens minoritetsledare Mitch McConnell vill åstadkomma i sakfrågan när man inte röstar igenom ett höjt skuldtak i USA. McConnell har nämligen inte lagt fram någon kravlista till Joe Biden, noterar New York Times. I stället, skriver tidningen, verkar skälen vara strikt politiska. Medan Demokraterna ställs inför politiskt kaos slipper Republikanerna hantera en fråga som kan vara splittrande. McConnell uppmanar i stället Demokraterna att förändra reglerna för att själva driva igenom skuldtakshöjningen. I måndags sa Biden att Republikanerna måste sluta "spela rysk roulett med USA:s ekonomi". I går kontrade McConnell med att Demokraterna måste sluta "spela rysk roulett med USA:s ekonomi". Experter har varnat för katastrofala följder för USA:s ekonomi om skuldtaket inte höjs senast 18 oktober. Historiskt sett har frågan om skuldtaket ofta använts som politiskt slagträ. Omni 211006,

Former Biden official makes stunning claim about president's border policy. Rodney Scott, Biden's former Border Patrol chief who resigned in June, said the administration was dragging their feet at border security on 'Special Report.' You tube 211006 10:37.

Domare stoppar Texas omstridda abortlag tillfälligt. En federal domare i Austin har tillfälligt stoppat den omdiskuterade abortlagen i Texas som infördes i september. Abortlagen i Texas förbjuder i praktiken aborter som sker efter den sjätte graviditetsveckan. Processen för att överklaga beslutet av domaren i Austin har redan inletts, och fallet antas fortsätta vidare i det juridiska systemet. SR 211207. Omni 211007.

Medarbetarna hotade med avhopp när Trump krävde ny minister: "Självmordspakt". Under ett nära tre timmar långt möte den 3 januari försökte Donald Trump övertyga sina medarbetare och USA:s justitiedepartement om att ersätta den biträdande justitieministern med en lojalist som ville bekräfta hans grundlösa påståenden om valfusk. Det skriver New York Times med hänvisning till en ny rapport från senatens justitieutskott. Justitiedepartementets högst uppsatta tjänstemän hotade alla att avgå om Trump drev igenom planerna - vilket även Vita husets dåvarande juridiska rådgivare Pat Cipollone gjorde. Han sa att Trumps plan var dödsdömd och jämförde den med en självmordspakt, enligt en deltagare på mötet i Ovala rummet. Först i slutet av mötet gick Trump med på att lägga ner planerna. Justitieutskottets demokratiske ordförande: Visar hur nära vi var en konstitutionell kris. Omni 211007.

USA:s senat säger ja till tillfälligt höjt skuldtak. Den amerikanska senaten röstade i natt ja till en tillfällig höjning av skuldtaket. Förslaget kunde röstas igenom tack vare att elva republikanska senatorer anslöt till Demokraternas förslag om att avsluta debatten. Förslaget rörde en höjning av taket med 480 miljarder dollar och innebär att USA klarar av sina betalningar i ytterligare två månader. Frågan går nu vidare till representanthuset, som väntas rösta om frågan den 12 oktober, skriver Wall Street Journal. Reglerna om filibuster kräver att 60 senatorer väljer att gå till omröstning. Omni 211008.

Efter stoppet - nu återinförs Texas omstridda abortlag. I USA har en federal appellationsdomstol beslutat att Texas tillfälligt kan återinföra den omstridda abortlagstiftningen som trädde i kraft i september. Domstolen anser att stoppet tidigare i veckan aldrig borde införts. Lagstiftningen är den striktaste i USA och förbjuder i praktiken i stort sett alla aborter efter den sjätte graviditetsveckan. SR 211009.

Hundratusentals soldater i USA ovaccinerade trots krav. Hundratusentals amerikanska soldater är ännu inte färdigvaccinerade mot covid-19, rapporterar Washington Post. Detta trots att president Joe Biden gett order om obligatoriskt vaccination. Vaccinationsgraden skiljer sig åt mellan olika försvarsgrenar. Exempelvis är 90 procent av alla som tjänstgör inom flottan vaccinerade men bara 72 procent i marinkåren, trots att båda grenarna har satt 28 november som deadline. Samtidigt har dödsfallen med covid-19 inom det amerikanska försvaret ökat kraftigt. Under september i år dog fler försvarsanställda än under hela 2020. 60 000 anställda inom flygvapnet är ännu inte vaccinerade. Omni 211010.

Kalifornien tvingar varuhus att ha könsneutrala leksaker. Kaliforniens demokratiska guvernör Gavin Newsom har skrivit under en ny lag som tvingar större varuhus att ha könsneutrala avdelningar för barnprodukter och leksaker, rapporterar Los Angeles Times. Delstatens konsumentorganisation stöttar den nya lagen och skriver i ett uttalande: "Att ha liknande varor som traditionellt marknadsförs till antingen flickor eller pojkar på separata avdelningar gör det svårare för kunder att jämföra produkterna och antyder på ett icke korrekt sätt att bara barn av ett kön kan använda dem." Lagen kommer först träda i kraft 2024 och gäller varuhus med mer än 500 anställda. Gäller inte kläder - bara leksaker och hygienprodukter. Kalifornien blir den första delstaten i USA att kräva könsneutrala leksaker. Omni 211010.

Prolife-rörelsen jublar - foster skyddas igen. Det är återigen förbud mot aborter som utförs efter graviditetsvecka sex i Texas, efter ett beslut från en appellationsdomstol. Beslutet kom bara två dagar efter det att en domare i Texas infört ett stopp för lagen, och en del abortkliniker hade redan återupptagit sin verksamhet. Läs mer i Världen idag 211012.

USA förbi Kina i bitcoin-racet: "Narrativet förstört". USA har passerat Kina när det kommer till den totala datakraften som används för att bryta bitcoin. Totalt 35,4 procent av världens datakraft kommer nu från amerikansk mark, skriver CNBC. För ett år sedan var Kina totalt dominant på marknaden, men nya regleringar har blivit ett hårt slag mot kryptomarknaden. Många har lämnat Kina för USA, och i synnerhet Texas, som har väldigt låga energipriser. Delstaten har också "kryptovänliga politiker", enligt tv-kanalen. "Hela narrativet att Kina kontrollerar bitcoin är nu fullständigt förstört," säger den Londonbaserade dataanalytikern Boaz Sobrado. Datakraften i USA har ökat med hela 428 procent sedan september 2020. Omni 211013.

USA:s inflation ökar mer än väntat - uppe i 5,4 procent. Priserna i USA fortsätter att öka. Inflationen i september kommer in något högre än väntat och landar på 5,4 procent i årstakt, jämfört med prognosen på 5,3 procent. CNBC konstaterar att siffran kommer samtidigt som inflationsoron på marknaden blir allt mer påtaglig. Den amerikanska centralbanken har tidigare sagt att den ökade inflationen är tillfällig, men den uppfattningen har grumlats på senare tid. Inflationen i juni och juli uppgick till 5,4 procent i årstakt, vilket var den högsta nivån sedan 2008. Den sjönk sedan till 5,3 procent i augusti, men är nu alltså tillbaka på den högre nivån. Internationella valutafonden har varnat Fed för att inflationen kan stanna längre än väntat. Omni 211013.

Amerikanska tv-bolag blöder tittare efter Trumps sorti. Flera stora amerikanska tv-bolag har tappat stora delar av sin publik under 2021, rapporterar Financial Times. Både CNN och MSNBC redovisade ett tapp på 50 procent för sina primetime-sändningar under det tredje kvartalet, jämfört med samma period 2020. Ett lugnare pandemiläge och Donald Trumps sorti från Vita huset är de främsta förklaringarna. Publiktappet syns även i andra medier, exempelvis New York Times. Tidningen ökade sin digitala prenumerantstock med 443 000 under det första halvåret i år. Under samma period 2020 växte den med 1,2 miljoner. Trumpeffekten på medier saknar motstycke. Elena Debré: Medierna utnyttjade Trump för att sälja. Omni 211018.

Vill hålla dokument hemliga - stämmer Kapitoliumutredning. I USA stämmer nu den förre presidenten Donald Trump ansvariga för en kongressutredning om attacken på Kapitolium den 6 januari 2021. Trump vill med stämningen stoppa information om vad han gjorde inför och under attacken från att lämnas ut. Trumps advokater hänvisar till att han som tidigare president har en särskild rättighet att inte offentliggöra viss konfidentiell information. "Begäran går bara ut på att trakassera Trump, den är olaglig, ogrundad och onödigt bred", säger de. Kongresskommittén svarade i natt att stämningen är ett försök att hindra utredningen, men att den har lagen på sin sida. "Det är svårt att se något viktigare för allmänheten än att söka information om en attack på vår demokrati och ett försök att riva upp ett valresultat." SR 211019.
Analyser: Vad är Trump rädd att utskottet ska hitta? USA:s före detta president Donald Trump försöker hindra insynen i vad han som president gjorde den 6 januari när kongressen stormades. Nu frågar sig många vad Trump är rädd att kongressutskottet, som ska utreda händelsen, ska hitta. En av de som ställer sig frågan är Aftonbladets Wolfgang Hansson. I en analys skriver han att Trump menar att handlingarna som utskottet frågar efter fortfarande omfattas presidentsekretess. Frågan om en ex-president omfattas av en sådan har enligt Hansson aldrig tidigare testats och situationen lär leda till en lång juridisk tvist. "Ex-presidenten gör som han brukar. Han använder domstolarna för att försöka få sin vilja fram", skriver Hansson. Stephen Collinson skriver i en analys på CNN att utskottet har valt att gå hårt på Steve Bannon, Trumps före detta chefsstrateg och rådgivare. Detta för att skicka ett meddelande till Trumps allierade och för att det kan vara den enda chansen att ställa Trump inför rätta för den 6 januari. Bannon har vägrat att vittna inför utskottet och hotas att åtalas för kongresstrots. Wolfgang Hansson: Vilka träffade han? Hade han några kontakter med Proud Boys eller någon av de andra högerextrema grupper som organiserade attacken? Stephen Collinson: De siktar på Bannon och hoppas kunna utreda händelsen. Omni 211019.
Trump ilsken efter Cheneys uppmaning: "Självgod idiot". Republikanen Liz Cheney uppmanar sina partikollegor att ställa sig bakom utskottsförslaget om att fälla ex-presidenten Donald Trumps chefsstrateg Steve Bannon för kongresstrots. Det rapporterar The Hill. Utspelet har mött omedelbara reaktioner från Trump, som kallar Cheney för en "självgod idiot" som han snart hoppas ska vara "borta" från politiken. Representanthusets särskilda utskott vill att Bannon ställs till svars då han vägrat vittna i utredningen om stormningen av Kapitolium. Cheney och Trump har hamnat i luven på varandra vid flera tidigare tillfällen och Cheney var bland annat för att ställa ex-presidenten inför riksrätt. Trump: "Människor står inte ut med henne." Cheney har tidigare petats från posten som gruppledare i representanthuset. Omni 211020.
Majoritet tar Bannon-fall vidare - riskerar nu åtal. En majoritet i det amerikanska representanthuset har röstat för att ställa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon till svars för kongresstrots. Det rapporterar amerikanska medier. Röstsiffrorna blev 229 för och 202 emot i torsdagskvällens omröstning. Nio republikaner röstade på Demokraternas linje. Representanthusets talman Nancy Pelosi ska nu föra frågan vidare till justitiedepartementet, den instans som beslutar om huruvida Bannon ska åtalas eller ej, skriver USA Today. Bakgrunden är att Bannon kallats till att vittna inför det utskott som utreder händelserna den 6 januari, men han dök inte upp. Bannon riskerar fängelse eller böter. Omni 211021.

Första öppna transpersonen med fyra stjärnor i USA. Rachel Levine utnämns till fyrstjärnig amiral i USA:s federala civila hälso- och sjukvårdskår, rapporterar flera medier. Hon blir därmed den första öppna transpersonen med fyra stjärnor inom USA:s armé. "Må den här utnämningen bli den första i en rad av många andra och att vi skapar en framtid med mer mångfald och inkludering, säger hon i ett tal enligt NBC News. Rachel Levine skrev även historia när Joe Biden i januari nominerade henne till vice hälsominister. Hon blev då den första öppna transpersonen i en amerikansk regering. Rachel Levine tackar de hbtq-personer som har banat väg för utnämningen. Omni 211020.

Trump lanserar egna sociala plattformen Truth social. USA:s tidigare president Donald Trump kommer att starta en egen social plattform kallad Truth social, rapporterar amerikanska medier. I samband med det lanserar han också tillhörande mediebolaget Trump media and technology group (TMTG). En betaversion för "inbjudna gäster" väntas i november och en full lansering planeras under första kvartalet 2022, enligt ett pressmeddelande. "Vi lever i en värld där talibanerna har en enorm närvaro på Twitter, samtidigt som er favoritpresident har tystats. Det är oacceptabelt," säger Trump. Trump portades av de största sociala medierna - Twitter, Facebook och Youtube - efter att hans supportrar stormade kongressbyggnaden i januari. "Jag ser fram emot att skicka min första TRUTH på TRUTH social väldigt snart." Trump beskriver plattformen som en "rival till det liberala mediekonsortiet". Han menar att Truth social ska stå upp mot big tech-bolagens "tyranni". TMTG ska också lansera en strömningstjänst som ska fokusera på innehåll som är "non-woke". Omni 211021.
Trumps revansch på nätjättarna - lanserar egen social plattform. Nio månader efter att Donald Trump stängdes av från Twitter, Facebook och Youtube lanserar USA:s tidigare president ett eget socialt nätverk med tillhörande mediebolag. Det nya bolaget Trump Media & Technology Group (TMTG) har gått samman med det befintliga, börsnoterade teknikbolaget Digital World Acquisition Corp och är tänkt att ha expresidenten som ordförande, skriver tidningen USA Today. "Jag är ivrig över att mycket snart få sända ut min första truth (sanning) på Truth social", säger Trump. Den nya appen ska konkurrera med de stora teknikbolagen som portat honom på obestämd tid. Expresidenten säger att han vill stå upp mot "de stora teknikbolagens tyranni". Donald Trumps stängdes av från de stora sociala plattformarna Twitter, Facebook, Instagram och Youtube efter den dödliga attacken mot Kapitolium i början av januari. Detta sedan flera av hans inlägg hade anklagats för att ha bidragit till uppvigling mot USA:s folkvalda församling och eftersom han ansågs ha spridit lögner med sina påståenden om valfusk. Världen idag 211022.

Amerikanska HD pausar inte Texas nya abortlagar. Högsta domstolen i USA kommer att behandla fallet kring delstaten Texas nya abortlagstiftning den 1 november men lagen kommer inte att pausas innan dess. Det rapporterar AFP. Den amerikanska regeringen har försökt stoppa den nya abortlagen, som i princip förbjuder alla aborter efter den sjätte graviditetsveckan. HD ska i stället behandla frågan i vad som beskrivs som en snabbare process än vanligt. USA:s justitiedepartement menar att lagen strider mot konstitutionen och det som slogs fast i det prejudicerande fallet Roe mot Wade för snart 40 år sedan. Domstolen ska lyssna till argument i frågan i början av november. Omni 211022.

Företag i USA upplever "rätt brutalt" inflationstryck. Leveransproblemen har skapat ett inflationstryck som ställer till det för företagen och tvingar dem dumpa över prisuppgången på kunderna. Det uppgav flera amerikanska bolag under den gångna veckan, rapporterar Financial Times. Vid fredagens delårsrapport skylde exempelvis Whirlpool på en ineffektiv leveranskedja för de "rätt brutala" prisstegringarna på stål och andra komponenter som väntas kosta dem nästan 1 miljard dollar extra i år. Restaurangkedjan Chipotle och dagligvaruhandlaren Albertson uppger att det är svårt att säkerställa leveranser. och flygbolag klagar över höga bränslekostnader. "Jag vet att vi har makt att prissätta, men vid någon punkt kommer vi till en gräns för vad kunderna är villiga att betala," säger Chipotles finanschef Jack Hartung till FT. Till råga på allt kommer fraktkrisen där hamnar korkar igen, lastbilschaufförer saknas och tillgången på lagerlokaler är rekordlåg. Hartung: Tror inte inflationen går över de närmaste kvartalen. SR 211023.

Donald Trumps son hånar Baldwin efter dödligt skott. Donald Trump Jr, son till tidigare president Donald Trump, hånar skådespelaren Alec Baldwin efter förra veckans dödsolycka, skriver flera medier. Enligt The Hill och Vanity Fair har Trump Jr skapat en t-shirt med trycket "Guns don’t kill people, Alec Baldwin kills people". Tröjan såldes på Trump Jrs hemsida innan den togs bort i går. Baldwin har gjort sig känd som en frän kritiker av Donald Trump och gjorde flera bejublade imitationer i "Saturday night live" under Trumps presidentperiod. Omni 211026.

USA:s första könsneutrala pass utfärdat. USA har utfärdat landets första pass där könstillhörigheten hos passinnehavaren inte är definierad som man eller kvinna. I stället markeras könstillhörigheten med ett "x", då passets ägare inte ville definiera sig som man eller kvinna. UD avslöjar inte identiteten på den som fått det första passet av sitt slag, men personen i delstaten Colorado har försökt att få rätt till ett kryss i passet sedan 2015. Nyhetsbyrån AP intervjuar Dana Zzyym, som säger sig vara den som fått det första passet utan att behöva ange könstillhörighet. Zzyym säger att kampen förts för att öppna möjligheten för fler att få fullständiga medborgerliga rättigheter: "Jag är inte ett problem. Jag är människa," säger Zzyym som länge drivit passfrågan i USA:s rättssystem. TT/Skånska Dagbladet 211027.

Biden presenterar paket värt 1 750 miljarder dollar. USA:s president Joe Biden har i dag presterat sitt stora ekonomiska paket. Totalt innefattar det 1 750 miljarder dollar i satsningar. Paketet är en kraftigt nedbantad version från ursprungsplanen där satsningar på 3 500 miljarder dollar ingick, skriver AFP. Paketet innebär stora satsningar på landets infrastruktur och sociala reformer. Biden har tidigare sagt att det är till för att "läka den amerikanska själen". Paketet har förhandlats i månader och enligt AFP är Bidens förhoppning att den här versionen av paketet ska få stöd av alla de demokratiska senatorerna. Landets senatorer ska nu rösta om paketet innan det klubbas. Paketet innefattar bland annat satsningar på klimatet men ingen betald ledighet- Omni 211028.
Bidens infrastrukturpaket godkänt. I USA har kongressen nu godkänt president Bidens infrastrukturpaket om runt 10 000 miljarder kronor. Flera demokrater röstade nej, men samtidigt röstade tillräckligt många republikaner för förslaget så att det kunde godkännas. Bland annat innehåller paketet satsningar på broar, järnvägar och bredband. SR 211107.

Biden om ubåtsbråket med Frankrike: Vi var klumpiga. Joe Biden medger nu att ubåtsaffären med Australien, som ledde till ett djupt diplomatiskt gräl med Frankrike, inte sköttes snyggt. "Det vi gjorde var klumpigt. Det gjordes inte med mycket grace," sa Biden i samband med fredagens G20-möte, rapporterar AFP. Biden sa också att hans intryck var att Frankrike informerats om USA:s uppgörelse med Australien, som ledde till att Australien skrotade en jätteaffär med Frankrike. Den franske presidenten Emmanuel Macron sa samtidigt att han uppskattade USA:s ansträngningar för att lösa krisen och att det som behöver redas ut nu är utrett. Bråket fick Frankrike att kalla hem sin USA-ambassadör. Biden: Vi har ingen bättre bundsförvant än Frankrike. Omni 211029.

Trump vill hemlighålla 770 dokument om stormningen. USA:s förre president Donald Trump vill att över 770 dokument som rör stormningen av kongressen i januari hemligstämplas. Det visar uppgifter från Nationalarkivet, enligt AFP. Det handlar bland annat om anteckningar som Trumps närmaste medarbetare gjorde, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som Trump höll den 6 januari, som många anser direkt bidrog till stormningen. Handlingarna har begärts ut av det särskilda utskott i kongressen som utreder stormningen. Trump anser å sin sida att materialet är för omfattande och att delar av det saknar koppling till händelsen. Han har också hänvisat till det juridiska skydd som omfattar presidentämbetet, skriver TT. Frågan kommer sannolikt att avgöras i domstol. Donald Trump vill även blockera kongressen från att ta del av Vita husets officiella dagbok. Nationalarkivet har offentliggjort vilka dokument Trump vill stoppa. Omni 211030.

USA:s högsta domstol tar upp Texas hårda abortlag. USA:s högsta domstol kommer att ta upp Texas abortlag, SB8, på måndagen, rapporterar amerikanska medier. Domstolen ska lyssna på argumenten emot lagen som är landets hårdaste och som förbjuder nästan alla aborter, även efter våldtäkt eller incest, efter sjätte graviditetsveckan. Den amerikanska regeringen har försökt stoppa lagen och justitiedepartementet menar att den strider mot konstitutionen. Sedan tidigare har Högsta domstolen meddelat att man inte kommer att pausa lagen förrän måndagens genomgång. Omni 211101.
USA:s striktaste abortlag har nu nått Högsta domstolen. USA:s Högsta domstolen tar upp Texas kontroversiella abortlag, SB8. I två timmar ska domstolen lyssna på argument mot lagen - som är landets striktaste och drastiskt minskar kvinnors möjlighet att få abort i delstaten. Lagen i Texas förbjuder nästan alla aborter, även efter våldtäkt eller incest, efter sjätte graviditetsveckan. Minst fyra av domstolens domare framstår som beredda att stoppa abortlagen i Texas: tre liberala domare samt chefsdomaren John Roberts som tidigare uttryckt oro över lagen. "Nu är frågan, finns det en femte?" säger juridikprofessor Steve Vladeck vid universitetet i Texas i en podcast. Den 1 december kommer ytterligare ett fall av abortlagstiftning upp i Högsta domstolen, sedan Mississippis abortgräns på 15 veckor ifrågasatts. Världen idag 211101.

Republikan vann i viktig delstat - tungt bakslag för Demokraterna. I USA har flera lokala och regionala val har avgjorts i natt. Störst fokus riktas mot guvernörsvalet i Virginia där republikanen Glenn Youngkin vann över demokraten Terry McAuliffe. Resultatet ses som ett stort nederlag för president Biden och demokraterna. SR 211103.
Utbrett missnöje över Joe Biden - nederlag i nattens guvernörsval. I USA har två guvernörsval hållits som visar på ett missnöje med Joe Biden och demokraterna. I Virginia vann republikanen Glenn Youngkin, trots att demokraterna vann stort i delstaten i presidentvalet för ett år sedan. Även guvernörsvalet i New Jersey är ett nederlag för demokraterna. Där är det just nu jämt, trots att demokraten Phil Murphy ansågs ha en god chans att vinna. Joe Bidens opinionssiffror har dalat och demokrater är besvikna över att demokraterna inte har lyckats enas om stora välfärd- och infrastruktursatsningar. SR 211103.
Jubel efter republikansk skrällseger i Virginia. Demokraterna led ett svidande nederlag i tisdagens guvernörsval i Virginia. Samtidigt fick Boston sin första kvinnliga icke-vita borgmästare och i Minneapolis blev det nej i en folkomröstning om att ersätta polismyndigheten med en myndighet för allmänhetens säkerhet. Läs mer i Världn idag 211104.

USA svartlistar israeliska NSO Group och Candiru. Det amerikanska handelsdepartementet har svartlistat israeliska NSO Group och Candiru. Detta med hänvisning till att företagen uppges sälja spionageutrustning till främmande länder, som sedan används för att övervaka och avlyssna bland annat politiker och journalister. Även ryska Positive Technologies och bolaget Computer Security Initiative Consultancy som hör hemma i Singapore svartlistas av liknande skäl. Inget av de svartlistade företagen har ännu uttalat sig om svartlistningen. Omni 211103.

USA avvecklar stödköp av värdepapper. USA:s centralbank Federal Reserve avvecklar nu successivt de stödköp av stats- och bostadsobligationer som gjorts för att stimulera den amerikanska ekonomin. Fed-chefen Jerome Powell sa att de höga inflationsnivåerna i USA är övergående men att det dröjer till slutet av nästa år innan inflationen vänder neråt. De amerikanska börserna reagerade positivt på beskeden från Federal Reserve. SR 211104.

Anställda i USA måste vaccinera sig innan årsskiftet. Vaccinkravet för offentligt anställda, privata verksamheter med över hundra anställda och vårdarbetare kommer att börja gälla den 4 januari, meddelar Bidenadministrationen. Kravet berör nästan 100 miljoner amerikaner, skriver CNN. Om de anställda inte har ett fullgott vaccinskydd vid den tidpunkten måste de testa sig för viruset en gång i veckan samt använda munskydd. Företag vars anställda inte följer reglerna riskerar höga böter. Miljontals amerikaner är fortfarande ovaccinerade. Kravet skulle egentligen ha införts 8 december men har skjutits fram för att företagen ska få mer tid på sig. Anställda har möjlighet att begära att undantas från vaccinreglerna på medicinska eller religiösa grunder. På flera håll i landet har industriarbetare gått ut i protester mot kravet. Joe Biden: Vi har haft tålamod, men vårt tålamod håller på att ta slut. Omni 211104.

Inflationen i USA stiger - högsta nivån sedan 2013. Inflationen i USA är den högsta sen 2013, priserna har gått upp på många olika konsumentvaror och de stigande priserna tar allt större plats i det allmänna medvetandet. Enligt Fox News oroar sig nästan nio av tio amerikaner för inflationen, samtidigt som två tredjedelar ser negativt på ekonomin över lag. "Det mesta vi behöver har blivit dyrare, det är hjärtskärande", säger William Etta Jackson i Leesburg. SR 211105.

Färre kristna har en biblisk världsbild. Bara sex procent av USA:s vuxna, och så lite som en femtedel av dem som går till evangeliska kyrkor, har numera en biblisk världsåskådning, larmar opinionsforskaren George Barna. "Vi kämpar med en världsåskådningskris," säger den kristne professorn. Världen idag 211104.

19 delstater i USA stämmer Joe Bidens administration. USA:s president Joe Biden kräver att privata företag ska ta ansvar för att de anställda är vaccinerade mot covid-19. Nu stämmer 19 delstater Bidens regering då de menar att detta står i strid mot konstitutionen, rapporterar TT. President Joe Biden och hans regering kräver att de företag som är federala underleverantörer ansvarar för att deras anställda är vaccinerade senast den 8 december. Många av landets delstater anser dock att ett sådant krav står i strid med regelverket om offentlig upphandling. Kritikerna menar att vaccinkravet är ett exempel på hur Joe Biden överträtt presidentämbetets gränser som regleras av USA:s grundlag, rapporterar TT. Världen idag 211105.

Ny utredare ska undersöka mystiskt Havannasyndrom. USA:s utrikesdepartement har tillsatt en ny särskild samordnare för att utreda det mystiska Havannasyndromet som har drabbat bland annat amerikanska diplomater i utlandet de senaste åren, rapporterar Politico. Uppdraget går till Jonathan Moore som nu ersätter Pamela Sprathen som skött utredningen tidigare. Hon har emellertid fått kritik för sitt arbete av vissa drabbade. Havannasyndromet är ett samlingsnamn för attacker av yrsel, huvudvärk, illamående och annat som drabbat främst ambassadspersonal. Syndromet har ännu ingen förklaring, men misstankar finns att det kan orsakas om någon form av riktad energi eller övervakningsutrustning. Syndromet rapporterades först av personal vid den amerikanska ambassaden på Kuba 2016. Flera hundra fall i en rad länder är under utredning. Omni 211105.

Bidens vaccinationslag stoppas av federal domstol. En federal domstol i USA har stoppat den nya lag som tvingar alla företag med fler än hundra anställda att se till att alla anställda är vaccinerade mot covid-19, rapporterar amerikanska medier. Beslutet kommer sedan det ansvariga departementet har stämts av ett drygt tjugotal företag under fredagen, skriver Bloomberg. Enligt domstolen kan lagen byta mot konstitutionen och därför stoppas den medan saken utreds vidare. Biden-administrationen har nu fram till måndag på sig att svara. Enligt lagen skulle vaccinationerna vara genomförda senast 4 januari. Omni 211106.

Ytterligare sex medarbetare kallas att vittna mot Trump. Ytterligare sex personer som har arbetat med och för USA:s tidigare president Donald Trump har kallats att vittna i utredningen kring stormningen av Kapitolium den 6 januari. Bland andra kommer den tidigare kampanjrådgivaren Jason Miller, och mannen som ledde Trumps återvalskampanj, William Stepien, att höras. Alla personerna anses vara av intresse för utredningen eftersom de planerade olika sätt att stoppa räkningen av elektorsrösterna och drev en kampanj med desinformation om valet, menar representanthusets särskilda utskott. Michael Flynn, Angela McCallum och John Eastman . Omni 211109.

Trump får inte hemlighålla dokument från januari 2021. USA:s tidigare president Donald Trump får inte hemlighålla dokument som den amerikanska kongressen har begärt ut i samband med utredningen av stormningen av Kapitolium. Det slår en domstol i Washington DC fast, rapporterar amerikanska medier. Donald Trump ville hemligstämpla det 770 sidor långa dokumentet som bland annat innehåller anteckningar från Trumps närmaste medarbetare, samtalsloggar och ett utkast till det tal han höll samma dag. Men dessa kommer nu istället att göras tillgängliga för utskottet som utreder händelserna den 6 januari. Trump har i sina försök åberopat det som kallas "executive privilege" som ger presidentämbetet ett juridiskt skydd. "Hans (Trumps) hållning att han kan sätta sig över den verkställande maktens uttryckliga vilja tycks baseras på tanken att hans 'executive privilege' varar i all evighet. Men presidenter är inte kungar, och den svarande är inte president", skriver domaren Tanya Chutkan. Dokumenten kan lämnas över till kongressen på fredag. Omni 211110.

Steve Bannon ställs inför rätta - vägrade vittna. Vita husets tidigare chefsstrateg Steve Bannon anklagas formellt för trots mot kongressen i USA, rapporterar AP. Bannon har inte dykt upp för att vittna om kongresstormningen den 6 januari i år. Utredarna misstänker att Bannon har information om kopplingar mellan Vita huset och de Trump-anhängare som stormade Kapitolium. Bannon anklagas även för att inte ha lämnat ut dokument till kommittén som utreder händelsen. TT skriver att brotten kan leda till fängelse vid fällande dom. Bannon riskerar ett års fängelse. Omni 211112.
Bannon frihetsberövad - lämnade över sig själv. Donald Trumps tidigare chefsrådgivare Steve Bannon har lämnat över sig själv till FBI och sitter nu frihetsberövad, rapporterar flera medier. Bannon åtalades under fredagen av det amerikanska justitiedepartementet. Åtalet handlar om att han ska ha vägrat vittna och lämna över dokument till den kommitté som utreder stormningen av den amerikanska kongressen den 6 januari. Han väntas ställas inför en domstol under måndagskvällen. Omni 211115.

Havannasyndromet. Det började på Kuba för fem år sedan när två anställda vid den amerikanska ambassaden plötsligt insjuknade. Sedan dess har hundratals diplomater drabbats av det som kommit att kallas Havannasyndromet. Men vad ligger egentligen bakom? Illamående, yrsel och ett högt metalliskt ljud är några av de vanligaste symtomen. Till en början trodde många att den kubanska säkerhetstjänsten låg bakom men i takt med att fallen spreds över världen har teorierna gått isär. Allt från mikrovågsvapen till masshysteri - frågorna hopar sig samtidigt som allt fler drabbas. svt 211109.
Analys: Vita huset lägger obegränsade resurser för att få svar. Vad är Havannasyndromet? Vad är det som orsakar det? Vem ligger bakom det? Varför drabbas bara amerikaner? Hur länge har det pågått? Frågorna är många, men svaren är få om detta mysterium som fått Vita huset att lägga obegränsade resurser för att gå till botten med det. Föreställ dig den värsta huvudvärken du någonsin har haft. Och till det lägger du på illamående och en smärta där känslan är att hjärnan kommer att svullna till den grad att skallbenet ger med sig och spricker. Att tinningarna och ögonhålorna pulserar av värk. Tänk dig att det här trycket kom från ingenstans. Och att ingenting verkar hjälpa, vare sig att blunda eller att hålla för öronen - för det som verkar orsaka huvudvärken är ett obeskrivligt ljud. Något metalliskt. Som dock inte hörs utifrån, utan kommer inifrån huvudet och därmed inte går att fly undan. Det är otaliga symptom för det som har kommit att kallas för Havannasyndromet och som drabbat över 200 amerikanska diplomater världen över, men genomgående är det vittnesmål om yrsel, huvudvärk, illamående och att tappa balansen. Symptomen kom plötsligt från ingenstans. Personerna ifråga har blivit rädda och i många fall skämts för att tala öppet om det. Men nu ska det inte längre finnas något stigma. Inte heller några konsekvenser för de som rapporterar in symptom och pratar om det, sa den amerikanska utrikesministern Antony Blinken i slutet av förra veckan. Tvärtom kommer nu utrikesdepartementet i Washington arbeta outtröttligt för att en gång för alla söka svar på vad det här är för sjukdom. Och hur den orsakats. Trots Blinkens stora ord och löften om att gå till botten med detta mysterium är svårigheterna lika många som frågorna. Det finns inga hårda bevis på vad det är som har gjort den amerikanska ambassadpersonalen och agenterna sjuka. En återkommande teori är att det här kan vara en krigföring från en nation. Skulle det nu visa sig att det kanske är Ryssland, Kina eller något annat land som är upphovsmakaren till dessa incidenter betyder det ju också att USA ligger minst två steg efter. Varken Blinken eller president Joe Biden vet hur dessa utförs eller hur de ska hindra från framtida attacker. svt 211109.
Pentagons hjärnprofessor: Hjärnan är de nya krigens slagfält. Gåtan Havannasyndromet, de mystiska symptom som drabbat amerikansk ambassadspersonal runtom i världen, har fortfarande inte fått en upplösning. James Giordano, hjärnprofessor vid USA:s försvarshögkvarter Pentagon, är övertygad om att det handlar om något slags vapen som använts mot amerikanerna. "Den mest sannolika kandidaten för att orsaka denna skada är någon form av riktad energi," säger han till Utrikesbyrån. svt 211113.

FBI:s mejlserver hackad - skickade falska varningar. FBI:s mejlserver har hackats och mejl med falska varningar om cyberattacker har därefter skickats ut till över 100 000 konton. Det uppger organisationen Spamhaus Project, som övervakar skräppostkampanjer. FBI har bekräftat att innehållet i mejlen är falskt och att man jobbar på att lösa problemen, men vill inte dela med sig av mer information i nuläget. Det är oklart vem som ligger bakom hacket, men syftet tycks ha varit att smutskasta säkerhetsforskaren Vinny Troia, skriver sajten Bleeping Computer. Omni 211114.

Bidens infrastrukturpaket på 1000 miljarder blir lag. Under måndagen gjorde USA:s president Joe Biden sitt infrastrukturpaket - värt över 1 000 miljarder dollar - till en lag. Därmed har han bockat av Demokraternas första punkt på sin ekonomiska agenda, skriver Market Watch. Den tidigare guvernören för New Orleans, Mitch Landrieu, blir ansvarig för att implementera paketet. Omkring hälften av pengarna kommer finansiera transporter och bredband, runt 100 miljarder ska gå till vägar och broar och resten till tågtrafik och kommunal transport. Investeringarna väntas ske under en femårsperiod, men det kan ta månader eller till och med år innan de allra största upprustningarna börjar, skriver kanalen. Omni 211115.

Trump kräver att tidningar fråntas Pulitzer-pris. I USA kräver Donald Trump i natt på nytt att två tidningar ska fråntas Pulitzer-priset för sin rapportering om kopplingar mellan hans presidentkampanj och Ryssland. Trumps krav kommer efter att ytterligare en person åtalats för att ha ljugit för FBI om information gällande den tidigare presidenten och Ryssland. Åtalet hör ihop med den politiskt omstridda och i stora delar obekräftade Steele-rapporten och flera medier kritiseras nu för att ha publicerat uppgifter ur dokumenten. Washington Post, ett av de mest anrika mediehusen i USA, beslutade i förra veckan att avpublicera stora delar av artiklar från 2017 och 2019 som rör uppgifter ur den så kallade Steele-rapporten. Tidningen vidtog den mycket ovanliga åtgärden efter att en av de som hämtat in information till rapporten åtalats, misstänkt för att ha ljugit för FBI. Washington Post säger nu att tidningen inte längre kan stå för sina tidigare publiceringar. Steele-rapporten eller Steele-dossiern är ett känt begrepp i den politiska världen här i USA. Den 35-sidiga dokumentsamlingen sattes ihop av Christopher Steele, en tidigare brittisk underrättelseagent under presidentvalet 2016, på uppdrag av Hillary Clintons kampanj och Demokraterna via en researchfirma. Syftet var att undersöka möjliga länkar mellan Donald Trump och ryska intressen. Den nu åtalade mannen var researcher åt Christopher Steele och hans rapport, som innehåller lösryckta tips och obekräftade komprometterande uppgifter om Donald Trump och påstådda ryska kopplingar. Den tidigare presidenten har konsekvent hävdat att Steele-dokumenten är falska och en del av en smutskastningskampanj mot honom. Och i ett uttalande i natt kräver han, på nytt, att Washington Post och New York Times ska fråntas Pulitzer-priset de fick 2018 för rapportering om Trumpkampanjen och Ryska försök att påverka valet. Men talespersoner för Pulitzerpriset och New York Times har tidigare sagt att rapporteringen som priset belönar är välgrundad. Åtalet mot Steele-researchern kommer efter att en annan person med kopplingar till Clintonkampanjen i september åtalades för att ha ljugit för FBI. Båda männen nekar till anklagelserna. SR 211117.

Stormade Kapitolium i pälsmössa - nu döms han till 3,5 års fängelse. Under stormningen av Kapitolium i januari hade han pälsmössa med horn och en amerikanska flaggan målad i ansiktet - bilderna av honom spreds över världen. Nu döms 33-årige Jacob Chansley till 41 månaders fängelse för sin för medverkan i upploppet. Det är det första avgörandet i över 660 upprorsåtal som rör stormningen, där fem personer dog. SR 211117.
"Qanon-shamanen" döms till mer än tre år i fängelse. Jacob Chansley, som efter stormningen av Kapitolium i Washington blev känd som "Qanon-shamanen", har dömts till 41 månaders fängelse för sin roll i händelserna den 6 januari. Det rapporterar amerikanska medier. Chansley erkände brott i september och enligt NBC News hade åklagarna yrkat på att han skulle dömas till 51 månaders fängelse, följt av tre års villkorlig frigivning. Chansley var en av många som tog sig in i kongressbyggnaden och han fångades på flera bilder när han iklädd bland annat en pälsmössa med horn på vandrade omkring i byggnaden. Stormningen av Kapitolium skedde samtidigt som en process för att bekräfta resultatet i presidentvalet fortfarande pågick. "Qanon-shamanen" har i en tidigare intervju sagt att han ångrar att han deltog i stormningen. Åklagarna menade att Chansley uppviglat andra personer som deltog i den olagliga stormningen. Omni 211117.

USA lägger stororder på Pfizers coronapiller. Pfizer har skrivit på ett avtal med USA värderat till 5,3 miljarder dollar, runt 47 miljarder kronor, för sitt piller som behandlar covid-19, skriver TT. Tabletten, kallad Paxlovid, sänker risken för sjukhusinläggning och död till följd av corona med 89 procent för vuxna personer i högrisk. Sedan tidigare har USA tecknat ett liknande avtal med Merck om deras covid-tablett värt 2,2 miljarder dollar. Omni 211118.

Kamala Harris blev USA:s president - en kort stund. USA:s president Joe Biden lämnade över makten till vicepresident Kamala Harris i knappt en och en halvtimme på fredagen, i samband med att Biden blev nedsövd för en rutinmässig undersökning av tjocktarmen. Det innebar att Harris för en kort stund blev första kvinnan med makten. Harris arbetade från sitt kontor i västra flygeln i en timme och 25 minuter innan Biden återigen övertog presidentskapet, skriver AFP. Biden, som fyller 79 år på lördagen, uppges må bra. Även tidigare president George W Bush genomgick samma undersökning 2002 och 2007. Omni 211119.

Representanthuset röstar igenom Bidens reformer. Efter månader av förhandlingar röstade det amerikanska representanthuset på fredagseftermiddagen igenom president Joe Bidens paket för sociala reformer för runt 2 000 miljarder dollar, rapporterar flera medier. Nu skickas paketet "build back better" till senaten där det lär bli en del ändringar, skriver Wall Street Journal. Förslaget röstades igenom med siffrorna 220 mot 213, där samtliga republikaner opponerade sig. Omni 211119.

Födelsedagsfirande Biden uppges ha siktet inställt - vill ställa upp på nytt 2024. USA:s president Joe Biden, som under lördagen fyller 79 år, planerar att ställa upp även i valet 2024. Enligt uppgifter till Washington Post ska Biden tidigare denna månad deltagit i ett möte i syfte att samla in pengar, och då sagt att han kommer att ställa upp för ytterligare en period. "Det enda jag hört honom säga är att han planerar att kandidera igen, och det är jag glad för," säger ex-senatorn Chris Dodd. Den tidigare guvernören Ed Rendell, som deltog på mötet, säger dock att Biden inte kommer ställa upp om han känner att han inte klarar av det fysiskt eller emotionellt. Samtidigt som Washington Post skriver att många inom Demokraterna tänkt att Biden kanske inte kommer att ställa upp för en ny period - bland annat med hänsyn till hans ålder - noterar CBS News att Biden är den första sittande amerikanska presidenten i Vita huset att fylla 79 år. Har förekommit spekulationer kring om Demokraterna ska satsa på Kamala Harris. Genomgick en rutinmässig hälsokontroll på fredagen och uppges må bra. Ett officiellt besked om valet 2024 väntas kommer först efter mellanårsvalet 2022. Omni 211120.

Systematiska straff mot visselblåsare i USA:s polis. Döda råttor och avföring i skåp, dödshot och ignorerade anrop. Det är en del av vad visselblåsare inom den amerikanska polisen utsatts för efter att de larmat om missförhållanden inom kåren, skriver USA Today. Granskningen av över 300 fall skildrar ett inofficiellt vedergällningssystem som innebär att anställda kan fortsätta att missköta sig och chefer jobba kvar medan de som försöker avslöja metoderna straffas och stämplas som förrädare. "Jag förlorade mitt jobb, mitt hus och mitt äktenskap. Det påverkar dig på sätt du aldrig någonsin kan föreställa dig," säger visselblåsaren Shannon Spalding i Chicago. Omni 211121. Kommentar: Illa.

Lögner och mediehån: Fördel Trump när Steele-rapporten kraschlandade. Den så kallade Steele-rapporten från 2017 är återigen i hetluften i amerikansk politik. I ett flertal utspel har ex-presidenten Donald Trump krävt att Washington Post och New York Times ska fråntas Pulitzerpriset som de fick 2018 för rapporteringen om Trumpadministrationens påstådda Rysslandskopplingar. Steele-rapporten innehöll bland annat explicita detaljer av sexuell karaktär om Trump - uppgifter som i sin tur kunde ha inneburit en hållhake för Vladimir Putin. Men en rad uppmärksammade avslöjanden har pulveriserat den redan tidigare ifrågasatta rapporten. Det handlar bland annat om finansiella kopplingar till Clintonkampanjen och att en huvudkälla till rapporten åtalats för att ha ljugit för FBI. Washington Post har avpublicerat och korrigerat flera artiklar, men vidhåller att de prisade artiklarna inte innehållit några fel. Flera medier är också noggranna med att påpeka att Steele-rapporten, framtagen av ex-spionen Christopher Steele, var en liten del av Rysslandsanklagelserna, och därtill väsensskild från Robert Muellers utförliga Rysslandsutredning. Trump hotar att stämma Pulitzerpriset. Omni 211121.
Falska uppgifter bakom ryssanklagelser mot Trump. Anklagelserna om att Donald Trump besökt prostituerade i Moskva och försökt påverka valresultatet med hjälp av Ryssland slog ner som en politisk bomb kort innan han tillträdde som president i januari 2017. Nyligen åtalades mannen bakom en del av uppgifterna, som visat sig bygga på falsk information och togs fram av ett företag med kopplingar till Demokraterna. Det rör sig om den så kallade Steele-dossiern, en rapport som 2016 sammanställdes av den brittiske ex-agenten Christopher Steele, på uppdrag av ett företag med ekonomiska band till det demokratiska partiet. Åtal väcktes nyligen mot den ryska underrättelseanalytikern Igor Danchenko, som misstänks för att ha lämnat falsk information till FBI. Det gäller bland annat det samtal som ”avslöjade” att Donald Trump anlitat prostituerade vid ett besök i Moskva 2013. Han anklagas också för att ha tagit emot information från Charles Dolan Jr, en person med nära kopplingar till Demokraterna och dåvarande presidentkandidaten Hillary Clinton. Åtalet väcktes av en särskild åklagare, John Durham, som 2019 fick i uppdrag av den tidigare justitieministern William Barr att granska om brott begåtts i samband med att FBI började utreda Donald Trump 2016. Det är det tredje åtalet i samband med denna utredning. Redan i januari i år dömdes en tidigare FBI-jurist för att ha förfalskat innehållet i ett mejl som användes av FBI för att begära avlyssning av en Trumpmedarbetare 2016, skriver Svenska Dagbladet. Och i september väcktes åtal mot den tidigare åklagaren Michael Sussmann, som även han misstänks ha ljugit för den federala polisen när han lämnade information om Donald Trump till FBI, och som agerade på uppdrag av Hillary Clintons valkampanj. Även om inte alla utredningar som fokuserat på Donald Trump och Ryssland hänvisat till Steele-dossiern går det inte att komma ifrån att den påverkat smutskastningskampanjen mot den tidigare presidenten, menar USA-kännaren Ronie Berggren. "Dossiern blev en plattform för Demokraternas påståenden om ett samarbete mellan Trump och Ryssland," säger Ronie Berggren till Världen idag. "Nu har medierna tvingats att pudla, samtidigt som en del hävdar att det framkommit andra källor till kopplingen mellan Republikanerna och Ryssland." Själv menar Ronie Berggren att Steele-dossiern hade en stor inverkan i det politiska spelet, till Demokraternas favör. "Demokraterna har använt allt de kunnat, inklusive det här beställningsjobbet, för att stämpla Donald Trump som en rysk agent," säger han. Även om Demokraterna finansierade företaget som anlitade Christopher Steele, har ingen inom partiet tagit ansvar för att den information som togs fram byggde på extremt lösa grunder. "Det är inte förbjudet att beställa research om en politisk motståndare, även om den sedan kommer med falska uppgifter," säger Ronie Berggren. Världen idag 211209.
Mediers trovärdighet ifrågasätts efter avslöjande. Många amerikaner frågar sig ifall de kan lita på sin morgontidning efter avslöjandet om de falska anklagelserna mot Trump. Det säger SvD:s USA-korrespondent Malin Ekman. "Även många liberaler är väldigt skeptiska, känner sig vilseledda," säger hon i Medierna i P1. Läs mer i Världen idag 211209.

Alex Jones kallad att vittna om Kapitolium-stormning. Den amerikanska kommittén som utreder stormningen av Kapitolium den 6 januari i år har lämnat in ett rättsligt förläggande mot fem nya personer. Däribland finns konspirationsteoretikern Alex Jones och den republikanske rådgivaren Roger Stone, rapporterar AP. Föreläggandet innebär att Jones, Stone och de tre andra personerna kommer att behöva lämna över dokument till kommittén och vittna om sin inblandning i stormningen. Jones ska enligt kommittén vid flera tillfällen ha uppmanat sina följare att delta i protesten som ledde till stormningen. Stone ska i sin tur ha varit involverad i att arrangera protester mot det påstådda valfusket i förra årets presidentval i USA. Kommittén fokuserar just nu på vilka som organiserade protesten som ledde till stormningen. Föreläggandena kommer efter omkring 200 vittnesintervjuer. Bland de övriga finns en skapare till en Facbookgrupp och en av Trumps kommunikatörer. Omni 211123.

Vita huset bekräftar: Biden ställer upp i valet 2024. USA:s president Joe Biden ställer upp för omval 2024. Det svarade Vita husets pressekreterare Jen Psaki på en direkt fråga under en pressträff på måndagskvällen. "Ja, det är hans avsikt," sa Psaki. Det har spekulerats i att Biden skulle lämna presidentposten efter en mandatperiod, och låta vicepresident Kamala Harris ställa upp i valet 2024. Om Biden skulle vinna nästa val är han 82 år när han svär presidenteden. Omni 211123.
Analyser: Bidens valbesked möts av blandade känslor. Att USA:s president Joe Biden under tisdagen meddelade att han tänker ställa upp i nästa presidentval möter blandade känslor bland demokraterna, skriver DN:s Martin Gelin i en analys. "Hans förtroendesiffror har rasat under hösten. Den enda president i modern tid som låg sämre till så här tidigt är Donald Trump" skriver han och menar att Biden sågs som en lämplig kandidat efter Trump. Men att hans hantering av bland annat pandemin, ekonomin och uttåget ur Afghanistan har fått hans förtroendesiffror att dala. Chris Cillizza menar i sin analys för CNN att Biden kan göra det svårare för demokraterna att vinna 2024. Han skriver att det alltid är en fördel för den sittande presidenten i val, men att bland annat Bidens ålder och frågetecken runt hans vicepresident Kamala Harris talar emot honom. Omni 211124.

Omikron kan elda på USA:s ekonomiska klyftor. Pandemin har skapat en tydligare klyfta mellan Demokraterna och Republikanerna i USA, där demokratstyrda delstater i större utsträckning krävt mer åtgärder för att stoppa smittan. Och omikron kan nu spä på trenden ytterligare, skriver Wall Street Journal i en genomgång. Medan demokratiska delstater i snitt haft lägre dödstal har deras ekonomier backat mer än sina republikanska gelikar. Om omikron visar sig bli ett nytt hot kan det främst pressa turism- och restaurangsektorn - och allra mest i blå stater där oron är större. "Många röda delstater har helt enkelt bestämt sig att pandemin är över," säger Jonathan Rothwell, chefsekonom på Gallup, till tidningen. Omni 211201.

Dubbelt bakslag för Bidens vaccintvåg. Det amerikanska federala påbudet om vaccintvång för vårdpersonal har tillfälligt stoppats av rättsväsendet. På måndagen blockerades det inledningsvis i tio delstater av en domare, och på tisdagen blockerade en annan domare påbudet i hela landet. Läs mer i Världen idag 211202.

New York inför krav på vaccin för privat anställda. New Yorks borgmästare Bill de Blasio tänker införa krav på att alla som jobbar inom den privata sektorn måste vaccinera sig mot covid-19, rapporterar amerikanska medier. De Blasio förklarar att det handlar om en förebyggande åtgärd när smittan nu ökar igen. "Vi har omikron som en ny faktor, vi har kallare väder som kommer att skapa ytterligare bekymmer med deltavarianten, och vi har julfiranden," säger de Blasio, till MSNBC. Kravet ska träda i kraft 27 december. Staden har redan vissa vaccinkrav för att bland annat få äta på restaurang. Allt fler i New York testar nu positivt. Krav på vaccin finns redan i den offentliga sektorn. Ett nationellt vaccinkrav har tidigare stoppats av domstol. Omni 211206.

Positiv ideologisk tillnyktring när USA:s abortlag omprövas. Just nu står USA, till slut, inför det som i nästan 50 år har ansetts otänkbart: Roe mot Wade-domslutet, som garanterar fri abort i hela USA, kan vara på väg att rivas upp. Förra veckan inleddes det formella arbetet med att utvärdera huruvida Mississippis nya abortgräns på 15 veckor är i enlighet med USA:s konstitution. USA:s högsta domstol är en tung maktfaktor i landets politik. Det är också därför som tillsättningen av de tre nya, hett omdebatterade domarna Gorsuch, Kavanaugh och Coney Barrett kan vara Trump-administrationens viktigaste politiska resultat. Det finns minst två möjliga utfall om Högsta domstolen faktiskt vågar upphäva Roe mot Wade. Antingen kan de skicka frågan tillbaka till delstaterna att själva besluta om abortgränser, vilket skulle kunna ge en enorm spridning mellan nästan totalt abortförbud och totalt fri abort fram till födseln. Eller också skulle domstolen kunna besluta om en sänkning av abortgränsen i hela USA, exempelvis till Mississippis 15 veckor - det vill säga någonstans mitt emellan Sverige och många andra europeiska länder. Svenska DN återger i närmast förvånad ton Mississippis argument inför domstolen: "Inget i konstitutionell text, struktur, historia eller tradition stödjer rätten till abort." Den pågående förhandlingen tycks ha medfört ett moraliskt uppvaknande, där det stora liberala etablissemanget plötsligt insett att fri abort kanske ändå inte är den bärande juridiska grunden för ett civiliserat samhälle. Det vi ser nu är en mycket välkommen ideologisk och moralisk tillnyktring i debatten om den ofödda människans rätt till liv, som med fördel kunde spridas till många länder - inklusive Sverige. Världen idag 211207.

Ny bok: Trumps syrenivåer var på farligt låga nivåer. Donald Trumps hälsotillstånd efter att han insjuknat i covid-19 var mycket värre än vad som tidigare varit känt. Det skriver stabschefen Mark Meadows i sin nya bok "The chief’s chief". Enligt Meadows var presidentens syrehalter vid ett tillfälle på "farligt låga nivåer". I boken skriver stabschefen, enligt New York Times, att blodet var syresatt till 86 procent. En frisk person har normalt sett en syremättnad på mellan 95 och 98 procent. Meadows beskriver hur Trump satt i sin säng med en t-shirt, rufsigt hår och röda ögon. Presidenten försökte arbeta från sjukhussängen, men läkarna manade stabschefen att föra Trump till sjukhus. "Det är bättre att du promenerar härifrån i dag av egen styrka, av egen kraft, än att jag måste bära ut dig på bår om två dagar," ska Meadows ha sagt. När Trump gick till helikoptern för vidare färd mot sjukhuset var han enligt Meadows så svag att han inte orkade bära sin egen portfölj. Meadows: Trump trodde han ansågs svag om han åkte till sjukhus. Trump var sjuk i covid-19 i början av oktober 2020. Boken innehåller många detaljer kring hur Trump jobbade. Trump uppges vara rasande över boken. Omni 211208.

Federal domstol avvisar Trumps krav på hemligstämpling. I USA avvisar en federal appellationsdomstol förre presidenten Donald Trumps begäran om att hemligstämpla material från Vita huset kopplat till stormningen av Kapitolium den 6 januari. Domstolens beslut innebär att handlingarna kan överlämnas till det kongressutskott som utreder händelserna. Det är dokument på sammanlagt 770 sidor som Donald Trump vill hemligstämpla. SR 211210.

Beslut i HD: Abortlagen i Texas kan prövas i domstol. Abortkliniker har rätt att få den kritiserade abortlagen i Texas prövad i domstol, enligt ett beslut från USA:s högsta domstol. Det rapporterar flera medier. Delstaten hade försökt att förhindra att lagen skulle gå att överklaga. HD vill dock inte stoppa lagen i väntan på att frågan ska avgöras av lägre domstolsinstanser. New York Times rapporterar att det splittrade beskedet både är en vinst och besvikelse för förespråkare för aborträtten. Frågan kan dock återigen hamna på HD:s bord om de lägre instanserna skulle döma på samma sätt som tidigare. Lagen förbjuder de flesta aborter från vecka sex. Den började gälla 1 september. HD avslår kravet från Bidenadministrationen att lagen ska stoppas. Omni 211210.
Högsta domstolen stoppar inte Texas abortlag. Högsta domstolen i USA meddelar att den inte stoppar lagen som ska skydda foster från graviditetsvecka sex i delstaten Texas. Men den ger abortkliniker rätt att stämma Texas i lagfrågan. Läs mer i Världen idag 211213.

Fler än 800 000 har dött med covid-19 i USA. Antalet dödsfall som kan kopplas till covid-19 i USA har under söndagskvällen överstigit 800 000. Det visar en sammanställning som Reuters har gjort. 450 000 av de dödsfallen har skett under 2021. Anledningen som anges till att dödstalen forsätter vara höga i år är den mer smittsamma deltavarianten och en låg vaccintäckning i delar av landet. USA har högst antal dödsfall per capita i världen. Omni 211212.

Trumps son under stormning: "Han måste fördöma skiten". Donald Trumps son Donald Trump Jr tryckte på för att få sin far att fördöma stormningen av Kapitolium under de dramatiska timmarna den 6 januari. Det visar textmeddelanden som lämnats över till kongressen. "Han måste fördöma den här skiten omedelbart", skrev Trump Jr till dåvarande stabschefen Mark Meadows. Meadows svarade: "Jag håller med, jag ligger på honom hårt." Dåvarande president Trump valde dock att inte agera, vilket ledde till ytterligare meddelanden från Trump Jr. "Han måste hålla ett tal från Ovala rummet. Han måste leda. Det har gått för långt och det har spårat ur," skrev presidentsonen. Omni 211214.
Meadows vägrar vittna - kan åtalas för kongresstrots. Vita husets tidigare stabschef Mark Meadows bör åtalas för kongresstrots. Det anser utredarna i det kongressutskott som utreder stormningen av Kapitolium den 6 januari. Meadows anses vara ett nyckelvittne i utredningen men har vägrat att vittna inför utskottet. Förra veckan dök han inte upp för att svara på frågor om hur dåvarande president Donald Trump gjorde före och efter stormningen. Han har tidigare samarbetat med utredningen genom att bland annat lämna över tusentals mejl och sms. Flera av de meddelandena offentliggjordes under natten mot tisdag. Det var en enig panel som rekommenderade åtal mot Meadows. Flera tunga högerprofiler pressade Meadows att få Trump att fördöma. Omni 211214.

Extremistgrupper stäms för stormningen av Kapitolium. De amerikanska extremistgrupperna Proud Boys och Oath Keepers stäms av Washington DC:s distriktsåklagare Karl Racine för gruppernas inblandning i stormningen av Kapitolium i januari. Det skriver amerikanska medier. Flera medlemmar pekas ut som ansvariga i stämningen, varav flera redan är åtalade. Enligt Racine har grupperna orsakat stora skador, både fysiska och ekonomiska, för Washington. Därför tänker man söka det högsta möjliga skadeståndsbeloppet. Stämningsansökan har sin grund i en 140 år gammal lag, kallad Ku Klux Klan-lagen, som bland annat syftar till att skydda regeringstjänstemän, skriver Washington Post. Två liknande stämningsansökningar har lämnats in tidigare i år, bland annat från poliser som arbetare på plats. Distriktsåklagaren kallar det för en "planerad terrorattack". 31 medlemmar stäms för sina gärningar den 6 januari. "Vårt mål är att hålla dessa våldsamma bråkmakare och våldsamma hatgrupper ansvariga". Omni 211214.
Fox News-ankare vädjade till Trump under stormningen av Kapitolium. SMS som nu offentliggjorts visar hur Trumps son och flera kända Fox News-ankare försökte få den dåvarande presidenten att ingripa medan stormningen av Kapitolium pågick. Samtidigt pågår en process där Donald Trumps tidigare stabschef Mark Meadows kan komma att åtalas för brott efter att ha vägrat vittna inför kongressens utredning om attacken mot kapitolium den 6 januari. I dag väntas representanthuset rekommendera att Justitiedepartementet åtalar Meadows. SR 211214.
Kongressen vill åtala Trumps stabschef. I natt röstade representanthuset för att rekommendera brottsåtal mot Donald Trumps tidigare stabschef Mark Meadows för att han vägrat vittna i kongressutredningen av 6 januari-attacken. Meadows hävdar att information som utskottet vill se skyddas under en särskild sekretess som omfattar presidentens kommunikation med nära medarbetare. Samtidigt försöker Trump själv hindra utredningen från att få tillgång till dokument. En fråga som just nu avhandlas i domstol. Det särskilda utskottet har hittills samlat in tiotusentals dokument och hört över 300 vittnen. SR 211215.
Trumps stabschef ett steg närmare trotsåtal. USA:s representanthus har röstat för att åtala Donald Trumps förre stabschef Mark Meadows för kongresstrots efter att han vägrat samarbeta med utredningen av stormningen av Kapitolium den 6 januari, rapporterar amerikanska medier. 222 ledamöter av det demokratkontrollerade representanthuset röstade för, och 208 emot. Två republikaner bröt mot partilinjen och röstade för. Det är nu upp till det amerikanska justitiedepartementet om Meadows ska åtalas i en federal domstol. "Vi har gett Mark Meadows alla möjligheter att samarbeta. Han har satt sig själv i den här sitsen", skrev det särskilda utskott som utreder stormningen i ett uttalande inför omröstningen. Meadows kan bli den förste stabschefen att åtalas på 50 år. Omni 211215.

Klart: USA:s skuldtak har höjts - nästa fajt först 2023. USA:s skuldtak har höjts till 31 000 miljarder dollar efter en sista omröstning tidigt på onsdagsmorgonen, rapporterar flera medier. Det var strax före den deadline som satts ut av USA:s finansdepartement som skulle säkerställa att landet betalar sina fordringar. Förslaget gick igenom i representanthuset efter att ha klarats av i senaten tidigare på tisdagen. Om inga nya förslag som ökar på skuldsättningen blir verklighet kommer det nya taket att räcka hela 2022 och en bit in i 2023. Någon ny omröstning behöver alltså inte ske före mellansårsvalet i höst, konstaterar The Hill. Ingen av republikanerna i senaten och bara en i representanthuset röstade för höjningen. Däremellan sker mellanårsval och då kan majoriteten ändras i en eller båda kamrarna. Omni 211215.

Kvinnor i USA kan nu få abortpiller med posten. I USA har läkemedelsverket FDA beslutat att abortpiller ska kunna levereras hem med post, vilket väntas göra det enklare för kvinnor i stora delar av USA att göra abort. FDA:s beslut kommer troligtvis inte att få genomslag i hela USA då flera delstater har lagar kring medicinsk abort som blockerar det amerikanska läkemedelsverkets nya regler. Aborträttens framtid i USA är oviss då USA:s Högsta Domstol prövar en abortlag från Mississippi, ett domslut som många experter tror kan innebära stora förändringar i aborträtten i landet. SR 211217.

Biden varnar för "dödsvinter" bland ovaccinerade. USA:s president Joe Biden varnar för "en vinter av allvarlig sjukdom och död" bland dem som inte vaccinerat sig mot covid-19, rapporterar amerikanska medier. USA kämpar med en stor smittspridning och registrerar i snitt 1 150 dödsfall om dagen. "Det enda riktiga skyddet är att ta din vaccindos," säger presidenten. På torsdagen träffades G7-länderna för att diskutera situationen med virusvarianten omikron, som de kallar "det största nuvarande hotet mot global hälsa". Ländernas hälsoministrar tryckte på vikten av information och kampanjer för att fler ska ta påfyllnadsdosen, samt regelbunden testning. Biden säger att vaccinationen även är viktig för den ekonomiska återhämtningen. Mycket är fortfarande oklart kring hur allvarlig den nya mutationen är. CNN 211217.

Attackerade polisen - döms till fem års fängelse. I USA har en man dömts till drygt fem års fängelse för att bland annat ha kastat en brandsläckare mot polis under stormningen av kongressen i Washington för snart ett år sedan. Det är det längsta straffet hittills bland dem som dömts för brott efter 6 januari-attacken. 54-åringen har erkänt sig skyldig till brott. Under stormningen skadades omkring 140 poliser, enligt myndigheterna. SR 211217.

Biden kan vara på väg mot ett politiskt nederlag. USA:s president Joe Biden kan vara på väg mot ett politiskt nederlag. Hans enorma klimat- och välfärdssatsning ser inte ut att bli av efter att en av de egna senatorerna, demokraten Joe Manchin öppet sagt nej till planen som Biden hoppats skulle förändra det amerikanska samhället i grunden. Det var ett stort misslyckande för presidenten, som redan brottas med dåliga opinionssiffror, om inte satsningen går igenom. SR 211220.

Ted Cruz: Skulle tveklöst ställa upp i valet 2024. Den republikanske senatorn Ted Cruz skulle inte tveka en sekund att ställa upp som presidentkandidat i valet 2024, säger han i en ny intervju enligt Politico. "Det finns en anledning till att den som kommer tvåa historiskt sett nästan alltid är nästa kandidat," säger Cruz, som tog hem näst flest röster efter Donald Trump av de 17 nominerade republikanerna i valet 2016. Trots att Cruz före valet inte sade sig beredd att rösta på Trump blev han under dennes mandatperiod en hängiven supporter, och var en av de republikanska senatorer som försökte ogiltigförklara valresultatet 2020. "2016 var det roligaste jag haft i hela mitt liv." Omni 211222.

Källor: Khashoggis mördare avtjänar straffet i lyx. Flera av männen som dömts för mordet på journalisten Jamal Khashoggi avtjänar sina straff i lyxvillor i Saudiarabien, uppger källor för The Guardian. Tidningen har talat med två vittnen som sett tre av de dömda inne på ett område som drivs av den saudiska underrättelsetjänsten. Det består av både villor och lägenheter och beskrivs av källorna som "sjustjärnigt". Gärningsmännen har tillgång till gym och andra faciliteter, och deras familjemedlemmar besöker dem regelbundet, enligt uppgifterna. Regimkritikern Jamal Khashoggi mördades inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul år 2018. I en utredning gjord av amerikansk underrättelsetjänst framkom det att landets kronprins Mohammed bin Salman beordrat mordet. Experter är eniga om att rättegångarna var spel för galleriet. Omni 211230.

Ex-agent vill ta makten åt Trump - eller tävla i MMA. Förre Secret Service-agenten Dan Bongino har på några år vuxit fram till en av de mest framgångsrika radioprofilerna bland Donald Trumps anhängare. Eftersom karriären gått i blixtfart och skett bortom de traditionella medierna känner få av de politiska motståndarna över huvud taget till hans existens. Det skriver The New Yorker i samband med en lång - men motvillig - intervju med den råbarkade kommentatorn, som i högt tonläge kritiserar bland annat Joe Biden och restriktioner runt pandemin. Nu bygger Bongino upp ett eget medieimperium, med syfte att hjälpa Trump återta makten. Tillfrågad om vad han skulle göra annars svarar Bongino: "Tävla i mixed martial arts." Omni 220101.

Analys: USA lägger skulden på Trump - som ändå vinner. Det är snart ett år sedan den amerikanska parlamentsbyggnaden Kapitolium stormades. I en ny undersökning från ABC/Ipsos anser 58 procent av amerikanerna att Donald Trump bär en stor del av ansvaret för stormningen. ABC:s Brittany Shepherd noterar att ungefär lika stor del av det amerikanska folket ansåg det direkt efter stormningen. "Detta trots Trumps ansträngningar att skriva en annan version av historien", skriver hon i en analyserande text. Svenska Dagbladets Malin Ekman skriver att Donald Trump fortfarande håller ett grepp om det republikanska partiet, och att utredningen mot hans inblandning i stormningen har tappat momentum. Samtidigt går det dåligt för Joe Biden och hans misslyckanden har tagit fokus från stormningen som inledde året. Dessutom vann republikanen Glenn Youngkin guvernörsvalet i Virginia, något Ekman kallar för en möjlig fingervisning inför både mellanårs- och presidentval. "Trump vänder nederlaget till sin fördel", skriver hon. Brittany Shepherd: 72 procent av amerikanerna anser att stormningen var ett hot mot demokratin. Omni 220102.

Trump hyllar Orbán inför valet: "En stark ledare". USA:s tidigare president Donald Trump ger sitt stöd till Ungerns sittande premiärminister Viktor Orbán inför det kommande valet, rapporterar AFP. I ett uttalande skriver Trump att Orbán har gjort ett "fantastiskt jobb" när det gäller att skydda Ungern, stoppa illegal invandring och skapa jobb. "Han är en stark ledare och respekterad av alla", skriver Trump vidare. Högerpopulisten Orbán har styrt Ungern sedan 2010. I det kommande valet utmanas han av hela oppositionen som går till val gemensamt och har Peter Marki-Zay som sin premiärministerkandidat. Orbán besökte Trump i Vita huset 2019. Orbán var den enda EU-ledaren som inte bjöds in till Joe Bidens demokratikonferens förra månaden. Allians från vänster till yttersta högern utmanar Orbán. Omni 220103.

Trumpfamiljen kallas som vittnen i utredning gällande familjeföretaget. USA:s tidigare president Donald Trump och två av hans barn, Ivanka Trump och Donald Trump Junior, kallas nu av chefen för delstaten New Yorks justitiedepartement för att lämna vittnesmål. Utredningen gäller misstänkt bedrägeri i familjens företagsgrupp Trump Organization. Uppgiften kommer från ett dokument som offentliggjorts i dag, rapporterar nyhetsbyrån AP. SR 220104.

Cruz: Biden riskerar riksrätt om republikanerna vinner. Den republikanske senatorn och tidigare presidentkandidaten Ted Cruz tror att republikanerna kommer att ställa president Joe Biden inför riksrätt, "oavsett om det är berättigat eller inte", om de tar kontroll över representanthuset i de kommande mellanårsvalen. Det säger han i en podcast, rapporterar amerikanska medier. Han menar att Demokraterna gjorde riksrätten till ett politiskt vapen, när tidigare presidenten Donald Trump två gånger ställdes inför riksrätt. "De använde det för politiska syften för att attackera Trump eftersom de inte höll med honom." Trump är den enda presidenten som ställts inför riksrätt två gånger. Cruz: Det är inte så riksrätten är tänkt att fungera men jag tycker att demokraterna tog det steget . Omni 220105.

Ett år efter stormningen - en tredjedel tror fortfarande valet stals. Imorgon är det ett år sedan den våldsamma stormningen av Kapitolium i Washington den 6 januari. Men landet är mycket delat i synen på det som hände och en tredjedel av amerikanerna tror fortfarande att presidentvalet stals från Donald Trump, trots att det inte finns några bevis för omfattande oegentligheter. Bland republikaner är det ännu fler som tror på de falska uppgifterna att USAs president (Biden) fuskat sig in i Vita Huset, mellan 60 och 70 procent, enligt olika mätningar. Enligt en ny Washington Post-undersökning säger nära 80 procent av demokratiska väljare att Trumpanhängarna som stormade kongressen var mestadels våldsamma medan bara en fjärdedel av republikaner säger det. SR 220105.

700 misstänks för stormningen av Kapitolium. Ett år efter stormningen av Kapitolium pågår en av de största brottsutredningarna i FBI:s historia. "Det är alltså 700 personer som har åtalats och eller gripits. De flesta av dem har åtalats för olaga intrång eller misshandel. Det är runt 40 personer hittills som har åtalats för en sorts bredare sammansvärjning, att ha koordinerat den här attacken. Bland dem finns medlemmar från högerextrema grupper", säger Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentator. Parallellt pågår också en politisk utredning i kongressen som ska undersöka vilken roll tidigare president Trump hade i händelsen. SR 220105.
Utredningen växer - ett år efter stormningen. Även om man gripit mer än 720 personer efter stormningen av Kongressen i Washington håller FBI fortfarande på att identifiera ytterligare drygt 350 personer misstänkta för brott. Till sin hjälp har man mängder av tips från allmänheten samt omkring 20 000 timmars bildmaterial från tv-sändningar, övervakningskameror och sociala medier. En fängelsedom på drygt fem år är det hittills högsta straffet som utdömts för brott efter 6 januari-attacken, men då har ännu inte rättegångarna för de mest allvarliga brotten i samband med stormningen genomförts. SR 220106.

Kurvan över nya smittade i Covid-19 i USA stiger brant. I USA når ny antalet nya smittade i Covid-19 rekordhöjder, mer än 820 000 fall rapporterades in under måndagen enligt USA:s nationella smittskyddsmyndighet CDC. Den ökade smittspridningen har lett till att många skolor tillfälligt har stängt eller gått över till distansundervisning under terminens första veckor, trots att bland annat president Biden hävdat att skolorna ska hållas öppna. I Chicago är lärarfacket och borgmästaren i en öppen konflikt kring skolornas öppethållande - vilket ledde till att borgmästaren idag ställde in all undervisning. SR 220105.

Vita huset: Biden kommer lägga allt ansvar på Trump. USA:s nuvarande president Joe Biden kommer att tala om vikten av vad som hände vid stormningen av Kapitolium och peka på det enskilda ansvar som hans föregångare Donald Trump har för händelserna. Det säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki på en pressbriefing inför årsdagen, rapporterar internationella nyhetsbyråer. Joe Biden ska hålla ett tal under torsdagen. Då kommer han att peka på det ansvar som Trump har för det kaos som uppstod. "Och han kommer kraftfullt att slå tillbaka mot de lögner som den tidigare presidenten sprider i sitt försök att vilseleda det amerikanska folket och sina egna anhängare." Psaki: Trump försöker spela bort korten om sin egen roll i det som skedde. Enligt Psaki ser Biden händelserna som kulmen på vad fyra år under Trump gjorde med USA. Omni 220105.

Republikanen som röstade mot Trump: "Många trodde att hans makt skulle falna". Tio republikaner i representanthuset röstade för att ställa Donald Trump inför riksrätt efter händelserna den 6 januari, när Kapitolium stormades. Ingen av dem har kunnat undgå konsekvenserna, skriver The New York Times i ett reportage inför ettårsdagen av stormningen. En av dem var Peter Meijer, från Michigan. Han säger till tidningen att många trodde att Trumps makt skulle falna efter att han tvingats lämna Vita huset. "Men det har visat sig vara optimistiskt." Meijer utmanas nu av en Trumpstödd utmanare i de kommande primärvalen. Omni 220105.

Biden håller Trump ansvarig för stormningen av Kapitolium. Idag har det gått ett år sedan stormningen av USA:s kongress i Washington. USA:s president Joe Biden och vice-presidenten Kamala Harris höll al på Kapitolium. Biden gick hårt åt den före detta presidenten Donald Trump i sitt tal och höll honom ansvarig för stormningen. "Han har spridit ett nät av lögner" sa Joe Biden i talet. SR 220106.
Bidens attack mot Trump: "Sprider lögner om valet". USA:s president Joe Biden kritiserade som väntat sin företrädare Donald Trump när han talade i Kapitolium för att uppmärksamma årsdagen för stormningen av kongressbyggnaden. Biden sa att Trump "försökte förhindra ett fredligt maktskifte" och påpekade att landet aldrig tidigare haft en president som försökt göra det. "Här är sanningen: Den tidigare presidenten har skapat och spridit en mängd lögner om valet 2020. Hans sårade ego betyder mer för honom än vår demokrati." Biden var också kritisk till hur Trump agerade under händelserna för ett år sedan. Han sa att den tidigare presidenten både uppmuntrat till en attack och sedan suttit i Ovala rummet och under flera timmar följt händelserna på tv utan att agera. Omni 220106.
Trump: Biden använder mitt namn för att dela USA. USA:s tidigare president Donald Trump slår tillbaka efter nuvarande president Joe Bidens tal på årsdagen av stormningen av Kapitolium. I ett uttalande kallar Trump talet för "politisk teater som ska distrahera från att Biden har misslyckats totalt". "Han använde mitt namn för att fortsätta att splittra USA," säger ex-presidenten enligt AFP. Omni 220106.
Pelosi ledde tyst minut för stormningens offer. Nancy Pelosi, talman i det amerikanska representanthuset, lyfte fram insatserna av polis och kongresstjänstemän i samband med att hon ledde en tyst minut för att hedra de fem offer som dog vid stormningen av kongressen för ett år sedan. Hon sa att det var på grund av deras insatser som upproret till slut kunde stoppas, rapporterar amerikanska medier. "Den dagen och dagarna därefter var de försvarare av vår demokrati och deras mod och patriotism förblir en inspiration." Hon höll sitt tal inne i kongressbyggnaden. Omni 220106.

Över 120 000 patienter med covid i amerikanska vården. Innan helgen väntas antalet patienter med covid-19 i USA nå högsta noteringen under hela pandemin, visar Reuters sammanställning. För tillfället finns drygt 123 000 covidpositiva i den amerikanska sjukvården, vilket närmar sig den tidigare högsta siffran på 132 000 personer från januari förra året. Däremot finns inga siffror som skiljer patienterna som varit inlagda för andra åkommor och smittats på sjukhuset från dem som lagts in för covid-19. Sjukvården i USA kämpar som på många andra håll mot fulla avdelningar och personalbrist till följd av sjukskrivningar. Antalet sjukhusinläggningar i USA har ökat stadigt sedan i december då omikron började dominera. Omni 220108.

Bitcoin faller under 40 000 - sämsta starten på tio år. Under dagen har priset på bitcoin sjunkit under 40 000 dollar för första gången sedan september. Därmed har krypton fått sin sämsta start på året sedan minst 2012, noterar Bloomberg. Som mest har priset backat omkring 6 procent under dagen - vilket summerar den totala nedgången under 2022 till 14 procent. Enligt Jay Hatfield, vd på kapitalrådgivarfirman Infrastructure Capital Advisors, har nedgången eldats på när Federal Reserve meddelat att de vill strama åt stöden till ekonomin. "Bitcoin kan avsluta året under 20 000 dollar," säger han till nyhetsbyrån. Omni 220110.

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på 40 år. I USA lyfte inflationen till 7 procent i december - det är den högsta nivån på nästan 40 år, enligt nya siffor. Konsumentpriserna i USA ökade med 0,5 procent i december 2021 jämfört med november, enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement. "Ja det är en jättehög siffra, den högsta sen början på 80-talet. Betydligt högre än vad folk räknade med för ett år sen" säger Mattias Sundling, chefsaktiestrateg på Handelsbanken. Dom flesta analytiker räknar med att inflationstakten kommer att börjar mattas av inom ett par månader - om den inte gör det blir läget ännu mer tillspetsat. SR 220113.

Fauci: USA nära gräns där viruset blir del av livet. USA står på gränsen till att kunna leva med coronaviruset som en hanterbar sjukdom, enligt smittskyddstoppen Anthony Fauci. I ett anförande inför tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) sa Fauci på tisdagen att tanken om att eliminera viruset är orealistisk, skriver AFP. Han hänvisade till virusets smittsamhet och förmåga att mutera, samt hur många som fortsatt är ovaccinerade. Samtidigt menade Fauci att när omikonvarianten passerat sin topp kan landet gå in i den nya fasen, där det också finns tillräckligt immunskydd inom befolkningen och läkemedel tillgängliga för behandling. Omkring en miljon nya fall i USA varje dygn. Omni 220112.
Studie: Vaccinet räddade en kvarts miljon liv i USA. USA:s vaccinkampanj förhindrade 241 000 dödsfall och nästan 1,2 miljoner sjukhusinläggningar under det första halvåret 2021. Det visar ny forskning som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of the American Medical Association. Under senvåren och sommaren samma år planade antalet invånare som vaccinerade sig ut. Hade så inte varit fallet så kunde effekterna ha varit ännu kraftigare, menar forskare som arbetat med modellen, enligt NBC News. Halverade antalet dödsfall och sjukhusinläggningar under första halvåret. Omni 220112.

Demokratisk senator går emot Biden om röstregler. Arizonas demokratiska senator Kyrsten Sinema kommer inte att rösta för president Joe Bidens förslag om förändrade röstregler i senaten. Det meddelade hon på torsdagen, kort före det möte Biden ska ha med Demokraternas senatorer, rapporterar amerikanska medier. "Jag tänker inte ställa mig bakom handlingar som förvärrar den splittring vårt land lider av," sa Sinema. Beskedet innebär ett hårt slag för Bidens förhoppningar om att få igenom en ändring av senatens röstregler, då även West Virginias Joe Manchin tidigare sagt nej. Anledningen till att presidenten vill ändra reglerna är för att han menar att republikanerna genom så kallat filibustrande blockerar förslag, något som de nuvarande reglerna gör möjligt. Sinema säger att hon sedan länge står bakom dagens regelverk. Omni 220113.

Bidens vaccinkrav stoppas av Högsta domstolen. Högsta domstolen i USA stoppar nu president Joe Bidens förslag om att kräva att anställda på företag med minst 100 anställda antingen måste vaccinera sig mot covid-19 eller genomgå tester varje vecka. Över 80 miljoner amerikaner skulle ha påverkats av en sådan lag och domstolens konservativa majoritet ansåg att det vore att överskrida statens befogenheter att införa kravet. Domstolens beslut är ett stort bakslag för presidenten. SR 220113.

Liberal tv-jätte tappar mark efter skandaler. Presidentskifte, skandaler och falska Trumpbeskyllningar. Det är några av skälen till att det mäktiga amerikanska tv-bolaget CNN på ett år gått från att vara USA:s populäraste till att nu ligga långt efter de största konkurrenterna. CNN har på ett år gått från att vara störst till att ligga trea efter MSNBC och Fox, rapporterar bland andra nyhetssajten The Daily Beast. Och ett nedslag under en decembervecka visar enligt sajten att CNN hamnar ännu längre ner när det gäller publikbetyget, som 17:e bland kabelkanalerna. Världen idag 220114.

Trumps tal i natt: "Vi ska ta tillbaka Vita huset". Ex-presidenten Donald Trump höll årets första politiska stormöte i delstaten Arizona i natt. I talet hävdade Trump återigen att 2020 års val stals från Republikanerna, ett påstående som det saknas belägg för. Trump riktade också in sig på attacken mot Kapitolium den 6 januari förra året. Han kritiserade kongresskommittén som granskar händelsen och fördömde vad han påstod var inhuman behandling av de som dömts efter stormningen, skriver The Hill. Trump har inte sagt om han kommer ställa upp i presidentvalet 2024. Men hans inblandning i delstatspolitiska kampanjmöten och det faktum att han inte tycks släppa valförlusten oroar många republikaner i Washington, skriver New York Times. "Vi kommer ta tillbaka Vita huset, vi kommer ta tillbaka senaten och vi kommer ta tillbaka Amerika," sa han i talet. Trump är fortsatt mycket populär inom den republikanska väljarbasen. Omni 220116.

Rudy Giuliani beordras att vittna om påstått valfusk. Donald Trumps före detta advokat Rudy Giuliani tvingas vittna och lämna över dokument om sin inblandning i Trumps planer på att ogiltigförklara valresultatet i det amerikanska presidentvalet 2020. Det rapporterar amerikanska medier. Kravet kommer från den kommitté som utreder stormningen av Kapitolium den 6 januari förra året. Tre andra tidigare medarbetare till ex-presidenten Donald Trump omfattas av samma krav som Giuliani. Jenna Ellis, Sidney Powell och Boris Epshteyn som arbetade med Trump omfattas av samma krav. Kommittén menar att de framförde teorier om valfusk i samband med presidentvalet 2020. Giuliani uppges även ha konspirerat med flera politiker och Donald Trump. Omni 220118.

Åklagare: Donald Trump blåste upp sin förmögenhet. Donald Trumps familjeföretag har medvetet blåst upp värderingen på sina tillgångar för att få lån och skattefördelar. Det hävdar Letitia James, delstatsåklagare i New York, enligt amerikanska medier. I en inlaga till domstolen skriver James att företaget kan ha gjort sig skyldigt till bedrägeri genom att påstå att sex av Trumps fastigheter, samt varumärket "Trump brand", var värda mer än de egentligen var. Syftet ska ha varit att blåsa upp Trumps förmögenhet. Trump har hävdat att James utredning är politiskt motiverad eftersom hon är demokrat. Omni 220119.

Trumps begäran nekas - 6 januari-dokument släpps. Högsta domstolen i USA nekar Donald Trumps begäran om att skydda de dokument som kongressen begärt ut till utredningen av stormningen av Kapitolium i fjol, rapporterar amerikanska medier. Det rör sig om hundratals sidor med anteckningar från expresidentens närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll strax innan stormningen den 6 januari, enligt TT. Bara en domare gick på Trumps linje. Rör sig om över 700 dokument. En stor juridisk och politisk seger för kongresskommittén. Trump anser sig ha konstitutionell rätt att skydda dokumenten. Ingen särskild motivering till beslutet gavs. Fem människor miste livet i samband med attacken. Omni 220120.
Ivanka Trump kallas till att vittna om Kapitolium. Det särskilda kongressutskott som utreder stormningen av Kapitolium den 6 januari i fjol har kallat förre presidenten Donald Trumps dotter Ivanka för att vittna om händelserna, rapporterar The Guardian. Kallelsen är frivillig. I ett 11-sidigt brev skriver utskottet att de vill ha svar på frågor om faderns försök att ogiltigförklara valresultatet och hans respons på stormningen. Bland annat är de nyfikna på vad som tilldrog sig under ett möte i Ovala rummet under morgonen den 6 januari, när Trump försökte övertala sin vicepresident Mike Pence att inte bekräfta Bidens valvinst. Första gången vittnesmål efterfrågas från en familjemedlem. Utskottet säger sig ha bevis för att Ivanka Trump bad sin far att lugna ned mobben. Var senior rådgivare åt sin far under hans ämbetsperiod. Ber Ivanka Trump om "frivilligt samarbete" med utredningen. Omni 220120.

CIA: Utländsk makt inte bakom "Havannasyndromet". Det så kallade Havannasyndromet, som drabbat flera hundra amerikanska diplomater och spioner, är i de allra flesta fallen inte orsakat av främmande makt. Det skriver den amerikanska underrättelsetjänsten CIA i en ny rapport, uppger källor för NBC News. År 2016 slog amerikanska diplomater i Kubas huvudstad Havanna larm om att de drabbats av yrsel, illamående och huvudvärk. Sedan dess har flera hundra amerikanska tjänstemän över hela världen rapporterat liknande symptom, och det har spekulerats i att det kan röra sig om ryska attacker med mikrovågsvapen. I rapporten skriver CIA att det i drygt två dussin fall inte går att utesluta att en främmande makt är inblandad. Men i hundratals fall har man hittat andra förklaringar såsom miljöfaktorer, sjukdomar och stress, enligt New York Times. President Biden har lovat att gå till botten med fenomenet. En stor del av fallen har dock fortfarande ingen förklaring. Rapporterna har bland annat kommit från Österrike, Australien, Colombia och Kina. Omni 220120.
Drabbade missnöjda med CIA: "Får inte bli sista ordet". CIA-rapporten som fastslår att merparten fall av "Havannasyndromet" inte kan skyllas på främmande makt upprör en del av de som drabbats av symptomen. I ett uttalande som New York Times har tagit del av skriver en grupp drabbade att rapporten ”inte får bli sista ordet”. CIA skriver i den läckta rapporten att hundratals fall av Havannasyndromet har andra förklaringar än angrepp från utländska aktörer. Man lämnar öppet för att ungefär två dussin fall kan vara ett resultat av attacker. "För många anställda i statens tjänst, och deras familjer och kolleger, har den här rapporten en avfärdande klang", skriver de i uttalandet. CIA-chefen: Vi är inte färdiga med utredningen. Världen idag 220120.

Fortsatt press i krypto - bitcoin under 40 000 dollar. De två största kryptovalutorna bitcoin och ether faller 7 respektive 8 procent efter gårdagens branta börsnedgångar på Wall Street, skriver CNBC. Bitcoin handlas under 39 000 dollar och har nu fallit mer än 40 procent sedan toppen i november på 67 500 dollar. I och med dagens nedgång har kryptovalutan brutit botten i september förra året och handlas nu till lägsta nivån sedan juli 2021. Liknande utveckling går att se i ether som toppade på drygt 4 800 dollar och fallit ner till 2 900 dollar i fredagens handel. CNBC: Flera experter har varnat för nedgångar på kryptomarknaden. Följ kryptovalutornas utveckling här. Omni 220121.
Bitcoins fall - rasat 45 procent från toppen: "Brutala rörelser". Sedan sin topp i november har bitcoins värde rasat med 45 procent. En nedgång som inföll ungefär samtidigt som Wall Street vände av nedåt, skriver TT. "Kursrörelserna är mer brutala i kryptovalutor som är en mer spekulativ tillgång, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB. Bland annat kan det ha att göra med minskad riskaptit på marknaden och hot om förbud i Ryssland. Claire Ingram Bogusz, forskare i informatik på Uppsala universitet, uppger att det är just diversifiering bort från risk som minskar efterfrågan på krypto just nu. Inga tuffa regleringar ser dock ut att vara på ingång i USA. Omni 220122.
Nu har Bitcoin fallit 50 procent sedan toppen. Sedan toppen kring 69 000 dollar i november har bitcoin nu tappat cirka 50 procent av sitt värde. Efter ytterligare nedgångar på lördagen handlades kryptovalutan som lägst för strax över 34 000 dollar. Raset innebär att över 600 miljarder dollar av valutans värde raderats på endast några månader, konstaterar Bloomberg. Enligt handelsplattformen Alpha Impacts vd Hayden Hughes handlar raset om så kallade margin calls där positioner likviderats och i sin tur utlöst ett säljtryck. "Jag förväntar mig att det tar lite tid innan en botten har formerats och förtroendet återvänder innan jag kan se någon sorts tjursentiment," säger han till Bloomberg. Fairlead Strategies analytiker Katie Stockton tror att valutan kan gå ner till 30 000 dollar och väntar sig att det tar ett tag innan bitcoin återhämtar sig, sa hon till CNBC i går. Oppenheimer-analytikern Ari Wald tror att nästa stora stödnivå ligger kring 29 000 dollar. Under dagen har bitcoin handlats ner över 6 procent. Analytiker ser inget stöd innan bitcoin fallit en bit till. Följ bitcoinpriset här. Omni 220122.

Trump förberedde order: Beslagta rösträkningsmaskiner. I en färdig men osignerad presidentorder som skrevs veckorna efter valförlusten beordrade den förre presidenten Donald Trump försvarsministern att beslagta rösträkningsmaskiner, rapporterar Politico. Presidentordern är ett av de hundratals dokument Trumps advokater försökt hindra från att lämnas ut till det kongressutskott som utreder stormningen av Kapitolium. På onsdagen nekade Högsta domstolen deras begäran. "Försvarsministern ska med omedelbar verkan beslagta och analysera alla maskiner, all utrustning och all elektroniskt lagrad information", står det i utkastet. Publiceras för första gången för allmänheten. Dokumentet är daterat den 16 december 2020. Omni 220121.

Trump fiskade kapital - lockade med telefonsamtal. Innan Donald Trumps nya projekt "Trump Media" lyckades samla in 1 miljard dollar möttes satsningen av nej från flera tunga investerare. Det skriver New York Times. De som tackade nej gjorde det till stor del på grund av just Trump. Bland annat på grund av expresidentens kontroversiella politik men även på grund av hans mindre lyckade affärsbakgrund. Det uppger flera källor med insyn. För att locka kapital lovades bland annat de som investerade över 100 miljoner dollar ett personligt telefonsamtal från Trump, skriver tidningen. Trump Media ska gå till börsen genom ett spacbolag. Donald Trump lanserar socialt nätverk i februari. Omni 220121.

Hundratals dokument har överlämnats till utredarna. Över 700 dokument från Donald Trumps tid i Vita huset har lämnats över till det särskilda kongressutskott som utreder stormningen av Kapitolium, rapporterar AP. Nara, myndigheten som ansvarar för USA:s nationalarkiv, lämnade ut dokumenten efter att Högsta domstolen nekat Trumps advokaters begäran om att stoppa utlämningen. Bland dokumenten finns diarier, utdrag till tal, besökarlistor och Trumps stabschef Mark Meadows handskrivna anteckningar om händelserna den 6 januari i fjol. Utskottet begärde ut dokumenten redan i somras. Dokumenten förblir otillgängliga för allmänheten. Omni 220122.

President Biden till Fox-profil: Din dumme jävel. USA:s president Joe Biden kallade Fox News-journalisten Steve Doocy för ”din dumme jävel” efter en fråga om politiskt ansvar över inflationen. Kommentaren fångades av en mikrofon vid en presskonferens i Vita huset under måndagen, skriver AFP. Enligt en journalist hördes inte kommentaren på plats utan enbart på ett videoklipp, som under måndagskvällen fått stor spridning på sociala medier. Omni 220125.

Biden said he'd put a Black woman on the Supreme Court. Here's who he may pick to replace Breyer. In what will be one of the most monumental endeavors of Joe Biden's presidency, the retirement of Stephen Breyer sets the stage for an immensely important decision by the President. Breyer's seat may be the only one that Biden fills on the Supreme Court, and it may not be one he fills at all -- if Republicans retake the Senate before the President's choice for a replacement is confirmed. On the campaign trail, Biden vowed to put a Black woman on the high court, which would be an historic first. A short list of potential nominees had been circulating Washington well before Breyer's retirement plans became public, and officials in the White House Counsel's office built files on various candidates in anticipation of a potential vacancy. Now, those efforts will ramp up significantly and the President will likely hold one on one meetings before announcing his pick. CNN 220126.
De är favorittippade att bli första svarta kvinnan i amerikanska HD. I USA kan en svart kvinna för första gången komma utses till en av de nio domarna i högsta domstolen. Det har blivit aktuellt efter uppgifterna att 83-årige Stephen Breyer lämnar sin post i HD till sommaren. Det välkomnas av demokraterna som får möjlighet att utse hans efterträdare innan mellanårsvalet i höst. President Joe Biden lovade i sin valkampanj att nominera en svart kvinna vid tillfälle - och de favorittippade namnen är domarna Leondra Kruger och Kentaji Brown Jackson. SR 220127.
Biden lovar att nominera en svart kvinna till USA:s HD. USA:s president Joe Biden står fast vid sitt löfte att nominera en svart kvinna till landets högsta domstol. Det meddelade Vita huset i går, efter att 83-årige Stephen Breyer bekräftat att han går i pension i sommar. Om Biden får sitt val igenom senaten blir det den första svarta kvinnliga domaren i högsta domstolen. Flera medier pekar ut Ketanji Brown Jackson som en trolig nominering. Brown Jackson är utbildad vid Harvard Law School och har tidigare arbetat för just Breyer. Hon är domare vid appellationsdomstolen i District of Columbia efter att ha godkänts av senaten förra året, skriver NBC News. Biden nominerade Brown Jackson till appellationsdomstolen. Omni 220127.

Ny rapport: För många civila dör i militära insatser utförda av USA. Den amerikanska militären är alldeles för dålig på att undvika civila dödsoffer vid sina operationer, konstaterar en oberoende rapport beställd av den amerikanska kongressen. "Försvarsmakten är varken tillräckligt utrustad, tränad eller organiserad för att fullfölja sina åtaganden vad gäller att minimera att civila kommer till skada" konstaterar rapporten bland annat. Nu ska Pentagon utarbeta en plan för att minska antalet civila offer. SR 220128.

Polis död i covid-19 - sa upp sig i vaccinprotest. En amerikansk polisman som sa upp sig i protest mot vaccinkrav i delstaten Washington har avlidit i covid-19, rapporterar lokala medier. Robert LaMay hade jobbat som polis i 22 år innan han sa upp sig i oktober 2021. Anledningen var att han motsatte sig ett vaccineringskrav på offentliganställda. "Jay Inslee (Washingtons guvernör, reds anm) kan kyssa min röv," sa LaMay i ett inspelat videomeddelande under sin sista dag på jobbet. Robert LaMay blev 50 år. Lokala medier bekräftar att han dog av covid. Omni 220129.

Trump: De som stormade kan benådas om jag vinner. USA:s tidigare president Donald Trump kommer att benåda personer som dömts för inblandning i den dödliga stormningen av Kapitolium, om han ställer upp i - och vinner - presidentvalet 2024. Det meddelade han under ett kampanjmöte i Texas på lördagskvällen, amerikansk tid. "Vi kommer att behandla dem rättvist. Och om det kräver benådningar så kommer vi att benåda dem. För de behandlas så orättvist," säger han. Det var den 6 januari 2021 som tusentals Trumpanhängare stormade kongressbyggnaden Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Enligt nyhetsbyrån Reuters var det den värsta attacken mot kongressen sedan 1812 års krig. Donald Trump har ännu inte meddelat om han kommer att kandidera för att försöka få ytterligare fyra år på presidentposten. Trump har flera gånger tidigare hintat om att han kommer att ställa upp i det kommande presidentvalet. Omni 220130.

Trumps tal om benådningar möter ilska från Vita huset. Donald Trumps kommentarer om att han kommer att benåda personer som dömts för stormningen av Kapitolium om han ställer upp och vinner valet 2024 är en påminnelse om att Trump är olämplig som president. Det säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki enligt The Hill. Trumps uttalanden har även fått flera republikanska politiker att reagera. En av dem, Adam Kinzinger, som sitter i den kommitté som granskar händelserna, kallar kommentarerna för "oamerikanska". Trumps uttalanden kom under ett kampanjmöte i helgen, där han sa att benådningar kan bli aktuella eftersom personerna "behandlas så orättvist". Han har ännu inte meddelat om han kommer kandidera igen. Kinzinger uppmanar andra republikaner att "välja sida" mellan Trump och konstitutionen. Trump: "Om det krävs att vi benådar dem, kommer vi att benåda dem." Omni 220131.

Åklagare orolig för Trump-anhängare - begär skydd av FBI. En åklagare i Georgia har begärt skydd från den federala polisen FBI efter att den förre presidenten Donald Trump uppmanat sina anhängare att protestera mot de åklagarmyndigheter som utreder honom, om de skulle behandla honom orättvist. "Om de här radikala onda och rasistiska åklagarna gör något som helst fel eller olagligt hoppas jag vi får se dom största protesterna vi någonsin skådat i Washington, New York, Atlanta och på andra ställen. För vårt land och valsystem är korrupta", sa Trump på ett möte i Texas i helgen. I Georgia utreds anklagelser om att Trump försökt påverka delstatens valresultatet efter presidentvalet 2020, där President Biden vann knappt. SR 220202.

USA:s dödssiffra sticker ut: "Det är så att ögonen tåras". USA har fler dödsfall per 100 000 invånare än alla andra motsvarande länder efter två år av pandemi. Det skriver New York Times i en stor genomgång där man jämför med länder som Storbritannien, Australien, Tyskland, Japan och Sverige. Det som utmärker sig är att även omikronvågen har slagit hårt mot USA. Sjukhusen är fulla och över 2 500 amerikaner dör fortfarande varje dag. "Dödssiffran är så hög i USA att ögonen tåras," säger experten Devi Sridhar. Vaccinationssiffran är lägre i befolkningen i allmänhet och i den äldre gruppen i synnerhet jämfört med liknande länder - och färre har tagit sin påfyllnadsdos. En förklaring är att många amerikaner känner stor misstro mot regeringen. En ny studie i The Lancet visar en tydlig koppling mellan låg tilltro till regeringen och höga smittotal. Utöver detta har USA också världens mest överviktiga befolkning, vilket är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk eller dö i covid-19. Omni 220202.

Republikanerna bergsäkra på röd våg: "Kristallklart". Republikanernas nya strategi för att vinna höstens mellanårsval i USA är att göra pandemin till politik, skriver NBC News. Partiet kommer att gå till hårt angrepp mot Demokraterna för landets tuffa restriktioner, som att skolorna har varit stängda, och kräva friheten åter. Det är en strategi som får stöd av såväl undersökningar som fokusgrupper. Republikanerna är övertygade om att en "röd våg" är på väg att dra över landet, enligt New York Times. "Det är kristallklart. Den röda vågen kommer. Punkt. Slutdiskuterat," säger konsulten Corry Bliss som arbetar för Republikanerna. Tidningen har intervjuat 25 strateger inom båda partierna, som ändå ger Demokraterna viss chans att behålla kontrollen - om vissa saker uppnås. En av punkterna handlar om att Demokraterna måste lyckas återskapa ett normalläge i landet, dels kring coronasituationen och dels kring den skenande inflationen. Demokraterna undviker att prata om pandemin i sina kampanjer. Omni 220202.

Politico: Trump undersökte möjligheten att benåda alla. USA:s tidigare president Donald Trump övervägde att utfärda en generell benådning för alla som deltog vid stormningen av Kapitolium den 6 januari innan Joe Biden svors in 20 januari. Det uppger källor för Politico. Enligt källorna ska Trump ha ringt tre samtal till en rådgivare och frågat om han borde benåda dem, och om han hade befogenhet att göra så. I samtal med en annan rådgivare ska han ha frågat om anhängarna skulle kunna få rättsligt skydd för framtiden via en sådan benådning. Vid ett kampanjmöte i helgen sa Trump att han, om han ställer upp i och vinner valet 2024, kommer att benåda personer som dömts för stormningen. Trump i samtalet, enligt källa: "Tycker du att jag borde benåda dem?" Omni 220202.

Okända planen i Trumps krets: Utnyttja rådata från NSA för att riva upp valet. Ett dokument som Washington Post tagit del av visar att Donald Trumps försök att riva upp valresultatet 2020 var mer långtgående än vad som tidigare har rapporterats. Dokumentet, som ska ha cirkulerat bland Trumps allierade, beskriver en plan där tre män - en advokat, en militärveteran och en republikansk kongresskandidat – skulle leda ett arbete med att bearbeta elektronisk kommunikation. Washington Post skriver att dokumentet är byråkratiskt formulerat men att innebörden är extrem: President Trump skulle använda den ”extraordinära” makten hos USA:s nationella säkerhetsbyrå NSA och försvarsdepartementet och låta analysera rådata från signalspaning, i ett försök att visa att utländska krafter hjälpt Joe Biden att vinna valet 2020. Enligt tidningen väcker förslaget en rad etiska och juridiska frågor som gör att avslöjandet skiljer sig från tidigare rapporter om Trumps försök att ifrågasätta Bidens seger. Förslagets ursprung är oklart men i linje med flera radikala idéer som luftats kring valresultatet. Omni 220204.

Pence slår tillbaka mot Trumps utspel: "Han har fel". USA:s tidigare vicepresident Mike Pence gör enligt flera medier sin hittills skarpaste markering mot tidigare president Donald Trumps påståenden om hans roll i valprocessen. Pence sa vid ett konservativt möte i Florida att han inte hade någon rätt att ogiltigförklara resultatet i elektorskollegiet den 6 januari förra året, vilket Trump så sent som i söndags hävdade att han kunnat göra. "Trump har fel. Jag hade ingen rätt att omkullkasta valresultatet," säger Pence under ett besök hos organisationen Federalist Society. Stormningen av Kapitolium inträffade i samband med att elektorskollegiets rösträkning pågick. Pence betraktas som en möjlig utmanare till Trump inför valet 2024. Inför rösträkningen förra året hade Trump krävt att Pence skulle ogiltigförklara resultatet. Pence: "Det finns flera i vårt parti som tror att jag hade den auktoriteten." Pence och andra politiker flydde för sina liv i samband med stormningen. Omni 220204.

Svaret: Partiet har låtit sig tas som gisslan av Trump. Republikanerna har låtit sig tas som gisslan av Donald Trump. Det svarar republikanen Liz Cheney efter att partiet fördömt att hon och partikamraten Adam Kinzinger deltog i den demokratledda utredningen av Kapitoliumstormningen. "Jag känner inte igen personerna i mitt parti som har övergivit konstitutionen för att stötta Donald Trump. Historien kommer att döma dem," säger Cheney. Även Kinzinger är upprörd. I ett uttalande säger han att partiet har valt att kritisera två partimedlemmar enbart för att de gör sina jobb, i stället för att fokusera på vad som är bäst för det amerikanska folket. "De har tillåtit konspirationer och giftig tribalism att hindra deras förmåga att se klart." Omni 220205.

USA:s skatteverk upphör med ansiktsigenkänning. Den amerikanska skattemyndigheten Internal Revenue Service (IRS) har meddelat att man kommer att sluta använda sig av ansiktsigenkänning för att verifiera skattebetalarnas identitet. Detta efter att det förekommit hård kritik mot att myndigheten använt sig av en privatägd samarbetspartner på området i form av bolaget ID.me, något som framför allt många politiker kritiserat ur integritetssynpunkt. IRS tittar nu på vilka alternativa identifieringslösningar som kan bli aktuella som ersättare till ansiktsigenkänningen. Tittar nu på en alternativ identifieringsprocess. Lösningen har kommit att få en hel del kritik. Omni 220208.

Möte mellan högerextrema inför stormningen utreds. FBI utreder ett möte mellan företrädare för de högerextrema grupperna Proud Boys och Oath Keepers som ska ha ägt rum dagen före stormningen av Kapitolium i Washington, rapporterar Reuters. Sex personer ska ha deltagit i mötet som uppges ha ägt rum i ett garage i Washington. Personer som deltog eller deras företrädare, säger emellertid att mötet i garaget inte hade något med händelserna vid Kapitolium att göra. Proud Boys ledare Enrique Tarrio som var på plats har tidigare uppgett att mötet inte var planerat och att han råkade vara i garaget av en slump. När Reuters sökte honom igen i januari ville han inte svara på frågor. Flera medlemmar från båda grupperna har åtalats efter stormningen. Även Oath Keepers-toppen Stewart Rhodes deltog i mötet. Omni 220208.

Domare: Premiärministern var inblandad i mordet. Haitis premiärminister Ariel Henry spelade en nyckelroll i mordet på landets president Jovenel Moïse i somras. Det uppger flera juridiska källor i landet för CNN. "Henry är vän med hjärnan bakom dådet. De planerade det tillsammans. Han är huvudmisstänkt för mordet, och det vet han om," säger domaren Garry Orélien, som fram tills nyligen höll i utredningen, i en inspelning som CNN kommit över och vars äkthet de bekräftat. Flera andra juridiska källor i landet säger att Henry både var inblandad i själva mordet och mörkläggningen efteråt. När två högt uppsatta personer inom rättsväsendet nyligen försökte väcka åtal mot honom fick de sparken. "Henry är central i allt det här. Allt han gjort sedan han tog över som premiärminister är att hindra utredningen och jävlas med oss," säger en källa. Henry har varit tillförordnad president sedan mordet. Omni 220208.

Högsta inflationen i USA på 40 år. I USA steg inflationen i januari till 7,5 procent jämfört med året innan. Den högsta siffran på 40 år. Det är bristen på både komponenter och arbetskraft, samtidigt som ekonomin och efterfrågan tar fart efter pandemin, som är de främsta orsakerna till den oväntat höga siffran. Den amerikanska centralbanken har redan flaggat för en eventuell räntehöjning i mars. SR 220210.

Ny bok: Trump misstänks ha spolat dokument i toaletten. Den amerikanska myndigheten National Archives and Records Administration (NARA), som förvaltar offentliga handlingar, har bett justitiedepartementet att utreda förre presidenten Donald Trumps hantering av Vita huset-dokument, rapporterar Washington Post. Vissa dokument som NARA överlämnat till den kommitté som utreder stormningen av Kapitolium var sönderrivna och hoptejpade. Förra månaden beslagtog NARA 15 lådor med dokument från Trumps semesteranläggning Mar-a-Lago i Florida. Enligt en ny bok av New York Times Vita huset-korrespondent Maggie Haberman upptäckte personal i Vita huset regelbundet stopp i toaletter orsakade av nedspolade dokument – något de tror att Trump låg bakom, rapporterar Axios. Trumps vana att riva sönder dokument har varit känd sedan 2018. Bröt flera gånger mot den lag som förbinder honom att bevara offentliga dokument. Trump förnekar att han behövde lämna över dokumenten. Kallar anklagelserna för "fake news". Omni 220210.

Aborter minskade med 60 procent efter strikt Texaslag. Antalet aborter i Texas minskade med 60 procent efter att delstatens strikta abortlagstiftning trädde i kraft i höstas, rapporterar nyhetssajten Axios. I augusti genomfördes totalt 5 404 kliniska aborter i Texas. I september sjönk den siffran till 2 197. Lagstiftningen förbjuder i praktiken nästan alla aborter så snart fostrets hjärtaktivitet upptäckts, vilket kan vara så tidigt som sex veckor in i graviditeten och innan många vet om att de är gravida. Omni 220211.

Trumps revisionsfirma: Går inte att lita på bokföring. Bokföringen från Donald Trumps företag och expresidentens egna deklarationer är inte tillförlitliga. Det uppger hans revisionsbyrå Mazars, som även meddelar att de avbryter samarbetet med Trump, skriver AP. En utredning gjord av New Yorks delstatsåklagare Letitia James kom nyligen fram till att Trumps företag vid upprepade tillfällen blåst upp värderingar på tillgångar och fastigheter i syfte att få banklån och skattefördelar. Mazars skriver att man inte längre står bakom de årsredovisningar man gjorde för Trumporganisationen mellan 2011 och 2020. Trumps företag uppger att man är besvikna över beslutet. James hävdar att Trump gjort sig skyldig till bedrägeri. Trumps företag kommer att behöva betala tillbaka flera hundra miljoner dollar i skulder de kommande åren. James bedriver en civilrättslig utredning. Omni 220215.

Trumps första inlägg på egna sociala nätverket. USA:s förre president Donald Trumps son Donald Trump Jr har i ett Twitter-inlägg publicerat en bild på vad han beskriver som faderns första inlägg på det nya, egna sociala nätverket Truth Social. "Gör er redo! Er favoritpresident är med er snart", skriver Trump i inlägget. På flera håll på nätet konstateras att det nya nätverkets utformning tycks vara närmast identisk med just Twitter, som var expresidentens huvudsakliga kommunikationskanal innan han bannlystes från plattformen i efterdyningarna av stormningen av Kapitolium. Omni 220216.

Domstol: Trump måste vittna i utredning om bedrägeri. USA:s expresident Donald Trump kommer att tvingas vittna i den pågående utredningen om misstänkt bedrägeri i företagsgruppen Trump Organization, rapporterar AFP. Det fastslog en delstatsdomare i New York på torsdagen. Även dottern Ivanka Trump och sonen Donald Trump Jr ska avlägga vittnesmål. Anklagelserna handlar om att Trump Organization lämnat in falska värderingar på fastigheter för att kunna ta lån och tillskansa sig skattefördelar. Beslutet väntas överklagas. Trump har tidigare bestridit en kallelse från delstaten New Yorks justitieminister Letitia James. Omni 220218.
Trump: Detta är "historiens värsta häxjakt". Donald Trump har reagerat kraftigt på beskedet att han tvingas vittna i den pågående utredningen mot företagsgruppen Trump Organization. Expresidenten svarar i ett uttalande att utredningen är politiskt driven och en fortsättning på "historiens värsta häxjakt", rapporterar ABC News. "Kom ihåg att jag inte kan få en rättvis prövning i New York på grund av hatet mot mig från domare och rättsväsendet. Det är inte möjligt", skriver han. Omni 220218.

Säkerhetsklassat material hittat i Trumps lådor. I de 15 lådor med dokument som Donald Trump förvarade på sin semesteranläggning Mar-a-Lago efter valförlusten fanns hemligstämplade dokument som rör nationell säkerhet, rapporterar The Hill. Detta bekräftas av myndigheten National Archives and Records Administration (Nara), som förvaltar offentliga handlingar i USA. Nara beslagtog lådorna från Mar-a-Lago tidigare i februari och har gått igenom materialet. "Eftersom Nara identifierat säkerhetsklassat material i lådorna har personal kontaktat justitiedepartementet," säger en talesperson. Trumps hantering av Vita huset-dokument utreds. Omni 220218.

Tekniska problem med Trumps nya app. Nu har Donald Trumps nya sociala medier-plattform "Truth Social" lanserats i USA men många har redan haft problem med att använda appen. "Jag tror att det blir en flopp. Det är svårt att starta nya plattformar med en så smal inriktning som den Trump är ute efter", säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Appen väntas bli tillgänglig över hela världen inom kort. SR 220221.

FAA:s varning: 5G kan slå ut mätare på Boeing-plan. Trådlös 5G-utrustning kan påverka höjdmätaren i de flesta plan av modell Boeing 737 och störa såväl landning som öka personalens arbetsbörda. Det uppger den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA, skriver Reuters. Enligt ett dokument som vänta publiceras i sin helhet i morgon, skriver FAA bland annat att störningarna kan påverka "start, landning och omflygningar". Störningarna gäller inte Boeings 737 av modell 200 och 200c-serier. Transporttoppar vill skjuta fram 5G på flygplatser - igen. Omni 220223.

Bekräftat: Biden nominerar Jackson till ny HD-domare. USA:s president Joe Biden har nominerat domaren Ketanji Brown Jackson till landets högsta domstol. Det skriver flera amerikanska medier. Jackson blir därmed den första svarta kvinnan på posten. Hon är 51 år gammal och blir också den näst yngsta domaren i domstolen. Jackson ersätter Stephen Breyer som tidigare i år meddelade att han kommer att pensionera sig. Demokraterna i senaten hoppas kunna rösta för att godkänna Jackson som ny domare i april. Omni 220225.

Trump fortsätter berömma Putin: "Han är smart". USA:s tidigare president Donald Trump står fast vid, och upprepar, sitt brett kritiserade beröm av Vladimir Putin och hans strategiska agerande under invasionen av Ukraina, rapporterar Bloomberg. "Jag gillar att säga sanningen. Ja, han är smart. Problemet är inte att Putin är smart, för självklart är han smart, men det riktiga problemet är att våra ledare är dumma," säger han i ett tal till konservativa republikanska väljare. Trump har tidigare bland annat beskrivit Putins strategi som "genial" och kallat den ryske presidenten "mycket klipsk". Omni 220226. Kommentar: Ofattbart av Trump. En person som hotar med kärnvapen och håller på att lägga Ukraina i ruiner är inte klipsk. Putin är en dålig förlorare. Kanske också Trump... Trump har samtidigt kallat invasionen "en attack på mänskligheten" - lägger skulden på Biden. Svårt att veta vad Trump skulle ha sagt och gjort om han idag varit president i nuvarande situationen.<

Utredningen: Finns bevis för att Trump bröt mot lagen. Det finns tillräckligt med bevis för att på goda grunder säga att Donald Trump bröt mot lagen i samband med stormningen av Kapitolium. Det uppger representanthusets demokratledda utskott, som leder utredningen, i nya domstolsdokument. Trump och hans medarbetare anklagas för att ha "ingått ett avtal för att lura USA". Det har gjorts genom att misskreditera valsystemet och försöka ändra på valresultatet, enligt utskottet. De nya dokumenten är den tydligaste indikationen hittills på att Trump har utfört ett brott i anslutning till valet, enligt NBC och New York Times. Ex-presidenten har inte besvarat anklagelserna, men Republikanerna har avfärdat utskottets utredning som en partsinlaga och en demokratisk attack mot Trump. Få nya bevis mot Trump presenteras dock i dokumenten. Trump misstänks inte officiellt för något brott. De nya dokumenten består av 221 sidor. Fallet som är uppe i domstol nu handlar om advokaten John Eastman. Eastman var en nära medarbetare till Trump. Omni 220303.

Trump jämför Rysslands invasion med Förintelsen. USA:s förre president Donald Trump jämför den ryska invasionen av Ukraina med Förintelsen. I en intervju med Fox News kallar han det som nu sker för en "holocaust". "De spränger byggnader med barn, med kvinnor, med yrkesverksamma proffs, med människor - föreställ dig det, med människor," säger Trump. intervjun går han till hårt angrepp mot Bidenadministrationens hantering av Ryssland och Vladimir Putin. Den förre presidenten säger att "USA styrs av dårar". "Många dör och vi tillåter att det sker. Det hade aldrig hänt, Putin hade aldrig invaderat, om jag var president." Trump: "De måste jobba fram ett avtal". Han fördömer invasionen av Ukraina. Omni 220303.

Florida röstade ja till kontroversiell HBTQ-skollag. Diskussioner om sexuell läggning eller könsidentitet kan snart vara förbjudna i klassrum i Floridas lågstadieskolor. Det efter ett beslut i senaten under tisdagen, rapporterar flera amerikanska medier. Förslaget, som av dess motståndare kallas "Don’t say gay", har väckt stark kritik från demokrater och HBTQ-rörelsen. Nu går det vidare till guvernören Ron DeSantis, som tidigare uttryckt sitt stöd för förslaget. Förslaget innebär att lärare förbjuds att lyfta frågor som rör sexuell läggning eller könsidentitet med elever som är yngre än 10 år. Det gör det också möjligt för föräldrar att stämma skolor eller lärare som ändå lyfter dessa frågor. Omni 220309.
Disney krisar efter Floridas lagförslag -- vd:n pudlar. Floridas godkännande av det så kallade "Don’t say gay"-lagförslaget har lett till en kris på Disney. Förra veckan var den värsta någonsin på företaget, säger mångåriga medarbetare till Deadline. Enligt lagförslaget ska diskussioner om sexuell läggning och könsidentitet förbjudas i Floridas lågstadieskolor. Disney svarade länge på förslaget med total tystnad, något som uppges ha skapat en "intern revolt" på företaget. Det har också lett till att hbtq-personer inom företaget trätt fram med kritik mot Disney för företagets egna riktlinjer. Flera stora möten har skett -- och till slut mejlade vd:n Bob Chapek ut en ursäkt. "Ni behövde en starkare allierad i kampen för lika rättigheter och jag svek er. Jag är ledsen för det", skrev Chapek. Källa med insyn: Veckan kan leda till en total förändring för Disney. Disney stoppar alla politiska donationer i Florida. Walt Disney World Resort i Florida är världens största nöjesfält. Omni 220315.

USA:s folkräkning blev fel - med nästan 19 miljoner. Den amerikanska myndigheten US Census Bureau, som ansvar för folkräkningar i landet, underskattade befolkningsantalet med nästan 18,8 miljoner vid den senaste folkräkningen 2020, rapporterar New York Times. Myndigheten uppger att man i folkräkningen överskattat antalet vita och asiatiska amerikaner, och underskattat antalet svarta, latinos och ursprungsamerikaner. Census Bureau utför folkräkningar vart tionde år. Folkräkningen 2020 innebar stora utmaningar, främst på grund av coronapandemin men även naturkatastrofer som bränderna i västra USA, eftersom en del av processen bygger på dörrknackning. Omni 220310.

Donald Trump was asked about the future of Ukraine. He started talking about windmills. When asked how Russia's invasion into Ukraine ends, the former President of the United States went into a riff on windmills and how they don't work. Yup. While that is super weird given the question he was asked, it's not an uncharacteristic riff for Trump. He's been consistent on very few things in his life, but his hatred of windmills -- as I laid out recently here -- is definitely one of them. A quick bit of history: When Trump bought land in Scotland to build a golf course and resort, he opposed a plan to build wind turbines on the country's coast. "I want to see the ocean, I do not want to see windmills," Trump said in 2006. In a speech to the Scottish Parliament in 2012, Trump went further. "I am an expert on tourism," he said. "If you dot your landscape with these horrible, horrible structures, you will do tremendous damage. ... Many countries have decided they don't want wind, because it doesn't work without massive subsidies, it kills massive amounts of birds and wildlife, and there are lots of other reasons." Trump eventually lost that fight, as 11 wind turbines were built in 2018. Read more at CNN 220310.

Hälften tror inte Biden ställer upp i valet 2024. Fler än hälften av alla amerikaner tvivlar på att Joe Biden kommer att försöka bli omvald 2024. Det visar en ny undersökning som Wall Street Journal har genomfört. Med mindre än tre år till valet tror 52 procent av de tillfrågade att han inte kommer att ställa upp, och endast 29 procent tror att han kommer att göra det. Som motivering nämns hans ålder, den höga inflationen, den rådande pandemin, och kriget i Ukraina. Joe Biden, 79 år gammal, är den äldsta sittande president landet haft. Omni 220315.

Världens djupaste hål kan öppna enorm energikälla. Amerikanska Quaise Energy vill med hjälp av ny teknik ta sig igenom tidigare ogenomtränglig berggrund och utvinna geotermisk energi från jordens inre, rapporterar The Independent. Bolaget, som är kopplat till universitetet MIT, har tagit in 63 miljoner dollar med avsikten att borra världens djupaste hål och nå 20 kilometer under jordens yta. Mark Cupta på riskkapitalbolaget Prelude Ventures, som finns bland dem som investerat i startupen, beskriver projektet som det "perfekta komplementet" till dagens förnybara alternativ. MIT: Om vi tar ut endast 0,1 procent av den geotermiska värmen räcker det till att förse hela världen med energi i mer än 20 miljoner år. Ny borrteknik gör att energi kan tas från jordens inre. bakgrund Geotermisk energi. Omni 220315.

Trump förvånad av Putin: "Trodde han förhandlade." USA:s tidigare president Donald Trump blev överraskad av Vladimir Putins invasion av Ukraina, säger han i en intervju med Washington Examiner. Han trodde att Putins beslut att skicka styrkor till gränsen var en förhandlingstaktik. "Jag tänkte att det var ett tufft men smart sätt att förhandla på," säger han. Trump har kritiserats för att ha varit allt för mjuk i sin inställning till Putin. Nu menar Trump att Putin förändrats. !Det är väldigt sorgligt för världen. Han har förändrats väldigt mycket." Omni 220316. Kommentar: Putin har inte förändrats, nu kommer bara hans verkliga natur i dager.

Idaho följer Texas - inför omstridd abortlag. Delstaten Idaho förbjuder abort efter vecka sex och inför också att läkare som ändå genomför abort kan stämmas. "Jag står i solidaritet med alla invånare i Idaho som försöker skydda ofödda bebisar liv," säger viceguvernör Janice McGeachin. Idaho blev den första delstaten att följa Texas och antar den lag som förbjuder abort efter sex veckor. Lagen kommer att träda i kraft om en månad, men innan dess väntas domstolsprocesser. Motståndare till lagen menar att lagen strider mot grundlagen och att få kvinnor ens vet om att de är gravida innan vecka sex. Lagen innebär också att läkare som utför en abort efter att hjärtaktivitet upptäckts på ett embryo kan stämmas, något som den republikanska guvernören Brad Little skrev under på - men uttryckte också oro för om lagen var konstitutionell och om införandet verkligen var klokt. Lagen tillåter far, mor- och farföräldrar, syskon, fastrar och farbröder till ett foster att stämma den som utför aborten på 20 000 USD i skadestånd inom fyra år efter aborten. Våldtäktsmän kan inte lämna in en stämningsansökan enligt lagen, men däremot anhöriga till en våldtäktsman. svt 220324.

Åklagare: Trump är tveklöst skyldig till talrika brott. Att Donald Trump är skyldig till talrika brott står bortom alla tvivel - därför är det fel att inte åtala ex-presidenten. Det skriver Mark Pomerantz, tidigare ledande åklagare i målet mot Trump, i ett brev som The New York Times fått tillgång till. Utredningen kretsar kring om Trump systematiskt lurat samhället på stora belopp genom att tillgångar övervärderats för att få lån och sedan undervärderats för att sänka skatten. Efter att den nye distriktsåklagaren Alvin Bragg i januari klargjort att det behövs ny information för ett åtal så avgick Pomerantz i protest med motiveringen att en sådan avvaktande linje går emot det allmänna intresset. "Personalen som utrett Mr Trump hyser inga tvivel om att han begått brott - det har han", skriver han i brevet. Pomerantz: Det finns tillräcklig bevisning för att bevisa Trumps skuld bortom rimligt tvivel. Nye distriktsåklagaren vill se nya bevis, till exempel att någon i Trumps närhet bestämmer sig för att vittna. Både Pomerantz och kollegan Carey Dunne avgick i protest den 23 februari Omni 220324.

Nuvarande domare i USA:s Supreme Court.

Varannan amerikan: Biden inte tillräckligt tuff mot Putin. Mindre än hälften av amerikanerna tror att president Joe Biden är tillräckligt tuff för att kunna hantera en konflikt med Ryssland - samtidigt har befolkningens oro för kriget i Ukraina ökat. Det framgår av en ny opinionsundersökning som genomförts av nyhetsbyrån AP i samarbete med opinionsinstitutet Norc vid universitet i Chicago. 43 procent av befolkningen uppges ha en positiv uppfattning om Biden och andelen som uppskattar hans hantering av Ryssland ligger på samma nivå, enligt nyhetsbyrån. 56 procent av hela befolkningen svarar att presidenten inte varit "tillräckligt tuff" mot Ryssland. Bland demokrater är motsvarande andel 43 procent. Läraren Rachel Collins, demokratväljare från Chicago, säger till nyhetsbyrån att hon inte tror att Putin "nöjer sig med Ukraina". "I hur många år ska vi behöva se det här hända och sedan ändå behöva ingripa till slut? Det känns oundvikligt, samtidigt som vi ser alla dessa människor lida." Andelen som vill att USA ska ta en "stor roll" i kriget har ökat från 26 till 40 procent den senaste månaden. Omni 220324.

Trump stämmer Hillary Clinton för konspiration. Donald Trump stämde på torsdagen Hillary Clinton och flera andra demokrater, enligt nyhetsbyrån Reuters. Trump påstår att Hillary Clinton och de övriga han stämt försökte rigga det amerikanska presidentvalet 2016 genom att knyta hans kampanj till Ryssland. Donald Trump vann över Hillary Clinton i valet. Ryssland förnekar att landet försökte påverka valet. Trump hävdar att Hillary Clinton ville skapa tvivel. Omni 220324.

Smygrally i bitcoin: "På väg att vakna upp ur slummern." Bitcoins "smygrally" fortsätter och kryptovalutan handlas nu nära 47 000 dollar efter en uppgång på 5 procent under måndagen, skriver Bloomberg. Världens största kryptovaluta har rusat nära 25 procent på två veckor och är nu upp drygt 1 procent sedan årsskiftet. Antoni Trenchev, grundare av kryptoplattormen Nexo, säger att bitcoin är på väg att vakna upp ur den "sidledes-slummer" som har präglat 2022. Han tror att investerare nu kan strömma till och trycka upp priset ännu högre. Bespoke Investment bedömer att bitcoin för närvarande är "överköpt". Men till skillnad från andra tillgångsslag har det historiskt varit en köpsignal och förebådat en dubblering sex månader senare. Även andra kryptovalutor lyfter - cardano är upp 30 procent på mindre än en vecka. Omni 220328.

Domare: Troligt att Trump bröt mot lagen vid valet. Att USA:s förre president Donald Trump bröt mot lagen i ett försök att förhindra att valresultatet skulle fastställas är "mer troligt än inte troligt". Det uppger en federal domare enligt TT. Beskedet kommer efter en begäran från det utskott som utreder händelserna inför och under stormningen av Kapitolium 6 januari. Det innebär att fler än 100 mejl som skickats till eller från Donald Trumps juridiska rådgivare John Eastman måste göras tillgängliga.En talesperson för Trump kallar beslutet absurt och kongressutredningen en "partipolitisk cirkus". Trump menar att domaren är partisk. Domaren: Troligtvis korruption. Den utredande panelen har rekommenderat att tidigare Trumpanställda utreds. Omni 220329.
Sju timmar lång lucka i Trumps telefonhistorik 6 januari. Vita husets interna loggböcker visar en sju timmar och 37 minuter lång lucka i förre presidenten Donald Trumps telefonhistorik den 6 januari 2021. Det visar dokument som CBS och Washington Post tagit del av. Luckan innebär att det inte finns något register över telefonsamtal som den dåvarande presidenten ringt mellan 11.17 och 18.54 lokal tid, bland annat då Kapitolium stormades av dennes supportrar. Luckan i registret går emot tidigare rapporter om samtal som Trump ska ha deltagit i under dagen. Registret har lämnats över till den kongresskommitté som granskar stormningen av Kapitolium, och visar bland annat att Trump pratade med sin tidigare rådgivare Steve Bannon två gånger under dagen. Den 5 januari sa Bannon att "helvetet skulle braka loss" dagen efter. En talesperson för Trump säger att expresidenten inte har något med samtalsregistret att göra. Kommittén ska nu undersöka om Trump använt andra telefoner för att kommunicera. Omni 220329.

Trump ber Putin om skadlig info om Hunter Biden. USA:s tidigare president Donald Trump uppmanar i en intervju Rysslands president Vladimir Putin att släppa information som kan vara till skada för Hunter Biden, son till amerikanske presidenten Joe Biden. Trump har upprepade gånger anklagat Hunter Biden för att ha tagit emot mångmiljonbelopp från Moskvas tidigare borgmästare Yury Luzhkov. I intervjun, som släpptes på torsdagen, sa Trump att Putin "vet svaret" på vad som har hänt och borde släppa informationen. Ex-presidenten hänvisade till en kontroversiell republikansk senatsrapport från 2020 om Hunter Bidens påstådda affärer med östeuropeiska oligarker. Rapporten släpptes några veckor före presidentvalet och har beskrivits som kraftigt politiserad. Politiksajterna Politico och The Hill skriver att den var tunn på bevis om att felaktigheter skulle ha begåtts. En federal utredning av Hunter Biden pågår sedan Obamas tid vid makten. Den handlade inledningsvis om skatter men breddades 2018 till att inkludera möjliga brott inom områden som utländsk lobbyism och pengatvätt, har källor uppgett för New York Times. Trumps uttalande kan sätta republikaner som är hårda motståndare till Putin men vill vara lojala med ex-presidenten i en svår sits, skriver The Hill. Trump har länge påstått att Hunter Biden tagit emot pengar från Moskva för att ge Joe Biden förmåner. Hunter Biden har nekat till att ha gjort något fel och säger att en utredning kommer att fria honom. Trump själv har tidigare gjort affärer med Yury Luzhkov vilket han inte nämnde i intervjun. Journalisten som intervjuar Trump har tidigare skrivit opinionstexter för The Hill - sajten har tidigare tagit avstånd från honom. Se del av videon här. Omni 220330.

Republikan uppläxad för utspel om orgier och knark. Den republikanske kongresspolitikern Madison Cawthorn har läxats upp av den egna partitoppen, skriver The Guardian. I en podcast med avsnittsnamnet "Exakt HUR korrupt är DC?" sa Cawthorn att han blivit inbjuden till orgier i Washington DC och att han sett Washingtonprofiler ta kokain. Kommentarerna är "oacceptabla" enligt representanthusets minoritetsledare Kevin McCarthy. "Jag sa till honom att han förlorat mitt förtroende och måste förtjäna det på nytt." McCarthy öppnar för repressalier och säger att "mycket kan hända", men inga omedelbara åtgärder har presenterats. Cawthorn står långt ut på högerskalan och är en stark anhängare av expresidenten Donald Trump. The Hill skriver att väljare i hans delstat North Carolina försökt stoppa honom från att ställa upp för omval efter att han ifrågasatt resultatet i presidentvalet 2020. McCarthy: Frustrerande - han har inga bevis och kommentarerna skadar kongressen och landet. Omni 220331.Kommentar: En knasboll.

Trumps sociala medier-app döms ut: "En katastrof". Förre presidenten i USA Donald Trumps sociala medier-app Truth social är en katastrof, säger chefen på NYU Center för sociala medier och politik, Joshua Tucker, till BBC. "Ingen verkar veta vad det är som pågår," säger en republikan tillika Trumpanhängare som vill vara anonym, till nyhetsbyrån. Det var inledningsvis ett stort intresse för Truth Social som Trump skapade i protest när han blev portad från Twitter. När appen lanserades på Presidents Day, den 21 februari, hamnade nästan 1,5 miljoner på en väntelista. Ett problem som väntades lösas inom kort men som än idag inte har någon lösning, skriver BBC. Nyhetsbyrån tillägger att en studie visar att nedladdningar har sjunkit med så mycket som 95 procent sedan den lanserades. Trump startade appen när han blev portad från Twitter på livstid till följd av stormingen av Capitol för att stå upp mot "Stora techjättars tyranni". Omni 220404.
Uppgifter: Två toppchefer lämnar Truth Social. Teknikchefen Josh Adams och produktutvecklingschefen Billy Boozer uppges båda ha lämnat Truth Social, Donald Trumps sociala nätverk. Det rapporterar Reuters. Varken Adams eller Boozer har kommenterat sina avhopp, och det är oklart om den problemfyllda utrullningen av tjänsten har varit en bidragande orsak. Appen har beskrivits som "en katastrof" och nedladdningarna har sjunkit med 95 procent sedan lanseringen. Det har bland annat förekommit problem med väntelistan för att få tillgång till appen. Båda lämnar bolaget efter bara ett år. Omni 220405.

Ytterligare en delstat skärper abortlagar. I USA har ytterligare en delstat röstat för hårdare abortlagar. Igår kväll klubbade Oklahomas kongress igenom ett nästan totalförbud för aborter. Den nya lagen gör det olagligt att utföra aborter i delstaten. Läkare eller annan sjukvårdspersonal riskerar upp till 10 års fängelse och 100 000 dollar i böter om de döms. Det enda undantaget är om den gravidas liv är i fara. Oklahomas guvernör måste skriva under den nya lagen innan den kan träda i kraft, något som i såfall väntas ske i sommar. Då ska också USAs högsta domstol komma med sitt mycket viktiga besked om framtiden för aborträtten i hela landet. SR 220405.

Biden: USA ska prioritera forskning om långtidscovid. USA ska prioritera forskning om långtidscovid, eller postcovid, genom ett nytt nationellt direktiv. Det samtidigt som ytterligare myndigheter får i uppgift att vårda de som drabbats av sjukdomen, meddelar president Joe Biden enligt AP. De berörda myndigheternas uppdrag blir att förse läkare med effektiva behandlingsmetoder, säkerställa att patienterna täcks av försäkring, och skydda drabbade arbetares rättigheter. Vita huset har även uppmärksammat att långtidscovid kan ses om en funktionsnedsättning, vilket skulle innebära att patienters tillgång till vård kan få lagligt skydd. Upp emot en av tre som varit sjuka i covid-19 beräknas kunna drabbas av långtidscovid, i varierande grad. Det är ännu oklart vad som orsakar långtidscovid. Långtidseffekerna av postcovid är fortfarande okända. Omni 220405.

Trump medgav förlust i intervju: "Men det var riggat." Sedan valresultatet i november 2020 har Donald Trump framhärdat i att påstå att han egentligen inte förlorade det amerikanska presidentvalet, men i somras konstaterade han ända att så var fallet. Det skriver historieprofessorn Julian Zelizer i tidskriften The Atlantic. Zelizer leder en grupp historiker i ett projekt med syfte att utvärdera samtliga aspekter av Trumps presidenttid. I juni ställde Trump upp på en videointervju med gruppen. Ex-presidenten gav sig då in på ett resonemang om vilka världsledare som blivit "gladast" över att han själv ersatts av Joe Biden. Sydkoreas president Moon Jae-in var en möjlig kandidat, trodde Trump och lade till: "När jag inte vann valet var han den gladaste. I turordning skulle jag säga att (...) Iran var gladast. Sydkorea kom på tredje eller fjärde plats." I intervjun upprepar Trump också sina tidigare påståenden om att valrörelsen skulle ha varit "riggad". Julian Zelizer: En månad senare meddelade Trump att han ska sluta ge intervjuer. Trump hade själv tagit kontakt med historikerna och erbjudit sin medverkan. Resultatet av historikernas "utvärdering" av presidenttiden har nyligen publicerats. Omni 220406.

Turkiet låter Saudi utreda makabert mord på journalist. Rättsfallet om mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi flyttas från Turkiet till Saudiarabien – vars högsta ledning anklagats för att ligga bakom makabra mordet. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Enligt AP försöker Turkiet, som befinner sig i ekonomisk kris, reparera relationerna med kungadömet. Nyhetsbyrån hänvisar till uppgifter om att Saudiarabien krävt att Turkiet ska släppa målet. "Genom att göra det lämnar de fullt medvetet över fallet till de som är ansvariga för dådet," säger människorättsgruppen Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard i ett uttalande. Enligt internationella bedömningar utfördes mordet av ett saudiskt team som sänts ut på order av kronprins Mohammed bin Salman. Kroppen antas sedan ha blivit styckad. 26 saudiska medborgare misstänks för medverkan i mordet på Jamal Khashoggi, som med sin journalistik riktade kritik mot det stränga styret i hemlandet. Han mördades i samband med ett besök på det saudiska konsulatet i Istanbul i oktober 2018. Khashoggis fästmö Hatice Cengiz har tidigare sagt att hon kommer att överklaga beslutet. Khashoggi besökte konsulatet för att ordna dokument inför sin vigsel. Saudiarabien nekar till anklagelser om att en nationell mordpatrull varit inblandad. Khashoggi arbetade bland annat för Washington post. Bakgrund Jamal Khashoggi. Omni 220407.

Kongressen klubbar förbud mot import av rysk energi. USA:s kongress röstade på torsdagskvällen igenom ett förbud mot import av rysk olja, gas och kol, rapporterar CNBC. Tidigare under torsdagen röstade senaten igenom lagen med siffrorna 100–0, innan representanthuset godkände den med siffrorna 413-9, skriver kanalen. Nu sänds lagen till president Joe Biden för ratificering. Redan förra månaden utfärdade Biden en presidentorder om att förbjuda rysk energi som svar på invasionen av Ukraina. Nu har även kongressen ställt sig bakom presidentens beslut. Omni 220408.

Åklagare förnekar ointresse: Granskar Trump utan fruktan. Manhattans nye distriktsåklagare Alvin Bragg avvisar alla påståenden om att han skulle ha tappat intresset för utredningen av Donald Trump. Det skriver han själv i ett pressmeddelande, rapporterar flera medier. "Vi genomför en grundlig undersökning och följer fakta utan fruktan och favör", skriver han. Under torsdagen anmälde delstaten New Yorks distriktsåklagare Letitia James ex-presidenten för domstolstrots eftersom han inte lämnat in dokument som efterfrågades i den utredning hon driver om hans affärsverksamheter. Nyligen hoppade utredningens mest erfarna åklagare av och samtidigt kritiserades Bragg, som tillträdde vid årsskiftet, för att ha en alltför defensiv inställning till målet. Bland annat ska han ha sagt att det krävdes avgörande vittnesmål från någon nyckelperson runt Trump. Manhattanåklagarnas utredning kretsar kring om Trump systematiskt lurat samhället på stora belopp genom att tillgångar övervärderats för att få lån och sedan undervärderats för att sänka skatten. Bragg: Utredningen fortsätter i allra högsta grad. Letitia James: Vi har ansökt åtta gånger om att få tillgång till dokumenten. Bragg: Vi kommer att vända på varje sten. Bragg: Vi utvärderar hela tiden ny bevisning. Avhoppad åklagare: Trump är tveklöst skyldig till talrika brott. Omni 220408.

Bitcoin fortsätter ner: "Sockerruset har passerat." Bitcoin-priset fortsätter ner på måndagen och har nu backat sju av de åtta senaste dagarna, skriver Bloomberg. Vid 10.30-tiden är kursen strax över 42 000 dollar. Sedan toppen på drygt 48 000 dollar i slutet av mars har bitcoin fallit på förväntningar om snabbare penningpolitiska åtstramningar, vilket dämpat riskaptiten. "Sockerruset i bitcoin 2022 har passerat," säger Antoni Trenchev, chef på kryptolångivaren Nexo. Han tillägger att Federal Reserve befinner sig i en tuff sits när det gäller att bekämpa inflationen utan att sänka ekonomin. Samtidigt ser Trenchev möjligheter till nya uppgångar om bitcoin lyckas bryta över nivån 45 000 dollar. "Då är vi tillbaka i matchen," säger han. Korrelation med amerikanska tech-aktier tillbaka på rekordnivåer. Kryptoexpert: Tech-frossan kan sänka bitcoin till 30 000 dollar. Omni 220411.
Kryptoprofil: Techfrossa kan sänka bitcoin till 30 000. Bitcoins korrelation med amerikanska tech-aktier har återvänt till rekordnivåer. Något som riskerar att skicka ner världens största kryptovaluta från dagens 42 000 dollar till 30 000 i juni. Det spår Arthur Hayes, medgrundare av kryptobörsen Bitmex, enligt Bloomberg. Hayes uppger i ett blogginlägg att han har köpt "krasch"-optioner i både bitcoin och ether som löper ut i juni. Hans tes är att centralbankernas åtstramningar kommer att tynga techaktier, och i förlängningen kryptovalutor. Hayes förutspår att krypto kommer att leda den närmaste tidens nedgångar i riskfyllda tillgångar, men också leda den efterföljande uppåtrekylen. "Bitcoin och ether kommer att bottna långt innan Fed gör en u-sväng och ändrar sin policy från stram till mjuk", skriver han. Hayes medger att hans prognos grundar sig på "magkänsla". Omni 220411.

USA:s inflation steg 8,5 procent - högsta siffran på 40 år. De amerikanska konsumentpriserna ökade med 8,5 procent i mars, jämfört med samma månad för ett år sedan. Det är den största inflationsökningen på över 40 år, skriver Wall Street Journal. Ekonomer som svarat på en Reuters-enkät inför statistiksläppet väntade sig en inflationsökning på 8,3 procent - som ett resultat av stigande energi- och livsmedelspriser till följd av bland annat kriget i Ukraina. Tisdagens inflationssiffror är de första att fullt ut omfatta vad kriget och sanktionerna mot Ryssland haft för effekt på amerikanska konsumentpriser. Den höga inflationstakten ökar sannolikheten för att USA:s centralbank Federal Reserve kommer att höja räntan vid nästa möte, skriver Bloomberg. Borträknat livsmedel- och energipriser steg KPI 6,5 procent i årstakt. Jämfört med februari i år steg konsumentpriserna med 1,2 procent. Omni 220406.

Florida förbjuder abort efter femtonde veckan. Floridas guvernör Ron DeSantis har undertecknat en ny lag som förbjuder abort efter 15:e graviditetsveckan, rapporterar amerikanska medier. Förbudet tar inte hänsyn till om graviditeten beror på våldtäkt eller incest, men undantag tillåts om fostret lider av livshotande missbildningar. Förbudet är det senaste i en rad liknande beslut som fattats i republikanskt styrda delstater sedan Högsta domstolen signalerat att den inte kommer att stoppa det 15-veckorsförbud som Mississippi infört. Det slutgiltiga beslutet från domstolen väntas till sommaren. Men om förbudet ges grönt ljus kan det innebära en kraftig försvagning av den Roe mot Wade-domslutet från 1973 som slog fast rätten till abort i USA. Demokrater riktade omgående kritik mot DeSantis beslut. Även Texas och Oklahoma har drivit igenom liknande förbud. DeSantis skrev under beslutet omgiven av abortmotståndare. Roe mot Wade ger rätt till abort fram till vecka 23. Florida har hittills tillåtit abort fram till vecka 24. Omni 220414.

USA nödgodkänner det första blåstestet för covid-19. Amerikanska myndigheter har utfärdat ett nödgodkännande för användning av det första blåstestet som kan upptäcka covid-19, skriver AP. Genom att läsa av en patients andning kan ett provsvar ges inom tre minuter. Analysmetoden kommer enligt USA:s läkemedelsmyndighet FDA bara att användas inom sjukvården. I en studie med 2 407 patienter, med och utan symptom, kunde apparaten som används för testerna ge ett korrekt provsvar i 91,2 procent av de positiva fallen och 99,3 procent av de negativa, enligt nyhetsbyrån. Liknande grad av korrekthet uppmättes i en studie med omikronvarianten. Expert: Ännu ett exempel på den snabba utvecklingen av tester för covid-19. Omni 220415.

Trumps utbrott: Stirrade ilsket och sa "scumbag". Donald Trump har hamnat i bråk med mångårige vännen Piers Morgan. Det rapporterar flera medier. Konflikten gäller en färsk tv-intervju - och huruvida Trump rusade ut från sändningen eller lämnade under mer behärskade former. Enligt en krönika som Morgan skrivit i New York Post hade Trump redan från början stirrat på honom med "oförställd ilska", antagligen på grund av kritik som programledaren tidigare riktat mot honom. När Trumps påståenden om att valfusk begicks vid valet 2020 sedan ifrågasattes så ska ex-presidenten ha svarat med att flera gånger kalla Morgan för "fool" och "scumbag" innan han försökte lämna studion. Piers Morgan lyckades locka kvar politikern ytterligare en stund genom att nämna en hole-in-one denne nyligen ska ha presterat på golfbanan. Enligt Morgan försvann Trump sedan i raseri. Ex-presidenten förnekar att hans exit var så hastig och menar att Morgan på ett "olagligt" och "försåtligt" sätt redigerat den "långa och långtråkiga" intervjun. Trump har inte specificerat på vilket sätt redigeringen skulle vara olaglig. Trump: Intervjutiden var 20 minuter men det hade gått över en timme innan jag gick därifrån. Intervjun ska sändas 25 april på Murdoch-ägda Talk TV. Arg Trump stormade ut från intervju: "Stäng av kameran." Omni 220421.

Trump döms till att böta 100 000 kronor om dagen. USA:s tidigare president Donald Trump tvingas betala 100 000 kronor om dagen fram till att han lämnar in dokument från sin affärsverksamhet. Det beslutade en domare i New York på måndagen, rapporterar flera medier. "Herr Trump, jag vet att du tar dina affärsverksamheter på allvar, och jag tar det jag gör på allvar. Därför dömer jag dig för trots mot domstolen," sa domaren Arthur Engoron. Trump skulle ha lämnat in dokumenten till domstolen den 31 mars, men några dokument har ännu inte lämnats in. Dokumenten har efterfrågats för att undersöka om Trumps bolag har redovisat felaktiga värden på sina fastigheter i ett försök att få förmånliga lån och skatteavdrag, rapporterar Reuters. Dokumenten skulle först vara inlämnade den 3 mars, men Trumps advokater lyckades skjuta fram det några veckor. Ett skriftligt beslut om när böterna ska börja betalas förväntas komma under tisdagen. Trump befann sig inte i domstolen när domen avkunnades. Trumps advokat: Vi håller inte med om domstolens beslut. Omni 220425.

Trump: Jag kommer inte tillbaka till Twitter. USA:s förre president Donald Trump kommer inte komma tillbaka till Twitter trots ägarbytet, säger han till Fox News enligt AP. "Jag hoppas Elon köper Twitter för han kommer förbättra det och han är en bra man, men jag stannar på Truth." Trump syftar på den egna sociala medier-plattformen Truth Social, som lanserades i februari för amerikanska användare. På måndagen blev det klart att Tesla-grundaren Elon Musk köper Twitter för motsvarande runt 429 miljarder kronor. Omni 220426.

Erdogan till Saudiarabien efter mordet på Khashoggi. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska besöka Sudiarabien och möta kronprinsen Mohammed Bin Salman. Det är det första besöket sedan den saudiske regimkritikern och kolumnisten i Washington Post, Jamal Khashoggi, mördades i Istanbul 2018. Mordet fördömdes starkt internationellt. I en amerikansk underrättelserapport sades att prins Mohammed Bin Salman godkänt operationen för att döda eller fånga Khashoggi. Den saudiska regeringen har alltid förnekat all inblandning av prinsen. Turkiet vill reparera relationerna mellan länderna. Tidigare den här månaden lade Turkiet ner den juridiska processen mot 26 saudier som var misstänkta för inblandning i mordet på Khashoggi. Åtalet flyttades över till Saudiarabien. Åklagaren trodde inte att misstänkta kunde gripas och dömas och därför flyttades processen. Turkiet försöker reparera relationerna med Gulfstaterna. Omni 220428.

Läckta uppgifter: USA:s HD kan upphäva abortgaranti. USA:s högsta domstol kan vara på väg att häva den amerikanska abortgarantin, skriver Politico. Ett utkast, som tidningen kommit över, visar att en majoritet av domstolen vill upphäva den så kallade Roe vs Wade-domen från 1973 som garanterar kvinnor att göra abort fram till den 24:e graviditetsveckan. "Roe var oerhört fel från början", skriver domaren Samuel Alito i utkastet enligt Politico. Fyra av de andra domarna som valts av det republikanska partiet - Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett - ska ha röstat med Alito i ett möte mellan HD-domarna. Domarna kan fortfarande ändra sin ståndpunkt, och ingenting kommer att vara slutgiltigt förrän ett besked kommer från domstolen, skriver Reuters. Vid ett upphävande av domen kan nära hälften av landets delstater helt eller delvis förbjuda abort. Omni 220503.
Demokraterna rasar: "Vi går aldrig tillbaka - aldrig." Ett läckt utkast som visar att USA:s högsta domstol kan vara på väg att häva den amerikanska abortgarantin har sänt chockvågor över USA. Representanthusets talesperson Nancy Pelosi och senatens majoritetsledare Chuck Schumer kallar Republikanerna för "Trumps parti", skriver NBC News. Varje republikansk senator "som låtsades att den här dagen aldrig skulle komma måste nu förklara sig för det amerikanska folket", skriver de i ett gemensamt uttalande. Även den demokratiska senatorn Elizabeth Warren går hårt ut på Twitter: "En extremistisk högsta domstol är redo att störta #RoevWade (Roe vs Wade-domen reds.anm.) och påtvinga hela landet dess impopulära och högerextrema åsikter. Det är dags för de miljoner som stödjer konstitutionen att göra sin röst hörd. Vi går inte tillbaka - aldrig någonsin." Flera republikanska senatorer fokuserar i sin tur på vem som ligger bakom läckan, skriver NBC News. Senatorn Tom Cotton uppmanar justitiedepartementet och högsta domstolen att ”använda varje verktyg” för att utreda vem som läckt uppgifterna. Omni 220503.
Senaten ska rösta om att göra lag av Roe mot Wade. Efter uppgifterna om att den amerikanska Högsta domstolen är på väg att upphäva Roe mot Wade-domen som garanterar kvinnor rätt till abort ska nu senaten rösta om att göra domslutet till lag. Det säger senatens demokratiske majoritetsledare Chuck Schumer, rapporterar The Hill. "Vi kommer att rösta om kvinnors rätt att välja," säger han. Enligt The Hill är det dock oklart om ett sådant förslag kan få stöd av de 60 senatorer som krävs för att det ska gå igenom. Att uppgifterna, som Politico först publicerade, läckte har samtidigt fått den republikanernas ledaren i senaten. Mitch MacConnell, att kräva en utredning. "Den här olagliga handlingen måste utredas och straffas," säger han. McConnell: Läckan en attack på domstolen av radikala vänstern. Omni 220503.
En majoritet i USA vill inte riva upp Roe mot Wade. En majoritet av USA:s befolkning är emot att Roe mot Wade-domen rivs upp. Det visar en undersökning som Washington Post och ABC News låtit göra. Av de tillfrågade i undersökningen svarade 54 procent att de inte vill att domen upphävs medan runt hälften så många, 28 procent, svarar att de vill det. I undersökningen svarar 60 procent också att abort ska vara lagligt i alla eller de flesta fall medan 37 procent svarar att det bör vara olagligt i alla eller de flesta fall. Den banbrytande domen från 1973 slår fast amerikanska kvinnors rätt till abort. Ett läckt dokument visar emellertid att den amerikanska högsta domstolen kan vara på gång att riva upp domen. Det skulle kunna innebära att det blir upp till delstaterna att bestämma över aborträtten, vilket i praktiken skulle kunna göra att rätten till abort kraftigt kan begränsas i runt hälften av USA:s delstater. Omni 220503.

USA vill se utredning efter egyptiske ekonomens död. USA:s utrikesdepartement vill se en "trovärdig" och "transparent" utredning sedan den egyptiska ekonomen Ayman Hadhoud dött kort efter att han omhändertagits för tvångsvård på ett psykiatriska sjukhus i Kairo. Det skriver Reuters. Amnesty International larmade för drygt en månad sedan att fotografier och vittnesmål pekade på att Hadhoud utsatts för tortyr och misshandel. Hadhoud var medlem i det liberala Reform och utvecklingspartiet i Egypten. Enligt Reuters har den egyptiska militärjuntan genomfört breda räder mot oliktänkande sedan statskuppen för nära tio år sedan. Egypten är en viktig allierad för Washington och i januari höll Biden-administrationen tillbaka 130 miljoner dollar i militärt bistånd på grund av oro kopplad till mänskliga rättigheter. Bara några dagar tidigare hade Bidens regering godkänt en potentiell försäljning av Herkulesplan till Egypten för 2,5 miljarder dollar. Brodern: Han hade ingen historia av psykisk ohälsa. Togs till ett ökänt psykiatriskt sjukhus. Omni 220503.

27 månader efter första fallet - över en miljon har dött med covid-19 i USA. På onsdagen passerade USA en miljon coviddödsfall, rapporterar NBC News. Milstolpen nås 27 månader efter att det första sjukdomsfallet i landet konstaterats. Även om antalet dödsfall minskat de senaste veckorna är den dagliga dödssiffran fortfarande runt 360 personer. USA är det land i världen som har den högsta officiella dödssiffran, även om mörkertalet i många länder tros vara stort. Omni 220504.

Bitcoin rasar - lägsta nivån sedan sedan juli 2021. Bitcoin-priset forsätter ner 5 procent på måndagen till strax under 33 000 dollar. Det är den lägsta nivån sedan juli 2021, skriver Bloomberg. Enligt nyhetsbyrån har centralbankernas åtstramning av penningpolitiken och minskad likviditet lett till att investerare flytt från spekulativa tillgångar som kryptovalutor. Edul Patel, vd på kryptoplattformen Mudrex, tror att ränteoro kommer fortsätta att ligga som en vålt filt över kryptomarknaden. "Den nedåtgående trenden kommer sannolikt att fortsätta under de närmaste dagarna," säger han. Bitcoin har tappat nära 30 procent i år. 4 av 10 bitcoin-investerare på minus. Analytiker tror att priset kan falla ända till 17 000. Omni 220509.
Bitcoin under 27 000 dollar - lägsta nivån sedan 2020. Bitcoin rasade 10 procent på torsdagsförmiddagen och handlades tillfälligt under 27 000 dollar för första gången sedan december 2020, skriver CNBC. Världens näst största kryptovaluta ether föll samtidigt 18 procent. Enligt WSJ har bitcoin backat sju dagar i rad vilket är den längsta nedgångssviten sedan coronaraset i mars 2020. Tidningen skriver att kryptoraset delvis kan ses som för förlängning av den inflations- och ränteoro som har dämpat riskaptiten generellt på marknaderna. Ytterligare en negativ faktor är den senaste veckans kollaps i Terra USD, som tidigare var världens tredje största "stable coin". Stable coins har marknadsförts som de minst volatila kryptotillgångarna genom att de är kopplade till valutor som dollarn. Av okänd anledning har Terra USD förlorat sin fasta koppling till den amerikanska dollarn och fallit hejdlöst, vilket har lett till en dominoeffekt. Investerare är rädda att Luna Foundation Guard ska sälja av massa bitcoin för att säkra sin stable coin. Omni 220512.
Hålet i kryptomarknaden: 2 000 miljarder bortblåst. Amerikanska kryptobolag har lidit hårda nederlag under det senaste halvåret, när investerare har tagit flykten från riskfyllda tillgångar. En portfölj med 25 stora kryptorelaterade aktier i USA har sett 200 miljarder dollar gå upp i rök sedan bitcoins peak i november, skriver Bloomberg. Det motsvarar omkring 2 022 miljarder kronor. Bland de hårdast drabbade finns Block, Coinbase och Robinhood, som på olika sätt har exponering mot kryptomarknaden. Oro för stigande inflation och höjda räntor avskräcker från risktillgångar. Omni 220512.

Vita huset häver kubanska restriktioner. USA lättar på restriktionerna mot Kuba, skriver amerikanska medier. Joe Bidens administration meddelade på måndagen att antalet flygavgångar utökas och att visumreglerna lättas något. Kubaner som bor i USA kommer också tillåtas att skicka hem mer pengar till familjemedlemmar. Politico skriver att lättnaderna sker efter utbredda protester på Kuba i juli förra året. USA:s utrikesdepartement: Uppmanar fortsatt Kuba att släppa politiska fångar. Restriktionerna som lättas infördes under Trumps tid vid makten. Kuba kallar beskedet för ett begränsat steg i rätt riktning. Omni 220517.

Oklahoma röstar igenom USA:s hårdaste abortförbud. Den amerikanska delstaten Oklahomas lagstiftande församling har under torsdagen godkänt vad AP kallar för USA:s hårdaste abortförbud. Lagen som nu måste godkännas av delstatens guvernör tillåter endast aborter om graviditeten kan innebära en fara för mammas liv eller om graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller incest. Oklahoma har en republikansk majoritet och lagen röstades igenom med 73 röster för och 16 emot, ett reslutat som i stort sett följer partiindelningen. "Det är väl vårt mål att försvara rätten till liv, eller är det inte," frågade sig den republikanska ledamoten Wendi Stearman som lagt fram förslaget. Till sommaren väntas delstaten rösta om ett ännu hårdare abortförbud. Den lagen medför ett fängelsestraff på upp till tio år för aborter och gör inga undantag för våldtäkt eller incest. Delstaten har redan infört ett förbud på aborter efter att hjärtaktivitet upptäckts hos embryot - något som sker efter omkring sex veckor. Lagen påminner om den som Texas införde förra året. Kamala Harris kallar lagen "upprörande". Omni 220519.

Pelosi pressas av biskop - stoppas från nattvarden. Talmannen i det amerikanska representanthuset, demokraten Nancy Pelosi, pressas av katolska kyrkan i abortfrågan och stoppas från att ta emot nattvarden, rapporterar Axios. Det är ärkebiskopen Salvatore J Cordileone som kräver att hon slutar stödja aborter innan hon välkomnas tillbaka. "Jag har flera gånger försökt kontakta Pelosi för att få henne att förstå ondskan hon begår, skandalen hon orsakar och faran för för sin egen själ hon riskerar", skriver han på Twitter. Pelosi beskriver sig själv som en katolik som stödjer aborträttigheter. Omni 220520.

Nytt ramverk för USA:s "ekonomiska ledarskap". USA bildar tillsammans med Indien, Japan och tio andra länder ett nytt initiativ - Indo-Pacific Economic Framework. Det aviserade president Joe Biden på sitt möte i Tokyo under måndagen, enligt flera medier. Tanken är att ramverket ska expandera USA:s "ekonomiska ledarskap" i regionen och CNBC beskriver det som en motpol till Kinas handelssatsningar. Gruppen ska bland annat sätta internationella regler för den digitala ekonomin, leveranskedjor, klimatmål samt arbetsvillkor. Samtidigt betonar kanalen att det inte är ett frihandelsavtal då Biden pressas från både högern och vänstern i USA att inte ingå några nya sådana. Även Sydkorea, Australien, Thailand, Singapore, Malaysia, Philippinerna, Vietnam, Nya Zeeland och Brunei ingår. Sju av länderna är redan med i CPTPP-samarbetet som USA drog sig ur. Omni 220524.

Torka i Kalifornien: Kan inte utesluta restriktioner. Kaliforniens guvernör Gavin Newsom hotar med att införa vattenrestriktioner om invånarna inte börjar använda mindre vatten, rapporterar AP. Kalifornien har vanligtvis som mest regn och snö under perioden januari-mars varje år, men i år har det varit de torraste månaderna på hundra år. Under mars ökade dessutom vattenanvändningen i Kalifornien med 19 procent jämfört med mars 2020. "Varje vattenmyndighet i staten måste göra mer aggressiva insatser att kommunicera om nödsituationen som beror på torkan", säger Newsom i ett uttalande. Det är tredje året som Kalifornien drabbas av torka. I stort sett har alla områden antingen svår eller extrem torka. Det är dock inte helt klart vad som krävs för att obligatoriska restriktioner kan införas eller när det kan ske. Guvernören uppmanar invånare att minska vattenförbrukningen med 15 procent. Omni 220524.

Vita Huset: Skriv av 10 000 dollar i studielån per student. Vita Huset planerar att skriva av 10 000 dollar i studentlån per låntagare, efter månader av interna överläggningar. Det uppger tre källor med insyn i frågan för Washington Post. Att minska studentlånen väntas kosta staten 230 miljarder dollar, enligt uppskattningar från tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget. USA:s president Joe Biden hade hoppats tillkännage skuldlättnaden för studenter nu i helgen, men tidpunkten ser ut att ändras på grund av tisdagens skolskjutning i Texas. Majoriteten av USA:s 41 miljoner mottagare av studentlån tros gynnas. Vissa demokrater anser att 50 000 dollar per låntagare bör skrivas av. Omni 220527.

Somalia välkomnar soldater från USA tillbaka till landet. Somalias nyvalde president Hassan Sheikh Mohamud välkomnar amerikansk militär till landet, skriver The New Arab. USA skickar 500 soldater för att hjälpa Somalias elitstyrka med träning och utrustning i kampen mot al-Shabaab och andra islamistiska terrorgrupper. "Vi är mycket tacksamma för att president Biden skickar styrkorna, de har alltid haft en roll i kriget mot al-Shabaab," säger president Hassan Sheikh Mohamud till Reuters. Donald Trump drog tillbaka alla amerikanska styrkor i december 2020 på grund av dåliga relationer med den tidigare regeringen, enligt BBC. Sedan dess har terrorattentaten ökat. Amerikanska styrkor ska bistå med träning och utrustning i Somalia. Kritik: Civila har dödats i USA:s bombningar. 17 procents ökning av al-Shabaabs våldsdåd efter USA:s tillbakadragande (januari 2022). Tidigare president vald på nytt den 15 maj efter länge uppskjutet val. Omni 220601.

Biden vädjade till motvilliga senatorer: "Samvetslösa." I ett känsloladdat tal på torsdagen vädjade USA:s president Joe Biden till kongressen att förbjuda tunga skjutvapen och skärpa bakgrundskontrollerna vid vapenköp, rapporterar AFP. Han vill även att lägsta åldern för att köpa vapen höjs från 18 till 21 år. Bakom talarpodiet stod 56 tända ljus uppställda längs en korridor, för att representera de amerikanska stater och territorier som drabbats av vapenvåldet. Biden kallade den majoritet av republikanska senatorer som vägrat att stödja hårdare vapenlagar för "samvetslösa". "Hur mycket mer blodbad är vi villiga att acceptera," frågade han sin publik. "De senaste 20 åren har fler barn i skolåldern dödats av skjutvapen än tjänstgörande poliser och soldater tillsammans," fortsatte presidenten. Sedan skolskjutningen i Uvalde för en dryg veckan sedan har 20 nya masskjutningar med minst fyra dödade eller skadade inträffat i USA, enligt presidenten. På onsdagen sköts fyra personer ihjäl på ett sjukhusområde i Tulsa, Oklahoma. Biden: Det handlar om att skydda barn och familjer. Förra veckan mördades 19 elever och två lärare av en 18-åring på en skola i Uvalde i Texas. Skärpta vapenlagar måste godkännas i båda kongressens kamrar. I onsdags sköts fyra personer ihjäl på ett sjukhus i Tulsa i Oklahoma. Omni 220602.

Mobben ville hänga Pence - Trump: "Han förtjänar det." Under natten har USA:s kongress hållit den första utfrågningen om stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, med färska vittnesmål och videomaterial inifrån mobben och Trumps inre krets. Skulden för våldet läggs helt och hållet på expresidenten - det som skedde var ett kuppförsök pådrivet av Trump, enligt utskottet. Republikanen Liz Cheney, vice ordförande, bekräftade uppgifter om att Trump reagerat gillande när mobben skanderade ”häng Mike Pence” (Trumps vicepresident, reds anm), rapporterar Politico. "Kanske våra supportrar har rätt. Mike Pence förtjänar det," sa Trump till sina medarbetare. Nattens utfrågning är en av sex som kommer fortlöpa under hela juni. Enligt New York Times har utskottet under elva månader intervjuat hundratals vittnen, sett tusentals timmar av videomaterial och granskat mer än 100 000 sidor. Kommitténs slutrapport ska presenteras i september. Många av upploppsmakarna organiserade sig efter en tweet av Trump. Liz Cheney: Trump skulle upphäva Bidens valseger i sju steg. Omni 220609.

Distanserat första möte mellan Biden och Bolsonaro. Ett första officiellt möte har hållits mellan USA:s president Joe Biden och Brasiliens president Jair Bolsonaro. Enligt ett uttalande från Vita huset enades de båda ledarna om att förhindra ytterligare avverkning av Amazonas skogar. Mötet i Los Angeles beskrivs som hastigt arrangerat och hölls på Bidens initiativ, skriver Reuters. Under pressträffen höll Biden och Bolsonaro avstånd till varandra och undvek ögonkontakt. Efter mötet uttryckte sig Bolsonaro på nytt hyllande om ex-presidenten Donald Trump och uttryckte misstro mot Bidens seger i presidentvalet 2020. Biden lovordade Brasiliens "livfulla, inkluderande demokrati och starka valinstitutioner". Biden har initierat Amerikamötet i Los Angeles för att reparera skador från Trumps tid vid makten. Omni 220610.

Liz Cheney: "Donald Trump hade en plan i sju steg." Dåvarande presidenten Donald Trump försökte verkställa en utarbetad plan i sju steg för att undanröja resultatet i presidentvalet 2020. Det sa republikanen Liz Cheney, vice ordförande i den kommitté i USA:s kongress som har utredd stormningen av Kapitolium. "På morgonen den 6 januari var det Trumps avsikt att förbli USA:s president," sa hon i den tv-sända utfrågningen i natt. Cheney gick i sitt anförande inte in på detaljer om vilka steg som kommittén menar ska ha ingått i Trumps plan, men en källa med insyn har i efterhand utvecklat för CNN. Enligt källan ska Trump bland annat ha ägnat sig åt storskaliga försök att sprida falsk information till allmänheten om att valet stulits från honom, och planerat att ersätta den biträdande justitieministern för att få stöd för sina påståenden. Han ska också ha pressat vicepresidenten Mike Pence och uppmanat den våldsamma mobben att gå mot Kapitolium. När våldsamheterna pågick ska Trump också ha ignorerade flera vädjanden om hjälp. CNN: Här är listan på Trumps "sofistikerade plan" för att stoppa maktskiftet. Liz Cheneys budskap till partikamraterna: "En dag är Trump borta, men er vanära kommer att bestå." Cheney har riskerat sin egen politiska framtid genom att kritisera Trump. Stormningen beskrivs som kulmen på ett kuppförsök. Polis om 6 januari: "Det var som en krigsscen." Ivanka Trump vittande om att hon litat på Barr. Omni 220610.

Kongresskandidat i USA: "Behövs en ledare som Hitler". "Hitler är den sorts ledare vi behöver idag." Det påståendet kommer från Carl Paladino, republikansk kongresskandidat från New York i höstens mellanårsval, skriver NBC News. Uttalandet skedde i en radiointervju förra året men har nu uppmärksammats i bredare kretsar efter research av gruppen Media Matters for America. Paladino har redan tidigare skapat uppmärksamhet denna vecka genom att påstå att masskjutningarna i Buffalo, New York och Uvalde var "falsk-flagg-operationer". Paladino efterfrågade en "inspirerande" ledare. Högt placerade republikaner stöder Paladinos kandidatur. En annan republikan tycker att "hemlösa bör låta sig inspireras av Hitler". Omni 220610. Kommentar: Helt sjukt! Har vi inte nog med halv- och helgalna diktatorer? Men han kan bli "bönhörd". Den "inspirerande ledaren" Antikrist är antagligen på väg.

Australien kompenserar Frankrike för ubåtsaffär. Australien kommer att betala 555 miljoner euro, runt 5,8 miljarder kronor, till franska Naval Group som kompensation för uteblivna ubåtsleveranser. Det säger premiärminister Anthony Albanese, skriver AFP. Beslutet kommer efter att Australien i fjol backat från ett avtal att köpa tolv konventionella ubåtar från bolaget och i stället slutit ett avtal med USA och Storbritannien om tillverkning av atomubåtar. När kontraktet bröts hade dock delvis statliga Naval Group redan inlett arbetet - något som gjort att de sökt ekonomisk kompensation, skriver TT. Albanese kallade kompensationen för "rättvis". Enligt franska försvarsdepartementet hade redan arbete för 9 miljarder utförts. Omni 220611.

Bitcoin faller till lägsta värdet på 18 månader. På måndagen faller Bitcoin under 25 000 dollar. Det är den lägsta nivån på 18 månader och det är sjunde dagen i rad som kryptovalutan faller, rapporterar Bloomberg. Enligt nyhetsbyrån beror fallet delvis på osäkerheten inför beskedet om den amerikanska inflationen. "Normalt sett skulle jag nog säga att du köper på de här nivåerna men inte nu," säger Rick Bensignor, vd för Bensignor Investment Strategies. Kruptovalutan Ether sjunker också och handlas till lägsta nivån sedan februari 2021, med ett fall på 13 procent. Avalanche sjunker så mycket som 15 procent, Solana upp till 14 procent och Dogecoin 11. Inflationsoron spär på kryptomarknadens fall. Kryptovalutorna faller på 45 miljarder dollar försvann i värde på TerraUSD. Följ de största kryptovalutorna. Omni 220613.
Kryptofall tilltar - Bitcoin ner 30 procent på en vecka. Bitcoin-priset rasar över 10 procent på onsdagen och noteras kring 20 400 dollar vid 10-tiden. Världens näst största kryptovaluta ether är samtidigt ner 13 procent. Enligt Reuters har bitcoin nu tappat nästan 30 procent sedan i fredags och 70 procent sedan toppen i november. Bitcoin har pressats av oro för att kryptolångivaren Celsius ska kollapsa med spridningseffekter som följd. En annan negativ faktor är ökade förväntningar om att Federal Reserve kommer att höja räntan aggressivt, skriver Reuters. omni 220615.

Trumps nätverk sparkar ut stormningspostare. Donald Trumps sociala nätverk Truth Social stänger av användare som postar inlägg om kongressförhören rörande stormningen av Kapitolium ifjol. Det rapporterar Variety. Truth Social grundades ifjol sedan Donald Trump stängts av från Facebook och Twitter i samband med stormningen av Kapitolium. Trump hävdade då att hans nätverk var "fritt från politisk diskriminering". Men nu rapporterar många användare att de blivit censurerade och avstängda. Företaget som äger Truth Social har inte kommenterat anklagelserna. Ägare av sociala plattformar är fria att moderera innehållet efter eget tycke, enligt amerikansk lag. Avstängda användare skriver om saken på Twitter. Omni 220613.

Barr: Trump vägrade lyssna - jag trodde att han tappat kontakten med verkligheten. USA:s tidigare president Donald Trump var ointresserad av de faktiska bevisen för att valet 2020 gick rätt till. Det säger hans tidigare justitieminister Bill Barr i ett videoinspelat vittnesmål inför kongressen. "Jag tänkte att om han trodde på det här hade han tappat kontakten med verkligheten," säger Barr. "Min åsikt då, och nu, är att det inte förekom något valfusk." Barr säger att han själv lät utreda en del påståenden om oegentligheter i samband med valet, och att han sa till Trump att bland annat påståenden om att röster kastats i Detroit var "skitsnack". Kommittén består främst av demokrater samt ett fåtal republikaner. Trump hävdar fortfarande att valet var riggat. Två Trumprådgivare hävdar att de försökte övertala presidenten att valet inte var riggat. Det är den andra öppna utfrågningen. Stepien: Mitt råd var att det var för tidigt att utropa seger - Trump tyckte jag hade fel. Omni 220613.
Trump: Utredningen är ett hån mot rättvisan. Ett hån mot rättvisan. Så beskriver USA:s tidigare president Donald Trump den kongressutredning som undersöker hans inblandning i 6 januari-stormningen, rapporterar The Hill. Expresidenten har publicerat ett tolv sidor långt dokument där han upprepar flera av sina ogrundade påståenden om valfusk, och anklagar Demokraterna för att använda utredningen för att distrahera det amerikanska folket från större problem. "Vi skämmer ut oss världen över", skriver Trump. The Hill har publicerat Trumps dokument i sin helhet (thehill.com). 20 miljoner amerikaner följde den direktsända utfrågningen förra veckan. Flera av Trumps tidigare rådgivare har vittnat. Omni 220614.
Dåvarande justitieministern om Trump: "Var aldrig intresserad av konkreta fakta." USA:s dåvarande justitieminister William Barr, tidigare lojal med president Trump, var ett av vittnena under måndagens direktsända utfrågning om stormningen av Capitolium den 6 januari 2021. Presidenten hade "tappat verklighetsuppfattningen" och vägrade vägrade släppa uppfattningen att valet skulle vara riggat. "Han var aldrig intresserad av konkreta fakta," säger William Barr i ett uppspelat vittnesmål. På måndagen inleddes den andra direktsända utfrågningen om stormningen av Capitoliium. Flera av vittnesmålen kom från Trumps tidigare nära rådgivare och kretsade kring konspirationsteorierna. Flera av dem vittnade om att de påtalat för den dåvarande presidenten att hans anklagelser om valfusk var grundlösa. "Det var nära och målande vittnesmål från vad som hände i den innersta kretsen från valnatten fram till stormningen av kongressen," säger SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg. I ett tolv sidor långt dokument anklagar Trump utskottet i representanthuset för att distrahera det amerikanska folket från större problem och kallar utredningen ett hån mot rättvisan. "Vårt land lider. Vår ekonomi är i rännstenen. Inflationen frodas. Bensinpriserna har nått rekordnivåer. Fartyg kan inte lasta av last. Familjer kan inte få tag på mjölkersättning de behöver. Vi skämmer ut oss världen över", skriver Trump. Kommittén i utfrågningen består mestadels av vittnesmål från Trumpkritiska republikaner. SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg tror inte att den förre presidenten kommer att ställas till svars. "Rent teoretiskt kan han ställas inför rätta men sannolikheten är liten. Tajmingen för utfrågningen är urusel. Stormningen av kongressen är ett mörkt kapitel i amerikansk historia, men bland den amerikanska befolkningen talas det mest om skenande mat- och bensinpriser och om den amerikanska ekonomin," säger Stefan Åsberg. Förra veckan följde 20 miljoner amerikaner den direktsända utfrågningen i kongressen. svt 220614.
Nya förhör fokuserar på Trumps press på Pence. På torsdagen är det dags för nya förhör i 6 januari-utskottet, och fokus förväntas vara på pressen som vicepresident Mike Pence utsattes för att försöka ogiltigförklara resultatet av presidentvalet 2020, som Joe Biden vann. Det skriver Politico. "Vi kommer att visa att pressen [som Trump utövade] bidrog till stormningen av Kapitolium och ledde till livsfara för vicepresidenten," säger en av utskottets tjänstemän. Torsdagens förhör är det tredje på en vecka. Två av Mike Pence tidigare medarbetare kommer att vittna inför utskottet, som utreder stormningen av Kapitolium den 6 januari i fjol. Juristen John Eastman inspirerade Trump till att sätta press på Pence. En republikansk kongressledamot som höll en rundtur i Kapitolium dagen innan stormningen kan komma att kallas till förhör. Republikanen Liz Cheney kritiserar Trump hårt. Omni 220616.
Pence hyllas på tredje dagens förhör: "Kan skatta oss lyckliga för hans mod." Den tredje av sex planerade utfrågningar i USA:s kongress om stormningen i Kapitolium inleddes på torsdagskvällen, svensk tid. Demokraten Bennie Thompson, som leder utredningskommitténs arbete, började med att berömma den tidigare vicepresidenten Mike Pence för att ha stått upp mot Trumps "påverkanskampanj" för att riva upp valresultatet. "Vi kan skatta oss lyckliga för Pences mod den 6 januari. Vår demokrati stod på randen till katastrof. Modet försatte honom i en oerhörd fara," sa Thompson. Kommitténs andra ordförande, republikanen Liz Cheney, instämde i hyllningen till Pence. "Vicepresident Pence förstod att hans ed till ämbetet var viktigare än hans lojalitet till Trump. Han gjorde sin plikt. President Trump gjorde tveklöst inte det. " Omni 220616.
Vittnesmålen inifrån Trumps närmaste krets: "Knäppt". Några av Donald Trumps närmaste rådgivare såg sista minuten-försöken att påverka utgången av presidentvalet 2020, genom påtryckningar mot Mike Pence, som "knäppa". Det enligt vittnesmål från Trumps krets under torsdagens utfrågning i kongressen om stormningen av Kapitolium. Bland annat spelades en redogörelse från advokaten Eric Herschmann upp. Herschmann var rådgivare till dåvarande president Trump. "Har du tappat förståndet?" uppgav Herschmann att han svarat när han fått höra idén om att vicepresidenten Mike Pence skulle kunna riva upp valresultatet. Förslaget ska ha kommit från den kontroversiella juridikprofessorn John Eastman. Även Trumps kampanjrådgivare Jason Miller bekräftade att personer i Trumps närhet såg idén som helt galen. Eastman ska ha bett Rudy Giuliani om att bli inkluderad på listan över benådningar. Herschmanns vittnesmål: Folket kommer inte att tolerera det, det blir upplopp på gatorna. Enligt nya bevis var mobben bara var några meter från Pence. Juridisk rådgivare: Sa till Pence att en vicepresident inte kan omkullkasta valresultatet. Omni 220616.
Donald Trump: Utredningen är "slöseri med tid". Kongressförhören om stormningen av Kapitolium är en "återvändsgränd" och "ett slöseri med tid". Det sa den tidigare presidenten Donald Trump i en första kommentar av de utfrågningar som inleddes förra veckan. Uttalandet gjordes i samband med att Trump höll tal i Nashville i delstaten Tennessee i natt. Flera av vittnesmålen från personer nära Trump har varit graverande för ex-presidenten, men i sitt tal hävdade han att de manipulerats och ryckts ur sina sammanhang. "Kommittén tar utsagor från vittnen som försvarade mig i åtta timmar, hackar upp dem och kortar ljudklippen så att det de sagt framstår som absolut fruktansvärt," sa Trump enligt Sky News. Trump sa också att om han blir president igen ska han allvarligt överväga att benåda de personer som stormade kongressen. Förnekade rapporter om att han kallat Mike Pence för "en fegis". Stormningen innebar skador för nästan tre miljoner dollar för kongressen - 140 poliser skadades i våldsamheterna. Omni 220618.
Experter: Förhören ökar risk för åtal mot Trump. De bevis som hittills framkommit under 6 januari-kommitténs förhör gör det allt mer sannolikt att USA:s tidigare president Donald Trump kommer att åtalas för brott, uppger flera tidigare åklagare och anställda vid justitiedepartementet för The Guardian. "Kommitténs utredning har gett substantiella, övertygande bevis för att Trump begick brott, inklusive uppvigling till bedrägeri och hindrande av rättvisa," säger den tidigare inspektörsgeneralen Michael Bromwich. Kommittén planerar att hålla totalt sex förhör under juni. Kan åtalas för bedrägeri för insamling på 250 miljoner kronor till "valförsvarsfond". Kommittén väntas presentera bevis för att Trump var inblandad i komplott med falska elektorer. Trump anklagar kommittén för selektiv bevisföring. Stephen Collinson: 6 januari-kommittén brottas med frågan om hur de ska hålla Trump ansvarig. Omni 220619.
Topprepublikan om pressen från Trump: Vägrade bryta min ed. Rusty Bowers, talman i Arizonas representanthus och delstatens topprepublikan, vittnar inför 6 januari-kommittén om pressen från expresidenten Donald Trump att ogiltigförklara valresultatet 2020. Det rapporterar New York Times. "Jag ville inte bli använd som en schackpjäs," säger Bowers, och uppger att hans svar till presidenten varit att han "inte kommer bryta eden" han svurit till sitt ämbete. Under tisdagens förhör avser kommittén att visa hur Trump försökte pressa republikanska lagstiftare i flera delstater att delta i hans plan för att omkullkasta valresultatet, skriver Politico. Därtill ska planens laglighet utredas. Planen gick ut på att vicepresidenten Mike Pence skulle få två uppsättningar elektorsröster - den ena certifierad av delstaternas guvernörer, den andra av deras lagstiftande församlingar - och välja att räkna de sistnämnda. Ingen av delstaterna nappade, och Pence avfärdade planen som olaglig. Bowers pressades av flera personer, däribland Trumps advokat Rudy Giuliani. Omni 220621.
Vittnen: Trump ville ändra valresultatet via bundsförvant. USA:s dåvarande president Donald Trump ville ändra resultatet i presidentvalet 2020 genom att försöka ersätta landets dåvarande justitieminister, det uppger nya vittnen inför det kongressutskott som utreder stormningen av Kapitolium. Trump ska ha försökt att tillsätta Jeffrey Clarke som visat sympatier för Trumps konspirationsteorier som ny justitieminister. Men försöket misslyckades då flera toppnamn i Vita Huset hotade med uppsägning. SR 220624.
Nära Trumpmedarbetare vittnar: Våldet var planerat. Representanthusets 6 januari-kommitté inledde förhöret med Mark Meadows tidigare personliga assistent Cassidy Hutchinson vid 19-tiden på tisdagen. Det blixtinkallade extraförhöret direktsänds i flera amerikanska medier. Cassidy Hutchinson vittnar om hur flera personer nära Donald Trump talade om att våldsamheter skulle bryta ut den 6 januari när hon träffade dem i sitt arbete dagarna innan. "Det blir en fantastisk dag. Det blir fint att gå till Kapitolium, presidenten kommer att se mäktig ut, ska Trumps ex-advokat Rudy Giuliani ha sagt till henne enligt vittnesmålet. Stabschefen Mark Meadows ska ha sagt att det var "mycket på gång" och att det kunde bli "riktigt illa" den 6 januari 2021. Cassidy Hutchinson säger i förhöret att hon hörde de högerextrema grupperna Proud Boys och Oath Keepers nämnas när Rudy Giuliani besökte Vita huset inför den 6 januari. Hon vittnar också om att Trump ska ha uppmärksammats på att människor bar vapen när han skulle tala vid Kapitolium. Han ska ha varit upprörd över att inte fler släpptes in, uppmanat Secret service att ta bort metalldetektorerna och sagt "de är inte här för att skada mig". När hans säkerhetspersonal körde hem honom till Vita Huset ska han ha försökt ta över ratten och svänga tillbaka mot Kapitolium. Trump förnekar att han försökte ta över ratten i sin limousin. Trump ville inte att Secret Service skulle leta efter vapen vid Kapitolium. Enligt uppgifter till CNN har Cassidy Hutchinson anlitat hjälp med sin säkerhet inför vittnesmålet.
Omni 220628.
Analyser: Trump var helt ur gängorna - åtalsrisken ökar. Vita huset-medarbetaren Cassidy Hutchinsons vittnesmål om Donald Trumps agerande i samband med stormningen av Kapitolium är skakande och målar upp bilden av en president som var helt "ur gängorna", skriver New York Times Peter Baker i en analys. Hutchinson berättade bland annat att Trump i vredesmod kastat tallrikar med mat omkring sig, försökt övermanna sin egen chaufför och uttryckt stöd för kraven att vicepresident Mike Pence borde hängas. "Presidenten framstår som instabil, våldsam, elak och fast besluten i sina försök att kullkasta ett val han förlorat", skriver han. DN:s Martin Gelin jämför vittnesmålet med det som slutligen fällde Nixon efter Watergateskandalen. Han skriver att det nu tycks vara bekräftat att Trump och hans medarbetare i förväg kände till säkerhetsriskerna och våldet som väntade vid Kapitolium. Han skriver också att utsikterna att Trump ställs inför rätta har ökat. Omni 220628.
Trump i ny dokumentär: "Var en dag med stor ilska." I den nya dokumentärserie där producenten Alex Holder under lång tid följt Donald Trump avviker aldrig ex-presidenten från den bild han målat upp, med ogrundade påståenden om att valfusk föregick Bidens vinst. Det skriver Deadline. Inte heller Trumps barn uttalar sig illojalt mot sin pappa. Under en intervju flera månader efter stormningen av Kapitolium spelar Trump ner händelserna den 6 januari, enligt sajten. Trump beskriver det dock som en "sorglig dag". "Men det var en dag med stor ilska i vårt land," säger han. Dokumentären, som sänds på Discovery+ från och med söndagen, har fått uppmärksamhet i och med den pågående utredningen om stormningen. Skaparen har själv vittnat inför 6 januari-kommittén och bistått med tidigare opublicerade klipp. Filmskaparna har följt presidenten både inför och efter valet 2020. Omni 220710.
Opublicerad tweet uppges visa Donald Trumps planer. En opublicerad tweet från ex-presidenten Donald Trumps konto visades upp av den kommitté som utreder stormningen av Kapitolium under torsdagens utfrågning, rapporterar flera medier. Det i ett försöka att bevisa att Trumps uppmaningar till sina anhängare om att ta sig till Kapitolium den 6 januari i fjol inte kom spontant utan var planerade i förväg, skriver Reuters. I den opublicerade tweeten uppmanades anhängarna vara på plats tidigt vid den manifestation som Trump höll i närheten, följt av texten: "Marschera till Kapitolium efteråt. Stoppa stölden!" Stämpel indikerar att Trump åtminstone sett tweeten. Omni 220712.
Liz Cheney: Trump kan ha försökt påverka ett vittne. USA:s tidigare president Donald Trump har försökt att ringa en person som kallats som vittne om stormningen av amerikanska kongressen förra året. Det meddelade republikanen Liz Cheney, vice ordförande i utskottet som utreder händelsen, i samband med tisdagens utfrågning. "Vi tar alla försök att påverka vittnen på största allvar," säger hon. Hon tillägger att justitiedepartementet informerats om vad man menar kan vara ett potentiellt försök att på ett olämpligt sätt påverka ett vittnesmål. Det är oklart vem personen är, men enligt Cheney är det ett vittne som ännu inte deltagit i förhören. Personen uppges inte ha svarat när Trump ringde. Donald Trump har inte kommenterat uppgifterna. Enligt Cheney hade Trump försökt ringa vittnet i förra veckan. Vittnets advokat larmade utskottet enligt Cheney. Omni 220713.
Secret service misstänks ha raderat sms från stormningen. Trumps livvakter inom det amerikanska "Secret Service" ska ha raderat sms som skickats den femte och sjätte januari 2021, uppger tillsynsmyndigheten för inrikes säkerhet (OIG) rapporterar CBS. Meddelandena ska ha raderats strax efter att livvakternas sms begärts ut som en del i utredningen kring Secret Service agerande under stormningen av Kapitolium. Secret Service hävdar att meddelandena raderades när personalen bytte till nya telefoner och system, någonting utredarna inte tror på. Anthony Guglielmi, talesperson för Secret Service, skriver på Twitter att anklagelserna är "kategoriskt falska". Omni 220714.

Miljardären spår recession och börsras på 40 procent. Rusande oljepriser och Federal Reserves aggressiva åtstramningar kommer att skicka ner den amerikanska ekonomin i en recession nästa år. Det säger hedgefondmiljardären Leon Cooperman till CNBC. För börsen skulle det innebära att S&P 500 kan falla totalt 40 procent från sin topp, enligt Cooperman. Hittills har indexet rasat cirka 20 procent. Miljardären säger att han är pessimistisk till börsen även på lång sikt då han menar att överdrivna stimulanser har skapat en konstgjord miljö för ekonomin. "Jag tror att vi går mot en lång period med låg avkastning när vi försöker att styra upp den här skutan," säger han. Cooperman: För mycket likviditet i systemet för att en recession ska inträffa redan i år. 7 av 10 ekonomer: USA faller ner i recession nästa år. Omni 220614.

Gata utanför saudisk ambassad får Khashoggi-namn. Gatan utanför den saudiarabiska ambassaden i Washington DC har döpts om till Jamal Khashoggis väg. Det rapporterar Sky News. "Vi vill påminna folket som gömmer sig bakom dessa dörrar att vi håller dem ansvariga för mordet på vår vän," säger Sara Leah Whitson, chef för Khashoggis demokratiorganisation. Ändringen görs inför president Joe Bidens besök i Saudiarabien för ett möte med kronprinsen Mohammed bin Salman nästa månad. Den amerikanske presidenten har tidigare kallat Saudiarabien "paria", men kommer ändå försöka reparera relationerna till landet på grund av de stigande gaspriserna, skriver New York Times. CIA har gjort bedömningen att den monarkikritiske journalisten dödades och styckades på kronprinsens beställning, något som saudierna förnekar. Khashoggi mördades 2018. Khashoggis partner har vädjat till Biden att inte resa till Saudiarabien. Presidentens resa ses som ett försök att reparera relationen med kronprinsen. Omni 220615.

Storbritannien godkänner att Assange utlämnas till USA. Storbritanniens inrikesminister godkänner att Julian Assange utlämnas till USA, skriver Reuters. Det finns fortfarande möjlighet för Assange att överklaga beslutet, och Wikileaks har sagt att så kommer att ske. Wikileaksgrundaren är efterlyst i USA där han kan ställas inför rätta på flera punkter, bland annat för spioneri och dataintrång. Assange har suttit i brittiskt häkte de senaste tre åren, sedan Ecuador 2019 drog in rätten för honom att vistas på landets ambassad i London. Assange hade bott på ambassaden sedan 2012. Assange riskerar 175 års fängelse i USA. Inrikesminister Priti Patel har godkänt utlämningen till USA. Regeringen anser inte att en utlämning skulle strida mot Assanges mänskliga rättigheter. Omni 220617.

Sockerbranschen i kris på Kuba - halv skörd väntas. Kubas sockerskörd kan halveras i år och nästa år ser prognosen lika dyster ut, rapporterar TT. Det kommer att drabba landets export allvarligt. Skörden i år väntas ge 480 000 ton socker, att jämföra med 800 000 ton förra året. Stämmer siffrorna är det det sämsta skördeåret på 100 år, enligt AP. Krisen tros bero på en kombination av brist på såväl gödningsmedel och bekämpningsmedel som bränsle. Staten: "Det är ingen hemlighet att branschen är i kris." 8 miljoner ton skördades på 1980-talet. Omni 220615.

Vittnet om presidentens vrede: "Trump kastade sin lunch mot väggen." Video 1:29. Exp 220629.

Brown Jackson insvuren som HD-domare. Ketanji Brown Jackson har svurits in som domare i USA:s Högsta domstol. Därmed är hon historisk eftersom hon blir den första svarta kvinnan på posten. Mitt på dagen i Washington DC svors Brown Jackson in genom att avlägga de två eder som krävs för att tillträda det prestigefyllda ämbetet. Ederna lästes för HD-domare Stephen Breyer, vars plats i HD hon tog över i samma ögonblick och för HD:s chefsdomare John Roberts. "Med hela mitt hjärta accepterar jag det högtidliga ansvaret att stödja och försvara USA:s konstitution och att utöva rättvisa utan rädsla eller gynnande av någon", sade Ketanji Brown Jackson bland annat, enligt ett uttalande från ceremonin. Den 51-åriga Brown Jackson nominerades i februari av president Joe Biden och blev godkänd av senaten i april i år. Hon kallade då nomineringen ett hedersuppdrag "på livstid". "Det tog 232 år och 115 utnämningar innan en svart kvinna valdes till Högsta domstolen. Men vi klarade det. Vi klarade det, allihopa," sade hon också efter senatens godkännande i april. Hon intar dock sin nya tjänst under en stormig tid - bara dagar efter HD:s beslut att upphäva aborträtten i landet vilket lett till protester och reaktioner som spridit sig långt utanför USA. Jackson, som räknas som liberal blir nu en av domstolens nio domare. Stephen Breyer, 83 år, som på egen begäran går i pension, är också liberal så nuvarande fördelning med sex konservativa domare och tre liberala förändras inte i och med Brown Jacksons tillträde. Omni 220630.

Bitcoin under 20 000 dollar - första gången sedan 2020. Bitcoin fortsätter att rasa och sjönk under 20 000 dollar på lördagsmorgonen - för första gången sedan december 2020. "Ökande rädsla för en recession lamslår riskaptiten och gör att kryptohandlare fortsätter vara försiktiga med att köpa bitcoin på dessa nivåer," skriver Edward Moya, senior marknadsanalytiker på Oanda, i ett marknadsbrev enligt Bloomberg. Strax innan klockan 10 handlas en bitcoin till 19 149 dollar. Följ bitcoinkursen här. På toppen handlades bitcoin till nästan 69 000 dollar. Kryptochef: Skulle inte bli förvånad om priset faller till 10 000 dollar. Omni 220618.
Kryptofesten tros vara över: "Det här korthuset kollapsar." Kryptofesten är över, skriver Wall Street Journal efter att bitcoin fallit under 20 000 dollar på lördagen för första gången sedan 2020. Ekonomen Nouriel Roubini skriver på Twitter att de tio största kryptovalutorna rasat med över 80 procent från sina toppnoteringar. "Det här korthuset till ponzibedrägeri håller på att kollapsa", skriver han. Bitcoin introducerades kort efter finanskrisen och har frodats i det finansiella klimat som rått sedan dess, säger kryptobörsen LMAX Digitals strateg Joel Kruger till tidningen. Med stigande räntor ändras förutsättningarna. "Det ironiska är att perioden av lätta pengar sedan krisen 2008 har bäddat för de största risktagandet som någonsin skådats," säger han. Miljardären Mark Cuban har investerat i ett antal kryptorelaterade projekt och menar att fallande priser kommer sålla bort verksamheter som inte är livskraftiga. "Sanningen är att när det kommer till såväl aktier som krypto är alla genier på en tjurmarknad," säger han till WSJ. Omni 220618.
Flera anledningar till bitcoins sämsta kvartal på 11 år. Bitcoin tappade 58 procent av sitt värde under det andra kvartalet 2022, vilket är det största tappet sedan 2011. Juni månad var dessutom den värsta månaden någonsin för kryptovalutan. CNBC förklarar nedgången med fem punkter: makroekonomisk press, terra USD samt lunas kollaps, kryptolångivaren Celsius pausade uttag för kunder, kryptohedgefonden Three Arrows Capitals likviditionsfall och att Coinflex stoppade kunders uttag med hänvisning till "extrema marknadsförhållanden". Kryptoföretag har meddelat uppsägningar och branschen går mot konsolidering via förvärv. Följ bitcoins utveckling live. Bitcoin rasade över 80 procent förra kryptovintern. Omni 220701.

Läcka: Tiktokanvändares data tillgänglig för anställda i Kina. Amerikanska Tiktokanvändares data har varit tillgänglig för anställda vid tjänstens kinesiska moderbolag Bytedance. Det hävdar Buzzfeed News, som fått tillgång till läckta inspelningar från 80 interna möten på Tiktok. Inspelningarna uppges innehålla 14 uttalanden av nio olika Tiktokanställda som indikerar att utvecklare i Kina har kunnat komma åt detaljerad information om amerikanska användare mellan september 2021 och januari 2022. Tiktok har tidigare besvarat amerikansk oro kring användarintegriteten med att all data man samlar in om användarna i USA också lagras i USA, något som man nu upprepat i ett blogginlägg. Tiktok har däremot inte kommenterat uppgifterna från de läckta inspelningarna specifikt. 14 uttalanden av nio anställda indikerar att anställda på Bytedance har haft tillgång till informationen. Omni 220618.

Högsta domstolen i USA river upp aborträtten. USA:s högsta domstol river upp den så kallade Roe mot Wade-domen, som i nästan ett halvt sekel skyddat den nationella aborträtten i USA. Beslutet innebär i praktiken att enskilda stater kan förbjuda aborter, och kraftiga begränsningar väntas i varannan stat, enligt CNBC. Omröstningen slutade 5-4. Kevin McCarthy, representanthusets minoritetsledare, hyllar enligt AP Högsta domstolens beslut. "Många liv kommer att räddas. Dessutom får delstaterna själva fatta beslut i frågan," säger han. Samtidigt beslutade domstolen att fastställa Mississippis skärpta abortlagstiftning där i stort sett alla aborter efter vecka 15 förbjuds. Kort efter att beskedet kom meddelande delstaterna Missouri, Louisiana och South Dakota att man förbjuder abort. Roe mot Wade har skyddat aborträtten i USA sedan 1973. Omni 220624.
Analyser: Trumps vallöfte blev verklighet till slut. Donald Trumps kampanjlöfte om att riva upp Roe mot Wade blev verklighet till slut - 17 månader efter att han lämnade Vita huset. Det skriver Reuters Lawrence Hurley i en analys. I en debatt med Hillary Clinton lovade han just att tillsätta domare som skulle riva upp domen. Även Sky News Greg Milam lyfter Trumps betydelse för det historiska beslutet om den federala aborträtten. Just detta scenario målades upp redan när Anthony Kennedy 2018 gick i pension och ersattes av Brett Kavanaugh, en av de tre konservativa domare som nominerades av Trump. "Det här visar än en gång den extraordinära och långvariga makten i presidentskapet, att få tillsätta personer på livstid i ett organ med det yttersta inflytandet över livet i USA", skriver Milam. Omni 220624.
HD-domare: Samkönade äktenskap bör ses över. Efter att USA:s högsta domstol rivit upp domen som garanterade aborträtten i landet vill HD-domaren Clarence Thomas se över fler domar, bland annat de som ger rätt till samkönade relationer och äktenskap. Det rapporterar Washington Post. "I framtida fall bör vi se över all den här domstolens rättegångspraxis", skriver han i ett uttalande som publicerades i samband med abortbeskedet. Bland de domar som Thomas lyfter som exempel finns även rätten till att köpa preventivmedel, och en dom som skyddar rätten till samtyckande vuxna att ha samkönat sex. "Det här är en extrem och farlig väg som domstolen nu leder oss in på," säger president Joe Biden som svar till Thomas. Experter har varnat för en dominoeffekt. Omni 220625.
Biden: "Högsta domstolen är utom kontroll." Miljontals amerikaner förlorade sin rätt till fri abort när USA:s högsta domstol rev upp "Roe mot Wade" - en grundpelare i den amerikanska fria aborträtten. Nu skriver USA:s president Joe Biden under en presidentorder där han ger sjukvårdsdepartementet i uppdrag att skydda bland annat rätten till abortpiller. Aborter har tillåtits i USA i närmre 50 år som en grundlagsskyddad rättighet sedan det uppmärksammade fallet "Roe mot Wade" 1973. Den rätten revs upp i juni. Nu bedöms inte längre aborträtten vara grundlagskyddad och enskilda stater har sedan den 24:e juni kunnat förbjuda aborter. Joe Biden har varit tydlig med att det inte finns någon legal aktion som han som president kan ta till för att omvandla HD:s beslut, men att det snabbaste sättet att "återställa Roe" hade varit att skriva en ny lag. "En sådan lag kommer jag att skriva under i samma stund som den ligger på mitt skrivbord," säger han. President Biden har tillsammans med partikamrater i det demokratiska partiet kritiserat beslutet mycket högljutt och kontrar nu med en presidentorder som syftar till att värna om rätten för fri abort i landet. "Vi kan inte tillåta en Högsta domstol utom kontroll, som arbetar tillsammans med det republikanska partiets mest extrema företrädare, att ta ifrån människor deras frihet och självbestämmande," säger Biden i ett tal som hålls i Roosevelt-rummet under fredagen. Genom ordern ger han sjukvårdsdepartementet i uppdrag att skydda rätten till abortpiller och preventivmedel. Vidare kommer man även att etablera en särskild insatsstyrka som ska skydda tillgången till reproduktiv vård, enligt CNN. Nu har sjukvårdsdepartementet 30 dagar på sig att lämna in en rapport som i sin tur beskriver hur de olika delarna av presidentorden kan implementeras i praktiken. Vidare säger Joe Biden att han har har bett justitiedepartementet att göra "allt i sin makt för att skydda kvinnor som vill nyttja sina rättigheter". Han kallar vidare HD:s beslut för "extremt" och "helt felaktigt". "Konstitutionen var inte drivande i Högsta domstolens beslut, det var ett utövande av rå politisk makt," säger Biden. svt 220708.

San Francisco krisar - öde stad när folk arbetar hemma. Gatorna i San Francisco gapar tomma, skriver Financial Times. Restauranger vittnar om lågt besökantal då de flesta jobbar hemma efter pandemin. Antalet vakanta kontorsplatser har gått från 4,8 miljoner kvadratmeter till 18,7 miljoner. Situationen är värre än andra stora amerikanska städer, enligt en analys av Kastle System. "San Francisco är det mest extrema fallet där arbetare inte återvänder till en storstad," säger professor Nicholas Bloom, ekonom vid Stanford-universitetet, till Financial Times. Klassisk restaurang vittnar om kris. "Det är helt dött." Omni 220627.

Kalifornien kan bli först att skriva in abort i lagen. Kalifornien kan bli den första delstaten i USA att uttryckligen skriva in rätten till abort och preventivmedel i lagen, skriver Washington Post. Detta efter att politikerna i går röstade igenom en lagändring som innebär att frågan sätts på valsedeln i primärvalet i november. Tillägget till lagen väntas få stöd i primärvalet eftersom en majoritet av Kalifornienborna uppgett att de var emot högsta domstolens beslut att riva upp Roe mot Wade-domen, skriver tidningen. "Kalifornien står fast vid individers rätt till abortvård," säger demokraten Toni Atkins och tillägger att aborträtten inte ska äventyras beroende på vilka politiker som styr eller vilka som är domare. Demokraterna är i majoritet i Kalifornien. Omni 220628.

Khashoggis fästmö: Biden har blod på händerna. "Blodet från (kronprins Mohammed bin Salmans) nästa offer finns på dina händer." Det skrev Hatice Cengiz, som var förlovad med den mördade journalisten Jamal Khashoggi, till USA:s president Joe Biden på Twitter efter att han hälsat på kronprinsen med en "fistbump" vid sin ankomst till Saudiarabien. Kronprinsen har bekräftat att saudiska tjänstemän låg bakom mordet på Khashoggi på landets ambassad i Istanbul år 2018. Enligt AP sa Joe Biden efter fredagens möte: "Han sa att han inte var ansvarig personligen. Jag påpekade att jag tycker han är det." Han kommenterade kritiken från Hatice Cengiz och andra som tagit upp de bristande mänskliga rättigheterna i Saudiarabien med att han varit "rättfram och direkt". Som presidentkandidat lovade Biden göra Saudiarabien till paria efter mordet på Khashoggi. Biden varnar Saudiarabien för att mörda dissidenter igen. Hatice Cengiz tweet till Joe Biden. Saudisk säkerhetspersonal grep NBC-reporter när han ropade frågor om mordet på Khashoggi till Biden och kronprinsen. Saudiska människorättsaktivister i exil: Kronprinsen har krossat civilsamhället. Kronprinsen har bekräftat (år 2019) att mordet begicks av personer som arbetade för myndigheterna. Omni 220715.

Dödsorsaken fastställd - Ivana Trump dog av fall. Ivana Trump, USA:s förre president Donald Trumps exfru, dog av skador på överkroppen som hon ådrog sig i ett fall i en trappa i sitt hem. Det visar utredningen av dödsfallet, rapporterar The Guardian. Den 73-åriga Trump hittades nedanför trapporna i sitt hem på Manhattan på torsdagen. Ambulanspersonal dödförklarade henne på platsen. Donald och Ivana Trump gifte sig 1977 och fick barnen Donald Trump Jr, Ivanka Trump och Eric Trump tillsammans. De skilde sig 1992. Hjälpte maken att styra kasinos och hotell. Omni 220715.

Krypto återhämtar sig - bitcoin över 22 000 dollar. Den största kryptovalutan bitcoin klättrar över 22 000 för första gången sedan den 8 juni, noterar Bloomberg. Även ether och digitala mynten avalanche och polygon rusar tvåsiffrigt. Bloomberg skriver att kryptomarknaden följer den hausseartade stämningen på gröna börser i Europa och Asien. Ether har stigit med 45 procent i juli efter att hela sektorn stått för en återhämtning efter senaste tidens ras. Bland annat Celsius konkurs riskerar att smitta av sig, skriver nyhetsbyrån. Bloomberg: Mörk moln som inflation hänger fortfarande över sektorn. Följ bitcoin i realtid. Omni 220718.

Trumpsupportrar röstade mot svenskt medlemskap. På måndagen röstade det amerikanska representanthuset om att stötta Natomedlemskap för Sverige och Finland. Ja-sidan vann med 394 röster mot 18, rapporterar The Hill. De 18 ledamöter som röstade emot var alla republikaner. Flera av dem är kontroversiella profiler i hemlandet som gjort sig kända för hårdnackad konservatism och stöd för förre presidenten Donald Trump - däribland Lauren Boebert, Madison Cawthorn, Marjorie Taylor Greene och Matt Gaetz. "USA har inte råd att subventionera socialist-Europas försvar, och det ska vi inte heller", skrev Kentuckyrepublikanen Thomas Massie, en av dem som röstade nej, på Twitter på måndagen. Två demokrater och 17 republikaner la ner sina röster. Omni 220719.

Samkönade äktenskap kan få skydd efter lagbeslut. Under tisdagen godkände det amerikanska representanthuset en lagstiftning som ska skydda samkönade äktenskap i USA. Det rapporterar NBC. Anledningen är en rädsla för att den högsta domstolen kan komma att riva upp en dom som i dag garanterat rätten till samkönade äktenskap i landet. 267 personer, samtliga demokrater och 47 republikaner, röstade för. 157 personer röstade emot förslaget, som nu kommer att gå vidare till senaten. För att röstas igenom även där krävs att samtliga demokrater röstar för, och att det får stöd av minst 10 republikaner. Den skyddande domen föll 2015. Omni 220720.

Studie: Trump främsta faktorn bakom stormning. Donald Trumps lögner om valresultatet var den enskilt vanligaste motivationen för personer som stormade Kapitolium den 6 januari. Det slår en ny studie från Harvard i USA fast, rapporterar NBC. I studien har forskare loggat och analyserat 469 dokument om 417 personer som åtalats för brott kopplade till stormningen. "Vi ser att de två mest ofta citerade anledningarna för att storma Kapitolium var en önskan att stötta Trump och oro över valets integritet", skriver forskarna i rapporten. NBC har fått ta del av studien innan publicering. Utskottet: Trumps val eskalerade spänningarna inför stormningen. Omni 220720.
Trump hällde "bensin på elden" - vägrade avbryta. Trots desperata vädjanden från rådgivare, allierade och familj vägrade USA:s tidigare president Donald Trump att avblåsa stormningen av Kapitolium. I stället hällde han "bensin på elden" genom att på Twitter anklaga vicepresidenten Mike Pence för att vara en fegis som inte ville försöka ändra valresultatet. Dagen efter sa Trump dessutom att "jag vill inte säga att valet är över" följt av "jag vill bara säga att kongressen har bekräftat resultatet", visar en video som sändes under utfrågningen. Utfrågningen är den åttonde och fokuserar på de 187 minuter de tog för Trump att be sina anhängare att lämna kongressbyggnaden. Omni 220722.
Pence-beskyddare fruktade för sina liv - tog farväl. Secret Service-agenter som skyddade dåvarande vicepresident Mike Pence fruktade för sina liv vid stormningen av Kapitolium. Det framgår radiotrafik som spelades upp under den åttonde och sista utfrågningen i kongressen. I ljudklippen hörs en agent säga att folkmassan var nära, ”fem till tio fot bort”, och att det bara fanns ett fåtal poliser på plats. Vissa av agenterna ska ha ringt till anhöriga "för att säga hejdå". Dåvarande president Donald Trump följde stormningen av Kapitolium på tv från Vita huset i stället för att agera för att få ett slut på den, framkommer i utfrågningen. Omni 220722.
Rädsla för nytt inbördeskrig präglar debatten i USA. Utfrågningarna efter Kapitoliumstormningen och det splittrade politiska klimatet har väckt både debatt och rädsla kring huruvida USA kan vara på väg mot ett inbördeskrig. Det skriver El País. Just ordet inbördeskrig förekommer allt oftare under utfrågningen, i politikers tal och i media. Ledaren av den högerextrema gruppen Proud Boys, som deltog i stormningen av Kapitolium, har sagt att ett inbördeskrig redan har börjat. Barbara Walter, professor i statsvetenskap, menar att många faktorer följer det mönster som tidigare setts i andra länder innan inbördeskrig brutit ut. Det berättar hon för Washington Post. Analytiker pekar bland annat på skjutningar med hatmotiv. Omni 220724.
Trumps ändringar i talet - strök kritiska formuleringar. Donald Trump skulle hålla ett tal där han starkt fördömde våldet under stormningen av Kapitolium den 6 januari ifjol – men innan talet strök han kritiska meningar ur manuset. Det rapporterar CNN med hänvisning till en ny video som utredningskommittén släppt. Den dåvarande presidenten strök för hand över formuleringar som att de som bröt mot lagen "hör hemma i fängelse", i stället skrev han dit att de "ska betala". Han strök även helt bland annat denna mening: "Jag vill vara helt tydlig med att ni inte representerar mig." Trumps svärson Jared Kushner var en av dem som var med och skrev manuset, men på frågan om varför Trump ändrat vissa formuleringar svarar han: "Jag vet inte." Trump har kritiserats för agerat sent och för att snarare ha "eldat på" upprorsmakarna i stället för att lugna dem. Ivanka Trump på frågan om hon känner igen handstilen: "Ser ut som min fars." Strök även meningen: "De juridiska konsekvenserna måste bli snabba och hårda." Förra veckan sa den republikanske kongressledamoten, Adam Kinzinger, att Trump "inte gjorde mycket mer än att skadeglatt titta på tv". Omni 220726.
Majoritet i USA: Trump betedde sig oetiskt. De flesta amerikaner - 79 procent - anser att förre presidenten Donald Trump betedde sig oetiskt när han försökte ogiltigförklara valresultatet 2020. Det visar en undersökning som opinionsinstitutet SSRS utfört på uppdrag av CNN. Av dessa anser 45 procent att han agerade olagligt. Enligt 61 procent uppviglade Trump till våld i sina uttalanden inför den 6 januari, och 77 procent anser att han kunde ha gjort mer för att stoppa stormningen. 69 procent av de svarande anser att den 6 januari var en kris eller ett stort problem för amerikansk demokrati - en något högre siffra än fjolårets 65 procent. Överlag har attityderna förändrats lite efter 6 januari-kommitténs förhör. Höll sitt första tal i Washington efter valförlusten. Hintar om att ställa upp i valet 2024. Omni 220727.
Trump brottsutreds av USA:s justitiedepartement. Det amerikanska justitiedepartementet utreder Donald Trump inom ramen för en brottsutredning om händelserna efter valet 2020, uppger fyra källor med insyn för Washington Post. Flera vittnen, inklusive två högt uppsatta medarbetare till Trumps vicepresident Mike Pence, uppges de senaste dagarna har förhörts om konversationer med Trump, hans advokater och andra i hans inre cirkel. Därtill har utredare vid departementet hämtat in samtalshistorik från nära medarbetare till Trump, däribland hans tidigare stabschef Mark Meadows. Detta ska ha skett i april, enligt källor till tidningen. Tidigare har det varit känt att departementet utreder andra personer i Trumps krets, exempelvis hans advokat Rudy Giuliani. Trumps talesperson har inte kommenterat uppgifterna. Omni 220727.

Pence distanserar sig från Trump - kan ställa upp 2024. Mike Pence, Trumps tidigare vicepresident, hintar i ett tal under tisdagen om att han kan tänka sig att ställa upp i presidentvalet 2024, rapporterar Reuters. Pence var under talet tydlig med att distansera sig från ex-presidenten. "Jag tror inte att presidenten (Trump red. anm.) och jag skiljer oss åt i sakfrågorna, men vårt fokus skiljer sig. Jag tror verkligen att val handlar om framtiden," säger han och forsätter: "För att vinna måste konservativa göra mer än att kritisera och klaga. Vi måste förenas bakom en optimistisk anda." Några timmar efter Pence tal höll även Donald Trump ett tal där han i sin tur hintade om att ställa upp i valet 2024. Om båda ställer upp betyder det att de båda republikanerna kommer ställas mot varandra om posten. De båda republikanerna talade inför två olika tankesmedjor i Washington DC. Omni 220727.

Nytt parti i USA vill bort från tvåpartisystemet. Tiotals tidigare republikanska och demokratiska politiker i USA har gått samman för att bilda ett nytt parti, kallat Forward Party ("Framåtpartiet"). Det rapporterar Reuters. Partiet kommer att ledas av den tidigare demokratiske presidentkandidaten Andrew Yang och den tidigare republikanska New Jersey-guvernören Christine Todd Whitman. Målet uppges vara att locka miljontals väljare som tröttnat på de två stora partier som i hundratals år dominerat det amerikanska politiska landskapet. Forward Party, som beskriver sig som ett centerparti, har ännu inte utformat något politiskt program. Under hösten kommer partiledarna kampanja i ett tjugotal städer. Partiledarna hänvisar till en undersökning som visar att två tredjedelar av amerikaner tycker att ett tredje parti behövs. Yang: Vi kommer att expandera mycket snabbt.
Omni 220728. Kommentar: Succé eller pannkaka?

Stormade Kapitolium - döms till sju års fängelse. 49-årige Guy Reffitt från Texas döms till mer än sju års fängelse efter stormningen av Kapitolium, rapporterar NBC. Det är den hittills tyngsta domen i anslutning till stormningen. Reffitt var den första personen som ställdes inför rätta efter upploppen, och hans son ska ha tipsat FBI redan innan stormningen ägde rum. Enligt åklagaren hade mannen berättat för sina vänner att han skulle dra ut representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, med fötterna före. Döms bland annat för att ha transporterat vapen. Över 220 personer har hittills dömts för stormningen. Åklagaren hade yrkat på 15 års fängelse. Omni 220801.

Republikan: Därför säger jag nej till Sverige i Nato. Den republikanske senatorn Josh Hawley kommer att rösta nej till att släppa in Sverige och Finland i Nato, skriver han i en debattartikel i The National Interest. Anledningen: Han tycker inte att USA bör utöka sitt säkerhetspolitiska engagemang i Europa. I stället anser Hawley att USA bör fokusera på Kina, som han kallar för "USA:s främsta internationella motståndare". Däremot ställer sig en klar majoritet av både demokratiska och republikanska ledamöter bakom ett ja till Sveriges och Finlands ansökningar om medlemskap i försvarsalliansen. Omni 220802.

Nej till skärpta abortlagar i Kansas - en värdemätare. Kansas röstar nej till det tillägg i delstatens konstitution som skulle göra det lättare att skärpa abortlagarna - vilket beskrivs som en vinst för abortaktivister, rapporterar amerikanska medier. När 78 procent av rösterna räknats hade nej-sidan 62 procent jämfört med ja-sidans 38 procent, skriver Reuters. Valet var det första att hållas sedan USA:s högsta domstol i juni rev upp Roe mot Wade-domen som säkrade aborträtten i landet. Därför har valet kommit att ses som en värdemätare för hur övriga landet ställer sig i frågan. Valet hålls efter månader av förberedelser från båda sidor. Valdeltagandet var oväntat högt. Primärvalet i delstaten sågs också som en värdemätare över Donald Trumps inflytande. Expert: "Det här är en politisk jordbävning." Omni 220803.
Biden har skrivit under ny presidentorder om abort. USA:s president Joe Biden skrev på onsdagen under en ny presidentorder som syftar till att skydda amerikanska kvinnors aborträtt, rapporterar AFP. Enligt ordern ska delstater som tillåter abort förenkla för kvinnor som gör abortresor dit, och vården ska även ingå i sjukvårdsprogrammet Medicare. Biden hyllar samtidigt den vanligtvis konservativa delstaten Kansas, vars väljare natten till onsdag röstade mot en skärpning av aborträtten. Presidenten har beskrivit högsta domstolens beslut att riva upp Roe mot Wade som en "hälsovårdskris". Uppmanade återigen kongressen att göra Roe mot Wade till lag. Två veckor efter domen skrev Biden under order som ska som ska säkra tillgången till abortvård och preventivmedel. Omni 220803.

Husrannsakan i Trumps bostad i Florida. Den federala polisen, FBI, har genomfört en husrannsakan i expresidenten Donald Trumps bostad Mar-a-Lago i Florida. Tillslaget, som "varken var nödvändig eller passande" enligt Trump, uppges vara en del av en utredning kring hur dokument från hans presidenttid hanterats. En regeringskälla uppger för NBC News att FBI-personal var på plats i Florida under stora delar av måndagen. Källan uppger också, vilket även andra amerikanska medier rapporterar om, att insatsen mot Trumps bostad kan kopplas till en utredning om dokument som det nationella arkivet, National Archives, eftersöker. I början av året hämtades flera lådor med dokument från just Mar-A-Lago, dokument som presidenten, enligt arkivet, skulle ha lämnat över i samband med att han avgick i fjol. Kort efter det uppmanade myndigheten justitiedepartementet att utreda om Trump begått något brott genom sin hantering av myndighetshandlingarna. Varken FBI eller National Archives har kommenterat måndagens tillslag.Trump skriver i ett uttalande att han samarbetar med myndigheterna, men beskriver samtidigt insatsen som ett juridiskt övergrepp. "Ett sådant angrepp kan bara ske i förfallna stater i tredje världen. Tyvärr har USA nu blivit ett sådant land", enligt Trump, som påstår att ett kassaskåp ska ha öppnats i samband med razzian. Utredningen kring bristande dokumenthantering är inte den enda i vilken Trumps agerande är föremål för granskning. Bland annat uppges justitiedepartementet utreda Trumps roll i stormingen av kongressbyggnaden i januari i fjol. svt 220809.
Professorn om husrannsakan hos Trump: Uppseendeväckande. Det är fortfarande oklart vad som föranlett den federala polisens husrannsakan mot Donald Trumps bostad i Mar-a-Lago under måndagen. Men att det överhuvudtaget sker är uppseendeväckande, enligt Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. "Det finns ingen annan president som har haft FBI-tillslag mot sitt hem," säger han i SVT:s Morgonstudion. Uppgifter i flera amerikanska medier gör gällande att tillslaget har kopplingar till dokument som riksarkivet, National Archives, efterfrågar och som Trump inte har överlämnat till myndigheten. Handlingarna är från Trumps tid som president. Varken justitiedepartementet eller FBI har bekräftat uppgifterna, men att det finns en konkret brottsmisstanke råder det däremot inga tvivel om, enligt Blanck. "Man kan inte göra det här utan att en federal domare har utfärdat ett tillstånd för det. Och FBI gör det här eftersom den domaren har anledning att misstänka någonting och vill säkra bevisa för det." svt 220809.
Källor: Trumps team samarbetade inte - därför genomfördes husrannsakan. Det amerikanska justitiedepartementet och Donald Trumps advokater hade ett möte i juni gällande dokument som skulle återlämnas till myndigheten National archives. Men en tilltagande brist på samarbetsvilja från Trumps team ska ha orsakat tillslaget i ex-presidentens residens, uppger källor för Fox News. Det råder fortfarande oklarheter om vad som föranledde tillslaget i Donald Trumps golfklubb Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida. Varken FBI eller det amerikanska justitiedepartementet har ännu kommenterat händelsen. Enligt uppgifter till Washington Post var tillslaget kopplat till en pågående utredning om eventuell felaktig hantering av sekretessbelagda handlingar. Utredningen uppges handla om huruvida den tidigare presidenten tagit med sig dokument från Vita huset till sin golfklubb, i stället för att skicka dem till myndigheten National archives, när han lämnade presidentposten. Det skulle i så fall kunna utgöra ett brott mot en lag som stipulerar att all dokumentation som kan kopplas till presidentens officiella åtaganden ska sparas och arkiveras. Redan i januari i år tvingades Trump skicka tillbaka 15 kartonger med dokument till National archives. Nu uppger källor för Fox News att representanter från justitiedepartementet hade ett möte med Trumps advokater i Mar-a-Lago i juni i år för att diskutera ytterligare dokument man sökte efter. Efter mötet ska kontakterna dock ha försvårats. En källa med kännedom om förhandlingarna mellan Trumps team och de federala myndigheterna uppger att justitiedepartementet och FBI upplevt att de inte längre möttes med samma samarbetsvilja som tidigare i utredningen. Enligt källan ska det vara anledningen till att en husrannsakan begärdes och slutligen verkställdes, rapporterar Fox News. Bara timmar efter tillslaget publicerade Donald Trump en dystopisk kampanjliknande video på sociala medier-plattformen Truth Social med titeln ”En nation i förfall”, i vilken USA beskrivs som en kollapsande stat. Tillslaget har också genererat en hel del stöd till förmån för Trump från anhängare som ser myndigheternas agerande som politiskt motiverat. SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg tror att händelsen nu kan påverka Trumps eventuella deltagande i det kommande presidentvalet. "Jag tror att det här stödet som Trump nu får gör att han blir mer sugen på att ställa upp i det här valet och att ett beslut kommer redan innan mellanårsvalet." svt 220809.

Trumps affärer: Trump teg under förhöret: "Är en ogrundad häxjakt." Donald Trump vägrade att svara på frågor när han på onsdagen vittnade under ed inför New Yorks delstatsåklagare. I stället åberopade han det femte tillägget till konstitutionen. "En gång i tiden frågade jag mig själv: ’Om du är oskyldig, varför åberopar du då det femte tillägget?'"skriver Trump i ett uttalande och fortsätter: "Nu vet jag svaret på frågan. Du har inget val när din familj, ditt företag och alla människor i din omloppsbana har blivit måltavlor för en ogrundad, politiskt motiverad häxjakt." Fallet handlar om ex-presidentens företag, Trump Organization, som anklagas för att ha redovisat felaktiga värden på tillgångar och därmed vilselett marknaden. Omni 220810.

Perfekt storm har utraderat 400 miljarder dollar i värden. En "perfekt storm" har utplånat nära 400 miljarder dollar i marknadsvärden för USA:s största mediebolag i år, skriver FT. Aktiekurserna för bolag som Disney, Netflix, Comcast, Spotify, Roku, Fox, Paramount och Warner Bros Discovery har i snitt halverats från rekordnivåerna under pandemin. Analytiker säger att flera faktorer ligger bakom att bubblan i sektorn har spräckts. Bland annat har återöppningen efter pandemin lett till att folk spenderar mindre tid framför sina skärmar. Dessutom har inbromsningen i Netflix tillväxt lett till en oro för hela industrins framtid. Som lök på laxen har flera bolag dessutom börjat uppvisa sjunkande annonsintäkter. "Vi upplever nu den första lågkonjunkturen för digitala annonser, efter en pandemi-driven reklambubbla som saknar motstycke," säger branschexperten Michael Nathanson. Netflix och Spotify har rasat 62 respektive 49 procent i år. Omni 220804.

Demonstrationer mot USA efter al-Qaida-ledares död. Hundratals afghaner demonstrerade på fredagen över hela landet i protest mot mot den amerikanska drönarattack som dödade al-Qaida-ledaren Ayman al-Zawahiri i söndags. Demonstrationerna sker dagen efter att talibanstyret uppgett att de inte hade någon information om att al-Zawahiri uppehöll sig i Kabul. al-Zawahiri dödades med en amerikansk specialrobot försedd med knivblad när han klev ut på sin balkong. Bar plakat med anti-USA-budskap. Omni 220805.

Delstaten Indiana först ut med att inskränka aborträtt. Den amerikanska delstaten blev i fredags först ut med att införa striktare abortregler sedan den högsta domstolen i juni rev upp domen "Roe mot Wade". Det rapporterar New York Times. Enligt de nya reglerna är alla aborter förbjudna i delstaten, med undantag för vid vissa fall av våldtäkt, incest, dödlig fosteravvikelse och risk för moderns liv. Abortförbudet träder i kraft den 15 september. Laginförandet kom bara tre dagar efter att väljare i Kansas, en annan konservativ amerikansk delstat, avvisade ett liknande lagförslag. Omni 220806.
Ledamot: "Kroppen inuti en mors kropp är inte hennes." I samband med fredagens omröstning, där senaten i Indiana röstade igenom ett striktare abortförbud, uttalade sig flera av delstatens ledamöter om frågan i kammaren. En av dem var republikanen John Jacob, som uttryckte att abortförbudet är ett försök att "stoppa mördandet av barn", rapporterar Washington Post. "Kroppen inuti en mammas kropp är inte hennes kropp. Inte hennes kropp, inte hennes val," sa han. Ledamoten och demokraten Renee Pack ställde sig emot förbudet och berättade inför senaten att hon genomförde en abort 1990. "Jag är ingen mördare." Röstningen avslutades med att förespråkarna till abortförbudet vann med 28-19. Omni 220806.

Rådgivare kallad att vittna - blir en vändpunkt i utredningen av Trump. USA:s justitiedepartement har kallat Pat Cipollone, tidigare juridisk rådgivare åt Donald Trump, att vittna inför en åtalsjury. Det blir en vändpunkt i departementets utredning av Trump, rapporterar The Hill. När Cipollone vittnade inför kongressens 6 januari-kommitté åberopade han flera gånger tystnadsplikt - men justitiedepartementet har mer långtgående juridiska befogenheter än kongressen, och kan tvinga honom att vittna. Cipollones vittnesmål kan bli högst värdefullt för utredningen. Vita huset-medarbetaren Cassidy Hutchinson har vittnat om hans protester när det stod klart att Trump ville mana sina supportrar att marschera mot Kapitolium. "Vi kommer åtalas för alla brott man kan tänka sig," uppges han ha sagt. I slutet av juli blev det känt att justitiedepartementet brottsutreder Trump. Cipollone är den högst uppsatta av Trumps medarbetare som blivit kallad. Obama-rådgivare: Kallelse från justitiedepartementet ett mer kraftfullt verktyg än kallelse från kongressen. Trumps team i uttalande: Ett försök att underminera tystnadsplikten mellan advokat och klient. Trumps advokater står i direktkommunikation med departementet. Omni 220807.

Bidens förtroende i botten trots framgångar i närtid. Förtroendesiffrorna för Joe Biden är hopplöst låga. Men nu hoppas presidentens team på ett uppsving efter flera politiska framgångar. Det skriver ABC News, vars undersökning visar att amerikanernas förtroende i princip är oförändrat sedan juni. Förtroendet är lågt i frågor som rör inflation, skatter, klimatförändringar och vapenlagar. Det trots sjunkande gaspriser och starka jobbsiffror i närtid. Dessutom gick ett jättepaketet värt tusentals miljarder dollar igenom senaten på söndagen, med målet att bekämpa inflationen. Redan i höst är det mellanårsval. Nyhetssajten Axios skriver att den stora frågan för Demokraterna är om Biden, med sina svaga förtroendesiffror, verkligen kan hjälpa partiet att säkra majoritet i kongressen. Enligt Fivethirtyeights sammanvägning av flera mätningar har 39,6 procent av amerikanerna förtroende för sin president, cirka tio procentenheter lägre än för ett år sedan. Demokrater börjar öppet ifrågasätta om Biden bör ställa upp i valet 2024. Det nya stödpaketet kommer att påverka USA i decennier. Omni 220808.

Razzia mot Trumps lyxhus i Florida - del av utredning. USA:s tidigare president Donald Trump säger att hans bostad Mar-a-Lago i Florida har genomsökts av FBI, rapporterar amerikanska medier. I ett uttalande på måndagskvällen skriver Trump att han samarbetat med relevanta myndigheter och att räden "varken var nödvändig eller lämplig". "Mitt vackra hem, Mar-A-Lago i Palm Beach, är för närvarande under belägring, plundrad och ockuperad av en stor grupp FBI-agenter", skrev han. Enligt uppgifter till CNN befann sig expresidenten i New York när husrannsakan genomfördes. Varken FBI eller justitiedepartementet har kommenterat ärendet, men källor med insyn i saken uppger att razzian är en del av en utredning om huruvida Trump tog hemligstämplade dokument från Vita huset efter valförlusten, skriver AP. Händelsen är en dramatisk och aldrig tidigare skådad upptrappning av utredningen mot Trump, skriver AP. FBI-agenterna ska ha brutit sig in i Trumps kassaskåp. Trump om razzian: Varken var nödvändig eller passande. USA:s nationalarkiv uppgav i februari att man tagit emot 15 lådor med dokument från Trumps residens. Omni 220909.
Supportrar samlas för att stötta Trump efter razzian. Sent på måndagskvällen lokal tid samlades en mindre folkmassa utanför Mar-a-Lago för att visa sitt stöd för expresidenten efter att han uppgett att FBI utfört en razzia mot huset. Det rapporterar The Guardian. Flera av personerna på plats viftade med Trump-flaggor, medan polis vaktade ingångarna till fastigheten. Enligt NBC-reportern Cristian Benavides ska folkmassan ha fortsatt växa under natten. Det skriver han på Twitter. Källor: FBI genomsökte fastigheten efter hemligstämplade dokument. Omni 220809.
Agenterna letade efter mer hemligstämplat material. Femton lådor med hemligstämplade handlingar som skickats till det amerikanska nationalarkivet från Donald Trumps semesterbostad i Mar-a-lago, har fått FBI att utreda ex-presidenten för brott, rapporterar AP. Varken justitiedepartementet eller Donald Trump vill kommentera varför en husrannsakan genomförts i hans bostad i Florida. Men Trumps son, Eric Trump, säger till Fox News att agenterna letat efter ytterligare hemligstämplat material. Eric Trump förklarar att de femton aktuella lådorna kom med till Florida i samband med flytten. Enligt amerikansk lag är det ett brott att ta bort eller flytta hemligstämplade handlingar från platser som inte är auktoriserade. "Min pappa har alltid sparat tidningsklipp," sa Eric Trump. Han hade lådor när han flyttade ut ur Vita huset. The Guardian rapporterar att en domare ansett att det finns skälig misstanke mot Trump, men att federala utredare måste presentera stärkt bevisning för att fallet ska komma vidare. Omni 220809.
Analyser: Räden förstärker bara Trumps superkrafter. FBI-räden mot Donald Trumps hem i Florida är extraordinär - och den politiska ilska som detta väcker lär användas av ex-presidenten inför valet 2024. Det skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Trump har redan gjort sig till historiens offer, fortsätter Collinson, och historiskt sett har alla politiska utredningar mot honom bara förstärkt hans "superkrafter" i anhängarnas ögon. Utredningen kan därför splittra USA ytterligare och FBI har nu inget utrymme för misstag. "Insatserna för utredarna och landets politiska framtid är enorma", skriver han. Washington Posts Aaron Blake kritiserar Republikanerna. Genast fördömde många tunga namn räden, beskrev den som en ”häxjakt” och skyllde utan belägg på president Joe Biden. Det bådar väldigt illa inför utredningens framtid, tycker Blake. Tonen är helt annorlunda i landets mer konservativa mediekanaler. I National Review frågar sig Charles Cooke vad som händer om räden faktiskt inte hade på fötterna. Han kräver att motiveringen till FBI-insatsen görs publik och att Biden "förklarar för landet vad som hände i dag". Juridikprofessorn och Fox News-skribenten Haris Alic skriver att räden i sig inte stoppar Trump från att ställa upp i valet 2024, om han så önskar. Enligt Alic har sådana krav redan kommit från den amerikanska vänstern efter räden. Stephen Collinson: Detta utlöser en extraordinär storm. Aaron Blake: Republikanerna reagerar illa på stormningen. Charles Cooke: Vad händer om räden inte var legitim? Haris Alic: Om räden görs för att stoppa Trump 2024 lär det inte funka. Edward Luce: Många problem omgärdar frågan om Trump ska åtalas. Omni 220809.
Trump efter FBI-räden: Släpper apokalyptisk video. USA:s tidigare president Donald Trump publicerade bara timmar efter FBI-razzian mot hans lyxresidens en kampanjliknande video med ett apokalyptiskt budskap, skriver New York Post. I klippet redogör han för de problem han menar att USA står inför. "Vi är en nation på nedgång. Vi är en nation som på många sätt blivit ett skämt," säger han i inledningen av klippet. Trump - som tidigare hintat om att han planerar att ställa upp i valet - håller ett dystopiskt tal som är nästan genomgående svartvit. Han pratar bland annat om de höga energipriserna, inflationen, coronapandemin samt säger att USA "gett upp på Afghanistan" och att USA "tillåtit Ryssland att förstöra Ukraina". Omni 220810.
Källor: Trump misstänks ha undanhållit dokument. FBI-razzian mot Donald Trumps lyxresidens Mar-a-Lago var kopplat till en pågående utredning om att den tidigare presidenten misstänks ha felaktigt hanterat sekretessbelagda handlingar, uppger källor för Washington Post. Utredningen handlar om den tidigare presidenten tagit med sig dokument till sin golfklubb i stället för att skicka dem till myndigheten National archives när han lämnade presidentposten. Efter månader av diskussioner ska myndighetspersonal börjat misstänka att Trumps representanter ljög, enligt källan. Justitiedepartementet och företrädare från FBI ska ha rest till Mar-a-Lago redan i juni för att påtala en oro över att Trump, eller personer i nära anslutning till honom, ska ha haft dokument som borde vara hos regeringen, uppger källor för CNN. Därefter ska kontakterna mellan parterna försvårats, enligt källorna. Samtidigt uppger källor i närheten av Trump för Fox News att den tidigare presidenten "samarbetat". FBI:s räd inträffade natten till tisdag, svensk tid. Trump tvingades i januari i år att skicka tillbaka 15 kartonger med dokument till National archives. Trump: "De bröt sig till och med in i mitt kassaskåp." Källa: "Det finns ingen anledning till det här." Källor: FBI kommer över minst tio boxar med dokument. Källor: FBI-räden har ingen direkt koppling till 6 januari-utredningen. Omni 220810.
Expert om razzian: Ökar polariseringen kring Trump. FBI:s razzia mot Donald Trumps lyxresidens Mar-a-Lago har fått Republikanerna att sluta samman - och även tidigare meningsmotståndare att ställa sig bakom den tidigare presidenten. Bland dem som antyder att razzian är politiskt motiverad finns Mike Pence och Ron DeSantis, som båda är tänkbara rivaler till Trump om presidentkandidaturen 2024. Enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, har razzian lett till ökad polarisering mellan dem som stödjer Trump och är emot honom. Demoraterna och Republikanerna har helt olika beskrivningar av det som hänt, säger han till TT. "För honom (Trump reds.anm) är det här ytterligare ett tecken på att hans motståndare är ute efter honom." Däremot anser Blanck att man kan anta att beslutet om razzian var väl genomtänkt, och att det var väl övervägt, eftersom det rör en före detta president. Mike Pence: "Är djupt oroad." Nancy Pelosi har bland annat sagt att "ingen står över lagen, inte ens en före detta president." Vissa inom justitiedepartementet anser att myndigheten bör göra ett offentligt uttalande om razzian. Omni 220811.
"Trump kan få ett straff som han själv införde." Om Trump visar sig ha brutit mot federal lag genom att beslagta hemligstämplade dokument riskerar han att dömas till fem års fängelse. Ett straff som han själv införde under sin tid vid makten, skriver Philip Bump i The Washington Post. Efter att USA:s underrättelsegemenskap avslöjat för reportrar att de misstänkte att Ryssland blandat sig i valet 2016 drev Trump på för att klassa beslagtagande av hemligstämplad statlig information som grov förbrytelse. "Medborgaren Trump kan ha brutit mot en lag som president Trump gjorde till ett grovt brott", skriver Bump. New York Times Peter Baker skriver att Trump nu anklagar USA:s rättssystem för att vara precis det han försökte förvandla det till - ett politiskt vapen för presidenten. Baker påpekar att det inte finns några bevis för att president Joe Biden har blandat sig i den pågående utredningen mot expresidenten. "Men Trump har en lång historia av att anklaga motståndare för att göra vad han själv gör eller skulle göra i samma situation", skriver han. Omni 220811.
Trump krävdes på dokument redan i våras - unik FBI-räd var inte något förstaval. Amerikanska myndigheter försökte få kontakt med Donald Trump i flera månader innan de genomförde en husrannsakan i hans lyxfastighet Mar-a-Lago i Florida. Det rapporterar New York Times. Redan i våras ska en stämningsansökan ha skickats till Trump med en önskan om att få ta del av de dokument som den tidigare presidenten misstänks ha undanhållit. De nya uppgifterna visar att myndigheterna försökte använda sig av andra metoder långt innan de tog beslutet att genomsöka lyxresidenset. tidningen konstaterar att den politiskt explosiva FBI-räden inte var förstavalet. Enligt the New York Times källor misstänker FBI att innehållet i de saknade dokumenten är så känsligt - och så kopplat till nationens säkerhet - att justitiedepartementet var "tvingat" att agera. Omni 220811.
Justitieministern försvarar FBI: "Orättvis attack - jag stod själv bakom beslutet." USA:s justitieminister Merrick Garland stod personligen bakom beslutet att ansöka om en husrannsakningsorder i Donald Trumps bostad i Florida. Det säger han på en pressträff, bara tre dagar efter FBI:s uppmärksammade räd mot Mar-a-Lago. Garland säger att beslutet inte skedde lättvindigt. Inom kort hoppas han kunna berätta mer om orsaken till räden. Under pressträffen försvarar han också FBI mot kritiken från Trump och hans anhängare, som påstår att räden var politiskt motiverad. Merrick Garland säger att medarbetarna på FBI har blivit "orättvist attackerade". "Jag tänker inte vara tyst när deras integritet attackeras," säger han. Pressträffen var mycket kort och efteråt vägrade Garland att svara på frågor. Merrick Garland konstaterar att allmänheten vill veta. Garland sa att han personligen låg bakom att räden blev verklighet. Omni 220811.
Analys: Justitieministern synar Donald Trumps bluff. Den amerikanska justitieministern synade Donald Trumps bluff. Det skriver både Washington Post och CNN i analyser efter Merrick Garlands presskonferens om FBI-räden mot Mar-a-Lago. Trump har beskyllt FBI för att genomföra en politiskt motiverad räd. Under pressträffen sa Garland att myndigheterna – för transparensens skull - kan släppa själva husrannsakningsordern, samt en lista över vad FBI hittade. Alltså, skriver Chris Cillizza i CNN, exakt den information som Trump själv har haft sedan i måndags, men valt att inte släppa. "Vad Garland gör är att säga till Trump: Vill du spela fult? Det kan jag också", skriver han. Trump måste nu bestämma om han vill överklaga detta eller inte, skriver Aaron Blake i Washington Post. Och om Trump gör det, även om det finns fullt rimliga anledningar, kan det se ut som att han försöker dölja något. I National Review är tongångarna annorlunda. Skribenten Dan McLaughlin tror att Vita huset och justitiedepartementet har ett intresse av att ha pågående utredningar mot Trump. Och även Trump själv, fortsätter McLaughlin, vill nog göra detta till en stor grej. "Det hjälper honom med den republikanska publiken och gör honom aktuell i nyhetsmedierna, och han bryr sig inte om någonting annat." Omni 220812.
Ministern: Gjort en begäran om att häva sekretessen. USA:s justitiedepartement har gjort en begäran till en domstol i Florida om att häva sekretessen på husrannsakningsordern samt en lista över vad FBI hittade i samband med razzian mot Donald Trumps lyxresidens, rapporterar CNN. Om förfrågan godkänns kommer uppgifterna att bli offentliga för allmänheten. Kort efter att begäran lämnats in krävde Trump att husrannsakningsordern skulle släppas omedelbart. På sin egna sociala plattform Truth Social skriver han att han kommer uppmuntra till ett offentliggörande av dokumenten, skriver AP. Departementet har ännu inte offentliggjort bakgrunden till husrannsakan. Vid en pressträff i går kväll sa justitieminister Merrick Garland att han personligen stod bakom beslutet att ansöka om en husrannsakningsorder för den tidigare presidentens bostad. Omni 220812.
Källor: FBI letade papper om kärnvapen i Mar-a-Lago. FBI letade bland annat efter sekretessbelagda handlingar relaterade till kärnvapen vid tillslaget mot Donald Trumps lyxresidens Mar-a-Lago i veckan, uppger källor för Washington Post. Källorna uppger inte närmare vad det rör sig om för dokument, men enligt bedömare tyder de nya uppgifterna på att myndigheten känner "en djup oro" över vilka dokument Trump kan ha tagit med sig från Vita huset. En person med insyn i utredningen uppger för New York Times att utredare ska ha varit oroliga för dokument markerade med en högre sekretessbeteckning än topphemlig. Den högre beteckningen används normalt sett bara för extremt känsliga insatser som utförs av USA utomlands. Det finns ännu inga uppgifter om FBI hittade vad de letade efter. Varken Donald Trump, justitiedepartementet eller FBI har kommenterat uppgifterna. Källorna uppgav inte huruvida FBI sökte dokument gällande USA:s eller något annat lands kärnvapenarsenal. Ska finnas en oro att hemliga dokument olovligt förvarats på Mar-a-Lago och därför riskerats att hamna i orätta händer. Omni 220812.
Trump: Vill att dokumenten offentliggörs omedelbart. USA:s tidigare president Donald Trump motsäger sig inte ett offentliggörande av husrannsakningsordern mot honom - utan uppmuntrar till det, skriver han i ett uttalande på sin egna sociala plattfrom Truth Social. "Jag går ett steg längre genom att UPPMANA till ett omedelbart offentliggörande av dessa dokument", skriver han i uttalandet enligt AP. Samtidigt anklagar han FBI-razzian för att vara "oamerikansk, obefogad och onödig". Justitiedepartementet skickade i natt en begäran till en domstol i Florida om att häva sekretessen på husrannsakningsordern samt en lista över vad FBI hittade i samband med razzian mot den tidigare presidenten. Omni 220812.
Trump: FBI kan ha planterat bevis - sågas av expert. Donald Trump är kritisk till att hans advokater inte fick medverka under husrannsakan på hans anläggning Mar-a-Lago och skriver: "Är det någon som planterar information?" på sitt sociala nätverk Truth Social, rapporterar Bloomberg. Den före detta federala åklagaren Neama Rahmani säger till tidningen att Trump genom uttalandet försöker få sina supportrar att tro att "den djupa staten" är ute efter honom. "Det är ett rent pr-uttalande som inte har någon juridisk grund. Ingen jury skulle någonsin acceptera det argumentet," säger han. Juridikprofessorn säger att uttalandet tyder på att Trump är "desperat". Trump kallar uppgifterna om kärnvapendokument en "bluff". Konspirationsteorier sprids av Trumps supportrar. Omni 220812.
FBI fann hemliga dokument under räden mot Trump. FBI hittade elva uppsättningar hemligstämplade dokument vid tillslaget mot Donald Trumps anläggning Mar-a-Lago – vissa av dem topphemliga. Det visar dokument som Wall Street Journal har tagit del av. Trumps advokater hävdar att dokumenten inte är hemligstämplade då ex-presidenten tog bort säkerhetsklassningen innan han lämnade presidentposten. Totalt ska FBI-agenterna ha tagit med sig 20 lådor med material från ex-presidentens anläggning i Florida. Utöver de hemliga dokumenten ska FBI ha tagit med sig bland annat foton, en handskriven lapp och dokument med information om Frankrikes president. Dokumenten visar också att FBI försökte genomföra fler husrannsakningar mot Trump. Omni 220812.
Efter razzian: Trump utreds för brott mot spionerilagen. FBI:s omtvistade tillslag mot Donald Trumps hem i Florida kan ha gett resultat. Ordern om husrannsakan, som nu offentliggjorts, visar att polisen beslagtog sammanlagt elva uppsättningar av hemligstämplade dokument under räden. Samtidigt framkommer att den tidigare presidenten utreds för brott mot spionerilagen. Läs mer hos svt 220812.
Trump utreds för brott mot spionerilagstiftningen. En husrannsakansorder från FBI visar att Donald Trump utreds för att potentiellt ha brutit mot lagen om om spioneri och för att ha hindrat rättvisan, rapporterar Politico. Om ex-presidenten skulle dömas för misstankarna skulle han riskera böter eller fängelse. Några av dokumenten som hittades under husrannsakan i Mar-a-Lago ska ha haft markeringen "TS/SCI". Det är en av de högsta säkerhetsklassningar som finns i USA. I husrannsakansordern understryker det amerikanska justitiedepartementet att det finns ett nationellt säkerhetshot i att Trump har dessa dokument. Trump utreds även för att ha förstört eller gömt inspelningar. FBI beslagtog 20 kartonger med material från Trumps anläggning. Omni 220812.
Man försökte attackera FBI efter räden mot Trump. På torsdagen sköts 42-årige Ricky Shiffer till döds av polis efter att ha försökt ta sig in på ett FBI-kontor i Cincinnati, rapporterar AP. Shiffer var beväpnad med ett halvautomatiskt gevär och en spikpistol när han försökte ta sig igenom säkerhetskontrollen. När agenter konfronterade honom flydde han. Senare hamnade han i eldstrid med en polis som stoppat hans bil, och sköts ihjäl. En utredare uppger för AP att ett konto på Donald Trumps sociala medier-plattform Truth Social, som tros ha tillhört Shiffer, la upp flera inlägg inför attacken. "Om ni inte hör mer från mig är det sant att jag försökte attackera FBI", står det i ett av dem. I ett annat manades folk att "ta till vapen" och "vara redo för strid" efter FBI-räden mot Trumps anläggning Mar-a-Lago. Omni 220812. Kommentar: Klumpigt och dummdristigt.
Experter: Oklart om Trumps argument kommer att hålla. Det är inte säkert att Donald Trumps argument om att han hävt sekretessen för de dokument han tog med sig från Vita huset till Mar-a-Lago håller, säger flera experter till NBC News. En president har rätten att häva sekretessen för dokument, menar historikern Richard Immerman som arbetat med nationell underrättelse i Obamaadministrationen. Men det finns en formell process för det. "Han kan inte bara vinka och säga att sekretessen är borta," säger han och tillägger att han sett tusentals dokument vars sekretess hävts och att alla haft en stämpel som visat att så var fallet. Han får medhåll av advokaten Bradley Moss, som är en frekvent Trumpkritiker på Twitter, som framhåller vikten av att beteckningen faktiskt ändras på dokumenten. Men personer i Trumps krets menar att det räcker med att presidenten bara säger att han häver sekretessen. Ric Grenell, som arbetade med nationell underrättelse i Trumpadministrationen, kallar det "fånigt". "Vem ska han meddela?" säger han. Det finns ingenting som tyder på att sekretessen i de aktuella dokumenten ska ha hävts formellt. Inget liknande fall har tidigare drivits mot en president. Omni 220813.
Analys: Kan vara brott även om det inte var sekretess. Det behöver inte spela någon roll om Donald Trump hävde sekretessen eller inte på de dokument han tog med sig från Vita huset till Mar-a-Lago, skriver New York Times Charlie Savage i en analys. Inte heller huruvida det skedde formellt eller informellt, menar han. Lagen om spioneri, vilken Trumps utreds för att ha brutit mot, innebär att det är ett brott att utan tillstånd behålla dokument relaterade till landets försvar som kan användas för att skada USA eller hjälpa utländska motståndare. Detta oavsett om de är sekretessbelagda eller inte, skriver Savage. The Guardians Julian Borgers är inne på samma spår. Han tillägger att spionerilagen tillkom före sekretessbeteckningen ens kom till. Samtidigts tycks Trump försvar ha två - lite motsägelsefulla - strategier: dels hävdar de att FBI planterat bevis och dels hävdar de att Trump tog bort sekretessen på dokumenten, skriver han. "Det sistnämnda vore minst sagt ovanligt, och det skulle inte vara i enlighet med hur hävande av sekretess är tänkt att fungera." Charlie Savage: Trump hävdar att han tog bort sekretessen på dokumenten - även om det stämmer så spelar det nog ingen roll. Julian Borger: Spelar inte så stor roll om de var sekretessbelagda eller inte. Omni 220813.
Mar-a-Lago en "mardröm" för topphemligt material. På sin resortliknande anläggning Mar-a-Lago i Florida arrangerar Donald Trump evenemang där människor kan komma och gå, rapporterar Reuters. När Trump var president kontrollerade Secret Service vilka som släpptes in på anläggningen men den kontrollen upphörde när han lämnade posten. "Det är en mardrömslik miljö för att hantera säkerhetsklassat material," säger en före detta underrättelsetjänsteman. Under räden mot Mar-a-Lago hittade FBI elva uppsättningar säkerhetsklassade dokument, vissa av dem topphemliga. Trump skriver på sociala medier att dokumenten förvarades säkert och att de inte var säkerhetsklassade då han själv hävde klassningen innan han lämnade presidentposten. Trump hävdar att han tog bort sekretessen för dokument i december 2020 och januari 2021 - oklart om det håller i rätten. Omni 220813.
Trumps känslor upp och ner efter räden - blev mörk och pekade ut mullvadar. När FBI slog till mot Donald Trumps residens Mar-a-lago befann sig den före detta presidenten i New York tillsammans med sina advokater. Flera källor nära Trump berättar för Washington Post att räden kom som en chock för Trump, som såg FBI i sitt hem via sina övervakningskameror. Trump ska ha börjat ringa samtal för att ta reda på varför agenterna var där. Källor berättar att Trump den första tiden efteråt var "upplyft" av "kuppen" då han tänkte att den skulle vinna honom politiskt stöd från republikaner. Men när det senare framgick att FBI bland annat beslagtagit elva sekretessbelagda dokument minskade det offentliga stödet från republikanerna något. Trump ska då ha blivit mörk och han var ofta på dåligt humör enligt källorna. De två kommande dagarna ska Trump och hans team ha börjat spekulera kring om FBI blivit tipsade av någon på insidan."Det var två dagar av galna samtal i Trumps värld om vem som var mullvaden, vem som var informatören. Fingrar pekades mot alla möjliga personer," säger en källa. Sedan beskriver medarbetare hur Trump landade i insikten att detta skulle bli "en stor strid" och han blev därefter allt argare. Flera gånger ska han ha skrikit på sina medarbetare om hur FBI är ute efter honom. Källor: Trump har kontaktat Watergate-advokat för att få hjälp med dokumenten. Myndigheterna ska i månader ha försökt hämta in dokumenten utan att använda tvångsmedel. Omni 220814.
Efter räden - FBI varnar för hot mot myndighetspersonal. Efter husrannsakan mot ex-presidenten Donald Trumps anläggning Mar-a-Lago har FBI och Homeland Security märkt en ökad hotbild mot myndigheterna och utfärdat en varning, rapporterar CBS News. "FBI och Homeland Security vill att alla brottsbekämpande myndigheter, domstolar och och myndighetspersoner är medvetna om att hot om kriminella och våldsamma incidenter förekommer", skriver myndigheterna i ett brev som har gått ut till amerikanska myndigheter. Tidigare i veckan försökte en beväpnad man ta sig in i en FBI-byggnad i Ohio och i Phoenix har beväpnade Trump-supportrar samlats utanför FBI:s byggnad. Demonstranter ska ha planerat attacker mot myndigheter. Omni 220814.
Topprepublikaner fördömer partikamraters FBI-utspel. Flera högt uppsatta republikaner protesterar mot den hätska retorik mot FBI och myndigheter som flera partikamrater använt efter räden mot Donald Trump, rapporterar The Guardian. Floridasenatorn Rick Scott har jämfört FBI med Nazitysklands säkerhetspolis Gestapo - något guvernören i Maryland, Larry Hogan, kallar "absurt och farligt". Asa Hutchinson, guvernör i Arkansas, uttrycker även han oro. "Om Republikanerna ska vara partiet som stöttar ordningsmakten innefattar det även FBI." Liz Cheney, republikansk kongressledamot och del av den kommitté som utreder stormningen av Kapitolium, säger att uttalandena gör henne illamående och "riskerar patriotiska tjänstemäns liv". Hogan: Oroväckande, skandalös retorik. Omni 220815.
Inte första gången Trumps hus är föremål för utredning. Donald Trumps semesterresidens Mar-a-Lago har länge varit en källa till huvudvärk för USA:s säkerhets- och underrättelsetjänst. Den förre presidentens hantering av säkerhetsklassat material på orten har varit centrum för flera utredningar, skriver CNN. Douglas London, tidigare tjänsteman vid CIA, säger till nyhetskanalen att det var en svår balans att ge Trump den information han behövde och samtidigt försöka se till att han inte "av misstag eller på annat vis" skulle avslöja viktiga detaljer. Det blev exempelvis tydligt i februari 2017 när den dåvarande japanske premiärministern Shinzo Abe besökte Mar-a-Lago. Efter att en nordkoreansk missiluppskjutning avbröt den gemensamma middagen, diskuterade Trump och Abe händelsen öppet inför andra gäster. Bilder tagna vid tillfället visar hur Trump satt vid bordet och läste dokument och pratade i telefon. Under räden mot Mar-a-Lago förra veckan hittade FBI elva uppsättningar säkerhetsklassade dokument, vissa av dem topphemliga. Bland annat innehöll de information som Frankrikes president, skriver CNN. Trump och hans allierade har hävdat att han använde sitt presidentskap för att ändra klassificeringen av hemliga dokumenten. Källor: Trump har kontaktat Watergate-advokat för att få hjälp med dokumenten. Omni 220815.
Rudy Giuliani utreds för brott - ställs inför jury. Donald Trumps personlige advokat Rudy Giuliani är föremål för en brottsutredning i Georgia gällande Trumps och hans medarbetares försök att påverka presidentvalet, rapporterar New York Times. Beskedet gavs på måndagen av en distriktsåklagare i delstatshuvudstaden Atlanta. På onsdag ställs Giuliani inför en åtalsjury. Hans advokat Robert Costello säger att Giuliani förmodligen kommer åberopa tystnadsplikt om han tillfrågas om sitt samröre med Trump. "Om de här personerna tror att han kommer prata om sina konversationer med president Trump är de tokiga." Var en central figur i försöken att ogiltigförklara valresultatet. Utredarna kommer allt närmare Trump. Tyder på att åklagare allvarligt överväger att väcka åtal. Omni 220815.
Vill inte visa dokument bakom Trump-räden. Det amerikanska justitiedepartementet vill inte offentliggöra FBI:s begäran om att få genomföra husrannsakan i Donald Trumps residens Mar-a-Lago, säger de i ett uttalande till flera amerikanska medier. Republikanska kongressledamöter och flera amerikanska medier har krävt att den ska offentliggöras. Trumpanhängare menar att tillslaget var en politisk aktion. För att FBI ska få genomföra en husrannsakan måste FBI lämna in en begäran till åklagaren där de motiverar vilka belägg de har för att husrannsakan, vilket åklagaren därefter måste godkänna. "Att visa FBI:s begäran skulle hjälpa oss att bekräfta att den här räden var befogad," säger den republikanska senatorn Mike Rounds till NBC. Justitiedepartementet säger att det "allvarligt skulle skada den pågående utredningen" om dokumenten offentliggörs. De menar att det räcker att de har visat själva husrannsakan och en lista över de föremål som beslagtagits. Omni 220816.
FBI har blivit måltavla för amerikanska högern. Konservativa republikaner är traditionellt den amerikanska federala polisen FBI:s största supportrar. Efter räden mot ex-president Donald Trumps bostad i Florida har de blivit institutionens främsta fiender, skriver AFP i en längre artikel. "Världen har vänts upp och ner," säger historikern Kenneth O’Reilly. Den republikanske senatorn Marco Rubio jämför FBI med den hemliga polisen i en kommunistdiktatur, medan parlamentsledamoten Paul Gosar säger att institutionen måste "förstöras". Vissa personer har försökt göra allvar av uppmaningarna. Den 11 augusti angrep en beväpnad 42-årig man FBI-kontoret i Cincinnati. Han sköts ihjäl av polisen. "De flesta FBI-agenter röstade förmodligen på Trump. Detta är galet," säger Kenneth O’Reilly. Många har uttryckt hot mot FBI på sociala medier. Trump drar in miljoner dollar från sina anhängare efter FBI-räden. Omni 220818.
Trump drar in miljoner efter FBI-räden. FBI-räden mot Donald Trumps bostad Mar-a-Lago i Florida blev en ekonomisk jackpot för expresidenten, skriver Washington Post. Efter polisrazzian den 9 augusti skickade Trumps stödkommitté ut mer än 100 mejl till supportrarna med rubriker som "DE BRÖT SIG IN I MITT HEM" eller "De är ute efter DIG" och bad om ekonomiskt stöd. Enligt tidningens källor sköt gåvorna till Trump i höjden, från runt 250 000 dollar per dag (2,6 miljoner kronor) där de vanligen ligger till över en miljon dollar per dag (10 miljoner kronor) under flera dagar. "Trump har varit utanför rampljuset på sistone. Detta är bra för honom," säger den republikanske strategen Eric Wilson till tidningen. Trump har dragit in mer än 100 miljoner dollar sedan han lämnade Vita huset. Arwa Mahdawi: "Detta kan vara Trumps räddning." Omni 220818.
Pence till republikaner: "Sluta attackera FBI." USA:s förre vicepresident Mike Pence uppmanade på onsdagen republikaner att sluta angripa FBI efter polisens räd mot Donald Trumps bostad Mar-a-Lago, skriver AP. "Vi kan ställa justitieministern till svars för beslutet han fattade utan att för den skull angripa vanliga FBI-anställda," sade Pence vid ett tal i delstaten New Hampshire. Pence öppnade också för att infinna sig i förhör i den amerikanska kongressens 6 januari-utskott om han blir kallad dit. "Det vore unikt i amerikansk historia om en vicepresident kallades till sådana förhör, men jag utesluter ingenting." Omni 220818.
Domarens deadline - om en vecka ska dokumentet fram. En federal domare i Florida har uppmanat det amerikanska justitiedepartementet att delvis offentliggöra innehållet i det dokument som föranledde räden mot Donald Trumps semesterresidens Mar-a-Lago. Det rapporterar flera amerikanska medier. Departementet får nu en vecka på sig att föreslå vilka delar av dokumentet som även fortsättningsvis bör hållas hemliga, meddelar domaren Bruce Reinhart. "Jag förväntar mig inte att hela dokumentet ska förbli hemligt," säger han enligt Bloomberg. Ansvariga på Justitiedepartementet har meddelat att utredningen befinner sig i "ett mycket tidigt skede", att dokumentet är väldigt "långt och detaljerat" och att det finns en oro för att agenter och vittnen ska kunna identifieras om informationen blir offentlig. Om domaren inte instämmer i departementets förslag kommer han att göra en egen bedömning av vad som kan offentliggöras. Trump själv vill att hemligstämpeln ska lyftas. Nyhetsmedier har argumenterat för ett offentliggörande. Invändningen: Ett offentliggjort dokument skulle fungera som en guidebok för den fortsatta utredningen. Trump-utredning om hemliga dokument går vidare. Omni 220818.
Trump förvarade över 300 hemligstämplade dokument. USA:s tidigare president Donald Trump förvarade över 300 hemligstämplade dokument i sitt lyxresidens Mar-a-Lago, uppger flera källor för New York Times. De första omkring 150 dokumenten återlämnades till nationalarkivet i januari, ytterligare en del dokument återlämnades i juni men resten beslagtogs av FBI under räden. Det är fortfarande oklart vad dokumenten handlar om, men enligt källorna kommer de från bland annat CIA, den nationella säkerhetstjänsten NSA och FBI. De uppges beröra den nationella säkerheten. Att justitiedepartementets utredningen fortsätter tyder på att det ännu finns osäkerhet om Trump fortfarande har kvar hemligstämplade dokument som han tog med sig från Vita huset, skriver tidningen. Varken justitiedepartementet eller Trumps representanter har kommenterat uppgifterna. FBI hittade elva lådor dokument med markeringen "topphemligt" vilket är den högsta säkerhetsklassningen i USA. "Oroande" övervakningsbilder och vittnesförhör ledde till FBI-räden. Omni 220823.
Trump vill stoppa FBI från att granska dokumenten - stämmer departementet. Donald Trump har vänt sig till en federal domstol för att tillfälligt stoppa FBI från att granska de dokument som beslagstogs i räden mot hans bostad Mar-a-Lago, skriver Reuters. I den stämningsansökan som ex-presidenten lämnat in kräver han även att justitiedepartementen ger honom en mer detaljerad lista på det som beslagtagits och ber utredarna lämna tillbaka allt som inte kan knytas till husrannsakningsordern. "Politik kan inte tillåtas påverka rättsskipningen. Rättsväsendet är en sköld som skyddar Amerika. Det kan inte användas som ett vapen för politiska syften", heter det i stämningen. Justitiedepartementens talesperson Anthony Coley svarar med att påpeka att husrannsakningsordern godkänts av en federal domstol. Donald Trump misstänks bland annat för brott mot spionerilagen. Trump vill att en tredje part ska granska dokumenten. Omni 220823.
Trump tog 700 sidor - brev beskriver myndighetsoron. Donald Trump förvarade över 700 sidor hemligstämplade dokument i sin fastighet Mar-a-Lago, varav flera kopplade till landets hemligaste specialoperationer, rapporterar New York Times. Detta framgår av ett brev från USA:s riksarkivarie Debra Steidel Wall till Trumps advokat M Evan Corcoran, daterat den 10 maj. I brevet beskrivs den stigande oron inom justitiedepartementet när det klarnade vilka dokument det rörde sig om. Brevet offentliggjordes av den Trumpvänlige journalisten John Solomon på måndagen. Innehållets äkthet bekräftas av en källa med insyn. Tidigare under dagen uppgav flera källor för NYT att det rörde sig om över 300 dokument. Vissa av dokumenten hade så kallad SAP-säkerhetsklassning. Omni 220823.
Biden: Förvarnades inte om räden mot Trump. USA:s president Joe Biden säger att FBI inte förvarnade honom om räden mot företrädaren Donald Trumps fastighet Mar-a-Lago, rapporterar The Hill. "Jag fick ingen förvarning. Ingen. Noll. Inte minsta lilla," säger han till reportrar. Bidens uttalande stämmer överens med vad andra Vita huset-företrädare tidigare uppgett. Det är den första gången den sittande presidenten personligen uttalat sig om räden. Omni 220824.
Delar av Trumpdokumenten släppta - ska motivera räden. Det amerikanska justitiedepartementet har offentliggjort delar av det juridiska dokument som låg bakom beslutet att låta FBI genomsöka Donald Trumps semesterresidens Mar-a-Lago. Det rapporterar flera medier. Mycket av informationen i dokumentet är fortfarande sekretessbelagd, men väntas ändå ge nya detaljer om utredningen, skriver The Guardian. President Joe Biden har under fredagen uttalats sig om processen och säger till flera medier att det är upp till det amerikanska departementet att besluta om den nationella säkerheten har skadats av Trumps agerande. Dokumentet släpptes vid 18-tiden. Hemligstämplade dokument bakom razzian mot Trump. Delar av dokumentationen är fortfarande sekretessbelagd. Omni 220826.
Oro för spioners liv bakom beslutet - agenter skulle söka efter "brottsbyte". Räden mot Donald Trumps Mar-a-Lago var initierad av innehållet i lådor som förvarats i semesterresidenset och som ex-presidenten i januari lämnade över till Nationalarkivet. Det visar FBI:s begäran av husrannsakan som delvis har offentliggjorts. Stora delar av dokumentet är fortfarande överstruket men de delar som offentliggjorts visar att 14 av de 15 lådor som Trump lämnade över i januari innehöll hemligstämplade dokument, totalt 184 stycken, varav 25 var märkta "Top Secret". Den typen av material ska förvaras i särskilda säkerhetsklassade lokaler för att skydda "hemliga, mänskliga källor" med koppling till amerikansk spionverksamhet, konstaterar New York Times. Oron för att sådana källor kan ha röjts hade betydelse för justitiedepartementets beslut, enligt tidningen uppgiftslämnare. Enligt Washington Post hade FBI-agenterna instruktioner att leta efter ytterligare hemliga dokument och "fruits of crime", en term som syftar på något som förvärvats genom brott. De delvis offentliggjorda dokumenten beskriver hur myndigheterna i flera månader försökt få tillgång till Trumps dokument. Underrättelsekällor hade enligt myndigheterna kunnat röjas av Trumps dokument. Omni 220826.
Dokument som låg till grund för Trump-räd offentliggjorda. Det amerikanska justitiedepartementet har offentliggjort ett dokument som låg till grund för FBI-räden mot Donald Trumps residens Mar-a-Lago tidigare i augusti. Av dokumentet framgår bland annat att FBI misstänkte att det fanns hemligstämplade handlingar i ex-presidentens bostad. Det handlar om ett 38 sidor långt vittnesmål från en anonymiserad FBI-agent, ett så kallat affidavit, som förklarar varför man ville genomsöka Trumps ägor i Florida. Dokumentet är kraftigt maskat - elva sidor är censurerade i sin helhet för att inte röja källor eller avslöja uppgifter som är känsliga för den pågående utredningen, skriver Reuters. I vittnesmålets inledning konstateras att det pågår en brottsutredning gällande "olämplig förflyttning och förvaring av hemligstämplad information" samt "olagligt undanhållande av statliga handlingar". Dokumentet innehåller inga nya detaljer om de hemligstämplade handlingar som FBI beslagtog under räden. Däremot framkommer ny information om de 15 lådor som det amerikanska riksarkivet National Archives begärde tillbaka från Trump tidigare i januari i år. I de lådorna hittade man 184 dokument som var säkerhetsklassade, varav 25 dokument var märkta "topphemliga", enligt vittnesmålet. "Det finns sannolika skäl att tro att ytterligare dokument som innehåller sekretessbelagda uppgifter som rör det nationella försvaret [...] för närvarande finns på adressen", står det i dokumentet. Enligt FBI-agenten fanns också skäl att tro att man skulle finna bevis för hindrande av rättvisa på platsen. Dokumentet offentliggjordes på order av domaren Bruce Reinhart efter att medier har gått till domstol och begärt ut handlingen, med hänvisning till det stora allmänintresset. Det hör annars till ovanligheterna att liknande dokument offentliggörs i det här skedet av utredningen. svt 220827.
Trumps skryt: Har hemliga uppgifter om Macrons sexliv. USA:s expresident Donald Trump har flera gånger skrutit om att han har uppgifter om den franske presidenten Emmanuel Macrons sexliv. Det uppger källor för Rolling Stone. Trump ska även ha påstått att han kommit över vissa av uppgifterna genom underrättelsearbete. En av källorna påpekar dock att det kan vara svårt att veta när expresidenten ljuger och när han talar sanning. På listan över dokument som beslagtogs av FBI under räden mot Trumps lyxhus Mar-a-Lago finns en artikel med titeln "Information om: Frankrikes president". Det är dock oklart om det dokumentet har med Macrons privatliv att göra. Frankrike har inte begärt mer info om dokumenten som beslagtagits under räden. Tidigare Hillary Clinton-anställd: Information om Macron kan vara användbar för Putin. Omni 220830.
Topprepublikan: Kommer bli upplopp om Trump åtalas. Om expresidenten Donald Trump åtalas i samband med FBI-räden mot Mar-a-Lago kommer upplopp bryta ut på de amerikanska gatorna, säger den republikanske senatorn Lindsey Graham, enligt Washington Post. "Det finns en dubbelmoral när det gäller Trump," säger han. Grahams uttalanden har kritiserats för att vara "skamliga" och "oansvariga". Vita husets pressekreterare Karine Jean-Pierre har varnat för "farliga kommentarer" från "extrema republikaner", dock utan att peka ut Graham specifikt. Kritiker oroas för att Grahams kommentarer kan leda till det våld han varnar för. Graham upprepade Republikanernas kritik mot FBI:s hanterande av Hunter Biden. Senatorn har kallats till rätten i samband med utredningen kring Trumps agerande efter valet 2020. Omni 220830.
USA:s justitiedepartement: Dokument gömdes från oss. Det amerikanska justitiedepartementet säger att man upptäckt försök att hindra utredningen av de hemligstämplade dokument som FBI beslagtog i Donald Trumps fastighet Mar-a-Lago, rapporterar AP. I en 36-sidig skrivelse till domaren lägger departementet fram sin hittills mest detaljerade beskrivning av anklagelserna. "Regeringen [...] framtog bevis för att regeringsdokument sannolikt doldes och förflyttades från förrådsrummet och försök gjordes sannolikt att hindra regeringens utredning." I skrivelsen har justitiedepartementet också bifogat en bild som föreställer hemligstämplade dokument som hittades på Mar-a-Lago. Departementet: Trumps advokater ljög om var vissa dokument befann sig. Bilden visar dokument som beslagtagits från det så kallade "45 office". Ett av dokumenten hade markeringen "hemliga mänskliga källor". Omni 220830.
Dokumenten hos Trump var för hemliga för FBI. När FBI genomförde räden i Trumps bostad Mar-a-Lago den 8 augusti hittades säkerhetsklassade dokument som var så pass hemliga att FBI-agenterna som genomförde räden själva inte fick titta på vad de hade hittat, skriver Washington Post. Det framgår i en skrivelse från det amerikanska justitiedepartementet att ett antal åklagare och FBI-agenter först behövde ges ytterligare säkerhetsklassning innan de kunde gå igenom vissa av dokumenten som de beslagtagit. Vissa dokument var märkta "top secret" och några av dokumenten innehöll känslig information från hemliga källor. Departementet säger att de misstänker att Trump och hans medarbetare undanhållit och gömt vissa dokument. Trump säger själv att han har fullt ut samarbetat med myndigheterna och att de fått allt material. DOJ menar att dokument sannolikt gömts för att hindra utredningen. Departementet: Trumps advokater ljög om var vissa dokument befann sig. Omni 220831.
Åklagare: Trump försökte gömma hemligstämplade dokument. Det amerikanska justitiedepartementet har offentliggjort en ny skrivelse om tillslaget i Donald Trumps bostad Mar-a-Lago i Florida. Den bekräftar att hemligstämplade dokument troligen gömdes under FBI:s husrannsakan i expresidentens bostad - och att försök gjordes för att hindra FBI:s personal. Under FBI:s razzia tidigare i augusti hindrades säkerhetstjänsten från att söka igenom en förvaringsbox och ”försök gjordes troligen för att förhindra regeringens utredning” under tillslaget. Det fastslår nu en ny skrivelse från justitiedepartementet. Skrivelsen presenterar de starkaste bevisen hittills för att USA:s tidigare president Donald Trump medvetet ska ha försökt gömma hemligstämplat material. Den 8 augusti genomförde FBI en razzia mot ex-presidentens bostad där man hittade mer än 100 säkerhetsklassade dokument. Totalt har 320 hemlighetsstämplade dokument beslagtagits, varav över hundra av dessa beslagtogs i razzian. I den nya skrivelsen bifogas en bild inifrån från Mar-a-Lago där några av de hemliga dokumenten ligger utspridda på ex-presidentens golv. Nu säger justitiedepartementet att Donald Trump och hans administration har försökt hävda ett “felaktigt och ofullständigt narrativ” som sitt försvar. Trump själv har begärt att högsta domstolen ska tillsätta en så kallad "special master" i utredningen. En special master är en tredjeparts-advokat som tillsätts av domstol för att övervaka särskilda delar av ett domstolsfall. Om en sådan skulle tillsättas i utredningen skulle denna ha möjlighet att ta del av bevisningen och plocka bort det det beslagtagna materialet som omfattas av tystnadsplikt mellan klient och advokat. Det senaste avslöjandet tros kunna stå i vägen för Donald Trumps möjlighet att få tillgång till en special master, då skrivelsen visar hur han misslyckats med att lämna tillbaka dussintals hemligstämplade dokument - även efter att hans advokat meddelat att allt material återlämnats. I anmälan skriver åklagaren att “regeringen presenterat bevis för att dokument från regeringen sannolikt gömts eller tagits bort från förråden” som ett försök att hindra regeringens utredning. "Skrivelsen inkluderar bevis som antyder att lådor som tidigare fanns i rummet inte återlämnats innan advokatens granskning," skriver åklagaren. svt 220831.
Lista över beslagtagna objekt i Trump-räd offentliggjord. En inventarielista över de objekt som beslagtogs i FBI-räden mot Donald Trumps residens Mar-a-Lago har offentliggjorts. Det handlar om tusentals dokument, men också om inventarier märkta som gåvor och kläder. Trump förvarade sekretessbelagda dokument blandat med personliga ägodelar i de lådor som beslagtogs av FBI tidigare i sommar. Det framgår av den inventarieförteckning som det amerikanska justitiedepartementet släppte under fredagen. En av de 33 beslagtagna lådorna innehöll dokument märkta som "konfidentiella", "hemliga" och "topphemliga" blandat med ett hundratal tidskrifter, tidningar och pressartiklar, skriver CNN som publicerat inventarielistan i sin helhet. Andra lådor innehöll säkerhetsklassade dokument blandade med pressklipp, klädesplagg och gåvor. Av dokumentet framgår också hur många dokument av de olika säkerhetsklasserna som beslagtagits. Det handlar om 18 dokument märkta som topphemliga, 54 dokument märkta som hemliga och 31 dokument märkta som konfidentiella. FBI beslagtog också 48 tomma mappar med säkerhetsklassad märkning, rapporterar CNN. Av den sedan tidigare offentliggjorda ordern om husrannsakan framgår att FBI bland annat utreder brott mot spionerilagen. Misstankarna gäller inte direkt spioneri, utan insamlande, spridande eller förlust av hemligstämplat material. Trumps advokater menar att de aktuella dokumenten inte längre är hemligstämplade. Detta då Trump själv ska ha lyft säkerhetsklassningen innan han lämnade Vita huset. svt 220902.
Nya uppgifter om razzian: Hemliga dokument låg blandade med kläder. FBI hittade bland annat tomma mappar som var märkta med hemligstämpel när de genomsökte tidigare presidenten Donald Trumps hem Mar-a-Lago förra månaden. Det framgår när justitiedepartementet nu gått ut med mera detaljerade uppgifter om vad som påträffades, rapporterar Sky News. Det framgår också att hemligstämplade dokument låg i samma kartonger som tidningsklipp, böcker och kläder, skriver Politico. En brottsutredning har öppnats för att undersöka om brott har begåtts när det hemligstämplade materialet fördes till Mar-a-Lago. FBI genomsökte Mar-a-Lago 8 augusti. Materialet fördes till Mar-a-Lago under Trumps sista dagar som president. Ett 30-tal lådor med dokument hittades. Trumps team har inte kommenterat uppgifterna. 10 000 dokument togs i beslag. FBI utreder möjliga brott mot tre federala laga. Omni 220902.
Analyser: Talet visar hur FBI-räden har skakat om USA. Joe Bidens tal natten till fredag visar hur FBI-räden mot Mar-a-Lago har skakat om amerikansk politik, skriver DN:s Karin Eriksson i en analys. Från att inte ha velat nämna Donald Trump vid namn går USA:s president plötsligt rakt på sak när han säger att ex-presidenten och hans anhängare står för extremism som hotar landet. Enligt Eriksson är det ett resultat av att FBI:s razzia mot Trumps residens har stärkt ex-presidentens ställning. Anhängare har slutit upp bakom honom och "stora donationer väller in i Trumps kampanjkassor", skriver hon. Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg beskriver nattens tal som fullt av dramatiska formuleringar. "Biden beskrev det som att USA står inför ett ödesval och talade om en kamp mellan ljus och mörker, där Trump-anhängarna står för mörkret", säger hon. Det var anmärkningsvärt att Biden valde att ta upp Trumps anhängare på det här sättet, skriver Washington Posts Amber Phillips i en analys. I vanliga fall brukar han ducka från att prata om Trumps anhängare. Karin Eriksson: FBI-räden har gynnat både Trump och Biden. Omni 220902.
Ex-ministern: Inga skäl för Trump att ha dokumenten. Nära 11 000 regeringsdokument- och fotografier hittades under FBI:s razzia i Donald Trumps hem Mar-a-lago i början av augusti, rapporterar Reuters. I en intervju med Fox News säger Bill Barr, tidigare justitieminister i Trumps administration, att det inte finns några legitima skäl för Trump att ha hemligstämplade handlingar i sitt hem. Trump har själv hävdat att han lyfte hemligstämpeln för de dokument som var klassade som hemliga innan de fördes till Mar-a-lago, men detta ifrågasätter Barr. "Dels för att jag anser att det låter väldigt osannolikt och dels för att om han stod framför en massa kartonger med dokument utan att riktigt veta vad de handlade om och sa att 'nu häver jag hemligstämpeln för allt det här', vore det ett sådant övergrepp och visa på sådan ansvarslöshet att det nästan är värre än att ta dokumentet," säger han i intervjun. Flera mappar med hemligstämpel hittades tomma. Materialet fördes till Mar-a-Lago under Trumps sista dagar som president. Omni 220902.
Trump till attack mot Biden: "Mest hatfyllda någonsin." Den amerikanske expresidenten Donald Trump gick under natten till attack mot Joe Biden, efter att den nuvarande presidenten beskrivit Trumpanhängare som extremister. Det rapporterar AFP. "Det var det mest onda, hatfyllda och splittrande talet som hållits av en amerikansk president," sa Trump under ett kampanjtal i delstaten Pennsylvania. Talet var Trumps första publika framträdande sedan FBI-räden mot lyxresidenset Mar-a-Lago. Mer än 11 000 dokument beslagtogs under tillslaget. Joe Biden talade tidigare i veckan (2 september). Talet var en del av ett kampanjmöte för republikanska kandidater i delstaten. Omni 220904.
Hemligt dokument om kärnvapen fanns hos Trump. Ett av de säkerhetsklassade dokument som hittades vid FBI:s husrannsakan hemma hos Donald Trump ska ha innehållit information om ett annat lands kärnvapenförmåga, rapporterar Washington Post. Enligt tidningen, som hänvisar till flera källor, ska vissa av de handlingar som fanns i expresidentens residens Mar-a-Lago i Florida ha haft en så pass hög säkerhetsklassning att endast presidenten och hans absolut närmaste medarbetare hade behörighet till dem. Vad gäller dokumentet med informationen om främmande makts kärnvapen framgår det inte vilket land det gällde. Washington Post skriver att dokument av den här digniteten endast lämnas ut till regeringsanställda som har ett specifikt behov av att ta del av informationen. Det står inte klart var i Trumps hem, som också fungerar som medlemsklubb, det känsliga materialet hittades eller om man vidtagit några säkerhetsåtgärder för att skydda det. Vid razzian i bostaden tog FBI med sig 33 lådor med material. De innehöll mer än 100 hemligstämplade dokument. Bland annat fanns sådana på Trumps kontor. Av den offentliggjorda ordern om husrannsakan framgår att FBI utreder möjliga brott mot tre federala lagar, varav det allvarligaste faller inom spionerilagen. Misstankarna gäller inte direkt spioneri, utan insamlande, spridande eller förlust av hemligstämplat material. Trump har sedan tidigare hävdat att tillslaget var politiskt motiverat. I måndags beviljade en federal domstol hans begäran om att en särskild oberoende utredare ska utses för att granska omständigheterna kring razzian. svt 220907.
Källor: Trump förvarade dokument om annat lands försvar och kärnvapen. Under tillslaget mot expresidenten Donald Trumps residens Mar-a-Lago hittades dokument om ett annat lands försvars- och kärnvapenförmåga. Det uppger källor för Washington Post. Enligt källorna ska flera av dokumenten vara så pass hemliga att flera av landets försvarschefer inte kände till dem. Andra dokument med samma sekretessgrad förvaras vanligt vis på en betydligt säkrare plats. Varken Trump eller FBI har kommenterat uppgifterna, och det framgår inte vilket land det handlar om. Dokumenten hittades mer än 18 månader efter att Donald Trump lämnade Vita huset. Mer än 11 000 dokument och fotografier hittades av FBI. Utredningen om dokumenten kan ta månader eller år. Omni 220907.

Biden vinner i domstol - häver Trumps flyktingpolicy. USA river upp bestämmelsen som de senaste tre åren krävt att asylsökande från Mexiko måste stanna på andra sidan gränsen, medan deras ansökningar behandlas, skriver flera nyhetsbyråer. Tillkännagivandet kom bara timmar efter att en domstol avgjort att president Joe Biden kunde skrota rutinen. Den så kallade "Remain in Mexico"-policyn, infördes under Donald Trumps styre och var ett svar på att tiotusentals latinamerikaner sökte sig till USA för ett bättre liv. Farhågan var stor att de utsatta skulle utsättas för brott i väntan på asylbeskeden, i synnerhet som de hänvisades till gränsstäder som USA varnade sina egna medborgare från att vistas i. Sedan införandet har också minst 1 544 asylsökande utsatts för våldtäkt, tortyr, kidnappning eller andra allvarliga övergrepp, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch. Att beslutet kom nu, beror på att ledande republikaner motsatt sig en skrotning och gått till domstol i försök att återinföra policyn. 200 000 migranter har stoppats vid den amerikanska gränsen sedan Biden blev president. Initiativet tvingade 65 000 icke-mexikanska asylsökande att vänta i farliga miljöer. Homeland Security: Ingen kommer längre visas ut till Mexiko i väntan på besked. Beslutet om den upphörda policyn väntas vara genomförd "de närmaste dagarna". Omni 220809.

Biden undertecknar ny chiplag - tar upp kampen mot Kina. President Joe Biden har undertecknat en ny lag som innebär att Vita huset satsar 280 miljarder dollar, drygt 2 800 miljarder kronor, på inhemsk tillverkning av halvledare och på forskning, skriver flera medier. Kongressen röstade förra månaden igenom bipartisanförslaget "Chips and science act" med bred marginal i båda kamrar, noterar Market Watch. Drygt 52 miljarder dollar ska stödja den inhemska chipproduktionen, skriver AFP. Initiativet ska främja de amerikanska halvledarbolagens kamp mot storsatsande Kina, skriver Reuters. Förslaget vann med 64-33 i senaten och 243-187 i representanthuset. Biden: Ska vinna den ekonomiska kampen. Omni 220809.

Trump teg under förhöret: "Är en ogrundad häxjakt." Donald Trump vägrade att svara på frågor när han på onsdagen vittnade under ed inför New Yorks delstatsåklagare. I stället åberopade han det femte tillägget till konstitutionen. "En gång i tiden frågade jag mig själv: ’Om du är oskyldig, varför åberopar du då det femte tillägget?’" skriver Trump i ett uttalande och fortsätter: "Nu vet jag svaret på frågan. Du har inget val när din familj, ditt företag och alla människor i din omloppsbana har blivit måltavlor för en ogrundad, politiskt motiverad häxjakt." Fallet handlar om ex-presidentens företag, Trump Organization, som anklagas för att ha redovisat felaktiga värden på tillgångar och därmed vilselett långivare och skattemyndigheter. Omni 220810.
Trump besvarade en fråga - men lät bli att svara på 440. Vad heter du? Det var den enda fråga som Donald Trump besvarade när han på onsdagen satt i ett fyra timmar långt förhör med New Yorks delstatsåklagare. Det säger Trumps advokat Ron Fischetti till NBC News. En källa uppger för nyhetskanalen att Trump lät bli att svara på 440 frågor. Vid samtliga tillfällen åberopade han i stället det femte tillägget till konstitutionen, alltså rättigheten att inte svara på frågor som kan vara komprometterande. Förhöret handlade om ex-presidentens affärer inom bolaget Trump Organization. Trump nekar till brott och anser att hela fallet är politiskt motiverat. Han beskriver utredningen som "den största häxjakten i vårt lands historia". Från officiellt håll bekräftas inte hur många gånger Trump hänvisade till femte tillägget. Omni 220811.

Bidens klimatpaket godkänt i representanthuset. USA:s representanthus har godkänt president Joe Bidens massiva reformpaket värt motsvarande över 7 500 miljarder kronor, rapporterar amerikanska medier. Därmed har båda kongressens kammare gett grönt ljus till paketet, och nu återstår bara för presidenten att skriva under innan det vinner laga kraft. Paketet, en enorm politisk seger för Biden, syftar bland annat till att sänka utsläpp och minska kostnaderna för läkemedel. Det är den största investeringen i klimatarbetet i USA:s historia, och den största omvälvningen i amerikansk vårdpolitik sedan Obamacare, skriver New York Times. Representanthusets 220 demokratledamöter röstade för, och de 207 republikanerna röstade emot. Omni 220813.

Saudiska får 34 års fängelse för twittrande. En saudisk student vid universitetet i Leeds som återvände hem på semester har dömts till 34 års fängelse för att inneha ett Twitterkonto och retweeta saudiska dissidenter. Det skriver The Guardian. Salma al-Shehab, mor till två små barn, fick först ett treårigt straff för att ha använt en otillåten webbsida. Men en högre domstol skärpte på måndagen straffet till 34 års fängelse följt av 34 års utreseförbud ur Saudiarabien. al-Shehab är enligt The Guardian ingen ledande regimkritiker. Hon har 2 500 följare på Twitter och retweetar ibland krav på att politiska fångar i kungadömet skulle släppas. Kronprins Mohammed bin Salman har under senare tid särskilt förföljt Twitteranvändare. Saudiarabien har även haft en avlönad spion i Twitters organisation. Straffet kommer kort efter USA:s president Joe Bidens besök i Saudiarabien. Omni 220817.

Cheney efter förlusten: Överväger att utmana Trump. Republikanen Liz Cheney överväger att ställa upp i nästa amerikanska presidentval. Det berättar hon i tv-programmet NBC Today. "Det är något som jag funderar på och jag kommer att fatta ett beslut under de kommande månaderna,"säger hon. Beskedet kommer efter att Cheney, som är en uttalad Trumpkritiker, förlorade det republikanska primärvalet i Wyoming i natt. I ett tal under natten sa Cheney att hon ska göra allt i sin makt för att hålla expresidenten borta från Vita huset. Cheneys nederlag innebär att hon förlorar sin plats i kongressen. Cheney förlorade mot Harriet Hageman - en kandidat som handplockats av Trump. Gareth Evans: Trump-kritikern spränger republikansk "personlighetskult" efter nederlag.Chris Stein: Liz Cheney siktar på att bli en ledare för anti-Trump-republikanerna. Omni 220817.

Nära hälften av unga i USA brukar cannabis. 43 procent av amerikaner i åldern 19 till 30 uppger att de brukat cannabis det senaste året, visar en ny studie vid University of Michigan enligt Washington Post. Den rekordhöga siffran kan jämföras med 34 procent år 2016, och 29 procent 2011. Mer än 28 procent av de 5 000 deltagarna i studien hade brukat cannabis den senaste månaden, och över tio procent uppger sig vara dagligbrukare. Även användningen av LSD ökar till rekordnivåer - sex procent hade tagit det det gångna året. Däremot har användningen av MDMA sjunkit från 4,5 till 2,6 procent sedan 2020. Antalet som dricker alkohol minskar en aning. Cannabis är lagligt i 20 amerikanska delstater. Allt fler röker cannabis med e-cigaretter. Omni 220824.

Granskning: Handelsvolymer för bitcoin är fejkade. Hälften av handelsvolymen i bitcoin är sannolikt fejkad, visar en omfattande granskning från Forbes. Tidningen har analyserat transaktioner på 157 handelsplatser och konstaterar att 51 procent av handeln tycks vara fejkad. Skälet är utbredd så kallad "wash trading" som får handeln att se frekvent ut, trots att en handlare inte alls har ändrat sin position. Det kan exempelvis ske genom att en handlare säljer och köper samtidigt, och är ett sätt att få en viss typ av handel att se mer populär ut. Forbes konstaterar att sådan handel gör att den dagliga handelsvolym som rapporteras för bitcoin är kraftigt överdriven. I granskningen pekar tidningen också på att det inte finns ett etablerat sätt att beräkna volymerna och att sajter som CoinMarketCap, CoinGecko, Nomics och Messari alla har vitt skilda siffror över hur stor handeln är. Forbes uppskattar handelsvolymen för bitcoin till 128 miljarder dollar över en dag. Omni 220827.
Bitcoin föll under 20 000 dollar. Bitcoin föll på lördagen under 20 000 dollar för första gången sedan mitten av juli. Kryptovalutan tappade mark redan efter Fed-chefen Powells hökaktiga tal i går, noterar Reuters. Bitcoin nu är ner nära 60 procent från årshögsta nivån och drygt 70 procent från rekordet kring 69 000 dollar i oktober förra året. Som lägst handlades bitcoin kring 19 800 dollar på lördagskvällen. Vid 20.45-tiden låg valutan åter kring 20 000-dollarstrecket på ledande kryptobörser. Även ether tappade på lördagen. Följ kryptovalutorna här. Omni 220827.

USA: Kina planerar månbas - motiverar oss att agera. De senaste åren har Kina lyckats landa flera obemannade farkoster på månen, och landets alltjämt expanderande rymdplaner är en drivande faktor i USA:s Artemis-program. Det säger Nasa-chefen Bill Nelson, enligt New York Times. "Vi är oroliga att de skulle säga: 'Det här är vår exklusiva zon. Håll er borta'," säger Nelson, och fortsätter. "Så ja, det är en av sakerna vi tittar på." Nasa har tidigare sagt att USA planerar att börja bygga en månbas 2028, och redan på måndag planeras Artemis-programmets första testuppskjutning. Tillsammans med Ryssland hoppas Kina kunna inleda bygget av en gemensam månbas 2030. Omni 220828.

Trump förnekar problem för Truth Social: "Fake News". Den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump skriver i ett inlägg på sitt sociala medie-företag Truth Social att: "Fake news-medier är förkrossade över hur bra Truth går." Men även om användarna strömmar till tjänsten backar spac-bolaget, Digital World Acquisition, som ska ta Trumps bolag till börsen, enligt Forbes. Digital World Acquisition (DWAC) föll 9 procent vid Wall Streets öppning trots att Trump förnekat rapporter om företagets finansiella problem. Enligt Forbes har bolaget skulder på över 1 miljon dollar i obetalda avgifter till en leverantör. Spac-bolaget återhämtade delar av fallet och avlutade dagen med en nedgång på 4,9 procent. DWAC varnade för att Trumps popularitet påverkar Truth Social. Truth Social har rusat i popularitet sedan FBI:s husrannsakan. Omni 220829.

Livslängden i USA rasar - näst lägst i hela Amerika. Den förväntade medellivslängden i USA blir lägre och lägre, visar statistik från den amerikanska folkhälsomyndigheten enligt New York Times. Mellan 2019 och 2021 sjönk medellivslängden i USA från 80 år till 76 år. Men vissa grupper har sett ännu större tapp. Ursprungsamerikaners livslängd sjönk med sex år sedan 2020 - de blev i genomsnitt 65 år gamla 2021. USA har nu den näst lägsta medellivslängden av alla länder i Nord- och Sydamerika. Endast i Haiti lever man ett kortare liv än i USA. Experter menar att de låga siffrorna delvis kan förklaras av coronapandemin, men att bredare folkhälsoproblem till stor del också spelar in. New York Times skriver att invånare i USA lider av det forskare kallar "the US health disadvantage". Ett fenomen som inkluderar ett fragmenterat vårdsystem, dålig kost, brist på fysisk aktivitet, rökning, skjutvapenvåld och fattigdom - något som drabbar särskilt segregerade grupper. Senast livslängden bland ursprungsamerikaner var så här låg var 1944. Forskaren: "Resultatet från studien är tragiskt." Omni 220831.

Överraskande valförlust för Trumpfavoriten Palin. Alaskas förra guvernör Sarah Palin åkte på ett oväntat och svidande nederlag i ett extraval till den amerikanska kongressen på onsdagen, rapporterar flera medier. Den demokratiska kandidaten Mary Peltola fick 51,5 procent av rösterna och kommer därmed att representera Alaska i kongressen i två månader. Palin, som stöds av expresident Donald Trump, har chansen till revansch i november när det ordinarie kongressvalet hålls. Den som vinner då får en parlamentsplats ända fram till år 2025. Peltolas vinst är den senaste av flera vinster för demokraterna efter förändringen av abortreglerna. Peltola är den första ursprungsamerikanen som representerar Alaska i kongressen. Sarah Palin betraktas av vissa som en politisk föregångare till Trump. Sarah Palin var republikansk vicepresidentkandidat 2008. Omni 220901.

Gardells uppmaning: "Rara, fina Ulf - rädda dig!." Jonas Gardell beskriver SD som "hatets eget parti", efter förslaget att den som kommit ut som homosexuell ska få svårare att få asyl. Förslaget är ett av 30 i partiets nya rapport "Lägst invandring i Europa." På Expressens kultursida frågar författaren partiledarna för M, KD och L hur de kan fortsätta "göda monstret". "Snälla, rara, fina Ulf, gör det inte! Rädda dig!", skriver Gardell till M-ledaren. Han fortsätter med personliga uppmaningar till Ebba Busch och Johan Pehrson och summerar sedan: "Ta avstånd och ta avstånd nu! Medan tid är. Men det måste finnas en gräns." Gardell: "Det måste finnas någonting kvar i oss svenskar av hederlighet, respekt och... själ". Kommentar: Snälla, rara... Den gränsen har Jonas Gardell för länge sedan överskridit.

Trump: Överväger starkt att benåda alla från 6 januari. Den tidigare presidenten Donald Trump överväger "väldigt väldigt starkt" att fullt ut benåda de som deltog i stormningen av Kapitolium om han ställer upp i presidentvalet och vinner. Det sa han till den amerikanska radiokanalen Wendy Bell Radio natten till fredag, svensk tid. "Och jag menar full benådning med en ursäkt till många," sa Trump. Ex-presidenten gav ett liknande löfte under hans sista dagar som president, men benådade ingen innan han lämnade posten. Demokraten Zoe Lofgren kallar uttalandet "chockerande". Uttalandet gjordes samma dag som Biden i ett tal sa att "MAGA"-republikaner är ett hot mot demokratin. Ex-polis döms till tio år efter att ha stormat Kapitolium - strängaste straffet hittills Omni 220901.

Rekordmånga röker marijuana i USA - trumfar cigaretter. För första gången är andelen amerikaner som röker marijuana större än den andel som röker cigaretter, enligt en Gallupundersökning. Efterfrågan på cigaretter har minskat stort under de senaste årtiondena. I mitten av 1950-talet uppgav 45 procent av amerikanerna att de rökte cigaretter. I dag ligger den siffran på 11 procent. Samtidigt uppger 16 procent att de röker marijuana, vilket är den högsta siffran som uppmätts. Andelen som röker är den lägsta som uppmätts sedan Gallup började samla in uppgiften 1944. Marijuana är lagligt i någon form i 38 delstater i USA. Forskaren: Att röka cigaretter kommer med största sannolikhet att bli ännu mer ovanligt de kommande åren Omni 220904.

Analytiker spår "massiv kapitulation" i bitcoin. Bitcoinpriset står vid ett vägskäl och handlas strax under nyckelnivån 20 000 dollar på tisdagen. Flera bedömare ser ett kraftigt fall i korten, skriver Barron’s. "Med tanke på utsikterna för riskaptiten så ser det inget vidare ut på kort sikt," säger Oandas analytiker Craig Erlam. Naeem Aslam, analytiker på Ave Trade, säger att det faktum att bitcoinprisets dagliga intervall har smalnat av rejält indikerar att "en massiv kapitulation kommer". "Vi tror att denna kapitulation kan ske vilken dag som helst nu," säger han och tillägger att säljvågen kan bli så intensiv att bitcoinpriset faller till 12 000 dollar. Bitcoin har stått emot det senaste börsraset. Expert ser risk för "short squeeze" på kryptomarknaden. Följ bitcoinpriset här. Omni 220906.
Kryptomarknaden rasar - värd under 1 000 miljarder. Kryptovalutorna fortsätter att falla på onsdagen och hela marknaden är nu värd mindre än 1 000 miljarder dollar, skriver Bloomberg. Vid 13.15-tiden är de två största valutorna bitcoin och ether ner 6 respektive 10 procent för dagen. Bitcoinpriset har därmed rasat nära 60 procent sedan årsskiftet. Kevin Loo, investeringschef på IDEG, kopplar samman nedgångarna men den försämrade makromiljön och avtagande riskaptiten. "Bitcoin är under 20 000 dollar. Vi har varit här förut och det är troligt att vi faktiskt kan gå något lägre," säger han. Flera analytiker hyser samtidigt förhoppningar om att blockkedjan Ethereums stora uppgradering om några veckor kan locka nytt kapital till marknaden. Bitcoin handlas nära bottennivån för året. Följ bitcoinpriset här Omni 220907.

Obama tillbaka i Vita huset - efter Trumps vägran. Ex-presidenten Barack Obama och hans fru Michelle Obama har under onsdagskvällen återvänt till Vita huset där president Joe Biden har avtäckt deras porträtt, rapporterar amerikanska medier. "Barack och Michelle, välkomna hem," sa Joe Biden under ceremonin. "Det är skönt att vara tillbaka," svarade Barack Obama. Porträttet av Barack Obama, som målats av Robert McCurdy, föreställer honom ståendes framför en ljus bakgrund i svart kostym med grå slips. Den före detta första damen sitter på sitt porträtt, som målades av Sharon Sprung, i en röd soffa. Det är en tradition i USA att den sittande presidenten tackar sin föregångare genom att täcka av dennes porträtt. Under sin tid som president vägrade dock Donald Trump göra detta. Barack Obama beskriver Michelle som "fantastisk". Trump har aldrig förklarat varför han vägrade att hålla ceremonin. Det är ännu oklart när Trumps porträtt kommer avtäckas. Omni 220907.

Utbredd valförnekelse: En av tre republikaner tror på fusk. En dryg tredjedel av alla republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA förnekar att Joe Bidens valseger 2020 var legitim. Det visar en kartläggning av ABC-ägda FiveThirtyEight. Av 529 republikanska kandidater är det 196 som hävdar att valresultatet är ogiltigt. Ytterligare 62 kandidater har ifrågasatt resultatet, utan att helt förneka det. 112 kandidater har inte uttalat sig, och har heller inte velat svara på frågor. Endast 72 personer har accepterat resultatet i sin helhet. Omni 220908.

USA lättar på restriktionerna mot Huawei en smula. Det amerikanska handelsdepartementet har lättat en aning på de restriktioner man tidigare infört mot den kinesiska techjätten Huawei, och låter nu företaget få tillgång till viss krypteringsteknik. Det rapporterar Computer Sweden. The Register skriver att beslutet togs för att amerikanska företag sagt sig vara förvirrade kring om de behöver skaffa nya licenser innan de inleder samtal om standarder. Dessutom uppges USA oroa sig över att kinesiska företag i annat fall kan börja ta fram egna standarder, som främjar auktoritära regimer. Lättnaden rör viss krypteringsteknik. Amerikanska företag har uppgivit att restriktionerna leder till förvirring vid samtal om standarder. Omni 220909.

USA har lyckats ta tillbaka 317 miljoner från kryptotjuvar. Amerikanska myndigheter har i samarbete med blockkedjeanalysfirman Chainalysis lyckats ta tillbaka kryptovaluta till ett värde av motsvarande 317 miljoner kronor som stals i samband med hacket mot kryptospelet Axie Infinity i våras. Det rapporterar Engadget. Det handlar fortfarande bara om en bråkdel av de motsvarande 5,9 miljarder kronor som stals i samband med intrånget, som genomfördes av den Nordkorea-kopplade hackergruppen Lazarus Group. Men det är enligt Chainalysis första gången som man överhuvudtaget har lyckats ta tillbaka kryptopvaluta som stulits av en nordkoreansk hackergrupp. En mycket stor del av tillgångarna som Lazarus kom över i hacket uppges finnas kvar i blockkedjan, något som visar att det är svårt att flytta tillgångarna och konvertera dem till vanliga valutor, skriver Engadget. En bråkdel av de 5,9 miljarder som stals vid intrånget. Ändå en stor framgång. Omni 220909.

Nya restriktioner på chippexport från USA till Kina väntas. Den amerikanska regeringen förbereder nya restriktioner kring exporten av halvledarchipp och utrustning för chipptillverkning från USA till Kina. Det hävdar flera olika källor med insyn i saken, skriver sajten IT News. I somras antogs det nya paketet ”Chips and Science Act” som ska stärka USA:s konkurrenskraft med Kina på området. Dessutom vidtogs åtgärder för att strama åt exporten av avancerade grafikchipp till Kina, Hongkong och Ryssland till följd av ökade spänningar mellan USA och Kina, efter talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan förra månaden, skriver The Hill. The Hill har sökt det amerikanska handelsdepartementet, men har så här långt inte fått någon kommentar kring uppgifterna. Restriktionerna kan fortfarande komma att ändras. USA står idag för 12 procent av den globala produktionen av halvledarchipp. Omni 220912.

Trump varnar åklagare: Om ni åtalar blir det problem. Den förre amerikanske presidenten, Donald Trump, hotas av åtal för hur han hanterat sekretessklassat material. När han i dag gästade den konservativa radiovärden Hugh Hewitt, bedyrade han först sin oskuld, varpå han varnade åklagare för att driva fallet till domstol, skriver flera amerikanska medier. "Jag tror att om så sker, kommer det bli problem i det här landet av ett slag som vi aldrig tidigare har sett," sa han. På direkt fråga ville Trump inte specificera vad han menade med "problem", varpå radiovärden frågade om han med det inte riskerade att beskyllas för att återigen uppmana till våldsamheter. "Jag uppmanar inte till nåt, jag säger bara vad jag tror och jag tror inte att människor i det här landet skulle tolerera det." Uttalandet är en del i efterspelet till den husrannsakan som genomfördes i Trumps semesterbostad, Mar-a-Lago, den 8 augusti och där hemligstämplat material hittades. Trump har, till sitt försvar, hävdat att han hävt sekretessen för de aktuella dokumenten innan han avgått som president. Trumps advokater har krävt att en utomstående expert ska gå igenom handlingarna. Trump i radioprogrammet: "Jag har inte gjort något fel." Trump menar att han kan ställa upp i det kommande presidentvalet oavsett utgången i rättsprocessen. Omni 220915.

Trump om husrannsakan: "Ingen skam, ingen moral, inget samvete." Vid ett kampanjtal i Ohio riktade USA:s före detta presidenten Donald Trump hård kritik mot beslutsfattarna bakom FBI:s rannsakan av hans hem, där ett hundratal säkerhetsklassade dokument hittades. Han kallade också demokraten Nancy Pelosi galen i sitt tal. USA:s före detta president Donald Trump höll under lördagen ett tal i Youngstown, Ohio, där han kampanjade för Republikanerna inför valet till den amerikanska senaten i november. Han passade då återigen på att kalla rannsakan av hans bostad i Mar-a-Lago för en häxjakt. Det var i augusti i år som FBI genomsökte Trumps hem och beslagtog ungefär hundra säkerhetsklassade dokument. Trump riktade också hård kritik mot motståndare i det demokratiska partiet. "Tillsammans ska vi avsluta galna Nancy Pelosis karriär en gång för alla," sa han under kampanjtalet. Se delar av Donald Trumps tal i videon. svt 220918.<(p>

Biden "sjukt trött" på Liz Truss ekonomiska plan. Storbritanniens nytillträdda premiärminister Liz Truss säger att hon vill sänka landets företagsskatter och ta bort taket för företags bonussystem, rapporterar Sky News. Truss menar att en sådan politik skulle gynna hela befolkningen då rikedomarna kommer sippra ner till de ekonomiskt utsatta. Truss ekonomiska plan får mothugg från USA:s president Joe Biden. Han mötte under tisdagen Liz Truss och inför mötet skrev han att "trickle-down"-ekonomi aldrig har funkat. "Jag är sjukt trött på det", skriver han. Truss: "För att skapa ekonomisk tillväxt måste vi vara konkurrenskraftiga." Biden och Truss möttes i samband med FN:s generalförsamling i New York. Omni 220920.

Trump stäms för bedrägeri av New Yorks åklagare. Delstaten New Yorks åklagare Letitia James stämmer Donald Trump, hans familjeföretag och tre av hans vuxna barn för bedrägeri, rapporterar flera medier. Det rör sig om Ivanka Trump, Eric Trump och Donald Trump Jr. Trump och hans familj anklagas för att ha lurat och ljugit för försäkringsbolag och för de banker som lånat ut pengar till familjeföretaget. James anklagar Trump och hans familjeföretag för att ha brutit mot flera delstatslagar och även federala lagar. I det sistnämnda fallet har dock New York-åklagaren ingen mandat att åtala, utan de anklagelserna ska lämnas över till en federal åklagare för eventuell granskning. Trumpfamiljen stäms på 250 miljoner dollar. Åklagare vill se att Trump får näringsförbud i delstaten. Utredningen har pågått i tre år. Trumpfamiljen ska bland annat ha blåst upp värdet på tillgångar. Omni 220921.

Trump: Presidenten kan tänka bort hemligstämpling. USA:s förre president Donald Trump fortsätter att hävda att han tog bort hemligstämpeln på de många dokument som hittades i hans residens Mar-a-Lago, rapporterar Politico. I en intervju i Fox News-programmet "Hannity" pressades han på bevis på att han gjort det, vilket han hittills inte presenterat. "Det behöver inte finnas en process, vad jag förstår. Du är USA:s president, du kan ta bort hemligstämpeln genom att säga det, till och med genom att tänka det." Trump utreds av justitiedepartementet efter att FBI vid en räd på Mar-a-Lago upptäckt en mängd hemligstämplade – i vissa fall topphemliga – dokument som han tog med sig när han lämnade Vita huset. Trump: När jag lämnade Vita huset var hemligstämpeln borta. Omni 220922.

Mellanårsvalet i USA kan avgöra stödet till Ukraina. Det amerikanska stödet till Ukraina kan komma att påverkas av utgången i mellanårsvalet i november i år. Särskilt om det blir så att Republikanerna får majoritet i representanthuset, skriver Politico. Enligt sajten pågår en strid inom partiet, där två falanger har olika syn på hur den federala kassan ska spenderas. Politiker på den mer konservativa sidan har tidigare till exempel argumenterat för att biståndspengar används på bekostnad av inhemska frågor samtidigt som inflationen skenar. En anonym republikan som i maj röstade emot ett massivt amerikanskt stödpaket berättar att det då fanns partikollegor som berättade att de inte tänker rösta för liknande stöd i fortsättningen. Omni 220922. Kommentar: Det vore en katastrof för Ukraina och en hjälpande hand till Putin.

Riksarkiv: Saknas ännu dokumentation från Trump. USA:s riksarkiv saknar fortfarande en del av den dokumentation från tidigare presidenten Donald Trumps som borde ha överlämnats vid presidentskiftet. Det rapporterar Wall Street Journal. I ett brev till representanthusets granskande utskott skriver riksarkivet att elektronisk kommunikation mellan anställda i Vita huset har skett genom icke-officiella kanaler, utan att skickas vidare till de officiella kontona. Enligt lag är all korrespondens kring presidentens förehavanden offentlig och ska arkiveras. Mejl på privata konton ska kopieras eller vidarebefordras till officiella konton, skriver TT. Wall Street Journal har inte fått någon kommentar från Trumps krets. Arkivet har under ett års tid försökt få tag i dokumentationen som tillhör myndigheterna. Enligt riksarkivet har man fått det mesta materialet från Trumps administration men inte allt. Riksarkivet: "Vi vet att vi inte har allt vi borde ha." Omni 221002.

Ryska konsulatet i New York rödsprejat - ingen gripen. På fredagen vandaliserades Rysslands konsulat på Manhattan i New York. Röd färg täcker fasaden. Ingen misstänkt har gripits hittills under helgen, uppger polisen enligt Politico. Incidenten inträffade bara timmar efter att Rysslands president Vladimir Putin skrivit under en presidentorder om att formellt annektera fyra ukrainska regioner. Den förbipasserande pensionären Rosie Morse som bor i området sa till AFP att sprejfärgen på konsulatet "ser ut som ett konstverk". "Men syftet är att uttrycka våra känslor kring Putin, och jag kan inte säga att jag inte håller med." Romen Eaulin, en annan person som bevittnade den röda färgen, sa att det förvisso är vandalisering, men tillade att det också uttrycker vad människor i New York tycker om att Putin mördar människor. Polisen säger att man har kontakt med konsulatets personal. Omni 221002.

Åklagare: Oath Keepers ville se ett väpnat uppror. Vid stormningen av Kapitolium 2021 försökte ledarna för den högerextrema milisgruppen Oath Keepers med våld stoppa processen att bekräfta Joe Biden som ny president. Det menar åklagarna i det som beskrivs som det hittills mest högprofilerade åtalet gällande stormningen, skriver flera medier. Vid domstolsförhandlingar på onsdagen argumenterade åklagaren Jeffrey Nestler för att de fem åtalade, bland annat grundaren Stewart Rhodes, planerade för ett "väpnat uppror" i syfte att ha kvar Donald Trump som president. Det skriver Politico. Enligt USA Today menar åklagarna att ledarna med sin militära erfarenhet försökt "krossa den amerikanska demokratins historia", och att de förvarade vapen utanför Washington om våldsamheterna skulle gå ännu längre. Stewart Rhodes uppges ha haft en central roll då han "som en general" övervakat sina "trupper" som bröt sig in i byggnaden. Så var inte fallet alls, enligt advokaten Philip Linder, som menade att åklagarna utelämnat viktiga detaljer. "Ni måste vänta tills ni hört hela historien." Samtliga åtalade har nekat till anklagelserna. Försvaret lägger fram sina argument senare på måndagen. Kan dömas till 20 år för att ha konspirerat mot regeringen - åtalet gäller ytterligare tolv brottsrubriceringar. Ingen av de åtalade har fått tala inför juryn. Omni 221003.

Trump stämmer CNN på flera miljarder för förtal. USA:s tidigare president Donald Trump stämmer nyhetskanalen CNN för förtal, rapporterar Bloomberg. Domstolsdokument visar att han kräver skadestånd på minst 475 miljoner dollar, vilket motsvarar nästan fem miljarder svenska kronor. Trumps advokater hävdar att CNN försökt fläcka ner ex-presidentens rykte, bland annat genom att använda ord som "rasist", "rysk lakej", "upprorsmakare" och "Hitler". "Förutom att lyfta allt negativt om honom och ignorera allt positivt har CNN försökt använda sitt inflytande som 'pålitlig nyhetskälla' för att förtala målsäganden i syfte att sänka honom politiskt," står det i stämningsansökan. Stämningsansökan lämnades in i en federal domstol i Fort Lauderdale, Florida. CNN har ännu inte kommenterat stämningsansökan. Trump har hotat att stämma CNN tidigare. Omni 221003.

Rapport: Över 60 kliniker i USA har stoppat aborter. Minst 66 mottagningar i 15 amerikanska delstater har slutat utföra aborter sedan USA:s högsta domstol rev upp "Roe mot Wade" som garanterade aborträtten, skriver AP. Före beslutet fanns 79 abortmottagningar i delstaterna, medan siffran den 2 oktober var nere i 13, enligt organisationen Guttmacher Institute. Samtliga 13 kliniker ligger i Georgia. Statistiken inkluderar inte sjukhus och läkarmottagningar, men enligt organisationen genomförs de flesta aborter på abortmottagningar. I de andra 14 delstaterna, som de flesta ligger i södern," finns enligt rapporten inte en enda abortmottagning. Inskränkningarna innebär att många kvinnor nu måste resa långa sträckor för att genomföra en abort. Omni 221006.

Ny lag i Kalifornien kan sanktionera abort till födseln. Kaliforniens guvernör Gavin Newson har undertecknat en lag som devalverar barnets rättsskydd under de 28 första dagarna efter födseln. "Kalifornien har avskaffat skyddet för nyfödda", uppger kritiker och fruktar att spädbarnsmord nu riskerar att gå under radarn. Kaliforniens demokratiske guvernör Gavin Newsom undertecknade nyligen en lagändring som kan komma att hindra utredning av fall av spädbarnsdöd under de 28 första dagarna efter födseln. Lagen innebär nämligen att en ob­ducent inte per automatik ska undersöka dödsorsak när ett barn dör i en kvinnas mage under dessa första dagar. Syftet är att skydda abort­utövare och kvinnor som drabbats av missfall eller gör abort - även när aborten misstänks vara utförd så sent i graviditeten att den är olaglig, vilket i praktiken skulle kunna bli ända fram till födseln. Kritiker rasar mot guvernö­rens beslut och menar att det kan göra att spädbarnsmord går under radarn. "Syftet är att särskilt skydda abortutförare från civilrättsligt eller straffrättsligt ansvar när ett barn föds levande efter en misslyckad abort - och sedan lämnas att dö", skriver skribenten Olivia Summers på American Center for Law and Justice:s (ACLJ:s) webbsida. ACLJ beskriver det som särskilt allvarligt att den nya lagstiftningen förhindrar rättsläkare att undersöka dödsfall "relaterade till eller efter känd eller misstänkt självframkallad abort". "Kalifornien har avskaffat skyddet för nyfödda, åtminstone under de första 28 dagarna av deras liv", skriver sajten. Demokraten Buffy Wicks, en av politikerna bakom lagen, uppger dock enligt Los Angeles Times att myndigheter även fortsatt kan undersöka ett spädbarnsdödsfall ifall de finner skäl för det. Gavin Newsom har även rört upp känslor hos många kristna efter att ha bjudit in kvinnor från andra delstater i USA att komma till Kalifornien för att göra abort och kopplat detta till bibelversen i Markusevangeliet 12 som talar om att älska sin nästa som sig själv. "Även om det är motbjudande att sätta upp reklamtavlor [för abort] i andra stater går han [Gavin Newsom] ett steg längre in i ren ondska. Det värsta är att dessa skyltar citerar och förvränger Jesu Kristi ord för att främja dödandet av ofödda barn genom abort", skriver Jordan Sekulow, verkställande direktör på ACLJ, enligt CBN News. "Det är verkligen fruktansvärt. Guvernör Newsom vill göra Kalifornien till en fristad för abort," säger Greg Burt på California Family Council, enligt CBN News. Guvernören undertecknade även tolv andra lagförslag innehållande exempelvis förbud mot olika typer av efterforskning i syfte att förhindra aborter. "Guvernör Newsom har tagit på sig att vara aborternas ambassadör i Amerika", skriver Jordan Sekulow.
Abort i Kalifornien. Abort är i Kalifornien tillåtet fram till att fostret räknas som livsdugligt, vilket brukar räknas vid den 21:a eller 22:a graviditetsveckan. Lagen påminner därmed om svensk abortlag. Enligt den nya lagen kommer kvinnor som utför en abort längre fram i graviditeten - ända fram till födseln - kunna undvika att ställas inför rätta. Lagen kan de facto innebära att barn som dör efter födseln - under de första 28 dagarna - inte blir föremål för någon utredning. Världen idag 221007.

Aborträtt och brottslighet - här pumpas pengarna in. Reklampengarna visar vilken fråga partierna i USA tror ska fälla avgörandet för väljarna i mellanårsvalet, rapporterar NPR. För demokrater märks en ökning av medel som går in i annonser som handlar om abort - detta sedan högsta domstolen rev upp den nationella aborträtten i somras. I september har demokrater spenderat 73 miljoner dollar på tv-reklam för aborträtt nationellt sett. Det motsvarar omkring en tredjedel av de samlade satsningarna på politisk tv-reklam för partiet. På många håll i landet har de republikanska pengarna gått till annonser som anklagar Demokraterna för att driva en allt för svag kriminalpolitik. Enligt NPR:s analys har partiet lagt 40 miljoner dollar på att sända ut brottsrelaterade budskap i september. Tidigare i år la Demokraterna nästan inga pengar alls på abortrelaterade budskap. Omni 221011.

HD tar inte upp ärende om fosters rättigheter. Den amerikanska högsta domstolen kommer inte att ta upp ärenden som handlar om ifall ofödda foster ska räknas som personer och ha konstitutionella rättigheter, rapporterar Reuters. Frågan har överklagats till högsta domstolen av två kvinnor från Rhode Island, med uppbackning av en katolsk organisation. Kvinnorna vill att högsta domstolen prövar en dom på delstatsnivå som slagit fast att foster inte är att betrakta som personer i juridisk mening. Kvinnorna har tidigare å sina då ofödda barns vägnar drivit en rättsprocess mot delstaten där de anser att dess abortlagstiftning bryter mot konstitutionen. I och med beslutet från HD står delstatsdomen fast. Republikaner i flera delstater har lagt fram lagförslag som ske ge foster rättigheter. Omni 221011.

Justitiedepartement vädjar: Neka Trumps förfrågan. Det amerikanska justitiedepartementet har uppmanat högsta domstolen att neka en förfrågan som ex-presidenten Donald Trump har gjort om att låta en skiljedomare gå igenom de dokument som beslagtogs under FBI-räden mot Mar-a-Lago. Det rapporterar NBC News. Förfrågan rör endast de dokument som varit hemligstämplade, och utgör en relativt liten del av den totala dokumentmängden. I ett uttalande skriver myndigheten att Trumps förfrågan saknar skäl, och noterar att fallet rör "extraordinärt känsliga regeringsdokument". Talesperson: Har inga rimliga skäl. Totalt beslagtogs omkring 11 000 dokument, varav omkring 100 uppges vara hemligstämplade. Omni 221012.

Källor: Trump gav order om att flytta hemliga dokument - efter regeringens begäran. USA:s tidigare president Donald Trump bad anställda att flytta de hemligstämplade dokumenten till hans bostad i Mar-a-Lago efter att han mottagit en stämningsansökan från regeringen om att lämna tillbaka dem. Det uppger källor för Washington Post. Dessutom har FBI övervakningsbilder som bekräftar källornas påstående, vilket tillsammans med vittnesmålen kan utgöra viktiga bevis i utredningen mot Trump, skriver tidningen. En anställd som jobbade på Mar-a-Lago uppges medverka i utredningen med justitiedepartementet och har hörts flera gånger, enligt källorna. Flera vittnen har uppgett för FBI att man försökt prata med Trump för att få honom att samarbeta med nationalarkivet och justitiedepartementet, men utan resultat. I våras ska han ha ilsknat till och anklagat de anställda för att ha "ställt till det". "Det är mina dokument," uppges ex-presidenten ha sagt. En talesperson för Trump anklagar USA:s president Joe Biden för att använda brottsbekämpningen som ett politiskt vapen och kallar allting för en bluff. Varken justitiedepartementet eller FBI har velat kommentera uppgifterna. FBI har beslagtagit 103 hemligstämplade dokument från den tidigare presidentens lyxresidens. Tillsammans kan vittnesmålen och övervakningsbilderna utgöra ett av de starkaste bevisen mot Donald Trump. Det var den 8 augusti som Trumps hem genomsöktes och 11 000 dokument beslagtogs. Omni 221013.
Trumps talesperson: Biden har skapat en dokumentbluff. Taylor Budowich, talesperson för Donald Trump, anklagar Bidenadministrationen för att "ha tillverkat en dokumentbluff i ett desperat försök att behålla den politiska makten", skriver Washington Post. Detta efter att flera källor uppgett för tidningen att Trump bad anställda flytta de hemligstämplade dokumenten till hans bostad i Mar-a-Lago efter att ex-presidenten mottagit en stämningsansökan från regeringen att lämna tillbaka dem. "Alla andra presidenter har fått tid och hänsyn när det gäller administrationen av dokument," säger han och anklagar justitiedepartementet för att läcka "missvisande och falsk information" till media. Vittnesmålen - som dessutom styrks av bilder från kameraövervakning - kan bli ett av de starkaste bevisen mot Trump i utredningen kring dokumentet. Ex-presidenten misstänks bland annat för att potentiellt ha brutit mot lagen om spioneri. Omni 221013.
6 januarikommittén kräver att Donald Trump vittnar. 6 januarikommittén kallar USA:s tidigare president Donald Trump att vittna under ed om vad han visste om stormningen av Kapitolium 6 januari 2021. Beslutet fattades under en enhällig omröstning under torsdagen. "Vi är skyldiga att försöka få svar direkt från mannen som startade allt detta. Varje amerikan har rätt att få dessa svar," säger republikanen och kommitténs vice ordförande Liz Cheney enligt AP. Cheney: Inget av det här skulle ha hänt utan honom. Omni 221013.
Trump: Varför väntade de till det bistra slutet? USA:s tidigare president Donalds Trump ställer sig frågande till varför han inte kallats att vittna inför 6 januari-kommittén tidigare. Det skriver han på sin egen medieplattform Truth Social. "Varför väntade de till det bistra slutet, till de sista ögonblicken av deras sista möte?" skriver Trump. Samtidigt sågar han kommitténs arbete och menar att dess granskning av stormningen av Kapitolium i januari 2021 splittrat det amerikanska folket ytterligare. Alla nio i kommittén röstade för att kalla Trump att vittna under ed om attacken. Omni 221014.
Nancy Pelosi i video: Jag vill ge Trump en snyting. I samband med 6 januarikommitténs möte sent på torsdagen publicerade CNN en ny video från stormningen av Kapitolium 2021, som visar hur politiker söker skydd och ringer efter hjälp. Videomaterialet är filmat av Pelosis dotter, dokumentärfilmaren Alexandra Pelosi, och är en del av en kommande dokumentär på HBO. I videomaterialet hörs Pelosi bland annat säga att hon hoppas att Donald Trump ska dyka upp, så att hon kan ge honom en snyting. "Jag har väntat på det här. Jag kommer slå till honom och om jag hamnar i fängelse kommer jag att vara glad," säger hon i videon. En nedklippt version av videomaterialet visades upp av kommittén. Pelosis kommentar fälldes efter att Trump hållit tal. Omni 221014.

Sju av tio amerikaner anser att demokratin är hotad. Sju av tio amerikanska väljare anser att demokratin i USA är hotad, visar en undersökning från Siena College som New York Times rapporterar om. Men samtidigt säger bara sju procent att frågan om hoten mot demokratin är USA:s främsta problem just nu. En majoritet av båda partiernas väljare pekar ut det andra partiet som ett allvarligt hot mot demokratin. Samtidigt anser en klar majoritet att dagens lagar och regler är tillräckliga för att komma tillrätta med problemet. Bara en liten minoritet anser att våld kan behövas för att skydda demokratin. 71 procent av de republikanska väljarna och 12 procent av de demokratiska säger sig kunna rösta på en kandidat som sagt sig tro att presidentvalet 2020 avgjordes genom fusk. Bara fyra procent säger anser att konspirationsteorin Qanon är trovärdig. 21 procent säger sig sakna förtroende för det stundande mellanårsvalet. Omni 221018.

Donald Trump har vittnat i förtalsmål om våldtäkt. USA:s tidigare president Donald Trump har vittnat i ett förtalsmål som har sin bakgrund i anklagelser om att han våldtagit E Jean Carroll, en tidigare skribent för magasinet Elle. Hon uppgav i en bok 2019 att Trump våldtog henne på ett lyxigt varuhus på Manhattan i New York på 90-talet, något som Trump har sagt är en "fullkomlig lögn". Carroll menar att Trumps uttalanden har skadat hennes rykte och har stämt ex-presidenten. Carrolls advokater ska ha frågat ut Trump under onsdagen men vad som sades är inte känt, skriver AP. Trump har i ett tidigare uttalande sagt att han "inte vet vem den här kvinnan här". En domare avslog Trumps senaste försök att avstyra utfrågningen. Trumps juridiska team har jobbat i åratal för att dra ut på processen. Enligt Trump har kvinnan ljugit för att skapa uppmärksamhet kring sin bok. Omni 221019.

Källor: Trump överväger att låta FBI komma tillbaka. Ex-presidenten Donald Trumps juridiska team överväger att låta federal polis återvända till Mar-a-Lago i Florida och genomföra en övervakad genomsökning av bostaden. Det uppger källor för CNN. Justitiedepartementen bedömer att Trump ännu inte har levererat på kravet att återlämna alla hemliga dokument och att material som borde vara i myndigheternas ägo fortsatt saknas. CNN skriver att en del personer i Trumps inre krets är tveksamma till om det verkligen finns några dokument kvar efter FBI:s tillslag i augusti där 22 000 sidor beslagtogs. Att låta agenter komma tillbaka till lyxresidenset, sannolikt med Trumps egen advokat närvarande, beskrivs som ett av flera alternativ som övervägs när teamet försöker skydda expresidenten från juridiska konsekvenser. Rättsprocesserna hopar sig för Trump - kan slå in på en mindre offensiv väg i relation till departementet. Skulle innebära ett radikalt skifte i Trumps strategi. Omni 221020.

Trump kallad att vittna om 6 januari-stormningen. USA:s förre president Donald Trump kallades på fredagen att vittna inför representanthusets särskilda kommitté som utreder stormningen av Kapitolium, skriver kommittén i ett pressmeddelande. Senast den 4 november ska Trump lämna in en rad dokument, och den 14 november ska han avlägga ett videofilmat vittnesmål bakom stängda dörrar som senare kan komma att offentliggöras. "Vi har överväldigande bevis, inklusive från tiotals av dina tidigare medarbetare, för att du personligen orkestrerade [...] ett försök att omkullkasta presidentvalet 2020 och hindra fredlig maktöverföring," skriver kommittén i ett brev till Trump. Oklart om Trump kommer följa uppmaningen. Har mottagits av Trumps advokater. Trump riskerar åtal om han inte vittnar. Omni 221022.

Båda partierna varnar: De kommer "förgöra USA". Inför mellanårsvalet i USA uppger 80 procent av både demokrater och republikaner att det andra partiet utgör ett hot och kommer förgöra USA om det vinner. Det visar en opinionsundersökning av NBC. Enligt undersökningen vill 47 procent av de tillfrågade se en demokratisk majoritet i kongressen, och 46 en republikansk majoritet. Demokraterna har ett klart övertag hos svarta väljare, unga väljare, latinamerikaner och kvinnor. Republikanerna är starkast bland vita väljare, män, och särskilt vita väljare utan högre utbildning. Omni 221024.

Fler hbtq-kandidater än 2018 - hoppas bli historiska. Fler än 600 kandidater i det amerikanska mellanårsvalet är queera, homosexuella eller trans - vilket är en ökning från 432 kandidater 2018. Det rapporterar NBC. Nyhetssajten lyfter fram flera kandidater som kan bli historiska om de vinner sina val. Oregons och Massachusetts Maura Healey kan båda bli USA:s första lesbiska guvernörer. Samtidigt ökar antalet hbtq-väljare i landet. 2030 väntas gruppen utgöra en sjundedel av väljarna, skriver Politico. Flera av kandidaterna kan bli förste hbtq-person att väljas i sina delstater. Även antalet hbtq-väljare har ökat. Omni 221024. Kommentar: Hur många procent är demokrater av kandidaterna? 100 procent?

Trumps toppadvokater kan tvingas vittna om 6 januari. Det amerikanska justitiedepartementet har bett en federal domare att tvinga två av Donald Trumps toppadvokater att vittna om stormningen av Kapitolium den 6 januari. Det rapporterar New York Times. Förhoppningen är att advokaterna Pat Cipollone och Patrick Philbin ska berätta vilka juridiska råd de gett Trump dagarna innan 6 januari, och under själva stormningen. Cipollone och Philbin frågades ut tidigare i månaden, men avböjde då att svara på flera av juryns frågor. En del av en pågående juridisk strid bakom kulisserna. Trump har kämpat för att tidigare rådgivare ska slippa vittna. Lisa Rubin: Tidigare Trumprådgivaren Hope Hicks utfrågning kan bli viktig. Omni 221026.
Källor: Rådgivare till Trump har pratat med kommittén. Under tisdagen uppges Donald Trumps rådgivare Hope Hicks ha hörts av 6 januari-kommittén, uppger källor för NBC. Hicks jobbade nära Trump i flera olika roller under hans tid som president, och lämnade vita huset sex dagar efter stormningen av Kapitolium. Innan dess hade hon bland annat jobbat med Trumps presidentkampanj och Ivanka Trumps klädmärke. Hicks har tidigare vägrat svara på frågor när hon vittnade innanför stängda dörrar 2019. Hicks sågs som en av Trumps närmsta. Kommittén som utreder händelserna 6 januari har signalerat ett fokus på Trump själv. Kommittén har inte velat kommentera uppgifterna. Omni 221026.

USA vände till tillväxt - BNP steg 2,6 procent. Efter två kvartal i rad med krympande tillväxt studsade USA:s ekonomi tillbaka i det tredje kvartalet. BNP ökade med 2,6 procent i beräknad årstakt. Väntat var en uppgång på 2,4 procent, enligt Trading Economics analytikerenkät. Wall Street Journal skriver att siffrorna ger en indikation på hur den amerikanska ekonomin fungerar vid hög inflation och stigande räntor. Dow stiger i förhandeln på Wall Street och CNBC skriver att rapporten lugnade investerares recessionsoro. Omni 221027.

Trump uppmanar Brasilien: Rösta på Bolsonaro. USA:s förre president Donald Trump uppmanar brasilianerna att rösta på Jair Bolsonaro i söndagens presidentval, rapporterar AFP. "Rösta på president Jair Bolsonaro - han kommer aldrig svika er!!!" skriver han på sin sociala medieplattform Truth Social. Rivalen Lula da Silva kallar han en "radikal vänstergalning som snabbt kommer förstöra ert land". Det är inte första gången Trump uttalar sitt stöd för Bolsonaro - inför första rundan i valet kallade han honom "en av de största presidenterna i världen". Kallar valet "en stor dag för Brasilien". Human Rights Watch: Sociala medier i Brasilien klarar inte av desinformationen. I nuläget leder Lula da Silva i alla stora opinionsmätningar. Omni 221028. Kommentar: Vad är bättre, en vänstergalning eller en högergalning?
Bolsonaros väljare kräver att militären ingriper. Tusentals anhängare till Brasiliens avgående president Jair Bolsonaro demonstrerar runtom i landet för att militären ska ingripa, rapporterar brasilianska medier. "Militär intervention nu" och "All makt utgår från folket" är vanliga budskap på plakaten. Demonstranterna kräver att Bolsonaro ska få fortsätta vid makten, trots att han förlorade mot Lula da Silva i presidentvalet i söndags. Bolsonaro sa på tisdagen att "fredliga demonstrationer alltid är välkomna", något som många tolkat som en uppmaning, enligt AFP. Över hundra vägblockader i protest mot valresultatet fortsätter också runtom i landet. Demonstranter kräver att nyvalde presidenten Lula da Silva ska fängslas. Omni 221102.
Fängelse kan vänta en avgående Bolsonaro. På tisdagen godkände slutligen Jair Bolsonaro övergången till en ny regering, fortfarande utan att erkänna nederlag mot konkurrenten Lula da Silva, skriver AFP. Under valrörelsen förutspådde Bolsonaro själv att valet för hans del bara kunde sluta i antingen seger, död eller fängelse. De flesta analytiker verkar överens om att det sistnämnda är ett troligt scenario. Även om det kan komma att ta många år. Nästan omedelbart sedan han tillträdde presidentposten har Bolsonaro samlat på sig anklagelser från att sprida desinformation till brott mot mänskliga rättigheter. Över 150 gånger har han riskerat att ställas inför riksrätt men alltid lyckats undkomma. Men det kan mycket väl komma att förändras den 1 januari 2023 när han inte längre skyddas av sin presidentimmunitet - eller sina allierade i regeringen och underhuset. De flesta av processerna kring riksrätt gällde Bolsonaros hantering av coronapandemin. Omni 221102.
Analys: "Lulas vinst kan bli vändpunkt för klimatet." Lula da Silvas valseger i Brasilien har gett hopp om en bättre framtid för Amazonas. Den nya presidentens löfte om att stävja avskogning av regnskogen är avgörande för att nå de globala klimatmålen, skriver Denise Chow i en analys i NBC News. Dessutom har den nya presidenten lovat att återupprätta landets miljöinstitutioner och sätta upp nya mål för att minska utsläppen av växthusgaser. "Lulas seger kan vara den vändpunkt som miljöaktivister har väntat på", skriver hon. Andrew Freedman skriver i Axios att en nyckeluppgift för Lulas regering blir att stödja de icke-statliga organisationer som arbetar för att skydda Amazonas. "Med tanke på den nyvunna entusiasmen bland världsledare för att stoppa avskogningen kan Lula hitta partners som är villiga att lägga pengar och personal på uppgiften", skriver han. Omni 221101.

Ryan: Vi vet att vi skulle förlora valet med Trump. Donald Trump antydde i helgen att han har siktet inställt på Vita huset 2024, men partikamraten Paul Ryan är skeptisk till att en sådan kampanj skulle bli framgångsrik, rapporterar Yahoo Finance. "För att säkra segern vore det bättre för oss med en annan kandidat, eftersom vi vet att vi skulle förlora med Trump," säger Ryan, som var talman i representanthuset 2015-2019. Han pekar på att det finns många väljare i mindre amerikanska städer som sympatiserar med Republikanerna, men som drar sig för att rösta på Donald Trump. "Aldrig tidigare har mitt parti förlorat så mycket så snabbt som med Trump." Omni 221029.

Bitcoin mot plus efter månader av kräftgång. Bitcoin är på väg att lägga en plusmånad till handlingarna i oktober, efter en hyfsat lång period av kräftgång, noterar Bloomberg. Världens största kryptovaluta är upp 6,5 procent med ett par dagar kvar av månaden och handlas just nu runt 20 790 dollar, enligt data från Coin Marketcap. Den näst största kryptovalutan ether är upp 19 procent så här långt i oktober och handlas omkring 1 625 dollar. "Marknaden för digital tillgångar har visat tidiga tecken på att bryta sig loss från techsektorn." Omni 221029.
"Kryptomarknadens vinter börjar mer likna en istid." När kryptovalutan luna och dess tillhörande stablecoin terra kollapsade i våras, drog många investerare öronen åt sig. Sedan dess har det gått relativt knackigt för kryptomarknadens storheter bitcoin och ether. Det skriver Financial Times, som beskriver det som att "kryptomarknadens vinter" snarast liknar en istid efter stora uppsägningar i sektorn de senaste månaderna. Den relativt låga volatiliteten verkar ha fått spekulanterna att lämna fältet och kvar står alla så kallade "Hodl-are" - en förkortning för "Holding on for dear life", ungefär "håller i för allt man har". Enligt en uppskattning från Morgan Stanley har 78 procent av alla bitcoinenheter inte använts för några transaktioner de senaste sex månaderna, vilket är ett rekord, skriver tidningen. BOA-strategen: Bitcoin har inte fungerat som ett inflationsskydd eller värdeparkering alls de senaste åren. Omni 221029.

Ökad splittring om stödet till Ukraina bland republikaner. Under de första månaderna av den ryska invasionen ställde sig en klar majoritet av republikanerna bakom det stora amerikanska stödet till Ukraina - men de senaste veckorna har allt fler börjat ändra sig. Det skriver Washington Post. Tidigare i oktober meddelade Republikanernas ledare i representanthuset att partiet vill minska eller helt stoppa stödet om de tar över efter mellanårsvalet. JD Vance, som kandiderar till senaten från Ohio, säger att "pengakranen till Ukraina måste stoppas så småningom". Det finns dock en splittring i frågan, även inom partiet. Republikanernas ledare i senaten Mitch McConnell menar att det nuvarande stödet är otillräckligt, och har uppmanat Biden att erbjuda Ukraina mer. Partiveteraner mer positiva till stödet. Den senaste tiden har USA skickat inspektörer för att se hur stödet förvaltas. Omni 221101.
Allt fler republikaner vänder sig emot stöd till Ukraina. USA:s militära och finansiella stöd till Ukraina är på väg att bli en vattendelare inför nästa veckas mellanårsval, visar en ny opinionsundersökning från Wall Street Journal. 48 procent av Republikanernas väljare anser att USA gör för mycket för att hjälpa Ukraina, vilket är en rejäl uppgång från 6 procent i den förra mätningen. 81 procent av Demokraternas väljare uppger samtidigt att de stöttar ett utökat stöd till Ukraina. Den 54-årige republikanen Kelly Carpenter säger till tidningen att Ukraina behöver utkämpa sina egna strider. "Vi har så mycket som händer här - gränsen, brottsligheten, inflationen - vi måste ta hand om folket i vårt eget land." Omni 221103. Kommentar: De som vill att stödet till Ukraina måste stoppas vill att Ryssland måste vinna kriget.
Ledare: Republikansk seger vore en vinst för Putin. Ryssland är ett av flera teman på söndagens stora ledarsidor. En republikansk vinst i USA:s mellanårsval kan bli en seger för Vladimir Putin då det riskerar att betydligt minska det amerikanska stödet till Ukraina, skriver Isobel Hadley-Kamptz i DN. Partiet är kluvet - "traditionella försvarsvurmare" som senatsledaren Mitch McConnell står bakom stödet, medan Trump-anhängare sprider Putinliknande propaganda och vill dra in det, skriver hon. "Detta skulle kanske inte behöva betyda så mycket om inte den här extrema falangen i realiteten tagit makten över det republikanska partiet." Invasionen av Ukraina var inte ett svar på provokation från Nato eller EU - Ryssland har genom historien alltid drivits av en vilja att bestämma över sina grannländer med militär makt, skriver Adam Cwejman i GP. "Det spelar ingen roll om landets styrs av en tsar, generalsekreterare eller president. Territoriell expansion är ett fundament i världens till ytan största land och så har det varit alltsedan 1500-talet." Omni 221106.USA:s dolda taktik: Vill att Ukraina visar öppenhet för förhandlingar med Putin. USA vill att Ukraina skickar signaler om att landet är öppet för förhandlingar med Vladimir Putin. Det budskapet ska USA privat ha skickat till Ukraina, uppger Washington Post med hänvisning till en källa. Enligt källan ska det inte röra sig om ett försök från USA:s sida att "knuffa Ukraina till förhandlingsbordet". Snarare beskrivs det som en taktik för att få andra länder att stå fast vid stödet för Kyiv. "Det finns en sådan sak som Ukrainatrötthet hos en del av våra partners," säger källan. Tidningen skriver att president Volodymyr Zelenskyjs hårda nej till samtal med Putin har skapat oro i länder som drabbats hårt av stigande kostnader för mat och bränsle i spåren av kriget, bland annat delar av Europa, Afrika och Latinamerika. Ett tecken på hur komplex Bidenadministrationens position i Ukrainafrågan har blivit. USA:s utrikesdepartement säger att Kreml fortsätter att eskalera kriget. Stödet i USA:s kongress för Ukraina har också avtagit. Omni 221106.

Varannan amerikan tycker att ett tredje parti behövs. Över hälften av alla amerikaner tycker att det behövs ett tredje stort parti eftersom de tycker att Republikanerna och Demokraterna inte gör ett tillräckligt bra jobb. Det visar en studie från Pew Research som CNBC rapporterar om. Enligt Lee Drutman, statsvetare på tankesmedjan New America, kan just tvåpartisystemet vara en anledning till den ökade polariseringen i USA. "Om vi befinner oss i en situation där det ena partiet anser att det andra partiets vinst i valet skulle vara så katastrofalt för landet att vi kanske borde ingripa för att förhindra att det andra partiet vinner, då har vi inte längre någon demokrati," säger han. Vid en liknande studie 1994 tyckte 6 procent av det behövdes ett tredje parti. 61 procent av väljarna är negativt inställda till det republikanska partiet medan motsvarande siffra för Demokraterna var 57 procent. Omni 221104.

Republikansk rapport: FBI "politiserat" under Biden. Republikaner i det rättsliga utskottet i USA:s representanthus släpper i dag en 1 000 sidor lång rapport med anklagelser om att FBI och justitiedepartementet har ”politiserats” under Joe Bidens administration. Det rapporterar Axios, som även har publicerat materialet i sin helhet. Bland annat hävdar de republikanska politikerna att siffror för våldsam inrikesextremism har blåsts upp och att orättfärdig övervakning av amerikanska medborgare har skett, däribland av personer som kopplas till Trumps kampanj 2016. Rapporten hävdar också att anställda som inte hållit sig till Demokraternas ”vänsteragenda” rensats ut från FBI. Rapporten kan lägga grunden till en utskottsutredning som kan bli verklighet om Republikanerna tar makten i kongressen. Ta del av rapporten. Omni 221104.

FN:s rättighetschef skriver öppet brev till Musk. FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, Volker Türk, är oroad för Twitters framtid. I ett öppet brev till den nye ägaren Elon Musk skriver Türk att Musk har ett "enormt ansvar" med tanke på plattformens inflytelserika roll. Türk lyfter uppgifter om att Twitters hela avdelning för mänskliga rättigheter, samt alla utom två i AI-etikgruppen, fått lämna i samband med massuppsägningarna. Något som inte ser ut som en "uppmuntrande start", enligt Türk. "I korthet uppmanar jag dig att försäkra att mänskliga rättigheter är centrala för styrandet av Twitter under ditt ledarskap." Uppmanar till att upprätthålla yttrandefriheten och bekämpa desinformation. Musk har sagt att Twitters åtaganden för innehållsmoderering är oförändrade. Omni 221106.

Ryska troll vill påverka valet - ger sig på Ukrainastödet. Amerikanska analytiker har upptäckt en rad ryska påverkanskampanjer på nätet inför det amerikanska mellanårsvalet på tisdag, rapporterar New York Times. Syftet den här gången är bland annat att sprida misstro kring det amerikanska valsystemet och att kritisera USA:s stöd till Ukraina. "Det är tydligt att de försöker få dem att kapa stödet och pengarna till Ukraina," säger Alex Plitsas, tidigare Pentagonmedarbetare som nu arbetar för techbolaget Providence Consulting Group. Kampanjerna fungerar bland annat genom att falska ryskkopplade konton som utger sig för att vara arga amerikaner ger sig in i infekterade debatter på sociala medier. Måltavlorna är främst demokratiska kandidater i de jämnaste senatsvalen, exempelvis i Arizona och Pennsylvania, som kan bli helt avgörande för vilket parti som ska få kontrollen över senaten efter valet. Omni 221106.

Topprepublikan: Vinner vi ska Biden utredas. Republikanerna väntas enligt flera opinionsundersökningar vinna majoriteten av rösterna i tisdagens mellanårsval till det amerikanska representanthuset. Om så blir fallet kommer omfattande utredningar inledas mot president Joe Biden och hans regering, säger topprepublikanen, Kevin McCarthy, i en intervju med CNN. Republikanernas minoritetsledare i representanthuset, Kevin McCarthy, säger i en intervju med CNN att Biden kan komma att utredas om republikanerna vinner mellanårsval till det amerikanska representanthuset. Möjliga utredningar skulle kunna vara USA:s tillbakadragande från Afghanistan och ursprunget till coronapandemin. Han håller också dörren öppen för eventuella riksrättsförfarande, något som i första hand de mest extrema företrädarna i hans parti drivit. "Vi kommer aldrig att använda riksrätt i politiska syften," säger Kevin McCarthy, men understryker samtidigt att det skulle kunna uppstå situationer då riksrätt ändå kan användas. Den 57-årige republikanske minoritetsledaren i representanthuset väntas ta över som talman efter demokraternas Nancy Pelosi om McCarthys parti vinner valet. I intervjun säger McCarthy att han är övertygad om hans parti kommer att vinna majoritet och att han är säker på att hans mål att få ta över ordförandeklubban i representanthuset har expresident Donald Trumps stöd. "Jag tror att Trump kommer att ge mycket stöd," säger han. Trump ställdes inför riksrätt vid två tillfällen under sin presidentperiod, 2019 och i början av 2021, men vid båda tillfällen friades han av den då republikanskt kontrollerade senaten. svt 221107.

Omval i nyckelstaten Georgia - kan avgöra vilka som får makt i senaten. Det blir omval i mellanårsvalet i nyckelstaten Georgia – det uppger delstatsmyndigheten enligt BBC. Detta efter att ingen av kandidaterna tycks nå över gränsen på 50 procent av rösterna. Valresultatet i Georgia kan komma att avgöra om det blir republikanerna eller demokraterna som som får kontroll över senaten, den ena av de två kamrarna i den amerikanska kongressen. SR 221109.

Professor: "Inte osannolikt med riksrätt mot Biden." Det är inte osannolikt att president Joe Biden kan ställas inför riksrätt om republikanerna får majoritet i representanthuset efter mellanårsvalet, vilket mycket pekar på. Det säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, till Ekot. "De kommer bli mycket aktiva och inleda en rad undersökningar av Demokraterna och den sittande administrationen," säger han. Han tror också att 6 januarikommittén som utreder stormningen av Kapitolium kommer att läggas ner men att andra kommittéer av samma art men om andra ämnen istället kommer att upprättas. Representanthuset har rätt att starta olika utredningar. Valet kommer att få stor påverkan på Bidens möjligheter att driva sin politik. Sju av tio väljare vill inte att Biden ställer upp igen. Omni 221108.

Trump sägs vara "rasande" efter förlust i Pennsylvania - är kritisk mot sin egen fru. Donald Trump är "rasande" efter nattens mellanårsval till den amerikanska senaten och representanthuset. Det uppger källor nära ex-presidenten enligt New York Times-reportern Maggie Haberman. Enligt källorna är ex-presidenten särskilt ilsken över att han stöttat den republikanske senatorskandidaten Mehmet Oz, som förlorade mot Demokraternas kandidat John Fetterman i delstaten Pennsylvania. Haberman skriver på Twitter att Trump beskyller flera personer som uppmanat honom att backa Oz - däribland ex-presidentens hustru Melania Trump. Den exakta fördelningen i senaten är vid 17.30-tiden inte klar. Ställningen är 48-47 i Demokraternas favör men rösträkningen i flera viktiga delstater har inte gått i mål. Det handlar bland annat om Georgia, där det kan bli omval i början av december om ingen kandidat når över 50 procent. Omni 221109.
Demokraten tar hem segern i nyckelstaten Pennsylvania. Demokraten John Fetterman vinner senatsplatsen i Pennsylvania framför republikanen Mehmet Oz, enligt prognoser från AP, New York Times, NBC, Fox News, CNN och CBS News. Med 91 procent av rösterna räknade leder han med drygt 100 000 röster. Pennsylvania har pekats ut som en av de viktigaste delstaterna på förhand. Seger där skulle ge en viktig skjuts för Demokraterna i jakten på majoritet i den 100 mandat stora senaten. Om man räknar in Fettermans seger får Demokraterna 48 mandat, mot Republikanernas 47. Demokraternas senatskandidater leder just nu även i nyckeldelstaterna Arizona och Nevada, men där är betydligt färre röster räknade. Skulle Demokraterna vinna i Pennsylvania, Arizona, och Nevada får de 50 mandat i senaten och behåller i så fall sin majoritet eftersom vicepresidenten har en utslagsröst. Även i Georgia är det oerhört jämnt – så pass jämnt att det sannolikt blir omval. Varken demokraten Raphael Warnock eller republikanen Herschel Walker ser nämligen ut att få 50 procent. Omni 221109.

Ja till marijuana för privat bruk och nej till slaveri. I både Missouri och Maryland röstar väljarna för att legalisera marijuana för privat bruk, samtidigt som Arkansas och North Dakotas röstberättigade invånare säger nej. Det rapporterar AP. I delstaten Colorado, där privat bruk av marijuana varit lagligt i tio år, har väljarna fått tycka till om avkriminalisering av vissa psykedeliska svampar. Det är dock för tidigt att säga om förslaget röstas igenom. I 37 av USA:s delstater hålls folkomröstningar om olika lagar i samband med mellanårsvalet. Totalt handlar det om 130 förslag om allt från aborträtt till skatter och arbetsrätt. En annan fråga som behandlas i flera delstater är huruvida undantag som möjliggör slavarbete ska avskaffas. I Alabama, Tennessee och Vermont har väljarna röstat för att undantagen avskaffas, och även i Oregon ser ett liknande förslag ut att gå mot seger. I Missouri kommer tidigare marijuanadomar rivas upp. Avskaffandet av slaveriundantag hyllas av människorättsgrupper. Nebraska röstar för att göra fotolegitimation till ett krav vid nästa val. Omni 221109.

Florida helrött på nytt: "Vi ritar om politiska kartan." Ron DeSantis överlägsna seger i guvernörsvalet i Florida kommer att cementera delstaten som en republikansk delstat i åratal framöver, skriver Miami Herald. Topprepublikanen DeSantis, som pekas ut som ett av Donald Trumps allra största hot inför presidentvalet 2024, fick nästan 60 procent av rösterna. "Vi har ritat om den politiska kartan," säger han i sitt segertal. Floridas väljarmönster har förändrats under 2000-talet. Den demokratiska presidenten Barack Obama vann Florida två gånger i rad, men Donald Trump lyckades vinna med liten marginal 2016. I valet därpå tog Trump en betryggande seger. DeSantis överlägsna vinst indikerar nu återigen att delstaten börjar bli mer och mer republikansk. "Jag räknade med en republikansk seger, jag trodde bara inte att den skulle bli så överväldigande. Det här är chockerande," säger den republikanske konsulten Christian Camara. DeSantis är en vattendelare i USA - hävde covidrestriktionerna tidigt. Trump varnar DeSantis från att ställa upp i presidentvalet. Omni 221109.
Fox News-mogul tycks lämna Trump för DeSantis. Den mäktiga mediemogulen Rupert Murdoch ser ut att ha vänt och nu föredra Ron DeSantis som presidentkandidat framför Donald Trump. Det konstaterar CNN, med hänvisning till rapportering i flera av de konservativa nyhetsmedier som Murdoch äger. Tidningen New York Posts framsida pryddes under onsdagsmorgonen av en bild på Floridaguvernören med texten "DeFUTURE", och i Fox News-programmet "Fox & Friends" säger den konservative kommentatorn Newt Gingrich att väljare som vill gå vidare från Trump kan samlas kring DeSantis. Wall Street Journals ledarredaktion skriver att DeSantis uppenbart kan plocka väljare även utanför delstatens gränser. Tonskiftet kring Trump och DeSantis ses som relevant, då Murdochs medier uppges ha stort inflytande över den republikanska väljarbasen. "Det här är ingen tillfällighet", säger en källa nära mogulen till CNN. Innebär inte att medierna vänder sig helt mot Trump. Omni 221110.

Donald Trump pekas ut som nattens största förlorare: "Jag bör inte klandras alls." Donald Trump är mellanårsvalets "största förlorare". Orden används av både ABC:s politiske kommentator Jonathan Karl och Nick Allen på den brittiska konservativa tidningen The Telegraph. Många av de kandidater som Trump stod bakom förlorade i natt. Dessutom ger konservative Ron DeSantis succé i guvernörsvalet i Florida huvudbry för den forne presidenten, eftersom DeSantis kan utmana Trump i presidentvalet 2024, lyder argumentationen. Axios går igenom hur det gick för de 37 kandidater som Trump stod bakom i valet. Hittills har bara 17 resultat fastställts. Facit är nio vinster och åtta förluster för Trumps kandidater. "Det riskerar att hämma planerna på en politisk comeback", skriver sajten. Financial Times, Fox News och New York Times noterar samma sak. I en analyserande text skriver FT att det finns indikationer på att mer moderata republikaner lyckades bättre, Fox konstaterar att tyckare både till höger och vänster pekar ut Trump som en förlorare och NYT skriver att ex-presidenten inte har mycket att fira. Trump själv vill inte klandras för politikernas valförluster: "Om de vinner bör jag få all ära. Om de förlorar bör jag inte klandras över huvud taget," sa han i en intervju i natt. Ron DeSantis har ännu inte meddelat om han ställer upp i presidentvalet. Trump är populär på högerkanten, men inte bland mer moderata väljare. Omni 221109.

Flera kandidater blev historiska i nattens val. Blott 25 år gammal är Maxwell Alejandro Frost den första kandidaten ur generation Z att väljas in i den amerikanska kongressen. Han är inte ensam om att ha skrivit historia i mellanårsvalet, skriver Vox. Både demokraten Maura Healey i Massachusetts och Sarah Huckabee Sanders i Arkansas är de första kvinnorna att väljas till guvernörer i sina delstater. Healey blir dessutom sin delstats första öppet homosexuella guvernör. I Maryland blir demokraten Wes Moore den första svarta guvernören, och Becca Blint blir den första kvinnliga och öppet homosexuella kongressledamoten från Vermont. Snittåldern i representanthuset är 58 år. Omni 221109.

Ny delstat i republikansk favör - ställningen helt lika. Kampen tätnar i det amerikanska senatsvalet. På onsdagskvällen svensk tid vågade flera medier slå fast att Wisconsin som väntat tillfaller Republikanerna, vilket gör att ställningen är 48-48. Republikanerna kommer sannolikt vinna även i Alaska, vilket gör att nyckeldelstaterna Arizona, Nevada och Georgia fäller avgörandet. I Arizona leder demokraten Mark Kelly framför republikanen Blake Masters när 68 procent av rösterna räknats. Om Kelly vinner behöver Demokraterna bara vinna en delstat till för att nå upp till nödvändiga 50. Om senatens platser skulle fördelas helt lika, 50-50, har den demokratiska vicepresidenten Kamala Harris utslagsröst, precis som de två senaste åren. I Nevada är det väldigt jämnt mellan republikanen Adam Laxalt och demokraten Catherine Cortez Masto och vid 18.30-tiden har det inte gått att kora en vinnare. I Georgia står det klart att det blir omval mellan republikanen Herschel Walker och Demokraternas Raphael Warnock, eftersom ingen av dem fått 50 procent av rösterna. Se alla avgjorda delstater. Omni 221109.

Klart: Väljarna får vänta på Georgia - gör upp i omval. Det blir omval i senatsvalet i Georgia, rapporterar flera medier. Det står klart efter att varken den demokratiske kandidaten Raphael Warnock eller Republikanernas Herschel Walker nått upp till de 50 procent som krävs. Att ingen får 50 procent beror på att en tredje kandidat, libertarianen Chase Oliver, får omkring två procent. Omvalet i den viktiga delstaten, som kan komma att avgöra vilket parti som får majoritet i senaten, kommer att hållas den 6 december. Georgias betydelse hänger dock på hur det går i ett par andra delstater där rösträkningen ännu inte är klar. Vid 20.30-tiden svensk tid har både Republikanerna och Demokraterna 48 platser var i senaten, men då återstår utöver Georgia även Alaska, Nevada och Arizona. Alaska väntas tillfalla Republikanerna. Omni 221109.

Kostnaden för tre förluster: Nästan 175 miljoner dollar. Demokraten Beto O'Rourke har gjort av med sammanlagt 175 miljoner dollar i sina försök att bli senator, president och guvernör de senaste fyra åren. Det skriver Fox News som granskat hur mycket pengar kampanjerna dragit in. O'Rourke förlorade mot republikanen Greg Abbott i guvernörsvalet i Texas på tisdagen, efter en kampanj som under ett års tid drog in 76 miljoner dollar. I sitt sju månader långa försök att bli partiets presidentkandidat 2020 samlade han in 18 miljoner innan han tvingades kasta in handduken. Under senatskampanjen 2018 fick han in drygt 80 miljoner dollar. Enligt Fox News har de tre förlusterna sammantaget kostat O'Rourke omkring 175 miljoner dollar. I en rubrik i Texas Tribune väcks frågan om demokratens politiska karriär nu är över. Statsvetaren Sharon Navarro vill inte gå så långt, men säger att det blir svårare och svårare för O'Rourke att övertyga väljarna för varje förlust. 50-åringens stab har inte velat kommentera några framtidsplaner. "Har alldeles för radikala idéer för Texas." Chris Cillizza: Han är en av valets största förlorare. Omni 221109.

Kryptoraset tilltar: "Helt skräckslagen marknad." Tisdagens ras i kryptovalutor tilltog på onsdagen när investerare ställde sig skeptiska till att kryptobörsen Binance verkligen skulle genomföra köpet av den krisande rivalen FTX, skriver Bloomberg. Senare på kvällen besannades farhågorna då Binance bekräftade att man drar sig ur köpet. Bitcoin föll som mest kring 17 procent till drygt 15 500 dollar - den lägsta nivån på två år. Ether tappade cirka 18 procent till 1100-dollarsstrecket och Solana rasade närmare 50 procent till drygt 12 dollar. FTX egen valuta FTT rasade ytterligare nära 60 procent efter gårdagens fria fall då drygt 70 procent av värdet rakades av. "Marknaden är nu helt skräckslagen," sa fondförvaltaren Marex Solutions chef Ilan? Solot till Bloomberg redan före Binances beslut att avblåsa köpet. Dan Liebau på hedgefonden Modular sa tidigare under dagen att få stunder i kryptohistorien har testat marknaden som de senaste 24 timmarna, skriver nyhetsbyrån. FTX:s skulder "sannolikt över 6 miljarder dollar". Solana drogs med i fallet av FTX:s market maker Alameda. Bitcoin nådde lägsta nivån på två år. Omni 221110.
Analytiker: Bitcoin kan snart vara under 13 000 dollar. Bitcoin handlas på torsdagen för cirka 16 700 dollar. Men på grund av all turbulens på kryptomarknaden kan den komma att pressas ned under 13 000 dollar, skriver Bloomberg som hänvisar till flera olika analytiker. Produktionskostnaden för en bitcoin ligger i nuläget på 15 000 dollar. Men i takt med att den kostnaden sjunker, vilket analytiker tror, kommer produktionskostnaden att sjunka till 13 000 dollar. Det är bland annat den teorin, tillsammans med turbulensen, som ligger till grund för att man tror att bitcoin-värdet kommer att sjunka ytterligare. Omni 221110.
Källor: FTX gjorde riskabla affärer med kunders pengar. Kryptobörsen FTX uppges ha lånat ut kundernas kapital bland annat till grundaren Sam Bankman-Frieds eget investmentbolag Alameda, som sedan ska ha förlorat stora belopp på misslyckade affärer. Det uppger källor för Wall Street Journal och Reuters. Bankman-Fried ska ha uppgett för en investerare att Alamedas skuld till FTX uppgår till 10 miljarder dollar, skriver Wall Street Journal. Det innebär att FTX lånade ut mer än hälften av användarnas tillgångar på totalt 16 miljarder dollar, enligt källan. Bakgrunden till FTX fall är misstag Bankman-Fried gjort för flera månader sedan när han använde pengarna för att försöka rädda andra krisande kryptoprojekt när kryptomarknaden kollapsade i spåren av stigande räntor, uppger flera källor för Reuters. WSJ beskriver investeringarna som "riskabla". FTX har avböjt att kommentera. Krisen kulminerade på onsdagen när Binance hoppade av uppköpet av FTX. FTX-grundaren: "Jag klantade mig - borde ha agerat bättre." Omni 221210.
FTX skuld är 33 miljarder till största borgenärerna. Den kollapsade kryptobörsen FTX har skulder på 3,1 miljarder dollar, cirka 33 miljarder kronor, till sina 50 största borgenärer. Det visar en inlaga till domstolen i Delaware, rapporterar Financial Times. Skulden till den största borgenären ligger på drygt 226 miljoner dollar och uppgår till belopp över 100 miljoner dollar för samtliga på topp tio-listan. Det har dröjt med att ta fram listan eftersom det varit svårt att få fram tillförlitlig information, skriver tidningen. Enligt en tidigare inlaga beräknas bolagets totala skulder överstiga 10 miljarder dollar till över en miljon borgenärer. Vilka borgenärerna är fortfarande under sekretess. De 50 största borgenärerna har anspråk på minst 21 miljoner dollar. Småsparare bland borgenärerna. Sam Bankman-Fried och FTX var bland de största politiska bidragsgivarna. Omni 221120.
Investerare flyr krypto - 260 miljarder dollar raderade. Kryptoplattformen FTX dramatiska krasch forsätter att skaka den globala kryptomarknaden, skriver CNBC. Bitcoinkursen har sjunkit 3 procent under måndagen och ether är nere 8 procent, enligt Infrontdata. Sedan Binance för två veckor sedan beslutade att likvidera sitt innehav av FTX-valutan FTT, har det totala värdet på kryptomarknaden rasat till ett värde av 260 miljarder dollar. FTX är skyldiga 3 miljarder dollar till sina största långivare. Kryptomarknadens vilda västern-era är tillbaka. Omni 221121.

49-48 till Republikanerna efter seger i Alaska. När 80 procent av rösterna är räknade i Alaska står det klart att en republikansk kandidat kommer att vinna valet till den amerikanska senaten, och därmed ge partiet mandat nummer 49. Det skriver New York Times. Vilken republikansk kandidat som får utropa seger är dock ännu oklart. Vid 06-tiden på onsdagen har Kelly Tshibaka en knapp ledning - 44,3 procent mot partikollegan Lisa Murkowskis 42,8 procent. Donald Trump har ställt sig bakom Tshibaka, medan Murkowski är en av de republikaner som röstat för att ställa ex-presidenten inför riksrätt. Totalt har Republikanerna därmed 49 mandat i senaten, mot Demokraternas 48. Tre delstater återstår: Nevada , Arizona och Georgia. Rösträkningen kan dock komma att ta tid, och Georgia avgörs i ett omval 6 december. Om mandaten i senaten fördelas lika, 50-50, så har den demokratiska vicepresidenten Kamala Harris utslagsröst. Omni 221110.

Biden: Värt att granska Musks relation till andra länder. USA:s president Joe Biden tillfrågades på onsdagen om Elon Musks storaffärer kan hota landets säkerhet, och svarade att Musks "kopplingar till andra länder är värda att titta närmare på". Det rapporterar NBC. "Oavsett om han gör något olämpligt eller inte - jag insinuerar inte det - så menar jag att det är värt att titta på. Det är allt jag säger, sa Biden till reportrar vid Vita huset. Kina är Teslas näst största marknad och Musk har kritiserats för att ha nära kontakter med det styrande kommunistpartiet. Hans relation med Saudiarabien har också ifrågasatts, efter att saudierna stöttat Musks Twitterköp. Biden: Elon Musks samarbete och tekniska relationer bör synas. Elon Musk säljer aktier i Tesla för miljarder. Omni 221110.

Unga väljare räddade Biden från den röda vågen. USA:s president Joe Biden och Demokraterna har ungdomarna att tacka för att det inte blev någon röd våg i det amerikanska mellanårsvalet. Det rapporterar The Telegraph. En åttondel av alla som röstade i mellanårsvalet tillhörde åldersgruppen 18-29, och av dem röstade omkring 63 procent på Demokraterna och 35 procent på Republikanerna, skriver Independent. I den viktiga delstaten Pennsylvania, röstade 72 procent av alla väljare i åldrarna 18-24 på Demokraternas kandidat John Fetterman, vilket hjälpte honom besegra republikanen Mehmet Oz. Demokraterna har även sett en ökning i stödet från unga i de avgörande delstaterna Arizona, Nevada och Georgia, där rösträkningen ännu inte är klar. I Georgia sökte sig rekordmånga unga till vallokalerna, och totalt röstade över 200 000 i åldrarna 18–29 år. Det är mer än dubbelt så många som 2018, då siffran var 87 000, skriver lokala nyhetskanalen WRDW. Abortfrågan lyfts som viktig för unga. Omni 221110.

USA:s inflation under 8 procent i oktober. USA:s inflation uppgick till 7,7 procent i oktober, jämfört med ett år tidigare. Det är den lägsta nivån sedan januari i år. Väntat var KPI-siffra på 8 procent, enligt Trading Economics analytikerenkät. Det är blott andra gången på åtta månader som inflationen inte kommer in högre än prognoserna. Jämfört med månaden före steg konsumentpriserna med 0,4 procent. Här låg förväntningarna på 0,6 procent. Bloomberg skriver att siffrorna kan ge Federal Reserve utrymme att trappa ner räntehöjningstakten framöver. I september var inflation 8,2 procent i årstakt. Omni 221110.

Trump om potentiell rival: "Han är medelmåttig." USA:s förre president Donald Trump har släppt ett långt uttalande på plattformen Truth Social där han hånar Floridaguvernören Ron DeSantis, rapporterar amerikanska medier. Trump kallar DeSantis för en "medelmåttig republikan" som har expresidenten att tacka för sina framgångar i guvernörsvalet 2018. Trump skriver i uttalandet att en "politiskt död" DeSantis "desperat" närmade sig honom inför valet för att be om hjälp. Efter ett framgångsrikt mellanårsval har DeSantis lyfts som en potentiell republikansk kandidat i presidentvalet 2024, och har därmed blivit en möjlig utmanare till en eventuell Trumpkandidatur. Att det samtidigt gått sämre än väntat för flera Trumpstödda kandidater i mellanårsvalet har eldat på den interna debatten inom partiet, skriver Axios. I sitt uttalande skriver Trump att "Ron DeSanctimonious spelar spel" när han väljer att inte svarar på om han kommer att kandidera 2024. Omni 221111.

"Regnbågsvåg" - rekordmånga hbtq-kandidater vann. I årets amerikanska mellanårsval gick rekordmånga hbtq-kandidater segrande, i vad som beskrivs som en ”regnbågsvåg”. Det rapporterar NBC. Redan innan alla val har avgjorts har minst 400 hbtq-kandidater tagit segrar, vilket kan jämföras med det tidigare rekordet på 336 i valet 2020. Av de över 1 000 queer-kandidater som ställde upp i årets val representerade omkring 89 procent Demokraterna. Siffran är i linje med hbtq-väljares stöd för partiet, som ligger på 85 procent. Stödet för republikaner har minskat bland hbtq-väljare. Omni 221111.

Liberala vindar i USA - ja till aborter och marijuana. I det amerikanska mellanårsvalet röstade en majoritet i Kalifornien för att skydda den liberala abortlagen i delstaten. Detsamma skedde i delstaterna Vermont och Michigan, enligt amerikanska medier, uppger TT. I flera delstater pekar valresultatet på en öppning för legalisering av marijuana. I Kalifornien, Vermont och Michigan röstade medborgarna för att skriva in aborter i delstatslagen. I ett par konservativa delstater fanns motsatta förslag på valsedeln. I Kentucky, där abort är strikt begränsat, handlade det om att skydd för de ofödda barnen också skulle skrivas in i delstatens grundlag. Det förslaget röstades ned. Och bakslag för prolife-rörelsen ser det också ut att bli i Montana. Där röstade man om att det skulle bli obligatoriskt för vårdpersonal att göra allt man kan för de barn som föds levande trots en abort, samt om att kriminalisera att inte agera för att rädda barnets liv. Världen idag 221112.

Källor: Musk ser risk för att Twitter går i konkurs. Twitters nya ägare Elon Musk uppges ha sagt att det föreligger en risk för att bolaget kommer att gå i konkurs. Det rapporterar The Information. Beskedet ska ha kommit i samband med ett möte med anställda på företaget på torsdagen. Enligt uppgifterna ska Musk ha sagt att företaget riskerar att förlora flera miljarder dollar under nästa år, beroende på hur det går med världsekonomin. Musk uppges även ha sagt att man måste hitta ett sätt att tjäna pengar snart. Annonsörerna flyr plattformen och ekonomin ser bister ut. Uppges ha sagt att man måste hitta ett sätt att tjäna pengar. Omni 221111.
Analyser: Musks Twitter kollapsar inför öppen ridå. Det stormar kring Elon Musks Twitter. Annonsörer flyr, anställda får sparken, trollkonton får större plats samtidigt som tjänsten experimenterar med nya funktioner. "Allt kan vända när som helst utan förvarning", skriver Techcrunchs Ivan Mehta och kallar Twitter för världens mest intressanta plats på jorden. CNN:s Oliver Darcy är skeptisk till Twitters framtid. "Världen ser världens rikaste man på egen hand förstöra en av världens mest kraftfulla och viktigaste kommunikationsplattformar", skriver han. Var går det att se spektaklet? På Twitter såklart, skriver Darcy. Oliver Darcy: Musk står inför ett Titanic-ögonblick. Omni 221111.
Musk uppges ha sparkat fler anställda som kritiserat honom. Häromdagen kom uppgifter om att Twitters nya ägare Elon Musk hade sparkat en utvecklare som han argumenterat med på Twitter. Och nu kommer uppgifter om att fler personer på företaget som uttryckt kritik mot Musk också har fått lämna sina jobb. Det rapporterar sajten Silicon Angle. Enligt uppgifterna så handlar det om runt 20 personer som har kritiserat Musk i företagets kanal på kommunikationsplattformen Slack. Personerna ska ha fått beskedet via Slack. Twitter har inte kommenterat uppgifterna. Det handlar enligt uppgifterna om 20 personer. De anställda uppges ha fått veta att de brutit mot företagspolicyn. Omni 221116.
Musk till anställda: Var med 100 procent eller dra. "Om du är säker på att du vill vara en del av nya Twitter, var god klicka på länken nedan." Det stod att läsa i ett mejl som Twitters nye ägare Elon Musk skickade ut till Twitters anställda under onsdagsmorgonen, skriver Washington Post. I mejlet framgick även att "det nya Twitter" kommer att vara "mer hårdnackat" än tidigare. De anställda fick även veta att de har drygt två arbetsdagar på sig att klicka på länken ifråga och de som valt att inte klicka, eller missat att göra det, får ett avgångsvederlag motsvarande tre månaders lön, skriver tidningen. Mejlet kommer efter ett par stökiga veckor för Twitter, då Musk klev in som ny ägare och genast gjorde sig av med både chefer och ett par tusen anställda, för att sedan kalla tillbaka ett antal programmerare för att kunna leverera på utlovade produktsläpp. Den senaste veckan har Musk rullat ut det kritiserade betalda verifieringsabonnemanget - för att sedan dra tillbaka det igen. Musk planerar en återlansering av "Twitter Blue Verified" i slutet av november. Omni 221116.
Fortsatt Elon Musk-kaos: Är det Twitters dödsryckningar vi ser? Bli "extremely hardcore" - eller sluta. Timmarna efter att alla Twitter-anställda fått ett hårt utimatum via mejl är det "RIP Twitter" och farväl-tweets som dominerar på plattformen. Och, efter att dammet börjat lägga sig: En oro för att Twitter snart kommer vara stendöd. "Kaos" har varit ett vanligt förekommande rubrik-ord när Elon Musks veckor som Twitter-chef ska beskrivas, och under natten till fredag accelererade situationen bakom kulisserna på sociala medier-plattformen ytterligare. Efter att de anställda avkrävdes en lojalitetsed har nu många självmant lämnat - eller sparkats - och Twitters kontor har stängts. Hashtagen #RIPTwitter trendade, och i mängder av tweets har nu arbetslösa Twitter-anställda tagit farväl av sin gamla arbetsplats. Samtidigt projicerades en lång rad förolämpningar mot Elon Musk på huvudkontoret i San Fransisco. Många har också undrat: När nu tusentals anställda sparkats eller lämnat under Elon Musks intensiva veckor som chef, finns det tillräckligt med människor kvar som kan säkerställa att plattformen fungerar? Eller ligger Twitter hostande på dödsbädden? Björn Regnell, professor i mjukvaruutveckling på Lunds tekniska högskola menar att det inte är en helt orimlig farhåga. Se videon för vår genomgång av Twitters framtid! svt 221118.

Kelly vinner i Arizona - en plats från demokratisk kontroll över USA:s senat. Demokraten och tidigare astronauten Mark Kelly tar hem segern mot republikanen Blake Masters i det viktiga senatsvalet i vågmästarstaten Arizona, rapporterar AP. För att makten i senaten ska tillfalla Republikanerna måste partiet nu vinna både i Nevada och Georgia. Demokraterna behöver, med vicepresident Kamala Harris utslagsröst inräknad, bara vinna i en av de båda delstaterna. I Nevada pågår röstningen från mellanårsvalet fortfarande. I Georgia var resultatet i senatsvalet så jämnt att ett omval ska hållas 6 december. Kelly har varit i rymden fyra gånger. Omni 221112.
Republikansk sheriff blir ny guvernör i Nevada. Republikanen Joe Lombardo, sheriff i Clark County, vinner guvernörsvalet i Nevada, bedömer flera medier. Det innebär att han tar över posten från den sittande demokraten Steve Sisolog. Sisolog har fått hård kritik för nedstängningar under pandemin. Coronaviruset slog hårt mot delstatens turistindustri och ekonomin har fått stort fokus i valrörelsen. Lombardo fokuserar på lag och ordning. Både Sisolak och Lombardo hamnade i blickfånget vid masskjutningen i Las Vegas för fem år sedan. Lombardos seger kan ha stor betydelse för utbildningsfrågor och kriminalpolitik i Nevada. Omni 221112.

Trump stämmer för att slippa vittna om 6 januari. Expresident Donald Trump stämmer kommittén som utreder stormningen av Kapitolium efter att han kallats till att vittna om händelsen. Trump anser att han har "absolut immunitet" och tänker inte vittna nästa vecka, skriver AFP. Enligt Trumps stämning har det inte hänt förr att presidenter kallats att vittna under tvång. Panelen har argumenterat för att Trump haft en framträdande roll i upploppet. Enligt stämningen har presidenter som historiskt vittnat gjort det frivilligt. Var i slutet av oktober som Trump kallades att vittna. Omni 221112.

Maktskifte i USA kan strypa "avgörande" Ukrainastöd. Det amerikanska mångmiljardstödet till Ukraina kan påverkas vid ett maktskifte i kongressen, rapporterar AP. Även om en stor del av de republikanska politikerna står bakom det generösa ekonomiska stödet till Ukraina så är det allt fler som menar att USA inte har råd att skicka så mycket pengar till det krigshärjade landet. Kevin McCarthy, minoritetsledare i representanthuset, sa nyligen att stödet till Ukraina inte är självklart om Republikanerna får majoritet i båda kamrarna. JD Vance, nybliven senator från Ohio, har kampanjat för att stoppa biståndet. Enligt SvD har USA gått in med motsvarande 52 miljarder euro, vilket är nästan dubbelt så mycket som EU. Analytikern Jakob Hedenskog säger till SvD att USA:s stöd, inklusive viktiga vapensystem, varit avgörande för den ukrainska framgången i kriget mot Ryssland. "Redan från början hade det en väldigt stor inverkan på Ukrainas möjligheter att bromsa den ryska invasionen, och i ett senare skede kunna trycka tillbaka den." Republikanerna väntas kunna säkra majoriteten i representanthuset inom kort. Minoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell, företräder den gamla skolan och vill behålla stödet. Omni 221112.

Pence: Trumps ord försatte mig och min familj i fara. Den förre presidenten Donald Trumps ord och handlingar i samband med stormningen av Kapitolium var "hänsynslösa", säger hans vicepresident Mike Pence i en intervju med ABC. "Presidentens ord den dagen vid talet (före stormningen) försatte mig, min familj och alla andra vid Kapitolium i fara." Pence, som släpper sina memoarer på tisdagen, tillade att han "ilsknade till" när Trump i samband med stormningen twittrade att Pence "inte vågade göra vad som måste göras", det vill säga ogiltigförklara Joe Bidens valseger. Pence: "Han beslöt sig för att bli en del av problemet." Omni 221114.

Källor: Space X värderas till 1500 miljarder kronor i en ny runda. Elon Musks Space X förhandlar om en ny finansieringsrunda som skulle värdera rymdbolaget till 150 miljarder dollar - en ökning med 20 procent jämfört med tidigare i år. Det uppger källor för Bloomberg. Bland befintliga ägare i Space X finns Sequoia Capital, T. Rowe Price och Ontario Teachers’ Pension Plan Board. Omni 221115.
Elon Musk: Vill hitta någon som kan ta över Twitter. Elon Musk säger att han planerar att minska sin roll i Twitter och hitta någon som kan ta över ledarskapet på sikt, rapporterar Reuters. Men han kommer inte lämna över rodret förrän bolaget är på en stabil kurs, understryker Musk, "vilket kan ta sin tid". Grundaren Jack Dorsey: Jag kommer inte ställa upp som vd igen. Omni 221117.
1 200 uppges ha lämnat Twitter efter Musks ultimatum. Runt 1 200 personer ska ha valt att lämna Twitter efter att Elon Musk ställt ett ultimatum till de anställda tidigare under veckan. Det uppger New York Times. Redan igår kom uppgifter som pekade på att det var många som valt att sluta, efter att Musk i ett meddelande sagt att den som inte är beredd på ett nytt och ”mer hårdnackat” Twitter lika gärna kan sluta. Enligt Business Insider finns nu bara 2 000 anställda kvar på Twitter, något som flera bedömare menar kan komma att innebära stora problem av olika slag för plattformen. Nästan en tredjedel av Twitters totala arbetsstyrka. Många vill inte vara med och bygga "det nya Twitter." Omni 22119.
Uppgifter: Musk drar in förmåner för Twitteranställda. Twitters HR-avdelning har skickat ut ett mejl till de anställda där man berättar om att flera personalförmåner har dragits in. Det rapporterar Business Insider, som säger sig ha tagit del av mejlet. Förmåner med en koppling till välmående och produktivitet plockas bort. Personalen kommer inte längre att få betalt för att man använder wifi i hemmet, och Twitter kommer inte att bekosta utbildningar. En omvärdering kommer att göras när företagets finansiella situation förbättras, står det i mejlet enligt Business Insider. Ersättningar sänks och vissa förmåner plockas bort helt . Omni 221123.
Twitter uppges ha låtit bli att betala leverantörer. Besparingsåtgärderna som Elon Musk inlett på Twitter sedan han köpte plattformen involverar bland annat att inte betala räkningar till vissa leverantörer. Det hävdar åtminstone källor till New York Times. Twitter påstås även se över de samarbetsavtal man har med olika sportligor som NBA och NFL, samt med mediebolag som Condé Nast och Fox. Företaget uppges även ha försökt att omförhandla de avtal man har med bolag som Amazon och Oracle. Dessutom ska man inte ha genomfört tidigare utlovade utbetalningar till olika välgörenhetsorganisationer. Twitter har inte kommenterat uppgifterna. Företaget påstås försöka omförhandla mängder av olika avtal. Leverantörer uppges ha börjat klaga. Omni 221123.
Källor: Allt fler annonsörer hoppar av på grund av Musk. Twitters annonsaffär på runt 5 miljarder dollar om året är hotad efter att flera stora kunder hoppat av, rapporterar Financial Times. En rad reklambyråer uppger för tidningen att nästan alla stora varumärken de representerar har valt att lägga annonseringen på is på grund av nya ägaren Elon Musks oberäkneliga agerande. En del kritiserar också bristen på feedback på sina kampanjer, andra på att kvaliteten på annonssystemet blivit sämre. "Det är ganska unikt. Tumultet, skadan, inget av den här magnituden har inträffat tidigare. Aldrig," säger en chef på en av de stora reklambyråerna till FT. Musk ska också ha ringt upp vd:ar för några av annonsörerna för att läxa upp dem. Det ska ha fått andra att behålla sin annonsering, men på en minimal nivå. Enligt en rapport från Media Matters for America har 50 av Twitters 100 största annonsörer hoppat av sedan Musk köpte bolaget. Annonschef: Han verkar ha förargat även dem som ville se honom lyckas. De 50 bolagen har köpt annonser för 2 miljarder sedan 2020. Bara i år har de avhoppade bolagen köpt annonser för 750 miljoner dollar. Omni 221126.
Elon Musk: Apple har hotat att porta Twitter-appen. Apple har hotat med att ta bort Twitter från App Store. Det hävdar Twitters nya ägare Elon Musk i ett inlägg på sociala medier-jätten. "Men de vill inte berätta varför", tillägger han. I ett annat inlägg gör Musk en omröstning där användare kan rösta ja eller nej till att Apple "borde offentliggöra alla handlingar av censur" som har påverkat deras kunder. I ytterligare ett inlägg citerar Twitter-chefen ett företag som påstår sig ha blivit hotat med att bli utsparkat från App Store om de inte filtrerade bort vissa sökord. Musk tillägger: "Vem mer har Apple censurerat?" Twitter-chefen lovar samtidigt att tvätta bolagets egen byk i de fall man tidigare har begränsat yttrandefriheten. Tidigare på måndagen hävdade Elon Musk i ett inlägg att Apple dragit tillbaka nästan alla sina annonser. Apple avböjer att kommentera, skriver CNBC. WSJ har sökt Apple för kommentar. Ska ha handlat om Apples översyn av hur Twitter modererar innehållet. Omni 221128.
Elon Musk träffade Tim Cook - "redde ut missuppfattningen". Twitters nya ägare Elon Musk skriver i ett Twitterinlägg att han har haft ett möte med Apples vd Tim Cook, där man enligt Musk ”redde ut missuppfattningen om att Twitter-appen potentiellt skulle kunna plockas bort från App Store”. Det rapporterar CNBC. "Tim var tydlig med att Apple aldrig övervägt saken", skriver Musk. Det var tidigare i veckan som Musk kom med uppgifter om att Apple hade hotat att ta bort Twitter-appen från App Store, utan att nämna varför. Apple har avböjt att kommentera saken. Omni 221201.
EU varnar Musk för att släppa igenom rysk propaganda. EU uppmanar Elon Musk att hålla Putin-propaganda borta från Twitter, rapporterar Bloomberg. "Genom att inte aktivt agera och ta bort propaganda och desinformation, stöttar du aktivt kriget," säger EU-kommissionens vice president Vera Jourova. Jourova varnar Musk för att inte underskatta EU och de böter som kan delas ut om Twitter anses bryta mot unionens sanktioner mot Ryssland. Enligt lagen kan sanktionsavgifterna uppgå till 6 procent av intäkterna. "Jag känner att det inte finns tillräcklig förståelse från Mr. Musk och människor runt honom," säger Jourova. Musks avskedande av stora delar av personalstyrkan har skapat oro för att Twitter kan få svårt att hinna med att rensa flödet. Jourova: Kan bli en svår balansgång för Musk. Hotar förbjuda Twitter i EU under samtal med Elon Musk. Omni 221201.

Donald Trump vill bli president 2024: "USA:s comeback börjar nu." USA:s tidigare president Donald Trump kandiderar i presidentvalet 2024, säger han på en presskonferens vid sitt resort Mar-a-Lago i Florida. "Jag ställer upp för jag tror att världen ännu inte har sett vad det här underbara landet kan åstadkomma," säger han. Till publikens jubel hyllar Trump sina egna framgångar under sin tid som president. Han upprepar även sina falska påståenden om att det förekom valfusk under presidentvalet 2020, som Trump förlorade. "USA:s comeback börjar nu," säger Trump. Han påstår också att han ska "rädda USA:s ekonomi efter Bidens misslyckanden". Han hävdar också att kriget i Ukraina aldrig skulle ha inträffat om han satt vid makten. "Till och med Demokraterna vet det. Jag har hört dem erkänna det flera, flera gånger," säger han. Trump avslutade med att skandera sitt slagord "gör Amerika bra igen" innan han gick av scenen till Sam & Daves låt "Hold on I'm coming". Omni 221116.
Bidens reaktion på Trumps kandidatur: "Han svek USA." USA:s president Joe Biden reagerar på Twitter på att hans föregångare Donald Trump ställer upp i presidentvalet 2024. "Donald Trump svek USA", skriver Biden och delar en video som sammanställer kritik mot Trump. Under sitt tillkännagivande sa Donald Trump liknande saker om Joe Biden. Bland annat sa Trump att USA inte klarar av fyra år till med Biden. "För två år sedan var vi en stor nation, snart kommer vi att vara det igen," sa Trump. Joe Biden har antytt att han kommer ställa upp i presidentvalet 2024, men han har inte officiellt meddelat det. Omni 221116.
Tunga konservativa röster tar avstånd från Trump. Den tunga konservativa tidningen National Reviews ledarsida ställer sig inte bakom Donald Trump inför det amerikanska presidentvalet 2024. I en artikel med den kortfattade rubriken "Nej" skriver tidningen att Trumps första tid som president var kaotisk och saknade seriositet. Tidningen skriver vidare att Republikanerna "utan tvekan eller tvivel" bör avfärda Trumps kandidatur. Samtidigt meddelar den republikanska stordonatorn Stephen Schwarzman att han den här gången inte kommer att stötta Trumps kampanj, rapporterar Bloomberg. "Det är dags för Republikanerna att vända sig till en ny generation ledare och min avsikt är att stötta en av dem," säger Schwarzman. Sedan tidigare har en annan tung donator, hedgefonden Citadels grundare Ken Griffin, meddelat att han inte står bakom Trump utan att han tänker stötta utmanaren Ron DeSantis. Omni 221116.

McConnell fortsätter leda Republikanerna i senaten. De amerikanska Republikanerna har valt att ge Mitch McConnell fortsatt förtroende som partiets ledare i senaten, rapporterar amerikanska medier. McConnell besegrade utmanaren Rick Scott med röstsiffrorna 37 mot 10. En senator valde att lägga ner sin röst. Veteranen Mitch McConnell valdes till Republikanernas minoritetsledare första gången 2007 och kan nu bli den som suttit längst i USA:s historia på posten som ledare för något av partierna i senaten. Scott meddelade sin motkandidatur så sent som på tisdagen och motiverade den med att han ville utmana status quo efter det republikanska valnederlaget, skriver Politico. Omni 221116.

Representanthuset går till Republikanerna - står klart efter en veckas rösträkning. Republikanerna når majoritet i det amerikanska representanthuset, rapporterar flera medier vid 00.30-tiden svensk tid. Enligt både AP:s och NBC:s beräkningar får partiet åtminstone de 218 platser som krävs för majoritet i kammaren. Det står klart efter mer än en veckas rösträkning. Det kommer påverka president Joe Bidens möjligheter att driva igenom sin politik. Republikanerna kommer dessutom få chansen att inleda utredningar riktade mot Biden. Sedan tidigare står det klart att Demokraterna med en knapp majoritet behåller makten i kongressens andra kammaren, senaten. Inför mellanårsvalet hade partiet även majoritet i representanthuset. Omni 221117.

Mike Pence: Väljarna vill ha nytt ledarskap. De amerikanska väljarna är ute efter nytt ledarskap i nästa presidentval, säger Donald Trumps tidigare vicepresident Mike Pence i en intervju med AP. "Jag tror att vi kommer ha bättre valmöjligheter 2024. Jag är väldigt säker på att republikanska primärvalsväljare kommer välja klokt." På frågan om den uteblivna republikanska "röda vågen" i mellanårsvalet svarar han Trumps fortsatta försök att ogiltigförklara valresultatet 2020 "definitivt spelade en roll". Pence, som har övervägt att själv kandidera, släppte på onsdagen sina memoarer - samma dag som Trump tillkännagav sin kandidatur. Om Trumps presidentskap: Det var inte den stil jag hade haft om jag var i hans ställe. Omni 221117.

Nancy Pelosi lämnar som Demokraternas ledare. De amerikanska Demokraternas ledare i representanthuset, Nancy Pelosi, ställer inte upp för omval till posten efter 19 år, meddelar hon i ett tal i kammaren. Hon kommer dock att sitta kvar som ledamot i representanthuset. Nyhetssajten Puck hade redan tidigare under torsdagen rapporterat om att Pelosi väntades ta ett steg tillbaka. Enligt sajten kommer hon också att ställa sig bakom Hakeem Jeffries kandidatur till att efterträda henne. Det ville Pelosi själv dock inte bekräfta på torsdagen. 82-åriga Pelosi har under de senaste två åren varit kammarens talman, eftersom Demokraterna haft majoritet. De kommande två åren tas dock talmansrollen över av Republikanernas ledare Kevin McCarthy sedan det sent under onsdagen stått klart att Republikanerna får majoritet. Pelosi är USA:s första kvinnliga talman. Ingen har lett Demokraterna längre än Pelosi. Nu ska en ny generation ta över. Omni 221117.

USA: Prinsen kan inte åtalas i Khashoggi-fallet. USA anser att Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman är immun mot åtal efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Hans titel gör att han inte bör kunna åtalas, skriver det amerikanska inrikesdepartementet i en inlaga och hänvisar till praxis. Rådet är inte bindande. I slutändan är det en domstol som avgör om bin Salman har immunitet i fallet, som drivs av Khashoggis fästmö Hatice Cengiz och den människorättsorganisation som Khashoggi grundade. Nyhetsbyrån AP konstaterar att beskedet från regeringen är det rakt motsatta mot vad president Joe Biden sa under valrörelsen, då han lovade ett stenhårt svar efter mordet. Nu jobbar han i stället på att förbättra relationen med kungadömet. CNN konstaterar att beskedet sannolikt kommer att leda till mycket ilska. Under valrörelsen lovade Biden att göra livet till en "paria" för Saudiarabien. Khashoggi styckades 2018 - tros ha beställt av Mohammed bin Salman. Relationerna mellan länderna har blivit allt sämre. Omni 221118.
Fästmön efter besked från USA: "Jamal dog igen i dag." Fästmön till mördade journalisten Jamal Khashoggi, människorättsaktivisten Hatice Cengiz, reagerar med bestörtning på USA:s rekommendation att ge den saudiska prinsen Mohammed bin Salmans åtalsimmunitet. "Jamal dog igen i dag", skriver hon på Twitter. I en separat tweet skriver Cengiz att Biden "räddade brottslingen och själv blev involverad i brottet". CNN konstaterar att USA:s besked väntas väcka starka reaktioner från människorättsaktivister, även om det inte är juridiskt bindande. I slutändan är det en domstol som avgör om bin Salman kan åtalas för mordet, som han enligt amerikanska underrättelsekällor beställde. Under valrörelsen lovade Biden att göra livet till en "paria" för Saudiarabien. Khashoggi styckades 2018 - tros ha beställt av Mohammed bin Salman. Relationerna mellan länderna har blivit allt sämre. Omni 221118. Kommentar: Storpolitik går som vanligt före den lilla människan.

Knapp republikansk seger hindrar Bidens abortplaner. Mer än en vecka efter valet har Republikanerna nu säkrat majoriteten i USA:s representanthus. Med en splittrad kongress kan det bli svårt att få igenom något alls i USA:s djupt polariserade politik, menar experter. President Joe Biden verkar också ha gett upp tanken på att försöka tvångsinföra liberala abortlagar i hela landet. Natten mot torsdag kom så slutligen beskedet att Republikanerna säkrat en knapp majoritet i USA:s representanthus. Republikanerna kom då upp i de 218 platser som krävs för majoritet i underhuset som har totalt 435 ledamöter, och har därmed åtminstone på pappret kommandot för att stoppa president Joe Bidens politik under de två åren till nästa val. Världen idag 221118.

Analys: Biden fyller 80 - men ingen vill fira honom. Joe Biden fyller 80 år på söndagen, under en tid när han måste besluta sig för om han ska ställa upp för ytterligare en period som president. Det skriver AP i en analys. Enligt nyhetsbyrån förutsätter personer i hans omgivning att Biden - som redan är den äldsta president USA har haft - kommer att kandidera. Själv har han uttryckt sig något mer svävande. "Min avsikt är att ställa upp. Men jag är en person med stor respekt för ödet, sa han nyligen på en presskonferens. New York Times konstaterar att Biden strävar efter att aldrig uttala siffran 80 offentligt. "Jag kan inte få den över mina läppar" har han sagt i en tv-intervju. Att han skulle fylla 86 i slutet av en hypotetisk andra period får enligt tidningen "till och med demokrater att tystna". Hur det hela kommer att firas är än så länge oklart. Washington Post skriver att Vita huset ser på bemärkelsedagen med en "aning av fruktan". Och att allra minst presidenten själv vill fira den: "Någon sa att jag snart fyller år." Jag svarade "Nej, du måste prata om någon annan." Omni 221119.

Trumps granskare väcker reaktioner: "Så envis och orädd - kan åtala honom." Att Jack Smith, tidigare bland annat krigsbrottsåklagare vid en specialdomstol i Haag, ska leda det amerikanska justitiedepartementets utredning av Donald Trump skapar reaktioner i USA. Bland republikaner väcker initiativet oro och betraktas som ett försök att sabotera för Trump inför presidentvalet, rapporterar Politico. Andra lyfter fram Smiths kvaliteter som utredare. Andrew Weissman, en av de som granskade Trump i Robert Muellers Rysslandsutredning, konstaterar enligt Politico att han själv liknades vid en pitbull, men att han jämfört med Smith snarare är en golden retrievervalp. "Så envis och orädd. Och opolitisk och etisk", konstaterar Weissmann. På Twitter utvecklar han: "Smith kommer kunna åtala Trump eftersom denne inte längre är president och därför inte behöver oroa sig för att få sparken av honom." Smith kommer dels ansvara för utredningen om de hemliga dokument Donald Trump misstänks ha tagit med sig till Mar-a-Lago när han lämnade Vita huset, dels utreda ex-presidentens eventuella inblandning i stormningen av Kapitolium. Rachael Bade: Nye utredaren väcker reaktioner i Washington. Smith har en lång karriär som åklagare. Utredningarna fortsatt politiskt brännbara. Trumps justitieminister Bill Barr: Åtal allt mer sannolikt. Omni 221119.

Uppgifter: Nytt försök att fälla Donald Trump. Åklagare på Manhattan tar ett omtag på den insomnade brottsutredningen mot Donald Trump, för de pengar han påstås ha betalat ut till porrstjärnan Stormy Daniels. Det skriver New York Times. Den förre detta presidenten, som i veckan uppgav att han ställer upp i hopp om att bli republikanernas presidentkandidat en tredje gång, är inblandad i flera parallella brottsutredningar. Enligt New York Times rör fallet enbart de pengar som - eventuellt i strid mot landets kampanjlagar - påstås ha betalats ut i utbyte mot Stormy Daniels tystnad. Till sin hjälp väntas den förhållandevis nytillträdde åklagaren, Alvin Bragg, försöka pressa någon av Trumps närmaste till samarbete. I en kommentar avfärdar Trumps advokat, Michael van der Veen, uppgifterna som ett i raden misslyckade försök från åklagarsidan att komma åt honom. "De miljoner av skattebetalarnas pengar som har spenderats på oräkneliga utredningar är ett stort slöseri med både tid och pengar. Uppgifter gör gällande att åklagarna vidtagit nya åtgärder. Stormy Daniels påstods ha haft en affär med Trump 2006, vilket han förnekat. Omni 221121.

Elon Musk vänder - sätter betald verifiering på paus. Elon Musk backar från det kritiserade beslutet att göra det möjligt för användare att köpa den blå verifieringssymbolen på Twitter, skriver han i ett inlägg. Möjligheten att köpa symbolen drogs in för en tid sedan, då det börjat dyka upp mängder av fejkkonton med markeringen. Planerna på att lansera lösningen på nytt den 29 november läggs också på is. Musk skriver att funktionen inte kommer att rullas ut förrän man kan försäkra sig om att den inte kan missbrukas av personer som utger sig för att vara någon annan än den man är. Efter att Musk genomfört förändringen skapades flera fejkade företagskonton, som i och med verifieringssymbolen såg äkta ut. Vissa av inläggen fick stor påverkan på företagens aktiekurser. Det är oklart hur Musk ska stoppa missbruk av symbolen. Företag kan få en annan färg på märkningen än personer. Omni 221122.

Nytt bakslag för Trump - deklarationer till kommitté. USA:s högsta domstol har beslutat att skattemyndigheten Internal Revenue Service får släppa Donald Trumps skattedeklarationer till en demokratledd kommitté i representanthuset, skriver CNN. Kommittén har begärt sex av Trumps deklarationer från 2015-2020. Men den kommer att ha lite tid att uträtta sitt arbete eftersom Republikanerna tar över makten i representanthuset - och därmed kommittén - i januari. Beskedet ses som ett hårt slag mot den tidigare presidenten som försökt förhindra ett utlämnande av deklarationerna i flera år och i nuläget är under flera utredningar. Trump har tidigare kallat utredningen för politiskt motiverad, skriver Reuters. Donald Trump skickade in en snabbansökan för att blockera begäran. Trump meddelade i förra veckan att han ställer upp i presidentvalet 2024. Det är oklart om kommittén planerar att offentliggöra dokumenten eller inte. Omni 221123.

Republikanerna hotar minister med riksrättsutredning. Republikanerna i det amerikanska representanthuset kräver att ministern för inrikessäkerhet, Alejandro Mayorkas, avgår, rapporterar The Hill. Anledningen är missnöje över hur han och regeringen har hanterat migrantsituationen vid gränsen mellan USA och Mexiko. Om Mayorkas inte avgår frivilligt hotar Republikanerna med att utreda honom och i förlängningen ställa honom inför riksrätt när partiet nästa år tar över kontrollen över representanthuset. Republikanerna lovade under valrörelsen inför mellanårsvalet att utreda den sittande regeringens gränspolitik. Mayorkas säger i ett uttalande att han inte tänker avgå. Republikanerna lovar att utreda "varje beslut och misstag." Kommentar: Riksrätt hit, riksrätt dit. Om politiken inte stämmer med vår politik blir det riksrätt...

Pence rekryterar - kan vara tecken på presidentambition. Den tidigare amerikanske vicepresidenten Mike Pence utökar sin politiska stab, rapporterar Politico. Pence har knutit till sig Ali Kjergaard, tidigare talesperson för Nebraskas senator Ben Sasse och enligt källor nära Pence är fler rekryteringar att vänta. Enligt Politico är rekryteringarna ett av flera tecken på att Pence avser att ställa upp i presidentvalet 2024. Isåfall kommer han att ställas mot Donald Trump, som var president under Pences tid som vicepresident. Pence har på senare tid i allt högre grad tagit avstånd från Trump och sa nyligen att Republikanerna har "bättre alternativ" än Trump att välja på inför valet 2024. Pence har nyligen släppts sina memoarer. Omni 221123.

Sarah Palin missar plats i representanthuset. Den tidigare republikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin misslyckades med att bli invald i USA:s representanthus, skriver amerikanska medier. Palin förlorade mot Demokraternas kandidat Mary Peltola som därmed behåller sin plats. Peltola blev i augusti historisk som Alaskas första ledamot från ursprungsbefolkningen. Hon ersatte då den avlidne republikanska ledamoten Don Young. Palin har tidigare varit guvernör. Trumpkritiska republikanen Lisa Murkowski valdes om som senator för Alaska. Palin var ett ledande namn inom den så kallade Tea Party-rörelsen. Bakslaget är ett av flera för kandidater som står nära Trump. Omni 221124.
Analys: Palins förlust visar att folk tröttnat på Trump. Den populära republikanen Sarah Palin borde ha vunnit en enkel seger i traditionellt konservativa Alaska, skriver DN:s Karin Eriksson i en analys. Ändå förlorade hon mot Demokraternas Mary Peltola, först i fyllnadsvalet i september och sedan på nytt i mellanårsvalet i november. Enligt Eriksson tyder valresultatet på att Alaska är en av flera delstater där väljarna "tröttnat på Donald Trump och hans extrema kandidater". New York Times Jeremy W Peters skriver att det inte går att överskatta vilken påverkan på Republikanerna Palin hade när hon dök upp på den politiska scenen för 16 år sedan. Han beskriver henne som en föregångare till Donald Trump och hans hårdföra och kompromisslösa stil som numera kännetecknar hela partiet. "Att hon misslyckades med att väljas in i kongressen efter att i flera år varit borta från rampljuset innebär att Palin nu är en kraftigt försvagad politisk kraft", skriver han. Jeremy W Peters: Sarah Palin har förlorat partiet hon förändrade. Omni 221124.

Bolsonaros stab i möten med Trumps rådgivare. Personer i den brasilianske presidenten Jair Bolsonaros närmaste krets har hållit möten med rådgivare till USA:s förre president Donald Trump. Diskussionerna handlade om hur Bolsonaro kan gå vidare med att ogiltigförklara resultatet i presidentvalet, skriver Washington Post. Presidentens son, kongressledamoten Eduardo Bolsonaro, uppges ha besökt Trump på hans anläggning Mar-a-Lago efter valet. Han ska också ha hållit telefonsamtal med Trumps tidigare valstrateg Stephen K Bannon och lunchat med Trumpkampanjens tidigare talesperson Jason Miller. Tidigare i veckan avslog den brasilianska valmyndigheten presidentpartiet PL:s ansökan om att stryka röster från över hälften av röstningsmaskinerna i valet, som utmanaren Lula da Silva med knapp marginal vann. Trump och Eduardo Bolsonaro har inte kommenterat. Bannon: Liksom med Trump har rörelsen vuxit sig större än Bolsonaro. Protesterna i Brasilien tilltar - Bolsonaro tyst. Bolsonaros parti ansökte om att ogiltigförklara resultatet - domare: "Bisarrt och bedrägligt." Omni 221125.
Bolsonaros försök att underkänna röster avslås. Brasiliens högsta domstol avslår avgående presidenten Jair Bolsonaros krav på att ogiltigförklara en mängd röster i presidentvalet, skriver AP. I sitt beslut skriver domaren Alexandre de Moraes att den begäran som Bolsonaros parti lämnade in inte innehöll några bevis eller fakta för att oegentligheter har förekommit. Partiet döms också att betala 23 miljoner real, motsvarande över 45 miljoner kronor, i böter för att utan giltigt skäl ha dragit i gång en rättsprocess. Bolsonaro har länge utan bevis ifrågasatt landet elektroniska röstningsmaskiner. Bolsonaro förlorade mot utmanaren Lula da Silva. Marginalen var mindre än två procentenheter. Omni 221125.

Donald Trump åt middag med Förintelseförnekare. USA:s expresident Donald Trump åt middag med vit makt-profilen Nick Fuentes och artisten Kanye West på sitt residens Mar-a-Lago i tisdags, rapporterar amerikanska medier. Fuentes är en mycket tongivande person i rasistiska och förintelseförnekande kretsar. Enligt ett uttalande från Trump skedde middagen på Kanye Wests initiativ. Kort efter att stjärnan, som på senare tid varit i blåsväder för antisemitiska kommentarer, ringt Trump ska han ha dykt upp i bostaden med "tre vänner" som expresidenten enligt egen utsago inte visste något om. Händelsen visar enligt Politico att det finns få gränser för den tidigare presidenten i ett tidigt skede av hans kampanj inför 2024. Politiksajten skriver att det inte tycks finnas medarbetare som kan avråda från den här typen av möten. En källa säger att Trump var imponerad av att Fuentes kunde rabbla statistik som sträckte sig tillbaka till kampanjen 2016. Trump beskriver mötet som kort och händelsefattigt. Fuentes har krävt att alla judar i USA ska lämna landet och jämfört Förintelsen med en "tävling för att baka kakor". Omni 221126.
Kanye West vill bli president - med Trump vid sin sida. Artisten Kanye West, som numera går under namnet Ye, antyder att han åter kommer att försöka sig på en presidentvalskampanj, skriver Rolling Stone. I ett av flera videoklipp på Twitter märkta med hashtaggen #YE24 säger han att han bland annat frågat om Donald Trump vill bli hans vicepresidentkandidat. "Jag tror att Trump var störd över att jag frågade honom," säger han. West: Trump började att skrika vid bordet att jag skulle förlora. West, som på senare tid fått hård kritik för en rad antisemitiska uttalanden, ställde upp i valet även 2020 men fick då bara 60 000 röster, skriver TT. Hur seriös presidentvalskampanjen faktiskt är menad är högst oklar. Omni 221126. Kommentar: Inte så händesefattigt om Trump började skrika vid bordet.
Bolton: "Trump skulle ta med sig många i fallet." Tidigare Vita huset-toppen John Bolton anser att Donald Trump ägnar sig åt ett tröttsamt gammalt beteende, skriver The Guardian. Det republikanska partiet är, enligt honom, redo för en nystart. Bolton var nationell säkerhetsrådgivare under Trumps tid vid makten. Han är den senaste ex-medarbetaren som dömer ut Trump efter att partiet underpresterat i mellanårsvalet. Allt fler människor har "stängt av Trump från sina hjärnor", enligt Bolton. "Även om de älskade hans stil, älskade hans sätt, älskade hans politik, älskade allt med honom, så vill de inte förlora. Och rädslan är, med tanke på resultaten den 8 november, att om han nomineras så skulle han inte bara förlora presidentvalet. Han skulle också ta en väldig massa republikanska kandidater med sig i fallet." Mike Pompeo, William Barr och Nikki Haley är andra partihöjdare som mer eller mindre öppet har tagit avstånd. Tidigare Pentagonchefen anser att Trump är olämplig (17 november). John Bolton gav ut en bok om Trumps tid som president - Vita huset försökte stoppa den (2020). Omni 221126.
Trump sågas efter middag: "Kasta ut de där luffarna." USA:s expresident Donald Trump kritiseras från flera håll efter att ha ätit middag med artisten Kanye West, som fått kritik för antisemitiska uttalanden, och Förintelseförnekaren och vit makt-profilen Nick Fuentes. Det skriver New York Times. "Det här är ytterligare ett exempel på Donald Trumps enorma brist på omdöme," säger den tidigare New Jersey-guvernören Chris Christie, som själv överväger en presidentkandidatur för Republikanerna. Att umgås med "mänskligt avskum" som Fuentes är oacceptabelt, skriver Trumps vän och tidigare advokat David M Friedman - även USA:s ambassadör i Israel under hans presidenttid - på Twitter. "Jag uppmanar dig att kasta ut de där luffarna, fördöma dem och förpassa dem till historiens skräphög där de hör hemma." Jonathan Greenblatt, chef för organisationen Anti-Defamation League som motarbetar antisemitism, kallar middagen "motbjudande". Trump om Fuentes under middagen: Han förstår mig. Christie: Han står inte ut med att inte få uppmärksamhet hela tiden. Trump hävdade att han inte visste vem Fuentes var. Omni 221126.
Vita huset fördömer Trumps möte med Fuentes. I ett uttalande till CNN fördömer Vita huset expresidenten Donald Trumps middag med Nick Fuentes, en profil inom den antisemitiska vit makt-miljön i USA. "Fördomar, hat och antisemitism har ingen plats i USA - inklusive på Mar-a-Lago. Förintelseförnekelse är motbjudande och farligt och måste kraftfullt fördömas," säger den biträdande pressekreteraren Andrew Bates. Trump har fått skarp kritik från flera håll - däribland från republikaner och allierade - för tisdagens middag med Fuentes och artisten Kanye West, som också fått kritik för antisemitiska uttalanden. Omni 221126.
Republikansk axelryckning efter Trumps kandidatur. Ex-presidenten Donald Trumps besked om sin kandidatur i presidentvalet 2024 har hittills inte tagits emot med nämnvärd entusiasm inom det republikanska partiet. Det rapporterar Politico. Flera partiprofiler sonderar i stället sina egna chanser - den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley, som tidigare sagt att hon inte ställer upp om Trump gör det, vände i helgen och överväger nu "allvarligt" att kandidera. Andra ledande republikaner duckar frågor om Trump eller ställer sig bakom Florida-guvernören Ron DeSantis, som ses som hans huvudsakliga rival. "Jag hade väntat mig mer upphetsning kring hans kandidatur från hans anhängare [...] men entusiasmen finns helt enkelt inte där," säger Saul Anuzis, tidigare partiordförande i Michigan. Tidigare kongressledamot: Många där ute är verkligen emot honom. Trump skyller på Kanye West efter kritikstorm kring middag med Förintelseförnekare. Omni 221127.
Pence till Trump: Han borde be om ursäkt. Flera tunga republikaner fördömer Donald Trumps middag med vit makt-profilen Nick Fuentes i förra veckan. Det rapporterar flera medier. "Trump gjorde fel som gav en nationalist, antisemit och Förintelseförnekare en plats vid bordet och jag tycker att han borde be om ursäkt," säger den tidigare vicepresidenten Mike Pence till AP. Han uppmanar även den tidigare presidenten att ta avstånd från "dessa individer" och deras hatfulla retorik, vilket Trump inte gjort även om han påstår att han inte visste vem Fuentes var. Även topprepublikanen Mitch McConnell, partiets ledare i senaten, fördömer middagen. Det finns inget utrymme för antisemitism bland Republikanerna säger han till Reuters. "De som träffar personer som förespråkar sådana åsikter är osannolika att någonsin bli president." Uttalandet beskrivs i amerikansk media som ett av hans tydligaste avståndstaganden från Trump. På andra håll i partiet är tongångarna mildare. Förutom flera judiska organisationer har ett antal republikaner vänt sig mot Trumps agerande. Omni 221130.
Kanye West hyllade Hitler i direktsänd intervju - stängs av från Twitter. Artisten Kanye West säger i en intervju att han gillar Adolf Hitler och att nazister är "rätt häftiga". Det är ännu ett i raden av Wests antisemitiska uttalanden. Hans Twitter-konto har nu stängts av samtidigt som det aviserade köpet av den högerkonservativa sociala medier-appen Parler har avbrutits. När artisten Kanye West, eller Ye som han har döpt om sig själv till, på torsdagen gästade konspirationsteoretikern Alex Jones och det kontroversiella programmet Infowars sa han att det finns många "bra saker" med nazister - och Hitler. "Jag ser bra saker om Hitler. Varje människa har något värdefullt att tillföra, särskilt Hitler," sa en maskerad Kanye West under den tre timmar långa, direktsända intervjun, där han under långa perioder gav svar som mer liknande en monolog. På en av Alex Jones motfrågor svarade Kanye West att nazister också har gjort bra saker och att man måste sluta fördöma nazister. Senare i intervjun påstod artisten att han med sina uttalanden inte är ute efter att chocka, utan att han genuint gillar Hitler. "Nazister är rätt häftiga," sa han också. Med i studion under hela intervjun satt även vit makt-profilen Nick Fuentes, som senast förra veckan åt middag tillsammans med Kanye West och Donald Trump i Trumps bostad Mar-a-Lago i Florida. West har ännu inte kommenterat medverkan i Infowars men retweetat klipp från intervjun. Kanye West stängdes under hösten av från Twitter och Instagram och kritiserades hårt från många håll efter att ha lagt upp inlägg med antisemitiskt innehåll, men återfick senare sitt Twitter-konto. Tidigt på fredagen stängdes det av igen efter att rapparen publicerat en bild på ett hakkors sammanslaget med en davidsstjärna. Elon Musk bekräftar att kontot stängts på grund av ”uppvigling till våld”, efter att Kanye West twittrat ut ett föga smickrande foto av Twitters nya vd som han själv beskrev som sin "sista tweet". Samtidigt stoppas Kanye West köp av den kontroversiella sociala medier-appen Parler, som bannlysts av både Apple och Google. Parlement Technologies, som äger Parler, uppger att beslutet fattades gemensamt i november. svt 221202.
Joe Biden ryter ifrån mot Kanye Wests antisemitism. Rapparen Kanye West sa under torsdagen att han gillade Hitler och sedan delade han en bild på ett hakkors på Twitter, vilket ledde till att han stängdes av från plattformen. Nu ryter USA:s president Joe Biden ifrån mot spridningen av antisemitism. "Jag vill klarlägga några saker: Förintelsen skedde och Hitler var en demonisk gestalt. Istället för att ge det en plattform måste våra ledare stå upp emot antisemitism, var än den finns", skriver han på Twitter och avslutar med att skriva "tystnad är medskyldighet". The Guardian skriver att tweeten syftar på republikanska politiker som inte aktivt tog avstånd från att ex-presidenten Donald Trump bjöd in West och förintelseförnekaren Nick Fuentes till en middag tidigare i veckan. Omni 221202.

Politiskt genombrott kan lätta på Venezuelas kris. Nicolás Maduros regering i Venezuela har slutit ett avtal med landets opposition, vilket ses som ett stort genombrott i regionen. Överenskommelsen om "socialt skydd" banar väg för en FN-ledd fond som ska stödja hälso-, mat- och utbildningsprogram för Venezuelas många fattiga. AFP skriver att avtalet har potential att minska det stora flödet av flyktingar från landet. Som svar på överenskommelsen lättar USA på sanktionerna mot Venezuela och ger oljebolaget Chevron Corp rätt att återuppta sin verksamhet i landet. I ett uttalandet från USA:s finansdepartement står det att avtalet är ett "viktigt steg i rätt riktning för att återupprätta demokratin". Frysta tillgångar kan tillgängliggöras. Enades också om fortsatta samtal inför nästa presidentval. Genombrottet kommer efter år av misslyckade försök att bryta det politiska dödläget. Omni 221127.
USA ger oljebolag grönt ljus att verka i Venezuela. Den amerikanska oljejätten Chevron får tummen upp från myndigheter att åter starta upp sin verksamhet i Venezuela efter vad som kallas ett stort politisk genombrott i det sydamerikanska landet, rapporterar flera medier. Beskedet kan komma att innebära att mer olja flödar in på den amerikanska marknaden och därmed sänker bränslepriserna, skriver Politico. Sajten noterar att just de höga bränslepriserna har varit ett aber för president Joe Biden sedan Rysslands invasion av Ukraina. En tjänsteman uppger dock för sajten att beslutet om sanktionslättnaderna inte fattats med tanke på oljepriserna, utan för att Venezuelas regering under Nicolás Maduro "vidtagit åtgärder för att stötta återuppbyggnaden av demokrati" i landet. Beslutet om att låta Chevron återuppta verksamheten i Venezuela kommer dagar före västvärldens deadline för hårdare sanktioner mot Ryssland USA införde sanktioner mot Venezuela 2019 till följd av vad man bedömde vara korruption och oro för brott mot mänskliga rättigheter. Överenskommelsen innebär att en FN-ledd fond skapas för att finansiera hälso-, mat- och utbildningsprogram för Venezuelas många fattiga. Omni 221127.

Oath Keepers-grundaren döms efter stormningen. Stewart Rhodes, grundaren till den högerextrema milisgruppen Oath Keepers, döms för sin roll i stormningen av Kapitolium i januari 2021. Han och ytterligare en medåtalad, Kelly Meggs, är enligt juryn skyldiga till att med våld försökt att stoppa maktskiftet i Vita huset. De riskerar nu uppemot 20 års fängelse. Ytterligare tre personer döms för att ha försökt hindra kongressen att formellt godkänna Joe Bidens valseger. Beskedet kom efter tre dagars överläggning av juryn och beskrivs som en seger för det amerikanska justitiedepartementet, enligt Reuters. Rhodes bär lapp för ena ögat efter att av misstag skjutit sig själv i ansiktet. Rhodes och Meggs döms för den allvarligaste punkten i åtalet. Oath Keepers-grundaren frias på flera punkter. Omni 221130.

Senaten röstar ja till skydd för samkönade äktenskap. USA:s senat har röstat för att skydda samkönade äktenskap, rapporterar flera medier. Lagen, som fick stöd av båda politiska sidorna, röstades igenom med siffrorna 61-36. Nästa steg är att lagen skickas tillbaka till representanthuset som snabbt väntas godkänna den. Därefter ska president Joe Biden underteckna lagen för att den ska träda i kraft. Det har sedan högsta domstolen rev upp abortskyddet funnits en oro för att rätten till samkönade äktenskap ska hotas. Det nya lagförslaget är formulerat så att om högsta domstolen river upp garantin så måste delstater som då förbjuder samkönade äktenskap ändå erkänna äktenskap från andra delstater. Chuck Schumer: "Dagens omröstning är djupt personlig för många av oss i den här kammaren." Joe Biden har varit påhejare av förslaget. Demokraterna har också skyndat på att driva igenom förslaget innan man förlorar makten i representanthuset efter mellanårsvalet. Demokraterna fick med sig elva republikaner på tåget för att få igenom lagen genom kammaren. Omni 221130.

Jeffries efterträder Pelosi - första svarta ledaren. Hakeem Jeffries väljs till Demokraternas ledare i representanthuset. Han blir den första svarta ledaren för ett parti i kongressen. Han tar över efter Nancy Pelosi från och med 3 januari 2023. Reuters skriver att han tillhör den yngre generationen av de demokratiska ledamöterna i representanthuset. "Det här är en historisk vändpunkt i den amerikanska historien", kommenterade Chuck Schumer, partiets majoritetsledare i senaten, valet av Jeffries. Väljs vid Demokraternas kongress efter årsskiftet. Hakeem Jeffries är 52 år och kommer från New York. Pelosi blev 2007 den första kvinnan att utses till talman. Omni 221130.

Demokrater har fått tillgång till Trumps deklarationer. En demokratledd utredningskommitté i USA:s representanthus har fått tillgång till Donald Trumps deklarationer från åren 2015-2020, rapporterar amerikanska medier. Detta efter att USA:s högsta domstol för en vecka sedan beslutat att skattemyndigheten fick lämna ut dem. Det innebär slutet på kommitténs nästan fyra år långa kamp för att få tag i deklarationerna. Till skillnad från tidigare presidentkandidater och sittande presidenter har Trump inte självmant velat offentliggöra sina deklarationer. Högsta domstolens beslut kom bara drygt en månad innan Republikanerna får majoritet i representanthuset. Om domstolen gått på Trumps linje hade den nya republikanska majoriteten med största sannolikhet lagt ner begäran att få tillgång till deklarationerna, skriver New York Times. Oklart om deklarationerna kommer att leda till några större avslöjanden. Trump efter domstolens beslut: "Varför skulle någon bli förvånad - de dömer alltid mot mig." Dokumenten väntas inte bli offentliga direkt. Omni 221201.

Bakslag för Trump i utredning om dokument. Donald Trump kan inte längre blockera justitiedepartementets granskning av de dokument som hittats i en razzia i hans hem Mar-a-Lago. Det står klart efter ett nytt beslut i en appellationsdomstol i USA. Appellationsdomstolen stoppar en oberoende granskning av dokumenten som beslagtogs vid en razzia mot expresident Donald Trumps residens Mar-a-Lago. För Trump innebär det ett större bakslag i härvan kring dokumenten som hittats i hans hem. Beslutet gör att justitiedepartementet kan fortsätta sin utredning av Trumps hantering av tusentals dokument - många av dem hemligstämplade - som lämnat regeringskansliet, rapporterar CNN. Trump lyckades tidigare tillfälligt stoppa utredare från att granska dokumenten med hänvisning till att en oberoende utredare först skulle gå igenom dem. Trump har hävdat att en del av dokumenten är hans personliga, och bör hållas utanför utredningen. Appellationsdomstolen höll inte med. "Lagen är tydlig. Vi kan inte skapa en regel som gör att varenda en som utsätts för en husrannsakan kan blockera en regeringsutredning efter att husrannsakan genomförts. Inte heller kan vi skapa en regel som tillåter endast före detta presidenter att göra detta", skriver domstolen. Det var tack vare en Trumpvänlig distriktsdomare, Aileen Cannon, som Trump lyckades få igenom beslutet om en oberoende granskning. Men enligt appellationsdomstolen borde Cannon inte ingripit över huvud taget. Det är ännu oklart om Trumps advokater kommer att överklaga beslutet till högsta domstolen. Vid razzian i augusti i Mar-a-Lago i Florida, som även fungerar som medlemsklubb, tog FBI med sig 33 lådor med material. De innehöll mer än 100 hemligstämplade dokument, bland annat om kärnvapen. Justitiedepartementet utredning gäller misstänkt olaglig hantering av regeringsdokument samt brott mot spionerilagen. svt 221202. Omni 221202.
Källor: Hemliga dokument hittade i Trumps lagerlokal. Donald Trump och hans stab anlitade ett utomstående företag för att leta efter hemligstämplat material på adresser kopplade till ex-presidenten, skriver Washington Post och New York Times. Två säkerhetsklassade dokument hittades i ett lager i Florida och lämnades direkt över till FBI, uppger källor. Den utomstående gruppen ska ha sökt efter dokument vid tre olika tillfällen de senaste veckorna. En källa säger att det fanns allt från lådor till kläder i lagerlokalen, och att Trump troligen aldrig varit där. FBI ska även ha erbjudits att observera sökandet, men sagt nej. De nya sökningarna har skett efter att justitiedepartementet uttryckt oro över att Trumps stab inte fullt ut följt tidigare krav om att hemligstämplat material ska återlämnas. Redan i februari konstaterades att Trump efter valförlusten förvarat hemligstämplade dokument vid sin semesteranläggning Mar-a-Lago.Även Trumps golfklubb genomsökt. Dokumenten ska ha hittats i en låda. Gjordes inga fynd på övriga adresser. Omni 221207.

Space X får skicka upp ytterligare 7 500 satelliter. Den amerikanska myndigheten Federal Communications Commission (FCC) har beviljat Elon Musks rymdbolag Space X att skicka upp ytterligare 7 500 satelliter som ska användas med internettjänsten Starlink. Det rapporterar CNBC. De nya satelliterna beskrivs som "nästa generations Starlinksatelliter", och beslutet betraktas av flera bedömare som avgörande för företagets ambitioner kring att utvidga satellitnätverket. Men Space X har inte fått gehör för samtliga önskemål man har. Företaget har bland annat begärt att få skicka upp närmare 30 000 satelliter i låg omloppsbana. FCC motiverar begränsningen bland annat med att man oroas för mängden rymdskrot. Omni 221202.
Space X nya "starshield" skapat för militära ändamål. Space X expanderar sin satellitverksamhet till att även omfatta militära ändamål med det nya affärssegmentet "starshield", som bygger på Starlinks teknik. Det rapporterar CNBC. "Medan Starlink är designat för konsumenter och kommersiell användning är starshield designat för att användas av regeringar", skriver bolaget på sin hemsida. Space X har inte offentliggjort någon detaljerad plan för starshield men uppger att systemet kommer fokusera på bland annat satellitbilder och kommunikation. Space X fick grönt ljus för utbyggnad av Starlinks satellitsystem i förra veckan. Starshield erbjuder fulltäckande tjänster från bärraketet till satelliter och användarterminaler. Omni 221205.

Analyser: Mindre populär betyder mer extrem Trump. Middag med förintelseförnekare. Musik som låter misstänkt lik konspirationsteoretiska Qanons egen sång. Öppet stöd till amerikaner som åtalats för stormningen av Kapitolium. Gång på gång de senaste veckorna har Donald Trump visat att han nu lierat sig med krafter som tidigare inte hade någon röst i amerikansk politik, skriver New York Times Peter Baker i en nyhetsanalys. Trumps alltmer extrema hållning kan härledas till hans försvagade ställning inom Republikanerna, säger historieprofessorn Ruth Ben-Ghiat i texten. "Att förödmjukas av människor som vänder honom ryggen kommer bara att göra honom mer desperat och benägen att stödja och förknippas med samhällets mest extrema sidor." Washington Posts Philip Bump skriver om kontroverserna kring Kanye West och hans relation till Trump och Republikanerna. Det är ett förhållande som även tidigare har prövats av artistens oberäkneliga ställningstaganden - men eftersom Republikanerna sett en uppsida i Wests popularitet bland svarta väljare har de hållit kvar honom, skriver Bump. Efter artistens senaste utspel, bland annat en hyllning av Hitler, har relationen dock vänts till ett bakslag, menar Bump. "Och nu kan vi nog med säkerhet säga att han är borta." Peter Baker: Trump omfamnar extremism när han försöker bli president igen. Republikanernas satsning på Kanye West blev ett bakslag Omni 221202.

Efter miljardskadestånd - Alex Jones ansöker om personlig konkurs. I flera uppmärksammade rättsprocesser har konspirationsteoretikern Alex Jones dömts att betala astronomiska summor i skadestånd. Nu har han ansökt om personlig konkurs, skriver amerikanska Bloomberg. Det som lett fram till de stora skadestånden är de lögner som Jones spred efter en skolskjutning i Connecticut i USA 2012. På sin sajt Infowars har Jones bland annat pekat ut föräldrar till offren som skådespelare och påstått att hela händelsen är påhittad som ett svepskäl för att införa strängare vapenlagar. Han har därför stämts för förtal av anhöriga och överlevare från skjutningen och dömts för förtal i flera rättegångar. Totalt uppgår det utdömda skadeståndet till motsvarande över 100 miljarder kronor. Enligt konkursansökan är Jones tillgångar inte i närheten av sådana summor. Han säger sig ha en förmögenhet på mindre än 10 miljoner dollar, vilket motsvarar drygt 100 miljoner svenska kronor. svt 221202.

USA har visat upp nästa generations bombplan. Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har visat upp sitt senaste bombflygplan, rapporterar flera medier. Mycket kring planet, som har beteckningen B-21, är fortfarande hemligt men enligt USA:s försvarsminister Lloyd Austin gör avancerad stealthteknik att det kommer att vara mycket svårt att upptäcka. "Till och med de mest sofistikerade luftvärnssystemen kommer att ha bekymmer med att upptäcka en B-21 på himlen," säger han. Sex B-21-plan är just nu under produktion och målet är att USA totalt ska ha hundra. Planet ska kunna flyga även utan besättning. Den första provflygningen är enligt planen tänkt att genomföras nästa år. USA har för närvarande tre sorters bombplan i bruk; B-52 Stratofortress, B-1 Lancer och B-2 Spirit. Planet ska möta hoten från bland annat Kina. Varje plan kostar runt 730 miljoner dollar. Planet är utvecklat av Northrop Grumman. Planet visades upp under en ceremoni i Palmdale, Kalifornien. Omni 221203.

Trump vill runda USA:s grundlag för att upphäva valet: "Massivt bedrägeri." Donald Trump upprepar ännu en gång sina ogrundade påståenden om fusk i presidentvalet 2020 - och den här gången öppnar han för att kringgå USA:s konstitution för att upphäva valresultatet, rapporterar amerikanska medier. "Ett massivt bedrägeri av den här typen och omfattningen möjliggör ett upphävande av alla regler, lagar och förordningar, till och med de som står i konstitutionen", skriver Trump på sin egen sociala medier-plattform Truth Social. Uttalandet har fördömts av Vita huset, men ledande republikaner som Kevin McCarthy, partiets ledare i representanthuset, och Mitch McConnell, partiets ledare i senaten, har ännu inte kommenterat det. "Bedrägeri utan motstycke kräver åtgärder utan motstycke", skriver Trump. Republikansk parlamentsledamot: "Jag stödjer verkligen inte det språkbruket." Demokraternas tillträdande ledare i representanthuset: Republikanerna måste bestämma sig för hur de ska göra med Trump. Liz Cheney: Ingen kan förneka att Trump är konstitutionens fiende. Omni 221205.

Hackare med kopplingar till Kina stal covidmiljoner. Hackare med kopplingar till kinesiska staten stal minst 20 miljoner dollar från amerikanska stödinsatser för småföretagare under pandemin, enligt USA:s federala polisorganisation Secret Service. NBC News skriver att det är första gången som amerikanska myndigheter medger offentligt att statssponsrade cyberkriminella varit inblandade i bedrägeri under pandemin och lagt beslag på skattebetalares pengar. "Jag har aldrig sett dem rikta in sig på myndigheternas pengar förut," säger John Hultquist, chef för underrättelseanalys vid cybersäkerhetsfirman Mandiant. Stölden kan vara toppen av ett isberg. Omni 221205.

Haitis gäng sprider skräck - tusentalet kidnappade i år. Över 100 beväpnade gäng är aktiva i den haitiska huvudstaden Port-au-Prince och brottsligheten uppges vara värre än någonsin, rapporterar BBC. Bara mellan januari och oktober kidnappades drygt 1 100 personer. Kidnappningarna beskrivs som en viktig inkomstkälla för gängen. Merparten av offren släpps mot lösensummor som i extrema fall ligger på upp mot en miljon dollar. Enligt BBC finns en utbredd korruption i landet där politiker förser gängen finansiellt och med vapen i utbyte mot politiskt skydd, och där domare får betalt för att inte ta sig an gängrelaterade rättsfall. Även många inom polisen har koppling till gängen. Flera personer dödades i gängvåldet förra veckan. Omni 221205.

Trumps bolag döms för skattebrott. Bolaget Trump Organization dömdes under tisdagen för flera skattebedrägerier en domstol i New York, skriver NBC News. Bolaget döms på samtliga punkter i målet som rör händelser under en 15-årsperiod. Domstolen har riktat sig mot bolagen Trump Corporation och Trump Payroll Corporation, som ingår i Trump Organization. Åtalspunkterna handlar om att Trump Organization varit delaktig i att undvika förmånsbeskattning för höga chefer som haft tillgång till hyresfria lägenheter och lyxbilar. Enligt domstolen ska skattebedrägerierna ha styrts från bolagens högsta ledning. Enligt distriktsåklagaren Alvin Bragg rör det sig om girighet och fusk. "I 13 års tid kom Trump Corporation och Trump Payroll Corporation undan med ett system som gav högt uppsatta chefer förmåner samtidigt som de höll undan dessa för skattemyndigheten för att slippa betala skatt," säger Bragg enligt NBC News. Nu väntas bolaget straffas med böter på upp till 1,6 miljoner dollar, motsvarande knappt 17 miljoner svenska kronor. Donald Trump, som själv inte har åtalats, har klagat på domen och säger att åklagarmyndigheten bedriver en häxjakt mot honom. Men enligt åklagarna var Trump, som inte närvarade under rättegången, fullt medveten om skatteupplägget, något som expresidenten och bolagets advokater förnekar. Häromdagen åkte Donald Trump på ett annat rättsligt bakslag. Efter ett beslut i en appellationsdomstol kan han inte längre blockera justitiedepartementets utredning av hur han hanterat tusentals dokument - många av dem hemligstämplade - som lämnat regeringskansliet och hittats vid en razzia i hans residens Mar-a-Lago i Florida. svt 221206.

Georgias senatsval kan bli ett av tidernas dyraste. Senatsvalet i den amerikanska delstaten Georgia ser ut att bli ett av tidernas dyraste kongresslopp, skriver Financial Times. Demokraten Raphael Warnock vann över republikanen Herschel Walker i nattens omval i Georgia. Demokraterna har därmed säkrat en majoritet av platserna i senaten med 51-49. Warnocks kampanj kostade omkring 126 miljoner dollar, motsvarande 1,3 miljarder kronor, enbart i det allmänna valet. Walkers kampanj ska i sin tur ha uppgått till nästan 50 miljoner dollar, motsvarande 530 miljoner kronor, enligt data från Open Secrets. Warnock blir den förste svarte senatorn från Georgia som väljs till en full mandatperiod. Warnocks segertal: "Låt oss dansa, för vi har förtjänat det." Omni 221207.

Mitt Romney efter förlust: Trumps stöd är en dödskyss. Republikanernas förlust i senatsvalet i Georgia hade kunnat undvikas. Det säger Karl Rove, före detta chefsrådgivare och vice stabschef till president George W Bush, till Fox News. "Vi hade en usel kandidat som menade väl men plågades av flera skandaler och inte var särskilt bra på att kampanja," säger han. Rove anser att förlusten kan skyllas på den förre presidenten Donald Trump, som handplockade Herschel Walker som republikanernas kandidat i delstaten. "Detta visar återigen hur dåliga val han gör." Den senaste tiden har det kommit allt fler uttalanden som tyder på att motståndet mot Trump växer inom det egna partiet. Den republikanske kommunikationskonsulten Lee Carter säger att det är tydligt att Trump hör till historien snarare än framtiden, och senatorn Mitt Romney jämför expresidentens stöd vid "en dödskyss", skriver TT. Karl Rove: Trumps stöd är en varning som vi borde akta oss för. Omni 221208.

Fed punkterar bubblor utan krasch: "Häpnadsväckande." Federal Reserve har ännu inte lyckats tämja inflationen. Däremot har centralbankers åtstramningar bidragit till att pysa ut luften ur flera bubblor som byggdes upp under pandemin, skriver Bloomberg. Bland annat har kryptomarknadens värde minskat med två tredjedelar medan techaktier har halverats i värde. Dessutom har de amerikanska bostadspriserna fallit för första gången på tio år. Harvard-professorn Jeremy Stein säger att det är häpnadsväckande att Fed har lyckats punktera bubblorna utan någon större dramatik. "Om någon hade sagt för ett år sedan att vi skulle få en rad 75-punktshöjningar så hade reaktionen blivit: 'Är du galen? Du kommer att spränga det finansiella systemet,'" säger han. Utvecklingen utgör en skarp kontrast mot finanskrisen och it-kraschen. Omni 221209.

Skörare maktbalans när senator lämnar Demokraterna. Senatorn Kyrsten Sinema lämnar Demokraterna och är från och med nu oberoende, rapporterar Politico. Nu väcks frågan om det kan påverka den knappa majoriteten för Demokraterna i senaten. Efter höstens val landade Demokraterna på en majoritet 51-49. Men enligt Sinema kommer hon att fortsätta att rösta som hon gjort tidigare, även om hon formellt sett är oberoende. "Inget ändrar mina värderingar eller mitt beteende," säger hon till tidningen. Hennes beslut verkar vara ett led i att skapa en mer självständig profil inför 2024, då hon ställer upp för omval. Sinema förkastar det hårda tvåpartiklimatet i Washington. Om hon håller vad hon lovat kommer Demokraterna fortsatt ha majoritet. Även Bernie Sanders och Angus King är oberoende. Kyrsten Sinema: "Jag kommer till jobbet och ska förhoppningsvis sitta i samma utskott." Omni 221209.

Ja till samkönade äktenskap - "kan straffa kristna i USA." Representanthuset i USA har röstat för att samkönade äktenskap ska skyddas under federal lag. President Joe Biden har lovat att skyndsamt underteckna lagen. Men även om det ingår ett visst skydd av religionsfrihet i lagförslaget varnar kritiker för att bibeltroende kristna kommer att drabbas av negativa konsekvenser. Totalt anslöt sig 39 republikaner till kammarens demokrater som samtliga stod enade bakom ett ja. Ett jubel utbröt i kammaren när röstsiffrorna 258-169 redovisades. "I dag står denna kammare stolt sida vid sida med frihetens krafter," sade talmannen, demokraten Nancy Pelosi, strax innan omröstningen. Världen idag 221210.
Biden skriver under lag som skyddar hbtq-äktenskap. USA:s president Joe Biden har under tisdagen skrivit under en lag som säkrar samkönade äktenskap, rapporterar flera medier. "Den här lagen och den kärlek den försvarar är ett hårt slag mot hat i alla dess former," säger Biden. Underskriften gjordes under ett evenemang där både demokrater och republikaner medverkade. Medverkade gjorde även ägaren till Club Q i Colorado, gay-klubben som drabbades av en dödsskjutning förra månaden. Lagen är avsedd för att skydda samkönade äktenskap även om Högsta domstolen skulle riva upp prejudikatet "Obergefell mot Hodges" som garanterar den rätten i USA. Lagen ses som en motreaktion mot den ökande retoriken mot genus- och hbtq-frågor bland konservativa amerikaner. Omni 221213. Kommentar: Lagen strider mot Guds lag i Bibeln.

Trumps "stora" besked var lansering av samlarbilder. USA:s expresident Donald Trump hånas sedan det visat sig att hans utannonserade "stora tillkännagivande" handlade om att han säljer digitala samlarkort på sig själv. Under onsdagen publicerade Trump en tecknad bild på sig själv i en blå dräkt med den tillhörande texten: "USA behöver en superhjälte." Enligt The Guardian spekulerades det då kring om Trump hade siktet inställt på att bli talman i representanthuset. Att det handlar om samlarkort, som enligt Trump är en perfekt julgåva, har fått flera att reagera. Både Fox News och The Guardian lyfter en rad inlägg från politiska kommentatorer. "Donald Trumps ’stora tillkännagivande’ tycks vara att han fortfarande tror att folk kommer ge honom 99 dollar när han ber om det", skriver NBC:s Ginger Gibson, syftandes på priset för korten. Trump hintade om korten på sin egna plattform "Truth Social Media". Trump skriver att de påminner om baseball-kort. Trump: Innehåller fantastisk KONST från mitt liv och karriär. Omni 221215. Kommentar: Verkliga värdet på alla korten tillsammans är max en dollar.
Trumps NFT-bilder drog in miljoner dollar - och hån. Donald Trumps digitala samlarkort på sig själv sålde snabbt slut och gav intäkter på 4 miljoner dollar, motsvarande 42 miljoner kronor. Men satsningen har också mött hån och förlöjligande kommentarer från politiskt håll, skriver Wall Street Journal. Det är förödmjukande av Trump att framställa sig som en actionfigur, anser den republikanske strategen Mike DuHaime. "Han var president och kändismiljardär inom fastighetsbranschen, och nu säljer han bilder på sig själv för 100 dollar." De digitala korten, i kryptovärlden kallade NFT:er, föreställer en tecknad bild på Trump med texten " USA behöver en superhjälte." Omni 221218. Ca 42 000 idoldyrkare.

Twitter raderar flera journalisters konton. Twitter har stängt ner flera konton för amerikanska journalister som bevakar företaget och dess nye ägare Elon Musk. Det handlar bland annat om skribenter från New York Times, Washington Post och CNN, rapporterar internationella medier. Varken Twitter eller Musk har gett någon förklaring till varför kontona tagits bort och profilinformation och tidigare inlägg har försvunnit. "Det är oroande men inte förvånande. Twitters tilltagande instabilitet och volatilitet borde verkligen oroa alla som använder Twitter," säger en talesperson för CNN. Så sent som i onsdags stängde Twitter ner kontot ElonJet, som följde Elon Musks privatjet i realtid med hjälp av öppen data. Då hade Twitter oannonserat ändrat reglerna på plattformen så att det blivit förbjudet att dela var andra personer befinner sig utan deras medgivande. CNN-reportern Donie O’Sullvian drabbad - och fem andra journalister. Musk har upprepade gånger intygat sitt engagemang för yttrandefriheten. "Jag förvarnades inte", skriver New York Times Ryan Mac i en tweet. Musk twittrar att kontona initialt kommer vara nedstängda i sju dagar. Fler av de nu avstängda journalisterna rapporterar ofta om Musk. Omni 221216. Kommentar: Musk är dikatoriskt lagd och tål ingen kritik.
Mediehus kritiserar Musk: "Impulsivt och orättfärdigt."Flera mediehus riktar kritik mot Twitterägaren Elon Musk efter att deras journalister fått sina konton på plattformen avstängda. "Den impulsiva och orättfärdigade avstängningen av ett antal reportrar," inklusive CNN:s Donie O’Sullivan, är oroväckande men inte överraskande", skriver CNN i ett uttalande. Washington Post skriver att avstängningen går emot Musks påståenden om att Twitter ska präglas av yttrandefrihet. "Vår journalists konto bör återinföras omedelbart", skriver tidningen. En talesperson för New York Times beskriver avstängningarna som "tveksamma och olyckliga". Omni 221216.
EU hotar med sanktioner: "Det finns röda linjer." EU varnar Elon Musk för att sanktioner kan riktas mot Twitter efter att plattformen stängt ner flera amerikanska journalisters konton. Det rapporterar AFP. "Nyheten om de godtyckliga avstängningarna av journalister på Twitter är oroande", skriver EU-kommissionären Vera Jourova i en tweet. Hon tillägger att EU:s rättsakt om digitala tjänster kräver respekt för pressfrihet och grundläggande rättigheter. Det stadgas även i Europeiska mediefrihetsakten. "Elon Musk borde vara medveten om det. Det finns röda linjer. Och sanktioner, också", skriver hon. Journalisternas konton har stängts ner trots att Musk utlovat skydd för yttrandefriheten. Även Tysklands utrikesdepartement tar avstånd från Twitter efter avstängningarna. Omni 221216.
Musk vänder: Journalister får komma tillbaka till Twitter. De journalister som tidigare fått sina Twitterkonton avstängda kommer att få komma tillbaka till plattformen, uppger ägaren Elon Musk. "Folket har talat. Konton som doxat var jag befunnit mig kommer få sina avstängningar hävda", skriver han. Begreppet "doxing" innebär att leta reda på och sprida känslig eller privat information om en individ eller en organisation. Musk hävdar att journalisterna utsatt honom för fara genom att sprida allmänt tillgänglig information om var hans privatjet befunnit sig. Beslutet att stänga av journalisterna kritiserades bland annat av FN och EU, där den sistnämnda hotade med sanktioner. Omni 221217.
Twitter förbjuder reklam för andra sociala medier. Twitter förbjuder "gratis reklam" för vissa sociala medier och kommer att stänga av konton som bryter mot de nya reglerna, skriver företaget i en Twittertråd. "Vi kommer specifikt att stänga konton som är skapade enbart i syfte att göra reklam för andra sociala plattformar och inlägg som innehåller länkar eller användarnamn för följande plattformar: Facebook, Instagram, Mastodon, Truth Social, Tribel, Nostr och Post," skriver Twitter. Andra sociala medier omfattas inte i nuläget och det kommer fortsatt att vara tillåtet att dela länkar från andra plattformar. I ett blogginlägg ger Twitter exempel på formuleringar som kan leda till avstängning, exempelvis "follow me @username on Instagram" och "check out my profile on Facebook - facebook.com/username". Omni 221218.
Användare röstar för Musks avgång - lovat följa resultat. Elon Musk bör kliva ner från rollen som chef över Twitter. Det anser 57,5 procent av de totalt 17,5 miljoner röstande i den omröstning som han publicerade på plattformen för tolv timmar sedan. Musk har tidigare lovat att han kommer rätta sig efter resultatet. Hans elbilsbolag Tesla lyfter 5 procent i Wall Streets förhandel. Musk drog igång omröstningen efter att Twitter på söndagen stoppat möjligheten för användare att länka till konkurrerande sociala medier, som Facebook och Instagram. Åtgärden mötte genast stor kritik, vilket fick Musk att backa från beslutet. "Det kommer röstas om stora policyförändringar framöver" och "var försiktig med vad du önskar dig, för du kan få det", skrev han senare på kvällen. Omni 221219.
Mediestrateg: "Musk oerhört pressad från alla håll." Elon Musk har frågat användarna på Twitter om han ska avgå i en omröstning på plattformen och lovar att följa resultatet. Men "resultatet kommer att bli det han själv vill", spår mediestrategen Brit Stakson i en intervju med TT. Med en knapp timme kvar av omröstningen har fler än 16 miljoner användare röstat, varav 57,5 procent har klickat "ja". Twitterköpet var en dålig affär från start, menar Stakson, som tror att bolaget är kört i botten. Hon menar att Musks eget rykte och affärer skadats hårt av den senaste tidens beslutsfattande. "Det är en evig cirkus av ett ganska maniskt agerande. Jag tror att Elon Musk är oerhört pressad från alla håll," säger hon. Stakson: "Dimridåer på väg mot en undergång för den här plattformen." Omni 221219.
Musk: Bara blå användare ska få rösta om förändringar. Twitter kan komma att begränsa möjligheten att rösta om stora policyförändringar på plattformen till blå användare, som är betalande prenumeranter. Det skriver Elon Musk efter att han i går röstats bort som vd för Twitter i en omröstning. "Bara blå prenumeranter borde tillåtas att rösta i policyrelaterade omröstningar. Det är vi som har något att förlora", twittrar användaren Unfiltered Boss. Musk svarar: "Bra poäng. Twitter kommer göra den förändringen." Fler än 10 miljoner personer eller 57,5 procent röstade för att Musk ska lämna Twitter. Innan omröstningens slut hade han lovat att följa resultatet, men Musk har ännu inte kommenterat utfallet. Musk har varnat om risken för att Twitter blir bankrutt. Omni 221220. Kommentar: Bankrutt på grund av Musks eget agerande.
Tesla sparkade Musk-kritiker - "en attack på bolaget". Tesla anklagas för att ha sparkat anställda som varit del av en grupp som kritiserat Elon Musks twittrande och strikta ""tillbaka till kontoret"-policy, rapporterar Bloomberg. Avskedandet kom kort efter att de två anställda skrivit ett utkast på ett brev där ledningen uppmanas att tänka om gällande den förändrade policyn för distansarbete, samt att Musks twittrande bröt mot företagets egen policy mot trakasserier. Den ena av de avskedade fick höra att deras diskussion var en "attack på Tesla". I juni kom rapporter om att även Musk-kritiska Space X-anställda fått sparken. Har anmält händelsen till National Labor Relations Board. Bryter mot arbetslagstiftningen om det stämmer. Space X-anställda: Vi skäms över Musk. Omni 221220.
Tesla-kunder får kalla fötter efter Twitter-kaoset. Allt fler köpare drar tillbaka sina beställningar på Tesla-bilar i takt med att Elon Musks grepp om Twitter hårdnar. Det rapporterar Cnet. En undersökning från Yougov visar att Tesla hade ett nettopositivt betyg på 5,9 procent bland köpare i maj. I november var samma siffra 1,4 procent. En negativ siffra indikerar att fler svarande har en negativ snarare än positiv inställning. "Om han vill vara vd för ett sociala medier-bolag borde han verkligen fokusera på det och släppa det andra bolaget. Om han klev av från Tesla skulle jag kunna tänka mig att behålla min bil," säger en köpare till Cnet. Teslas börsvärde har fallit 33 procent sedan Twitter-köpet gick igenom i slutet av oktober. Tesla är fortfarande det mest sålda elbilsmärket i USA. Oppenheimer den första stora analysfirman att nedgradera Tesla från outperfom till perform. Omni 221220.
Elon Musk avgår som vd för Twitter - letar ersättare. Elon Musk kommer att avgå som vd för Twitter så fort han har hittat en ersättare. Det skriver han själv på Twitter efter den uppmärksammade omröstningen där Musk lät användarna rösta om huruvida han skulle stanna i rollen som vd eller inte och där en majoritet röstade för att han skulle avgå. "Jag kommer att avgå som vd så fort jag har hittat någon dum nog att ta jobbet! Efter det kommer jag bara att fokusera på mjukvaru- och serverteamen", skriver Musk på Twitter. Det har tidigare spekulerats i flera namn på potentiella ersättare till Musk, däribland Facebooks tidigare verksamhetschef Sheryl Sandberg. Musk tog över som vd i oktober. Omni 221221.
"Rusar inte mot konkurs mer - men står inte på fast mark." "En riktig berg- och dalbana" - så beskriver Elon Musk hösten sedan han köpte Twitter för erkänt väldigt mycket pengar, närmare bestämt 44 miljarder dollar, i podcasten "All in." "Det har varit toppar och dalar, minst sagt, men överlag verkar det gå åt rätt håll," säger han och fortsätter: "Vi har fått hygglig ordning på utgifterna nu, så bolaget rusar inte mot konkurs längre, samtidigt som vi släpper nya funktioner i den snabbaste takten i Twitters historia." I ett inlägg på Twitter skriver han också att mycket arbete fortfarande återstår och att plattformen ännu inte står på fast mark. I intervjun talar han även om de många tekniska förändringar som har genomförts i snabb takt, där en del användare kritiserat plattformen för att inte kommunicera tillräckligt väl om vad som är på gång. "Min felfrekvens och att jag är 'chief twit' (ung. 'högsta dumskallen', reds anm) här kommer att minska över tid, men nu i början kommer att vi att göra fler misstag för att jag är ny. Hallå, jag började ju nyss, säger han. Omni 221225.

Mannen med Q-tröjan döms för stormning av Kapitolium. Doug Jensen som var en av de första att ta sig in i Kapitolium under stormningen i januari i fjol har dömts till fem års fängelse, rapporterar USA Today. Jensen är enligt åklagarna en anhängare till konspirationsteorin "Qanon" och bar en Q-tröja när han tog sig in i byggnaden i tidigt skede, innan han tillsammans med flera andra jagade polisen Eugene Goodman. Bilderna på Jensen fick snabbt spridning. Goodman hyllades stort efter stormningen eftersom han fick en grupp Trumpanhängare att följa efter honom, bort från politikernas kammare. Enligt åklagarna var han bland de tio första in i byggnaden. FN: "Mediefrihet är ingen leksak." Gemensamt för journalisterna är att de rapporterat om Musk och Twitter. Omni 221216.

Nu presenteras utredning av Trumps agerande 6 januari. Den kommitté som utreder expresidenten Donald Trumps ansvar i stormningen av Kapitolium kommer i kväll, klockan 19 svensk tid, att presentera vad den kommit fram till. Kommittén ska presentera de åtta delarna av gruppens utredning, och väntas sedan rösta om huruvida man ska rekommendera justitiedepartementet att åtala Trump, rapporterar NBC News. Han misstänks för att ha hindrat offentlig förrättning, för att ha konspirerat mot USA samt anstiftan till uppror. Omröstningen är icke-bindande och till stor del symbolisk. Beslutet kommer ändå att landa på justitieminister Merrick Garland, skriver NBC. Kommittén består av sju demokrater och två republikaner. Demokraten Schiff: Finns bevis för att Trump brutit mot lagen. Kommittén har hört över 1 000 vittnen samt hållit offentliga utfrågningar om händelsen. Kommitténs ordförande Bennie Thompson har sagt att Trump var i centrum för ett "kuppförsök". Omni 221219.
Schiff: Finns bevis för att Trump brutit mot lagen. Den så kallade 6 januari-kommittén har bevis för att expresidenten Donald Trump brutit mot lagen i samband med stormningen av Kapitolium, säger demokraten Adam Schiff till CNN:s "State of the union". Enligt Schiff, som sitter i kommittén, finns det flera saker Trump gjort för att försöka omkullkasta valresultatet såsom att pressa statliga tjänstemän att gå med på hans falska påståenden om ett omfattande valfusk. "Om det inte är brottsligt, då vet jag inte vad det är," säger han. Omni 221219.
Analyser: Oavsett vad som händer är det historiskt. Om 6 januari-kommittén som förväntat ber justitiedepartementet att åtala expresident Donald Trump för hans roll under stormningen av Kapitolium vore det historiskt, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Detta oavsett om åtal sedan väcks eller inte. Det skulle innebära en tydlig markering inför framtida val och gentemot kommande avgående presidenter, menar han och tillägger att stormningen var en attack mot demokratin som saknar motstycke. Kommitténs utlåtande kommer bara vara symboliskt, men den kommer innebära ytterligare en fläck på Trumps cv, skriver Washington Posts Leigh Ann Caldwell och Theodoric Meyer. Ett cv som redan är nedsmutsat då han ställts inför riksrätt två gånger, skriver de. Omni 221219.
Kommittén: Donald Trump bör ställas inför rätta för stormningen av Kapitolium. En rättsprocess bör inledas mot ex-presidenten Donald Trump och hans inblandning i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Det slås fast av den kommitté som utrett händelsen. Republikanen och kommittémedlemmen Liz Cheney säger att Donald Trump var den förste presidenten i landets historia som inte fredligt överlämnade sin makt till sin efterträdare. "Trump bör inte ha någon makt i vårt land," säger hon. Kommittén består av sju demokrater och två republikaner. Samtliga medlemmar röstade för att en rättsprocess ska inledas. Resultatet av omröstningen är inte bindande. Det är USA:s justitiedepartement som kommer besluta om de ska följa kommitténs rekommendation eller inte. Kommittén anklagar Trump för att ha pressat statligt anställda till att ljuga. Något liknande har aldrig hänt tidigare. Kommittén vill även att flera av Trumps medarbetare ska ställas inför rätta. Över 1 000 vitten har hörts i utredningen som pågått i över ett år. Omni 221219.
Press på åklagaren: Slipper Trump undan dör demokratin. Att kommittén som utreder stormningen av Kapitolium vill att Donald Trump åtalas för sin inblandning betyder rent juridiskt ingenting, skriver New York Times. Men kommittémedlemmen Adam Schiff sparar inte på krutet i sin vädjan till justitiedepartementet som nu ska besluta om Trump ska åtalas eller inte. "Den dagen som vi låter presidenter, ex-presidenter eller andra personer med makt slippa undan är dagen som markerar slutet på vår demokrati," säger han till tidningen. Till TT säger Mark Rhinard, forskningschef på Utrikespolitiska institutet, att utredningen har fått genomslag bland den amerikanska befolkningen. "Det blir svårt för justitiedepartementet att undvika att agera," säger han. Trots pressen har det enligt NYT inte kommit några indikationer kring hur justitiedepartementet väntas agera. Oklart hur åklagarna ställer stig till att åtala presidenten. Omni 221219.
Trumps svar: "De vet att jag kommer att vinna valet - det är det allt handlar om." Expresidenten Donald Trump fortsätter att hävda att utredningen mot honom är politiskt driven. I ett uttalande på sin medieplattform Truth Social skriver Trump att den särskilda kommitténs rekommendation att åtala honom för stormningen av Kapitolium handlar om att stoppa honom från att ställa upp i presidentvalet. "De vet att jag kommer att vinna och det är det allt det här handlar om", skriver Trump. Trump hävdar också att beskedet om åtalet bara kommer att få hans anhängare att sluta upp bakom honom. "Det som inte dödar mig gör mig starkare." I en intervju med den konservativa profilen Dan Bolingo tillägger Trump att kommittén verkar ha ignorerat hans "fantastiska" Twitterinlägg, där han bad människorna att avsluta våldet och vända hem. New York Times påminner dock om att inlägget dröjde flera timmar. Kommittén har publicerat den 154 sidor långa rapporten online. Trump fortsätter att hävda att valet var riggat. Trump kallar FBI för "Democratic Bureau of Investigation." Omni 221220.
Hela 800-sidiga rapporten om Kapitolium släppt i natt. Den amerikanska kongressens 6 januarikommitté släppte i natt hela slutrapporten om attacken mot Kapitolium 2021. Rapporten är 845 sidor lång. Den har föregåtts av ett och ett halvt års utredning och bygger på fler än 1 000 intervjuer och kommunikation från mejl, sms och telefoninspelningar. Den offentliggörs tre dagar efter att granskningskommittén presenterat sina slutsatser och uppmanat USA:s justitiedepartement att väcka åtal mot den tidigare presidenten Donald Trump. Enligt kommittén uppviglade Trump till upploppet - alternativt gav stöd åt det - och försökte påverka valresultatet. Kommittén består av sju demokrater och två republikaner. Fler dokument ska släppas fram till årsskiftet. Det är oklart om justitiedepartementet kommer att vidta några åtgärder. Omni 221223.

Beskedet: Delar av Trumps deklarationer ska släppas. Ett utskott i USA:s representanthus har röstat för att offentliggöra en rapport om expresidenten Donald Trumps skattedeklarationer, rapporterar amerikanska medier. Tillsammans med rapporten kommer även delar av själva deklarationerna att släppas. Rapporten tros kunna ge en mer fullständig inblick i Trumps personliga och affärsmässiga ekonomi. Han var den första presidenten på 40 år att inte offentliggöra sina skattedeklarationer. 2019 begärde utskottet att få se inkomstdeklarationerna, men utan resultat. Förra året begärde det nya styret i Washington skattemyndigheten IRS att lämna över dem. Trump försökte stoppa det genom att vända sig till domstol, och efter förluster i flera instanser beslutade högsta domstolen att de skulle släppas. Kan möjligen avslöja hur mycket han betalat i skatt och vilka inkomster han har fått från utländska verksamheter. Kongressutskottet fick då sex års skattedeklarationer för Trump och några av hans företag. Under Trumps tid som president vägrade justitiemyndigheten att begära ut handlingarna. Det handlar om skattedeklarationer för sex år. Folket visste ingenting förrän oktober 2018 och september 2020 när NYT publicerade två separata serier med läckta uppgifter. Omni 221221.
Trump betalade inte skatt under flera år vid makten. Under 2017, 2019 och 2020 betalade Donald Trump bara några hundra dollar, eller ingenting alls, i inkomstskatt. 2015, 2016 och 2018 betalade han däremot hundratusentals dollar. Det visar ex-presidentens deklarationer som nu offentliggjorts, rapporterar CNBC. Amerikanska presidenters deklarationer är vanligtvis offentliga. Trump vägrade dock detta men efter flera års kamp har ett demokratiskt styrt kongressutskott kunnat gå igenom ex-presidentens skattebesked. Dokumenten visar att ex-presidenten och hans fru Melania Trump betalade någon form av skatt under varje år i Vita huset. Flera år kunde de båda göra stora skatteavdrag. Utskottet har än så länge bara tagit del av förenklade versioner av skatteutlåtandena men ifrågasätter om paret Trump hade rätt att göra skatteavdragen. Trump rapporterade att han gick med förlust under flera år vid makten. Mer detaljerade deklarationer väntas offentligöras i dagarna. Omni 221221.
Trump gick back halv miljard under tiden i Vita huset. Donald Trump förlorade 53 miljoner dollar, motsvarande cirka 552 miljoner svenska kronor, från 2015 fram till slutet av hans tid i Vita huset 2020. Det visar delar ur den tidigare presidentens skattedeklarationer, som offentliggjorts efter en omröstning i representanthuset, skriver Financial Times. Trump deklarerade ingen skattepliktig inkomst under 2015, 2016, 2017 och 2020. Under dessa år redovisade han i stället förluster på totalt 82 miljoner dollar i sina bolag. Men 2018 och 2019 redovisades nettointäkter på 29 miljoner dollar. "En president är ingen vanlig skattebetalare. De har makt och inflytande som ingen annan amerikan. Och med stor makt kommer ännu större ansvar," säger demokraten Richard Neal. Trump vägrade att själv offentliggöra sina deklarationer under tiden som president. Trump tillämpade flera skatteavdrag under tiden som president. Trumps talesperson: "Denna orättvisa kan drabba alla amerikaner." Paret Trump betalade någon form av federal skatt varje år. Omni 221221.
Frågan i USA: Varför dröjde Trumps skattegranskning? USA:s skattemyndighet IRS begärde årligen ut skattebesked från Donald Trumps företrädare Barack Obama och hans efterträdare Joe Biden. Men IRS första revision av Trumps skatter gjordes först i april 2019, samma dag som en demokratisk kongresspolitiker ställt frågor om saken. Det rapporterar New York Times. Nu väcks frågor kring varför Trump undgick granskning så länge och om det förekommit politisering av IRS arbete under perioden, enligt tidningen. En diskussion har också uppstått kring varför IRS lade så begränsade resurser på att granska Trump, trots att han i egenskap av affärsmogul haft mer komplicerade deklarationer än andra presidenter. Skattedokument som släpptes i går efter mångåriga turer visade att Donald och Melania Trump skattade lite eller ingenting under åren 2015-2022. Trump var den första presidenten på 40 år som inte självmant offentliggjorde sina skattedeklarationer. IRS har tidigare varit inblandat i flera kontroverser. Använde förluster som ett sätt att undgå beskattning. Omni 221222. Kommentar: Trump kanske hade egna skatteregler?

Steve Bannon döms till fängelse - vägrade låta sig förhöras. Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon döms till fyra månaders fängelse. Detta efter att han vägrat infinna sig till förhör i USA:s kongress. Det handlar om 6 januarikommittén, som utreder stormningen av Capitolium i januari 2021. Steve Bannon, som tidigare varit chef för sajten Breitbart, kallades som vittne av kongressen men dök inte upp. Han lämnade inte heller in dokument som kommittén begärt in. I somras dömdes Bannon för ett brott motsvarande domstolstrots, men påföljden har inte meddelats förrän nu. Bannon tillåts befinna sig på fri fot i väntan på överklagande, skriver nyhetsbyrån AP. Utöver fängelsestraffet på fyra månader ska han också betala 6 500 dollar i böter. Domen kommer att överklagas, uppger Bannon. Inför ett pressuppbåd framhöll han att han vittnat om Capitoliumstormningen vid flera tillfällen. Åklagaren hade yrkat på sex månaders fängelse. "Det måste klargöras för allmänheten, för medborgarna, att ingen står över lagen," har åklagaren J.P. Cooney tidigare sagt. Steve Bannon tillträdde posten som Vita husets chefsstrateg 2016, efter Donald Trumps valvinst. Han var också under en tid Trumps nationella säkerhetsrådgivare. Det blev dock ingen långvarig sejour i Vita huset. I augusti 2017 avgick han från sina uppdrag. Avgången ska ha föregåtts av interna konflikter med andra Trump-rådgivare. svt 221221.

Beslagtog nog med droger för att döda hela USA. Amerikanska myndigheter har under 2022 beslagtagit mer än tillräckligt med fentanyl för att kunna ta död på hela USA:s befolkning, uppger den federala narkotikapolismyndigheten (DEA) enligt AFP. Totalt har 50,5 miljoner tabletter och över 4,5 ton fentanylpulver beslagtagits under året. Detta uppges motsvara över 397 miljoner dödliga doser. "Det är en mycket beroendeframkallande syntetisk opioid som är 50 gånger mer kraftfull än heroin. Bara två milligram fentanyl, den lilla mängd som får plats på en pennspets, anses vara en potentiellt dödlig dos", skriver DEA. Fentanyl användes vid över 107 000 dödliga överdoser i USA från juli 2021 till juni 2022. DEA uppger att fentanyl i USA i huvudsak kommer från mexikanska drogkarteller. Omni 221221.

Kongressen har klubbat budget - skickas till Biden. Även USA:s representanthus godkände på fredagen den federala budgeten för nästa år på cirka 1 700 miljarder dollar, skriver flera medier. Senaten antog paketet redan under torsdagen och budgeten skickas därmed vidare till president Biden som väntades underteckna den senare under kvällen. Därmed undgår man en nedstängning av federala myndigeter efter nyår, konstaterar Wall Street Journal. Minoritetsledaren och republikanen Kevin McCarthy kallar budgeten ”monstruös” och bland ”de skamligaste” representanthuset har röstat igenom. McCarthy hänvisar till flera vidlyftiga utgifter som skulle ha kunnat stoppas om budgeten klubbats elva dagar senare då Republikanerna tagit över. Paketet inkluderar bland annat 45 miljarder dollar i stöd till Ukraina och 38 miljarder dollar till katastrofhjälp. Hela 858 miljarder dollar går till försvarsutgifter, skriver CNBC. Pelosi: Budgeten är stor - hade stora behov. Ska också finansiera utredning av stormningen av Kapitolium. Är en ökning med 8 procent för Pentagon. Vann med siffrorna 225-201. Omni 221223.

Donald Trump slipper vittna om stormningen 6 januari. Kommittén som utreder stormningen av Kapitolium drar tillbaka vittneskallelsen för Donald Trump. Anledningen är att de inte kommer hinna ta emot varken dokument eller vittnesmål från expresidenten innan kommittén upplöses den 3 januari 2023, skriver New York Times. "De gjorde det nog för att de vet att jag inte gjort något fel, eller för att de skulle förlora i domstolen", skriver Trump på den egna plattformen Truth Social, enligt CNN. Beslutet uppskattas även av advokaten Harmeet Dhillon, som företrätt Trump. "Kommittén har viftat den vita flaggan", skriver hon på Twitter. Det var den 21 oktober i år som kommittén kallade expresidenten till att vittna, ett beslut som Trump och hans advokater arbetat för att ogiltigförklara. Även Pennsylvania-republikanen Doug Mastriano slipper vittna. Trump besvarade kallelsen med en egen stämningsansökan. Omni 221229.

Kända Amazonaskämpar i Lulas nya regering. Regnskogsaktivisten Marina Silva blir miljöminister och urfolksledaren Sonia Guajajara urfolksminister i Lula da Silvas regering, rapporterar AP. Han presenterade de båda kända miljökämparna på torsdagen inför sin installation som Brasiliens president på nyårsdagen. Därmed stärks bilden av att han tänker uppfylla sina löften om att skydda regnskogen. Som Lulas miljöminister 2003-2008 trappade Marina Silva upp övervakningen av den illegala avverkningen och lagföringen av brottslingarna. Politikern Sonia Guajajara som har lett urfolkens organisation Apib blir chef över ett helt nytt ministerium. "Att (presidenten) skapar ett urfolksministerium är bevis för hans engagemang för att säkra vår autonomi över våra marker, våra kroppar och vår livsstil," säger hon till The Guardian. Marina Silva avgick från Lulas förra regering i protest mot hans eftergifter åt bönderna. Omni 221229. Kommentar: Positivt.
Bolsonaro lämnar Brasilien - vicepresident tar över. Med två dagar kvar på sin mandatperiod har Brasiliens president Jair Bolsonaro lämnat landet och flugit till USA, rapporterar AFP. "Jag flyger, jag är snart tillbaka," säger han till CNN Brazil. Hans vicepresident Hamilton Mourao tar över som ställföreträdande president och kommer att hålla ett tal till nationen på lördag, enligt public service-bolaget RNR. Det betyder att Bolsonaro inte kommer att delta i efterträdaren Lula da Silvas installationsceremoni på måndagen. Traditionellt brukar den avgående presidenten överräcka presidentbandet under ceremonin. Har fortfarande inte erkänt sig besegrad efter valet i oktober. Omni 221230. Kommentar: Han ville inte vara med på installationsceremonin.

Stort budgetpaket ska hindra nedstängning i USA. USA:s president Joe Biden har undertecknat ett omfattande budgetpaket på 1 700 miljarder dollar - motsvarande 17 800 miljarder kronor - som bland annat innebär att den amerikanska statsapparaten kan fortsätta fungera under budgetåret 2023. Det rapporterar flera medier. Undertecknandet var i elfte timmen för att undvika en delvis nedstängning av statsapparaten, skriver TT. Budgeten innefattar även 47 miljarder dollar i ytterligare stöd till Ukraina. Bloomberg beskriver posten som en seger för Demokraterna, eftersom Republikanerna har lovat utgiftsminskningar - däribland minskat stöd till Ukraina - när de tar över majoriteten i representanthuset i januari. Joe Biden på Twitter: "Ser fram emot mer 2023." Den trolige tillträdande talmannen Kevin McCarthy har sagt att han ska granska Ukrainastödet mer noggrant. Paketet innehåller även andra lagjusteringar - bland annat stärkts lagen som säger att vicepresidenten inte har makt att riva upp valresultatet. Biden var tvungen att signera paketet före fredagen för att hindra en delvis nedstängning. Omni 221230.

Bidens team duckar frågor - hänvisar till gammal lag. I flera månaders tid har Vita husets pressekreterare Karine Jean-Pierre hänvisat till en särskild lag från 1939 och på så sätt sluppit att svara på knixiga frågor. Det här har irriterat journalisterna, skriver Politico i ett nyhetsbrev. "Hatch act", som regeln kallas, förbjuder tjänstemän i den verkställande grenen av regeringen att kommentera vissa politiska frågor. Enligt Fox News har Jean-Pierre hänvisat till lagen 33 gånger sedan september. "Du kan nästan höra hur hela pressrummet rullar med ögonen när orden 'Hatch act'används," säger en journalist till Politico. Talespersonen Robyn Patterson besvarar kritiken genom att säga att Vita huset tror på att följa rådande lagstiftning, men att reportrarna gärna får "uppmana sina kongressledamöter att trycka på för att förändra lagen". Reporter: Ganska uppenbart att hon försöker undvika tuffa frågor. Jurist: Låter som att hon har en för bred definition av lagen. Omni 221230.

Trump: Det kommer att leda till hemska saker. Donald Trump har uttalat sig efter att sex år av hans skattedeklarationer släppts av Demokraterna i representanthuset, rapporterar CNN. "Demokraterna skulle aldrig ha gjort det, högsta domstolen skulle aldrig ha godkänt det, och det kommer leda till hemska saker för så många människor", skriver han. Han kallar också beslutet "skandalöst maktmissbruk", "helt grundlagsvidrigt" och "en rubbad politisk häxjakt". Vidare hävdar expresidenten att deklarationerna visar hur framgångsrik han varit i att använda skattelättnader för att skapa "tusentals jobb och magnifika strukturer och företag". De tusentals dokumenten, som släpptes på fredagen, visar att Trump betalade mycket lite federal inkomstskatt under sin presidenttid. Redovisade stora förluster för att minska sin inkomstskatt. Demokraterna har i åratal försökt offentliggöra dokumenten. Beslutet fördöms av Republikanerna. Trump: "Finns inga legitima anledningar för deras handlingar." Trump har kämpat för att hemlighålla deklarationerna. Omni 221230.
Hear what tax expert believes Trump wanted to keep secret in his taxes. CNN 10:33 221230.

Barnbok om dödshjälp fick stöd av kanadensiska staten. En arbetsbok riktad till barn i Kanada om hur dödshjälp går till skapar nu starka reaktioner. I boken påstås exempelvis att en person som bestämt sig för att dö inte kommer att ändra sig. Projektet har dessutom fått stöd från staten, enligt kanadensiska medier. Det var tidigare i år som "The Medical Assistance in Dying (MAiD) Activity book" lanserades av Canadian Virtual Hospice. Det handlar om en arbetsbok som riktar sig till barn där man får lära sig om hur dödshjälp går till. Kanadensiska tidningen National Post konstaterar att boken inte är avsedd för barn som själva önskar dödshjälp, men för att introducera små barn i tankarna bakom dödshjälp. Och det möter stark kritik. "När vi väl godtar dödande som ett acceptabelt svar på mänskligt lidande, måste vi lära barnen att dödande är okej"... "Hela eutanasiagendan är upprörande, moraliskt destruktiv och felaktig", skriver till exempel konservativa amerikanska National Review. "Ett skrämmande exempel på hur dödens kultur införs", menar svenska kristna tankesmedjan Claphaminstitutet i ett inlägg på Twitter om boken. Kritikerna konstaterar att boken är full av förskönande omskrivningar som att en person ges "mediciner" och att dödshjälpen sker på ett sätt som "inte skadar". I materialet antyds att den som bestämt sig för dödshjälp inte ska försöka övertygas om att avstå. Barnen får uppgifter som att rita bilder på sig själv och den person i ens närhet som ska få hjälp att dö: "Skriv eller rita vad du tror att de tänker och känner om att välja MAiD", uppmanas barnen i materialet. Enligt kanadensiska medier har stöd utgått från den kanadensiska staten för att finansiera aktivitetsboken. Dödshjälp blev lagligt 2016 i Kanada, och landet har därefter snabbt fått några av världens mest liberala eutanasiregler, konstaterar National Post. Minderåriga har i dagsläget inte rätt till dödshjälp i landet, men sådana förslag saluförs redan från vissa instanser. Det inkluderar bland annat förslag om att svårt skadade nyfödda bebisar ska kunna få dödshjälp. Världen idag 221230.

USA-politiker: Tiktok är "digital fentanyl". Tiktok är "digital fentanyl" - en drog som Kina förser amerikaner med. Den liknelsen gör den republikanske USA-politikern Mike Gallagher, rapporterar CNN. "Det är svårt beroendeframkallande och destruktivt och vi ser oroande data om de nedbrytande effekterna av konstant användning av sociala medier, särkskilt bland ungdomar i USA." Han uppmanar sina landsmän att fråga sig "om det kinesiska kommunistpartiet ska kontrollera vad som snart är det mäktigaste sociala medieföretaget i USA". Gallagher, som är ordförande för en ny särskild kommitté i representanthuset med fokus på Kinafrågor, anser att appen borde förbjudas helt. Sedan tidigare får den inte installeras på amerikanska regeringsanställdas enheter. Tiktok har anklagats för att censurera innehåll som är känsligt för den kinesiska regeringen. Omni 230102.

"Massiv" mängd dokument om 6 januari har släppts. Den särskilda kommitté i USA:s representanthus som utreder stormningen av Kapitolium har offentliggjort en "massiv databas" med bevismaterial, rapporterar Politico. Databasen innehåller tusentals sidor material som vem som helst kan bläddra i - däribland mejlkonversationer mellan Trumps advokater, sms-växlingar mellan skräckslagna medarbetare och intern kommunikation från säkerhets- och underrättelsetjänsten. Bland mycket annat finns en sms-konversation mellan Trump-rådigvaren Katrina Pierson och presidentens "sociala medier-guru" Dan Scavino. Den slår fast att Trump helt på eget bevåg skrev den tweet där han uppmanade sina anhängare att samlas och protestera i Washington den 6 januari. "Han skriver trots allt sina egna tweets", skriver Scavino. Mycket av materialet har aldrig offentliggjorts förut. Sms visar ilskan hos medarbetarna. Länk till databasen

Space X värderas till 137 miljarder dollar i ny runda. Elon Musks rymdbolag Space X värderas till 137 miljarder dollar - motsvarande nästan 1 500 miljarder kronor - i en ny finansieringsrunda som siktar mot att ta in 750 miljoner dollar. Det rapporterar CNBC och hänvisar till korrespondens som man har fått ta del av. Investmentbolaget Andreessen Horowitz - även kallat A16z - uppges vara den ledande investeraren i den nya rundan. A16z deltog också i Musks utköp av Twitter för 44 miljarder dollar. Varken Space X eller A16z har kommenterat uppgifterna. Bland Space X tidiga investerare finns Sequoia, Gigafund och Founders Fund. Bolaget ska i somras ha tillåtit insiders att sälja aktier till en kurs som hade gett Space X en värdering på 140 miljarder dollar. Omni 220103.

Känd profet utmanar Biden: "Du har svikit Gud och ditt löfte." Den messianske juden Jonathan Cahn hävdar, i vad han menar vara ett profetiskt budskap till Joe Biden, att USA:s president sviker sina löften inför Gud. "Hur kan du lägga din vänstra hand på Bibeln, Guds ord, och samtidigt med din högra hand underteckna lagar som står i strid med Guds ord?" säger Cahn i en video på Youtube. Läs mer i Världen idag 230103. Kommentar: Bidens dagar vid makten är räknade. (Dock har han varit bra för Ukraina vilket kanske Trump inte hade varit.)

McCarthy nekad att bli talman en femte gång. På onsdagen återvände ledamöterna till representanthuset i Washington för att välja en republikansk talman - men det ser alltjämt svårt ut för republikanerna att enas om en gemensam kandidat. Huvudkandidaten Kevin McCarthy behöver stöd från 218 av 222 ledamöter. Han förlorade även fjärde röstomgången och det stod tidigt klart att han heller inte skulle få tillräckligt stöd i en femte. Det finns ingen gräns för hur många omröstningar det kan bli, utan ledamöterna måste rösta tills de enats om en kandidat. Omni 230104. Kommentar: Före omröstningen har USA:s president Joe Biden kallat oordningen inom Republikanerna i kongressen för "pinsam".
Ännu ingen talman trots elva försök - republikan la symbolisk röst på Trump. Inte heller under det elfte försöket kunde den på förhand favorittippade kandidaten Kevin McCarthy säkra tillräckligt många röster för att bli talman i det amerikanska representanthuset. En av McCarthys största kritiker i det egna partiet, republikanen Matt Gaetz, valde vid två tillfällen att symboliskt lägga sin röst på Donald Trump. I den elfte omröstningen nominerade han även expresidenten officiellt. Det är första gången på 100 år som representanthuset misslyckas med att välja en person till posten. "Jag verkar visst tycka om att skapa historia," säger McCarthy. Nästa omröstning hålls under fredagen. Trump har själv uttalat sitt stöd för McCarthy. Senaste gången det tog mer än ett försök var 1923. Rent juridiskt sett kan Trump bli talman, men det är osannolikt eftersom han endast fått en röst. Omni 230106.
Republikanen Kevin McCarthy vald till talman i representanthuset. Republikanen Kevin McCarthy har valts till talman i det amerikanska representanthuset. Tidigt på lördagsmorgonen svensk tid gratulerades han av såväl USA:s president Joe Biden som den tidigare republikanske presidenten Donald Trump. Det längsta talmansvalet i USA på 164 år är nu avslutat. Efter fyra dygn och 15 omröstningar lyckades republikanen Kevin McCarthy till slut samla de röster som krävs för att ta hem talmansposten. En på förhand segerviss McCarthy hade tidigt på lördagsmorgonen svensk tid förlorat den 14:e röstomgången med minsta möjliga marginal. Mötet såg ut att ajourneras men efter ytterligare snabba överläggningar och hätska diskussioner i kammaren inleddes en 15:e röstomgång - där han lyckades samla de nödvändiga rösterna. De slutgiltiga röstsiffrorna skrevs till 216 för McCarthy, 212 för Demokraternas kandidat Hakeem Jeffries medan sex representanter röstade "närvarande" vilket motsvarar en blank röst. Vändning kom efter att McCarthy gått med på många av kritikernas krav - inklusive återinförandet av en långvarig regel som ska göra det möjligt för en enskild ledamot att utlysa en omröstning för att avsätta talmannen från sitt ämbete, skriver AP. De tidigare 14 omröstningarna har visat på ett sargat parti där förre presidenten Donald Trumps anhängare skadeskjutit Republikanerna inför en förvånad, förbryllad och smått road väljarkår. Ett antal ledamöter inom det republikanska partiet har ansett att McCarthys linje inte är tillräckligt konservativ och har velat se förändringar som flyttar makt från talmannen - till de enskilda ledamöterna. Republikanerna är sedan höstens mellanårsval i majoritet i representanthuset, som är den amerikanska kongressens underhus. En republikan ska således ersätta demokraten Nancy Pelosi på den viktiga talmansposten. svt 230107.
Uppgifter: Trumpsamtal övertalade republikaner. Efter den 14:e misslyckade talmansomröstningen för Kevin McCarthy ringde Donald Trump upp flera republikaner - och fick dem att genomföra den 15:e och avgörande omgången. Det uppger en källa nära expresidenten för New York Times politikreporter Maggie Haberman. Flera av republikanerna ska först ha ställt sig bakom att skjuta upp nästa omröstning till på måndag, men ändrat sig efter samtalen. En bild tagen av Bloomberg-fotografen Al Drago visar hur republikanen Marjorie Taylor Greene viftar med sin telefon mot partikollegan Matt Rosendale. På skärmen syns ett samtal med "DT", vilket antas vara expresidenten. Omni 230107.

Analys: Förberedde sig med kodord inför stormningen. Polisens och säkerhetstjänstens agerande inför söndagens stormning i Brasilien kritiseras. Särskilt sedan det framkommit uppgifter om att Bolsonaro-anhängarna organiserade sig i stor skala på sociala medier genom kodordet "Selmas fest", säger SR:s tidigare Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. "På Telegram och Whatsapp har det funnits otroligt många uppdateringar om det här, det finns givetvis många frågor om varför myndigheterna inte uppmärksammat detta," säger Collin. Washington Posts Elizabeth Dwoskin skriver att de självutnämnda "patrioterna" använder namnet "Selma" för att det liknar ordet "selva", som är en inhemsk krigsterm för stridsrop. I sin analys visar hon på likheter mellan stormningen i Brasilien och den som skedde 6 januari 2021 i USA. Efter sina presidentvalsförluster pratade både Jair Bolsonaro och Donald Trump om valfusk och inte minst i Brasilien har desinformationen spridits snabbt, skriver hon. "Kulmen av detta var att busslaster med människor åkte till huvudstaden där de stormade och vandaliserade tre viktiga myndighetsbyggnader." Omni 230109.

Hemligstämplade dokument hittades i Bidens skåp. Flera hemligstämplade dokument från Joe Bidens tid som vicepresident hittades i november på hans privata kontor, rapporterar amerikanska medier. Uppgifterna bekräftas av hans advokater. Dokumenten - ett tiotal - hittades på tankesmedjan Penn Biden Center i Washington DC. Fyndet gjordes när Bidens advokater ”packade ihop mappar från ett låst skåp för att städa ut kontoret”, skriver CBS News. USA:s justitieminister Merrick Garland har nu gett en åklagare i Chicago i uppgift att utreda ärendet. Några av dokumenten hade den allra högsta säkerhetsklassningen SCI, enligt CNN. Flera republikanska politiker riktar nu kritik mot Biden och påtalar hur han själv fördömt företrädaren Donald Trumps hantering av hemligstämplade dokument. En källa nära Biden uppger att dokumentens innehåll är okänt för honom. Biden använde kontoret mellan 2017 och 2020. Anmäldes till justitiedepartementet i november. Omni 230110.
Dokumenten ska ha rört Iran, Ukraina och Storbritannien. De hemligstämplade dokumenten som hittades i Joe Bidens privata kontor är bland annat underrättelseuppgifter och informationsmaterial som handlar om Ukraina, Iran och Storbritannien, uppger källor för CNN. Totalt ska tio säkerhetsklassade dokument, vara av några ska ha högsta säkerhetsklassning, ha hittats. Dokumenten gavs till Biden när han var vicepresident och de har förvarats i ett skåp på tankesmedjan Penn Biden Center i Washington DC. Flera republikaner kritiserar president Joe Biden för att han fördömde ex-presidenten Donald Trumps hantering av hemligstämplade uppgifter. Biden har sagt att han tänker samarbeta med den åklagare som ska utreda händelsen. CNN pekar på att det finns stora skillnader i Bidens och Trumps fall. Dokumenten hittades i november och anmäldes av Bidens advokater. Flera demokrater försvar Biden och pekar på och kallar de kritiserade republikanerna hycklare. En åklagare ska utreda om något brott har begåtts. En källa nära Biden uppger att dokumentens innehåll är okänt för honom. Omni 230110.
Biden efter dokumentfyndet: Förvånad. USA:s president Joe Biden sade på tisdagen att han är förvånad att sekretessbelagda handlingar från hans tid som vicepresident hittats på ett kontor han tidigare använt. "Jag informerades om fyndet och blev förvånad när jag fick reda på att regeringsdokument över huvud taget fanns på kontoret," sade president Joe Biden till reportrar i Mexico City där han befinner sig för möten med Mexikos president Andrés Manuel López Obrador och Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Bidens jurister hittade dokumenten i november när de städade ur ett kontor. De lämnade över handlingarna till riksarkivet National Archives som hanterar sådant material, enligt Bidens rådgivare Richard Sauber. Justitiedepartementet är nu satt att undersöka dokumenten. "Vita huset samarbetar med National Archives och justitiedepartementet", säger Sauber i ett uttalande. Sauber har beskrivit att det handlar om "ett litet antal dokument med sekretessmärkning" som hittades vid Penn Biden Center, en tankesmedja som är kopplad till University of Pennsylvania där Biden tidigare varit hedersprofessor. Dokumenten har enligt uttalandet legat i ett låst skåp. Vid en razzia i expresident Donald Trumps residens Mar-a-Lago i Florida i augusti tog FBI med sig mer än 100 hemligstämplade dokument. Även det fyndet granskas av justitiedepartementet. svt 230111.
Fler hemliga dokument ska ha hittats på annan plats. Medarbetare till USA:s president Joe Biden har hittat fler hemligstämplade dokument på ytterligare en plats, uppger en källa för NBC. Det framgår inte var dokumenten hittats annat än att det inte är på Bidens privata kontor där ett tiotal hemligstämplade dokument hittades i höstas. Då handlade det om dokument från Bidens tid som vicepresident under Barack Obama. Det är också oklart vilken säkerhetsklass de nyfunna dokumenten har. Vita huset har ännu inte kommenterat uppgifterna. Omfattningen av det nya fyndet framgår inte. Enligt källor rörde fynden i november material kopplat till Ukraina, Iran och Storbritannien. Omni 230111.
Hemligstämplade dokument hittades i Joe Bidens garage. Vita huset bekräftar att flera hemligstämplade dokument hittats i Joe Bidens garage hemma i Wilmington i Delaware, rapporterar flera medier. Det handlar om dokument från när Biden var vicepresident under Barack Obama. En rådgivare till den amerikanske presidenten uppger att det handlar om ett "litet antal" dokument. Tidigare i veckan rapporterade flera medier om att ett tiotal hemligstämplade dokument i november hittats vid ett av Bidens privata kontor. Även det handlade om dokument från tiden då Biden var vicepresident. Källor uppgav för NBC under onsdagen att nya dokument hittats men då framgick inte var fynden gjorts. Joe Biden själv har inte kommenterat de senaste dokumenten. Justitiedepartementet "underrättades omedelbart". Medarbetare har letat efter fler dokument efter det tidigare fyndet. Omni 220112.
Analys: Väcks frågor om Biden - fler attacker väntar. Beskedet att USA:s president Joe Biden lämnat kvar hemliga dokument på ytterligare en plats gör att kritiken mot honom intensifieras. New York Times Glenn Thrush skriver att nya frågor nu väcks om Bidens dokumenthantering - och att nya attacker från Republikanerna lär vänta. Nyhetsbyrån Bloomberg konstaterar i en analys att utredningen av Donald Trumps dokument på Mar-a-Lago genom detta blivit mer politiskt komplicerad, men att Demokraterna försvarat Biden genom att påpeka att presidentens representanter omedelbart lämnade tillbaka dokumenten medan Trump försöker behålla sina. Samtidigt innebär avslöjandet att Biden framstår som hycklande när han tidigare beskrivit Trumps agerande som "oansvarigt". Glenn Thrush: Frågetecknen kring Bidens dokumenthantering växer. Bloomberg: Bidens huvudvärk blev just värre. Omni 230112.
Republikaner kräver att få presidentens besöksloggar. Republikanska politiker i USA:s kongress kräver att få se besöksregister för president Joe Bidens bostäder, rapporterar BBC. Politikerna menar att upptäckten av hemliga dokument kan utgöra ett nationellt säkerhetshot. Sekretessbelagt material från Bidens tid som vicepresident har bland annat hittats i hans garage. Vita huset har också bekräftat att material påträffats i ett angränsande rum som av Biden identifierats som bibliotek, enligt AP. Republikaner har tidigare kritiserat Biden för att i allt för hög grad lämna Washington till förmån för bostäderna i Wilmington och Rehoboth Beach i Delaware. Vita huset har argumenterat för att presidenter kan arbeta från den plats de önskar och betonat att Biden kan ringa säkra telefonsamtal oavsett var han befinner sig. Omni 230113. Kommentar: Inte bra att ta hem hemligt material för påläsning och sedan glömma det i garaget eller i det egna bibilioteksrummet.
Källa: Topphemligt material bland ett 20-tal dokument. Det fanns material som klassats som "topphemligt" bland de sekretessbelagda dokument som hittades i ett kontor som tidigare använts av president Joe Biden. Det uppger en utredningskälla för CBS News. Totalt ska antalet sekretessbelagda handlingar på kontoret vid tankesmedjan Penn Biden Centre ha varit omkring tio, det är inte känt hur många av dessa som var topphemliga. I Bidens bostad i Wilmington, Delaware, ska "färre än tio" hemliga dokument ha hittats. Där ska det däremot inte ha funnits några som klassats som topphemliga. Dokumenten på båda platserna är från Bidens tid som vicepresident under Barack Obamas styre. Justitieminister Merrick Garland har utsett en särskild utredare, Robert Hur, som ska granska dokumentfynden. Upptäckterna av dokumenten har gjorts av Bidens eget team. "Topphemligt" är den högsta av tre nivåer av säkerhetsklassning. Topphemliga dokument som läcks bedöms kunna orsaka "exceptionellt stor skada". Omni 230114.
Fler hemliga dokument har hittats hos president Biden. Jurister har hittat ytterligare fem sidor hemligstämplade dokument i president Joe Bidens privata bostad i Wilmington, Delaware. Det meddelar Vita huset under lördagen. Tidigare har man gått ut med att en sida hittats i presidentens privata bibliotek. Även i hans garage och på hans tidigare kontor vid en tankesmedja har hemligstämplade dokument upptäckts. Dokumenten daterade då Joe Biden var Barack Obamas vicepresident. Omni 230114.
Demokratiska toppar håller låg profil om dokumenten. Demokratiska toppolitiker håller mestadels låg profil efter att sekretessbelagda dokument hittats i Joe Bidens bostad i Delaware och i ett kontor som han tidigare använt. Det skriver Fox News som konstaterar att partiets företrädare snabbt var ute och fördömde Donald Trump när hemliga dokument hittades på Mar-a-Lago. Men trots att uppmärksamheten runt Bidens dokument växer har varken tidigare talmannen Nancy Pelosi, minoritetsledaren Hakeem Jeffries eller majoritetsledaren Chuck Schumer uttalat sig. Vissa demokratiska politiker har dock kommenterat frågan, däribland Virginiasenatorn Mark Warner som efterlyst mer information om vad det är för slags dokument som hittats hos Biden. Även Hank Johnson, demokratisk ledamot i representanthuset, har kommenterat dokumenthärvan för Fox och sagt att han inte utesluter att dokument "kan ha planterats". Omni 230115.
Biden tonar ner kritik mot hantering av dokumenten. USA:s president Joe Biden tonar ner betydelsen av de hemliga dokument som påträffats i ett tidigare kontor och i hans bostad i Delaware, skriver flera medier. "Jag tror att ni kommer att upptäcka att det inte finns något i det. Jag ångrar inget," sa han under ett besök i Kalifornien. Biden sa också att han följer sina advokaters uppmaningar. Presidentens administration har kritiserats för bristande transparens sedan dokumenten hittades, skriver Politico. De första dokumenten hittades i november, mindre än en vecka innan mellanårsvalet, men uppgifterna blev kända först i januari. En särskild utredare har tillsatts för att granska frågan. Vita husets fragmentariska uppgifter har lett till heta ordväxlingar i Vita husets pressrum. Dokument har hittats vid fyra olika tillfällen i november och december. Biden använde uttrycket "there’s no there there" - brukar användas för att avfärda politiska skandaler. Omni 230120.
Bråkigt mellan Vita huset och pressen om dokumenten. De hemligstämplade dokument som hittats på flera olika platser hos USA:s president Joe Biden har lett till heta ordväxlingar mellan Vita huset och reportrar, som kritiserar den bristfälliga informationen, rapporterar AP. I likhet med presidentkandidaten Hillary Clintons stab, när hennes privata mejlserver utreddes, har Bidens medarbetare försökt tona ner orden och pratar hellre om en "undersökning" eller "juridisk process" än en utredning. Presidenten själv blev frustrerad när reportrar bet sig fast vid frågan under ett besök i stormdrabbade Kalifornien, och insisterade på att "det finns inget där [...] det är bara några dokument som hamnat på fel plats". Även pressekreteraren Karine Jean-Pierre har under pressträffar i Vita huset viftat bort reportrars frågor om hur utredningen påverkar administrationens trovärdighet. Bill Clintons tidigare rådgivare: "Har själv tonat ner ordvalet åt mina klienter på samma sätt hundratals gånger." Biden: "Vi samarbetar till fullo och ser fram emot att reda ut det här så snabbt som möjligt." Omni 230120.
FBI har genomsökt Bidens hem i Delaware - hittade fler hemliga dokument. FBI har sökt igenom USA:s president Joe Bidens hem i Wilmington i Delaware och hittat ytterligare sex hemligstämplade dokument. Det uppger Bidens personlige advokat Bob Bauer enligt AP. Tidigare fynd av dokument har gjorts av Bidens egna medarbetare. Enligt Bauer fick FBI "full tillgång till presidentens hem, inklusive handskrivna anteckningar, filer, papper, pärmar, att göra-listor, schema och påminnelser som gick decennier tillbaka i tiden". Presidenten gav frivilligt FBI tillträde till bostaden, men nyhetsbyrån konstaterar att det även utan ett beslut om husrannsakan är en extraordinär händelse. Paret Biden var inte hemma när FBI sökte igenom bostaden. De tillbringade i stället helgen i sitt andra hem i Rehoboth Beach. Fynden av dokument har blivit en politisk börda börda för Biden. Materialet ska ha varit från Bidens tid som senator och från tiden som vicepresident. FBI:s genomsökning pågick under omkring 13 timmar. Omni 230122.
Väljarna sågar Trumps och Bidens dokumenthantering. En klar majoritet av de amerikanska väljarna anser att president Joe Biden och hans föregångare Donald Trump har agerat olämpligt när det gäller hur man hanterat hemliga dokument, visar en undersökning som ABC News har gjort i samarbete med Ipsos. Andelen väljare som är kritiska till Trumps hantering är 77 procent, motsvarande siffra gällande Bidens agerande är 64 procent. Väljarnas partisympatier är tydliga i undersökningen. Till exempel anser 96 procent av de demokratiska väljarna att Trumps agerande var felaktigt, jämfört med bara 47 procent av de republikanska väljarna. Både Biden och Trump är under utredning efter att hemliga dokument påträffats i deras privata bostäder.89 procent av de republikanska väljarna är kritiska till Bidens hantering av dokumenten. Omni 230123.

Stort politikerupprop mot Trump och Bolsonaro. Fler än 70 progressiva ledamöter i USA och Brasilien har skrivit på ett upprop där de protesterar mot vad de uppfattar som samarbete mellan kretsarna runt ländernas tidigare högerpresidenter Donald Trump och Jair Bolsonaro, rapporterar The Guardian. "Som lagstiftare i Brasilien och USA står vi enade mot den auktoritära, antidemokratiska ytterhögerns försök att ogiltigförklara legitima valresultat och omkullkasta våra demokratier" skriver politikerna i uppropet, vars initiativtagare är den amerikanska demokratiska ledamoten Ilhan Omar. De pekar bland annat på att Bolsonaros son Eduardo flög till USA och höll möten med tidigare medarbetare i Trumps stab efter det brasilianska valet i oktober, varpå Bolsonaros parti sökte ogiltigförklara tusentals röster. En rad paralleller har dragits mellan stormningarna i Brasilien och Washington. Trumps ideolog Steve Bannon ifrågasatte brasilianska röstningsmaskiner. Omni 230112.

Trumps tidigare finanschef döms till fängelse. Allen Weisselberg, som tidigare varit finanschef på Donald Trumps bolag Trump Organization, har dömts till fem månaders fängelse för skattebrott, rapporterar AP. I augusti fann en jury Weisselberg skyldig på 15 åtalspunkter. Han har erkänt att han låg bakom ett upplägg där han och andra toppchefer inom företaget fick oredovisade förmåner som lyxbilar och lyxlägenheter. Utöver fängelsestraffet har han också dömts till att betala tillbaka omkring två miljoner dollar i skatter och efter fängelsedomen väntar fem års vilkorlig frigivning. Weisselberg har jobbat inom Trumps familjeföretag sedan 1980-talet. Fördes iväg från domstolen i handfängsel. Omni 230110.
Trumps bolag ska betala 1,6 miljoner dollar i böter. Två bolag inom Donald Trumps bolag Trump Organization döms att betala 1,6 miljoner dollar, motsvarande knappt 17 miljoner kronor, för skattebrott. Det meddelar en domstol i New York. Förra månaden fann en jury att bolagen gjort sig skyldiga till 17 fall av skattebedrägeri. I veckan dömdes Allen Weisselberg, som tidigare varit finanschef på Trump Organization, till fem månaders fängelse. Han har erkänt att han skapat ett upplägg där han och andra toppchefer inom företaget fick oredovisade förmåner som lyxbilar och lyxlägenheter. Enligt domaren är det högsta tänkbara böter som döms ut. Trump Corporation och Trump Payroll Corporation är de två aktuella bolagen. Omni 230113.

"USA slår snart i skuldtak - extraordinära åtgärder." USA:s finansminister Janet Yellen varnar att landet slår i sitt skuldtak på torsdag, vilket kan leda till exceptionella åtgärder för att undvika en finansiell kris. Det meddelande hon kongressen på fredagen, rapporterar flera medier. "När gränsen är nådd kommer finansministeriet att behöva vidta vissa extraordinära åtgärder för att förhindra att USA inte uppfyller sina skyldigheter", skriver Yellen i ett brev, enligt Reuters. Republikanerna har hotat att använda skuldtaket som påtryckning för att kräva nedskärningar från Demokraterna. Men Vita huset uppger att det är inget man tänker förhandla om. "Båda partier har tidigare samarbetat för att höja skuldtaket och det är så det ska vara," säger Joe Bidens pressekreterare Karine Jean-Pierre, enligt TT. Skuldtaket sätter gränsen för hur mycket landet får låna. Yellen: Åtgärderna kan hålla staten flytande fram till "början av juni". Den senaste höjningen av den federala skuldgränsen gjordes av kongressen i december 2021. Omni 230113.

Bitcoin-rallyt fortsätter - stiger för 13:e dagen i rad. Bitcoin-priset fortsätter upp till 21 100 dollar på måndagen och har nu rusat 28 procent sedan årsskiftet. Det är den 13:e uppgångsdagen på raken, skriver Bloomberg. Vissa bedömare tror att uppgångarna kommer att hålla i sig. "Vi ser det nuvarande rallyt i digitala tillgångar som en marknadsvändning och INTE ett björnmarknadsrally", skriver Mark Connors, analyschef på 3iQ, i ett mejl till Coindesk. Enligt Bloomberg kan kryptorallyt delvis förklaras av att investerare skönjer slutet på räntehöjningarna. Miller Tabaks chefsstrateg Matt Maley anser också att det är ett tecken på att bubbelbeteendet i marknaden lever kvar. Bästa starten på året för bitcoin sedan 2020. Omni 230116.

USA slår i skuldtaket i kväll - vädjar om höjning. Den amerikanska statsskulden växer och väntas inom några timmar slå i den lagstiftade toppnivån, skuldtaket. Finansminister Janet Yellen uppmanar nu kongressen att höja taket för att en nedstängning av statsapparaten inte ska bli nödvändig. Om taket höjs köper sig finansdepartementet omkring ett halvår. Därefter hotar inställda betalningar och statskonkurs. AFP går igenom förutsättningarna och konstaterar att det hela är förhållandevis odramatiskt. Sedan 60-talet har kongressen i USA vid 78 tillfällen beslutat att höja skuldtaket för att undvika inställda betalningar. Även finansmarknaderna tar just nu saken med ro. Handelsplattformen Oandas Edward Moya säger till nyhetsbyrån att de här processerna normalt avgörs i sista stund. Taket ligger på 31 400 miljarder dollar. Omni 230119.
Nu väntas USA slå i skuldtaket. USA väntas formellt slå i det så kallade skuldtaket under torsdagen. Ett kongressbeslut om en höjning av taket är än så länge inte i sikte. "Med all respekt uppmanar jag kongressen att agera" skriver finansminister Janet Yellen till kongressens ledare. Redan i förra veckan deklarerade USA:s finansminister Janet Yellen i kongressen att USA:s skuld kommer att nå upp till taket på 31 400 miljarder dollar denna torsdag. Finansdepartementet har även inlett det som kallas extraordinära insatser för att skydda amerikansk ekonomi, rapporterar AFP. Åtgärderna kan bidra till att USA klarar att hålla sig under skuldtaket. Men finansminister Yellen varnar för att åtgärderna är tidsbegränsade och troligen kan vara till hjälp i högst ett halvår. Partikamraten, senator Joe Manchin, försöker få i gång samtal med partimotståndarna i kongressen om ett höjt skuldtak. Men från Vita huset är än så länge intresset för detta initiativ svalt. Konkret antas USA klara sina betalningar ytterligare några månader, trots att man slagit i skuldtaket - men om frågan inte är löst i juni kan Bidenregeringen få betalningsproblem. Manchin har redan varit i kontakt med majoritetsledaren i representanthuset, republikanen Kevin McCarthy. "Vi måste jobba tillsammans. Det måste vara blocköverskridande," sade Manchin i en tv-intervju från Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz. "Vi måste förstå att vi har ett problem, vi har ett skuldproblem," tillade han. På torsdagen lade sig finansminister Yellen i processen i kongressen: "Med all respekt uppmanar jag kongressen att agera omedelbart för att skydda USA:s trovärdighet och kreditvärdighet" skrev Yellen i brevet och lade till att många amerikanska medborgares ekonomi kan skadas och den globala finansiella stabiliteten ruckas om ledarskapet i kongressen inte hittar en lösning. Vita huset har än så länge signalerat att man förväntar sig en höjning av skuldtaket utan villkor och företrädare för Bidenregeringen har sagt att det inte kommer att förhandlas om frågan. Historiskt har de återkommande konflikterna om skuldtaket alltid slutat med att kongressen lyft taket för att undvika inställda betalningar. Sedan 1960 har det skett ett 80-tal gånger, om man räknar in både tillfälliga höjningar, reviderade formuleringar och permanenta höjningar av taket, enligt USA:s finansdepartement. Omni 230119.

Mätning: Trump storfavorit bland republikanerna. Förre presidenten Donald Trump är tydligt favorittippad att vinna den republikanska nomineringen till presidentvalet 2024, visar en ny opinionsmätning från Harvard-universitetets statsvetenskapliga institution enligt The Hill. Hela 48 procent av de svarande republikanska väljarna föredrar Trump. Hans huvudrival, Florida-guvernören Ron DeSantis, får 28 procent - tre procentenheter fler än vid förra mätningen. Övriga kandidater ligger långt bakom - Trumps förre vicepresident Mike Pence får sju procent, och tidigare FN-ambassadören Nikki Haley tre procent. Omni 230121.

Ett lagförslag för livräddande vård till spädbarn som överlevt abort har bifallits av USA:s representanthus. Lagförslaget säger att "ett spädbarn som fötts levande efter en abort ska äga samma rätt till vård som ett nyfött barn". Lagförslaget måste godkännas av USA:s president Joe Biden för att kunna träda i kraft. Världen idag 230121.

Priset på guld rekordhögt. I mars 2022 var guldpriset det högsta någonsin, drygt 645 000 kr/kg, och har sedan dess legat stadigt över 550 000 kr/kg. Senast i måndags var det nästan lika dyrt som toppnoteringen i fjol. Orsaken är bland annat den geopolitiska oron som gjort guldet mer attraktivt, samtidigt som kronan har försvagats gentemot dollarn som guldet handlas i. Att guldpriset stigit syns tydligt hos landets pantbanker som märker att allt fler vill pantsätta sitt guld. Pantbanken Sverige har ökat inlåningen av guld med 20 procent hittills i januari jämfört med januari förra året. Omni 230122.

Hemliga dokument hittade hemma hos Mike Pence. Hemligstämplade dokument har hittats i den amerikanske ex-vicepresidenten Mike Pences hem i Indiana, uppger källor för CNN. Dokumenten ska ha hittats av hans advokat förra veckan och fynden lämnades över till FBI. Enligt CNN utreder FBI hur dokumenten hamnat där och Pences stab ska enligt uppgifterna informera kongressen under tisdagen. Både president Joe Biden och ex-president Donald Trump utreds sedan tidigare efter att hemligstämplade dokument hittats i deras bostäder. Oklart vad Pence-dokumenten berör. Omni 230124.
Pence: Dokumenten borde inte funnits i mitt hem. USA:s tidigare vicepresident Mike Pence säger att han tar "fullt ansvar" för de hemligstämplade dokument som hittats i hans bostad, rapporterar AP. Vid ett framträdande i Florida på fredagen sa Pence att "misstag har begåtts". "Låt mig vara tydlig: De hemligstämplade dokumenten borde inte ha funnits i min privata bostad," sa Pence. Pences stab berättade tidigare i veckan att dokumenten hittats i bostaden. Nyheten kommer sedan dokument hittats hos nuvarande presidenten Joe Biden. Även Bidens företrädare Donald Trump utreds av justitiedepartementet för att fört hemliga dokument till sin resort Mar-a-Lago i Florida. Pence säger att han hoppas att folk förstår att han försökte rätta till misstaget så fort som möjligt. Oklart vad Pence-dokumenten berör. Omni 230127.
Nytt hemligt dokument har hittats hemma hos Pence. Ytterligare hemligstämplade dokument har hittats hemma hos den tidigare vicepresidenten Mike Pence, rapporterar flera medier. Enligt NBC:s källor gjordes fynden efter att justitiedepartementet fått full tillgång till hans hem i Indiana. Enligt en rådgivare till Mike Pence genomsöktes bostaden under fem timmar varpå ett hemligstämplat dokument hittades. I januari framkom det att flera hemliga dokument hittat hemma hos Pence. Sedan tidigare utreds president Joe Biden och ex-presidenten Donald Trump sedan hemligstämplade dokument hittats hos dem. En person ur vicepresidentens stab fanns med när bostaden söktes igenom. Källor: Ska även söka igenom hans kontor i Washington. Omni 230211.

Frustration över att hemliga dokument undanhålls. Nu vädras missnöje bland både republikaner och demokrater i USA efter att de inte tillåts ta del av de hemligstämplade dokument som upptäckts i Donald Trumps och Joe Bidens respektive privatbostäder. Det rapporterar NBC. Beslutet att inte tillgängliggöra dokumenten fattades av underrättelsechefen Avril Haines. Hon har inte heller velat diskutera dokumenten. Enligt medlemmar i senatens underrättelsekommitté hänvisade Haines till att det finns pågående utredningar i ärendet. Den republikanske senatorn Tom Cotton sågar beslutet och har hotat med att blockera presidentkandidater och strypa stöd till federala myndigheter om Biden-administrationen inte visar dokumenten. Cotton: Kongressen kommer att göra det svårt för administrationen om vi inte får se dokumenten. Omni 230126.

Stormy Daniels om stand-up: "Läskigaste jag gjort - och jag har sett Trump naken." Artistnamnet Stormy Daniels blev välkänt 2018, när det avslöjades att hon hade fått betalt av Donald Trump (som då var USA:s president) för att hålla tyst om deras otrohetsaffär. Nu ska den tidigare porrskådisen leda ett dejtingprogram för gaymän och inför premiären gör hon en intervju med The Guardian. Bland annat berättar hon om sin stand-up - ett projekt som skapades av de delar som ströks ur hennes självbiografi för att de ansågs för skojiga för bokens syfte. "Det var den läskigaste upplevelsen i mitt liv, och det säger något för jag har sett Trump naken," säger hon om komedisatsningen. Omni 230128.

Allt fler amerikaner har svårt att betala billånet. Allt fler amerikanska låntagare har svårt att betala sina krediter. Det skriver TT och hänvisar till Bloomberg. För en specifik typ av billån är andelen försenade betalningar högre nu än den var i januari 2009, när finanskrisen briserade. Andelen försenade billån med högre riskklass ökade till 5,7 procent i december, upp från knappt 3 procent 2021 och 5 procent 2009. Räntorna på ett amerikanskt billån låg på i genomsnitt 8,02 procent i december, upp från 5,15 procent ett år tidigare, enligt bolaget Cox Automotive. Antalet pantsatta bilar som beslagtagits av långivare ökade med 11 procent i fjol jämfört med året före. Ses som ett oroväckande tecken på att den amerikanska ekonomin vacklar bakom kulisserna. Omni 230128.

Trumps kampanj igång: "Argare och mer hängiven." Donald Trump gjorde på lördagen sitt första större framträdande inför valet 2024 där han åter ska försöka att bli amerikansk president, rapporterar flera medier. Kampanjen inleddes med ett tal på Republikanernas årliga och officiella delstatsmöte i Salem i New Hampshire. "Jag är argare och jag är mer hängiven nu än jag någonsin tidigare har varit," sa Trump bland annat. Nästa stopp blir South Carolina som tillsammans med New Hampshire hör till de delstater som är först ut att rösta om vem som ska bli presidentkandidat. Hittills är Trump ensam om att ha meddelat sin kandidatur, men det har spekulerats kring att profilerade republikaner som Mike Pence, Ron DeSantis och Nikki Haley kan komma att utmana honom. Trump meddelade sin kandidatur för drygt två månader sedan. Nomineringsprocessen inleds först tidigt på våren nästa år. Trump har utsett New Hampshire-politikern Stephen Stepanek att leda kampanjen. Omni 230128.
Taylor Greene uppges vilja bli Trumps vicepresident. Den kontroversiella republikanen Marjorie Taylor Greene vill bli Donald Trumps parhäst under presidentvalet 2024, uppger två källor för NBC News. "Hennes vision är att bli vicepresident," säger en källa med kopplingar till Donald Trump. Greene, som sitter i amerikanska representanthuset, har bland annat gjort sig känd för att vara konspiratorisk och har vid flera tillfällen upprepat Trumps falska påståenden om valfusk. Ex-presidenten Donald Trump har meddelat att han tänker ställa upp i presidentvalet nästa år. Någon kandidat till vicepresidentposten har han inte meddelat. Hans team vill inte svara på om Marjorie Taylor Greene kan vara aktuell. Hennes medlande bland republikaner under talmansvalet ses som tecken på detta. Trump och hans forne vicepresident Mike Pence har varit osams sedan valförlusten 2020. Taylor Greene har spridit flera konspirationsteorier. Omni 230201.

FBI gjorde husrannsakan i Bidens hus - resultatlös. Den amerikanska federala polisen, FBI, genomförde på onsdagen en husrannsakan i president Joe Bidens strandhus i Delaware, skriver Reuters. Enligt Bidens advokat, Bob Bauer, sökte agenterna efter dokument som förvaras i strid med sin klassificering. Bauer säger vidare att presidenten samarbetar till fullo. FBI har tidigare gjort liknande tillslag i Wilmington och på ett tidigare kontor han haft i Washington DC. Senare på förmiddagen, amerikansk tid, meddelades att FBI inte hittat några hemligstämplade dokument i huset. Husrannsakan ägde rum mellan 08.30 och 12.00 på onsdagen lokal tid. Strandhuset ligger i Rehoboth Beach. FBI hittade inget i tillslaget. Husrannsakan gjordes som ett led av att hemliga papper hittats hos förre presidenten Donald Trump. Omni 230201.

Amerikanska jobbchocken - långt fler jobb än väntat. 517 000 nya jobb skapades i USA under januari vilket var långt över förväntningarna på 185 000. Enligt Trading Economics är siffran den starkaste sedan juli 2022. Arbetslösheten föll oväntat till 3,4 procent till den lägsta nivån på 53 år. Löneökningarna fortsatte samtidigt att bromsa från 4,6 procent i årstakt i december till 4,4 procent i januari. Stockholmsbörsen föll på jobbrapporten samtidigt som dollarn stärktes. Arbetslösheten sjönk till 3,4 procent, från 3,5 procent i december. Förväntat var en löneökning på 4,3 procent. Omni 230203.

Kinesisk ilska mot Biden: "Är oerhört oansvarigt." Kina fördömer i skarpa ordalag uttalanden från den amerikanske presidenten Joe Biden i en intervju med PBS Newshour på onsdagen, skriver AFP. I intervjun sa Biden bland annat att Kinas möjligheter att konfrontera USA begränsas av behovet att skydda internationell handel. Han sa också att den kinesiska ekonomin har stora problem och att presidenten Xi Jinping befinner sig i en "icke avundsvärd" situation. "Kan du tänka dig någon världsledare som skulle vilja byta plats med Xi Jinping? Jag kan det inte," sa Biden. En talesperson för kinesiska UD säger att Bidens kommentarer mottagits med "stort missnöje" i Peking. "Det här sortens retorik från amerikanskt håll är oerhört oansvarig och går tvärtemot grundläggande diplomatisk etikett," säger talespersonen. Relationen mellan länderna är just nu mycket frostig sedan USA skjutit ner en misstänkt kinesisk spionballong. Biden sa också att Kinas band till Ryssland har blivit en börda. Omni 230209.

Musk uppges ha sparkat utvecklare efter minskad räckvidd. Twitters ägare Elon Musk ska enligt uppgifter från flera källor till The Verge ha sparkat en utvecklare, som i samband med ett möte påpekat att Musk blivit mindre populär på på plattformen. Musk ska i tisdags ha kallat flera topputvecklare och rådgivare på företaget till ett möte för att få en förklaring kring att hans inlägg på plattformen har fått betydligt sämre räckvidd på senare tid. En av utvecklarna menade att det kan bero på att allmänhetens intresse för Musk helt enkelt har klingat av. Utvecklaren ska även ha visat siffror från Google Trends som stödjer den saken. Musk ska då ha meddelat utvecklaren att han får sparken. Twitter har inte kommit med något uttalande om uppgifterna. Visade Musk siffror från Google Trends. Tog inte beskedet om att minskat allmänt intresse särskilt bra. Omni 230210. Kommentar: Putintendenser.
Källor: Musk prioriterade egna inlägg av avundsjuka. Efter den gångna helgen har flera Twitteranvändare noterat att plattformens nya ägare Elon Musks inlägg visas allt oftare, även i flöden hos användare som inte följer honom. Och nu hävdar källor till Platformer att utvecklare på Twitter har tagit fram ett system som specifikt ska gynna synligheten för Elon Musks inlägg. Platformer uppger att man pratat med flera utvecklare på företaget, och att de vittnar om att de fått uppdraget efter att ett inlägg av den amerikanska presidenten Joe Biden fått större engagemang än Musks. Detta hävdar Platformer även stärks av dokument som man säger sig ha sett. Enligt Platformers uppgifter så ska runt 80 anställda ha fått forska i varför Musks engagemangssiffror sjunkit. Lösningen påstås ha varit att på artificiell väg ranka Musks inlägg högre i alla användares flöden. Musk har tidigare medgivit att det skett förändringar av algoritmen, men har inte kommenterat påståendena om den artificiella förstärkningen av hans synlighet. Nu tycks inte Musks inlägg vara riktigt så framträdande som de var i början av veckan, men de är fortfarande långt mer synliga än vad de var förra veckan, skriver Engadget. 80 personer ska ha jobbat med att hitta orsaken till Musks sjunkande engagemang på plattformen. Uppges ha byggt ett system som ska främja synligheten för Musks inlägg. Uppgifterna kommer från källor med insyn i arbetet. Omni 230215.

Mike Pence kallad att vittna i utredningen av Trump. Förre vice presidenten Mike Pence har kallats att vittna inför särskilde Trump-utredaren Jack Smith, rapporterar flera medier. Stämningsansökan kommer efter månader av förhandlingar mellan Pences jurister och de federala åklagare som jobbar tillsammans med Smith. Både lägren har avböjt att kommentera, enligt Bloomberg. Enligt BBC lägger stämningsansökan ytterligare press på Pence, som sägs överväga att utmana Trump i valet 2024. Utredningen gäller både försöken att ogiltigförklara valresultatet 2020 och de hemligstämplade dokument som FBI fann vid en räd i Donald Trumps Florida-resort Mar-a-lago. Även Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare Robert O’Brien har kallats att vittna. O’Brien har kallts att vittna angående båda händelserna. Kan få konsekvenser om Pence vägrar ställa upp. Smiths uppdrag är att avgöra om anklagelserna är starka nog för att väcka åtal mot Trump. Förhandlingarna har pågått i flera månader. Omni 230210.

Trumps team har lämnat över fler hemliga dokument. Ex-presidenten Donald Trumps advokater har de senaste månaderna frivilligt överlämnat fler hemliga dokument, samt en laptop som tillhört en av Trumps rådgivare, till federala utredare. Uppgifterna återges av AP, CNN och Washington Post med hänvisning till anonyma källor. Justitiedepartementet har tillsatt en särskild utredare för att granska de hundratals sedan tidigare kända dokumenten med sekretess som förvarats på Trumps residens Mar-a-Lago i Florida. De nya dokumenten ska ha påträffats i december i samband med en genomsökning av Mar-a-Lago som övervakades av Trumps rättsliga team. Frågan om hanteringen av hemliga dokument är brännhet i USA och även president Joe Biden granskas av en särskild utredare efter dokumentfynd. Åklagare utreder om Trump avsiktligt samlat på sig material. FBI beslagtog hemliga dokument hos Trump i augusti. Även en hemligstämplad mapp lämnades över - oklart om den innehåller något. Omni 230211.

Trumps stab ovetandes om "spionballonger" över USA. Donald Trumps stab fick aldrig veta att ballonger som misstänks ha tillhört Kina svävade USA under Trumps tid vid makten. Det säger Keith Kellogg, som då var en del av det nationella säkerhetsrådet, till politiksajten The Hill. Enligt Kellogg var några sådana ballonger aldrig föremål för diskussion. Om så vore fallet skulle Vita huset ha vidtagit "omedelbara åtgärder" och om Trump inte informerades vore det en "pliktförsummelse", säger han. Även andra medarbetare uttrycker skepsis. Omni 230211.

Extremvädret tvingade 3,4 miljoner i USA att evakuera. Naturkatastrofer som orkaner och översvämningar tvingade 3,4 miljoner amerikaner att lämna sina hem under 2022, enligt uppskattningar från myndigheten Census Bureau, som ansvarar för folkräkningar. Det rapporterar NBC. Siffrorna oroar myndigheten, som betonar att extrema väderhändelser kommer bli allt vanligare i spåren av klimatförändringarna. 40 procent av amerikanerna som tvingades lämna sina hem kunde återvända inom en vecka, men för 12 procent dröjde det mer än ett halvår. Invånare i delstaten Florida, där orkanen Ian drog fram med kraft under hösten, var särskilt drabbade. Även Louisianas invånare var särskilt drabbade. Över 100 peroner dog i orkanen Ian. Omni 230212.

Haley vill bli president - utmanar Trump i primärval. Republikanen Nikki Haley ställer upp i det amerikanska presidentvalet 2024, bekräftar hon på Twitter. Haley har tidigare varit guvernör i South Carolina och FN-ambassadör under Donald Trump. Haley blir den första som meddelar att hon utmanar Trump i Republikanernas primärval. I sin kampanjvideo trycker Haley på att hon genomförde stora skattesänkningar under sin tid som guvernör. Hon framhåller också sin tid i FN och säger att hon vill förändra omvärldens bild av ett "sårbart" USA. "Jag vill att ni ska veta att jag inte låter mig mobbas. Och när man sparkar tillbaka så gör det ondare på motståndaren om man bär högklackat." Omni 230214.

Utsatt ursprungsbefolkning tvingas in i städerna. De är vana att leva i isolation på en yta lika stor som Portugal, men efter att i flera år ha ignorerats av Brasiliens styre och på senare tid utnyttjats av kriminella, tvingas nu stora delar av den brasilianska folkgruppen yanomami in till städerna för att söka vård. "Förr levde vi, vi arbetade, vi fiskade. Men inget av det kan vi göra," säger den lokale ledaren Junior Hekurari till Globo.com. Brasilianska myndigheter kategoriserar den uppkomna situationen som en hälsokatastrof med grasserande malaria, omfattande undernäring och urinvånare vars vatten blivit förorenat av kvicksilver från illegala guldgruvor. Myndigheterna har utökat antalet platser på sjukhusen i Boa Vista med 200 platser, men enligt AP har mer än 700 inlagda - motsvarande två procent av hela populationen. Och de som skrivs ut möts av dystra besked: Väntetiden för att få återvända till sina hem kan vara flera år lång, uppger AP. Urinvånarna förpassas till gatorna när de skrivs ut från sjukhusen. Tillslaget sker efter en riktad satsning mot organsierad brottslighet i Amazonas. Lokale ledaren: Situationen är mycket allvarlig. Omni 230215.
Räd mot ligor som bröt guld olagligt i Amazonas. Den federala polisen i Brasilien har beslagtagit motsvarande fyra miljarder kronor - pengar som tros härleda från illegal guldgruvverksamhet i Amazonas, skriver AP. Enligt nyhetsbyrån har runt 13 ton guld utvunnits utan tillstånd de senaste åren. Verksamheten har inte minst gått ut över ursprungsbefolkningen yanomami som rapporteras ha drabbats av undernäring och sjukdomar. Detta har bland annat skett genom att ligorna släppt ut kvicksilver i fiskevattnet och skapat en grogrund för myggor som i sin tur orsakat ett vidspritt malariautbrott. Parallellt med pengabeslaget har myndigheterna beordrat att 27 personer ska gripas för olika grader av delaktighet i gruvverksamheten - bland annat för rekrytering av motsvarande 20 000 medhjälpare. Gruvorna har bedrivits under täckmantel av ett amerikanskt företag som sålt guldet vidare till köpare Europa, Mellanöstern och Asien, misstänker myndigheterna. Tillslaget sker efter en riktad satsning mot organsierad brottslighet i Amazonas. Hälften av guldet som utvinns i Brasililen varje år tros komma från illegala gruvor. Omni 230215.
Krav att Bolsonaro ställs inför rätta för folkmord. Brasiliens förre president, Jair Bolsonaro, riskerar åtal för folkmord, uppger det brasilianska nyhetsbolaget Globo. Enligt tidningen anses hans administration ha spelat en stor roll i att Brasiliens urbefolkning yanomami nu har svåra hälsoproblem. Bland de konkreta misstankarna mot Bolsonaro finns vidsträckt korruption vilket bland annat lett till att urbefolkningen nekats nödvändiga mediciner, däribland avmaskningsmedel. Den lokale ledaren, Junior Hekurari, uppger vidare att han bett myndigheterna om hjälp 60 gånger, utan någon respons. "Bolsonaros administration har blod på sina händer. Vi kräver hämnd för de barn som dött. Vi vill att ansvar utkrävs från de som gjorde det här," säger Hekurari till Globo.com. Den 20 januari beslutade den nya regeringen, ledd av Lula da Silva, att utlysa en humanitär katastrof i Amazonas och kräva åtgärder mot de som profiterat på urinvånarnas bekostnad. Bolsonaro befarar att han kan gripas om han återvänder. Lokal ledare: Folket har lidit i fyra år. 78 procent av barnen lider av undernäring . Bolsonaro som har hållit sig undan sedan han avgick har sagt att han avser att återvända till Brasilien inom kort. Över 10 000 barn gick miste om medicin - varav vissa uppges ha varit så infekterade av mask att de kröp ut genom deras munnar. President Lula da Silva har också anklagat Bolsonaro för folkmord. Omni 230215. Kommentar: Tragiskt och en stor skandal. Bolsonaro bör gripas och dömas för folkmord på grund av att han aktivt tillät detta ske.

Läkarnas dom: Biden vid god vigör och är livskraftig. USA:s president Joe Biden har haft sin årliga hälsoundersökning under torsdagen och när resultatet publicerades under natten konstaterar läkarna att han är i god form och kan leda landet vidare, skriver flera medier. "Presidenten forsätter att vara en hälsosam och livskraftig 80-årig man som är lämplig för att med framgång utföra presidentskapets uppgifter", skriver läkaren Kevin O’Connor i sin rapport. Presidentens hälsa har kommit att hamna i fokus de senaste dagarna. En opinionsundersökning från Ipsos visade nyligen att över hälften av de demokratiska väljarna inte tycker att Biden ska ställa upp för omval med hänvisning till hans ålder och hälsa. Omni 230216.

Mike Pence sågar Biden: "Helt enkelt oacceptabelt." Den tidigare amerikanske vicepresidenten Mike Pence riktar hård kritik mot president Joe Biden, efter torsdagens presskonferens där Biden berättade om de föremål som skjutits ner över USA den senaste tiden. I en intervju med Fox News säger Pence att Biden gjorde "för lite och för sent". "Att presidenten tar upp det här först två veckor efter att det här väckte hela nationens intresse är helt enkelt oacceptabelt," sa Pence. Han var också kritisk mot att det första föremålet, som enligt USA troligen var en kinesisk spionballong, inte sköts ner så fort det upptäcktes. Pence har pekats ut som en tänkbar presidentkandidat 2024. Omni 230217. Kommentar: Mike Pence vill profilera sig som handlingskraftig presidentkadidat.

Fox-profiler sågade Trumps fuskpåståenden: "Galenskap." Flera profiler på den konservativa amerikanska tv-kanalen Fox News sågade internt Donald Trumps påståenden om valfusk, samtidigt som de utåt rapporterade om dem som om de vore sanna. Det framgår av interna mejl som blivit offentliga i samband med ett rättsfall där Fox stämts av rösträkningsmaskinsföretaget Dominion, rapporterar amerikanska medier. Kanalens ägare, mediemogulen Rupert Murdoch, kallade i ett internt mejl uppgifterna "galenskap" och "riktigt skadliga grejer". Även flera andra Fox-profiler som Sean Hannity, Laura Ingraham och Tucker Carlson förlöjligade internt Trumpmedarbetare som hävdade att Joe Biden vunnit genom fusk. "Det är obegripligt stötande anser jag. Men våra tittare är goda människor, de kommer att tro på det", skriver Carlson i ett sms till Ingraham angående ett fuskpåstående från Trumps advokat Sidney Powell. Dominion har stämt Fox på grund av att kanalen fört fram de felaktiga uppgifterna om att fusk skulle ha förekommit. Dominion har stämt Fox på 1,6 miljarder dollar. Murdoch: "Förfärligt material som jag befarar kommer att skada oss alla." Tucker Carlson kallade Trump en "demonisk kraft". Hannity: "Han beter sig som en galen person." Utredningen visar hur Fox var rädda att tappa tittare. Omni 230218.
Experter: Fox News riktigt illa ute efter avslöjandet. Avslöjandena om att Fox News-profiler aldrig trodde på Donald Trumps påståenden om valfusk gör att tv-kanalen är riktigt illa ute, uppger flera juridiska experter. Förra veckan lämnade rösträkningsföretaget Dominion, som stämt Fox News för vad tv-bolaget påstod om deras räkningsmaskiner, in läckta meddelanden som visade att flera högt uppsatta på Fox News privat insåg att Trumps påståenden var tagna ur luften. "Det här innebär att Fox är i allvarlig fara att fällas för förtal," säger advokaten David Korzenik till CNN. Dominion har stämt Fox News på miljardbelopp. Experter: Oerhört skadliga uppgifter. Fox-programledaren Tucker Carlson ska ha krävt sparken för en reporter som talade negativt om Trumps påståenden. Omni 230224.

Harris: Biden är inte för gammal för att bli omvald. USA:s vicepresident Kamala Harris anser inte att Joe Biden är för gammal för att ställa upp för omval 2024. Det sa hon under en presskonferens vid säkerhetsmötet i München, skriver The Guardian. "Han har sagt att han avser att ställa upp för omval och jag avser att ställa upp tillsammans med honom," sa Harris. Biden har ännu inte formellt meddelat att han kommer att ställa upp, även om de flesta bedömare är överens om att han tänker göra det inom kort. Om han vinner valet kommer han att vara 86 när hans mandatperiod tar slut, vilket gör honom till den klart äldsta presidenten genom tiderna. Detta har fått många amerikaner, även inom Bidens eget parti, att ifrågasätta om det är lämpligt att han kandiderar. Harris: Biden är en av de äldsta och starkaste presidenterna vi har haft. Republikanska utmanaren Nikki Haley har föreslagit att alla kandidater över 75 ska genomgå mentala lämplighetstest. Omni 230218.

Biden tar Trumps förslag för att stoppa asylsökande. USA inför hårda regler i ett försök att kraftigt begränsa invandringen från Syd- och Centralamerika, enligt ett förslag från Bidenadministrationen. Förslaget innebär att USA kommer att neka alla asylansökningar från personer som kommer in i landet från Mexiko, om inte personen först har sökt asyl i ett av länderna som denne passerat på sin väg till USA. Ett liknande förslag lades av Donald Trump under hans tid som president, men det stoppades av en domstol, skriver AP. Även det här förslaget väntas utmanas rättsligt. Biden vill att förslaget träder i kraft i maj. Omni 230222.

Departement: Coronaviruset kom troligen från ett labb. En labbläcka är den troligaste förklaringen till att coronaviruset började spridas, skriver USA:s energidepartement i en ny rapport enligt Wall Street Journal. Den nya bedömningen görs med "låg grad av säkerhet", uppger källor. Departementet har tidigare inte tagit ställning i frågan men uppdaterar nu sin bedömning mot bakgrund av nya underrättelser, oklart vilka. Dess bedömning ges stor vikt eftersom man har stor vetenskaplig expertis och ansvarar för flera amerikanska laboratorier. År 2021 kom den federala polismyndigheten FBI fram till samma slutsats, nämligen att en olycka i ett kinesiskt labb troligen orsakade spridningen av viruset. Fyra andra amerikanska myndigheter gör bedömningen att viruset kom från ett djur. Nationella underrättelserådet tror fortfarande på djurteorin. Departementets slutsats görs med "låg grad av säkerhet". WHO har mött kinesiskt motstånd i utredningen. Laboratorium vid forskningscentrum i Wuhan har pekats ut. Omni 230226.
Sullivan: Inget definitivt svar om virusets ursprung. Det finns "flera olika uppfattningar" om coronavirusets ursprung, säger Vita husets nationelle säkerhetsrådgivare Jake Sullivan efter att USA:s energidepartement hävdat att en labbläcka är den troligaste förklaringen. Det rapporterar CNN. "Just nu finns det inget definitivt svar som kommit fram från underrättelsearbetet i den här frågan," säger han. År 2021 kom den federala polismyndigheten FBI fram till slutsatsen att coronaviruset kom från en labbläcka, men fyra andra amerikanska myndigheter gör bedömningen att viruset kom från ett djur. Den nya rapporten baseras på underrättelsematerial. Omni 230227.
USA:s Kinaambassadör: "Var mer ärlig om covidursprung." USA:s Kinaambassadör Nicholas Burns uppmanar landet att vara "mer ärligt" om coronavirusets ursprung, skriver BBC. Detta efter att USA:s energidepartement i helgen publicerade en ny rapport där man slog fast att en labbläcka är den troligaste förklaringen till att viruset började spridas. Samma slutsats kom FBI med 2021, men fyra andra amerikanska myndigheter gör bedömningen att viruset kom från ett djur. Enligt Vita husets säkerhetsrådgivare John Kirby finns det inte tillräckliga bevis för någon av teorierna. "Det finns ingen definitiv slutsats eller konsensus i USA:s regering om coronavirusets ursprung," säger han. Mao Ning, talesperson för Kinas utrikesdepartement, avfärdar teorin om en labbläcka och uppmanar de amerikanska utredarna att "sluta smutskasta Kina och sluta politisera ursprungsspårningen". Nicholas Burns: "Kina måste vara mer ärliga om vad som hände i Wuhan för tre år sedan och coronavirusets ursprung." Omni 230228.
FBI-chefen: Labbläcka mest troligt bakom covidpandemi. Den amerikanska federala polisen, FBI, tror att covidpandemin "mest troligt" orsakades av en labbläcka i kinesiska Wuhan. Det budskapet upprepar FBI-chefen Christopher Wray i en intervju med Fox News. Han säger även att FBI gjort den bedömningen under ”ganska lång tid nu”. Wray passar också på att rikta kritik mot den kinesiska regeringen som han menar förhindrar de amerikanska utredarna från att göra sitt jobb. Kina hävdar däremot att det är falska anklagelser och att det pågår en smutskastningskampanj mot Peking, skriver AFP. FBI-chefens uttalande kom efter att USA:s energidepartement i helgen publicerade en ny rapport där man slog fast att en labbläcka är den troligaste förklaringen till att viruset började spridas. Men fyra andra amerikanska myndigheter gör bedömningen att viruset kom från ett djur. FBI kom till den slutsatsen 2021. Omni 230301.
Kina avfärdar FBI-chefens uttalande: "Manipulation." Kina avfärdar FBI-chefen Christopher Wrays uttalande om att coronapandemin "mest troligt" orsakades av en labbläcka i Wuhan, rapporterar Reuters. Mao Ning, talesperson för Kinas utrikesdepartement, kallar uttalandena för "politisk manipulation" av fakta. "De slutsatserna har ingen som helst trovärdighet," säger hon och uppmanar USA att "respektera vetenskap och fakta". USA:s energidepartement konstaterade i helgen att en labbläcka är den troligaste orsaken till virusets spridning, vilket även FBI kom fram till 2021. Däremot gör fyra andra amerikanska myndigheter bedömningen att viruset kom från ett djur. Omni 230301.
Analys: Teori om labbläcka ställer till det för Joe Biden. Att USA:s energidepartement ser en labbläcka i kinesiska Wuhan som den mest troliga förklaringen till coronavirusets spridning innebär inte att den versionen är brett förankrad. Det skriver CNN:s Zachary Wolf i en analys. Det är inte klarlagt vad som lett till den nya bedömningen och bilden är inte densamma inom hela den amerikanska underrättelseapparaten, skriver Wolf. "Något alla tycks vara överens om är att Kina inte varit samarbetsvilligt i att ta reda på hur viruset utvecklats." Julian Borger skriver i The Guardian om FBI-chefen Chris Wrays uttalande om att en labbläcka är den mest troliga förklaringen. Teorin lyfts i en tid då relationen med Kina redan är spänd, och då det finns viss samsyn bland politikerna i USA om att det krävs ett tuffare förhållningssätt gentemot Peking, skriver Borger. Enligt Borger har det nu blivit allt svårare för Biden att hitta rätt balans mellan att klandra Kina, och samtidigt undvika en "farlig konfrontation". Omni 230301.

Amerikanska militärens drönare får ansiktsigenkänning. Den amerikanska militären har tecknat ett kontrakt med företaget Realnetworks som går ut på att förse militära drönare med teknik för ansiktsigenkänning. Det rapporterar Vice. Det handlar om mindre drönare som används för vissa specialuppdrag, bland annat när det handlar om att spionera och att identifiera möjliga mål. Kontraktet är värt motsvarande 7,6 miljoner kronor. Omni 230301.

USA: Utländsk makt inte bakom mystiska symptom. Det så kallade "Havannasyndromet" som drabbat amerikanska diplomater över hela världen har troligen inte orsakats av främmande makt, enligt en ny underrättelserapport, skriver Wall Street Journal. I en utredning har amerikanska underrättelsemyndigheter analyserat omkring 1 500 fall. Enligt rapporten finns det inte något tydlig samband i fallen där diplomater rapporterar om symptom, som yrsel och illamående. Rapporterna om syndromet kom först från amerikanska ambassaden på Kuba 2016. Orsakerna är alltjämt oklara. Nya rapporter kom från Kina två år senare. Omni 230301.

Pence om möjlig comeback för Trump: "Finns bättre val." Tidigare vicepresidenten Mike Pence antyder att Donald Trumps ledarskap inte är vad Republikanerna behöver. "Jag tror att det finns bättre val. Jag är övertygad om att ingen utom Donald Trump hade kunnat besegra Hillary Clinton i valet 2016, men det är andra tider nu som kräver annat ledarskap," säger Pence enligt nyhetsbyrån AP. Han duckar också frågor om huruvida han skulle ge stöd åt sin tidigare parhäst Trump om denne ställer upp. Många bedömer att Pence själv tänker kandidera. Tänker fatta ett beslut om 2024 "under våren". Hade två chanser under intervjun att säga att han skulle ge stöd åt Trump men duckade. Justitiedepartementet har öppnat för åtal mot Trump. Omni 230303.

Joe Biden har genomgått lyckat canceringrepp. En hudskada som togs bort från USA:s president Joe Bidens bröst förra månaden var en vanlig form av hudcancer, uppger Bidens läkare enligt amerikanska medier. Ingreppet beskrivs som lyckat och inga ytterligare ingrepp krävs. Operationen genomfördes i samband med presidentens årliga hälsokontroll förra månaden. Läkarens slutsats av kontrollen var att Biden är vid god hälsa. Ingen risk att cancern sprider sig. Bidens operationssår uppges ha läkt bra. Omni 230303.

Trump släpper singel med fängslade upprorsmakare. USA:s tidigare president Donald Trump medverkar på en ny singel som spelats in av fångar som dömts för stormningen av Kapitolium, rapporterar The Guardian. På låten sjunger en manskör den amerikanska nationalsången till suggestiv musik. Då och då bryter Trump in och läser upp den amerikanska trohetseden. Inspelningen är ytterligare tecken på att Trump försöker skriva om historien om stormningen och utmåla upprorsmakarna som förföljda dissidenter, skriver tidningen. Advokat: Trump försöker linda in lögner i patriotism. Omni 230304. Kommentar: Patriotism löser inte världsproblemen.
Trumps drag inför valet: Smider öknamn på golfbanan. Donald Trumps passion för golf är vida omskriven. Nu visar det sig att golfrundorna också utgör grogrund för framtida politiska utspel. Nyhetsbyrån Bloomberg rapporterar att Trump just nu befinner sig på sin golfanläggning i Palm Beach, där han överlägger hur han ska tilltala sina politiska rivaler. Mest fokus tycks han lägga på republikanen Ron DeSantis, den 44-årige Florida-guvernören som nämns som expresidentens kanske tuffaste motståndare i en framtida valrörelse. Ron DeSantis bör bearbetas innan han får för stort momentum, lyder Trumps strategi enligt Bloombergs källor. Och som en del i arbetet behöver Trump ett bättre öknamn än hans nuvarande: "Ron DeSanctimonious", rapporteras det. Bland de alternativa förslagen finns "Ron DisHonest" och "Tiny D". Ron DeSantis har ännu inte tillkännagivit att han kommer ställa upp i valet. Spelar återkommande rundor med sitt närmaste team. Trumps och DeSantis kampanjer väntas bli smutsiga. Omni 230304.
Jair Bolsonaro hyllades av USA:s konservativa. Brasiliens tidigare president, högerpopulisten Jair Bolsonaro, mottogs som en rockstjärna när han talade på den konservativa konferensen Cpac i Washington på lördagen, skriver AFP. Sitt tal ägnade Bolsonaro bland annat åt att ifrågasätta legitimiteten i valet som han förlorade i höstas. "Jag hade fler anhängare 2022 än 2018. Jag förstår inte varför siffrorna visade annat," sa Bolsonaro. Även tidigare har Bolsonaro hävdat att valet inte gått rätt till, utan att lägga fram bevis. Brasiliens högsta domstol har också avslagit hans begäran om att röster skulle ogiltigförklaras. Under talet i Washington fick ex-presidenten även stort jubel när han talade om sitt motstånd mot obligatoriska vaccinationer mot covid-19. " De säger vetenskap, vetenskap vetenskap - jag säger frihet, frihet, frihet, sa Bolsonaro enligt Bloomberg. Bolsonaro antydde att han kan försöka göra come back. Senare under natten ska Trump tala. Omni 230304. Kommentar: För Amazonas skogars skull och världens klimat får vi hoppas att Bolsonaro aldrig blir president igen. Sanning är inte heller hans och Trumps ledstjärna.
Trump: Åtal stoppar inte min presidentkandidatur. USA:s expresident Donald Trump kommer inte avsluta sin presidentkandidatur om han ställs inför ett åtal. Det meddelade han före sitt tal på den konservativa konferensen CPAC. "Jag skulle inte ens överväga att lämna, sa Trump till reportrar och tillade att ett åtal förmodligen skulle vara bra för hans opinionssiffror." När Trump sedan klev upp i talarstolen fortsatte han att hårt kritisera åtalen mot upprorsmakarna i Kapitolium. Han beskrev utredningarna som politiskt motiverade försök att tysta Trumpanhängare och kallade sig själv "er krigare". Han fortsatte med att beskriva sin kommande presidentvalskampanj i närmast apokalyptiska ordalag, skriver New York Times. "Det är nu det gäller. Antingen vinner de eller så vinner vi. Och om de vinner har vi inte längre något land." Finns två pågående brottsutredningar mot Trump. Trump till upprorsmakarna: Jag är er krigare. Han avhöll sig ifrån att kritisera sina troliga motståndare. Omni 230305.
Trump i natt: Jag kan förhindra tredje världskriget. Donald Trump gör klart att han drar in stöd till Ukraina om han vinner presidentvalet 2024. "Vi kan inte lägga miljarder dollar på folk som inte ens gillar oss," sa han i talet i Washington i natt. "Fyra år till", skanderade talkören, när Donald Trump intog scenen på den konservativa konferensen Cpac i utkanten av Washington i natt. Den före detta presidenten och presidentkandidaten befann sig bland hängivna anhängare. De flesta som deltar på konferensen vill att den före detta presidenten blir Republikanernas kandidat 2024. Och Donald Trump markerade tydligt att han rustar för en hård kamp mot rivalerna i Republikanerna. "När vi inledde den här resan hade vi ett republikanskt parti som styrdes av missfoster, neokonservativa, globalister, öppna gränser-eliten och dårar," sa han.
Utrikespolitiken kan bli en av de stora stridsfrågorna i primärvalet i Republikanerna. Trump gick till hård attack mot vad han beskriver som globalisterna inuti och utanför Republikanerna. "Vi ska göra oss av med krigshetsarna," sa han. Han beskrev hur han hade avslutat "de eviga krigen" under sina år som president - tvärtemot varningarna om att han skulle dra in USA i ett tredje världskrig. "Jag har personlighetstypen som håller oss utanför krigen. Vi var starka och säkra," sade han. Som så många gånger tidigare hävdade Trump att han hade avskräckt Rysslands president Vladimir Putin från att invadera Ukraina genom sin blotta närvaro i Vita huset. Därför menar han också att han är bäst lämpad att få stopp på striderna i Europa - utan att det kostar USA en massa pengar. "Jag är den enda kandidaten som kan lova detta: Jag kan förhindra tredje världskriget," sa han.
Precis som i kampanjen 2016 lovade han att ta sig an träsket i huvudstaden. "Det finns bara en president i historien som har tagit sig an hela det korrupta etablissemanget i Washington och när vi vinner 2024 ska vi göra det igen," starkare än tidigare. DN 230305. Kommentar: Trump blir om han vinner presidentvalet en hjälpare i nöden för Peter den store (Putin) så han mycket lättare kan ta över Ukraina. Trumps kandidatur sporrar Biden till att ställa upp och vinna över Putin en gång till.
Karin Eriksson: Trump vill göra Ukrainakriget till valfråga. Donald Trump går till kampanj 2024 som mannen som kan rädda världen undan kärnvapenhotet. Han tvekar inte att spränga sitt eget parti. Det är uppenbart att Trumphögern vill göra kriget i Europa till valfråga. Under de senaste dagarna på den konservativa konferensen Cpac i Washington har deltagarna höjt tonläget. Kritiken mot USA:s president Joe Biden handlar inte längre bara om de höga kostnaderna för det omfattande biståndet till Ukraina. Högernationalister som kongressledamoten Marjorie Taylor Greene och Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon har varnat för att den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj vill låta amerikanska "söner och döttrar" dö på slagfältet. Donald Trump säger att han är den ende kandidaten som kan förhindra det tredje världskriget. Sådana påståenden kan avfärdas som grova överdrifter. Joe Biden har gjort klart att han tar kärnvapenhotet på största allvar, och att det inte är tal om att skicka amerikanska soldater till Ukraina. Samtidigt är det svårt att komma ifrån att USA har gått i spetsen för en offensiv i stödet till Kiev. Strax före jul stod det klart att USA ska skicka det avancerade luftvärnssystemet Patriot till Ukraina. I januari lovade Biden att leverera 31 stridsvagnar av typen M1 Abrams. Donald Trump hävdar att efterträdaren tömmer amerikanska vapenförråd och slösar med resurser som han dragit ihop. Han tänker kandidera som presidenten som aldrig drog in USA i några krig. Han talar om att visa styrka och det verkar som om han menar att han genom sin blotta närvaro kan tvinga Rysslands president Vladimir Putin till reträtt. För övrigt är han inte beredd att lägga pengar på att säkra demokrati och självständighet i fjärran länder. Donald Trumps isolationistiska idéer kan få långtgående konsekvenser för utgången om kriget i Ukraina fortsätter efter år 2024.
Republikanerna i Washington är splittrade om strategin för Ukraina. I den mäktiga senaten har det funnits ett brett stöd för den amerikanska strategin. Hotet om kärnvapenkriget passar in i den före detta presidentens mörka världsbild. Skrämda människor ska lockas att lägga sin röst på en auktoritär ledare. Det är inte morgon i Trumps Amerika, det är becksvart natt. DN 230305.
Analyser: Försvagad Trump målar mörk bild av världen. Donald Trump fortsätter att måla världen i mörka färger och utmåla sig själv som ljuset i tunneln, skriver Washington Post i en analys efter hans tal på konferensen CPAC. Samtidigt försökte Trump röka fredspipa med personer han kommer att behöva i valrörelsen. Han hyllade Fox News-profilerna Sean Hannity och Tucker Carlson efter att ha attackerat tv-kanalen i flera månader. Deras stöd lär behövas. Det finns tydliga tecken på att Trump är svagare nu än på mycket länge, skriver New York Times. Hans insamling av pengar går trögare än väntat och många av hans bundsförvanter avvaktar med sitt stöd. Andra tunga republikanska bidragsgivare har hoppat över till Floridaguvernören Ron DeSantis. New York Times: Trump gör sig redo för lång kamp. Washington Post: Stående ovationer efter attacker mot medierna. Politico: Trump har CPAC lindat runt sitt finger. Karin Eriksson: Trump vill göra Ukrainakriget till valfråga. Göran Eriksson: Trump tar sikte på hämnd i USA. Omni 230305. Kommentar: Trump är ute efter hämnd efter att själv satt sig i klistret.
Klar seger för Trump i Cpac-mätning - Kari Lake populär som vicepresident. Det före detta tv-ankaret Lake förlorade guvernörsvalet i Arizona i november men har vägrat att erkänna sig besegrad. Donald Trump får som väntat mycket högre stöd än konkurrenterna i opinionsmätningen på den konservativa konferensen Cpac. Det före detta tv-ankaret Kari Lake hamnade i topp i rankningen av vicepresidentkandidater. Donald Trump och hans anhängare har kopplat ett tydligt grepp den konservativa konferensen Cpac 2023. Många tunga republikaner har lämnat walk-over på årets möte. Därför är det inte överraskande att den före detta presidenten får ett starkt stöd i Cpacs egen opinionsmätning. Drygt 2 000 besökare har deltagit i undersökningen. 62 procent säger att de vill se Donald Trump som nästa president. Det är, om något, en överraskning att nästan av fyra av tio i lokalerna på Gaylord National Harbors kongresscenter kan tänka sig en annan kandidat. 20 procent föredrar Ron DeSantis, som avstått från att närvara vid årets konferens. Reagans son Michael Reagan tror att hans pappa hade tyckt att Kari Lakes tal var en pinsam historia. Att sätta Lake på valsedeln 2024 innebär att Joe Biden är garanterad segern, twittrade han på fredagskvällen. Tvåa på listan över tänkbara vicepresidentkandidater är Ron DeSantis, som många i lokalerna på Cpac beskriver som ett namn för framtiden. Nikki Haley - som häcklades av Trumpanhängarna vid sitt besök på Cpac på fredagen - får 10 procent av rösterna. Delar av publiken buade när hennes namn kom upp. DN 230304. Kommentar: Finns det på kartan att Ron DeSantis skulle ställa upp som vice kandidat med Trump? Knappast.

70 procent får gå från självkörandeföretaget Embark. Företaget Embark Technology - som jobbar med självkörande lastbilar - har meddelat att man kommer att säga upp 70 procent av sin personal. Företaget tittar nu på en rad olika alternativ kring hur man ska gå vidare. Ett av dem är att stänga ned verksamheten helt. Det rapporterar Techcrunch. Kontor i både Kalifornien och Texas kommer nu att stängas, och ett beslut om vad som händer med verksamheten härnäst beräknas kunna tas under "de kommande veckorna". Reuters skriver att det har varit ett tuff tid för företag som Embark, då det visat sig svårare och dyrare än väntat att utveckla självkörande fordon. Överväger att lägga ned verksamheten. Det har visat sig vara både svårare och dyrare än väntat att utveckla självkörande fordon. Omni 230307.

Reporter varnar för deepfakes: "Ett verkligt hot." AI har blivit så pass bra under de senaste månaderna att den för första gången kan utgöra ett ”verkligt hot” mot presidentvalet i USA. Det säger Buzzfeeds techreporter Pranav Dixit till Vanity Fair inför valet 2024. Han exemplifierar med flera virala "deepfakes", fejkade videoklipp som utger sig för att vara äkta. Han oroar sig för att varken Youtube, Tiktok eller Facebook har uttalade strategier för hur sådant material ska hanteras. En annan utmaning är hur stora nyhetsorganisationer ska hantera materialet. Det blir exempelvis betydligt svårare för reportrar att bedöma äktheten i hemligt inspelade videoklipp och röstupptagningar. Varken Wall Street Journal eller The Washington Post vill kommentera. Omni 230307.

Biden vill höja skatterna för rika - tros ratas. President Joe Biden vill höja skatten för höginkomsttagare för att finansiera programmet Medicare. Det skriver Washington Post, som tagit del av planen som ska presenteras på tisdagen. Analytiker varnar för att programmet i rådande situation får mycket svårt med finansieringen inom fem år. Men genom att höja skatten på årsinkomster över 400 000 dollar, samt införa nya regler för att minska läkemedelskostnader, ska det finnas pengar för programmet i 25 år till. Förslaget ingår i Demokraternas budget som läggs fram på torsdag, men det är helt osannolikt att den tar sig igenom representanthuset. Där kontrollerar Republikanerna som i stället vill göra nedskärningar i Medicare. Frågan kan bli viktig inför valet 2024. Omkring 60 miljoner äldre amerikaner omfattas av programmet. En sådan skattehöjning skulle påverka 3,8 till 5 procent av alla amerikaner. Omni 230307. Kommentar: Helt rättvist lagförslag.

Tucker Carlson visade nytt material från stormningen. Den konservative tv-profilen Tucker Carlson visade på måndagskvällen nytt material från stormningen av Kapitolium den sjätte januari 2021. Bland annat visades nytt material på den så kallade "Qanon-shamanen" och bilder på hur människor rör sig inne i lokalen efter stormningen. Carlson har av republikanske talmannen Kevin McCarthy fått åtkomst till över 40 000 timmar material från övervakningskameror. Att bara Fox getts åtkomst ses som kontroversiellt. CNN och andra nyhetsbolag har också begärt ut materialet, men enligt McCarthys stab pågår en process att göra materialet tillgängligt för fler. Tucker Carlson använde enligt CNN materialet för att tona ned våldet och för att försvara "pro-Trump-mobben". I sitt inslag säger han bland annat att stormningen varken var "dödlig" eller ett "uppror". Polis har varnat för riskerna med att visa materialet. Demokraterna har kritiserat beslutet. Tucker Carlson: "Var det verkligen ett dödligt uppror?" Omni 230307.

Fox-profilen Carlsons sms: "Hatar Trump passionerat." Mer intern kommunikation mellan Fox News-profiler har lagts fram i rättegången mellan tv-kanalen och röstmaskinsräkningsföretaget Dominion, som stämt dem för förtal, rapporterar amerikanska medier. I en sms-konversation från november 2020 uttrycker programledaren Tucker Carlson vrede över Trumps beslut att inte delta i Joe Bidens installationsceremoni, skriver CNN. Han kallar Trumps beteende efter valet "motbjudande" och skriver att han "försöker titta bort". "Vi är mycket, mycket nära att kunna ignorera Trump de flesta kvällar. Jag kan verkligen inte vänta. Jag hatar honom passionerat." Sms-konversationer mellan Carlson och de andra Fox-profilerna Sean Hannity och Laura Ingraham vittnar om att de var villrådiga kring hur de skulle sköta rapporteringen om Trump, enligt New York Times. "Vad ska vi alla göra i morgon kväll?", skrev Ingraham i november 2020. Vd:n Rupert Murdoch: Hannity och Ingraham gick förmodligen för långt. Carlson: "Det hela känns helt galet." Tvivlade på Trump-advokaten Sydney Powells påståenden om valfusk. Talmannen Kevin McCarthy har släppt tusentals timmar med videomaterial från stormningen. Omni 230308.
Vita huset: Tucker Carlson är inte trovärdig. Vita huset har gått ut med ett ovanligt fördömande av en namngiven journalist: Fox News-profilen Tucker Carlson, rapporterar BBC. Det sker efter att Tucker hävdat att de tiotusentals nysläppta timmarna av videomaterial från stormningen av Kapitolium "inte visar ett pågående kuppförsök eller upplopp" utan "mestadels fridfullt kaos". I ett uttalande säger Vita husets talesperson Andrew Bates att man håller med de Carlson-kritiker som "fördömt denna falska beskrivning av den våldsamma, oerhörda attacken". "Vi håller med om vad Fox News egna advokater och chefer upprepade gånger sagt i rätten: att Tucker Carlson inte är trovärdig." Turerna sker inom ramen för rättegången mellan Fox News och rösträkningsmaskinsbolaget Dominion, som stämt tv-bolaget på miljardbelopp. Carlson har länge hävdat att rapporterna om stormningen är överdrivna. Bidenadministrationen har tidigare varit försiktig i sin kritik mot Fox. Omni 230309.

USA: Kina är det största hotet mot vår säkerhet. Kina utgör det enskilt största hotet mot USA:s "nationella säkerhet och globala ledarskap", och de kinesiska maktambitionerna färgar av sig på nästan alla säkerhetshot den amerikanska underrättelsetjänsten ser. Det var budskapet när cheferna för USA:s fem största underrättelsetjänster presenterade sin årliga riskbedömning för kongressen på onsdagen. "Deras underrättelsemässiga ambitioner och förmågor gör dem till vår främsta underrättelserival," säger underrättelsechefen Avril Haines. Tonen mellan länderna blir allt skarpare - under folkkongressen i veckan kom Kinas president Xi Jinping med ovanligt hätska och direkta utfall mot USA, som han anklagar för att leda väst i ett försök att "omringa" Kina. Varnar för att Kina "aggressivt" utökar sin inflytandesfär i Sydamerika och Karibien. Kinas utrikesminister: Kina-USA-relationen har verkligen avvikit. Omni 230309.

Marinsoldat i tårar: Sortin från Kabul var en katastrof. En före detta marinkårssoldat har i ett känslosamt vittnesmål i representanthusets utrikesutskott beskrivit USA:s kaotiska tillbakadragande från Afganistan i augusti 2021. Tyler Vargas-Andrews var stationerad vid flygplatsen i Kabul när en självmordsbombare detonerade en sprängladdning som dödade över 100 afghaner och 13 amerikanska soldater. "Jag öppnade ögonen och såg döda och skadade marinsoldater ligga runtomkring mig. En folksamling på hundratals personer var plötsligt borta," sa Vargas-Andrews. "Jag anser att uttåget var en katastrof och man kan inte förlåta bristen på ansvarstagande." Bidenadministrationens hastiga uttåg ur Afghanistan har kritiserats hårt av republikanska politiker, samtidigt som demokrater beskyller Donald Trump och hans dåvarande regering för att ha initierat den dåligt planerade aktionen. Vita huset menar att Biden ärvde problemet från Trumps administration. Patrull hade fått varningar om att ett attentat kunde vara nära förestående. Omni 230309.

Australien uppges köpa fem atomubåtar av USA. Australien kommer att köpa upp till fem USA-tillverkade atomubåtar av Virginiaklassen, rapporterar New York Times. Leverans kommer att ske under 2030-talet, uppger källor med insyn i förhandlingarna. I ett andra steg kommer landet sedan att köpa brittiska ubåtar med amerikansk teknologi. Affären är en del av det uppmärksammade atomubåtsavtalet Aukus som länderna slöt 2021, detta som ett sätt att möta ökat kinesiskt inflytande. Avtalet, som förhandlades fram i hemlighet, gjorde att Australien drog sig ur en ubåtsaffär med Frankrike. Detta ledde till en mindre diplomatisk kris mellan USA och Frankrike. Den amerikanska utbåtsnärvaron i Australien ska också öka. Ubåtarna kostar tre miljarder dollar var. Omni 230309.

Trump kan få vittna om Stormy - åtal kan vara nära. USA:s tidigare president Donald Trump kan få vittna inför en åtalsjury i New York. Enligt The New York Times signalerar det att ett åtal mot Trump väntar, vilket skulle vara första gången som en amerikansk ex-president åtalas för brott. Utredningen gäller misstankar om att Trump illegalt betalade porrskådisen Stormy Daniels, vars riktiga namn är Stephanie Cliffords, 130 000 dollar för att hemlighålla att de två haft en relation. Trump misstänks ha betalat Daniels inför valkampanjen 2016. Trump är föremål för flera brottsutredningar men har än så länge inte blivit åtalad. Ett åtal skulle kunna påverka Trumps försök att bli presidentkandidat för Republikanerna i valet 2024. Trump: Åtal stoppar inte min presidentkandidatur. Omni 230310. Kommentar: Trump verkar ha lik i bagaget. Hans gamla försyndelser kommer fram i ljuset.
Trumps ex-advokat ska vittna i Stormy-utredningen. Michael Cohen, ex-president Donald Trumps före detta advokat, väntas vittna inför en åtalsjury i New York nästa vecka, skriver New York Times. Det är ytterligare ett tecken på att ett åtal mot Trump är nära, enligt tidningen som tidigare i veckan berättade att Trump själv kan få vittna inför juryn snart. Trump misstänks för att i slutet av valkampanjen 2016 illegalt ha betalat porrskådisen Stormy Daniels, vars riktiga namn är Stephanie Cliffords, 130 000 dollar för att hemlighålla att de två haft en relation. Cohen dömdes för mened i utredningen av Stormy Daniels-affären 2018. Efter det vände han sig emot presidenten. Trump förnekar relationen och kallar utredningen för en "häxjakt". Så avslöjades den påstådda relationen mellan Trump och Stormy Daniels (BBC). Omni 230311.

Myndigheterna stänger ner krisbanken SVB - tar kontroll över tillgångar. Amerikanska finansmyndigheten FDIC har stängt Silicon Valley Bank och tagit kontroll över garanterade insättningar. Det uppger Federal Deposit Insurance Corp, skriver flera medier. Enligt Reuters är det den första FDIC-försäkrade banken att gå omkull sedan i november 2020. Moderbolaget SVB Financials aktie handelsstoppades före börsöppning i väntan på nyheter. Aktien föll fritt och backade 60 procent i går efter att banken tvingats sälja tillgångar med förlust och aviserat en nyemission. I förhandeln på fredagen var aktien ner ytterligare nästan 63 procent före stoppet. Enligt uppgifter till CNBC och Wall Street Journal under dagen förde SVB samtal om att sälja banken efter att nyemissionen gått i stöpet. FDIC skapar i stället Deposit Insurance National Bank of Santa Clara. Inga banker gick omkull förra året eller förrförra. Silicon Valley Bank är första banken som går omkull på över två år. Omni 230310.
Bankkollapsen näst största i USA:s historia. Den amerikanska banken SVB:s kollaps är den nästa största i USA:s historia, enligt The Wall Street Journal. Svenska och europeiska storbanker faller tungt på börserna under fredagen och på kvällen meddelade amerikanska myndigheter att man har stängt ner SVB och tagit kontroll över dess tillgångar. Läs mer hos svt 230310.
Alecta åkte på miljardsmäll när banken kollapsade. Det svenska pensionsbolaget Alecta var en av de stora förlorarna när amerikanska Sillicon Valley Banks, SVB:s, aktie störtdök på börsen under torsdagskvällen. Bolaget förlorade minst 6,4 miljarder kronor. Alecta är fjärde största ägare i SVB och dessutom ägare i en rad andra amerikanska banker som SVB drog med sig ned i fallet, vilket resulterade i att bolaget förlorade totalt minst 6,4 miljarder kronor, något som Dagens Industri var först med att rapportera. Läs mer hos svt 230310.
Yellen försäkrar: Bankerna är "motståndskraftiga". USA:s finansminister Janet Yellen samlade tillsynsmyndigheter på fredagen för att diskutera utvecklingen kring Silicon Valley Bank, rapporterar flera medier. Yellen uppgav att hon har "fullt förtroende" för att regulatorer vidtar lämpliga åtgärder. Hon la till USA:s banksystem fortfarande är ”motståndskraftigt”, enligt ett uttalande från finansdepartementet. Amerikanska myndigheter stängde ner Silicon Valley Bank på fredagen och har tagit kontroll över garanterade insättningar. Bankkollapsen är den största som inträffat sedan finanskrisen 2008-2009, skriver Reuters. Yellen: "Övervakar utvecklingen mycket noggrant." Omni 230311.
Näst största bankkollapsen i USA:s historia - oklart när sparare får pengar tillbaka. Kollapsen i Silicon Valley Bank är den näst största i USA:s historia. Det skriver Wall Street Journal efter att amerikanska myndigheter stängt ner krisbanken på fredagen och tagit kontroll över dess tillgångar. SVB hade vid årsskiftet omkring 209 miljarder dollar i tillgångar och var den sextonde största banken i USA. Det är därmed den största banken som gått i konkurs sedan finanskrisen 2008, då Washington Mutual Bank havererade med 307 miljarder i tillgångar. Frsäkrade sparare kommer att få tillgång till sina pengar i SVB på måndag, enligt finansmyndigheten FDIC. Däremot är det "osannolikt" att sparare med innehav som överstiger försäkringstaket får tillbaka sina pengar inom en snar framtid, enligt WSJ. Investerare rusade för att ta ut pengar efter att SVB gått ut med att banken ville ta in nytt kapital. Omni 230311.
Vd storsålde innan kollaps - lämnar Fed i San Francisco. En stiftelse som ägs av Silicon Valley Banks vd Greg Becker sålde aktier för 3,6 miljoner dollar - motsvarande 37,6 miljoner kronor - kort innan bankens kollaps, rapporterar Wall Street Journal. Den 27 februari sålde stiftelsen aktier för 3,6 miljoner dollar samtidigt som den förvärvade optioner värda 1,3 miljoner dollar. Reuters rapporterar i sin tur att SVB:s vd avgått på fredagen som styrelseledamot för Federal Reserve i San Francisco, med hänvisning till en talesman för centralbanken. Greg Becker har inte kommenterat uppgifterna. Omni 230311.
Analyser: Pensionssmäll och ökad risk för börskrasch. Banksektorn fruktar dominoeffekt och i allra värsta fall en ny finanskris. Det skriver SvD:s Malin Ekman efter Silicon Valley Banks hastiga fall, som räknas till den andra största bankkollapsen i USA:s historia. När riskkapitalmarknaden sinade började techentreprenörer ta ut pengar från SVB, samtidigt som värdet på storbankens tillgångar föll i takt med stigande räntor. När SVB efterlyste nytt kapital fick marknaden panik. "Kollapsen visar hur snabbt saker kan vända", skriver Ekman. Sydsvenskans Thomas Frostberg skriver att bankturbulensen kommer få ringar på vattnet långt bortom den amerikanska västkusten. "Även om det är för tidigt att tala om en börskrasch har riskerna ökat - och svenskt pensionssparande har redan åkt på en miljardsmäll", skriver han och syftar på Alectas innehav i krisbanken. Den stora depressionen tvingade USA att skärpa tillsynen av megabanker, samtidigt som regionala banker fått en mildare behandling, skriver Shuli Ren i en Bloomberg-analys. Det är "en blind fläck i ett annars i sunt finansiellt system". Bloombergs Paul J Davies skriver i sin tur att faran för banksektorn kvarstår, särskilt för mindre spelare. Däremot är vi långt ifrån en "storm i systemet", anser han. Omni 230311.
Källor: Hot om sänkt betyg ledde till bankkollaps. Bakom den spektakulära kollapsen i Silicon Valley Bank låg ett samtal från kreditvärderingsinstitutet Moodys cirka en vecka tidigare, uppger två källor för Reuters. Moodys ska ha meddelat att man planerade att sänka bankens kreditbetyg då de obligationer SVB parkerat sina pengar i gav för låg avkastning. Efter rådgivning av bland andra just Moodys kokade SVB:s ledning ihop en plan som gick ut på att sälja de lågavkastande obligationerna för över 20 miljarder dollar för att investera i mer högavkastande tillgångar, erfar nyhetsbyrån. Då försäljningen gjordes med förlust ville banken fylla hålet via en riktad nyemission. Men planen misslyckades. SVB lyckades inte driva igenom den riktade emissionen innan börsen öppnade på torsdagen och när nyheten om kapitalanskaffningen nådde marknaden var aktieraset ett faktum. Den fick också en rad startupföretag att börja plocka ut sina pengar ur banken, vilket i slutändan resulterade i att SVB kollapsade, skriver Reuters. Reuters har sökt Moodys och SVB för kommentar. Moodys sänkte bara kreditbetyget ett steg på grund av planen. SVB lyckades säkra delar av emissionen. Omni 230311.
Räddningspaket utesluts - men vill undvika "smitta". USA:s finansminister Janet Yellen uppger på söndagen att hon arbetar nära landets tillsynsmyndigheter för att kollapsen i Silicon Valley Bank inte ska "smitta" övriga banksektorn. Det säger hon i en intervju med CBS News. Däremot kommer USA inte, som under finanskrisen, att sätta in en större räddningsaktion för att komma bankägare och SVB till undsättning. "De reformer som har införts medför att vi inte kommer att göra det igen [...] Men vi är bekymrade för kunderna och försöker möta deras behov," säger Yellen. Omni 230312.
Amerikanska myndigheter stänger en andra bank - hänvisar till systemrisker. Mindre än en vecka efter den dramatiska nedstängningen av den amerikanska banken Silicon Valley Bank (SVB), stängde amerikanska myndigheter på söndagskvällen också en andra bank, rapporterar CNBC. Banken ifråga heter Signature Bank och förvaltade så sent som vid årsskiftet insättningar motsvarande 88 miljarder dollar. Precis som i fallet med Silicon Valley Bank stängs banken med hänvisning till systemrisker. Samtidigt som beskedet om nedstängningen kom, meddelade myndigheten att man kommer att täcka förluster för alla med tillgångar i SVB. Den senaste veckan har oron varit stor, inte minst på finansmarknaderna, över vilka konsekvenser nedstängningen av Silicion Valley Bank kan komma att leda till. Att Signature Bank var på fallrepet befarades redan i fredags då den föll 22 procent på Wall Street. Beslutet om nedstängningen togs på söndagskvällen svensk tid. Signature Bank har hittills inte gått att nå för en kommentar, enligt Reuters. Signature Bank har varit exponerad mot kryptovalutor. Omni 230312.
Klart: Myndigheterna skyddar alla insättningar. Samtidigt som ännu en storbank får stryka på foten ger myndigheterna skydd för samtliga insättningar i både Silicon Valley Bank och Signature Bank, enligt ett pressmeddelande. Vid nyår var det bara cirka 4 procent av alla insättningar hos SVB som skyddades av insättningsgarantin, som skyddar belopp upp till 250 000 dollar, skriver Financial Times. Även dessa tillgångar kommer därmed att vara tillgängliga när bankerna öppnar i morgon, skriver myndigheterna i pressmeddelandet. Fed förser också andra banker med lån om kunder tar ut pengar. Nära 96 procent av insättningarna saknade insättningsgaranti. Inga kostnader ska bäras av skattebetalarna. Omni 230313.
Biden efter bankstängning: Amerikanernas pengar säkra. Det amerikanska folket kan lita på att deras insatta pengar kommer att finnas där, säger Joe Biden i ett uttalande efter helgens besked att även Signature bank kommer att stängas ner. Lösningen ska även innebära att skattebetalarnas pengar inte ska riskeras i räddningspaketen. "Jag är fast besluten att hålla de som är orsak till den här röran fullt ansvariga, och fortsätta våra ansträngningar att stärka översynen och regleringar av större banker så att vi inte hamnar i det här läget igen," säger presidenten. Biden nöjd över lösningen som säkrar arbetares och småföretags pengar. Omni 230313.
Alecta får hård kritik för USA-satsning: "Extremt." Erik Pensers kapitalförvaltningschef Jonas Thulin skräder inte orden i sin kritik mot Alectas investering i kollapsade Silicon Valley Bank. "Av alla banker som finns i USA så är nog den här banken den som är extremast att investera i," säger han till Ekot. Till radion upprepar Thulin det han sa till DI i helgen: Att Alecta borde ha snappat upp varningssignalerna som föregick SVB:s kollaps. Som när investerare började ta ut pengar i det fjärde kvartalet, eller när vd:n sålde aktier i förra veckan. Alecta är fjärde största ägare i Silicon Valley Bank. På söndagen kom beskedet att även Signature Bank, där Alecta också är storägare, stängs av amerikanska myndigheter. Alectas presschef Jacob Lapidus säger till Ekot att de nu ser över om de gjort något fel och om det kunnat göra något annorlunda. Lapidus: "Hastigheten var svår att förutse." Omni 230313. Kommentar: Vilka fler riskinvesteringar har Alecta?
Analyser: Biden kan ställas inför katastrofalt dilemma. Bidenregeringens hantering av den amerikanska bankkraschen kan få enorma politiska konsekvenser, skriver Stephen Collinson i en analys i CNN. I både Republikanerna och Demokraterna finns en stark motvilja mot att rädda rika bankirer med hjälp av skattepengar. Om bankkrisen skulle förvärras riskerar Biden att "ställas inför ett katastrofalt politiskt dilemma" med ett nytt presidentval runt hörnet - ska han rädda rika bankirer eller låta smittan sprida sig? "Alla nya ekonomiska chocker skulle vara en politisk katastrof för en administration som redan definierats av flera kriser, särskilt när presidenten gör sig redo att starta sin förväntade omvalskampanj. Det är avgörande för Biden att han snabbt får situationen under kontroll." De amerikanska myndigheternas åtgärder efter bankoron, som syftar till att skydda kundernas pengar och bankernas likviditet, är rätt steg för att förhindra smitta i banksystemet. Det skriver Barron’s Larry Hatheway och Alex Friedman i en analys. "Om regeringen inte agerat som den gjorde för att täcka potentiella förluster för oförsäkrade insättare skulle många regionala aktörer ha upplevt pengaflykt och en rad bankkonkurser skulle sannolikt ha följt," skriver de. Stephen Collinson: Bidens team försöker kontrollera kaoset. Hatheway och Friedman: Sätter fingret på problem i banksystemet. Omni 230313.
Nischbank i fritt fall - Alecta återigen storägare. Den amerikanska nischbanken First Republic Bank rasar över 50 procent i Wall Streets förhandel på måndagen. Det innebär ytterligare en miljardsmäll för den svenska pensionsjätten Alecta som vid årsskiftet var femte största ägare i banken. First Republic Bank försökte i helgen att lugna marknaden genom att meddela att en kreditfacilitet har säkrats från JP Morgan och att man nu har 70 miljarder dollar i likviditet. "First Republics kapital- och likviditetspositioner är mycket starka", skrev bankens vd och ordförande i ett uttalande. WSJ skriver att investerare är oroliga för att First Republic har en liknande profil som kollapsade Silicon Valley Bank. Flera kunder i First Republic har skyndat att ta ut sina pengar och bedömare menar att ledningens försök att lugna marknaden har haft motsatt effekt. "Om du ser att din bank är ner 30 procent på börsen så är det lite oroande. Men ännu mer oroande är det när banken hävdar att "det inte finns något att oroa sig för", säger Abraham Parangi, vd på Akkio. First Republic hade insättningar på 176 miljarder dollar vid årsskiftet. UBS-analytiker: Oron är överdriven - First Republic är inte som Silicon Valley Bank. Investerare är rädda för spridningseffekter i banksektorn. First Republics ägarlista - Alectas innehav var värt flera miljarder kronor vid årsskiftet. Alecta har även investerat stort i kollapsade Silicon Valley Bank och Signature Bank. Omni 230314.
Alecta: Räknar med att 12 miljarder kronor förlorats. Alecta räknar med att minst 12 miljarder kronor är förlorade efter att Silicon Valley Bank kollapsat och Signature Bank övertagits av myndigheter i USA, skriver TT. Pensionsjätten var storägare i båda bankerna. Dessutom är Alecta storägare i First Republic Bank som rasar i den amerikanska förhandeln på måndagen. Totalt har Alecta gått in med 22 miljarder kronor i de tre nischbankerna. Presschef Jacob Lapidus påpekar att förlusterna bör sättas i perspektiv till de 1 200 miljarder kronor som Alecta förvaltar totalt. "Ja, det påverkar men det är ganska lite och i det långa perspektivet en liten, men negativ, påverkan," säger han till nyhetsbyrån. Expressen skriver att Alectas exponering mot amerikanska nischbanker främst påverkar sparare som är födda efter 1979 och som har en premiebestämd pensionsförsäkring hos Alecta. Lapidus: "Mycket talar för att de investeringarna är att betrakta som förlorade." Alectas vd: Inte bra för vårt renommé. Alecta valde att satsa på amerikanska nischbanker förra året. Professor kritisk till Alectas investeringar. Alecta ska ha hållit krismöte på måndagsmorgonen. Omni 230313. Kommentar: Lätt att vara kritisk i efterhand.
Analys: "Nu vet vi - världen klarar inte höga räntorna." Den pågående bankkrisen i USA är en direkt följd av de allt högre räntorna vilket också kan betyda att räntorna faller tillbaka, skriver Aftonbladets Andreas Cervenka i en analys. Bland annat har ränteökningarna lett till att värdet på obligationer sjunker. Och eftersom Silicon Valley Bank, som kollapsade och stängdes ner i fredags, har investerat sina kunders pengar i just obligationer har de höjda räntorna resulterat i stora förluster. Cervenka konstaterar också att vi, i och med de krisande amerikanska bankerna, nu har fått svar på om världen tål det senaste årets snabbt stigande räntor: "Ett rungande nej." Ekots ekonomikommentator Kristian Åström reder ut hur pensionsbolaget Alectas mångmiljardförluster i de två kraschade bankerna i USA påverkar svenska pensionssparare. Han lyfter bland annat fram det faktum att Alecta förvaltar över 1 000 miljarder kronor, alltså långt mer än de 12 miljarder man investerat i Silicon Valley Bank och Signature Bank. Därmed "behöver det inte betyda något för de svenska tjänstepensionstagarna", menar han. Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT, menar att tech-kraschen nu har nått bankerna och att vi får hålla tummarna för att krisen inte blir för stor om privatpersoner och länder inte klarar av de snabbt stigande räntorna. Omni 230313.
EU:s finansministrar manar till lugn - trots bankraset. Oron i den amerikanska banksektorn har inte direkt passerat obemärkt förbi Europas börser. Det europeiska bankindexet har rasat nästan 10 procent de två senaste handelsdagarna - det största tappet sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för strax över ett år sedan, rapporterar Reuters. Men det finns ingen anledning till oro för Europas banksektor, om man ska tro eurozonens finansministrar. Vid måndagens finansministermöte i Bryssel uppmanade Frankrikes Bruno Le Maire marknaden att "ta det lugnt", medan EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni försökte spela ner spridningsrisken. "Det finns viss risk för indirekt påverkan, men just nu ser vi inte detta som en specifik risk," sa han till pressen enligt nyhetsbyrån. Tyska Commerzbank hör till den europeiska banksektorns förlorare, med ett ras på 13 procent de senaste dagarna. Omni 230313.
Silicon Valley kan andas ut: "Nära döden-upplevelse." Silicon Valleys techfirmor och riskkapitalbolag drog en lättnadens suck när den amerikanska staten i helgen gick in och garanterade alla insättningar i kollapsade Silicon Valley Bank, skriver Barron’s och Washington Post. "Det innebar att vår 72 timmar långa nationella mardröm var över," säger Eric Brachfeld, chef på Manhattan Venture Partners, till Barron’s. Han beskriver den dramatiska händelseutvecklingen som en "nära döden-upplevelse". Enligt Barron’s var det sannolikt tusentals mindre firmor som stod inför betydande risker då deras pengar var placerade på konton i SVB. Flera drabbade entreprenörer säger till Washington Post att de stod inför hotet att inte kunna betala sina hyror och löner. Även om den mest akuta krisen har avvärjts tror bedömare att SVB:s kollaps kan bli ett hårt slag mot den amerikanska startup-scenen, som nu väntas få det ännu tuffare att få lån. Banken har varit frikostig med att låna ut pengar till olönsamma bolag. "Vi var oroliga för att vi inte skulle kunna betala ut lönerna i tid." Omni 230314.
Rusning till storbankerna: "Goliat vinner i tuffa tider." Amerikanska storbanker som JP Morgan och Citigroup vittnar om en sällan skådad tillströmning av nya kunder från mindre långivare. Företrädare för bankerna beskriver det som den största pengarörelsen på över ett decennium, skriver Financial Times. Enligt flera källor anstränger sig bankerna för att bytesprocessen ska gå rekordsnabbt. Flera banker omplacerar personal för att jobba mot nya kunder. Wells Fargos bankanalytiker Mike Mayo gör en biblisk liknelse - "Goliat vinner i dessa osäkra tider" - medan en bankanställd jämför med Chicagos livliga flygplats: "Samtalen har kommit in i dag likt flygplan står på rad en snöig dag på O’Hare." På temat noterar Market Watch att aktiekurserna har störtat för många nischade och regionala banker. Bankanalytikern Christopher Marinac kopplar det till en oro för att många flyttar sina pengar till banker som är för stora för att kollapsa. Omni 230314.
Källor: Utredningar mot kryptobanken inför krasch. Amerikanska åklagare, justitiedepartementet och myndigheten SEC utredde alla kryptobanken Signature Bank redan innan den kollapsade i helgen. Det uppger flera källor för Bloomberg. Det är oklart när utredningarna påbörjades och om det hänger samman med myndigheternas beslut att stänga Signature i söndags. Ingen på Signature är anklagad för att ha brutit mot några regler, men myndigheter har återkommande varnat för att banker som hanterar krypto måste säkerställa att kundernas pengar kommer från lagliga verksamheter. Alla tre banker som har kraschat i närtid - Silvergate, Signature och Silicon Valley Bank - utreds nu. Banken stängdes formellt för att man inte presenterat "trovärdiga och konsekventa" data. Myndigheter har oroat sig för banker med mycket krypto - kan skapa risker i systemet. Omni 230315.
Storbanken rasade 25 procent - drog med sig hela Europa. De europeiska börserna rasade på bred front efter en förnyad bankfrossa på onsdagen. Stoxx 600: -2,9%. CAC 40: -3,6%. FTSE 100: -3,8%. DAX: -3,3%. På många håll ledde bankerna nedgångarna och flera har handelsstoppats. "Marknaden är vild. Vi rör oss från problem i amerikanska banker till europeiska, framförallt Credit Suisse," säger Carlo Franchini, chef över institutionella kunder på Banca Ifigest i Milano. Credit Suisse rasade nästan 25 procent. Banken meddelade på tisdagen att man funnit "materiella svagheter" i sin finansiella rapportering, och på onsdagen sa den största ägaren, Saudi National Bank, att man inte kommer att skjuta till mer pengar. "Svaret är absolut inte," sa Ammar Al Khudairy, ordförande i Saudi National Bank till Bloomberg tv. Omni 230315.
ECB utreder spridningsrisk: "Kan skicka chockvågor." Den europeiska centralbanken har kontaktat flera europeiska affärsbanker för att fråga om deras finansiella exponering mot krisande Credit Suisse. Det uppger källor för Wall Street Journal. Credit Suisse är klassad som en "systemviktig" bank och hade tillgångar på över 580 miljarder dollar vid årsskiftet. Det är mer än dubbelt så mycket som Silicon Valley Bank hade innan kollapsen förra veckan. Joost Beaumont, analyschef på ABN Amro, säger att raset i Credit Suisses aktiekurs och obligationer indikerar att investerare bedömer att banken behöver bli räddad. "Om tillsynsmyndigheter inte hanterar Credit Suisse-situationen bra, kommer det att skicka chockvågor genom hela sektorn," säger han till WSJ. Den schweiziska storbanken har länge haft finansiella problem. Omni 230315.
Credit Suisse vädjar om stöd från Schweiz centralbank. Krisande och börskollapsade Credit Suisse har vädjat till Schweiz centralbank SNB om offentligt stöd, rapporterar Financial Times. Centralbanken har enligt källor ännu inte fattat något beslut om hur man ska agera. Aktien var ner så mycket som 30 procent på onsdagen men återhämtade sig något under eftermiddagen. Samma vädjan har gått ut till finansinspektionen Finma. Omni 230315.
Schweiz centralbank redo att stötta Credit Suisse. Schweiz centralbank SNB meddelar att man är redo att stötta krisande Credit Suisse om ett likviditetsbehov skulle uppstå, enligt ett uttalande under onsdagskvällen. Ihop med tillsynsmyndigheten Finma bedömer man samtidigt att Credit Suisse möter det strikta kapital- och likviditetskrav som gäller i landet. Ledningen och företrädare för den schweiziska regeringen har fört diskussioner om möjliga åtgärder för att stabilisera banken under onsdagen. Ett alternativ som lyfts är att staten köper en aktiepost i krisbanken. Storbanken rasade 25 procent på börsen under onsdagen sedan största ägaren Saudi National Bank meddelat att ytterligare ekonomiskt stöd är uteslutet. Omni 230315.
Credit Suisse får låna 570 miljarder från centralbanken. Krisande storbanken Credit Suisse får låna 50 miljarder schweiziska franc, motsvarande 570 miljarder kronor, från Schweiz centralbank, för att försöka stabilisera likviditeten. Det framgår av ett pressmeddelande. Lånet ska "stötta Credit Suisses kärnverksamheter och kunder" samtidigt som banken ska stöpa om verksamhet mot att fokusera mer på kundernas viktigaste behov, skriver Credit Suisse i pressmeddelandet. Den största utmaningen är att återbygga förtroendet och stoppa folk från att evakuera sina pengar från banken, säger bankanalysprofilen Daniel Tabbush till CNBC. Credit Suisse söker även stöd i euro och dollar genom bud. Huvudinvesteraren, Saudi National Bank, uppgav att de inte kan hjälpa Credit Suisse mer. Omni 230316.
Alectas jurister försöker rädda det som går i USA. Pensionsförvaltaren Alecta har kopplat in jurister i USA för att försöka rädda det som går av investeringarna efter bankkraschen, rapporterar SR Ekot. Det pågår en rättslig process efter kraschen och Alecta har jurister på plats "för att säkerställa att kunders rättigheter ska tas tillvara" och försöka "rädda så mycket pengar som möjligt", säger pensionsbolaget i ett uttalande. Totalt har cirka 12 miljarder kronor av Alectas pengar utraderats efter kollapserna i Silicon Valley Bank och Signature Bank. Bankkollapserna har lett till rättsligt efterspel på flera håll. Silicon Valley Bank och Signature Bank har tagits över av den amerikanska bankövervakningsmyndigheten FDIC. Omni 230316.
Storägaren: Panik obefogad - folk letar ursäkter. Saudi National Bank, storägare i Credit Suisse, hyser gott hopp om att den schweiziska krisbanken ska lyckas komma på fötter igen och leverera på sin strategi. Det säger den saudiska bankens ordförande Ammar Al Khudairy i en intervju i CNBC-programmet "Capital Connection". Enligt Al Khudairy letade investerarna efter ursäkter att dra sig ur banksektorn och tog Credit Suisses darrningar som signal för att kasta in handduken. "Det är panik, lite panik, och jag menar att det är helt obefogat både när det gäller Credit Suisse och hela marknaden. Al Khudairy: Vi hade ett misslyckande förra veckan, men vi är inte i närheten av situationen som rådde 2008. "Tror inte att de behöver mer kapital efter centralbankens nödlån." Omni 230316.
Analytiker: Credit Suisse överlever - men mörbultad. Credit Suisse kommer sannolikt att överleva även den här rumban, men investerarnas sargade förtroende för banken lär inte återhämta sig i första taget. Den bedömningen gör ACY Securities chefsekonom Clifford Bennett. I ett kundbrev på torsdagen skriver han att den krisande storbanken troligtvis kommer att vara "mörbultad i många år framöver", noterar Bloomberg. "Det vi ser är definitivt en söndervittring i investerarförtroendet i både tech- och banksektorn. [...] Det är högst osannolikt att dessa orosmoment bara kommer att gå upp i rök i närtid." Strax efter att kundbrevet skickades ut kom beskedet att den schweiziska centralbanken ger ett lånelöfte om motsvarande 570 miljarder kronor till den krisande banken. Bekymren i Credit Suisse är inte nya, men oron förstärktes i bankturbulensen efter SVB:s kollaps i USA. Omni 230316.
Analys: För stor för att gå omkull - katastrofen avvärjs. Credit Suisse är under belägring och beskedet om att landets centralbank går in med ett räddningspaket innebär att hela det globala banksystemet nu står på spel. Det skriver Robert Armstrong i en analys för FT. "När en bank klockan 02 på natten meddelar att den lånar pengar från staten är det inte ett gott tecken." Enligt Armstrong är Credit Suisse ett exempel på hur lönsamhetsproblem kan förvandlas till ett existentiellt hot när rädslan slår klorna i marknaderna. Han bedömer samtidigt att centralbankens "vägg av pengar" kan avvärja en katastrof på kort sikt. Bloombergs John Authers skriver att det förvisso är skrämmande, men också goda nyheter att Credit Suisse är för stor för att tillåtas gå omkull. Han menar också att det finns en viktig skillnad mellan dagens bankfrossa och finanskrisen 2008. Då handlade det om att bankerna satt på alldeles för många dåliga lån. I dag handlar oron i stället om huruvida de har tillräckligt med pengar om kunderna gör snabba uttag, och detta problem är det lättare för centralbankerna att lösa genom garantier, enligt Authers. Armstrong: Staten kan bidra med pengar men inte med en fungerande affärsmodell. Authers: För tidigt att kalla det för en verklig kris. Omni 230316.
Bankjättar nära pumpa in 300 miljarder i krisbank. De elva största bankerna i USA har kommit överens om att stötta krisande First Republic med insättningar på så mycket som 30 miljarder dollar, skriver CNBC. Åtgärden ska tolkas som att de har förtroende för det finansiella systemet. I gruppen ingår bland annat Bank of America, Wells Fargo, Citigroup och JP Morgan Chase. Under kvällen har flera medier rapporterat om att åtgärden är på gång, vilket fått First Republic Banks aktie att vända från ett brant fall till ett lyft på drygt 10 procent. First Republic Bank har primärt riktat in sig på privatbanktjänster. Banken har därmed försökt skilja ut sig från Silicon Valley Bank. Omni 230316.
Janet Yellen till kongressen: Banksystemet är sunt. USA:s finansminister Janet Yellen tar i ett förskrivet tal till kongressen upp landets banksektor, rapporterar Bloomberg och Reuters. "Jag kan försäkra medlemmarna i kommittén att vårt banksystem förblir sunt och att amerikaner kan känna sig säkra på att deras insättningar kommer att finnas där när de behöver dem," säger Janet Yellen. Däremot utelämnar hon den senaste bankkrisen i Europa och Credit Suisse. Janet Yellen pratar inför kongressen 15:00. Janet Yellen är en centralspelare i den amerikanska krisen. "Veckans handlingar visar vårt beslutsamma åtagande." Omni 230316.
Lättnaden över - Credit Suisse rasar åter tvåsiffrigt. Den krisande storbanken Credit Suisses aktie föll ytterligare 8 procent i Zürich på fredagen, trots gårdagens besked om ett nödlån från den schweiziska centralbanken, rapporterar CNBC. "Marknaden är lättad över att schweiziska centralbanken klev in, men sentimentet fortsätter vara väldigt bräckligt, speciellt eftersom investerarna sannolikt oroar sig för den eventuella ekonomiska påverkan från ECB:s aggressiva åtstramade penningpolitik," säger RBC Wealth Managements investeringschef Frédérique Carrier till Reuters. Den schweiziska regeringen uppgavs skissa på ett upplägg där Credit Suisse och kollegan UBS tvingas gå ihop. Det är dock ingen av bankerna intresserade av, uppgav källor för Bloomberg på fredagen. Ingen av bankerna vill dock kommentera saken. Credit Suisses aktie stängde därmed veckan på minus 25,5 procent - den sämsta veckan sedan coronakraschen 2020, enligt Bloomberg. Investerarna försöker uppenbarligen smälta gårdagens räddningsplanka från centralbanken, enligt CNBC. ECB höll ett andra extrainsatt möte på kort tid på fredagen för att tala om turbulensen i banksektorn. Både UBS och Credit Suisse uppges se en fusion som den absolut sista utposten. Omni 230317.
Schweiz bekräftar: UBS köper krisande Credit Suisse. UBS tar över krisbanken Credit Suisse, bekräftar schweiziska myndigheter vid en presskonferens. "Med UBS övertagande av Credit Suisse har en lösning hittats för att säkra finansiell stabilitet och skydda den schweiziska ekonomin i denna exceptionella situation," skriver landets centralbank SNB i ett pressmeddelande. Centralbanken garanterar ett likviditetslån på upp till 100 miljarder franc, drygt 1 100 miljarder kronor, för att bistå UBS vid köpet, säger finansminister Karin Keller-Sutter vid presskonferensen. Båda bankerna kommer att ha obegränsad tillgång till centralbankens facilitet, uppger centralbankschefen Thomas Jordan. Bankerna bekräftar att prislappen för köpet landar på 3 miljarder franc, motsvarande 34 miljarder kronor, skriver Reuters. Schweiz centralbank och Finma ska ha varit drivande i samtalen. Beskrivs som historisk affär. Omni 230319.
Krisbankens värdepapper rusade - blev värdelösa. Credit Suisses mest riskfyllda obligationer studsade upp på uppgifterna om att UBS gått med på att köpa Credit Suisse, rapporterar Bloomberg. Ett tecken på att marknaderna såg ut att dra en lättnadens suck, skriver nyhetsbyrån. Men när fusionen bekräftades uppgav myndigheterna samtidigt att värdet på de så kallade AT1-obligationerna skrivs ner till noll, från ett nominellt värde av cirka 17 miljarder dollar, vilket fick investerare att rasa, skriver Reuters. Enligt UBS vd Ralph Hamers var det finansmyndigheten Finmas beslut och inget banken hade önskat, skriver Bloomberg. Samtidigt varnade bedömare för mer turbulens i veckan. "Obligationer och aktier kan mycket väl pressas i morgon", skrev exempelvis Allianz-rådgivaren Mohamed El-Erian på Twitter. Riskablaste AT1-obligationerna handlas för mellan 50-70 cent per dollar. Omni 230319.
Centralbankschefer välkomnar Credit Suisse-köp. Flera centralbankschefer och finansministrar välkomnar söndagens besked att Schweiz största bank UBS tar över krisande Credit Suisse, skriver TT. ECB-chefen Christine Lagarde anser att besluten som fattats i Bern är "avgörande för att återställa ordnade förhållanden på marknaden och säkerställa finansiell stabilitet". USA:s finansminister Janet Yellen och Fedchefen Jerome Powell skriver i ett gemensamt uttalande att man står bakom lösningen och understryker att det amerikanska finansiella systemet är motståndskraftigt. Liknande budskap upprepas från den brittiske finansministern Jeremy Hunt. UBS köper konkurrenten för drygt 34 miljarder kronor. Omni 230320.
Storbanker rasar efter historisk obligationssmäll. Alla 44 aktier i Europas bankindex rasar på måndagen efter fusionen mellan UBS och Credit Suisse, skriver Bloomberg. Den senare är ner 63 procent och handlas lägre än förvärvspriset. UBS är i sin tur ner 14 procent medan Deutsche Bank faller 8 procent. Flera bedömare säger till Bloomberg att den förnyade oron handlar om det faktum att värdet på Credit Suisses så kallade AT1-obligationer skrivs ner till noll. Det innebär en rekordstor smäll på motsvarande 180 miljarder kronor för innehavarna. I förlängningen kan det innebära en förtroendekris där obligationsinnehavare flyr även från andra banker. Enligt TT syns det redan tecken på detta då priserna på AT1-obligationer sjunker rejält för flera banker på måndagen, däribland Swedbank. Även Stockholmsbörsen pressas på måndagsförmiddagen. "Kommer bli spridningseffekter." Schweiz myndigheter skriver ner värdet på bankens obligationer till noll. Kristecken: Swedbank-obligationer tar stryk. Omni 2303120.
Tidigare Alecta-anställd: Försiktiga röster lämnade. Alectas tidigare kommunikationsstrateg, Henrik Senestad, tror att en orsak till pensionsjättens våghalsiga och misslyckade investeringar är att "viktiga försiktiga röster" har lämnat Alecta de senaste åren, skriver Expressen. Han syftar då bland annat på tidigare aktiechef Bo Selling och kapitalförvaltningschefen Hans Sterte, som han kallar "lite mer konservativt lagda". På frågan om vad som drivit de nya investeringarna svarar han att Alecta sett techjättarna rusa och inte velat missa nästa tåg - som man trodde var de regionala nischbankerna. Claes Hemberg: Tror man kommer fram till att Alecta inte ska ha så här små bolag, så här nya bolag eller så spännande bolag. Omni 230320.
Credit Suisses aktie kollapsade - föll 56 procent. Credit Suisses aktie kollapsade på Zürichbörsen på måndagen och stängde 55,7 procent lägre. Under morgonen rasade nya ägaren UBS inledningsvis tvåsiffrigt för att sedan vända till drygt 1 procent plus. Schweiziska myndigheter hjälpte till att mäkla affären mellan de båda storbankerna i en kraftsamling för att undvika att Credit Suisses frossa skulle smitta det globala finansiella systemet. Credit Suisse var för stor för att gå omkull. Omni 230320.
UBS vinnare - investerare och skattebetalare tar smällen. UBS framstår som den stora vinnaren efter uppköpet av Credit Suisse, medan det finns betydligt fler förlorare i den historiska affären. Det skriver Bloomberg i en genomgång. Förvärvet innebär att UBS tillgångar under förvaltning nu sväller till 5 000 miljarder dollar. Analytiker bedömer att Credit Suisses lönsamma schweiziska verksamhet är värd mer än tre gånger så mycket som UBS betalar för hela företaget. Förlorarna är Credit Suisses aktieägare med storägaren Saudi National Bank i spetsen. Priset per aktie i uppköpet är 99 procent lägre än Credit Suisses toppnotering på börsen 2007. Även bankens obligationsinnehavare står inför en historisk smäll på motsvarande 180 miljarder kronor då värdet på deras innehav skrivs ner till noll, enligt AFP. Schweiz skattebetalare pekas också ut som förlorare efter att staten och centralbanken tvingats utlova miljardgarantier och likviditetsstöd för att få igenom affären. Michael Klein är också en förlorare - var på väg att sälja sin rådgivningsfirma till Credit Suisse. Schweiz myndigheter skriver ner värdet på bankens obligationer till noll. Saudi National Bank har förlorat en miljard dollar på bara några månader. Omni 230320. Kommentar: Småpengar för Saudi National Bank som är Saudiarabiens största handelsbank med totala tillgångar 2018 på 116 miljarder dollar.
Källa: Uttagshysterin i bankerna har lugnat sig. De amerikanska bankkundernas uttagsnivåer har stabiliserat sig, uppger en myndighetskälla enligt Financial Times. Uttagen från de mest sårbara bankerna ska ha bromsat in, stannat av eller till och med vänt till nettoinsättningar. Källans kommentarer tyder på att myndigheternas åtgärder har hjälpt och att uttagen inte eskalerat ytterligare trots att bankernas aktier rasade i slutet av förra veckan, skriver tidningen. Amerikanska banker har en begränsad exponering mot Credit Suisse då de tagit ner risken mot den schweiziska före detta storbanken under de senaste månaderna. USA tillförde likviditet i historisk aktion förra söndagen. Omni 230320.
Analyser: Lehman-paus på börsen kan upprepa sig. Credit Suisse är den första systemviktiga banken som har behövt räddas sedan finanskrisen. Det är anmärkningsvärt att börserna steg brett dagen efter nyheten. Frågan är om marknaden gör en "Lehman-paus" eller om vi kan andas ut på riktigt, skriver John Authers i en analys för Bloomberg. Han syftar på att S&P 500 på något sätt lyckades stiga veckan efter Lehman Brothers konkurs i september 2008. Sex månader senare hade indexet rasat 46 procent. "Är det här slutet på bankkrisen? Naturligtvis inte", skriver Authers och pekar på att First Republic fortfarande kämpar för sin överlevnad. Jonathan Levin på Bloomberg skriver att bankturbulensen kan få en bestående effekt på investerares psykologi, med högre riskpremier för aktier som följd. Han menar också att aktiemarknaden står inför ett nytt tvåfrontskrig. Om ekonomin trummar på det närmaste halvåret lär räntorna stiga och trycka ner aktievärderingarna. Om ekonomin kollapsar lär den ta aktiemarknaden med sig. Mark Hulbert på Market Watch skriver att de goda nyheterna är att börsen tenderar att återhämta sig snabbt efter ekonomiska kriser och kollapser. Authers: ECB lugnade marknaden efter obligationssmällen. Levin: Kreditspreadarna är tillbaka från sin resa till drömlandet. Hulbert: S&P 500 kan bottna i vår och stiga tvåsiffrigt till mars 2024. Omni 230321.
Alecta säljer allt i krisbank - går 7,5 miljarder minus. Svenska pensionsjätten Alecta har sålt allt sitt innehav i krisande First Republic Bank - och tar därmed en förlust på 7,5 miljarder kronor, enligt Bloomberg. "Osäkerheten kring den här banken var för stor. Delvis på grund av att långivaren nedgraderats till skräpstatus", skriver Alectas vd Magnus Billing i ett meddelande till Finansinspektionen, enligt nyhetsbyrån. Alecta har köpt aktier i First Republic sedan 2019 och i mitten av mars, i år, låg innehavets totala värde på 9,7 miljarder kronor. Alectas förluster i SVB och Signature Bank uppgick enligt pensionsjätten till 12 miljarder kronor. Lägger man till förlusten på 7,5 miljarder böjar förlusten nu närma sig 20 miljarder. FI frågar Alecta varför en svensk pensionsjätte investerat tungt i nischbanker. First Republic Banks aktie har rasat 90 procent. Omni 230321.
SVB-chefernas bonusar ökade deras riskbenägenhet. Topparna på Silicon Valley Banks ersättningar var direkt kopplade till bankens avkastning på kapital. Med högt satta avkastningsmål ökade de riskerna i sin portfölj, rapporterar FT med hänvisning till källor. Det var framför allt genom att köpa långa obligationer, speciellt bostadsobligationer, som cheferna fick upp avkastningen och därmed sina bonusar. Men sedan när räntepolitiken snabbt lades om blev smällen hård just för dessa typer av obligationer med lång frist. Att på detta sätt koppla chefsbonusar till kapitalavkastningen blev ett "incitament att ta risk", menar Standfordprofessorn Anat Admati. Bankens vd fick upp inkomsten till 10 miljoner dollar. Löptiden på genomsnittliga obligationen ökade - och därmed risken. Problemen i banken hade byggts upp under år. Omni 230324. Kommentar: Chefernas girighet var bankens problem.
Utlöste ras i Credit Suisse - nu tvingas han avgå. Ammar Al Khudairy avgår som ordförande för Saudi National Bank efter sin ödesdigra kommentar kring Credit Suisse tidigare den här månaden, skriver Bloomberg. I en intervju den 15 mars fick Al Khudairy frågan om Saudi National Bank, i egenskap av storägare, kunde tänka sig en ny kapitalinjektion i Credit Suisse. När han svarade "absolut inte" utlöste det en förtroendekris där den schweiziska aktien kollapsade. Fyra dagar senare tvingades rivalen UBS köpa Credit Suisse i en räddningsaktion. Affären innebar en smäll på 1,2 miljarder dollar för Saudi National Bank. Saudi National Bank förlorade 80 procent av värdet på sitt innehav (20 mars). Omni 230327.
Visselblåsare: Credit Suisse har hjälpt skattesmitare i USA. Credit Suisse har hjälpt rika amerikaner att undkomma skatten under flera år, uppger två visselblåsare, som tidigare jobbat i den krisande banken, för CNBC. Banken anklagas för att ha hjälpt 25 amerikanska familjer att gömma förmögenheter till ett värde av totalt 700 miljoner dollar, enligt en rapport som visselblåsarna har skrivit tillsammans med en statlig finanskommitté. Den schweiziska banken blev 2014 fällda för att medvetet ha hjälpt tusentals amerikanska kunder att gömma pengar för skattemyndigheten IRS. Storbankens nya ägare UBS har inte kommenterat anklagelserna ännu. Stämmer anklagelserna har Credit Suisse brutit mot domstolsbeslut från 2014. Credit Suisse har tidigare förnekat att ha brutit avtalet från 2014. Omni 230329.
Trots miljardsmällen - Alecta kvar som förstaval i ITP. Trots att Alecta bränt miljarder på kollapsade nischbanker i USA får pensionsjätten nytt förtroende som förstaval när pensionspengar fördelas de kommande fem åren. Det skriver valcentralen Collectum i ett pressmeddelande efter att man nu upphandlat försäkringsgivare för ITP-tjänstepensionen. Alecta fortsätter att vara förhandsvalet inom den del som kallas traditionell pensionsförsäkring (till skillnad från fondförsäkring) för den privattjänsteman som inte gör något aktivt val. "Även om Alecta sammantaget var bäst i den utvärdering vi gjort kan vi inte bortse från den senaste tidens händelser i bolaget," säger Pehr Östberg, ansvarig för upphandlingen på Collectum, i ett uttalande. Han påpekar att ITP-nämnden alltid har möjlighet att ompröva en tilldelning och att man "noga" fortsätter följa Alectas agerande. Förutom Alecta kan privattjänstemän även välja AMF, Folksam, Nordea och SPP. För fondförvaltning kan man välja Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SPP och Swedbank. Omni 230329.
DI: Alecta har större problem än miljardsmällen i USA. Endast två av elva ledamöter i Alectas styrelse har jobbat med kapitalförvaltning. Det skriver DI i sin granskning av den svenska pensionsjätten, efter miljardsmällarna i amerikanska nischbanker. Samma marsdag som Silicon Valley Banks aktie rasade på sina emissionsplaner, lämnade Alecta in uppgifter om sin styrelses kompetens till Finansinspektionen. Snittbetyget för finansiell analys blev 2,6 - gränsen för "god kompetens" är 3,0. Enligt DI är haveriet i USA inte första gången som Alecta står för tveksamma insatser. Pensionsbolaget har bland annat kritiserats för högt spel på fastighetsmarknaden och för sina nära Wallenbergkopplingar. Alecta har inte svarat på kritiken. Granskning: Styre utan erfarenhet av kapitalförvaltning - vd:ns dubbla stolar. Omni 230401.

Gigantiskt algkluster mot kusten - syns från rymden. En enorm ansamling av sargassotång, ett släkte brunalger, rör sig västerut i Atlanten. Tången breder ut sig över en yta över 800 mil, ungefär som hela USA:s bredd gånger två, och syns tydligt på satellitbilder. Det skriver NBC News. De kommande veckorna väntas hundratals ton sjögräs nå Mexikanska golfen och Karibien. Det kan vara dåliga nyheter för koraller, ekosystemen och vattenkvaliteten, men även för människor. Dels släpper sjögräset ut potentiellt hälsofarligt svavelväte när det ruttnar, dels finns en oro för minskad turism. Forskare beskriver det som att algblomningen har "exploderat" sedan 2011 och spår nu ett nytt rekordår. Utvecklingen kopplas till mänsklig aktivitet och klimatförändringarna. På öppet vatten kan sargassotången ha vissa fördelar. Stor oro för att turismen ska bli lidande i Florida. Omni 230311.
"Algerna en manifestation av vår förändrade planet." Algblomningen har "exploderat" sedan 2011 och det är sannolikt att 2023 blir ett nytt rekordår. Det säger Brian Barnes vid South Florida’s College till NBC News med anledning av den enorma ansamling sargassotång i Atlanten som rör sig västerut mot Mexikanska golfen. Tången syns tydligt på satellitbilder. "Innan 2011 fanns det där men vi kunde inte observera det med satelliter eftersom det inte var tillräckligt tätt." Flera forskare, bland andra Brian LaPointe vid Florida Atlantic University, kopplar utvecklingen till mänsklig aktivitet. Genom avskogning, användning av gödselmedel och förbränning av biomassa ökar mängderna kväve och andra ämnen i världens största floder. Detta göder sedan algblomningarna till havs."Vi ser blomningarna som en slags manifestation av de förändrade näringskretsloppen på vår planet." Utvecklingen späs på av klimatförändringarna. Omni 230311.

Mike Pence: Trump utsatte min familj för fara. Tidigare vicepresidenten Mike Pence riktade under lördagskvällen hård kritik mot ex-presidenten Donald Trump och hans roll i stormningen av Kapitolium 6 januari 2021. Presidenten hade fel, sa Pence, skriver AP. "Jag hade ingen rätt att ogiltigförklara valet. Och hans hänsynslösa uttalande försatte min familj och alla på Kapitolium i fara den dagen, och jag vet att historien kommer att hålla Donald Trump ansvarig." Pence har tidigare fördömt Trumps agerande, men enligt nyhetsbyrån är lördagens uttalande den skarpaste kritik som den tidigare Trump-lojala politikern riktat mot Trump. Uttalandet gjordes i samband med en formell middag för journalister och politiker. Pence var själv i Kapitolium när byggnaden stormades. Många bedömer att Pence tänker kandidera till presidentposten 2024 men han har än så länge inte lämnat besked. Omni 230311.

Uppgifter: Saudiarabien ska investera 375 miljarder i flyg. Saudiarabien är på väg att skriva avtal med den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing, enligt källor till Wall Street Journal. Det ska handla om jätteaffär på 35 miljarder dollar, motsvarande 375 miljarder kronor, som finansieras via den saudiarabiska investeringsfonden PIF. Saudiarabien vill bli mindre beroende av olja och har tidigare hintat om att landet vill starta ytterligare ett nationellt flygbolag för att bli ett tydligare finansnav. Boeing och Airbus fick nyligen en gemensam order från Air India värd 85 miljarder dollar, den största affären för kommersiella flygplan i historien. Den saudiska affären kan bli offentlig redan under söndagen. Boeing ska leverera 220 plan till Air India Omni 230312.

Tucker Carlsons videoklipp från stormningen får kritik. Fem personer dog och 56 skadades när Trumpsupportrar stormade Kapitolium i januari 2021. Men utifrån klipp av händelsen som lämnats ut exklusivt av republikanen Kevin McCarthy till Fox News, framträder en annan bild, hävdar nyhetskanalen. Videomaterialet, som spridits av det kontroversiella högerorienterade tv-ankaret Tucker Carlson, "visar inte ett uppror eller pågående upplopp" utan snarare "för det mesta ett fredligt kaos". Carlson beskriver hur filmerna visar hur flera Trumpsupportrar rör sig i lokalerna som om de vore på sightseeing. Men Tom Manger, polischef på Kapitolium, säger att Fox News nyhetsrapportering om händelseförloppet är felaktig: "Programmet har bekvämt valt ut de lugnare delar av totalt 41 000 timmar som finns inspelat," säger han, enligt BBC. Även Vita huset kritiserar Carlson och kallar honom "icke trovärdig". CNN skriver att det läckta materialet nu kan komma att påverka flera rättsprövningar som inte är avgjorda än. Flera nyhetskanaler har tidigare begärt ut materialet. Vita huset nämner mycket sällan enskilda journalister vid namn på det här sättet. Omni 230313.

DeSantis: Skydd till Ukraina inte viktig fråga för USA. Beskydd åt Ukraina är inte en fråga som har avgörande nationellt intresse för USA, enligt Floridas guvernör Ron DeSantis. Frågor av stor vikt är, enligt DeSantis, att säkra USA:s gränser, stärka militären, uppnå energisäkerhet och hantera hotet från Kinas kommunistparti. "Att bli djupare inblandade i en territoriell tvist mellan Ukraina och Ryssland är inte en av dem", skriver DeSantis i ett svar till Fox-profilen Tucker Carlson på Twitter. Republikanen kan bli en utmanare till Donald Trump i kampen om att bli partiets kandidat i presidentvalet. DeSantis uttalande är i linje med Trumps syn och ett avsteg från Republikanernas historiska linje om en aktiv amerikansk närvaro globalt, skriver NBC News. Många republikaner i kongressen vill se stöd till Ukraina. DeSantis anser att Biden driver en för långtgående politik i Ukrainafrågan. Omni 230314. Kommentar: DeSantis blir en önskedröm för Putin och en mardröm för Zelenskyj och Europa.
"Inbördeskrig" om Ukraina skakar Republikanerna i USA. Det finns en djup spricka inom Republikanerna om hur man ska se på kriget i Ukraina. Allt fler tongivande republikaner ifrågasätter USA:s omfattande stöd till Ukraina, skriver Washington Post. Såväl Donald Trump som hans troliga huvudutmanare i presidentvalet, Ron DeSantis, har ifrågasatt USA:s inblandning. Och på den konservativa konferensen CPAC gick politikern Kari Lake till hårt angrepp mot Bidenadministrationens linje. "Vi lever i en ding ding värld där hundratals miljarder av våra surt förvärvade dollar skickas över Atlanten för att starta tredje världskriget," sa hon. Den republikanska strategen Dan Caldwell tror på en kursomläggning om partiet skulle ta över Vita huset nästa år. "Det är ett pågående inbördeskrig i Republikanerna och jag tror att vi som tror på en mer återhållsam utrikespolitik har vind i seglen." Citatet om hundratals miljarder dollar en kraftig överdrift. På andra sidan finns bland andra Lindsey Graham och Marco Rubio. Tidigare Natochefen Anders Fogh Rasmussen: Trump kan förstöra det här kriget. Trumps plan: Låt Ryssland behålla stora delar av ockuperade områdena. Omni 230316. Kommentar: Allvarligt. Trump & Compani kommer att ge segern till Putin.
"Putins segerhopp vilar på Trumps och DeSantis axlar."Med de många motgångarna på slagfältet i Ukraina är amerikansk inrikespolitik den största chansen till rysk seger i kriget, skriver Financial Times kolumnist Edward Luce. Inför nästa års presidentval har de två republikanska huvudfavoriterna Donald Trump och Ron DeSantis ifrågasatt USA:s stora stöd till Ukraina. "En seger för Trump eller DeSantis är den mest sannolika vägen till oenighet i väst", skriver han. Utspelen har lett till kritik inom den amerikanska högern. Wall Street Journals konservativa ledarsida skriver att DeSantis uttalande är hans "första stora misstag". En rysk seger i Ukraina skulle innebära ett än större säkerhetshot mot Europa och Nato, skriver tidningen. "Är det en värld som DeSantis vill ha om han svärs in den 20 januari 2025? Omni 230316.
Tidigare Guantánamofånge: DeSantis såg mig torteras. Mansoor Adayfi, tidigare fånge vid Guantánamofängelset, hävdar enligt The Independent att Floridaguvernören och trolige Trump-utmanaren Ron DeSantis har bevittnat när han torterats. Adayfi hölls på det amerikanska fängelset på Kuba i 14 år och berättar för den brittiska tidningen om hur han "brutalt tvångsmatades" av personal under en hungerstrejk 2006. Enligt honom var DeSantis närvarande vid minst ett av tillfällena. DeSantis var enligt sitt militära register stationerad på det ökända fånglägret mellan mars 2006 och januari 2007. Han har inte svarat på The Independents upprepade frågor om hans roll där. FN kategoriserar tvångsmatning under hungerstrejker på Guantánamo som tortyr. DeSantis ska ha känt till tortyrprogrammet när han var stationerad där. Omni 230317.

Biden skärper kontrollen av skjutvapen - utan ny lag. USA:s president Joe Biden beordrar skärpta bakgrundskontroller av vapenköpare. På tisdagen aviserade han de nya åtgärderna på platsen för en masskjutning i Kalifornien, skriver AFP. På grund av Republikanernas motstånd har Biden inte lyckats få igenom skärpt lagstiftning i kongressen. Nu vill han ta USA "så nära fullständiga bakgrundskontroller som möjligt utan ny lagstiftning", enligt ett uttalande som refereras av Politico. Bidens retorik mot USA:s liberala vapenlagar blir allt hårdare och han tänker fortsätta driva på för skärpt lagstiftning i kongressen, säger hans pressekreterare till AP. Justitiekanslern får i uppdrag att skärpa tillsynen av vapenlicenser. Stärkt federalt stöd för "varningsflagg-lagar" som ska stoppa vapenförsäljning till människor som kan utgöra hot "för sig själva eller andra". Vill se ett totalförbud av automatvapen. Beordrar också en granskning av marknadsföring av skjutvapen till minderåriga. Omni 230314.

FBI-rapport vittnar om enorm ökning av cyberbrott i USA. 2022 blev ett rekordår för cyberbrott i USA. Det framgår av en rapport som FBI har publicerat, skriver Computer Sweden. De cyberkriminella kom över motsvarande 110 miljarder kronor genom olika slags bedrägerier under 2022, något som innebär en ökning med hela 40 procent jämfört med 2021. FBI hävdar att den enorma ökningen framför allt beror på att antalet bedrägerier i samband med investeringar i kryptovaluta har tredubblats. Äldre personer har drabbats hårdast. Omni 230316.

Nya bevis för att pandemin startade på djurmarknad. En ny analys av genprover ger "några av de starkaste bevisen hittills" för att coronapandemin startade genom spridning från djur till människa på en marknad i kinesiska Wuhan, rapporterar The Atlantic. De genetiska proverna samlades in på marknaden kort efter att staden stängts ner i början av 2020. Den nya analysen har gjorts av ett internationellt forskarteam och indikerar att mårdhundar som såldes olagligt på platsen kan ha burit på viruset i slutet av 2019. "Det här stärker verkligen argumenten för ett naturligt ursprung," säger virologen Seema Lakdawala till magasinet. Forskarna bakom analysen ser ingen annan rimlig förklaring till virusets ursprung. Testerna togs från väggar, golv och burar. En ny rapport från USA:s energidepartement bedömer att en labbläcka är den troligaste förklaringen (26 februari). Omni 230317.

"Zombie"-fallet väcks till liv - men utan nya bevis? Varför tycks Stormy Daniels-fallet bli det första där ex-president Donald Trump ställs inför rätta? Den frågan ger sig Washington Post i kast med i ett reportage. Enligt en källa med insyn är det osannolikt att några nya bevis eller vittnesmål har framkommit sedan fallet först uppmärksammades 2018. Enligt tidningen ska fallet kallas "zombie-fallet" intern hos åklagare Alvin Bragg. Misstankarna handlar om att Trump inför valkampanjen 2016 illegalt ska ha betalat 130 000 dollar till porrstjärnan Stephanie Cliffords, känd som Stormy Daniels, för att hon skulle hålla tyst om deras tidigare relation. Betalningen ska ha skett genom Trumps rådgivare Michael Cohen. Tidigare tycktes åklagarstaben luta åt att försöka åtala ex-presidenten för misstankar om att han övervärderat sina tillgångar, och det är enligt Washington Post oklart vad som har fått Braggs att ändra sig. Vissa juridiska analytiker tror att det handlar om att det är ett fall som "går att vinna" och därför är ett bra första åtal att pröva rättsligt. Bragg blev hårt kritiserad när han inte valde att åtala Trump förra året. Omni 230318.
Trump med ny uppmaning: "Protestera, protestera!" På lördagseftermiddagen skrev Donald Trump en ny uppmaning till protester i ett inlägg på sin sociala medier-plattform Truth Social, rapporterar AP. "Det är dags!!! Vi kan bara inte tillåta det här längre. De mördar vårt land medan vi lutar oss tillbaka och ser på. Vi måste rädda USA! Protestera, protestera, protestera!" Det följer på ett tidigare inlägg där expresidenten hävdade att han kommer att bli gripen på tisdag - en uppgift som inte bekräftats från myndighetshåll. Timmar efter det första inlägget gick ett mejlutskick ut till Trumps anhängare där de uppmanas att donera pengar. Flera inflytelserika republikaner i kongressen, däribland talmannen Kevin McCarthy, har uttalat stöd för Trump. Handlar om fallet med mutpengarna till porrstjärnan Stormy Daniels. Distriktsåklagaren vill inte kommentera. Trump: "Ta tillbaka vårt land!" Hänvisar till "illegala läckor". Omni 230318. Kommentar: Låter som en desperat Trump som vill komma undan rättvisan.
DeSantis tystnad om Trump upprör högerprofiler. Floridaguvernören Ron DeSantis, Donald Trumps huvudsaklige utmanare om republikanernas presidentkandidatur, har inte kommenterat Trumps utspel om ett nära förestående gripande. Det har väckt irritation bland flera figurer på den amerikanska högerkanten, rapporterar Newsweek. "Så, kommer DeSantis säga något?" frågar sig den konservative radioprofilen Sebastian Gorka. Tidigare Trumprådgivaren Jason Miller nämner "radiotystnaden" från DeSantis och Nikki Haley, en annan utmanare. Mike Cernovich, en sociala medier-profil inom extremhögern, vill att DeSantis ska klargöra att Trump inte lämnas ut från Florida utan en "ordentlig rättslig undersökning". Det var på lördagen som Trump i ett inlägg på sin sociala medier-plattform Truth Social hävdade att han kommer gripas på tisdag och ställas inför rätta i New York. Det har inte bekräftats av myndigheter. Framträdande republikaner som talmannen McCarthy och tidigare vicepresidenten Pence har uttalat stöd för Trump. Pence: Åtalet mot Trump tycks vara politiskt laddat. Handlar om fallet med mutpengarna Trump ska ha betalat till porrstjärnan Stormy Daniels. Omni 230319.
DeSantis bryter tystnaden: "Soros-finansierad cirkus." Republikanen Ron DeSantis bryter tystnaden kring åtalet mot Donald Trump som uppges väckas inom kort. Han hävdar att anklagelserna mot Trump är en "påhittad cirkus" skapad av en "Soros-finansierad" åklagare, enligt New York Times och NBC. "Han försöker skapa ett politiskt spektakel," säger DeSantis, som pekas ut som favorit att bli presidentkandidat 2024. Affärsmannen och filantropen George Soros donerade indirekt pengar till Alvin Bragg när denne kampanjade för att bli åklagare på Manhattan. Liknande donationer har tidigare attackerats av Trump och andra republikaner, enligt New York Times. Anklagelserna mot Trump gäller en utbetalning som hans tidigare medarbetare Michael Cohen gjorde till porrstjärnan Stormy Daniels, som hävdat att hon haft en affär med Trump. Ex-presidenten sa i helgen att han kommer att gripas på tisdagen. Han nekar till anklagelserna. DeSantis passade också på att kritisera Trump angående misstankarna. DeSantis har fått hård kritik av Trump-allierade för sin tystnad. Omni 230321.
Trump i nytt framträdande i natt: "De är ute efter er." Donald Trump anser att de pågående rättsprocesserna mot honom "är en fortsättning på den äckligaste häxjakten i vårt lands historia". Det säger ex-presidenten i ett tal publicerat på hans medieplattform Truth Social i natt. "De är inte ut efter mig, de är ute efter er. Jag står bara i deras väg och det kommer jag alltid att göra." I helgen hävdade Trump att han kommer att gripas under tisdagen i utredningen kring porrstjärnan Stormy Daniels. Några veckor före valet 2016 betalade Trumps medarbetare Michael Cohen 130 000 dollar till Stormy Daniels, i utbyte mot hennes tystnad kring en påstådd affär 2006. Cohen har under ed vittnat om att Trump uppmanat honom att göra betalningen - och Trumps företag ska senare ha tagit notan. Ex-presidenten förnekar upplägget. Trump anklagar utredningen för att vara politiskt driven. Omni 230321.
What happened between Stormy Daniels and Donald Trump? BBC 230320.
Polisen tar höjd för stora protester om Trump grips. Polisen i New York och Washington förbereder sig för eventuella demonstrationer om tidigare presidenten Donald Trump åtalas för brott och grips. Det rapporterar CNN. Enligt uppgifter bär alla poliser hos NYPD uniform under tisdagen och uppges vara redo att placeras ut vid behov. I helgen hävdade Trump att polisen kommer att gripa honom under tisdagen och uppmanade till protester ifall det sker. Utredningen handlar om en utbetalning på drygt en miljon kronor till porrstjärnan Stormy Daniels efter att hon hävdat att hon haft en affär med Trump. Polisen uppger dock att det inte finns något särskilt hot. Omni 230321.
Analyser: Politisk katastrof för Trump om han åtalas. Sluta övertänka det - ett åtal mot Donald Trump vore en politisk katastrof för honom. Det skriver Alexander Burns i en analys i Politico efter att många frågat sig om Trump skulle kunna vända ett åtal kring Stormy Daniels-härvan till sin fördel. Burns skriver att Trump måste få sitt stöd att växa. "Även om varje skandal eller misstag knyter 99 procent av hans bas närmare honom och får en procent att försvinna är det fortfarande ett förlorande recept." Ett åtal skulle få enorma konsekvenser för USA, skriver CNN:s Stephen Collinson och listar tänkbara effekter. Han konstaterar bland annat att situationen är extra känslig eftersom Trump meddelat sin kandidatur i valet 2024. I en rasande text i National Review, med rubriken "Bara håll käften, Donny", sågar Jeffrey Blehar den tidigare presidentens retorik. Efter att ha läst inlägget på medieplattformen Truth Social tror han att Trump vill skapa ett nytt upplopp likt Kapitolium. Inlägget var genomgående i versaler och uppmanade till protester om han grips. "Föreställ er en glödande utläggning från en mentalpatient i en vadderad cell som inte fått sin medicin, och ni är nästan där." Omni 230321.
Trump i nytt framträdande i natt: "De är ute efter er." Donald Trump anser att de pågående rättsprocesserna mot honom "är en fortsättning på den äckligaste häxjakten i vårt lands historia". Det säger ex-presidenten i ett tal publicerat på hans medieplattform Truth Social i natt. "De är inte ut efter mig, de är ute efter er. Jag står bara i deras väg och det kommer jag alltid att göra." I helgen hävdade Trump att han kommer att gripas under tisdagen i utredningen kring porrstjärnan Stormy Daniels. Några veckor före valet 2016 betalade Trumps medarbetare Michael Cohen 130 000 dollar till Stormy Daniels, i utbyte mot hennes tystnad kring en påstådd affär 2006. Cohen har under ed vittnat om att Trump uppmanat honom att göra betalningen - och Trumps företag ska senare ha tagit notan. Ex-presidenten förnekar upplägget. Omni 230321.
Amerikaner ser utredning mot Trump som politisk. Ungefär hälften av amerikanerna, 54 procent, tror att utredningen mot Donald Trump är politiskt motiverad. Det visar en undersökning som Ipsos gjort för Reuters. Samtidigt tror många, 70 procent, att anklagelserna mot Trump stämmer. Hälften av dem som svarar ja är republikaner. Utredningen handlar om huruvida han betalade porrstjärnan Stormy Daniels, vars riktiga namn är Stephanie Clifford, 130 000 dollar inför valet 2016 för att hon inte skulle berätta att de haft en relation. I helgen gick Trump ut med uppgifter om att han skulle gripas under tisdagen. 80 procent av republikanerna och 32 procent av demokraterna tror utredningen är politisk. Trumps jurister gör sig redo för ett eventuellt åtal. Omni 230321.
Republikanerna tar Trumps sida igen: "Det är en bluff." Republikanerna i USA sluter återigen upp bakom Donald Trump. Sedan fallet om en potentiell olaglig utbetalning till tidigare porrstjärnan Stormy Daniels fått ny kraft har kongressledamöter till stor del ställt sig på ex-presidentens sida, skriver Vox. Förutom verbalt stöd använder kongressen sin politiska makt, vilket även CNN noterar. Representanthuset vill nu kalla in Manhattans distriktsåklagare Alvin Bragg till förhör om fallet. Flera i partiet försöker måla ut åtalet som politisk drivet, däribland ordföranden för representanthusets justitieutskott, Jim Jordan. "Det är uppenbart att detta är en bluff, och något som vi vill veta: Var federala pengar inblandade? Vi tror inte att president Trump över huvud taget bröt mot lagen." Vox beskriver det som att Republikanerna intar en välbekant position. CNN tycker att det ser ut som ett försök att påverka en åklagare. Källor: Trump vill handfängslas vid ett eventuellt gripande. Omni 230322. Kommentar: Trump vill bli martyr på sitt eget brott.
Källor: Han vill handfängslas för att skapa ett "spektakel". Donald Trump vill handfängslas om han åtalas och placeras inför rätten, säger flera källor nära presidenten till The Guardian. Om han ändå ska gripas, fotograferas och lämna fingeravtryck kan han lika gärna göra allt till ett "spektakel", enligt källorna. Det uppges också finnas andra drivkrafter bakom inställningen, bland annat att handbojor skulle kunna fungera som en illustration för att utredningarna mot honom är orättvisa. Enligt uppgiftslämnarna är han också orolig för att alla speciallösningar med hänsyn till säkerhetsläget, exempelvis en digital rättegång, kan få honom att verka svag. I helgen uppges Trump ha avfärdat alla former av speciallösningar. Enligt källorna ska Trump ha sagt att han inte bryr sig om någon skjuter honom, eftersom det skulle göra honom till en "martyr" och förmodligen bana väg för valseger 2024. Omni 230322.

Nio av tio förvaltare tror nu på utdragen stagflation. Nio av tio globala fondförvaltare bedömer att skräckscenariot stagflation kommer att prägla USA:s ekonomi det närmaste året. Det visar en enkät från Bank of America, enligt Fortune. "Investerare har aldrig tidigare haft en så stark övertygelse om de ekonomiska utsikterna", skriver Bofas analytiker i en kommentar. Federal Reserve stod redan före bankkrisen inför den svåra utmaningen att tackla en giftig kombination av hög inflation och låg tillväxt. Förvaltarna bedömer nu att bankturbulensen kommer innebära en ännu hårdare inbromsning för ekonomin. Morgan Stanleys investeringschef Lisa Shallett nedgraderade i veckan amerikanska aktier på grund av "en ökad risk för stagflation". Hon menar att Feds möjligheter att stävja inflationen med räntehöjningar nu försvåras av bankkrisen. "Aktiemarknaden måste korrigeras för att återspegla de ökade riskerna", skriver hon. Stagflation anses vara ett mardrömsscenario för aktier. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av stagnation och inflation. Omni 230322.

Bitcoin upp 70 procent i år - gynnas av bankturbulens. Bitcoin har rusat 70 procent sedan årsskiftet och utklassat alla andra stora tillgångsslag. Experter säger till Reuters att det finns flera förklaringar till uppgången. Ekonomen Noelle Acheson anser att huvudförklaringen är att bitcoin-köparna tror att räntehöjningarna snart är avklarade, vilket väntas lyfta riskaptiten. "Bitcoin är utan tvekan den risktillgång som är mest känslig för penningpolitik och likviditetsflöden," säger hon. Kollapserna i banksektorn har dessutom fått alltfler kryptoanhängare att sprida sitt evangelium om att bitcoin är "immun mot riskerna i det traditionella finanssystemet". "Det är trångsynt att säga att bitcoin kommer att lyckas på grund av att en bank misslyckades. Men förtroende är nästan en kritisk faktor, och förtroendet för banksystemet har skadats," säger Usman Ahmad, vd på kryptobörsen Zodia Markets. Privata investerare uppges ligga bakom rallyt medan institutionerna är mer avvaktande. Intresset för bitcoin-optioner har också skjutit i höjden. Omni 230322.

Domstolens order: Trumps dokument ska överlämnas. En federal domstol har beordrat en av Donald Trumps advokater att lämna över dokument gällande utredningen om att den tidigare presidenten förvarade hemligstämplade i sin bostad Mar-a-Lago, rapporterar amerikanska medier. Beskedet ses som en seger för justitiedepartementet som under flera månader har pressat Trump om varför han och hans team inte har återlämnat de hemliga dokumenten till Vita huset. Domstolens beslut är sekretessbelagt. Även hos Joe Biden och Mike Pence har dokument påträffats. Omni 230323.
Åklagare: Trump har skapat falsk förväntan om gripande. Donald Trump har skapat en "falsk förväntan" om att han skulle gripas. Det uppger Manhattans distriktsåklagare Alvin Bragg i ett brev till tre republikaner Reuters tagit del av. Enligt nyhetsbyrån är det ett svar på politikernas krav att få information om utredningen kring Trump. Åklagaren anklagar dem för att försöka lägga sig i rättsprocessen efter att Trumps advokater uppmanat dem att agera. MSNBC rapporterar att det troligtvis inte blir något åtal mot Trump under veckan. Fallet gäller misstankar om en olaglig överföring 2016 till den tidigare porrskådespelaren Stephanie Clifford, även kallad Stormy Daniels, för att hon skulle hålla tyst om en affär med den tidigare presidenten. Flera republikanska politiker har kritiserat utredningen för att vara politiskt motiverad. Omni 230323.

Ny mätning: Förtroendet för bankerna rasar i USA. Bara en av tio amerikaner har stort förtroende för landets banker och andra finansiella institutioner. Det rapporterar Fox Business, baserat på en ny mätning, efter den senaste bankturbulensen. Det går att jämföra med 2020 då mer än var femte invånare i USA hade stort förtroende för institutionerna. En majoritet anser att regeringen inte gör nog för att reglera marknaderna, och på den punkten är demokrater och republikaner någorlunda överens. 63 procent av Demokraternas väljare anser att regleringen är otillräcklig medan motsvarande siffra bland republikaner är 51 procent. 27 procent anser att nuvarande reglering är bra. Omni 230323.
Källor: Bidens rådgivare i möte med banktopparna. I spåren av bankturbulensen har president Joe Bidens ekonomiska rådgivare Lael Brainard under onsdagen träffat vd:ar för flera amerikanska storbanker. Det uppger källor för CNN. Jamie Dimon, vd för JP Morgan Chase, var en av personerna som deltog men i övrigt nämns inga specifika namn eller bolag. De ska dock ha träffats i samband med ett event i Washington där företrädare för åtta storbanker deltog. Det framgår inte om Citigroups vd Jane Fraser var med vid mötet, men hon fanns på plats vid eventet och tonade då ner oron genom att säga att det inte råder någon generell kreditkris. Det handlar om ett fåtal banker som har "vissa problem", säger hon. "Banksystemet är ganska sunt." Beskrivs som ett av flera Brainard-möten sedan krisen bröt ut. Omni 230323.

Krypskyttar skjuter ihjäl folk på gatan och i hemmen. FN uppmanar myndigheter på Haiti att ta tag i säkerhetssituationen i landet omedelbart, skriver AFP. Uppmaningen kommer efter rapporter om att gängkriminella krypskyttar sätter skräck i invånarna i huvudstaden Port-au-Prince. Bara sedan årsskiftet har fler än 500 personer dödats. "De flesta offer dödades eller skadades av krypskyttar som slumpmässigt ska ha skjutit folk i sina hem eller på gatorna," säger FN-talespersonen Marta Hurtado. Haiti har fallit in i en allt djupare politisk och ekonomisk kris sedan president Jovenel Moïse mördades 2021. 300 personer har skadats och 277 har kidnappats sedan årsskiftet. Omni 230321.
Haitis poliskår pressas av gängen: "Kan kollapsa." Poliskåren på Haiti är under belägring och kan inte försvara sig själv eller civila mot de kriminella gängen, uppger företrädare för myndigheten enligt New York Times. Bara i januari dödades tolv poliser, säger talespersonen Gary Desrosiers. "Om inget görs kan poliskåren kollapsa inom några veckor," säger Gesnel Morlant, talesperson för polisfacket i landet. Den karibiska önationen har fått hjälp av USA, Kanada och flera andra länder för att klara av situationen. Men landets polis anser att mer stöd behövs för att kunna trycka tillbaka gängen. FN varnade tidigare i veckan för utvecklingen i landet. Gängvåld har skördat 531 offer på Haiti - bara i år. Omni 230323.
USA vill inte leda insats i Haiti - pressar Kanada. Haiti är i desperat behov av hjälp för att trycka tillbaka de kriminella gäng som har satt skräck i stora delar av landet. USA har föreslagit en internationell insats för att stötta önationens polisstyrka. Men det finns en hake. USA vill nämligen inte leda en sådan insats, rapporterar Washington Post. I stället försöker man övertala Kanada att ta på sig ledartröjan. I januari uppgav Vita huset att Kanada ställt sig positivt till att hålla i taktpinnen men nu, en månad senare, har Ottawa fortfarande inte tagit på sig uppgiften. En anonym talesperson för FN:s säkerhetsråd uppmanar nu världssamfundet att agera. Källan säger att situationen i Haiti inte kommer att förbättras "utan väpnat stöd från internationella samarbetspartners". Omni 230323.

DeSantis backar - och kallar Putin krigsbrottsling. Floridas guvernör Ron DeSantis, som pekats ut som Donald Trumps främsta utmanare om att bli Republikanernas presidentkandidat, backar från en tidigare kommentar om att kriget i Ukraina är en "territoriell dispyt", rapporterar AP. I en intervju i Fox News förklarar DeSantis att han syftade på striderna i gränsområden i öst och Krymhalvön och att han borde ha varit tydligare. "Vi har en situation där Ryssland har haft kontroll. Jag tycker inte att det är legitimt, men de har haft det," säger DeSantis. Han sa också att han anser att den ryske presidenten Vladimir Putin är en krigsförbrytare och beskrev Ryssland som "i princip en bensinstation med en hög kärnvapen", skriver The Hill. DeSantis håller samtidigt fast vid sin linje om att USA inte bör trappa upp sin roll i kriget. DeSantis tidigare kommentar fick hård kritik internt i partiet. DeSantis: Ryssland har visat att de inte kan ta över Ukraina eller hota Nato. Säger att Putin bör ställas inför rätta. Omni 230324.
Mardrömsvecka för DeSantis - som tappar i opinionen. Floridaguvernören Ron DeSantis vill helst glömma den senaste veckan. Det skriver nyhetsbyrån Bloomberg om den troliga huvudutmanaren till Donald Trump i Republikanernas primärval. DeSantis har blivit attackerad av Trumpsupportrar för hans, i deras ögon, svaga kritik mot ryktena om att Trump ska gripas. Dessutom har han tvingats backa från tidigare uttalanden om Ukrainakriget. Flera mätningar som gjordes i veckan visar att DeSantis nu är klart efter Trump i popularitet. I en av dem var skillnaden 14 procentenheter till Trumps fördel, efter att varit helt jämn månaden före. Trumpanhängare: DeSantis är inte redo för den stora scenen. DeSantis team försöker byta strategi. Trump har gett honom öknamnet Ron DeSanctimonious, ungefär "Ron den skenhelige". Omni 230326.

Trump: "Död och förintelse om jag blir åtalad." Donald Trump varnar för att "död och förintelse" kan vänta om han åtalas i det så kallade Stormy Daniels- målet. Det rapporterar flera medier. Det skriver ex-presidenten på sin sociala plattform Truth Social. Washington Post beskriver meddelandet som den hittills mest explicita uppmaningen till våld i samband med utredningen. Trump kallar också distriksåklagaren Alvin Bragg för "degenererad psykopat" och en "fara för vårt land". I olika inlägg under natten till fredagen skriver han att samtliga ansvariga för fyra olika utredningar mot honom bör lämna sina poster. Fallet gäller misstankar om en olaglig överföring 2016 till den tidigare porrskådespelaren Stephanie Cliffords, även kallad Stormy Daniels, för att hon skulle hålla tyst om en affär med den tidigare presidenten. För en vecka sedan hävdade Trump att han skulle gripas tisdagen 21 mars. Så skedde inte. Trump kräver ansvariga utredares avgång. Hotet om åtal har inte inneburit framgångar i opinionsmätningar i viktiga New Hampshire. Trump har kritiserat de som uppmanat hans supporters att hålla sig lugna. Omni 230324. Kommentar: En demokratisk lagd person uppmanar sina supporters att hålla sig lugna.
Trump: Jag är den mest oskyldiga i USA:s historia. USA:s ex-president Donald Trump slog ifrån sig alla anklagelser om brott när han på lördagskvällen höll årets första kampanjmöte i Waco, Texas. Angående misstankarna mot honom sa han att distriktsåklagaren i New York "utredde mig för något som inte är ett brott, inte en förseelse, inte en affär", skriver TT. "Jag är förmodligen den mest oskyldiga mannen i USA:s historia. Mina vänner säger det," sa Trump, enligt AFP. Trump gick också till hårt angrepp mot det amerikanska rättssystemet i stort. "Ni kommer att bli rättfärdigade och stolta. Ligisterna och brottslingarna som korrumperar vårt rättssystem kommer att bli besegrade," sa Trump till åhörarna. Han försvarade också stormningen av kongressen i Washington. Hela mötet inleddes med att en kör av män som frihetsberövats för sin inblandning sjöng sången "Justice for all", samtidigt som bilder från stormningen visades på storbildsskärmar. Att mötet hölls i just Waco hade på förhand fått kritik eftersom det är en symboliskt viktig plats för den amerikanska extremhögern. Trump nämnde inte Wacos historia i talet. Trump anklagas för att ha betalat ut pengar till en porrstjärna för att hålla tyst om en affär. Trump kallarna åklagarna som utreder honom "mänskligt avskum". Valet 2024 kallade Trump för den slutgiltiga striden. Trump uppgav i förra veckan att han står i begrepp att gripas. 86 personer dog i en massaker i Waco för 30 år sedan. Trump: Med mig i Vita huset blir USA fritt igen. Omni 230326. Kommentar: Vilka vänner säger det?

EU-topparna försöker lugna: Bankerna står starka. Eurozonens banker står starka. Det var beskedet från eurogruppen efter fredagens möte där bankturbulensen och den nya oron kring Deutsche Bank avhandlades. "Det är inte lämpligt för mig att kommentera marknadsutvecklingen givet hur snabbt förhållandena kan förändras. Men sammantaget är vi säkra på var våra banker står för närvarande, säger ordförande Paschal Donohoe enligt Direkt. Även statsminister Ulf Kristersson (M) och övriga ledare från länderna utanför eurozonen fick vara med på mötet. Han säger till TT att ECB-toppen Christine Lagarde höll en lugnande genomgång. "Alla är på tårna, alla följer utvecklingen, men i grund och botten är budskapet: vi ska hålla oss till regelverket och fortsätta göra det," säger han. Scholz: "Deutsche Bank är en mycket lönsam bank." Sverige står utanför EU:s bankunion. Omni 230324.
USA kan utöka krislån för att ge First Republic mer tid. Amerikanska myndigheter diskuterar olika sätt att stötta First Republic Bank. Ett alternativ är att utöka stödet till banksektorn genom Federal Reserves nya nödlåneprogram och på så vis ge krisbanken mer tid till att stärka sin balansräkning, uppger källor för Bloomberg. I veckan steg upplåningen genom programmet till 53,7 miljarder dollar jämfört med 11,9 miljarder dollar veckan dessförinnan. First Republics aktie har rasat över 90 procent den här månaden. Banker i USA använder Feds krislåneprogram allt mer. Omni 230326.
Efter bankoron: IMF-chefen varnar för ökad instabilitet. Riskerna för finansiell instabilitet har ökat i svallvågorna efter bankturbulensen i USA och Europa. Det var budskapet från Internationella valutafonden IMF:s chef Kristalina Georgieva, när hon talade under China Development Forum i Beijing under helgen, rapporterar flera medier. Enligt Georgieva är osäkerhetsfaktorerna i den globala ekonomin fortsatt på "exceptionellt höga nivåer". De snabba, massiva räntehöjningarna har inte gjort saken bättre, menar hon - även om höjningarna är nödvändiga för att få bukt med inflationen. Hon lyfte samtidigt de statliga åtgärder som vidtagits på olika håll för att stabilisera finansmarknaderna. "Dessa åtgärder har dämpat marknadsstressen i viss utsträckning, men osäkerheten är stor och det understryker vikten av vaksamhet," sa hon. Varnade också för att dela upp världsekonomin i separata block: "Leder till att alla blir fattigare och mindre säkra." Upprepade IMF:s prognoser om att den globala tillväxten bromsar in till under 3 procent i år. Omni 230326.
Analyser: Ingen lösning i sikte på utbredd bankoro. Räkna inte med någon snar ljusning för europeiska bankaktier, trots att stigande priser på kreditrisk följdes av kraftiga börsuppgångar så sent som i höstas. Det skriver Dagens Industris analytiker Agnetha Jönsson. "Rädslan för att något större och värre ska hända ligger kvar under ytan", skriver hon. Efter en genomlysning som tidningen gjort av fyra svenska, fyra europeiska och fyra amerikanska storbanker - visar att riskrädslan förvisso skruvats upp på senare tid, men att svenska banker tycks stå sig väl. Tyler Cowen, analytiker på Bloomberg, är mer drastisk. Han har noterat att europeiska och amerikanska myndigheter satt in regleringar för att förebygga en ny kris, men nya finanskriser kan inte avtalas bort, skriver han. "Det är därför jag alltid svarar nu när jag får frågan om när man ska förbereda sig för nästa finanskris", skriver han. Tyler Cowen: Regleringar kan inte förhindra nästa finanskris. Agneta Jönsson: Bankfrossan inte över än - räkna med mer börskaos. Omni 230328.
Schweiz finansminister: Vår ekonomi hade kollapsat. Schweiz ekonomi hade troligen brutit samman om inte regeringen fått igenom bankfusionen mellan UBS och krisande Credit Suisse. Det säger landets finansminister Karin Keller-Sutter till tidningen Le Temps. De enorma statliga garantier som gavs var för att minimera bördan på staten och skattebetalarna, menar hon. "Utan myndigheternas handfasta agerande hade följden blivit konkurs för Credit Suisse på måndag morgon, följt av en trolig kollaps för den schweiziska ekonomin," säger hon. Den schweiziska staten gick in med omkring 109 miljarder schweizerfranc, motsvarande 1 260 miljarder kronor, i skuldnedskrivningar och likviditetsgarantier för att affären skulle bli av. Keller-Sutter: Att ställa Credit Suisses chefer inför rätta för eventuell vanskötsel är "svårt och komplext". Credit Suisse köptes efter en helg av intensiva förhandlingar till ett kraftigt rabatterat pris. Omni 230409.

Kanye West: Jag är inte antisemit längre. Artisten Kanye West är inte längre antisemit, skriver han på Instagram. De senaste månaderna har flera företag klippt banden med West på grund av hans antisemitiska uttalanden och hyllningar till Hitler. West skriver att han ändrade uppfattning efter att ha sett filmen "21 Jump Street". "Att se Jonah Hill i '21 Jump Street' har fått mig att tycka om judar igen", skriver artisten och tillägger att han inte ska låta sin ilska mot ett par individer förvandlas till "hat mot miljontals oskyldiga människor". Företag som Adidas, JP Morgan Chase och Balenciaga har brutit med West. Kanye West stängdes av från Instagram i samband med skilsmässan från Kim Kardashian. Omni 230326. Kommentar: Det börjar svida i hans lyxiga plånbok, därför försöker han reparera skadan.

Amerikanska cyberchefen om Tiktok: "Måste stoppas." Den populära kinesiska appen Tiktok är en "trojansk häst" som utgör ett långsiktigt hot mot USA. Det säger säkerhetstjänsten NSA:s cyberchef Rob Joyce enligt Bloomberg. Joyce betonar att den amerikanska regeringen måste övervaka appens moderbolag, Bytedance, för att undvika en framtida säkerhetsincident. Politiker och cybersäkerhetsexperter har vid upprepade tillfällen påpekat att Kina har för stort inflytande över appen - och i förlängningen möjligheten att påverka dess 150 miljoner användare i USA. Cyberchefen: Varför släppte vi in den trojanska hästen? Debatten om Tiktoks vara eller icke vara i USA tar allt större utrymme. Omni 230328.

Domare: Pence måste vittna om samtal med Trump. USA:s förre vicepresident Mike Pence måste vittna om sina samtal med expresidenten Donald Trump under upptakten till stormningen av Kapitolium. Det har en federal domare slagit fast, enligt flera källor till CNN. Pence kan dock välja att avstå från att berätta om sina egna handlingar den 6 januari till 2021, då han ledde arbetet med att verifiera resultatet av presidentvalet i senaten. Pence har möjlighet att överklaga beslutet, som ännu inte offentliggjorts, enligt källorna. En ny seger för särskilde utredaren Jack Smith. Pence har inte kommenterat beslutet. Måste vittna om Trumps potentiellt olagliga handlingar. Omni 230328.

Vanligaste dödsorsaken för barn i USA: Vapenvåld. Vapenvåld var under 2021 den vanligaste dödsorsaken bland amerikanska barn och tonåringar i åldern 1 till 19, liksom året innan, visar nya data från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC enligt CNN. Totalt dödades 4 733 barn med skjutvapen under året - en nioprocentig ökning jämfört med 2020. Den näst vanligaste dödsorsaken, trafikolyckor, låg bakom runt 4 300 dödsfall. Ungefär var tionde person som dödades med skjutvapen under 2021 var ett barn. 400 fler dödsfall 2021 än 2020. 131 masskjutningar hittills i år - 113 vid samma tidpunkt i fjol. Har stigit med 62 procent sedan Sandy Hook-dådet 2012. Omni 230328
Vårdades inom psykiatrin före dådet - köpte sju vapen. 28-åriga Audrey Hale köpte sju vapen lagligt från fem olika vapenbutiker före gårdagens skolskjutning i Nashville. Tre av dem användes i dådet, uppger polisen enligt AP. Hale, en tidigare elev på den kristna lågstadieskolan, valde sina offer på måfå under skjutningen. Polisen har fortfarande inte kunnat klargöra motivet, men säger att Hale vårdades inom psykiatrin för okända problem innan skolskjutningen. Hemma hos skytten hittades flera skrivelser och en karta över skolan med en plan för attacken. Tre barn och tre vuxna dödades i dådet. Hale sköts ihjäl av polis under ingripandet. Gömde vapnen från sina föräldrar. Hade "avsevärda mängder" ammunition med sig. Misstänks ha planerat fler attacker. Varnade i chattmeddelanden före dådet. Omni 230329.
Kritik mot republikanerna: Ni ber till Gud i stället för att förbjuda vapnen. Den politiska sprickan om vapenlagarna i USA blottläggs på nytt efter skolskjutningen i Nashville, Tennessee, rapporterar internationella medier. President Joe Biden upprepar sitt budskap om att han "inte kan göra något alls förutom att vädja till kongressen att bete sig förnuftigt", enligt ABC News. Samtidigt kritiserar han Republikanerna för att dess företrädare visar sitt deltagande i skjutningen i form av böner och tankar i stället för att agera politiskt och skärpa vapenlagarna. "Som land är vi skyldiga dessa familjer mer än böner. Vi är skyldiga dem handling," säger Biden. Barry Black, senatens kaplan, riktar inte sina uppmaningar mot något särskilt parti men håller med om att politikerna måste "röra sig bortom tankar och böner", skriver Forbes. Biden försöker sätta press på Republikanerna - säger att han inte kan göra något på egen hand. Republikanerna anklagas för hyckleri. Barry Black: Politikerna måste agera. Audrey Hale hade köpt sju vapen lagligt före dådet. Hale skrev på Instagram att "du kommer att höra om mig på nyheterna". Gömde vapnen från sina föräldrar. Hade "avsevärda mängder" ammunition med sig. Misstänks ha planerat fler attacker. Omni 230329.
Republikaner: Sträckt oss så långt vi kan om vapnen. Det republikanska partiet i USA vill inte göra några ytterligare förändringar av vapenlagarna för att komma till rätta med skjutvapenvåldet i landet, rapporterar New York Times. Republikanen Tim Burchett säger att han inte kan se hur kongressen skulle kunna spela "en riktig roll" när det gäller arbetet för att minska skjutvåldet. "Vi kommer inte att fixa det här," sa han kort efter skolskjutningen i Nashville tidigare i veckan. Han får medhåll av senatorn Mike Rounds. "När vi börjar tala om förbud eller inskränkningar av det andra tillägget är det så att det som vi redan har gjort sträcker sig så långt som vi är beredda att gå," säger han. President Joe Biden har tidigare gått ut och sagt att han inte kan göra mer åt situationen utan en mer enig kongress. Burchett: "Kriminella kommer att vara kriminella." Sedan 1999 har 376 skolskjutningar inträffat i USA. Mer än 348 000 amerikanska studenter har upplevt vapenvåld sedan skolskjutningen på Columbine, enligt Washington Posts data. 131 masskjutningar hittills i år - 113 vid samma tidpunkt i fjol. Omni 230330.
18 döda och 56 skadade i skolskjutningar i USA i år. Hittills i år har 18 personer dödats och 56 skadats i skolskjutningar i USA, rapporterar NPR. Sedan årsskiftet har 89 vapenrelaterade händelser rapporterats på amerikanska skolor, nästan en per dag. Skolskjutningen i Nashville tidigare i veckan, där tre barn och tre vuxna sköts ihjäl, var den nittonde i år med dödlig utgång. "Jag brukade säga att skolskjutningar är ovanliga. Men det är svårt att fortsätta säga det, även om de rent statistiskt är det. Men det börjar bli svårt att övertyga föräldrar om det," säger Jillian Peterson, docent i kriminologi. Skolskjutningen i Nashville har på nytt blottlagt den politiska sprickan om vapenlagar i USA. Omni 230330.

Bolsonaro tillbaka i Brasilien efter tre månader i USA. Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro är tillbaka på brasiliansk mark efter 89 dagar i exil. Sedan valförlusten i fjol har han befunnit sig i Florida. På flygplatsen i huvudstaden Brasilia möttes den högernationalistiske expresidenten av hundratals anhängare, skriver nyhetsbyrån Reuters. Han väntas nu ta en ledarroll i oppositionen. "Vi har vänt blad och kommer nu att förbereda oss inför valet nästa år," säger han till CNN Brasil, enligt Reuters. I oktober förlorade han det jämna presidentvalet mot vänsterkandidaten Lula da Silva. Bolsonaro erkände sig dock aldrig besegrad. 30 december reste han till USA. En dryg vecka senare stormade hans anhängare den brasilianska kongressen. Efterträdaren Lula da Silva lade skulden för händelsen på Bolsonaro. Såväl Bolsonaro som den tidigare justitieministern Anderson Torres har utretts för inblandning i stormningen. Bolsonaro själv uppger att han har "vänt blad" och gått vidare, men Bolsonaro kritiserade också den sittande regeringen. Flera brottsmisstankar finns mot Bolsonaro i Brasilien. svt 230330. Omni 230330. Kommentar: Brasiliens Donald Trump återvände hem.

Åtal väcks mot Donald Trump - "Attack mot vårt land." USA:s tidigare president Donald Trump åtalas för brott, bekräftar åklagarkammaren på Manhattan. Åtalet rör händelsen där pengar ska ha betalats ut till porrskådespelerskan "Stormy Daniels" för att hålla tyst om den relation som hon påstår att de har haft. "Det här är en aldrig tidigare skådad attack mot vårt land," skriver Donald Trump om åtalet. Den tidigare porrskådespelaren Stephanie Clifford, mer känd som "Stormy Daniels", säger sig ha fått 130 000 dollar i utbyte mot sin tystnad efter ett påstått sexuellt möte hon haft med Trump år 2006. En jury ledd av Manhattan-åklagaren Alvin Bragg har nu röstat för att väcka åtal mot den tidigare presidenten, vilket väntas tillkännages någon gång de kommande dagarna. "Det här är en aldrig tidigare skådad attack mot vårt land. Det är också en attack mot våra fria och rättvisa val. USA är nu ett u-land, en nation i förfall", skriver Trump på sin plattform Truth social som svar på åtalsbeslutet. CBS News rapporterar att Trump ska infinna sig i rätten på tisdag redan. Det är första gången en amerikansk ex-president åtalas. Donald Trump har sedan anklagelsen uppdagades nekat till att ha haft en affär med Clifford. Samtidigt har Trumps tidigare advokat advokat Michael Cohen medgett att han lät betala ut pengarna till Clifford och erkände sig 2018 skyldig till kampanjfinansieringsbrott. Cohen sade då i domstol att presidenten instruerat honom att göra utbetalningen, vilket skulle innebära att Trump är medskyldig. Enligt juridiska analytiker som nyhetsbyrån Reuters har pratat med kommer åtalet sannolikt att handla om bedrägeri och bokföringsbrott för att dölja vart pengarna gått. CNN rapporterar att det handlar om över 30 åtalspunkter, enligt två källor med insyn i fallet. Advokaten kommenterar åtalsbeslutet med orden "Ingen står över lagen, inte ens en tidigare president" natten mot fredag, enligt CNN. Även Cliffords advokat Clark Brewster uttalar sig om händelsen via Twitter: "Åtalet mot Donald Trump är ingen anledning till glädje. Jurymedlemmarnas hårda arbete och samvetsgrannhet måste respekteras. Låt nu sanningen och rättvisan segra. Ingen står över lagen." skriver han. svt 230331. Kommentar: Åtalet är inte en attack "mot vårt land" utan ett åtal mot Donald Trump som privatperson.
Republikaner reagerar på åtalet mot Trump: "Är oamerikanskt." Oamerikanskt, katastrofalt och politiskt motiverat. Så låter reaktionerna från topparna i Republikanerna - som rider ut till expresidentens försvar. "Det amerikanska folket kommer inte att tolerera denna orättvisa," skriver representanthusets talman Kevin McCarthy på Twitter. Från Trumps meningsmotståndare i Demokraterna har det varit relativt tyst. Vita huset uppger att man inte kommer kommentera åtalet mot ex-presidenten. Från republikanskt håll har reaktionerna varit desto starkare. Ovan nämnde Kevin McCarthy går till attack mot den som väckt åtalet mot Trump, distriktåklagaren Alvin Bragg. Han har orsakat "irreparabel skada" på landet och försöker blanda sig i det kommande presidentvalet, menar McCarthy. Flera republikanska partitoppar menar att det är ett politiskt motiverat åtal. "Demokratiska partiets hat mot Donald Trump vet inga gränser," skriver Ted Cruz. Floridaguvernören Ron DeSantis, som tippas bli Trumps utmanare i primärvalen, går också till angrepp mot rättsväsendet. "Det är oamerikanskt"," säger han, och tillägger att delstaten Florida inte kommer att vara behjälplig med att lämna ut Trump. Trump har själv uttalat sig på den egna plattformen Truth social. "Det här är en aldrig tidigare skådad attack mot vårt land. Det är också en attack mot våra fria och rättvisa val," skriver han. Hans tidigare vicepresident Mike Pence har tidigare uttalat sig kritiskt mot Trumps agerande i samband med stormningen av Capitolium 2021. Nu ger han dock sitt stöd till Trump och kallar beslutet att åtala Trump för "skandalöst". svt 230331.
Så kan Trump vinna på åtalet: "Andra hade fått kasta in handduken." Att Donald Trump åtalas för brott behöver inte vara negativt för presidentkandidaten - tvärtom kan han vinna på det, menar USA-kännaren Andreas Utterström. "Det ger honom mer ammunition i det han länge har pratat om, att det finns en elit som är ute efter honom," säger han. Andreas Utterström: "Vilken annan politiker som helst hade fått kasta in handduken nu. Men Trump har visat många gånger tidigare att de vanliga reglerna gäller inte honom och han är en expert på att göra politik till en dokusåpa. Det är där han trivs bäst där han är som starkast." svt 230331.
"Svagt åtal kan vara ett misstag - men även Trump måste hållas ansvarig." Donald Trump har ägnat år åt att ignorera demokratiska och juridiska normer, och ett resultat av att inte bry sig om lagen är ofta att man ställs inför rätta, skriver New York Times ledarredaktion. Skribenterna anser att Trump måste hållas ansvarig för sina handlingar och att det var rätt av åtalsjuryn att väcka åtal mot ex-presidenten. Ledarredaktionen på Washingtons Post håller med om att Trump förtjänar all den granskning han just nu får utstå, men flaggar också för att det finns anledning att vara försiktig. "Det här åtalet kommer nu att bli ett lackmustest för alla framtida tidigare presidenter", skriver man och syftar på att om åtalet inte skulle hålla för en fällande dom så kan eventuella framtida fall också vara i fara. Trump kan också få fog för sina "anklagelser om en häxjakt" om åtalet visar sig vara för svagt. Wall Street Journal skriver i en ledare att åtalet kräver ordentlig och övertygande bevisning. "Det sista ett politiskt polariserat USA behöver är ett fall som innebär att motståndare radar upp sig på var sin sida, som en politisk OJ Simpson-rättegång." Omni 230331.
Stormy Daniels: Åtalet visar att ingen står över lagen. Stormy Daniels, eller Stephanie Clifford som hon egentligen heter, säger att det är "monumentalt och episkt" att ex-presidenten Donald Trump åtalas för att ha betalat henne för att tiga om deras påstådda sexuella relation. Till The Times säger hon att åtalet gör henne stolt. "Det visar att Trump inte står över lagen. Oavsett vad du jobbar med eller hur mycket pengar du har på ditt bankkonto så hålls du ansvarig för vad du har sagt och gjort, och rättvisa skipas," säger den tidigare porrstjärnan. Daniels menar att det även finns en annan sida av myntet. Hon säger att Donald Trump redan tidigare kommit undan med att uppmana till upplopp och hon är säker på att åtalet kommer leda till "död och förstörelse". "Men jag har sett honom naken. Och det finns inte en chans att han kan vara läskigare med kläderna på," säger hon. Hon har inte blivit kallad att vittna - men är redo att göra det. Hon har mottagit grova hot och befinner sig på hemlig ort. Omni 230331.
Uppgifter: Trump åtalas för minst ett grövre brott. USA:s tidigare president Donald Trump åtalas för minst ett brott som kan ge fängelse i mer än ett år, uppger två källor för AP. Åtalspunkterna är fortfarande hemligstämplade och kommer att presenteras först på tisdag, då Trump väntas inställa sig i rätten. Sannolikt kommer han att släppas samma dag. Utredningen rör utbetalningen av 130 000 dollar till förra porrstjärnan Stephanie Clifford, även känd som Stormy Daniels, under valrörelsen 2016. Betalningen är inte olaglig i sig, men åklagarna uppges ha tagit sikte på bokföringen av den. Trump kommer troligen att slippa bära handbojor. Så väckte åklagaren Alvin Bragg liv i utredningen igen. Han kommer eskorteras till rätten av Secret Service. Flera topprepublikaner har ställt sig på Trumps sida. Omni 230401.
Klirr i kassan för Trumps kampanj efter åtalsbesked. Donald Trumps valkampanj uppger att man på 24 timmar samlat in mer än 4 miljoner dollar - motsvarande 42 miljoner kronor - på nyheterna om att åtal ska väckas mot den tidigare presidenten. Det skriver Bloomberg. I ett insamlingsmejl på fredagen utlovade Trump att donationer kommer få "1 500% effekt". Bidrag ska ha kommit från alla amerikanska delstater och en fjärdedel uppges vara förstagångsgivare. Siffrorna kan dock inte bekräftas förrän kampanjens kvartalsrapport lämnas in, vilket sker senast den 15 april. I början av året hade Trumps presidentsvalkampanj 4 miljoner dollar i kassan. Omni 230401.
Analyser: Åtalet bevis för att USA inte är förlorat. Donald Trump sågar och förnekar i praktiskt taget alla demokratiska institutioner som går emot honom. Det skriver Politicos Jack Shafer i en analys om efterspelet efter beskedet att ex-presidenten åtalas för brott. "I hans värld räcker det med en dom emot honom för att kalla det korruption och bananrepublik," skriver Shafer. Han menar att det faktum att Trump faktiskt ställs inför rätta är ett bevis på att USA inte är förlorat. Jeffrey Blehar skriver i National Review att rapporteringen kring innehållet i åtalet mot Trump tyder på att åklagaren Alvin Bragg gjort en felbedömning. "Brottet han verkar åtalas för är förfalskning av affärsdokument, vilket normalt sett ger böter. Men Bragg försöker få det här att låta som ett grovt brott," skriver Blehar. Omni 230401.
Åtalet är "politiskt guld" för Donald Trump - stödet rusar. Att Donald Trump kommer åtalas på tisdag ser på många sätt ut att vara något positivt för ex-presidenten. Mer än motsvarande 40 miljoner kronor i donationer kom in till hans presidentkampanj de första 24 timmarna efter att åtalet meddelats på torsdagen. Det skriver Washington Post med hänvisning till Trumps stab. En rådgivare som länge arbetat för Trump säger att åtalet definitivt är "politiskt guld". Väljarstödet rusar också för den förre presidenten. I en YouGov-undersökning, publicerad av Yahoo på lördagen, leder Trump över sin förmodade republikanske motståndare Ron DeSantis med 26 procentenheter. I undersökningen från februari var Trumps ledning åtta procentenheter. Omni 230402.
Trumps bergochdalbana - tom och chockad men lugn. Det historiska åtalet mot Donald Trump har lett till en våg av känslor hos den tidigare amerikanske presidenten, rapporterar Washington Post. Direkt efter åtalsjuryns besked om att man drar Trump inför rätta hade ex-presidenten en middag i sitt Floridahem Mar-a-Lago tillsammans med en radiopersonlighet. Stämningen ska ha varit god, men källor uppger att Trump samtidigt ska ha reagerat med en mängd olika känslor på nyheten om åtalet. "Upprörd", "irriterad", "tom" och "chockad" är några av adjektiven som används för att beskriva reaktionerna. Andra källor uppger samtidigt att Trump ska ha varit "mycket lugn" och "stoisk, faktiskt". David Urban, en långvarig rådgivare till Trump som inte jobbar för honom med den kommande presidentkampanjen, tror att omvärlden kommer att få se en mycket arg ex-president när han inställer sig i rätten i New York på tisdag. "Han kommer att dyka upp. Han kommer att vara ilsken." Omni 230402.

32 döda i ovädret i USA - varnar för nya stormar. Antalet döda i oväder i framför allt den amerikanska södern och mellanvästern under fredagen och lördagen har stigit till 32, rapporterar New York Times. Dödstalen befaras stiga ytterligare. Samtidigt skriver tidningen att fler svåra stormar är att vänta på tisdag "från Texas till Illinois. Minst 50 tornador har bekräftats eller misstänkts i elva delstater. Dödsfall har bekräftats i bland annat Tennessee, Indiana, Illinois, Alabama, Mississippi och Arkansas. Omni 230403.

Ex-guvernör vill bli president - uppmanar Trump att hoppa av. Den tidigare Arkansas-guvernören Asa Hutchinson vill bli republikansk kandidat i presidentvalet nästa år. Det meddelade han i ABC:s "This week" på söndagskvällen, lokal tid. Hutchinson är den första att annonsera sin kampanj sedan åtalet mot Donald Trump blivit offentligt - och 72-åringen uppmanar Trump att dra sig ur av respekt för ämbetet. "Jag är övertygad om att folk vill ha ledare som talar till det bästa av USA och inte bara till våra värsta instinkter," sa han till ABC. Hutchinson har varit guvernör i två mandatperioder och har dessförinnan varit chef för narkotikapolismyndigheten DEA. Även Nikki Haley och entreprenören Vivek Ramaswam har bekräftat att de vill bli Republikanernas kandidat. Hutchinson: "Du kan vara ärlig och autentisk." Tror att väljarna söker en Trump-kritiker. Har kallat åtalet mot Trump för "en distraktion". Har även varit ledamot i USA:s representanthus. Omni 230403.

Källor: Finns nya bevis för att Trump bröt mot lagen. USA:s justitiedepartement har fått nya bevis som tyder på att tidigare president Donald Trump försökte förhindra utredningen om de hemligstämplade dokument han förvarade på Mar-a-Lago. Det uppger källor för Washington Post. Utredarna uppges ha information som tyder på att Trump personligen tittade på några av dokumenten efter justitiedepartementets krav på att de skulle lämnas tillbaka, uppger källor för tidningen. Efter flera uppmaningar om att skicka tillbaka de hemligstämplade dokumenten genomförde FBI en räd mot Trumps semesterbostad vilken resulterade i att utredare beslagtog stora lådor med dokument. Trump utreds bland annat för att ha brutit mot lagen om spioneri samt för att ha förhindrat rättvisan. Dessutom har utredarna hittat bevis för att Trump försökte få sina medarbetare att vilseleda tjänstemännen som försökte få tag på dokumenten. Dussintals personer har blivit kallade att vittna i utredningen. Omni 230403.

Trumps stöd ökar inför åtalet - i dag ställs han inför domare i New York. Fler och fler republikanska väljare sällar sig till Donald Trump inför åtalet, visar en färsk mätning av Reuters/Ipsos. 48 procent av väljare som beskriver sig som republikaner vill nu se Trump tillbaka i Vita huset, jämfört med 44 procent i en liknande mätning från den 14 till 20 mars. Stödet för Floridaguvernören Ron DeSantis sjunker till 19 procent jämfört med 30 procent förra månaden. Andra potentiella utmanare får ensiffrigt väljarstöd. Trump anlände till New York i går och förskansade sig högst upp i sitt Trump Tower med sina advokater för att gå igenom försvaret, skriver CNN. Domaren Juan Merchan har meddelat att medier inte kommer att få sända rättegången, som inleds i kväll, svensk tid. 80 procent av republikaner anser att åtalet är politiskt motiverat. De flesta amerikaner tror politik spelade en roll i åtalet - men stödjer det ändå. Domaren: Ingen elektronik i rättssalen. Omni 230404.

Donald Trump åtalad på 34 punkter - kretsar kring betalningar till tre personer. Donald Trump åtalas på 34 punkter, rapporterar amerikanska medier. Expresidenten nekar till brott. Samtliga åtalspunkter handlar om att Trump ska ha förfalskat affärshandlingar i syfte att dölja andra brott. Enligt åklagaren kretsar brotten kring betalningar till tre personer. Dessa personer ska ha haft information som Trump ansåg var skadlig. Amerikanska medier skriver att personerna är två kvinnor och en man. Kvinnorna är tidigare porrstjärnan Stormy Daniels och en fotomodell som Trump ska ha haft relationer med. Mannen ska vara en tidigare anställd vid Trump Tower som påstod att Trump fått ett utomäktenskapligt barn, skriver AP. Trump hölls formellt gripen under åtalet men strax efter att åtalspunkterna lästs upp sågs han lämna domstolen i en stor kortege av svarta bilar. Trump reser till sitt hem Mar-a-Lago i Florida där han väntas hålla ett tal. Samtliga åtalspunkter är förfalskning av affärshandlingar. Omni 230404.
Trumps advokat: Förväntar mig bättre av USA. Donald Trumps advokat Todd Blanche är skarpt kritisk mot åtalet som riktas mot ex-presidenten. "Jag förväntade mig inte det här av USA. Åklagaren har skapat ett politiskt åtal," sa han när han mötte pressen efter åtalet. Han säger vidare att Trump är motiverad och att hans team kommer att slå ner åtalet. Joe Tacopina, som också företräder Trump, säger att det inte finns någon fakta i åtalet. Omni 230404.
Här är misstankarna mot Trump - läs hela åtalet. Flera medier har publicerat åtalet mot USA:s expresident Donald Trump som blev offentligt på tisdagskvällen. Åtalet omfattar 16 sidor där Trump åtalas för att ha förfalskat affärshandlingar i 34 fall. Bland åtalspunkterna finns flera fall där Trump misstänks ha betalat ut pengar till kvinnor för att de inte ska berätta om relationer med honom. När Trump fick åtalspunkterna upplästa för sig på tisdagen nekade han till brott i samtliga fall. Maxstraffet för brotten är fyra års fängelse per punkt, men att Trump faktiskt skulle dömas till fängelse är osannolikt, skriver Washinton Post. Även om han skulle fällas på samtliga punkter är det mest sannolika straffet böter, enligt tidningen. Omni 230404.
Åklagaren: Trump undanhöll brott från allmänheten. Åklagaren Alvin Bragg säger att Donald Trump förfalskade flera affärsdokument för att dölja skadlig information från myndigheterna och i förlängningen för de som röstade i presidentvalet 2016. "Det här är kriminellt, oavsett vem du är. Vi kan inte acceptera och normalisera kriminellt beteende," säger han. Bragg säger vidare att Trump och advokaten Michel Cohen skapade ett mediabolag, IMA, vars egentliga syfte var att dölja skadlig information. "Som en del av den här planen betalade de tre olika personer som påstod sig ha negativ information om Donald Trump." Trump åklagas för att ha betalat för tre personers tystnad. Omni 230404.
USA-kännare: På kort sikt stärker åtalet Trump. Åtalet mot Donald Trump stärker troligen hans ställning inom Republikanerna på kort sikt. Det säger USA-kännaren Dag Blanck till Ekot. Han påpekar att flera tunga namn som tidigare utmanat Trump nu istället har ställt sig bakom honom. På längre sikt kan effekten dock bli en annan, tror han. "Om han blir republikanernas kandidat möter han en annan valmanskår på valdagen 2024, vad tycker de? Det räcker inte med den trognaste partibasen för att vinna ett presidentval," säger Blanck. Under tisdagskvällen meddelade åklagaren Alvin Bragg att Trump åtalas på 34 punkter för att ha förfalskat affärsdokument, bland att i syfte att dölja att han betalat ut pengar till kvinnor för att inte de ska berätta om sina relationer med honom. Blanck: Vad tycker exempelvis de rörliga väljarna i förorter till de stora städerna. Ska ha betalat 30 000 dollar till en dörrvakt. Omni 230404.
Donald Trump är åtalad - så går processen vidare. På tisdagen presenterades åtalspunkterna mot Donald Trump - men det kan dröja lång tid innan någon dom faller, skriver Reuters som gått igenom vad som händer nu i rättsprocessen. Nästa steg blir ett förhör i rätten, som kommer att äga rum 4 december, enligt beslut av domaren Juan Merchan. Först därefter börjar själva rättegången. Åklagarsidan har sagt att de vill att den inleds i januari 2024 medan teamet som försvarar Trump har föreslagit ett datum senare under våren. Under de tre första kvartalen 2022 tog det i snitt över 900 dagar att gå från åtal till dom när det gäller kriminalfall på Manhattan. Det innebär att domen kan falla först efter presidentvalet i november 2024 när Trump kan vara omvald till president. Omni 230404. Kommentar: Det här blir en seg historia.
Trump i natt: Trodde inte det här kunde hända i USA. Efter att ha återvänt hem till Mar-a-Lago i Florida höll Donald Trump i natt, svensk tid, ett tal inför sina anhängare. I det ovanligt korta talet - runt 25 minuter - gick expresidenten till attack mot åtalet i New York och flera andra rättsprocesser som drivs mot honom. Trump sa bland annat att åtalet inte var något han trodde kunde hända i USA. "Det enda brott jag gjort mig skyldig till är att försvara vårt land från dem som vill förstöra det." Han framhöll åtalet som grundlöst och ett sätt att lägga sig i presidentvalet 2024 - "en förolämpning mot vårt land". Trump står åtalad på 34 punkter som rör förfalskning av affärshandlingar. Han nekar till brott. Omni 230404.
Experter: Mycket tveksamt om Trump döms till fängelse. Det är mycket tveksamt om Donald Trump kommer tillbringa tid bakom galler på grund av det historiska åtalet i New York, enligt juridiska experter, rapporterar flera amerikanska medier. Trump står åtalad på 34 punkter som rör förfalskning av affärshandlingar. Trump nekar till brott. "Oavsett vem han är, och för denna typ av brott, så skulle en åtalad på liknande sätt normalt inte få fängelse," säger försvarsadvokaten Michael Mullen till tidningen the Hill. "I delstaten New York vore det utomordentligt sällsynt att en 76-årig förstagångsförbrytare, som åtalats för ett icke-våldsbrott på låg nivå, faktiskt fängslas," säger Mark Bederow, en försvarsadvokat och tidigare åklagare för Manhattan distriktsåklagare till Business Insider. Nästa datum för förhör sker den 4 december. Omni 230405.
Efter åtalet - Trump vill kapa pengarna till FBI. Donald Trump uppmanar republikaner i kongressen att minska finansieringen till det amerikanska justitiedepartementet och FBI, rapporterar Reuters. Detta efter att han befunnit sig i rätten under tisdagen, misstänkt för förfalskning av affärshandlingar. Trump står åtalad på 34 punkter och nekar till brott. På sin sociala medier-plattform "Truth Social" skriver Trump att republikanerna bör minska finansieringen tills departementet och FBI "tar sitt förnuft till fånga". Trumps förslag skulle innebära en skarp vändning för republikanerna i kongressen som tidigare har stöttat en ökad finansiering av rättsväsendet. Omni 230405.

Rekordpris i sikte för guldet: "Drivs av dollaroro." Guldpriset håller sig runt sin högsta nivå på över ett år och har nu en ny rekordnivå inom räckhåll, noterar Bloomberg. På tisdagen stängde handeln på strax över 2 000 dollar - motsvarande 20 556,80 kronor - per uns. Priset lyfte över strax över 2 procent efter att amerikansk data visat att antalet lediga jobb sjönk till lägre nivåer än väntat i februari. Enligt Bloomberg tolkas datan som att USA:s ekonomi kan vara på väg utför. "Guldpriset drivs nu primärt av oro kring den amerikanska dollarn," säger analytikern David Lennox till nyhetsbyrån. Han tillägger att även den senaste tidens bankturbulens och geopolitiska spänningar har lockat investerare till guldet som säker hamn. Omni 230405.

Mike Pence kan vittna mot Trump efter stormningen. USA:s före detta vicepresident Mike Pence kommer inte att överklaga det domstolsbeslut som kräver att han vittnar inför en specialjury om Donald Trumps försök att ogiltigförklara presidentvalet 2020. Det meddelade hans rådgivare på onsdagen, rapporterar NBC News. "Vicepresident Pence kommer inte att överklaga domarens beslut och kommer att följa det enligt lag", sa Pences rådgivare Devin O'Malley. Utredningen gäller både försöken att ogiltigförklara valresultatet 2020 och de hemligstämplade dokument som FBI fann vid en räd i Donald Trumps Florida-resort Mar-a-lago. Trumps juridiska team lämnade in en överklagan om att blockera vittnesmålet. Både Trump och Pence har ifrågasatt utredningen. Mike Pence om stormningen av Kapitolium: Trump utsatte min familj för fara (12 mars). Omni 230405.

Rapport beskyller Trump för kaoset i Afghanistan. Joe Bidens administration försvarar sitt agerande i samband med USA:s tillbakadragandet från Afghanistan 2021, skriver flera medier. I en summering av en ny rapport skriver Vita husets nationella säkerhetsråd att presidenten och hans stab gjorde vad man kunde. Däremot beskylls föregångaren Donald Trump för att det blev så kaotiskt. Enligt Vita huset lämnade Trump över till Biden med ett datum för tillbakadragandet, utan att det fanns någon plan för hur det skulle verkställas. När amerikanska trupper lämnade landet dröjde det inte länge innan talibanerna återtog kontrollen från armén. När tusentals människor samlades vid flygplatsen i Kabul briserade en bomb som dödade 13 amerikanska soldater och 170 afghaner. Vita huset har publicerat en sammanfattning av rapporten. Många republikanska politiker har kritiserat Biden för hur det gick till. Kongressen kommer få ta del av rapporten i sin helhet. Omni 230406.

Fortsatt hög avverkning av Amazonas trots ledarbytet. Avskogningen av Amazonas ökade i mars och ser ut att nå nya rekordnivåer, trots bytet av president i januari, skriver nyhetsbyrån Reuters. Lula da Silva lovade i valrörelsen att komma till rätta med den skenande avskogningen, men räknat från augusti har avverkningen fortsatt att öka. "Ökningen visar att Amazonas fortfarande lider av en brist på ledarskap och att den nya regeringen behöver agera akut för att återuppbygga de instanser som kan sättas in mot miljöbrott, vilka blev helt nedmonterade av den förra administrationen," säger Marcio Astrini, som leder miljöorganisationen Climate Observatory, till Reuters. Avskogningssäsongen börjar i augusti. Under periodens första åtta månader har avverkningen ökat med 39 procent jämfört med föregående period. Sedan da Silvas tillträde har det emellertid noterats en minskning med 11 procent jämfört med perioden januari-mars förra året. Bara fyra månader återstår om det ska märkas en minskning av avverkningen. Omni 230407. Kommentar: Skandal.

Domare i USA säger nej - och ja - till abortpiller. Två federala domare i USA meddelade motstridiga beslut på fredagskvällen gällande frågan om huruvida abortläkemedlet mifepriston ska tillåtas eller inte, rapporterar internationella medier. Domaren Matthew Kacsmaryk, tillsatt av Donald Trump, beslutade att godkännandet för pillret ska pausas. Men Thomas Rice, en domare tillsatt av Barack Obama, meddelade i princip samtidigt att myndigheterna inte ska införa några restriktioner för medicinen. De två besluten, som kommer ett knappt år efter att högsta domstolen inskränkt aborträttigheterna i USA, markerar hur laddad frågan om mifepriston är. Enligt nyhetsbyrån AP kommer ärendet sannolikt att relativt snabbt ta sig hela vägen till högsta domstolen. Vita huset lovar att ta strid för pillret. Joe Biden: "Det är nästa stora steg mot ett nationellt abortförbud." Osäkert hur tillgången till mifepriston kommer att påverkas. Kacsmaryk: Godkännandet har brutit mot federala lagar. Att domarna meddelat motstridiga beslut ses som ett tecken på att frågan går till HD. Omni 230408.

Trump hävdade konspiration 20 gånger på en månad. Vid minst 20 tillfällen under den senaste månaden har USA:s förre president Donald Trump hävdat att åtalet mot honom är politiskt motiverat och har lagts fram för att påverka nästa års presidentval. Några bevis för detta har Trump dock inte lagt fram, enligt AP:s genomgång. Steven Levitsky, statsvetare på Harvard och medförfattare till boken "How Democracies Die", känner igen Trumps taktik från andra länder och ledare. "Men att hans parti står bakom den här linjen är ovanligt," säger han. Levitsky syftar till att flera republikaner, däribland talmannen Kevin McCarthy, har gett Trump delvis rätt för sina påståenden. Trumps taktik är inte ny - har kört på samma sedan valförlusten 2020. Omni 220410. Kommentar: Trump bevisar bara att han är en dålig förlorare.

Kryptorallyt fortsätter - bitcoin når 30 000 dollar. Bitcoin har nu klättrat över 30 000 dollar för första gången sedan juni 2022, skriver Bloomberg. Totalt har valutan rusat 80 procent sedan årsskiftet. Det är första gången som den nivån uppnåtts sedan kollapsen av Terra USD och hedgefonden Three Arrows Capital, konstaterar Mati Greenspan, vd på Quantum Economics. "Det betyder i princip att priset har återhämtat sig helt från Celsius, FTX och USA:s skärpta regulatoriska nedslag," säger han. "30 000 är betydelsefullt av både tekniska och fundementala skäl." Omni 230411.

Chat GPT får tvåspråkig konkurrent i Kina. Den kinesiska techjätten Alibaba presenterar sin egen AI-produkt som ska utmana Chat GPT. Produkten har fått namnet Tongyi Qianwen och ska kunna båda engelska och kinesiska, skriver Reuters. Till en början ska tjänsten rullas ut i bolagets program för intern kommunikation samt i den smarta högtalaren Tmall Genie. Målet på sikt är att AI-tjänsten ska bäddas in i alla delar av bolagets verksamhet. Daniel Zhang, ordförande och vd för Alibaba Group, beskriver det som att världen befinner sig i ett stort tekniskt skifte. Intresset för AI har skjutit i höjden i och med sensationen Chat GPT. Omni 230411.

Trump stämmer ex-advokat på 500 miljoner dollar. USA:s expresident Donald Trump stämmer sin tidigare advokat Michael Cohen. Trump kräver mer än 500 miljoner dollar av advokaten, rapporterar Fox News. En källa säger till kanalen att stämningen inte har något att göra med åtalet som riktats mot Trump, som cirkulerar kring Cohen och Trumps affärer. Trumps team påstår i det 30 sidor långa åtalet att Cohen spridit lögner om ex-presidenten i syfte att tjäna sig själv. Lögnerna ska ha spridits i "en myriad av uttalanden, två böcker, en podcast-serie och otaliga framträdanden i media", står det i stämningsansökan. Stämningen lämnades in i Florida på onsdagen. 2018 dömdes Cohen till tre års fängelse för att bland annat ha brutit mot kampanjfinansieringslagar. Omni 230412. Kommentar: USA - stämma eller stämmas.

Ron DeSantis godkänner nya abortlagar för Florida. Florida har röstat igenom en lag som förbjuder aborter efter sex veckor, rapporterar amerikanska medier. I fall där graviditeten orsakats av våldtäkt eller incest gäller förbudet från 15 veckor, liksom i fall där moderns liv är i fara. Under natten har guvernören Ron DeSantis skrivit under lagen, enligt NBC News. Florida har sedan Roe mot Wade revs upp förra året blivit en populär destination för så kallade abortresor för kvinnor i området, skriver NYT. Den nya lagen blir en av de mer restriktiva i landet. AP beskriver händelsen som en viktig politisk seger för DeSantis som väntas utmana Donald Trump om den republikanska presidentkandidatposten. Tidigare låg abortgränsen i Florida på 15 veckor. Ron DeSantis: Vi är stolta över att stödja livet och familjen i delstaten Florida. Fyra närliggande delstater har infört liknande lagar det senaste året. Sätter stopp för abortresor till delstaten. Demokrater i delstaten är mycket kritiska till lagen. Omni 230413.

Dokument: Trump ger sitt imperium miljardvärdering. USA:s forne president Donald Trump värderar sitt affärsimperium till minst 1,2 miljarder dollar - motsvarande 12,4 miljarder kronor. Det framgår av inkomstdeklarationen för 2022 som offentliggjorts av tillsynsgruppen Crew, rapporterar flera medier. Innehavet i Trump Media & Technology Group - moderbolag till sociala medier-plattformen Truth Social - värderas till mellan 25 och 50 miljoner dollar, enligt Bloomberg. Skulderna summeras till minst 225 miljoner dollar, inklusive bland annat fastighetslån på över 50 miljoner dollar för Trump Tower i New York och Trump National Doral i Florida. Tog in över 5 miljoner dollar i föredragsvederlag - något han kritiserade sin motståndare Hillary Clinton för i valrörelsen 2016. NFT-korten föreställer bland annat en tecknad Trump som skjuter laserstrålar ur ögonen, klädd i superhjältedräkt. Äger 90 procent av Trump Media & Technology Group, men uppger sig ha tjänat mindre än 200 dollar på bolaget i fjol. Omni 230415.
Trump tjänade uppemot en miljon på "superhjältekort". Donald Trump drog in mellan 100 000 och en miljon dollar på de "superhjältekort" han lanserade som NFT:er förra året. Det skriver CNBC och hänvisar till den inkomstdeklaration som offentliggjordes i går. NFT-korten föreställer en tecknad Trump i olika utstyrslar, bland annat i en superhjältedräkt där han skjuter laserstrålar ur ögonen. Korten såldes för 99 dollar styck och serien med 45 000 NFT:er sålde slut på mindre än en dag, enligt sajten där de såldes. Trump fick ta emot hån från flera håll efter NFT-lanseringen - till och med från de egna leden. Omni 230415.

Donatorer rusade till Trumps kampanj efter åtal. Donald Trumps kampanj för att bli president en andra gång drog in 14,5 miljoner dollar - motsvarande knappt 150 miljoner kronor – under årets första tre månader. Det rapporterar Politico och hänvisar till inlagor som lämnats in till kampanjmyndigheten FEC. Omkring 2,7 miljoner av de insamlade pengarna kom in efter den 18 mars, då Trump uppgav att han skulle åtalas. Det kan jämföras med de föregående två veckorna, då kampanjen drog in ungefär 1 miljon, skriver Reuters. Enligt CNN ökade den genomsnittliga donationen från 34 dollar till 49 dollar efter att åtal väckts. Utgifterna för kvartalet uppgick till 3,5 miljoner dollar, där drygt 7 000 dollar ska ha använts vid Trumps egna golfanläggningar i södra Florida. Republikanske strategen: Generellt ökar donationerna när kandidatens namn dominerar mediebevakningen. Den genomsnittliga donationen ökade från 34 dollar till 49 dollar efter åtalet. Åtta av tio republikaner anser att åtalet mot Trump är politiskt motiverat, enligt en opinionsundersökning. Omni 230416.

Förlikning nådd - Fox ska betala mer än 8 miljarder. Rösträkningsföretaget Dominion Voting Systems och den amerikanska mediejätten Fox News har nått en förlikning, enligt amerikanska medier. Dominion har anklagat Fox News för att medvetet ha spridit påståenden om att tillverkaren av rösträkningsmaskiner riggat presidentvalet 2020. Företaget hade stämt Fox News på motsvarande drygt 16 miljarder kronor, i ett fall som beskrivits som historiskt. Enligt flera medier innebär förlikningen att Fox ska betala motsvarande drygt 8 miljarder kronor. Beskedet om förlikning kom precis innan rättegången skulle starta på tisdagskvällen svensk tid. Ska ha spridit Trumps ogrundade påstående om valfusk. Omni 230418. Kommentar: Borde inte anställda som står bakom påstående då också avskedas?
Fox-uppgörelsen blev en kanonaffär för riskkapitalbolag. Fox News uppgöresle med Domnion på motsvarande 8 miljarder innebär att riskkapitalbolaget Staple Street gör en avkastning på 1 500 procent. Det skriver Bloomberg. Två år innan Donald Trump anklagade rösträkningsbolaget för att ha riggat valet till fördel för Joe Biden, köpte riskkapitalbolaget en andel på 76 procent. "Det är inte varje dag som ett invesmentbolag finner sig själva i centrum av en sådan här dispyt," sa Staple Streets grundare och vd Hootan Yaghoobzadeh på en presskonferensen där uppgörelsen meddelades. Omni 230419.
Fox News stäms igen - för spridning av falska nyheter. Fox News stäms av ytterligare ett rösträkningsföretag sedan den rekordstora förlikningen, på motsvarande åtta miljarder kronor, med Dominion, skriver ABC News. Den här gången är det Smartmatic som stämt mediebolaget på motsvarande 28 miljarder kronor för att ha spridit falska påståenden om att deras rösträkningsprogram hjälpt till att rigga valet 2020. "Dominions tvistemål avslöjade en del av missförhållandena och den skada som Fox desinformationskampanj orsakat. Smartmatic kommer avslöja resten", heter det i ett uttalande. Fox News svarar att man kommer att "vara redo att försvara sig" när fallet går till rättegång, sannolikt 2025. Smartmatic stämmer även specifikt programledarna Maria Bartiromo, Jeanine Pirro och Lou Dobbs. Även Donald Trumps advokat Rudy Giuliani stäms. Omni 230420.

Floridas "Don’t say gay"-lag utökas till alla årskurser. Den kontroversiella lagen som förbjuder delar av sexualundervisningen i Floridas skolor kommer att börja gälla i alla årskurser, rapporterar AP. Lagen, som kritiker kallar "Don’t say gay", förbjuder lärare att undervisa barn om sexuell läggning och identitet. Elever så gamla som 17 år kommer att omfattas av lagen. Tidigare har den bara gällt för barn i förskolan och elever upp till årskurs tre. Att lagen utvidgas sker på förfrågan av guvernören Ron DeSantis, som väntas utmana Donald Trump om den republikanska presidentkandidatposten. Kritiker menar att lagen marginaliserar HBTQ-personer. President Joe Biden har kallat den för "hatisk".Lagen väntas träda i kraft om en månad. Delstatens utbildningsdepartement har tagit beslutet. Lärare som bryter mot lagen riskerar att bli av med jobbet. Omni 230419.

Ett massmord i veckan - USA kan slå dystert rekord. 111 dagar av 2023 har gått och statistiken för dödsskjutningar i USA är blodröd. 17 skjutningar som klassas som massmord har inträffat och i dem har 88 människor dött, rapporterar AP. Hittills i år har det i snitt skett ett massmord var 6,53:e dag. Takten innebär att 2023 ser ut att kunna bli det blodigaste sedan mätningarna började 2006. Nyhetsbyrån skriver dock att dessa händelser bara representerar en bråkdel av vapenvåldet i USA. Gun Violence Archive, som för statistik över skjutningarna i landet, skriver att 12 809 personer har dött av skjutvapen hittills i år, 10 015 har skadats. 167 masskjutningar har ägt rum och i dessa har 533 barn dött och 1 288 har skadats. AP skriver att USA upplever "en mardröm varje veckan". Dessutom skakas landet av flera skjutningar där unga människor träffats av kulor då de befunnit sig på fel plats. Vanligaste dödsorsaken bland amerikanska barn är skjutvapen. Gun Violence Archive för statistik över skjutningar i USA. Omni 230421.

Ekonomisk oro ger guldrush: "Kan nå över 2 100 dollar." Guld lockar investerare som en trygg hamn under ekonomiskt oroliga tider, med en prisökning på 9 procent sedan årsskiftet. Efterfrågan har ökat till följd av hög inflation, svag arbetsmarknad och sköra krediter, skriver TT. Förra veckan låg guldet på 2 041 dollar, nära rekordnivån från augusti 2020 på 2 075 dollar. Eric Strand, förvaltare på Au Ag Fonder, lyfter fram att ädelmetallen är "en tung realtillgång" som många centralbanker har stora reserver i. "När vi snart också kommer över 2 100 dollar öppnar det för mer utrymme och att fler investerare kommer att lockas in med nytt kapital," säger han. Sparekonom: Satsa hellre på billig indexfond - men guld kan vara spännande krydda. Omni 230422.

FN: Läget i Haiti förvärras - lika osäkert som ett krig. Situationen i Haitis huvudstad Port-au-Prince förvärras allt mer och staden är nu så osäker att den är jämförbar med länder i krig, skriver FN i en ny rapport. Enligt rapporten utökar olika kriminella gäng sin kontroll över staden allt mer. "Invånarna känner sig belägrade. De kan inte längre lämna sina hem av rädsla för gängens våld och terror" - står det i rapporten. Det senaste kvartalet har antalet rapporterade mord i staden stigit med 21 procent till 815 jämfört med det föregående kvartalet. FN-chefen vill sen en väpnad specialstyrka från FN i staden. Omni 230424.

NBC-mätningen: Trump i stabil ledning över DeSantis. Donald Trump ligger fortsatt bäst till att bli Republikanernas presidentkandidat 2024, enligt en ny mätning från NBC News. I mätningen säger 46 procent av de tillfrågade republikanerna att de skulle rösta på Trump, mot 31 procent för främsta utmanaren, Floridasenatorn Ron DeSantis. Ingen annan kandidat får mer än 6 procent. Trump har framför allt stort stöd bland väljare utan collegeutbildning, bland de som själva betraktar sig som "mycket konservativa" och bland väljare som säger sig stötta Trump som person snarare än partiet. DeSantis går å sin sida bra bland yngre väljare. DeSantis har ännu inte formelt meddelat att han ställer upp. Omni 230424.
Joe Biden ställer upp i presidentvalet 2024: "Låt oss avsluta jobbet." Joe Biden ställer upp för omval i presidentvalet 2024. Det meddelar han i en video på Twitter. Biden lyfter demokratiska rättigheter som fokus i den kommande valkampanjen. "Låt oss slutföra jobbet", säger han. Det väntade beskedet kommer på dagen fyra år efter att hans kampanj inleddes 2019, enligt ABC. Enligt uppgifter inleddes hans kampanj redan när Republikanerna tog makten i representanthuset efter mellanårsvalet i november. Kan ställas mot Donald Trump. Omni 230425.

"Trump våldtog mig - jag vill få tillbaka mitt liv." Journalisten och författaren E Jean Carroll, som anklagat ex-president Donald Trump för att ha våldtagit henne i mitten av 1990-talet, vittnade i går inför en federal domstol på Manhattan. Det skriver flera medier. "Jag står här i dag eftersom Donald Trump våldtog mig, och när jag skrev om det sa han att det inte hänt. Han ljög och krossade mitt rykte och jag är här för att försöka få tillbaka mitt liv," sa Carroll. Författaren hävdar att hon blivit våldtagen av Trump i ett provrum på varuhuset Bergdorf Goodman i New York. Sedan dess har hon varit oförmögen att inleda romantiska relationer, säger Carroll skriver The Guardian. Trump har nekat till anklagelserna och kallat dem för en "bluff". Trump var inte själv på plats i rätten under onsdagen. E Jean Carroll: Den enda meningen med mitt liv i den stunden var att ta mig ut ur provrummet. Omni 230427. Kommentar: Går detta att bevisa?
Trump begär att rättegång om våldtäkt ogiltigförklaras. Donald Trumps advokater kräver att våldtäktsrättegången mot expresidenten ogiltigförklaras, skriver Reuters. Förra veckan vittnade journalisten E Jean Carroll i ett civilrättsligt mål om att Trump våldtagit och förtalat henne. Trumps advokat Joe Tacopina har tidigt på måndagsmorgonen lämnat in ett brev till den federala domstolen på Manhattan där han påstår att domaren i fallet har begått flera fel. Bland annat tycker han att rätten beskrivit fallet felaktigt, vilket påverkat hans möjlighet att försvara Trump. Han menar också att han skulle ha tillåtits ställa fler frågor till Carroll om varför hon inte sökt efter övervakningsfilmer från händelsen och om varför hon inte gick till polisen. Trump har konsekvent nekat till våldtäktsanklagelserna. Carrolls advokater har inte kommenterat brevet. E Jean Carroll ska vittna igen under måndagen. Omni 230501.
Trumps begäran avslagen - rättegången fortsätter. Domaren har avslagit Donald Trumps advokaters begäran om att ogiltigförklara våldtäktsrättegången mot expresidenten, rapporterar flera medier. Det är journalisten E Jean Carroll som har stämt Trump för förtal och våldtäkt i civilrättslig domstol. På måndagen hävdade Trumps advokat Joe Tacopina att domaren begått flera fel och krävde att rättegången skulle ogiltigförklaras. Domaren förklarade inte varför han avfärdade Tacopinas ogillande. Bloomberg skriver att en skriftlig förklaringen kan komma vid ett senare tillfälle. Tacopina hävdade bland annat att rättens beskrivning av åtalet är felaktig. Omni 230501.

Nytt försök med banklag - cannabisaktier rusar. Cannabisaktier lyfte på torsdagen efter att politiker i USA:s senat och representanthus gjort ett nytt försök att öppna banksystemet för bolag inom branschen, skriver Market Watch. Den nya lagen "Safe act" har röstats igenom i representanthuset sju gånger men ännu inte blivit godkänd av senaten. Den behöver 60 av 100 röster i senaten, där anhängarna nu växer, skriver Bloomberg. Men Height Capital Markets analytiker Benjamin Salisbury ger inte lagen mer än högst 15 procents chans att klara det den här gången. Investerarna på Wall Street tryckte däremot på köpknappen. Exempelvis steg Curaleaf 10 procent, och Tilray Brands 9,6 procent. Analytiker: Safe act kan utlösa en dominoeffekt. Marijuana är illegalt på federal nivå. Omni 230427.

Källor: Pence har vittnat inför juryn om Trump. Tidigare vicepresidenten Mike Pence har vittnat inför juryn som utreder Donald Trumps försök att riva upp valresultatet 2020 och inblandning i stormningen av Kapitolium. Det rapporterar flera amerikanska medier. Pence uppges ha befunnit sig inne i domstolen i sju timmar, enligt ABC News. Vittnesmålet bedöms vara av stor vikt för utredningen med tanke på insynen Pence haft som Trumps vicepresident. Första gången en vicepresident har kallats att vittna mot sin president. Trump pressade Pence att riva upp valresultatet, bland annat i ett telefonsamtal morgonen 6 januari. Pence ses som en tänkbar utmanare till Trump som presidentkandidat. Omni 230427.

FBI ändrar sig: Saudisk student som hjälpte terrorister var spion. Saudiske studenten Omar al-Bayoumi hjälpte två av al-Qaida-terroristerna bakom elfte september-attackerna när de kom till USA i början av år 2000. USA och Saudiarabien har hävdat att han var ovetande om deras avsikter, men nya FBI-dokument slår fast att han i själva verket var saudisk spion. Det enligt den ideella granskande redaktionen Pro Publica. I dokumenten står att Bayoumi jobbade på uppdrag av saudisk underrättelsetjänst och rapporterade till landets ambassadör i Washington. Uppgifterna har enligt sajten blivit en central del av den utdragna rättprocessen kring Saudiarabiens roll i terrorattackerna för drygt 20 år sedan. Anhöriga till offren menar genom sina advokater att de nya bevisen motsäger de tidigare påståendena från Saudiarabien i så hög grad att man borde få tillstånd att söka mer information om Bayoumi och ytterligare en person som ska ha hjälpt flygplanskaparna. Bayoumi påstår att det var en slump att han träffade kaparna - FBI har tidigare styrkt hans version. FBI-agenter anklagar CIA för att mörka om elfte september. Omni 230430.

FDIC tar över First Republic - JP Morgan köper kvarlevorna. Amerikanska bankmyndigheten FDIC har klivit in och tagit kontroll över krisande First Republic Bank, meddelar myndigheten själv på måndagsmorgonen. I samma veva avslöjar FDIC att storbanken JP Morgan köper First Republics insättningar på 103,9 miljarder dollar, tillsammans med den största delen av tillgångarna på knappt 230 miljarder dollar. Detta är USA:s näst största bankhaveri någonsin och den tredje större amerikanska banken att kollapsa de senaste två månaderna, konstaterar flera medier. I mars gick Silicon Valley Bank omkull under liknande omständigheter. Då sålde FDIC största delen av tillgångarna i banken till First Citizens Bank and Trust. FDIC uppskattar att kostnaden för First Republics dikeskörning hamnar kring 13 miljarder dollar, men det slutgiltiga beloppet fastställs när myndighetens förvaltning avslutas, heter det i pressmeddelandet. Krisbanken har enorma bolån som getts ut till låg ränta för att locka och behålla rika kunder, men stocken har dalat i värde. First Republic har gått kräftgång de senaste veckorna, efter Silicon Valley Banks kollaps. FDIC accepterar budet från JP Morgan. Minst tre banker uppges ha varit med och budat på First Republic - JP Morgan gick vinnande ur striden. Omni 230501.

Trump vill sluta fred med medier - börjar med CNN. Nästa vecka kommer Donald Trump att delta i ett arrangemang i New Hampshire som tv-kanalen CNN anordnar. Enligt The Hill blir det första gången sedan oktober 2020 som Trump medverkar i någon större tv-kanal utöver Fox News. En medarbetare till Trump säger att det handlar om en medveten strategi för att återuppbygga relationen till medierna inför presidentvalet, och att Trump sannolikt kommer att medverka i liknande arrangemang som andra kanaler genomför framöver. "Att han rörde sig utanför den traditionellt republikanska miljön var en viktig faktor till Trumps succé 2016. Vissa andra kandidater vågar inte ta det steget, de är rädda för att medverka någon annanstans än i Fox News," säger rådgivaren. CNN och andra kanaler fick kritik för att ha gett Trump för mycket utrymme under valrörelsen 2016. Trump har inte varit med i CNN sedan 2016. Ex-presidenten har regelbundet riktat hård kritik mot CNN. CNN har kritiserats efter beskedet. Omni 230503.

Två nära medarbetare till ex-presidenten Jair Bolsonaro gripna. Två nära medarbetare till Brasiliens president Jair Bolsonaro - Mauro Cid och Max Guilherme - har gripits av federal polis i samband med en stor utredning av förfalskade vaccinationsuppgifter, skriver Reuters. Enligt polisens misstankar har ett register manipulerats så att ovaccinerade personer kunnat få ut vaccinationsbevis. Enligt tidningen O Globo ska bland annat Bolsonaro samt hans familjemedlemmar uppgifter ha förfalskats, vilket gjort det möjligt för dem att resa in i USA. Enligt tidningen kan det ge tio års fängelse att resa in i USA med hjälp av förfalskade vaccinintyg. Under onsdagen har flera husrannsakningar genomförts, bland annat i Bolsonaros hem. Ex-presidenten har ännu inte kommenterat uppgifterna. Bolsonaro var under sin tid som president skarpt kritisk till vaccin mot covid-19. Bolsonaros mobiltelefon har beslagtagits. Bolsonaro själv har inte gripits. Bolsonaro reste till USA i samband med maktskiftet i vintras. Omni 230503. Kommentar: Jair Bolsonaro reste allts med förfalskat vaccinationsbevis till USA!

USA-räntan höjd - på högsta nivån sedan 2007. Federal Reserve höjer som väntat styrräntan med 25 punkter till spannet 5,0-5,25 procent. I sitt utlåtande skriver Fed att de är fast beslutna om att få ned inflationen till sitt 2-procentiga mål. Det är första gången sedan 2007 som räntan höjs över 5 procent, skriver New York Times. Fed kommer att följa utvecklingen noga. De skriver att de ska fortsätta att banta ner på balansräkningen och utifall risker framtonar som kan hota de övergripande målen, kan de komma att göra justeringar i penningpolitiken. Fed har samtidigt tagit bort en formulering om att man ser ytterligare åtstramande åtgärder framför sig från förra protokollet. Något CNBC tolkar som en signal om att en räntepaus nu kan vänta. Fed-chefen Jerome Powell säger däremot under sitt tal att ett beslut om en paus inte tagits i dag. Omni 230503.

Analyser: Försök mellan USA och Kina är meningslösa. Det kalla kriget mellan USA och Kina kan intensifieras när demokrater och republikaner tävlar om vem som kan ha tuffast retorik, skriver ekonomprofessorn Nourel Roubini på debattsajten Project Syndicate. Det verkar meningslöst, enligt Roubini, att försöka återställa förtroendet mellan de två makterna - och nu ökar risken för krig i Taiwan. En annan konfliktyta är Panama och broarna över kanalen, skriver FT:s Michael Skott. USA byggde den första och Kina ska bygga den fjärde bron, där kontroverser försenat projektet i flera år. "Den före detta spanska kolonin hamnar i en dragkamp mellan sin gamla beskyddare och Kinas växande makt," skriver han. Nourel Roubini: Fragmentering och frikoppling håller på att bli det nya normala. Michael Skott: Panama är oroliga för att kunna behålla sin neutralitet. Omni 230504. Kommentar: Panama borde inte tillåta Kina bygga någon bro, de är ute efter inflytande i regionen och inte för att hjälpa Panama. Omni 230504.

Proud Boys-ledare döms för stormning av Kapitolium. Fyra medlemmar ur den högerextrema Proud Boys-milisen döms för uppvigling mot staten efter stormningen av Kapitolium, skriver Reuters. En av de dömda är gruppens tidigare ledare Enrique Tarrio. Rättegången har pågått i tre månader och är ett av de mer omfattande åtalen efter stormningen i januari 2021, skriver AP. Tarrio var själv inte i huvudstaden den 6 januari det året eftersom han hade gripits två dagar tidigare och tvingats lämna Washington DC. Enligt åklagarna var det dock han som organiserade Proud Boys aktion den dagen. Efter stormningen skrev Tarrio i en krypterad chattgrupp att "vi gjorde det". Lagen instiftades under amerikanska inbördeskriget. Domstol i Washington DC fällde avgörandet på onsdagen. Försvarsadvokat hävdade att Trump var ansvarig för den våldsamma stormningen. Uppvigling är en åtalspunkt som är mindre grov än förräderi. Omni 230506.

Nu finns över 4 000 Starlinksatelliter i omloppsbana. Efter att Elon Musks rymdföretag Space X på torsdagen skickat upp 56 nya satelliter avsedda för internetsystemet Starlink, så finns nu totalt 4 023 Starlinksatelliter i omloppsbana. Det rapporterar Gizmodo. Av de satelliter som finns på plats så är i dagsläget 3 988 i drift. De övriga har tagits ur bruk på grund av diverse tekniska problem. Men inte mindre än 22 488 satelliter ytterligare ska upp innan systemet är komplett, och Space X väntar fortfarande på godkännande att få skicka upp dem, skriver Computer Sweden. Ytterligare 22 488 satelliter ska skjutas upp innan systemet är komplett. 3 988 är i drift. Omni 230505.

Japan och Sydkorea i möte - första gången på tolv år. Fumio Kishida, Japans premiärminister, är på ett officiellt besök hos Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol i ett försök att stärka relationen mellan länderna, skriver AFP. Under besöket, som är det första på 12 år, ska man bland annat prata om landets relation, Nordkoreas kärnvapenprogram, den ekonomiska säkerheten samt internationella frågor. Mötet uppskattas inte av alla då länderna haft en ansträngd relation sedan Japans kolonialstyre och ockupation av Sydkorea mellan 1910 och 1945. Demonstranter i Sydkorea kräver bland annat att Japans premiärminister ska be om ursäkt för ockupationen. Vill återuppta den så kallade "skytteldiplomatin" som varit pausad i flera år. Både Japans och Sydkorea är allierade med USA. Kishida är på plats i Seoul och har besökt en begravningsplats för krigsveteraner. Omni 230507.

Studie: Chat GPT kan förutspå kursreaktioner. AI-verktyget Chat GPT har utvecklat en förmåga att förutspå hur aktiekurser kommer att röra sig på bolagsnyheter. Det visar en ny studie från University of Florida, rapporterar Fox Business. Enligt forskarna kan Chat GPT bedöma om en nyhetsrubrik är positiv, negativ eller irrelevant för aktiekursen. Forskarnas slutsats är att artificiell intelligens lär bli ett självklart inslag i olika trading-strategier. Chat GPT uppges även kunna tolka olika Fed-besked. Enligt studien är Chat GPT mer effektiv än befintliga analysmetoder. Omni 230508.

Uppgifter från Vita huset: "Biden äter som ett barn." USA:s president Joe Biden äter som ett barn, något som oroar Vita husets första dam. Det uppger flera av hans assistenter, skriver Axios. Inför den 80-årige presidentens omvalskampanj vill hans hustru Jill Biden att han börjar äta nyttigare men om han själv får välja blir det allra helst snabbmat. Hans favoriträtter är mackor med sylt och jordnötssmör, BLT-mackor, pizza, kakor, spagetti med smör och tomatsås. Han är även mycket förtjust i glass säger assistenterna till tidningen. Vid ett besök på restaurangen Taqueria Habanero i Washington D.C. i fredags ska Biden även ha beställt quesadillas och efterrätten churros. Biden som är nykterist dricker allra helst den orangea sportdrycken Gatorade. Omni 230508.

p>Juryn: Trump skyldig till övergrepp och förtal. Donald Trump fälls för sexuella övergrepp mot journalisten E Jean Carroll, 79, enligt jury i New York. Däremot frias han från anklagelser om våldtäkt. Enligt juryn har ex-presidenten dessutom gjort sig skyldig till förtal när han sagt att hennes påstående om övergreppet var lögn. Han döms att betala fem miljoner dollar i skadestånd, enligt Reuters. Skribenten stämde Trump 2019. Då hade han sagt att hennes berättelse om övergreppet i omklädningsrummet på varuhuset Bergdorf Goodman sent 1995 eller tidigt 1996 var påhittad för att sälja fler böcker. Beskedet kom under tisdagseftermiddagen. Han har också kallat henne för "en galning". Trump har inte närvarat under förhandlingarna. Carroll kunde inte uppge vilken exakt dag övergreppet skett. Omni 230509. Kommentar: Vilka är bevisen? Preskriptionstiden för våldtäkt i Sverige är tio år. För grov våldtäkt är preskriptionstiden 15 år.
Trump: "En skam - har aldrig träffat kvinnan." USA:s tidigare president Donald Trump kallar det fällande domslutet i övergrepps- och förtalsmålet mot honom en skam. Det rapporterar Reuters. "Den här domen är förkastlig - den är nästa steg i den största häxjakten någonsin", skriver han på sin egen sociala medier-plattform Truth Social. Han upprepar även påståendet att han aldrig träffat journalisten E Jean Carroll. Detta trots att det finns minst en bild på dem tillsammans. När den visades upp för honom under ett videoförhör trodde han att Carroll var hans ex-fru Marla Maples. Under förhandlingarna har två vänner till Carroll vittnat om att hon berättade övergreppet på 1990-talet. De har sagt att de uppmanades att hålla tyst eftersom hon var rädd att Trump skulle använda sitt kändisskap och rikedom för att slå tillbaka mot henne. Förutom ett skadestånd på fem miljoner dollar riskerar Trump inga övriga reprimander eftersom det rörde sig om ett civilrättsligt mål. Det innebär att han inte döms för några brott. Carroll hördes säga "vi är väldigt glada" när hon lämnade rättssalen. Trump har förnekat alla anklagelser som riktats mot honom. Omni 230509. Kommentar: Fem miljoner dollar är småpengar för Trump.
Analyser: Trumps dom lär användas av Demokraterna. Donald Trumps juridiska problem hopar sig. Tidigare i våras åtalades ex-presidenten för 34 fall av bokföringsbrott och på tisdagskvällen dömdes han för sexuellt övergrepp och förtal i ett civilrättsligt mål mot journalisten E Jean Carroll. CNN:s Tierney Sneed konstaterar att varken tisdagens dom eller det federala åtalet sätter stopp för Trumps planer att bli president ur en juridisk synvinkel. CBS News Kathryn Watson skriver i sin analys att Trump även utreds i flera andra fall men att han har lyckats få den egna väljarkåren att se hans juridiska problem som en "häxjakt". "Vissa av Trumps allierade hävdar att de juridiska problemen stärker hans chanser att bli republikanernas kandidat inför nästa års val," skriver hon. SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi tror dock att tisdagens dom kan bli ett vapen i kampen om den viktiga väljargruppen kvinnor i förorten. "De kommer använda domen för att försöka hamra in att de inte ska rösta på en person som utsatt en kvinna för ett övergrepp," säger han. Tierney Sneed: Domen påverkar men sätter inte stopp för Trumps planer. Karin Eriksson: Juryn lyssnade på kvinnan - men väljarna tycks inte höra. Omni 230510.
Republikaner distanserar sig från Trump efter domen. Flera republikanska toppolitiker uttrycker tvivel kring Donald Trumps möjlighet att vinna valet nästa år efter att rätten slagit fast att han begick sexuella övergrepp mot E Jean Carroll. Senatorn Kevin Cramer säger att många väljare var öppna för Trump i valet mot Hillary Clinton 2016. "Många av dem övergav honom i hans andra val och det här påminner dem om varför," säger han till Washington Post. John Thune, Republikanernas andreman i senaten, säger att de många skandalerna och rättsprocesserna kring Trump oroar. "Folk kommer att börja fundera över om de orkar med all den här dramatiken." Många av Trumps partivänner mötte domen med tystnad. Trump döms att betala motsvarande 50 miljoner i skadestånd. Trumps advokat: Domen är märklig, vi kommer att överklaga Omni 230510.
E Jean Carroll: En seger för alla kvinnor i USA. Författaren och journalisten E Jean Carroll är "överväldigad av glädje" för kvinnor över hela USA:s skull. Det säger hon till NBC News efter att en jury funnit USA:s expresident Donald Trump skyldig till att ha utsatt henne för övergrepp och förtal. 79-åriga Carroll säger att segern inte handlar om de miljoner som Trump ska betala i skadestånd utan om att återupprätta sitt rykte. Carroll säger också att fallet visar att idén om ett "perfekt offer" som skriker, polisanmäler och dokumenterar vad som inträffat är föråldrad. "I går raserade vi det konceptet, det är borta." Trump, kandidat inför presidentvalet 2024, har genomgående förnekat Carrolls anklagelser om övergrepp i ett provrum på 1990-talet. En talesperson har sagt att Trump tänker "överklaga och till slut vinna". Slogs fast att Trump förtalat Carroll genom att kalla hennes utsagor för lögner. Osäkerhet kring hur kandidaturen ska påverkas av domen. Kan inte dömas till fängelse eftersom det är ett civilrättsligt fall. Omni 230510.

Rekordkvartal för USA:s banksektor trots turbulens. Trots skälvningar bland amerikanska banker under våren slog sektorn gemensamt vinstrekord i första kvartalet - 33 procent högre än för ett år sedan. Det rapporterar FT. Tack vare högre räntor tillsammans med en stark arbetsmarknad och få uteblivna betalningar från kunder, gjorde hela sektorn en vinst på sammanlagt 80 miljarder dollar under första kvartalet, motsvarande drygt 800 miljarder kronor. "Ekonomin är fortfarande i ganska bra form, och det är vad som förklarar de här vinsterna," säger bankkonsulten Bert Ely till FT. Omni 230510.

Startup-bolag: Ska leverera el från fusionskraft 2028. Microsoft har kommit överens med startup-bolaget Helion Energy om att köpa el från fusionskraft med början 2028. Helions mål är att nå en effekt på minst 50 megawatt, motsvarande vad 40 000 hushåll i Seattle behöver. Det är första gången ett företag har slutit avtal om att leverera fusionskraftsel, skriver CNBC med hänvisning till Andrew Holland, vd för branschorganisationen FIA. "Ingen har levererat el. Helions 2028-mål är aggressivt men de har en stark plan," säger han. Helions vd David Kirtley säger till techsajten The Verge att avtalet är bindande och att Microsoft har rätt till ersättning om elen inte kan levereras. Företaget arbetar just nu med sin sjunde prototyp och säger sig räkna med att kunna producera el 2024. Bakom planerna står bland andra OpenAI:s vd Sam Altman som har investerat 375 miljoner dollar i Helion. Stort intresse för "den rena energins heliga gral". Fysiker: Extremt överraskande om planerna går i lås. Omni 230510.

Trump vägrar svara på vem han vill ska vinna kriget. Donald Trump undvek frågan om hur han vill att kriget i Ukraina ska sluta när han i natt deltog i en utfrågning med CNN. Ex-presidenten fick frågan om vem han vill ska vinna kriget. "Jag tänker inte på det som att vinna eller förlora. Mitt fokus är att nå en lösning," sa Trump inför en stor publik i New Hampshire. 76-åringen, som är favorit att bli Republikanernas kandidat även i nästa års presidentval, sa att han har stor respekt för Vladimir Putin men att det var ett enormt misstag att gå in i Ukraina. Trump upprepade lögnen att valet 2020 var riggat. Han vägrade erkänna att han förlorade valet. CNN:s direktrapport från utfrågningen. Trump: Ryssar och ukrainare dör, jag vill att det ska upphöra. Omni 230511. Kommentar: Trump är ett osäkert kort i Ukraina-kriget och för Natos framtid..
CNN kritiseras för att låta historien upprepas: "Ett greatest hits av lögner." CNN:s "townhall-intervju" med Donald Trump i natt får hård kritik. Expresidenten fick sprida både gamla och nya lögner, anser flera skribenter. "Vad hade CNN väntat sig?" skriver MSNBC:s Mehdi Hasan i en opinionstext. Han konstaterar att det har gått sju år sedan CNN:s ledning medgav att det varit ett misstag att sända kampanjmöten rakt ut och låta Trump ljuga ostört. Nu upprepar sig historien. "Än värre, nätverket placerar sitt stjärnankare (Kaitlan Collins) i ett rum fullt av Trump-anhängare, som skrattar åt sin sektledares skämt och applåderar åt hans billiga förolämpningar." Washington Posts Jeremy Barr skriver på Twitter att en anställd på CNN kallat intervjun för "en katastrof, fullkomligt oförutsägbar". New York Times Michael Grynbaum skriver att Trump pepprade fram sina falska påståenden så snabbt att CNN:s ankare inte hann ingripa. "Det här var en försmak på vad amerikansk journalistik kan vänta sig från kampanjen 2024 med Trump." Politico summerar intervjun med att det var ett "greatest-hits-medley" med lögner om valet och stormningen av Kapitolium. Publiken applåderade när Trump kallade CNN:s journalist för "en otäck person". Glenn Kessler: Fyllde rummet med gamla och nya falska utsagor. Omni 230522.

Nicaragua förbjuder Röda Korset. Nicaragua förbjuder Röda Korset att verka i landet. Parlamentet har röstat igenom en ny lag som gör att organisationen måste upphöra med sin verksamhet, skriver TT. Enligt landet styre har Röda Korset "attackerat fred och stabilitet" vid en demonstration mot regeringen 2018, men enligt organisationen har man hjälpt skadade demonstranter. Den senaste i en lång rad organisationer som förbjuds av regeringen. President har beordrat att ett alternativt nicaraguanskt "Röda Korset" ska bildas. Omni 230511.

Trump: Bankrutt bättre än att spendera som fulla sjömän. Ifall Demokraterna inte vill genomföra massiva nedskärningar, bör republikaner i kongressen låta USA gå mot inställda utbetalningar av skulder. Det sa den förre presidenten Donald Trump i ett uttalande, rapporterar FT. Senare sa Trump att han inte trodde att det skulle gå så långt, eftersom Demokraterna "till slut kommer ge med sig", men tillade att statsbankrutt (default) vore en bättre lösning än att fortsätta som nu. "Vi spenderar pengar som fulla sjömän," sa han. Uttalandet kommer i en turbulent tid för USA, där oron för att bråket om skuldtaket ska försätta landet i en ekonomisk katastrof. Trump: Det kan vara riktigt dåligt, det kan också vara ingenting. Strateg: Att inte höja skuldtaket skulle innebära en stor risk för ekonomin och marknaderna. Omni 230511.
Bankchef varnar: Skuldtak kan orsaka global panik. JP Morgans vd Jamie Dimon menar att skuldtakskrisen i Washington riskerar att orsaka panik på världens marknader, rapporterar Bloomberg. Bankchefen svingar mot expresidenten Donald Trump, som i går uppmanade republikaner i kongressen att låta USA gå mot betalningsinställelse. " Det är ytterligare en sak som han inte vet så mycket om," säger Dimon till nyhetsbyrån och understryker att ju närmare deadline utan lösning, desto mer ökar risken för att panik bryter ut bland investerare. En sådan situation skulle inte bara påverka Wall Street, avslutar han. Dimon: Alla som är någon vet att det är potentiellt katastrofalt. Omni 230511.

Britterna skickar "Storm Shadow" till Ukraina. Storbritannien uppges ha levererat kryssningsrobotar av typen "Storm Shadow" till Ukraina inför den väntade motoffensiven, bekräftar försvarsministern Ben Wallace. Robotarna har en räckvidd på 250 kilometer och innebär ny långdistanskapacitet för Ukraina. En källa uppgav tidigare för CNN att robotarna kan nå långt in i ryskkontrollerat territorium i östra Ukraina, men att britterna fått garantier om att Ukraina inte ska använda dem mot Rysslands egna områden. En av källorna kallade det för en "game changer" för Ukraina vad gäller räckvidd. Vapen som Ukraina fått från USA når som mest knappt 80 kilometer. Kreml har kommenterat uppgifterna med att Rysslands militär kommer att ge ett "adekvat svar". Wallace sa inte hur många robotar som ska skickas. Ger Ukraina en räckvidd som landet har efterfrågat i kriget. Ukraina får det som Biden har nekat landet - räckvidd. Har förekommit rapporter de senaste dagarna om att robotarna skulle skickas. Bakgrund Storm Shadow. Omni 230511.

Källa: Migrantvåg väntas när Trumps "Title 42" upphör. I veckan upphör tidigare presidenten Donald Trumps gränskontroll "Title 42" att gälla - då räknar amerikanska tjänstemän med en migrantvåg från den mexikanska gränsen, uppger källor för CNN. Enligt beräkningar kan omkring 152 000 migranter vid den nordliga gränsen ta sig till USA i helgen. Dessutom räknar myndigheterna med att ytterligare hundratusentals migranter som inte är vid just den gränsen vill ta sig till landet, uppger källan. "Title 42", som skrevs under av Trump våren 2020, ger myndigheterna rätt att snabbt och utan juridisk process förhindra att personer utan visum tar sig in i landet för att söka asyl. Ordern utfärdades som ett sätt att stoppa spridningen av covid-19. Gränskommuner ser redan att fler migranter tar sig. I El Paso förbereder sig flera migranter för att ta sig över gränsen. Omni 230509.
Myndigheter i USA gör sig redo för kaos vid gränsen. Efter tre år upphör i natt den kontroversiella migrationslagen Title 42 i USA och de amerikanska myndigheterna tror att tusentals personer kan korsa gränsen både innan och efter den löper ut vid midnatt, lokal tid, rapporterar amerikanska medier. "Det kommer bli lite kaotiskt till en början," säger president Joe Biden enligt USA Today. Lagen infördes av Donald Trump under covidpandemin och innebär att myndigheterna snabbt kan avvisa migranter från landet. När den nu tas bort får migranter stanna i landet under asylprocessen. En förändring som också sker är att migranter som korsar gränsen på ett olagligt sätt kan dömas för brott och portas i fem år. Straffen och en osäkerhet om vad som kommer hända härnäst har lett till att omkring 10 000 människor har korsat gränsen dagligen under veckan. Lagändringen sker klockan 06.00 på fredagen svensk tid. Tusentals människor som nu skyndar över gränsen stoppas av gränsvakter. Vita huset har skickat tusentals soldater till gränsen. Omni 230511. Kommentar: Kaoset blir ett triump-kort för Trump.
Analyser: Tvåfrontskrig som kan kosta Biden makten. Mycket pekar på att en flyktingkris kommer att utveckla sig längs USA:s gräns mot Mexiko. Detta när migrationslagen Title 42 upphör att gälla under natten till fredagen. ABC News Ben Gittleson skriver i sin analys att flyktingfrågan har blivit enormt viktig för den amerikanska högern och att Biden har kritiserats för att inte göra något i frågan. Biden har svarat med att meddela att gränsen stängs och har skickat tusentals soldater för att upprätthålla ordningen. Men Gittleson skriver att detta möter kritik från det egna partiet som menar att Biden militariserar gränsen. SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi beskriver situationen som ett "tvåfrontskrig" mot Joe Biden. Ett krig som kan kosta honom makten. "Många undrar varför Joe Biden ängar sig åt ungefär samma politik som Donald Trump gjorde samtidigt som republikaner efterfrågar ännu hårdare tag," säger han. Om inte Biden visar att han har kontroll över situationen tror Youcefi att han kommer få det svårt att återväljas som president i nästa års val. Fouad Youcefi: Biden kan bli än mer impopulär. Omni 230511/230512.
Kom fram minuter för sent: "Dödas om vi återvänder." En del människor gjorde sista minuten-försök att ta sig över till USA från den mexikanska sidan när lagstiftningen Title 42 löpte ut klockan 06 i morse svensk tid. Men enligt New York Times rådde det till stora delar lugn vid gränsen. Julia Hermosa Gamara, 49, hennes make och parets 13-åriga dotter rusade så fort de kunde för att hinna fram men nådde gränsen ett par minuter för sent. "De kommer att deportera oss, de tänker inte släppa in oss," sa Gamara gråtandes och sa att familjen kommer att "dödas om de återvänder". Hon uppger att de flytt från våld och dödshot i staden Ayacucho i Peru där säkerhetsstyrkor nyligen dödat demonstranter. Title 8, som ersätter Title 42, ska ge större möjligheter för migranter som hävdar asylskäl att få dessa undersökta. Samtidigt innebär lagen hårdare straff för den som inte söker asyl på ett godkänt sätt. Personer som korsar gränsen illegalt kan portas i fem år och dömas för brott, skriver TT. Familjen: "Vi har lämnat allt." Omni 230512.
Lägre tryck på gränsen - tre dagar efter hävd lag. Antalet korsningar av USA:s gräns från Mexiko har minskat med 50 procent sedan lagstiftningen Title 42 löpte ut vid midnatt natten till fredag. Det säger Alejandro Mayorkas, USA:s minister för inrikes säkerhet, till CNN. Det är samtidigt "för tidigt" att säga om toppen för den väntade migrationsvågen i samband med avvecklingen av lagen har nåtts, enligt Mayorkas. Veckorna inför att Title 42 skulle löpa ut förberedde sig myndigheterna på rekordhöga siffror men det befarade kaoset har till stora delar uteblivit. Mayorkas slår tillbaka mot kritik om att Bidens administration varit illa förberedd. "Har bara gått tre dagar." Undantagsregeln Title 42 togs i bruk under coronapandemin. Omni 230514.

Allierade ska hjälpa Harris till stark roll i abortfrågan. Kamala Harris har i det tysta bildat en grupp bestående av kvinnliga fackledare och människorättsaktivister, i hopp om att stärka bilden av att vicepresidenten står upp mot Republikanernas abortförbud. Det uppger källor för Axios. Det beskrivs som en viktig roll för att Demokraterna ska nå framgång 2024. Partiets ställning i abortfrågan bedöms ha varit en fördel i mellanårsvalet 2022, då väntade republikanska framgångar till stor del uteblev. Harris ska så sent som i veckan ha hållit ett möte med 14 kvinnor som beskrivs som allierade. Där ska hon ha bett om råd för hur Vita huset ska kunna nå ut brett med sitt budskap i abortfrågan. Enligt Axios fanns många välkända ansikten på mötet. Omni 230313.

USA närmar sig skuldtaket - men börsen tar det med ro. Investerare på Wall Street tycks rycka på axlarna åt att USA kan slå i skuldtaket om ett par veckor, noterar Bloomberg och CNBC. Volatilitetsindexet Vix handlas runt 20 och aktier med exponering mot en statsbankrutt har inte skickats ner i källaren. Beroende på vad som händer med skuldtaket kan det påverka finanspolitiska och penningpolitiska åtgärder. "Det kommer till slut att behöva speglas i värderingen av börsen för det ser man inga tecken på ännu," säger EP Wealth Advisors strateg Adam Phillips till Bloomberg. CNBC skriver att det positiva med skuldtaket är att Washington är enigt om att apokalypsen i alla fall inte sker tidigare än den 1 juni. Det betyder ”goda nyheter” för Wall Street under veckan som kommer. På räntemarknaden hedgar man sig däremot rejält. Goldman: Liknöjdheten gör börsen mer sårbar. Omni 230513.
Uppgörelse om USA:s skuldtak rycker allt närmare. En budgetuppgörelse mellan Vita huset och Republikanerna för att undvika att USA slår i skuldtaket börjar ta form, rapporterar Financial Times och Bloomberg. "Vi har verkliga diskussioner om förändringar vi alla kan tänka oss att göra, sa president Joe Biden till reportrar på lördagen. "Men vi är inte där än," tillade han innan han klev ombord på Air Force One. En källa uppger för FT att antalet motsättningar har minskat. En potentiell uppgörelse kräver dock begränsningar av utgifterna. Republikanerna har krävt att många av de statliga investeringsprogrammen ska skalas av under tio år, medan Vita huset vill se mindre begränsningar och under blott två års tid, erfar tidningen. Biden har sagt sig villig att använda covidpengar som blivit över. Republikanerna har krävt budgetändringar för att höja skuldtaket. Omni 230513.
Pressen ökar i USA - på väg mot bankrutt utan höjning. USA rycker allt närmare att ställa in sina betalningar. Utan att ännu ha nått en överenskommelse om skuldtaket ökar nu pressen på republikaner i kongressen och demokrater i Vita huset, skriver Reuters. På måndagen gick det amerikanska finansdepartementet ut och upprepade sin varning om att USA troligtvis inte kommer att kunna genomföra alla de betalningar som regeringen står inför att genomföra 1 juni. Finansminister Janet Yellen säger att betalningarna i stället kan, ifall departementet vidtar extraordinära åtgärder, betalas ut dagar eller veckor senare än tänkt. Janet Yellen: Vi kommer troligtvis inte kunna genomföra våra förpliktelser. Republikan: Inga framsteg har gjorts i förhandlingarna. Omni 230516. Kommentar: Nån gång kommer den stora ekonomiska smällen i USA, eftersom man under så många år levt över sina tillgångar.
Parterna positiva efter samtalen om skuldtaket: "Kan ha ett avtal i helgen." President Joe Bidens första möte med kongressledarna i Ovala rummet på tisdagskvällen var över på mindre än en timme och avslutades med positiva tongångar, rapporterar Reuters. Representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy, konstaterade visserligen att parterna står "långt ifrån" varanda. Men tillade: "Det är möjligt att nå en överenskommelse innan veckan är över." McCarthy konstaterade att parterna har mycket att göra under kort tid då Biden vill ha ett avtal på plats för att höja skuldtaket före den 1 juni. Enligt McCarthy kräver en uppgörelse att Biden samtidigt kapar utgifterna framöver. Senatens majoritetsledare, demokraten Chuck Schumer, kallade mötet ”bra och produktivt”, skriver Reuters. Vita huset kallade Boden "optimistisk" och senare uppgav presidenten själv att parterna var "på väg framåt". McCarthy: Vi kan höja skuldtaket om vi begränsar framtida utgifter. Schumer mer optimistisk - ska ta in fler personer i förhandlingarna. Vita huset: Biden är optimistisk. Omni 230516.

Krisdraget: Argentina väntas höja räntan till 97 procent. Krisande Argentina förbereder sig för att höja styrräntan med hela 600 punkter till 97 procent på måndag, uppger källor inom finansdepartementet och centralbanken enligt Bloomberg. Samtidigt kommer centralbanken att intervenera på valutamarknaderna för att förhindra ett ras i peson, som tappade 13 procent mot dollarn förra månaden. Argentina kommer också att vända sig till IMF och Brics-länderna för att få stöd, erfar nyhetsbyrån. Åtgärderna väntas presenteras av finansminister Sergio Massa under måndagen. Landets inflation skenade till 108,8 procent på årsbasis i april, visade nya siffror i fredags enligt Reuters. Inflationen var klart högre än väntat och högsta sedan 1991. Omni 230514.

USA allt närmare ekonomisk avgrund - ingen bryr sig. Börsen är intakt, dollarna likaså, och räntemarknaden har inte påverkats nämnvärt. Mätningar visar att amerikanerna inte oroar sig. Samtidigt står republikanerna och demokraterna långt ifrån varandra och utan ett avtal på plats inom cirka tre veckor riskerar ekonomin att kollapsa. "Jag misstänker att huvudanledningen till den blaséartade inställningen till skuldtaket är att alla tror att de har sett den här filmen förut och redan vet slutet," säger Moodys Analytics chefsekonom Mark Zandi. Men faran är att paniken, som i vanliga fall är kontraproduktiv, kan behövas för att få ett skuldtak på plats. När marknaden får panik ökar nämligen incitament för politikerna att komma överens, argumenterar Zandi. USA har aldrig i historien misslyckats att betala sina skulder. Omni 230515.

John Bolton: Världsledarna skrattade åt pajasen Trump. USA:s förre president Donald Trump har ofta framhållit att han har starka band och relationer med ledare världen över. Men enligt hans tidigare nationella säkerhetsrådgivare John Bolton är detta en felaktig bild. "Jag har varit i de rummen med honom när han har träffat de där ledarna, och min bild är att det tycker att han är en pajas," säger Bolton till CNN. Under en CNN-utfrågning i förra veckan hävdade Donald Trump att han kan få slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina på bara en dag om han väljs om till president. "Tanken att hans närvaro i Vita huset skulle ha avskräckt Putin är helt felaktig." Bolton: Han är inte lämplig som president. Omni 230516.

Svidande kritik mot FBI:s Rysslandsutredning. FBI hade inte bevis nog för att inleda den så kallade Rysslandsutredningen, som gällde påstådda kopplingar mellan Donald Trump och Ryssland vid USA-valet 2016. Det är en av slutsatserna i en ny rapport som flera medier refererar till. I rapporten riktas hård kritik på fler punkter. Den särskilda utredaren John Durham anser bland annat att FBI visat brist på "analytisk noggrannhet" i behandlingen av uppgifter. Durham anser också att FBI hanterat utredningen mot Trump på annat sätt än hur man hanterat känsliga utredningar mot andra politiker, däribland Hillary Clinton, som förlorade presidentvalet mot Trump. Trump hade hoppats på att slutsatserna presenterats inför valet 2020. Durham tillsattes av Trumps justitieminister William Barr. Rapporten är 306 sidor långa och bygger på en utredning som inleddes 2019. Omni 230515.
Trump efter rapporten: FBI måste hållas ansvariga. Det måste vara ett högt pris att betala för att utsätta vårt land för det här. Så kommenterar Donald Trump den rapport som släppts om FBI:s Rysslandsutredning mot honom, rapporterar flera medier. Han skriver att den före detta FBI-chefen James Comey och Demokraterna måste hållas ansvariga för att de har spenderat åratal med att utreda honom. I rapporten, som av letts av den särskilde utredaren John Durham, slår man fast att FBI aldrig borde ha inlett Rysslandsutredningen mot Trump. Man skriver samtidigt att det inte finns några bevis för att det amerikanska justitiedepartementet och FBI konspirerade i en komplott mot Trump, något som Trump-anhängare har menat. Utredningen, som gällde påstådda kopplingar mellan Ryssland och ex-presidenten kampanj under USA-valet 2016, fick hård kritik av Durham för att bland annat ha visat brist på "analytisk noggrannhet" i behandlingen av uppgifter. Trump: Jag, och mycket viktigare, den amerikanska allmänheten har fallit offer för denna långvariga och förrädiska charad. FBI:s utredning mot Trump kallades för "Crossfire Hurricane". Omni 230516.

Disney och DeSantis i fejd: "Krig mot Floridas familjer." Chefen för nöjesbolaget Walt Disney, Bob Iger, och den republikanske guvernören Ron DeSantis utkämpar en hård strid i den amerikanska delstaten Florida, skriver Washington Post i ett reportage. Gnistan tändes när DeSantis och det republikanska partiet drev igenom en reform som gör det olagligt att undervisa om sexuell läggning och könstillhörighet för barn under nio år. En person med insyn i Disney säger till tidningen att den kontroversiella lagen i princip var en icke-fråga inom bolaget för bara några månader sedan. Men så plötsligt twittrade Iger att lagen skulle sätta unga hbtq-personer i fara om den klubbades igenom. Utspelet ska ha tagit delstatens republikaner på sängen, och när man senare hotade med att riva upp lagen fick DeSantis nog. "Ska du visa hur mäktigt ditt företag är genom att attackera Floridas föräldrar?" sa han, och han har också beskrivit det som att Disney har "förklarat krig" mot delstatens familjer. Frågan har, enligt bedömare som Washington Post talat med, nu gått från att vara en strid mellan Disney och DeSantis till en högst personlig kamp mellan Bob Iger och Ron DeSantis. DeSantis: "Vi ser det här som en provokation." Disney stämmer DeSantis - hävdar att han hämnas (26 april). DeSantis stab har inte kommenterat stämningsansökan. Förra året införde Florida en ny lag som innebär att delstaten har översyn över det distrikt där Disney World ligger. Disney hotas även av högre skatter i Florida. Omni 230516.

Pence vill till Vita huset - med Reagan som förebild. USA:s tidigare vicepresident Mike Pence är på väg att ge sig in i matchen om att bli landets nästa president, rapporterar amerikanska medier. Inför den möjliga lanseringen av hans kampanj har en grupp konservativa sjösatt en så kallad super-PAC för att stötta Pence ekonomiskt, uppger källor för ABC. Enligt New York Times siktar Pence och hans team på att nå väljare med hjälp av en "Reagankoalition". Termen har myntats för att beskriva hur man siktar in sig på den kristna höger, de ekonomiskt konservativa, och väljare som lutar åt en hökaktig säkerhetspolitik. Kampanjen ska också gå ut på att få väljarna att få upp ögonen för Pence som en potentiell president. "Folk vet vem Mike Pence är, men de känner inte till honom tillräckligt väl," säger Scott Reed, som leder den nyformade gruppen. Pence bedöms inte ha några större chanser att bli Republikanernas kandidat. Trump och DeSantis ses som favoriter. Omni 230516. Kommentar: Vill republikanerna ha en pajas så väljer man Trump, vill man ha en seriös presidentkandidat väljer man Pence.

Musk fördöms - jämför Soros med superskurk. Teslas vd Elon Musk kritiseras efter att ha gått till verbal attack mot filantropen George Soros, som är ett återkommande mål för antisemitiska konspirationsteorier. I ett inlägg på Twitter jämför Musk miljardären med den judiska superskurken Magneto från X-Men, som likt Soros överlevde Förintelsen. "Han vill urholka själva civilisationens struktur. Soros hatar mänskligheten," skriver Musk. Orden fördöms. Detta kommer att "uppmuntra extremister", enligt människorättsorganisationen Anti-Defamation Leagues vd Jonathan Greenblatt. På Twitter skriver han att det inte bara är upprörande, utan också farligt. Även Israels utrikesdepartementet kritiserade företagsledaren. I en intervju med CNBC försvarar sig Elon Musk. När han får frågor om saken svarar han att han "säger vad han vill", även om det leder till att han förlorar pengar. Musk gav ingen anledning till påhoppet, men Washington Post konstaterar att det skedde tre dagar efter att Soros bolag sålt alla sina aktier i Tesla. Musk om anklagelsen om antisemitism: "Om något så är jag prosemitisk". Musk kopplade inte uttryckligen sin kritik till Soros religion eller etnicitet. Soros tvingades som ung gömma sig i nazistockuperade Ungern. Flera människorättsgrupper har kritiserat Musks attack. Björn Wiman: Elon Musks attack mot George Soros är klassisk antisemitism. George Soros säljer hela innehavet i Tesla (16 maj). George Soros är 92 år gammal. Omni 230517.

UBS: Wall Street kan rasa 20 procent vid statskonkurs. Om Demokraterna och Republikanerna inte kommer överens om att höja skuldtaket och USA tvingas ställa in sina betalningar i en vecka kan Wall Street rasa så mycket som 20 procent. Det bedömer en grupp UBS-strateger enligt Bloomberg. En statskonkurs är dock inte bankens huvudscenario. Det mest sannolika är att politikerna enas om att lyfta skuldtaket på kort sikt, menar strategerna. Värst vore en utdragen process, där betalningarna ställs in med en månad åt gången. Det bedöms vara "väldigt osannolikt" men skulle omgående få börsen att rasa 30 procent. "Med tanke på att båda sidor utesluter det kan vår bedömning vara väldigt fel." Omni 230519.
Biden tonar ner risk för statsbankrutt: "Ingen oro". USA:s president Joe Biden tonar ner risken för att den infekterade frågan om landets skuldtak inte ska få en lösning. Det rapporterar flera internationella medier på lördagen. "Jag tror fortfarande att vi kommer att kunna undvika statsbankrutt," säger Biden i samband med helgens G7-toppmöte i Hiroshima. På frågan om presidenten oroar sig för att Demokraterna och Republikanerna inte ska lyckas enas svarar han: "Inte alls." Oron för en finansiell kollaps i USA ökade under fredagen efter att Republikanerna tillfälligt avbröt förhandlingarna. Joe Biden: "Vi kommer få något vettigt gjort." Kevin McCarthy på fredagen: "Vi måste pausa." Omni 230520.

DeSantis plan: Hela USA ska bli mer som Florida. Floridaguvernören Ron DeSantis förbereder sig för utmana Donald Trump med en valplattform som handlar om att göra USA mindre "woke" och mer som Florida, skriver Axios. DeSantis väntas inom kort tillkännage sin kandidatur och försöka värva väljare från Trump - som leder stort i opinionen - med budskap om bland annat abortrestriktioner och begränsade hbtq-rättigheter. Under våren har DeSantis infört runt 80 nya lagar i Florida, däribland en av USA:s hårdaste abortlagar och förbud mot könskorrigering för unga, mot en kurs i afroamerikanska studier i skolan och mot munskydds- och vaccintvång. "Vi har stridit mot woke-eliten i Florida och vi har vunnit om och om igen," skriver DeSantis i sin nya bok. Har förbjudit abort efter sex veckors graviditet i Florida. Flera rivaler inom Republikanerna antyder att de kommer kandidera. DeSantis ska ha sagt att bara han kan vinna över Biden. Omni 230520.
DeSantis fejd med Disney väcker oro inom partiet. Republikanska senatorer i Florida anser att guvernören Ron DeSantis bråk med Disney har gått för långt, rapporterar The Hill. "Det är den största eller näst största arbetsgivaren i vår delstat. Hälften av turisterna som kommer hit gör det för att besöka Disney," säger Rick Scott. Marco Rubio har kallat det "problematiskt" om statligt agerande mot företag uppfattas vara politiskt motiverat. I torsdags meddelade Disney att de skrotar ett miljardprojekt i Orlando - ett kontorskomplex som skulle ge 2 000 jobb. Bråket har sin upprinnelse i att Disney för ett år sedan kritiserade den så kallade "Don’t say gay"-lagen som begränsar skolundervisning om könsidentitet och sexuell läggning i delstaten, skriver New York Times. "Sedan dess har DeSantis, som väntas ställa upp i presidentvalet, riktat en rad juridiska hämndåtgärder mot företaget. Bland annat har han dragit in deras särskilda skattestatus. Hånet från Trump: "DeSantis blir helt överkörd av Disney. Disney skrotar bygge i Florida efter bråket. Disney har stämt DeSantis för vad de kallar "en riktad hämndkampanj". Omni 230520.

Aborter allt svårare för kvinnor i södra USA. Möjligheterna till abort för kvinnor i den amerikanska södern blir allt färre. Lagstiftare i North Carolina och South Carolina jobbar med att inskränka aborträtten, vilket gör att Virginia ser ut att snart bli den sista delstaten i södern utan restriktioner, skriver NBC News. Abortkliniker i delstaten förbereder sig nu för ett stort inflöde av patienter. Många kvinnor kommer att tvingas föda mot sin vilja, säger Amy Hagstrom Miller, vd för Whole Woman’s Health som driver två kliniker i Virginia. Hon berättar att kvinnor dagligen avbokar aborttider, ofta efter flera ombokningar, på grund av att de av olika anledningar inte har möjlighet att ta sig hela vägen till kliniken. "De säger till oss: ’Det kommer bli lättare för mig att bara föda barnet. Jag vet inte hur jag ska kunna ta mig dit’, säger hon. Omni 230521.

USA:s ambassadör i Japan i hbtq-bråk med högern. Rahm Emanuel, USA:s ambassadör i Japan, har hamnat på kant med konservativa politiker i sitt värdland efter att ha förespråkat utökade hbtq-rättigheter i landet, skriver New York Times. En vecka före G7-mötet samlade han 15 ambassadörer och spelade in ett videoklipp där han uppmanade parlamentet att rösta för hbtq-rättigheter och, underförstått, att tillåta samkönade äktenskap. Det fick Masamune Wada, ledamot i styrande Liberaldemokraterna, att ilskna till. "Om Emanuel tänker använda sin ställning som USA:s ambassadör för att på något sätt påverka Japan ser vi till att omedelbart skicka hem honom," skriver han i en tweet som gillats närmare 30 000 gånger. Kaori Arimoto, kolumnist i högertidningen Sankei, kallar agerandet "arrogant och skandalöst". Japan är det enda G7-landet som inte tillåter samkönade äktenskap, men enligt undersökningar stödjer 70 procent av befolkningen det. Emanuel: Det japanska folkets åsikt är tydlig - jag är ingen ensam röst. Omni 230521.

Trump vill utöka sin makt efter eventuell valseger. Donald Trump tänker ta tag i "radikala vänstern", "marxistiska åklagare" och ge sig själv mer makt om han vinner presidentvalet i USA nästa år. Det skriver Axios som har sammanställt expresidentens förslag hittills. Mycket av politiken kretsar kring stormningen av Kapitolium. Bland annat har han lovat att benåda alla som dömts för sin inblandning i händelsen, vilket hittills är omkring 500 personer. Han vill också att presidenten, alltså han själv, ska kunna avskeda statliga tjänstemän, något som Axios tolkar som att Trump vill kunna göra sig av med de han anser är illojala. Om Ukraina säger han att han omedelbart skulle förhandla fram fred och strypa det militära stödet. Omni 230521. Kommentar: Trump blir mer och mer diktatorisk. Att strypa det militära stödet till Ukraina gynnar bara Putin och Ukraina tvingas till en kapitulationsfred av Trump. Han har gjort det två gånger förr, han har svikit kurderna i Syrien (se även denna artikel) och folket i Västsahara. Blir Ukraina nästa folk?

Trump-rättegången hålls mitt under primärvalet. Rättegången mot Donald Trump kommer att inledas den 25 mars nästa år, mitt under brinnande primärval, meddelar domaren Juan Manuel Merchan enligt AP. Trump tog emot beskedet med en frustrerad handgest när han framträdde i New York-domstolen på videolänk från Florida. Därefter sa han inte mycket, men efteråt tog han till sin sociala medier-plattform Truth Social. "Väldigt orättvist [...] det kallas valpåverkan, och inget liknande har hänt i vårt land förut!" I april åtalades Trump för bokföringsbrott. De 34 åtalspunkterna gäller försök att mörklägga utbetalningar till tre personer som hotade att gå ut med känslig information om honom under presidentvalskampanjen 2016. Expresidenten förnekar alla åtalspunkter. Åtalet gäller bland annat en utbetalning till porrstjärnan Stormy Daniels. Domaren: Det står Trump fritt att kampanja och försvara sig mot anklagelserna. Första gången en tidigare amerikansk president brottsåtalas. Omni 230523.

Källor: Trump vill sno åt sig uppmärksamhet med klipp. Donald Trump och hans allierade planerar att svara på flera sätt när Floridas guvernör Ron DeSantis ger sig in i kampen om att bli Republikanernas presidentkandidat. Källor nära Trump uppger för CNN att det redan finns ett inspelat klipp som ex-presidenten kommer släppa kort efter DeSantis tillkännagivande, som väntas ske natten mot torsdag svensk tid. Utöver det väntas en aktion vid ett hotell i Miami där DeSantis befinner sig sedan onsdagen. Enligt källorna ska Trumps stab i flera månader ha planerat för hur man ska hantera DeSantis besked. På onsdagskvällen rapporterar amerikanska medier att DeSantis lämnat in dokumenten för att ställa upp. Politico: Ingen tidigare Floridapolitiker har blivit president. DeSantis kampanjkassa överstiger 100 miljoner dollar. Omni 230524. Kommentar: DeSantis måste i Trumps ögon vara illojal som utmanar honom om att bli republikanernas presidentkandidat.
DeSantis utmanar Donald Trump: "Behöver modet att leda och styrkan att vinna." Floridas guvernör Ron DeSantis meddelar på Twitter att han siktar på att bli Republikanernas kandidat i det amerikanska presidentvalet 2024. Det officiella beskedet kommer sedan republikanen tidigare på onsdagen lämnat in dokument som visar att han utmanar Donald Trump. Enligt tidigare rapporter skulle tillkännagivandet komma i ett samtal med Elon Musk på Twitter-funktionen "Spaces", men sändningen kantades av tekniska problem. DeSantis har i stället publicerat ett klipp på sitt eget konto med budskapet att han ska leda en "stor amerikansk comeback". "Vi behöver modet att leda och styrkan att vinna." I samband med att kandidaturen blev känd skrev Donald Trump i ett inlägg att DeSantis inte har förmåga att vinna varken primärvalet eller presidentvalet, och kallade honom "illojal". DeSantis blev vald till guvernör 2019 och sedan omvald 2022. Kandidaturen blev känd redan på onsdagskvällen svensk tid. Trump: Han behöver en "personlighetstransplantation". Omni 230525.
Analys: Med DeSantis kan du få Trump - men utan Trump. Ett av Floridaguvernören Ron DeSantis huvudbudskap när han nu officiellt gett sig in i kampen om att bli Republikanernas presidentkandidat är att han både kan vara en ledare för en rörelse och för ett parti, skriver Aaron Blake i en analys i Washington Post. Blake tolkar det som att DeSantis kampanj vill få väljarna att förstå att man kan få Trump utan att faktiskt behöva ha den riktiga Trump - och "allt det baggage och kaos som kommer med honom". I en osignerad text i National Review lyfter man fram DeSantis hantering av pandemin och hans agerande i det pågående "kulturkriget" som två utmärkande egenskaper. Man anser att han hade ryggrad att stå emot alltför stora nedstängningar under pandemin, och att han använder sig av sin politiska makt till att begränsa "könsideologi" i skolorna - även om tidningen konstaterar att vissa av hans åtgärder kan inskränka yttrandefriheten. New York Times tre skribenter Jonathan Swan, Shane Goldmacher och Maggie Haberman skriver att DeSantis också vill profilera sig med hårda tag mot Kina. De menar att han vill ta upp kampen mot landet på ett bredare sätt än vad Trump gjorde under sin tid i Vita huset. Bland annat genom att motverka "Kinas inflytande, territoriella expansion och militära ambitioner". Omni 230525.

Fängelse för mannen med fötterna på Pelosis bord. Den man som fotograferades med fötterna på talmannen Nancy Pelosis skrivbord under stormningen av Kapitolium, Richard Barnett, har dömts till fyra och ett halvt års fängelse. Det rapporterar flera medier. Enligt CBS dömdes Arkansasbon på åtta punkter, bland annat för att ha försökt obstruera processen där Joe Bidens valseger skulle bekräftas. I samband med juryns utlåtande sa Barnett att han "inte är stolt" över sitt agerande, men att han inte agerat hotfullt. Åklagarna hade yrkat på sju års fängelse. Tog sig in i byggnaden beväpnad med en elpistol. Barnett: "Just då tyckte jag att det var roligt." Omni 230524. Kommentar: Han kan ju alltid hoppas på att Trump blir president och benådar honom...

Mätning: Biden partifavorit - allmänheten mer skeptisk. Sex av tio väljare som röstar på eller lutar åt att rösta på Demokraterna i USA vill att Joe Biden blir partiets kandidat i presidentvalet nästa år, visar en ny mätning enligt CNN. Motsvarande siffror för motkandidaterna Robert F Kennedy Jr och Marianne Williamson är 20 respektive 8 procent. 8 procent uppger att de skulle föredra ”någon annan”, som ännu inte valt att kandidera. Mätningen är dock inte enbart till Bidens fördel. Samtidigt som han pekas ut som den stora partifavoriten inför 2024 dras han till exempel med allt sämre förtroendesiffror. Bland amerikaner i stort är det dessutom enbart en av tre som tror att ett omval vore ett steg i rätt riktning för landet. Biden har svagare stöd i den yngre väljargruppen. Omni 230525. Kommentar: Biden bör lämna över till yngre förmågor.

South Carolina näst på tur att skärpa abortlagarna. South Carolinas republikanske guvernör Henry McMaster har undertecknat en lag som förbjuder abort efter att ultraljud kunnat påvisa hjärtaktivitet hos fostret, vanligtvis i sjätte graviditetsveckan. Lagen är ett stort bakslag för aborträtten i den amerikanska delstaten, rapporterar The Hill. Tidigare har abort varit lagligt till vecka 22, även om restriktioner och andra begränsande faktorer i realiteten gjort det svårt för kvinnor att få möjlighet till abort efter den tolfte veckan. De flesta vet inte om att de är gravida så tidigt som i sjätte veckan. Våg av inskränkningar i sydöstra USA - skärpningar även i North Carolina och Florida. Organisationer lämnade in stämningsansökan direkt efter att lagen skrivits under. Läkare som utför aborter kan straffas. Vissa undantag vid våldtäkt och incest. Omni 230526.
43 000 färre aborter efter domen - förbud i 16 stater. 16 amerikanska delstater har abortlagar som gör det helt eller mestadels olagligt att genomföra aborter, rapporterar Washington Post. Under det första halvåret efter att landets högsta domstol rev upp Roe mot Wade-domen genomfördes 43 000 färre aborter i delstater som skärpt lagstiftningen, enligt en färsk undersökning. Det är framför allt i den amerikanska södern som en mer restriktiv abortpolitik fått genomslag. South Carolina är den senaste av totalt elva delstater i regionen som i praktiken förbjuder abort. Omni 230526.

DeSantis: Kan benåda dömda efter stormningen. Floridas guvernör Ron DeSantis säger att han överväger att benåda personerna bakom stormningen av Kapitolium den 6:e januari 2022, om han blir vald till USA:s president, skriver Washington Post. Under en intervju med en konserativ politikpodd fick DeSantis frågan om han tycker att de åtalade "förtjänar att få sina fall granskade", och om han skulle benåda förre presidenten Donald Trump om han "åtalades för federala brott". DeSantis svarade att han på sin första dag som president skulle utreda fallen. DeSantis meddelade sin kandidatur som republikanernas presidentkandidat till valet 2024 tidigare i veckan och han utmanar därmed Donald Trump. DeSantis jämför några av brotten med Black Lives Matters-protesterna. Omni 230526.

Källor: Skuldtak kan höjas i två år - avtal tar form. Förhandlingarna om skuldtaket fortsätter att röra sig i rätt riktning, enligt republikanska talmannen Kevin McCarthy. Det skriver Bloomberg. "Vi arbetade in i natten. Jag tycker att vi har gjort framsteg, säger han i Kapitolium på fredagen på väg in för att återuppta samtalen." Källor uppger för nyhetsbyrån att den uppgörelse som är på väg att ta form bland annat innehåller en minskning med 10 miljarder dollar av anslagen för omstöpningen av skattemyndigheten IRS. Detta har varit ett krav från Republikanerna. Regeringen uppges samtidigt få igenom en föreslagen ökning av försvarsutgifterna med 3 procent under nästa år. Vad skuldtaket beträffar är det som ligger på bordet en höjning som sträcker sig över två år, vilket skulle skjuta fram frågan till efter nästa års presidentval. Exakt hur mycket tid som kvarstår är oklart. Finansdepartementets beräkningar är att pengarna kan ta slut så tidigt som 1 juni, alltså på torsdag. Oppositionen uppges även få igenom kapning av sociala satsningar. Omni 230526.

Trump i inspelning: Behöll hemligstämplat dokument. Federala åklagare har kommit över en ljudinspelning där USA:s tidigare president Donald Trump pratar om hur han behöll ett hemligstämplat dokument efter att ha lämnat Vita huset, uppger flera källor för CNN. Uppgifterna går på tvärs med Trumps påståenden om att han tog bort säkerhetsklassningen på alla dokument han behöll efter presidenttiden - något sittande presidenter har makt att göra. Under två minuter av inspelningen uppges Trump berätta om ett hemligstämplat dokument med information om en potentiell amerikansk attack mot Iran. Enligt källorna uttrycker Trump att han vill dela informationen i dokumentet, men att han är medveten om att han som expresident inte kan ändra säkerhetsklassningen. Trumps hantering av säkerhetsklassade dokument utreds av FBI, som förra sommaren gjorde en räd mot hans Floridabostad Mar-a-Lago. Trump har genomgående förnekat anklagelserna. Två av Trumps anställda uppges ha flyttat lådor med dokument före FBI-räden i fjol. Trump varnades om att han inte fick behålla hemligstämplade dokument. Omni 230531.
Experter: En inspelning vore game over för Trump. Om det stämmer att Donald Trump spelats in när han erkänner att han behöll säkerhetsklassade dokument efter presidenttiden - och därtill erkänner att han vet att det är olagligt - ligger han pyrt till juridiskt. Det säger två experter enligt Newsweek. Harry Litman, advokat och kolumnist på LA Times, skriver på Twitter att det blir "öppet mål" för åklagarna vad gäller att bevisa brottsligt uppsåt.Den tidigare FBI-advokaten Andrew Weissmann gör samma bedömning. "Om de här rapporterna stämmer är det game over, och då överdriver jag inte. Då finns det inte på kartan att han inte åtalas." Enligt CNN och Politico har åklagare kommit över en röstinspelning där Trump pratar om ett hemligtstämplat dokument om Iran, som han behållit efter att ha lämnat Vita huset. Litman: Slår hål på hans argument om särskilda förmåner. Trumps talesperson: "Politisk förföljelse." I inspelningen ska Trump ha uttryckt att han vill offentliggöra dokumentets innehåll - men vet att han inte får. Inspelningen ska ha gjorts i juli 2021. Omni 230601. Kommentar: Joe Bidens presidentskap inleddes när Joe Biden tillträdde sitt ämbete som USA:s president den 20 januari 2021. Då blev han den 46:e presidenten, och Kamala Harris den 49:e vicepresidenten samt första kvinnan.
Advokater: Vi hittar inte Trumps hemliga dokument. Advokater som representerar USA:s tidigare president Donald Trump har inte lyckats lokalisera det hemliga dokument om Iran som Trump diskuterat under ett inspelat möte, bekräftar källor med insyn för CBS News. En annan källa säger att det fortfarande är oklart om dokumentet faktiskt existerar. Ljudinspelningen från mötet där diskussionen om dokumentet ägde rum har tagits i beslag av åklagare, enligt källan. Trumps hantering av säkerhetsklassade dokument har varit föremål för granskning under en längre tid. Förra sommaren genomförde FBI en räd mot hans hem Mar-a-Lago i Florida och inledde då en utredningen mot ex-presidenten. Under två minuter av inspelningen uppges Trump berätta om ett hemligstämplat dokument. Trump har genomgående förnekat anklagelserna. Omni 230603. Kommentar: Trump kan ha kört dokumentet genom en dokumentförstörare, då hittas det inte.

Amazonas riskerar att helt tas över av kriminella. Hela brasilianska Amazonas riskerar att falla i händerna på organiserade kriminella ligor. Det varnar den tidigare polischefen Alexandre Saraiva för i en intervju med The Guardian. Saraiva, som jobbade i Amazonas mellan 2011 och 2021, säger att smugglarligornas allt större kontroll över den enorma regnskogsregionen riskerar att leda till en situation liknande den i landets näst största stad Rio de Janeiro. Där har årtionden av strider mellan polis, kriminella ligor och paramilitära miliser resulterat i tiotusentals döda. "Jag såg hur staten tappade kontrollen över Rio de Janeiro. Om inget görs i Amazonas nu står vi inför ett Rio de Janeiro stort som en kontinent," säger Saraiva. Den täta regnskogen och de långa gränserna mot länder med storskalig drogproduktion gör situationen exceptionellt svår, tillägger han. För ett år sedan dödades urfolksexperten Bruno Pereira och journalisten Dom Phillips i regionen. Samma varning kom från en brasiliansk HD-domare i fjol. Studie: Den organiserade brottsligheten driver på våldet och avskogningen i Amazonas. Omni 230601.

Analyser: Debaclet visar att skuldtaket måste avskaffas. I och med uppgörelsen om skuldtaket har Joe Bidens vallöften om att höjda företagsskatter ska betala välfärdsreformer dragit sin sista suck för den här mandatperioden. Samtidigt ser Donald Trumps skattesänkningar från 2017 ut att vara säkrade till åtminstone slutet av 2025. Det skriver Reuters David Lawder i en kommentar. "Bidens uteblivna skattereformer från valkampanjen illustrerar den politiska svårigheten att ändra USA:s skattelagstiftning om man saknar en klar majoritet i kongressen," skriver han. Bloombergs Jonathan Bernstein skriver att USA äntligen kan andas ut eftersom politikerna inte kommer att spränga ekonomin. I alla fall den här gången. Även han poängterar vikten av att kontrollera hela kongressen och Vita huset för att kunna skrota ett gagnlöst skuldtak som saknar motstycke i andra länder. Det enda positiva med debaclet är att Demokraterna lär ha blivit än mer övertygade om att taket måste avskaffas och att de kommer att vara betydligt mer ivriga att göra det nästa gång de har chansen. Wall Street Journals Daniel Henninger skriver att det är svårt att överskatta betydelsen av Bidens eftergifter kring utgifterna. Han anser att Demokraterna underskattade de förändringar i opinionen som till slut tvingade Biden att kompromissa. Presidenten satsade på att det även för Republikanerna var uteslutet med en statsbankrutt. Men väljarna ville inte bara höja skuldtaket utan också se regeringen hålla igen med utgifterna, skriver Henninger. David Lawder: Uppgörselsen är dödsdomen för Bidens skatteplaner. Omni 230601.

Senaten godkänner slopat skuldtak - dramat är över. Den amerikanska senaten har godkänt att höja skuldtaket. Omröstningen slutade 63-36 efter veckor av politiskt dödläge. Kompromissen behövde 60 röster för att ta sig igenom senaten. Landet undviker nu statsbankrutt. "USA kan andas ut, dra en lättnadens suck," säger den demokratiska senatsledaren Chuck Schumer enligt NPR. Avtalet tog sig därmed igenom kongressen på ett relativt smidigt sätt, konstaterar Wall Street Journal. Representanthuset röstade igenom avtalet utan drama i onsdags. Överenskommelsen går ut på att höja skuldtaket i två år, förbi nästa presidentval. Nu återstår bara president Joe Bidens signatur innan hela processen är avslutad för den här gången. Omni 230602.
Nya lagen signerad - avvärjer hot om statsbankrutt. President Joe Biden har skrivit under den nya skuldtakslagen, skriver flera medier. Därmed avvärjer USA hotet om statsbankrutt som enligt finansdepartement hade kunnat vara ett faktum redan på måndag, skriver NBC News. I och med att "Fiscal responsibility act of 2023" träder i kraft slopas nu skuldtaket på drygt 31 000 miljarder dollar fram till slutet av januari 2025. För att få till en uppgörelse med Republikanerna tvingades Biden slopa flera av de stora utgiftsposter han gått till val på. Efter en lång tids förhandlingar röstades lagen till slut igenom i kongressen i veckan. Amerikaner måste nu börja betala av studentlån igen. Begränsar federala utgifterna resten av mandatperioden. Finansdepartementet: Hade fått ställa in betalningar. Inställda betalningar hade sannolikt skapat panik på börsen. Biden i talet: Inget hade varit mer ansvarslöst. Omni 230603.

Rapport: Dödsfall och tortyr i El Salvadors fängelser. Fångar i El Salvador utsätts för tortyrmetoder och minst 150 har dött till följd av landets hårdföra linje mot gängkriminella. Det visar en ny rapport från människorättsorganisationen Cristosal, som bland annat Sveriges Radio rapporterar om. I 75 av dödsfallen i rapporten finns tydliga spår av tortyr och den vanligaste dödsorsaken är strypning. Rapporten visar även att fångar nekats behandling för sjukdomar och hjärtproblem. Cristosal har tagit del av bland annat obduktionsrapporter. Organisationens chef liknar situationen med den i El Salvador under inbördeskriget. Omni 230602.
"Övergrepp är regel snarare än undantag för fångar." Över 67 000 personer har gripits sedan El Salvadors regering lanserade sin hårdföra antigäng-kampanj för ett drygt år sedan. Noah Bullock, chef för människorättsgruppen Cristobal som granskat situationen för landets fångar, säger att övergrepp mot fångar är ”regel snarare än undantag”, rapporterar The Guardian. Landets president Nayib Bukele har avfärdat Cristobals rapport med vittnesmål om tortyr och dödsfall, och sagt att organisationen ställer sig på de kriminellas sida, rapporterar SR. Vilma Mancías båda barn har fängslats: "Vet inte vad jag ska göra." Cristosals rapport visar att minst 75 fångar strypts till döds i fängelset. Omni 230602.

Puerto Rico åldras raskt när fler väljer att lämna. Puerto Rico åldras snabbare än de flesta andra länder i världen. Anledningen är den stora mängden människor i arbetsför ålder som lämnat ön de senaste 15 åren i jakt på bättre betalda jobb, fler utbildningsmöjligheter och högre livskvalitet, rapporterar NBC News. I nuläget är ungefär en fjärdedel av befolkningen 65 år eller äldre. Det är den tionde högsta andelen i världen enligt befolkningsforskaren Amílcar Matos-Moreno. När många yngre väljer att lämna landet kan de äldre inte längre förlita sig på hjälp från familj och släkt i lika hög utsträckning, vilket har satt stor press på öns institutioner och vårdinrättningar. Situationen förvärras ytterligare av relativt låga födelsetal samt en allt högre medellivslängd. USA har varit huvuddestination för de som lämnar Puerto Rico. De äldre möter klimatkatastroferna ensamma. Omni 230603.
74-åriga Irma: "En spökstad - få är ute efter 14." Bristen på vårdhem är uppenbar i flera städer på Puerto Rico och det finns inte nog resurser att ta hand om den snabbt åldrande befolkningen, skriver NBC News. 74-åriga Irma Martínez har bott i Guánica, på sydvästra kusten, i hela sitt liv. Hon säger att Guánica blivit en "spökstad" sedan allt fler invånare valt att lämna för att söka lyckan i andra länder. "Jag ser nästan aldrig en själ vandra runt efter klockan 14. Nästan alla som bor här är äldre, vi gillar att komma hem tidigt," säger hon. Omni 230603.
Medborgargarde ska ha dödat 160 kriminella på Haiti. Ett medborgargarde i Port-au-Prince säger sig ha dödat över 160 gängmedlemmar, rapporterar New York Times med hänvisning till människorättsgruppen Cardh. Gruppen, som kallar sig "Bwa Kale" vilket är slang för erektion på kreol, startades efter att man velat få stopp på den eskalerande kriminaliteten runt huvudstaden Port-au-Prince. Medborgargardets första attack skedde den 24 april vid en stormning av en polisstation. Man grep 14 gängmedlemmar som befann sig i häktet, hällde bensin över dem och tände sedan eld på dem mitt på öppen gata. Sedan dess misstänks gruppen ha lynchat och mördat över 160 personer som uppges ha koppling till gängkriminalitet. Experter varnar nu för att våldet kan eskalera och råka riktas mot invånare utan gängkoppling. "Landet är nära anarki," säger människorättsadvokaten Nicole Phillips till tidningen. Rapporten från Cardh visar att brottsligheten minskat efter att medborgargardet tagit över stadens gator. Bilder visar hur medlemmarna tagit kontroll med hjälp av check-points för att "hålla ordning i staden" och hur de är beväpnade med machete. Omni 230606.
Haitiborna kluvna: Oskyldiga kan straffas. Det råder delade meningar på Haiti om det medborgargarde som uppges ha lynchat och mördat över 160 gängkriminella, rapporterar AP. Weslander Al Cégaire, en kock i den södra staden Les Cayes säger till AP att hans kusin nyligen dödades av medlemmar ur gardet som kallar sig "Bwa Kale" när han åkte med en motorcykelförare som var måltavla. "Det är en bra rörelse, men samtidigt straffas de oskyldiga istället för de skyldiga," säger Cégaire. Skoförsäljaren Marie som jobbar i Port-au-Prince uppger för New York Times att hennes butik tidigare rånats av kriminella dagligen men att hon efter medborgargardet nu lämnats ifred. "Jag stöttar gruppen, men jag tycker inte om sättet de gör det här på," säger hon. Den tillförordnade premiärministern Ariel Henry uppmanade i maj gruppen att lägga ner sina vapen och hålla sig lugna. AP har följt medborgargardet i Port-au-Prince. Aktivister menar att gruppen är ett svar på det okontrollerade haitiska gängvåldet. Experter varnar för att våldet kan råka riktas mot personer utan gängkoppling, vilket i sin tur kan leda till "en explosion av ännu värre våld". Omni 230606.

Trump grattar Kim - sågas av presidentkandidaterna. Donald Trump gratulerar Nordkoreas diktator Kim Jong-Un efter att landet tagit plats i styrelsen för Världshälsoorganisationen, WHO. Trumps inlägg på den egna plattformen Truth Social sågas av flera andra republikanska presidentkandidater, skriver NBC och Fox News. Huvudutmanaren Ron DeSantis säger att han är förvånad över att Trump hyllar en "mördande diktator". Ingen borde hylla diktatorer som Kim Jong-Un och Vladimir Putin, säger tidigare vicepresident Mike Pence, som snart väntas ge sin i racet för 2024. "Det här är en tidpunkt där vi måste göra det tydligt för världen att vi står för frihet," säger Pence till Fox News. Nikki Haley, som lanserade sin kampanj i februari, tycker att "man inte hyllar en bandit". "Den här banditen har varnat USA. Han har hotat våra allierade gång på gång. Det här är ingen lek." Flera andra republikaner kritiserar också Trump. Trump träffade Kim Jong-Un 2019. Pence ord är ytterligare ett tecken på att han kommer att vrida upp tonläget mot Trump. Omni 230605. Kommentar: Trump är ingen statsman längre som kan göra USA "Great again". För övrigt blev Kim Jong-Un sviken och förnedrad av Trump 2019 och det lär Kim inte glömma.

Trump-kritikern Christie ställer upp i primärvalet. Den tidigare New Jersey-guvernören Chris Christie har lämnat in handlingar som visar att han planerar att kandidera till posten som Republikanernas presidentkandidat, rapporterar amerikanska medier. Han väntas tillkännage sin kandidatur i New Hampshire under kvällen, amerikansk tid, enligt Fox News. Christie har gått från att vara allierad till Donald Trump till att bli en av ex-presidentens främsta kritiker inom partiet. Men tidningen konstaterar att det ännu inte är säkert om Christie faktiskt får utmana Trump i de stora primärvalsdebatterna, eftersom han först måste samla ihop de många kampanjdonatorer som krävs för att kvalificera. Hittills har bara Trump, Ron DeSantis och Vivek Ramaswamy nått kampanjmålet. Christie stod bakom Trump under presidentvalskampanjen 2016. Har framställt sig själv som en av få Republikaner som vågar utmana Trump. Omni 230606.
Christie tillkännager sin kandidatur: Trump splittrar. Den tidigare New Jersery-guvernören Chris Christie ger sig in i kampen om att bli Republikanernas presidentkandidat till valet nästa år. Under natten till onsdag svensk tid kom det väntade beskedet. Vid en frågestund i New Hampshire sa Christie att han är den ende som kan stoppa expresidenten Donald Trump, som för tillfället leder det republikanska startfältet i opinionsmätningarna. "Ensam, självupptagen, sa han om Trump som han anklagade för att ha splittrat USA." Christie kandiderade 2016 men kastade in handduken för att agera rådgivare åt Trump innan de blev osams om Trumps vägran att acceptera valresultatet 2020. Omni 230606.

CNN:s vd får sparken efter kritiserad Trumpintervju. Den amerikanska mediejätten CNN:s vd Chris Licht får sparken efter bara ett år på posten, uppger källor för amerikanska medier. Det sker i kölvattnet av en kritiserad "town hall-intervju" med den tidigare presidenten Donald Trump i maj. CNN anklagades då för att ha låtit Trump sprida lögner på bästa sändningstid, påhejad av en publik dominerad av anhängare. Förra veckan publicerades ett reportage i tidskriften The Atlantic som ger en djupt kritisk bild av Lichts ledarskap. Hans tid som vd har präglats av intern tumult och usla tittarsiffror. Får både intern och extern kritik för sitt ledarskap. Omni 230607.

Pence attackerar Trump: "Bröt mot konstitutionen." Den tidigare vicepresidenten Mike Pence meddelade på onsdagen att han utmanar Donald Trump om att bli Republikanernas presidentkandidat. I sitt första kampanjtal gick han till hårt angrepp mot sin tidigare chef, skriver The Hill. I talet sa han att Trump bröt mot den amerikanska konstitutionen i samband med stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, och att han själv tvingades att välja mellan konstitutionen och Trump. "Den som sätter sig över konstitutionen bör aldrig bli president i USA, och var och en som ber någon annan att sätta sig över konstitutionen ska aldrig få bli president igen," sa Pence. Pence: Republikanerna skyddar konstitutionen även när det inte gynnar oss. Omni 230607.

Nytt åtal väntar Trump: "Har inte gjort något fel." Ytterligare åtal kan vänta USA:s tidigare president Donald Trump. Det rapporterar flera amerikanska medier. Enligt nättidningen Politico informerade federala åklagare Trump om att han är föremål för en brottsutredning gällande hanteringen av hemligstämplade dokument efter att han lämnade Vita huset. På sin egen plattform Truth Social kommenterar Trump uppgifterna: "Ingen har sagt till mig att jag blir åtalad, och det borde jag inte vara för jag har inte gjort någonting fel." Tydligaste tecknet på att ett åtal kommer att väckas. Trumps advokater meddelades om brottsutredningen. Utredningen har pågått i ett halvår och är känd för allmänheten. Omni 230608.

Ufo-visselblåsare: Intakta föremål har beslagtagits. En tidigare underrättelseofficer - som arbetat med ufo-iakttagelser för USA:s försvarsdepartement - har lämnat vidare hemligstämplade uppgifter om utomjordiska fynd till kongressen, skriver flera medier. För tidningen The Debrief träder visselblåsaren David Grusch fram och berättar om att man bland annat hittat intakta och delvis intakta föremål som inte kommer från jorden. Enligt Grusch, som jobbat totalt 14 år inom underrättelsetjänsten, har fynden "exotiskt ursprung i betydelsen icke-mänsklig intelligens, antingen utomjordisk eller okänd". "Bedömningen baseras på farkosternas form, vetenskapliga tester av material och förekomsten av unika atomstrukturer och radiologiska signaturer," säger han. The Debrief har även intervjuat en mångårig arbetare i den amerikanska underrättelsetjänsten, Jonathan Grey, som bekräftar uppgifterna. Flera av Gruschs tidigare kollegor går även i god för hans trovärdighet. Grusch: "Vi talar inte om prosaiskt ursprung eller identitet." Det bekräftas av Jonathan Grey som uppges ha en säkerhetsklassning som innebär att han har tillgång till topphemliga uppgifterna. Visselblåsare: "USA:s regering har beslagtagit utomjordiska farkoster." Han hävdar att kongressen inte fått ta del av all information. Clas Svahn: Om detta är sant är det den största nyheten i världshistorien. Omni 230608. Kommentar: Inte den största. Den största är att Jesus Krisuts, Guds Son, dog på ett kors i Jerusalem för hela världens synder.
USA uppmanas att avslöja UFO-bevis efter påstående om att de har intakta utomjordiska farkoster. Den tidigare underrättelsetjänstemannen David Grusch, som ledde analysen av oförklarade anomala fenomen (UAP) inom ett amerikanskt försvarsdepartement, har påstått att USA har farkoster av icke-mänskligt ursprung. Information om dessa farkoster undanhålls olagligt från kongressen, sa Grusch till Debrief. Grusch sa att när han överlämnade hemligstämplad information om fordonen till kongressen drabbades han av repressalier från regeringstjänstemän. Han lämnade regeringen i april efter en 14-årig karriär inom amerikansk underrättelsetjänst. The Guardian 230606.
Underrättelsetjänstemän säger att USA har inhämtat farkoster av icke-mänskligt ursprung. Grusch sa att inhämtningen av partiella fragment och upp till intakta farkoster har gjorts i årtionden fram till idag av regeringen, dess allierade och försvarsentreprenörer. Analyser har fastställt att föremålen som inhämtats är "av exotiskt ursprung (icke-mänsklig intelligens, oavsett om det är utomjordiskt eller okänt ursprung) baserat på farkostmorfologier och materialvetenskapliga tester och innehavet av unika atomarrangemang och radiologiska signaturer," sade han. "Materialet inkluderar intakta och delvis intakta farkoster."
I sina uttalanden som godkändes för publicering av Pentagon i april, hävdade Grusch att UFO-"äldre program" länge har gömts inom "flera byråer som kapar UAP-aktiviteter i konventionella hemliga åtkomstprogram utan lämplig rapportering till olika tillsynsmyndigheter." Han sa att han rapporterade till kongressen om förekomsten av ett i decennier långt "offentligt okänt kalla kriget för återvunnet och exploaterat fysiskt material - en tävling med nära lämlikar under åren för att identifiera UAP-krascher/landningar och inhämtning av materialet för exploatering/reversering-teknik för att få asymmetriska nationella försvarsfördelar." Grusch lämnade regeringen den 7 april 2023 för att, sade han, främja regeringens ansvarsskyldighet genom allmänhetens medvetenhet. Han är fortfarande väl understödd inom underrättelsekretsar, och många källor har intygat hans trovärdighet. "Hans påstående om förekomsten av en jordbunden kapprustning under de senaste åttio åren fokuserad på reverse engineering-teknologier av okänt ursprung är i grunden korrekt, liksom den obestridliga insikten att åtminstone en del av dessa teknologier av okänt ursprung härrör från icke -mänsklig intelligens," sa Karl Nell, den pensionerade arméöversten som arbetade med Grusch i UAP Task Force.
Dr. Garry Nolan, professor vid institutionen för patologi vid Stanford University och en känd uppfinnare och entreprenör med mer än trehundra publicerade artiklar, har startat över ett halvdussin företag baserade på teknologier från hans laboratorium. Nolan har tidigare tillämpat en del av dessa tekniker för analys av exotiska material, och publicerat det första peer-reviewed dokumentet som undersöker sådant material. The Debrief 220605.

Brandrök slår ut solenergin i USA: "Vi lär oss i realtid." Den gulaktiga brandröken från skogsbränderna i Kanada som dragit in över östra USA har lamslagit solenergin i regionen, skriver Bloomberg. Produktionen vid solcellsparkerna i New England har rasat med 56 procent jämfört med för en vecka sedan, rapporterar Bloomberg med hänvisning till den regionala nätoperatören. Mellan North Carolina och Illinois föll elproduktionen med 25 procent. "Vi har inte så mycket historisk data att förlita oss på utan vi lär oss i realtid," säger ISO-New Englands talesperson Matt Kakley. "Gulfärgande partiklarna från bränderna livsfarliga - och pyttesmå." Solenergi står för 3 procent av elproduktionen i New England. Omni 230605.

Analys: Klockan tickar inför presidentvalet 2024. Varför åtalas expresidenten Donald Trump just nu? Enligt en del bedömare tickar klockan för brottmålsåklagaren Jack Smith, skriver BBC. Smith har utsetts av justitieminister Merrick Garland att leda den federala utredningen - och justitiedepartementet har en policy om att inte driva åtal mot en sittande president. Med tanke på att Trump kandiderar för Republikanerna inför presidentvalet 2024 kan det finnas en press att driva fallet i mål innan valet, enligt BBC. New York Times Peter Baker skriver i en analys att åtalet, som handlar om expresidentens hantering av hemliga dokument, gör att cirkeln sluts. "Den tidigare presidenten angrep Hillary Clinton för hur hon hanterade känslig information. Nu hotar samma fråga hans chanser att återta presidentposten." Det nya åtalet har en mycket större betydelse än när Trump åtalades för bokföringsbrott tidigare i våras, enligt Baker. Dels är det federalt, och representerar därmed landet som helhet, och dels handlar det om hanteringen av nationella hemligheter. Peter Baker: Frågan är om summan av anklagelser någon gång kommer att fälla Trump. Aaron Blake: Reaktionerna är de vanliga. Omni 230609.
Republikanernas ilska efter åtalet: "Det är omoraliskt." Efter att Donald Trump tillkännagav att han åtalas för hanteringen av hemliga dokument har ex-presidentens partikamrater varit snabba med att fördöma åtalet. "Det är en mörk dag för USA. Det är omoraliskt för en sittande president att åtala oppositionskandidaten mitt under en valperiod," skriver republikanske talmannen Kevin McCarthy på Twitter. Reaktionen föll till stor del längs partilinjerna. Även den republikanska presidentkandidaten Ron DeSantis fördömer åtalet mot Trump och menar att demokraterna använder "federal brottsbekämpning som ett vapen mot det fria samhället". Republikanen: "Joe Biden ska hållas ansvarig." "Trump håller koll på vilka som är för eller emot honom." Stödet för Trump oförändrat trots turerna kring honom. Omni 230609.
Historiskt åtal mot Trump för hanteringen av hemliga dokumenten. Ex-presidenten Donald Trump har informerats om att han åtalas i samband med den federala utredningen om hur han hanterat hemliga dokument efter sortin från Vita huset. Det skriver han själv på sin sociala nätverkstjänst Truth Social i natt. Trump uppger själv att han är oskyldig. Trumps advokat säger till CBS att anklagelserna sannolikt rör bland annat konspiration, falska utsagor, förhindrande av rättvisa och brott mot USA:s spionerilagar. Enligt advokaten ska Trump infinna sig i en domstol i Miami på tisdag. I april blev han den första tidigare presidenten att åtalas för brott, men den här gången blir han först med att dras inför rätta i ett federalt mål, skriver New York Times. Justitiedepartementet har inte officiellt bekräftat åtalet men flera amerikanska medier har fått bekräftelse genom källor. Uppges vara frustrerad över att hans medarbetare intygat honom om att det här inte kunde ske. Enligt uppgifter åtalas Trump för sju olika brott som rör dokumenten. Hemligstämplade dokument hittades i Trumps bostad Mar-a-Lago. Andra gången som Trump åtalas på ett år. Trump skriver på Social Truth att Bidenadministrationen är korrupt. Vad som kan hända: Ska Trump överlämna sig? Kan han få fängelse? Omni 230609.
Källor: Trump frustrerad över åtalet - hade fått bilden av att allt var lugnt. USA:s tidigare president Donald Trump kommer att infinna sig i rätten i Miami på tisdag när åtalspunkterna ska presenteras, uppger hans advokat James Trusty enligt flera medier. De förmodat sju åtalspunkterna väntas inkludera konspiration, falska utsagor, förhindrande av rättvisa och anklagelser som faller under USA:s spionerilagar. Trusty kallar anklagelserna för "skrattretande". En annan av Trumps advokater, Alina Habba, säger till Fox News att Trump just nu befinner sig på sin golfresort i Bedminster. "Han är vid gott mod. Det amerikanska folket ska veta att det här bara är en vanlig dag för honom och att han mår bra." Samtidigt uppger källor för CBS att Trump är frustrerad över att hans inre krets i månader har intygat att det här nog inte skulle ske. En källa uttrycker det som att Trump sagt att det varit för mycket "glatt snack under för lång tid". Den federala utredningen som ligger till grund för åtalet handlar om Trumps hantering av hemliga dokument efter att han lämnade Vita huset. Förra året beslagtog FBI lådvis med dokument från expresidentens bostad Mar-a-Lago i Florida. Första gången som en tidigare president åtalas federalt. Andra åtalet mot Trump - planerar samtidigt sin comeback i Vita huset. Republikansk ilska efter att det kommande åtalet blev känt. DeSantis lägger rivaliteten åt sidan - stöttar Trump. Omni 230609.
Analyser: 100 år i fängelse - men är det sannolikt? Kan Donald Trump bli Republikanernas kandidat i valet om han bär fotboja? Kan han utmana Joe Biden från en cell? Frågor som i dag ställs med skämtsam ton kan visa sig bli högst verkliga, skriver The Guardians Washingtonchef David Smith om det unika åtalet mot expresidenten. Enligt medieuppgifter består åtalet av sju punkter, bland annat ska Trump medvetet ha behållit och spridit försvarshemligheter, säger SR:s USA-expert Ginna Lindberg. "I så fall är det brott mot spionlagarna och ger fängelse om han fälls." Enligt ABC News källor är det samlade straffvärdet för samtliga åtalspunkterna, så som de är kända i nuläget, 100 års fängelse. BBC konstaterar att flera av anklagelserna var för sig kan ge mångåriga fängelsestraff, men att en del experter tror att en fällande dom blir svårt. För det krävs att uppsåt har bevisats, och Trump kan exempelvis hävda att hans medarbetare misskött dokumenten utan hans vetskap. Även CNN:s Zachary Wolf menar att det är att gå händelserna i förväg att tala om fängelse. "Han har inte ställts inför rätta, än mindre fällts." Det var i natt som Trump uppgav att han kommer att åtalas med anledning av hur hemliga dokument hanterats efter Vita huset-sortin. Det är första gången i USA:s historia som en tidigare president åtalas för federala brott. Sean O’Grady: Ingen president står över lagen. Peter Baker: Frågan är om summan av anklagelser kan fälla Trump. David Smith: Vita huset vet att det inte finns utrymme för snedsteg. Ginna Lindberg: En kör av republikanska röster kallar åtalet politiskt motiverat. Zachary Wolf: Logistiken kring fängelse är häpnadsväckande. Averi Harper: Kan förändra presidentvalet 2024. Omni 230609.
Detta är känt om det nya åtalet mot Donald Trump. De exakta punkterna i det nya åtalet mot Donald Trump är ännu inte presenterade, men flera medier har sammanfattat vad som hittills är känt. Politico konstaterar att det ska röra sig om sju åtalspunkter som kopplas till de hemliga dokument som hittades hemma hos Trump förra året. Enligt sajten tycks åtalet handla om både att Trump hade dokumenten i bostaden och att han har försökt förhindra att de fördes därifrån eller att saken utreddes av myndigheterna. USA Today konstaterar att det är första gången någonsin som en tidigare president åtalas på federal nivå. Tidningen skriver också att det inte är känt exakt vad de hemliga dokumenten innehöll för information, men att det tycks ha rört sig om "några av nationens mest skyddade hemligheter som rör USA:s säkerhet". Över 300 dokument hittades i Trumps bostad i Florida. Trumps juridiska team har inte heller sett hela åtalet. Enligt Trump har han ålagts att framträda i rätten på tisdag. Omni 230609.
Vita huset: Joe Biden visste inget om åtalet i förväg. USA:s president Joe Biden hade ingen förhandskännedom om att företrädaren Donald Trump stod i begrepp att åtalas en andra gång. Det säger Vita huset på fredagen i en första kommentar, sedan Trump själv berättat om åtalet, rapporterar Reuters. Enligt Vita huset fick Biden kännedom om saken "på samma sätt som alla andra". Åtalet har ännu inte offentliggjorts men enligt Trumps advokat omfattar det sju punkter kopplade till de hemligstämplade dokument som hittades i Trumps bostad förra året. Omni 230609.
Efter åtalet: Två av Trumps advokater hoppar av. Två av Donald Trumps advokater, Jim Trusty och John Rowley, har sagt upp sig. Det meddelar de i ett gemensamt uttalande, rapporterar flera medier. Advokaterna skriver att de inte längre företräder Trump vare sig i det nya åtalet som rör de hemliga dokumenten som hittades hemma hos Trump eller i utredningen kring stormningen av Kapitolium. På sitt eget sociala nätverk Truth Social skriver Trump att han framöver kommer att representeras av Todd Blanche, som redan företräder honom i utredningen om förfalskade företagshandlingar. Han tackar också Trusty och Rowly för deras arbete, rapporterar NBC News. Skriver att det har varit en ära att företräda Trump. Beskedet kommer bara timmar efter att Trump berättat om det nya åtalet. Trusty har utalat sig om åtalet i flera medier under fredagen. Advokaterna: En logisk tidpunkt att kliva åt sidan. Omni 230609.
Trump åtalas på 37 punkter - hade hemliga dokument om USA:s försvar i bostaden. Åtalspunkterna mot Donald Trump har nu offentliggjorts, rapporterar CNBC. Enligt åtalet misstänks den tidigare presidenten för 37 brott i samband med att han tog med sig hemliga dokument från Vita huset till sitt privata residens Mar-a-Lago i Florida. Han ska också ha försökt hindra utredningen. Dokumenten ska bland annat handlat om USA:s och andra länders försvar och det amerikanska kärnvapenprogrammet samt planer för hur USA skulle svara på en fientlig attack, skriver Reuters. Trump misstänks också ha visat dokument om ett möjligt anfall mot ett annat land för personer utan rätt säkerhetsklass. Trump ska också ha bett sin medarbetare Walt Nauta, som även han åtalas, att flytta lådor med dokument för att FBI inte skulle hitta dem. Enligt åtalet förvarades hemligstämplade dokument bland annat i en balsal, ett badrum, i en dusch och i Trumps sovrum, skriver NBC. Enligt justitiedepartementet har Trumps agerande riskerat att hota USA:s nationella säkerhet. Vid minst två tillfällen ska Trump ha visat dokument för personer utan rätt säkerhetsklassning. Dokumenten innehåller mycket hemliga militära uppgifter. Några av brotten kan ge upp till 20 års fängelse var. Trump har meddelat att han kommer att förklara sig icke skyldig. Omni 230609.
Nya åtalet omfattar även nära medarbetare till Trump. Även en nära medarbetare till Donald Trump omfattas av åtalet som rör hanteringen av hemliga handlingar hemma hos Trump. Det framgår av åtalet som blev offentligt på fredagskvällen. Medarbetaren, Walt Nauta, ska enligt åtalet ha hjälp Trump att undanhålla dokument från FBI och han ska också ha ljugit i förhör. Nauta började arbeta för Trump under dennes tid som president. När mandatperioden var över följde han med Trump till den privata residensen Mar-a-Lago i Florida där han blev Trumps assistent. Omni 230609.
Bilder visar dokument på hög i badrum och balsal. Donald Trump förvarade hemligstämplade dokument i bland annat ett badrum och i en dusch i sitt residens Mar-a-Lago i Florida. Det framgår av åtalet som offentliggjordes på fredagen. Ett foto i åtalet visar också hur kartonger med dokument står staplade på en scen i byggnadens balsal. Åklagaren konstaterar att tiotusentals personer besökte Mar-a-Lago medan dokumenten fanns där. Bilder visar också hur dokument ligger utspridda på golvet i ett förvaringsutrymme. Åtalet gör också gällande att Trumps medarbetare Walt Nauta ska ha flyttat ett 30-tal kartonger med dokument för att undanhålla dem från Trumps egna advokater. Omni 230609.
Tidigare rådgivaren: Trump bör dra tillbaka kandidatur. Donald Trump bör genast dra tillbaka sin kandidatur för att bli Republikanernas presidentkandidat. Det skriver John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare under Trumps tid som president, på Twitter sedan det nya åtalet mot Trump offentliggjorts. Bolton skriver också att Republikanerna bör införa en regel om att ingen som står åtalad på federal eller statlig nivå kan bli presidentkandidat. Åtalet rör de hemliga dokument som Trump tagit med sig från Vita huset och omfattar 37 punkter. Omni 230609. Kommentar: Sett från Trumps sida bör han inte avgå. Han har trots allt folket på sin sida som röstar på honom. Och det vore väl intressant att se om en presidentkandidat som sitter i fängelse kan vinna valet. Bolton får väl rösta på demokraterna eller inte rösta alls.
Trump rasar mot åklagaren: "En förvirrad galning." USA:s tidigare president Donald Trump reagerar kraftigt sedan åtalet mot honom blivit offentlig på fredagen, skriver The Hill. På sitt eget sociala nätverk Truth Social går han till hårt angrepp mot åklagaren Jack Smith. Bland annat har han postat en bild där Smith beskrivs som en "förvirrad galning", en "Trumphatare". I ett annat inlägg kallar Trump honom "förvirrat psyko". Trump skriver också att han hade rätt att ha de hemliga dokumenten i sin bostad och att han inte har gjort något fel. Enligt åtalet misstänks Trump på 37 punkter sedan hemliga dokument hittats i hans bostad. Dokumenten ska bland annat ha innehållit mycket känsliga uppgifter om USA:s och andra länders försvar. Trumps advokat Todd Blanche har avböjt att kommentera åtalet, skriven NBC News. Trump jämför också med de dokument som hittats hos Joe Biden trots att fallen har stora olikheter. Omni 230609.
Åklagaren: En uppsättning lagar - och de gäller alla. Att alla följer lagen är en grundbult i det amerikanska samhället. Det sa särskilde åklagaren Jack Smith när han på fredagskvällen kommenterade åtalet mot tidigare presidenten Donald Trump. "Vi har en uppsättning lagar och de gäller alla," sa Smith. Han sa också att det är viktigt att Trump betraktas som oskyldig tills hans skuld har bevisats i domstol och att han kommer att arbeta för att rättegången ska gå så snabbt som möjligt och ske i linje med allmänhetens intressen och den tilltalades rättigheter. Smith sa att Trumps agerande hotat USA:s säkerhet. Omni 230609.
Donald Trump om åtalet: "Löjligt - saknar grund." Donald Trump dömde ut det nya åtalet mot honom när han på söndagen talade inför anhängare i Georgia, skriver AP. Trump kallade det hela för "häxjakt" och sa att anklagelserna var löjliga och saknar grund. "Det här kommer att gå till historien som det största maktmissbruket vårt lands historia," sa den tidigare presidenten. Under lördagen blev det känt att Trump åtalas på 37 punkter sedan han förvarat ytterst hemliga och känsliga dokument om USA:s försvar och säkerhet i sin bostad. Enligt åtalet har Trump bland annat visat dokument för icke behöriga personer, samtidigt som han försökt dölja dem för FBI. Trump: De är inte ute efter mig, utan efter er. Ex-presidenten kallade åtalet "ett skäm". Trump upprepade också sina ogrundade påståenden om valfusk. Omni 230610.
Trump: Drar mig inte ur valet även om jag döms. Donald Trump kommer inte dra sig ur presidentvalet även om han blir dömd i en federal domstol, säger han i en intervju med Politico. "Jag ska ingenstans. Om jag skulle ha dragit mig ur skulle jag ha gjort det innan den första kandidaturen 2016." Det finns inga lagliga hinder för Trump att kandidera till president i fängelse eller som dömd. Han upprepar än en gång sina anklagelser om att den särskilde åklagaren Jack Smiths åtal är politiskt motiverat, och säger att "det är skurkar och galningar som är efter mig". "Trump hotas av flera års fängelse - men han kan styra USA från cellen." Trump: Gick igenom hela livet utan att bli åtalad, nu blir jag det varannan månad. Höll sina första framträdanden efter åtalet. Står åtalad på 37 punkter. Kallar Smith "störd" och "Trumphatare". Omni 230610.
Trumps justitieminister: "Är hälften sant är han rökt." Bill Barr, justitieminister under Trumps sista år som president, anser att åtalet mot ex-presidenten verkar stabilt och att det inte handlar om en "häxjakt", som Trump själv hävdar. Det sa han i en intervju med Fox News på söndagen. "Om bara häften av åtalet stämmer är han rökt," sa Barr. Han sa också att det var en "löjlig tanke" att en president skulle ha auktoriteten att förklara vilka dokument som helst som sin privata egendom. Även Trumps advokat Alina Habba intervjuades. Hon sa å sin sida att hon inte ansåg att Trump gjort något fel och att hela åtalet är politiskt motiverat. "Han är ingen brottsling," sa Habba. Enligt Habba var dokumenten som hittades hemma hos Trump antingen hans privata minnesanteckningar eller så hade hemligstämpeln hävts. Habba: Vi har inte fått möjlighet att presentera vår bild än. Omni 230611.
Tyst från tunga senatorer: "De vill bli av med Trump." Sedan åtalet mot Donald Trump lades fram under fredagen har flera inflytelserika republikaner skyndat till ex-presidentens försvar. Men från de tyngsta republikanerna i senaten har det varit tyst, skriver The Hill. Flera tunga republikanska senatorer, såsom minoritetsledaren Mitch McConnell, John Thune och John Cornyn, har valt att inte kommentera åtalet alls. McConnell har tidigare gett uttryck för att han vill att partiet ska vända blad och gå vidare från Trump-eran, och han uppges inte vilja se Trump som partiets presidentkandidat. "De vill bli av med (Trump) och de skulle inte bli särskilt bekymrade om det här är det som slutligen får bort honom," säger en tidigare republikansk senatsrådgivare. Flera republikaner i representanthuset har däremot uttalat stöd för Trump. Omni 230611.
Så skiljer sig Trumps och Bidens dokumentaffärer: "Handlar inte om vad han tog." Sedan åtalet mot Donald Trump blev känt har många av hans allierade ifrågasatt varför Trump åtalas, men inte Joe Biden, som också ertappats med att ha hemliga dokument i sin bostad. Den stora skillnaden är att Biden genast lämnade tillbaka dokumenten så fort han ombads göra det, medan Trump gömde undan och behöll sina, skriver Washington Post. Tidningen konstaterar att Trump vid ett tillfälle faktiskt lämnade tillbaka 15 lådor med handlingar, som visade sig innehålla 197 hemligstämplade dokument. Inga av dem ingår nu i åtalet mot honom. Enligt den tidigare federala åklagaren Robert Mintz visar det att Trump sannolikt hade kunnat slippa åtal helt och hållet om han bara lämnat tillbaka alla dokumenten när han ombads göra det. "Det här fallet handlar inte om vilka dokument han tog, utan vad han gjorde när regeringen försökte få tillbaka dem," säger han. Åtalet rör drygt hundra mycket hemliga dokument. Omni 230611.

Musks hyresvägran förvärrar Goldman Sachs låneproblem. Elon Musks vägran att betala Twitters hyra har bidragit till en kraftig ökning av uteblivna lånebetalningar hos Goldman Sachs i första kvartalet, rapporterar Financial Times. Twitter slutade betala sin kontorshyra i höstas, och ägaren Elon Musk har sagt att han inte har några planer på att återuppta dem. Det ledde till att Columbia Property, som stämmer Twitter för utebliven hyra, misslyckades att betala sina banklån i våras. Värdet på försenade Goldman Sachs-lån till kommersiella fastigheter ökade med 612 procent under första kvartalet till 840 miljoner dollar, motsvarande 9,1 miljarder kronor. Varken Columbia eller Twitter har kommenterat uppgifterna. I USA:s banksektor som helhet ökade värdet på försenade fastighetslån med 30 procent. Twitter slutade betala hyra för två stora kontorsbyggnader i USA i november. Omni 230611.

Klart: UBS slutför förvärvet av rivalen Credit Suisse. UBS har nu slutfört förvärvet av den krisande rivalen Credit Suisse. Fusionen är den största inom banksektorn sedan finanskrisen 2008, skriver Bloomberg. Förhandlingarna har pågått i över två månader. En av de sista knäckfrågorna löstes förra veckan när den schweiziska regeringen lovade att täcka eventuella förluster på upp till 100 miljarder kronor i Credit Suisses verksamhet. Enligt Bloomberg kommer sannolikt tusentals jobb att försvinna när de två bankerna nu slås ihop. Credit Suisse har varit en självständig bank i 167 år. UBS meddelar i ett öppet brev att affären är klar. Omni 230612.

Tidigare "playboyen" tar över Soros miljardimperium. Den legendariske finansmannen George Soros lämpar över sitt miljardimperium till sin 37-årige son Alex, rapporterar WSJ. "Han har förtjänat det," säger George Soros till tidningen. WSJ beskriver beskedet som överraskande av flera anledningar. Flera bedömare förväntade sig att 92-åringen skulle behålla kontrollen över sina organisationer och bolag ända in till döden. Dessutom har den 52-årige sonen Jonathan tidigare pekats ut som den självklara efterträdaren. 2016 tecknade Daily Mail ett porträtt av Alex Soros där han beskrevs som en rik ”playboy”, omgiven av fotomodeller och NBA-spelare. Sedan dess uppges han ha engagerat sig allt mer i familjens affärer och vunnit sin pappas förtroende. Alex Soros säger till WSJ att han är mer politisk än sin pappa. Han planerar att använda familjens djupa fickor till att motarbeta Donald Trump och stötta amerikanska politiker på vänsterflanken. Soros har fört över merparten av sina pengar till organisationen Open Society Foundations. Alex Soros: Så länge den andra sidan pumpar in pengar i politiken så måste vi också fortsätta med det. Sonen blir chef över Open Society Foundations och en "super PAC". Omni 230612.

Biden river Trumps beslut - USA går med i Unesco igen. USA kommer att gå med i Unesco igen, drygt fem år efter att Donald Trump tagit landet ur FN-organet, skriver AP. Trump ansåg att Unesco tog Palestinas sida och hade en för negativ inställning till Israel. USA har haft ett stormigt förhållande med Unesco under de senaste decennierna. Tidigare handlade det ofta om konflikter kopplade till kalla kriget, senare har det mer handlat om Israel-Palestina-konflikten, enligt nyhetsbyrån. Företrädare för Bidens regering har tidigare sagt att det är viktigt att vara del av Unesco eftersom det krävs i den geopolitiska striden mot Kina. Motiveringen har varit att Unesco är en viktig samlingsplats för vetenskap och teknik. USA går med på att betala 600 miljoner dollar för medlemskapet. USA lämnade Unesco under Ronald Reagans ledning 1983. Unescos chef bekräftar att USA är på väg tillbaka. Att gå med i Unesco har varit ett av Joe Bidens uttalade mål. Finns en oro för att Kinas diplomatiska band blir starkare. Omni 230612.

Trump "redo" för rättegång: "Var starka." Polisen i Miami håller ett extra öga på uppmaningar i sociala medier till protester och motstånd inför rättegången mot expresidenten Donald Trump, skriver Washington Post. Bland annat planeras någon form av sammankomst utanför Trump National Doral, en av den tidigare presidentens fastigheter, i närheten av domstolen. "Gör mig redo att bege mig till Doral i Miami. Vi måste alla vara STARKA och BESEGRA kommunisterna, marxisterna och radikala vänstergalningarna som systematiskt förstör vårt land", skriver Trump på sin plattform Truth Social på måndagen. Omni 230612.
Trump sågar åtalet: "Är ett avskyvärt maktmissbruk." Donald Trump anser sig vara oskyldig och utsatt för en politiskt motiverad rättsprocess. Det sa expresidenten några timmar efter att ha framträtt i domstolen i Miami. "Man hotar mig med 400 års fängelse för innehav av mina egna presidentpapper, något som i princip alla andra presidenter gjort." Trump höll sitt tal framför anhängare och journalister på sin egen golfklubb i New Jersey. Han såg ut att hålla sig till det förskrivna talet på telepromptern och riktade udden mot president Joe Biden. "Det är ett politiskt åtal som liknar något som hittas i fascistiska och kommunistiska länder," sa Trump och kallade det "avskyvärt maktmissbruk". Trump var i rätten i cirka 45 minuter. Tycks vilja använda åtalet som en del av sin kandidatur. Trump till anhängarna: De är ute efter er också. Trump: Hade inte tid att gå igenom lådorna. 230614.
Källor: Trump sa nej till advokatens råd om förlikning. Donald Trumps advokat försökte få honom att nå en förlikning i dokumentutredningen redan i höstas. Men expresidenten var inte intresserad och valde en mer konfrontativ hållning, uppger källor för Washington Post. Trump har vid upprepade tillfällen ignorerat råd från personer nära honom. Han ljög först om att lådorna i residenset Mar-a-Lago bara innehöll tidningsurklipp och kläder. När det visade sig att det fanns hemliga dokument i lådorna vägrade han att lämna tillbaka dem, trots upprepade påtryckningar från rådgivare. Förra året lämnade Trump tillbaka 15 av lådorna och uppmanade medarbetare att skicka ut pressmeddelanden om att allt återlämnats. I själva verket behöll han över 100 hemligstämplade dokument. Inte ens Trumps advokater visste att han hade behållit flera dokument. Trump är i full gång med att välja sitt advokatteam. Omni 230615.
Expert: Dokumentåtalet är helt förödande för Trump. Det som hittills framkommit i dokumentåtalet mot Donald Trump är "helt förödande" för expresidenten. Det säger Catherine Ross, juridikprofessor vid George Washington University, i en intervju med TT. Hon häpnade när hon såg att Trump förvarat hemligstämplat material, i vissa fall topphemliga dokument, i en röra i badrummet och blandat med personliga tillhörigheter som skjortor och skor. "Det finns bilder som en av hans anställda tagit där en låda fallit till golvet, dokumenten hade spridits överallt. Vissa var märkta som 'bara tillgängliga för våra fem närmaste allierade', som ramlat ut på golvet." Ross avfärdar Trumps påstående att presidentregisterlagen ger honom rätt att ha dokumenten. "Han hittar bara på. Presidentregisterlagen säger det exakt motsatta." Presidenten kan begära undantag, men hen behöver inte orginalhandlingarna. Åtal mot Trump och låga förtroendesiffror för Biden - ingen ser fram emot valet." Trump har en lång historia av kärlek till lådor. Konkurrenten Ron DeSantis har inte fått något uppsving efter åtalet. Omni 230618.
Nya bilder: Trump-assistent flyttade lådor under FBI-räd. Fler detaljer om FBI:s räd mot Donald Trumps semesterresidens Mar-a-Lago förra sommaren har offentliggjorts, enligt Washington Post. Det handlar till exempel om bilder från en övervakningskamera som visar hur en Trump-medarbetare, Walt Nauta, flyttar runt lådor - både innan och efter det att han förhörts av FBI. Uppgifterna ger enligt tidningen en mer detaljerad bild av vad som fick utredarna att misstänka att Trump försökte gömma undan dokument och vilseleda justitiedepartementet. Nautas försvarare väntas framträda i en federal domstol under torsdagen, för att å hans vägnar neka till brott. Även Trump nekar till brott. Vissa delar av vad FBI fann under räden är fortfarande hemliga. Nauta ställs inför rätta för sin roll i Trumps hantering av säkerhetsklassade dokument. Walt Nauta faces six criminal counts punishable by up to 90 years in prison. Omni 230706.
Walt Nauta nekar till brott. Den tidigare Donald Trump-medarbetaren Walt Nauta nekar till brott. Han står åtalad för att ha hjälpt den tidigare presidenten genom att gömma undan säkerhetsklassade dokument vid Trumps semesterresidens Mar-a-Lago, rapporterar Reuters. Walt Nauta står inför flera federala anklagelser, inklusive konspiration för att hindra rättvisa, korrupt döljande av dokument eller register och för att göra falska uttalanden. Nautas nekande kommer veckor efter att Trump själv sagt att han nekar till brott för sin hantering av de säkerhetsklassade dokument. Har tidigare agerat som Trumps "betjänt". Omni 230706.
Trump förbjuds att prata om utredningen mot honom. Donald Trump förbjuds att dela med sig av information om den pågående utredningen mot honom kring de hemliga dokument han förvarat i sin bostad, skriver The Hill. Beslutet har fattats av en domare på begäran av justitiedepartementet. Trump tillåts ta del av bevismaterial, även hemligstämplat sådant, men enbart i närvaro av sin advokat. Men han får inte berätta om materialet i medier eller på sociala nätverk så länge utredningen pågår. Den tidigare presidenten misstänks ha förvarat mycket hemliga dokument i sitt residens Mar-a-Lago, visat dem för obehöriga och sedan försökt hindra FBI:s utredning. Departementet motiverade begäran med att fler personer kan komma att gripas. Beslutet fattades av domaren Bruce Reinhart. Trumps advokat Todd Blanche har inte kommenterat. Omni 230619.

Trump: Lovar att åtala Biden om han blir omvald. Donald Trump säger att han vill åtala USA:s president Joe Biden om han blir omvald, skriver New York Times. Trump menar att åtalet mot honom är politiskt motiverat då han är Bidens politiska motståndare. "Jag kommer att utse en riktig specialåklagare för att ge sig på [...] Joe Biden och hela den kriminella Biden-familjen," uppgav Trump efter att infunnit sig i rätten i Miami. Trump åtalats på 37 punkter för att ha förvarat hemligstämplade och känsliga dokument i sitt hem och riskerar ett långt fängelsestraff. Trump har upprepade gånger förnekat brott och påstår att det pågår en häxjakt mot honom. Konservativa i Trumps närhet planerar ett "paradigmskifte" för att få bort justitiedepartementets oberoende. Omni 230615. Kommentar: Trump är diktatoriskt lagd och bör inte bli president igen.

Trump repeatedly celebrated the inclusion of transgender women in his beauty pageant. Years before he said he was running for president to "defeat the cult of gender ideology", Donald Trump welcomed and praised the inclusion of transgender women in the Miss Universe pageant. In since unreported radio and television interviews from spring and summer 2012, Trump celebrated the interest in a 23-year-old transgender woman named Jenna Talackova participating in a Canadian pageant. He then later effusively praised the winner of the Miss USA pageant, Olivia Culpo, for saying that transgender women should be allowed to compete. Trump, then the owner of the Miss Universe pageant, would go on to cite the possible participation of transgender women in Olympic sports to justify his decision to end a ban on transgender pageant participants. But a decade later, as he geared up to run for a second White House term, Trump promised to "ban men from participating in women’s sports", when speaking about transgender athletes - a reflection of how restricting trans rights has become a powerful talking point among conservatives and a potential a litmus test for Republican candidates. Read more at CNN 230616.

Storbank: Sannolikheten för recession nära 100 procent. Sannolikheten för en amerikansk recession är nu nära 100 procent, enligt Deutsche Banks indikator. Det skriver flera medier. Banken räknar med att Feds aggressiva räntehöjningar kommer att utlösa en "hårdlandning" i ekonomin mot slutet av året. Men först måste en sak hända: Konsumenternas fyllda spargrisar från pandemiåren behöver tömmas. "Dessa kommer inte att vara tömda förrän mot slutet av året", skriver Deutsche Banks ekonomer. Deutsche: Saknas historiska exempel på att hårdlandningar har undvikits. Banken räknar med att USA:s ekonomi krymper nästa år. Omni 230616.

Republikaner: Går inte att försvara Trump - han borde dra sig ur valet. Efter det stora dokumentåtalet är flera högt uppsatta republikaner skarpt kritiska mot den republikanske presidentkandidaten Donald Trump. Det rapporterar AFP som hänvisar till de stora amerikanska tv-kanalernas sändningar i helgen. Bland kritikerna finns presidentkandidaten Mike Pence, som var Trumps vicepresident under tiden vid makten. Han säger att det inte går att försvara anklagelserna. Ett liknande budskap kommer från Trumps tidigare försvarsminister Mark Esper. Asa Hutchinson, som också utmanar Trump om presidentkandidaturen, går ännu längre och kallar anklagelserna "diskvalificerande". "Jag tycker att han bör dra sig ur 2024 års presidentval," säger han till ABC. Åtalet som lades fram mot Trump i en domstol i Miami i veckan anklagar expresidenten för att ha förvarat hemligstämplade och känsliga dokument i sitt hem, visat dem för oberhöriga och sedan hindrat FBI:s utredning. Åtalet omfattar 37 punkter och Trump riskerar ett långt fängelsestraff. Flera republikaner sitter i en svår sits efter åtalet. Mike Pence: Trump har lämnat de konservativa värderingarna. Omni 230618.
Åtalet dränker utmanarna: "Trump ler och skrattar." Det nya åtalet mot Donald Trump har snabbt kommit att bli den stora frågan på den politiska agendan i USA, inte minst bland republikaner. Detta har ställt till det för de republikaner som meddelat att de tänker utmana Trump om att bli partiets presidentkandidat, skriver The Hill. De har fått allt svårare att sno åt sig medieutrymme, och när de kommer till tals har frågorna ändå i allmänhet handlat om hur de ser på åtalet. "Om vi fortsätter att bara prata om den tidigare presidenten tror jag i ärlighetens namn att han sitter hemma på Mar-a-Lago och ler och skrattar, för det kommer att ge honom nomineringen," säger Francis Suarez, borgmästare i Miami som lanserade sin kampanj förra veckan. Flera av utmanarna har fått frågor om ifall de kommer att benåda Trump om han döms. Omni 230620.

Hunter Biden erkänner skatte- och vapenbrott. Hunter Biden, son till USA:s president Joe Biden, misstänks för brott. Det skriver amerikanska medier. Det handlar om att han 2018 olagligt ska ha ägt ett vapen trots att han missbrukade narkotika, samt att han inte lämnat in sin deklaration och betalat skatt i tid 2017 och 2018. Biden har erkänt skattebrotten, rapporterar CNN. Enligt CBS News har han i efterhand betalat in skatten, samt böter. När det gäller vapenbrottet har Biden ingått ett avtal där han erkänner att brottet kan kopplas till hans drogmissbruk. Enligt avtalet läggs åtalet ner om han håller sig drogfri under två år och inte begår ytterligare brott, uppger en källa för CBS. Hunter Biden är 53 år. Omni 230620.
Republikansk ilska: Biden får en smäll på fingrarna. Att Joe Bidens son Hunter Biden ser ut att undkomma straff efter att ha erkänt sig skyldig till skattebrott har omedelbart retat upp republikaner i den amerikanska kongressen, skriver USA Today. James Comer, som leder den av republikanerna tillsatta kongressutredningen av Hunter Biden, skriver på Twitter att presidentsonen kommer undan med "en smäll på fingrarna". Han säger också att hans utredning kommer att fortsätta, skriver The Hill. Senatorn Marsha Blackburn skriver att åklagarna "plockar lågt hängande frukter" när de väljer att åtala Biden för två skattebrott och ett vapenbrott. Hon kallar också de överenskommelser som Biden ingått för att slippa rättegång och straff för "sweetheart deals". Comer: Vi kommer inte att vila. Blackburn drar paralleller till åtalet mot Trump. Biden lämnade in sin deklaration och betalade skatt för sent. Utredningen har pågått i fem år. Omni 230620.
Analyser: Hunter Biden blir en faktor under valrörelsen. Efter ett halvt århundrade i politiken har inget bekymmer varit större för Joe Biden än hans egen son. Det skriver New York Times Peter Baker i en analys, efter beskedet om att Hunter Biden erkänt sig skyldig till ett antal mindre brott efter fem års utredning. Han skriver att de många turerna runt presidentens 53-årige son har blivit en "fixering" för den politiska högern i dess försök att komma åt Joe Biden. Att saken nu tycks vara juridiskt avslutad innebär inte att Hunter Biden inte kommer att fortsätta att vara en faktor under valrörelsen inför presidentvalet 2024, skriver Baker. Sky News James Mathews skriver att Republikanerna vill måla upp bilden av att Hunter Biden bara är en del av "en kriminell familj". "Det är stora anklagelser, utan bevis. Men att ha en dömd brottsling i centrum gör att det bredare narrativet nu bättre kan få fäste", skriver han. Peter Baker: Sonen innebär både privata och politiska bekymmer. Omni 230620.

Trumps övertag i opinionen krymper efter åtalet. Donald Trump tappar stöd bland republikanska väljare efter det federala åtalet om hans hantering av hemligstämplade dokument, visar en ny opinionsmätning från CNN. I majmätningen uppgav 53 procent av väljare som stödjer eller lutar åt Republikanerna att Trump är deras förstahandsval till presidentposten. Den siffran är nu 47 procent. Trumps ledning förblir dock stark - stödet för huvudrivalen Ron DeSantis är 26 procent. Mike Pence, Trumps tidigare vicepresident, har nio procents stöd. Den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley hamnar på en fjärdeplats med fem procent. Chris Christie har tre procents stöd - resten av kandidaterna under en procent. Omni 230621.

Ännu en republikan utmanar Trump inför valet. Det blir alltmer trångt i startfältet inför USA-valet 2024. Trumpkritikern Will Hurd från Texas vill bli Republikanernas presidentkandidat, meddelade han i CBS Mornings på torsdagen. "Jag tror att Republikanerna kan bli ett parti som talar om framtiden, inte om det förflutna," säger han i programmet. Hurd har en bakgrund som kongressledamot och inom underrättelsetjänsten CIA. Utbildning, ekonomi, invandring, brottslighet och ett enat USA är frågor han säger att han vill lösa med "sunt förnuft". Han kritiserar andra republikaner för att vara rädda för den tidigare republikanske presidenten Donald Trump. "Att han avsiktligt har undanhållit material och vill leda den fria världen är oacceptabelt," säger han i CBS Mornings. Lämnade in ansökan till Valmyndigheten på torsdagsmorgonen. Profilerar sig som "republikan med sunt förnuft" som kan locka väljare över partigränsen. Var Republikanernas enda svarta ledamot under sina två sista år i kongressen. Ron DeSantis, Mike Pence, Nikki Haley och ytterligare åtta vill bli Republikanernas kandidat. Omni 230622.

Amerikansk industrijätte i miljardförlikning om PFAS. Amerikanska jätten 3M har nått en förlikning värd 10,3 miljarder dollar, motsvarande runt 110 miljarder kronor, skriver flera medier med hänvisning till domstolsdokument. Förlikningen gäller utsläppen av så kallade PFAS, kemikalier som ofta benämns som evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner i naturen. Bland annat ska industrikonglomeratet sanera vattensystem. 3M har dock inte erkänt något ansvar i frågan men har som mål att fasa ut all användning av PFAS-kemikalier i sin produktion till 2025, skriver New York Times. Uppgörelsen måste dock godkännas av en federal domstol, noterar TT. Bolaget har omkring 4 000 stämningar mot sig i ärendet. PFAS-kemikalierna ska bland annat ha läckt ut i dricksvatten. Omni 230623. Kommentar: Alldeles för lågt skadestånd i relation till vilka skador PFAS har gett. Domen borde ha varit att fasa ut kemikalien omedelbart från dagens datum. Nu kommer nya skador att ske fram till 2025.

USA häver sekretessen: Inga bevis för labbläcka. Det går inte att slå fast om covidsmittans ursprung var en labbläcka i Kina. Det är kontentan av en central amerikansk utredning som har fått sekretessen borttagen, enligt internationella medier. "Myndigheterna bedömer fortsatt att både ett naturligt och laboratoriekopplat ursprung är rimliga hypoteser för att förklara den första mänskliga infektionen," skriver USA:s underrättelsegemenskap ODNI. Den federala polismyndigheten FBI stödjer fortfarande teorin om en labbläcka medan National Intelligence Council tror på ett naturligt ursprung. Splittringen i frågan mellan olika delar av USA:s underrättelseetablissemang beror på hur de viktar underrättelseuppgifter mot vetenskapliga studier, enligt Politico. Alla är dock överens om att covid inte har utvecklats som ett biologiskt vapen. Inga bevis för att pandemin började i Wuhaninstitutet. Rapporten har tagits fram till kongressen på uppmaning av president Joe Biden. Sekretessen har lyfts efter kongressens krav om att alla hemligstämplade utredningar om virusets ursprung ska offentliggöras. FOrskare vid Wuhanlabbet insjuknade i covid hösten 2019. Omni 230624.

Abort blir valfråga för Biden: "Handlar om vår frihet." Aborträtten ser ut att bli en prioriterad fråga för president Joe Biden i den kommande valrörelsen, skriver TT. Demokraterna vill att abortfrågan hanteras på nationell nivå, i stället för att avgöras i delstaterna. "Vi tänker inte låta det mest personliga av beslut hamna i politikers händer. Det står helt klart, detta val handlar om att vår frihet åter avgörs genom valsedeln," säger Biden. Uttalandet kommer i samband med årsdagen för Högsta domstolens beslut att riva upp en tidigare dom om aborträtt, Roe mot Wade. Ett drag som lett till att flera delstater inskränkt abortmöjligheterna kraftigt. Abortfrågan polariserar USA. På lördagen hölls protester mot inskränkningarna på flera håll i USA. Omni 230624.

Trump i ljudinspelning: "Här är pappren." I en ljudinspelning från 2021 som CNN tagit del av uppges USA:s före detta president Donald Trump diskutera sitt innehav av känsliga Pentagon-dokument. I inspelningen som CNN hävdar är från juli 2021 hörs Trump prata med personer vid hans resort i New Jersey. Han säger "här är pappren" och hänvisar till hemligstämplade dokument om en potentiell attack mot Iran. Till Fox News har Trump sagt att det inte alls handlade om några hemligstämplade dokument utan att det bara "var en enorm mängd papper och andra grejer". Ljudupptagningen uppges vara ett viktigt bevismaterial i det åtal som nu riktas mot Trump. Den tidigare presidenten har åtalats för att ha förvarat mycket hemliga dokument på Mar-a-Lago. Han misstänks också ha visat dem för obehöriga och sedan försökt hindra FBI:s utredning. CNN har publicerat ljudinspelningen. På bandet pratar Trump om en plan om att attackera Iran som hans försvarschef under tiden i Vita Huset hade skissat upp. Omni 230627.
Ex-åklagare: Ljudinspelning starkt bevis mot Trump. Inspelningen av Donald Trump som påstås prata om ett hemligstämplat dokument kan innebära "ännu starkare" bevis mot den tidigare presidenten än vad som finns med i det federala åtalet mot honom. Det uppger den före detta åklagaren Andrew Weissman, skriver Newsweek. I ljudinspelningen från 2021 uppges Trump diskutera sitt innehav av hemligstämplade Pentagon-dokument om en potentiell attack mot Iran med några gäster på sin golfresort i New Jersey. Trump står åtalad för att ha förvarat hundratals dokument efter att han lämnade Vita huset i januari 2021 och enligt uppgifter väntas rättegången börja den 14 augusti i år. Weissman: "Trump visste att dokumenten var hemligstämplade när han spred dem. Omni 230627.

Haley: Trump för svag mot Kina - sände fel budskap. Donald Trump var för vek i sin hållning mot Kina under sin tid som president. Det anser Nikki Haley, tidigare amerikansk FN-ambassadör under Trump som nu utmanat honom om att bli republikanernas presidentkandidat, rapporterar AP. I ett tal på tisdagen sa hon att Trump fokuserade för mycket på USA:s handelsrelation med Kina och för lite på det hot landet utgör. Hon anser också att Trump sände ”fel budskap till världen” när han gratulerade Kinas president Xi i samband 70-årsdagen av kommunistpartiets maktövertagande. Hon kritiserade också Joe Biden för att ha varit för långsam med att bistå Ukraina efter den ryska invasionen. Hon varnade för att om väst inte hjälper Ukraina försvara sig kommer det uppmuntra Kina att invadera Taiwan, vilket kan leda till en global konflikt. Haley sa att Biden var ännu värre än Trump när det gäller Kina. Haley: Trump visade moralisk svaghet. "Kina var militärt starkare när Trump lämnade än när han tillträde." Omni 230627. Kommentar: Bättre för republikanerna att rösta på Haley än Trump.

Donald Trump stämmer E Jean Carroll för förtal. USA:s expresident Donald Trump stämmer författaren och journalisten E Jean Carroll för förtal, rapporterar CNN. Det sker efter att en jury i maj fann Trump skyldig till att ha utsatt henne för övergrepp och förtal, och dömde honom att betala motsvarande 54 miljoner kronor i skadestånd. Trump anklagar Carroll för att ha förtalat honom i en intervju med CNN dagen efter domslutet. När hon tillfrågades om det faktum att juryn inte styrkt att Trump våldtagit henne svarade hon: "Åh jo, det gjorde han." Carrolls advokat: Ett försök att skjuta ifrån sig ansvaret. Trump hävdar att Carroll "handlade i illvilja". Trump förnekar våldtäkt. Omni 230628.

Talmannen tvekar om Trump "väcker vrede i partiet". USA:s republikanske talman Kevin McCarthy har väckt stor ilska bland Donald Trumps anhängare efter att ha ifrågasatt om han är partiets mest lämplige kandidat i presidentvalet 2024, skriver Politico. Efter att länge ha undvikit att uttala sig i frågan intervjuades McCarthy i tisdags av CNBC. Där sa han att han tror att Trump kan vinna mot Biden, men tillade sedan: "Frågan är: är han den starkaste (kandidaten) för att vinna valet? Det vet jag inte svaret på." Det väckte sådan ilska inom partiet och bland Trumps anhängare att McCarthy omedelbart började skademinimera. Enligt New York Times ringde han Trump för att be om ursäkt, och sedan gav han en intervju till högerextrema Breitbart där han anklagar medierna för att ha tagit hans citat ur sitt sammanhang. Det ska dock inte ha hjälpt, utan snarare förargat Trumplägret mer, skriver Politico. "Kallades 'idiot' efter sitt uttalande." Hävdar att han sa fel till CNBC. Tvärvände: "Trump är den starkaste kandidaten." Hävdar att "vem som helst kan slå Biden". Omni 230628. Kommentar: Det kallas för att få "kalla fötter".

Ny bok: Trump pratade om dottern Ivankas bröst. USA:s expresident Donald Trump ägnade sig åt "oförklädd sexism" mot flera kvinnor inom sin administration - inte minst hans dotter Ivanka. Det hävdar Miles Taylor, tidigare stabschef på myndigheten Homeland Security, i en ny bok enligt Newsweek. Taylor uppger att Trumps tidigare stabschef John Kelly "äcklat" berättat för honom om hur Trump pratade om dotterns bröst, rumpa och "hur det skulle vara att ha sex med henne". Författaren låg bakom en mycket uppmärksammad krönika i New York Times 2018, under rubriken "Jag är en del av motståndsrörelsen inom Trumpadministrationen", som publicerades anonymt. Trump har tidigare i två separata intervjuer antytt att han skulle ha velat dejta Ivanka om han inte var hennes far. Trump och Kelly har inte kommenterat uppgifterna. I boken hävdas också att Trump ville attackera migrantbåtar med drönare. Redan 2016 samlade The Independent Trumps "obehagligaste kommentarer" om dottern (2016). Omni 230628.

Mike Pence på Zelenskyj-besök. En av det republikanska partiets tänkbara kandidater i presidentvalet 2024, tidigare vicepresidenten Mike Pence, besökte på torsdagen Kiev och Ukrainas president Zelenskyj. Enligt Reuters har Pence, till skillnad från de favorittippade republikanerna Trump och DeSantis, uttryckt sig starkt fördömande mot den ryska invasionen av Ukraina och även varit en ljudlig kritiker av Rysslands president Putin. Trump har hittills inte uttryckt någon önskan om ukrainsk seger i kriget och har förordat förhandlingar med Ryssland. DeSantis har å sin sida sagt sig tvivla på om USA bör fortsätta bistå Ukraina militärt, ett stöd som hittills kostat amerikanska skattebetalare mer än 400 miljarder kronor. "USA:s stöd till Ukraina är av avgörande betydelse," sade president Zelenskyj i samband med Pences besök. (svt 230629.)

Företagare får rätt att neka samkönade par i USA. I USA har företagare rätt att neka samkönade par varor och tjänster. Det slår högsta domstolen fast i en ny dom, rapporterar CNN. Den konservativa majoriteten i domstolen menar att det handlar om att skydda yttrandefriheten och att företagare inte ska behöva hjälpa kunder när värderingarna inte överensstämmer. President Joe Biden var besviken med domstolens beslut och sa i ett uttalande att han är "djupt bekymrad över att beslutet kan riskerare att öka diskrimineringen mot hbtq-amerikaner" och att "dagens beslut försvagar lagen som ska skydda alla amerikaner från att riskera att bli diskriminerade". Domen kommer efter att Loire Smith, en kristen webbdesigner, ville expandera sitt företag med att skapa hemsidor till bröllopspar men specifikt inte till samkönade par. Något som var olagligt i delstaten Colorado där hon är ifrån. Webbdesignern: "Fredagens dom är en seger för alla." Det var en stor splittring bland domarna som röstade för förslaget och de som röstade emot. Nya lagen är ett stort bakslag för landets hbtq-lagar enligt flera. Omni 230701. Kommentar: Bra beslut. Företagare måste kunna välja själva vem man ska leverera till, det får inte strida mot företagarens egna intressen eller samvete.

Grönt ljus för flygande bilar: "Ett litet steg för flyget - ett jättekliv för bilen." En verklighet med "flygande bilar" närmar sig med stormsteg. Den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA har utfärdat ett flygvärdighetscertifikat som tillåter tester av en elektrisk "flygande bil", rapporterar CNN. Flera fordon har fått certifikatet, men Model A sticker ut eftersom det på många sätt liknar en vanlig bil. Start up-bolaget Alef, som tagit fram prototypen, framhåller att två personer ska kunna färdas i fordonet, att det är körbart på vanliga vägar och att det samtidigt kan lyfta och landa helt vertikalt. "Det här är ett litet steg för flyget, ett jättekliv för bilen," säger bolagets vd Jim Dukhovny till kanalen. Alef räknar med att sälja flygbilen för motsvarande 3,2 miljoner kronor från slutet av 2025. Model A kan parkeras i en vanlig parkeringsruta. Utöver tester innebär certifikatet att bolaget får anordna uppvisningar av fordonet. Omni 230704.

Källor: USA vill utestänga Kina från molntjänster. USA:s regering planerar att begränsa kinesiska företags tillgång till amerikanska molntjänster som använder AI. Det uppger källor med insyn för Wall Street Journal. Åtgärden kommer enligt tidningen innebära att stora leverantörer som Amazon och Microsoft tvingas söka tillstånd från staten innan de tillhandahåller molntjänster till kinesiska företag. Draget riskerar att ytterligare anstränga relationen mellan de ekonomiska supermakterna, enligt källorna. Stämningen trissades upp under måndagen när Peking förkunnade att landet ska införa exportrestriktioner av ett par sällsynta mineral som är avgörande i tillverkningen av halvledare. USA oroar sig över Kinas framsteg inom AI. Omni 230704.

HD-domar i USA ses som segrar för samvetsfrihet. Webbdesigner kan nu neka att skapa bröllopssajt för samkönade par. Webbdesigner Lorie Smith talar utanför Högsta domstolen i Washington, USA. Domstolen fastslog 30 juni att hon har rätt att neka att göra webbsajter åt samkönade par. Dagen 230706. Kommentar: Rätt beslut av Högsta Domstolen.

Nya bilder: Trump-assistent flyttade lådor under FBI-räd. Fler detaljer om FBI:s räd mot Donald Trumps semesterresidens Mar-a-Lago förra sommaren har offentliggjorts, enligt Washington Post. Det handlar till exempel om bilder från en övervakningskamera som visar hur en Trump-medarbetare, Walt Nauta, flyttar runt lådor - både innan och efter det att han förhörts av FBI. Uppgifterna ger enligt tidningen en mer detaljerad bild av vad som fick utredarna att misstänka att Trump försökte gömma undan dokument och vilseleda justitiedepartementet. Nautas försvarare väntas framträda i en federal domstol under torsdagen, för att å hans vägnar neka till brott. Även Trump nekar till brott. Vissa delar av vad FBI fann under räden är fortfarande hemliga. Nauta ställs inför rätta för sin roll i Trumps hantering av säkerhetsklassade dokument. Omni 230706.

USA har förstört världens sista lager med kemvapen. Världens sista registrerade kemvapen har nu oskadliggjorts. Det efter att USA under fredagen förstörde sina sista raketer med saringas, skriver flera medier. En milstolpe, enligt OPCW, Organisationen för förbud mot kemiska vapen. USA är sist ut bland de länder som skrivit under konventionen om förbud av kemvapen att slutföra destrueringen. "I dag kan jag med stolthet meddela att USA på ett säkert sätt har förstört den sista ammunitionen i det enda kvarvarande lagret, vilket för oss ett steg närmare en värld fri från de kemiska vapnens ohyggligheter," sa president Joe Biden i ett uttalande. Samtidigt misstänks flera länder, däribland Myanmar och Ryssland, ha hemliga lager kvar av kemiska vapen. De sista kemvapnen förstördes vid ett armélager i Kentucky. Även Iran och Syrien misstänks ha kemiska vapen som inte rapporterats in. Konventionen om förbud mot kemiska vapen trädde i kraft 1997. Uttalandet från Joe Biden Omni 230708.

Disciplinnämd vill stänga av Rudy Giuliani i DC. En etisk disciplinnämnd rekommenderar att Donald Trumps advokat Rudy Giuliani stängs av från att praktisera juridik i Washington DC, rapporterar amerikanska medier. Orsaken till nämndens rekommendationen är att Giuliani hjälpt Trump att ifrågasätta valresultatet 2020. I skrivelsen konstateras att advokatens försök att underminera resultatet "hjälpt till att destabilisera vår demokrati". Den nya rekommendationen gör enligt Axios att Giuliani är ett steg närmare att förlora rätten att verka som advokat i USA:s huvudstad, där han haft licens sedan 2002. Han har tidigare varit borgmästare och toppåklagare i New York City. Nämnden noterar det arbete han gjort för allmänheten - bland annat som borgmästare i New York under terrorattackerna 2001. Klagomålet mot honom lades fram förra året. Omni 230709. Kommentar: Den åldrige Rudy Giuliani (79) bör gå i pension medan han fortfarande kan stå på benen.

Trump vill se rättegång först efter valet 2024. Donald Trump vill att rättegången mot honom ska skjutas upp till efter valet 2024, rapporterar Politico. Åtalet gäller hanteringen kring de säkerhetsklassade dokument han ska ha haft i sitt hem i Mar-a-Lago. "En rättegång under en presidentvalskampanj kommer att påverka både utgången av valet och mer viktigt, möjligheten för den åtalade att få en rättvis rättegång" skrev Trumps advokater i ett dokument som lämnades in till domstol under måndagen. Enligt åklagaren vill man dra igång rättegången så snart som möjligt och siktar på december i år. Domstolsanmälan hävdar att Trump kommer att vara för upptagen med att kampanja för att ha tid till att förbereda sig för rättegången. Omni 230711.

Studielån spås bli nästa smäll mot USA:s konsumenter. Konsumenter i USA kommer att få ytterligare en smäll mot ekonomin när inbetalningar av studielån återupptas i oktober. Det spår analytiker som räknar med att omstarten kommer att pressa plånböckerna ytterligare, skriver Bloomberg. "Människor har inte behövt prioritera betalningar av studentlån under de senaste tre åren - nu behöver de tänka om," säger Sarah Wolfe, ekonom på Morgan Stanley. Den genomsnittliga betalningen per månad för studielån uppgår till nästan 4 300 kronor, vilket enligt Bloomberg kommer att bli svårhanterligt för många i det redan kärva läget. Analytiker förväntar sig att omstarten kommer att leda till att fler hushåll halkar efter med bland annat inbetalningar på kredit- och billån under årets sista kvartal. 27 miljoner låntagare ska börja betala för studielånen i höst. Omni 230712.
Biden skriver av studielån för nästan en miljon i USA. Motsvarande 400 miljarder kronor i studieskulder kommer att avskrivas, meddelar Biden-administrationen enligt CNBC. Det betyder att fler än 800 000 av USA:s låntagare slipper betala studieskulder. Så sent som i tisdags kom beskedet att inbetalningar av studielån skulle återupptas i oktober efter tre års uppehåll. Nu handlar det däremot om korrigeringar av studielånsystemet, som gör att skulderna skrivs av efter 20 eller 25 år beroende på typ av lån. För bara veckor sedan fick Biden nej från USA:s högsta domstol till lättnader som skulle ha berört 37 miljoner låntagare. Utbildningsministern: Låntagare har fallit mellan stolarna för länge. Meddelade i tisdags att 27 miljoner låntagare ska börja betala igen. Omni 230714.

Uppgifter: Tucker Carlson startar eget mediebolag. Tidigare Fox News-profilen Tucker Carlson söker pengar för att starta ett eget mediebolag, rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till källor. Enligt tidningen försöker han tillsammans med Niel Patel, som var rådgivare till Bush-administrationen i Vita huset, få finansiering till ett bolag som utgår från Carlsons klipp på Twitter. Sedan Carlson lämnade Fox News har han regelbundet publicerat filmer gratis på Twitter. Det nya bolaget ska låta användare prenumerera på längre versioner. Uppges söka hundratals miljoner dollar för projektet. Ska så småningom involvera fler programledare. Omni 230714.

Trump tveksam till att möta sina motkandidater i debatt. Donald Trump är fortsatt tveksam till att delta i Republikanernas presidentkandidatsdebatt i augusti. I en intervju med Fox News på söndagen hänvisade han till sin stora ledning över motkandidaterna. "Vi leder med 50 eller 60 procentenheter i en del fall [...]. Varför ska man låta någon som har noll, en, två eller tre procent fråga ut en?" sa Trump. Han sa också att han inte trodde att hans motståndare skulle kunna dra nytta av att han inte var med i debatten, men tillade också att han ännu inte bestämt sig slutgiltigt. Omni 230716.

Dollarn spås fortsätta tappa i värde: "Övervärderad." Dollarn har försvagats kraftigt sedan i höstas och dess index, som speglar kursen mot en korg av tio ledande valutor, ligger på den lägsta nivån sedan slutet av 2021. Flera strateger som Bloomberg talat med menar att förklaringen är att Federal Reserve befinner sig i slutfasen av sin åtstramning. Kommande räntesänkningar kan sätta ytterligare press på dollarkursen - och leda till att trenden håller i sig i flera år. "Från ett värderingsperspektiv är dollarn fortfarande kraftigt övervärderad. Jag tror att marknaden kommer börja skala bort det," säger Amundis valutastrateg Paresh Upadhyaya. BNP Paribas tror att bland annat norska kronan och australiska dollarn kommer stärkas. Omni 230716.

Trump: Jag är ett av målen i 6 januari-utredningen. USA:s tidigare president Donald Trump säger sig ha mottagit ett brev om att han är ett mål i brottsutredningen om stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, skriver flera medier. Trump skriver på sin egen plattform Truth Social att brevet mottagits från den särskilde åklagaren Jack Smith och att det troligen kommer leda till att han grips och att det väcks åtal. Det framgår inte vilka brottsrubriceringar det handlar om och Trumps påstående har inte bekräftats från annat håll. Framgår inte om andra personer fått samma information. Fick ett liknande brev tidigare i år i fallet som rör hanteringen av hemliga dokument. Fem personer dog under händelserna. Omni 230718.
DeSantis: Dåligt för USA om Trump åtalas för 6 januari. Det vore inte bra för USA om landets tidigare president Donald Trump åtalas för stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Det säger Ron DeSantis, Floridas guvernör och presidentaspirant, till CNN. Under intervjun avstod DeSantis från att gå till attack mot sin motkandidat Trump, trots att ex-presidenten i dagsläget står åtalad på 71 punkter. "Jag hoppas att han inte åtalas. Jag tror inte att det vore bra för landet. Problemet är att det här landet har börjat kriminalisera politiska skillnader. Och det tycker jag är fel," säger DeSantis i intervjun. Det var i går som Trump gick ut på sin egen plattform Truth Social och berättade att han mottagit ett brev om att han ska höras i brottsutredningen efter stormningen av Kapitolium. Uppgifterna har inte bekräftats från annat håll. Omni 230719.

DeSantis håvar in pengar - men långt till Trumps kassa. Ron DeSantis valkampanj drog in över 20 miljoner dollar under perioden april-juni, mer än ex-presidenten och huvudrivalen Donald Trump som samma period drog in 17,7 miljoner dollar, skriver flera medier. Men både NBC och BBC skriver att det samtidigt finns faktorer som ger skäl till oro för Florida-guvernören, som ses som den stora utmanaren till Trump. Han ligger klart efter Trump i opinionen och enligt BBC går en del av pengarna som donerats till Trump till en särskild kommitté som inte behöver redovisa siffrorna förrän senare denna månad. Tidigare i juli uppgav Trump och hans stab att kampanjen i själva verket samlat in 35 miljoner dollar. En analys från BBC visar att Trumps kassa är betydligt större än DeSantis, och att hälften av guvernörens donatorer slagit i taket för hur mycket pengar de tillåts bidra med. Källor: DeSantis sparkar personal - ekonomiska skäl bakom. Övriga kandidater ligger långt efter ekonomiskt. President Bidens donationer överstiger 70 miljoner dollar. Omni 230718.

16 republikaner åtalas för valfusk till Trumps fördel. Åtal har väckts mot 16 republikaner av Michigans delstatsåklagare, rapporterar flera nyhetsmedier. De misstänks för att ha agerat falska elektorer, alltså de som röstar fram valsegraren i de olika staterna. Detta ska ha skett under presidentvalet 2020. De åtalade ska ha skrivit under flera dokument där de påstod sig vara rättmätiga elektorer för den dåvarande presidenten Donald Trump. De falska dokumenten ska sedan ha skickats till kongressen. Några av de som står åtalade ska offentligt sagt att de inte visste att de bröt mot lagen genom att underteckna de falska dokumenten, skriver CNN. Enligt den demokratiske delstatsåklagaren Dana Nessel använde Trump dokumenten för att pressa sin vicepresident, Mike Pence, att blockera valet av Joe Biden, skriver Politico. De 16 republikanerna åtalas på åtta punkter, bland annat för brott mot flera vallagar i delstaten. Delstatsåklagaren: Underminerar demokratin. De åtalade ska ha samlats i det tidigare partihögkvarteret för Republikanerna i Michigan. Varje punkt har ett straffvärde på mellan fem och 14 års fängelse. Omni 230719.

Trump begärde ny rättegång - avslås av domare. En federal domare på Manhattan avslår Trumps begäran om ny rättegång i fallet med författaren E. Jean Carroll, skriver Reuters. En jury fann den tidigare amerikanske presidenten ansvarig för sexuella övergrepp och förtal av författaren. Trump dömdes att betala 54 miljoner kronor i skadestånd. Enligt domaren har rättegången gått rätt till. Beslutet var 59 sidor långt. Trump hävdar att Carroll handlade i "illvilja". Omni 230719.
Trumps önskemål ratas - rättegång hålls före valet. Rättegången mot Donald Trump, som gäller åtalet om hans hantering av hemligstämplade dokument, ska hållas i maj 2024 - bara månader före presidentvalet, skriver CNBC. Starten för rättegången har satts till den 20 maj, enligt domstolshandlingar som Reuters har tagit del av. Trump har tidigare uttryckt en önskan om att rättegången skulle genomföras först efter valet eftersom den "kommer att påverka både utgången av valet och [...] möjligheten för den åtalade att få en rättvis rättegång", enligt dokument som hans advokater lämnade in till domstol i början av juli. Beslutet om datum har fattats av domaren Aileen Cannon. Åklagarsidan ville att rättegången skulle genomföras redan i december i år. Kommer att hållas i Florida. Domaren hörsammar inte Trumps önskan om en rättegång efter valet. Omni 230721.

Twitterchefen bekräftar ny logga: "X" ersätter fågeln. Både vd Linda Yaccarino och Elon Musk har publicerat bilder på Twitters nya logga som ska ersätta den blå fågeln efter namnbytet till X Corp. "X är här! Nu gör vi det här", skriver Linda Yaccarino på Twitter. Nyheten kommer dagen efter att Elon Musk utropat en designtävling till sina följare: "Om ett tillräckligt bra förslag kommer ikväll, går en ny logga live imorgon", skrev han på Twitter under söndagen. På måndagsförmiddagen hade den nya loggan ersatt den tidigare på Twitters hemsida. X:et ska ha designats av ett fan efter tävlingen. Namnet ändrades till X Corp efter ägarbytet i oktober. Omni 230324. Kommentar: En försämring.
Musk kan stämmas efter namnbytet - men lär vinna. Twitter, numera X, kommer garanterat att bli stämda för namnbytet. Det säger varumärkesadvokaten Josh Gerben till Reuters, efter att ha hittat närmare 900 aktiva företag i USA med varumärkesskyddade registreringar med bokstaven X. Bland företagen inkluderas techjättarna Microsoft och Meta. Men Musks chanser att vinna sådana rättstvister är relativt goda, tror immaterialrättsadvokaten Stacy Wu. "Givet Musks stora profil och djupa fickor så skulle jag inte förvånas om han stäms av mindre företag i PR-syfte. Men det är osannolikt att de lyckas i slutändan," säger hon till CNBC. Microsoft har sedan 2003 varumärkesskyddat en produkt med innehållande namnet X. "De flesta utmanare kommer att vika ner sig om det handlar om finansiell uthållighet." Omni 230725.

Hunter Biden förklarar sig icke skyldig - går emot överenskommelse. Under onsdagen förhördes Hunter Biden, son till USA:s president Joe Biden, i en federal domstol i Delaware i ett mål om misstänkta skattebrott. Förhöret slutade, efter många svängningar, med att Biden förklarade sig icke skyldig - trots en tidigare överenskommelse med jutitiedepartementet. Hunter Biden skulle enligt en överenskommelse med USA:s justitiedepartement i onsdagens förhör erkänna att han undvikit att lämna in sina inkomstdeklarationer under åren 2017 och 2018, samt att han olovligen innehaft ett vapen medan han brukade droger. I gengäld rekommenderade de federala åklagarna en villkorlig dom för skattebrotten. Överenskommelsen innebar också att Hunter Biden skulle slippa åtalas för vapeninnehav. Men onsdagens förhör tog flera oväntade vändningar. Först meddelade domaren att hon hade vissa bekymmer kring överenskommelsens språkval, och gav försvaret 30 dagar på sig att komma med en förklaring till varför överenskommelsen skulle accepteras, rapporterar TT. Nu meddelar CNN att Hunter Biden förklarar sig icke skyldig. Hans advokat menar att Hunter Biden har betalat tillbaka hela sin skatteskuld. Enligt uppgifter till CNN ska det ha rört sig om totalt cirka två miljoner dollar. Från republikanskt håll har många anklagat USA:s justitiedepartement för att ha gett Hunter Biden en så kallad "sweetheart deal", alltså att han kommit undan med ett mildare straff än vad han hade gjort om han inte var presidentson. Hunter Biden och hans uppförande har i flera år varit en het fråga i amerikansk politik. Bland annat har han utpekats för sitt akohol- och drogmissbruk, och har misstänkts av FBI för penningtvätt och bedrägeri. svt 230726.
Domare skickar tillbaka Bidens avtal om skattebrott. Överenskommelsen mellan Joe Bidens son Hunter Biden och justitiedepartementet sprack när processen om skattebrott gick vidare på onsdagen, rapporterar flera medier. Överenskommelsen gick ut på att Biden skulle erkänna skatteförseelser, mot att han undkom åtal för vapeninnehav. Avtalet nåddes förra månaden men domaren hade vissa språkliga invändningar under onsdagens process. De närmaste 30 dagarna ska försvaret därför motivera överenskommelsen. I och med domarens besked förklarade sig Biden icke skyldig. Beskrivs som oväntat. Omni 230726.

Utredningen sväller: Flera nya åtalspunkter mot Trump. USA:s tidigare president Donald Trump åtalas på ytterligare punkter i den pågående utredningen om hanteringen av hemliga dokument. Trump ska bland annat ha uppmanat anställda vid residenset Mar-a-Lago att radera vissa bilder från övervakningskamerorna som utredare efterfrågat, enligt anklagelserna. Därutöver anklagar den särskilda utredaren Jack Smith ex-presidenten för att efter presidentskapet ha delat hemliga krigsplaner till privatpersoner. Videoklipp från det inspelade samtalet har fått stor spridning. Totalt anklagas Trump nu på 32 punkter för sin dokumenthantering och ytterligare åtta för att ha försökt att påverka utredningen, enligt Politico. I ett nytt uttalande nekar Trump till alla anklagelser, som han kallar "desperata". Omni 230728.
Trump fortsätter att neka: "Kriminella Bidenfamiljen." Donald Trump nekar till alla 40 brottsmisstankar mot honom kring hanteringen av hemliga dokument och försöken att undanröja bevis. Efter att utredningen svällt med nya åtalspunkter i natt har den tidigare presidentens kampanj gått ut med flera hårda motattacker. Trumps talesperson Steven Cheung anklagar "den kriminella familjen Biden och deras justitiedepartement" för att stå bakom åtalet. Han går också till hård attack mot den särskilda utredaren. "Rubbade Jack Smith (...) funderar på sätt att rädda sin illegala häxjakt och för att få någon annan än Donald Trump att ställa upp mot Joe Biden i presidentvalet," säger Cheung i ett uttalande. En av de nya misstankarna handlar om att Trump uppmanat medarbetare vid Mar-a-Lago att radera övervakningsfilmer som utredare har bett om. Tillägget är 60 sidor långt. Trump i den ökända inspelningen: "Det här är hemligt." Ny person dras in i utredningen: Carlos de Oliveira. Källor: Carlos de Oliveira ansvarar för säkerheten vid Mar-a-Lago. Carlos De Oliveira nekar också till anklagelserna. Även medarbetaren Walt Nauta är nämnd i åtalet. Tidigare på dagen mötte Trumps team åklagaren i Washington. Omni 230728.

Biden medger att han har ett sjunde barnbarn i Arkansas. För första gången medger USA:s president Joe Biden att han har ett sjunde barnbarn. Hon är fyra år gammal och heter Navy Joan Roberts, säger Biden i ett uttalande till People Magazine. Presidentens son Hunter och Navys mamma Lunden har haft en utdragen juridisk tvist i Arkansas. Navy har skapat rubriker på senare tid sedan New York Times skrivit ett reportage om tvisten. Hunter Biden har sagt att Navy föddes under en tuff tid i hans liv och att han inte har haft någon relation med dottern, och presidenten har flera gånger sagt att han har sex barnbarn i stället för sju, skriver New York Times. På så sätt har Biden exkluderat Navy från familjen. Vita huset vill inte svara på om presidenten nu har några planer på att träffa Navy. "Det här är inte en politisk fråga, det är en familjesak. Jill och jag vill bara det bästa för våra barnbarn, så även för Navy", säger Biden i uttalandet. I januari 2020 gick Hunter Biden med på att betala en större summa pengar till Lunden. Biden är känd för att tala kärleksfullt om sina familjmedlemmar. Hunter Biden återhämtar sig från ett kokainmissbruk. Omni 230729.

Uppgifter: Möjlig pengakris tornar upp sig för Trump. Donald Trumps politiska kampanjgrupp Save America spenderade över 40 miljoner dollar på juridiska kostnader bara under det första halvåret, säger källor till Washington Post. Siffran väntas offentliggöras på måndag. Det är den enskilt högsta kostnaden för Save America under Trumps presidentvalskampanj - och mer än kampanjen totalt samlade in under det andra kvartalet. "En extraordinär summa. I slutändan är det upp till givarna att avgöra om det är så de vill att deras pengar spenderas," säger kampanjfinansieringsexperten Paul Seamus Ryan. New York Times har källuppgifter om samma summa. Tidningen har också nåtts av uppgifter om att Save America har bett om en återbetalning på 60 miljoner dollar, pengar som tidigare har donerats till en annan grupp. Det är oklart hur mycket som har betalats tillbaka, men draget "signalerar en möjlig pengakris för Trump", enligt NYT. Den republikanska rivalen Chris Christie har tidigare kallat det för "skandalöst" att donationer från vanliga amerikaner används för att betala Trumps "personliga juridiska kostnader". Stora summor pengar går till advokatkostnader för flera olika personer. Save America har tidigare betalat 16 miljoner dollar för försvaret av Trump. Save America är en PAC (Political action committee). Omni 230730. Kommentar: Trump är inte fattig, han kan betala ur egen "plånbok" om han vill men om andra donerar så behöver han ju inte det.

Mätning: Trump seglar ifrån motståndet trots två åtal. Tidigare presidenten Donald Trump har en förkrossande ledning i opinionen med mindre än en månad kvar till Republikanernas första primärvalsdebatt. Det visar en mätning från New York Times. Trots att Trump åtalats två gånger får han 54 procent av stödet bland republikanska väljare, vilket är nästan 40 procentenheter mer än Floridaguvernören Ron DeSantis. Övriga konkurrenter, bland dem Nikki Haley och tidigare vicepresident Mike Pence, skrapar bara ihop 2-3 procent. Trump är den klart mest populära kandidaten bland i stort sett alla republikanska väljargrupper: män, kvinnor, yngre, äldre, högutbildade och lågutbildade. Trumpväljare: Så länge som Trump är med i racet är han min favorit. DeSantis höll nyligen ett misslyckat kampanjmöte i Miami. DeSantis sparkade nyligen en tredjedel av sin kampanjstab. Sju kandidater har kvalat in till första debatten. Om valet står mellan Biden och Trump igen lär en tredje kandidat kunna få stort stöd. Omni 230731.

X hotar med att stämma anti-hat-organisation. X (tidigare Twitter) hotar med att stämma den brittiska anti-hat- och desinformationsorganisationen Center for Countering Digital Hate (CCDH). X hävdar att organisationen har kommit med "grundlösa" påståenden som skadat företagets affärer. Det rapporterar sajten Silicon Angle. CCDH har kritiserat X i åtta olika rapporter. I den senaste anklagas plattformen för att ha inte ha vidtagit åtgärder mot toxiskt innehåll i 99 procent av fallen då det varit betalande användare som brutit mot innehållspolicyn. "CCDH publicerar med jämna mellanrum artiklar med inflammatoriska, skandalösa och falska eller vilseledande påståenden om Twitter" - skriver X i ett brev till CCDH. X anklagar även CCDH för att driva någon annans agenda, möjligen andra företags eller myndigheters. CCDH:s jurist Roberta Kaplan kallar anklagalserna i brevet för "löjliga". Anklagas för att sprida falska eller vilseledande påståenden om X. CCDH har kritiserat X (Twitter) i åtta rapporter. Omni 230731.

Trump åtalas för försök att undergräva valresultatet - riskerar långt fängelsestraff. Donald Trump åtalas på fyra punkter för sina försök att undergräva resultatet i valet 2020. Han misstänks bland annat för konspiration mot USA, mot 6 januari-utredningen och mot själva röstförfarandet. Var och en av de fyra punkterna kan leda till långa fängelsestraff. "Trots att den tilltalade hade förlorat var denne fast besluten om att stanna vid makten [...] Dessa påståenden var falska och den åtalade visste att de var falska," står det i åtalet. Ytterligare sex icke namngivna personer ingår i åtalet. En av dem är Trumps tidigare advokat Rudy Giuliani, enligt Washington Post. Åtalets beskrivs som det tyngsta som hittills har riktats mot den tidigare presidenten. Enligt NBC News förväntas Trump framträda i domstol nu på torsdag. Huvudpersonen själv nekar till alla anklagelser. I ett uttalande hävdar Trumpkampanjen att åtalen läggs fram som ett försök att påverka valet 2024. Trumps talesperson: "Han har alltid följt lagen." Åtalet är 45 sidor långt. Trump anklagas för att ha "spridit lögner". Trump: "De vill lägga åtalet mitt i min kampanj." Tredje gången Trump åtalas. Tidigare anklagelser handlar om bokföringsbrott och hanteringen av hemliga dokument. Omni 230801.
Trump jämför åtalet med Nazityskland och Sovjet. Åtalet om bland annat konspiration mot USA är en politisk manöver för att hindra Donald Trump från att bli återvald. Det påstår expresidentens kampanj i ett skriftligt uttalande direkt efter att åtalet väckts på tisdagskvällen, rapporterar NBC News. I uttalandet påstås åtalet vara en del av en "häxjakt" och tidpunkten mer än två år efter de misstänkta brotten kring stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 ifrågasätts - "mitt i President Trumps vinnande kampanj inför valet 2024". Vidare påstås "förföljelsen" av Trump, som i uttalandet kallas President, påminna om Nazityskland, Sovjetunionen "och andra auktoritära diktaturregimer". Trump åtalas på fyra punkter för sina försök att undergräva resultatet i valet 2020. Omni 230802.
Centrala allierade avrådde Trump från att hävda fusk. I flera samtal över jul och nyår 2020 pressade Donald Trump sin vicepresident Mike Pence att hjälpa honom ogiltigförklara Joe Bidens seger i presidentvalet, enligt Washington Post. När han vägrade svarade Trump enligt åtalet: "Du är för hederlig." Pence är en av en lång rad högt uppsatta politiker och tjänstemän som vittnar om hur de gång på gång informerat Trump om att hans anklagelser om valfusk var grundlösa och avrått honom från att fortsätta, rapporterar AP och NBC News.Bland dem finns chefer på Justitiedepartementet och Vita Huset utsedda av Trump, cheferna för underrättelsetjänsten och säkerhetstjänsten, politiker och höga tjänstemän allierade med Trump och representanter för flera domstolar.Vittnesmålen stärker åklagarens påståenden om att Trump visste att hans påståenden om valfusk var falska. Trump åtalas på fyra punkter för sina försök att undergräva resultatet i valet 2020. Åklagarna har förhört valarbetare i flera delstater som pressades av Trumps stab att ändra valresultaten. Omni 230802.
Medier: Här är Trumps fem hemliga medhjälpare. I åtalet är de anonymiserade, men amerikanska medier har utifrån åklagarens gärningsbeskrivningar lyckats räknat ut vilka fem av Donald Trumps sex påstådda medhjälpare varit. Det mest kända namnet: New Yorks tidigare borgmästare Rudy Guiliani. "[Advokaten] som var villig att sprida påståenden och inta strategier som han visste var falska", står det i åtalet. De andra fyra är inte lika namnkunniga, men har liksom Guiliani rört sig i kretsen kring Trump. John Eastman, Sidney Powell, Jeffrey Clark och Kenneth Chesebro är personerna som amerikanska tidningar identifierat. De är alla advokater eller statsanställda. Den sjätte är ännu oklar, eftersom gärningsbeskrivningen inte ger tillräckligt med ledtrådar, enligt flera tidningar. Troligtvis, skriver Washington Post, rör det sig om en Trumplierad advokat med nära band till Rudy Guiliani. Omni 230802.
Mike Pence: "Trump krävde att jag skulle välja." Donald Trump krävde att jag skulle välja mellan honom och konstitutionen, säger den tidigare vicepresidenten Mike Pence, rapporterar NBC News. Detta efter att åtalen mot Trump presenterats där ex-presidenten åtalas på fyra punkter för sina försök att undergräva resultatet i presidentvalet 2020. "Jag valde konstitutionen och det kommer jag alltid att göra," säger Pence i ett uttalande. Enligt åtalen pressades Pence upprepade gånger av Trump att hjälpa till att ogiltigförklara Joe Bidens seger i presidentvalet, skriver Washington Post. "Dagens åtal tjänar som en viktig påminnelse: alla som sätter sig över konstitutionen ska aldrig bli president i USA." Pence med flera vittnar om att de informerat Trump om att hans anklagelser om valfusk var grundlösa. Minst fyra samtal då Trump pressade Pence över jul- och nyårshelgen. Åklagarna har förhört valarbetare i flera delstater som pressades av Trumps stab att ändra valresultaten. Var och en av tisdagens nya åtalspunkterna kan ge 5-20 år i fängelse. Omni 230802.
USA-experten: Trumps allvarligaste åtal hittills. Ex-presidenten Donald Trumps anhängare ser åtalen som en häxjakt och även om han döms innan valet 2024 kan han fortfarande ställa upp. Det säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet till TT. "Det här är det allvarligaste åtalet hittills. Det handlar om hjärtat av den amerikanska demokratin," säger Blanck. USA-experten menar att det finns en risk att Trump döms till fängelse men att det beror på hur rättegången utspelar sig och vilken typ av bevis som presenteras. Enligt de nya åtalspunkterna som presenterades under tisdagskvällen misstänks Trump för att ha försökt att undergräva valresultatet 2020 genom konspiration mot USA, mot röstningsförfarandet och mot 6 januari-utredningen. Blanck: Trump kommer med hundra procents sannolikhet att förklara sig icke skyldig. Omni 230802.
Trump förklarar sig icke skyldig - släppt på fri fot. Donald Trump förklarade sig icke skyldig efter att han fått sina rättigheter upplästa i rättssalen av domaren Moxila Upadhyaya, rapporterar AFP. Vid 22-tiden svensk tid steg han in i rättssalen för att få åtalet uppläst för sig. Han släpps på fri fot på villkor att han inte har någon kontakt med vittnen utom i närvaro av biträde, enligt NBC. Bryter han mot villkoret så kan han gripas. Rättegången inleds den 28 augusti. Utanför domstolsbyggnaden visar demonstranter för och emot expresidenten upp plakat med texter som "Trump 2024 - eller tidigare" eller "Grip Trump". De fyra federala åtalspunkterna mot Trump gäller försök att påverka valresultatet 2020. Säkerheten i Washington DC har höjts inför hans ankomst. Anlände till domstolen strax efter 21 svensk tid. Domaren Moxila Upadhyaya representerar domstolen - kommer inte att döma i huvudförhandlingen. Ska lämna fingeravtryck men inget polisfoto. Omni 230803.
Trump: Förföljelse av en politisk motståndare. Donald Trump har uttalat sig för medierna efter sitt framträdande i domstolen i Washington DC, rapporterar Sky News. "Det här är en sorglig dag för USA," säger ex-presidenten. Vidare kallar han det federala åtalet mot honom för "förföljelse av en politisk motståndare". Han passade också på att ge en känga till huvudstaden, som han karakteriserar som "fylld av smuts, förfall, trasiga fasader och graffiti". I domstolen förklarade sig Trump icke skyldig till de fyra åtalspunkterna, som gäller försök att påverka valresultatet 2020. Nästa domstolsförhandling äger rum den 28 augusti. Flera tunga republikaner har anklagat justitiedepartementet för korruption efter åtalet, rapporterar CNN. Trump: "Så här ska det inte gå till i USA." Ses som det allvarligaste åtalet mot ex-presidenten. Satt rastlös och otålig mellan sina två advokater. Omni 230803.
Analyser: Rättegången blir verktyg i Trumps kampanj. Åtalet mot Trump är ett avgörande ögonblick för USA:s institutioner att visa sin styrka - Trump ska få en rättvis rättegång och förutsättas oskyldig tills han döms, skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys. Ändå ser Collinson det som osannolikt att rättegången blir en enande kraft i det splittrade landet eftersom Trump utnyttjar den för att ta politiska poäng inför valet 2024, framställa sig som offer och fortsätta hävda fusk i valet 2020. Collinson hänvisar till en ny undersökning från CNN som visar att 70 procent av de republikanska väljarna än i dag tror att Trump var den verklige segraren i valet 2020. Även Washington Posts Philip Bump hänvisar till undersökningen som ett tecken på att det är politiskt gynnsamt för Trump att fortsätta hävda valfusk. Han skriver: "Eftersom politisk framgång troligen är hans bästa försvar kan vi vänta oss att han påstår det oftare." Philip Bump: Trump behöver inte bevisa valfusk, lyckligtvis för honom. Omni 230804.
Secret Service-skydd kan rädda Trump från fängelse. Om Donald Trump döms kan det livslånga skydd han som ex-president åtnjuter från skyddspolisen Secret Service sätta käppar i hjulet för ett fängelsestraff, rapporterar Washington Post. Att fängsla Trump vore "en enorm börda för vårt kriminalvårdssystem", säger Mary McCord, tidigare biträdande justitieminister med ansvar för nationell säkerhet. Chuck Rosenberg, tidigare federal toppåklagare, tror att Trump kan dömas till fängelse i teorin - men inte i praktiken. Även han lyfter den unika och enorma utmaning det skulle innebära, och säger att "villkorlig dom, böter, samhällstjänst och husarrest är alternativ". På frågan om en ex-president som inte avsagt sig sin rätt till Secret Service-skydd kan fängslas svarar en talesperson för skyddspolisen: "Vi har inget svar eftersom det inte finns någon policy eller rutiner i ett sådant fall." Trump uppmanar Högsta domstolen att blanda sig i rättsprocessen. Trumps team jobbar i det dolda för att vända den republikanska opinionen till hans favör. Omni 230804.
Åklagare kräver skyddsorder efter Trumps inlägg. Det amerikanska justitiedepartementet har begärt att domare utfärdar en så kallad skyddsorder i det senaste målet mot Donald Trump, rapporterar amerikanska medier. Uppmaningen kommer efter att ex-presidenten skrivit på sin sociala medier-plattform Truth social att han tänker hämnas på "alla som ger sig på honom". En skyddsorder skulle innebära att Trump och hans jurister stoppas från att dela viss information om åtalet offentligt. Enligt åklagarna är det nödvändigt eftersom Trump gjort inlägg om flera personer som på olika sätt är kopplade till utredningen mot honom, exempelvis vittnen, domare och åklagare. Trump anklagas bland annat för att ha försökt undergräva valresultatet 2020. Åklagare oroas att Trumps inlägg ska påverka vittnen. Begäran lämnades in i går, fredag. Skyddsordrar förekommer ofta i amerikanska brottmål. Omni 230805.
Trumps attack mot Pence: Han har vanföreställningar. Donald Trump går till sin hårdaste attack hittills mot den före detta vicepresident Mike Pence, rapporterar CNN. På sin sociala medieplattform "Truth Social" skriver Trump att Pence är "förvirrad" och att han har "vanföreställningar och nu vill visa att han är en tuff man". Detta efter att Pence kritiserat Trump för att bland annat ha försökt att ställa sig över konstitutionen efter valförsluten 2020. Enligt åtalen, som presenterades tidigare i veckan, pressades Pence flera gånger av ex-presidenten att hjälpa till att ogiltigförklara Joe Bidens seger i presidentvalet, skriver Washington Post. Trump: Han har gått över till den mörka sidan. Pence har även anklagat Trump för att ha misskött hemligstämplade dokument. Pence med flera vittnar om att de informerat Trump om att hans anklagelser om valfusk var grundlösa. Omni 230806.
Pence: Inga planer på att vittna mot Trump i rätten. Den tidigare vicepresidenten Mike Pence har "inga planer" på att vittna under rättegången mot Donald Trump, säger Pence i CNN-programmet "State of the Union". Men han stänger inte heller den dörren: "Jag kommer alltid att följa lagen." På söndagen gästade Trumps advokat John Lauro både ABC-programmet "This Week" och NBC:s "Meet the Press". Där sa han att det aldrig kommer att gå att bevisa att Trump hade "några korrupta eller kriminella avsikter" när han ifrågasatte valresultatet. Att Trump pressade Pence att agera mot valresultatet, trots att vicepresidenten saknade sådana befogenheter, beskriver Lauro som en "teknisk överträdelse mot konstitutionen", inte som ett straffbart brott. NBC konstaterar att argumentationen tycks signalera hur Lauro kan komma att försvara Trump under en stundande rättegång. Omni 230807.
DeSantis: "Självklart förlorade Trump valet." Efter att ha duckat frågor om presidentvalet 2020 under flera år säger nu den republikanske presidentkandidaten Ron DeSantis att det inte är någon tvekan om att Donald Trump förlorade. "Självklart förlorade han. Joe Biden är president," säger DeSantis i en intervju med NBC News. DeSantis säger samtidigt att han inte tycker att valet organiserades "på ett bra sätt" och att media har låtsas som att det var "ett perfekt val". Uttalandet om Trump är värt att notera med tanke på att DeSantis upprepade gånger sagt att republikanerna kommer att förlora mot president Joe Biden om de fortsätter att uppehålla sig vid det förra valets legitimitet, skriver Politico. Omni 230807.

USA:s kreditbetyg sänks - Yellen "starkt" kritisk. Fitch sänker USA:s kreditbetyg från högsta nivån AAA till AA+. USA har haft det högsta betyget hos ratinginstitutet sedan åtminstone 1994, skriver Bloomberg. Fitch skriver i ett uttalande att "nedgraderingen speglar den förväntade försämringen av finanserna de kommande tre åren, en hög och växande nationell nationell skuld samt ett urholkande av makten". I en första kommentar säger USA:s finansminister Janet Yellen att hon "starkt" motsätter sig nedgraderingen. Hos konkurrenten Moody’s har USA fortfarande det högsta betyget, Aaa. S&P nedgraderade USA till sitt näst bästa betyg AA+ 2011. Nedgraderingen från S&P kom i spåren av skuldkrisen. Omni 230802.

Dödsstraff för skjutning i USA-synagoga 2018. 50-årige Robert Bowers döms till dödsstraff för skjutningen i synagogan Tree of Life i Pittsburgh 2018, den dödligaste antisemitiska attacken i USA:s historia, rapporterar amerikanska medier. Det är det första federala dödsstraffet som döms ut under Bidenadministrationen. Den 16 juni befanns Bowers skyldig till alla 63 åtalspunkter. Elva personer i åldrarna 54 till 97 dödades när Bowers gick till attack på morgonen den 27 oktober 2018. Innan attacken hade han i åratal skrivit hatiska kommentarer om judar och invandrare i sociala medier. Juryn var enhällig. Åklagaren: Han visar ingen ånger. Försvaret hänvisade till psykisk sjukdom. Omni 230802.

Nytt bakslag för Trumps börsplaner - revisor avgår. Donald Trumps planer på att börsnotera sitt mediebolag via en spacaffär har stött på en ny motgång. Med bara en dryg månad kvar till deadline har spacbolaget Digital Worlds revisor sagt upp sig, rapporterar Bloomberg. "Frågan är om affären någonsin kommer att nå mållinjen. Det är en av de spacfusioner som har störst potentiell uppsida, men den tycks ha varit fördömd från starten," säger finansprofessorn Jay Ritter. Revisorn har inte gett någon förklaring till avhoppet, vilket enligt bedömare bryter mot praxis och är en varningsflagga. Så sent som i maj uppgav Digital World att hela bokslutet för 2022 måste göras om på grund av felaktigheter. Revisorn lämnar utan att ha slutfört arbetet med att rätta till bokslutet. Digital World tvingas betala 18 miljoner dollar i böter till SEC (20 juli). Omni 230803. Vad är ett SPAC-bolag? En SPAC, från engelskans Special Purpose Acquisition Company, är ett sätt för ett företag att notera sina aktier på börsen. Det går att likna med en IPO/börsnotering, men processen för en SPAC ser annorlunda ut. Det genom att ett icke verksamhetsdrivande bolag vars syfte är att köpa upp ett onoterat bolag som blir noterat i samband med köpet. När en SPAC börsnoteras tar man in pengar i bolaget. Att börsnoteras genom ett SPAC är generellt sett snabbare för det privata företaget än den traditionella IPO-processen, då IPO redan har ägt rum.

Här är kandidaterna som ska försöka besegra Donald Trump. På onsdagen håller Republikanerna sin första debatt inför primärvalen nästa år. Men Donald Trump har valt att inte delta. Hans stora övertag i opinionen sägs vara en av orsakerna. I stället får utmanarna, främst Ron DeSantis, Chris Christie, Nikki Haley, Vivek Ramaswamy och Mike Pence, göra upp. Det ska mycket till för att någon av konkurrenterna ska ta in hans försprång. I nuläget tyder allt på att presidentvalet blir en repris av 2020: Donald Trump mot Joe Biden. "När man ser på mätningarna om Biden mot Trump så är det jättejämnt." svt 230823.
DeSantis: Börjar skära halsar om jag vinner. Den republikanske presidentkandidaten Ron DeSantis får skarp kritik efter ett uttalande om att "skära halsar" inom den federala byråkratin om han blir vald till president, rapporterar The Guardian. "Vad gäller byråkrati, ni vet, vi kommer ha alla de här personerna från djupa staten, ni vet, vi kommer börja skära halsar dag ett och vara redo att köra," sa han under ett evenemang i New Hampshire. Företrädare för fackförbunden NETU och AFGE, som organiserar myndighetsanställda, kallar uttalandet "frånstötande, vidrigt och farligt". Gav uttalandet på ett "barbecue-möte". DeSantis har tidigare använt samma ordval vid åtminstone två tillfällen. Omni 230804.Kommentar: Obalanserat av en frustrerad presidentkandidat.

Kreditkortsskulder skenar i USA: Rekordnivåer. Räntorna stiger men det hindrar inte amerikanerna från att använda sina kreditkort. I juli passerade kreditkortsskulderna 1000 miljarder dollar för första någonsin, enligt data från St. Louis Fed. Det skriver Yahoo Finance. Antalet som halkar efter med sina betalningar ökar dessutom - i synnerhet bland unga amerikaner. Samtidigt är räntorna på kreditkort de högsta på 40 år. I början på augusti var den genomsnittliga räntan 20,5 procent. "Kreditkortsinnehavare gör bäst i att anta att räntorna kommer att fortsätta stiga och att använda det som motivation för att fortsätta få ner sin kreditkortsskulder," säger Lending Trees kreditanalytiker Matt Schulz till Yahoo. "Amerikanernas felmarginaler är små även i normala tider." Omni 230805.

Domstol tar inte upp Trumps förtalsmål. Donald Trumps stämning av författaren och journalisten E Jean Carroll kommer inte tas upp i domstol. Det har en federal domare i New York beslutat, skriver amerikanska medier. I maj dömdes den amerikanske ex-presidenten att betala fem miljoner dollar i skadestånd till Carroll, efter att en jury funnit det bevisat att han gjort sig skyldig till sexuella övergrepp mot journalisten på 1990-talet. Trump svarade kort därefter med att stämma Carroll för förtal, eftersom hon fortsatt säga till amerikanska medier att han våldtagit henne, trots att juryn friade Trump för våldtäkt. Den federala domaren i New York menar dock att Carrolls uttalanden "i huvudsak är sanna", enligt måndagens beslut. Övergreppet ska ha skett i ett omklädningsrum på varuhuset Bergdorf Goodman. Trump har tidigare krävt en ny rättegång. Skedde i mitten av 1990-talet. Omni 230808.
Domarens varning till Trump: Hota inga vittnen. Den federala domaren Tanya Chutkan har manat Donald Trump att vara försiktig med sina uttalanden inför rättegången om påverkan av valresultatet 2020, rapporterar Reuters. Även "potentiellt dubbeltydiga uttalanden" som kan uppfattas som hot mot vittnen eller försök att påverka juryn kan hota rättsprocessen, enligt Chutkan. "Jag varnar er och er klient att vara vaksamma på era offentliga uttalanden," sa hon till Trumps advokater under en domstolsförhandling på fredagen. Chutkan gav dock Trump tillåtelse att dela med sig av vissa mindre känsliga delar av bevismaterialet. Detta trots protester från åklagarsidan, som hänvisade till inlägg i sociala medier som de hävdar kan tolkas som försök av Trump att skrämma vittnen. Chutkan: Kommer göra allt i min makt för att värna rättsprocessens integritet. Trump befann sig inte i rättssalen under förhandlingen. Domaren: I ett rättsfall som detta är målsägandens yttrandefrihet villkorad. Omni 230812.
Källor: Finns bevis för att Trumps team låg bakom intrång i röstningssystem. Amerikanska åklagare har sms och mejl som direkt kopplar medlemmar av ex-president Donald Trumps juridiska team till intrånget i röstningssystemet i delstaten Georgia i början av januari 2021. Det uppger källor för CNN. Enligt kanalen visar meddelandena och andra domstolsdokument hur Trumps allierade försökte ta sig in i systemet bara dagar före stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Händelsen beskrivs som en del i ex-presidentens försök att producera bevis som skulle backa upp hans ogrundade påståenden om valfusk. Distriktsåklagaren Fani Willis väntas väcka åtal mot ett dussintal personer i nästa vecka när hon lägger fram sina bevis mot Donald Trump inför en åtalsjury. Flera av dem är personer som kan bli åtalade i den större brottsutredningen mot Trump. Trump riskerar ett fjärde åtal efter händelsen i Georgia. Trump kallar utredningen mot honom en häxjakt. Fler vittnen har kallats att vittna inför åtalsjuryn nästa vecka. Omni 230814.
Stor förvirring om Trumpåtal - dokumenten bortplockade. Åklagarkontoret i Fulton County i Georgia förnekar att Donald Trump åtalats på en rad punkter för att ha försökt omkullkasta valresultatet 2020, skriver Reuters. Detta sedan nyhetsbyrån tidigare på måndagskvällen rapporterat att ex-presidenten åtalas för bland annat förfalskningsbrott. Det baserades på dokument publicerade på Fulton Countys domstols hemsida, som kort senare raderades. I dokumenten, som var stämplade med måndagens datum och angav rättsfallet som pågående, listades en rad åtalspunkter. Däribland brott mot den så kallade RICO-lagen, som ursprungligen infördes för att bekämpa maffian och annan organiserad brottslighet. Domstolen vill i nuläget inte kommentera närmare. Dokumenten låg ute en kort stund. Omni 230814.
Bekräftat: Fjärde åtal mot Trump efter valet 2020. USA:s ex-president Donald Trump åtalas en fjärde gång, denna gång av en åtalsjury i delstaten Georgia. Det rapporterar amerikanska medier. Han och ytterligare 18 personer anklagas för att ha försökt ändra valresultatet 2020. Bland de åtalade finns bland annat även Trumps tidigare personliga advokat Rudy Giuliani. Åtalet kommer efter en två år lång utredning ledd av distriktsåklagaren Fani Willis. Startskottet till utredningen var ett telefonsamtal i januari 2021 där Trump uppmanade Georgias valansvarige att "hitta de 11 780 röster" som han behövde för att vinna över Joe Biden i delstaten. På måndagen uppstod förvirring kring åtalet efter att åtalsdokument lagts ut på domstolens hemsida och senare plockades ner. Juryn har godkänt totalt tio åtalspunkter. Även Trumps tidigare stabschef Mark Meadows åtalas. Omni 230815.
Trump kritiserar nytt åtal: "Påhittade anklagelser." Trumps organisation kritiserar det nya åtalet mot ex-presidenten och 18 av hans medarbetare, rapporterar amerikanska medier. I ett uttalande, som kom redan innan de åtalade namngavs offentligt, hävdar man att distriktsåklagaren Fani Willis lämnat in "påhittade anklagelser". "De kunde ha kommit med det här för två och ett halvt år sedan, men ändå valde de, eftersom de ville störa valet, att göra detta mitt under president Trumps framgångsrika kampanj", skriver organisationen. Det nya åtalet är det fjärde mot den tidigare presidenten, som står åtalad på 78 punkter sedan tidigare. Omni 230814.
"Katastrof om Trump missar nomineringen." Republikanska strateger säger att det är en "katastrof för partiet" om Trump inte lyckas säkra presidentnomineringen till valet 2024. Det rapporterar The Hill. Strategerna menar att det finns en växande oro för att många av hans kärnanhängare, som beräknas utgöra 25 till 35 procent av den totala partibasen, "tar sitt pick och pack och åker hem" om Trump antingen stoppas från att ställa upp eller inte röstas vidare. Det kommer vara svårt att vinna om partiet förlorar alla dessa Trumpväljare eller gör dem missnöjda, och de inte dyker upp, enligt den republikanska strategen Brian Darling. "Jag skulle säga att det finns två scenarier, antingen är Trump den nominerade och vi bara kör på, eller så har vi en nominerad som Trump kommer smutskasta," säger Bob Clegg, en Ohio-baserad republikansk strateg. Omni 230814.
"Nya åtalet mot Trump är mycket större än Watergate." Det nya åtalet mot Trump är "mycket större än Watergate-skandalen", säger advokaten och Richard Nixons tidigare rådgivare John Dean till CNN. "Det är av helt andra dimensioner.. Nixon missbrukade sin makt och överskred sina befogenheter. Men han gav sig inte på grundlagen i landet." Dean menar att Trump å andra sidan ville stanna vid makten och missbrukade sin makt i Georgia, "vilket är mycket allvarligare och mycket mer oroande". Åtalet kommer efter en två år lång utredning ledd av distriktsåklagaren Fani Willis. Trump och ytterligare 18 personer anklagas i Georgia för att ha försökt ändra valresultatet 2020. Trump kallar åtalet för en "häxjakt" på Truth social. Omni 230815.
Advokater och stabschefen åtalas i skuggan av Trump. Donald Trump är inte den enda som åtalas i Georgia för att ha försökt omkullkasta valresultatet 2020. Sajten The Hill listar ytterligare 18 personer som ställs inför rätta i ärendet. På listan finns bland andra Trumps tidigare stabschef Mark Meadows och en rad advokater som Jenna Ellis och Rudy Giuliani. Den sistnämnda spred vid flera medieframträdanden ogrundade anklagelser om valfusk kort efter Joe Bidens seger. Flera medier kallar honom för "RICO-pionjären", syftandes på RICO-lagen som infördes för att bekämpa organiserad brottslighet. Under sin tid som åklagare i New York använde han den med framgång, men nu åtalas han under samma lagstiftning. Åtalet: Trump och 18 andra vägrade acceptera valnederlaget. Uttalanden om valfusk ett av skälen till åtalet mot Giuliani. Omni 230815.
Trumps advokat "kvävs" av kostsamma rättegångar. Rudy Giuliani har dränerats på pengar, rapporterar CNN. Den tidigare Trumpadvokaten har hundratusentals dollar i juridiska kostnader och sanktioner utöver de nya brottsanklagelserna relaterade till hans arbete för Donald Trump efter valet 2020. Giuliani ska ha sålt en trerumslägenhet på Manhattan för 6,5 miljoner dollar, motsvarande 70 miljoner kronor, för att hantera krisen. Giuliani spred vid flera medieframträdanden ogrundade anklagelser om valfusk kort efter Joe Bidens seger. Som åklagare i New York använde Giuliani sig av den så kallade RICO-lagen, som infördes för att bekämpa organiserad brottslighet. Nu åtalas han under samma lagstiftning. Giulianis advokat: Han har stora ekonomiska problem. Åtalen mot Trump tvingar det republikanska partiet att se valet 2020 i vitögat. Omni 230816.
Giuliani bad Trump betala rättegångskostnader. Rudy Giuliani vädjade desperat till Donald Trump att betala de juridiska kostnaderna han samlat på sig under rättegångarna relaterade till presidentvalet, rapporterar CNN. Samtalet ska ha skett i Trumps residens Mar-a-Lago tillsammans med Giulianis advokat Robert Costello. Enligt källor lovade Trump att närvara vid två möten för att samla in pengar åt Giuliani, men samma källa uppger till CNN att expresidenten inte verkade "intresserad" av att hjälpa sin tidigare advokat. För att hantera krisen ska Giuliani ha sålt en trerumslägenhet på Manhattan för 6,5 miljoner dollar, motsvarande 70 miljoner kronor. Han står åtalad för att ha spridit lögner om valfusk efter att president Joe Biden vann valet 2020. Källa: Inte smart av Trump att vägra betala Giulianis juridiska räkningar. Omni 230817.

Republikanska attacker mot sonen Hunter pressar Biden. Joe Biden och hans eget varumärke är satt under mer press än någonsin förut, skriver NBC News i ett långt reportage. Republikanerna och konservativa nyhetsmedier går dagligen till attack mot sonen Hunter Biden och hans affärsverksamheter. Ammar Moussa, en talesperson för Demokraterna, säger att Republikanerna har satsat fyra år och miljontals dollar på att sprida lögner om presidenten och hans familj. "Det har inte funkat, och kommer aldrig funka, eftersom amerikanerna vet att Joe Biden är en i grunden anständig person." Samtidigt finns en oro i partiet att familjedramat ska spilla över på Bidens förtroendesiffror, särskilt med tanke på att han alltid målat upp sig själv som en familjefar. NBC beskriver det som att hans största styrka, som har hjälpt honom under hans 50 år långa politiska gärning, vänds till en nackdel. Hunter Biden, som återhämtar sig från ett drogmissbruk, är Joe Bidens ende son som lever. Omni 230808.
Särskild utredare får utreda misstankar mot Bidens son. USA:s justitieminister Merrick Garland har utsett en särskild utredare som ska utreda president Joe Bidens sons misstänkta brottslighet, skriver flera amerikanska medier. Hunter Biden är misstänkt för skattebrott efter att inte ha betalat inkomstskatt. Men möjligheterna att nå en överenskommelse har försvårats av att han också utreds för ett vapenbrott. Nu har åklagare David Weiss, som tillsatts av förre presidenten Donald Trump, utsetts till särskild utredare för alla brott som kan relateras till Hunter Biden. Enligt Garland ligger det i allmänhetens intresse att ha en särskild utredare, då misstankarna rör presidentens son och folket måste känna sig tryggt i att saken hanteras på ett "oberoende" sätt och med "ansvar". David Weiss var redan inkopplad på fallet. En begäran om upplägget kom in till justitieministern på tisdagen och beviljades kort därefter av Garland. Omni 230811.

Från hyllad till avskydd - men Giuliani ger inte upp. Rudy Giuliani var en av USA:s mest beundrade män efter sin tid som åklagare och borgmästare i New York. Men tiden som rådgivare till Donald Trump förändrade allmänhetens bild av honom, säger Andrew Kirtzman som skrivit en biografi om Giuliani. "Hans historia är en av de största om någon som stigit och fallit under vår livstid," säger Kirtzman till Vanity Fair. Giuliani blev närmast en levande legend i samband med sitt agerande efter terrorattacken den 11 september. Många betraktade honom som en "lugn fadersfigur". Men när åtalet mot ex-president Donald Trump släpptes pekades Giuliani ut som en av ex-presidentens främsta kriminella medhjälpare. Kirtzman tror inte att Giuliani i något läge kommer ge upp och erkänna skuld. "Just nu kastar han spagetti mot väggen och hoppas att något ska fastna. Han hoppas att han kan grumla vattnet, men i realiteten har han hamnat i stora svårigheter." Giuliani hamnade också i blåsväder när försökte hitta skäl att svartmåla Joe Biden. Nu görs Giuliani till åtlöje av många - bland andra Borat, Mike Pence och den särskilda utredaren Jack Smith. Omni 230812.

Ligor i Los Angeles rånar i grupp och länsar varuhus. Ligor bestående av ett 50-tal personer härjar i norra Los Angeles, uppger amerikanska medier. I tisdags slog en grupp till mot en Yves Saint Laurent-butik i stadsdelen Glendale. Detta genom att rusa in i butiken, övermanna personalen och springa därifrån med varor värda sammanlagt tre miljoner kronor. På lördagen skedde ett liknande rån, den här gången mot köpcentrat Nordstroms fem mil rakt västerut från den första brottsplatsen. Enligt polisen oskadliggjorde gruppen varuhusets båda vakter med pepparspray innan deltagarna roffade åt sig av varor för motsvarande en miljon kronor. Inga gripanden har gjorts, men myndigheterna har utfärdat en belöning på motsvarande en halv miljon för den som kan komma med tips om vem som är inblandade. Los Angeles borgmästare, Karen Bass, har också uttalat sig om rånen och kallat dem "fullständigt oacceptabla". "Alla som varit inblandade i dessa handlingar, och liknande saker i omgivningen, måste ställas till svars," säger hon. Rånarna försvann i flera bilar och var inte kvar på platsen när polisen kom dit. Vid första kuppen försvann ligan i 20 olika bilar. Amerikanska medier kallar det flash mob-rån. Omni 230813.

Trumps stöd ökar i partiet - men andra väljare kritiska. 63 procent av de republikanska väljarna vill att Donald Trump ställer upp i presidentvalet på nytt och 70 procent av samma väljare ser positivt på ex-presidenten. Båda siffrorna är högre än vid liknande opinionsmätningar i vår och sommar, visar en ny mätning från AP. Men det finns varningstecken för Trump, som står åtalad på 91 punkter. Utanför det egna partiet är många amerikaner starkt kritiska. I mätningen säger 53 procent av amerikanerna att de definitivt inte kommer att rösta på honom om han blir partiets kandidat. Ytterligare 11 procent säger att de förmodligen inte skulle stötta Trump. Nyhetsbyrån konstaterar att många av Trumps motståndare fokuserar på just detta: Trumps svårighet att få stöd från väljare utanför partiet. Statistiksajten FiveThirtyEight skriver att mätningarna i närtid ger blandade signaler. Å ena sidan har Trump en jätteledning i det republikanska fältet, långt före Ron DeSantis. Å andra sidan har hans popularitet fått sig en törn av åtalen, eftersom mer allmänna väljare tycks straffa honom hårdare än republikanska. Omni 230815.

Trump utlovar "stor rapport" om påstått valfusk 2020. Donald Trump kommer att hålla en "stor pressträff" på måndag nästa vecka där han ska presentera en rapport som påstås bevisa valfusk i Georgia i presidentvalet 2020, skriver han på sin plattform Truth Social. "En stor, komplex, detaljerad men obestridlig RAPPORT om presidentvalsfusket som skedde i Georgia är nästan färdig och kommer att presenteras", skriver Trump. Politico konstaterar att inlägget kommer timmar efter att ex-presidenten åtalats för försöket att omkullkasta valresultatet i delstaten. I inlägget skriver Trump att pressträffen bör leda till att åtalen läggs ner. Men alla är inte lika övertygade: "Trumps presskonferens på måndag kan ge ett nytt rekord i användandet av ögonrullsemojin i iPhone och Android. Vem kommer att tro på detta galna skitsnack?" säger den republikanska strategen Barrett Marson. Pressträffen sker två dagar före första republikanska debatten - Trump lär därför återigen stå i centrum. Omni 230815.

Konservativa röster: Välj inte Trump - låt valet handla om "åsnan i Vita huset". Konservativa amerikanska skribenter är ytterst tveksamma till om Donald Trump är rätt presidentkandidat för Republikanerna. New York Posts ledarsida menar att president Joe Biden är en "katastrof" men att det krävs någon annan än Trump för att besegra honom. Ledarredaktionen sågar Biden och medierna som enbart talar om Trump. De skriver att Trump gärna drar till sig uppmärksamheten men befarar att en sådan valrörelse riktar blickarna bort från det elände som Demokraterna orsakar. "Alla kommer att tala om elefanten i rummet i stället för åsnan i Vita huset." I en krönika i National Review frågar sig Charles Cooke vad de republikanska väljarna har för plan om de slutligen röstar fram Trump. Han hänvisar till en rad mätningar som han menar visar att den breda allmänheten "hatar" Trump. Han ser inte hur ex-presidenten ska lyckas locka nya väljare utanför den sfär där Trumptrogna bara omger sig med likasinnade. Biden har usla förtroendesiffror men det ändrar inte det faktum att en majoritet av amerikanerna svarar att de "definitivt inte" skulle rösta på Trump, skriver Cooke. "Varningstecknen kan inte bli tydligare." New York Post: Biden är katastrof - därför behöver vi någon bättre än Trump för att slå honom. Charles Cooke: Vad är planen, republikaner? Omni 230817.

DeSantis strategi läckt - ska attackera medier och rival. Det finns fyra "grundläggande måsten" för Ron DeSantis i den första republikanska presidentvalsdebatten nästa vecka. Det skriver en firma med mycket nära koppling till den "Super Pac", den kampanjorganisation som stöttar DeSantis med enorma summor pengar. Det rapporterar New York Times som har kommit över dokumenten. Tipsen är att attackera Joe Biden och medierna tre till fem gånger, att lyfta en positiv vision två till tre gånger, att ge sig på utmanaren Vivek Ramaswamy med "en slägga" och att försvara Donald Trump när Chris Christie går till attack. Affärsmannen Ramaswamy, som på senare tid har gått framåt i mätningarna, ska kallas för "Fake Vivek" eller "Vivek the fake", enligt tipsen. Ytterligare en tråkig attack från ”Robot Ron”, svarar Ramaswamy på plattformen X. Dokumenten ger till och med förslag på hela meningar som DeSantis kan säga. Tidningen konstaterar att tipsen ger en extraordinär insyn i hans kampanj. Debatten äger rum onsdag den 23 augusti. Super Pacs får enligt lag inte kommunicera direkt med en kandidat - därför publicerades dokumenten online. DeSantis har stött på flera problem på senare tid. Omni 230818. Kommentar: Trump-metoder. Så gör bara en dålig utmanare.

Trots åtalen: Republikaner trogna Donald Trump. Ex-president Donald Trump tycks stå stadigt trots fyra parallella rättsprocesser och sammanlagt 91 åtalspunkter, skriver CBS News. Enligt en Yougov-undersökning som tv-kanalen låtit göra, och där drygt 2 000 vuxna amerikaner ingått, uppger fler av Trumps väljare att de litar på honom än vad de litar på sina egna vänner och familj. Vidare uppger 62 procent av republikanerna att de skulle rösta på Trump om det vore val i dag. Detta ska jämföras med hans största konkurrent, Ron DeSantis, som bara får 16 procent av väljarstödet. Sympatin till Trump kan delvis förklaras med att 99 procent av de tillfrågade tyckte allt var bättre med honom som president, liksom att många också anser att Trump är utsatt för en politisk komplott. 71 procent av de tillfrågade Trumpväljarna sade sig lita på Trump - 71 procent av de tillfrågade Trumpväljarna sade sig lita på Trump – motsvarande siffra för den egna familjen var 63 procent. Omni 230820.

Källor: Trump accepterar borgen på 200 000 dollar. Tidigare president Donald Trump har gått med på en borgensumma om 200 000 dollar och andra frigivningsvillkor, rapporterar CNN. Detta efter att hans advokater träffade Fulton Countys åklagare på måndagen, enligt domstolsdokument som granskats av CNN. Ett av frigivningsvillkoren är att Trump inte får använda sociala medier. "Den tilltalade ska inte utföra någon handling för att skrämma någon han känner till som medåtalad eller vittne i det här fallet eller för att på annat sätt hindra rättskipningen", står det i dokumentet som undertecknats av Fulton Countys domare Scott McAfee. Trump förbjuds också att kommunicera "direkt eller indirekt" med några av sina medåtalade eller vittnen i fallet. Åtalet handlar om anklagelserna om försök till att påverka valresultatet i Georgia 2020. Alla de åtalade riskerar att sitta i fängelse. Trump har varnats om att uttala sig "uppviglande". Trump står åtalad tillsammans med 18 andra personer. Omni 230821.
Giuliani åtalades förra veckan tillsammans med Trump och ytterligare 17 andra. Borgen är satt till 150 000 dollar, motsvarande drygt 1,6 miljoner kronor. Omni 230823. Kommentar: Både Trump och Giuliani sitter fast i klistret.
Inför överlämnandet - Trump sparkar sin advokat. Donald Trump sparkar sin försvarsadvokat, rapporterar CNN. Det bara timmar innan han väntas överlämna sig till myndigheter i delstaten Georgia efter att flera åtalspunkter kopplade till valresultatet 2020 riktats mot honom. Försvarsadvokaten Drew Findling lämnar plats för den Atlantabaserade advokaten Steven Sadow som nu ska se över åtalen som riktats mot expresidenten. En källa bekräftar att beslutet inte handlar om Findlings prestationer. Beskriver sig själv som "specialrådgivare till högprofilerat försvar". Omni 230824.
"Trumps popularitet kommer att rusa efter åtalet." Trump är just nu på väg för att överlämna sig till en domstol i Georgia i samband med åtalet som riktats mot honom kopplat till valet 2020. Det kommer få hans popularitet att rusa, säger Sveriges Radios utsända i Atlanta. "Allt pekar på det," säger Trygve Ulriksen Skogseth. Trump som trots åtalen ses som en favorit att bli vald till Republikanernas presidentkandidat, kan förbli fri i väntan på rättegång om han betalar borgen på 200 000 dollar, motsvarande omkring 2,2 miljoner kronor. Kravet är dock att han inte försöker hota eller skrämma vittnen. Donald Trump förnekar brottsanklagelser. Omni 230824.
Trump överlämnade sig till häktet i natt - blev första president att ta "mugshot". Donald Trump överlämnade sig till myndigheterna i Georgia i natt. Besöket på häktet i Fulton varade i 23 minuter och under tiden fick den tidigare presidenten bland annat lämna fingeravtryck. Dessutom togs ett porträtt av honom, en så kallad "mugshot". Han blev därmed historisk som den första presidenten att ta en sådan bild. På vägen ut pratade han kort med de medier som väntade på honom. "Det här är en väldigt sorglig dag för USA. Det här borde aldrig hända igen. Du borde kunna utmana ett valresultat," sa Trump, varpå han upprepade sina grundlösa anklagelser om valfusk. Kort senare publicerade Trump själv bilden både på den egna kanalen Truth Social och på plattformen X, tidigare Twitter. Det var hans första inlägg på X sedan 2021. "Det här är enda gången jag har tagit en mugshot," sa han till Fox News Digital senare på kvällen. Trump identifierades som intagen nummer "P01135809". Hans rapporterade längd och vikt var nästan identisk som en känd quarterback. Tidigare i veckan gick Trumps team med på att betala borgen. Trump avfärdar alla anklagelser. Trump: USA har blivit som ett land i tredje världen. Han försvarade också sin tidigare advokat Rudy Giuliani. Processen på fängelset gick mycket snabbare än för andra intagna. Trump försöker använda bilden för att samla in pengar. Omni 230825.
Trumps "mugshot" gav klirr i kassan - fick in 78 miljoner. Donald Trumps presidentvalskampanj hade sin bästa ekonomiska dag hittills efter att hans "mugshot"offentliggjorts i torsdags, uppger Trumps team för Politico och andra amerikanska medier. Bara på fredagen drog kampanjen in 4,18 miljoner dollar. Under de första 48 timmarna efter bildsläppet fick Trump in 7,1 miljoner dollar, motsvarande 78 miljoner kronor. "Organiska pengainsamlingen har skjutit i höjden, särskilt efter att president Trump twittrade ut bilden" skriver kampanjen i ett uttalande till Fox News. Dåliga juridiska nyheter har resulterat i goda ekonomiska nyheter för Trump, konstaterar Axios. När det första åtalet mot Trump blev känt drog han in 5 miljoner dollar under de första två dygnen. Kampanjen har också sålt t-shirts och affischer med Trumps "mugshot". Kampanjen har också lanserat sloganen "Never surrender". Trumps "musgshot" har fått enorm spridning. Omni 230827.

Kandidaterna kämpade om att utmana frånvarande Trump: "Kan inte skicka en amatör." Tidigare politisk erfarenhet, abort, kriget i Ukraina och klimatförändringarna var några av punkterna i den första tv-sända republikanska debatten inför valet 2024. Och självklart tog han som inte var där - Donald Trump - stor plats. Åtta kandidater gjorde allt de kunde för att utmana den tidigare presidenten som är förhandsfavorit. Nykomlingen Vivek Ramaswamy kallade sig själv den "outsider republikanerna behöver". Samtidigt hånade veteranen Mike Pence den 38-årige entreprenören Ramaswamy för bristande erfarenhet. "Det här är inte rätt tidpunkt för att arbetsträna, vi kan inte skicka en amatör," säger Pence. Christie om Trump: Någon måste sätta stopp för normaliserandet av det här beteendet. I nattens debatt deltog Asa Hutchinson, Chris Christie, Mike Pence, Ron DeSantis, Vivek Ramaswamy, Nikki Haley, Tim Scott och Doug Burgum. Trump intervjuades av tidigare Fox-profilen Tucker Carlson på X, tidigare Twitter, i stället för att delta i debatten. Omni 230824.
Christie utbuad i debatten när han kritiserade Trump. Sex av åtta i den republikanska debatten skulle utan tvekan stödja Donald Trump som presidentkandidat även om han döms för brott, rapporterar amerikanska medier. Publiken vid den tv-sända sammandrabbningen buade när Chris Christie inte ville göra det. "Så här är det. Någon måste sätta stopp för normaliserandet av det här beteendet, okej," sade Chris Christie. "Vare sig du tror att brottsanklagelserna är rätt eller fel är beteendet ovärdigt en president i USA." Inte heller Arkansasguvernören Asa Hutchinsson räckte upp handen på frågan. "Självklart kommer jag inte att stödja någon som dömts för ett allvarligt brott." Haley och Pence munhöggs med nykomplingen Vivek Ramaswamy. Omni 230824.
Trump om sina utmanare: Borde inte ens ställa upp. Bara fem minuter innan Republikanernas första primärvalsdebatt drog i gång i går kväll, lokal tid, publicerades Tucker Carlsons förinspelade intervju med Donald Trump på X, tidigare Twitter. Det skriver amerikanska medier. I den 45 minuter långa intervjun konstaterade Trump att han leder stort i opinionsmätningar, och att han därför inte såg någon poäng med att ställa upp i debatten. "Ska jag sitta där i en, två timmar och bli trakasserad av folk som inte ens borde ställa upp i presidentvalet? Ska jag göra det? Och på en kanal som inte är särskild vänlig, rent ut sagt." I intervjun gav Trump som väntat även en känga till utmanare Ron DeSantis och konstaterade att han nog är "ute ur leken". Han gick även till nytt angrepp mot sin tidigare vice president Mike Pence för att han vägrade omkullkasta valresultatet 2020. På frågan om han tror att USA är på väg mot ett inbördeskrig svarade Trump att han inte vet. "Det finns en nivå av passion som jag aldrig sett, det finns en nivå av hat som jag aldrig sett, och det är förmodligen en dålig kombination." Trump om stormningen av Kapitolium: Aldrig sett sån passion och sånt hat. Fortsatte påstå att han vann valet 2020. Kallar den amerikanska vänstern för "vilddjur". Omni 230824.

Tung rättegång mot Trump i mars 2024 - mitt under brinnande valrörelse. Rättegången om huruvida Donald Trump försökt omkullkasta valresultatet 2020 inleds den 4 mars 2024, skriver AP. Det federala åtalet har beskrivits som ett av de tyngsta rättsfallen mot expresidenten. "Allmänheten har rätt att få en snabb och effektiv lösning på frågan," säger domaren Tanya Chutkan.Rättegången kommer därmed att pågå mitt under brinnande valrörelse. En rättegångsstart i mars är senare än den särskilde åklagaren Jack Smith önskat, men tidigare än Trumps advokater argumenterat för. Försvaret ville att rättegången skulle hållas i april 2026, mer än ett år efter att näste president installerats i Vita huset. Trump har fyra åtal på halsen. I ett separat federalt åtal anklagar Smiths team Trump för olaglig hantering av hemliga dokument på Mar-a-Lago. Han åtalas också på delstatsnivå i Georgia och New York. Om datumet står sig inleds rättegången före "Supertisdagen". Presidentvalet hålls den 5 november 2024. Trump ses som favorit att bli Republikanernas kandidat. Tre av fyra rättsfall kan äga rum inom loppet av veckor. Omni 230828.

Gammal och förvirrad - eller korrupt och oärlig? USA:s president Joe Biden är "gammal" och "förvirrad" och expresidenten Donald Trump "korrupt" och "oärlig". Den bilden framträder i AP:s mätning där amerikaner får välja vilka ord de vill använda för att beskriva politikerna. Biden är bara tre år äldre än Trump men många amerikaner, även demokrater, är verkligt oroade över den sittande presidentens ålder, skriver nyhetsbyrån. Sammantaget säger 62 procent av amerikanerna att de har negativa åsikter om Trump, medan 52 procent säger samma sak om Biden. Omni 230828.

Orbán: Bara Trump kan rädda västvärlden. Ungerns nationalistiska statsminister Viktor Orbán sa i en intervju till tidigare Fox News-programledaren Tucker Carlson att Donald Trump är den enda som kan rädda västvärlden genom att sätta stopp för Rysslands invasionskrig i Ukraina. "Ryssarna är mycket starkare, långt fler än ukrainarna. Det enda sättet att komma ur situationen är att kalla tillbaka Trump." Tucker Carlson är en av många amerikanska högerprofiler som hyllat expresidenten, trots hans brottsåtal. Orbán själv menar att det finns brister i hur hela rättsprocessen skötts, och säger i intervjun att det "aldrig kunnat hända i Ungern". Angående invasionskriget hävdar Trump själv att det aldrig hade hänt om han hade varit kvar vid makten, då han anser att bara han kan hantera Rysslands president Vladimir Putin. Viktor Orbán anklagas för att leda Ungern på ett "diktatoriskt sätt". Delar av intevjun i Budapest vigs åt lovord för Trump. Omni 230828, Kommentar: Viktor Orbán har varit en bromskloss i EU när det gäller Ukraina-kriget och är en bromskloss för Sverige att gå med i Nato.

Analys: Trumps kalender på väg mot fullkomligt kaos. De juridiska processerna gör att Donald Trumps kalender ser ut att bli "rent kaotisk" efter årsskiftet, skriver BBC:s Anthony Zurcher i en analys. Redan i januari börjar rättegångar trängas med viktiga programpunkter på den republikanska valagendan. Ett förtalsmål mot Trump, kopplat till författaren E Jean Carroll, ska tas upp samma dag som Iowas republikaner ska välja presidentkandidat. Den 4 mars ska rättegången som handlar om Trumps påstådda försök att omkullkasta valresultatet inledas. Det är dagen före den så kallade supertisdagen, när en stor del av USA väljer kandidat inför valet. Exemplen är två av många. Politicos Kyle Cheney skriver att Trumps väg tillbaka till Vita huset kantas av rättegångsdatum. Från nu och under halva 2024 står Trump inför en "nästan konstant rad av rättegångar som överlappar, och kanske överskuggar, primärvalskalendern". Omni 230828.

Åklagare: Trump har ljugit i åratal om sina tillgångar. Donald Trump har i åratal ljugit om sina miljardtillgångar, menar åklagaren Letita James, skriver CNN. Under en tioårsperiod mellan 2011 och 2021 blåste Trump regelbundet upp sina värden för sitt fastighetsimperium. Som mest var det omkring 40 procent för mycket och han blåste upp sina tillgångar med över motsvarande 20 miljarder kronor. Syftet var att få bättre villkor av affärspartner och banker - och på så sätt har Trump fått in "hundratals miljoner dollar på felaktigt sätt". Trump och hans familj anklagas även för att ha undervärderat sina egendomar i de fall där det har kunnat leda till högre skatt. Själv har ex-presidenten kommenterat anklagelserna som att det är en häxjakt och att det "inte är meningen att man ska tro ett dugg på vad vi säger". "Det finns en klausul där med innebörden: tro inte på denna uppgift, gå ut och gör jobbet själv. Dessa uppgifter är 'värdelösa', de betyder ingenting," har Trump sagt i förhör. Trumps advokater svarade med en domstolsanmälan och hävdade att fallet borde avskrivas. Domaren har planerat att hålla en utfrågning i slutet av september gällande fallet. Trump släppte aldrig sina skatterapporter under tiden han var president. Fallet är ett civilmål som James försöker få rätten att avgöra utan rättegång. Omni 230831.

Trump nekar till brott - slipper dyka upp i rätten. Donald Trump nekar skriftligt till alla anklagelser i åtalet i delstaten Georgia, enligt domstolsdokument. Därmed behöver han inte inställa sig i rätten i Fulton County på tisdag. Trump anklagas för att ha försökt påverka valresultatet i delstaten 2020, bland annat genom att ha spridit falska rykten om valfusk. Han ska också ha uppmanat tjänstemän och politiker att ogiltigförklara resultatet. Det finns även 18 medåtalade i fallet. Sammantaget står Trump åtalad på 91 punkter i totalt fyra rättsfall. Trump kalender fylls av rättsprocesser. Omni 230831.

Proud Boys-ledare får 17 års fängelse för stormning. Joseph Biggs, en av ledarna för extremistgruppen Proud Boys i USA, döms till 17 års fängelse för sin inblandning i stormningen av Kapitolium 2021. Straffet är det näst hårdaste bland de hundratals som hittills har utdömts, enligt USA Today. Åklagare ville att Biggs skulle dömas till 33 års fängelse. Han beskrivs som drivande bakom de våldsamma protesterna mot valresultatet och ska ha brutit igenom flera polisavspärrningar, samt hjälpt folkmassan att ta sig längre in i kongressen. "Jag vet att jag ställde till det den där dagen. Men jag är ingen terrorist," sa Biggs inför domen. Senare under torsdagen dömdes även Zachary Rehl, tidigare ledare för Proud Boys, till 15 års fängelse. Oath Keepers-medlemmen Stewart Rhodes har tidigare dömts till 18 års fängelse. Biggs är veteran från Irakkriget och har rapporterat för konspiratoriska Infowars. Fler domar mot Proud Boys-ledare väntas. Omni 230831.
Proud Boys-ledare får 18 års fängelse för stormning. Ethan Nordean, en av ledarna för den amerikanska extremistgruppen Proud boys, döms till 18 års fängelse efter stormning av Kapitolium i januari 2021, rapporterar amerikanska medier. Det innebär att han är en av två personer som dömts till det hittills längsta fängelsestraffet av dem som åtalats för attacken. Enligt åklagaren var Nordean den "uppenbara ledaren för 6 januari". Bland annat ska han ha rivit stängslet utanför kongressen, vilket gjorde det möjligt för andra upprorsmakare att storma byggnaden. Han ska även ha rekryterat män till stormningen som "var beredda att utöva fysiskt våld, om det skulle behövas", enligt domen. Inför rätten kallade Nordean själv händelserna för en "fullständig tragedi". Åklagaren hade yrkat på 27 års fängelse. Även Proud Boys medgrundare Stewart Rhodes har dömts till 18 års fängelse efter stormningen. Mer än 600 personer har hittills fällts efter stormningenCBS News Proud Boys-ledaren Joseph Biggs dömdes till 17 års fängelse på torsdagen. Omni 230902.
Expert: Domarna kommer få liten effekt på Proud Boys. Domarna mot högt uppsatta personer i Proud Boys efter stormningen av Kapitolium lär har liten effekt på den högerextrema gruppen, säger experter till NPR. Enligt Cassie Miller, analytiker på intressegruppen Southern Poverty Law Center, fortsätter Proud Boys att aktivt organisera och rekrytera. Sedan stormningen den 6 januari har gruppen fått fler medlemmar, enligt Miller. "Och den auktoritära rörelse som de är en del av har också fortsatt att växa." Sent i går kväll dömdes gruppens tidigare ledare Enrique Tarrio till 22 års fängelse för sin medverkan i stormningen, vilket är det längsta straffet som hittills har delats ut. Tarrio är en av sex ledare för gruppen som åtalats. Enrique Tarrio hejade på stormningen på sociala medier: "Gör vad som måste göras." Över 1 100 personer har gripits. Omni 230906.

Spricka mellan Pence och Ramaswamy - bittra fiender. En tydlig "fientlighet" har uppenbarat sig mellan de republikanska presidentkandidaterna Mike Pence och Vivek Ramaswamy. Sprickan och iskylan var omöjlig att missa när de båda befann sig i New Hampshire i helgen, skriver Politico. Konflikten har pågått i över en månad. I Republikanernas första presidentvalsdebatt gick den vanligtvis lugna Pence till attack, konstaterar den republikanska rådgivaren Matthew Bartlett. "Det såg personligt ut. Han blev djupt kränkt på scenen." Skillnaderna är stora både ideologiskt och åldersmässigt mellan 63-årige Pence och 38-årige Ramaswamy - och de vänder sig till helt olika väljargrupper. Fivethirtyeight konstaterar att stödet för Ramaswamy har ökat rejält på senare tid. Även om han har långt kvar till att på allvar utmana om segern är han ett framtidsnamn i Republikanerna, skriver statistiksajten. Han är också en möjlig kandidat till vicepresidentposten om Trump skulle vinna. Omni 230905.
Pences känga mot Trump: "Populisternas sirensång." Republikanerna står inför ett vägval - antingen att gå tillbaka till sina forna konservativa principer, eller att gå med i den populistiska falang som har börjat växa fram inom partiet. Det var budskapet från Mike Pence, tidigare vicepresident som numera aspirerar på presidentkandidaturen, under ett kampanjtal i New Hampshire på onsdagen. Han uppmanade partiet att stå emot "populismens sirensång" och passade på att ge sin förra chef, Donald Trump, en känga för att ha övergett den gamla konservativa agendan, noterar flera amerikanska medier. "Skulle denna nya högerpopulism ta över och styra vårt parti så kommer det parti vi lärt känna och levt med upphöra att existera och friheten i Amerika vara hotad," sa han bland annat. Omni 230907.

Majoritet tror Biden var inblandad i Hunters affärer. En majoritet av amerikanska väljare tror att Joe Biden, under sin tid som vicepresident, var involverad i sonen Hunter Bidens affärer. Det framgår av en opinionsmätning som CNN har gjort. 61 procent av de svarande tror att Biden i alla fall hade ett litet finger med i Hunter Bidens affärer. 42 procent av dem tror att han dessutom agerade brottsligt, medan 18 procent tror att hans ageranden var oetiska men inte brottsliga. Endast 1 procent tror att Biden var involverad, men att han inte gjorde någonting fel. Undersökningen genomfördes före gårdagens besked att särskilda åklagaren David Weiss inom de närmaste veckorna ämnar att försöka väcka åtal mot Hunter Biden för vapenbrott. Väljarnas syn på Joe Bidens inblandning i Hunter Bidens affärer håller sig till den partipolitiska uppfattningen. Omni 230907.

Nära Trumpmedarbetare döms för kongresstrots. Donald Trumps tidigare rådgivare Peter Navarro döms för kongresstrots - motsvarande domstolstrots - efter att ha ignorerat en kallelse från utskottet som utreder stormningen av Kapitolium år 2021. Det rapporterar amerikanska medier. Navarro har vägrat vittna eller lämna över dokument till utskottet, skriver Reuters. Inför rättegången sa Navarro att Trump hade sekretessbelagt uppgifterna, men enligt domen har han inte lagt fram någon bevisning som styrker det. Hans advokat gjorde också gällande att det kan ha rört sig om ett misstag, enligt NBC. Straffet kan bli mellan en månad och ett års fängelse. Det är andra gången en nära medarbetare till Trump döms för kongresstrots. Steve Bannon dömdes i fjol till fyra månaders fängelse. Han har överklagat domen. Domen kom efter bara en rättegångsdag i en federal domstol i Washington. Strafflängden döms ut den 12 januari. Försvaret kallade inga vittnen och presenterade inga dokument. Omni 230907.

Ny bok: Elon Musk och Grimes har tredje barn. I Walter Isaacsons nya biografi om Elon Musk avslöjas att miljardären har ett tredje barn med artisten Clarie "Grimes" Boucher. Sonen heter Techno Mechanicus, men kallas Tau, framkommer av New York Times recension av boken. Även de två äldre syskonens födslar har hållits hemliga i flera månader innan de offentliggjorts. Parets första gemensamma son föddes 2020 och döptes till X Æ A-Xii. Nyheten om lillasyster Exa Dark Sideræl avslöjades i mars i år. Musk har tio barn med tre kvinnor. Musk och Grimes har separerat och har en "flytande" relation. Omni 230910.

Riksrättsprocess inleds mot Joe Biden i USA. Det amerikanska representanthuset har tagit första steget mot att inleda riksrättsprocess mot president Joe Biden, meddelar den republikanske talmannen Kevin McCarthy på X, tidigare Twitter. Den kommitté som utrett presidentens son Hunter Bidens affärer har avslöjat en "kultur av korruption" inom familjen Biden, säger McCarthy enligt AP. "Det är anklagelser om maktmissbruk, förhindrande av rättvisa och korruption, och det kräver vidare utredning av representanthuset." En riksrättsutredning föregår en potentiell omröstning om riksrätt. Republikanerna har majoritet i representanthuset. Där krävs det enkel majoritet för att rösta för riksrätt, varpå processen går vidare till senaten, där det krävs två tredjedelars majoritet för att fälla. Kentucky-ledamoten James Comer kommer att leda utredningen. Vita huset reagerade snabbt och dömde ut beskedet som "extrem politik", skriver AFP. McCarthy har pressats av partiets högerflank. Röster inom partiet har hotat med att avsätta McCarthy om han inte agerar mot Biden. McCarthy: Fattar inte beslutet lättvindigt. Vita huset: Har utrett presidenten i nio månader - inga bevis. Omni 230912.
Kritik från egna partiet: "Ett slöseri med tid." USA:s talman Kevin McCarthy kritiseras av flera republikanska senatorer efter beskedet om riksrättsutredning mot Joe Biden, rapporterar The Hill. "Dårskap" och "slöseri med tid", säger en anonym senator och tillägger: "Lyckligtvis kommer det snabbt avfärdas om ett riksrättsförfarande skickas till oss." West Virginia-senatorn Shelley Moore Capito kallar det "frustrerande" och tillägger att hon inte förstår "vilka bevisen är, vart de vill komma med det här". South Dakota-senatorn John Thune medger att McCarthy är "under stor press", men vidhåller att Biden bör bytas ut genom ett val. En talesperson för Bidens valkampanjstab fördömer beskedet i ett uttalande, skriver The Guardian: "För elva dagar sedan sa McCarthy otvetydigt att han inte skulle gå vidare med en riksrättsutredning utan en omröstning i senaten. Vad har förändrats sedan dess?" Vissa republikaner välkomnar initiativet. Anklagar Biden för "maktmissbruk, förhindrande av rättvisan och korruption". Handlar om presidentens son Hunter Bidens affärer. Omni 230912.
Blanck: Biden sitter säkert men processen stör honom. Riksrättsprocessen mot USA:s president Joe Biden kan delvis ses som en hämnd från Republikanerna efter att Donald Trump ställdes inför dubbla riksrätter. Det säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, till TT. Experten ser det som osannolikt att Biden skulle fällas, om processen går så långt att han faktiskt ställs inför riksrätt. Han tror däremot att det kommer störa presidentens kampanj inför nästa års val. "Processen kommer få väldigt mycket uppmärksamhet när den inleds." Representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy, meddelade på tisdagen att han stöttar en riksrättsutredning. Den motiveras med att utredningar om att sonen Hunter Bidens affärer ska ha avslöjat en "korruptionskultur" inom Bidenadministrationen. Expert om riksrättsprocess mot Biden: En hämnd. Är ett första steg mot en formell riksrättsutredning. Handlar om huruvida Joe Biden tjänat på sonens affärer i utlandet. Trump har länge legat på för att få till en utredning. Omni 230912.
Källor: Trump har drivit på om riksrätt i kulisserna. USA:s tidigare president Donald Trump har agerat i kulisserna för att det ska inledas en process för att ställa Joe Biden inför riksrätt på grund av sonen Hunter Bidens affärer, rapporterar Politico. Trump uppges ha haft tät kontakt med Elise Stefanik, gruppledare för Republikanerna i kongressen, som var den första inom partiets toppskikt som öppet stödde en sådan process. Enligt Politicos källor pratade de i telefon under tisdagen efter att representanthusets talman Kevin McCarthy meddelat man inleder en riksrättsutredning mot Biden. I söndags åt Trump middag på sin golfklubb i New Jersey med en annan allierad, republikanen Marjorie Taylor Greene. De diskuterade bland annat en riksrättsprocess mot Biden. Stefanik har länge varit lojal mot Trump. Expert om riksrättsprocess mot Biden: Nu slår man tillbaka mot demokraterna. Omni 230913.
Biden är "inte fokuserad" på riksrättsprocessen. USA:s president Joe Biden kommenterade under onsdagen för första gången den riksrättsprocess som representanthuset inleder mot honom. Vid ett insamlingsmöte i Virginia konstaterade Biden att han inte är "fokuserad på riksrätten" utan har ett jobb att sköta, skriver amerikanska medier. "Jag måste ta itu med de frågor som påverkar det amerikanska folket varje dag," sa Biden. Det var i tisdags som representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy, meddelade att en riksrättsprocess inleds mot Joe Biden. Partiet anklagar presidenten för maktmissbruk och korruption, anklagelser som Vita huset menar är grundlösa. Biden: Jag vet inte varför, men de har velat ställa mig inför rätta. Bidens talesperson: De har inga bevis, inga alls - för han har inte gjort något fel. Källor: Trump hade ett finger med i spelet. Omni 230914.

Presidentsonen Hunter Biden åtalad för vapenbrott. Hunter Biden, son till USA:s president Joe Biden, åtalas för vapenbrott, rapporterar Reuters. Myndigheterna har tidigare försökt nå en överenskommelse med Biden - som också varit misstänkt för skattebrott, men misslyckats varpå det i stället blev åtal för tre fall av vapenbrott. Den utsedda åklagaren David Weiss har lett utredningen. Enligt NBC News handlar brotten bland annat om att Biden undanhållit att han haft ett narkotikamissbruk, i samband med ett vapenköp. Det är första gången som ett barn till en sittande amerikansk president åtalas, enligt NBC News. Parallellt med åtalet har republikaner inlett en riksrättprocess mot president Joe Biden. Enligt misstankarna anklagas Hunter Biden ha dragit vinning av sin pappas position som vicepresident och president. I den processen har ledamöter krävt att få se bankutdrag och andra dokument från Hunter Biden. Bidens försvarare uppger i en kommentar att han förväntar sig en utgång som är baserad på bevis och inte politiskt tryck. Enligt TT rör det sig om tre fall av vapenbrott. MIsstankarna mot Hunter Biden har funnits i fem år. Enligt Politico misstänks han också för brott för att han ljugit i samband med att han köpt vapnet. Åtalet har skickats in till en domstol i Delaware. Överenskommelsen med åklagarmyndigheten sprack efter att en domare reagerat, uppger NBC News. Omni 230914.

Videosände från stormningen i Brasília - döms till 17 år i fängelse. Den första domen har fallit i rättsprocessen efter stormningen av en rad myndighetsbyggnader i Brasília i januari. På torsdagen dömdes en 51-årig man till 17 års fängelse för att ha delaktigt i upproret, skriver nyhetsbyråerna. Aecio Pereira bröt mot elva lagar när han stormade senaten tillsammans med tusentals anhängare till den tidigare presidenten Jair Bolsonaro, menar domstolen. Inne i byggnaden spelade Pereira in ett videobudskap där han uppmanade likasinnade att ge sig ut på gatorna. "Upprorsmakarnas avsikt var att belägra Brasília och driva på för en kriminell attack mot rättsstatsprincipen i hela landet," säger domaren Cristiano Zanin. Pereira fälldes mot sitt nekande. Minst 232 fall väntas tas upp i domstol - ytterligare ett 1000-tal utreds. Stormningen genomfördes den 8 januari i år. Omni 230914. Kommentar: En kopia av det som hände i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Robert F Kennedy Jr lämnar Demokraterna - blir oberoende presidentkandidat. Robert F Kennedy Jr kan därmed göra Donald Trump till USA:s president. Robert F Kennedy Jr utmanade Joe Biden i Demokraternas presidentval. Men nu lämnar han partiet och blir oberoende kandidat istället. "Vi kommer förstöra valet för båda de andra partierna," säger han. Mellan 500 och 1 000 personer hade samlats framför Independence Hall i Philadelphia, där USA undertecknade sin självständighetsdeklaration 1776. " Jag deklarerar min självständighet från Demokratiska partiet, sa Robert F Kennedy Jr från scenen, och lade till: "Det var inget beslut jag tog lätt på." Kennedy blir den femte i släkten att ställa upp i ett presidentval, mest kända blev hans far, tidigare justitieministern Robert F Kennedy Sr och hans farbror president John F Kennedy, som båda mördades på 60-talet. Flera i Kennedys släkt har dock tagit avstånd från honom efter att han upprepade gånger kritiserats för att torgföra konspirationsteorier, bland annat om vaccinationer. I en intervju antydde han bland annat att covid19-viruset var designat så att det inte skulle drabba kineser och judar lika hårt som andra. Som oberoende kandidat kommer Kennedy nu tävla mot både republikanernas presidentkandidat och mot Joe Biden. Bland demokrater finns en stor oro för att det här kan bli en mardröm för Biden, där Kennedy kan "stjäla" röster från Joe Biden. Just nu är han ungefär lika populär bland Demokrater som bland Republikaner. Men med Kennedys familjehistoria, hans relativt progressiva politik och med Bidens impopularitet, så är sannolikheten större att han förstör för Demokraterna än för Republikanerna. En opinionsmätning från Reuters visade förra veckan att när väljare tvingades välja mellan Joe Biden, Robert F Kennedy Jr och Donald Trump, som ju leder opinionsmätningarna i republikanernas primärval, så skulle 31 procent rösta på Biden, 14% rösta på Kennedy och 33% rösta på Trump. "Jag har för avsikt att frånta båda partier maktens tyglar och istället ge dem till det amerikanska folket," sa Kennedy. SVT 231010.

Stiller spørsmål ved Donald Trumps støtte til Israel: Likud minister kaller Trump uttalese "skammelig". USAs tidligere president, Donald Trump har provosert deler av Israel kraftig med noen utsagn som den israelske Likud politikeren og kommunikasjonsminister Shlomo Karhi. Donald Trump kom med noen utsagn som Israel oppfatter som "spottende" og den israelske politikeren sier at Trumps utsagn er skamfulle og viser at Donald Trump ikke er til å stole på. Donald Trump kan her ha trådt over en rød linje som indikerer at hans støtte og vennskap med Israel falmer. Trump satte også i gang personlige angrep mot statsminister Benjamin Netanyahu, som han anklaget for å «svikte ham», og forsvarsminister Yoav Gallant, som han kalte en «dust». Karhi sa til Israels Channel 13 at det er «skammelig at en slik mann, en tidligere amerikansk president, driver propaganda og sprer ting som sårer ånden til Israels krigere og dets borgere». "Vi trenger ikke å bry oss med ham og tullet han spruter ut," sier Karhi. På spørsmål om Trumps kommentarer gjør det klart at han ikke er til å stole på, svarer Karhi: «Åpenbart». Trumps kommentarer sto i skarp kontrast til den full hals støtten som ble gitt til Israel ved å tjene USAs president Joe Biden og hans embetsmenn, som har uttrykt standhaftig støtte til landet mens det spoler fra de brutale massakrene begått av palestinske terrorister i Gaza-grensesamfunnene over hele landet. The Times of Israel 231012.

Trump öppnar för kvinnlig vicepresident - lovar att avsluta kriget på ett dygn. Donald Trump öppnar för att utse en kvinna till vicepresidentkandidat, säger han i en exklusiv intervju med NBC-programmet "Meet the press". "Jag gillar konceptet, men vi ska välja den bästa personen. Men ja, jag gillar konceptet," säger Trump. I intervjun säger 77-åringen också att han som president skulle sätta Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj i samma rum och sedan avsluta kriget på 24 timmar. Men han ger inga detaljer. "Om jag berättar exakt så förlorar jag alla mina förhandlingskort [...] Men jag skulle säga vissa saker till Putin. Jag skulle säga vissa saker till Zelenskyj." Hittills har endast korta utdrag publicerats från intervjun, som släpps i sin helhet på söndagen. Intervjun har fått stor uppmärksamhet på förhand. Trump: Försöker inte tänka så mycket på vicepresidentkandidat. Putin har berömt Trump: "Jag gillar att han sa det, det betyder att jag har rätt." Trump om anklagelserna mot Hunter Biden: "Ingen borde vara glad över det." Florerat många rykten om vem Trump vill göra till vicepresidentkandidat. Kristi Noem och Nikki Haley vore två tänkbara kandidater. Trump betonar att båda hans föräldrar blev gamla: "Bra gener." Trump tycker inte att Biden är för gammal: "Jag tycker inte att Biden är för gammal. Men jag tycker att han är inkompetent, och det är ett större problem." Omni 230917. Omni 230917. Kommentar: Finns inte en chans i världen att Putin och Zelenskyj skulle sätta sig i samma rum.

Trump avråddes att hävda valfusk: "Var mitt beslut." Donald Trump säger att hans advokater avrådde honom från hävda valfusk efter presidentvalet 2020, men att han inte respekterade deras åsikter nog mycket för att hörsamma deras råd. "Vet du vem jag lyssnar på? Mig själv. Jag såg vad som hände," säger han till NBC News. Inga konkreta bevis har lagts fram för det valfusk som Trump hävdar har skett. Däremot står Trump och 18 av hans kumpaner åtalade för att ha försökt undergräva valresultatet. NBC summerar intervjun med Trump. Trump: Det finns många advokater som säger att valet stals som jag respekterar. Trump har i tre år pratat om valfusk men har haft ytterst svårt att bevisa detta. Omni 230917.

Trump skrev att göra-listor på hemliga dokument. Donald Trump har haft för vana skriva "att göra-listor" på baksidan av hemligstämplade dokument som han plockat med sig från tiden i Vita huset. Det har ex-presidentens tidigare assistent Molly Michael vittnat om inför utredare, rapporterar ABC News. Dokumenten ska bland annat ha berört information om samtal med utländska ledare och andra internationella ärenden. Enligt ABC News källor har Michael uppgett att hon under förra året blev allt mer oroad av Trumps inställning till myndigheternas begäran om att lämna tillbaka dokument. Han ska också ha velat få hjälp av henne med att övertyga myndigheter om att allt redan var återlämnat, trots att det var uppenbart att så inte skett. Trumps talesperson säger att ABC News fått tag på uppgifterna genom "olagliga läckor". Talespersonen säger också att uppgifterna saknar relevant kontext. Molly Michael antas vara den person som i åtalet beskrivs som "anställd 2". Trump har åtalats för innehav av dokumenten. Omni 230919.

Mediemogulen Murdoch avgår - sonen tar över. Mediemogulen Rupert Murdoch, 92, avgår som ordförande för Fox Corporation och News Corp. Sonen Lachlan Murdoch tar över, rapporterar flera medier. Murdoch meddelade beskedet genom ett brev som offentliggjordes under torsdagen: "I hela mitt professionella liv har jag varit engagerad i nyheter och idéer och det kommer inte att ändras. Men nu är det rätt tid för mig att mig an en annan roll", skriver han bland annat. Murdoch avgår inte omedelbart, förändringen väntas äga rum i november. Rupert Murdoch går in i en ny roll som "chairman emeritus. Rupert Murdochs karriär har pågått i sju decennier. Rupert Murdoch önskar ofta livet ur Trump. Omni 230921.

Analyser: Zelenskyj togs emot av Biden - men hade behövt få träffa Trump. Ukrainas Volodymyr Zelenskyj togs emot i Washington av Joe Biden - men den han egentligen hade behövt träffa var Donald Trump. Det skriver DN:s Karin Eriksson i en analys över mötet i Vita huset under torsdagen. "För Ukraina spelar det stor roll vem som blir republikanernas presidentkandidat", skriver hon. Förutom Trump så är även Floridaguvernören Ron DeSantis och entreprenören Vivek Ramaswamy kritiska mot att USA ska skicka omfattande ekonomiskt stöd till Kyiv. CNN:s Harry Enten skriver att det inte bara handlar om Ukraina. Bland de republikanska partiets väljare sjunker stödet för att USA ska ha den största eller en stor roll i internationella affärer. Utifrån det perspektivet är det inte konstigt att Zelenskyj fick ett ljumt mottagande på Kapitolium i veckan, menar Enten. Harry Enten: Republikanerna blir allt mer skeptiska mot Zelenskyj och Ukraina. Omni 230923.

USA varnar migranter: "Våra gränser är inte öppna." Joe Biden och hans regering har meddelat att venezuelanska flyktingar får temporär laglig status i USA, rapporterar AP. Beskedet kommer från landets inrikessäkerhetsminister Alejandro Mayorkas. Samtidigt skickar han att tydligt budskap till illegala flyktingar. "Våra gränser är inte öppna. Människor som tar sig över våra gränser olagligt och utan legala grunder att stanna kommer skyndsamt att hanteras och avvisas," säger han. Den temporära flyktingstatusen gäller 472 000 venezuelaner. Flyktingar från Venezuela får tillfällig flyktingstatus i USA. Migranter från Honduras och Venezuela anländer till amerikanska gränsen. Omni 230923.

Egna väljarna dissar Biden - vill ha en annan kandidat. Amerikanerna är missnöjda med president Joe Biden när det kommer till hur han hanterar ekonomin, invandringen och jobben, visar en ny mätning från Washington Post och ABC News. Totalt 44 procent av de tillfrågade säger att deras ekonomiska verklighet försämrats under Bidens år vid makten. Det är mätningens högsta siffra sedan 1986. Biden har dessutom svagt stöd i de egna leden. Hela 62 procent av demokratiska väljare och oberoende väljare som lutar mot Demokraterna tycker att partiet ska välja en annan kandidat i valet 2024. ABC tycker att siffran är "anmärkningsvärt" hög. I mätningen har man också frågat väljarna hur de hade röstat vid en tänkbar drabbning mellan Joe Biden mot Donald Trump. Trump får 52 procent av stödet, Biden 42. Mätningen sticker dock ut jämfört med en rad andra opinionsmätningar i närtid, då det varit betydligt jämnare, vilket enligt Washington Post gör att resultatet bör tas med en nypa salt. 1 006 personer har deltagit i opinionsmätningen. Omni 230924. Kommentar: Oroväckande siffror för Biden även med en nypa salt.

Efter utpekandet: USA kräver att Indien "tar ansvar". USA:s utrikesminister Antony Blinken förväntar sig att Indien "tar ansvar" efter att Kanada anklagat landet för att ha varit involverat i mordet på Sikhledaren Hardeep Singh Nijjar, rapporterar CBS. Han säger också att USA aktivt koordinerar med Kanada och uppmanar Indien att samarbeta med den kanadensiska utredningen. "Vi är extremt vaksamma på alla fall av påstått nationsöverskridande förtryck, något vi ser mycket, mycket allvarligt på," säger Blinken. Kanada säger sig ha bevisning, i form av underrättelseuppgifter, som pekar mot att den indiska regeringen var inblandad i mordet på Hardeep Singh Nijjar. Han sköts till döds av maskerade män i provinsen British Columbia i juni. Blinken pressas om hur USA:s relation till Indien påverkas. Nätverket "Five Eyes" samlade bevis mot Indien. Nijjar var en framstående röst inom sikhismen. Omni 230924.
Nätverket "Five Eyes" samlade bevis mot Indien. De underrättelseuppgifter som Kanadas premiärminister Justin Trudeau lutade sig mot när han anklagade Indien för att ligga bakom mordet på sikhledaren Hardeep Singh Nijjar hade samlats in av nätverket "Five Eyes". Det säger USA:s Kanadaambassadör David Cohen till kanadensiska CTV. Han säger att "det var gemensamma underrättelser [...] som ledde fram till att Kanada kunde göra de uttalanden som premiärministern gjorde". Kanada har meddelat att man inte tänker offentliggöra de bevis man har för sina anklagelser, utan menar att utredningsarbetet måste få ha sin gång. "Five Eyes" består av USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Omni 230923.
Mordet fångades på video: Träffades av 34 kulor. Det var en koordinerad attack som låg bakom mordet på sikhledaren Hardeep Singh Nijjar i den kanadensiska staden Surrey i Kanada förra veckan. Det skriver Washington Post, som har tagit del av en videoinspelning från platsen. Enligt tidningen blockerades Hardeep Singh Nijjars körfält av en annan bil, och två maskerade män klev sedan ut och öppnade eld. Enligt vittnesuppgifter till Washington Post ska sikhledaren ha träffats av 34 skott. "Det var blod och krossat glas överallt. Marken var full av kulhylsor," säger ett vittne till tidnigen. Videon visar ett bättre koordinerat förlopp än vad som varit känt, enligt tidningen. Omni 230926.

Fyra av tio amerikaner vill minska USA:s stöd till Kyiv. Allt fler amerikaner tycker att USA stöttar Ukrainas försvarskrig mot Ryssland i allt för stor utsträckning. Enligt en mätning som ABC och Washington Post publicerat svarar 41 procent att de tycker att det amerikanska stödet är för stort. Det är en ökning med åtta procentenheter jämfört med februari i år. Trenden ska, enligt ABC, ses i ljuset av att president Joe Biden försöker få igenom ytterligare ett stödpaket på 24 miljarder dollar till Ukraina. De förändrade attityderna gentemot USA:s stöd till Ukraina syns i större utsträckning bland republikanska väljare än bland dem som röstar på Demokraterna. 1 006 personer har deltagit i opinionsmätningen. I april 2022 var det bara 14 procent som tyckte att det amerikanska stödet var för stort. Omni 230925.

Politico: Republikanerna ett hem för vaccinmotståndet. En "betydande andel" av de republikanska väljarna i USA ifrågasätter säkerheten med vaccin och tycker inte att amerikaner ska uppmuntras att ta dem. Det rapporterar Politico, som i en artikelserie försökt berätta historien om så kallade "anti-vaxxers", vaccinmotståndarna. En mätning som Morning Consult gjort för tidningen visar att republikaner är mindre benägna än demokrater eller oberoende väljare att säga att vaccin är säkra för barn. Dessutom visar den att de republikanska väljarna bryr sig mer om vaccinernas eventuella risker än om hälsofördelarna - 51 procent respektive 49 procent. Motsvarande siffra bland demokratiska väljare, som alltså bryr sig mer om fördelarna, är 76 procent. Politico, som konstaterar att skepticismen har "hittat ett hem" inom det republikanska partiet efter coronapandemin, skriver att det före pandemin inte gick att se någon tydlig skillnad mellan partierna. Överlag finns ett väldigt starkt stöd för vaccinering av vuxna. Omni 230925.

Ny bok: Rupert Murdoch önskar ofta livet ur Trump. I författaren Michael Wolffs nya bok "The Fall: The End of Fox News and the Murdoch Dynasty" målas en bild upp av avgående mediemogulen Rupert Murdoch som en rabiat Donald Trump-hatare. Enligt Wolff, som blev världskänd med Trumpboken "Fire and Fury", avskyr Murdoch Trump till den nivån att han "tuggar fradga". The Guardian har kommit över ett exemplar av nya boken, och i den framgår att Murdoch flera gånger önskat livet ur Trump och att han återkommande har luftat tankar av typen "allt skulle få sin lösning om..." eller "hur kan han fortfarande vara vid liv". Wolff skriver att Murdoch successivt har surnat på Trump - och att det som började med ett "fucking idiot" har övergått till "en virvlande gryta av ilska och anklagelser". Wolff har tidigare skrivit tre böcker om Trump. Han dissekerade Trump - nu utför Wolff en obduktion av Fox News. Trump-författaren om Fox News: "Kommer att upphöra." Omni 230925.

Biden erkänner önationer - ses som drag mot Kina. Cooköarna och Niue erkänns formellt som självständiga länder av USA. Det säger president Joe Biden och meddelar att USA ska upprätta diplomatiska förbindelser med önationerna, rapporterar flera medier. "Vi vill bidra till en fri och öppen Stillahavsregion," säger Biden vid ett möte med representanter från flera Stillahavsländer i Vita huset. Kina har den senaste tiden ökat sitt inflytande i regionen och USA:s drag ses som en motvikt till det. Det kinesiska inflytandet märktes inte minst genom att Salomonöarnas premiärminister inte deltog i mötet. Salomonöarna har sedan förra året ett säkerhetsavtal med Kina. Utöver att erkänna länderna, som är fritt anslutna till Nya Zeeland, lovade Biden att satsa 200 miljoner dollar på klimatfrågor i regionen. Kina skrev även under säkerhetsavtal med Vanuatu förra månaden. Niue är för svensk del mest känt för domännamnet nu. Klimatmiljonerna ska bland annat förbereda länderna på eventuella naturkatastrofer. Omni 230925.
USA satsar miljarder på klimatet i Stillahavsnationer. Joe Biden lovar att satsa 200 miljoner dollar, motsvarande drygt 2,2 miljarder svenska kronor, på att göra flera av önationerna i Stilla havet mer redo för klimatförändringarna, rapporterar AP. Flera av regionens ledare är på besök i Vita huset och en viktig fråga för dem är just klimatförändringarna, som är särskilt kännbara i den delen av världen. "Vi hör era varningar om en stigande havsnivå och att det utgör ett existentiellt hot mot era nationer," sa Joe Biden när klimatpaketet presenterades. Att USA satsar resurser i regionen är enligt Reuters ett svar på Kinas växande intresse i regionen. Klimatmiljonerna ska bland annat förbereda länderna på eventuella naturkatastrofer. Omni 230925.

USA:s försvarschef Mark Milley går i pension. USA:s försvarschef Mark Milley gör sin sista vecka på jobbet före pensionen. Han har haft fyra stressiga år på jobbet med pandemin, kriget i Ukraina, USA:s stökiga utträde ur Afghanistan och den kinesiska spionballongen. Under tiden har han gjort sig älskad och hatad. När Donald Trump tillsatte Milley gillade han förmodligen hans frispråkighet, men med tiden har de i stället blivit bittra fiender, skriver AP. Klart är att Milley anses vara en av de mest politiska figurerna på en opolitisk position, skriver CNN. Hans kritiker menar att han har politiserat rollen för lång tid framöver, medan hans försvarare menar att han bara stått upp för att försvara konstitutionen i en stökig tid. När han reste genom Europa i veckan hyllades han för sitt ledarskap i Ukrainakriget, skriver AP. Nyligen sa Milley att Ryssland och Ukraina borde förhandla - tvärtemot Biden. Milley blev rörd när nederländsk militär talade om hans stora gärning. Fox-profiler som Sean Hannity och Tucker Carlson har gått hårt åt Milley. Trump föreslår att Milley förtjänar dödsstraff. Omni 230926.

Trumps hårda ord i helgen: "Förräderi - DÖDEN!" Donald Trump har stått för en stegrande retorik de senaste dagarna. Den före detta presidenten, som hoppas på fyra nya år i Vita huset efter nästa års val, har levererat flera hetlevrade inlägg på nätet, skriver Axios. Trump inledde helgen med att anklaga den avgående försvarschefen Mark Milley för förräderi, efter att The Atlantic publicerat en artikel om hur Milley hanterade flera situationer under Trumps tid vid makten. "Detta är en så oerhörd handling att straffet förr i tiden hade varit DÖDEN!" skriver Trump på sin plattform Truth Social. Ett par dagar senare riktade han i stället udden mot NBC:s ägarbolag Comcast. Även här handlade det om anklagelser om förräderi, och Trump lovade att utreda bolaget för "ensidig och elak rapportering". I ytterligare inlägg tog Trump sikte på Pennsylvanias demokratiske guvernör Josh Shapiro, och han skrev även om hur hans egna insatser var avgörande för att högsta domstolen skulle riva upp abortdomen Roe mot Wade. Omni 230926. Kommentar: Trumps brutalitet förskräcker.

Domare: Donald Trump skyldig till flera bedrägerier. Donald Trump och hans företag har gjort sig skyldiga till bedrägerier. Det slår en domare fast i ett civilrättsmål i New York, rapporterar AP. Enligt domaren har Trump överskattat sina egna tillgångar med flera miljarder dollar och har på så vis fått förmånliga avtal och lån. Trump nekar till anklagelserna genom sina advokater. En rättegång i fallet är planerad att börja på måndagen den 2 oktober. New Yorks delstatsåklagare Letitia James föreslår att Trump ska betala 250 miljoner dollar i skadestånd och att han ska få näringsförbud i New York. Domarens beslut är inte en regelrätt dom utan en så kallad "summary judgment". Det innebär att domaren i fallet redan innan rättegången tar ställning till bevisningen i fallet. "Dokumenten innehåller uppenbarligen förfalskade värderingar som försvararna använde i affärssyfte", skriver domaren Arthur Engoron. Trump säger att han aldrig har missat en betalning till bankerna. Övervärderade sina tillgångar med så mycket som 2,2 miljarder dollar. Rättegången väntas pågå i flera månader. Fick förmånliga avtal från banker och försäkringsbolag. Genom att skryta och direkt ljuga fick Trump förmånliga avtal. Omni 230926.
"Trumps persona alltid mer illusion än verklighet." Domarutlåtandet om att Donald Trump ägnat sig åt bedrägeri är ett hårt slag mot hans persona som framgångsrik affärsman, skriver The Guardians David Smith i en analys. "Expresidentens framtoning har alltid varit mer illusion än verklighet, även om inga avslöjanden tycks rubba de trogna Trump-anhängarna." Enligt domaren har Trump och hans medhjälpare blåst upp sina tillgångar med flera miljarder dollar. En rättegång i det civilrättsliga målet är tänkt att inledas på måndag och domarens avgörande på förhand gäller huvudpunkten i åtalet. CNN:s Stephen Collinson noterar att Trump inte deltar i kvällens republikanska debatt inför primärvalet och att det inte finns någon som straffar honom för det. När det gäller det rättsliga är utgångsläget ett annat, konstaterar Collinson. "Trump kan inte kontrollera sitt juridiska öde, men den politiska vägen framåt ligger fortfarande i hans händer." Stephen Collinson: Drabbas av konsekvenser - trots sin talang för att undgå dem. Omni 230927.

Källor: Stor utredning av Bidens hemliga dokument. Den federala utredningen av Joe Bidens hantering av hemligstämplade dokument innan han blev president har vuxit till en omfattande granskning, säger källor med insyn till ABC News. Utredare uppges under de senaste nio månaderna ha hört omkring 100 vittnen, bland andra utrikesminister Antony Blinken. Enligt källor som närvarat vid förhör har myndigheterna avslöjat flera fall av slarv medan Biden var vicepresident. Bland annat ska hemligstämplade dokument ha flyttats på ett olämpligt sätt när Biden och Obama lämnade Vita huset 2017 då Donald Trump flyttade in. Samtidigt har källorna - baserat på vad som sagts i vittnesförhören - fått intrycket att det snarare handlade om misstag än en kriminell handling. Undersökningen leds av den särskilde utredaren Robert Hur. Omni 230927.

Kandidater gick hårdare åt Trump i "oregerlig" debatt. Nattens primärvalsdebatt mellan sju av Republikanernas presidentkandidater var "kaotisk" och "oregerlig", skriver New York Times. Deltagarna skrek och avbröt varandra när de bland annat debatterade Kina, ekonomi, gränskontroller och den frånvarande frontfiguren Donald Trump, rapporterar The Hill. Särskilt mycket klokare om vilken riktning det republikanska partiet planerar att ta 2024 blev dock inte tittarna, skriver The Guardian. Debatten var den andra mellan kandidaterna och den här gången gick de betydligt hårdare åt Trump, som inte heller deltog i den första. Skämten var dock ännu sämre än vanligt, skriver The Guardian i sin genomgång av höjdpunkterna. "Du är inte här i kväll eftersom du är rädd för att stå på scen och försvara ditt förflutna. Du duckar de här grejerna. [...] Om du fortsätter så kommer ingen här längre att kalla dig Donald Trump. Vi kommer att kalla dig Donald Duck," sa Chris Christie. Även Ron DeSantis kritiserade Trump: "Borde vara på den här scenen i kväll." Politiska nybörjaren Vivek Ramaswamy blev snabbt en måltavla för övriga kandidater. Kandidaterna fortsatte att politisera kriminalitet för att undvika debatt om lösningar på till exempel skjutvapenvåld. Donald Trump talade i Michigan, där anställda i bilindustrin strejkat för bättre villkor. Trump: "Mycket viktigare att rädda bilarbetare." Omni 230928.
Analys: Kandidaternas tjafs gynnar Donald Trump. Det blev återigen en politisk debatt utan den riktiga huvudpersonen på plats. Utan en alltjämt bojkottande Donald Trump lyfte heller inte debatten, skriver tidningarnas kolumnister. Politico jämför onsdagskvällens debatt, mellan de sju kandidaterna, som en drabbning mellan sidofigurer. "[Trumps] utevaro från scenen skadar dem och förminskar primärvalsdebatterna till diskussioner vid barnbordet", skriver nättidningen. Flera av debattörerna, betonar Politico vidare, agerade också som om de satt vid ett. New York Times kolumnist, William Safire, skrev en krönika med rubriken ”De sju dvärgarna”, vilket Dagens Nyheters Karin Eriksson tyckte var passande. "Sanningen är att ingen kan vinna mot Trump, så länge alla försöker. Fältet är för brett för att någon ska ens ha en liten möjlighet att ta kampen," skriver hon. Karin Eriksson: Det blev de sju dvärgarnas kväll i Kalifornien. Omni 230928.

Milley: Vår militär lyder inte en wannabe-diktator. I sitt avgångstal på fredagen tycktes USA:s försvarschef Mark Milley ge en pik till förre presidenten Donald Trump, skriver flera medier. I talet sa Milley att USA:s militärer är unika eftersom de inte svär någon ed "till en kung, en drottning, en tyrann eller diktator". "Och vi svär ingen ed till en wannabe-diktator. Vi svär en ed till konstitutionen och till idén om USA - och vi är villiga att dö för att försvara den," fortsatte han enligt AP. Milley utsågs av Trump 2018, men de har råkat i luven på varandra flera gånger sedan dess, särskilt under och efter stormningen av Kapitolium. Dagarna efter stormningen ringde Milley upp Peking för att försäkra att USA fortfarande var ett stabilt land och inte planerade en attack på Kina. "Det är en så oerhörd handling att straffet i forna tider hade varit DÖDEN!" skrev Trump på sitt sociala medier-nätverk Truth Social förra veckan. Milley: Vi skyddar konstitutionen mot alla fiender - utländska och inhemska. Uppges ha oroat sig för att Trump genomgick "allvarligt mentalt förfall". Biden kallade samarbetet med Milley "ovärderligt". Ersätts av flygvapengeneralen Charles Brown. Omni 230929.

Centralasien tror inte längre på ryskt stöd - oro att fler konflikter eskalerar. Rysslands inflytande över länder i närområdet har minskat efter kriget och kan leda till att konflikter blossar upp igen. Det rapporterar DN. Den senaste tidens utveckling kring Nagorno-Karabach är ett exempel. De etniska armenier som bott i området har tidigare förlitat sig på ryskt stöd, men hjälpen uteblev när anfallet från Azerbajdzjan kom. Det beror enligt Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, dels på att kriget i Ukraina äter upp resurser, dels att Moskva vill närma sig styret i Baku. Det finns flera andra konflikter i Centralasien och Östeuropa som enligt Göransson kan eskalera på liknande sätt. Nu gör västerländska ledare allt de kan för att utnyttja osäkerheten mot Ryssland. Det skriver flera medier. Under fredagen mötte Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev i Berlin inför ett toppmöte med flera andra centralasiatiska ledare i helgen. Det skriver DW. Förra veckan träffade USA:s president Joe Biden presidenterna från Kazakstan, Kyrgyzstan, Tajikistan, Turkmenistan och Uzbekistan i Washington. "Ingen annan amerikansk president har tidigare träffat dessa ledare i ett format som detta tidigare", skrev The Diplomats Colleen Wood efter mötet. Göransson: Rysslands rykte har fått sig en törn på grund av misslyckanden i kriget. Kazakstan säger sig vara redo att öka oljeexporten till Tyskland. Biden och presidenterna diskuterade säkerhet, ekonomiskt samarbete och mineraler. Omni 230930.

Serbisk upprustning "utan motstycke" vid gränsen. Vita huset uppmanar Serbien att dra tillbaka vad man beskriver som en stor ansamling militära styrkor vid gränsen till Kosovo, rapporterar flera medier. Amerikanerna beskriver en upprustning som "saknar motstycke" med artilleri, stridsvagnar och mekaniserat infanteri. "Det är oroväckande," säger presstalesperson John Kirby. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger i ett uttalande att försvarsalliansen står beredd att förstärka sina fredsbevarande styrkor i Kosovo. Storbritanniens försvarsdepartement uppger att man ställt en bataljon på mellan 500 och 650 soldater till förfogande. De senaste månaderna har spänningarna i regionen ökat och våldsamheter brutit ut. Serbien erkänner inte Kosovos självständighet och motståndet mot centralstyret är stort i den serbdominerade norra delen av Kosovo, skriver TT. USA vill se till att Natostyrkorna "matchar" hotet från Serbien. USA: Upptrappningen vid gränsen har skett senaste veckan. En polis dödades nära den serbiska gränsen i Kosovo förra helgen. Kosovo utropade självständighet 2008. Omni 230930. Kommentar: Nytt krig på gång?

Elon Musk och Tyskland i ordbråk om migranter. Miljardären Elon Musk och Tysklands regering har hamnat i ordbråk på Musks sociala medier-plattform X, rapporterar AP. På fredagen delade Musk ett klipp från ett tyskt högerkonto som visade tyska båtar som plockar upp migranter i Medelhavet och för dem till Italien. "Är den tyska regeringen medveten om detta?", skrev han. Han fick svar från det tyska utrikesdepartementets officiella X-konto: "Ja. Det kallas att rädda liv." I sitt svar till departementet antydde Musk att Tyskland kränker Italiens suveränitet genom att föra migranter till landet, och tillade att agerandet ger "invasionsvibbar". Migrationen i Medelhavet har återigen seglat upp som en av de mest omstridda frågorna i både Tyskland, Italien och andra EU-länder. På fredagen stoppade Italien i sista stund EU:s tilltänkta migrationspakt. Tyska städer larmar: Har inte utrymme för fler migranter. Utrikesministern försvarar hjälporganisationerna. Omni 230930.
Ukrainsk vrede över Musks meme på irriterad Zelenskyj. Ukrainska företrädare reagerar med ilska på ett inlägg på X från plattformens ägare Elon Musk, rapporterar flera medier. Natten till måndagen, svensk tid, publicerade Musk ett känt meme där president Zelenskyjs huvud klippts in, tillsammans med texten: "När det gått fem minuter och man inte bett om en miljard dollar i stöd." Presidentens rådgivare Mychajlo Podoljak anser att inlägget är ett sätt att rättfärdiga ryskt "massvåld och förstörelse" i Ukraina. Tidningen Ukrainska Pravda har svarat med att publicera samma meme, men med Elon Musks huvud inklippt, och texten: "När det gått fem minuter och man inte spridit rysk propaganda." Ukraina har länge använt Musks satellitnätverk Starlink men det är inte första gången hans inlägg upprör Kyiv, noterar AFP. Tidigare har han föreslagit att Ukraina ska ge upp territorium för att fred ska nås. President Zelenskyj har inte reagerat. Starlink har varit av stor vikt för Ukraina på slagfältet. Omni 231102.

Bedrägeriåtal mot Trump i rätten: "Fallet är en bluff." I dag inleds en ny rättegång mot USA:s tidigare president Donald Trump och två av hans söner, rapporterar ABC. Enligt nyhetskanalens källor kommer Trump att närvara i rätten. Åklagaren Letitia James anklagar Trump, hans söner och hans företag för att ha blåst upp republikanens nettoförmögenhet med mer än två miljarder dollar. På det sättet ska han ha fått bättre försäkrings- och lånevillkor än vad han egentligen hade rätt till. Domaren i fallet har redan dömt Trump och sönerna. Det som rättegången nu handlar om är de 250 miljoner dollar som åklagaren anser att Trump ska betala i böter. Trump själv sågar åtalet, enligt AFP. "Hela det här fallet är en bluff", skriver han på sin sociala medier-plattform Truth Social. Åtalet är ett i raden mot den tidigare presidenten. Trump ska upp i rätten 4 mars - då handlar åtalet om att han försökt riva upp valresultatet. Omni 231002.
Trump rasande i rätten: "Domaren borde avsättas." USA:s tidigare president Donald Trump var "rasande" när den första rättegångsdagen i bedrägerimålet mot honom och två av hans söner genomfördes på måndagen, skriver Axios. Sajten noterar att Trump haft en ilsken ton på sociala medier den senaste tiden, och det var något som även märktes av vid domstolen i New York. "Det här är en domare som borde avsättas. Det här är en domare som inte borde vara här. Det här är en domare som enligt vissa personer skulle kunna åtalas för det han gör," sa Trump i samband med rättegången. Orden riktades mot domare Arthur Engoron som dömer i fallet. Engoron har än så länge valt att inte bemöta Trumps utspel. Trump och sönerna Eric och Donald Jr har redan befunnits skyldiga till bedrägeri. Det som ska avgöras i den pågående rättegången är påföljden. Åklagaren yrkar på 250 miljoner dollar i böter. Trump anklagas för att ha blåst upp siffrorna för sitt företag - gav honom fördelaktiga försäkringsavtal och lånevillkor. Rättegången väntas pågå i flera veckor. Fallet kommer att avgöras av domare Engoron - ingen jury. Omni 231003.
Analys: Åtalet tar sikte på Trumps kärna - pengarna. Det är inte svårt att förstå varför Donald Trump var så arg när han framträdde i domstolen i New York på måndagen, skriver Stephen Collinson i en analys för CNN. Bedrägeriåtalet, som handlar om att Trump och två av hans söner blåst upp värdet av familjebolaget, tar nämligen sikte på ex-presidentens kärna: pengarna. Trumps advokater hävdar, tvärtemot åklagarna, att bolaget The Trump Organization kan vara för lågt värderat eftersom Trump inte har tagit med värdet av sin "image" i beräkningarna. Philip Bump skriver i Washington Post att det inte är så svårt att förstå varför Donald Trump i det närmaste verkar vara förvånad över att han står åtalad för bedrägeri. Att åtalas för ekonomisk brottslighet har nämligen blivit allt ovanligare sedan millennieskiftet. Antalet federala åtal gällande ekonomisk brottslighet har minskat med 50 procent de senaste 20 åren. En majoritet av anmälningarna läggs dessutom ner, skriver Bump. Omni 231003.
Munkavle på Trump - måste radera nedsättande inlägg. Domaren Arthur Engoron, som dömer i bedrägerifallet mot Donald Trump och två av hans söner, har utfärdat en begränsad munkavleorder för Trump, rapporterar amerikanska medier. Beskedet kommer efter att Trump gjort ett inlägg på sociala medier som innehöll ett foto på domarens notarie Allison Greenfield tillsammans med den demokratiske toppolitikern Chuck Schumer. I inlägget skrev Trump att det är "skamligt" att se Greenfield jobba tillsammans med Engoron. Engoron beordrade Trump att radera inlägget, vilket han också gjorde. "Personliga attacker mot min personal är oacceptabla, inte lämpliga, och jag kommer inte att tolerera dem," säger domaren. Inlägget ledde till intensiva diskussioner i domstolen. Trump till attack mot notarien. Domaren ska ha varnat Trump redan i måndags. Förbudet handlar om att Trump inte får publicera inlägg om domarens personal. Omni 231004.

Organisationer: Saudiernas "straff" blev röda mattan. I dag har det gått fem år sedan journalisten Jamal Khashoggi dödades på det saudiska konsulatet i Istanbul - och ingen rättvisa har skipats. Det skriver Reportrar utan gränser och Amnesty i separata uttalanden. Reportrar utan gränser konstaterar att den saudiska prinsen under den senaste femårsperioden gått på röda mattor i Paris, gjort en "fist bump" med USA:s president Joe Biden och blivit inbjuden till Buckingham Palace i London. Slutsatsen är att saudierna inte behövt sona för det "avskyvärda brottet". "Vi fördömer denna skamliga straffrihet, som lämnar dörren öppen för ytterligare attacker mot journalister", skriver man. Även Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard säger att det internationella samfundet "fortsätter rulla ut röda mattan". Hon menar att omvärlden ständigt håller ekonomiska intressen högre än mänskliga rättigheter. Nu kräver Amnesty en fristående utredning som identifierar brottslingarna, "oavsett hur högt uppsatta och hur hög status" de har. Omni 231002. Kommentar: Så är det, ekonomiska intressen är viktigare än mänskliga rättigheter, så är det också när det gäller Putins anfallskrig mot Ukraina för många länder runt om i världen.

USA:s rikaste blir rikare - Musk rikast av alla. Forbes Magazine har släppt sin lista över de 400 rikaste personerna i USA. Totalt blev gruppen 500 miljarder dollar rikare än förra året. Affärstidningen förklarar bland annat uppgången med AI-boomen på aktiemarknaden. "De sitter nu på 4 500 miljarder dollar", skriver tidningen och påpekar att de återigen är på nivån som uppmättes 2021. Förra året blev gruppen 500 miljarder fattigare. Elon Musk toppar återigen listan, värd ungefär 251 miljarder dollar, exakt lika mycket som förra året. Han är 90 miljarder rikare än Jeff Bezos som hamnar på andra plats. Forbes räknade fram uppgifterna genom att använda aktievärden från den 8 september 2023. Omni 231003. Forbes lista.

McCarthy avsatt i historisk omröstning - blir först att petas från talmansposten. Republikanen Kevin McCarthy petas från talmansposten i representanthuset efter en historisk omröstning. Han avsätts på initiativ av partikollegan Matt Gaetz som tillhör partiets högerfalang, och som i omröstningen vann stöd av flera andra i partiet. Ett sådant initiativ har inte prövats på mer än 100 år och har aldrig tidigare lyckats. 216 röstade för att avsätta McCarthy medan 210 röstade emot. Åtta republikaner, Gaetz inkluderad, röstade för att avsätta talmannen. Sju ledamöter var frånvarande, skriver NBC. Gaetz har länge anklagat McCarthy för att gå "Demokraternas ärenden", bland annat i och med den tillfälliga budgetlösning som nåddes i helgen i syfte att undvika en nedstängning av statsapparaten. McCarthy hade behövt röster från demokrater för att sitta kvar. Patrick McHenry från North Carolina tar över tillfälligt. Omni 231003. Kommentar: Hur kan demokraterna tro att näste talman blir bättre?
Bannon spelade viktig roll i talmanskuppen: "KABOOM." Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon har spelat en viktig roll i det drama som utspelat sig inom Republikanerna och det amerikanska representanthuset, skriver New York Times. Bannon, som numera producerar fyra timmars poddsändning per dag från en källare i Washington DC, har hjälpt högerradikala republikaner att föra ut sina budskap. En av de mer frekventa gästerna i Bannons podcast "War Room" har varit Matt Gaetz. Gaetz var den som tog initiativet till att rösta bort representanthusets talman Kevin McCarthy tidigare i veckan. Tillsammans med Bannon har Gaetz planerat och lagt upp strategier för att peta McCarthy, enligt NYT. "KABOOM", skrev Bannon till en reporter efter att Gaetz lämnat in sin motion mot McCarthy. Bannons podcast beskrivs som en viktig kanal för Republikanernas ytterhögerfalang eftersom den typen av politiker har svårt att få medieutrymme i mer traditionella konservativa kanaler, som till exempel Fox News. Bannon har under en längre tid gett stöd till det falska påståendet om att det senaste presidentvalet var riggat. Relationer skakar överallt: "Extremister och anarkister." Republikaner i utkast: "De röstade för kaos." Trump utesluter inte att bli talman: "Många har ringt." Omni 231005.
Källor: Trump spred hemliga uppgifter om atomubåtar - affärsman berättade för fler. Donald Trump delade hemlig information om atomubåtar med en australisk affärsman strax efter att han lämnat Vita huset. Det uppger källor för New York Times. Affärsmannen Anthony Pratt, miljardär och medlem av Trumps exklusiva medlemsklubb på Mar-a-Lago, ska ha spridit informationen vidare till flera andra personer, enligt tidningens uppgifter. Källorna menar att Trumps avslöjande hotat den amerikanska kärnstridsflottan. Pratt kan nu komma att kallas som vittne i den rättegång om Trumps hantering av hemligstämplade dokument som ska inledas i maj nästa år i Florida. Oklar substans i påståendena - Trump kan ha skrutit eller överdrivit enligt utredare. Trump ska ha lämnat ut exakta detaljer om atomubåtarnas kapacitet. Omni 231006.
"Blir fosterställning om han blir fråntagen Trump Tower." Donald Trump gick till verbalt angrepp mot såväl åklagaren som domaren och dennes sekretare när han dök upp i rätten i måndags. Enligt FT var den starka reaktionen väntad då civilmålet handlar om att han har överdrivit sin förmögenhet - och därmed sina framgångar som affärsman. Tidningen skriver att det var tydligt att anklagelserna träffade en öm punkt. Samtidigt står mycket på spel i bedrägerimålet. Även om inget fängelsestraff kan utdelas riskerar Trump och hans söner ett slags näringsförbud i New York som skulle slå mot fastighetsimperiet. "Hans ego och identitet valideras av hans fastigheter. Om Trump fråntas Trump Tower kommer han att krypa in i fosterställning," säger kommunikationsexperten Ken Frydman. Trump har vid flera tillfällen försvarat sig med näbbar och klor när hans förmögenhet ifrågasatts. Omni 231006.

Sanktioner mot kinesisk produktion av fentanyl. USA inför sanktioner mot 25 kinesiska företag och individer som kopplas till produktionen av kemikalier som används i fentanyl, rapporterar flera medier. Fentanyl är en kraftfull opioid som spelar stor roll i den amerikanska drogkrisen. Amerikanska myndigheter har anklagat mexikanska gäng för smuggling av drogen, men bedömer att produktionskedjan startar hos kemifabriker i Kina. Fentanyl bedömdes vara orsaken till 109 680 dödsfall 2022. CNN har visat hur nya företag ersätter de gamla i Kina när sanktioner sätts in. USA:s justitieminister: "Börjar med kemiföretag i Kina och slutar med att amerikaner dör." Omni 231004.

Biden utfrågad om hemliga dokument: "Frivillig intervju." USA:s president Joe Biden har frågats ut som ett led i den utredning av en eventuell felhantering av hemligstämplade dokument, som hittades både i hans hem och ett tidigare kontor. Det rapporterar nyhetsbyrån AP. "Den frivilliga intervjun genomfördes under två dagar, måndag och söndag", säger Vita husets talesperson Ian Sams i ett uttalande. De första hemligstämplade dokumenten hittades i november förra året i Penn Biden Center i Washington, en tankesmedja som är kopplad till University of Pennsylvania där Biden tidigare varit hedersprofessor. I januari hittades sedan ytterligare dokument i hans bostad i Wilmington i Delaware. Biden har hävdat att han inte visste att dokumenten fanns i han ägo. Kan var ett tecken på att utredningen snart är färdig. Omni 231010.

Trump: Netanyahu svek oss inför Soleimani-attacken. USA:s expresident Donald Trump säger att Israel och dess premiärminister Benjamin Netanyahu "svek" USA i samband med attacken som dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani 2020. Enligt Trump ska attacken ha planerats tillsammans med Israel i flera månader innan Israel - utan närmare förklaring - avbröt sitt deltagande kvällen före attacken. "Vi blev besvikna. Mycket besvikna," säger Trump enligt AP, och påstår samtidigt att Netanyahu försökt ta åt sig äran. En pensionerad israelisk officer har tidigare uppgett att Israel försett USA med underrättelseinformation, skriver Washington Post. Israelisk minister slår tillbaka: "Nonsens." Trump: Kommer aldrig glömma hur Netanyahu svek oss. Omni 231012.

Analys: Kris i världen - men Republikanerna bara bråkar. Trots att det pågår ett krig i Ukraina och ett i Israel och Palestina kan inte Republikanerna samla sig och få fram en ny talman till det amerikanska representanthuset, skriver Carl Hulse i en analys i New York Times. Partiet är så upptaget av sina interna stridigheter att Steve Scalise kände sig tvingad att kasta in handduken innan representanthuset skulle rösta om honom som ny talman på torsdagskvällen, enligt Hulse. Han drar historiska paralleller till terrorattacken 11 september 2001 då politikerna satte sina "personliga och politiska skillnader åt sidan". Nu däremot, skriver Hulse, finns det inga tecken på att Republikanerna "är redo att avsluta sitt gnabbande". I en analys för CNN som publicerades innan Scalise meddelade att han drar tillbaka sin kandidatur skriver Stephen Collinson att det inte bara är krigen på andra sidan Atlanten som kastar sin skugga över talmansprocessen. Även den hotande nedstängningen av den amerikanska statsapparaten pressar Republikanerna att få fram en ny talman, menar han. Carl Hulse: När världen befinner sig i kris så är Republikanerna upptagna av sina egna bråk. Omni 231013.

USA kan strypa Kinas import av AI-teknik ytterligare. Joe Biden överväger att begränsa Kinas möjligheter att importera amerikansk AI-teknik ytterligare. Det uppger källor för Reuters. I fjol införde USA hårda restriktioner för kinesisk import av AI-chip och verktyg för halvledartillverkning. Men via dotterbolag i utlandet har man trots det kunnat köpa tekniken och smuggla in den i Kina. Nu utreder USA hur man kan täppa till kryphålet i restriktionerna. Anledningen är att USA inte vill att tekniken kommer i händerna på Kinas militär. Omni 231013.

Trump förbjuds attackera åklagare i 6 januari-mål. USA:s expresident Donald Trump förbjuds att verbalt attackera sina motparter i målet om försök till valpåverkan inför stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Det beslutade domaren Tanya Chutkan på måndagen, rapporterar amerikanska medier. Alla parter i målet förbjuds även att angripa anställda hos åklagaren, domaren själv eller domstolarna. Uttalanden om deras familjer är också "absolut förbjudna" enligt den skriftliga ordern, skriver Washington Post. Trumps advokat John Lauro sa redan innan ordern utfärdades att försvaret tänker överklaga med hänvisning till yttrandefriheten. Domaren svarade att Trump är fri att påstå att åtalet mot honom är politiskt motiverat. "Men han får inte nedvärdera åklagaren genom att kalla honom skurk eller förtala och underförstått uppmana till våld mot tjänstemän som helt enkelt gör sina jobb," svarade domaren Tanya Chutkan enligt Washington Post. Beskedet kom på måndagen. Får heller inte angripa federala åklagare eller domstolspersonal. Trumps angrepp befaras underminera förtroendet för rättssystemet och skrämma bort eventuella vittnen och jurymedlemmar. Omni 231016.

Trumps tidigare advokat erkänner valfuskbrott. Donald Trumps tidigare advokat Sidney Powell erkänner sig skyldig till sex åtalspunkter gällande försök att påverka valresultatet i Georgia 2020, rapporterar AP. Powell är, liksom Trump, en av de 19 åtalade i målet. Hon är den andra som ingått ett avtal med åklagarsidan. Förra månaden erkände tidigare valförrättaren Scott Hall sig skyldig på fem åtalspunkter, mot ett straff på fem års villkorlig dom och skyldighet att vittna i den fortsatta rättsprocessen. Åklagarsidan rekommenderar att Powell döms till sex års villkorlig dom och samma skyldighet att vittna. Ett av brotten Powell erkänner är att i januari 2021 ha gjort intrång i rösträkningssystem i Coffee County i Georgia. Trump och de övriga 17 åtalade i målet har förklarat sig oskyldiga. Skedde en dag innan juryn skulle väljas ut till hennes rättegång. Hennes advokater hade tidigare förnekat hennes roll i Coffee County-intrånget. Beläggs med munkavle - får inte prata med medier eller de andra åtalade. Var Trumps advokat under de sista veckorna av hans presidenttid. Åtalet väcktes av Georgia-domaren Fani Willis. Omni 231019.
Ny advokat vänder sig mot Trump - ska vittna i Georgia. En tredje åtalad i rättsprocessen i Georgia har nu erkänt brott och därmed vänt sig mot ex-president Donald Trump, uppger amerikanska medier. Därmed återstår 16 att ställa inför rätta i målet - bland dem just Trump. Den som kommit överens med åklagarmyndigheten är Kenneth Chesebro, som därmed blir den andra advokaten att acceptera en överenskommelse. Misstankarna rör en konspiration som syftade till att manipulera valutgången i presidentvalet, detta så att Donald Trump skulle vinna på bekostnad av Joe Biden. Enligt Washington Post deltog Chesebro genom att smida en plan där ett dokument skulle skrivas under som i sin tur deklarerade att Trump fått störst stöd i delstaten, trots att så inte var fallet. Chesebro, som inledningsvis nekade till brott, kommer nu tvingas vittna i rättegången. Enligt Washington Post väntas han också dömas till fem års villkorligt fängelsestraff, 5 000 dollar i böter, 100 timmars samhällstjänst och att be om ursäkt till medborgare i Georgia. I går medgav en annan advokat, Sidney Powell, att hon också begått brott. Bland de övriga åtalade finns också Rudolph Giuliani. Erkännandet rapporterats som en stor framgång får åklagarmyndigheten. Omni 231020.
De har vänts mot Trump - nu kommer kritiken: Inte lika inför lagen. Tre medåtalade till Donald Trump i Georgiamålet, har bytt sida och väntas nu vittna mot ex-presidenten i den kommande rättegången. Juristerna Sidney Powell och Kenneth Chesebro bistod båda Trump med juridisk hjälp i samband med valet 2020, men uppgörelserna som åklagarsidan gjort med dem väcker kritik bland andra försvarsadvokater, skriver Politico. Björn Brunvand menar att påföljderna som erbjudits - mellan fem och sex års villkorliga fängelsedomar - är kraftigt rabatterade. "Lagarna vi alla delar, tillämpas inte likvärdigt för alla," säger han. Brunvand har själv företrätt en klient som fick över fem års fängelse för att ha stormat Kapitolium. Detta just som en följd av de lögner som Trumps och Powells spred, menar han. Sidney Powell beskrivs som ett nyckelvittne för åklagarna i Georgia-fallet. CNN rankar den Chesebro som ett än viktigare kort för åklagarsidan och spår att det kommer fler erkännanden. Omni 231022.

Mätning: Majoriteten ger Biden rätt för Israelstöd. En majoritet av amerikanerna ställer sig bakom landets starka stöd till Israel, enligt en ny opinionsundersökning som CNN refererar till. 52 procent anser att USA:s förhållningssätt till kriget är det rätta. Övriga väljare är inte nöjda, men av olika skäl. Den ena hälften av dem vill se ett större stöd till Israel medan den andra tycker att stödet till det allierade landet är för starkt. President Joe Biden har kritiserats av en del partikamrater för hur han hanterat Israel-Hamaskriget men stöttas av en majoritet av Demokraternas väljare. Mätningen visar också att väljarna i mycket högre grad sympatiserar med Israel än med Palestina. Tydligt skifte bland demokrater - allt fler sympatiserar med Israel jämfört med för två år sedan. Biden vädjar till kongressen om att godkänna militärt stödpaket. Omni 231020.

Allt fler amerikaner har svårt att betala sina billån. En växande andel av de amerikanska bilisterna har svårt att klara av sina billån. Andelen bland subprime-låntagarna som ligger efter med amorteringarna har inte varit så hög sedan åtminstone 1994, skriver Bloomberg. I september låg 6,11 procent av låntagarna i denna utsatta grupp efter med betalningarna med 60 dagar eller mer. Andelen är den högsta som uppmätts i kreditvärderingsföretaget Fitchs statistikserie som börjar 1994. "Subprime-låntagarna blir klämda. Det är ofta bland dem vi först ser de negativa effekterna när det blåser makroekonomisk motvind," säger Margaret Rowe, chef för Fitchs avdelning för tillgångssäkrade värdepapper. Subprime-lånen ges till kunder med låg kreditvärdighet. I USA ligger räntan på lån till nya bilar på runt 5 procent för dem med bäst kreditvärdighet och drygt 14 procent för dem med sämst. För begagnade bilar handlar det om 7 respektive drygt 21 procent. Antalet återtaganden av sålda bilar väntas stiga till 1,5 miljoner under 2023. Omni 231021.

Judisk ledare i Detroit knivhuggen till döds. En framträdande ledare för en synagoga i Detroit i USA, 40-åriga Samanta Woll, har knivhuggits till döds, skriver amerikanska och israeliska medier. Det är ännu oklart om det rör sig om ett hatbrott och om det finns kopplingar till den nuvarande situationen i Israel och Palestina. Woll dödades utanför sitt hem. "Jag ber alla att vara tålmodiga medan utredarna noggrant undersöker alla bevis. Det är viktigt att inga slutsatser dras förrän alla tillgängliga fakta har granskats," säger polischefen James White i ett uttalande, enligt Fox News. FBI uppger att man känner till händelsen och följer utvecklingen. Hon har också varit engagerad politiskt för Demokraterna. Många judar i USA är på helspänn. Borgmästaren: "Förkrossad - en av stans viktiga unga ledare." Omni 231022.
Hot får amerikanska judar att vapenträna: "Inget val." Rädslan för våld i spåren av kriget mellan Israel och Hamas har fått många judar i USA att börja vapenträna, rapporterar NBC. Kanalen har varit i kontakt med instruktörer och judiska säkerhetsorganisationer som berättar om en kraftig ökning sedan 7 oktober. Judiska samhällen i USA har historiskt varit negativt inställda till att äga vapen men hot och hat från både Hamassupportrar och nynazister har fått många att tänka om. "Jag har inget val, det är tragiskt," säger en kvinna som vill vara anonym. Även vapenförsäljare vittnar om en liknande trend. Många söker sig till instruktörer för allra första gången. Omni 231022.

Cohen vittnade mot Trump: "Värderade helt godtyckligt." Donald Trump beordrade sina medarbetare att falskeligen höja värdet på hans tillgångar. Det säger hans tidigare personliga advokat och "fixare" Michael Cohen när de på tisdagen möttes i rätten i New York, rapporterar amerikanska medier. "Jag fick i uppgift av herr Trump att öka totalvärdet på tillgångarna baserat på en siffra som han valde godtyckligt," sa Cohen under förhöret. Tisdagens förhandling var första gången som Cohen och Trump möttes sedan 2018 då advokaten dömdes till fängelse. De undvek ögonkontakt under större delen av Cohens förhör i det civilrättsliga mål där en domare redan förklarat Trump skyldig. Trump och hans två äldsta söner anses ha överdrivit värdet på sina fastighetstillgångar för att få mer fördelaktiga lån och försäkringsavtal. Trump till reportrar utanför rätten: Cohen är en "bevisad lögnare." I dag väntas de mötas i rätten igen. Cohen är ett stjärnvittne i åklagaren Letitia James mål. Trump riskerar inte fängelsestraff i det civilrättsliga målet. Cohen arbetade för Trump i tolv år - var en av hans mest lojala medarbetare. Omni 231025.

Källa: Musk kan skrota X för användare i Europa. Elon Musk överväger att ta bort möjligheten att använda plattformen X i Europa till följd av nya regleringar i regionen, uppger en källa för nyhetssajten Insider. Ett annat alternativ uppges vara att blockera användare i unionen. I augusti klubbade EU Lagen om digitala tjänster (DSA) som bland annat innehåller regler för vilket material som får spridas och vilka användardata som måste delas med myndigheter, skriver Reuters. X hette tidigare Twitter. Omni 231019.
"Musk betedde sig som ett barn och var gråtfärdig." Tesla rasade på börsen förra veckan efter att ha bommat analytikernas förväntningar i det senaste kvartalet. Vd Elon Musk får nu kritik för sitt agerande under rapportpresentationen, rapporterar Business Insider och Yahoo Finance. Musk betedde sig mer "som en litet barn" än som en ledare och var "nästan gråtfärdig" vid ett tillfälle, hävdar analytikern Kevin Paffrath. Han pekar bland annat på att Teslachefen antydde att bygget av en ny jättefabrik i Mexiko kan skjutas upp på grund av det höga ränteläget. "Det är patetiskt att gråta över ekonomin i stället för att ta tag i situationen och komma med en plan," säger Paffrath. "Tesla är ett ledarlöst företag just nu och det är hemskt." Teslas aktie föll 15 procent förra veckan. Omni 231023.
Uppgifter: X vill lansera en utmanare till Youtube. X (tidigare Twitter) kan vara på väg att lansera en videoplattform som ska kunna konkurrera med Youtube. Planerna ska enligt källor till Bloomberg ha avslöjats i samband med ett stormöte hos X, där både ägaren Elon Musk och vd:n Linda Yaccarino deltog. De båda sägs även ha pratat om att lansera en tjänst för pressmeddelanden som skulle kunna utmana Cision, samt en rekryteringstjänst som kan konkurrera med Linkedin. Några mer detaljerade uppgifter om de planerade tjänsterna avslöjades inte i samband med mötet, enligt Bloomberg. Omni 231027.
X nya prenumeration kostar upp till 16 dollar. Elon Musks X har gått ut med nya prenumerationsnivåer för användare på sociala medier-plattformen. För 3 dollar i månaden ges tillgång till funktioner som att redigera inlägg och lägga upp längre filmklipp. För den högsta nivån, 16 dollar dollar per månad, får användarna bland annat det blåa kryssmärket och färre eller inga annonser i sina tidslinjer. Upp till 1,2 miljoner användare betalar i dag 8 dollar i månaden för X:s premiumtjänst, skriver Bloomberg och hänvisar till en analys av forskaren Travis Brown. Användare som prenumererar via Apple eller Android får betala mer. X testar att ta betalt för grundläggande funktioner från nya användare i Nya Zeeland och Filippinerna- Omni 231029.
Källa: X har tappat över halva värdet sedan Musks köp. Elon Musks X värderas nu till 19 miljarder dollar, baserat på det aktieprogram bolaget erbjuder sina anställda. Det visar interna dokument som bolaget skickade ut till sina anställda på måndagen, skriver Fortune, som både pratat med en källa och tagit del av dokumentet. I våras ska värderingen enligt samma program ha varit 20 miljarder dollar. Det innebär i så fall att värdet på bolaget mer än halverats sedan Musks köp av dåvarande Twitter för 44 miljarder dollar gick igenom för ganska precis ett år sedan. Källa: X ger anställda aktier med restriktioner för 45 dollar. X har haft svårt att få intäkter efter att stora annonsörer dragit sig ur. Omni 231030. Kommentar: Musk får skylla sig själv.
Bluesky växer i skuggan av X: "Verkligen en klon." Missnöjet pyr bland X-användare ett år efter att Elon Musk köpte upp sociala medier-bolaget. I skuggan växer Bluesky. Tjänsten passerade en miljon användare i september och grundades av bland andra tidigare Twitter-vd:n Jack Dorsey. "Det är verkligen en klon," säger Brit Stakston, mediestrateg med inriktning på bland annat sociala medier, till TT. En av dem som tagit steget är tidigare vänsterledaren Jonas Sjöstedt. "Stämningen på Bluesky är bra, det är vänligt och öppet. Det påminner lite om Twitter i början. Det är också en stor kontrast mot dagens Twitter där anonyma trollkonton, hat och rasism dominerar allt mer." Rödgröna profiler flyr från X till Bluesky. Omni 231105.
X försöker sälja övergivna användarnamn. X (tidigare Twitter) har börjat skicka ut mejl med erbjudanden till användarna om att köpa användarnamn som "återvunnits" från inaktiva konton på plattformen. Namnen säljs för upp till hela 50 000 dollar, eller motsvarande drygt 555 000 kronor styck. Enligt Forbes så ska X ha tillsatt ett nytt team som jobbar på ett skapa en marknadsplats för begagnade användarnamn, men den uppgiften har inte bekräftats av X ännu. X införde tidigare i år en ny policy som innebär att användarna måste logga in minst en gång var trettionde dag för att inte riskera att få sina konton indragna eller raderade. En marknadsplats för återvunna användarnamn sägs vara på gång. Inaktiva konton stängs ned efter en tid. Omni 231106.
Reuters: 600 personskador på Elon Musks rymdföretag. Minst 600 tidigare okända arbetsrelaterade skador inom Elon Musks rymdföretag Space X har avslöjats av nyhetsbyrån Reuters. Det handlar bland annat om krossade armar och ben, olyckor som lett till amputationer samt skadade ögon. Även ett dödsfall har dokumenterats. Det inträffade 2014 när 38-årige Lonnie LeBlanc satte sig på gods som skulle fraktas på en lastbil. Man saknade nämligen spännband för att säkra lasten. Men en vindby blåste omkull lasten och tog LeBlanc med sig. Han föll med huvudet först och dödförklarades på platsen. Fyra anställda vittnar också om hur Musk ska ha lekt med en eldkastare på arbetsplatsen. Han ska även ha uppmanat personal att inte klä sig i gula säkerhetskläder eftersom han inte tycker om starka färger. Reuters har publicerat ett klipp som visar hur Musk använder en eldkastare. Omni 231110.
Stora annonstapp för Elon Musk efter antisemitiska inlägg. Apple och IBM pausar sin annonsering från X (tidigare Twitter) och Vita huset tar avstånd från plattformen. Detta efter att företagen sett sina annonser jämte konspirationsteorier och hyllningar till Adolf Hitler. Miljardären hotar med en "termonukleär stämningsansökan". Elon Musk kallade ett inlägg, som anklagat judar för att "hata vita människor", för sanningen. Därtill har företagsjättar som Apple, Disney, Warner Bros och IBM blivit varse att deras annonser hamnat intill antisemitiska och rasistiska inlägg, vilka ökat den senaste tiden. Flera av dem drar nu in sina annonssamarbeten med sociala-medieplattformen efter att den vänsterorienterade mediebevakaren Media Matters for America informerat företagen om att deras annonser synts intill förintelseförnekande inlägg på plattformen. Elon Musk svarade med att han tänker lämna in en "termonukleär" stämningsansökan mot Media Matters for America och alla de andra som var inblandade i det han kallar för en "bedräglig attack mot vårt företag". Vita huset anslöt sig till kritikstormen mot Musk och kallade det för "ett motbjudande främjande av antisemitiskt och rasistiskt hat som går emot våra kärnvärden som amerikaner". Hur stora konsekvenser det sociala och ekonomiska tappet får för företagets framtid återstår att se. svt 231120.
Jurist om Teslas hemliga kontrakt: "Inte rimligt." Teslaanställda i Sverige får skriva på kontrakt där sekretessen gäller för alltid, även efter att anställningen upphört. Det rapporterar DN som tagit del av flera hemliga kontrakt. Det rör sig om långa avtal med juridisk text på svenska och engelska, enligt IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic. "Det är inte rimligt, vanligt folk ska inte behöva göra en rättslig analys av sitt anställningskontrakt," säger han till tidningen. Tesla svarar att bolaget följer arbetsmarknadsreglerna. Anställda tvingas betala böter om de slutar och tar ett konkurrerande jobb inom en halvår. Omni 231219.

Trump called Iowa evangelicals ‘so-called Christians’ and ‘pieces of shit’, book says. In the heat of the Republican primary of 2016, Donald Trump called evangelical supporters of his rival Ted Cruz "so-called Christians" and "real pieces of shit", a new book says. The news lands as the 2024 Republican primary heats up, two months out from the Iowa caucus and a day after Trump’s closest rival this time, the hard-right Florida governor, Ron DeSantis, was endorsed by Bob Vander Plaats, an influential evangelical leader in Iowa. The new book, The Kingdom, the Power, and the Glory: American Evangelicals in an Age of Extremism, by Tim Alberta, an influential reporter and staff writer for the Atlantic, will be published on 5 December. The Guardian obtained a copy. Early in the book, Alberta describes fallout from an event at Liberty University, the evangelical college in Virginia, shortly before the Iowa vote in January 2016. As candidates jockeyed for support from evangelicals, a powerful bloc in any Republican election, Trump was asked to name his favourite Bible verse. Attempting to follow the advice of Tony Perkins, president of the Family Research Council, the thrice-married, not noticeably church-going New York billionaire and reality TV star introduced it as "Two Corinthians", rather than "Second Corinthians", as would have been correct. "The laughter and ridicule were embarrassing enough for Trump," Alberta writes. But the news of Perkins endorsing Ted Cruz, just a few days later, sent him into a spiral. He began to speculate that there was a conspiracy among powerful evangelicals to deny him the GOP nomination. Read more at The Guardian 231123.

Bitcoin fortsatt stark - upp över 100 procent i år. Bitcoinpriset rusade tvåsiffrigt på tisdagen och nådde tillfälligt nivån 35 000 dollar för första gången sedan 2022, skriver flera medier. Efter fjolårets ras har kryptovalutan rekylerat upp över 100 procent hittills i år. De senaste veckorna har rallyt drivits av förhoppningar om att USA:s första bitcoin-ETF snart ska få grönt ljus. Fondjätten Blackrock har redan registrerat en "ticker" men väntar på ett slutgiltigt godkännande från myndigheten SEC. "Den plötsliga uppgången är bara en förhandsvisning av vad som kommer att hända om ETF:er faktiskt godkänns", skriver Woo Networks grundare Jack Tan, enligt Coindesk. Han tillägger att bitcoin befinner sig i en "antigravitationsfas" och kan nå 75 000 dollar inom de närmaste månaderna. "En ticker brukar läggas till strax före lansering." Bitcoin befinner sig i en kraftig uppåttrend. Även andra kryptovalutor hänger på uppåt. Omni 231024.
Bitcoin slukar mer vatten än hela New York. Utvinningen av bitcoin förbrukar enorma mängder vatten. Beräkningarna varierar, men det globala fotavtrycket väntas överstiga 2237 miljarder liter i år, skriver WSJ med hänvisning till tidskriften Cell Reports Sustainability. Det är nästan 50 procent mer än vad staden New York förbrukar. Bitcoin-miners använder bland annat vatten till att kyla ner sina datorservrar. Det krävs dessutom kylvatten till de gas- och koleldade kraftverk som förser datorerna och luftkonditioneringssystemen med el. "Vi kämpar med vattenbrist runt om i världen, så att ha en annan efterfrågan är inte något som vi välkomnar just nu," säger Kaveh Madani, chef för United Nations University Institute for Water. Bitcoin slukar även enorma mängder energi. Mellan 2020 och 2021 ökade bitcoins vattenförbrukning med 166 procent. Omni 231206. Kommentar: Det är inte försvarbart.

Mike Johnson ny talman i USA:s representanthus. Mike Johnson väljs till ny talman efter det utdragna kaoset i USA:s representanthus, rapporterar Reuters. Han är den fjärde personen som nominerats till posten efter att den tidigare talmannen Kevin McCarthy avsattes i början av oktober. Så sent som i går kväll svensk tid misslyckades den tredje kandidaten, Tom Emmer, med att bli vald. Johnson tillhör den falang inom Republikanerna som är lojal med expresidenten Donald Trump. Omni 231025. Kommentar: Vad har demokraterna vunnit på att rösta bort Kevin McCarthy? Ingenting. Nu får de en talman som är mer illojal än den tidigare.
Johnson "minst erfarne talmannen på ett sekel". Mike Johnson är i princip okänd bortom "de skuggiga verandorna och luftkonditionerade kommunhusen i den djupa södern", skriver AFP om representanthusets nye talman. Den 51-årige juristen från Louisiana står långt till höger inom Republikanerna. Han är en hårdnackad abortmotståndare, vilket gör honom populär inom det egna partiet, men inte bland donatorer som knappt brydde sig om att stötta honom när han valdes in i representanthuset 2017. Enligt TT är han den "minst erfarne talmannen på över ett sekel". Han ska ha övertalats att kandidera till talmansposten när det blev klart att han var en av få republikaner som alla i partiet kunde enas om. Den okända republikanen är nu två steg från presidentposten. Vägrade godkänna valresultatet när Trump förlorade. Johnson har visat ett visst motstånd mot mer finansiering till Ukraina tidigare men verkar helhjärtat stödja Israel. På senare tid har han intagit en skeptisk hållning till bistånd till Ukraina. Han röstade emot två olika anslagsförslag som syftade till att ge stöd till Ukraina, en 2022 och en förra månaden. "Amerikanska skattebetalare har skickat över 100 miljarder dollar i bistånd till Ukraina under det senaste året", sa Johnson i ett X-inlägg i februari. "De förtjänar att veta om den ukrainska regeringen är helt öppen och öppen när det gäller användningen av denna enorma summa av skattebetalarnas resurser." Efter att ha fått klubban fick Johnson frågan om han stöder ytterligare hjälp till Ukraina. "Det gör vi alla ... vi kommer att ha villkor för det, så vi jobbar på", sa Johnson när han gick genom Capitolium, i ett klipp som publicerades på onsdagen till X, plattformen tidigare känd som Twitter. "Vi vill ha ansvarsskyldighet, och vi vill ha mål som är tydliga från Vita huset," sa Johnson senare som svar på en fråga om vilka villkoren skulle vara. Omni 231025.
Analyser: Trump har varit med som kungamakare. Republikanerna tar ytterligare ett kliv åt höger i och med valet av Mike Johnson som ny talman i representanthuset, enligt Ekots Washington-korrespondent Ginna Lindberg. Johnson är Trumpanhängare och att han nu blev vald - efter att tre andra republikaner nominerats till posten - visar att ex-presidenten fortfarande har ett stort inflytande över partiet. "Det krävdes en kandidat som Trump gett tummen upp åt. Därmed har Trump varit med som kungamakare," säger Ginna Lindberg. Johnson har suttit i representanthuset sedan 2017 och Politicos Brendan Buck skriver i sin analys att erfarenhet inte längre tycks vara en egenskap som behövs för att bli talman. "Möjligen var det hans korta tid i representanthuset som möjliggjorde för honom att vinna ordförandeklubban. Men nu står han inför en brant inlärningskurva med nästan ingen felmarginal." Även BBC:s Anthony Zurcher poängterar utmaningarna som Johnson står inför, däribland det ekonomiska stöd till Israel och Ukraina som Bidenadministrationen kräver. "Det är under förhandlingarna med Demokraterna som Johnsons talmanskap kommer att sättas på prov." Omni 231026.
Ukrainsk oro efter valet av talman: "Dåliga nyheter." Republikanerna i USA:s representanthus är splittrade i frågan om fortsatt stöd till Ukraina. Efter valet av Mike Johnson finns det en oro i Ukraina att militära leveranser ska utebli, rapporterar SVT Nyheters Ukraina- och USA-korrespondenter. Efter att ha stöttat Ukraina helhjärtat i inledningen av den ryska invasionen har Johnson svängt och flera gånger röstat nej till amerikanska stödpaket till landet, skriver The Hill. Och eftersom talmannen styr över representanthusets dagordning får Johnson nu större makt att genomföra sin egen politiska agenda. "Valet av Mike Johnson är mycket dåliga nyheter för Ukraina," säger SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi. Ukrainakorrespondent Elin Jönsson: Många i Ukraina följer den amerikanska inrikespolitiken mycket noga. Så sent som förra månaden röstade Johnson nej till ett stödpaket. Johnson är emot att skicka stöd för att Ukraina ska kunna försvara sig. Gruppen Republicans for Ukraine har gett Johnson lägsta betyg i sin bedömning av ledamöternas stöd. Omni 231026.

Trump får böter - bröt mot munkavleorder igen. Donald Trump får böter för att han brutit mot den munkavleorder som en domstol i New York belagt honom med, rapporterar Reuters. Ex-presidenten ska betala 10 000 dollar för att ha kallat en domstolsanställd för partisk. "Gör inte om det, då blir det värre," sa domaren Arthur Engoron till Trump. Så sent som i förra veckan fick Trump 5 000 dollar i böter för att inte ha raderat ett nedsättande inlägg om en anställd i domstolen. Målet handlar om Trumps ekonomiska förehavanden. Ex-presidenten medgav uttalandet. Omni 231025.
Ivanka Trump tvingas vittna mot egna familjen. Domstolen i New York beordrar Ivanka Trump, dotter till ex-president Donald Trump, att vittna i det pågående brottmålet mot hennes pappa, bröder och familjens företag. Det skriver amerikanska medier. Ivanka Trump ströks som misstänkt i målet så sent som för några månader sedan och det sades då att hon inte skulle behöva vittna, då hon inte haft en formell position i familjeföretaget sedan 2017. Åklagaren har dock hävdat att hon behållit sitt inflytande och att det fortfarande finns beröringspunkter. Enligt beslutet ska hon infinna sig den 1 november. Förhandlingen handlar om vilket straff Trump ska få - åklagaren vill kräva honom på motsvarande 2,6 miljarder kronor i böter. Ivanka Trumps försvarare har motsatt sig ett förhör. Donald Trump hävdar att rättsprocesserna är politiskt motiverade. Omni 231027.

Presidentkandidat i Argentina hörde röster i direktsändning. Den argentinske presidentkandidaten Javier Milei avbröt sig under en studiointervju i kanalen A24 på grund av "babbel" som ingen annan hörde, rapporterar argentinska medier. "Jag märker att de inte slutar prata trots att jag ändrar tonfall för att outtalat be dem om det," säger han medan han gestikulerar med handen vid örat. Libertarianen Milei står som utmanare mot det sittande regeringspartiets kandidat, Sergio Massa, i valets andra omgång den 19 november. Milei har hittills spåtts som vinnare i och med att han förväntas ta större delen av den utslagna högerkandidaten Patricia Bullrichs väljare. I sociala medier ifrågasatte många Mileis mentala hälsa efter att tv-klippet blivit viralt. "Om man kräver respekt så kallar de en galen", skrev Milei på X. Omni 231027.

Mike Pence drar sig ur presidentvalskampanjen. USA:s tidigare vicepresident Mike Pence drar sig ur kampanjen inför nästa års presidentval, rapporterar Politico. Han gav beskedet i ett tal till Republican Jewish Coalition på lördagen. "Jag kom hit för att säga att det blivit tydligt för mig att det här inte är min tid," sa han inför en hörbart överraskad publik. Pence var vicepresident under Donald Trump åren 2017-2021. Enligt FiveThirtyEights opinionssiffror har han vid sitt avhopp stöd av 3,8 procent av de republikanska väljarna. Det innebär en femteplats långt under Trump, som leder överlägset med 56,9 procent. Pence: Har bestämt mig efter böner och eftertanke. Omni 231028.

Ron DeSantis nya taktik: Peka ut alla Trumps misstag. Donald Trump går återkommande till attack mot den 80-årige presidenten Joe Bidens höga ålder. Men faktum är att även Trump med sina 77 år kan bli den äldsta presidenten i USA:s historia, konstaterar Axios. Det försöker Trump-utmanaren Ron DeSantis nu utnyttja. För en vecka sedan lanserade hans team en "Trump accident tracker", en lista där man ständigt uppdaterar med Trumps felsägningar och misstag. "0 dagar utan misstag", skriver DeSantis stab i ett X-inlägg på måndagen, och hävdar bland annat att Trump glömde vilken delstat han var i och att han sagt att Ungern gränsar till Ryssland. "Det är en annorlunda Donald Trump nu än 2015 och 2016," sa Desantis under ett kampanjmöte förra veckan. Omni 231031.

USA:s ekonomi rycker ifrån - eurozonen efter sedan 2008. Gapet mellan USA:s och Europas ekonomier vidgas. Tillväxten går åt olika håll och Rysslands invasion av Ukraina tynger eurozonens framtidsutsikter, skriver Wall Street Journal. Eurostats preliminära siffror visar att BNP-tillväxten för eurozonen sjönk med 0,1 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan. Det skiljer sig rejält med USA vars BNP i stället ökade med 4,9 procent, en mer än dubbelt så hög tillväxttakt jämfört med kvartalet innan. Tidningen skriver att eurozonens tillväxt har hamnat efter sedan finanskrisen 2008, att gapet vidgats sedan covidpandemin, och nu vidgas ytterligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Invasionen har tryckt upp energi- och matpriser i eurozonen. Omni 231031.

Muslimska väljare hotar att lämna Biden - kan göra stor skillnad i vågmästarstater. Muslimska väljare hotar att inte rösta på Joe Biden i nästa års presidentval om USA fortsätter att stötta Israel i kriget mot Hamas. Varningarna kommer från högt uppsatta demokrater, muslimska ledare och viktiga donatorer, skriver NBC News. I valet 2020 dominerade Biden bland muslimska väljare. Exakt hur många väljare som överväger att lämna honom är svårt att sia om - och antalet judiska väljare i USA är dessutom dubbelt så många - men i flera vågmästarstater kan ett tapp bland muslimska väljare ändå göra stor skillnad. I både Georgia och Arizona skulle de muslimska väljarna teoretiskt sett kunna avgöra valet i vardera riktning. Det vore inte första gången de muslimska väljarna bytte läger. Många röstade på Republikanerna och George W Bush, men lämnade partiet efter USA:s hantering av 11 september-attackerna. Enligt en mätning röstade 69 procent av muslimska väljare på Biden i förra valet. Bidens talesperson: Jobbar nära muslimska och palestinska ledare. Jonathan Guyer: Världen kommer att se det här som Bidens krig. Omni 231101. Kommentar: Trump lär inte bli en bättre president för muslimerna.

Donald Trump Jr först ut bland Trumpbarnen att vittna. Donald Trump Jr blev på onsdagen den första av expresidentens barn att vittna i den civilrättsliga rättegången om Trumps affärer i New York, skriver flera medier. Donald Trump Jr och hans bror Eric Trump står båda som medåtalade i rättegången som handlar om deras pappas övervärderingar av familjeföretagets tillgångar. Vittnesmålet pågick i en timme varpå Trump Jr hävdade att allt bokslutsarbete lämnats åt utomstående revisorer. Under de kommande dagarna väntas både Eric och Ivanka Trump vittna i målet. Trump Jr är vice ordförande i Trumps fastighetsbolag. Agerade lugnt och sansat i rätten. Donald Trump rasar: "Lämna mina barn i fred." Omni 231101.

Ett år innan valet: Trump leder i nyckelstater. Donald Trump leder över Joe Biden i flera nyckelstater inför det kommande valet, det skriver New York Times, som hänvisar till en ny opinionsundersökning. Den före detta presidenten leder med tio procentenheter i Nevada, sex i Georgia, fem i Arizona och Michigan, och fyra i Pennsylvania, enligt undersökningen. De sex delstaterna är alla så kallade "swing states", som ofta svänger mellan att rösta på Demokraternas eller Republikanernas kandidater i presidentvalen, och som därmed kan komma att fälla avgörandet i nästa års val. Missnöje med Bidens ålder och ekonomiska politik kan ligga bakom fallande popularitet. Donald Trump är med god marginal den mest populära republikanske kandidaten - men ändå djupt impopulär på nationell nivå. I Wisconsin, även det en så kallad "swing state" leder Biden över Trump. Omni 231106.

Mycket på spel för Trump: "Kan förstöra hans bolag." Bedrägerirättegången riskerar att undergräva bilden av Donald Trump som en framgångsrik affärsman, skriver AP. "Just nu hotar åklagarens åtal att förstöra hans bolag såväl som hans finansiella framtid," säger Michael Cohen, Donald Trumps tidigare advokat och "fixare" till nyhetsbyrån. Åtalet gäller bland annat misstankar om att Donald Trump medvetet överdrivit värdet på sina bolag. "Detta hade varit dramatiskt nog om han bara var en ex-president, men det faktum att han är överlägsen favorit att leda Republikanerna gör detta till en förbluffande måndag," säger Douglas Brinkley, historiker med inriktning på USA:s presidenter, till AP. Trumps söner vittnade i målet under förra veckan. Donald Trump har deltagit i sju rättegångsdagar i målet tidigare - men inte lämnat några vittnesmål. Trumps advokater har lämnat in klagomål i åtalet om försök till valfusk. Omni 231106.
Hård ordväxling i rätten - Trump: "Väldigt, väldigt, väldigt orättvis rättegång." Bara några minuter in i måndagens vittnesmål fick Donald Trump sin första varning av domaren Arthur Engoron, rapporterar Washington Post. USA:s expresident uppmanades att svara direkt på frågor och undvika utsvävande och långrandiga resonemang och politiska uttalanden. Engoron uppmanade också Trumps advokat att "kontrollera sin klient". "Det här är inte ett politiskt möte. Det här är en rättssal," sa Engoron. Advokaten Alina Habba var inte nöjd med tillrättavisningarna. "Du är här för att höra vad han har att säga," svarade hon. Från vittnesbåset inflikade Trump: "Detta är en väldigt, väldigt, väldigt orättvis rättegång, och jag hoppas att allmänheten tittar," sa han enligt Politico. Åtalet gäller bland annat misstankar om att Trump medvetet överdrivit värdet på sina bolag. Expresidenten och hans söner Eric Trump och Donald Trump Jr har redan bedömts skyldiga av rätten, men det är ännu inte klart hur stor bötessumman blir. Trump riskerar också att förlora rätten att bedriva affärer i delstaten New York. Trump varnades nästan direkt. Fyra större brottsåtal har väckts mot Donald Trump. Trump har tidigare förbjudits att göra personliga påhopp i samband med rättegången i New York. Omni 231106.

Republikanska debattfältet krymper - Trump skippar. Nu står det klart vilka kandidater som står på scenen när den tredje republikanska debatten går av stapeln på onsdagskvällen, rapporterar flera medier. Det är ett krympande startfält: Varken North Dakota-guvernören Doug Burgum eller Arkansas-diton Asa Hutchinson lyckades samla det opinionsstöd som krävs - och tidigare vicepresidenten Mike Pence har hoppat av.Kvar är Floridas guvernör Ron DeSantis, tidigare FN-ambassadören Nikki Haley, entreprenören Vivek Ramaswamy, South Carolina-senatorn Tim Scott och den före detta New Jersey-guvernören Chris Christie. Den sistnämnda blir efter Pences och Hutchinsons sortier ensam framträdande Trumpkritiker, skriver Bloomberg. Donald Trump vägrar fortsatt att delta och har inte heller skrivit under det löfte som Republikanska partiet har begärt, om att ge sitt stöd till en slutgiltig republikansk kandidat som inte är expresidenten själv. Krävs fyra procents stöd i mints två separatra mätningar. Haley har fått ökad synlighet efter de tidigare debatterna. DeSantis får viktigt stöd från Iowas guvernör. Sarah Huckabee Sanders backar Trump. Omni 231107.
Splittringen i Miami - Trump höll valmöte när kandidaterna debatterade. När fem republikanska presidentkandidater i natt svensk tid debatterade i Miami var Donald Trump återigen frånvarande. Expresidenten höll i stället ett kampanjmöte i en närliggande förort. "Han är skyldig dig att stå på den här scenen och förklara varför han borde få en ny chans," sa Floridaguvernören Ron DeSantis till väljarna. Detta är den tredje debatten som Trump nobbat. Under sitt kampanjmöte sa Trump att debatten inte var något att se, utan berömde sin egen insats vid makten. "Jag höll Amerika säkert. Jag höll Israel säkert, jag höll Ukraina säkert och jag höll världen säker." Den förre FN-ambassadören Nikki Haley sa under debatten att Trump "brukade ha rätt" när det gällde att stödja Ukraina men att han nu "blir svag i knäna". The Hills omdöme: Nikki Haley - och Donald Trump - vinnare. Kandidaterna lovade att stötta Israel. Haley muttrade åt Ramaswamy att han är ett "avskum". Två kandidater mindre än under förra debatten - Mike Pence har hoppat av och Doug Burgum kvalificerade sig inte. Omni 231109.
Haleys hårda svar efter piken om dottern: "Avskum". Den republikanska presidentkandidaten Nikki Haleys föräldraskap ifrågasattes i nattens debatt. Uppstickarkandidaten Vivek Ramaswamy kritiserade Haley för att hon låter sin dotter använda Tiktok, trots Haleys motstånd till den Kinaägda appen. Hyckleri, ansåg Ramaswamy och uppmanade politikern att "kanske börja med att ta hand om sin egen familj först". Det fick den tidigare FN-ambassadören att ryta ifrån. "Du ska inte ta min dotters namn i din mun." När Ramaswamy fortsatte tala skakade Haley på huvudet och sa: "Du är ett avskum." The Hill skriver att det är ovanligt att vinna en debatt genom att kalla någon för "avskum", men att det var tv-kvällens mest minnesvärda ögonblick och att många föräldrar sannolikt sympatiserar med Haleys hårda svar. Delar av publiken tycktes uppskatta Haleys utspel. Ramaswamy: "Vill ni ha en ledare från annan generation, eller en Dick Cheney i höga klackar?" Haleys 25-åriga dotter Rena kom upp till sin mamma på scenen efter debatten. Omni 231109. Kommentar: Hennes dotter är 25 år och gift.

"USA spenderar som en full sjöman - kan skapa panik." Världen står inför en tid av mer oro och strukturella förändringar som gör att vi går mot mindre globalisering och högre basinflation som kan hålla i sig i "decennier". Det säger Citadels grundare Ken Griffin enligt Bloomberg. Hedgefondmiljardären tror att både nominella och realräntorna kommer att stiga, delvis på grund av krigen i Ukraina och mellan Hamas och Israel. Dessutom anser han att USA:s budgetunderskott är ohållbart. "Regeringen gör av med pengar som en full sjöman," säger Griffin. Om Federal Reserve fortsätter trycka pengar för att undvika att USA hamnar på obestånd kommer ekonomin att gå in i panik, resonerar Griffin. "USA:s konsumenter vet innerst inne att något är fel." USA:s budgetunderskott ökade med 23 procent (21 oktober). Omni 231109.

FBI har slagit till mot New Yorks borgmästare. FBI har slagit till mot New Yorks borgmästare Eric Adams i en utredning som rör hans kampanj i lokalvalet 2021, rapporterar New York Times. Räden skedde tidigare i veckan men bekräftas av Adams advokat på fredagskvällen. De federala poliserna uppges ha beslagtagit Adams mobiltelefoner och surfplatta. "Borgmästaren har inte delgivits misstanke om att ha gjort något fel," skriver Adams advokat Boyd Johnson i ett uttalande. NYT har tidigare rapporterat om att FBI utfört en räd hemma hos Brianna Suggs som är ledande insamlare av pengastöd till borgmästaren. Misstankarna mot henne ska röra kontakter med Turkiets regering om att få ekonomiska donationer från utländska aktörer, enligt tidningen. Så sent som i onsdags skrattade Adams åt påståendet att han skulle ha begått något brott. Boyd Johnson säger att de samarbetar med FBI i utredningen och att Adams inte har något att dölja. Eric Adams är demokrat. Omni 231110.

Trump: Rättegången måste direktsändas över världen. Donald Trump kräver att rättegången om hans försök att omkullkasta valresultatet direktsänds. Ex-presidenten sällar sig därmed till flera stora nyhetsbolag som har gått fram med samma begäran, skriver Politico och AP. I en inlaga till domaren sent på fredagskvällen skriver Trumps försvarsadvokater att alla världens människor borde ha möjlighet att studera fallet på egen hand. Det skulle bevisa att anklagelserna är "grundlösa och politiskt motiverade", enligt advokaterna. Vidare varnar de för att förtroendet för USA:s rättssystem kommer att undergrävas ytterligare om processen sker bakom stängda dörrar. "Åklagaren vill fortsätta denna parodi i mörker. President Trump kräver solljus", skriver de. Rättegångens start är planerad till mars. Nyhetskanalerna har hänvisat till det enorma intresset. Trump har vägrat att erkänna att han förlorade valet 2020. Omni 231111.
Analys: Trump vill ha hämnd - och kan nog vinna. Trots att Trump står åtalad på 91 punkter i fyra separata fall skulle han sannolikt vinna presidentvalet i USA om det hölls i morgon, skriver The Economist i en analys. "Han verkar vara klädd i en mäktig rustning [...] Och han håller det republikanska partiet i ett järngrepp." Samtidigt som Trump går som tåget i opinionen har uppgifter börjat läcka ut om hur en eventuell andra mandatperiod skulle kunna se ut. SvD:s Therese Larsson Hultin och DN:s Karin Eriksson summerar planen likadant: Trump vill ha hämnd. Han ska hämnas mot de enligt honom korrupta åklagare som ställt honom inför rätta, hämnas mot illojala tjänstemän och han sägs vara redo att sätta in militären för att slå ner demonstrationer. "En Trump 2.0 skulle bete sig annorlunda," skriver Larsson Hultin. "Dessa planer förutsätter att Trump vinner. Vad som händer om han förlorar, ja, det är inte mindre skrämmande att tänka på," skriver Eriksson. The Economist: Donald Trump kan vinna - trots allt. herese Larsson Hultin: Donald Trumps nya plan är hämnd. Karin Eriksson: Trumps hämndplaner blir allt tydligare. Omni 231112.

Donald Trumps storasyster har dött - blev 86 år. USA:s ex-president Donald Trumps storasyster Maryanne Trump Barry har dött vid 86 års ålder, rapporterar New York Times. Trump Barry, som tidigare var federal domare, dog i sitt hem på Manhattan. Någon dödsorsak har inte angetts. Enligt källor med insyn stod de två syskonen nära varandra fram till Donald Trumps sista år som president. Då släppte deras brorsdotter Mary Trump, som gjort sig känd som en skarp kritiker av Donald Trump, en inspelning där Maryanne Trump Barry uttalade sig kritiskt om broderns presidentgärning. Drog sig tillbaka från domaryrket 2019. Donald Trumps talesperson avböjer att kommentera. Ska ha kallat sin bror för "clown" 2016. Omni 231113.

Internbråk på amerikanska UD om hanteringen av Gaza. På måndagen skickade USA:s utrikesminister Antony Blinken ett internt mejl till personalen på utrikesdepartementet, där han kommenterade de interna slitningar som Israel-Hamas-kriget - och USA:s hantering av det - gett upphov till. Det skriver CNN. "Jag förstår att det lidande den här krisen orsakar tar hårt på många av er", skrev ministern, och tillade att "vissa inom myndigheten kan ha invändningar mot våra tillvägagångssätt eller synpunkter på vad vi kan göra bättre". Vidare skrev han att regeringen lyssnar på de anställdas åsikter och att "vad ni säger påverkar vår policy och våra budskap". Förra veckan skrev hundratals anställda på UD under ett öppet brev med en uppmaning om eldupphör. Enligt Axios cirkulerar också ett internt "dissidentmemo" på myndigheten, där Israel anklagas för krigsbrott och president Biden för desinformation. Har organiserat forum för feedback inom myndigheten. Diplomaten som står bakom interna memot antyder att Biden är "medskyldig till folkmord". Omni 231114.

Kina och USA överens om att bekämpa fentanylhandel. USA och Kina har kommit överens om nya åtgärder för att bekämpa handeln av opioiden fentanyl som lett till hundratusentals dödsfall i USA. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor. Avtalet, som väntas skrivas under när stormakterna möts i San Fransisco i veckan, syftar till att begränsa exporten av kemikalier som används för att framställa fentanyl. Slaget mot fentanylhandeln ger Biden viktiga politiska poäng. Tidigare har Kina sålt kemikalier till Mexiko efter USA:s restriktioner. Omni 231114.

Pelosis make vittnar mot hammarman: "Var i fara." Paul Pelosi har vittnat i domstol mot den man som överföll honom i hemmet i San Francisco förra året, rapporterar amerikanska medier. "Jag förstod att jag var i fara, så jag försökte hålla mig så lugn som möjligt," sa Pelosi. Han fick motta flera slag mot huvudet med en hammare. Under attacken ska den åtalade David DePape upprepade gånger ha frågat efter Pelosis hustru Nancy Pelosi, den dåvarande talmannen i USA:s representanthus. DePape är bland annat åtalad för försök till kidnappning. Han nekar till brott. Förhandlingarna väntas avslutas under tisdagen. DePape förnekar inte själva händelsen men anser att han tog strid mot korruption. Gärningsmannen ska ha sagt att han tänkte vänta tills Nancy Pelosi kom hem. Paul Pelosi ringde till polisen från en av husets toaletter. Omni 231114.

Inflationen i USA bromsar in mer än väntat. Inflationen i USA bromsade in till 3,2 procent i oktober. Vilket var lägre än väntade 3,3 procent, enligt WSJ:s estimatsammanställning. I september låg årstakten på 3,7 procent. Även kärninflationen kom in lägre än förhandstipsen och landade på 4,0 procent. I september var kärninflationen 4,1 procent. Det här var inget som marknaden förväntade sig och det är goda nyheter för Fed, en höjning i december är allt mindre sannolik nu, skriver Bloomberg. Marknaden kommer prisa in paus i räntecykeln. Goldman: Vi ser ytterligare sänkning av inflationen under 2024. Omni 241114.

USA ett steg närmare att undvika nedstängning. USA:s nye republikanske talman Mike Johnson vann sin första seger på tisdagen när representanthuset röstade för hans tillfälliga budget för att undvika en nedstängning av statsapparaten, enligt flera medier. Johnson övergav den hårdföra högerflanken i sitt parti och sträckte i stället ut en hand till demokraterna för att få igenom förslaget - samma tillvägagångssätt som kostade företrädaren Kevin McCarthy jobbet, skriver AP. 336 ledamöter röstade för förslaget, och 95 emot. Nu går det vidare till senaten, som ska rösta innan deadline på fredag. "Att se till att statsapparaten förblir i rullning är en samvetsfråga för oss alla. Det är vi skyldiga det amerikanska folket," säger Johnson. De konservativa republikanerna var emot förslaget. I senaten har både demokrater och republikaner uttryckt stöd. Den tillfälliga budgeten sträcker sig till början på nästa år. Omni 231115.
Biden har skrivit på - hot om nedstängning skjuts upp. USA:s president Joe Biden har skrivit under den tillfälliga budgeten som sträcker sig in till tidigt nästa år, skriver flera medier. Därmed skjuts hotet om en nedstängning av statapparaten fram. I går godkändes förslaget, som är rensat från större kontroversiella poster, i senaten efter att ha lagts fram i helgen. Förslaget innebär att budgeten skjuts upp till januari och februari. En demokrat och tio republikaner röstade emot förslaget i senaten. USA:s senat godkänner budget - undviker nedstängning. Schumer: Långt ifrån perfekt men låter oss hålla statsapparaten igång. Omni 231117.

Donald Trumps Truth Social riskerar nedläggning. Donald Trumps Truth Social har förlorat omkring 73 miljoner dollar sedan starten för knappt två år sedan. Nu riskerar sociala medie-plattformen att läggas ned, rapporterar CNBC. Det förlustdrabbade bolaget har planer på en börsnotering genom att gå samman med ett annat bolag. Om dessa planer går om intet är nedläggning ett troligt alternativ, enligt ett dokument som CNBC tagit del av. Utgången i de rättsfall som ex-presidenten för närvarande utkämpar väntas också påverka de långsiktiga förutsättningarna för bolaget. Ex-presidentens eventuella bortgång, fängelsestraff eller inkapacitering skulle negativt påverka bolagets affärer, skriver amerikanska finansinspektionen SEC i ett utlåtande. Om sammanslagningen uteblir är bedömningen att Truth Social inte kan "utvecklas fullt ut". SEC: Finns tvivel vad gäller bolagets förutsättningar. Donald Trumps plattform blöder pengar. Omni 231115.
Truth Socials moderbolag stämmer 20 medieföretag. Moderbolaget till Donald Trumps sociala plattform Truth Social - Trump Media & Technology Group - stämmer nu 20 nyhetsorganisationer som rapporterat att plattformen gjort en förlust på motsvarande 727 miljoner kronor. Det rapporterar Bloomberg. Trump Media & Technology Groups jurister menar att siffran är påhittad och att det handlat om en "koordinerad attack mot Truth Social". Stämningsdokumenten har lämnats in till en domstol i Florida.Hävdar att uppgifter om en förlust varit påhittade. Omni 231121.

Trump slipper munkavle i bedrägerimålet i New York. Den munkavle som Donald Trump belagts med i det civilrättsliga bedrägerimålet i New York lyfts, med hänvisning till ex-presidentens yttrandefrihet, rapporterar AP. Beslutet är tillfälligt, och frågan kommer att diskuteras vidare på en annan juridisk nivå. Det står nu Trump fritt att fälla kommentarer om de inblandade i rättegången igen. Han förbjöds att göra det efter att han i sociala medier anklagat protokollföraren Allison Greenfield för att vara partisk. Trump har fått böta motsvarande över 150 000 kronor för att ha brutit mot ordern. Expresidenten och sönerna har redan bedömts skyldiga. Munkavlordern utfärdades av domaren Arthur Engoron. Omni 231116.

Donald Trump vinner Iowas nomineringsmöte stort - DeSantis blir tvåa. Donald Trump tog en jordskredsseger när republikanerna i Iowa nominerade sin kandidat till höstens presidentval i USA. Ron DeSantis knep andraplatsen före Nikki Haley, men båda var rejält distanserade. Helt i enlighet med förhandsspekulationerna vann den tidigare presidenten Donald Trump överlägset de republikanska nomineringsvalen i Iowa med 51 procent av rösterna. "Det blev en succékväll för Trump som vinner 99 av de hundra regioner som finns i Iowa. Nikki Haley vinner den hundrade, med en enda rösts marginal," säger SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi som är på plats i Des Moines. Marginalen ned till Ron DeSantis och Nikki Haley blev historiskt stor. Med 21 procent av nomineringsrösterna knep Floridaguvernören andraplatsen före den förra FN-ambassadören, som fick 19 procent. "Lite överraskande att DeSantis kom tvåa, han har haft en nedåtgående trend och legat efter Haley i opinionsmätningarna. Samtidigt har han en stark kampanjorganisation som lyckats få iväg människor till nomineringsmötena trots den fruktansvärda kylan här." Entreprenören Vivek Ramaswamy kom fyra och ger nu upp försöket att bli Republikanernas presidentkandidat. Han uppmanar sina anhängare att ge sitt stöd till Trump. Trumps seger i Iowa visar att 77-åringen lyckats samla sina anhängare trots att han har en rad åtal mot sig. "Jag är mycket hedrad," säger Trump till Fox News. Trots att Iowa är litet sett till antalet delegater, brukar segraren få medvind i opinionen och lättare att dra in donationer till den fortsatta kampanjen. Trumps överlägsna seger kan innebära att de som finansierar utmanarna ger upp och att pengarna därmed sinar. Trumplägret räknar med att ha tagit hem nomineringsprocessen redan i mars, trots att alla delstater ännu inte hunnit ha primärval då. Högsta domstolen håller på att besluta om Trump ens ska få ställa upp som presidentkandidat på grund av sin inblandning i stormningen av kongressen 2021. Besked lär komma innan "Supertisdagen" den 19 mars, och de flesta bedömare räknar med att Trump då kommer finnas kvar på valsedlarna. svt 240116.
Så kan nästa mandatperiod bli om Trump vinner. Massutvisningar, mer resurser till fossil energi och tullar på nästintill alla importerade varor. Det är några av de förslag som USA:s tidigare president Donald Trump vill genomföra om han väljs till president en andra gång. Enligt Reuters är strategiska förberedelser redan igång. Ett av de mest kritiserade förslagen är en nedmontering av vad Trump kallar "the deep state". Det innebär att han vill utöka presidentens makt över federala myndigheter genom att kunna ersätta upp emot 50 000 statliga tjänstemän med tjänstemän som är lojala med Trump, skriver Reuters. svt 240115.

IBM drar in all sin annonsering på X. IT-jätten IBM har dragit in all sin annonsering på X (tidigare Twitter) efter att det uppmärksammats att företagets annonser dykt upp intill antisemitiskt innehåll på plattformen. "IBM har nolltolerans för hatiskt innehåll och diskriminering och vi har med omgående verkan dragit in all vår annonsering på X medan vi undersöker den här fullständigt oacceptabla saken" skriver IBM i ett meddelande till The Verge. Även annonser från Apple och Comcast har placerats intill inlägg med antisemitiskt innehåll. Det ska bland annat ha handlat om nazistiska och Hitlervänliga inlägg. Annonserna placerades intill antisemitiskt innehåll. Inte enbart IBM som drabbats. Omni 231117.
Musk hotar stämma grupp efter "vilseledande attack". Elon Musk hotar att dra Media Matters inför rätta efter avslöjandet att reklam från techjättar legat bredvid antisemitiska och nazistiska inlägg på X. "Samma sekund som domstolarna öppnar på måndag kommer X Corp att lämna in en termonukleär stämningsansökan mot Media Matters och alla de som medverkat i den här vilseledande attacken mot vårt företag," skriver X-ägaren på plattformen. Det var i torsdags som researchgruppen Media Matters publicerade avslöjandet som ledde till hård kritik mot X. Samtidigt hamnade Elon Musk själv i blåsväder efter att skrivit en stöttande kommentar till ett antisemitiskt inlägg, skriver Reuters. Musks kommentar fördömdes av Vita huset och ledde tillsammans med granskningen till att bolag som Disney, IBM och Oracle har pausat sin annonsering på X, skriver TT. I ett uttalande på lördagen anklagar X "aktivistgrupper som Media Matters" för att "underminera yttrandefriheten" på plattformen och för att vilja "manipulera allmänheten och annonsörerna". X anser att Media Matters har manipulerat granskningen. Omni 231118.
Svaret: Musk är en mobbare - vi kommer att vinna. Elon Musk är en "mobbare" som hotar med en grundlös stämning. Det uppger Media Matters i ett uttalande efter hotet att dra researchgruppen inför rätta, skriver Reuters. "Musk medgav att annonserna det handlar om låg bredvid det pro-nazistiska innehåll vi identifierade," säger Media Matters chef Angelo Carusone i uttalandet. Han tillägger att organisationen kommer att vinna om Musk stämmer dem. Bakgrunden är Media Matters granskning som visat att flera techjättars annonser visats i anslutning till antisemitiska kommentarer. Omni 231118.
Musk stämmer grupp för "fabricerad granskning". Elon Musks sociala medier-plattform X har stämt Media Matters efter researchgruppens avslöjande om att reklam från techjättar legat bredvid antisemitiska och nazistiska inlägg på X. Förra veckan slutade en rad stora företag att annonsera på X och i stämningen hävdar X att granskningen är fabricerad i syfte att "driva bort annonsörer från plattformen", rapporterar CNN. X vd Linda Yaccarino skriver i ett inlägg på plattformen att inte en enda användare har sett annonser från techjättar bredvid antisemitiska och nazistiska inlägg. Media Matters ordförande Angelo Carusone säger i ett uttalande att organisationen står bakom sin granskning och att man "ser fram emot att vinna i rätten". "Det här är en oseriös stämning som är avsedd att tysta X kritiker." Disney, Paramount och Warner Bros är några av företagen som nyligen slutat att annonsera på X. Elon Musk har samtidigt ställt sig bakom en antisemitisk konspirationsteori. Omni 231121.

Dom i Colorado: Trump får ställa upp i presidentvalet. Donald Trump deltog visserligen i ett "uppror" mot USA, men han är ändå berättigad att ställa upp i presidentvalet i Colorado. Det har en domare i delstaten beslutat efter att den vänsterliberala gruppen Crew argumenterat för att han inte borde få ställa upp. Crew hänvisade till en passage i konstitutionens 14:e tillägg, som slår fast att politiker som deltar i "uppror eller revolter" mot USA inte får delta i kommande val, men domaren har inte hittat några bevis för att tillägget gäller presidenter. Liknande beslut har i närtid fattats i andra delstater, enligt Politico. I ett uttalande hyllar Trumps kampanjstab beslutet, utan att nämna att domaren också slog fast att ex-presidenten faktiskt hade en roll i stormningen av Kapitolium. Många tror att frågan till slut kommer att hamna i högsta domstolen. Liknande domslut har nyligen kommit från Michigan och Minnesota. Det 14:e tillägget har bara använts två gånger sedan 1919. Omni 231118.

Bolsonaros vaccinintyg för covid var förfalskat. Den före detta brasilianske presidenten Jair Bolsonaros vaccinintyg för covid-19 var förfalskat, har en utredning av en tillsynsmyndighet slagit fast. Utredningen har hittat motstridiga uppgifter i det brasilianska hälsodepartementets vaccinationsregister som uppger att Bolsonaro skulle ha fått en dos av covidvaccinet i São Paulo i juli 2022. "Slutsatsen är att det var oegentligheter i det statliga systemet vid registreringen av vaccinationer mot covid-19", heter det i ett uttalande. Men myndigheten rekommenderar att man inte går vidare med oegentligheterna eftersom det saknas tillräckliga bevis för att hitta de ansvariga för bedrägeriet. Under sin tid som president, 2019-2022, kritiserade Bolsonaro ständigt vaccineringen mot covid-19 och restriktionerna för att hindra smittspridningen. Han sade flera gånger att han inte hade för avsikt att vaccinera sig och blev till slut smittad av viruset i juli 2020. msn 240119.
Bolsonaro utreds för brott efter viral valfilm. Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro misstänks för brott efter att han i juni kört vattenskoter alldeles intill en knölval, skriver The Guardian. Tidningen skriver att Bolsonaro ska ha befunnit sig 15 meter från valen och filmat den. Enligt brasilianska lagar måste båtar eller vattenskotrar hålla ett avstånd på minst 100 meter om motorn inte stängs av. Utredningen inleddes efter att en video, som påstås visa Bolsonaro vid tillfället, fått spridning. Enligt ex-presidenten är anklagelserna politiskt motiverade, något han hävdat vid flera tidigare brottsutredningar. Ska ha skett vid kusten utanför São Sebastião. Bedöms ha begått brottet avsiktligen. Omi 231119.

Nytt bottenrekord för Biden - unga väljare underkänner hanteringen av Gazakriget. Joe Bidens förtroendesiffror är rekordlåga, skriver NBC News baserat på en ny opinionsundersökning. Omkring 40 procent av väljarna är nöjda med presidenten, vilket är den lägsta siffran under hans tid i Vita huset. Mätningen visar att utrikespolitiken, särskilt hanteringen av Israel-Hamas-konflikten, fått stödet att falla. Nedgången är allra tydligaste bland unga väljare som anser att Israel gått för långt i sitt svar på Hamasattacken 7 oktober. En knapp majoritet av amerikanerna anser att Israels attacker mot Gaza är rättfärdigade. Ligger efter Trump i mätningen men siffrorna är inom felmarginalen. En sammanvägning från statistiksajten FiverThirtyEight visar ännu lägre förtroendesiffror. Omni 231119.
Biden fyller 81: "Han hoppas ingen annan märker det." USA:s president Joe Biden fyller 81 år under måndagen. Många amerikanska medier lyfter bemärkelsedagen mot bakgrund av att hans höga ålder blivit en stor fråga inför nästa års presidentval. Wall Street Journals ledarredaktion skriver att det inte är osannolikt att Biden kommer att fira genom att "äta tårta i stillhet tillsammans med sin familj och hoppas att ingen annan märker det". I en analys för radiostationen NPR skriver Ron Elving att antalet ljus i tårtan är ett problem för presidenten. Han konstaterar att till och med demokratiska väljare har börjat fundera på om det är så att Biden börjar bli för gammal för jobbet. Sajten Politico skriver att åldersfrågan är den allra viktigaste för Bidens team just nu. Personer i hans närmaste krets anser att födelsedagsbarnet rent kognitivt är kapabel för presidentämbetet men vissa av dem medger samtidigt att han ibland framstår som bräcklig. När Joe Biden svors in som president 2021 blev han den äldsta personen på posten någonsin. WSJ: Ett tecken på själviskhet att han siktar på ytterligare en mandatperiod. Omni 231120. Kommentar: Joe Biden är besatt av tanken på att än en gång besegra Donald Trump.
Bidens förvirring - Britney Spears eller Taylor Swift? USA:s president Joe Biden hade svårt att hålla isär de amerikanska popstjärnorna Taylor Swift och Britney Spears när han på måndagen benådade två kalkoner inför thanksgiving, skriver flera amerikanska medier. Biden skämtade om att kalkonerna, Liberty och Bell, hade lyckats ta sig till Vita huset mot alla odds. "Man skulle kunna säga att det är svårare än att få biljetter till Renaissance tour. Eller till Britneys turné, det är ganska varmt där nere i Brasilien," säger han i sitt tal. Britney Spears har inte turnerat på flera år. Den 81-åriga presidenten syftade antagligen på Taylor Swift, som i helgen fick ställa in en spelning i Brasilien på grund av extrem värme. Renaissance var namnet på Beyoncés senaste världsturné. Det är en amerikansk tradition att presidenten benådar två kalkoner inför thanksgiving, där man traditionellt äter just kalkoner. Allt fler amerikaner oroas för Bidens höga ålder - presidenten fyller dessutom 81 år i dag. Omni 231120. Kommentar: Fel dag för ett minnesfel.

Trump pressar talmannen: Slut inget Ukrainaavtal. Ex-presidenten - och den trolige presidentkandidaten - Donald Trump går på tvärs med den republikanska ledningen och pressar talmannen Mike Johnson att inte sluta ett avtal om gränsskydd och Ukrainastöd med Demokraterna. Det skriver The Hill. "Jag tycker inte vi borde göra ett avtal om gränsen om vi inte får allt som behövs för att stoppa invasionen av miljontals människor," skriver han på sin sociala medier-plattform Truth Social. Talmannen säger att Trump "inte har fel" och att de båda ofta samtalar i frågan. Partiledningens hållning är att det är en orealistisk förväntan att få exakt allt man vill ha i förhandlingarna om det mångmiljardpaket som nu sitter fast i kongressen, och som innefattar både gränsskydd och stöd till Ukraina. msn 240119. Kommentar: Trump visar mer och mer att han är en fiende till Ukraina och Europa och en vän till Putin.

Professor om Trumps nya retorik: "Ekon av fascism." USA:s före detta president Donald Trump har nyligen stått för de mest "ilskna attackerna" mot sina motståndare hittills, vilket lett till en oro bland flera experter som New York Times talat med. Tidningen skriver att Trump, under ett tal på Veterans Day, använde sig av ett språk som för tankarna till "auktoritära ledare som kom till makten i Tyskland och Italien på 1930-talet". Som exempel lyfter tidningen Trumps kommentar om att "hotet från utomstående krafter är mycket mindre olycksbådande och allvarliga än hoten inifrån". "Det finns ekon av fascistisk retorik, och de är väldigt precisa," säger professor Ruth Ben-Ghiat vid New York-universitetet. Trump ses som den troligaste utmanaren till sittande president Joe Biden i det kommande presidentvalet. Ben-Ghiat: Finns en strategi om att avhumanisera människor. Radikalisering skapar rädsla för våldsamt val i USA. Omni 231121. Kommentar: Och många har redan blivit avhumaniserade av Trump där man ser allt i svart och vitt och inga nyanser däremellan.

Efter anklagelser om antisemitism - Musk besökte kibbutz: "Ondska." Under måndagen har Elon Musk träffat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och besökt kibbutzen Kfar Azza, som utsattes för en av terrorgruppen Hamas brutala attacker den 7 oktober. I samband med besöket beskrev techmiljardären attackerna som "ren ondska" och avvisade samtidigt kritiken om att Israels attacker mot Gaza varit oproportionerliga, skriver Washington Post. "Det finns en viktig skillnad här, nämligen att Israel försöker undvika att döda civila," sa han. Musk tillkännagav också ett nytt avtal om att Starlinks satelliter endast ska användas i Israel och Gaza med den israeliska regeringens godkännande. Besöket kommer mitt i en period av kontrovers för Musk. Han har bland annat kritiserats av Vita huset för att ha visat stöd för antisemitiska konspirationer på X. Plattformen har också förlorat annonsörer efter att Musk kallat ett antisemitiskt inlägg för "den faktiska sanningen". Sedan Hamas attacker har det antisemitiska innehållet på X ökat med över 900 procent. Musk träffade också Israels president Isaac Herzog för att diskutera behovet av att bekämpa antisemitismen på X. Musk besök sammanfaller med den fjärde dagen av den tillfälliga vapenvilan mellan Israel och Hamas. Stora annonstapp för Elon Musk efter antisemitiska inlägg. Omni 231127.

USA anklagar Indien för att ha planerat mord i New York. USA:s justitiedepartement anklagar Indien för att ha planerat ett mord på den framstående sikhledaren Gurpatwant Singh Pannun i New York, rapporterar flera medier. 52-åringen Nikhil Gupta står misstänkt för att ha planerat att betala en torped för mordet och enligt misstankarna ska han ha planerat mordet tillsammans med indiska regeringstjänstemän. "Tillsammans med Indien planerade den tilltalade att mörda en amerikansk medborgare med indiska rötter här i New York City," säger den federale åklagaren Damian Williams i ett uttalande. Uttalandet kommer en vecka efter att Vita huset meddelat att en mordplan mot Gurpatwant Singh Pannun kunnat stoppas. I höstas anklagade Kanadas regering Indien för att ligga bakom ett mord på en sikhledare med kanadensiskt medborgarskap. Gurpatwant Singh Pannun är terrorstämplad av Indien. Indiska ambassaden har inte kommenterat misstankarna. Vissa grupperingar av sikher kräver att den religiösa minoriteten ska få ett eget land. Justin Trudeau anklagar Indien för mord i Kanada (18 september). Omni 231129.
Uppgift: Biden konfronterade Modi med misstankarna. Om det visar sig att Indiens regering var inblandad i mordplanen i New York på en amerikansk medborgare kan det komma att få konsekvenser för relationen mellan länderna. Det sa USA:s president Joe Biden till Indiens premiärminister Narendra Modi vid G20-mötet i september, enligt Reuters källa. "Han underströk allvaret i situationen," säger regeringskällan. Tidigare på onsdagen meddelade USA:s justitiedepartement att de misstänker att den indiska regeringen var inblandad i en mordplan på den framstående sikhledaren Gurpatwant Singh Pannun, som är amerikansk medborgare. De amerikanska misstankarna har fått Kanada att reagera, som även de har riktat sina misstankar mot Indien efter mordet på en sikhledare i British Columbia i somras. "Indiens regering måste arbeta tillsammans med oss för att vi ska kunna nå botten av den här historien," säger premiärminister Justin Trudeau. Situationen beskrivs som "mycket känslig". Trudeau: Indien måste ta det här på största möjliga allvar. Omni 231129.

Musk: Annonsörer som lämnar kan dra åt helvete. Annonsörer som flyr X på grund av antisemitiskt innehåll på plattformen kan ”dra åt helvete”, proklamerade Elon Musk i en intervju på onsdagen. Det skriver internationella medier. Musk har kritiserats för att han i en kommentar på X gett stöd till ett antisemitiskt inlägg av en användare. Under intervjun i samband med New York Times Deal Book Summit bad han upprepade gånger om ursäkt för utspelet och avfärdade att han skulle vara antisemit. Men att han skulle böja sig för "utpressning med pengar" är uteslutet, underströk Musk med emfas, och riktade udden mot Disneys vd Bob Iger. Tidigare under tillställningen hade Disney vd:n sagt att samröret med X inte hade varit positivt för Disney. "Dra åt helvete. Är det klart och tydligt? Jag hoppas det är det. Hej Bob, om du är i publiken." Musk: Jag bryr mig om verklig godhet, inte perceptionen av det. Musk varnar annonsörer för att "utpressa". Musk kallar antisemitisk konspirationsteori för den "faktiska sanningen". Omni 231120.

"Trump den farligaste någonsin i Ovala rummet." Donald Trump är den farligaste mannen någonsin i Ovala rummet i Vita huset. Det skriver Liz Cheney, tidigare republikansk ledamot i USA:s representanthus, i en ny bok. Boken "Oath and honor" är en svidande uppgörelse med Republikanerna, skriver CNN som fått läsa boken innan den ges ut i handeln. Cheney, som blivit känd för sitt Trump-motstånd, beskriver hur hon såg sina kollegor gå från att fördöma Trump till att ge stöd åt hans felaktiga påståenden om att valet stulits. En ny mandatperiod med Trump som president vore förödande, enligt Cheney. "Som nation kunde vi uthärda skadlig politik i fyra år. Men vi överlever inte en president som är beredd att riva upp konstitutionen." Boken släpps den 5 december. Ger ovanlig insyn i partiet - berättar vem som kallade Trump för en "orange Jesus". Kevin McCarthy ska ha sagt till Cheney att Trump visste att han förlorat valet. Anklagar partitoppen Mike Johnson för att vara ohederlig. Flera republikaner förnekar uppgifter i boken. Omni 231130.

Donald Trump inte immun - kan stämmas för stormningen. Donald Trump är inte immun mot stämningar kopplade till stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Det har en panel bestående av tre domare kommit fram till, rapporterar flera medier. Beslutet innebär att Trump inte är skyddad av presidentiell immunitet, som hans advokater har hävdat. Domarna hävdar att Trump inte agerade som president vid tillfället och att immuniteten därför inte gäller. Beslutet kan överklagas av advokaterna som då måste bevisa att Trump inte agerade i form av en presidentkandidat, utan som landets ledare. Beslutet kan kommas att tas upp av USA:s högsta domstol. Trump uppmanade supportrar att ta sig till Kapitolium. Poliser och politiker kan stämma Trump enligt beslutet. Omni 231201.

Ledamot i USA utesluten - stal från döende hund. Republikanen George Santos utesluts från det amerikanska representanthuset efter en historisk omröstning, skriver flera medier. Santos anses ha brutit mot flera etiska regler och ska bland annat ha stulit pengar som han samlade in till en krigsveterans döende assistanshund och spenderat kampanjpengar på Onlyfans, skönhetsoperationer och designerkläder. I en första kommentar efter uteslutningen säger Santos att ett "farligt prejudikat" har införts. "Varför skulle jag vilja stanna här? Det här stället kan dra åt ***," säger han syftandes på representanthuset. Wall Street Journal skriver att Santos blir den tredje ledamoten som utesluts sedan amerikanska inbördeskriget. Ledamöter från båda partierna röstade för uteslutningen. I landets historia har sju ledamöter blivit uteslutna. Anses har gjort flera etiska övertramp. Samlade in pengar till krigsveterans döende hund - som han själv spenderade. Omni 231201.
Analyser: Majoriteten är i gungning efter Santos uttåg. Serielögnare och posör. Kärt barn har många namn - det har även den tidigare republikanske ledamoten George Santos som på fredagen blev utesluten från det amerikanska representanthuset efter sina många lögner och påstådda förskingring. CNN:s Gregory Krieg skriver i sin analys att de amerikanska politikerna för en gång skulle visade enighet - två tredjedelar ansåg att Santos borde skickas ut ur kongressen. Han skriver också att republikanerna röstade för uteslutningen trots att de riskerar att bli av med sin majoritet i representanthuset. "Majoriteten var tunn innan, nu ser den rent ut sagt ranglig ut", skriver han. Santos anklagas för att ha spenderat kampanjpengar på porr, botox och lyxiga kläder. Bland hans många lögner finns ett kraftigt kryddat cv och påståenden om att han var en stjärnspelare i volleyboll. "Många av hans lögner var åtminstone roliga," skriver DN:s Karin Eriksson. NBC:s Sarah Mimms har gått igenom de 40 förslag Santos la fram under sina elva månader i kongressen. "Huset gick inte vidare med ett enda av dem, och alla dog i kommittéer utan omröstning," skriver hon. Gregory Krieg: Santos är den första som uteslutits utan att ha dömts för ett brott sedan inbördeskriget. Omni 231201.
Demokratisk politiker tar Santos kongressplats. Demokraten Tom Suozzi vann ett extrainsatt lokalval på Long Island i New York. Därmed snor hans parti åt sig republikanen George Santos plats i USA:s representanthus, rapporterar flera medier. Suozzi befinner sig i den demokratiska mitten och har haft en tuffare syn än partiet i stort på frågor som rör gränspolitik. Han har bland annat lovat att samarbeta med Republikanerna för att fixa migrationspolitiken, skriver New York Times. Han vann mot republikanen Mazi Pilip, en politisk nykomling som från demokratiskt håll attackerats för abortmotstånd. Santos tvingades bort förra året efter avslöjanden om lögner och ekonomiskt fiffel. Suozzi har distanserat sig från det egna partiet. Minskar Republikanernas knappa majoritet i representanthuset. Omni 240214.

Guld stiger till rekordnivå - triggas av världsoro. Guldpriset stiger på måndagsmorgonen och når nytt all-time-high, rapporterar CNBC och Bloomberg. Spotpriset på ädelmetallen gick upp runt tre procent på morgonen till 2 110 dollar per uns, vilket är högre än förra rekordet som nåddes under pandemin. Uppgångarna förklaras av en kombination av den politiska osäkerheten i världen, en potentiellt svagare dollarkurs och förväntningarna att räntorna ska sänkas. Rallyt i guld, som pågått sedan början av oktober, fick ny fart av Fed-chefen Jerome Powells tal i fredags som stärkte marknadens tro på räntesänkningar under våren. Investerare ser ett "Stort momentumskifte" för guldet. Analytiker spår att guldet ligger runt 2 000 dollar per uns under 2024. Omni 231204.

Folkomröstning genomförd trots nej från FN-domstol. En omstridd folkomröstning har resulterat i ett "ja" till att Venezuela har rätt till en del av regionen Essequibo i grannlandet Guyana, skriver AFP. Det 160 000 kvadratkilometer stora området är rikt på gas och olja och utgör två tredjedelar av Guyanas territorium. Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen ICJ i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och meddelade kort efter beskedet att man skulle hålla den icke-bindande omröstningen som planerat. Konflikten om området går tillbaka till 1800-talet då Venezuela och Guyana var koloniserade av Spanien respektive Storbritannien. Resultatet väcker oro i flera grannländer. Omni 231204. Kommentar: Nicolás Maduro använder samma taktik som hans vän Vladimir Putin.
Guyanas utrikesminister: "Måste vara vaksamma." Guyanas regering ser med oro på det officiella resultatet i den omstridda folkomröstningen i Venezuela. Utrikesminister Hugh Todd säger till AFP att han är beredd på att den venezolanske presidenten Nicolás Maduro kan agera "oförutsägbart". "Vi måste alltid vara vaksamma," säger Todd. Folkomröstningen handlade om Venezuelas har rätt till en del av regionen Essequibo i grannlandet Guyana. Enligt Maduros regering röstade 95 procent ja, något som oppositionspolitiker har ifrågasatt. Guyana insisterar på att gränserna fastställdes 1899. USA: Det här kan inte lösas genom en folkomröstning. Omni 231204.
Spänningar ökar - Guyanas president: "Desperat hot." Gränskonflikten om den oljerika regionen Essequibo i Guyana har intensifierats under de senaste dagarna, skriver Bloomberg. Venezuelas president Nicolas Maduro har beordrat utländska oljebolag att dra sig tillbaka från regionen och samtidigt bildat två statliga oljebolag som ska börja bevilja licenser för exploatering av olja och mineraler i regionen.
Guyanas president Irfaan Ali svarar med att höja beredskapen i landet. På onsdagen talade han med USA:s utrikesminister Antony Blinken, som uttryckte sitt "orubbliga stöd för Guyanas självständighet". "Vi kommer inte att tillåta att vårt territorium kränks och inte heller att utvecklingen av vårt land hindras av detta desperata hot," säger Ali. Det hela startade med en folkomröstning i Venezuela i helgen som resulterade i ett "ja" till att Venezuela har rätt till en del av Essequibo. Rättstvister pågår i Internationella domstolen i Haag om var regionens gränser ska gå. Essequibo är hem för 125 000 av Guyanas 800 000 medborgare. Konflikten om området går tillbaka till 1800-talet då Venezuela och Guyana var koloniserade av Spanien respektive Storbritannien. Venezuela har redan utsett en guvernör för regionen. Omni 231207.
USA genomför militära flygövningar över Guyana. USA planerar att genomföra militära flygövningar över Guyana under torsdagen, rapporterar AFP. Beskedet kommer efter att Guyanas president samtalat med USA:s utrikesminister Antony Blinken om oron för att Venezuela ska annektera regionen Essequibo. "Flygningarna är en del av ett ’rutinmässigt engagemang’ för att förbättra ett säkerhetssamarbete mellan länderna," skriver den amerikanska ambassaden i Guyana i ett uttalande. Brasiliansk diplomat: "Ser mycket allvarligt på utvecklingen." Guyanas president Irfaan Ali: Kommer inte att tillåta att vårt territorium kränks. Omni 231207.
Venezuelas hot mot Guyana blir FN-fråga. FN:s säkerhetsråd möts bakom stängda dörrar på fredagskvällen med anledning av den snabbt eskalerande konflikten mellan Venezuela och Guyana. "Det är svårt att veta hur långt president Nicolás Maduro är beredd att gå," säger SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler. Trots internationella protester hölls i söndags en folkomröstning med frågan om Essequibo i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja. Mötet i FN:s säkerhetsråd sker på initiativ av Guyana, som hävdar att Venezuelas agerande i den oljerika regionen Essequibo "hotar internationell fred och säkerhet". "Venezuela har i över 100 år haft territoriella anspråk på Essequibo. Men anledningen till att president Maduro lyfter frågan just nu är de enorma rikedomarna i området," säger SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler. De senaste åren har man hittat enorma fyndigheter av olja och gas, vilket gett Guyana världens högsta ekonomiska tillväxt, berättar Tigran Feiler. På onsdagen efter omröstningen föreslog Venezuelas president vid ett regeringssammanträde att ett lagförslag ska skickas till parlamentet om att utropa en ny provins i regionen som tillhör grannlandet Guyana. Nicolás Maduro har också beordrat det statliga oljebolaget att omedelbart utfärda licenser för utvinning av råolja i regionen. Tigran Feiler berättar att oron för att konflikten ska få globala konsekvenser växer. "Venezuela har nära band till länder som Ryssland, Kina och Iran." På torsdagen meddelade USA att man ska genomföra gemensamma militärövningar med Guyana, något som den venezuelanske försvarsministern Vladimir Padrino Lopez kallade för en "beklaglig provokation", i ett inlägg på X, tidigare Twitter. Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva har uttryckt oro över eskaleringen. "Är det något vi inte vill ha i Sydamerika, så är det krig," sade han. Även Storbritanniens utrikesminister David Cameron har uttalat sig om konflikten. "Landsgränserna fastställdes 1899. Jag ser absolut inga skäl till ett ensidigt agerande från Venezuelas håll," sade han. svt 231208.

Trumpkritiker överväger att ställa upp i presidentvalet. En av Donald Trumps mest högljudda kritiker inom Republikanerna, Liz Cheney, överväger att ställa upp i presidentvalet som oberoende kandidat, skriver Washington Post. "För flera år sedan skulle jag inte ha övervägt det. Men jag råkar tro att demokratin är hotad här hemma, som ett resultat av Donald Trumps fortsatta grepp om det republikanska partiet," säger hon till tidningen. Cheney är dotter till tidigare vice president Dick Cheney och satt tidigare själv i kongressen för Republikanerna, men besegrades av en Trumplojal kandidat i hemstaten Wyoming förra året. När hon de senaste dagarna marknadsfört sin nya bok har hon bland annat varnat för att Trump skulle kunna förvandla USA till en diktatur om han väljs till president igen. Cheney lovar att göra "vad som än krävs" för att hindra Trump från att bli omvald. Säger att hon kan tänka sig att bilda ett helt nytt parti. Republikanen Lindsay Graham svarar: Vore katastrof om Biden får sitta kvar. Cheney varnar för att USA "går i sömnen mot att bli en diktatur". Omni 231205. Kommentar: Donald Trump visar att han är diktatoriskt lagd och att sanning inte är hans främsta uttryck.

Analys: "USA:s position som global ledare står på spel." Nästan sju veckor har gått sedan president Joe Biden bad USA:s kongress om 60 miljarder dollar i stöd till Ukraina, men ingenting har hänt. Det är inte bara Ukrainas överlevnad som står på spel - det gör också USA:s position som global ledare, skriver Stephen Collinson i en analys i CNN. Om USA "överger" Ukraina sänder det en signal till Ryssland och Kina att landets säkerhetsgarantier inte betyder någonting, skriver han. "Tanken att Washington skulle överge en demokratisk, självständig nation som kämpar mot en invasion av Kreml skulle en gång ha varit otänkbar." Stigande tvivel om USA:s åtagande sammanfaller med en kylig vinter som redan bromsat in båda sidor i kriget, skriver försvarsanalytikern Michael Clarke i Sky News. Enligt honom är Ukrainas främsta prioritet de kommande månaderna att inte förlora slaget om Avdijivka. "Det skulle öppna vägen för Ryssland att göra större framsteg för att ta Kramatorsk och Slavjansk under våren, vilket i praktiken skulle ge dem hela Donbas, skriver Clarke. Stephen Collinson: "Ukrainas livlina hänger i en tunn tråd." Michael Clarke: Ser vi ett stort genombrott under de kommande månaderna? Ukrainas stabschef: Finns en stor risk att Ryssland vinner kriget om USA:s kongress fortsätter att skjuta upp krigsstödet. Omni 241205. Kommentar: Situationen visar att Donald Trump inte är en Ukraina-vän utan en Putin-vän.

Republikanernas motkrav för Ukraina-stöd: Hårdare tag vid gränsen mot Mexiko. Republikanerna är redo att blockera stödpengarna till Ukraina om inte Demokraterna går med på hårdare gränsregler mot Mexiko. Stämningen mellan de två partierna i USA var iskall under ett möte på tisdagen, vilket tyder på att en överenskommelse inte är på gång i närtid, enligt New York Times. "Vi är på väg att överge Ukraina. När Vladimir Putin marscherar in i ett Nato-land kommer de att ångra dagen då de bestämde sig för att göra politik av Ukrainas säkerhet," säger den demokratiske senatorn Christopher Murphy om Republikanerna. Republikanerna skyller i sin tur på Biden-regeringen. "De vill ha tiotals miljarder dollar för att hjälpa våra vänner och allierade utomlands, men de är inte villiga att göra vad som är nödvändigt för att förhindra en potentiell kris vid gränsen," säger senatorn John Cornyn. Tanken var att president Volodymyr Zelenskyj skulle ha talat på tisdagens möte, men han ställde in i sista minuten, utan någon officiell förklaring. Även republikaner som tydligt har stått på Ukrainas sida instämmer. Paketet består totalt av 110,5 miljarder dollar. Av denna summa ska 60 miljarder dollar gå till Ukraina. Biden: Galenskap att inte stötta Ukraina. Omni 231206. Kommentar: Detta är förvisso republikansk galenskap och Donald Trump är högst ansvarig.

Senaten röstar nej till stöd: "Historien lär döma oss." Det utlovade miljardstödet till Ukraina och Israel blockerades i en omröstning i den amerikanska senaten på onsdagskvällen, rapporterar Reuters. Samtliga republikaner röstade nej med hänvisning till sitt krav om hårdare gränsregler mot Mexiko. "Dagens omröstning är vad som krävs för att den demokratiske ledaren (Chuck Schumer reds anm) ska inse att republikanerna menar vad vi säger," säger senatens republikanske minoritetsledare Mitch McConnell. Vita huset har varnat för att ett uteblivet stöd till Ukraina kan få svåra konsekvenser och sannolikt bromsa in den ukrainska motoffensiven. "Dagens omröstning kommer att bli ihågkommen länge. Historien kommer döma oss hårt. Vi kan inte låta Putin vinna," skriver president Joe Biden i ett uttalande. Omröstningen slutade med 51 nej-röster och 49 ja-röster. Biden har uppmanat kongressen att godkänna ett paket som inkluderar 66 miljarder dollar till Ukraina. Omni 231207.

Trump: Kommer inte vara diktator - förutom dag ett. Donald Trump utesluter inte att överträda sina demokratiska befogenheter om han blir president i USA. I en intervju med Fox-profilen Sean Hannity i natt fick han frågan om han kan lova folket att han inte kommer att missbruka sin position. "Förutom första dagen," svarar Trump till publikens jubel. Första dagen vill Trump stänga gränsen mot Mexiko och börja borra efter olja. "Efter det är jag inte diktator," tillägger han. Det är oklart om utspelet är ett löfte, ett skämt eller ett hot. Det skriver Politico, en av flera nyhetssajter som uppmärksammar utspelet. Fox News vinklar i stället sin artikel på Trumps kritik mot USA:s klimatsändebud John Kerry, som enligt ex-presidenten "måste stoppas". Trump hävdar att Kina bygger ett kolkraftverk i veckan - och menar att det då inte håller att USA stänger sina kraftverk. Bidens team har uppmärksammat utspelet i sina kanaler. Trump påtalade också att Biden är gammal. Trump har tidigare talat om att gå efter sina rivaler. Trump: Alla skrattar bakom Kerrys rygg och kallar honom en idiot. I opinionsmätningar är Trump överlägsen sina republikanska kollegor. Omni 231206. Kommentar: Med det språkbruk Trump använder kan man aldrig veta om han bara tänker vara diktator första dagen. Hur han nu ska kunna dribbla bort konstitutionen (grundlagen)?

Källor: Pence kan vittna mot Trump i Georgia-åtalet. Donald Trumps tidigare vicepresident Mike Pences namn finns med på den senaste vittneslistan i Georgia-åtalet, som handlar om Trumps försök att ogiltigförklara valresultatet 2020. Det uppger flera källor, som har tagit del av domstolsdokumenten, för CNN. Listningen är det hittills tydligaste beviset för att åklagarna i delstaten planerar att förhöra Pence. Han kan därmed bli ett av nyckelvittnena. Totalt består den senaste versionen av listan av omkring 150 namn, enligt källorna. Pence har tidigare vittnat inom ramen för Jack Smiths särskilda utredning på federal nivå, men har inte tidigare ingått i Georgia-åtalet. Åtalet i delstaten har beskrivits som det största hotet mot Trumps chanser att bli återvald som president. Pence team vill inte kommentera uppgifterna. Utredningen är en av flera mot Trump. Merrill Matthews: Därför är Georgia-åtalet Trumps största problem (15 augusti). Omni 231206.

Rallyt i bitcoin fortsätter - klättrar över 44 000 dollar. Bitcoinrallyt håller i sig - på onsdagen passerade kryptovalutan tillfälligt 44 000. Det är den högsta nivån sedan i början av 2022, konstaterar Wall Street Journal. Den senaste tidens uppgångar kommer efter förnyat hopp bland investerare att bitcoin-ETF:er kommer att finnas på marknaden inom kort, skriver tidningen. Även Feds duvaktigare retorik och förestående räntesänkningar bedöms bidra till rallyt, skriver Barron’s. Vid 18-tiden var bitcoin strax under 44 000 igen, efter en dygnsuppgång på 2,5 procent. De senaste sju dagarna var bitcoin därmed upp drygt 16 procent. Ether var samtidigt upp cirka 1 procent till 2 275 dollar, enligt Coinmarketcap. Omni 231206.

Källor: Space X värdering rusar - upp 25 miljarder. Elon Musks rymdbolag Space X överväger att sälja aktier till en värdering på 175 miljarder dollar, runt 1 830 miljarder kronor. Det uppger källor för Bloomberg. Senast i somras såldes aktier i Space X till en värdering på 150 miljarder dollar. Enligt uppgifterna överväger bolaget att sälja aktier för upp till 700 miljoner dollar, och siktar på att sälja aktierna för runt 95 dollar per styck. Förutsättningarna för kapitalanskaffningen kan fortfarande ändras. Enligt uppgifterna kan bolaget ta in mellan 500 till 700 miljoner dollar. Omni 231207.

Hunter Biden åtalas för nio fall av skattebrott. Hunter Biden, son till USA:s president Joe Biden, åtalas för nio fall av skattebrott, skriver amerikanska medier. Enligt åklagaren David Weiss spenderade 53-åringen miljontals dollar på en "extravagant livsstil" i stället för att betala sina skatter. Fallet kretsar kring åtminstone 1,4 miljoner dollar i skatt som Hunter Biden var skyldig mellan 2016 och 2019, då han drogs med missbruk, skriver AP. Om han fälls på alla punkter riskerar han 17 år i fängelse. Försvarsadvokaten Abbe Lowell säger att fallet aldrig hade lagts fram om Hunter Biden hade haft ett annat efternamn. Lowell anser att åklagaren "viker sig för republikansk press". Washington Post skriver att beslutet innebär att Hunter Biden kan ställas inför två rättegångar nästa år, samtidigt som pappa Joe Biden ska försöka vinna presidentvalet. Skatten har sedan dess betalats. Vita huset har återkommande sagt att Joe Biden inte gjort något fel. Vita huset vill inte kommentera de nya åtalen. Hunter Biden väntas förneka anklagelserna i rättssalen. Åklagaren: Han la pengar på droger, tjejer, lyxhotell, bilar och kläder. Åtalet är 56 sidor långt. Hunter Biden har varit en ständig måltavla för Republikanerna. Omni 231208. Kommentar: Hunter Biden har rätt att leva sitt eget liv men får då ta konsekvenserna av det som alla andra.

Kalldusch för Biden - Trump tydligt före i ny mätning. De amerikanska väljarna föredrar Donald Trump framför Joe Biden, visar en ny opinionsmätning från Wall Street Journal. 47 procent av väljarna hade valt Trump, medan samma siffra för Biden är 41 procent. Tidningen beskriver resultatet som en "chock" för Biden och Demokraterna. Det är första gången i WSJ:s mätningar som Trump ligger före, men flera andra mätningar i höst har gett samma resultat. Mätningen visar också att väljarna tror att Trump hade gjort ett bättre jobb än presidenten i en rad sakfrågor: ekonomin, inflationen, kriget i Gaza, brottsligheten och gränssäkerheten. Biden har bara bättre abortpolitik och en bättre ton, tycker väljarna. Tydligt är också att väljarna ser mycket negativt på ekonomin. Omni 231209.

Universitetschef i USA avgår efter antisemitismkritik. University of Pennsylvanias högsta chef Liz Magill har avgått från sin post, rapporterar amerikanska medier. Antalet antisemitiska hatbrott har stigit kraftigt på de amerikanska toppuniversiteten sedan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut och i veckan har cheferna för tre så kallade Ivy League-skolor förhörts av kongressen. Magill var en av cheferna som förhördes och missnöjet mot hennes svar har varit stort. Under förhöret kunde hon bland annat inte svara på om elever som efterfrågar folkmord på judar kommer straffas. "Liz Magill har frivilligt lämnat in sin avskedsansökan som ordförande för University of Pennsylvania," skriver skolans styrelseordförande i ett pressmeddelande. Cheferna för Harvard och MIT förhördes också. I ett öppet brev har en mängd amerikanska politiker krävt chefernas avgång. Judiska studenter har vittat om att de inte känner sig säkra på campuset i Pennsylvania. Omni 231209.

Laos rensar upp landet på 50 år gamla bomber: "Stolt." Under de 50 år som har gått sedan USA slutade kriga i Sydostasien har minst 25 000 människor i Laos dött när gamla bomber detonerat. Bara 2021 dog 61 personer, skriver The Telegraph i ett långt reportage. USA släppte ett enormt antal bomber över Laos - i snitt ett anfall var åttonde minut i nästan ett decennium. I många fall användes klusterammunition, ett kontroversiellt vapen som delar sig i hundradels "mindre bomber" i luften. Tanken är att ammunitionen ska detonera vid markkontakt, men ofta skedde det inte. Nu jobbar organisationer och regeringen med att rensa undan spåren av det gamla kriget. Den brittiska tidningen har följt med ett team som med hjälp av metalldetektorer rensar upp markerna. En av arbetarna säger att jobbet är farligt, men att hon ser det som en plikt och är "stolt" över sin insats. Bounsuly Soulinthong sjuåriga lillebror Samly dog när en bomb gick av för 30 år sedan. Nu har hennes marker slutligen städats. "Jag vet inte om de som släppte dem insåg vilken påverkan det skulle få på nästa generation?" säger hon. Boutsady: Konstig känsla att inte vara rädd på mina egna marker. Sydostasiatiska länder varnar för klusterbomber i Ukraina. USA lovar Ukraina klusterbomber - i Laos dödar de fortfarande civila. Omni 231210. Kommentar: Tragiskt och fasansfullt.
Människorättsgrupp: Laos har hållits gisslan av bomber. Bomberna som blev kvar i terrängen i Laos efter kriget på 60- och 70-talen har orsakat många dödsfall och mycket skräck genom åren. Men det finns också en annan viktig dimension, säger Sera Koulabdara, vd för människorättsgruppen Legacies of War. "Marken har hållits gisslan," säger hon. Laos är en jordbruksekonomi, men det är svårt för ekonomin att växa när de amerikanska bomberna hela tiden måste tas i beaktande, menar hon. "Många av utmaningarna som Laos står inför i dag kommer från arvet från kriget, från det kaos som lämnades kvar." Nu pågår projekt för att rensa upp bomberna. Den osynliga mördaren som fortfarande skördar offer. Omni 231210.

Trump tvärvänder - vägrar vittna till sitt försvar. På måndagen skulle expresidenten Donald Trump vittna till sitt försvar i den civilrättsliga rättegången i New York. Men på söndagskvällen meddelar Trump att han har ändrat sig, skriver amerikanska medier. "Jag har redan vittnat och har inget mer att tillägga," skriver Trump på sitt sociala nätverk Truth. Rättegången i New York handlar om Trumps övervärderingar av sina tillgångar. Det är New Yorks justitieminister som har lagt fram åtalet och redan innan rättegången började slog domaren fast att Trump var skyldig till bedrägeri. "Det enda bedrägeriet som har begåtts är av den politiske domaren och den rasistiske justitieministern," skriver Trump. Trump kan komma att dömas på fler punkter. Trump skulle förhöras av sina försvarsadvokater, men åklagarsidan skulle då få möjlighet att förhöra honom. Domaren ansåg att bevisen var så pass övertygande att Trump gjort sig skyldig till bedrägeri. Omni 231210. Kommentar: USA:s kommande president "i ett nötskal"?

Kyligt när Zelenskyj mötte republikaner - Biden: "Ni ger en julklapp till Putin." Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har på tisdagen mött den amerikanska kongressens ledamöter. Men till skillnad från när Zelenskyj var i USA för ett år sedan var mottagandet betydligt mer kyligt den här gången, skriver flera medier. Efter mötet med Zelenskyj lät den republikanske talmannen Mike Johnson inte särskilt intresserad av att skicka ett nytt stort stödpaket till Ukraina. "Det Biden vill ha är ännu fler miljarder dollar utan någon översyn eller att Ukraina har en tydlig plan att vinna," sa han. På en gemensam presskonferens med Zelenskyj underströk president Joe Biden sitt stöd och vände sig till de republikaner som är skeptiska till det nya stödpaketet. "Kongressen måste ge mer stöd innan Vladimir Putin får den finaste julklappen han kan önska." Omni 231212.

Analys: Zelenskyj borde darra - och Putin ser allting. Volodymyr Zelenskyjs besök i den amerikanska kongressen lyckades inte övertyga republikanerna om att släppa igenom stödpaketet, trots den ukrainske presidentens ord om att detta skulle stoppa Putin från att göra anspråk på fler europeiska territorier. "Vi har problem, men det har inte med dig att göra," blev svaret från republikanske senatorn Lindsey Graham, skriver Catie Edmondson i en analys i New York Times. Grahams kommentar ska ses i kontexten att republikanerna kopplat samman frågan om stöd till Ukraina med krav på president Biden att skärpa gränskontrollerna mot Mexiko. Att Biden inte längre säger att USA ska stödja Ukraina så länge som "det krävs" utan "så länge vi kan" borde ge Zelenskyj rysningar, skriver Sky News Mark Stone. "Frågan är hur Europa kommer att svara [...] Om USA böjer sig under inrikespolitisk press så kan också Europa splittras," skriver Stone som konstaterar att "Putin ser allting". Catie Edmondson: Republikanerna sätter stödet på spel. Mark Stone: Nyansskillnaderna borde ge Zelenskyj rysningar. Biden: Putin förlitar sig på att USA inte kan leverera - måste motbevisa honom. Vita huset varnar för snabba konsekvenser om mer stöd inte ges före årsskiftet. Omni 231213. Kommentar: Situationen är bedrövlig och ansvarig för detta är ingen annan än Donald Trump.

Analyser: Kaxiga draget som kan hindra Trump. Det är en kaxig juridisk manöver av åklagaren Jack Smith att vända sig direkt till Högsta domstolen och inte gå den vanliga vägen via de domstolar som traditionellt är överinstanser. Det skriver Margaret Sullivan i en analys i The Guardian. Frågan gäller om Donald Trump är immun från åtal i brottmål. Sullivan konstaterar att Trumps strategi är att se till att målet drar ut på tiden in i det längsta, i förhoppningen om att ha blivit vald till president innan det har avslutats. "Men Smith vill att den högsta instansen omedelbart kommer fram till om Trump - som han påstår - är immun", skriver hon. Alan Feuer konstaterar i The New York Times att det är ytterst sällsynt att Högsta domstolen förekommer underinstanserna på det här sättet. Samtidigt ser han att domstolens praxis har förändrats: "Innan 2019 hade detta inte använts på 15 år, men sedan dess hade det använts sammanlagt 19 gånger fram till slutet av förra året." Margaret Sullivan: Jack Smith har fattat ett djärvt beslut. Omni 231213.

Trump överväger mjukare Nordkoreahållning vid omval. Donald Trump överväger en betydligt mjukare amerikansk hållning mot Nordkorea än USA tidigare haft om han väljs om till president, uppger tre källor med insyn för Politico. Det skulle innefatta att sluta pressa Nordkorea till kärnvapennedrustning och i stället ge Kim Jong-Uns regim ekonomiska incitament att sluta tillverka nya kärnvapen, enligt källorna. Trump uppges vilja ge upp vad han ser som meningslösa nedrustningssamtal för att i stället fokusera på USA:s geopolitiska konkurrens med Kina. Källa: "Han vill ha en deal." Trump har fått kritik inom Republikanerna för att ha hyllat Kim Jong-Un. Omni 231213. Kommentar: Trump hyllar Kim Jong-Un och Vladimir Putin men inte Volodymyr Zelenskyj.

Hunter Biden vägrar vittna bakom stängda dörrar. Den amerikanske presidentsonen Hunter Biden går till ilsket utfall mot de republikanska utredare som vill förhöra honom inom ramen för riksrättsprocessen mot fadern. Det rapporterar AP. Hunter Biden har kallats till ett förhör bakom stängda dörrar, men klargör att han vägrar. "Republikanerna vill inte ha en öppen process där amerikanerna kan se deras taktiker, genomskåda deras grundlösa förhör, och höra vad jag har att säga." Republikanen James Comer, som leder tillsynskommittén, säger att man kommer börja undersöka möjligheten att få Hunter Biden åtalad för kongresstrots. Han tillägger att Biden "hamnade i mycket mer trubbel i dag". Hunter Biden: "Vad är de rädda för? Jag är här." Gjorde ett uttalande framför Kapitolium. Kallar sig ett "offer för Trumps attackmaskin". Riksrättsprocessen handlar om anklagelser om att Joe Biden försökt berika sin familj i vicepresidentrollen. Omni 231213.

Riksrättsprocess mot Biden har formellt inletts. USA:s representanthus inleder en formell riksrättsprocess mot president Joe Biden, rapporterar amerikanska medier. 221 ledamöter röstade för och 212 emot, i enlighet med partilinjerna i det republikanskt kontrollerade representanthuset. "I stället för att göra sitt jobb [...] slösar de tid på detta meningslösa politiska jippo som till och med republikaner i kongressen erkänner saknar faktamässig grund," säger Biden efter beskedet enligt AFP. Anklagelserna handlar om korruption inom Bidens familj, och att hans son Hunter ska ha använt sin fars ställning som vicepresident för att skaffa sig fördelar i affärer utomlands. Hittills i utredningen har den republikanska tillsynskommittén inte kunnat presentera konkreta bevis mot Joe Biden, men förhoppningen är att den formaliserade processen ska ge en större juridisk verktygslåda. För att döma och avsätta presidenten i en riksrättsprocess krävs att två tredjedelar av senaten röstar ja. Flera republikaner tveksamma - anser inte att det finns nog att gå på. Utredningen har pågått i månader - formaliseras nu. Vita huset: "Det finns inga bevis." Presidenten uttalade sig kort efter beskedet. Handlar om Hunter Bidens affärer i Ukraina och Kina. Flera demokrater kallar det en hämnd för riksrättsförfarandet mot Trump. Omni 231213.

Trumpmål på paus i väntan på beslut om "frikort". Domaren Tanya Chutkan pausar den rättegång mot Donald Trump som gäller hans eventuella försök att omkullkasta resultatet i valet 2020. Orsaken är att hon vill vänta in andra domstolars beslut om Trumps eventuella immunitet i brottmål. Det rapporterar flera medier. Planen var att målet skulle inledas i början av mars nästa år, nu väntas det bli senare. "Detta är en stor vinst för president Trump och vår rättsstat," säger Trumps talesperson Steven Cheung efter beskedet. Tidigare har Chutkan avvisat Trump-lägrets hänvisningar till immunitet med argumentet att tidigare presidenter "inte har tillgång" till ett livslångt frikort från fängelsestraff. Den särskilde åklagaren Jack Smith begärde i måndags att Högsta domstolen fattar ett snabbt beslut ifall Trump kan ställas inför rätta, i ett försök att kringgå en mer långdragen process. Ett utdraget överklagande skulle kunna resultera i att rättegången skjuts upp till efter nästa års presidentval. Smith har uppmanat Högsta domstolen att fatta ett snabbt avgörande. HD-domaren Clarence Thomas uppmanas träda tillbaka från avgörande om Trump. Omni 231214.

Försvarskompromiss ger litet pengaflöde till Ukraina. En kompromiss i USA:s kongress banar väg för 886 miljarder dollar för det amerikanska försvaret nästa år, skriver TT. Representanthuset har gett klartecken till förslaget som nu går vidare till president Joe Biden för undertecknande. Ett mindre stöd till Ukraina på 300 miljoner dollar årligen ingår i anslagen. Sedan tidigare blockerar Republikanerna ett betydligt större paket på 61 miljarder dollar som Biden har föreslagit. Senaten har beslutat att skjuta upp julledigheten för att göra ett nytt försök att lösa den infekterade frågan om det tyngre paketet. Kongressen måste i början av nästa år ta beslut om själva finansieringen av anslagen. 886 miljarder dollar är en ökning med tre procent jämfört med innevarande år. Så fortsätter USA att stötta Ukraina - trots att man säger att pengarna är slut. Omni 231215.

Giuliani tvingas betala 1,5 miljarder till valarbetare. Donald Trumps tidigare advokat Rudy Giuliani döms till att betala motsvarande över en och en halv miljard kronor för förtal mot två valarbetare i Georgia efter presidentvalet 2020, rapporterar flera medier. Målsägandena Wandrea Moss och hennes mor Ruby Freeman har vittnat i rätten om att de blivit utsatta för rasistiska påhopp, hot och trakasserier till följd av Giulianis falska påståenden om att de deltagit i valfusk. Giuliani visade inte några känslor när domen lästes upp efter cirka tio timmars överläggningar, skriver AP. Utanför domstolsbyggnaden i Washington DC meddelade han att han kommer överklaga domen och kallade skadeståndssumman för "absurd". Giuliani fortsatte att upprepa sina grundlösa anklagelser mot kvinnorna utanför domstolsbyggnaden. Freeman i vittnesbåset: "Jag var rädd för att gå hem i mörkret." Enligt domen förtalade Giuliani valarbetarna efter presidentvalet 2020. Omni 231215. Kommentar: Skadeståndssumman var förvisso absurd. Vem vill inte bli förtalad för den summan pengar?

Länderna överens: Slut på hot om oljeregionen. Venezuela och Guyana har slutit en överenskommelse om att inget av länderna ska hota om att "bruka våld" i konflikten om den oljerika gränsregionen Essequibo i Guyana, rapporterar AP. Överenskommelsen nåddes när Venezuelas president Nicolás Maduro och Guyanas president Irfaan Ali träffades i på önationen Saint Vincent i veckan. De ska även träffas vid ett senare tillfälle i Brasilien. Konflikten har lett till ökad oro för att krig ska bryta ut i Sydamerika, särskilt efter att Venezuela i strid mot FN-domstol hållit en folkomröstning om att regionen ska tillhöra Venezuela. Överenskommelse gäller även andra konflikter och inte enbart den om Essequibo. Bland annat Brasilien har uttryckt oro. Omni 231216.

Förslaget: Nato-utträde inte bara en presidentfråga. Det amerikanska representanthuset har gått vidare med ett lagförslag som går ut på att en amerikansk president inte ska kunna lämna Nato utan kongressens godkännande , skriver Washington Post. Enligt förslaget, som kommer från båda partier, måste det krävas att två tredjedelar av senaten röstar för ett utträde, eller att det möjliggörs genom separat lagstiftning som antas av kongressen. Ett liknande förslag har legat på bordet sedan 2021, men utan att passera kammaren. Tidningen skriver att medarbetare till Donald Trump trodde att ex-presidentens hot om att lämna försvarsalliansen faktiskt kunde bli verklighet, medan andra menar att det var ett sätt att få övriga länder att öka försvarsutgifterna. Är en del av USA:s försvarsplan som nu väntar på undertecknande av president Joe Biden. Källor: Trump sa bakom stängda dörrar att han ville lämna (2019). Omni 231216. Kommentar: USA och Nato behöver både hängslen och livrem om Trump tar över en period till.

Trump om migranter: "Förgiftar vårt lands blod." Donald Trump har återigen gått till verbal attack mot USA:s invandrare, rapporterar internationella medier. "De förgiftar vårt lands blod. Det är det de har gjort," sa han på ett kampanjmöte i New Hampshire på lördagen. Han sa också att "de kommer in i vårt land från Afrika, från Asien, från hela världen". Det är andra gången som Trump använder sig av förgiftningsliknelsen, som fått hård kritik och stämplats som fascistisk och vit makt-inspirerad. Den första gången liknelsen förekom, i oktober i år, anklagade Joe Biden den tidigare presidenten för att använde sig av ett språk som påminner om Nazityskland. Trump har tidigare beskrivit kommunister, marxister, fascister och vänsterradikala som "skadedjur". Trump citerade Putin: "Biden ett hot mot demokratin." Konkurrenterna DeSantis och Haley har svårt att locka folk till sina kampanjmöten. Omni 231217. Kommentar: Trump har blivit rasist och visar upp ett fascistiskt beteende utan att själv förstå det.
Former President Donald Trump on Saturday quoted Russian President Vladimir Putin to attack President Joe Biden as a "threat to democracy" and doubled down on language condemned for its ties to White supremacist rhetoric, saying at a campaign event in New Hampshire that immigrants are "poisoning the blood of our country". "Joe Biden is a threat to democracy. He’s a threat", he told supporters at a rally in Durham, New Hampshire. "Even Vladimir Putin - says that Biden’s - and this is a quote ‘politically motivated persecution of his political rival is very good for Russia because it shows the rottenness of the American political system, which cannot pretend to teach others about democracy.’ Trump also praised two other authoritarian foreign leaders, calling Hungarian Prime Minister Viktor Orban "highly respected" and North Korean leader Kim Jong Un "very nice". Trump’s comments align with a pattern of expressing fondness for foreign leaders who use anti-democratic measures to maintain power. CNN 231216.
Trumps hån mot Biden: "Ett hot mot d-d-demokratin." Joe Biden har gått ut hårt mot expresidenten Donald Trump och kallat honom för ett "hot mot demokratin". Och på ett kampanjmöte under lördagen i Iowa svarade expresidenten på de verbala attackerna på sann Trump-manér. "Såg ni honom? Han stammade sig igenom hela talet. Han är ett hot mot d-d-demokratin," sa Trump och kallade Biden "inkompetent" enligt Washington Post. Biden har tidigare talat öppet om att han som barn mobbades för att han stammade. Tidningen har gått igenom hans tal och kommit fram till att Biden inte stammade en enda gång vid de 29 tillfällena som ordet "demokrati" nämndes. Trump gick även till attack mot presidentens politik och antydde att allt från inflationen till krigen i Ukraina och Gaza var Bidens fel. "Det hade aldrig hänt om jag var president." Biden har berättat att en nunna i hans skola mobbade honom och att hans mamma fick försvara honom. Omni 240107.

Chris Christie om Trump: "Blir värre och galnare." Den tidigare New Jersey-guvernören Chris Christie anser att Donald Trump blir "värre och värre" för varje dag som går. "Han blir allt mer galen," säger republikanen i en intervju med CNN:s State of the union. Christie kritiserar bland annat Trump för att ha sagt att invandrare "förgiftar vårt lands blod". Politikern, som kandiderar i presidentvalet, ger också en känga till rivalen Nikki Haley för att hon sagt att Trump fortfarande är lämplig som president, men att han inte bör bli det igen. "Nikki Haley borde skämmas," säger Christie. Kritiserar också Trump för att ha citerat Vladimir Putin. Christie enda kandidaten i fjärde debatten som tydligt tog avstånd från Trump. Omni 231218. Kommentar: Sant.

EU utreder X för "olagligt innehåll" om Hamas attack. EU utreder X för att inte ha agerat tillräckligt mot "olagligt innehåll" kopplat till Hamas attack mot Israel, skriver AFP. Det är första gången EU:s nya lag om digitala tjänster används mot någon av sociala medier-jättarna. Enligt nyhetsbyrån ska EU ha identifierat desinformation på plattformen. EU:s rättsakt om digitala tjänster lägger ett större ansvar på sociala medier-bolagen att moderera innehållet på plattformarna. Lagen trädde i kraft tidigare i år. EU startar utredning av X. Beskedet om utredningen meddelades av EU-kommissionären Thierry Breton. Omni 231218.
Musk: Ingen är perfekt - men andra är värre än X. Elon Musk riktar kritik mot EU efter att unionen inlett en utredning om "olagligt innehåll" på X, bland annat kopplat till Hamas attack mot Israel i inledningen av oktober. I ett svar till Thierry Breton, kommissionär för EU:s inre marknad, hävdar han att problem med desinformation är "mycket värre" på andra plattformar. "Vidtar ni åtgärder mot andra sociala medier?", skriver Musk som menar att "ingen är perfekt". Det är första gången som EU använder lagen om digitala tjänster mot en av sociala medier-jättarna. Lagen trädde i kraft tidigare i år. EU menar även att X inte följer lagar om transparens. Omni 231219.

Bidens åldersförnekande skapar friktion i teamet. USA:s president Joe Biden tycks vara motvillig att erkänna de fysiska begränsningar som hans ålder medför - något som skapar friktion i hans närmaste krets. Det rapporterar Axios. Seniora rådgivare och hans hustru Jill Biden vill att han ska vila mer och vara vaksam på sin hälsa när valrörelsen inför nästa års presidentval drar igång. Biden uppges ofta säga saker i stil med att han känner sig "yngre än sin ålder" och en del medarbetare menar att han inte själv inser hur gammal han kan uppfattas som. Om den i dag 81-årige Biden vinner valet nästa år sitter han kvar som president tills han är 86 år. Donald Trump är bara några år yngre, 77 år. Medarbetare ser Biden som energisk för sin ålder. Republikanen Nikki Haley angriper Biden: "För gammal." Biden firade sin 81-årsdag tillsammans med familjen förra månaden. Omni 231219. Kommentar: Biden är för gammal och hans kropp kan eller kan inte klara den nya presidentperioden. Chanserna är dock stora att han hälsa inte klarar det, han kan snubbla omkull på riktigt. Donald Trump likaså även om han motionerar mycket med sin golfträning.

Senaten ger upp - går inte i mål om Ukrainastöd i år. USA:s senat ger upp försöken att enas om ett nytt stödpaket för Ukraina på den här sidan årsskiftet. Det rapporterar Bloomberg. "Detta är helt enkelt en svår fråga, säger senatens majoritetsledare," demokraten Chuck Schumer, och medger att förhandlingarna kräver mer tid. Republikanska politiker har blockerat ett stort stödpaket som president Joe Biden har föreslagit. De kräver gehör för flera inrikespolitiska frågor i utbyte, däribland hårdare tag mot migrationen. Kongressen samlas igen den 22 januari 2024. Förseningen är ett nytt hårt slag mot Ukraina. Paketet omfattar även stöd till Israel och Taiwan. Vita huset varnade i går för att det befintliga stödet nästan är slut. Omni 231220.

Domare varnar för "kaos" efter Colorados beslut. Tre av sju domare i Colorados högsta domstol motsatte sig beslutet om att Donald Trump inte får stå på delstatens valsedlar i primärvalet. Flera av dem ifrågasätter nu processen kring beslutet, skriver Newsweek. Domslutet grundas på Trumps roll under stormningen av Kapitolium 2021. Men chefsdomaren Brian Boatright menar att delstatens vallag inte är skriven för att avgöra om en kandidat kan anses ha varit en upprorsmakare eller inte. Enligt Boatright borde ärendet aldrig ha tagits upp, rapporterar CNN. En annan domare, Carlos Samour, varnar för "kaos" i USA efter beslutet och menar att expresidenten inte fått en rättvis rättegång. Båda anser att den lag som använts inte varit tänkt att användas på det sätt som skett, då det inte finns en dom som slår fast att Trump deltagit i ett uppror. Majoriteten i domstolen utgörs av domare som har utsetts av Demokraterna. I ett uttalande skriver de att beslutet inte tagits lättvindigt. Trumps advokater har sagt att de omedelbart kommer att överklaga. Beslutet innebär att USA:s högsta domstol behöver ta ställning. Trump kan fortfarande vinna presidentval om han inte står på vallistorna i Colorado. Utslaget går emot ett tidigare avgörande i en lägre domstol i Denver. Omni 231220.
Lag från 1866 bakom beslut om Trump: "Tyranni." Beslutet att diska Donald Trump från Republikanernas primärval i Colorado bygger på en lagtext från 1866 som förbjuder upprorsmakare från att ta plats i kongressen. Trump själv beskriver beslutet som "tyranniskt", rapporterar TT. "Ohederliga Joe (Biden, reds anm) och Demokraterna vet att de inte kan slå oss i valet, deras nya plan är ogiltigförklara varenda Trump-valsedel i landet," skriver ex-presidenten i ett insamlingsmejl riktat till sina anhängare. Enligt utslaget får Trumps namn inte stå på valsedlarna i delstatens primärval, som avgörs på den så kallade supertisdagen 5 mars. Anledningen är hans inblandning i händelserna kring stormningen av Kapitolium 6 januari 2021. Domstolen stöder sitt resonemang på tredje sektionen i konstitutionens 14:e tillägg. Beslutet från Colorados högsta domstol. Samtliga delstatsdomare i Colorado är tillsatta av demokrater. Fyra domare röstade för och tre röstade emot. Omni 231220.
Biden: Ingen tvekan om att Trump stödde uppror. Det råder inga tvivel om att Donald Trump stödde det våldsamma upproret den 6 januari 2021, säger USA:s president Joe Biden enligt Reuters. "Det säger sig självt. Ni såg allt. Huruvida det 14:e tillägget kan tillämpas eller inte låter vi rätten avgöra." Biden kommenterade Colorados högsta domstols beslut om att stryka Trump från delstatens valsedlar i presidentvalet 2024. Rätten hänvisade till konstitutionens 14:e tillägg, som förbjuder personer som deltagit i våldsamt uppror mot USA att inneha offentliga ämbeten. Domen lär med största sannolikhet tas upp av USA:s högsta domstol, som då bara har till början av januari på sig att komma med ett domslut. Första gången tillägget används mot en presidentkandidat. Omni 231220.

Rudy Giuliani ansöker om personlig konkurs. Donald Trumps tidigare advokat Rudy Giuliani ansöker om personlig konkurs, rapporterar amerikanska medier. Det sker bara dagar efter att han dömts att betala motsvarande runt 1,5 miljarder kronor i skadestånd till två tidigare valarbetare i Georgia som han anklagade för att ha hjälpt till att förfalska valresultatet 2020. I konkursansökan skriver Giuliani att han har skulder på motsvarande runt en till fem miljarder kronor, och runt tio till hundra miljoner i tillgångar. Dömdes för förtal av de två valarbetarna. Står åtalad i ett flertal mål. Har varit insnärjd i rättsfall i flera månader. Är också skyldig Hunter Biden pengar. Omni 231221.

Jamal Khashoggis änka får asyl i USA: "Vi vann." Den mördade journalisten Jamal Khashoggis fru Hanan Elatr Khashoggi får asyl i USA, uppger flera medier. "Ja, de tog Jamals liv och de förstörde mitt liv, men vi vann," säger hon till BBC. Elatrs advokat menar att beskedet kan öppna för rättsprocesser mot Saudiarabien, som enligt USA:s underrättelsetjänst ligger bakom mordet på Jamal Khashoggi 2018. "Jag känner mig säkrare nu när jag vet att jag inte kommer att lämnas över till någon diktator i Mellanöstern," säger Hanan Elatr Khashoggi till New York Times. Jamal Khashoggi tros ha mördats på det saudiska konsulatet i Istanbul. Paret gifte sig kort innan mordet - Elatr flydde till USA 2020. Omni 231222.

Bidenkampanjen jämför Donald Trump med Hitler. Joe Bidens presidentvalskampanj jämför Donald Trump med Hitler i ett försök att framställa nästa års val som en kamp mellan fascism och demokrati, skriver The Independent. Donald Trumps uttalanden om att rensa ut "ohyran i Amerika" låter som något man kunde få höra i Nazityskland på 30-talet, sa Biden under ett tal i november enligt tidningen. "Ohyran i Amerika" är en väldigt specifik fras med en väldigt specifik betydelse. Amar Moussa, talesperson för Bidens presidentvalskampanj säger till The Independent att "Donald Trump härmar det autokratiska språket hos Adolf Hitler och Benito Mussolini - två diktatorer som många veteraner gav sina liv för att bekämpa." Biden har sagt att han inte skulle ställt upp om det inte var för att stoppa Trump. Omni 231222.

Biden benådar tusentals cannabisrökare. Joe Biden har benådat tusentals personer som dömts för innehav och eget bruk av cannabis, rapporterar AP. "För många liv har gått förlorade på grund av vår misslyckade inställning till marijuana. Det är dags att vi rättar till de misstagen," säger Joe Biden, som också uppmuntrar lokala makthavare att fatta liknande beslut. Under sin presidentvalskampanj 2020 sa Biden att han ville se automatiska upphävanden av cannabisdomar. Presidenten uppmanar lokala makthavare att följa hans exempel. Marijuana räknas straffrättsligt som en klass-1-drog tillsammans med bland annat heroin. Benådningen rör inte de som dömts för att ha sålt marijuana. Omni 231222.

Trump pressade valarbetare i inspelat telefonsamtal. Dåvarande presidenten Donald Trump pressade personligen två republikanska valarbetare i Michigan att inte godkänna delstatens valresultat i valet 2020. Detta enligt tidigare okända inspelningar som The Detroit News tagit del av. "Vi måste slåss för vårt land. Vi kan inte låta de här typerna ta vårt land ifrån oss," hörs Trump säga i det inspelade telefonsamtalet den 17 november 2020, två veckor efter valet. Trump och dåvarande partitoppen Ronna McDaniel, som också deltog i samtalet, lovade att ordna advokater till de två valarbetarna. I en kommentar säger Trumpkampanjens talesperson Steven Cheung att Trump "agerade enligt sin plikt som president för att säkerställa valets integritet", skriver Reuters. Fyra olika samtal spelades in. Trump: "Alla vet att Detroit är korrupt som ***."

Trumps rättegång kan bli uppskjuten efter HD-beslut. USA:s högsta domstol nekar en begäran från den särskilde åklagaren Jack Smith om att fatta ett snabbt beslut om huruvida Donald Trump har immunitet i brottsmål, rapporterar amerikanska medier. Det är ett stort bakslag för Smith och innebär sannolikt att rättegången inte kan inledas den 4 mars som planerat, utan kanske skjuts upp till efter HD:s sommaruppehåll nästa år, enligt CNN. Presidentvalet hålls i november. Frågan kommer nu i stället att behandlas av en appellationsdomstol i Washington DC, och kan därefter överklagas till HD. Domare Tanya Chutkan har pausat 6 januari-rättegången mot Trump i väntan på andra rättsinstansers beslut om huruvida Trump agerade som president eller enskild politiker när han uppmanade sina väljare att marschera mot Kapitolium. Om Trump befinns ha agerat som president kan det bli ett frikort, eftersom sittande presidenter har åtalsimmunitet. Domstolen motiverade inte sitt beslut. Appellationsdomstolen ska ta upp frågan den 9 januari. Smith ville ta fallet direkt till HD för att hålla schemat. En vinst för Trumps advokater - har flera gånger försökt skjuta upp processen. Omni 231222.

Storbritannien skickar krigsfartyg till Guyana. Storbritannien kommer att skicka ett örlogsfartyg för att ge militärt stöd till Guyana, rapporterar BBC. Den före detta kolonin befinner sig i en gränskonflikt med grannlandet Venezuela, som hotat att annektera regionen Essequibo. Området utgör två tredjedelar av Guyana och är rikt på naturresurser. Venezuela har länge gjort anspråk på Essequibo, och genomförde i början på december en folkomröstning om huruvida regionen bör ses som en del av landet. HMS Trent ska delta i militärövningar med Guayana. Förra veckan kom Venezuela och Guyana överens om att inte lösa konflikten med våld. Omni 231224.

Analys: Dubbelmoralen kan påverka världen i årtionden. Den amerikanska presidentens dubbelmoral angående krigen i Gaza och i Ukraina kan få konsekvenser för världspolitiken i decennier framöver, skriver The Guardians Patrick Wintour i en analys. Stödet för Ukraina är en hjärtefråga för många ledare i väst. Det ställs i kontrast till att Joe Biden tidigt gick ut och stöttade Israels rätt till anfall mot Gaza efter terrorattacken i oktober. I det så kallade globala syd ses det av många som dubbelmoral - inte minst eftersom Palestina för vissa är en symbol för kamp mot en orättvis världsordning, enligt Wintour. Som exempel nämner han Egyptens tidigare utrikesminister som sagt att det globala syd håller på att tappa tilltron till de värderingar som väst genom åren spridit. Hela världsordningen riskerar att rämna, är tesen. Enligt New York Times reporter Michael Crowley är USA nu diplomatiskt isolerat och på defensiven till följd av hanteringen av Gazakriget. Crowley nämner den amerikanska karriärdiplomaten Barbara Bodine som varnar att USA tappat det goda anseende man vann genom sitt tydliga svar på Rysslands aggression i Ukraina. Dubbelmoralen över Gaza kan också göra det svårare för Biden att få stöd för FN-resolutioner tänkta att stötta Ukraina. "Det är strålande nyheter för den ryska regeringen," skriver Crowley. Omni 231226. Kommentar: Det är inte dubbelmoral utan helt olika förutsättningar.

Högsta domstolen i Michigan portar inte Trump i valet. Högsta domstolen i den amerikanska delstaten Michigan har avfärdat ett försök att få expresidenten Donald Trump borttagen från valsedeln under nästa års primärval, skriver flera medier. Utgången var väntad men beskrivs som en seger för Trump som innan jul blev borttagen från valsedeln i Colorado. HD i Colorado beslutade att Trump kunde portas från valet på grund av sin inbladning i stormningen av Kapitolium i januari 2021. Fallet i Michigan nådde aldrig rättegångsstadiet utan avfärdades av domstolen. CNN skriver det blir än mer kritiskt för den nationella högsta domstolen att fatta ett beslut i frågan när det nu finns två motstridiga beslut från delstaterna. Colorados HD portade Trump med hänvisning till en lag från amerikanska inbördeskriget. Rättsväsendet i Michigan menar att de inte kan bestämma vilka kandidater partierna sätter på valsedeln. Michigan är en så kallade "swing state" och tros få stor betydelse under nästa års val. Omni 231227.

Källor: Turkiet vill använda F-16-motorer i egna planen. Turkiet har bett USA om tillåtelse att på sitt eget territorium få tillverka motorerna som används i de amerikanska F-16-planen, säger källor till Bloomberg. Enligt uppgiftslämnarna vill Turkiet använda motorerna i de inhemskt tillverkade stridsflygplanen TAI KAAN, vars premiärflygning är planerad till i januari. Källorna säger att Turkiet till en början vill använda samma typer av motorer som används i F-16. F-16-planen har blivit en bricka i spelet i Sveriges Natoansökan. Turkiet har länge velat köpa F-16-plan från USA. Omni 231228.

Trumps plan på nytt tullkrig sågas - kan ge inflation. Donald Trumps förslag att införa en 10-procentig tullavgift på alla varor som importeras till USA lär bli svår att genomföra om han blir omvald. Det eftersom en sådan tull spås spä på inflationen - en joker han inte behövde hantera under sin första presidentperiod, skriver Wall Street Journal. I synnerhet är Trumps sikte inställt på handeln med Kina, men han har även talat om förändringar i Europa- och Asienhandeln i allmänhet. Republikanen själv uppger att tullförslaget kan utradera USA:s växande handelsunderskott, men enligt analytiker kan det leda till instabilitet och högre priser för amerikaner, skriver Reuters. Under Trumps första presidentperiod startades ett "strafftulls-krig" mellan USA och Kina. Trump vill också höja importavgifterna för länder som har infört tullar på amerikanska varor. Omn 231228.

Ron DeSantis drar sig ur USA:s primärval: "Folk vill hellre ha originalet än kopian." Republikanen Ron DeSantis drar sig ur det amerikanska primärvalet, meddelar han själv på X. Han stödjer nu sin tidigare konkurrent Donald Trump som partiets presidentkandidat. "Det står klart att Trump är bättre än Biden," säger han. Floridaguvernören och den favorittippade utmanaren till Donald Trump meddelade under söndagen att han inte kan begära av sina medarbetare att kämpa vidare om det inte finns en tydlig chans att vinna. "Det tydligt för mig att en majoritet av de republikanska väljarna vill ge Donald Trump en ny chans. Tiden där amerikaner åsidosätts till förmån för de stora företagen och där man ger efter för wokeideologin är över," säger han. Trump säger i en kommentar till Fox News att han är tacksam för DeSantis stöd och att han ser fram emot att samarbeta mot Joe Biden framöver. DeSantis gav sannolikt upp av ekonomiska skäl, tror SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi. Om man ska avlöna en massa kampanjarbetare så måste man ha en verklig chans att vinna. "Han försökte vara ganska lik Donald Trump - men utan baggaget. Det räckte inte, han kunde inte kontrastera sig själv tillräckligt mycket från den förre presidenten," säger han och tillägger: "Folk vill hellre ha orginalet än kopian." Kan Nikki Haley vinna? Nikki Haley står nu ensam kvar som alternativ till expresidenten Donald Trump, som för närvarande har ett tydligt övertag i opinionen bland de republikanska väljarna. "Om Nikki Haley får hälften av DeSantis röster så ska hon vara väldigt glad. Jag tror att Donald Trump förväntas få många fler, särskilt eftersom DeSantis uttalade sitt stöd för honom efter avhoppet," säger Fouad Youcefi. svt 240122.

Trump döms för förtal efter förnekande av våldtäkt. Donald Trump döms till ett miljonskadestånd i en förtalsdom mot en journalist. Journalisten E Jean Carroll stämde expresidenten 2019 sedan han förnekat att han våldtagit henne på 90-talet. "Han förstörde helt mitt anseende. Jag är här för att få tillbaka mitt goda rykte och för att hindra honom för att fortsätta ljuga om mig," sade den nu 80 år gamla Carroll när hon vittnade under rättegången. Trump infann sig i rättssalen under rättegångens två sista dagar, på torsdagen för att kort vittna och förklara sig oskyldig. Han säger att han aldrig hört talas om Carroll och att hon hittat på allt för att tjäna pengar på sina memoarer. Trump ska nu betala drygt 83 miljoner dollar i skadestånd, motvarande nästan 900 miljoner svenska kronor, enligt domen som klubbades i en federal domstolen i New York. Domaren har poängterat att juryn ska se förtalsmålet som en separat rättegång, då Trump redan dömts för sexuellt övergrepp. Trump och Carroll hade ett personligt samtal på varuhuset Bergdorf Goodman i New York någon gång i slutet av 1995 eller i början av 1996. Efter samtalet följde Trump opåkallat efter kvinnan till en provhytt där övergreppet begicks. En annan domstol har i maj dömt ut ett skadestånd på 5 miljoner dollar för en liknande anklagelse mellan samma parter. Det beslutet har överklagats av Trump. svt 240126.

USA säljer F16-plan till Turkiet. USA ska sälja stridsflygplanen F-16 till Turkiet som ett svar på att landet har ratificerat Sveriges Natointräde. Beskedet kom bara timmar efter det att Turkiet gjort vad USA krävt och lämnat in pappren på ratificeringen. Vita huset har gett sitt godkännande till gällande försäljningen av 40 nya F-16-plan och utrustning för att modernisera Turkiets nuvarande F16-flotta med 79 plan efter det att kongressen först gett klartecken. "Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16 flygplan har varit villkorat av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap. Men missförstå mig inte: det här var inget beslut jag fattade lättvindigt", sade ordförande för senatens utrikesutskott, demokraten Ben Cardin, i ett uttalande publicerat på X, tidigare Twitter. Natomedlemmen Turkiet har länge velat uppgradera sin F-16-flotta och har gång efter gång kopplat ihop ett Natointräde för Sverige med krav på tillåtelse av USA att få köpa nya plan. Försäljningen har varit en omdebatterad fråga i USA. Flera ledande kongressledamöter har oroats av hur Turkiet ska använda dem mot sina grannländer. En punkt har varit Turkiets flygattacker på kurdiska miliser i norra Syrien som har arbetat med USA för att bekämpa terrorgruppen IS. Ben Cardin kommenterade oron efter att beslutet fattats på fredagen, lokal tid. I ett uttalande sade han att det kvarstår viss oro kring Turkiets agerande men att han godkänt försäljningen baserat på att Turkiets åtaganden att förbättra det. "Jag ser fram mot att inleda ett nytt kapitel i vår relation med Turkiet, utvidga Nato-alliansen och tillsammans med våra globala allierade stå upp mot Rysslands pågående aggression mot sin fredliga granne," sade Cardin. svt 240127.

Putin skryter med Rysslands "överlägsna" militära arsenal över Nato:s. Rysslands president Putin har nyligen hävdat överlägsenheten hos Rysslands militära arsenal jämfört med NATO-ländernas, och betonade de avancerade kapaciteterna hos ryska vapen under en diskussion med arbetare inom vapenindustrin i Tula, Ryssland. Putins uttalanden framhöll kontrasten mellan nuvarande NATO-beväpning och Rysslands senaste militärteknik, som han beskrev som "uppenbart överlägsen". Enligt TASS, en statlig mediekanal, uttryckte Putin sin syn på den jämförande styrkan hos ryska och NATO-vapen. Han erkände att vissa vapen från Sovjettiden kanske inte överträffar modern NATO-utrustning i alla avseenden, men Rysslands nyaste vapen gör det otvivelaktigt. "Och om du tar våra nyaste vapen, så är de klart överlägsna allt. Detta är ett uppenbart faktum," sade Putin.Under mötet upprepade Putin sin motivering för det militära konflikten i Ukraina, och hävdade att invasionen initierades för att försvara rysktalande samhällen i Ukraina och för att motverka uppfattade hot från USA och NATO mot Rysslands säkerhet. Putin prisade även den ryska försvarsindustrins prestationer och noterade dess betydande bidrag till slagfältet med toppmoderna missilsystem, pansarfordon och annan militärteknologi. Han belyste de ekonomiska fördelarna med kriget i Ukraina för Ryssland, särskilt nämnde han skapandet av över en halv miljon nya jobb inom försvarssektorn under de senaste 18 månaderna. "Bara under de senaste 1 1/2 åren har 520 000 nya jobb skapats inom försvar," hävdade Putin. Denna expansion inom försvarsanställning kommer när Moskva ökar vapenproduktionen för att stödja sina intensifierade militära operationer, vilket ger en ekonomisk uppgång trots de utmaningar som västerländska sanktioner medför. Enligt Agence France-Presse (AFP) förväntas Rysslands försvarsutgifter öka med 68 procent 2024, med en dedikerad budget på 111 miljarder dollar för nationellt försvar. Sammanhanget för Putins uttalanden ramas in av eskalerande spänningar med NATO, särskilt efter alliansens tillkännagivande av "Steadfast Defender 2024", dess största militärövning på över tre decennier. Denna övning, som involverar cirka 90 000 personal från NATO-allierade och Sverige, syftar till att förbättra alliansens snabba utplaceringsförmåga och testa nya försvarsstrategier, mitt i spekulationer om förberedelser för en möjlig framtida konfrontation med Ryssland. Kremls talesperson Dmitrij Peskov svarade på förfrågningar om NATO-övningen och märkte alliansen som ett ihållande hot och bekräftade att Ryssland vidtar kontinuerliga åtgärder för att möta denna utmaning. Putins påstående om rysk militär överhöghet och de pågående strategiska utvecklingarna understryker det förhöjda tillståndet av vaksamhet och beredskap från båda sidor. Dagens.se 240205.

Trump dödförklarar stödpaket till Ukraina. Senatens förslag om förnyat stöd på 60 miljarder dollar till Ukraina, som presenterats men ännu inte röstats igenom, sågas av Republikanernas trolige presidentkandidat Donald Trump. Expresidenten kallade uppgörelsen "fruktansvärd" och "en katastrof", redan innan den var färdig, rapporterar ABC News. Även talmannen, republikanen Mike Johnson, dömer ut förslaget som "sämre än väntat" och att det inte har någon chans att gå igenom. Trump har sagt rakt ut att han inte vill att förslaget ska gå igenom, eftersom det skulle vara en seger för Joe Biden, skriver bland andra CNN. Det är väl känt att Donald Trump vill göra USA:S gräns mot Mexiko och det stigande antalet migranter central i presidentvalrörelsen. (svt 240205.) Kommentar: Eftersom förslaget kommer från Joe Biden dödförklarar Donald Trump stödet till Ukraina. Hur det går för Ukraina eller Europa struntar Trump i. Donald Trump är en stor egoist.
Trump dödförklarar stödpaket till Ukraina. 60 miljarder dollar till Ukraina. Efter utdragna förhandlingar har USA:s senat till slut lagt fram ett lagförslag om stöd till Kiev. Expresident Donald Trump och hans partikamrater dödförklarar skrivningen - redan innan den gått till omröstning. "Jag har sett nog. Lagförslaget är värre än förväntat", twittrar representanthusets talman, republikanen Mike Johnson - och förklarar det dött i hans kammare. Utspelet kom bara timmar efter att en partiöverskridande grupp senatorer lagt fram ett lagförslag på totalt 118 miljarder dollar. Det innehåller det hett omdebatterade stödet till Ukraina på drygt 60 miljarder dollar - men också 14 miljarder dollar till Israel, humanitärt stöd till Gaza, hjälp till krigsflyktingar samt pengar för att stärka USA:s södra gräns. Det sistnämnda är avgörande för kongressens republikaner, som ofta hävdar att USA måste hantera migrantinflödet vid gränsen mot Mexiko innan man hjälper andra länder. Men trots att både republikaner och demokrater ligger bakom det 370 sidor långa lagförslaget får det tumme ner av tongivande republikaner som Mike Johnson och Donald Trump. Expresidenten kallade uppgörelsen "fruktansvärd" och "en katastrof", redan innan den var färdig, rapporterar ABC News. Trump, som sannolikt blir republikanernas kandidat inför höstens presidentval, har sagt rätt ut att han inte vill att förslaget ska gå igenom, eftersom det skulle vara en seger för Joe Biden, skriver bland andra CNN och NPR. Det är väl känt att Donald Trump vill göra gränsfrågan och det stigande antalet migranter central i valrörelsen. En första votering i den demokratkontrollerade senaten är planerad till "före onsdag". Den går enbart ut på att avbryta debatten om texten och lägga fram det i den fulla kammaren. Huruvida man når upp till de 60 ja-röster som krävs för detta är oklart. I senaten sitter 49 republikaner och 51 ledamöter som röstar med demokraterna. Går lagförslaget ändå igenom i senaten ska representanthuset säga sitt. Där har Republikanerna, med talman Mike Johnson i fronten, majorteten med 219 av de 435 platserna (tre är vakanta). Lagstiftningens framtid är därmed högst osäker. Presidenten och demokraten Joe Biden är dock positiv: "Nu har vi träffat en överenskommelse om ett avtal gällande nationell säkerhet som stöds av båda partierna", säger han ett uttalande. msn 240205.
Biden om Trumps linje: "Precis vad Putin vill." USA:s president Joe Biden varnar för konsekvenserna om fortsatt Ukrainastöd uteblir och beskyller expresidenten Donald Trump för att ha skjutit ned en framförhandlad kompromiss i kongressen. "Varje vecka, varje månad som går utan nytt stöd till Ukraina betyder färre artillerigranater, färre luftförsvarssystem, färre verktyg för Ukraina att försvara sig mot detta ryska angrepp," sade Biden. "Precis vad Putin vill," fortsatte han. Talet gjordes i samband med att kongressledamöter förhandlar om ett lagförslag på totalt 118 miljarder dollar. Det innehåller det hett omdebatterade stödet till Ukraina på drygt 60 miljarder dollar - men också 14 miljarder dollar till Israel, humanitärt stöd till Gaza, hjälp till krigsflyktingar samt pengar för att stärka USA:s södra gräns. Men lagförslaget, som framförhandlats av en partiöverskridande grupp senatorer, dödförklarades av expresidenten Donald Trump och hans partikamrater redan på måndagen, innan det gått till omröstning. Biden klandrade på tisdagen Trump för att inte söka en lösning på migrationskrisen och i stället utnyttja den för att öka sina egna chanser inför presidentvalet i november. "Under det senaste dygnet har han inte gjort någonting mer än att nå ut till republikanerna i kammaren och senaten och hota dem och försöka skrämma dem att rösta emot detta förslag," sade Biden om Trump. msn 240207.

Appeals court rejects Trump immunity claim in election interference case | Special Report. 240206. CBS News You tube 10:08.
Domstol: Trump inte immun mot åtal om uppror. USA:s förre president Donald Trump är inte immun mot åtal i frågan om det federala åtalet om att han skulle ha uppviglat till uppror när kongressen stormades den 6 januari 2021. Det har en appellationsdomstol i Washington DC beslutat, enligt AP. Domstolen har nu beslutat att ex-presidenten kan ställas inför rätta för att ha försökt behålla makten efter att ha förlorat valen 2020, skriver The Washington Post. "I detta brottmål har den tidigare presidenten Trump blivit medborgare Trump, med alla försvar från alla andra åtalade. Men all exekutiv immunitet som kan ha skyddat honom medan han tjänstgjorde som president skyddar honom inte längre mot detta åtal," skrev de tre domare som utgjorde panelen. Beslutet rör det federala åtal som den särskilde åklagaren Jack Smith väckte i fjol med anledning av Donald Trumps försök att få valresultatet 2020 ogiltigförklarat. Åtalet omfattar fyra åtalspunkter med bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021 och anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna mot expresidenten. "Vi kan inte acceptera att presidentskapets kansli ställer sina tidigare personer över lagen för all tid därefter. En noggrann utvärdering av dessa farhågor leder oss till slutsatsen att det inte finns någon funktionell motivering för att immunisera tidigare presidenter från federala åtal i allmänhet eller för att immunisera fd. President Trump från de specifika anklagelserna i åtalet," sa även hovrättens domare. Trump har redan indikerat att han planerar att överklaga beslutet till Högsta domstolen, enligt The Washington Post. svt 240206.

Youcefi: USA är på väg att svika Ukraina. Republikanerna krävde en stramare gränspolitik i utbyte mot att rösta för ett nytt stödpaket till Ukraina. Men trots att Demokraterna gick dem till mötes hänger Ukrainastödet nu löst. "Stödet minskar nästan timme för timme," säger USA-korrespondent Fouad Youcefi. Det blir sannolikt inga nya vapen eller mer ammunition till Ukraina, det är Fouad Youcefis slutsats efter de senaste dagarnas turer kring det nya stödpaketet i senaten i USA:s kongress. Republikanerna krävde en uppgörelse om migrationen för att släppa fram stöd till Ukraina och Demokraterna gick med på detta. Men efter att Donald Trump kritiserat pakten har republikanska politiker fått kalla fötter. "Trump vill inte ge Biden en vinst i en fråga som är så viktig för Trumps väljare." svt 240207.

Joe Biden hade hemligstämplade dokument i garaget. USA:s president Joe Biden förvarade sekretessbelagda dokument i sitt garage, visar en ny utredning som presenterades på torsdagen. Han kommer dock inte att åtalas i fallet, uppger den särskilde utredaren Robert Hur. En vicepresident har rätt att hantera hemlighetsstämplade dokument i bostaden. Däremot borde de ha återlämnats efter ämbetstiden. Mycket tyder dock på att han behållit en del av dokumenten "av misstag", står det i rapporten. Läs mer hos svt 240209.
Fouad Youcefi: Ett karaktärsmord på Biden. I utredningen av Bidens hantering av hemligstämplade dokument nämns ordet "minne" hela nio gånger. Utredaren beskriver det som märkbart begränsat - något som ligger presidenten i fatet inför det kommande valet. Hans motståndare kritiserar honom för det och hans egna räds det - Joe Bidens allt mer påtagliga ålder. Och utredarens rapport gjuter knappast olja på vågorna. "Det här trycker på Bidens ömmaste punkt - hans ålder. Detta kommer att utnyttjas av hans motståndare," säger USA-korrespondent Fouad Youcefi. När nyhetskanalen CNN frågade demokrater om deras största orosmoln under Bidens presidentkandidatur svarade 46% att just hans höga ålder oroade dem. "En anonym kongressledamot sa till NBC news att det här är en mardröm för partiet och att det råder en sorts panik inom demokraterna." svt 240209.
Missnöjet stiger mot Biden - två felsägningar på en vecka. Den senaste veckan har USA:s president Joe Biden blandat ihop Frankrikes nuvarande president Emmanuel Macron med den sedan länge döde presidenten François Mitterrand. Han har också blandat ihop Angela Merkel med den avlidne Helmut Kohl. Nu visar en ny mätning att Biden är den minst populära president i modern tid. Läs mer hos svt 240209.

Putin "Vill ge en bild av ett Ryssland som luras av väst." Intervjun med Tucker Carlson blev till stor del en förvriden historielektion om Rysslands historia. Och när presidenten vände sig till väst var det med ett tydligt budskap. "Han vill säga: 'Sluta beväpna Ukraina, då tar det här kriget slut'," säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Den två timmar långa intervjun som publicerades under natten bjöd på få överraskningar. Putin inledde med att tala i 40 minuter om Rysslands historia - så som Putin ser på den. "Det som målas upp är en sorts naturordning där Ryssland och Ukraina hör ihop. Ukraina beskrivs som en plats som varit föremål för dragkamper mellan stormakter men som ytterst står närmast Ryssland," säger Carl Fridh Kleberg i SVT:s Morgonstudion. Putin beskriver Ryssland som ett land med fredliga intentioner - som gång på gång blir lurade av väst. Att Kreml skulle vara intresserad av att attackera länder som Lettland och Polen förnekades bestämt av Putin. "Varför skulle vi? Vi har inget intresse av det," säger han i intervjun. Putin passade också på att rikta ett finger mot väst, som han menar eldar på kriget i Ukraina med vapenleveranser till landets armé. "Det är det centrala. Han vill tala till Tucker Carlsons publik och säga: Sluta beväpna och stötta Ukraina. Då kommer det här kriget ta slut bums. Naturligtvis blir det då på Rysslands villkor." Än är det oklart vilka effekter intervjun kan ge. Klart är att både Tucker Carlson och Putin lär vinna fördelar. "För Carlson har det effekten att han kommer att tjäna mycket pengar och höja sin profil. För Ryssland är det ett bra tillfälle att få fram sin syn," säger Carl Fridh Kleberg. svt 240209.

Medier: Allt tyder på att Trump får stå på valsedeln. Efter gårdagens förhandlingar i högsta domstolen tyder mycket på att Donald Trump får stå kvar på valsedeln i Colorado, skriver flera medier. Colorados högsta domstol beslutade nyligen att Trump skulle förbjudas att ställa upp i delstatens primärval med hänvisning till en sektion i grundlagens 14:e tillägg. Domarna i högsta domstolen verkade inte övertygade om den juridiska bäringen. Som väntat kom kritiska frågor från domstolens konservativa falang, men även "liberala" domare som Elena Kagan ställde frågor som antydde att hon anser att Colorado står på skakig grund. Huvudinvändningen var att en enskild delstat ges alltför stor makt i ett nationellt val. "Varför ska en delstat ha möjlighet att fatta sådana här beslut, inte bara för sina egna medborgare, men för resten av landet. Det verkar ganska märkligt, eller hur?" sa Kagan enligt Washington Post. Omni 240209.

Stoltenberg efter Trumps ord: "Underminerar vår säkerhet." Donald Trump sa vid ett väljarmöte på lördagen att han under sitt presidentskap gjort klart för övriga Natoländer att vid en rysk attack skulle uppmana Ryssland att göra "vad *** de vill" med de Natoländer som inte lägger två procent av BNP på försvaret". "Varje antydan om att de allierade inte kommer att försvara varandra underminerar vår säkerhet", svarar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till norska medier. Expresident Donald Trump har vid flera tillfällen yttrat hård kritik mot Nato och de länder som inte uppfyller försvarsalliansens mål om om att lägga två procent av BNP på försvaret. Vid ett möte i North Carolina under gårdagen hävdade Trump att en president för "ett stort land" frågat honom om USA skulle komma till deras hjälp vid en rysk attack, skriver bland annat Politico. "Nej, jag skulle inte ha försvarat er," sa Trump att han svarade och tillade: "Faktum är att jag hade uppmanat dem att göra vad *** de vill. Ni måste betala." Vita huset gick efter uttalandet snabbt ut med ett fördömande av Trump. "Att uppmuntra mordiska regimer att invadera våra närmaste allierade är motbjudande, rubbat och försätter USA:s nationella säkerhet, den globala stabiliteten och vår ekonomi i fara", säger Vita husets talesperson Andrew Bates i ett pressmeddelande. Även Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, reagerar. "Nato står redo att försvara alla allierade. Varje attack mot Nato kommer att besvaras med en enat och kraftfullt svar. Jag förutsätter att USA, oavsett vem som vinner presidentvalet, förblir en stark och tillägnad Natoallierad," säger han till flera norska medier. Enligt Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz undergräver Trump både Natos trovärdighet och styrka. "Ingen valkampanj är en ursäkt för att leka med alliansens säkerhet," skriver han på X. svt 240211.

Biden hyllar urstark börs - väljarna övertygas inte. Att börsen i USA går starkt är ett "tecken på förtroende för den amerikanska ekonomin". Det skriver president Joe Biden i ett inlägg på X med en hänvisning till att S&P 500 i fredags för första gången någonsin stängde över 5 000 punkter. Indexet har stigit 14 av de senaste 15 veckorna, något som inte hänt sedan 1972, visar data från Dow Jones Market Data som Barron’s tagit del av. En enkät utförd på uppdrag av Financial Times och University of Michigan Ross School of Business visar att 42 procent av amerikanerna tror att utmanaren Donald Trump skulle sköta USA:s ekonomi bäst, långt fler än de 31 procent som föredrar Biden. "Bidens budskap att ekonomin har gått bra under hans mandatperiod har inte övertygat många," säger professorn Erik Gordon till tidningen. Omni 240211.

Trump dömd till miljardböter och näringsförbud. Donald Trump döms till böter på 3,8 miljarder kronor och får tre års näringsförbud i New York, rapporterar Reuters. Sedan tidigare har Trump och hans söner dömts för att ha överdrivit sitt och familjeföretagets nettovärde med flera miljoner dollar varje år i ett decennium för att få bättre lånevillkor. Då beordrade domstolen att hans affärsimperium delvis skulle upplösas. På fredagen backar dock domstolen från beslutet om att lösa upp bolagen. I stället får expresidenten nu höga böter och tre års näringsförbud i New York. Sönerna Eric Trump och Donald Trump Jr. förbjuds att vara styrelseledamöter i New York-baserade företag under 2 år. Trump har förnekat brott och kallat anklagelserna för en politisk vendetta. Han förväntas överklaga fredagens beslut från domstolen i New York, skriver Reuters. Donald Trump kallar domen för en "häxjakt" och anklagar domaren för att vara "korrupt" i ett inlägg på sin sociala medier-plattform Truth Social. "En korrupt domare i delstaten New York, som samarbetar med en helt korrupt justitieminister som gick till val på att 'jag ska ta Trump', innan han visste något om mig eller mitt företag, har just dömt mig till 355 miljoner dollar i böter, baserat på ingenting annat än att jag har byggt ett storslaget företag. Inblandning i valet. Häxjakt", skriver Trump. Hans advokat Alina Habba skriver på X, tidigare Twitter, att de litar på att appellationsdomstolen kommer att riva upp domen samt att domen utgör kulmen på en "flerårig, politiskt driven häxjakt" för att sätta dit Trump. Expresidenten befinner sig i flera rättsprocesser. Han står åtalad i fyra mål, bland annat ett i New York som rör utbetalningar av pengar till en porrstjärna inför valet 2016. Han har också åtalats i Florida för sin hantering av sekretessbelagda handlingar när han lämnade sin tjänst samt i Georgia för att ha försökt påverka valresultatet i delstaten 2020. Trump har i alla fall hävdat att han är oskyldig. svt 240216.

Domen mot Trump förra veckan kostar honom 87 000 dollar i ränta - om dagen. Böter på 355 miljoner dollar är illa nog, men med en ränta på 9 procent blir en så stor summa snabbt ännu större. Det amerikanska nyhetsmediet ABC News har räknat ut att USA:s förre - och eventuellt nästa - president Donald Trumps skuld ökar med 87 502 dollar i ränta varje dag tills han har betalat sina böter. Förra veckan dömde en domare i New York Trump att betala 355 miljoner dollar (cirka 328 miljoner euro) i böter efter att han fällts för bedrägeri. Enligt domstolen hade Trump blåst upp sina företags och egendomars värde för att på så sätt få förmånligare lån. Utöver miljonböterna ska Trump också betala ungefär 100 miljoner dollar i ränta för perioden före domslutet. Den räntan räknas från den tidpunkt då bedrägeribrotten begicks. Trump har avvisat alla anklagelser och säger att han kommer att överklaga domen. "Om han förlorar sin överklagan kommer Trump att få betala ränta för både tiden före domslutet och efteråt," säger Will Thomas, professor i affärsjuridik vid University of Michigan, till ABC News. Trump fälldes enligt en bedrägeriparagraf som inte kräver att någon blev lidande av bedrägeriet eller att att åklagare kan bevisa att Trump gjorde det avsiktligt, konstaterar New York Times i en analys. Det räcker med att uppgifterna om hans egendom inte var sanningsenliga. Sammanlagt uppgår räntesumman till drygt 600 000 dollar i veckan, eftersom domaren Arthur Engoron i enlighet med normal praxis i delstaten New York bestämde att Trump ska betala nio procents ränta på böterna. New Yorks chefsåklagare Letitia James säger i en intervju för ABC att hon är beredd att beslagta Trumps tillgångar om han inte får fram pengar för att täcka bötessumman. "Om han inte har pengar för att betala av domen så kommer vi att söka verkställighetsmekanismer för domar i domstol, och vi kommer att be domaren att beslagta hans tillgångar," sa James i intervjun. yle 220221.

'I couldn't be more offended': Analyst reacts to Trump's comments about Black voters. CNN's Abby Phillip and former adviser to Nancy Pelosi Ashley Etienne react to former President Donald Trump's comments about Black voters at a campaign event in South Carolina where he compared his criminal indictments to racial discrimination and called President Joe Biden a racist. CNN 240224. 4:13. Kommentar: Donald Trump uppträder som en demagog.
Hård kritik mot Trumps ord om svarta: "Motbjudande." Donald Trump kritiseras skarpt från flera håll efter att han under ett tal hävdade att svarta väljare gillar honom eftersom han blivit lika diskriminerad som dem, och att de gillar hans polisfoto "mer än någon annan". "Det är motbjudande. Men det är sådant som kommer när han talar fritt. Det är kaoset som kommer med Donald Trump," säger Nikki Haley, hans rival i primärvalet, enligt AFP. Cedric Richmond, biträdande chef för Joe Bidens återvalskampanj, kallar uttalandet "förolämpande, idiotiskt och rent ut sagt rasistiskt". msn 240224.

Erkänd psykolog med tydligt budskap: "Trump visar tydliga tecken på demens." För tillfället är han 77 år gammal och kommer att fylla 78 år (den 14 juni 2024), innan han eventuellt kan få ytterligare fyra år i Vita Huset. En av världens mest krävande uppgifter, och de flesta kan nog hålla med om att det är bäst att ha en person med ett väl fungerande psyke med ett sådant stort ansvar. Både den nuvarande presidenten, Joe Biden, och Donald Trump kritiseras för att vara för gamla för att kunna hantera presidentämbetet, liksom flera också ifrågasätter de två kandidaternas mentala hälsa. Nyligen har den erkända psykologen Dr. John Gartner, som tidigare har varit ansluten till Johns Hopkins University Medical School, slagit larm angående Donald Trump - för enligt experten uppvisar den tidigare presidenten tydliga tecken på ökande demens och möjligtvis tidiga stadier av Alzheimers. Det rapporterar RawStory. I en intervju med Salons Chauncey DeVega uttalade Gartner rakt ut att den tidigare presidenten "visar tydliga tecken på demens", och andra experter framhäver, enligt Gardner, inte varningstecknen tillräckligt. I boken "The Dangerous Case of Donald Trump: 27 Psychiatrists and Mental Health Experts Assess a President," från 2017 hävdade författarna att den tidigare presidenten blir farligare för varje dag, och ju närmare han kommer att återvända till ovala rummet. Dagens.se 240301.

Nikki Haley tog första segern mot Trump i USA:s primärval. Nikki Haley tog hem segern i Washington DC och vann därmed för första gången över Donald Trump i ett primärval. Efter tre dagars omröstning stod det under natten mot måndagen klart att Nikki Haley vann alla 19 delegater som stod på spel och tog hem primärvalet delstaten Washington DC, rapporterar CNN. Haley besegrade därmed för första gången expresident Donald Trump i kampen om att nomineras till Republikanernas kandidat i presidentvalet i november. "Det är inte förvånande att republikanerna närmast ett dysfunktionellt Washington avvisar Donald Trump och allt hans kaos," skriver Haleys talesperson Olivia Perez-Cubas i ett pressmeddelande. Trumps kampanj svarade med ett uttalande om att "Nikki Haley har blivit krönt som drottning av träsket". "Kvällens resultat i Washington DC bekräftar syftet med president Trumps kampanj - han kommer att dränera träsket och sätta Amerika först," lyder uttalandet. svt 240304.

Gängledaren till regeringen: Avgå eller folkmord. Gängledaren Jimmy Cherizier kräver att Haitis premiärminister Ariel Henry avgår med omedelbar verkan, rapporterar Al Jazeera. "Om Ariel Henry inte avgår, om det internationella samfundet forstätter stötta honom, är vi på väg rakt mot ett inbördeskrig som kommer att leda till folkmord," säger Cherizier. Situationen i Haiti, som redan tidigare var ansträngd, har den senaste veckan urartat i fullständigt kaos. Väpnade gäng som kräver regeringens avgång strider öppet med polisen på gatorna i huvudstaden Port-au-Prince. Premiärminister Ariel Henry uppges vara på väg tillbaka till Haiti efter att ha rest till Guyana i slutet på februari. Omni 240306.

USA-kännare: Trumpseger skulle ge Sverige problem. Om Donald Trump vinner USA:s presidentval skapar det flera problem för Sverige. Det skriver Jan Hallenberg, forskare och USA-expert vid Utrikespolitiska institutet, på SvD Debatt. De förslag på handelstullar som Trump lagt fram kan leda till en kaosartad situation i världshandeln, vilket vore skadligt för en liten handelsberoende nation som Sverige, skriver han. Det försvagande av Nato som Trump med all sannolikhet skulle genomföra vore också en risk för Sveriges säkerhet, fortsätter Hallenberg. "Sverige och det övriga EU får med Trump vid makten än en gång anpassa sig till en situation där USA inte längre är den pålitliga allianspartnern." Omni 240306.

Högre mur mellan USA och Mexiko - då dör och skadas fler. Svåra traumaskador och dödsfall har ökat sen muren mellan USA och Mexiko byggdes på och blev högre, har läkare i Kalifornien rapporterat om. Nu rapporterar hälsoarbetare att även drunkningsolyckor i havet och i vattendragen längs den höjda muren, har ökat. Efter påbyggnaden är muren drygt nio meter hög. Fallskadorna orsakas oftast när migranter får hjälp av människosmugglare att med provisoriska stegar ta sig upp på muren från Mexiko. SR 240308.

Trumpsupportrarnas trick för att locka svarta väljare: Sprida AI-genererade bilder. Bilder som sprids i sociala medier påstås föreställa Donald Trump tillsammans med svarta supportrar. Men bilderna fejk, avslöjar en granskning gjord av BBC. Donald Trump har öppet försökt att locka över afroamerikanska väljare till Republikanerna. En väljarskara som sägs ha varit nyckeln till Joe Bidens seger i presidentvalet 2020. Nu har BBC i en granskning upptäckt dussintals AI-genererade bilder i sociala medier, föreställande presidentkandidaten tillsammans med svarta väljare. Bilder som sprids av Trumpanhängare för att porträttera Trump som populär i den väljarskaran. Cliff Albright, som är medgrundare för organisationen Black Votes Matter, pekar på en politisk taktik att sprida desinformation, som han menar även förekom i det senaste presidentvalet. "Det har gjorts dokumenterade försök att rikta desinformation till svarta grupper igen, speciellt mot de yngre svarta väljarna," säger Albright till BBC. Det finns inga bevis för att fejkbilderna är kopplade till Trumps presidentkampanj. En AI-genererad bild som har fått över 1,3 miljoner visningar på plattformen X, föreställer Trump posera med unga svarta manliga väljare på en veranda. Bilden skapades från början av ett satirkonto men har fått stor spridning med nya falska bildtexter. Ett falskt påstående gör gällande att Trump stannade sin kortege för att slå sig ner med de unga männen. BBC har inte stött på liknande bilder på Joe Biden. De AI-bilder som sprids på den nuvarande presidenten visar istället honom med andra världsledare, som till exempel Rysslands president Vladimir Putin. Se video! svt 240311.

Trump varnar för "blodbad" om han inte vinner valet. Presidentvalet i november kommer att bli den viktigaste dagen i USA:s historia. Det sa den republikanska presidentkandidaten Donald Trump under ett valmöte i Ohio på lördagen, skriver AFP. Trump varnade också för ett "blodbad" om han inte blir vald. Man det var oklart vad han syftade på, eftersom kommentaren kom mitt i ett resonemang om den amerikanska bilindustrin och hans planer på att införa strafftullar. Trump hävdade att Kina planerar att tillverka bilar i Mexiko och sedan sälja dem i USA. "Om jag inte blir vald blir det ett blodbad för hela landet. Men de kommer aldrig att kunna sälja bilarna om jag bli vald," sa Trump. Han sa också att han var säker på att USA aldrig mer kommer att ha några val om han inte skulle vinna. Omni 240317.

Elon Musk: Ketamin hjälper mig ur låga perioder. Entreprenören Elon Musk försvarar sitt bruk av ketamin, som är narkotikaklassat i Sverige, i en intervju med Don Lemon. "Ketamin hjälper en att komma ur ett nedstämt tillstånd," säger Musk. Han säger vidare att det är bättre för aktieägarna att han går på ketamin, som går att få utskrivet i USA, än att han inte gör det. I början av året publicerade Wall Street Journal en längre text om Elon Musks droganvändande, som enligt deras rapportering omfattade även svamp och LSD. Flera chefer och styrelsemedlemmar i hans bolag uttryckte då oro för vad det skulle kunna innebära för företagen. Elon Musk säger att droganvändande är i aktieägarnas intresse. Elon Musks anställda oroas över hans droganvändning. Omni 240318.

Trumps bötessumma sänks kraftigt. Expresidenten Donald Trumps bötessumma sänks kraftigt. Enligt amerikanska medier sänks summan från 454 miljoner dollar till 175 miljoner. På sociala medier skriver Trump att han accepterar domen. Det hela gäller böter som Trump dömts att betala i ett civilrättsligt bedrägerimål som avslutades i New York i februari. Expresident Trump och hans söner fälldes för att ha blåst upp värdet på familjeföretagets tillgångar och fastigheter och dömdes bland annat till näringsförbud i delstaten och böter på 355 miljoner dollar. Trump har förnekat brott och i sin tur anklagat domen för att vara "korrupt". På grund av den höga räntan steg beloppet till 454 miljoner dollar, motsvarande över fem miljarder kronor. Nu har en domstol sänkt böterna till 175 miljoner dollar, motsvarande omkring 1,8 miljarder kronor. 77-årige Trump har nu tio dagar på sig att betala den lägre summan. Gör han inte det riskerar han utmätning av Letitia James, chef för New Yorks justitiedepartement och agerande åklagare. På sin egen sociala plattform, Truth Social, skriver Trump att han accepterar domen och att han har tillgångar i form av kontanter och värdepapper. Innan det nya beskedet lade Trump ut ett långt inlägg på Truth Social, där han kallade åklagaren för korrupt. Det var den 16 februari som domstolen på Manhattan slog fast att Trump, hans söner och andra chefer har övervärderat sina fastigheter för att få billigare lån och därmed skattelättnader. Totalt har fyra åtal har väckts mot Trump. Den 15 april startar den första brottsmålsrättegången där han åtalats för bokföringsbrott. svt 240325.

Domare ogiltigförklarar X-stämning mot anti-hat-grupp. Elon Musks X har försökt stämma en icke vinstdrivande organisation vid namn Center for Countering Digital Hate (CCDH) som anklagat Musk för att tillåta hatiskt innehåll på den sociala plattformen. Men stämningen har nu ogiltigförklarats av den amerikanska distriktsdomaren Charles Breyer i San Francisco. Breyer menar att det är uppenbart att X har stämt organisationen för att Musk inte gillar kritik och för att det skulle riskera att skrämma bort annonsörer. X planerar att överklaga domen. Menar att det är uppenbart att X stämmer organisationen för att Elon Musk inte gillar kritik. Omni 240326.

Federal judge delivers rare response after Trump attacks the daughter of a judge. Former President Donald Trump criticized the daughter of Judge Juan Merchan, who is presiding over Trump's criminal trial relating to hush money payments, on social media. Federal judge Reggie Walton gave a rare interview to CNN's Kaitlan Collins and explained why he's concerned about these attacks. You tube 8:52 240329.

Bolton: Osäkert om Trump vet var Sverige ligger. John Bolton var under Donald Trumps tid som president nationell säkerhetsrådgivare. Men på senare år har han vänt om från Trumpvän till en av hans skarpaste kritiker. I en intervju med DN säger Bolton att han tycker det är bra för Nato att Sverige har gått med i alliansen och ger samtidigt en bild av hur han tror att Trump ser på saken. "Jag är inte säker på att han vet var Sverige ligger. Det är förmodligen bra ur Sveriges perspektiv. Han kan mycket lite om resten av världen," säger han. Trump har den senaste tiden gjort en rad Nato-kritiska uttalanden. Bolton säger att kritiken troligtvis grundar sig i att expresidenten "inte förstår allianser". Bolton: Han tror att vi försvarar Europa utifrån vårt hjärtas godhet. Omni 240331.

Mätning visar: Trump mot seger i sex nyckeldelstater. Donald Trump har ett starkare opinionsstöd än Joe Biden i sex av sju nyckeldelstater, enligt en ny mätning från Wall Street Journal. Ex-presidenten har ledningar på mellan två och åtta procentenheter i Pennsylvania, Michigan, Arizona, Georgia, Nevada och North Carolina. Om det vore val i dag skulle Biden enbart vinna i Wisconsin, där han leder med tre procentenheter. I valet 2020 var läget det omvända: Biden vann sex och en nyckeldelstat gick till Trump. Samma mätning visar att en övervikt av väljarna saknar förtroende för Biden i samtliga delstater. När Trumps presidentperiod summeras är det bara en delstat där majoriteten ger honom tumme ner. Trump i ledning både i en direkt drabbning med Biden och med oberoende kandidater medräknade. Stor andel väljare har fortfarande inte bestämt sig. Omni 240403.




******************************************************************

www.tidenstecken.se